Den unga människans rätt till sammanhang och delaktighet

Utvikling i sykepleien . Nursing Development
Den unga människans
rätt till sammanhang och
delaktighet
Gun Jungerstam, HVM
Pia Nyman-Kurkiala, FD
Kristina Ström, PeD
Lisbet Lindholm, Docent, HVD,
leg. sjuksköterska
THE YOUNG PEOPLE’S RIGHT
TO COHERENCE AND
PARTICIPATION
ABSTRACT
The main purpose of this study is
to, through the identification of
factors relating to exclusion and
the subsequent development of
support measures to alleviate
such, create possibilities for
young people to experience coherence and participation. The data
was collected by means of a questionnaire distributed to four vocational institutes in Swedish-speaking Ostrobothnia, Finland; the
sample consists of the replies
from 415 first-year students (aged
16–20). The summarized study
results were used to create a
practical model intended to prevent exclusion and non-participation amongst students pursuing a
vocational education. The model
was developed from the questionnaire’s four thematic topics,
which comprise the basic components of the model. These topics
are «studies», «relationships»,
«health», and «perception of
life». Based on the replies given
in the questionnaire, support
measures were developed in relation to the thematic topics. The
support measures developed are
also based on various legislative
documents and from models previously in place at the vocational
institutes participating in the
study. To ensure that the study’s
model is viable in practice, a
screening is required so that
those students at risk of being
excluded can be identified.
KEYWORDS: young people, preventive, exclusion, coherence,
participation
48
unga som löper risk att bli
utslagna eller att hamna utanför
Enligt Antonovsky (1) är känslan ett sammanhang. Kunskapsbeav sammanhang i livet av stor
hållningen i forskningen samvikt för människans hälsa. Redan manfattas i en praktisk modell.
under barndomstiden skapas en
Modellen tillägnas yrkesläroankänsla av sammanhang, vilken
stalter och har framförallt ett
under ungdomstiden antingen för- pragmatiskt värde. Målgruppen
stärks eller försvagas. Relationer
utgörs av ungdomar i åldern
till familj och vänner samt goda
16–20 år.
relationer i skolan är av avgörande betydelse för hur den unga
upplever ett inre livssammanhang Metod
(2). För att den unga människan
Föreliggande studie utgår från ett
skall må bra bör hon höra till ett
forskningsprojekt inom Equal
sammanhang och uppleva
Response som är ett sysselsättdelaktighet i sammanhanget. Det ningspolitiskt program inom
finns risk för att unga människor
Europeiska socialfonden (6). Stuhamnar utanför ett sammanhang i dien har förverkligats som ett
livet och i riskzonen för utslagtvärvetenskapligt projekt mellan
ning. Utslagningshotet ökar när
vårdvetenskap, specialpedagogik
den ungas livssituation försvåras
och sociologi. För att kartlägga
och olika riskfaktorer tilltar (3).
vilka ungdomar som är i riskzoDen unga människan tillnen för utslagning har en enkät
bringar en stor del av sin vardag i utvecklats. Enkäten består dels av
skolan. Skolans betydelse för en
öppna frågor, dels av fasta svarung människas känsla av samsalternativ. Den omfattar 62 fråmanhang i livet har lyfts fram i
gor kring fyra temaområden: stuolika studier. God skolframgång, dier, relationer, hälsa och livsuppen positiv social utveckling och
fattning. Riskfaktorer för utslaghälsosamma levnadsvanor har
ning enligt tidigare forskning (7,
stor betydelse för hälsa och
8) och Antonovskys (1) viktiga
känsla av sammanhang under
livssektorer har utgjort den teorevuxenlivet (4). Skolkulturen har
tiska grunden vid uppbyggnaden
en grundläggande roll i hela skol- av enkäten. Riskfaktorer identifisamfundet. En skolkultur där man eras i relation till eleven, till
bryr sig om och respekterar
inlärningen, till den sociala
varandra, kan motverka utanföranpassningen och i relationerna
skap och utslagning (jfr 5). Därtill hemmet. Viktiga livssektorer
för är det av stor vikt att gå in i
är: känslor, relationer, den huvudskolans värld och studera hur
sakliga sysselsättningen och exisman kan skapa förutsättningar för tentiella teman.
den unga människan att uppleva
Studien har genomförts vid
sammanhang och delaktighet.
fyra yrkesläroanstalter i svenska
Speciellt för skolhälsovården och Österbotten. Urvalet är strategiskt
elevvården är detta väsentligt.
(jfr 9) för att representera såväl
rurala som urbana miljöer och för
att få en regional fördelning. FörSyfte
sta årets studerande valdes som
Det övergripande syftet med före- informanter, eftersom identifieliggande studie är att skapa förut- ringen av riskfaktorer bör göras i
sättningar för den unga männisett tidigt skede under utbildkan att uppleva sammanhang och ningen. Antalet informanter var
delaktighet. Detta görs genom att 415, varav 132 var flickor (32 %)
identifiera riskfaktorer för utslag- och 283 var pojkar (68 %). Inforning och genom att utveckla stömanterna var i åldern 16–20 år.
dåtgärder inom yrkesutbildProjektforskaren samlade in data
ningen. Avsikten är att identifiera klassvis eller i flera klasser samtiIntroduktion
VÅRD I NORDEN 4/2007. PUBL. NO. 86 VOL. 27 NO. 4 PP 48–51
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
digt. Vid en yrkesläroanstalt
skötte lärarna datainsamlingen
enligt instruktioner. Enkäten fylldes i under lektionstid och ifyllandet tog 15–20 minuter. De studerande som var närvarande i
skolan vid tidpunkten för datainsamlingen deltog i studien. Svarsprocenten var 100. De fasta svarsalternativen har bearbetats med
SPSS. De öppna frågorna har
analyserats med innehållsanalys
(jfr 10).
Resultat
Resultatet från forskningsprojektet har sammanförts i en rapport
för Equal Response (11). I föreliggande artikel presenteras den
sammanfattade kunskapsbehållningen, dvs. en praktisk modell
om stödåtgärder för att skapa
sammanhang och delaktighet.
Modellen kallas «en förebyggande elevvårdsmodell» (se Figur
1). Den har utvecklats utgående
från enkätens fyra temaområden;
studier, relationer, hälsa och livsuppfattning, vilka utgör grundkomponenter i modellen. Utgående från svaren i enkäten utvecklades stödåtgärder i relation till
temaområdena. Stödåtgärderna
utgår från olika styrdokument och
från redan existerande modeller i
de yrkesläroanstalter som deltog i
studien.
Enligt styrdokument för skolhälsovård i Finland (jfr 12)
rekommenderas att en s.k. elevvårdsgrupp skall uppskatta behov
av stöd- och specialundervisning
och komma överens om hur man
når de mål som man gemensamt
har ställt upp. Därför utgör en
elevvårdsgrupp tyngdpunkten i
modellen. I modellen uppgör och
ansvarar elevvårdsgruppen, dvs.
det yrkesövergripande teamet i
skolan, för studerandenas individuella stödplaner tillsammans
med en handledare. Varje studerande har en egen handledare och
till dennes uppgifter hör att sammanjämka olika funktioner i
modellen (jfr 5).
49
Figur 1. En förebyggande elevvårdsmodell
STÖD I RELATION TILL HÄLSA
STÖD FÖR RELATIONER
• Samarbete mellan skolhälsovård och övrig
hälso- och sjukvård
• Övergripande och riktade hälsoundersökningar
• Hälsosamtal
• Personlig plan för hälsa
•
•
•
•
Samarbetsinlärning
Kreativa grupper
Samarbete mellan skola och familj
Modell för mobbning
ELEVVÅRDSGRUPP
Individuella stödplaner
HANDLEDARE
STÖD I RELATION TILL LIVET
STÖD FÖR STUDIER
•
•
•
•
• Specialundervisning, samarbete mellan
grundläggande- och yrkesutbildning
• Individuella studieplaner
• Kartläggning av läs- och skrivfärdigheter
• Frånvarouppföljning
Delaktighet
Meningsfullhet
Studeranden inne på ”rätt väg”
Utvecklingstrappa
Stöd i relation till hälsa
Den tidigare forskningen visar på
att hälsostödjande verksamhet
skall genomsyra hela skolkulturen, men ansvaret för densamma
skall åläggas skolhälsovården (jfr
13). Skolhälsovårdaren skall få en
mera framträdande roll som
ansvarsperson för den hälsofrämjande och stödjande verksamheten. I den hälsostödjande verksamheten läggs stor vikt vid ett
samarbete mellan skolhälsovård
och övrig hälso- och sjukvård (jfr
7).
Till skolhälsovårdens uppgifter
hör att göra såväl övergripande
som riktade hälsoundersökningar
(12). Vid en övergripande hälsoundersökning bedöms studerandens hälsa och behovet av
vidare undersökningar liksom
vård och stöd kartläggs. I sam-
band med den övergripande hälsoundersökningen utförs screeningundersökningar med ett lämpligt instrument (t.ex. enkäten i
denna studie) för att kunna kartlägga vilka studerande som är i
riskzonen för utslagning. En riktad hälsoundersökning kunde
gälla de studerande som är i riskzonen för utslagning.
Hälsosamtal befrämjar hälsa
(14) och borde ha en central roll
inom skolhälsovården. I modellen
förs hälsosamtal på basen av screeningen. Samtalens syfte skulle
vara att genom frågor och diskussion hjälpa studeranden, som är i
riskzonen för utslagning, att kartlägga sin livssituation och olika
faktorer i relation till hälsan. I
samband med samtalen uppgörs
en personlig plan som omfattar
hälsa och välbefinnande (jfr 12).
Den personliga hälsoplanen tar
fasta på olika riskfaktorer som
finns i relation till hälsa och
utslagning.
I enkätsvaren framgår de riskfaktorer som finns i relation till
hälsa från hur studerande upplever att de mår, om de är nöjda
med sitt liv, om de har problem
och om de själva upplever att de
kan klara av problemen, om de är
stressade osv. Enkätsvaren visar
t.ex. att 32 studerande (7.8 %)
mår dåligt, 36 (8.7 %) uppger att
de inte är nöjda med sin livssituation, 40 (9.7 %) upplever att de
har problem och 30 (7.2 %) upplever att de inte själva kan klara
av problemen och 188 (45.6 %)
uppger att de är stressade varje
dag eller minst en gång i veckan.
Studerandens personliga plan för
hälsa borde ha en betoning på
dessa speciella hälsohinder (jfr
12).
Ett annat hälsohinder är den
ungas depression. 16 studerande
(3.9 %) uppger att de upplever
nedstämdhet varje dag och 66
studerande (16.3 %) att de känt
sig nedstämda minst en gång i
veckan. Enligt tidigare forskning
(15) utageras sänkt sinnesstämning ofta i aggressivitet, irritation, koncentrationssvårigheter
och asocialt beteende. I enkätsvaren framkommer att aggressivitet
upplevs varje dag hos 29 studerande (7.1 %) och 15 studerande
(3.6 %) uppger att de är våldsamma varje dag.
Olika sjukdomar bidrar till risken för utslagning. I enkätsvaren
har 54 studerande (13.1 %) sjukdom som konstaterats av läkare
såsom astma, allergi, epilepsi och
GUN JUNGERSTAM, PIA NYMAN-KURKIALA, KRISTINA STRÖM OG LISBET LINDHOLM
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
Utvikling i sykepleien . Nursing Development
diabetes. För att de studerande
som lider av någon långvarig
sjukdom inte skall stämplas som
avvikande, borde det höra till
skolhälsovårdens uppgift att låta
dessa studerande få framträdande
roller i olika sociala sammanhang
för att stödja den positiva identiteten.
50
angelägenheter som berör problem hemma, studerandes fysiska
eller psykiska problem, inlärningssvårigheter eller t.ex. mobbning. Mobbning är ett vanligt
problem i skolan som försvårar
den mobbades skolgång och är en
riskfaktor för utslagning i skolan
(jfr 7). För att förebygga mobbning bör det finnas en verksamStöd för relationer
hetsmodell som beskriver vem
Att ha relationer och ett socialt
som ingriper och hur samt vad
nätverk är en resurs som är ett
som görs om inte mobbningen tar
viktigt element i uppbyggandet
slut (jfr 12). Hela skolsamfundet
av en stark känsla av inre sambör delta i arbetet för att förhinmanhang eller livskontroll (1).
dra mobbning och elevvårdsgrupEnligt enkätsvaren är det många
pen kan tillsätta en skild grupp
studerande som önskar bli bättre
som reder ut de fall som har rappå att kommunicera med andra
porterats. I enkätsvaren har 29
människor. Det framkommer att
studerande uppgett att de blir
man är osäker på sig själv eller att mobbade i skolan och 52 studeman tycker att man gör fel i olika rande uppger att de deltar i mobbsammanhang. 53 studerande
ningen.
(12.9 %) uppger att de har svårt
att få kontakt med andra i skolan
Stöd för studier
och 18 studerande (4.4 %) känner Specialpedagogiska stödåtgärder
sig ensamma varje dag. För att
och specialundervisning bör
dessa studerande lättare skulle
kunna erbjudas studerande inom
kunna knyta nya kontakter med
yrkesutbildningen. Enligt lagen
andra i skolan och samtidigt få
om yrkesutbildning (18) har stusocial träning kunde t.ex. samarderande rätt till specialundervisbetsinlärning (16) och kreativa
ning utgående från sina förutsättgrupper (17) användas i skolorna. ningar. Lagen kräver att det uppI enkätsvaren framkommer att
görs en individuell plan för hur
relationen till kamrater och flick- undervisningen ordnas för varje
/pojkvänner är den främsta fakstuderande som erbjuds undervistorn som underlättar studier, liknings- eller elevvårdstjänster. Stusom relationen till läraren. Relati- derandes inlärningsförmåga bör
onen till läraren, dvs. en vuxenre- regelbundet följas upp och stöd
lation utanför hemmet, har en stor erbjudas studerandena i ett så
betydelse i studerandens skoltidigt skede som möjligt. Speciframgång och därmed i skapande ellt viktigt är det att reda ut studeav en starkare känsla av samman- randens inlärningssvårigheter i
hang i livet (jfr 1). Enkätsvaren
övergången från en utbildning till
visar att 201 studerande (48.6 %) en annan, t.ex. vid övergången
inte vet om lärarna är intresserade från den grundläggande utbildav hur det går för dem i skolan
ningen till yrkesutbildningen. I
och 51 studerande (12.4 %) upp- enkätsvaren framgår det att 120
lever att de inte får tillräckligt
studerande (28.9 %) har fått spemed stöd.
cialundervisning i högstadiet,
För att befrämja studerandens
medan 20 studerande (4.8 %) har
välbefinnande krävs samarbete
uppgett att de får specialundervismellan lärare, studerande och
ning i nuvarande skola. 46 studeföräldrar (jfr 12). Skolan informe- rande (11.2 %) bedömer själva att
rar hemmen om sin verksamhet
de har svårigheter i skolarbetet
och informationen syftar till att få och 30 studerande (7.3 %) har
studerande och föräldrar att förstå uppgett att de önskar sig stöd i
att de kan vända sig till skolan i
någon form i studierna. Samar-
bete mellan den grundläggande
utbildningen och yrkesutbildningen är därför av stor vikt för
dessa studerande, för att kunna
kartlägga vilka studerande som är
i behov av särskilt stöd.
Det är viktigt att kartlägga läsoch skrivsvårigheter, eftersom de
kan utgöra ett stort hinder i studerandens studieframgångar (19).
Graden av svårigheter kan variera
från lindriga till mycket svåra.
Detta i kombination med studerandens inlärningsstil bidrar till
att ingen studerande med läs- och
skrivsvårigheter är en annan lik.
Studerande med läs- och skrivsvårigheter har ofta även andra,
parallella svårigheter såsom koncentrationssvårigheter, svårt att
organisera och planera sin verksamhet samt dåligt självförtroende. Stödåtgärderna bör därför
alltid skräddarsys för varje
enskild studerande.
Frånvaro i skolan bidrar till risken för utslagning. I enkätsvaren
har 62 studerande (15.2 %) uppgett att de under den senaste
månaden har varit borta från skolan en dag p.g.a. skolkning, 27
studerande (6.6 %) har skolkat
2–3 dagar och 9 studerande (2.2
%) har skolkat mer än tre dagar.
Ett uppföljningssystem för frånvaron skulle kartlägga dessa studerandes frånvaro redan i ett
tidigt skede och därmed kunde
orsakerna till frånvaron utredas
(jfr 20).
Stöd i relation till livet
Det stöd som kan utveckla en
livshållning med en känsla av tillit till livet kan anknytas till de tre
ovanbeskrivna, dvs. stöd i relation till hälsa, relationer och studier. Denna livshållning är förenad med vad man kallar stressmotståndskraft (jfr 21). Känslan
av sammanhang har samband
med personlighetsdimensionen
optimism, känslan av att kunna
styra sitt öde och förmågan att
utveckla och behålla sociala relationer. Antonovsky (1) betonar att
det i hanterbarhetskomponenten
ingår att kunna söka hjälp från
VÅRD I NORDEN 4/2007. PUBL. NO. 86 VOL. 27 NO. 4 PP 48–51
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
andra om de egna resurserna för
problemlösning inte räcker. I
enkätsvaren uppger 30 studerande
(7.2 %) att de inte själva kan
klara av sina problem. För att de
inte skall känna sig som offer för
yttre omständigheter, är det viktigt att de stöds till delaktighet,
att de får vara aktiva deltagare i
sitt eget liv, påverka och ta ansvar
(jfr 2).
Den allra viktigaste komponenten i känslan av sammanhang är
meningsfullheten (jfr 1). Det är
viktigt att studerandena i riskgruppen får uppleva att det finns
viktiga områden i deras liv, dvs.
något som de har intresse för och
som dessutom är meningsfullt.
Den personliga hälsoplanen eller
den individuella studieplanen,
borde fokusera det som för den
enskilda studerande ger mening
och innehåll. En personlig utvecklingstrappa (jfr 21) som den studerande själv tillsammans med
sin skolhälsovårdare eller handledare gör upp kan befrämja studerandens känsla av sammanhang
och delaktighet. En uppföljning
av hur den personliga utvecklingen framskrider, om studeranden är inne på «rätt väg», är en
naturlig del av stödet för livshållningen.
Diskussion
Den övergripande målsättningen
med denna studie har varit att
skapa förutsättningar för studerande inom yrkesutbildningen att
uppleva sammanhang och
delaktighet för att kunna fullfölja
sin utbildning. Studien har resulterat i en praktisk förebyggande
modell som fokuserar på olika
stödåtgärder inom yrkesutbildningen. Tonvikten i modellen
läggs på hälsostödjande och inlärningsstödjande processer liksom
stödjande av social förmåga,
vilka alla tillsammans har betydelse för den ungas känsla av
sammanhang. Modellen tillägnas
främst yrkesläroanstalter, men
kan även tillämpas inom andra
utbildningar, t.ex. inom den
grundläggande utbildningen.
Övergången från den grundläggande utbildningen till yrkesutbildningen kan vara ett svårt steg
för studerande (jfr 18) och därför
skulle det vara av stor vikt att
kunna reda ut den ungas situation
i övergången från en utbildning
till en annan.
För att modellen skall kunna
tillämpas förutsätts en screening
av riskfaktorer för utslagning, för
att de unga som är i riskzonen för
utslagning skall kunna identifieras. Enkäten som har använts i
denna studie i forskningssyfte
kunde utgöra underlag för ett
screeninginstrument. Med hjälp
av enkäten erhölls en första uppfattning om vilka studerande som
är i riskzonen för utslagning. De
mest omfattande riskerna finns i
områdena studier och hälsa. För
att enkäten skall kunna fungera
som ett screeninginstrument bör
den ytterligare utvecklas och testas, vilket även innebär en
granskning av instrumentets validitet och reliabilitet (jfr 9).
Enskilda riskfaktorer för
utslagning som framkommer i
tidigare forskning, t.ex. nedstämdhet (15) och depression
(22), är inte lika framträdande i
denna studie. Därför har det inte
utvecklats speciella stödåtgärder
för dessa riskfaktorer utan de
sammanfaller med den personliga
planen för hälsa. Stödåtgärderna
har utvecklats på ett mera generellt plan utgående från enkätsvaren och tidigare forskning. Den
förebyggande elevvårdsmodellen
kräver vidareutveckling efter
prövning i praxis. Modellen utgör
ett led i evidensbaserad skolhälsovård.
Gun Jungerstam, HVM
Enheten för vårdvetenskap, Åbo
Akademi, Vasa, Finland
Pia Nyman-Kurkiala, FD
Enheten för samhällsvetenskaper,
Åbo Akademi, Vasa, Finland
Kristina Ström, PeD
Enheten för specialpedagogik,
Åbo Akademi, Vasa, Finland
Lisbet Lindholm, Docent, HVD,
leg. sjuksköterska
Enheten för vårdvetenskap, Åbo
Akademi, Vasa, Finland
Gun Jungerstam, HVM, forskningsassistent
Åbo Akademi/Enheten för vårdvetenskap
PB 311 (Strandgatan 2),
FIN-65101 Vasa
Tel: +358-6-3247 390
Fax: +358-6-3247 503
gjungers@abo.fi
Referenser
1. Antonovsky A. Hälsans mysterium. Köping: Natur och Kultur;
1991.
2. Lindholm L. Den unga människans hälsa och lidande. Vasa:
Institutionen för vårdvetenskap,
Åbo Akademi; 1998.
3. Statsrådets redogörelse till riksdagen om barns och ungas välfärd.
Helsingfors: Social- och hälsovårdsministeriet; 2002.
4. Pietilä A-M. Elämänhallinta ja
terveys. Oulu: Kansanterveystieteen ja yleislääketieteen laitos,
Oulun yliopisto; 1994.
5. Kokkola A, Kiikkala I, Immonen
T, Sorsa M. Mitä sinä elämältäsi
haluat? Helsinki: Suomen kuntaliitto, Stakes; 2002.
6. Riusala K. Equal response –
Uusia polkuja työelämään. Vasa:
Levón-institutet, Vasa universitet;
2005.
7. Huhtanen K. Kunnan omat voimavarat syrjäytymisen ehkäisemisessä. I: Holtittomasta hortoilusta
hallittuun harhailuun – Nuorten
syrjäytymisen riskit ja selviytymiskeinot. Helsinki: Nuorisoasiain neuvottelukunta; 1999 [citerat
20.05.2002].
http://www.minedu.fi/nuora
8. Kuula R. Syrjäytymisvaarassa
oleva nuori koulun paineessa.
Koulu ja nuorten syrjäytyminen.
Joensuu: Kasvatustieteiden tiedekunta, Joensuun yliopisto; 2000.
9. Trost J. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur; 2001.
10. Kyngäs H, Vanhanen L. Sisällön
analyysi. Hoitotiede 1999; 11:
3–12.
11. Jungerstam G, Lindholm L,
Nyman-Kurkiala P, Ström K. En
förebyggande elevvårdsmodell
inom yrkesutbildningen. Vasa:
Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi; 2003.
12. Skolhälsovården 2002. En handbok för skolhälsovårdare, läkare,
grundskolor och kommuner. Helsingfors: Stakes; 2002.
13. Lindholm L, Wärnå C. Från hälsokontroll till hälsoinseende – integrering av vårdvetenskapliga
forskningsresultat inom skolhälsovården. Vård i Norden 2001; 21:
26–31.
14. Hirvonen E, Pietilä A-M, Eirola,
R. Terveyskeskustelu – tavoitteena dialogi terveyden edistämisessä. I: Pietilä A-M, Hakulinen T,
Hirvonen E, Koponen P, Salminen
E-M, Sirola K. Terveyden edistäminen. Uudistuvat työmenetelmät.
Helsinki: Werner Söderström;
2002, 219–242.
18. Ehdotus erityisopetuksen strategiaksi toisen asteen ammatilliseen
koulutukseen. Arbetsgruppspromemoria. Helsingfors: Undervisningsministeriet; 2002 [citerat
16.10.2006].
http://www.minedu.fi
19. Lahtinen U, Renvaktar A,
Asplund M, Hjerpe J. Läs- och
skrivfärdigheter inom andra stadiet. I: Siven C (red). Solklart.
Helsingfors: Hero; 2004, 63–83
[citerat 16.10.2006].
http://www.vasa.abo.fi/speccenter
20. Konu A, Gråsten-Salonen H. Koulumiete –projekti – koululaisten
mielenterveyden ja hyvinvoinnin
edistäminen Pirkanmaalla. Tampere: Pirkanmaan sairaanhoitopiiri; 2004 [citerat 16.10.2006].
http://www.pshp.fi/tuty/julkaisu
21. Cederblad M, Hansson K. Känslan av sammanhang – ett centralt
begrepp i hälsoforskning. Socialmedicinsk tidskrift 1996; 4:
152–158.
22. Mahon N E, Yarcheski A. Outcomes of depression in early adolescents. Western Journal of Nursing
Research 2001; 23: 360–375.
15. Peipponen S, Viinamäki H, Laukkanen E, Jääskeläinen J, Lehtonen
J. Nuoret psykiatrisessa erikoissairaanhoidossa. Suomen Lääkärilehti 1995; 32: 3461–3466.
16. Vähämäki-Sundman S (red). Samarbetsinlärning. Vasa: Fortbildningscentralen, Österbottens högskola; 1998.
17. Järleby A. Spela roll: kreativt
lärande med teater och drama.
Skara: Pegasus; 2005.
GUN JUNGERSTAM, PIA NYMAN-KURKIALA, KRISTINA STRÖM OG LISBET LINDHOLM
Downloaded from njn.sagepub.com by guest on April 2, 2015
51