SBB 3/2013 - Svensk Bergs

Transcription

BERGS
&
1DPQO|VW
BRUKS
B E R G M AT E R I A L
UNDERMARKSTEKNIK
BERGSPRÄNGNING
GEOTEKNIK
3
2013
ÅR G ÅN G 92
INFRASTRUKTUR
STEN
S T Å L & M E TA L L E R
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING
Ökad
tillgänglighet
med Metso
truckinfodring
Vi erbjuder truckinfodringar med idealisk slitegenskap som
dessutom ger en bättre arbetsmiljö i form av dämpat buller och
vibration. Modulsystemet gör infodringen lätthanterlig samtidigt
som det minimerar underhåll och justeringar. Truckinfodringen är
speciellt utvecklad för att öka tillgängligheten på era truckar och
därmed hålla igång produktion samt hålla nere kostnad per ton.
Metso Minerals (Sweden) AB, tel. 0410-525 00, minerals.info.se@metso.com, www.metso.com
omslag ny.indd 1
2013-09-23 18.18
SBB 3-2013, ss 4-55 gäller_SBB 3/2013, ss 4-55 2013-09-23 15.41 Sida 1
#")2!00/24%.
)NFORMATIONFRÍN#")"ETONGINSTITUTETsWWWCBISE
Korrelation mellan tre provningsmetoder
för alkalisilikareaktivitet av svensk
krossballast för betong
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har under åren 1995–
2011 låtit undersöka uppskattningsvis 1500 tunnslip av bergartsprov med hänseende på bergmaterialets beständighet avseende
alkalisilikareaktivitet. Proverna har främst varit hämtade från
Sveriges tätortsregioner och metoden som använts är förenklad
SHWURJUD¿VN5LOHP$$53nXSSGUDJDY6*8KDU&%,%HWRQJLQstitutet nu utfört en jämförelsestudie mellan tre provningsmetoder
för alkalisilikareaktivitet av krossballast för betong. 23 svenska
krossballastprodukter har tagits ut av de 1500 tidigare undersökta
SURYHUQD0HWRGHUQDVRPMlPI|UWVlUI|UHQNODGSHWURJUD¿VN
5LOHP$$5GlUKDOWHQSRWHQWLHOOWDONDOLVLOLNDUHDNWLYWPDWHULDO
$65XSSVNDWWDVYLVXHOOWLPLNURVNRS5LOHP$$5SHWURJUD¿VNDQDO\VGlUKDOWHQ$65EHUlNQDVNYDQWLWDWLYWPHGKMlOSDY
SXQNWUlNQLQJDYWXQQVOLSLPLNURVNRSVDPW5LOHP$$5
ett ultra-accelererande bruksprismatest där den ingjutna ballasten
I|UYDUDV L HQ 0 1D2+O|VQLQJ L & XQGHU GDJDU 'H
SHWURJUD¿VND XQGHUV|NQLQJDUQD SnYLVDU SRWHQWLHOOW DONDOLVLOLNDUHDNWLYWPDWHULDOPHGDQEUXNVSULVPRUQDVH[SDQVLRQJHUHWWPnWW
på ballastens potentiella alkalisilikareaktivitet.
6RP DONDOLVLOLNDUHDNWLYD NRPSRQHQWHU UlNQDV PLNUR NU\Stokristallin och deformerad kvarts. Svensk standard SS 137003
%HWRQJ±$QYlQGQLQJDY(1L6YHULJHDQJHUDWWEDOODVW
som innehåller mindre än 15 vol% alkalireaktiva eller potentiellt
alkalireaktiva partiklar betraktas som lågreaktiv. Kan man inte
på detta sätt utesluta alkalireaktivitet bör materialet (om det ska
DQYlQGDVLIXNWLJDPLOM|HUSURYDVHQOLJW5LOHP$$5HOOHU$$5
)|U5LOHP$$5UHNRPPHQGHUDVHQPD[H[SDQVLRQSn
efter 28 dagar.
%DVHUDW Sn GHQ I|UVWD I|UHQNODGH SHWURJUD¿VND DQDO\VHQ KDU
SURYHUQD GHODWV LQ L WUH NODVVHU .ODVV , HM DONDOLUHDNWLY .ODVV
,,SRWHQWLHOOWDONDOLUHDNWLYRFK.ODVV,,,VDQQROLNWDONDOLUHDNWLY
VH¿JXU
6WXGLHQYLVDUDWWGHQI|UHQNODGHSHWURJUD¿VNDDQDO\VHQHMlU
tillräcklig för de bergarter som ligger nära gränsvärdet (ca 10-20
YROI|UDWWJHHQSnOLWOLJXWYlUGHULQJDYEDOODVWHQPHGDQGHQ
NYDQWLWDWLYDSHWURJUD¿VNDDQDO\VHQ5LOHP$$5JHQRPSXQNWUlNQLQJDYWXQQVOLSJHUHQP\FNHWJRGNRUUHODWLRQPHG5LOHP
$$5
5HVXOWDWHQYLVDUDWWDONDOLVLOLNDUHDNWLYEDOODVWPHGHQH[SDQVLRQ
! LQQHIDWWDV DY PHWDYXONDQLWHU GHIRUPHUDGH JUDQLWRLGHU P\ORQLWHU RFK VDQGVWHQDU ,FNHUHDNWLYD EHUJDUWHU PHG HQ
H[SDQVLRQlUKXYXGVDNOLJHQRGHIRUPHUDGHHOOHUVYDJW
IROLHUDGHJUDQLWRLGHUPHGDQSRWHQWLHOOWHOOHUVYDJWDONDOLUHDNWLYD
EHUJDUWHUPHGHQH[SDQVLRQPHOODQRFKLQQHIDWWDV
av omkristalliserad metavulkanit samt deformerade granitoider
med måttliga mängder deformerad eller mikrokristallin kvarts.
*UnYDFNDRFKÀLQWDRPIDWWDVHMDYVWXGLHQ5HVXOWDWHQYLVDURFNVn
DWWVDQGVWHQDUVRPKDUNYDUWVNRUQYLONDlUVW|UUHlQJUlQVHQI|U
PLNURNULVWDOOLQD NRPSRQHQWHU RFNVn lU UHDNWLYD HQOLJW 5LOHP
$$5'lUPHGNDQNRQVWDWHUDVDWWJUlQVHQRPPLNURNULVWDOOLQ
kvarts därför ej gäller för sandsten.
Kontaktpersoner:
.DULQ$SSHOTXLVWNDULQDSSHOTXLVW#FELVH
-DQ7UlJnUGKMDQWUDJDUGK#FELVH
0DWWLDV*|UDQVVRQPDWWLDVJRUDQVVRQ#VJXVH
Samband mellan metoderna Rilem 1 och Rilem 2.
Notera att klass 1 har låga värden på båda axlarna och klass 3 höga.
CBI Betonginstitutet 3TOCKHOLM4ELsCO30"OX"ORÍS4EL
&ÚRRËTTKVALITETINOM
BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL
6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN
Boken om Sveriges okända storindustri,
, berättar på
drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.
Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges
Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på
Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60 .
Berg för byggande – om bergmaterialindustrin
Beställ den nu!
./2$#%24!"
WWWNORDCERTSE
4EL&AX
Svensk
BERGS-& BRUKS
Årgång 92 • Nr 3/2013
tidning
6YH QVN
%HUJV%UXNV
6LG
WLGQLQJ

$GUHVV
%R[
0DOP|

8WDQEHUJPDWHULDOVWDQQDU6YHULJH
5DSSRUWIUnQgSSHQ7lNW
7HO

7HOHI D[

(SRVW
VYHQVNEHUJVEUXNV
#EMLQY VH

%DQNJLUR

3OXVJLUR

+ H O n U V SUHQXPHUDWLRQ
LQNOPRPV

5HGDNW|URFK
D QVYDULJXWJLYDUH
-|UJHQ'DKOTXLVW

,UHGDNWLRQHQ
-|UJHQ'DKOTXLVW
.MHOO'XEHUJ
-DQ+DOORQTYLVW

cUJnQJ

7U\FNWKRV
&DUOVKDPQV
7U\FN0HGLD$%
.DUOVKDPQ

,661

2PVODJVIRWR .MHOO'XEHUJ
SnELOGHQXQJGRPV
PlVWDUHQ7RELDV
- RKDQVVRQ
1DPQO|VW
6WRUWDNYLIHUODJHUSn$UODQGD
*HRWHFVPHGOHPV
P|WHK|OOVLYnUDVSn
$ UODQGD+lUILQQV
HWWDYYlUOGHQV
VW|UVWDDNYLIHUODJHU
VRPXWQ\WWMDVEnGH
I|UYlUPHRFKN\OD
2OOH$QGHUVVRQVRP
SODQWHUDGHLGpQKRV
/XIWIDUWVYHUNHW
QXPHUD6ZHGDYLD
JXLGDGHGHOWDJDUQD
JHQRPDQOlJJQLQJHQ
0(7$//0$5.1$'(1
+DOYIXOOWHOOHUKDOYWRPWYLQJODV" %HUJPDWHULDOLQGXVWULQVVWRUDGDJ *OREDO'ULOOLQJWHVWDGHQ\WW
PlVVNRQFHSWLVDPEDQGPHG
0DVNLQ([SR (;$0(13c%(5*66.2/$1 %5$16&+(16/(9(5$17g5(5 6LG
)lUGLJERUUDWL+DOODQGVnV
7XQQHOERUUPDVNLQHQ
cVDEU|WLJHQRPSn
+DOODQGVnVQRUUD
VLGDGHQVHSWHP
EHUNORFNDQ
'lUPHGlUEnGD
W XQQHOU|UHQI|UGHQ
GXEEHOVSnULJDMlUQ
YlJHQIlUGLJERUUDGH
1XnWHUVWnUMlUQ
YlJVLQVWDOODWLRQHUQD
LQQDQWXQQHOQNDQ
|SSQDI|UWUDILN
Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
www.bergsbruks.se
6LG
0DVNLQ([SRKDUI\OOW
0DVNLQ([SRDUUDQJHUDGHVI|UVWDJnQJHQ
Sn7lE\*DORSS2FKPlVVDQYl[WHVnVPnQLQJRP
6HGDQI|UUDnUHWKXVHUDUPDQSnHJHQPDUNQlUD
$UODQGD7UDILNSUREOHPHQIUnQNDQKDELGUDJLW
WLOODWWEHV|NDUDQWDOHWVM|QNLnU
6LG
Svensk Bergs- & Brukstidning 3/2013
M E TA L L M A R K N A D E N
Marknad i förändring
M E TA L L K R Ö N I K Ö R :
ANDERS OHLSSON
Presslagd 13-08-29
VI ÄR TILLBAKA TILL FRÅGAN
om det halvfulla eller halvtomma vinglaset. Ena dagen är
glaset avgjort halvfullt och
marknaderna ser ljust på framtiden, siffror kommer ut som
pekar på en gradvis återhämtning i region efter region och
det finns snart nog ingen hejd
på hur många dessa små men
positiva signaler är. Nästa dag
är Bernanke åter i rampljuset
och då har glaset genast blivit
halvtomt. Det är nästan så att
man vill skratta åt eländet, för
uppåt, och att dessa justeringar
i lättnader sker harmoniskt och
inte för att ta död på uppgången. Kommer tecken på att
uppgången inte står på stadig
grund så kommer inte heller
dessa lättnader att minska i den
takt som nu indikeras.
hur länge har nu inte detta pågått. Åtminstone har vi ett
antal månader nu haft tid att
mentalt förbereda oss på att det
mesta har en ände (utom korven som har två). Ingenting är
nytt förutom att det nu är mer
substans bakom påståendet att
USA är på väg upp, vilket i
grunden är en glädjande nyhet.
Likväl är det fortfarande rädsla
som präglar kommentarer och
analyser. Det borde stå fullkomligt klart för alla som bryr
sig att Bernanke kommer att
dra ner på stödköp och andra
kvantitativa lättnader gradvis
med en början nu under höstrusket. Lika klart bör det vara
att dessa justeringar görs av en
positiv anledning, så varför
även fortsatt så stor koncentration på den negativa aspekten?
Borde man inte i stället glädjas
åt vetskapen att det nu pekar
Rädslan för
förändring
På metallmarknaderna har vi
sett en återhämtning från det
låga och koppar har gradvis
jobbat sig upp från 6 600
USD/mt för en test mot jämviktsläget kring 7 500. Det är
rimligt att anta att det krävs lite
mer jobb innan denna nivå
bryts eftersom marknaden fortfarande har en negativ grundton baserad på rädslan för förändring. Jag kom att tänka på
när jag jobbade på Outokumpu
och koppardelen skulle bolagiseras. Vid det tillfället var personalen så orolig/rädd för förändring att företaget drog i
gång en kampanj med trycksaker och klistermärken och
hela baletten. Budskapet ”I
love changes” var visserligen
från början skapat för Outokumpu Copper men det skulle
inte skada med ett massutskick
av dekaler nu till alla dessa
marknadsaktörer som finner
glaset ständigt halvtomt.
Koppar
Börslagren är
en bromsklots
Det finns en positiv bas och
mycket ser bra ut, men marknadsspecifikt finns det även
saker som oroar. Börslagren av
metall är en bromsklots och
även om LME lovar att det
max ska ta 100 dagar för att få
ut metall så är det enligt mitt
sätt att se det minst 75 dagar
för mycket. Skulle man hårddra
det hela borde man ha rätt att
få ut sin vara inom 48 timmar,
Guld
om inte borde man få kompensation från lagerhuset. Hundra
dagar är ett hån mot den tillverkare som står och väntar,
och med det sagt så är det
också klart att ingen kan förlita
sig på leveranser från LME för
sin försörjning. Vad ska man då
ha LME till? Tidigare var det så
att finessen med LME kontra
andra råvarubörser var just närheten till slutanvändare, inte
producenter, som var den stora
skillnaden. Nu har tydligen den
finessen spelat ut sin roll om
man som kund inte kan få ut
sin metall i någorlunda tid.
Kvar för industrin är då primärt
möjligheten till prissäkring och
kopplat till detta möjligheten
att få transparens i referenspriser. Lagerhållningsdelen är
tillägnad dem med ett överskott av metall även inom
industrin, men framförallt dem
som har tillgång till billiga
pengar (kan låna till låg ränta)
för att finansiera lager. Det är
där pengarna för tillfället finns.
Låga räntor ger
inflaterade lager
Så länge dollarräntan håller sig
kvar på låga nivåer kommer
lagren att fortsätta att vara
inflaterade och eventuella överskott av metall kommer att
gömmas undan i finansiella
lagertransaktioner. Priserna kan
med det hålla sig kvar vid
någon form av jämviktsläge,
undantaget är aluminium som
endast hankar sig kvar med
hjälp av ologiskt höga premier
på grund av all denna låsta
metall. Vore det inte för det
skulle
produktionsnedskär ningarna där nu vara massiva.
För övriga metaller är jag som
alltid relativt positiv.
o
Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
4
Orica Sweden AB
Gyttorp, 713 82 Nora
Tel. 0587 850 00, Fax. 0587 255 35, info.gyse@orica.com
www.orica.se
Bergmaterialindustrins
SBMI, Sveriges Bergmaterialindustri, höll i år sin vårkonferens på
anrika Berns i Stockholm. Föredrag och diskussioner varvades med mingel
under några timmar.
SBMI:s vd Björn Strokirk inledde programmet och kunde
återigen konstatera nytt besökarekord – över 180 delegater
från branschen och närliggande
sektorer fanns på plats. Strokirk
avlöstes av styrelseordföranden
Kenneth Johansson som också
gladdes över att så många hade
lockats till nöjespalatset Berns i
Berzeli Park. Han framhöll att
intresset för branschdagen är
en av de faktorer som ger
SBMI den energi och det
bränsle som behövs i arbetet.
Hur ska olyckor
undvikas?
Under rubriken Täkttrafik berättade Håkan Skotte, Skanska,
om en tragisk dödsolycka i
”den bästa regeln är den som
efterlevs!” SBMI har tagit fram
en checklista för säker täkttrafik
som är en utmärkt utgångspunkt. Men lika viktigt som
regler är att vi förändrar våra
beteenden på arbetsplatserna.
Den bästa gåvan vi kan ge våra
medarbetare är möjligheten att
komma hem från jobbet med
liv och hälsa i behåll, avslutade
Håkan Skotte.
T E X T:
N I C L A S K I N D VA L L
FOTO:
MICHAELA ANDERSSON
Vällsta förra året och menade
att denna måste bli en väckarklocka för alla i branschen.
Hur kunde det ske och hur ska
vi arbeta för att undvika sådana
olyckor i framtiden?
– Grejar vi inte att säkra våra
arbetsplatser så kan vi strunta i
resten, tyckte Skotte. En standard saknas i våra täkter, ett
regelverk som minskar riskerna
och som dessutom följs, för
Arbete för säkrare
bandtransportörer
Cecilia Åkesson, Metso, och
Leif Ivansson, Kellve, koncen-
SBMI:s vd Björn Strokirk inledde programmet och
kunde återigen konstatera nytt besökarekord.
6
trerade sig på bandtransportörer – ett område där arbetet för
att minimera olyckstillbuden
lerar ett antal grundläggande
hälso- och säkerhetskrav som
måste uppfyllas för att en
maskin ska få säljas och användas.
– Om man ändrar en maskin
kan detta anses vara likvärdigt
med att bygga en ny maskin,
vilket innebär att denna ska
uppfylla kraven i maskindirektivet och CE-märkas. Det är viktigt att komma ihåg att även
om man bara har för avsikt att
använda maskinen i den egna
verksamheten så ska den uppfylla kraven i maskindirektivet
innan man tar den i bruk, avslutade Anders Grankvist.
Bra samarbete mellan
SBMI och BEF
gen är tillverkare av en maskin
och vad som händer när man
bygger om eller kompletterar
den.
I lagens mening är alla som
bygger om en maskin eller
kopplar samman flera maskiner
att betraktas som tillverkare.
– Alla är tillverkare och måste
veta vad som gäller, menade
Grankvist.
CE-märkningen grundar sig
på maskindirektivet från EU,
ett produktdirektiv som stipu-
stora dag
ständigt pågår. Båda visade hur
man jobbar med det och hur
man kan komplettera sin utrustning.
– En bandtransportör är en
av de farligaste maskinerna på
arbetsplatsen och det är viktigt
att investera i säkerhet, framhöll Cecilia.
Leif Ivansson visade bilder på
äldre anläggningar och konstaterade att säkerheten inom området bandtransportörer inte
har utvecklats lika fort som
inom andra områden men att
alla nu jobbar med förbättringar.
– Är vi intresserade av det
här eller snackar vi bara skit,
frågade Håkan Lövgren efter
föredraget. Svaret blev att vi
självklart vill arbeta för ökad
säkerhet men att branschen
kanske fokuserar mer på processmaskiner. Ett attitydproblem, således.
Ombyggnad av
CE-märkta maskiner
Vad händer med en CE-märkt
maskin när man ändrar den
eller kopplar ihop den med en
annan maskin? Frågan ställdes
till Anders Grankvist från Kristianstads Miljöbyrå som visade
Arbetsmiljöverkets orangefärgade föreskrifter.
– Har ni läst dessa, frågade
han auditoriet och fortsatte
med frågan vem som egentli-
Nästa punkt inom säkerhetsblocket var ett laddat ämne,
om skämtet tillåts. Jan Johansson från Voglers och dessutom
ordförande för Bergsprängnings Entreprenörernas Förening försökte förklara hur kollegerna i sprängbranschen ser
på bergmaterialindustrin och
tvärtom. Historiskt sett har det
varit lite si och så med den
saken men Johansson menade
att det absolut har blivit bättre
de senaste åren.
– Vi har närmat oss varandra
och förstår varandras problem
på ett bättre sätt. En stor del av
den äran tycker jag att BEF och
SBMI kan ta åt sig, tyckte han.
Kunskap är nyckeln till allt
samarbete poängterade Johansson
– Vi måste fortsätta att utbilda
på såväl spräng- som krosssidan. Vi på BEF jobbar intensivt med vår kurs Bergsprängning för beställare som hålls ett
par gånger om året. Vi märker
tydligt att med högre kunskapsnivå hos alla är det lättare att få
till ett bättre samarbete och
större förståelse. Samt, givetvis,
med ökad kunskapsnivå hos fler
så blir slutresultatet bättre och
det är ju det vi alla strävar efter.
Utbildningsmaterial
kan ersätta det gamla
mentorskapet
Efter Jan Johanssons humoristiska exposé över samarbetet
mellan sprängare och täktägare
var det dags för Björn Holm
från GeoFrance. Hans ämne
var det utbildningsmaterial
som SBMI arbetar med att ta
fram tillsammans med Ord &
Vetande i Uppsala. Han redovisade det material som snart
Cecilia Åkesson, Metso, och Leif Ivansson, Kellve
(t.h.), koncentrerade sig på bandtransportörer – ett
område där arbetet för att minimera olyckstillbuden
ständigt pågår.
7
Vad händer med en CE-märkt maskin när man
ändrar den eller kopplar ihop den med en annan
maskin? Frågan ställdes till Anders Grankvist (t.h.)
från Kristianstads Miljöbyrå.
kommer att erbjudas alla
SBMI:s medlemmar.
– Förr hade branschen ett
naturligt mentorskap där äldre
lärde upp yngre. I dag tar man
inte tillvara kunskap, vilket är
synd. Då gör alla samma misstag som vi en gång gjorde.
Dessutom byter man jobb
mycket oftare, så problemet är
svårlöst, inledde han.
Materialet beskriver till största
delen sådant som det hittills
inte har funnits något utbildningsmaterial om: hur maskinoperatören på ett säkert och
kvalitetsskapande sätt ska arbeta.
Fördelen med självstudiematerialet är att det är internetbaserat och att man kan gå igenom
det när det passar, kanske vintertid då täkten har lite av lågsäsong.
– Det här upplägget kan bli
en höjdare. För mig som gammal branschmänniska känns det
väldigt bra, det ersätter delvis
det gamla mentorskapet.
Efterbehandling
av täkter
Det första avsnittet under
rubriken Miljö var Biologisk
mångfald med miljökonsulten
Anders Enetjärn som huvudperson. Han visade utmärkta
exempel på efterbehandling av
täkter. Varför ska då industrin
sträva efter biologisk mångfald?
Jo, av en mängd orsaker,
menade Enetjärn. Bland annat
för att en avslutad täkt har stor
potential att inrymma miljöer
för sällsynta djur och växter, för
att bidra till positiv publicitet
för exploatören och, sist men
inte minst, för att vi kan vänta
oss skärpta lagar inom området. Och då är det bättre att
befinna sig i framkant av utvecklingen än att tvingas in i ett
arbete man inte skaffat sig tillräcklig kunskap om. Han önskade avslutningsvis att branschen ska efterfråga och upphandla ”ekologisk ingenjörskonst” och bygga natur på färdigbrutna platser, att skapa
temporära biotoper under bryttiden för störningsberoende
strategiska platser i vägnätet –
många hotas av planerad bebyggelse och andra projekt. En
minskning av antalet terminaler
och ogynnsamma placeringar
leder till fler transporter och
större miljöpåverkan.
arter och att utveckla en utbildning i ”ekologisk ingenjörskonst”.
Kerstin Nyberg, Cementa,
fortsatte på den inslagna vägen
och berättade om hur hennes
företag arbetar med dessa frågor. Bland annat fick branschdagsdeltagarna stifta bekantskap med Nipsippan som
Cementa arbetar hårt för att
bevara i sitt kalkbrott på Gotland.
Deponi
är slöseri
Petterssons kollega Lars Gröndahl slog ett slag för ökad återvinning i branschen.
– Deponi är slöseri konstaterade han med eftertryck. Till
Rydbokrossen, där han är platschef, kommer dagligen lastbilslass med schaktmassor och
annat material för återvinning.
Allt tas om hand och kan efter
förädling säljas vidare. Lars
Gröndahl är övertygad om att
hanteringen av massorna är en
viktig framtidsfråga.
– Fler och fler måste börja
återvinna på det här sättet och
dessutom använda materialet.
Och så kommer det att bli,
annars är det skandal! Dessutom är det ungefär trettio
procent billigare än konventionellt material.
Avfall eller
råvara?
Nästa fråga var en som stora
delar av bergmaterialindustrin
brottas med för tillfället, nämligen entreprenadbergets status.
Är det avfall eller råvara? Det
juridiska spörsmålet, där Naturvårdsverket förespråkar avfallsbenämningen medan Trafikverket är av motsatt uppfattning, behandlas just nu i markoch miljödomstolen i Nacka
och kommer säkerligen så småningom att landa hos markoch
miljööverdomstolen.
Marie Berglund, NCC, tillika
medlem i SBMI:s samhällsutskott, redogjorde för frågan
och framhöll att spelreglerna i
ärendet måste fastställas inom
kort. Branschen väntar på
besked om framtiden, särskilt
med tanke på Förbifart Stockholm och de mängder entreprenadberg som beräknas
komma ut på marknaden i det
projektet.
Björn Holm från GeoFrance redogjorde för
det utbildningsmaterial
som SBMI arbetar med
att ta fram.
ningar och faktisk bränsleförbrukning ska hjälpa NCC att
optimera processen.
– Målet är att bilarna ska gå
med fulla lass tur och retur och
dessutom köra så kort sträcka
som möjligt. En annan aspekt
är att branschen måste verka
för att få ha kvar terminaler på
Optimera
transporterna!
En angränsande fråga gäller
transporter och Leif Pettersson, NCC, inledde med att
lakoniskt kommentera föregående inlägg med underdriften ”Det blir intressant”. Pettersson brinner för logistik och
för hur branschen ska bli miljövänligare i sina transporter.
Nyckelordet är samverkan och
uppdraget är att se till att minimera antalet tomma lastbilar på
gator och vägar. Nya bilar med
avancerad teknik som mäter allt
från last till vägval, inbroms-
Kerstin Nyberg, Cementa, redovisade hur hennes
företag arbetar med frågan om efterbehandling av
täkter.
8
Maud Olofsson vägrade
pengar till MinBaS
Teknik, utveckling och marknad var nästa rubrik och Per
Murén inledde med ”MinBaSkepsen” på. Anförandet handlade om samverkan mellan
gruvnäringen och bergmaterialindustrin och han konstaterade att vi tidigare har pratat
mycket om FoU, men att det
nu är FoI som gäller. De flesta i
branschen minns naturligtvis
de stora MinBaS-programmen
som omfattade 70-80 projekt
och gav mycket bra resultat.
Branschen föreslog regeringen
i juni 2010 att fortsätta med
FlexiROC T20 R – två riggar i en
Med FlexiROC T20 R kan du arbeta både ovan och under
jord –HQVPDUWO|VQLQJI|UÀH[LEODHQWUHSUHQ|UHU
”Riggen är kompakt och smidig, tack vare den hydrauliska
’roll-over’-funktionen kan den borra i alla möjliga vinklar. Det
gör att den passar perfekt i trånga utrymmen där större riggar
inte kommer åt, i mindre tunnlar såväl som i villaområden.”
Lars Ericson
)lUHQWXQD%HUJVSUlQJQLQJ
6H¿OPHQRP)OH[L52&75
Skanna koden med en QR-läsare
eller gå in på atlascopco.se/bitz
och underkorn. Dessutom ska
anläggningen producera rätt
mängd och det ska råda massabalans i den totala produktionsmixen så att man når bra
totalekonomi. Som exempel
gav Sven-Henrik Norman
Metsos samarbete med Norsk
Stein som inleddes för drygt tio
år sedan. Anläggningen ligger
utanför Stavanger och är Skandinaviens största bergmaterialproducent. Från starten av
samarbetet 2002 och fram till
2009 ökade produktionen från
2,5 till 6 miljoner ton och
ökningen uppnåddes utan att
företaget ökade resurserna i
form av nya krossar eller siktar,utan genom noggrant studerande av processen och tät
uppföljning. Efter att Norsk
Stein installerat nya krossar
producerade företaget förra
året ungefär tio miljoner ton
och har totala reserver på
ungefär 350 miljoner ton.
Sven-Henrik Norman berättade också att Metso har ett liknande samarbete med Velde
Pukk, en mindre familjeägd
täkt på norska västkusten som
har en lite speciell verksamhet i
och med att man sedan 2009
har satsat stort på att tillverka
maskinsand av hög kvalitet.
Avfall eller råvara? Marie Berglund, NCC, tillika medlem i SBMI:s samhällsutskott, redogjorde för frågan.
MinBaS Innovation, men man
fick tydligt besked från Maud
Olofsson att det inte finns
sådana pengar.
– Ni måste söka pengar hos
de vanliga instanserna Vinnova,
KK-stiftelsen eller Mistra till
exempel, sa Olofsson då.
Per Murén berömde Charlotta Brogren, vd på Vinnova,
som strider hårt för svensk
forskning och innovation.
Branschen har av Vinnova fått
stöd för två projekt. Det första
driver Chalmers och det handlar om finkorniga produkter
och kommer att följas av ett
demoprojekt i fält med krossning på nytt sätt. 10 miljoner
kommer från Vinnova och sammanlagt omfattar projektet 23
miljoner kronor. Resten är
egna insatser eller annan finansiering.
Nästa projekt är Grå-gröna
hållbara städer – växtlighet,
framförallt träd, och vatten i
kombination med belagda ytor.
Där är det SP-CBI som håller i
trådarna och även industrin är
med. Projektet omfattar 20
miljoner kronor. Dessa kallas
Vinnova del 1 och Vinnova del
2 och handlar om FoI-agendor,
där FoI står för forskning och
innovation. Innovation är det
som kommer efter forskningen
och när man ska börja göra
affärer. Per Murén konstaterade
att detta brukar tilltala branschfolk. FoI-agendorna drivs av
konstellationer av företag, myndigheter och forskare och ska
beskriva vad som är viktigast i
framtiden, på både kort, längre
och väldigt lång sikt.
Branscher som
producerar ur berget
Per Murén berättade vidare om
arbetet med att utveckla en
FoI-agenda med namnet MinBaS Innovation och som drivs
av konstellationen Bergmaterial,
Industrimaterial och Natursten. Inom kort skickas agendan till Vinnova och senare ska
den kompletteras med önskade
projekt.
Då Vinnova gärna ser att
olika agendor samarbetar ligger
det nära till hands att bergmaterialbranschen samarbetar
med liknande industrier. Det är
till och med så att det redan
finns pengar reserverade för
gruv-, stål- och mineralindustrierna. De pengarna kan
MinBaS Innovation få nyttja
om man spelar korten rätt. Alla
branscherna producerar ur berget, har ganska många gemensamma moment och kan driva
vissa projekt gemensamt, till
exempel processer, produktion,
tillståndsprocesser, säkerhet,
miljöfrågor och Europa-samarbete.
Stöld och
skadegörelse
Hur ska vi kunna förhindra
stöld och skadegörelse på våra
arbetsplatser, frågade Lars Nilsson, Trygg Hansa, och gav
exempel på några sätt att
skydda sig mot tjuvarna. I stora
drag handlar det om att göra
det svårare att tillgripa exempelvis maskiner och drivmedel
på arbetsplatserna. Åtgärder
kan vara allt från stöldskyddsmärkning till olika slags larm;
en effektiv åtgärd är att helt
sonika stänga av tillfartsvägarna
på olika sätt när de inte
används.
– Branschen börjar vakna, sa
Lars Nilsson. Det har varit
trögt ett tag men det blir långsamt bättre. Ska vi komma till
rätta med de här problemen
måste vi jobba gemensamt –
försäkringsbranschen och försäkringstagarna.
Optimerad
produktionsprocess
med Metsos hjälp
Sven-Henrik Norman, Metso,
redovisade företagets erfarenheter av optimerad konkrossprocess i ett samarbete
mellan kund och leverantör.
Metso kallar den typen av intimare samarbete för ett Process
optimization Project, PoP, där
processen optimeras för att
slutkunden ska bli så nöjd som
möjligt. Det viktigaste för kunden är att producera rätt produkt och det betyder inte alltid
högsta kvalitet. Över tid ska det
produceras både hög- och lågvärdiga produkter. Flisighet
och slitstyrka är viktiga parametrar, liksom andelen över-
Infrastrukturen
är eftersatt
De avslutande programpunkterna genomfördes tillsammans
med organisationerna Svensk
Betong och Byggnadsämnes10
Dagen avslutades med
att Svenskt Näringslivs
vd Urban Bäckström
framförde sina synpunkter på Sverige i ett ekonomiskt och politiskt
perspektiv.
förbundet, vilket föranledde
byte av lokal. Gemensamt tågade
deltagarna till vackra Chinateatern. Där väntade Lars
Redtzer, ansvarig för infrastrukturfrågor hos Sveriges
Byggindustrier. Han redogjorde
för hur konjunkturen ser ut
gällande våra branscher och
konstaterade att, trots att det är
ganska dåliga tider, så ser Sveriges ekonomi stabil ut –
särskilt om man jämför med
andra länder. Däremot, trots
ett stort behov av nysatsningar,
investeras det för lite i infrastruktur och bostäder. Här
finns mycket at göra och alla
berörda branscher gör klokt i
att samverka i opinionsbildningen.
Politikerna måste
göra mer
Dagen avslutades med att
Svenskt Näringslivs vd Urban
Bäckström redovisade sin uppfattning om Sverige i ett ekonomiskt och politiskt perspektiv, kryddat med egna erfarenheter som viktig aktör i samhällsdebatten. Han gav åskådarna en historisk sammanfattning och pekade på några faktorer som skulle kunna föra
Sverige framåt och utveckla vår
samhällsekonomi. Politikerna
måste göra mer var utgångspunkten och alla delar av det
politiska spektret fick sig en
släng av sleven.
Därmed sattes punkt för
Branschdagen. Och det hela
avslutades med middag på
Moderna Museet.
o
FlexiROC T20 R – två riggar i en
Med FlexiROC T20 R kan du arbeta både ovan och under
jord –HQVPDUWO|VQLQJI|UÀH[LEODHQWUHSUHQ|UHU
”Jag gillar att riggen är smidig vid transport och etablering. Vi
kan dessutom borra för allt från villagrunder och rörgravar till
bergförstärkning i tunnel, med en och samma rigg. MångsiGLJKHWHQJ|UDWWYLQXNDQWDRVVDQÀHUW\SHUDYLQWUHVVDQWD
och utmanande jobb.”
Yngve Bredin
YB Sprängtjänst
6H¿OPHQRP)OH[L52&75
Skanna koden med en QR-läsare
eller gå in på atlascopco.se/bitz
ÖPPEN TÄKT I STENUNGSUND
Utan bergmaterial
Ett samhälle utan asfalt och betong kan vara en önskedröm för många.
Men tänker man lite längre inser man snabbt vilka problem vi skulle få att
bygga vägar, järnvägar, broar, tunnlar, hus och ledningsnät för energi och
vatten utan just betong och asfalt.
DET FUNGERADE UTAN BETONG
fram till 1600-talet
när vi inte var så många, men i
en värld med 7,4 miljarder
människor är det helt enkelt
omöjligt. Hur skulle man få
fram mat, vatten, energi och
sjukvård till så många utan en
fungerande infrastruktur? Och
hur skulle bebyggelsen se ut
utan världens vanligaste byggnadsmaterial, betong?
– Vår bransch är inte så känd
OCH ASFALT
R A P P O R T:
Täkt. Där vill vi visa vad vi håller på med och förklara samhällsnyttan lite bättre.
KJELL DUBERG
trots att den omsätter minst
lika mycket som gruvindustrin.
Kanske bergtäkter omtalas
mest i termer av att de orsakar
buller, vibrationer, sprider
damm och gör stora hål i berget, menar Pär Johnning, produktions- och platschef på Ballasts anläggning i Stenungsund.
Därför anordnar vi Öppen
Stenungsunds äldsta
producerande företag
Bakom anläggningen ser man
fyra höga skorstenar. Ett
underjordiskt oljekraftverk
med stora bergrum för olja
byggdes år 1955 i Stenungsund. Det skulle försörja
det mycket energikrävande
12
petrokemiska centrum som
planerades i området.
Sprängningarna resulterade i
ett överskott av många miljoner ton berg. Det lades i en
dalsänka intill och var anledningen till att NCC Roads
etablerade sig på platsen
samma år under varumärket
Baggermans AB. Det är nu
Stenungsunds äldsta producerande företag. Företaget heter
Ballast och är en del av NCC
stannar Sverige
Roads. Det losstagna berget
krossades under 15 år innan
det var slut.
Anläggningen omges av fyra
Basen för tillverkningen utgörs
av kolvätet eten. Det utvinns
från naturgas och nafta som
skeppas in till Stenungsund. El
petrokemiska fabriksområden
som tillverkar allt från plastgranulat till kemiska tillsatsmedel
för bland annat färgindustrin.
för driften hämtas sedan många
år inte längre från oljekraftverket, men detta finns fortfarande kvar och är ett av Sveri-
Ballasts anläggning i Stenungsund med förkrossen i mitten, utlastningen med vindsiktsanläggningen till höger och grannföretaget
Färdig Betong längst till höger. I bakgrunden syns skorstenarna från det underjordiska oljekraftverket som var orsaken till att bearbetningen förlades hit 1955. Det lossgjorda bergmaterialet vid byggandet tog 15 år att krossa.
13
Publik i alla åldrar fick tillfälle att se och prova anläggningens olika aktiviteter.
vidare upp i sikthuset. Två fickor finns för stenmjöl 0/2 mm.
Från dem matas materialet till
vindsikten. De olika fraktionerna
går ut i silorna och kan lastas
direkt till bilar som parkerar
under utmatningen.
Sedan 1993 matas allt material mindre än 12 mm in i processen via en kubisator som
rundar av kornen så att de mer
liknar naturgrus.
Ljus granit
blev säljsuccé
ges stora oljereservkraftverk.
Det utnyttjas alltmer sällan.
Krossar 400 000 ton
om året
Vi går upp för backen till förkrossen där man har fin utsikt
över området. Leif Larsson tar
emot oss. Han berättar att
LÅAB transporterar berget från
täkten med två lastbilar som
tippar mellan 2 000 och 2 500
ton per dag i förkrossen. Det är
en Svedala Arbrå rotationskross
Under dagen gick en buss i
skytteltrafik mellan produktionsanläggningen och bergtäkten i Gategård. Pär Johnning guidade vältaligt under
turen genom anläggningen och
färden vidare till täkten.
– Vi producerar och säljer
400 000 ton om året, berättade
han. Sedan vi kom hit 1955 har
varje år ungefär 150 000 ton
bergkross exporterats till Danmark, Tyskland, Estland, Lettland och Litauen. Där är vårt
material omtyckt eftersom vi
har en ganska ljus granit som
ger asfalten en ljusare yta. Den
från 1976, en pålitlig årgång.
Intagsöppningen är 1,20 x 1
meter. Svänghjulen väger 3 ton
per styck och hela krossen
väger 60 ton. Krossen klarar 50
ton i fickan och har en kapacitet på 500 ton/tim. Totalt
krossas 400 000 ton per år.
Materialet går via en tvådäckad sikt där man kan plocka
fram 0/18 eller 0/32. Genom
en tunnelmatare går sten som
är 18/250 till tre konkrossar.
Det krossade materialet går
14
förstärker ljuset från bilarnas
strålkastare och från gatubelysningen. Transport till hamnarna
och även till svenska kunder
sköts av Fraktkedjan.
Vindsiktning har ökat
produktsortimentet
Krossningen sker i fyra steg
från som störst 1 000 mm ner
till 0/2 mm. Anläggningen är
en av de få i Europa som utnyttjar en vindsiktsanläggning
för att ta bort det allra finaste
materialet ur 0/2. Här får vi
fram tre nya produkter: filler
0/063 mm, en mellanfraktion
0,063/0,5 mm och en lite
grövre 0,5/2 som används
bland annat vid produktion av
betong. Dessa små fraktioner
kan inte siktas på vanligt sätt.
Maskor under 2 mm blir
snabbt igensatta i en vanlig
process. Tvättning eller vindsiktning är enda metoden.
Anledningen till att man
sedan 2007 har arbetat intensivt med att förändra stenmjölet är att produkten ska kunna
ersätta naturgrus vid produktion av betong. En stor del av
Version 1 - 2012-06-01
Checklista Bergsprängning
Dessa checklistor för upphandling och byggskedet av bergsprängningstjänster har framtagits av den partssammansatta Olyckskommission
Bergsprängning.
L
L
Ä
T
S
E
D
B
N
Ä
V
N
A
–
Huvudskälet har varit att minimera olyckor och tillbud men genom att
kräva och följa dessa uppställda krav kommer också såväl den tekniska
kvalitén att öka samt sund konkurens att stimuleras.
O
Vid upphandling användes Checklista Bergsprängning
– Upphandling.
O
Vid byggskedet ovan jord användes Checklista Bergsprängning
– Byggskedet ovan jord
O
Vid byggskedet under jord användes Checklista Bergsprängning
– Byggskedet under jord.
Ingående parter (och i förekommande fall deras medlemsföretag) verkar
för att dessa checklistor ska följas.
Olyckskommission Bergsprängning ansvarar för regelbunden uppdatering av checklistorna. För frågor, synpunkter och beställning av checklistor: info@bef.nu
John Johansson betraktar en pendelkross från 1939. Stig Olsson (t.h.) har arbetat med krossning i 40 år. Han berättar att krossen
användes under kriget för produktion av grus till de vägar som försvaret byggde. Krossen drivs med fristående motor. Matningen sker
med handkraft och stenarna får vara högst 30 cm i diameter. Kapaciteten är i bästa fall några ton/dag.
Anette Broman intervjuar Leif Larsson uppe vid förkrossen. Den klarar 50 ton i taget i fickan och kapaciteten är 500 ton/tim. Till höger
Alfred Johansson inne i krossens manöverhytt. Han har fått stockning i fickan och ska sätta in skutknackaren.
Bilden till vänster: Utsikt från förkrossen. Materialet går efter ytterligare krossning i tre konkrossar till sikthuset. De olika fraktionerna
går ut i silorna. Två fickor finns för stenmjöl 0/2 mm. Från dem matas finmaterialet till vindsikten.
Bilden till höger: Närbild på vindsikten. Den stora ”dammsugaren” tar fram tre nya produkter, filler 0/063 mm, en mellanfraktion
0,063/0,5 mm och en lite grövre 0,5/2 som används till produktion av betong.
det vindsiktade materialet säljs
till Färdig Betong som använder helkrossat material till 90
procent i sin betongproduktion. Benders använder det till
sin marksten. Förutom 0,5/2
går också 4/8, 11/18 och
16/22 till betong. Utvecklingen av de finare fraktio16
nerna har skapat ett större
produktsortiment än hos de
forts. sid. 24
flesta andra
Foto: Våre Veger
Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring
Med vårt stora
LAGERSORTIMENT
kan vi garantera
SNABBA LEVERANSER
till KONKURRENSKRAFTIGA PRISER!
Solbräckegatan 15
442 45 Kungälv
Sweden
Tel +46 303 24 30 80
E-mail info@pretec.se
www.pretec.se
EGEN PRODUKTION
gör oss dessutom flexibla
och startsnabba!
Du hittar oss även
i Norge:
Pretec AS
Tlf +47 69 10 24 60
LET’S CONNECT!
Sandlock™ lyfter
enkelt och säkert
Sandlock™ är en lyftanordning som
specialutformats för att det ska bli
säkrare och enklare att byta innermantel på Sandviks konkrossar. Nu
krävs ingen riskfylld svetsning för
att byta krosskammare och bytet av
Let’s connect
slitdelar går snabbare! Verktyget
har utformats särskilt för Sandvik
slitdelar, har inga lösa delar och är
enkelt att använda.
Säkert, enkelt och effektivt.
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB TEL 026-26 20 00 www.mc.sandvik.com/se
Till vänster: Tvådäckad sikt. I mitten: Sedan 1993 matas allt material mindre än 12 mm in i processen via en kubisator som rundar av
kornen så att de mer liknar naturgrus. Till höger: De olika fraktionerna går ut i silor och kan lastas direkt på bilar som parkerar under
utmatningen.
Till vänster: Den synliga delen av det underjordiska oljekraftverket som numera sällan behöver användas. Till höger: Närmaste grannen
Färdig Betong använder 90 procent helkross i sin betongproduktion.
Andréas Reinholdsson, försäljningsansvarig Ballast, visar elva olika fraktioner av bergkross och beskriver deras användningsområden.
Exempelvis kan 0,5/2 förutom till betong också användas till gräsmattedressing och plattsättning eller som sjösand och dränerande
fogsand. Hasslefors Garden säljer ”framtidens jord” framtagen av stenmjöl som har visat sig innehålla jordförbättrande mineral. Många
svenska spannmålsjordar har brist på vissa mineral. Glimmer är nedbrytbart av spannmålens rötter och fungerar utmärkt som ett
mineraltillskott.
18
9LKDUDOOWGXEHK|YHU
LQRP\UNHVNOlGHURFK
SHUVRQOLJWVN\GG
'XKLWWDU%M|UQNOlGHURFKDQGUDYDUXPlUNHQ
'
XKLWWDU%M|UQNOlGHURFKDQGUDYDUXPlUNHQ
QlUPDVWH*UROOVEXWLNZZZJUROOVVH
LLQlUPDVWH*UROOVEXWLNZZZJUROOVVH
Bussen med Pär Johnning som guide anländer till täkten. Där kunde man se hur lastning och vattning går till, man kunde provåka
lastbil, titta in i en borrigg, se på skutknackning och inte minst få lite förtäring. En geolog svarade på frågor och en film från Voglers
visade sprängningen av senaste salvan. Evenemanget förgylldes av en häpnadsväckande Trialuppvisning med nordiska och svenska
mästare.
Christian Vogler, Marina och Bogunnar Andersson från Voglers visar sin satellitstyrda borrigg och elektroniska tändutrustning.
LÅAB kör mellan täkten och förkrossen, 40 ton per last. Ca 2 000-2 500 ton per dag med två bilar. Till höger: Seniorer med ett förflutet
på täkten. Fr.v. Tage Svensson, lastbil 1959-60, Kurt Hansson, grävmaskin 1960-75, Sven Karlsson, lastbil 1959-60 och Rune Winkler,
lastbil och grusexpert 1970-98.
20
RIOFLEX
RIOMEX
Bulksprängämnen
med
En
helhetslösning
R
IOFLEX ooch
ch R
IOMEX B
ulksprängämnen m
ed tteknisk
eknisk sservice:
ervice: E
nh
elhetslösning
140
ppåå ssprängningsarbete,
prängningsarbete, ssom
om bbygger
ygger ppåå 1
40 åårs
rs iinnovation
nnovation ooch
ch eerfarenhet.
rfarenhet.
UK- 2011
Från Sverige till Brasilien, från bergtäkt till gruva, finnss ett över 140 år gammalt ar
arv,
rvv, grundat av Alfred
Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanand
utmanandee sprängningsprojekten.
MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsma
rknadens behov fför
ör bergtäk
världsmarknadens
bergtäk-ter och specialprojekt
kt på alla 5 kontinenter
kontinenter.r.
Global Product Finder
Initiation Systems
s
s
Electronic
Systems
s
s
PPackaged
ackaged Explosives
s
s
Bulk
Explosives
MAXAM Sverige s AB Sörmons Grusgrop PP.L.
.L. 89 002
2 s 65346 K
Karlstad
arlstad Sweden s TTel:
el: +46 (0) 54 53 53 110
0 s email: contact.se@maxam.net s www
www.maxam.net
.maxam.net
BRETT SORTIMENT AV SIKTMEDIA.
SIKT
Tel:
T
el:
e 0371-150 35,
Långgatan 4
334 33 Anderstorp
info@peterson-duhr.se
info@peterson-duhr
.se
Peterson & Duhr kan erbjuda sten- och grusindustrin ett brett sortiment av
siktmedia. Vår historia och tradition gör att vi kan leverera hantverksmässiga
produkter av högsta kvalitet – med all den service som våra kunder är i behov av.
Vi är övertygade om att allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov ser ut har
vi ambitioner att finna lösningar som fungerar. På Peterson & Duhr är vi nyfikna på
framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot
kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.
Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara bäst.
www.peterson-duhr.se
www
w..peterson
n-duhrr.se
.
Mats Fehrm, geolog och chef för NCC:s laboratorier i Uddevalla och Mariestad. Där utför man provning av berg och asfalt och gör
bergartsanalyser. Gategårds berg är en magmatisk granodiorit, inget märkvärdigt, men ett bra och homogent berg. Han visade en
intressant utställning över bergarternas geologiska utveckling och förklarade skillnaden mellan magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter. Och hur många kände till vilken enorm resa över klotet som Sverige har gjort under årmiljonerna?
På Öppen Täkt fick publiken då och då se en fantastisk Trial show. Förarna uppvisade balans och skicklighet utöver vad man trodde var
möjligt. De som tyngdlöst virvlade runt uppe på stenbumlingar, containrar, lastbilstak och grushögar var Eddie Karlsson, svensk och
nordisk mästare, Adam Thiger, svensk mästare, och unge Tobias Johansson, svensk ungdomsmästare. (Fler bilder på nästa uppslag.)
22
Vi påverkar genom dialog myndigheter,
beställare och övriga branschintressenter
för en positiv utveckling av vår bransch.
Vi främjar våra medlemmars ekonomiska intressen
och stödjer dem i såväl dagliga
frågor som långsiktiga utvecklingsprojekt.
Vi formar genom ny teknik och god arbetsmiljö
morgondagens arbetsplats som ska attrahera
dagens ungdom
Vi förändrar Bergsprängarvärlden genom
införandet av AuktoriseradBergsprängare.
Genom fokus på arbetsmiljö, säkerhet och kvalitet
skapas trygghet för beställaren.
Välkommensommedlem
BEF
100 entreprenörer , 40 Aktivt Stödjande Partner
Medlemmarna utför 85 % av ovanjordssprängningarna WWW.bef.nu
anläggningar. Man säljer
ungefär 20 olika varianter.
Glimrande
jordförbättring
– När vi började mäta det fria
glimret i våra produkter efter
vindsiktningen, såg vi att en
väldigt stor del hamnade i mellanfraktionen 0,63/0,5 mm.
Det följer naturlagarna att
glimret på grund av sin form
lättare följer med om en vindkraft tar tag i materialet. Våra
mätningar visar att mellanfraktionen innehåller tio gånger
mer glimmer än de andra två.
All glimmer passar inte till
betong, men det finns andra
användningsområden. Forskning har visat att glimmer är en
mycket bra ingrediens, bland
annat som jordförbättringsmedel, berättade Pär Johnning.
Utan bergkross
stannar Sverige
ton av vårt grus användes för
tillverkning av betongen till
tunnelns nedfart och uppfart.
Att få täkttillstånd kan ta
mellan tre och fem år. Och när
man börjar vet man inte om
man överhuvudtaget får något
tillstånd. Täkten i Gategård har
varit igång sedan 1983. I dag
sträcker sig tillståndet till 2020
men man arbetar redan med en
förlängning ytterligare minst
15 år.
– Vår produktion berör alla
varje dag, hela året, framhåller
Johnning. Det finns få saker
som bygger upp vårt samhälle
så mycket. Asfalt består till 95
procent av krossat material och
betong till 80 procent. Utan
våra produkter är det svårt att
föreställa sig hur samhället
skulle kunna fungera.
– I täkten sprängs 10-15 salvor om året, mellan 20 000
och 50 000 ton berg varje
gång. Elektroniktändning och
emulsionssprängämne används
med alltmer förfinade metoder
till gagn för oss och omgivningen.
– Med stolthet vill jag framhålla att vi var en de få som
levererade material till Öresundsförbindelsen. 300 000
Fruktbar dialog med
underentreprenörerna
Voglers sköter all borrning och
sprängning i täkten. Besökarna
fick provsitta den satellitstyrda
borriggen och fick information
om hur den senaste utrustningen
för elektroniktändning och inmätning av borrhålsavvikelser
fungerar.
24
Bogunnar Andersson, Jan
Johansson och Christian Vogler berättade att Gategård är en
intressant och utvecklande täkt
eftersom Pär Johnning ständig
driver på och vill förfina arbetet
med den senaste tekniken inom
elektroniskt tändning och satellitbaserat hålnavigeringssystem,
HNS. Ett fruktbart samarbete
där vi pushar varandra för att
ständigt bli bättre, förklarar
Christian. Enbart elektroniska
sprängkapslar används för att
skona närliggande hus från vibrationer.
Lindmarks åkeri, LÅAB, som
sköter avtäckning och alla
transporter inom anläggningen,
demonstrerade lastning med
sina stora maskiner. Man kör i
skytteltrafik till förkrossen med
två bilar som vardera tar 40 ton
per last.
o
JONSSON L 1208
förkross för stora
och små jobb
Intresserad av
sikt och matare?
www.pjjonsson.se
Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner
894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75
info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se
Försäljningsrepresentant maskiner:
Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86
Geotec på Arlanda
Världens största
Clarion hotell Arlanda var samlingspunkten för Geotecs medlemsmöte
i våras. Inte bara för att det är praktiskt när folk från hela Sverige ska samlas,
utan också för att här finns ett av världens största akviferlager och det
största utan värmepumpar och kylmaskiner.
MEN FÖRE STUDIEBESÖKET avhandlades trender och konjunkturer inom denna snabbt
växande bransch, hur byggbranschen och politiska infra-
ett samlingsnamn för berg-,
sjö- och markvärme liksom dito
kyla. Energin kommer till
största delen från solen och inlagras passivt i marken. Geo-
strukturbeslut påverkar och de
nya möjligheterna som bjuds
genom
Kompetenscentrum
Svensk Geoenergi.
Geoenergi är, som bekant,
26
energi används i huvudsak
inom tre markbundna system:
bergvärme, borrhålslager och
akviferlager.
I Sverige finns i dag mer än
Signhild Gehlin, ansvarig för Kompetenscentrum Svensk
Geoenergi, uppmärksammade att Sverige producerar 12 TWh
värmepumpsburen energi per år, 20 procent av hela världsproduktionen.
akviferlager
300 000 bergvärmeanläggningar
med värmepumpar som i
huvudsak används för att värma
småhus. Berget eller marken
lämnar normalt dubbelt så
mycket energi som behöver tillföras i form av el. Totalt alla
system finns över en miljon värmepumpar i drift.
Solen har effekt ner till några
hundra meters djup. Därefter
R A P P O R T:
grundvattnet. Värmen kan tillvaratas genom hål borrade ner
till 2 000-5 000 meters djup
och den kan användas för produktion av fjärrvärme och
elektricitet.
I Sverige stiger temperaturen
med mellan 10 och 30 grader
per kilometer mot djupet i berggrunden. Den för närvarande
största svenska geotermianlägg-
KJELL DUBERG
tar den geotermiska energin
från jordens inre över. Denna
utnyttjas främst i länder med
aktiva vulkanzoner, som exempelvis Island och Turkiet. I
zonerna mellan kontinentalplattorna trycks magma från
jordens inre upp och värmer
27
ningen finns i Lund. Stadens
fjärrvärmebehov täcks till en
fjärdedel (250 GWh) av 20gradigt vatten från sedimentära
lager på ca 700 meters djup.
Värmen i vattnet värmeväxlas
till fjärrvärmetemperatur.
Svenskt
Geoenergicentrum
Geotec bildade den 1 mars i år
Johan Barth vakar över sin månghövdade deltagarskara.
dotterbolaget Kompetenscentrum Svensk Geoenergi. Signhild Gehlin, tidigare generalsekreterare för Energi- och miljötekniska föreningen, anställdes som teknisk expert och ansvarig för verksamheten. Den
kommer att erbjuda geoenergibranschen marknadsanalyser, statistik, utbildning, forskningsbevakning och skapa standarder. Det blir också en större
satsning på tidningen Svensk
Geoenergi. Den 4 oktober varje
– Siffrorna som sammanställdes
till 2010 års kongress visar på
50 GW installerad geoenergi,
inklusive geotermi och varma
källor. Så mycket som 70 procent är värmepumpsrelaterat.
Per år gav det redan då totalt
121 TWh, varav hälften kommer från värmepumpar. Elen
som driver värmepumparna är
exkluderad.
– Det riktigt intressanta är
den accelererande ökningen för
värmepumpskopplad energi,
år anordnas Geoenergidagen,
ett forum för information och
kunskapsutbyte kring aktuella
frågor som rör geoenergi.
Accelererande ökning
för geotermi i världen
Signhild presenterade inledningsvis marknads- och utvecklingsläget för geoenergin i världen. Statistiken kommer från
World Geothermal Congress
som vart femte år samlar representanter från 78 länder.
menar Signhild, 5 TWh år
2000, 25 TWh 2005 och 60
TWh år 2010.
Sverige
världsledande
Sveriges totala energianvändning i byggnader är 100 TWh,
av det kommer 12 TWh från
geoenergi. Det utgör 10 procent av världens totala utvinning från alla typer av geo energi/geotermi och 20 procent av världens värmepumps-
Lunchpaus med åttiotalet Geotecmedlemmar som hade mött upp. Samtidigt konfererade också Swedaviakoncernen på hotellet.
Svedavia äger, driver och utvecklar Arlanda och 13 andra flygplatser i Sverige.
28
Mångpoliga
kontaktdon
Robusta kontaktdon
för kraft- eller signalöverföring med kåpor
av pressgjuten aluminium och fjädrande
låsbyglar av rostfritt
stål.
Från 3 till 216 poler.
Elproflex
Hampus Heavy 9130
Populär bandavskrapare
på de svenska malmfälten.
®
extremt vrid- och böjtålig kabel
Slitstark

Te
el 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se
Elproﬂex är lämplig för användning i rörliga
applikationer. Kabeln har överlägsen
böjtålighet och är extremt nötningstålig.
Särskilt lämplig i kabelsläpkedjor och
industrirobotar.
Gruvkabel 1 kV
Hydrauldriva Cobra - pumpar
– Alltid på bettet!
Kopplas enkelt till yttre hydraulik
på traktor, gräv- eller lastmaskin.
Tål grus , slam och torrkörning. Hög kapacitet
från 500 till 2 500 liter/min. Se hemsida!
/nJYLNWOlWWDWWÀ\WWD
Cobra 150, 90 och 30
Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x10-240 mm2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet.
Specialkabel - vår specialitet
Tillbehör:
Grovsil
Lövbacksvägen 3
141 71 Segeltorp
www.elproman.se
Tel. 08-97 00 70
Fax 08-646 31 48
info@elproman.se
För upplysning om närmaste återförsäljare.
Ring Ranaverken AB redan idag! 0512 - 292 00
www.ranaverken.se
Johan Deremar, nationalekonom, Sveriges Byggindustrier, kallade sitt föredrag ”Byggindustri i motvind”. Men en botten bildas nu
och han tror att läget kommer att förbättras successivt från 2014. Till höger: Johan Barth tackar Martin Forsén, Svenska Värmepumpföreningen, som berättade om organisationens verksamhet och analyserade potentialen för värmepumpsmarknaden i Sverige.
burna energi. Trots vår redan
goda etablering ligger ökningen
i Sverige på 10 procent per år.
– I förhållande till befolkningstalet är Sverige världsledande, betonar Signhild. Sve-
kommer på tredje plats före
Norge och Tyskland.
Ser man till energibidraget så
ligger Kina i topp. Där har
myndigheterna sedan 2006
starkt uppmuntrat geoenergi
riges 12 TWh ligger nästan i
paritet med USA:s 15,7 TWh.
USA ligger i topp när det gäller
installerad effekt. På andra plats
kommer Kina som har haft en
mycket snabb tillväxt. Sverige
med resultat att marknaden har
vuxit kraftigt de senaste åren.
Kina får 8 TWh från värmepumpar, men tack vare geotermi och växthus produceras
totalt 21 TWh. På andra plats
Arlandas akvifer har en naturlig gräns mellan två avdelningar. Det innebärr att man i lagret kan ha en varm och en kall sida. Ytterligare
ett lager planeras i åsen. Brunnarna ska om möjligt gå ner fem meter under grundvattennivå. Den djupaste brunnen blev 28 meter och
den grundaste 16 meter.
30
Akviferguider: Till vänster Eva Ahlman, ansvarig för verksamhetsutveckling och energifrågor inom Swedavia. Hon var Swedavias
ansvariga för akviferprojektet under byggtiden 200-2009. Till höger Olle Andersson, Sweco/Geostrata HB, som planterade idén hos
Swedavia och också projekterade anläggningen. Här kör bussen uppe på Brunkebergsåsen öster om Arlanda flygplats. Halmsjön till
vänster. Bana 3 som löper intill ska förlängas en bit in på Halmsjön för att inflygningarna ska kunna ske tystare enligt kommunens krav.
32
Undre bilden på sidan 32. Bussturen gick över åsen utmed Halmsjöns östra sida. En brunn på den norra kalla sidan besöktes. Därefter
fick deltagarna bekanta sig närmare med kylcentralen/driftcentralen som ligger på andra sidan Halmsjön. Ytan som ska värmas eller
kylas är 450 000 kvadratmeter. Eftersom flygplatsområdet hela tiden växer behöver man öka akvifersystemets effektuttag. Dels har man
sänkt grundvattennivån för att kunna öka flödet och dels planerar man att ta ytterligare en del av åsen i anspråk för lagring.
antalet invånare per branschanställd och företagens rörelseresultat (median). Jämförelsen
gav ibland en ganska överraskande fingervisning om övereller underetablering geografiskt. En klar fördel är att etablera verksamhet där det bor
många och där det finns få
borrföretag. En bra riktlinje är
att omsättningen bör vara 1,5
miljoner kronor per anställd.
Rörelsemarginalen har ökat
för både företagen och dess
leverantörer fram till 2011. Att
2012 var ett svårt år var alla
överens om men en ljusning
börjar redan märkas. Bland
annat har en generationsväxling bland fritidsbostadsägare
resulterat i ökad mängd brunnsborrarjobb, konstaterade Sören
Boström, Mora Brunnsborrning. Den moderna kvinnan
har högre krav.
kommer USA och på tredje
plats Sverige. Turkiet med sina
varma källor kommer fyra följt
av Japan.
Storbritannien
kommer starkt
Det land som ökat mest i effekt
2005 till 2010 är Storbritannien som även toppar när det
gäller användningsökning. Här
spelar bidraget ”Renewable
Heat Incentive” en stor roll.
Förnybar energi medför rabatt
på elpriset. Dessutom finns en
ny lag som reglerar byggandet i
stor-London. Minst tio procent
av energibehovet vid nybyggen
måste komma från förnybara
källor.
De baltiska länderna får inte
så mycket stöd av staten. Men
tack vare ett starkt ökande
intresse från VVS-tekniska föreningar finns här en potentiell
exportmarkand för Sverige.
Finland, med god berggrund
och många småhus, har för utsättningar för stor expansion.
– Marknaden ser bra ut och
det kommer att bli spännande
att se siffrorna från 2015 års
World Geothermal Congress,
säger Signhild Gehlin.
Hur går
borrbranschen?
Johan Barth hade sammanställt
tillgänglig statistik (t.o.m. 2011)
för borrbranschens 220 aktiebolag. Med undantag för en
dip hösten 2008 har omsättningen stadigt ökat från 1,5
miljarder 2004 till 2,7 miljarder kronor 2011. Utanför sta-
Viktig
lobbyverksamhet
Olle Andersson förklarar tekniken i ett av de fem brunnshusen
på den kalla sidan. Här kommer rören upp från brunnen. Vattnet
förs vidare till serviceledningar och till stamledningen som slutar i
kylcentralen. Någon retur behövs inte eftersom man vänder på
flödet efter säsong.
På den varma sidan längre söderut ligger fyra av de sex
brunnarna intill landningsbanan. De är gjutna i kassuner och
nedgrävda i marken. Endast två av de varma brunnarna har
överbyggnad.
Varje brunn har styr- och övervakningsutrustning som reglerar
och visar temperatur, flöde, avsänkning vid pumpning och tryck
när man återför.
ledet finns ytterligare 1 200
anställda.
– Statistik kan man ha nytta
av, menade Barth, och visade
korrelationen länsvis mellan
tistiken finns minst 60 mindre
företag som bedrivs som handelsbolag eller enskilda firmor.
Branschen sysselsätter ungefär
1 350 personer. I leverantör-
Den oberoende branschorganisationen Svenska Värmepumpföreningen, SVEP, är en informationskanal för värmepumpar
till allmänheten, myndigheter,
organisationer och beslutspåverkare. Man medverkar också i
det världsomspännande nätverket International Energy
Association, IEA.
Martin Forsén, vd SVEP,
förklarade att organisationens
huvuduppgift är att skapa långsiktiga förutsättningar för branschen. Inte minst se till att
lagstiftningen inom energiområdet grundas på korrekt infor-
^ůŝƉŵĂƐŬŝŶĞƌͻ^ůŝƉƐƟŌͻ'ƌƵǀůĂŵƉŽƌ
ŽƌƌŚĊůƐƉůƵŐŐͻ&ƂƌĚćŵŶŝŶŐƐŵĂƩŽƌ
^ůŝƉƐŬŝǀŽƌͻ^ŬũƵƚŬĂďĞůͻŽƌƌŬƌŽŶŽƌ
ŽƌƌƐƚĊůͻ^ůĂŶŐĂƌͻDćƌŬĨćƌŐ
ĂŵŵƐƵŐĂƌƉĊƐĂƌͻ^ŬǇĚĚƐŬůćĚĞƌ
'ƌƵǀƐƚƂǀůĂƌͻdŝůůďĞŚƂƌ
dĞů͗Ϭϯϭ-ϱϰϭϬϵϲ͕ϱϰϮϬϯϮ&Ăǆ͗Ϭϯϭ-ϱϯϮϴϱϬǁǁǁ͘ĐŵĞ͘ƐĞŝŶĨŽΛĐŵĞ͘ƐĞ
33
Geotecfolket strömmar in i kylcentralen där vattnet från alla brunnar möts. Inga värmepumpar används, enbart cirkulationspumpar och
värmeväxlare. Isolerade värmeväxlare syns i bakgrunden. Innan akviferlagret togs i bruk hämtades fjärrvärmen från en anläggning i
Märsta och kylan från en anläggning vid Halmsjön. Besparingen i el motsvarar ungefär 5 miljoner kr/år.
Ledningssystem med distributionspumpar. I kylcentralen möts alla brunnarnas flöden. Här växlas energin över via stora värmeväxlare.
Rörledningarna med kallt och varmt vatten går sedan i en tunnel till flygplatsen. Den dyker ner under Halmsjön och kommer upp på
andra sidan. Glykol som medium används endast i markvärmesystemet. För övrigt är det enbart vatten i ledningarna.
mation och att branschen får
en långsiktig kompetensförsörjning både på installations- och
FOU-sidan. De flesta beslut
som påverkar svensk lagstiftning (80 procent) kommer från
EU-direktiv och det gäller att
sprida kunskap och förse kommissionärerna med besluts34
underlag redan innan de publicerar sina förslag till ny lagstiftning.
Medlemsföretagen kan indelas i
tre kategorier: 15 tillverkare och
importörer,
577
installatörer/återförsäljare och 7 organisationer/företag med intressen i värmepumpsbranschen
som t.ex. Geotec, Avanti och
några komponenttillverkare.
Mättad marknad
för småhus
Marknaden för småhus förefaller mättad men det finns stor
potential för flerbostadshus och
kommersiella lokaler.
Över en miljon värmepumpar är i drift i Sverige och mer
än hälften av alla småhus använder tekniken. Det är därför
naturligt att marknaden börjar
mättas med en försäljningsnedgång som följd. Andra faktorer
som har påverkat branschen
negativt de senaste två åren är
lågkonjunkturen inom bygg,
det försämrade ekonomiska
läget, förändrade låneregler
och låg rörlighet på bomarknaden.
– Men potentialen för flerbostadshus och kommersiella
lokaler är mycket stor och där
är marknaden långt ifrån mättad, poängterar Martin. Och
glädjande nog märks också ett
ökande intresse därifrån. Nu är
det viktigt att visa värmepumpens överlägsenhet både ekonomiskt och miljömässigt. Inte
minst att samma anläggning
kan leverera både värme och
kyla, något som inte är möjligt
i ett fjärrvärmesystem.
Till dem som kritiserar värmepumpsbranschen för att den
förbrukar en del el hälsade
Martin att Sverige nettoexporterade 7,2 TWh el 2011 och
exporten ökade till 19,6 TWh
2012, mer än 10 procent av
den el som produceras. Årets
statistik visar fortsatt exportökning. Ett helt år tillbaka har
Sverige inte under en enda dag
nettoimporterat el. Däremot
har vi varit ett transitland för
norsk el eftersom man där nästan enbart har ledningsnät till
Sverige.
Byggindustri
i motvind
Johan Deremar, nationaleko-
nom från Geotecs samarbetspartner Sveriges Byggindustrier,
analyserade läget för byggandets utveckling. Han sammanfattade sin bedömning med att
skuldkrisen fortsätter att tynga
världsekonomin, men läget för-
bättras successivt under 20132014. I Sverige märktes en tydlig inbromsning i fjol men en
botten tycks nu vara nådd och
på ett års sikt ökar troligen
tillväxttakten. Det indikeras av
att antalet påbörjade lägenheter
i flerfamiljshus ökar. Tittar man
på beviljade bygglov så märks
en uppgång för flerbostadshus
medan småhusen fortsätter att
ligga stilla runt 6 000 enheter
per år.
Bostadsinvesteringarna minskar i år på grund av fjolårets
låga nyproduktionstakt men
årets ökning av bostadsbyggandet resulterar i stigande investeringar 2014.
Nästa år ökar byggandet
inom anläggning genom stigande väginvesteringar och
årets minskning av sysselsättningen med drygt en procent
kommer att plana ut. Investeringarna för privat och offentligt byggande riskerar att minska
när gruvindustrins lokalbehov
är mättat och dessutom kan
kommuner och landsting få en
mer ansträngd ekonomi nästa
år.
En överblick över läget kan
man få på Sveriges Byggindustriers site www.byggtermometern.se som uppdateras varje
månad.
Värmeväxlarna i kylcentralen består av ett antal plattor, hoppressade av stänger med grova muttrar. Behöver man öka kapaciteten kan dessa lossas och fler plattor kan läggas till. Denna värmeväxlare är inte isolerad, därför syns detaljerna tydligt.
som han svarade för projekteringen av anläggningen.
Vad är en akvifer?
En akvifer är en geologisk bildning som uppstod när isarna
från förra istiden smälte. Smältvattnet drog med sig löst bergmaterial som byggde upp rullstensåsar. De kan lagra stora
mängder grundvatten och har
en start genomströmning tack
vare sina porösa skikt, alltså
mycket lämpade för lagring av
termisk energi. Vatten pumpas
till och från akviferlagret med
hjälp av brunnar. I dag används
i Sverige ett åttiotal akviferer
som säsongslager för energi.
Genom att åsen vid Arlanda
har en naturlig avgränsning i
två avdelningar kan man skilja
på en varm och en kall sida av
lagret, de ligger i var sin ”skål”.
För att öka kapaciteten planeras
ytterligare ett kallvattenlager i
åsen.
Vid morgonen stämma valdes
tre nya medlemmar in: Borrkronan i Stockholm, Dala
Brunnsborrning i Grycksbo
och Energy Machines i Bromma.
Bredareds Brunnsborrning som
tidigare invalts välkomnades
som ny medlem och Klas
Samuelsson tog emot Geotecstandaret. Christer Reiser som
pensionerat sig avtackades.
Han är en välkänd och mycket
omtyckt medlem med en lång
karriär i branschen.
Naturenergi i ett
gigantiskt säsongslager
Geoenergiveteranen
Olle
Andersson fick dåvarande Luftfartsverket, numera Swedavia,
att nappa på idén om en akviferanläggning vid Arlanda. Det
tog tre år innan beslutet fattades men koncernen ångrar inte
sitt val i dag.
Eftersom stora delar av en
geoenergianläggning
ligger
under jord och inte kan beses
förberedde Olle studiebesöket
med att beskriva anläggningen
och visa bilder från byggtiden.
Rätt person att göra det efter-
Växande flygplats
kräver ökad effekt
Energin lagras inte enbart i
vattnet utan också i det fasta
materialet. Värmekapaciteten
är 0,8 kWh vid 0 grader. Avgränsningen mellan det varma
och det kalla lagret är tillräcklig
men kapaciteten begränsas av
utflöden från åsens västra och
östra sidor där vattnet kan spilla
över ”kanten” vid ökat flöde.
35
Speciellt om det sammanfaller
med stora nederbördsmängder
eller kraftig snösmältning.
Genom att pumpa över vatten
från åsen till Holmsjön kan
man sänka grundvattennivån
med en meter. Flödet genom
lagret kan då ökas utan risk och
därmed ökas också effekten.
Omfattande
förundersökningar
Projektet föregicks av omfattande förundersökningar som
inleddes 2005. Åsen kartlades
med hjälp av rördrivning. Tvåtumsrör hämtade upp material
och kornfördelningen granskades. På så sätt kunde man hitta
de bästa lägena för de elva
brunnarna. För att lokalisera
eventuella uppstickande bergpartier radarsonderades sex
kilometer längs och tvärs i åsen.
Akviferlagret består av 3,2 miljoner kvadratmeter vattenmättad sand och dito grus. Lagringskapaciteten är 20 GWh.
Två undersökningsbrunnar för
provpumpning byggdes. Vattnet visade sig hålla åtta grader.
Bergmaterialet har hög vattengenomsläpplighet (hydraulisk konduktivitet), typiskt för
åsar under högsta kustlinjen.
Vattenkemin är bra, lite basisk
med låga järn- och manganhalter. Åsen har en naturlig avgränsning i två delar, perfekt
för att skilja den varma och den
Som vanligt gemytlig stämning vid festmiddagen
kalla sidan åt. Målet är att lagra
så mycket kyla som möjligt, det
är värdefullast för flygplatsen.
Borrning för
formationsfilterbrunnar
Sex varma och fem kalla brunnar borrades med hammarborr-
I åsar med en blandning av
sand och grovkornigt grus används formationsfilterbrunnar.
Ett rör borras ner till botten.
Efter att ett filter monterats lyfter man upp foderröret och frilägger filtret som tack vare en
perforering tillåter vatten att
ning den bistra och snörika vintern 2005 av Malmbergs Borrning AB från Yngsjö i Skåne.
Brunnarna ska om möjligt gå
ner fem meter under grundvattennivån. Den djupaste brunnen blev 28 meter och den
grundaste 16 meter.
36
rinna in i brunnen, medan
grus- och sandpartiklarna hålls
utanför.
Dimensionerna på foder rören varierar mellan 270 och
400 mm. De 4-10 meter långa
filterrören rensas med hjälp av
lufttryck under installationen.
Fyra av de varma brunnarna
fick rensas med JET-master där
vibrationer framkallas genom
spolning med fyra munstycken
som roterar upp till 10 000
varv per minut. Det resulterar i
en mycket effektiv pulserande
effekt som får sand- och gruskornen att vibrera och rotera.
Då lossnar beläggningar och
oxider som finns på kornen.
Metoden uppskattades förbättra
resultatet med 100 procent.
Styrutrustning
I brunnarna monterades frekvensstyrda dränkbara pumpar.
Eftersom brunnarna har olika
flödeskapacitet anpassas pumparnas motoreffekt till mellan
12 och 22 kW. Sammantaget
ska 200 liter vatten/sekund
flöda genom systemet. De
dubbla återföringsrören har
ventiler för styrning av flödet.
Varje brunn har styrinstrument
och övervakningsutrustning
där man kan avläsa flöde, temperatur, avsänkningen vid
pumpning och trycket när man
återför. Överbyggnaderna är
ventilerade och ska skydda
brunnarna mot alltför stark
värme, korrosion och vandalisering.
Eva Ahlman, ansvarig för
verksamhetsutveckling
och
energifrågor inom Swedavia,
var under byggtiden ansvarig
för akviferprojektet. Hon ångrar inte investeringen på 50
miljoner kr. Från början trodde
man på sju års återbetalningstid
men det blir troligen 9-10 år.
Men vinsterna är stora, Arlanda
flygplats står för en promille av
Sveriges totala energianvändning, det motsvarar en svensk
stad med 25 000 innevånare.
Ytan som ska värmas eller kylas
är 450 000 kvadratmeter, lika
stor som 100 fotbollsplaner.
Anläggningen klarar hela kylbehovet och 20 procent av
värmebehovet. Men flygplatsområdet växer och en utökning
av akviferlagret är under utredning.
Energifaktorn är 50, det betyder att man får ut 50 gånger
mer energi än man använder
för driften. Tidigare tog man
fjärrvärmen från en anläggning
i Märsta och kylan från en anläggning vid Halmsjön.
Eftersom systemet enbart
består av cirkulationspumpar
och rörledningar ligger driftskostnaden på ungefär en halv
miljon kronor per år. Livslängden på rörledningarna är minst
50 år.
o
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
Nu är den här!
”Rubbers lilla röda”
/UMBËRLIGFÚRFACKFOLKET
37
Mässrapport: Kjell Duberg.
MaskinExpo har fyllt 30
MaskinExpo startades 1983 av Kurt Wirenholt. De första åren arrangerades
mässan på Täby Galopp. Första året samlades ungefär 50 utställare och besöksantalet var inte så mycket att skryta med. Men många insåg att konceptet med
en utomhusmässa i Stockholm var något att satsa på och gav MaskinExpo
fortsatt förtroende. Så mässan överlevde och växte år för år.
MED TIDEN har MaskinExpo
breddats från utgångstemat
entreprenadmaskiner med till-
behör till att bli en omfattande
mässa även för vägunderhåll,
park- och grönytemaskiner, verk-
tyg m.m. Ett kännetecken för
mässan är att många mindre
företag får möjlighet att visa
Tio minitågset gick i skytteltrafik inom området.
38
sina produkter till en rimlig
kostnad och att det är en
utpräglad branschmässa. Alla
Stora grönområden på den gamla golfbanan…och goda möjligheter till förfriskningar.
Den irländske uppfinnaren Harry Ferguson revolutionerade i mitten av 40-talet jordbruket med en liten grå traktor, grållen.
Grålleklubbens AB-sektion visade som vanligt några av sina pärlor på MaskinExpo. Till höger: Trafiken flöt i år fint tack vare Ramudden
vars affärsidé är att förse marknaden i Sverige och Norge med varor och tjänster som rör arbete på och längs vägarna.
Sala Motorcirkus kallar sin drom ”Dödens tunna” eller ”Wall of Death”. Förarna heter Björn Andersson, Magnus Andersson och Tomas
Ekström. Orkestern Billy & the Kids trissade upp stämningen ytterligare med öronbedövande new school – old school – no school –
Rockabillymusik i bästa Spike Jones-anda.
besökare på MaskinExpo har
anknytning till de olika branscherna och mässan marknadsförs enbart i fackpressen.
Inga trafikproblem
säkert många i vilken grad trafikproblemet var lösbart.
– Inför årets mässa har vi
under vintern och våren lagt
Efter trafikkaoset förra året, då
mässan för första gången arrangerades på STOXA, undrade
39
mycken tid på att planera
logistiken, berättar Carina Tegelberg, marknadschef för MaskinExpo. Ramudden anlitades för
MIKAEL STENKVIST
MIKAEL STENKVIST
Bara ett halvt varv efter start är ”dödsryttarna” högst uppe vid säkerhetslinan på tunnans övre kant och kan ta emot sedlar som
publiken sträcker fram. ”Dödsryttarna” kan köra sittande, liggande, gående eller stående på sina nästan 100 år gamla cyklar, Indian
Scout, 600 kubik.
Metso Minerals visade tre stora nyheter på mässan. Till höger käftkrossen Nordberg C150 i 50-tonsklassen för storskalig utvinning.
Konstruktionen är helt ny. Stor mataröppning och bred krosskammare tillåter grovt material upp till en meters storlek.
Michel Larsson vid nya horisontalsikten Metso ES303, 11,5 ton. Den är 25 procent effektivare än tidigare horisontalsiktar eftersom den
arbetar med 6 G i stället för normala 4 G. Slaget är elliptiskt och sikten kan tack vare ett modulsystem arbeta både med längs- och tvärgående såll. Ett system med vattensprinkler för wet screening är inbyggt och sikten är förberedd för dammkapsling. En huvudmotor på
22 kW och en motor på 15 kW för inmatning. Till höger mobilsikten Lokotrack ST2,4, en tvådäckad sikt som ger tre sorter. En lite
mindre grovsorterare som är ny i Metsos sortiment. Vikt med lamellmatare 20,5 ton. Motorn är en C4,4 på 75 kW. Matartråget klarar
4,5 kubikmeter.
att dirigera trafiken. Det har
gått fantastiskt bra och i år
flöt trafiken perfekt till och
från mässan. De som kom
söderifrån dirigerades via
Arlandainfarten medan de
som kom norrifrån leddes via
Knivsta och Almungerondellen.
– Matserveringarna har fått
beröm. Kalaset Arrangemang
svarade för trevliga restauranger,
humana priser och man klarade
det hela utan köer. Eftersom
det är långa sträckor att gå utökade vi minitågtrafiken inom
området. Tio tågset skjutsade
oavbrutet runt besökarna som
kunde gå på och av vid nio
fasta stationer.
I efterhand kan konstateras
40
att mässan i sin nuvarande utformning kan svälja betydligt
fler än årets totalt 19 165 besökare och 412 utställare. Motsvarande siffror förra året var
26 476 besökare och 545 utställande företag.
o
Stefan Küster, Deutz, och Mats Falck, Diesel Motor Nordic, exklusiv distributör för Deutz och MWM diesel- och gasmotorer i Sverige och
Danmark. Man visade den nya generationen motorer som bland annat sitter i Atlas Copcos gruvmaskiner och i Dynapacs vägvältar.
Till höger: Sandvikägda Rammer visade nya hydraulhammaren 5011, vikt 4 750 kg., som fyller glappet mellan de tidigare modellerna
4099 och 7013. Hammaren kan enkelt ställas om mellan långa slag för hårdare material såsom granit och betongfundament och korta
slag för mjukare material, exempelvis kalksten. Återförsäljare i Sverige är Global Drilling.
Sandvik visade den nyligen lanserade konkrossen CH550. Motorn på 330 kW är hela 50 procent större än motorn i den något mindre
modellen CH440. En viktig nyhet är att mantlarna monteras med metalliskt anlägg utan gjutmassa.
Rubber
Rub
Ru
ubb
bbe
ber
er Company
Com
Co
omp
mpa
pan
any
ny
90 år
i industrins tjänst
6ÍRALÚSNINGAR
%RKONKURRENSKRAFT
41
CE-märkta verktyg för säkra lyft när mantlarna ska ur och i CH550-krossen.
Till höger Sandviks borrvagn DC125R avsedd för försiktig sprängning i tätort är här försedd med mockasinband som ger bättre bärighet
på gräsytor och åkermark.
Vid besöket i SB Grävtillbehörs
monter hänvisade Billy
Hölscher till Rolf Mannbro,
Maxbro-Duorotor, som även i
år hade en ny upfinning att
visa, en rototilt med en extra
dimension. Redskapen kan
roteras i två plan och dessutom kan redskapsfästet vikas
90 grader. För att oljan ska nå
ut till varje rörelse krävs två
svivlar med nio kanaler, en
ledig kanal kan användas för
vattenspolning mot damning.
Denna dubbelrotor är lämplig
för bland annat skrotning och
tunneldrift.
Scandia Maskin demonstrerade bland annat Binders Bivitec-sikt som tillverkas i alla storlekar. Den är speciellt lämpad för svårsiktat
material med risk för pluggning och kan sikta ner till 0,3 mm torrt. Man får två typer av slag på samma sikt genom att konventionella
däck kombineras med Bivitec-däcket. Det senare har ett liggande linjärt slag som ger bättre rensiktning. Andreas Arnesen och Ove
Adolfsson ser till att besökarna inte gick hungriga från montern.
Till höger: S.I.G AB visade en mässmodell där besökarna fick möjlighet att bekanta sig med företagets smidiga transportör som kan
skräddarsys till varje industri. På bilden Tobias Giaever, ContiTech, Gilles Furnon, Minet Lacing Technology, och Bertil Samuelsson, S.I.G
AB. ContiTech som levererar gummit till transportörerna marknadsför ett nytt enkomponentlim, Conti Secur® PREMIUM, som inte
kräver härdare. Transportörernas skrapor levereras av Vendig.
42
Vilket
V
ilket vågsystem väljer du?
Vägning
V
ägning för
för industri
industri och
och e
entreprenad
ntreprenad
b
bergtruck
ergtruck
h
hjullastare
jull astare
dumper
dumper
industri
industri
Mikael Hulander
Säljare Industri
www.t
www.tamtron.se
amtron.se
Telefon
Telefon 054-402 08 40
E VA - L O T TA H A L L I N W I K L U N D
Anders Jonsson, Vendig, hade med hela det stora skrapprogrammet på mässan. På vänstra bilden, näst överst, en ny skrapa i polyuretan
med individuella fjädrande segment och en patentsökt infästning. Vendig har nu börjat sälja en ny typ av fäste som förenklar montaget
av bandavskrapare.
2 x Anders Jonsson! T.v. Anders Jonsson från P.J. Jonsson & Söner
och t.h. linslusen från Vendig.
Magnus Nibelius, Stockholms Plåt & Gummiperforering, SPG,
berättade bl.a. att man nu har nya botemedel mot pluggning
från stenar som fastnar i gallret.
MaskinExpo fyller 30 år i år. Carina Tegelberg och Tomas Wirenholt tar en paus och fikar tillsammans med delar av familjen inte minst
med grundaren pappa Curt Wirenholt. Från vänster: Carina Tegelberg, Ritva Dalberg, Tomas Wirenholt, Sölve Dalberg, Curt Wirenholt
och Silja Wirenholt.
44
Lennart Wiker, Wikers i Filipstad, tycker att entreprenadbranschen kommit igång rätt bra eftersom han fått sälja så många traktorkärror.
Numera är dessa även utrustade med dragkrok. På begäran från skogsbranschen har han konstruerat en hög och smal tank avsedd för
servicebussar (den grå till höger). Fasningen i ena hörnet gör att man lättare kommer in genom bussens skjutdörr. På grund av stöldrisken från mer stationära servicevagnar utrustar man bussar med specialtank, kompressor och svetsverk som kan köras hem på kvällen.
Till höger: BEF:arna Mikael Kauppi, Magnus Schakt, och Kenneth Svensson, R.G. Bergkonsult, inspekterar en stålpråm framtagen för att
ge en bra arbetsplattform till sjöss. Pråmen kan dessutom enkelt transporteras på väg.
Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
Binder - Bivitecc sikt
Raptor XL300
45
Aronsborgskorrespondent: Kjell Duberg.
Aronsborg Konferenshotell, nära Bålsta, ligger vackert vid Mälaren.
Aronsborgen blev värd en mässa
Global Drilling testade i år ett nytt mässkoncept. Vid Aronsborg Konferenshotell, lätt åtkomligt från E18, bjöd man in till en heldag med produktutställning, lunch, spa, middag med underhållning och möjlighet till
övernattning. Dagen därpå erbjöds transfer till MaskinExpo. Även företagen
CME, Björknäs Bergsprängning och Inertial Sensing deltog i mässan.
– DET HÄR ÄR ett bra tillfälle att
umgås med kunderna en hel
dag, tycker Christer Wretman,
vd Global Drilling. Vår överlevnad är beroende av att vi visar närhet till kunderna, det är
vårt främsta konkurrensmedel.
Och samvaron blir enklare och
lugnare här än på en gigantisk
mässa. Vi får de verkligt intresserade besökarna och kan i
lugn och ro visa produkterna.
Global Drillings personal på mässan. Fr.v. Rickard Lindström, Jan Halvardsson, Charlie Johansson, Patrik Wiss, Ulrika Dahlman, Viktor
Johansson, Michaela Forster, Malin Quist, Andreas Schibbye, Bo Bäckgren, Hans Bruhn, Christer Wretman och Lennart Miettinen.
46
MDT 80V är en kraftfull och kompakt multipurpose vertical drill avsedd för brunnsborrning, entreprenad och grundläggning. Underst
t.h: Bosse Bäckgren förklarar funktionerna för Martin och Axel (skymd), Värnamo Sprängtjänst.
Bosse Bäckgren förklarar hur Robits Steel Fist fungerar. En slagsko ersätter ringborrkronan. Med vingarna i infällt läge kan piloten
passera igenom borrskon som lämnas kvar i marken. Denna modell är 610 mm. Den största har en diameter på 1,2 meter.
Det betyder också mycket att vi
under lättare former kan umgås
vid poolen och i restaurangen.
Jag vill att det här ska spegla
vår närhet till kunden i var dagen. Produkterna vi visar
kommer främst från Robit,
Montabert, MDT och Wassara.
– Vi ser fram emot en fort47
sättning nästa år, förhoppningsvis med ännu fler företag
från branschen, säger Christer. o
I trappan visas ett sortiment av små borrkronor för tunnel, medelstora för små salvor ovan jord och större kronor för pallborrning.
Stänger från 1 830 mm och uppåt. Överst på trappan mot kameran syns en grön Montabert HC25 borrhammare. Närmast kameran en
ny modell av ringset för horisontalborrning med slagsko.
Bilder till höger: Olika ringset för rördrivning vid exempelvis brunnsborrning, energiborrning eller grundläggning. Ett rör drivs genom
jordlagret. För att få slagkraften så nära borrkronan som möjligt driver hammaren nere i hålet – Down the Hole, DTH. Ringen med röret
drivs några meter in i berget. Där vrids piloten ur, dras upp och ersätts med en bergkrona som fortsätter borrningen genom berget.
Fångstverktyg för att hämta upp och rädda borrstängerna vid brott. I bakgrunden ligger nackar, d.v.s. övergångar mellan borriggen och
stången.
Till höger: Christer Wretman diskuterar pilotkronor med Roger Stark, BESAB, och Kari Juntunen, Robit.
Christian Hasselgren berättade att CME har optimerat sliptiden på sin serie slipmaskiner för stiftborrkronor. Sensorer och programvara
har uppdaterats. Mycket annat visades, bland annat mobil belysning. En zoombar gruvlampa åstadkomer en 225 meter lång ljuskon.
48
Dag Billger från företaget Inertial Sensing visade instrument för krökningsavvikelser i borrhål. All mekanik, elektronik och mjukvara
utvecklas i företagets lokaler i Täby. Man har 14 distributörer världen över. Större del av försäljningen går till skiffergas- och gruvindustrin. Företaget säljer två instrument. Ett enklare instrument, IS Compass, som mäter lutning och riktning med hjälp av accelerometer och kompass. Och ett mer avancerat instrument, IS Gyro, som är okänsligt för magnetism och kan mäta inne i borrstålet vilket
ger en exaktare mätning. Företaget ägs av Dag Billger och Duncan McLeod.
Genom samarbetet med Global Drilling har instrumenten nu utvecklats för att ge de specifika data som bergsprängare behöver vid
hålinmätning.
Bilden till höger: Henning Greek, Björknäs Bergsprängning, och Lars Kvarnvik, Värnamo Sprängtjänst, inne i skåpet, har starkt
engagerat sig i utvecklingen av säkerhetsskåp för explosiva produkter.
Sten Åkesson, Patrik Wiss och Charlie Johansson diskuterar ringhålsborrning. Till höger: Christina Linder Johansson har mycket att
berätta. Bo Nilsson och Charlie Johansson lyssnar.
Rubber
Rub
Ru
ubb
bbe
ber
err Company
Com
Co
omp
mpa
pan
any
ny
y
90 år
i industrins tjänst
6ÍRALÚSNINGAR
%RKONKURRENSKRAFT
49
Ulrika Dahlman, Albin och Lisa Nilsson, Lars Kvarnvik och Bosse Bäckgren. Till höger: Bosse Bäckgren och Lennart Miettinen läser in sig
på fjärrkontrollen till nya riggen MDT 80V.
Sten Åkesson och diskuterar borriggar med Jan Halvardsson.
Till höger: Samvaron fortsatte under kvällen med bad, relax och så småningom festmåltid i hotellets restaurang.
Nu är den här!
”Rubbers lilla röda”
Fira 90-års jubileum med oss!
Beställ boken och var med i tävlingen.
Superpriser utlovas!
50
Gemenskap och fest när bergsmän från hela Sverige träffas (fler bilder på nästa uppslag).
Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
www.bergsbruks.se
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60
Hemsida: www.kontrollmetod.se
• Siktar
• Vågar
• Skakapparater
• Värmeskåp
• Neddelningsapparater mm
51
Några av deltagarna passade på att åka lite extra bekvämt till mässan. Här beundras Nils Janssons Buick Electra från 1964, 2 470 kg lätt
och bara 5,70 meter lång.
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
52
Examenshögtid
på Bergsskolan
53
Frieda Ekman fick stipendiet ”Bästa student” i årskurs 1 från från FIMEK, utdelat av Åke Jansson.
Bilden t.h: Mikael Löfgren fick stipendiet ”Bästa kamrat” från SMA Mineral, utdelat av Daniel Juvél
Joakim Nordkvist fick stipendiet ”Bästa student metall” från Uddeholm AB, utdelat av Jörgen Andersson.
Bilden t.h: Henrik Stjernberg fick stipendiet ”Bästa student berg” instiftat av Sandvik, SBMI och BEF, utdelat
av Per Murén, NCC.
VID ÅRETS EXAMENSHÖGTID på
Bergsskolan i Filipstad var det
20 studenter som fick ta på sig
mössan och posera på trappan
utanför den anrika skolbyggnaden.
Fördelningen bland de utexaminerade var följande:
Berg och anläggning, ingenjör
180 hp – 12 st, Metallurgi och
materialteknik, ingenjör 180 hp
– 3 st, Berg och anläggning, tekniker 120 hp – 3st, Metall och
verkstad, ingenjör 120 hp – 2 st.
R A P P O R T:
gratulerade eleverna till examen och önskade dem lycka
till.
Professor Rob Hellingwerf
höll därefter en betraktelse om
deras kommande yrkesliv, sett
genom en geologs ögon, var efter vidtog utdelning av stipendier och premier.
Efter avslutningen i kyrkan
serverades buffélunch. På kvällen höll studentkåren avslutningsfest för skolans alla elever
på Bergmästaregården, granne
JAN KREY
Examensdagen inleddes som
vanligt med öppet hus för elevernas anhöriga. Kl. 11.45 var
det dags för den sedvanliga
fotograferingen på Bergsskolans trappa. Därefter följde den
högtidliga avslutningsceremonin i kyrkan.
Tf rektor Björn Hellqvist
54
med kyrkan. I Bergmästaregården bodde skolans grundare,
Bergmästaren Franz von Schéele,
när han år 1830 startade skolan.
Det gångna året har präglats
av ett intensivt arbete med integreringen till Luleå tekniska
universitet. Alla utbildningsprogram har anpassats för att
lättare kunna samverka och ett
nytt metallinriktat ingenjörsprogram har skapats.
o
G Ö R A N F Ä LT / T R A F I K V E R K E T
Färdigborrat
i Hallandsås
TUNNELBORRMASKINEN ÅSA bröt
igenom på Hallandsås norra
sida den 4 september klockan
11.56. Därmed är båda tunnelrören för den dubbelspåriga
järnvägen färdigborrade. Nu
återstår järnvägsinstallationer
innan tunneln kan öppna för
trafik 2015.
– Vi har i dag tagit det avgörande steget mot att få bort
Västkustbanans enskilt besvärligaste flaskhals, säger Per Rydberg, Trafikverkets projektchef
vid Projekt Hallandsås.
Västkustbanan är till 85 procent utbyggd till dubbelspår.
Enkelspåret över den branta
Hallandsåsen med dess tvära
kurvor utgör banans enskilt
besvärligaste flaskhals.
vägstunnlar mellan Båstad i
norr och Förslöv i söder. När
dubbelspåret genom åsen har
färdigställts möjliggörs en fördubbling av tågens godsvikt, en
ökning av antalet tåg från
dagens fyra till 24 per timme
samt att tågen kan köra i 200
km i timmen i stället för
dagens 80.
– Kapacitetsmässigt kan man
likna det vid att gå från en smal
grusväg till en flerfilig motorväg, säger Per Rydberg.
Fördubbling av
tågens godsvikt
Efter att projektet hade legat
nere sedan 1997 återstartades
tunnelbygget 2005 med den
specialtillverkade tunnelborr-
Projektet låg
nere i åtta år
Projekt Hallandsås bygger två
8,7 kilometer långa järn-
maskinen Åsa och med SkanskaVinci som entreprenör. I de två
tredjedelar av rören som återstod att bygga har Åsa lagt ett
betongrör efter sig bestående
av cirka 40 000 betongsegment. Projektet har också använt avancerad frysteknik och
unika förbehandlingsmetoder
för att ta sig igenom den
extrema geologin med söndervittrat berg, rikliga vattenmängder och höga vattentryck.
– Vi har visat att det går att
bygga en tät och stabil tunnel
genom den komplicerade Hallandsåsen och samtidigt klara
de höga miljökraven. Våra duktiga och dedikerade medarbetare
får i dag det erkännande de så
väl förtjänar.
o
– Vi har idag tagit det avgörande steget mot att få bort Västkustbanans enskilt
besvärligaste flaskhals, säger Per Rydberg, Trafikverkets projektchef vid Projekt
Hallandsås.
55
SBB, Leverantörregist. 17/9-13_SBB, Leverantörregist. 17/9-13 2013-09-24 11.07 Sida 4
BRANSCHENS LEVERANTÖRER
Bandtransportörer
Utrustning för
bergborrning & prospekteringsborrning
Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor
Borrör – Borrstänger – Helstångsborr
Dia-Team AS
Boden +46 921-163 16,
Trondheim +47 72 56 38 90
We represent
&
Utrustning för bergborrning
såväl ovan som under jord
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
www.diateam.no
BANDTRANSPORTÖRER,
TRANSPORTUTRUSTNING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
Berg- och sprängtekniska konsulter
GlobalDrillingSystem Sweden AB
FÖR MATERIALHANTERING
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.globaldrilling.se
Bandtransportörkomponenter
Peter Wittikko +46 70 600 96 02
Ingemar Åström +46 76 103 20 36
System och anläggningar
Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,
Kari Turkia +358 40 525 00 21,
Tiina Hovi + 358 40 515 15 47
Underhåll
Paavo Markkula +358 40 844 13 59
SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION
www.mining.sandvik.com
Bergborrutrustning
Gruvteknik AB
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom
bygg-, gruv- och stenindustrin.
Vi utför även reparationer på era maskiner.
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika
Atlas Copco CMT Sweden AB
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46
www.atlascopco.se
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58
Lager: Tel. 0240-370 01
E-post: info@gruvteknik.com
www.gruvteknik.com
NITRO CONSULT AB
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36
www.nitroconsult.se
E-post: stockholm@nitroconsult.se
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Riskanalys, utredning, syneförrättning
Projektledning, byggledning och kontroll
Vibrationsmätning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro
Berg- och sprängteknisk utbildning
Box 31, 185 21 Vaxholm
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84
E-post: berg@bergutbildarna.se
www.bergutbildarna.se
•
•
•
•
•
Gruv- och tunnellampor
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50
0739-469 701, 0705-34 18 88
e-post: info@cme.se
www.cme.se
ADR - Förarintyg
Bergborrningscertifikat
Sprängteknisk behörighet
Undermarksbyggande
Miljöpåverkan
Kabel och kontaktdon för
för grus- och gruvindustri
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV
upp till 240 mm 2
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
info@cavotec.se • www.cavotec.com
Grävutrustning
Borrning och
prospektering
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65
www.sbgab.se
Gummi- och PUR-mantlad
kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV,
samt kontaktdon till dessa.
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp
Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48
info@elproman.se • www.elproman.se
Industrivägen 2, 713 93 Nora
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95
www.drillcon.se
Hydraulhammare
Kontaktdon 10-800 A,
230-15 kV, 1-64 poler
Kabel med gummi- eller PUR-mantel
1-24 kV, t.o.m. 240 mm2
Mobil Elteknik Sverige AB
Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01
E-post: info@mets.nu
Dieselmotorer
www.mets.nu
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
GlobalDrillingSystem Sweden AB
Konsulter
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.globaldrilling.se
Dieselmotorer, service och
reservdelar.
Distributör för Sverige och Danmark.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus
Tel. 08-564 707 00
Bergkonsulterna
Industrigummi
Bengt Ludvig 031-31 31 643
www.dieselmotornordic.com
Dieseltankar
www.karlstadvulk.se • www.moravulk.se
info@karlstadvulk.se • mats@moravulk.se
Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04
Dieseltankar 200 liter-50 m3
WIKERS I FILIPSTAD AB
www.wikers.se • info@wikers.se
Tel. 0590-152 90
www.petroteam.se
info@petroteam.se
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
KONSULTTJÄNSTER FÖR
BERGMATERIALINDUSTRIN
Buller och vibrationer • Hydrogeologi
Kontrollprogram • Lokaliseringsutredningar
Miljöjuridik • Miljörapporter • MKB
Tillståndsansökningar • Täktplaner
Naturinventeringar
Tel. växel 010-722 50 00
Kontor i Helsingborg, Kalmar/Karlskrona,
Göteborg, Örebro, Stockholm, Västerås,
Falun, Luleå
www.wspgroup.se
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund
Krossar och reservdelar
Lågfriktionsmaterial
Siktelement
Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04
Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Siktgaller
Mätutrustning
Uthyrning och försäljning
av utrustning för krökningsmätning
av borrhål.
Gyro-system • EM-instrument
Optiska instrument
Uthyrning av utrustning för orientering
av borrkärnor.
DRILLEX AB
Tel. 070-233 80 70 • E-post: anders@drillex.se
www.drillex.se
– Krossar
– Siktar
– Matare
– Automationssystem
– Siktmedia
– Slitgummi
– Dammkapsling
– Slit och reservdelar
– Service
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Radiostyrning
Allt till krossanläggningar
• Slitgods
• Reservdelar
• Krossar
• Matare
• Siktar
• Siktmedia
• Service
• Bandtransportörer
Scandia Maskin Sverige
Göteborg 076-62 77 881
Karlstad 070-65 40 115
www.scandiamaskin.se
DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA
Vi på SPG är Sveriges ledande producent av
siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan
starten 1973 har vi i stort sett levererat våra
produkter till alla förekommande aktörer inom
gruv- och grusnäringen.
Radiostyrning och kommunikationssystem
för krävande applikationer inom bergmaterial industri, gruvor, stålverk och offshore
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Box 159, 453 24 Lysekil
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
info@cavotec.se • www.cavotec.com
Tel växel: 08–504 106 00
Fax: 08–504 106 10
E-post: info@spgab.se
Hemsida: www.spgab.se
Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge
Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge
Slitgods
Sprängmattor
SLITGODS FÖR INDUSTRIN
E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING
TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 54 77 12
E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se
Ruba Gummi AB
690 45 Åsbro
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00
Aktivt stödjande partner till
Bergsprängningsentreprenörernas Förening
Systemlösningar
Slitgummi, slitelement av
gummi för stup, matare
godsfickor, etc.
Sprängämnen
KOMPLETTA
LÖSNINGAR INOM
BULKHANTERING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04
Komplett leverantör av sprängmedel
för alla applikationer.
FORCIT SWEDEN AB
Box 6, SE-713 21 NORA
Tel. 0587-109 99
www.forcit.se
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Sprängmedel direkt från
egna fabriker. Leveranser och laddservice
över hela Sverige.
Enköping, tel. 0171-44 31 80
Specialcement
Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,
Kari Turkia +358 40 525 00 21,
Tiina Hovi + 358 40 515 15 47
Underhåll
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25
Kalciumaluminater: cement och fluss
www.secar.net
www.cimentfondu.com
Tel. 0587-145 45
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar
Direktleveranser över hela landet
www.norab.com
Transportband och
slitgummi
®
Tel. 054-86 08 10 • Fax 054-86 07 04
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA
TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51
www.vulkekonomi.se
E-post: support@vulkekonomi.se
Bandavskrapare
Bandstöd
Bärrullar & Returrullar
El-drivtrummor
Driv- & vändtrummor
Slit- & kantlistgummi
Sållgaller & gummisiktduk
Huvar & Metalldetektorer
Bullerdämpning
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30
www.vendig.se
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Allt för din transportör
TRANSPORTBAND
INDUSTRIGUMMI, M.M.
Växjö tel. 0470-72 98 40
Fax 0470-72 98 20
www.vulkproffsen.com
Gummilabor transportband
Transportband och
tillbehör
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI
Transportband & tillbehör
Styrningssystem
Avskrapningssystem
Transmissionsprodukter • Slang
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65
Järnringen 17, 433 30 Partille
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32
www.sigab.net
ContiTech Scandinavia AB
Box 38, 164 93 KISTA
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66
www.contitech.se
Vågar
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE
Bandvågar
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96
070-675 66 77, 070-685 66 77
E-post: oj.s@vagsystem.se
Hemsida: www.vagsystem.se
Transportband • Slitgummi
Rep. material • Remlås • Vulkpressar
Olli Kinnunen +358 40 580 26 34,
Kari Turkia +358 40 525 00 21,
Tiina Hovi + 358 40 515 15 47
Underhåll
S-E-G Svenska AB
Industrigatan 8, 619 32 Trosa
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25
E-post: support@primogum.se • www.primogum.se
Box 11143. 161 11 Bromma
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00
www.s-e-g.com
Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det
samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön.
En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar
man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift.
Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resurser jorden
redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre
luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen. Rena guldgruvan för miljön.
MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60
omslag ny.indd 2
www.metallvarden.se
2013-09-23 18.18
Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ
www.kellve.com
omslag ny.indd 3
2013-09-23 18.18

SBB 3/2013 - Svensk Bergs

Transcription

Similar documents

Upp till kamp emot dolorna

SBB 1/2014 - Svensk Bergs

SBB 2/2011 - Svensk Bergs

SBB 5-6/2011 - Svensk Bergs

Nicolai Kulturhus

SBB 4/2010 - Svensk Bergs