SBB 2/2011 - Svensk Bergs

Transcription

SBB sid 1, 2/2011
11-06-13
10.40
Sida 1
BERGS
B E R G M AT E R I A L
&
S T Å L & M E TA L L E R
BRUKS
UNDERMARKSTEKNIK
BERGSPRÄNGNING
GEOTEKNIK
2
2011
ÅRGÅNG 90
INFRASTRUKTUR
STEN
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING
Ny ordförande i Stenindustriförbundet
6WHJHWIUnQWDQNHWLOOKDQGOLQJlURIWD
LQWHOnQJWPHQGlUHPRWOnQJVLNWLJW
1RJJUDQQSODQHULQJRFKJHQRPWlQNWDDYYlJDQGHQlU$RFK2LHQSnOLWOLJNURVVDQOlJJQLQJ
'HWVDPPDJlOOHUYLGYDODYOHYHUDQW|UHU+|JGULIWNDSDFLWHWK|JWLOOJlQJOLJKHWSnXWUXVWQLQJHQ
RFKHQJRGGULIWHNRQRPLlUQnJUDDYDQOHGQLQJDUQDWLOODWWYnUDNXQGHUYlQGHUVLJWLOORVV
'DJHIWHUGDJnUHIWHUnUlUYnUDWUDQVSRUW|UHUHQVWDUNWELGUDJDQGHRUVDNWLOODWWNURVV
DQOlJJQLQJDULJUXYRUWlNWHURFKGDJEURWW|YHUKHODQRUGHQKnOOHUHWWMlPQWRFKVWDELOW
Á|GHDYEHUJPDWHULDO
(IWHUGU\JWWUDQVSRUW|UHUlUDPELWLRQHQGHQVDPPD$WWNRQVWUXHUDWLOOYHUND
RFK OHYHUHUD WUDQVSRUWXWUXVWQLQJ VRP KDU GH HJHQVNDSHU RFK GHQ PnQJVLGLJKHW VRP
GDJHQVSURFHVVLQGXVWULNUlYHUI|UHQHIIHNWLYRFKOnQJVLNWLJSURGXNWLRQ
9UHWVWRUS%XON$%:HLMHUVJDWD9UHWVWRUS7HOHIRQZZZYUHWVWRUSFRP
omslag ny 1
11-06-13, 14.25.13
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.02
Sida 1
#")2!00/24%.
)NFORMATIONFRÍN#")"ETONGINSTITUTETsWWWCBISE
Vilka bergarter är lämpligast som
ballast till asfalt?
I Sverige har poleringsegenskaperna hos stenmaterial i vägytan
GHEDWWHUDWVXQGHUÀHUDnU)UlPVWKDUSRUI\UDQVHWWVRSnOLWOLJ9LG
DQYlQGDQGHDYGXEEGlFNUXJJDVVWHQPDWHULDOHQV\WDLDVIDOWHQXSS
RFKHQELEHKnOOHQPnWWOLJIULNWLRQYLGKnOOV'nGXEEGlFNVDQYlQGQLQJHQPLQVNDUL6YHULJHULVNHUDUHQGHOYlJ\WRUDWWInPLQVNDG
IULNWLRQ PHG WLGHQ YLONHW OHGHU WLOO |NDG SROHULQJ RFK VRP HQ
NRQVHNYHQVDYGHWWD|NDGULVNI|UKDONRO\FNRU9LGDQYlQGDQGH
DYGXEEGlFNIULJ|UVGRFNHQDQVHQOLJPlQJGP\FNHWVPnLQDQGQLQJVEDUDSDUWLNODULVWHQPDWHULDOHWVRPDQVHVKlOVRYnGOLJDI|U
människan (PM10
3URMHNWHWKDUIRNXVHUDWSnDWWDQDO\VHUDROLNDEHUJPDWHULDOVRP
JUDQLWNYDUWVLWV\HQLWU\ROLWRFKGLDEDV7HNQLVNDYlUGHQVnVRP
Q|WQLQJVPRWVWnQG NXONYDUQVYlUGH RFK SROHUYlUGH 369 KDU
XQGHUV|NWVLI|UKnOODQGHWLOOEHUJDUWHUQDVI|UPnJDDWWSURGXFHUD
PM10'HVVXWRPKDUEHUJPDWHULDOHQVHJHQVNDSHUXWYlUGHUDWVRFK
NRUUHOHUDWVPRWHUKnOOQDWHNQLVNDYlUGHQ
5HVXOWDWHQYLVDUDWWYLGDQYlQGDQGHDY´UlWW´EHUJPDWHULDOVRP
producerar liten mängd PM10VH¿JXUNDQHQUHGXNWLRQDYFD
SDUWLNODUHUKnOODVRFKOLNYlOKDUPDQIRUWIDUDQGHHWWP\FNHW
EUDNXONYDUQVYlUGHNN5HODWLRQHQPHOODQSROHUYlUGHRFK
Q|WQLQJVPRWVWnQGI|UHIDOOHUIUlPVWNRQWUROOHUDGDYEHUJDUWHUQDV
SHWURJUD¿VND HJHQVNDSHU VnVRP NRUQVWRUOHN NRUQVWRUOHNVYDULDWLRQRFKPLNURVWUXNWXUPHQlYHQEHUJDUWHQVPHWDPRUIDJUDG
SnYHUNDU0LNURVWUXNWXUHQVLQÀXHQVI|UHIDOOHUDYVHYlUGRDYVHWW
EHUJDUW+RPRJHQLWHWRFKKHWHURJHQLWHWLEHUJDUWHQVPLQHUDORJL
nWHUVSHJODVRIWDDYJOLPPHUVRPYLGGHIRUPDWLRQLHQEHUJDUWXSSWUlGHUPHGHQSODQVWUXNWXULEHUJDUWHQ5HVXOWDWHQYLVDUGHVVXWRP
DWWHQ|NDQGHGHIRUPDWLRQIROLDWLRQLUHVSHNWLYHEHUJDUWVJUXSSJHU
HWWPnWWOLJWWLOOEUDSROHUYlUGHI|UEHUJDUWHQK|JIULNWLRQ(QDY
GHPHVWKRPRJHQDEHUJDUWHUQDNYDUWVLW$GlUJOLPPHUOLJJHU
MlPQWI|UGHODWLEHUJDUWHQKDUnDQGUDVLGDQHWWOnJWSROHUYlUGH
GYVOnJIULNWLRQLVWHQPDWHULDOHWVH¿JXU
.RUQVWRUOHNHQVEHW\GHOVHI|U|NDGSROHUEDUKHWI|UHIDOOHURFNVn
L OLQMH PHG HUIDUHQKHWHU IUnQ YHUNOLJKHWHQ /lJVW SROHUYlUGH
YLONHWLQQHElUDWWEHUJDUWHQlUPHVWSROHULQJVEHQlJHQKDUSRUI\U
5\ROLW$YLONHQRFNVnlUGHQ¿QNRUQLJDVWHEHUJDUWHQ(QVW|UUH
YDULDWLRQLNRUQVWRUOHNRFKHQPHUSnWDJOLJIROLDWLRQSODQVWUXNWXU
lUHQULPOLJDQOHGQLQJWLOOYDUI|UGHQDQGUDSRUI\UHQ5\ROLW%
HUKnOOHUHWWQnJRWElWWUHSROHUYlUGH
3URMHNWHWRPIDWWDUDWWI|UV|NDKLWWDEHUJPDWHULDOVRPXSSI\OOHU
NULWHULHUQDEUDQ|WQLQJVPRWVWnQGK|JWSROHUYlUGHVDPWHQOnJ
produktion av PM10 .YDUWVLW lU RIWDVW HQ SDVVDQGH PDWHULDOSURGXNWIUDPI|UDQGUD¿JXUYDGDYVHUDWWXSSI\OODVDPWOLJD
NULWHULHURYDQ
Kontaktperson: 0DJQXV'|VHPDJQXVGRVH#FELVH
Figur 1. Undersökta bergarter och deras förutsättningar att producera PM10. Kalkylerad mängd i gram/kg.
Figur 2. En jämförelse mellan polervärde och kulkvarnsvärde för undersökta bergarter.
CBI Betonginstitutet 3TOCKHOLM4ELsCO30"OX"ORÍS4EL
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.02
Sida 2
SBB, Innehåll
2/2011
11-06-14
13.22
Sida 1
Svensk
BERGS-& BRUKS
Årgång 90 • Nr 2/2011
S ve n s k
Bergs- & Brukstidning
•
Adress:
B ox 6 0 4 0
200 11 Malmö
•
tidning
Bergsprängare med
fingertoppskänsla
Rekordmånga deltagare vid årets Bergsprängardagar och den här gången hade publiken utrustats
med var sin mentometerkontroll. Efter varje ämnesblock ställdes ett antal frågor. Publikens tryckningar resulterade i omedelbar statistik på bildskärmarna. Möjligheten att på så sätt göra sin röst
hörd väckte stor entusiasm.
Sid. 16
Te l .
040 - 611 06 90
•
Årets Bergsprängare belönad
Nytt råstålsrekord på gång? . . . . . . . . . 4
Te l e fa x
040 -797 37
•
E-post:
s ve n s k b e r g s - b r u k s
@ b j i nv. s e
•
Bankgiro
305-6488
•
Plusgiro
6 5 3 1 3 1- 3
– Vi är tacksamma
för och mycket
beroende av eldsjälar som har ett
brinnande intresse
för traditionell
svensk bergsprängningsteknik parat
med förmågan att
tänka i nya banor, sa
Lars Fändberg när
han delade ut priset
till Jiri Englén.
Noraseniorer på besök hos Atlas . . . . 11
METALLMARKNADEN:
Gärna uppgång men först
en rejäl korrigering . . . . . . . . . . . . . . . . 14
MinBaS-dagarna:
Mot nya innovativa mål . . . . . . . . . . . . 34
BeFo 40 år
Kjell Duberg rapporterar . . . . . . . . . . . 41
Sid. 52
•
Helårsprenumeration:
233:- (inkl. moms)
Kunglig glans över Bergsskolan . . . . . . 4
LTU stärker sin position
BK:s 56:e Diskussionsmöte . . . . . . . . 47
•
A n s va r i g
u t g i va r e :
Jörgen Dahlquist
•
I redaktionen:
R e i n h o l d A n d e fo r s
Jörgen Dahlquist
Kjell Duberg
Roland Duberg
Ja n H a l l o n q v i s t
R o l f O wa r d
•
Årgång 90
•
Tr y ck t h o s
Carlshamns
Tr y ck & M e d i a A B,
Karlshamn
•
ISSN: 0039-6435
•
O m s l a g s fo t o :
Kjell Duberg
Rober t Kjellén
BRANSCHENS LEVERANTÖRER . . . . 59
Luleå tekniska
universitet fortsätter
att satsa målmedvetet på forskning i nära samverkan med framförallt den tunga basindustrin. Reinhold
Andefors rapporterar
från Mineralteknikseminariet. På bilden
Pär Weihed, professor, LTU.
Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
Sid. 28
Ny stenordförande
När Sveriges Stenindustriförbund samlades till
årsmöte i Jönköping i våras blev det några
händelserika dagar. Bland annat valdes Kai Marklin
till ny ordförande efter avgående Kurt Johansson.
Sid. 8
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.03
Sida 4
Svensk Bergs- & Brukstidning 2 /2011
STIG-GÖRAN NILSSON
Nytt råstålsrekord på gång?
VÄRLDENS RÅSTÅLSPRODUKTION i de 64 länder som rapporterar till the World Steel Association
blev i mars 129 miljoner metric tons (mmt) och för första kvartalet i år 372 mmt. Det är en
ökning med 7,0 procent för mars och med 8,8 procent för första kvartalet jämfört med 2010.
Asien fortsätter att dominera och stod första kvartalet för två tredjedelar av total världsproduktion, 237,3 mmt. Det är en ökning med 9 procent jämfört med 2010. Men även EU och
Nordamerika visar stigande produktionssiffror första kvartalet med 45,6 respektive 28,9 mmt,
upp 6,9 respektive 6,0 procent.
I Asien är naturligtvis Kina helt dominerande med 59,4 mmt i mars (upp 9,0 procent). Japan
tappade något i mars, säkerligen beroende på jordbävningen (som av kärnkraftshatande
desinformationssmedier kallades och kallas ”kärnkraftsolyckan”). Men första kvartalet visade
ändå en ökning för öriket med 4,4 procent (till 27,7 mmt).
Kapacitetsutnyttjandet i världen minskade i mars något jämfört med februari, från 83,0 till 81,9
procent, men det är ändå en förbättring med 2,5 procent jämfört med mars 2010.
Sammanfattningsvis kan man kanske spekulera i att vi, om inte några finansmanipulationer
stökar till det, mycket väl kan få se ett nytt råstålsrekord när nyårsklockorna så småningom
klämtar.

Kungen, tillsammans
med prins Carl Philip
och Värmlands
landshövding Eva
Eriksson, välkomnas av
rektor Björn Hellqvist.
Kunglig glans över Bergsskolan
I BÖRJAN AV APRIL besöktes
Bergsskolan av Hans Majestät
Konungen och prins Carl Philip, beledsagade av Värmlands
landshövding Eva Eriksson och
representanter för Filipstads
kommun. Besöket gjordes med
R A P P O R T:
Evenemanget inleddes i aulan
där de celebra gästerna hälsades
välkomna av skolans tf rektor
Björn Hellqvist. Professor Rob
Hellingwerf presenterade därefter Bergsskolans olika utbildningar. Skolan som har funnits
JAN KREY
BERGSSKOLAN
anledning av Filipstads 400-årsjubileum som stad just denna
dag, den 6 april.
sedan 1830 har försett Bergslagens och Sveriges metall-,
berg- och gruvindustrier med
kvalificerade tekniker och ingenjörer.
Som nästa punkt på programmet stod ett besök i mineralsamlingen på vinden. Samlingen är den näst största i Sverige efter Naturhistoriska museets. Det finns ca 26 000 stuffer
(mineralbitar)
forts. sid. 8
Professor Rob Hellingwerf (i guldslips) undervisar kungen, Värmlands
landshövding Eva Eriksson och prins Carl Philip.
4
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.03
Sida 5
Nu finns
e
d
a
r
e
s
i
Au k to r
!
t
g
i
t
k
i
r
å
p
e
r
a
g
n
ä
Bergspr
Varför chansa?
www.bef.nu
Powercrusher. En stark spelare att räkna med.
Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar,
konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.
Namnlöst-7 2
2011-06-13 10.44
Namnlöst-7 3
2011-06-13 10.44
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.03
Sida 8
Rektor Björn Hellqvist delade ut gåvor till de celebra
gästerna. På bilden till höger: Dags för avresa efter
ett lärorikt besök.
katalogiserade. Bl.a. finns en
komplett samling från Långban. Samlingen började byggas
upp när skolan startade sin
undervisning år 1830. På vindsvåningen finns också undervisningssalar för geologi.
Rundvandringen avslutades i
ädelstenslabbet. Där fick de
kungliga gästerna studera olika
mineral i mikroskop.
Efter besöket på Bergsskolan
väntade lunch på Bergmästaregården (där skolans grundare
bodde), studiebesök på Wasabröd samt framträdande på torget och i kyrkan.

Text: Lennart Selrot
Foto: Robert Kjellén
Tidigare styrelse samlad vid årsmötet. Från vänster: Kurt Johansson, avgående ordförande, Marianne
Thomaeus, mötessekreterare, Agne Nilsson, Emmaboda Granit AB, mötesordförande Rolf Lundmark,
Naturstenskompaniet Sverige AB, Mats-Ola Ericsson, Borghamns Stenförädling AB, Jan Gunnarsson, Emmaboda Granit AB, och Roger Persson, Stenentreprenader i Hessleholm AB.
Stenindustriförbundet: Kai kommer, Kurt går
NÄR ETT SJUTTIOTAL representanter för Sveriges Stenindustriförbund samlades till årsmöte i
Jönköping i våras blev det
några händelserika dagar.
Bland annat valdes en ny ord-
Första dagen ägnades inledningsvis åt informationsmöte
med Industriarbetsgivarna och
en genomgång av utfallet för
projektet MinBaS II som nu
står inför sin avslutning.
förande efter avgående Kurt
Johansson. Årsmötet åtföljdes
som vanligt av ett studiebesök,
den här gången hos diamantverktygsföretaget Husqvarna
Construction.
Ett förslag om ett nytt marknadsföringsprojekt med PRfrågor kring natursten och som
inte rymdes inom ordinarie
budgetramar, avhandlades också och godkändes av årsmötet
Den nye ordföranden
Kai Marklin tillsammans
med avgående ordföranden Kurt Johansson och
styrelsens Rolf Lundmark.
8
MORE BITE FOR YOUR MONEY
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.16
Sida 9
KVX FÖR GRUVDRIFT
Q Maximal drifttid
Q Optimerad lönsamhet
Grävmaskin 0-30 ton
Grävmaskin 30-100 ton
Gruvdrift 100-300 ton
Q KVX levererar ett unikt system med vändbara
tänder och slitplattor som passar alla typer
av grävmaskiner.
Q För grävmaskiner i storleken 30 ton
och uppåt används enbultssystemet.
Q Systemet är svetsfritt, tänderna har
marknadens längsta livstid och skyddar
skopans baksida.
Q KVX levererar produktionseffektiva
tandsystem för grävmaskiner och
hjullastare inom gruvsektorn.
Q Skräddarsydda lösningar kan också
levereras.
www.kvx.no
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.16
Sida 10
Agne Nilsson, tillsammans med Kjell Jönsson
och Lennart Selrot,
läser upp medaljnämndens motivering
för mottagarna
Thorbjörn Andersson
och Pål Svensson.
Thorbjörn Andersson och Pål Svensson under sina respektive ”medaljföredrag”.
som därutöver rekommenderade fortsatt avsättning till professuren i stenvetenskap vid
SLU i Alnarp.
För första gången delades
förbundets nyinstiftade årliga
stipendium för bästa examensarbete inom området ”Natursten som byggoch anläggningsmaterial” ut till Lilly Kristensen från SLU i Alnarp.
Medaljer till välförtjänta
Några gånger har emellertid
mottagaren kommit utifrån.
Och så blev det i år. Nämndens
avgående ålderman, Lennart
Selrot, kunde vid aftonens festmiddag presentera två verkliga
stenambassadörer, landskapsarkitekten och professorn Thorbjörn Andersson, Stockholm,
och skulptören Pål Svensson,
Göteborg. I en nyinsatt programpunkt andra dagen fick de
båda berätta om sitt förhållande till natursten under rubriken ”Stenen i arkitekturen
och konsten”.
Inom Stenindustriförbundet
finns ett förtjänsttecken, som
efter medaljnämndens prövning kan delas ut till personer
som gjort ett gagnerikt arbete.
Det har oftast delats ut till
någon inom medlemsföretagen
som gjort stora insatser för
branschens och inte enbart för
det egna företagets bästa.
Ny ordförande
i förbundet
Den stora frågan vid årsmötet
var självfallet vem som skulle få
äran att efterträda Kurt Johansson som har varit förbundets
ordförande sedan 1995. Kurt
har för hela branschen, och de
kontaktytor som gränsar till
denna, varit Mr. Sten. När han
tillträdde rådde stark turbulens,
Mariette Karlsson, Emmaboda Granit,
ny styrelsledamiot, informerar om miljöfrågor.
10
som förvärrades av ganska dålig
ekonomi.
Steg för steg ledde han arbetet bort från detta, knöt successivt nya externa kontakter, som
kulminerade i deltagandet i
utvecklingsprojekten MinBaS I
och II.
Han var under en period
president i den europeiska stenfederationen Euro-Roc. Kronan på verket kan nog sägas
vara den professur vid SLU i
Alnarp som han sedan en tid
tillbaka innehar.
Att direkt ersätta en person
med Kurts alla egenskaper låter
sig svårligen göras. Valberedningen hade dock hittat en
kandidat, som årsmötet gav sitt
fulla stöd. Det var Kai Marklin,
verksam vid Göinge Utbildningscenter, men även under
en lång period behjälplig vid
förbundets kansli i Kristianstad.
Första kvinnan
i styrelsen
När Jan Gunnarsson vid Emmaboda Granit AB, som inom styrelsen specialiserat sig på brytningsfrågor, meddelade valberedningen att han inte stod
till förfogande, nominerades i
stället Mariette Karlsson från
samma företag, där hon nu-
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-14
08.12
Sida 11
I VA N M A J Z L I K
dium att utdelas årligen för
bästa examensarbete inom området ”Natursten som byggoch anläggningsmaterial”. Stipendiet, som är på 1 000 kronor per högskolepoäng, tilldelades i år Lilly Kristensen på
Trädgårdsingenjörsprogrammet,
LTJ-fakulteten vid SLU i
Alnarp med arbetet Energianalys av gravstenstillverkning. Motiveringen till stipendiet är att hon har presenterat
ett mycket entydigt, kvantitativt och lättbegripligt resultat
som har bred allmängiltighet
trots att det behandlar ett
begränsat ämne. Arbetet har
genomförts med stor noggrannhet med god källanalys
och har rönt stort intresse hos
många i branschen.

Kurt Johansson delar ut Stenindustriförbundets
stipendium till Lilly Kristensen.
mera är miljöansvarig, och hon
valdes med stort bifall till förbundets första kvinnliga ledamot sedan det bildades 1938.
Mariette, som från början var
sekreterare i företaget, har successivt specialiserat sig på miljöoch brytningsfrågor och är i
dag branschens naturliga språkrör i kontakter med externa
konsulter och myndigheter.
den halländska gnejsen, som
helt korrekt illustrerades med
en bild av författarinnan (och
en hennes hund). Men dessutom fanns en bild som inte
alls hörde hemma i sammanhanget, ett uppslag ur boken
Stenarkitektur av Rasmus
Waern och Patrik Lindell. För
alla som är intresserade av stenens olika uttryck som byggmaterial är denna bok en guldgruva.
Rättelse
I Bergs & Bruks nr. 1/2011
fanns på sidan 16 en notis om
Charlotte Möllers bok Sten
och människor – en bok om
Stipendium till
Lilly Kristensen
Förra året instiftade Sveriges
Stenidustriförbund ett stipen-
Rapport: Jens Thuresson
Seniorgänget framför 4-bomsriggen BOOMER XE3, en helt datastyrd enhet som konstruerats för att
borra alla förinjekteringshål och spränghål. Andreas Persson informerar.
Noraseniorer på studiebesök
ETT GÄNG PIGGA och nyfikna
seniorer, de flesta från den lilla
bergslagsmetropolen
Nora,
gjorde på vårkanten ett studiebesök hos Atlas Copco Rock
Drills AB i Örebro för att få
information om verksamheten.
Det började med att VDsekreteraren Ulla Riis redo-
gjorde för Atlas Copcos verksamheter i världen, med ca
30 000 anställda. I Örebro
arbetar ca 1 300 personer med
forskning kring och utveckling,
tillverkning och marknads-
Andreas Persson visar
anläggningen i Örebro.
11
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.16
Sida 12
Erik Nilsson, 90, hade många frågor om den hydrauliska borrmaskinen. Han arbetade själv på 1950 talet på
Atlas Copco i Nacka med utvecklingsavdelningen för pneumatiska borrmaskiner. Han var redan då inne på
tanken att konstruera hydrauliska borrmaskiner.
föring av bergborrmaskiner.
Borraggregat, truckar och lastare monteras i Örebro. Dessa
produkter används inom gruv-,
tunnel- och entreprenadbranscherna över hela världen, både
ovan och under jord.
Produktionsplanerare Andreas Persson tog med gänget
ut i fabriken och informerade
om den hydrauliska borrmaskinen COP 1838 som tillverkas
med moderna maskiner. För att
få precision på slitdetaljerna
behandlas ytorna i en sluten
behållare med gas som exploderar och ger en temperaturhöjning till ca 2 300 grader C
så att skrovligheter tas bort.
Ytjämnheten kan då bli så nog-
grann som några my (1 my =
en tusendelsdels mm).
Vidare visades monteringen
av truckar och olika borrutrustningar.
Den största borriggen, Atlas
Copco 4-bomsrigg BOOMER
XE3, är en helt datastyrd enhet
som konstruerats för att borra
alla förinjekteringshål och
spränghål. Den kräver bara en
operatör. Besökarna fick veta
att den innehåller 3 000 meter
hydraulslang.

Laila Danielsson
överlämnar en blomma
till Andreas Persson,
dagens ciceron.
Läs tidigare utgåvor på Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
12
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.16
Sida 13
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.17
Sida 14
M E TA L L M A R K N A D E N
Gärna uppgång
men först en rejäl korrigering
M E TA L L K R Ö N I K Ö R :
ANDERS OHLSSON
Presslagd 11-05-20
ÄNTLIGEN, för att citera Gert
Fylking, har vi fått den korrigering som marknaden så väl
behövde. Det har gått som på
räls i nästan ett år nu och
metallerna har ständigt klättrat
vidare påhejade av hugade spekulanter i någon slags tro att
allt ska till himlen, trots att
konjunkturen i många västländer är allt annat än stabil och
trots att Kina bromsar så gott
det går.
Lagersituationen
avskräcker
Men inte bara det, den bästa
indikatorn på att allt inte är så
där toppenstarkt är ju lagersituationen och där utmärker sig
aluminium med nya toppnoteringar på 4,7 miljoner ton, zink
med 852 tton och bly med nästan 320 tton. Det visar inte på
något jättedrag på den fysiska
marknaden och inte ens kop-
verats i pris. I slutet av april
2011 noterades 49,51 USD,
men när första veckan i maj var
över hade metallen varit nere
och testat under 33 USD/oz.
Historien upprepar sig, och
den som tror att raset berodde
på likvideringen av Bin Ladin
eller dollarförstärkning får ursäkta men grundanledningen är
enklare än så. Det hände bröderna Hunt och Erik Penser,
och den här gången ett antal
andra med några hedgefonder i
spetsen. Det är nästan fascinerande att se hur långt vissa är
beredda att gå med lånade
pengar och det verkar inte finnas några som helst begränsningar för hur stora risker man
är villig att ta.
par, som för ett par månader
sedan handlades över 10 000
USD/mt, ger sken av att vara
tight. I runda slängar ligger
470 tton på LME och ytterligare några hundratusen ton
finns i lager i Shanghai och på
Comex.
Det har således varit läge
både en och två gånger att
fråga sig varför priserna är så
höga, och varför de hela tiden
fortsätter upp. Svaret är lika
enkelt som patetiskt att ge: det
har kommit in nya pengar hela
tiden, och dessa har varit av
ickeindustriell karaktär.
Bröderna Hunt
i repris
Man ser det över hela råvarukomplexet, men mest av allt
har man sett det på silver, den
fattige kusinen från landet. Inte
sedan bröderna Hunts dagar
kring årsskiftet 1979-80 har silver varit så virilt, och 31 år och
en månad senare hände nästan
exakt samma sak återigen. Då, i
slutet av mars 1980, toppade
silver på 48,70 USD/oz bara
för att fyra dagar senare ha hal-
Höjda säkerhetskrav
leder till krasch
När bröderna Hunt, Bunker
och Herbert gick på pumpen
var det för att Comex-börsen
hade höjt marginalsäkerhetskraven, d.v.s. den summa pengar
man måste ha deponerad på
kontot för att handla ett terminskontrakt silver, ju högre
pris desto högre säkerhetskrav
och likaså ju högre volatilitet
desto högre krav. Inget konstigt med det, men har man inte
pengarna blir man tvingad att
lätta på portföljen. Den här
gången höjde Comex säkerhetskraven fem gånger på
raken, och kraschen var ett faktum!
Ska man då skylla allt på silver? Nej, kanske inte allt, men
väldigt mycket, för när något
sådant inträffar sänks temperaturen väldigt snabbt och råvaror av alla de slag blir om inte
annat så momentant iskalla.
Även guldet handlades ner, om
än bara med 3-4 procent, och
basmetallerna korrigerade ner
med mellan 5 och 15 procent.
Ironiskt nog, med tanke på
lagersituationen, så var det väl
aluminium som höll nivåerna
bäst. Viljan att ta risk har vänts
till riskaversion och i ett kortare perspektiv är det därför
svårt att se någon större upp-
Silver
Koppar
14
gångspotential baserad på de
data vi nu har. Det krävs någon
ny vitamininjektion för att få
fart på metallerna, och det
måste ske fort för vi går nu
med stormsteg in i de ”normalt” sett lite lugnare sommarmånaderna.
Först korrigering
därefter uppgång
För basmetallerna vore det
hälsosammaste att de fick korrigera ner lite till och bygga en
bas för att sedan fram emot
fjärde kvartalet åter börja jobba
sig upp. Det är inte så att något
fundamentalt har förändrats,
det är bara det att marknaden
hade prisat in lite för mycket
och mycket för snabbt och därför behövs denna tillnyktring.
Silver är det lite svårare att
sia om, men om man drar en
trendlinje från augusti förra
året via botten i januari i år finner man att denna trend inte är
bruten trots det kraftiga raset.
Med lite tur kan silvret hålla
denna nivå och återta tappad
mark, men ur ett strikt tekniskt
perspektiv vore det hälsosammare om trenden bröts och
metallen föll tillbaka för en
konsolidering kring 25-30
USD/oz innan en ny trend påbörjas. Det är helt enkelt lite
för mycket bubblor i den trend
som varit, och även vid nuvarande nivå på 35 USD/oz är
uppgången 100 procent sedan
september.

Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.17
Sida 15
EXPLOSIVT PARTNERSKAP
MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder
med 27 fasta fabriker i 11 av dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör
MAXAM till Europas största sprängämnesleverantör.
MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa sprängämnesprodukter
kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk utveckling med syfte
att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.
Utökad närvaro på marknaden med fler lager- och leveransplatser innebär
snabbare och billigare transporter.
Sverige AB
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 054-53 53 10, Fax 054-53 53 13
Pl 8902, 653 46 Karlstad.
MAXAM SVERIGE AB, Tel. 0171-44 31 80, Fax 0171-44 32 75
Breds Skälby, 745 95 Enköping.
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-16
08.17
Sida 16
Bergsprängare med
Vid årets Bergsprängardagar utrustades publiken med var sin mentometerkontroll. Efter varje ämnesblock ställdes ett antal frågor. Publikens tryckningar
resulterade i omedelbar statistik på bildskärmarna. Möjligheten att på så sätt
göra sin röst hörd väckte stor entusiasm.
GENOM ATT FÖRST svara på frågan om man var beställare,
konsult, leverantör eller sprängentreprenör kalibrerades systemet och man kunde i fortsättningen konstatera att svaren
skiljde sig betydligt mellan de
olika grupperna. Publikens
engagemang var inte att ta fel
på, men kalibreringen efter kön
fungerade mindre bra eftersom
åtta procent inte kunde motstå
frestelsen att välja alternativet
”vet ej”. Publikens åsikter finns
sammanställd i prydlig grafik
på BEFs nätplats.
lan Bergutbildarna och BEF. I
år samlades 200 från branschen, nytt deltagarrekord.
Mikael Hermansson, Bergutbildarna AB, inledde med en
historisk återblick och konstaterade att arrangemanget sedan
starten 1999 har växt både i
omfång och betydelse. Det
inriktar sig på den praktiska
Rekordmånga deltagare
Bergsprängardagarna är sedan
2004 ett samarrangemang mel16
vardagen för mindre och
medelstora bergsprängarentreprenörer ovanjord och är därmed ett viktigt komplement till
Bergsprängningskommittén med
övervägande stora projekt
kopplade till underjord och
gruvor. BEF har cirka 100
medlemsföretag och 25 aktivt
stödjande partner. Medlem-
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.46
Sida 17
Rapport: Kjell Duberg
fingertoppskänsla
marna utför 85 procent av ovanjordsprängningarna i Sverige.
Grus-Åsa ser en
ny tid komma
rerade Åsa Söderström Jerring, ordförande i FIA och tidi-
samhällsbyggnadssektorn. Och
förnyelse är den finaste formen
av förändring. Den bygger på
både erfarenheter och förståelse för framtida behov, dekla-
gare vd för Ballast Väst och
Sweco Theorells. Hon har
arbetat hela sitt yrkesverk-
– Det finns ingen bransch som
är så förändringsbenägen som
Åsa Söderström Jerring,
ordförande i FIA, ser
många tecken på förnyelse i branschen.
Roland Netterlind konstaterade att FIAs mål
sammanfaller väl med
BEFs policy.
17
samma liv i branschen, något
som renderat henne smeknamnet Grus-Åsa.
FIA (förnyelse i anläggningsbranschen) initierades av Väg-
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.47
Sida 18
Roland Netterlind summerade det gångna året och konstaterade att konfidensindikatorn Bygg för 2011
fortsätter att gå upp. Mikael Hermansson gav sin årliga översikt över sprängämnes- och teknikutvecklingen.
Men han kunde konstatera att det fortfarande inträffar alldeles för många olyckor.
verket/Banverket i december
2003. Det är ett forum vars
mål är affärs- och samverkansformer som genererar en utveckling och förnyelse som alla
tjänar på. Antalet medlemsföretag ökar stadigt.
Publiken kom med många
synpunkter på var hindren till
förnyelse ligger. För korta anbudstider, den som räknar mest
fel får jobbet, priset avgör utan
hänsyn till kompetens och kvalitet och underentreprenörerna har
svårt att komma in i processen.
– Ni måste spränga er in, sa
Åsa.
Hon pekade på ett stort antal
projekt de senaste åren där man
arbetat på ett nytt sätt. Resultat
blev att projekten blev billigare
än beräknat och färdigställda i
tid.
Åsa ser därför starka tecken
på en ny tid där man genom att
skapa rätt förutsättningar och
drivkrafter får i gång produktoch kompetensutvecklig i branschen. Konkurrensen ökar när
tid, kvalitet och teknisk lösning
vägs in i priset. Det driver produktiviteten, man får mer för
pengarna och bättre lönsamhet. Då blir det tryggare och
roligare att jobba, Det föder i
sig ett innovativt klimat. Åsa
kallar detta ”Hoppets cirkel”.
Mikael berättade om många
nyheter på borrutrustningsmarknaden.
Tyvärr tvingades han konstatera en mängd olyckor under
det gångna året. Fortfarande
inträffar en mängd incidenter
med stenkast, dolor och välta
borriggar. Utbildning ligger
Mikael varmt om hjärtat och
han redogjorde för de föreskrifter och utbildningar som finns
inom branschen. Kompetens
krävs för ett säkert och bra
arbete både tekniskt och ekonomiskt sett.
Ljusare än på länge
Roland Netterlind summerade året som gått och konstaterade att anläggningsproduktionen kommit upp i nivå med
rekordåret 2008. Marknaden
för 2011 och framåt inger
mycket stora förhoppningar.
Allt tyder på att sysselsättningen
för bergbranschen den kommande femårsperioden blir bra
eller mycket bra. Det ser ljusare
ut än på mycket länge.
– Det är nu när sysselsättningen är stark som vi ska passa
på att göra något bra av situationen. Öka kundnyttan och
förbättra lönsamheten, uppmanar Roland.
Myndighetsblocket
Stig Adolfsson, Arbetsmiljö-
verket, informerade om föreskriften AFS 2010:1 Berg- och
gruvarbete. Här finns en ny
paragraf, kravet på undersökning och riskbedömning innan
ett berg- eller gruvarbete får
påbörjas. Områden under jord
med höga bergspänningar ska
analyseras för att man ska få ett
underlag till en lämplig profil
och storlek på utrymmet. Arbetet ska tidplaneras så att det kan
utföras på ett omsorgsfullt och
säkert sätt. Paragrafer om utbildning av maskinoperatörer,
tillfälliga tillträdesvägar, förankring av borraggregat, före-
Många innovationer
men för många olyckor
Mikael Hermansson gav en
översikt över sprängmedelsmarknaden och teknikutvecklingen. Bulkemulsionen är helt
dominerande. Problemet förra
året med för få bulktruckar är
borta och produkterna har
trimmats in. Den elektroniska
sprängkapseln fick sitt stora
genombrott 2010 och utvecklingen i år blir mycket intressant både ovan och under jord.
byggande av dolor och stenkast, skuthantering, lastning
och samordning mellan flera
arbetsgivare berördes också.
Shulin Nie och Tony Carlsson från MSB, myndigheten
för samhällsskydd och beredskap, presenterade nya lagparagrafer om brandfarliga och
explosiva varor och de konsekvenser ändringarna får. Beslutet för det omdiskuterade explosivvarudirektivet om märkning för identifiering och spårning har flyttats fram till 2015.
Thomas Eriksson från Rikspolisstyrelsen klarlade att deras
uppgift är att ge ut föreskrifter
och se till att polismyndigheten
arbetar effektivt, rättssäkert
och likformigt. Tillståndshanteringen för förvaring av explosiva varor som tidigare hanterats av polisen är nu överlämnad till kommunen. Däremot
hanterar Rikspolisstyrelsen fortfarande tillstånd för sprängning, stenspräckning och fyrverkerier i detaljplanerat område.
Bjarke Rosenberg, brandkåren i Attunda, berättade hur
överlämnandet till kommunen
gått till. Vem är kommunen i
detta fall? Jo uppdraget går
oftast till Räddningstjänsten,
Brandförsvaret, Brandkåren
Stig Adolfsson, Arbetsmiljöverket. På bilden till höger Thomas Eriksson, Rikspolisstyrelsen, Bjarke Rosenberg,
Attunda Brandkår, och Shulin Nie och Tony Carlsson, MSB.
18
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.47
Sida 19
Vi har teknik för
effektivare drift
Tid är pengar
Orica Sweden AB
Gyttorp
713 82 Nora
Tel. 0587 850 00
Fax. 0587 255 35
info.gyse@orica.com
www.oricaminingservices.com
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.47
Sida 20
eller Brandförsvarsförbundet –
olika benämningar på samma
sak beroende på kommun. I
Stockholms län är det alltid
dessa instanser som hanterar
tillstånd och tillsyn av explosiva
och brandfarliga varor. Där
kostar ett tillstånd mellan tre
och fyra tusen kronor och gäller i tre år. Det sköts av särskilda befattningshavare för att
hålla handläggningstiden nere
till cirka tre veckor.
Samverkansblocket
Hur ska entreprenören få en
bra koppling till beställarens
önskemål trots alla mellanled?
Till samverkansblockets diskussion hade inkallats representanter från alla i kedjan: beställare, konsult, entreprenör och
underentreprenör. Åke Hansson, Trafikverket, Jessica Öhr
Hellman, WSP, Sara Löfgren,
Skanska, Urban Baudin, Foria,
och Albin Nilsson, Lisas
Bergsprängning, berättade alla
om sina företag och hur de
arbetar med samverkan och
vilka framgångsfaktorerna är.
Albin gav många dråpliga och
tänkvärda exempel från en
underentreprenörs vardag. Han
menade att sprängaren ibland
får ge synpunkter vid utförandet men sällan vid upphandlingen och aldrig vid projekteringen, stora hinder för samverkan.
Liksom under förmiddagens FIA-diskussion konstaterade man att det finns mycket
övrigt att önska när det gäller
samverkan. Men många myndigheter och företag har framgångsrikt utvecklat sitt arbetssätt med samverkan som
nyckeln till framgång. Livliga
diskussioner följde och många
nya tankar väcktes. Kanske
Albin Nilsson, Lisas Bergsprängning, gav många dråpliga och tänkvärda exempel
från en underentreprenörs vardag.
rade mätvärden, förhoppningsvis inom fem år.
Mathias Jern, Nitro Consult, redovisade en intressant
rapport om vibrationer kontra
mänsklig upplevelse. Man har
saknat riktlinjer för vad som är
acceptabla nivåer för mänsklig
exponering av spänningsinducerade vibrationer inne i byggnader. Det finns stora skillnader mellan vad som är tillåtet
på olika orter. Detta saknar helt
grund. Man kan inte vara olika
känslig beroende på var man
bor. Enskilda människors klagomål får inte ligga till grund
för beslut.
Björn Strokirk, SBMI, informerade om föreningens strävanden att få rimliga vibrationsbegränsningar för landets
täkter. SBMI har god kommunikation med landets länsstyrel-
gav detta block det största
bestående intrycket från Bergsprängardagarna.
Teknikblocket
AMA-specialisten Albin Nilsson, Lisas Bergsprängning, beklagade att nya AMA hade blivit senarelagd några månader
och bad att få återkomma i
ärendet. Ann-Sofie Wessberg,
Metron, är ordförande i SIS
arbetsgrupp 3 som arbetar med
vibrationer i byggnader och anläggningar. Hon redovisade
arbetet med reviderringen av
SS 460 48 66 som något försenad nu snart ska vara klar.
Därefter börjar omedelbart
arbetet med att ytterligare förnya den helt utifrån vetenskapligt underbyggda riktvärden.
Man forskar intensivt för att
kunna använda frekvensbase-
ser och täkthandläggare och
man har genom information
lyckats påverka inom flera områden. Han menade att problemen ofta beror på kunskapsbrister och brist på förtroende.
En relevant begriplig information från en trovärdig avsändare löser många problem. Här
kan SBMI ge större tyngd än
företagen var för sig.
Lennart Aronsson, Sprängkonsult i Göteborg AB, behandlade konsultens roll ute på
sprängprojekten. Kapitlen riskanalys, vibrationsmätning och
skadeutredning gav upphov till
en stundtals animerad debatt.
Bengt Folkesson, EPC, beskrev elektroniksprängkapselns
historia fram till genombrottet
förra året.
Fördelarna är uppenbara:
noggrannheten, varje hål kan
Sara Löfgren, Skanska, Urban Baudin, Foria, Åke Hansson, Trafikverket, och Jessica Öhr Hellman, WSP.
20
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.47
Sida 21
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.47
Sida 22
Ann-Sofie Wessberg, Metron, Mathias Jern, Nitro Consult, och längst till höger Björn Strokirk, SBMI.
gå individuellt, man kan ändra
frekvenser och man kan ha
tätare intervall i raderna. Har
man fått till en bra tändplan,
kan den repeteras. Tvåvägskommunikation ger säkerhet,
man har kontakt med sprängkapseln ända till dess att man
trycker av. Intresseväckande filmer åskådliggjorde tydligt skillnaden mot pyroteknik.
Ari Kainulainen, Forcit, berättade om företagets snabba
utveckling i Sverige. Från noll
till den volymmässigt största
leverantören i Sverige har krävt
stora investeringar, speciellt i
Aitik. Där har man byggt två
mottagningssilor för att klara
de årliga leveranserna av 28 000
ton sprängämne till Aitik och
Maurliden.
man bara på två spår. En
”getingmidja” som kan orsaka
landsomfattande problem efter-
serade tio tåg per dygn. Trafiken hade 2005 växt till 550 tåg
per dygn, men fortfarande kör
som spåren från och till Stockholm C sedan länge varit överbelastade.
Magnus Fälldin och
Göran Manell, NCC Construction AB, rapporterade från NCCs entreprenad på Citybanan.
Den omfattar sträckan
mellan Riddarholmen
och Gamla Brogatan
strax norr om centralstationen i Stockholm.
En ny pendeltågsstation,
Station City, byggs
under T-centralen.
Nedan: Stationsdelen,
Station City, sprängs ut
under den blå tunnelbanelinjen Förbindelser
byggs till blå och
röd/grön linje. Sergels
torg högst upp, Hotell
Continental uppe till
höger och Vasaplanskryssen i nederkant.
Getingmidjan
ska avlastas
Dubbelspåret på järnvägsbron
mellan Södermalm och Riddarholmen byggdes 1871. Då pas-
Plattformstunnlarna är vardera 255 meter långa,
30 meter breda och 12 meter höga. Vid södra
teknikutrymmet sprängs en tunnel med höjden
18 meter.
Grafik: Trafikverket
Magnus Fälldin (ovan)
och Göran Manell.
22
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-14
08.12
Sida 23
Vi tillverkar siktutrustning för
storlekssortering av olika material
Kontakta oss så hjälper vi dig att sikta rätt!
Tfn 0503 – 323 40
www.mogensen.se
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
11.48
Sida 24
Efter tjugo år av utredningar
fattades beslut om Projekt
Citybanan. En sex kilometer
lång tunnel med två spår för
pendeltåg. Två nya stationer
byggs, en vid Odenplan och en
vid T-centralen. Vid Årsta
byggs en 1,4 km lång järnvägsbro. Åtta olika entreprenörer
har var sin del av sträckan.
Magnus Fälldin, entreprenadingenjör på NCC för Norrströmstunneln, och Göran
Manell, blockchef NCC, gav
en detaljerad bild av de stora
tekniska utmaningar som
NCCs entreprenad på Citybanan innebär. Dels spränger
man mycket nära känsliga omgivningar och dels måste det
uppgjorda tidsschemat följas
till punkt och pricka.
Entreprenaden
omfattar
Norrströmstunneln som sträcker sig mellan Riddarholmen
och Gamla Brogatan strax norr
om centralstationen i Stockholm. En ny pendeltågsstation,
Station Stockholm City, ingår i
uppdraget. Stationen kommer
att bestå av två stationstunnlar,
två perronger och fyra spår som
byggs under T-centralen och
tunnelbanans blå linje. I arbetet ingår också tre uppgångar
till markytan och anslutningar
till alla tre tunnelbanelinjerna,
ingen enkel uppgift i Stockholms mest trafikerade områden. Detta är den största och
tekniskt mest avancerade entreprenaden på Citybanan. Arbetet under jord får pågå mellan
07.00 och 22.00 och ovan jord
07.00-19.00. Byggtiden är fyra
till fem år. 2015 ska allt vara
färdigt så att arbetet med spår,
signaler och inklädnad av stationerna kan börja. Hela banan
ska öppnas för trafik 2017.
Kollektivtrafiken
får inte störas
Man arbetar från fyra permanenta arbetstunnlar som efter
Nöjda konferensarrangörer: Helena Ahlström, Roland Netterlind och Mikael Hermansson och (nedan) likaledes nöjda deltagare, Josef Farkas (linslus), Maxam,
Kurt Sjökvist, Berg- & Byggteknik i Norberg, och Bo Ronge, Migmatit.
– Entreprenaden utförs i samverkansform, betonar Magnus
Fälldin. Vi planerar och tar
fram handlingarna tillsammans
med beställare, projektörer och
alla inblandade. Det är nödvändigt med så extremt tuffa tekniska utmaningar.
– Vår entreprenad är en kilometer lång men vi spränger ut
ungefär fem kilometer tunnel,
45 meter under marknivå. En
halv miljon kubikmeter berg
ska bort, det motsvarar ungefär
80 000 lastbilar.
Magnus och Göran gav
många exempel på tekniska svårigheter som ofta kräver okon-
byggtiden kommer att fungera
som service- och räddningstunnlar. Dessutom används tre
tillfälliga arbetstunnlar. Den
största utmaningen är att hålla
nere vibrationerna på grund av
närheten till tunnelbanan, Tcentralen och känsliga byggnader och verksamheter. Samtidigt med sprängarbetet ska
den kollektiva trafiken fungera
som vanligt. Enda undantaget
är vid själva anslutningsarbetet
till den blå tunnelbanan. Den
kommer att stoppas sommartid
vid tre tillfällen. Grundvattnet
får inte skadas av läckage i
tunnlarna.
Tre gossar som uppenbarligen kan svinga en
bägare. Ari Kainulainen,
Forcit Sweden, Donald
Jonson, Nitro Consult,
och Niklas Nilson, Forcit.
24
ventionella lösningar. För närvarande pågår arbetet tjugo
meter under den blå tunnelbanan som går i berg. Därefter
ska man förbi den rödgröna
tunnelbanan som går i två
nivåer i ett betongtråg förstärkt
av stående betongpelare i mitten. Precis utanför centralstationen och taxistationen ska
man ta ut ett fyrtio meter långt
brandventilationsschakt. En
rulltrappa med trettio graders
lutning ska byggas upp till
Vasagatan.
Just nu sprängs en blivande
uppgång till rödgrön tunnelbana. Linjen har sitt centrum
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.11
Sida 25
Tel. 0587-145 45
www.norab.com
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.12
Sida 26
inom entreprenaden som därför aldrig kan stängas av och
evakueras. Det skulle få alltför
stora konsekvenser för kollektivtrafiken. Eftersom det mycket nära sprängplatserna ständigt finns folk på plattformar
eller i tåg ligger vibrationskravet på 30 mm/sek.
Bergentreprenörspriset
för nionde gången
Utmärkelsen Årets Bergentreprenör gick till Carina ”Lisa”
Nilsson, Lisas Bergsprängning.
Hon kommer ursprungligen
från Örnsköldsvik där hon började sin yrkeskarriär med att
bära proppgrus när hon inte
fick jobbet hon sökt i livsmedelshallen. Ganska snart
märkte omgivningen att det
nog bodde en liten bergsprängare i henne eftersom hon visade
ett påtagligt stort intresse för
själva sprängprocessen. Efter
bara tre dagar fick hon börja
ladda.
1993 startade hon Lisas
Bergsprängning som hon numera driver tillsammans med
sin make Albin Nilsson. Kontoret finns i Långås, norr om Falkenberg. Det är ett välrenommerat och respekterat företag
med 11 anställda och modern
maskinpark. Alla sprängare i
företaget är sedan 2007 licensierade för användning av elektroniska sprängkapslar.
Företaget svarar väl mot prisets kriterier där det bland
Rolf Pettersson och Marianne Johansson, Sandvik, tillsammans med Nils Jansson,
ENJIS Bergsprängning.
Christina Johansson Linder, Gruvteknik, och Stig Adolfsson, Arbetsmiljöverket.
vändigheten av tekniska, ekonomiska och sociala parametrar. Lisa är mycket teknikintres-
annat framhålls vilja och förmåga till ständig utveckling
parat med förståelse för nöd-
serad och aldrig rädd för att
framföra sina åsikter.

Roland Netterlind och ordföranden Jan Johansson överlämnar glasstatyetten och checken på 25 000 kr till
Årets Bergentreprenör. Bilden till höger: Albin Nilsson, Lisa Nilsson och Kim Olofsson från Lisas Bergsprängning gläds åt utmärkelsen.
www.bergsbruks.se
26
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.12
Sida 27
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.12
Sida 28
LTU stärker sin position
Luleå tekniska universitet fortsätter att satsa målmedvetet på
forskning i nära samverkan med framförallt den tunga basindustrin. Finansieringen till forskning ökar varje år, 2010 med 14
procent, och de samverkande industrigrenarna medfinansierar
forskningen till 70 procent.
R A P P O R T:
REINHOLD ANDEFORS
VID INSTITUTIONEN
FÖR SAM -
OCH NATUR finns 18 forskningsämnen och fem forskarutbildningsämnen.
Kompetensförsörjningen är
en prioriterad nyckelfråga för
industrierna och här satsar både
universitet och näringsliv intensivt på att marknadsföra de
yrkes- och forskningsinriktade
civilingenjörsutbildningar som
ska se till att återväxten tryggas
för nyckelbefattningar inom
industrin. Det ska också finnas
kompetens att vidareförädla de
råvarubaserade produkter som
efterfrågas på världsmarknaden.
Sveriges konkurrenskraft ligger i högförädlade produkter
och inte i massproduktion av
råstål för världsmarknaden.
Ett strategiskt utvecklingssteg har blivit CAMM – Center
of Advanced Mining and
Metallurgy.
– Vi har med strategiska statliga
medel kunnat etablera CAMM
med målet att hållbart nyttja
HÄLLSBYGGNAD
RESURSER
våra naturresurser inom gruvdrift och mineral. Nu har vi
förutsättningar att bygga forskning av världsklass inom dessa
områden, berättar Pär Weihed,
professor vid Institutionen för
samhällsbyggnad och naturresurser.
CAMM kommer att utvärderas efter fem år i slutet av 2014.
Ordförande i styrelsen för
CAMM är universitetets vicekansler Erik Höglund med Bo
Björkman, Uday Kumar, Björn
Öhlander, alla LTU, Seija
Forsmo, LKAB, Ulf Marklund,
Boliden, och Jan-Olof Wikström, MEFOS, som ledamöter.
Förvaltningens direktör är
Pär Weihed.
CAMM har organiserats i sex
ansvarsområden (med ansvarig
inom parentes):
• Geometallurgi och 4 D-geologiska modelleringar (Jan
Rosenkranz)
• Djupgående gruvdrift (Erling
Nordlund)
• Produktionssystem i gruvan
(Uday Kumar)
• Partikelteknik (Jonas Hedlund)
• Grön gruvdrift (Björn
Öhlander)
• Råmaterial för framtida järnoch ståltillverkning (Bo Björkman).
Geometallurgy och 4 D-geologisk modellering
Geometallurgy
sammanför
geologiska vetenskaper, mineralteknik och metallurgi för
karakterisering av fysikaliska
och kemiska egenskaper hos
klippor och malm, stegvis från
malmbrytning, utvinning och
sorteringsprocesser fram till
den slutliga produkten. Syftet
är att optimera processer, minimera avfall och minska kostnader i gruvdriften.
4 D-geologisk modellering
är en ny metod att karakterisera
lager i berggrunden med metoder som integrerar geologiska,
geofysiska och geokemiska
kunskaper. Resultatet blir
robusta 3D-modeller som beskrivs över tiden för att bli 4 D.
Djupgående gruvdrift
Djupgående gruvdrift handlar
om gruvbrytning i olika typer
av berg- och klippgeologiska
formationer långt nere under
marknivån, en forskning med
målet att:
• bättre förstå stödsystemens
prestanda
• öka kunskaperna om samspelet mellan berget och stödsystemen
• bättre kunna överblicka gruvverksamhetens resultat
• öka kunskaperna om sprängning (detonation, brottgeometri och fragmentering).
Produktionssystem i gruvan
Tillsammans med branschen
har LTU formulerat en forskningsagenda kring smart produktion i gruvan, så kallad
Lean Production. För gruvindustrin är det avgörande att
uppnå hög produktionseffektivitet och att ständigt kunna
minska avfallet i verksamheten.
För att nå dit måste alla aktörer
i värdekedjan samverka och få
information i realtid som eliminerar osäkerheten, ökar produktionssystemets tillförlitlighet och säkerställer hög effektivitet i gruvdriften.
Partikelteknik
Tre grundläggande tvärvetenskapliga karaktärer används för
att nå högsta vetenskapliga
nivå, där kompetensen i bearbetningen av mineral kombineras med kemiska kunskaper och
teknologi i processernas gränssnitt. Det är viktigt att all forskning har hög industriell närvaro och relevans. Det forskas
kring mekanismer hos flytmedel, för koncentration och
finfördelning.
Grön gruvdrift
För s.k. grön gruvindustri
handlar det om att minska ekologiska avtryck, att vara energieffektiv, att minska mängden
gruvavfall och att utarbeta
metoder för sanering. Exempel
på studier är användning av
förbränd aska och avfall från trä
och papper. En annan viktig
fråga är ökade kunskaper om
transporter inom gruvnäringen,
att kunna minimera ”ickegröna” transporter för att undvika konflikter mellan gruvnäringen och miljön. Här fokuseras mycket på att minimera
Pär Weihed är professor vid Institutionen för samhällsbyggnad
och naturresurser.
28
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.13
Sida 29
Marknadsledande med över 300 sålda maskiner
i Skandinavien sedan 2006.
Keestrack Explorer 1800
* 2 & 3 Däck
* Inga stödben
* Lätt och robust maskin
Håkan Björk
Mobil: 070-527 44 16
hakan@fredheim-maskin.se
Kontakt
Magnus von Dahn
Mobil: 070-257 49 80
magnus@fredheim-maskin.se
Nitro Consult söker en Regionchef i Stockholm
Nitro Consult AB är ett helägt dotterbolag till världskoncernen Orica Mining Services.
Nitro Consult är i denna koncern ett oberoende konsultbolag med tjänster inom berg- spräng- och
vibrationsteknik som projektering, byggledning, vibrationskontroll, besiktningar mm. I Stockholm arbetar vi
med flera stora uppdrag inom bygg och infrastruktur som t.ex. Norra Länken och Citybanan. Se även vår
hemsida www.nitroconsult.se.
Till huvudkontoret i Stockholm söker vi nu en ny regionchef då vår nuvarande går mot nya uppgifter inom
Orica-koncernen från den 1 september.
Bra kontakter med branschen, god teknisk och ekonomisk utbildning, social förmåga samt känsla för
personalansvar är värdefulla kompetenser.
Är du intresserad och önskar ytterligare upplysningar kan du vända dig direkt till vår VD Donald Jonson
08-681 43 00 eller mobil 0708-81 40 00.
Vi välkomnar din ansökan senast den 30 juni och den kan skickas på mail till VD Donald Jonson på Nitro
Consult donald.jonson@nitroconsult eller på adress Box 32058, 126 11 Stockholm.
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.13
Sida 30
Professor Jan Rosenkranz har numera
ansvaret för det uppskattade internationella mineralteknikseminariet i Luleå.
gruvdriftens skadeverkningar
på kvaliteten i naturliga vatten.
Råmaterial för framtida järnoch stålframställning
Forskning om råmaterial för
framtida järn- och stålframställning är ett samarbete mellan
LTU och Swerea MEFOS som
baserar sig på att utveckla processtekniker som kännetecknas
av lägsta möjliga mängd utsläpp, lägsta möjliga energiförbrukning och noll avfall i produktionen samtidigt som man
kan producera världens bästa
kvalitetsstål.
Professor Jan Rosenkranz har
numera tagit över ansvaret för
Ingjerd Bunkholt, Norsk Mineral AS, föreläste om anrikningen av karbonater i
gruvan Akselberg i Brönnöysund. En
värdefull erfarenhet från de senaste
årens studier kring gråbergstippar är att
dessa innehåller betydligt mer restprodukter i form av brytvärda metaller
och mineral än vad man trott. Med
dagens anrikningsmetoder hittas nya
efterfrågade mineral av hög kvalitet och
det gör närområdet kring Akselberggruvan intressantare där man nu med
stöd av snabbavlästa laboratorieprover
kan se på gruvverksamheten med nya
ögon.
det uppskattade internationella
mineralteknikseminariet, efter
Eric Forssbergs drygt 30-åriga
ledarskap och efter Bertil Pålssons som på senare år har varit
ansvarig.
Jan Rosenkranz anser att
Sverige ligger långt framme i
den gruvtekniska forskningen
och till och med är världsbäst
på många områden.
– Vi har en närhet till den
råvarubaserade industrin som
gör att Luleå tekniska universitet sitter i något som kan sägas
vara en guldsits. Industrin har
gjort stora vinster på senare år
och vi har i dag ett mycket
fruktbart samarbete med företag som LKAB och Boliden
som stärker våra positioner
både inom grundforskningen,
den industriella forskningen
och företagens mer kundanpassade produktutveckling.
Hamburgfödde Jan Rosenkranz deltog första gången på
seminariet 2008 och året efter
anställdes han efter att ha varit
verksam på det tekniska universitetet i Berlin i många år. Vid
årets seminarium föreläste han
om tekniska mineralprocesser,
om finfördelning av malmen
före anrikningsprocessen och
om fysikaliska separationsmetoder.
– Geometallurgi är ett nytt
Intresserade studenter
från Luleå tekniska
universitets civilingenjörsprogram. Fr.v.
Jenny Hagemalm och
Anna Eriksson (Naturresursteknik), Tommy
Vikström, Jennifer
Andersson, Peder Larsson och Evelina Larsson, (Kemiteknisk
Design).
30
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.13
Sida 31
&ÚRRËTTKVALITETINOM
BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL
6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN
./2$#%24!"
WWWNORDCERTSE
4EL&AX
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.13
Sida 32
Pertti Lamberg är efter 17 år i finska Outotec OY ny professor vid
Luleå tekniska universitets institution för tillämpad kemi och geovetenskap, och som sådan föreläste han om kemi som en bro
mellan geologi och metallurgi.
Han vill att det ska sitta i ryggmärgen att ständigt metodutveckla och att ständigt analysera befintliga metoder för att
kunna höja kvaliteten i detaljer
i processen som i sin tur successivt höjer förädlingsvärdet och
ger oss i västvärlden det försprång vi behöver för att kunna
ta bra betalt för produkterna.
område på universitetet som
sammanför kompetenser inom
geologi och mineralogi och
som ger oss en mer holistisk
ansats, förklarar han.
Det handlar om att följa upp
och ha kontroll över hela processkedjan.
För att Sverige och Europa
ska kunna behålla och flytta
fram positionerna på världsmarknaden räknar han upp
En av studenterna på seminariet var Evelina Larsson, som
går civilingenjörsprogrammets
kemitekniska designlinje.
– Personligen tycker jag att
seminariet låter oss ta del av
aktuell forskning och ger oss en
känsla för vilka möjligheter
som väntar i framtiden. Om jag
ska framhålla någon så blir det
Ingjerd Bunkholt från Norsk
Mineral AS som gav oss en
intressant presentation om anrikningen av karbonater i gruvan Akselberg i Brönnöysund.
Kalciumkarbonat används vid
ytbeläggning av produkter
inom pappersindustrin. Mycket
några framgångsfaktorer:
• Större kunskap om förädlingsprocesser ger oss ett försprång mot låglöneländernas
produktionsteknologi
• Varje pellet måste få ett
högre kompetensinnehåll
• Framtagande av mer innovativa affärssystem som snabbt
kan göra affärer av de senaste
framstegen inom forskning och
utveckling.
32
arbete har lagts ner för att man
ska kunna leverera en så homogen produkt som möjligt från
gruvan. Ett steg i ledet är nu
att få bättre kunskaper om geologiska variationer och hur
dessa påverkar brytning och
bearbetning.
Jenny Hagemalm från civilingenjörsprogrammets naturresurstekniska linje, med inriktning på mineralteknik och processmetallurgi, menar att det
intressantaste för henne var Pär
Jonséns föreläsning ”Novel
simulation method for mill
charges” som handlar om vad
som egentligen händer i gruvindustrins kvarnar.
– Det är ganska okänt för oss
men med hjälp av nyutvecklade
simuleringar kan vi förutsäga
tryck, spänningar, pulpdensiteter och mycket mera. Den här
typen av forskning känns spännande där vi med stöd av datasimuleringar kan förbättra en
verklig process.

SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.28
Sida 33
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.28
Sida 34
Mot nya innovativa mål
MinBaS-dagarna 2011 i Knivsta samlade ett drygt hundratal deltagare. Första dagen
gavs lägesrapporter från flera av ca 50 snart slutförda MinBaS-projekt. Andra dagen
ägnades åt fördjupning i workshop- och seminarieform.
MinBaS ordförande Per Murén
hälsade välkommen och därefter tog Niklas Skoog, Jehander, över. Han ledde förmiddagens program under den
samlande rubriken Produktionsprocessen.
Olof Sandström (Caliterra AB)
R A P P O R T:
GPR har visat sig lämplig för
prospektering av morän och
grustäkter inom bergmaterialindustrin, men också för att ge
info om spricksystem, vattenföring m.m. Inom mineralindustrin används den främst
för bestämning av kalkstenkvalitet.
JAN HALLONQVIST
berättade om Georadar (GPR)
som prospekteringsverktyg, en
snabb och billig metod att
detaljerat undersöka berggrunden ner till 10 meters djup.
Olof redovisade också försök
med
radiomagnetotellurik
(RMT), en elektromagnetisk
mätmetod som kan användas
vid mätning av sprickzoner,
grundvatten och för gotländsk
kalksten.
MWD-teknik (Measurement
While Drilling), utveckling och
bestämning av bergkvalitet, belystes av norske gästen Roar
Sandøy (Sibelco) och Kristina
Widenberg (NCC Roads). Här
undersöks möjligheten att med
hjälp av MWD-teknik hitta ett
snabbt, effektivt och billigt
alternativ till kärnborrning när
Marianne Thomaeus
tackades av Per Murén
för sin långa gärning i
MinBaS. I bakgrunden
Lars Persson, SGU.
34
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.28
Sida 35
Förmiddagspassets aktörer: bakre raden fr.v.: Niklas Skoog (sessionsordförande), Eric Forssberg, Alf Westerlund (dold), Gauti Asbjörnsson, Roar Sandøy, Robert Johansson, Erik Hulthén. Främre raden fr.v. Jan Bida,
Kristina Widenberg, Elisabeth Lee, Johannes Quist, Olof Sandström och Tobias Andersson.
man vill bestämma bergmassans kvalitet och styrka.
Icke explosiva brytningsmetoder redovisades av Alf Westerlund (Bergsskolan). Skälet att
inte använda explosiva brytningsmetoder är vinster både
för miljö och säkerhet. Metoder som undersökts är fräsande
brytning,
hydraulhammare
(skuthantering), fullprofilborrning (tunnelborrmaskin), fysikaliska och kemiska metoder
(Ter-Mite, Sylentmite), hydraulisk spräckning (Hydra-X,
Darda), samt plasmaspräckning. Metoderna går bra att
använda vid berg med låg hållfasthet.
ning i Polen. Fyra rapporter
från Comex finns avseende
olika material.
Ett projekt med SSAB och
Metso, Klassering och separation – malning av hyttslam i
Tornado, visade att pressluftfiltrering är tillräckligt för att få
fram en hård filterkaka som
sedan kan matas in i Tornadokvarnen.
Eric Forssberg (Misec AB) redo-
gjorde för några projekt inom
ramen för MinBaS II. Sicomanttekniken – malning i
vacuum – är en dyr metod som
ger lågt utbyte och som därför
stannat vid en förstudie. Projektet Luftklassering av industrimaterial har drivits tillsammans med främst norska
Comex vid en försöksanlägg-
Ämnet för Johannes Quist och
Robert Johansson (Chalmers)
var Krossteknik och torr klassering.
Bristen på naturgrus på sina
håll gör det önskvärt att använda
krossmaterial till betong. Problemet är mindre gynnsam
kornform och partikelstorleksfördelning. För VSI-krossen är
målet att krossa och forma
materialet så att god kornform
uppnås i alla fraktioner. Försök
har visat att högre rotorhastighet/energinivå ger bättre kornform jämfört med kompressiv
krossning.
Vid vindsiktning måste klasseringspunkten
bestämmas,
d.v.s. när förhållandet gravita-
BA
SNAB ER!
ANS
LEVER
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB
Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin
Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12
Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor
Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32
Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: info@cme.se
35
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-16
08.17
Sida 36
Aktörer vid eftermiddagens inledande session: fr.v. Hans-Erik Gram, Mattias Eriksson, Jonas Ekblad,
Jon Petter Gustavsson, Mia Tossavainen och sessionsordföranden Mattias Bäckström.
tion/dragkraft är optimalt för
en viss fraktion. Metoder att
datorsimulera (CFD) bl.a. luftflödet i maskinen har utvecklats
och gett ökad kunskap. Återstår att uppnå bättre kornform
i de minsta fraktionerna samt
att reducera mängden glimmer.
Att kunna mäta glimmerhalten är viktigt. De metoder som
hittills används är inte tillräckligt noggranna, varför ytterligare forskning behövs. Mia
Tossavainen (Natur och Retur)
har jämfört olika metoder för
två olika fraktioner före och
efter VSI-krossning: VVMB,
mikroskopi av tunnslip (petrografi) och glimmeranalys enligt
separationsmetoden (magnetseparation i kombination med
torrt skakbord). Säkrast bestämning ger separationsmetoden,
men den är inte i bruk i dag.
Mer forskning för att förbättra
VVMB genom ökad provmängd föreslås.
tik ställa algoritmer för exempelvis spalt och varvtal i konkrossen. En kostnadseffektiv
bandvåg för processövervakning är en förutsättning och en
sådan har också utvecklats. Erik
har visat att en 5-10-procentig
ökning av prestanda är möjlig
och en 27-procentig ökning av
mantellivslängden är ett noterat mervärde.
Erik Hulthén vid Chalmers har
Gauti Asbjörnssons, Chalmers, doktorandprojekt handlar om att simulera dynamiska
effekter – störningar – i krossanläggningar, något som har
betydelse främst för större
anläggningar. Med statisk simulering kan man beräkna hur utfallet borde bli, men detta
stämmer sällan med verkligheten. Dynamisk simulering
kan hjälpa till att skapa robustare anläggningar. De modeller
för krossar och siktar som finns
i dag behöver utvecklas och
förbättras, något som kommer
att ske inom projektets ram.
doktorerat på sin forskning om
realtidsoptimering av krossanläggningar. Målet har varit
att kunna köra en krossanläggning optimalt i varje ögonblick
och att öka utbytet med 5-10
procent. I stället för att välja
börvärden borde operatören i
stället kunna välja den produkt
han vill få fram. Ett realtidssystem skulle ge återkoppling
till processen och med automa-
Elisabeths Lees doktorandprojekt vid Chalmers, Optimal
fragmentering genom krossning, utgår från bergmaterialets
fragmenteringsuppträdande och
avsikten är att kunna skapa
bättre krossmaskiner. Generellt
sett kan inte moderna konkrossar anses optimala så betydande kapacitetsvinster finns
att hämta.
En effektivare processtyrning
skulle vara möjlig genom
mätning av partiklar/stenar
med hjälp av bildanalys. Tobias
Andersson, LTU, redovisade
projektet. Inom MinBaS II har
man hos Nordkalk på Gotland
gjort försök med detta. Man
registrerar med hjälp av kamera
en tredimensionell yta på varje
sten på transportbandet.
Genom denna metod är det
möjligt att identifiera den produkt som i varje givet ögonblick lastas på en båt. Man kan
inte väga materialet på vanligt
sätt, men väl räkna varje enhet
och med vetskap om siktstorlek
och produkt kan man beräkna
vikten. Förhoppningsvis ska
tekniken kunna användas för
optimering av krossar och för
identifiering av gömda fines.
Vid eftermiddagens inledande
session fungerade Mattias
Bäckström, Omya AB, som
ordförande. Först ut var Jon
Petter Gustavsson som redogjorde för småskaliga lösningar
för avloppsrening med mineralbaserade filtermaterial.
Lovande försök har gjorts
inom MinBaS att på detta sätt
fånga upp fosfor och återföra
den till naturen. Och nu har
man gjort försök under fältmässiga förhållanden med fyra
olika filtermaterial där Polonite och Filtra P visade sig vara
bäst.
36
Regeringens miljömål gör det
nödvändigt att i större utsträckning ersätta 0-8 mm
naturgrus med krossgrus.
Björn Lagerblad, CBI, redovisade projektet Energieffektiv
framställning av betong med
krossat bergmaterial. Man måste
lära sig att tillverka ballast med
bra och jämn kvalitet och man
måste ta fram nya metoder för
betongproportionering. Våra
granitiska bergarter är ett problem som delvis kan lösas
genom att man väljer rätt bergart, rätt krossningsteknik och
rätt proportionering. Viktigt är
också att i görligaste mån eliminera glimmer.
Hans-Erik Grams, Cementa,
slutsatser från försöken med
krympning av betong är att det
inte är någon skillnad mellan
naturgrus och krossgrus. Dock
måste flytmedel tillsättas för att
behålla arbetbarheten. Försök
har också visat att det inte föreligger någon ökad risk för
alkalikiselreaktioner (ASR) vid
användning av krossgrus. God
frostbeständighet med krossgrus konstaterades dessutom
under förutsättning att rätt
luftdos (medel som skapar små
luftporer i betongen) tillförs.
Från ett projekt om upparbetning och användning av stenmjöl och restmaterial från kalkugnar rapporterade Mia Tossa-
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.28
Sida 37
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.29
Sida 38
Kolleger i stenbranschen: Mariette Karlsson, Emmaboda Granit, och Kurt Johansson. T.h. arkitekten Rasmus
Waern, författare till boken Stenarkitektur.
lainen. Man har undersökt tre
olika material: filterstoff från
roterugn i Köping, kassationskalk från Rättvik samt stenmjöl
0-2 mm. Tre delrapporter har
sammanställts till en slutrapport.
Exempelvis skulle stenmjöl
0-2 mm kunna användas för
ersättning av sand och grus i
betong och i utjämningsmassor
eller som jordförbättringsmedel
med tillsats av näringsämnen
(filler).
Mattias Eriksson, Nordkalk,
redovisade ett projekt med syftet att utveckla driften i schaktugn för att kunna säkerställa
år. Jan Bida redogjorde för nya
arbetsgrupper som behandlar
vattenbyggnadssten, järnvägsmakadam, ballast från sekundära källor och farliga ämnen.
högkvalitativa kalkprodukter
för metalliska applikationer
med krav på hög reaktivitet, låg
svavelhalt, hög hållfasthet och
låg fosforhalt. Försöken har pågått från slutet av 2009 vid
Nordkalk i Luleå.
Kurt Johansson, Stenforsk, inledde stenindustrins avsnitt
genom att i kåserande form
beskriva stenmaterialet utifrån
egenskaperna hållbarhet, funktion och skönhet. Dokumentationen har bl.a. resulterat i
Stenhandboken samt böckerna
Sten i detalj och Stenarkitektur,
en inspirationsbok av arkitekten Rasmus Waern.
Livscykelanalys (LCA) är en
Standardisering av ballastprodukter innebär att de beskrivs
på ett enhetligt sätt i hela EU
och provas med samma metoder. Byggproduktförordningen
och Upphandlingsdirektivet är
underliggande dokument för
detta. Provningsfrekvenserna
skiljer sig mycket beroende på
produkt, från en vecka till ett
metod för att mäta en produkts
totala miljöpåverkan under dess
livscykel. På sistone har energiåtgången i alla led kommit alltmer i fokus. För stenindustrins
del är skräckexemplet en gravsten som bryts i Sverige och
fraktas till Kina för gravyr för
att sedan transporteras tillbaka
igen. Kurt konstaterade att rätt
vald natursten bl.a. genom dess
långa livslängd är synnerligen
energieffektiv.
Agne Nilsson, Emmaboda
Granit AB, framhöll att MinBaS
har inneburit en möjlighet för
stenbranschen att samordna utbildning och forskning samt att
vidga kontaktnätet. Resultatet är
bl.a. en adjungerad professur i
Alnarp. Natursten finns numera
i grundutbildningen för arkitekter men också som 5-15 poängs
fördjupningskurser. Även licentiats- och doktorsarbeten är på
gång. MinBaS har också legat
bakom skapandet av ett omfattande kursmaterial för akademiker, ingenjörer och byggare.
Björn Strokirk, SBMI, ledde
sessionen med temat Samhälle
och Industri och började med
svårigheterna att sätta ihop en
täktansökan. Genom MinBaS
har en guide tagits fram. Stefan
Klingberg berättade om ett på-
Carl Johan Gårdinger,
Niklas Skoog och Stefan
Klingberg.
38
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.29
Sida 39
Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det
samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön.
En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar
man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift.
Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resurser jorden
redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre
luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen. Rena guldgruvan för miljön.
MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60
www.metallvarden.se
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-14
08.12
Sida 40
Leif Johansson och Björn Strokirk.
gående projekt om buller. En
enkät bland medlemmarna gav
vid handen att överträdelser av
bullervillkor är mycket ovanligt.
Carl Johan Gårdinger, NCC,
redogjorde för RTC:s projekt
om vibrationer och luftstötvåg,
där MinBaS har spelat en
väsentlig roll för framtagning
av en guideline. För att slippa
mäta på bjälklag inomhus utan
i stället mäta inkommande
markvibrationer, togs en överföringsfaktor fram för ett
svenskt medelhus. En bilaga i
skriften handlar om människans
upplevelse av vibrationer från
sprängning.
Ett MinBaS II-projekt om
damning fredovisades av Niklas
Skoog. Pronatura har gjort
mätningar vid sju täkter i västra
och södra Sverige, där det
framkom att dammängder som
Mingelbrudar: Anna Persson, Ramböll, och Kristina
Widenberg, NCC.
ger negativa effekter på växtlighet sällan uppnås annat än mitt
i täkten eller nära transportvägar. Standarder för damning
finns inte.
Ett projektet om energiåtgång och kostnad för interna
transporter föredrogs av Per
Murén. Man har mätt upp täkt
och körvägar och med hjälp av
simulering beräknat bränsleförbrukning vid transport av sju
olika krossprodukter med olika
fordon. Förbrukningen sjunker
rejält med moderna fordon.
Sedan har man försökt beräkna
bästa placering av materiallager.
En optimal placering av dessa
ger en besparing på 2-7 procent av transportkostnaden.
gränsvärden i Europa, särskilt
gällande kvarts, buller och vibrationer. Lagstiftningen finns
att hämta hos Arbetsmiljöverket i form av ett branschpaket för berg- och mineralindustrin (Stenindustripaketet).
I Naturvårdsverkets skrift
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten finns gränsvärden
för inert material. Anders Hallberg, SGU, diskuterade rimligheten i dessa då de inte baseras
på farlighet utan på P90 av
moränprovtagningar avseende
bly, kadmium, koppar, krom,
nickel och zink. I praktiken
innebär det att råvara förvandlas till avfall. Med borttaget
zink och krom skulle 95 procent av proven hamna under
nivån för ringa risk.
Inom MinBaS har utformats
en Vägledning för utvinnings-
redogjorde för regelverket bakom
lagstiftningen för hygieniska
Marianne Thomaeus
direktivet, som Björn Strokirk
redogjorde för. Han återkom
till tidigare rekommendationer
om att i görligaste mån återvinna avfallet och relaterade till
ett möte med Naturvårdsverket
som resulterat i en ändring till
branschens fördel av synen på
sedimentationsdammar.
I sitt slutanförande om MinBaS
fortsättning framhöll Per
Murén vikten av att hålla samman nätverket. Ett programförslag för MinBaS Innovation
är utarbetat och inlämnat till
Näringsdepartementet, som
underförstått rekommenderar
vanliga kanaler för finansiering,
t.ex. Vinnova. Per betonade
vikten av att tänka nytt för
framtiden, vari ingår uppbyggnad av ett långsiktigt innovationssystem.

Workshop: Helkrossat
berg som betongballast.
På podiet Hans-Erik
Gram, Michael Westerholm och Björn Lagerblad.
40
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.41
Sida 41
BeFo 40 år
Eva Hakami, moderator för ämnesområdet Bergbyggnadstekniska undersökningar och Eurocode, betonade
vikten av att alla parter i bergbyggandet drar år samma håll och effektivt tar del av varandras rön och insikter.
KONSTEN ATT RO ÅT SAMMA HÅLL
Bergmekanikdagen 2011 samlade 230 deltagare. Femton föredrag hölls inom fyra ämnesområden, Bergstabilitet och deformationer, Byggnadstekniska undersökningar och Eurocode,
Injektering och Frysning. På kvällen firades 40-årsjubileet med musik och festlig middag i
Pelarsalen på Norra Latin, där ett antal profiler från branschen berättade minnen från BeFos
historia.
BEFO ÄR SOM BEKANT en projektledningsorganisation, som
på huvudmännens uppdrag initierar, planerar och finansierar
angelägna projekt.
– Vi har under 2010 haft
över trettio projekt igång, mer
R A P P O R T:
dagen. Två doktorander har
redan disputerat i början av
2011. Högkonjunkturen under
2010 för infrastruktur- och
undermarksbyggande har påverkat tillgängliga medel för
forskning och innovation positivt. Vi arbetar nu intensivt
med att utöka antalet huvudmän för att kunna driva och
utöka verksamheten med fler
doktorander och fler utvecklingsprojekt. Resultaten ska få
bred spridning och resultera i
direkt praktisk nytta.
BeFo och forskningsrådet
Formas kommer under perio-
KJELL DUBERG
än något tidigare år, berättade
BeFos vd Mikael Hellsten när
han inledde Bergmekanik-
den 2010-2012 att till lika
delar finansiera åtta nya projekt
vid Chalmers, KTH och LTU.
Totalt är satsningen på 16 miljoner. Detta ses som start på ett
fortsatt och förhoppningsvis
närmare samarbete med Formas och i förlängningen också
med anda finansiärer av forskning och innovation.
– Samverkan mellan BeFo
och BK har utvecklats under
2010. Branschens synpunkter
på en riksorganisation har
utretts. Undersökningen indikerar ett intresse att gå vidare.
Det finns intresseorganisatio-
– Vi arbetar nu intensivt med att säkerställa en
långsiktig och stabil lösning på stiftelsens finansiering för att kunna utöka verksamheten med fler
doktorander och fler utvecklingsprojekt, sa Mikael
Hellsten i sitt inledningsanförande
41
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.42
Sida 42
Mikael Hellsten och Eva Friedman gläds åt den stora uppslutningen på Bergmekanikdagen.
Till höger: Gästföreläsare var John Hadjigeorgiou från University of Toronto.
ner för gruvindustri, bergmaterial och mineral, men ännu
ingen som samlar anläggningsindustrin och hela bergbranschen, summerar Mikael Hellsten.
Geologisk insikt
och ingenjörsgeologiskt
omdöme
Gästföreläsaren John Hadjigeorgiou från University of
Toronto i Kanada, kallade sitt
föredrag Rock Characterization, From Empiricism to
Syntetic Rock Mass. Han framhöll svårigheten att sätta tillförlitliga värden på geologiska
parametrar om man vill uppnå
god precision och tillförlitlighet i beräkningarna. I många
fall får man anta värden baserade på tidigare erfarenhet och
det kan ofta ge felaktiga eller
osäkra resultat. Begränsningarna
kan bl.a. bero på hållfasthetsanisotropier i materialet eller
skaleffekter.
gjorde för fältstudier i Kristinebergsgruvan och storskaliga
dynamiska tester av bergförstärkning i Kiirunavaaragruvan.
Man har tittat på samverkan
mellan bergförstärkningssystem
och bergmassa. Skjuvning är en
mycket viktig brottmekanism
som måste beaktas vid dimensionering.
Malmutvinning med skivrasbrytning är kostnadseffektiv
men det medför att sidoberget
successivt bryts sönder och
markytan deformeras. BrittMari Stöckel, LKAB, presenterade en lägesrapport rörande
storskalig bergstabilitet och
omgivningspåverkan vid brytningen i LKAB:s gruvor. Här
ställs stora krav på bergmekanisk kunskap och på mätningar
av markdeformationer för att få
ett pålitligt grundläggande
underlag till samhällsomvandlingsprocessen och planeringsarbetet.
Thomas Wettainen, LKAB,
Trots att SRM-tekniken (Synthetic Rock Mass models) fortfarande är under utveckling kan
man genomföra realistiska
numeriska beräkningar för att
bestämma bergmassans egenskaper och prediktera utfallet
storskaligt. Det har ett antal
forskare verifierat. Men man får
inte glömma att varken klassificeringstekniken eller en sofistikerad modellering kan ersätta
insikt om grundläggande geologi och ett gott ingenjörsgeologiskt omdöme.
1. Bergstabilitet och
deformationer
– Som bergmekaniker har vi
den viktiga uppgiften att se till
att berget är en säker arbetsplats under jord, sa Catrin
Edelbro, Luleå tekniska universitet, när hon presenterade
talarna för ämnesområdet
”Bergstabilitet och deformationer”.
Erling Nordlund, LTU, redo-
förklarade hur man tack vare
ett väl utbyggt seismiskt övervakningssystem på ett tillförlitligt sätt kan analysera uppblockningen i malmkroppen
Printzsköld i Malmberget. Vid
skivrasbrytning bildas ett hålrum som gradvis blockar upp.
En kritisk utrymningsväg löper
400 meter ovanför en tidigare
obruten del av Printzsköld där
produktion nu ska inledas.
Relevanta indata ger en god
grund för bedömningen av
produktionsplaneringen och
hur länge utrymningsvägen kan
användas. Men en god beredskap bör finnas eftersom analysen visar att storskaliga vertikala strukturer kan påskynda
uppblockningen.
Ping Zhang, LTU, beskrev
en experimentell studie av termisk spjälkning hos torra
respektive vattenmättade stenblock utsatta för brand/värme.
Syftet är att ta reda på hur granit, gabbro och skiffer beter sig
vid exempelvis en tunnelbrand.
Jessica Öhr Hellman och
Tomas Karlberg, WSP, har
arbetat i fyra år vid Citybanans
projekteringsområde 2 vid Station City. Här finns komplicerade geometrier och känsliga
passager av befintliga anlägg-
Jessica Öhr Hellman
och Tomas Karlberg,
WSP, frågas ut av Catrin
Edelbro, moderator för
avsnittet Bergstabilitet
och deformationer.
42
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-14
08.12
Sida 43
Fr.v. Britt-Mari Stöckel, LKAB, Erling Nordlund, LTU, Ping Zhang, LTU, och Thomas Wettainen, LKAB.
ningar. Förstärkningslösningar
har designats med hjälp av
avancerade numeriska analyser
och empiriska/analytiska metoder. För att undvika överförstärkning tillämpas aktiv design
där man väljer mellan de i förväg projekterade förstärknings-
dering av kontrollparametrar,
s.k. tullgränser.
lösningarna. Entreprenören utför löpande kartering och föreslår förstärkningslösningar enligt gällande bygghandlingar.
Byggledningen fattar det slutliga beslutet. Vid särskilt komplexa passager och uttag tillämpas beslutspunkter med utvär-
2. Byggnadstekniska
undersökningar och
Eurocode
Eva Hakami, Geosigma, betonade i sin inledning av
ämnesområdet
Bergbyggnadstekniska undersökningar
och Eurocode, vikten av att
alla i branschen, från skyddsombud, beställare och entreprenörer till konstruktörer,
metodutvecklare och forskare
drar åt samma håll och effek-
Eva Hakami, moderator för avsnittet Bergbyggnadstekniska undersökningar, klämmer Rolf Christiansson, SKB,
på pulsen angående skadezoner. I mitten Berit Ensted Danielsen, LTH, och längst till höger Beatrice Lindström, Golder Associates.
BANDVÅGAR
FRÅGA OSS OM VÄGNING
www.vagab.se
054 - 69 08 40
43
HJULLASTARVÅGAR
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.42
Sida 44
Fr.v. Magnus Zetterlund, Johan Thörn, Gunnar Gustafson och Mikael Creütz.
tivt tar del av varandras rön
och insikter.
Oförutsedda grundförhållanden innebär alltid risker och
kan leda till förseningar och
extra kostnader för bergprojekt. Berit Ensted Danielsen,
Teknisk Geologi, LTH, visade
resultat från en utvärdering av
geoelektriska metoder som
verktyg för undersökning av
bergmassors egenskaper vid
Hallandsås Horst. Ovittrat
berg med låg sprickfrekvens har
hög resistivitet eftersom de
bergartsbildande
mineralen
normalt sett utgör isolatorer
medan lervittring leder till kraftig sänkning av resistiviteten.
Verktygen indikerar sprickor,
förändringar och vattenförande
och vittrat berg och har visat
sig mycket användbara i olika
skeden av tunnelbyggen. Man
får kontinuerliga data i motsats
till borrhål som ger punktinformation. Men borrhålsloggning
är viktig som kontroll av storskaliga geoelektriska data.
Hög kvalitet på borrning och
sprängning ger begränsade
skadezoner och god konturhållningen. Det minskar volymen överberg liksom behovet
av skrotning och förstärkningsåtgärder och det reducerar därmed kostnader för förstärkning. Rolf Christiansson,
SKB, gav exempel från en
undersökning av sprickutbredningen i TASS tunnel i Äspö,
där man genom modern
sprängdesign har fått en mycket begränsad och lokal skadezon. De största skadorna kom
från bottenladdningen. SKB,
Posiva och Swebrec har tillsammans tagit fram ett rådgivande
dokument för tunneldesign.
Beatrice Lindström, Golder
Associates, presenterade resultatet av arbetet inom IEG
(Implementeringskommission
för Europastandarder inom
Geoteknik) för att ta fram ett
tillämpningsdokument för Eurokod 7 avseende bergtunnel och
bergrum. Det är ett hjälpmedel
för konsulter, entreprenörer
och beställare vid dimensionering, uppföljning och kontroll
av bergkonstruktioner.
3. Injektering
Konsten att få tillräckligt tätt är
en kombination av egenskaperna hos berget och dess
sprickor, injekteringsutförandet
och injekteringsmedlet. Från
att tidigare mest ha fokuserat
på utförandet läggs nu alltmer
vikt vid förståelse av sprickbildningen, förklarade Magnus
Zetterlund, Vattenfall Power
Consultant, moderator för
injekteringsavsnittet. Injekteringsforskningen har stärkts
väsentligt de senaste tjugo
åren. Från BeFo har nitton rapporter kring injektering och
hydrogeologi levererats och
totalt har tjugofyra licentiatoch doktorsavhandlingar lagts
fram under samma tid. Men
vägen från teori till praktik är
inte alltid enkel. Det krävs god
kommunikation om man ska
kunna tillvarata all ny kunskap,
förklarar Magnus.
Forskargruppen Teknisk geologi vid Avdelningen för geologi och geoteknik, Bygg- och
miljöteknik vid Chalmers,
representerades av Johan
Thörn och Gunnar Gustafson.
De presenterade forskning
kring ”Skattning av sprickstyvhet baserat på hydrauliska
tester och injekteringsdata”
respektive ”Effektiv spricköppning och bruksval baserat på
vattenförlustmätningar”. Forskningsområdet berör hydrogeologi i berg och tillämpas främst
på tunnelkonstruktion. Man
försöker beskriva berget på ett
sätt som är relevant för injektering. Underlag för skatt-
Fr.v. Mats Holmberg, moderator för avsnittet Frysning, Oskar Aurell, Anne-Lise Berggren och Teddy Johansson.
44
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.42
Sida 45
ridåinjektering av berget under
en sekantpålevägg. Avsikten
med tätskärmen var att möjliggöra miljösäkra schaktningsarbeten under grundvattennivån när den nya tunnelbanestationen Bukit Panjang
Station byggs.
Erfarenheterna från Sverige
var inte omedelbart applicerbara i Singapore. Brukets egenskaper påverkas i det varma klimatet, berget håller året om
20-25 grader C. Det ställer
krav på val av produkter, hantering och utförande speciellt
som ridåinjekteringen sker
ovan jord i tropiskt solsken.
Här var inledande testsektioner
av stort värde eftersom liknande injekteringsarbeten inte
tidigare hade utförts i Singapore. Men det står helt klart att
svensk injekteringsteknik och
kunskap är fullt gångbar internationellt.
Eva Friedman delar ut priset för dagens bästa föredrag till
Thomas Wettainen, LKAB.
ningar och beräkningar kommer främst ifrån undersökningar av borrhål.
I Sverige är det en veder-
tagen metod att utföra ridåinjektering med mikrocement i
syfte att täta underliggande
berg vid stödkonstruktioner.
Mikael Creütz, Golder Asso-
ciates, berättade hur svensk injekteringskunskap har använts i
Singapore för en temporär
4. Frysning, en temporär
konstruktion
– Frysning har en särställning
när det gäller temporära konstruktioner. Det är ett sätt att
hantera knepiga tekniska utmaningar när konventionella
metoder inte räcker till, förkla-
Fr. v. Mikael Hellsten, vd
BeFo, gästföreläsaren
John Hadjigeorgiou,
University of Toronto,
och professor emeritus
Ove Stephansson, som
under sin karriär har
varit verksam både vid
LTU och KTH och flitig
gästprofessor världen
över.
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60
Hemsida: www.kontrollmetod.se
Griper B däckskydd
• Siktar
• Vågar
• Skakapparater
• Värmeskåp
• Neddelningsapparater mm
För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m.
343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35
www.nyvab.se
45
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.43
Sida 46
Festlig 40-årsmiddag i Pelarsalen på Norra Latin. Sten Bjurström, Nuc Waste AB, BeFos förste programsekreterare (1971-1983) skålar för framtiden.
rade Mats Holmberg, Tunnel
Engineering i Nyköping AB,
moderator för dagens sista session, Frysning. Man använder
det på den svagaste länken och
konsekvensen av ett misslyckande kan vara förödande. Utmaningarna är att hantera höga
vattentryck eller stora vattenflöden – eller kanske båda, som
i Hallandsås.
Anne-Lise Berggren, Geofrost AS, redogjorde för ett
intressant frysningsuppdrag
beställt av Hågoland Kraft.
Vattnet i en intagstunnel vid
Skoddeberg Kraftverk gick inte
att stänga av. En frysning var
enda sättet att blockera vattnet.
Isproppen skulle stå emot 15
meters vattentryck. Det är en
väg att renovera många äldre
kraftverk på ett säkert och kostnadseffektivt sätt.
Oskar Aurell, Skanska-Vinci,
gav en lägesrapport från Hallandsås och en tillbakablick på
passagen genom Möllebackszonen där man arbetade med
frysning. Eftersom de flesta
stora strukturer i Hallandsås är
vinkelräta mot tunneldrivningen
innebär genombrottet av den
östra tunneln i september 2010
att man nu passerat alla förkastningszoner och tektoniska block
som finns på vägen. Det ger
erfarenheter till arbetet med
den västra tunneln som nu pågår sedan mars 2011. Tunnelns
innerdiameter är drygt nio
man vill att injekteringen ska
sprida sig.
Borriggarna fick strax före
det frysta partiet byggas om
och vridas 25 grader utåt för
att komma till rätta med s.k.
kyrkor. Man fick då borra
genom liningen. Den erfarenheten gör att man nu planerar
att frysa ett större parti av Möllebackzonen när den västra
tunneln når så långt.
Teddy Johansson, Bjerking,
redovisade en studie från Stranneberget på Botniabanan, där
jord och berg vid låg eller
ingen bergtäckning stabiliserades och tätades med frysteknik.
Efter frys- och tiningscykeln
konstaterades att den tinade
jorden får mer överkonsoliderade egenskaper och en högre
hållfasthet eftersom densiteten,
förkonsolideringstrycket och
den odränerade skjuvhållfastheten ökar. Flytgränsen, plasticitetsindex, minskar eftersom
jorden blir grövre.
meter och längden 5,5 kilometer.
Logistiken som forslar material och personal och vattenledningsverk gör att även den
västra tunneln borras från söder
till norr. Tunnelborrmaskinen
monterades ner, forslades tillbaka till södra änden och var
klar för borrning på sex månader.
Vid Möllebackszonen användes frysning för de svåraste passagerna. Man drev en acesstunnel från norr, 600 meter framför, och byggde där en borrkammare. Ett första steg borrades och frystes ner till en frusen
cylinder av berg. En pilottunnel borrades genom det frysta
berget och den frysta zonen
förlängdes. Framförallt användes frysning på vittrat berg där
gnejsen omvandlats till sand,
grus och lera.
Trots att tunnelborrmaskinen bygger en lining efter sig
används en hel del förinjektering för att hålla gränserna för
vattendomen som tillåter max
100 l/sek på 30 dagars
medelvärde. Det finns också
praktiska skäl till det, man kan
inte pumpa hur mycket vatten
som helst. Till förinjektering är
tre borriggar monterade på
tunnelborrmaskinen. Man kan
välja att borra 30 meter rakt
fram genom borrhuvudet eller
att borra genom skölden 10
eller 13 grader beroende på hur
Jubileumsmiddag
Musik och festmiddag avslutde
jubileet, men också tal av dem
som varit med från början.
BeFos förste programsekreterare (1971-1983) Sten Bjurström, SKB/Nuc Waste AB
tillika generalsekreterare för
World Nuclear Transport Institute (WNTI), och Håkan
Stille, professor i Jord- och
Bergmekanik vid KTH, aktad
46
konsult i geotekniska frågor vid
stora infrastrukturprojekt både
i Sverige och utomlands. Båda
hade många minnen från 70talet när verksamheten drogs
igång.
Professor emeritus Ove Stephansson, som under sin karriär har varit verksam både vid
LTU och KTH och flitig gästprofessor världen över, hade
mycket att berätta om stiftelsen
och dess viktiga funktion. Han
är sedan 2003 gästprofessor vid
GeoForschungsZentrum, Potsdam, Tyskland.
Lars-Olof Dahlström, NCC,
BeFos nuvarande styrelseordförande, skålade för ytterligare
40 framgångsrika år för stiftelsen.

Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.43
Sida 47
BK:s 56:e DISKUSSIONSMÖTE
Rapport: Kjell Duberg
BK-dagen avslutades med grandios middag för fyrahundra personer i Grand Hôtels Vinterträdgård. Sandvik bjöd de fyrahundra middagsgästerna på
högklassig underhållning genom kören Alba Show Chorus under ledning av Åse Hagerman.
BK:s Diskussionsmöte, det 56:e i ordningen, var som vanligt välbesökt och de 530 deltagarna
fyllde stora föreläsningssalen och utställningshallarna på Älvsjömässan. Bland deltagarna
märktes glädjande nog ett större ungdomligt inslag än på många år. Örjan Wolff, vd Bergab och
BK:s styrelseordförande, redovisade i sitt hälsningsanförande BK:s arbete under 2010 där man
bland annat har deltagit i arbetet i International Tunnelling and Underground Space Association
(ITA) och European Federation of Explosives Engineers (EFEE), där Donald Jonson är vald till
ordförande på två år.
BK har också varit representerat vid Bergmekanikdagen, Bergforsk, Bergsam, SGU:s Mineralresursråd/Råd för Fysisk Planering och RTC:s vibrationsprojekt.
47
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
13.43
Sida 48
Efter en positiv konjunkturöversikt lämnade Örjan över mötet till dagens moderatorer, Donald
Jonson, vd Nitro Consult, Konstatin Spinos, Veidekke Entreprenad AB, Gunnar Nord, Atlas Copco
URE, och Åke Hansson, Trafikverket. Dagen var mycket innehållsrik med ett tjugotal föredrag
som tog upp landets stora infrastrukturprojekt, brytningsboomen i gruvbranschen och ett antal
teknik- och forskningsprojekt. Mot slutet av dagen gavs lägesrapporter för Förbifart Stockholm,
Bana i väst, Citybanan, Tvärbanan och Hallandsåsen.
Donald Jonson (t.v.), vd Nitro Consult, valdes till ordförande för European Federation of Explosives Engineers vid årsmötet i Luzern 2010.
Till höger: Örjan Wolff, vd Bergab och BK:s styrelseordförande.
I pauserna mellan föredragen fylldes utställningslokalen snabbt och de trettio utställarna fick visa sina nyheter.
48
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
14.02
Sida 49
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
14.03
Sida 50
Roland Netterlind, Jan Johansson och Emilie Svensson i BEF:s monter får besök av Julia Flodkvist från Atlas Copco (längst till höger).
Många intresserade besökare hos Sandvik liksom hos Atlas Copco (till höger).
Sprängämneskolleger. Johan Svärd, Thor Andersen, Ola Sällström, Ingemar Haslinger och Johan Håkansson delar ut bulkbilar i miniformat i Oricas
monter. På bilden t.h. Tord Pålsson och Tommi Sjöberg i Norabs stilfulla monter.
50
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
14.03
Sida 51
Glada ansikten hos Global Drilling System. Fr.v: Charlie Johansson, Steve Egelstam, Christer Wretman och Torsten Bonde.
Dags att ta ner skylten. Thor Andersen, Orica, på högra bilden, packar ihop efter en lång och händelserik dag.
Jessica Öhr Hellman, WSP, och Thomas Dalman, Trafikverket, studerar festmenyn. På bilden till höger Anders Nyström, Sandvik.
51
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
14.03
Sida 52
Årets Bergsprängare: Jiri Englén
Lars Frändberg och
Ingemar Haslinger,
Orica, delar ut priset till
Årets Bergsprängare Jiri
Englén, Oden.
– Vi är tacksamma för
och mycket beroende av
eldsjälar som har ett
brinnande intresse för
traditionell svensk
bergsprängningsteknik
parat med förmågan att
tänka i nya banor. Jiri
passar in på den
beskrivningen, betonade
Lars Frändberg i sitt tal
till pristagaren.
52
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
14.03
Sida 53
JIRI I VARDAGEN
ÅRETS BERGSPRÄNGARE Jiri
Englén är blockchef på bergsidan vid Oden Anläggningsentreprenad AB. Just nu är han
verksam vid företagets entreprenad på Citybanan mellan
Gamla Brogatan, strax norr om
T-centralen, och till i höjd med
Observatorielunden i norr.
spårstunnlar i söder mot Station City. Dessutom kommer
ett ventilationsschakt att sågas
upp vid Norra Latin. Parallellt
kommer en servicetunnel att
byggas. Tunnelns längd är 1
km och totalt kommer 207 000
kubikmeter berg att sprängas
ut.
Sandvik har levererat stora
delar av maskinparken och
Bergs & Bruks besökte
arbetsplatsen tillsammans med
Tommy Johansson från Sandvik.
Entreprenaden omfattar en
dubbelspårstunnel i norr som
delar sig till fyra enkel-
– Vi har nog den häftigaste
maskinparken på hela Citybanan, tror Jiri. Sandviks gruvlastare LH517 används normalt inte för ovanjordsjobb.
Men han fick idén att ändå
använda den för att snabba upp
utlastningen av stuffen dagtid.
– Eftersom jag har kört den
Tillfälliga elcentraler
Helt i plast Fiskars original
BO Konsult
Tel. 08-710 00 05 • Fax 08-710 08 50
Idholmsvägen 50, 127 47 Skärholmen
53
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
14.04
Sida 54
Sandviks LH517 har höga bryt- och penetreringskrafter kombinerat med snabba skoprörelser. Det innebär
välfylld skopa utan omtag, något som i högsta grad sparar tid.
två år i Garpenberg vet jag vad
den går för.
I hytten får föraren all information, varningar och larm
tydligt på en LCD-skärm. Lastaren anses vara mycket lättkörd, vem som helst lär sig den
på nolltid, och man lastar väldigt snabbt och enkelt. Det är
bara att åka in och hämta när
tillfälle ges. Den kraftigt dimensionerade bomhydrauliken ger
maximal skopfyllnad utan omtag.
– Det losstagna berget forslas
undan maximalt 150 meter och
läggs på hög, och det går
undan. Visserligen kostar gruvlastaren dubbelt så mycket som
den maskin vi lastar bilarna
med, men ju färre dagar jobbet
54
tar – desto lägre blir kostnaden,
poängterar Jiri.
Gruvlastaren gör det möjligt
att skjuta tre salvor per dag i
samma stuff och komma framåt
15 meter. Högen med sprängsten forslas till Rotebro natte-
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-13
14.04
Sida 55
Kylaren på LH517 är enkel att svänga ut för rengöring. Konstruktionen är utformad för att maskinen ska vara
lätt att underhålla. Daglig tillsyn sker från markplan för högsta säkerhet för personalen. Elsystemet är uppbyggt utifrån industriell standard och felaktiga delar ersätts med standardiserade reservdelar vilket innebär
kortare stilleståndstider.
Jiri och Tommy Johansson från Sandvik vid lastarens imponerande framdäck och till höger Tommy i närbild.
55
SBB 2/2011, SS 4-56
11-06-16
08.29
Sida 56
Till LH517 finns skopor från 6,5 till 8,6 kubikmeter. Maximal kapacitet är 17 200 kg. Gruvlastaren gör det möjligt
att dagligen skjuta upp till tre salvor i samma stuff. Därigenom kan tunneln drivas 15 meter per dag.
tid. Vår egen Cat 980 med sidtipp lastar på åkeriets lastbilar.
Sidtipp är lite unikt men det
fungerar bra i det trånga utrymmet.
Full auto på riggarna
Man har också tre Sandvik
Target, där operatören får hjälp
att snabbt hitta rätt hålläge,
och QuickStep som tillåter
operatören att påverka de olika
driftsmomenten. Dynamic Correct återställer hela tiden borrningen när bommarna rör sig
så att hålbotten blir korrekt.
DTi-riggar med full auto som
gör att jobbet flyter på bra.
Riggen arbetar enligt borrplanen och man kan förutsäga
tunneldrivningen mycket bra,
anser Jiri.
Tommy framhåller DTi-riggarnas finesser, t.ex. Lock-to-
Tunnelriggen DT1120i för 16-177 kvadratmeters area.
56
Om det behövs kan man när
som helst manuellt justera borreffekt, matning och rotationshastighet.
Sprängning sker mellan 07.00
och 22.00.

SBB 2/2011, ss 57-58
11-06-14
07.56
Sida 57
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Lokotrack ST272
Nya mobila siktar från Metso
Metso lanserar två nya mobila
siktar, Lokotrack ST272 och
Lokotrack ST 4.8. Båda sorteringsverken har samma tillförlitliga egenskaper som original
Lokotrack har haft sedan 25 år
tillbaka med hög och jämn
kapacitet, hållbara förstklassiga
komponenter och lätta att
använda tack vare det unika
systemet för processtyrning.
Metsos Mining and Construction Technology var först i
världen med serietillverkning av
mobila verk 1985. Sedan dess
har över 6 000 Lokotracks
byggts och levererats till kunder över hela världen. Namnet
Lokotrack har sedan dess
använts för alla typer av mobila
verk.
Lokotrack ST272 är utveck-
lad för ett brett användningsområde. Sikten används
för effektiv grovsortering till
finsiktning av slutprodukter,
exempelvis för att hantera
naturgrus, krossat berg, jord
eller återvinningsmaterial. Och
den är utvecklad för en stor
bredd av siktapplikationer och
pålastat material. Metso erbjuder dessutom ett omfattande
Lokotrack ST 4.8
57
sortiment av siktmedia som
garanterar kontinuerlig och
hög effektivitet.
Robust konstruktion
med två siktdäck
Den nya mobila ST272-sikten
är uppbyggd kring en robust
konstruktion med två däck och
en dubbellagrad siktlåda med
måtten 4 866 x 1 524 mm vilket ger en siktyta på 6,6
kvadratmeter per däck.
Sikten har både framåt- och
bakåtdrift och det är lätt att
byta siktmedium. Den nominella sikthastigheten är 850
varv/minut och slaglängden
11 mm vid lutning 10-17°.
En standardutrustad ST272
kan producera tre färdiga produkter. Sikten klarar pålastat
material upp till 600 mm.
Olika alternativ
för pålastning
Nordberg ST272 kan matas
enkelt med grävmaskin eller
hjullastare eller via transportband. Pålastningstratten är förstärkt med slitstål och hydrauliskt fällbara matarvingar. Dess
kraftiga lamellmatare transporterar pålastat material upp på
sikten och den drivs av en
elektroniskt styrd hydraul-
SBB 2/2011, ss 57-58
11-06-14
07.56
Sida 58
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
motor. Sikten kan även utrustas
med bandmatare.
ST272 drivs med en miljövänlig CAT C4.4 dieselmotor
och utvecklar en effekt på 106
kW (144 hk).
Alla transportörer kan fällas
ihop hydrauliskt och behöver
inte demonteras vid transport.
Avancerat IC300
styrsystem
Liksom andra ST-seriens mobila
siktar är Lokotrack ST272 standardutrustad med det avancerade
styrsystemet IC300.
IC300 automation innebär
enkel processtart, realtidsstyrning av siktprocessen och feldiagnostik.
Med hjälp av en förreglingskabel kan ST272 sammankopplas med andra Lokotrack krossverk eller mobila siktar för en
cera fyra slutprodukter, tre
kalibrerade plus en beroende av
skalperingen på grizzlyn.
komplett, obemannad krossoch sorteringsanläggning.
Lokotrack ST272 har transportmåtten längd 1 400 mm,
bredd 3 000 mm, höjd 3 560
mm och vikt 34 240 kg.
Garanterat konstant
prestanda
Lokotrack ST4.8 är utrustad
med en kraftfull 5 480 x 1 520
mm siktlåda som ger en effektiv siktarea på 7,9 kvadratmeter. En ny typ av CAT4.4
dieselmotor tillsammans med
ett effektivt hydraulsystem ger
problemfri drift även i krävande
applikationer och extrema klimatförhållanden. Kompakta
mått och låg vikt ger lägre
transportkostnader.
Högre lönsamhet uppnås
också genom att enheterna kan
fungera oavbrutet, driftstopp
undviks genom avancerad processtyrning. Ständig processövervakning håller materialflö-
Lokotrack ST4.8
Metso använder den nya typbeteckningen på verket. Den
första siffran hänvisar till antalet slutprodukter som produceras och den andra till arean på
det översta siktdäcket i kvadratmeter.
Modellen i den nya serien
erbjuder idealisk lösning för
applikationer som kräver kompakta mått och mobilitet tillsammans med hög produktionskapacitet och stor siktyta
för de minsta sorteringarna.
Lokotrack ST4.8 är en 3däckad version som kan produ-
det på en optimal nivå, vilket är
grunden i produktion av högkvalitativa produkter.
En intelligent diagnostikfunktion underlättar underhållet. Med snabb felsökning
minskar kostnaderna och möjliggör högsta tillgänglighet för
anläggningen. Driftparametrar
kan lagras i styrsystemet för
varje arbetsplats och rätt parametrar kan ställas in på några
sekunder efter ankomsten till
täkten. Detta säkerställer att
processen alltid uppnår den
bästa prestandan.
Arbetssäkerheten garanteras
bl.a. genom det avancerade
styrsystemet som baseras på
lågspänningskomponenter.
Metso Minerals
(Sweden AB)
www.metso.com
Robert Sundberg
Roger Eriksson
Nya ansikten hos Atlas Copco
Robert Sundberg är ny nationell servicechef på Atlas Copco
CMT Sweden AB.
– Robert har gedigen erfarenhet av att leda och utveckla serviceorganisationer. Med
sitt branschkunnande och sitt
stora engagemang vet jag att
segmentet lätta entreprenadutrustningar.
– Roger Eriksson förstärker
vår säljorganisation i mellersta
och norra Sverige. Med gedigen branschkunskap, många års
erfarenhet och ett stort engagemang blir Roger en given
Robert kommer att bli en stor
tillgång både för oss och för
våra kunder, kommenterar
Markku Teräsvasara, vd för
Atlas Copco CMT Sweden AB.
Roger Eriksson är ny försäljningsingenjör på Atlas
Copco CMT Sweden AB inom
tillgång för våra kunder i
regionen, kommenterar Glenn
Eriksson, produktchef på Atlas
Copco CMT Sweden AB.
www.bergsbruks.se
58
SBB, Leverantörregist. 8/6-11
11-06-13
10.50
Sida 3
BRANSCHENS LEVERANTÖRER
Bandtransportörer
Berg- och sprängtekniska konsulter
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
GlobalDrillingSystem Sweden AB
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.globaldrilling.se
BANDTRANSPORTÖRER,
TRANSPORTUTRUSTNING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
NITRO CONSULT AB
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Gruvteknik AB
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom
bygg-, gruv- och stenindustrin.
Vi utför även reparationer på era maskiner.
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36
www.nitroconsult.se
E-post: stockholm@nitroconsult.se
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Riskanalys, utredning, syneförrättning
Projektledning, byggledning och kontroll
Vibrationsmätning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58
Lager: Tel. 0240-370 01
E-post: info@gruvteknik.com
www.gruvteknik.com
Bergborrutrustning
Atlas Copco CMT Sweden AB
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46
Berg- och sprängteknisk utbildning
www.atlascopco.se
Utrustning för
bergborrning & prospekteringsborrning
Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor
Borrör – Borrstänger – Helstångsborr
Dia-Team AS
Boden +46 921-163 16,
Trondheim +47 72 56 38 90
We represent
&
www.diateam.no
Box 31, 185 21 Vaxholm
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84
E-post: berg@bergutbildarna.se
Utrustning för bergborrning
såväl ovan som under jord
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
www.bergutbildarna.se
•
•
•
•
•
ADR - Förarintyg
Bergborrningscertifikat
Sprängteknisk behörighet
Undermarksbyggande
Miljöpåverkan
11-06-13
Borrning och
prospektering
10.50
Sida 4
Gruv- och tunnellampor
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50
Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.se
www.cme.se
Industrivägen 2, 713 93 Nora
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95
Industrigummi
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
www.drillcon.se
Kabel och kontaktdon för
för grus- och gruvindustri
Bulkhantering
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV
upp till 240 mm 2
IFE SYSTEM AB
Box 368, 551 15 Jönköping
Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07
E-post: info@ife-system.se • www.ife-system.se
Grävutrustning
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
info@cavotec.se • www.cavotec.com
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65
www.sbgab.se
Dieselmotorer
Gummi- och PUR-mantlad
kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV,
samt kontaktdon till dessa.
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp
Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48
info@elproman.se • www.elproman.se
Dieselmotorer, service och
reservdelar.
Distributör för Sverige och Danmark.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus
Tel. 08-564 707 00
www.dieselmotornordic.com
Hydraulhammare
Dieseltankar
Dieseltankar 200 liter-50 m3
WIKERS I FILIPSTAD AB
www.wikers.se • info@wikers.se
Tel. 0590-152 90
– Hydraulhammare
– Betongsaxar
– Pulvriserare
– Bomsystem
– Reservdelar
– Service
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Kontaktdon 10-800 A,
230-15 kV, 1-64 poler
Kabel med gummi- eller PUR-mantel
1-24 kV, t.o.m. 240 mm2
Mobil Elteknik Sverige AB
Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01
E-post: info@mets.nu
www.mets.nu
11-06-13
10.50
Sida 5
Kalk
Nordkalk AB
Box 901
731 29 Köping
Tel. 0221-292 00, fax 0221-128 71
E-post: info@nordkalk.com
www.nordkalk.com
MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,
MKB OCH UTREDNING
Buller och vibration • Täktplan • Visualisering
Radon • Yt- och grundvatten
Förorenad mark
Helsingborg 042-444 40 00
Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00
Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50
Kalmar 0480-44 92 00
www.wspgroup.se
– Krossar
– Siktar
– Matare
– Automationssystem
– Siktmedia
– Slitgummi
– Dammkapsling
– Slit och reservdelar
– Service
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund
Konsulter
Krossar och reservdelar
Geologi, geofysik, geokemi,
miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning.
Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.
Box 275, 751 05 Uppsala.
Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.
Allt till krossanläggningar
• Slitgods
• Reservdelar
• Krossar
• Matare
• Siktar
• Siktmedia
• Service
• Bandtransportörer
Scandia Maskin Sverige
Göteborg 076-62 77 881
Karlstad 070-65 40 115
www.scandiamaskin.se
Lågfriktionsmaterial
Bergkonsulterna
www.petroteam.se
info@petroteam.se
Bengt Ludvig 031-31 31 643
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
11-06-13
Radiostyrning
10.50
Sida 6
DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA
Radiostyrning och kommunikationssystem
för krävande applikationer inom bergmaterialindustri, gruvor, stålverk och offshore
Vi på SPG är Sveriges ledande producent av
siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan
starten 1973 har vi i stort sett levererat våra
produkter till alla förekommande aktörer inom
gruv- och grusnäringen.
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Box 159, 453 24 Lysekil
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
info@cavotec.se • www.cavotec.com
Tel växel: 08–504 106 00
Fax: 08–504 106 10
E-post: info@spgab.se
Hemsida: www.spgab.se
Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge
Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge
Slitgummi, slitelement av
gummi för stup, matare
godsfickor, etc.
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Siktelement
Siktningsmaskiner
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Box 78, 544 21 HJO
Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78
www.mogensen.se
E-post: info@mogensen.se
Siktgaller
Tel
0371150 35
Telefax
0371-154 56
Sikt- och sorteringsgaller för
grusindustrin samt skyddsoch inbrottsgaller
Slutväxlar
Slitgods
Slutväxlar & reservdelar
till alla sorters entreprenadmaskiner
och svängkranar
www.bobcat-orestad.com
AB PETERSON & DUHR
SLITGODS FÖR INDUSTRIN
ANDERSTORP
www.peterson-duhr.se
E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING
TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 5 4 7 7 1 2
E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se
The Charon Company AB
Tel. 0708-927 927
040-15 78 19
e-post: info@bobcat-orestad.com
11-06-13
10.50
Sida 7
Specialcement
Systemlösningar
Komplett leverantör av sprängmedel
för alla applikationer.
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25
Kalciumaluminater: cement och fluss
www.secar.net
www.cimentfondu.com
FORCIT SWEDEN AB
Box 6, SE-713 21 NORA
Tel. 07-220 003 01
www.forcit.se
KOMPLETTA
LÖSNINGAR INOM
BULKHANTERING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Sprängmedel direkt från
egna fabriker. Leveranser och laddservice
över hela Sverige.
Sprängmattor
Enköping, tel. 0171-44 31 80
Göteborg, tel. 031-270 260
Ruba Gummi AB
690 45 Åsbro
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50
Aktivt stödjande partner till
Bergsprängningsentreprenörernas Förening
Tel. 0587-145 45
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar
Direktleveranser över hela landet
www.norab.com
Transportband och
slitgummi
Sprängämnen
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA
TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51
www.epc-group.se
Eskilstuna: Tel. 016-13 90 77
Göteborg: Tel. 031-56 03 00
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00
www.vulkekonomi.se
E-post: support@vulkekonomi.se
11-06-13
10.50
Sida 8
Transportband och
tillbehör
Transportband & tillbehör
Styrningssystem
Avskrapningssystem
Transmissionsprodukter • Slang
Allt för din transportör
TRANSPORTBAND
INDUSTRIGUMMI, M.M.
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Växjö tel. 0470-72 98 40
Fax 0470-72 98 20
www.vulkproffsen.com
Gummilabor transportband
ContiTech Scandinavia AB
Box 38, 164 93 KISTA
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66
www.contitech.se
Vågar
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE
Vi har det mesta inom vägning!
Specialité: Bandvågar.
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI
– Bandrullar
– Rullbanerullar
– Rullställ
– Trummor
– Valsar
–
–
–
–
–
Bandrensare
Sidotätningar
Spännskruvar
Säkerhetssystem
Gummeringar
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65
Järnringen 17, 433 30 Partille
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96
070-675 66 77, 070-685 66 77
E-post: oj.s@vagsystem.se
Hemsida: www.vagsystem.se
www.sigab.net
Box 812, 953 28 Haparanda
Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09
www.sandvik.com
S-E-G Svenska AB
Box 11143. 161 11 Bromma
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00
www.s-e-g.com
®
Transportband • Slitgummi
Rep. material • Remlås • Vulkpressar
Industrigatan 8, 619 32 Trosa
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25
E-post: support@primogum.se • www.primogum.se
Bandavskrapare
Bandstöd
Bärrullar & Returrullar
El-drivtrummor
Driv- & vändtrummor
Slit- & kantlistgummi
Sållgaller & gummisiktduk
Huvar & Metalldetektorer
Bullerdämpning
Vågar för alla behov
Rikstäckande service
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30
Tel. 054-69 08 40
www.vendig.se
www.vagab.com
”Sandviks expertis inom tunnelteknik har gett oss ett helt nytt
perspektiv på hur saker och ting kan göras. Mjukvaran iSure
innehåller unika verktyg för allt från att göra borr- och
laddplaner till att styra utfallet, som perfekt matchar de
specifika behov som tunnelbranschen har.”
LINUS NYQVIST
arbetsplanerare
Bilfinger Berger Civil Odenplan AB
Sverige
Tester i verklig miljö garanterar kvaliteten.
Intelligent teknik ökar produktiviteten.
Tunneldrivning med
teknik i framkant
I decennier har Sandvik arbetat med olika metoder för tunneldrivning hos kunder
världen över och därmed byggt upp en expertis som resulterat i intelligent teknik i
framkant. Som enda leverantör med egna testtunnlar fortsätter Sandvik att vara en
föregångare inom tillverkning av utrustning för tunneldrivning. Målet är att ta fram
den bästa möjliga lösningen för just ditt tunnelprojekt.
S ANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.
LOKALKONTOR: BOLLNÄS TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00,
KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00
mc .san d v ik. c o m/ s e
omslag ny 2
11-06-13, 14.25.20
Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ
Kellve – En partner att växa med
Som Sveriges ledande tillverkare av transportörer är vi väl medvetna om vilken avgörande roll
VRPGULIWVlNHUKHWRFKIXQNWLRQVSHODU,QRPGDJHQVPRGHUQDLQGXVWULÀQQVGHWQlPOLJHQLQWH
något utrymme oplanerade stopp. Det räcker inte med att driftsäkerheten ska vara hög – för att
få en sund kostnadseffektivitet så måste den vara i det närmaste absolut.
Med 18 000 levererade enheter i bagaget, vet vi vad som fungerar – och vad som inte gör det.
Att vi är resurs att räkna med för många av våra kunder, är därför inte så konstigt. Vår 15 000 m2
produktionsyta, vår moderna maskinpark, vår erfarna personal, står nämligen alla i ständig
handlingsberedskap för våra kunder.
Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta
anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika
branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler.
Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com
omslag ny 3
11-06-13, 14.25.21