SBB 2/2012 - Svensk Bergs

Transcription

BERGS
B E R G M AT E R I A L
&
S T Å L & M E TA L L E R
1DPQO|VW
BRUKS
UNDERMARKSTEKNIK
BERGSPRÄNGNING
GEOTEKNIK
2
2012
ÅR G ÅN G 91
INFRASTRUKTUR
STEN
SVENSK BERGS- & BRUKSTIDNING
Megaliner™ - ökar kvarnens tillgänglighet
MegalinerTM är ett nytt, innovativt koncept för AG-kvarnar som
förbättrar arbetarnas säkerhet och maximerar kvarnens tillgänglighet.
Metsos innovativa fästsystem gör det snabbare, enklare och säkrare
att installera och ta bort mantelelementen eftersom infästning
sker från kvarnens utsida. Varje element integrerar flera lyftare och
mantelplattor, täcker upp till 4 m2 och är lätta i förhållande till sin
storlek.
Metso Minerals (Sweden), tfn 0410-525 00, www.metso.com
omslag ny.indd 1
2012-06-11 14.20
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 1
#")2!00/24%.
)NFORMATIONFRÍN#")"ETONGINSTITUTETsWWWCBISE
Glimmer i betong
2OLNDJUDQLWHULQQHKnOOHUROLNDPlQJGJOLPPHURFKLROLNDVWRUOHNVRUGQLQJDU*HQHUHOOWE|UPDQYlOMDHQJUDQLWHOOHUHQGHODY
EHUJHW PHG OLWH JOLPPHU (Q UHNRPPHQGDWLRQ lU DWW EHUlNQD
DQGHOHQJOLPPHUIUDNWLRQHQPPRFKKDOWHQE|ULQWH
|YHUVWLJDYRO\P
.URVVPHWRGHU VRP 96, NXELVHUDU GH ÀHVWD SDUWLNODU QHU WLOO
HQVNLOGDPLQHUDOYDUI|UIRUPEHVWlPVDYPLQHUDOVWUXNWXUHQ'H
ÀDNLJDJOLPPHUPLQHUDOHQlUE|MOLJDRFKXSSE\JJGDVRPHQERN
'HQHQGDHIIHNWHQDYNXELVHULQJEOLUÀHURFKWXQQDUHÀDN'HWlU
P|MOLJWDWWPHGHQYLQGVLNW´EOnVD´QHUNRUQHQWLOOHQ¿QDUHVLNWIUDNWLRQRFKVHGDQWDERUWGHQQDIUDNWLRQRFKHUVlWWDPHGDQQDQ
¿OOHU*OLPPHUNDQlYHQWDVERUWJHQRPÀRWDWLRQRFKELRWLWNDQ
WDVERUWPHGKMlOSDYVWDUNPDJQHWPHQGHWWDlUG\UDPHWRGHU2P
JUDQLWHUVNDOODQYlQGDVVRP¿QEDOODVWLEHWRQJE|UPDQ¿QQDHWW
JOLPPHUIDWWLJWEHUJHOOHUEU\WDJOLPPHUIDWWLJDEHUJDUWVOHG
Kontaktperson:%M|UQ/DJHUEODGEMRUQODJHUEODG#FELVH
För mer information:&%,UDSSRUWBergkrossmaterial
som ballast i betong%M|UQ/DJHUEODG0LNDHO:HVWHUKROP/HLI
)MlOOEHUJRFK+DQV(ULN*UDP5DSSRUWHQJnUDWWEHVWlOODIUnQ
&%,%HWRQJLQVWLWXWHW
Plastisk viskositet (Pa s)
3ODVWLVNYLVNRVLWHWYFW
3ODVWLVNYLVNRVLWHWYFW
)O\WPHGHOVEHKRYYFW
)O\WPHGHOVEHKRYYFW
Flytmedelsdosering (%)
Fri glimmer ställer till med problem vid betongtillverkning.
'HWWDEHURUSnDWWJOLPPHUlUÀDNLJWYLONHWJ|UEHWRQJHQPHUD
WU|JÀ\WDQGH (Q IlUVN EHWRQJ lU HQ SDUWLNHOVOXUU\ VRP PnVWH
YDUDÀ\WDQGHI|UDWWNXQQDI\OODXWHQIRUP)|UDWWNXQQDJ|UD
GHWWDPnVWHGHROLNDSDUWLNODUQDYDUDMlPQWI|UGHODGHVnDWWGH
VWRUDSDUWLNODUQDUXOODUSnGHPLQGUHRFKL¿QVYDQVHQSnHQSDVWD
EHVWnHQGH DY YDWWHQ ¿OOHU RFK FHPHQWSDUWLNODU )ODNLJD SDUWLNODUEHK|YHUVnOHGHVPHU¿QDUHSDUWLNODUI|UDWWU|UDVLJYLONHWL
VOXWlQGDQ|NDUYDWWHQEHKRYHWRFKI|UDWWEHKnOODVW\UNDQNUlYV
GlUPHG PHUD FHPHQW )|UXWRP DWW GHW NRVWDU SHQJDU RFK |NDU
PLOM|EHODVWQLQJHQVnNDQGHQ|NDGHFHPHQWPlQJGHQJHSUREOHP
PHGXWWRUNQLQJVNU\PSQLQJRFKYlUPHXWYHFNOLQJ
'HWYnYDQOLJDVWHW\SHUQDDYJOLPPHUlUELRWLWRFKPXVNRYLW
VRPlUYDQOLJWI|UNRPPDQGHLJUDQLWLVNWEHUJ0DQNDQ¿QQDGHP
LYDQOLJQDWXUEDOODVWPHQGHlUPHVWI|UNRPPDQGHLNURVVDWEHUJ
'HWWDEHURUSnDWWJOLPPHUQEU\WVQHULYDWWHQYLONHWJMRUWDWWGHQ
WLOOVWRUGHOI|UHVYXQQLWIUnQQDWXUEDOODVWHQ
1lU HQ JUDQLW NURVVDV InU PDQ VW|UUH IUDJPHQW DY EHUJDUWHQ
PHGDQPDQLGHPLQGUHIUDNWLRQHUQDInUHQVNLOGDPLQHUDO*OLPPHUÀDNHQ lU UHODWLYW GH ÀHVWD DQGUD PLQHUDO VHJD RFK E|MOLJD
'HWWDPHGI|UDWWGHQYLGNURVVQLQJIULJ|UVLGHQVWRUOHNGHQKDUL
EHUJHW6WRUOHNHQSnJOLPPHUÀDNHQEHURUSnKXUJURYEHUJDUWHQ
lUPHQLDOOPlQKHWOLJJHUNRUQHQLVLNWIUDNWLRQHUIUnQWLOOFD
PP
Tunnslipsbild av betong. Korsade polarisatorer. Bild 0,3 mm.
*OLPPHUÀDNIlUJODGDWLOOVDPPDQVPHGNRUQDYIlOWVSDWRFK
NYDUWVJUnLHQPDWULVDYFHPHQWSDVWD¿QNRUQLJRFKSORWWULJ
Glimmer (% av 0/8)
,QYHUNDQDYJOLPPHUSnSODVWLVNYLVNRVLWHWVHJKHW%UXNVEODQGQLQJDUPPPHGNRQVWDQWVlWWPnWWRFKSDVWDYRO\P
%UXNHWEOLUVHJDUHRFKEHK|YHUPHUÀ\WPHGHOI|UDWWXSSQn
VDPPDVlWWPnWWPHGPHUJOLPPHU+|JUHEHWRQJNYDOLWHWOlJUH
YDWWHQFHPHQWWDOI|UYlUUDUSUREOHPHW
CBI Betonginstitutet 3TOCKHOLM4ELsCO30"OX"ORÍS4EL
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 2
Vibrationsmatare
Siktar
Magnetseparatorer
Metalldetektorer
IFE System
S t AB Box
B 368,
368 SE-551
SE 551 15 Jönköping,
Jö kö i Tel:
T l 036 – 12 92 00,
00 E-mail:
E il
info@ife-system.se
Svensk
BERGS-& BRUKS
Årgång 91 • Nr 2/2012
6YH QVN
6NnOI|UnULEHWRQJHQVWMlQVW
%HUJV%UX NV
nUlUHQDQVHQOLJnOGHUI|UHWWIRUVNQLQJVLQVWLWXW
RFKHWWVWDUNWVNlODWWILUDOLWHH[WUD
,QVWLWXWHWVDUEHWHKDUUHVXOWHUDWLPnQJDEHW\GHOVH
IXOODIUDPVWHJLQRPPDWHULDOWHNQLVNIRUVNQLQJ
Y LGDUHXWELOGQLQJRFKLQIRUPDWLRQSUHFLVVRP
V WDGJDUQDVSRUWDOS DUDJUDID QEHIDOOHU
.MHOO'XEHUJUDSSRUWHUDUIUnQ&HPHQWRFK
E HWRQJLQVWLWXWHWVLQIRUPDWLRQVGDJRFKMXELOHXPV
IHVW
WLGQLQJ

$GUHVV
%R[
0DOP|

7HO

7HOHI D[

(SRVW
VYHQVNEHUJVEUXNV
#EMLQYVH

%DQNJLUR

3OXVJLUR
6LG
%HO|QDGVYHQVNNlUQWHNQLNHU

$QVYDULJ
XWJLYDUH
-|UJHQ'DKOTXLVW

,UHGDNWLRQHQ
5HLQKROG$QGHIRUV
-|UJHQ'DKOTXLVW
.MHOO'XEHUJ
-DQ+DOORQTYLVW

cUJnQJ

7U\FNWKRV
&DUOVKDPQV
7U\FN0HGLD$%
.DUOVKDPQ

,661

+HOnUV
SUHQXPHUDWLRQ
LQNOPRPV
tidning
3UHVHQWDWLRQDY5I68
5nGHWI|U6SUlQJWHNQLVN8WELOGQLQJ %5$16&+(16/(9(5$17g5(5 cUHWV%HUJVSUlQJDUHXWVHGG
-DQ-RKDQVVRQ9RJ
OHUVWLOOLNDRUG
I|UDQGHL%()
X WVnJVLYnUDVWLOO
cUHWV%HUJVSUlQJDUH
-XU\QIUDPKnOOHULVLQ
PRWLYHULQJDWW-DQlU
HQSLRQMlULQRP
PnQJDRPUnGHQ
+DQlURFNVnHQ
JRVVHPHGVM|YHWW
RFKGRQDWLRQVGHOHQL
SULVVXPPDQJLFN
WLOO6M|UlGGQLQJV
VlOOVNDSHW
Annonsera
i branschens
informationskanal!
040-611 06 90
www.bergsbruks.se
6LG
.URVVQLQJXQGHUMRUG
'HWXQLNDPHG1RUUPDOPVWXQQHOQL&LW\EDQDQV
VWUlFNQLQJlUDWWHQVWRUGHODYGHWORVVJMRUGDE HUJHW
KDUNURVVDWVSnSODWVLQQHLWXQQHOQ.URVVY DOHWI|OO
SnHQ6DQGYLN8-(WRQWLGLJDUHNDOODG
)YDUVNlIWNURVV&-RFKWUDQVSRUWEDQG
NDQGULYDVGLUHNWPHGHO
6LG
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 4
Svensk Bergs- & Brukstidning 2/2012
STIG-GÖRAN NILSSON
Råstålet håller ställningarna
ALDRIG NÅGONSIN har så mycket råstål producerats i världen som under förra året. Och trots alla
mörka moln med finansiella manipulationer och lånebubblor ser uppgången efter första kvar talet i år ut att kunna fortsätta. Men det är framförallt Asien och Nordamerika som håller den
stolta skutan flytande (upp 1,5 respektive 6,7 procent). I Europa ser det inte lika ljust ut och
inom EU sjönk produktionen med 3,9 procent jämfört med motsvarande tremånadersperiod
2011.
Första kvartalets totala produktion i de 62 länder som rapporterar till the World Steel Association blev 377 miljoner ton (mt), en ökning med 1,1 procent jämfört med första kvartalet 2011.
Och ökningstendensen håller i sig i april med totalt 128 miljoner ton, en ökning med 1,2 procent jämfört med motsvarande månad förra året.
Kina presterade 60,6 mt, en ökning med 2,6 procent, Japan producerade 9,1 mt, upp med 7,6
procent, och Sydkorea nådde 6,0 mt, en ökning med 2,1 procent jämfört med april 2011.
Inom EU var det i april neråt över hela linjen. Tyskand tappade 5,5 procent, Italien 3,2, Frankrike 1,8 och Spanien hela 14,3 procent.
Kapacitetsutnyttjandet i de 62 rapporterande länderna var i stort sett oförändrat från mars, 81,1
procent, men 1,7 procentenheter lägre än i april 2011.
Fin utmärkelse till svensk kärntekniker
IMRE PÁZSIT
PROFESSOR I NUKLEÄR
TEKNIK VID CHALMERS
nen (Reactor Physics Division)
inom ANS för att hedra individer som har gjort mycket framstående insatser inom reaktor fysiken. Priset har fått namn
efter den framlidne ungerskfödde amerikanske fysikern och
nobelpristagaren Eugene P.
Wigner, en pionjär som gjort
utomordentliga insatser för utvecklingen av reaktorteknik och
praktiska tillämpningar av kärntekniken. Han var också första
mottagaren av priset.
Metod för bestämning av
underkritisk reaktivitet
Nils Göran Sjöstrand fick priset
för sina banbrytande insatser
inom reaktor- och neutronfysik
och för att han byggde upp
grund- och forskarutbildning
inom reaktorfysik vid Chalmers,
som därmed blev ensam om
detta i Sverige under en lång
tid, eftersom KTH sysslade mer
med neutronfysik för grundforskning. Uppsala hade ingen
verksamhet alls inom reaktor fysik.
Nils Görans viktigaste insats
inom forskning är en metod för
bestämning av underkritisk
reaktivitet i reaktorhärdar, den
Nils Göran Sjöstrand, professor emeritus vid
avdelningen för nukleär teknik, Chalmers tekniska
högskola, har tilldelats E. P. Wigner Reactor
Physicist Award från American Nuclear Society.
Nils Göran Sjöstrand, professor emeritus vid avdelningen
för nukleär teknik, Chalmers
tekniska högskola, har tilldelats
en av de finaste utmärkelser
som finns inom kärnteknikområdet, E. P. Wigner Reactor
Physicist Award från American
Nuclear Society. Priset instiftades 1990 av reaktorfysikdivisio4
s.k. area-ratio-metoden, som
framgent kallas Sjöstrand-metoden i litteraturen. Det handlar
om mätning av reaktivitet i
reaktorhärdar under uppstart
medan härden fortfarande är
underkritisk och neutronbalansen kräver en extern källa som
ständigt skjuter in neutroner till
härden.
Nils Göran publicerade en
artikel om sin metod 1956 i
Arkiv för fysik, och arbetet var
en del av hans doktorsavhandling. En annan insats,
som han gjort tillsammans
med den framstående fysikern
Guy von Dardel, halvbror till
Raoul Wallenberg, var en teoretisk härledning och experimentell bekräftelse av den
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 5
Senatel™ Powerfrag™
Oricas nya emulsionssprängämne
framtaget för Nordiska förhållanden.
www.oricaminingservices.com
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 6
Några av deltagarna i samspråk. Från vänster: Imre Pázsit, dr. Dinesh Sahni, professor Piero Ravetto, Nils
Göran Sjöstrand och längst till höger Alf Sjölander, professor emeritus i Teknisk fysik.
s.k. diffusionskylningseffekten, som spelar en viktig roll
vid neutronmätningar i reaktorer.
Nils Göran var tillförordnad
professor vid Chalmers 1960
vid den då nyligen bildade
Institutionen för reaktorfysik,
och han blev utnämnd av regeringen med fullmakt som professor 1961.
Nils Görans arbete har
fått tusentals referenser
Artikeln
om
area-ratiometoden i Arkiv för fysik, Nils
Görans mest kända arbete, är
en kuriositet i sig själv. Den har
fått tusentals referenser genom
åren. Och då måste man lägga
till att Arkiv för fysik på den
tiden inte var någon internationell tidskrift, utan en svensk
nationell tidskrift. Det är väldigt sällan en artikel i en
inhemsk tidskrift får sådan
spridning. Men det finns skandinaviska traditioner på området. Inom forskningsområdet
atomära kollisionskaskader har
ett flertal artiklar publicerade i
”Det Kongelige Danske Videnskab-Selskab” av efterträdare
till Niels Bohr blivit lika mycket
citerade. Man kan också lägga
till att Arkiv för fysik senare blev
Physica Scripta, utgiven gemensamt av fyra nordiska länders
vetenskapsakademier,
med
Kungliga Vetenskapsakademien
som huvudman. För ett par år
sedan gick tidskriften över till
brittiska Insitute of Physics
Publishing, IoP, med huvudsäte
i London.
med
area-ratio-metoden),
ordnas en ”Honors and Awards
nämligen acceleratordrivna - Luncheon”, där ANS president
delar ut de olika utmärkelserna.
underkritiska system (ADS)
Eftersom Nils Göran inte
som föreslås för transmutakunde åka till USA på grund av
tionsteknik, d.v.s. att kunna
sin ålder, överlämnades priset i
både neutralisera högaktivt
Göteborg på senhösten.
avfall och använda fissilt
Dr. Dimitrios Cokinos, ordmaterial som dagens reaktorer
inte kan använda, nämligen
förande för Honors and Awards
U-238 och torium. Om man
Comittee vid ANS reaktorfysikutnyttjar dessa ämnen får man
division kom till Göteborg.
tillgång till en faktor 100 mer
Prisceremonin följdes av midkärnbränsle och kan samtidigt
dag. Förutom Dimitrios Cokianvända vad man i dag kallar
nos, kom två professorer från
avfall som en viktig resurs.
utlandet, Piero Ravetto, från
Det finns flera stora internaPolitecnico di Torino, tillika
tionella projekt inom ommedlem av ANS Reaktorfysikrådet, t.ex. EU-projektet
divisions Executive Committee,
FREYA, där även Chalmers
och Dinesh Sahni, Bhabha Atodeltar. Här undersöker man
mic Research Centre i Mumbai,
metoder för kontinuerlig
Indien. Den senare en långvarig
övervakning av reaktivitet
samarbetspartner till Nils
med area-ratio-metoden som
Göran som kommit för att
ett av de viktigaste alternatiövervara ceremonin. Chalmers
ven.
ledning representerades av
förste vicerektorn Mats Viberg
Prisutdelning
och prefekten vid Avdelningen
i Göteborg
Teknisk fysik, Peter Apell. Kolleger, gamla elever och Nils
Priset överlämnas vanligen vid
Görans familjemedlemmar var
ANS årsmöte i juni, där det anockså närvarande.
Det är första gången som
svenska insatser inom reaktor fysik får en sådan fin utmärkelse.
Ger tillgång till hundra
gånger mer kärnbränsle
Det är också intressant att citeringsfrekvensen avtar för alla
artiklar efter några år eller
åtminstone några decennier,
men Nils Görans artikel från
1956 är mycket flitigt citerad
även i dag. Detta beror på att
ett nytt, stort och viktigt
tillämpningsområde kom till
för metoder att mäta reaktivitet
i underkritiska system med en
neutronkälla (som är målet
Dinesh Sahni från BARC,
Mumbai, Indien, berättar
om samarbetet med Nils
Göran.
6
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 7
En stark spelare att räkna med
Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består
av käftkrossar, slagkrossar, konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet.
Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 14.57 Sida 8
M E TA L L M A R K N A D E N
Alla strålkastare på Grekland
M E TA L L K R Ö N I K Ö R :
ANDERS OHLSSON
Presslagd 12-05-28
JAG HAR INTE TITTAT PÅ VAD
oddsen är för ett grekiskt utträde ur EU, men om man ska
döma efter vad media skriver
bör de vara så nära noll man
kan komma i betting. D.v.s.
satsar du en krona så får du
ingen tillbaka, och därmed
speglar väl oddsen rätt så bra
den grekiska ekonomin.
Jag vet att man inte ska
skämta om dylika ting men
ibland är det svårt att låta bli.
Den grekiska tragedin har lagt
sordin över finansmarknaden
och det är bara att konstatera
att den rädsla och osäkerhet
som följer i en sådan situation
är svår att hantera för marknadens aktörer. Valparna därute
vill ha klara besked, annars försvinner riskviljan snabbt från
marknaden. Det blir som en
ond spiral och det negativa
nyhetsflödet göder sig självt
och driver spiralen vidare neråt.
Titta bara på den svenska aktiemarknaden som i början av året
gick som ett skott för att nu
återigen vara nere på nollnivå.
Att metaller och andra råvaror
gör samma resa är inte svårt att
förstå, frågan är bara vad som
händer härnäst. Inköpschefsindex målar inte upp en särskilt
rosig bild av framtiden, men då
ska man komma ihåg att den
bara återspeglar den negativa
ton som just nu finns omkring
oss. Vilken inköpschef skulle i
dag gå ut och säga att han tror
på en stark utveckling framöver? Det är väl snarare så att
han är livrädd för vilka kortsiktiga effekter en Grexit (detta
nya ord) kan få. Vi behöver alla
besked så att vi kan slippa alla
dessa negativa gissningslekar
och är det så att grekerna måste
lämna EMU, så låt det ske
snabbt. Det har dragit ut mer
än lovligt långt på tiden redan
nu och för varje dag som går
gräver vi oss djupare ner i leran.
Med lite ”tur” har vi facit redan när detta läses.
fas har stärkts rejält mot euron
och jag har inkluderat ett diagram för att åskådliggöra detta.
Den amerikanska ekonomin är
allt annat än stabil men om
man måste välja mellan två
onda ting väljer man det minst
onda. Farorna som hotar i USA
är i ett kortare perspektiv överblickbara och riskerna är kända.
För euroområdet är det mesta
osäkert och riskerna kan relativt sett bli hur stora som helst.
Så dollarn stärks. För råvaror
blir detta ytterligare ett beskt
piller att svälja eftersom de
flesta råvaror prissätts i dollar.
En stark dollar sätter press på
råvaror och priserna sänks. När
dessutom konjunkturen sviktar
blir detta dubbelt negativt och
prispressen ännu hårdare. USA
går på tomgång och europakonjunkturen pekar ner, till
vilka ska kineserna då sälja sina
produkter? Ekvationen går inte
ihop och till slut tvingas även
den mäktiga tigern i öst vika
ner sig, i alla fall temporärt.
Det finns ljusstrimmor
av hopp i mörkret
Förvånande
dollarförstärkning
Finns det då ingenting att hoppas på? Jo, det är klart att det
gör. Det vi nu ser tecken på är
att de kinesiska myndigheterna
börjar komma med smygåtgärder för att lyfta den inhemska
utvecklingen. Stimulansåtgärder som kreditlättnader för
banker och påskyndande av
Det komiska i hela denna situation är att den amerikanska
dollarn under denna nedgångs-
Koppar
statliga infrastrukturprojekt ska
inte underskattas i ett land med
1,4 miljard invånare. Vi vet
också att en lösning på Grekland-dramat är nära. När den
väl kommer bör osäkerheten
minska. Det betyder inte att
allt då är över, men det betyder
att den negativa rapporteringen
bör avta och med det kan förtroende återskapas. Bortåt hösten kan således framtiden se
helt annorlunda ut.
I tider av fara säger skolboken att man ska sikta mot en
säker hamn, och de tider som
nu råder borde för de allra
flesta betraktas som farofyllda.
Ändå har guldet tappat mer än
200 dollar sedan i våras. Ett
tapp på 11 procent i oroliga
tider kan vara svårt att förstå
men man får inte glömma att
det är i dollar, räknar man om
till euro är tappet bara 4 procent. Det är dock fortfarande
ett tapp, men det kanske inte är
så konstigt trots allt för om nu
hela västvärlden går knackigt
för tillfället och Asien har blivit
smittat av samma snuva, vilka
ska då driva köpvågen vidare?
Det måste ju trots allt komma
in nya köpare hela tiden för att
inte marknaden ska stagnera,
och dessa köpare lyser nu med
sin frånvaro. Återigen är det
förtroendet som saknas, låt oss
hoppas att det har återvänt när
vi är tillbaka efter sommaren.
Glad sommar till er alla!!!
Läs tidigare utgåvor på
Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
Guld
EUR/USD
8
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.15 Sida 9
Bergsprängnings Entreprenörernas Förening – BEF är bergsprängarnas branschorganisation.
Våra 100 medlemsföretag utför ca 85 % av ovanjordssprängningarna i Sverige. Våra 30 Aktivt
Stödjande partners är de ledande leverantörerna i branschen.
BEF supportar medlemsföretagen inom bl.a. områdena KMA, juridik, geologi samt branschVSHFLÀNDXWELOGQLQJDU%()lURFNVn%UDQVFKI|UHQLQJLQRP%,²6YHULJHV%\JJLQGXVWULHU
www.bef.nu
www.facebook.com/sprangning
Till vårt kontor söker vi
Projektledare – Auktoriserad Bergsprängare
Vårt projekt med auktorisering av våra medlemmar är inne i sitt mest intensiva skede och Du har här
möjlighet att leda projektet till den framgång vi hoppas på. För att klara det tror vi att en bakgrund
från bygg- och anläggningsbranschen med dess struktur och olika regelverk underlättar. Som person
är Du kommunikativ då uppgiften innebär såväl interna (medlemsföretag) som externa (beställare,
P\QGLJKHWHUP ÁNRQWDNWHU
Du kommer också att ansvara för våra kurser, ex ”Bergsprängning för beställare”, våra branschgemensamma kontakter och arbetsgrupper samt vår sprängar-app.
Anta den stora utmaningen i den lilla organisationen vars fördel är snabb beslutsgång och stort
eget ansvar.
För ytterligare information kontakta föreningens vd Roland Netterlind 0733-924814.
Din ansökan vill vi ha snarast till roland@bef.nu
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.15 Sida 10
Bergmekanikdagen 2012
Gigantiska gruv- och transportprojekt
lyfter hela Sveriges tillväxt.
ETT BERGTEKNISKT
KOMPETENSCENTRUM
BeFo:s styrelse utsåg i januari 2012 civilingenjör Per Tengborg, Lund, till ny forskningsdirektör
efter Mikael Hellsten. Per utexaminerades från LTH 1983. Under sin karriär har han fått en bred
insikt i praktiska och teoretiska bergproblem både i och utanför Sverige.
Bergmekanikdagen 2012,
som hölls i Stockholm i våras,
var Per Tengborgs första större
konferens för BeFo. Han berät-
en viktig roll att initiera, finansiera och organisera bergteknisk forskning och utveckling
och slutligen se till att resultaten kommer till nytta för branschen, och därmed också för
samhället. BeFo är ett kompetenscentrum inom svenskt
bergbyggande.
tade att han hade frågat vad
som väntades av honom.
Någon svarade då ”bara du
skriver ett fint inledningstal så
tar Eva Friedman hand om resten”. Per tackade Eva för att
det visade sig stämma väldigt
bra och uppmanade publiken
att ge henne en varm applåd.
I sitt inledningsanförande
framhöll Per att de gigantiska
gruv- och transportprojekt som
nu pågår lyfter hela Sveriges
tillväxt och välfärd. BeFo har
Dags för nytt
fyraårsprogram
En viktig del av implementeringen av forskningsresultaten
Eva Friedman, BeFo, höll som vanligt förtjänstfullt i
alla trådarna till den mycket lyckade konferensen.
Till höger: Per Tengborg, BeFo, ny forskningsdirektör
som har efterträtt Mikael Hellsten.
10
är de seminarier som BeFo kontinuerligt anordnar. Ämnena
sedan förra Bergmekanikdagen
har varit ”Bergbultar”, ”För-
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 11
Rapport: Kjell Duberg
bättrad
kostnadsstyrning”,
”Geofysiska förundersökningsmetoder – kostnad och nytta”
samt ”Berguttag och tunneldrivningsmetoder”.
Under 2011 beviljade BeFo
finansiering till fem nya projekt
och under året disputerade
också tre av de doktorander
som är finansierade av BeFo:
Berit Danielsson, LTH, Peter
Lundman, LTU, och Medhi
Professor Erling Nordlund,
LTU, presenterade EU-projektet ”IDM – Intelligent Deep
Mine”, ett fyraårigt forskningsoch utvecklingsprojekt kring de
grundläggande villkoren för en
förnuftig gruvteknologi och
dess fortsatta utveckling. Tio
europeiska länder deltar. Sverige representeras av ABB,
Boliden, LKAB, LTU och
Sandvik. Erling informerade
Bagheri, KTH. Christine Saiang presenterade en licentiat-
avhandling vid LTU, också
finansierad av BeFo.
Nu är det dags för ett nytt
BeFo-program för den kommande fyraårsperioden. Per
uppmanade branschen att
komma in med projektansökningar för angelägen forskning.
Avslutningsvis presenterade Per
BeFos styrelse.
framför allt om två av de åtta
arbetsområden som innefattas:
brytningsmetoder och bergmekanik.
Nordiska
gästföreläsare
Konferensens inbjudna gästföreläsare professor Charlie Li,
NTNU, Trondheim, och professor Mikael Rinne, Aalto
University, redogjorde för
BeFo:s styrelse presenteras: Från vänster Ulf Lindblom, Gecon, ordförande, Ulrika Nilsson, Sweco, Maira
Slokenbergs, ÅF-Ingemansson, Ulf Håkansson, Skanska, och Bo-Göran Johansson, Atlas Copco, som är
ersättare för Marco Teräsvasara. På bilden saknas Anna Andrén, Trafikverket, Mats Ohlsson, SKB och
Lars-Olof Dahlström, NCC Teknik. Sittande i bakgrunden, professor Erling Nordlund, LTU, och gästföreläsarna
professor Mikael Rinne, Aalto University, Finland, och professor Charlie C. Li, NTNU, Norge.
11
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 12
Inläckage och tätningar och
Stabilitetsanalys.
Raiseborrkrona
föll 238 meter
Gästföreläsarna Charlie Li, Norges Teknisk/Naturvetenskapliga Universitet,
NTNU, i Trondheim, och Mikael Rinne, Aalto University i Finland. Längst till höger
professor Erling Nordlund, LTU. Han presenterade EU-projektet IDM – Intelligent
Deep Mine. Dessutom inledde han sessionen Stabilitetsanalys.
Föreläsarna i blocket ”Utmaningar vid bergbyggande”: Anders Nyström, Boliden
Mineral, Kristina Jonsson, Rana Gruber AS, Ulf Håkansson, Skanska, och längst
till höger Per Tengborg, BeFo, som inledde sessionen.
bergmekanisk forskning och
utveckling i Norge respektive
Finland.
Charli Li redovisade aktuella
bergmekaniska utvecklingsprojekt på Norges Teknisk/Naturvetenskapliga
Universitet,
NTNU, i Trondheim. Bland
annat projekt kring bergförstärkningsmetoder, stabilitet
vid höga bergsslänter och i
tunnlar med svagt berg, vattentät sprutbetong och utveckling
av skärdiskar (cutters) för
TBM. Man tar fram index för
borrbarhet med TBM, indriftsdata, jordnötning, slitage på
kronan och livslängd för skärdiskar. Forskningen sker i samarbete med flera stora norska
branschföretag.
Mikael skildrade den finska
bergbrytningens och bergmekanikens historia fram till i
dag. Gruvdrift finns beskriven från började av 1300talet. Sedan dess har mer än
1 000 gruvor tagits i drift
med ett totalt uttag av 800
miljoner ton. Utbildning av
bergkunniga startade 1850
på Tekniska Realskolan och
man har kunnat avlägga en
Bergsexamen vid Helsingfors
Universitet sedan 1860. Finlands första järnvägstunnel
byggdes 1896.
Årets Bergmekanikdag var
indelad i fyra block: Utmaningar
vid bergbyggande, Förundersökningar och labbtester,
Under blocket Utmaningar vid
bergbyggande kom Anders
Nyström, Boliden Mineral AB,
med en rysare från utbyggnaden av Garpenbergsgruvan.
Vid fullborrning av ett nytt
1 070 meter långt personschakt
delades arbetet upp i tre etapper för att man skulle kunna
arbeta i flera nivåer samtidigt.
En bergplugg avdelade etapperna.
Samtidigt som pilothålet
borrades i mellanetappen drogs
rymningskronan uppåt i den
översta delen. Riskanalysen
visade att den största risken är
att borrstången går av och att
rymningskronan faller ner tillsammans med stången och belastar den avskiljande bergpluggen dynamiskt, med stenfall på
undersidan som följd.
Anders redovisade beräkningarna som gjorts för att
säkerställa bergpluggen längd
om det värsta skulle hända.
Man tog med i beräkningen
hur mycket den växande höjden på borrkaxet från rymningen skulle dämpa stöten.
Bergpluggen längd bör vara 8
meter för att endast lindriga
skador ska uppstå. Detta under
förutsättning att det finns 5
meter borrkax ovanpå pluggen.
Rymning upp till 75 meter kan
göras helt utan risk för skador
under bergpluggen.
När kronan befann sig på
238 meters höjd över bergpluggen och endast 60 meter
återstod att rymma hände det
som inte ska hända. Utan föregående varning bröts borrstången av och fullborrningskronan med 60 meter rör-
Beatrice Lindström, Trafikverket, Christine Saiang, Geoteknologi LTU, Ahmed El-Sayed, KTH/Ramböll, och
Tomas Svensson, Geosigma (bilden till höger) redogjorde för olika typer av förundersökningar och labbtester.
12
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 13
STEEL-LINE
Kabelsläpkedjor
för tuffa miljöer
STEEL-LINE stålsläpkedjor från Kabelschlepp är extremt
robusta och anpassade för de tuffaste miljöer.
Släpkedjorna finns både i elförzinkat och rostfritt
utförande. I standardutförande finns de i storlekar med
innermått från 31x70 mm till 370 x1 500 mm.
Några av fördelarna med STEEL-LINE
• Tål höga mekaniska påfrestningar
• Tål höga temperaturer
• Klarar långa fribärande åksträckor
• Klarar kedjeinnehåll med hög vikt.
För miljöer där stålsläpkedjor inte behövs kan Miltronic
erbjuda marknadens största sortiment av plast- och
hybridsläpkedjor.
Kontakta oss gärna för en närmare
presentation av utbudet.
Miltronic AB
Box 1022 . 611 29 Nyköping . Besök Kungshagsvägen 7
Telefon 0155 777 00 . www.miltronic.se
9LKDUDOOWGXEHK|YHU
LQRP\UNHVNOlGHURFK
SHUVRQOLJWVN\GG
'XKLWWDU%M|UQNOlGHURFKDQGUDYDUXPlUNHQ
'
XKLWWDU%M|UQNOlGHURFKDQGUDYDUXPlUNHQ
QlUPDVWH*UROOVEXWLNZZZJUROOVVH
LLQlUPDVWH*UROOVEXWLNZZZJUROOVVH
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 14
Tunnelingång i känsligt läge med flera tunnlar intill varandra. Här skjuts andra sektionen. Spräckning med
hjälp av vattentryck har testats vid Citybanan, hos SKB och vid tunnelbanebyggen i New York. Foto: Emstone.
Skuthantering med hjälp av hydraulisk spräckning.
Varje spräckning klaras av på ungefär 10 minuter
(ovan och t.v.).
energi när den träffade kanten
på kronan och kastade in den i
orten.
stänger föll ner i schaktet. När
kronan träffade kaxet ovanpå
pluggen styrdes den åt sidan
mot orten parallellt med bergpluggen. Borrsträngen hade
under nedfärden brustit alldeles ovanför kronan, den långa
borrsträngen ovanför brottet
träffade kanten på kronan som
slungades 15 meter in i orten.
Kvar i schaktet stod 60 meter
rörstång.
Fallet inträffade nära läget
för maximal energinivå. Beräkningar visar på 136 MJ vilket
motsvarar rörelseenergin hos
ett fordon med massan 136 ton
som färdas i 160 km/tim.
Undersidan av pluggen borde
ha fått synliga skador, men ingenting kunde upptäckas.
Det visade sig att friktion
mot bergväggen och luftmotståndet i schaktet hade en dämpande inverkan som man inte
räknat med i analysen. Även
kronans styrning bort från bergpluggen tack vare borrkaxet
minskade energimängden. Den
tunga borrsträngen tappade
14
ken måste sättas i centrum för
att övergången ska lyckas.
Ny sprängmetod
vid känsliga lägen
Från skivpall till
skivrasbrytning
Ulf Håkansson, Skanska, visade
Norska Rana Gruber AS, bryter hematit- och magnetitmalm
i bland annat Kvannevannsgruvan öster om Mo i Rana.
Där har man gått från dagbrottsbrytning till underjordsbrytning. För att öka gruvans
kapacitet och tillgänglig malmreserv beslöt man efter en förstudie att övergå från öppen
skivpall till skivrasbrytning.
Kristina Jonsson, Rock
Mechanics Engineer, berättade
om de utmaningar som förändringen medförde produktionsoch säkerhetsmässigt. Ett spännande projekt där bergmekani-
Emstones Powersplitter, en ny
intressant
lösning
under
uppsegling, hydraulisk spräckning av berg där sprängmedel
svårligen kan användas. En
tillplattad hydraulisk slang omgiven av halvmånformade stålplattor på ömse sidor om slangen förs in i förborrade hål. De
expanderas med vattentryck
upp till 700 bar. Plattorna
trycker på berget tills en spricka
uppstår. Expansionen fortsätter
till dess att slangen är helt rund
och dess armering hindrar fortsatt expansion.
Brytning av berg genom
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 15
s
n
n
fi
u
N
e
d
a
r
e
s
i
r
Au k to
!
t
g
i
t
k
i
r
å
p
e
r
a
g
n
ä
r
p
s
g
r
e
B
Varför chansa?
www.bef.nu
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.16 Sida 16
Johan Spros, KTH, Hana Liszka, TRV, Lisa Hernqvist, Vectura Consulting, Björn Sandström, WSP, och Johan
Funehag, Tyréns/Chalmers lyssnar på Thomas Dahlman, TRV, som inledde sessionen om inläckage och tätning
(bilden till höger).
hydraulspräckning ger stora
kostnadsbesparingar i tätbebyggda och vibrationskänsliga
områden. Systemet är så gott
som ljudlöst och inga skadliga
vibrationer uppkommer. Det
gör att besiktning av byggnader inte behövs. Säkerheten vid
markarbeten ökas jämfört med
traditionell sprängning.
Systemet är framtaget för att
kunna användas många gånger
och konstruktionen har få rörliga delar, underhållet blir
minimalt. Alla kilar delar på
samma hydraulpump och är
sammankopplade genom högtrycksslangar. Systemet är
lämpligt i en rad olika situationer och kan användas både
sommar och vinter.
Användningen är enkel liksom förvaringen. Några sprängtillstånd behövs naturligtvis
inte. Borrdimensionen är normalt 64 millimeter men för
stenindustrin finns även 27 och
34 millimeter för att ersätta kil
och slägga. Hydraulkilarna kan
användas om och om igen, 200
gånger innan de inre delarna
måste bytas. Tester har skett
nas bergtekniska design.
Christine Saiang, LTU,
redogjorde för grundforskning
som behandlar hur olika
bergarters mekaniska egenskaper förändras när de utsätts för
kraftig värmeväxling, exempelvis vid brand i tunnlar. Där kan
temperaturen snabbt komma
upp i 1 500 ºC. Förutom fara
för människoliv uppkommer
också strukturella skador på
berget.
Ahmed El-Sayed, KTH/Ramböll, beskrev en serie skjuvförsök utförda i fyra steg. Man
studerade passningens inverkan
på skjuvhållfastheten för ofyllda
och råa bergsprickor. Resultaten visade god överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade värden på sprickans
skjuvhållfasthet. Beräkningarna
skedde enligt Fredrik Johanssons modell från KTH 2009.
vid Citybanan, hos SKB och
vid tunnelbanebyggen i New
York.
Hålavståndet bör vara 400500 mm, man får alltså en
maximal skivtjocklek på 500
mm. Läget för sprickan kan styras och metoden innebär ett
miljövänligt och enkelt handhavande.
Förundersökningar
och labbtester
Beatrice Lindström, TRV, an-
svarig för projekteringsarbetet
för bergtunnlarna i Förbifart
Stockholm, presenterade föreläsarna i blocket ”Förundersökningar och labbtester”. Tomas
Svensson, Geosigma, visade
resultat från några av de borrhålsundersökningar som gjorts
vid Förbifart Stockholms tre
planerade passager under Mälaren. Hålen är borrade med
styrd borrning. Undersökningarna ska användas som projekteringsförutsättningar för bergtunnlarna. Tillsammans med
andra undersökningar kan man
göra ingenjörsgeologiska prognoser som optimerar tunnlar-
Inläckage
och tätning
Thomas Dahlman inledde med
att berätta om den internationella injekteringskonferensen
som han besökte i New Orleans
15-18 februari. Konferensen
hålls vart tionde år. I år kom
686 deltagare, varav 24 från
Sverige. Här visade det sig att
Sverige verkligen ligger i framkant. Bland annat höll Ulf
Håkansson, Skanska, ett uppmärksammat föredrag om separation och om hur man kan
mäta hur långt in i berget bruket går.
Johan Funehag, Tyréns/Chalmers, som doktorerat på Chalmers i teknisk geologi, berättade om praktiska fördelar och
problem vid injektering av tätningsmedlet Silica Sol. Det består av ytterst fina partiklar av
kiseldioxid (SiO2) som håller
sig svävande i vatten. Inträngningsförmågan ökar och man
kan styra injekteringsmedlets
geltid. Problem kan bero på
stora injekteringsvolymer, återslag och ytläckage.
Lisa Hernqvist, Vectura Consulting, redogjorde för sin doktorsavhandling från Chalmers
om sprickkaraktärisering av
berg i 2D och 3D vid injektering. Syftet är att öka förståelsen för bergets vattenförande
Erling Nordlund, LTU, inledde sessionen Stabilitetsanalys med föreläsarna Diego Mas Ivars, Itasca
Consultants, Yanting Chang, Geton, och Musa Adebayo Idris, LTU. Föreläsarna i denna session representerade
tillsammans med sina medförfattare sju olika nationer.
16
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 17
".4v/NE3TOP3HOPv
n$ETVIINTEHARILAGERIDAGLEVERERARVIIMORGON
3LITOCHRESERVDELAR
TILLSTENKROSSAR
+ LIPPBLOCKSY MBOLENFÚRURK RAF TBLIRT ILLG R USGENOM
K ROSSNING4ILLDET TABEHÚVSPÍLIT LIGUT R UST NINGSOM
K LARARAVAT TGENERERADENENOR MAK RAF TSOMK RËVS
". 4ERBJUDERET TBRET TUTBUDAVSL ITOCHRESER VDELA RFÚRSTEN K ROSSA R". 4HA R
MERË N R IT N I NGA ROCHDETl NNSFEM". 4CER T I lERADEG JUTER IERPÍOL I KA
PLATSERIVË RLDEN6ILAGERHÍ L LERSL ITOCHRESER VDELA RT I L LK ROSSMË RKENSOMT I L L
EXEMPEL3A NDV I K-ETSO,OKOMO( 0% X TEC3VEDA LA"A R MAC+ LEEMA NN
2EI NEROCH4ELSM ITH$ETV II NTEHA RILAGERIDAG LEVERERA RV II MORGON
2ESERVDELAR
TILLTRANSPORTÚRER
6ÍR TREDANBREDASOR T IMENTAVHÚGK VAL ITAT IVA
RESER VDELARÚKARDAGL IGEN0ER FEKTPASSFOR MOCH
PRESTANDAËR". 4 SSIG NUM
" . 4 H Í L L E R E T T S T O R T U T B U D A V T R A N S P O R T Ú R S K O M P O N E NT E R I L A G E R F Ú R v/ NT I MEvLE VERA N S ER6Í RAR U L L A RË R" CER T I F IERADEFÚRG R U VD R I F T
+ O M P O N E N T E R N A H Í L L E R S A M M A H Ú G A K V A L I T E T S O M V Í R A S T E N K R O S S P R O D U K T E R V I L K A G J O R T " . 4 K Ë ND A Ú V E R HE L A V Ë R LD E N % T T NY T T P R O D U K TO M R ÍD E F Ú R " . 4 MENMEDS A M M AK V A L ITE T SK RAV
3IKTMEDIAOCH
RESERVDELARFÚRSCREENING
&ÚR UTOMAT T". 4ERBJUDERVËRLDSLEDANDEPRODUKTER
OCHDELARFÍRDUOCK SÍTADELAVVÍR TKUNNANDEOCH
LÍNGAER FARENHET
6IHJË LPERD IGAT TVË LJADETBËSTAMATER IA LETFÚRD IT TË NDA MÍ LSÍAT T
SI KT N I NG SPROCESSENOPT I MERAS". 4T I L L HA NDA HÍ L LERLÚSN I NGA RFÚRA L LAT Y PERAV
SI KTA RMATER IA LF RA KT IONSK RAVOCHK VA L ITETSN IVÍER
".4MASKINERETTLËTTVAL
".4SSENASTEAFFËRSOMRÍDEËRHÚGKVALITATIVAMASK INER
FÚRGRUVOCHANLËGGNINGSINDUSTRINDËRVIKOMMERATT
TILLVERKAETTFÍTALSPECIELLTUT VALDAMASK INERMED".4S
HÚGASTANDARD
".4.ORDIC!"s"OX'ËVLE3VERIGE
4ELEFONsWWWBNTTEAMCOM
PRECISREKLAMSE
'
ENOMAT TVË LJA". 4SOMD I NLEVERA NTÚRVË LJERDUK VA L ITET
SER V ICEEN KEL HETOCHMEDVETEN HET
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 18
Bergmekanikdagen har som tradition att dela ut ett pris till dagens bästa föreläsare. Ulf Håkansson, Skanska,
fick priset för sitt föredrag ”Hydraulisk Spräckning – en miljövänlig metod för bergbrytning”. Till höger: Eva
Friedman, BeFo, Pia Söderlund, Tyréns, och Per-Ivar Marklund, Boliden Mineral, delar ut priset. Eftersom Ulf
Håkansson, Skanska, hade tvingats att återvända till sitt arbete mottogs priset av Erik Ahnberg, Emstone, som
tillsammans med Ulf och Yanting Chang, Geton, ligger bakom rapporten.
spricksystem och att förbättra
metoden för inflödesprognos
så att injekteringen kan anpassas till spricksystemet.
Johan Spros, KTH, och
Hana Liszka, TRV, presenterade en fallstudie om inläckande
grundvatten i bergtunnlar. För
att tillgodose de allt högre miljökraven måste planering och
utförande av grundvattenövervakningen utvecklas. Resultatet
av den jämförande studien mellan Eurokodens observationsmetod och hanteringen av
grundvattenfrågor i Norra Län-
fylls därefter omedelbart med
bultbruk. Resultatet bedöms
som bra, men förfarandet var
inte helt problemfritt och förbättringar kan göras. Men tunneln är tät och hålfyllnader som
blottats vid sprängning visar att
hålen är fullständigt fyllda.
Man har inte heller fått några
problem med läckande bulthål.
ken visade på stora likheter.
Man använde flera olika kompletterade parametrar som gav
relevant information vid olika
skeden i projektet.
Björn Sandström, WSP, berättade om ett praktiskt problem med otäthet på grund av
läckande bulthål och injekteringshål. En ny metod har
tillämpats vid Bohusbanan i
Skee. Man fyller injekteringshålen från botten med styvt
bruk direkt efter injektering.
Hålen för systembult injekteras
först med mikrocement och
Många utmaningar
på stora djup
– Det är lätt att hitta utmaningar
på stora djup, förklarade Erling
Nordlund, professor vid LTU,
Bergmekanikdagen avslutades med mingelbuffé i Norra Latins Ljusgård.
18
inledare till dagens sista session
”Stabilitetsanalys”. Där finns
ofta stora spänningar, belastningar som överskrider hållfastheten och förstärkningar som
utsätts för stora påfrestningar
där både deformationstålighet
och hög lastförmåga krävs. Vid
ytliga konstruktioner kan utmaningarna bestå av liten bergtäckning, osäkert spänningstillstånd, vittrat berg, belastad
markyta eller flera nivåer av
tunnlar.
Erling visade några bilder
från besvärliga gruvor. En från
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 19
MAXAM finns representerat i ett 20-tal europeiska länder med 27 fasta fabriker i 11 av
dessa. Den sammanlagda försäljningsvolymen gör MAXAM till Europas största
sprängämnesleverantör. MAXAM erbjuder ett komplett sortiment av högkvalitativa
sprängämnesprodukter kombinerat med bästa tänkbara tekniska support och teknisk
utveckling med syfte att göra produkterna säkrare, effektivare och miljövänligare.
MAXAM Sverige AB
Tel. 054-535310
E-mail. info@maxam-sverige.com
Vi söker två arbetsledare till region Stockholm
Jehander söker två arbetsledare till berg- & grustäkterna i Riksten och i Bro/Bålsta.
För mer information om tjänsten och företaget
besök oss på www.jehander.se
Frågor besvaras av:
3OÚA.ORDPRODUKTIONCHEF"ROOCH"½LSTAP½
TELELLEREPOSTSOÚANORD JEHANDERSE
6ERONIKA.ORDHPRODUKTIONCHEF2IKSTENP½
tel. 08-625 6350 eller
EPOSTVERONIKANORDH JEHANDERSE
!!!"
"
Jehander ingår i HeidelbergCement-koncernen, marknadsledande globalt inom produktområdet ballast och
en betydande aktör inom cement, betong och andra
relaterade verksamheter. Detta gör HeidelbergCement
till en av världens största byggmaterialproducenter.
Koncernen har cirka 52 500 medarbetare på 2 500
PLATSERIÛER¼NL¼NDER
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 20
Bengt Ludvig, Petro Team, Tuomo Orpana, Tyréns, Christer Andersson Höök, Petro Team, Daniel Lillieroth,
Besab, Jimmy Magnusson och Claes-Göran Henriksson, Tyréns. Bilden till höger: Eva Friedman, BeFo, Sture
Åberg, Malmfälten AB, Per-Ivar Marklund, Boliden Mineral, och Eva Hakami, Geosigma.
Urban Åkeson och Robert Engström, TRV, Per Lindén, Bilfinger Berger, och Sven-Ove Timmersjö, TRV. Bilden
till höger: Johannes Hansson, Atlas Copco, Siri Hansén, Ramböll Sverige, och Martin Brantberger, Geosigma.
Kiirunavaara med smällbergsproblem och en från Bulyanhulu i Tanzania med stora
deformationer där taket har
satt sig och ena väggen bucklat ut.
Musa Adebayo Idris, kom
till LTU som doktorand
2008. Hans föredrag illustrerade vikten av att ta hänsyn till
variationen i bergmassans
egenskaper vid analysen av
brytningsrummets stabilitet.
Artikeln behandlade en sannolikhetsbaserad ansats för
analys av komplexa bergmassor med stor variation i mekaniska egenskaper vid en kana-
densisk gruva. Det var stor
skillnad mellan sidobergets
och malmens mekaniska egenskaper. Traditionella deterministiska metoder var inte
meningsfulla här. Vid en sannolikhetsbaserad ansats kan
man ta bättre hänsyn till variationen i indata vid numerisk
analys. Tre olika statistiska
metoder användes.
Diego Mas Ivars, Itasca
Consultants, doktorerade på
KTH 2010. Han presenterade
en artikel rörande bedömning
av stabilitet och tunnelförstärkning med 3D-numerisk analys
för ett avsnitt av Norra Länken.
Man utredde effekten av en
stor ytlast ovanför en befintlig
tunnel med begränsad bergtäckning. Beräkningarna inkluderar planerad förstärkning och
förekomst av identifierade subvertikala sprickor. Resultaten
visar att effekten av ytlasten
inte påverkar stabiliteten hos
tunnlarna.
Yanting Chang, Geton Consulting AB, disputerade 1994
på KTH. Han har sedan arbetat
bland annat på Vattenfall och är
numera verksam i sitt eget företag. Föredraget hade titeln
”Metodförslag till tidig varning
av spröda brott i djupa gruvor
genom töjningsövervakning”.
Spröda brott i form av smällberg eller spjälkning utgör en
betydande risk vid gruvproduktion. Yantings föreslagna varningssystem med töjningsmätning och töjningsanalys parade
med larmgränser och säkerhetsindex kan utgöra ett tillförlitligt system för prognos och
tidig varning, en väsentlig faktor vid hantering av stabilitetsproblem.
De flesta av de 174 deltagarna
anslöt till en festlig mingelbuffé
i Norra Latins Ljusgård med
trevlig samvaro, mat och dryck
och musikunderhållning.
Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
20
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 21
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.35 Sida 22
Rapport: Kjell Duberg
22
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.36 Sida 23
ÅRETS BERGSPRÄNGARE
– en gosse med sjövett
Ingemar Haslinger och Lars Frändberg, Orica, överlämnar prischecken till Jan Johansson (i mitten).
Prissumman är på 70 000 kr varav 10 000 kr ska gå till något behjärtansvärt ändamål som Årets
Bergsprängare själv väljer.
Rapport från
BK:s 57:e DISKUSSIONSMÖTE
I sitt hälsningsanförande uttryckte BK:s ordförande Örjan Wolff sin
glädje över att 101 företag nu är anslutna till BK. Konjunkturerna ser
bra ut framöver, gruvorna går för fullt och stora infrastruktursatsningar
motverkar den mindre nedgång som väntas för entreprenörerna det
närmaste året.
och mer långsiktig planering
för
undermarksbyggandet.
Som exempel framhöll han
Helsingfors som tack vare
sådan planering skapat fantastiska anläggningar under mark.
Tomas From, SveMin, gav
sin årliga analys av läget inom
gruvindustrin och kunde peka
ÖRJAN (t.v.) gav en översikt
över BK:s verksamhet och engagemang inom sådana organisationer och nätverk som ITA,
EFEE, Bergsam, Bergforsk,
SGU:s mineralresursråd och
SGU:s råd för samhällsplanering. Han avslutade anförandet
med sin hjärtefråga – en bättre
23
på hög aktivitet. Flera befintliga gruvor expanderar och
många prospekteringsarbeten
och gruvprojekt pågår. Han belyste utvecklingen av Råvaruinitiativet inom EU2020, beskrev den svenska mineralstrategin och tyckte sig se ökad
effektivitet i tillståndsproces-
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.36 Sida 24
stockholms Lokaltrafik AB
(SL). De tre sistnämnda är alla
ledamöter i BK:s förtroenderåd.
Årets Bergsprängare
hyllades på Grand Hôtel
Gunnar Nord, Atlas Copco, välkänd moderator, och i mitten Tomas From, SveMin,
som rapporterade om läget för gruvindustrin. Längst till höger Jenny Greberg,
LTU, nyinvald ledamot i BK:s Förtroenderåd.
serna. Allt detta påverkar gruvindustrin positivt.
Under dagen hölls 16 föredrag och gavs ett antal läges-
rapporter från stora projekt.
Föredragen var indelade i fyra
sessioner med var sin moderator, Per Tengborg, BeFo:s nya
forskningsdirektör, Jenny Greberg, LTU, Gunnar Nord,
Atlas Copco, och Gabriella
Burel, projektledare i Stor-
Som vanligt visade ett stort antal företag sina produkter i mässhallen. Här Orica
med Ola Andersson, Fabian Olsson, Johan Håkansson, Ingemar Haslinger, Anton
Lind, Nitro Consult, Hreidar Gestsson och Thor Andersen.
Vid den magnifika konferensmiddagen i Grand Hôtels
Vinterträdgård presenterades
traditionsenligt Årets Bergsprängare. Den högtidliga prisutdelningen förrättades av Lars
Frändberg och Ingemar Haslinger, Orica. Lars Frändberg
betonade i sitt tal att
bergsprängningsbranschen är
oumbärlig för utvecklingen av
Sverige och övriga världen.
– Bergsprängarna har byggt
vårt välstånd och är en del av
samhällets viktigaste stöttepelare, poängterade Lars. Årets
Bergsprängare har tillsammans
med kunder utvecklat ny
sprängteknik och han har arbetat stenhårt för att föra in yrkeskategorin i samhällets finrum
där bergsprängarna hör hemma.
Från att ha grävt diken har han
på 30 år utvecklats till en av
yrkets främsta.
Jublet steg i lokalen när pristagaren, efter en lång spänningsfylld konstpaus, presenterades som Jan Johansson,
Voglers. Jan är mycket uppskattad i branschen och gör en stor
insats bland annat som styrelseordförande i BEF, föreningen
som han också var med om att
grunda.
Juryns motivering lyder: Jan
Johansson är en pionjär inom
många områden och har en
synnerligen gedigen och bred
kompetens. Han betraktas av
alla – kunder, kolleger, konsulter och myndigheter – som en
empatisk men också mycket
handlingskraftig person. Med
säkerheten i centrum arbetar
han för att höja yrkets status.
Välgörande
sjöräddningsinsats
Utnämningen ”Årets Bergsprängare”
introducerades
1988 av dåvarande Nitro Nobel,
T.v. Christer Wretman,
Global Drilling.
24
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.46 Sida 25
Experience and innovation are the keys
to our successful products – the right
equipment for mining and tunnelling
made by GIA, Sweden.
• ANFO Charge-Up Trucks
• Utility & Service Trucks
• Scaling Trucks
• Cable Bolter
• SwedVent Axial High Pressure Fans
• SwedVent High Pressure PVC Ducting
• Häggloader
• Shuttlecar
• Kiruna Electric Truck
• Diesel Locomotive
• Rescue Chamber
CHARGING AND
SERVICE TRUCK
GIA Industri AB, P.O. Box 59, SE-772 22 Grängesberg, SWEDEN, Phone +46 240 79700, Fax +46 240 79725, E-mail: info@gia.se, Internet: www.gia.se
Trans-Auto
Trans-Auto är
är en
en av
av de
de ledande
l e dan d e
leverantörerna
l e v e r a n tö r e r n a a
avv d
drivlinekomponenter
r i v l i n e k o m p o n e n te r p
på
å
den
den n
nordiska,
ordi sk a , b
baltiska
altiska och
och rryska
yska marknaden
m ar k na d en
Bland
Bl an d d
de
e fföretag
öretag vvii rrepresenterar
e p r e s e n te r a r å
återfinns:
te r fi n n s:
TTransmissioner
r an smis si on er o
ch a
x lar, vvilka
ilk a ttidigare
idig are vvar
ar kkända
än da
och
axlar,
u
nder produktnamnen
pro duk t namn en C
lar k- Hur th, Clark,
Clar k , Hurth,
H ur t h ,
under
Clark-Hurth,
K
ir k s t all , S
ig e , C
oma x le
Kirkstall,
Sige,
Comaxle
H
ydr aulisk a kkomponenter
o m p o n e n te r
Hydrauliska
o
ch b
r o m s s y s te m
och
bromssystem
FFlexibla
le x ibla kopplingar
ko p p l i ng a r
V
ät skekoppling ar, kraftuttag,
k r af t ut t ag ,
Vätskekopplingar,
iindustritransmissioner
n du s t r i t r an smis si on er m
m
mm
K
r af t ut t ag
Kraftuttag
KOMPLETTA
KOMPLETTA KOMPONENTER,
KOMPONENTER, ORIGINALRESERVDELAR,
ORIGINALRESERVDELAR, RENOVERINGAR
RENOVERINGAR OCH
OCH UTBYTESENHETER.
UTBY TESENHETER.
w
www.transauto.se
w w.transauto.se
FFörrådsvägen
ör r åd s v äg en 6
ox 2
15, S
E-151 2
3 Södertälje,
Söder t älje, Sverige.
Sver ige.
6,, B
Box
215,
SE-151
23
T
el: ++46
46 8 554
554 240
240 00,
0 0, fax:
f a x : 46
46 8 554
554 240
240 10.
10.
Tel:
iinfo@transauto.se
nfo@transauto.se
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.46 Sida 26
Marianne Johansson och Stefan Persson, Sandvik, med Anne Suonurmi, SMC Finland. Till höger: Konkurrenterna Niclas Nilsson, Forcit, och Tommi Sjöberg, Norab, tycks komma någorlunda överens.
Marie Jonsson från GIA, som Atlas nyligen har förvärvat, och Ulf Sundberg, Atlas Copco Rock Drills.
Till höger: Jan Udén, en av föredragshållarna på konferensen, Lars-Åke Öhlén och Ronny Frisk, NCC Norrströmstunneln, och Niclas Tidström, Atlas Copco, vid BEFs välbesökta monter där Emelie Svensson
informerade.
numera Orica Mining Services.
I jurykommittén ingår i dag
Lars Frändberg, Orica, Ingemar Haslinger, Orica, Donald
Jonson, Nitro Consult, Roland
Netterlind, BEF, Örjan Wolff,
Bergab, och Åke Hansson, Trafikverket.
Prissumman har i år höjts till
70 000 kr, varav 10 000 kr är
öronmärkta till välgörande
ändamål som pristagaren själv
väljer. Jan, som tillsammans
Verksamheten finns på 45
arbetsplatser från Småland till
Stockholm med huvudkoncentration på västkusten. Klas
Vogler är vd och Jan är produktionschef. De senaste år har
Klas son, Christian Vogler, tillsammans
med
Bogunnar
Andersson tagit över den
arbetsledande funktionen. De
svarar för allt från borrning till
sprängning och sköter det
praktiska medan Klas och Jan
med sin familj har ett stort båtintresse, meddelade att han vill
stödja Sjöräddningssällskapet.
En ideell förening som helt
utan statsbidrag svarar för 70
procent av Sveriges sjöräddning.
Jan är delägare i Voglers Sverige AB, ett bergsprängningsföretag med huvudsaklig inriktning på produktionssprängning
i bergtäkter för grus till
betong, asfalt och vägmaterial.
har hand om avtalen och ser till
att det finns jobb. Största kunden är NCC. Man spränger loss
ca 7 miljoner ton berg per år
och utför också skutslagning,
krossning och schaktarbeten.
Muddringssamarbete
med holländare
På senare år har ett samarbete
utvecklats med holländska van
Oord, en av världens största
marina entreprenörer med
Roland Netterlind, BEF, och Per-Arne Lindqvist, Niili Mineral. Till höger: Leo Hirverud, LKAB Berg & Betong,
och Sören Linnman, Boliden Mineral, projektledare i Garpenberg.
26
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.46 Sida 27
ForcitSwedenABärettdotterbolag
tillABForcitOYiFinland.Forcitär
idagSverigessamtNordensstörsta
leverantöreravsprängmedel.Forcits
produkteräravhögkvalitetochväl
anpassadeförvårtnordiskaklimat.
Forcitlevereraridagproduktertill
entreprenadmarknadsamtledande
gruvoribådeSverigeochFinland.
Blandvårakunderfinnssåväl
entreprenörföretagsåsomtvåavde
störstagruvornaiSverigeBoliden
MineraliAitiksamtNorthland
ResourcesgruvoriKaunisvaara
Pajalakommun.
Forcitärenheltäckandeleverantör
avprodukterförallaapplikationer
inombergbrytning,bådeovanǦoch
underjord.
Förmerainfobesökvårhemsidapå
www.forcit.se.
Foto: Våre Veger
Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring
Let’s connect
Med vårt stora
LAGERSORTIMENT
kan vi garantera
SNABBA LEVERANSER
till KONKURRENSKRAFTIGA PRISER!
Solbräckegatan 15
442 45 Kungälv
Sweden
Tel +46 303 24 30 80
E-mail info@pretec.se
www.pretec.se
EGEN PRODUKTION
gör oss dessutom flexibla
och startsnabba!
Du hittar oss även
i Norge:
Pretec AS
Tlf +47 69 10 24 60
LET’S CONNECT!
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.47 Sida 28
Christina Johansson Linder, Gruvteknik, tar emot vid Swedish Mining Tunneling Groups monter.
Till höger: Rebecca Karlsson, LTU med WSP-gänget Magnus Johnsen, Marie von Matérn, Björn Sandström
och Paul Evins.
Roland Netterlind, BEF, gör V-tecknet för ett bra val av pristagare. Utmärkelsen ”Årets Bergsprängare”
instiftades 1988 av dåvarande Nitro Nobel, numera Orica Mining Services.
muddring som specialitet. Det
första var breddning och fördjupning av inseglingsrännan
till Norrköpings hamn oc det
följdes av ett liknande projekt i
Brasilien. Ytterligare ett jobb i
Sydamerika är på gång till hösten. Då gäller det en inseglingsränna långt ute till havs där det
kan blåsa så rejält att man inte
kan borra och spränga från
pråm. Man ska i stället använda
en specialbyggd borrplattform
som är konstruerad så att den
själv kan gå på bottnen.
– Den här typen av lite
annorlunda jobb är väldigt stimulerande som avbrott i den
vanliga lunken, menar Jan som
hoppas på fortsatt samarbete
med van Oord. Vi har även haft
uppdrag i Hey Point i Australien och i Norge. Personalen
som används för dessa jobb
kommer från vårt bolag i Estland, Voglers Eesti. Där slog
konjunkturnedgången mycket
hårt och verksamheten behöver
kompletteras med internationella jobb.
Missade sjömanslivet
med en dag
Det hela började med att Jan
efter lumpen anmälde sig hos
Thunbolagen i Lidköping.
I sitt tacktal framhöll Jan allt det arbete som görs av entusiastiskt och kunnigt folk i branschens alla organisationer, föreningar och nätverk. Till höger bild publicerad i Sprängnytt 1988. Klas är 37 år och Jan 28. Det var
hårt slit som gällde trots att det ser ganska avspänt ut på bilden. Både Klas och Jan kommer från Kållandsö
norr om Lidköping.
28
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.47 Sida 29
www.pjjonsson.se
Jonsson L1208
Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner
894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se
Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.47 Sida 30
Tiotusen kronor av prissumman är öronmärkta för välgörande ändamål som Årets Bergsprängare själv
väljer. Jan, som tillsammans med sin familj har ett stort båtintresse, meddelade att han vill stödja
Sjöräddningssällskapet. En ideell förening som helt utan statsbidrag svarar för 70 procent av Sveriges
sjöräddning. På bilden Jan med familj vid sjöräddningskryssaren. Fr.v. Alice, Alfred, Jan, Anette och John.
Ett dressyrpass med åsnorna Hilding och Sonja. Hilding påstås vid ett bröllop som hölls på gården ha bitit loss
en bit av brudgummens kostym.
– Jag var 21 år och kunde gott
tänka mig att jobba som matros
på någon båt. I väntan på
besked hjälpte jag en bekant
dam att handgräva ett parti.
Hon hade anlitat en grävmaskinsentreprenör och på
vissa ställen kom han inte åt. På
tillsammans frågade Allan om
Jan ville komma och hjälpa
sonen Klas med sprängning.
– Och redan några dagar
senare började min karriär i
bergsprängningsbranschen.
Samma dag som jag anställdes fick jag meddelande om
så sätt träffade jag Allan Vogler,
Klas far. Allan hade drivit en
grävmaskinsfirma sedan 50talet och på 70-talet utökat sin
verksamhet genom att köpa en
lokal bergsprängningsfirma på
Kållandsö.
Efter några timmars grävning
30
jobb på en båt. Så nära var det
alltså att livet hade fått en helt
annan inriktning.
Sedan dess har Jan arbetat
med Voglers och han blev delägare på 90-talet.
– Företaget blev mer och
mer ett bergsprängningsföre-
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.47 Sida 31
Söker du driftssäker bandvåg?
Våra olika vågdatorer
OJ426P ʹ Bandvågstransmitter med Profibus DP.
OJ436 ʹ Över 1 600 sålda enheter, många kommunikationsmöjligheter.
OJ446 ʹ Reglerande bandvåg med funktion för satsvägning.
Anpassning
Vi bygger våra vågdon speciellt för att passa den transportör i vilken de är
avsedda att monteras. Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora
leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer.
Eftermarknad
Vi lägger stor vikt på support och finns till hands för det mesta.
Alla reservdelar till våra vågsystem är lagervara och skickas i
regel samma dag som beställning görs.
Kontakta oss för mer information om just Ert behov av bandvåg!
Tallskogsvägen 9
793 35 Leksand
oj.s@vagsystem.se
Tel: 0247-13657
Fax: 0247-145 96
www.vagsystem.se
Rullar
Slitgummi
Bandavskrapare
och mycket mer...

Te
el 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-11 15.47 Sida 32
Jan med familj hos grannarna Klas och Lotta Vogler som bor nära fiskeläget i Spiken. Här vid Voglers
egenhändigt byggda fågelsjö. Familjerna är uppvuxna på Kållandsö och där har man stannat.
tag. Jag började med borrning
men övergick snart till sprängning. Bergtäkter var ett ganska
nytt fenomen då. Vi var först i
Sverige med att pumpa Anfo
med mobil laddutrustning.
Mobila enheter fanns på stora
arbetsplatser, men de lämnade
aldrig området. Klas och jag
insåg snart att en mobil enhet
måste ge ett klart försprång
gentemot våra konkurrenter.
Det konventionella sättet då
var att plocka i dynamit.
Vi hjälpte Cementa i Skövde
och där hade man en gammal
lastbil med en Anfokruka på. Vi
fick låna den och började blåsa
in Anfo på fler och fler bergtäkter, mest nere i Småland. Efter
en tid byggde vi en egen mobil
laddbil. Men det skulle vara
dynamit i botten och vi jobbade väldigt mycket. Det var en
rolig men slitsam tid.
Bland initiativtagarna
till BEF
– Klas och jag startade BEF
2001 tillsammans med bland
andra Kurt Sjökvist, Torsten
Bonde och Volgan Karlsson.
Behovet uppstod när Dyno
Nobel fick norsk ägare. Företaget med sin stora forskningsavdelning hade tidigare varit
en självklar rådgörande instans
för myndigheterna. Allt detta
projekt någonsin. Det kommer
att göra gott för branschen i
hela Sverige.
var nu som bortblåst. Branschen saknade stadga. Statusen
för bergsprängare sjönk, man
lyssnade inte längre på oss och
myndigheterna satte upp
omöjliga regler grundade på
okunnighet. Något måste
göras.
Man kontaktade Rune Gustavsson som hjälpe till att dra
igång det hela. Han hade däremot ingen möjlighet eller tid
att arbeta aktivt med föreningen.
– Vi annonserade och Roland
Netterlind sökte jobbet och vi
fick från början i honom en
mycket duglig vd. Jag har varit
med hela tiden sedan dess.
BEF har 100 medlemsföretag över hela landet. Dessa utför 85 procent av alla ovanjordssprängningar i Sverige.
Tjugofem företag med betydande roll i branschen är aktivt
stödjande partner. Målet är att
förbättra entreprenörernas villkor, främja deras intressen och
stödja i dagliga frågor.
Nu ser det bra ut. Det har
hänt mycket de senaste åren.
Det är mer ordning och framför allt säkrare.
– Vi jobbar mycket med
yrkets status, framhåller Jan.
Nu byggs det som aldrig
förr. Förbifart Stockholm är
Sveriges största infrastruktur-
Europeiskt
sprängkort
Jans senaste engagemang av
ideell natur är arbetet inom
European Federation of Explosives Engineers, EFEE, för ett
gemensamt europeiskt sprängkort. EFEE bildades 1989 och
har nu 24 medlemsländer. BK
och BEF är medlemmar.
Donald Jonson, vd Nitro Consult, är svensk representant och
sedan maj 2010 organisationens president. Målsättningen
är att förena professionellt kunnande inom bergteknik i
Europa, vara en rådgörande
instans inför kommande EUdirektiv och att medverka till fri
rörlighet för bergsprängare
inom Europa.
År 2004 enades man inom
organisationen om ta fram ett
gemensamt europeiskt sprängkort och en grupp tillsattes för
att bestämma kursinnehållet.
Därefter skulle ett material tas
fram i form av en PowerPointpresentation. Länderna delade
upp sig på olika områden, Finland tog hand om borrning,
Tyskland laddningsberäkningar,
Spanien geologi osv.
När allt material samlats in
32
resulterade det i en PowerPoint-presentation med inte
mindre än 1 200 bilder! Projektet var då nära att dö. Ingen
orkade ta tag i det synnerligen
digra materialet och det fanns
inte heller pengar till alla kostsamma möten som skulle krävas för att få till ett användbart
material.
Efter att projektet legat
vilande några år ingrep en
norsk systerorganisation till
BEF, Norsk Forening for Fjellsprengningsteknikk
(NFF).
Man satte av 100 000 Nkr för
en fortsättning. När Donald
Jonson kom med i gruppen
engagerade han BEF och där
främst Jan, som med sin breda
erfarenhet var som klippt och
skuren för uppgiften.
Arbetet har deadline den 24
oktober då en gemensam europeisk sprängkurs på 150 timmar ska lämnas över till EFEE i
Paris. Jan reser nu två gånger i
månaden till Norge och arbetar
febrilt tillsammans med de
övriga i gruppen. Det är helt
och hållet ett ideellt arbete där
enbart resor och logi betalas.
EFEE kommer därefter att
gå vidare med utbildningen,
översätta till medlemsspråken
och ta fram instruktörer. Syftet
är att det till slut ska bli ett EUdirektiv.
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 33
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 34
RfSU
– ett råd med associationer
NÄR ROLAND NETTERLIND
ringde till en entreprenör på
Citybanan och presenterade sig
som ordförande i RfSU och
undrade om det vore möjligt
att få komma på studiebesök
möttes han av en viss förvåning.
– Vad sa du att du heter och
hur menar du?
– Jo, jag menar att vi gärna
skulle vilja komma och studera
hur ni hanterar skydd och
säkerhet på byggarbetsplatsen.
Jag ringer från RfSU, Rådet för
Sprängteknisk Utbildning. Det
är vi som har ansvaret för
spräng- och borrkort.
Då föll myntet ner och
givetvis var delegationen välkommen på besök (något som
vi kunde rapportera om i nr. 1 i
år).
Bildades redan
på sjuttiotalet
Första formella
handlingsplanen 1987
Den första formella handlingsplanen utformades 1987 och
arbetsordningen för Rådet fastslog att man skulle arbeta med
att säkerställa befintliga utbildningars kvalitet, bedöma läroplaner, godkänna sprängkortsutfärdare och administrera
sprängkortsformulär.
Samma år arrangerades också det första seminariet för
sprängkortsutfärdare till vilket
landets samtliga utfärdare inbjöds för att få information
om såväl bestämmelser som
produktnyheter och även rent
praktiska frågor kring utbildningarna. Detta seminarium
har därefter hållits vartannat
år.
År 2008 beslöts att rådet
också ska ansvara för ett borr-
kort med tanke på den starka
kopplingen mellan borrning
och laddning såväl tekniskt
som säkerhetsmässigt. Rådet
har därvid av praktiska skäl
delats upp i en Sprängsession
och en Borrsession.
BEF (Bergsprängnings Entreprenörernas Förening) övertog 2010 det administrativa ansvaret för rådet. Nuvarande
medlemmar är i sprängsessionen Arbetsmiljöverket, BEF,
MSB, Polisen, GRAMKO och
de utbildare som finns inom
sprängteknik. Medlemmar i
borrsessionen är Arbetsmiljöverket, BEF, GRAMKO och de
utbildare som finns inom borrteknik.
Rådets huvuduppgifter:
• Ansvara för utformning (innehåll och kursplan) av sprängkort och borrkort
• Ansvara för godkännande av
utfärdare av borr- och sprängkort.
• Generellt bevaka och utveckla
säkerheten inom bergsprängningsbranschen, gäller både
anläggnings- och gruvindustri.
JAN HALLONQVIST
Rådet för Sprängteknisk Utbildning bildades i samband
med att Arbetarskyddsstyrelsen
utfärdade sitt ”meddelande
1976:1” vari kraven på och utformningen av ett ”spräng-
Byggentreprenörerna tog över
det administrativa ansvaret.
Från och med 1986 ingår även
en representant från Polisen i
Rådet, antingen från Rikspolisstyrelsen eller från en polismyndighet.
kort” uppställdes. Sprängkortet
skulle vara ett dokument som
visade att innehavaren hade
såväl teoretisk utbildning som
praktisk erfarenhet av sprängning. I början var det Arbetarskyddsstyrelsen som godkände
de personer som utfärdade
sprängkorten.
Rådet bestod inledningsvis
av representanter från Arbetarskyddsstyrelsen, Byggförbundet, Vattenfall, Gruvhälsan och
Nitro Nobel. Rådets första stora
uppgift var att utarbeta läroplansförslag för den sprängtekniska utbildning som krävdes
för sprängarbasar och arbetsledare och som utgjorde grunden för de läroplaner som
sedan utfärdades av Skolöverstyrelsen 1978. Rådet var även
delaktigt i utformningen av de
skriftliga prov som användes
vid utbildningarna.
I samband med att Arbetarskyddsstyrelsens nya föreskrifter om Sprängarbete ”AFS
1986:14” trädde i kraft övergick huvudmannaskapet för
sprängkortet från Arbetarskyddsstyrelsen till Rådet där
Gruppen från RfSU som besökte Citybanan i vintras. Fr.v: Ulf Jonsson, Bergteamet, Shulin Nie, MSB, Thomas
Daugaard, ORICA, Peter Palo, Boliden, Roland Netterlind, BEF, Stefan Persson, Sandvik, Emelie Svensson,
BEF, Åsa Persson, Arbetsmiljöverket, Patrik Jansson, Polisen, Michael Hermansson, BergUtbildarna, och
Stefan Backefalk, LKAB.
34
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 35
Nu är det hög tid att skrota skroten i betydelsen av ett ställe där det
samlas en massa skräp. Numera är skroten en resurs även för miljön.
En modern skrot är idag en återvinningsanläggning. Där samlar
man in, återvinner och säljer vidare metaller på ett mycket mer miljöanpassat, och energibesparande sätt än traditionell gruvdrift.
Vi har bara ett klot. Då är det klokt att återvinna de resurser jorden
redan släppt ifrån sig. Och med långsiktigt tänkande bidra till färre
luftföroreningar. Så skrota skroten och gör high-five för återvinningsanläggningen. Rena guldgruvan för miljön.
MV Metallvärden AB Box 3143 103 62 Stockholm Tel: 08-440 84 60
www.metallvarden.se
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 36
Krossning under jord
Citybanan är indelad i sju entreprenader. Strabag (tidigare Oden) är entreprenör för
Norrmalmstunneln, en ren bergentreprenad där ca 220 000 kubikmeter berg sprängs ut.
Norrmalmstunneln sträcker sig från Observatorielunden vid Odenplan fram till Gamla
Brogatan nära Station City som byggs rakt under T-Centralen. Etappen är en kilometer
lång och innehåller tre kilometer tunnel.
CITYBANANS PENDELTÅGSTUNNEL
är en dubbelspårstunnel som i
stationsutrymmen förgrenar sig
till två enkelspårstunnlar med
ett spår på vardera sidan om
plattformen. En service- och
räddningstunnel går parallellt
med hela sträckningen. Norra
änden av Strabags entreprenad
består alltså av en dubbelspårstunnel och en servicetunnel.
Vid södra änden mot Station
City grenas de ut till fem tunnlar, fyra pendeltågstunnlar och
servicetunneln.
När Citybanan invigs 2017
tar Station City över Stockholm Centrals roll som centrum för pendeltågstrafiken.
Mellanplan förbinder Citybanans plattformar med T-Centralen ovanför. Bytestiderna mellan tunnelbana och pendeltåg
kortas då till några minuter, i
dag är bytestiden ofta omkring
10 minuter.
Genomslag
i söder
Strabag kunde inleda tunneldrivningen våren 2010 när den
550 meter långa arbetstunneln
Marianne Johansson och Jörgen Crilén,
Sandvik Construction.
36
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 37
i Norrmalmstunneln
En bandgrävare lastar den obemannade krossen. Den sköts av maskinförarna som lastar och kör bort det
krossade berget. Ett automatiskt övervakningssystem på krossen reglerar matarhastigheten. Alla förbrukare
på käftkrossen har elmotorer som försörjs med hjälp av en lång elkabel. Ventilationstrumman i taket blåser in
friskluft som kommer hela vägen från Torsgatan. Flera utblås är placerade på strategiska platser så att den
dåliga luften trycks ut genom arbetstunneln. För att slippa damm vattnas det sprängda och det krossade
berget flitigt.
från Torsgatan hade färdigställts. Arbetstunneln sträcker
sig från Bonnierhuset fram till
Olof Palmes gata, strax söder
om Norra Latin. Den kommer
att återställas när Citybanan har
satts i drift. På Norra Latins
skolgård, intill Olof Palmes
gata, pågår byggnation av ett
ventilationsschakt ner till tunneln 40 meter under mark. Det
ska ventilera station Stockholm
City.
Allt berg i Norrmalmstunneln är utsprängt ner till Gamla
Brogatan i söder, där nu markoch betongarbeten pågår. Fram
R A P P O R T:
700 kilo som smulade sönder
pluggen och de två arbetslagen
på ömse sidor kunde skaka
hand med varandra. Under
februari-mars i år skedde
genomslag på samma plats också i de fyra pendeltågstunnlarna.
KJELL DUBERG
till slutet av 2012 fortgår arbetet med att spränga ut det kvarvarande berget för tunnlarna
norrut.
Citybanans första genomslag
mellan två entreprenader skedde
i servicetunneln i november
2011. En två meter tjock bergplugg skilde Strabagentreprenadens södra ände från NCC:s
norra. Ett bergsprängarlag från
Strabag avfyrade en salva på
Krossning i tunneln
sparar 4 000 transporter
Det unika med denna entreprenad är att inte allt lossgjort
berg transporteras bort. Beräkningar visade att järnvägsbankens grundterrass behövde ca
10 000 kubikmeter kross, 037
125 mm. Strabag, i samarbete
med Sandvik, förde fram tanken att krossa en del av det
losstagna materialet på plats
inne i tunneln. I gruvor krossar
man under jord och vid vägbyggen ovan jord tar mobila
krossar kontinuerligt fram vägmaterial från råberget, något
som ger en enorm besparing
både när det gäller energi och
trafikmiljö.
– I tunnelbyggen blir det
problem om en kross med dieselhydraulik går under lång tid,
men med en eldriven kross fungerar det alldeles utmärkt, för-
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 38
Lossprängt berg fraktas här med en lågprofillastare fram till upplaget vid krossen. På bilden till höger
skymtar också bandgrävaren som lastar krossen och längst bort hjulgrävaren som lägger den krossade
fraktionen på upplag.
klarar Jörgen Crilén, Sandvik.
Valet föll på en Sandvik
UJ440E, 65 ton, tidigare kallad
1208F, vars käftkross (CJ412)
och transportband kan drivas
direkt med el. Alla förbrukare
på maskinen har elmotorer och
de kan matas antingen med el
från sin dieseldrivna generator
eller med direktel. Krossen har
en inbyggd intelligens som
automatiskt övervakar och optimerar krossningen. Operatören
får kontinuerligt data över produktionen.
Vid transport är krossverket
3,3 meter brett och 3,9 meter
högt. Det klarade passagen
genom arbetstunneln med
minsta möjliga marginal, ibland
med bara en decimeter till
godo på varje sida. En 80
meter lång elkabel gav 160
meters arbetsområde, tillräckligt för de fyra veckor som åt-
gick för att krossa materialet till
grundterrassen.
Dubbel
besparing
Man har sluppit att transpor tera ut i detta fall 32 500 ton
berg och man behöver heller
inte handla upp och transportera in krossat material. Det
betyder 4 000 lastbilstransporter färre under de 20 arbetsdagar underjordskrossningen
pågick.
Metoden är mycket lätthanterlig. Det blir inget spill och
om man lägger råberget i olika
pallar och vattnar flitigt slipper
man damning. Den krossade 0-
Norrmalmstunneln sträcker sig från Observatorielunden vid Odenplan fram till Gamla Brogatan, gatan
omedelbart söder om Kungsgatan. Arbetstunneln
går från Torsgatan.
Krossningen sker ungefär 120 meter från Strabags södra ände där NCC tar över. I alla fem tunnlarna har nu
genomslag gjorts mot NCCs entreprenad. Till höger: Hjullastaren lägger det krossade berget på upplag. Det
kommer senare att spridas ut och bli järnvägsbankens grundterrass. Man lägger ända upp till taket. Eftersom
det finns ytterligare 120 meter tunnel bakom upplaget hämtas krosset från båda håll.
38
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 39
Mångpoliga
kontaktdon
Robusta kontaktdon
för kraft- eller signalöverföring med kåpor
av pressgjuten aluminium och fjädrande
låsbyglar av rostfritt
stål.
Från 3 till 216 poler.
EURO
EUR
O SAFETYLINE®
Ljusbågsskyddade
arbetskläder
enligt klass 2 (IEC 61482-1-2)
Elproflex T
extremt vridoch böjtålig kabel
Elproflex T är utvecklad för användning vid
installationer där stora krav på både vridoch böjtålighet ställs. Kabeln har torsion/
vridningsvinkel på upp till ±450° per 0,5 m.
Denna unika kabel finns både för signaloch kraftöverföring. UL/CSA-godkänd.
Skyddsjacka stl. 48-58
Skyddshjälm med visir
och hakskydd
Gruvkabel 1 kV
Skyddshandskar stl. 8-11
Flexibel anslutningsledning med Polyuretanmantel 4x10-150 mm2. Manteln har överlägsen mekanisk tålighet.
Skyddsbyxa stl. 48-58
Isolationsstövlar 18 kV
stl. 37-46
Specialkabel - vår specialitet
Lövbacksvägen 3
141 71 Segeltorp
www.elproman.se
Tel. 08-97 00 70
Fax 08-646 31 48
info@elproman.se
Kontakta oss för mer information
www.euroenergy.se
0300-69 00 40 | www.euroenergy.se
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.32 Sida 40
Hans Torstensson, Strabag, Jörgen Crilén, Sandvik, Magnus Gunnarsson, Strabag, Anders Mickelsson och
Henrik Westin, Krossekonomi, och Marianne Johansson, Sandvik, framför Strabags kontor och ingången till
arbetstunneln vid Torsgatan.
150-fraktionen läggs ut på
järnvägsbanken där det är möjligt och resten packas för att
spridas ut senare. De hjul- och
bandgrävare av olika storlekar
som kör fram det losstagna, las-
tar i krossen, lägger det krossade på upplag och bygger
järnvägsbanken körs alla på
biodiesel som ger väldigt lite
utsläpp. Krossen är obemannad
och sköts av maskinförarna som
Bullret vid krossen har uppmätts till 90 dB men redan bakom hörnet försvinner ljudet och uppe i marknivå
märks det inte alls.
40
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.38 Sida 41
Krossningen under jord pågick i fyra veckor. Under den tiden hann man krossa 10 000 kubikmeter till
järnvägsterrassen. Något som sparade 4 000 lastbilstransporter.
lastar. Ett automatiskt övervakningssystem ovanför krossen
reglerar matarhastigheten.
Utvecklingsbar
metod
Skulle man redan vid projekteringen av ett tunnelprojekt planera utrymmen för upplag i tunneln vore det möjligt att krossa
även de finare fraktionerna till
bärlagret och spara ytterligare
transporter. Nu fanns inte utrymme för att lägga upp mer än
en fraktion. Både Hans Torstensson, blockchef mark och betong
Strabag, och Magnus Gunnarsson, entreprenadchef Strabag,
går steget längre och menar att
även om man krossar allt berg
under mark kan man få avsättning för det. Det skulle bli en
god affär även med hänsyn
tagen till de extra utrymmen
och förbindelser med transportband som måste skapas.
Krossning under jord sparar
miljö och energi. Varför gör
man inte så oftare undrar den
oinvigde?
Kontraktet för entreprenaden förbjöd krossning under
jord. Krossning i tunnlar anses
vara miljöfarlig verksamhet
efter tidigare dåligt skötta försök med dieseldrivna krossar.
Det tog ett år av hårt arbete
med myndigheterna för att få
tillstånd. Alla inblandade samlade och framförde mycket
klara och logiska argument,
men ändå var det nej under
lång tid.
störa de boende i området och
att krossningen skulle skapa en
dålig miljö under jord med
damm och avgaser. Det var
svårt att förstå skillnaden när
krossen drivs med el i stället
för med diesel. Vattning tillsammans med effektiva och
rätt placerade friskluftsintag
förhindrar damning och dålig
luft.
Bullret är inte heller starkare
än från annan verksamhet. Det
är exempelvis svagare än när
man borrar och skrotar. Bullermätningar visar på 90 dB
om man befinner sig vid krossen. Går man runt ett hörn
eller in i en tvärtunnel försvinner ljudet.
Tillstånd kom så småningom
för krossning i tunneln. Men
endast kl. 07.00-16.00 trots att
det är svårt att uppfatta buller
Svårövertygade
myndigheter
Tillståndsmyndigheten ansåg
att buller och vibrationer skulle
och vibrationer ovan jord. En
utvärdering av metoden kommer att ligga till grund för
ansökan att få krossa nattetid i
kommande projekt. Det skulle
ge det bästa flödet eftersom
man spränger sent på dagen
och transporterar bort materialet under natten. Krossning
nattetid skulle möjliggöra att
man i stor skala kunde flytta
materialet direkt till krossning
på plats.
Metoden röner ett allt större
intresse. Många från Trafikverket, Citybanan och olika
myndigheter kom på studiebesök, dock ingen från Arbetsmiljöverket. Men det lyckade
försöket har fått respons hos
både beställare och konsulter.
Arbetet med Förbifart Stockholm kan få stor nytta av de
positiva erfarenheterna.
BA
SNAB ER!
ANS
LEVER
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT AB
Fördämningsmattor 3x4 m, 3x5 m • Slipskivor och skålar • Sprängtråd • Skjutkabel • Diamantslipstift med maskin
Dammsugarsäckar Borrhålsplugg • Skarvborr • Borrkronor • Helstångsborr S 11, S 12
Brunnsborr med tillbehör • Skyddskläder • Slangar • Gruvlampor
Ring: 031-54 10 96 eller 031-54 20 32
Fax: 031-53 28 50 • Mobil: 070-583 32 13 • www.cme.se • E-post: info@cme.se
41
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.38 Sida 42
Betonginstitutets informationsdag
Skål för 70 år i
70 år är en ansenlig ålder för ett forskningsinstitut och ett starkt skäl att fira lite
extra. Institutets arbete har resulterat i många betydelsefulla framsteg inom materialteknisk forskning, vidareutbildning och information, precis som stadgarnas portalparagraf anbefaller. Informationsdagens förmiddag ägnades därför åt en tillbakablick
på institutets 70-åriga historia, medan eftermiddagen handlade om framtiden under
rubriken, ”snabbare, högre, starkare”.
Johan Silfwerbrand, vd CBI,
gav återblickar från de första tre
decennierna. Han hade lyckat
hitta en hel del gamla foton
från 50-talet som fick stor uppskattning. Några kan man se
via CBI:s hemsida.
– Industriforskningsinstitut
var en nymodighet på 40-talet,
berättade Johan. Men redan då
förstod man att en framgångsrik betongforskning kräver
samverkan mellan cement-
R A P P O R T:
kemister, materialvetare och
konstruktionsforskare.
Cement och betonginstitutet
(CBI) grundades 1942 som ett
av Sveriges första industriforskningsinstitut. Det fullständiga
namnet var ’Stiftelsen Svenska
forskningsinstitutet för cement
och betong vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm’.
År 2008 skedde en omkonstruktion i samband med att SP
förde över all sin verksamhet
KJELL DUBERG
inom cement, betong, ballast
och natursten till institutet och
ett nytt gemensamt bolag bildades, CBI Betonginstitutet
AB. SP äger 60 procent och
stiftelsen 40 procent.
Johan framhöll speciellt två
av initiativtagarna till institutet.
42
Professor Lennart Forsén,
KTH, en banbrytande finskfödd cementkemist med ett
förflutet bl.a. på Lojo Kalkverk
i Finland samt hos Skånska
Cement och Cementa i Sverige. En mycket berest man
som fångat upp influenser från
stora delar av världen. Johan
rekommenderade som intressant läsning Lars-Erik Lindfors
biografi ”Den energiske ingenjören,
professor
Lennart
SBB 2-2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-13 08.14 Sida 43
betongens tjänst!
Forséns historia”, utgiven i
Vasa 2007.
CBI fick överta viss personal,
utrustning och pågående forskningsarbeten från Svenska
Cementföreningens betong-
laboratorium i Stockholm.
Men institutionsbyggnaden var
ett resultat av en donation från
ett dussin företag i branschen i
samband med att Skånska
Cementaktiebolagets vd Ernst
Johan Silfwerbrand med
två tidigare institutchefer, Åke Skarendahl,
ÅSAB, 1988-2000 och
Bo Göran Hellers, KTH,
1983-1988. Åke förmedlade minnen från
90-talet, Bo Göran från
80-talet och Johan gav
återblickar från institutets första år.
43
SBB 2-2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-13 08.14 Sida 44
Gunilla Teofilusson, civilingenjör V från KTH, har ansvar för CBI:s hela kursverksamhet. Hon ansvarar även för
institutets miljöledningssystem. Gunilla gav återblickar från institutets kursverksamheter under de sjuttio
åren. Richard McCarthy, informationsansvarig, höll i förmiddagens program. Bilden till höger: Ann-Thérèse
Söderquist, informationsassistent CBI, är spindeln i nätet för CBIs informationsdagar och andra seminarier.
På CBI träffade hon sin man, Lars Johansson, forskare som varit verksam på institutet i 30 år. Lars gav en
återblick på 70-talet.
Fredrik Winberg, styrelseordförande CBI, Peter Billberg, CBI, Björn Schouenborg, CBI, och längst till höger
Malin Löfsjögård, riksdagen.
J. Wehtje fyllde 50 år 1941.
Donationen gjordes för att
hedra Wehtjes starka engagemang för att bilda forskningsinstitutet. K.M:t mottog donationen den 27 mars 1942 och
staten fastställde stadgar för
institutet samt anvisade tomt
för byggnaden. Byggnaden på
1 800 kvadratmeter stod klar
1944 och invigdes 1945.
Husets betongkonstruktion
försågs med induktiva givare
och annan mätutrustning och
var på så sätt i sig ett forskningsprojekt där man bland
annat kunde studera momentomlagring till följd av plastisk
deformation i den bärande
konstruktionen. Huset byggdes ut 1958, byggdes om 1992
och en ytterligare tillbyggnad
är planerad till 2017.
ståndsbedömningar och livslängdsberäkningar. Hans FoUprojekt har resulterat i ett stort
antal CBI-rapporter- och publikationer.
Lars berättar att under 70talet utökades institutets forskning mot nya områden. Från
att tidigare i huvudsak ha rört
sig kring mineralteknologi hittar man nu många forskningsrapporter inom andra områden, speciellt produktionsteknik och ombyggnad. Uppdragen handlade ofta om undersökning och bedömning av utförda konstruktioner. Den
forskning som gjordes på 70talet inom sådana områden
som armeringskorrosion och
frostbeständighet la grunden
till betydande förbättringar och
står sig än i dag.
70-tal
80-tal
Lars Johansson, civilingenjör
Bo Göran Hellers, CBI:s insti-
KTH, har varit verksam på CBI
i 30 år där han främst har arbetat med skadeutredningar, till-
tutchef 1983-88, berättade att
betongen utmanades på allvar
under 80-talet. Oljekriser och
ifrågasatt kärnkraft drabbade
ett så energiberoende material
som cement. Miljörörelsen
riktade sig mot ett slösaktigt
användande av naturgrus. Ett
sätt att minska beroendet var
att ersätta naturgrus vid
betongtillverkningen
med
krossad ballast från bergtäkter.
För att kompensera för flisighet och kärvare konsistens hos
krossgruset krävdes forskning
kring bindemedel. 80-talet var
ett forskningsintensivt decennium med många begynnande
nya idéer för betonganvändning.
Bo Göran tog själv initiativ
till en teknik som skulle säkra
de befintliga konstruktionerna i
miljonprogrammets betongelementuppbyggnad med staplad
teknik. En säkring som är
lämplig att genomföra i samband med renovering.
Medvetenheten om att även
betongkonstruktioner är utsatta
för nedbrytning och måste
underhållas resulterade i en
44
komplettering av serien betonghandböcker med en utgåva om
reparation.
90-tal
Åke Skarendahl, CBI:s insti-
tutchef 1988-2000, påminde
om den stora recessionen i slutet av 80-talet. Aktivitetsnivån
och framtidstron minskade
rejält. CBI agerade då långsiktigt. Nya resurser sköts till av
ett antal partner, CBI-fastigheten byggdes ut och man diskuterade omorienteringar och
nysatsningar.
Man ökade satsningen på i
huvudsak två spår. Ett var fortsatt arbete med grundläggande
förståelse för de cementbaserade materialen genom organisk kemi kopplad till ökad
satsning på mineralogi. Det
andra var förstärkning av forskning kring tillverkningsfrågor,
speciellt färsk betongs arbetbarhet. Man ville leverera
forskning av hög internationell
kvalitet som kunde användas i
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.38 Sida 45
Ma
Marknadsledare
rknadsledare i Skandinavien!
Skandinavvien!
– öv
över
er 350 sålda
sålda sedan
sedan lanseringen 2006
Vi kan
arsy
skrädd m
sa
n
en lö
ning
g
g
anlä
i !
för dig
Vi kan
skrädda
rs
en löns y
am
anlägg
ning
för dig!
EXPLORER
7,7 m3 matare
1,2 m bredd huvudtransportör
1,8 m bred sikt
Inga stödben
Lastkännande hydraulik
NOVUM
HantverkTWÊHFOt746
*E\
Hant
vIVOWZmKIR 40
BÅLST"tTel
&d07T% TIPtFax
post@fredheim-maskin.se
www.fredheim-maskin.se
EE-mail:
-mail: p
ost@fredheim-mask.in
.se www.fredheim-maskin.se
KKontakta:
ontakta:
,Håkan
oOERBjörk
&N}VOtel
:XI070-527
P4416
, hakan@fredheim-maskin.se
, hakan@frIHLIMQQEWOMRWI
8Magnus
LSQEWvon
&SODahn
PYRH:tel
80, magnus@fredheim-maskin.se
,FSOPYRH$JrIHLIMQQEWOMRWI
XIP070-257
49
– Krossar o
och
ch sorterar alla förekommande massor.
massor. S
See mer på ww
www.fredheim-maskin.se
w..frredheiim-maskin.se
MOBILE
M
OBILEE CRUSHING
CRUSHING AND SCREENING EQUIPMENT
EQUIPMEN
ENT
EN
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.38 Sida 46
Fullt hus och i främre raden Björn Schouenborg, CBI, Nils Davant, CBI, Hans-Erik Gram, Cementa, och Björn
Lagerblad, CBI.
byteshandel med andra inter nationella forskarkollegor och
på så sätt få en bredare kunskapsbas.
Citius, altius, fortius
Eftermiddagen ägnades åt
framtiden under rubriken,
”snabbare, högre, starkare”
efter de olympiska spelens
latinska paroll. Men föredragen
behandlade även sådana parametrar som robustare, kvalitetssäkrare, attraktivare och
internationellare.
CBI bedriver forskning, utveckling, materialprovning,
konsultverksamhet och utbildning inom betong-, ballast-,
cement- och naturstensområdena. Fredrik Winberg, CBI:s
styrelseordförande,
inledde
med att redogöra för CBI:s
ing, mätteknik, forskning och
utveckling. Dessa resurser måste utnyttjas på rätt sätt.
tillväxtstrategi för att förverkliga visionen att bli ett inter nationell ledande forskningsinstitut. Volymmässigt budgeteras 2012-2014 för en årlig
ökning med tio procent, vilket
kan jämföras med tre procent
för 2011. Man kommer att
satsa på EU-projekt, nya forskningsområden och på att växa i
södra Sverige.
Eftersom CBI nu ingår i SPkoncernen måste man tänka i
nya banor, affärsområden styrda
av användarnas behov i stället
för teknikområden som lever
ett liv var för sig. En samverkan
med andra kompetensområden
blir allt viktigare. Institutet
med sina kompetens- och laboratorieresurser har Sveriges
bredaste och mest kvalificerade
resurser för teknisk utvärder-
Snabbare: Så arbetar riksdagen för ökad produktivitet i
byggsektorn
Malin Löfsjögård, riksdagen, ordförande i regeringens
produktivitetskommitté, avslöjade att under perioden
fram till 2021 ska drygt 500
miljarder kronor satsas på våra
transportsystem. Infrastrukturen får alltså en betydande del
av statsbudgeten. Kommitténs
mål är att verka för att varje
krona som satsas ska ge maximal utdelning. Regeringen har
i en proposition från 2008 bedömt att anläggningsmarknaden har låg produktivitetsutveckling och att konkurrensen
och innovationsförmågan är
svag.
För att få underlag för framtida agerande analyserar kommittén hur Trafikverket agerar
för att förbättra produktiviteten och innovationsgraden i
anläggningsbranschen. Arbetet
ska präglas av öppenhet och
flitig dialog med marknadens
olika aktörer. Slutredovisning
ska ske i sommar.
Snabbare 2: Industriellt betongbyggande leder till ökad produktivitet
Peter Simonsson, TRV, påvisade att den relativt långsamma produktivitetsökningen
inom byggindustrin ofta beror
på enstycksproduktion med
temporär organisation och
platsbyggda objekt.
Johan uppvaktar dubbeldoktorn Ylva Edwards som utnämnts till docent i brobyggnad vid KTH. Hennes specialitet är brobaneplattans tätskikt. Ylva kvarstår som seniorforskare på CBI. Bilden till höger: Luping Tang, CBI,
Katarina Malaga, CBI, och Helén Janson, Chalmers.
46
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.38 Sida 47
BRETT SORTIMENT
MENT AV SIKTMEDIA.
SIKTME
Tel:
T
el:
e 0371-150 35,
Långgatan 4
334 33 Anderstorp
info@peterson-duhr.se
info@peterson-duhr
r.se
.
Peterson & Duhr kan erbjuda sten- och grusindustrin ett brett sortiment av
siktmedia. Vår historia och tradition gör att vi kan leverera hantverksmässiga
produkter av högsta kvalitet – med all den service som våra kunder är i behov av.
Vi är övertygade om att allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov ser ut har
vi ambitioner att finna lösningar som fungerar. På Peterson & Duhr är vi nyfikna på
framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot
kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.
Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara bäst.
www.peterson-duhr.se
www
.peterson-duhrr.se
.s
.
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 08.39 Sida 48
Peter presenterade forskning
som gjorts vid LTU. Där pekar
man på att byggbarhet och
produktionsflöde är två väsentliga faktorer i arbetet för höjande
av effektiviteten. Byggbarhet
handlar om att spendera tillräckligt med kraft och energi
på projekteringen för att skapa
enkelhet vid byggnationen.
Man ska skapa ett flöde av
arbetsuppgifternas innehåll och
inbördes ordning så att de kan
utföras utan avbrott.
För att kunna använda tidsoch arbetsbesparande metoder
som förtillverkade armeringsenheter, kvarsittande betongformar och självkompakterande
betong behövs en enkelhet i
byggfasen.
Trafikverkets arbete med förändring av beställarrollen innebär aktivt arbete inom i huvudsak tre områden: bättre utdelning kvalitets- och kvantitetsmässigt, energieffektivitetshöjande åtgärder genom förändrade tillverkningsprocesser
och en minimering av resursanvändningen genom ständiga
förbättringar.
Högre: Hur höga betonghus
kan man bygga?
Håkan Sundquist, KTH,
berättade om ett stort antal
höga hus världen runt, från
pyramiderna till dagen superhöga hus som nya World Trade
Center och planerade kilometerhöga Kingdom Tower i Jeddah,
byggt i betong. Hur bygger
man högt och vad är det som
påverkar? Den viktigaste lasten
är vinden. Jordbävningar är
viktiga med hänsyn till grundläggningen men egentligen
inte till stommen.
Det högsta nu byggda betonghuset är det 423 meter höga
Trump Tower i Chicago, 98
våningar från 2009. I extrema
höghus ofta byggda i stål går
det åt enorma mängder betong
till grundläggning och källare.
Bo-Erik Eriksson, Cementa, och Kurt Johansson, Stenindustrins Forskningsinstitut.
Bodil Hökfors, Cementa, och Jan Bida, MinFo.
funktion är viktig, både för att
spara cement och för att öka
styrkan.
färska betongen och cementpastastrukturen i den hårdnande betongen.
Förståelse för finpartiklarnas
Robustare: Färsk betong som
bättre håller måttet trots störningar
Självkompakterande betong
(SKB) har använts i de flesta
elementfabriker sedan tio år
tillbaka. Men vid platsbyggande
ligger andelen i Sverige inte
högre än 8-10 procent. CBI
Starkare: Höghållfast och hållbar betong
Björn Lagerblad, CBI, presenterade hur man med
modern betongteknologi kan
göra gjutbar betong med högre
hållfasthet och styrka än vad
som används i dag. Det möjliggörs av effektiva superplasticerare som tillåter mer finpartiklar och filler. Det är numera möjligt att arbeta med filler som modifierar både den
har varit pionjär inom utvecklingen och användningen av
SKB i Sverige, berättade Peter
Billberg, CBI. Det som har
hållit tillbaka användandet vid
platsgjutning är osäkerheten
om för vilket tryck man måste
dimensionera formen och
SKB:s känslighet för varierande
egenskaper hos delmaterialen.
Mycket av forskningen har på
senare år lagts på formtryck
och robusthet. Peter samman-
Håkan Sundquist, KTH, höll ett mycket intressant
föredrag om höga hus världen runt.
48
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 09.17 Sida 49
Driver miljösäker
samhällsutveckling
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 09.17 Sida 50
Informationsdagen och jubileet avslutades med buffé på Betonginstitutet. Jubileumsskål serveras framför
institutets gyllene vägginskription där man kan läsa om den generösa donation som blev startskottet för
CBI:s byggnad. Ernst Wehtje, den store initiativtagaren, i reliefform blickar uppfordrande ner på alla förbipasserande. CBI:arna Maria Wirström, administratör för kursverksamheten, Seija Liukkonen, ekonom, och
Jessica Kjelldahl, ekonomiassistent, serverar och stenprofessorn och linslusen Kurt Johansson äskar
påfyllning.
fattade resultaten av dessa nyligen avslutade studier och vilka
åtgärder som kan användas för
att reducera känsligheten.
Kvalitetssäkrare: Förbättrade
standarder för betongbyggande
Markus Peterson, Svensk
Betong, framhöll att standarder
inom bygg- och anläggningsområdet är viktiga verktyg
för ökad rörlighet när det gäller
byggprodukter och ett effektivare byggande. Det höjer kvaliteten på material, utförande,
beräkningsmetoder och funktioner. Inom betongområdet är
i stort sett alla grupper av europeiska standarder framtagna, en
del har redan hunnit revideras.
Det finns standarder för konstruktion, utförande, material,
provning och harmoniserande
produktstandarder.
Som exempel på nya och förbättrade standarder nämnde
Markus speciellt standarden för
självkompakterande betong.
Med utförandestandarden för
platsgjuten betong och användandet av förtillverkade element får man en rationellare
byggprocess.
och dagvattenlösningar.
Bakgrunden är den kraftigt
ökande urbaniseringen, en
förutsättning för fortsatt tillväxt men den får vissa negativa
konsekvenser. Mer än hälften
av jordens befolkning bor i
städer, i industriella länder
närmare 80 procent. Andelen
hårdgjorda markytor ökar kraftigt. Man får ökande problem
med översvämning på grund av
dåligt eller inte alls dränerande
markytor, träd som dör, svårare
med nyetablering av grönytor
och ökad värmestrålning från
staden som ger kraftig påverkan
på klimatet.
Träden som dör är oftast
planterade på fel sätt. De står
nämligen i växtlådor, bara 0,8
meter djupa och en meter
breda. Tanken var att rötterna
på egen hand skulle sprida sig
ut ur lådorna men de har inte
orkat ta sig igenom den omgivande makadamen. Den enda
Attraktivare: Gråa och gröna
betong- och naturstensytor för
attraktiva städer
Björn Schouenborg, CBI:s
samordnare av EU-projekt, har
ett mycket omfattande inter nationellt nätverk av forskare.
Han koordinerar CBI:s och
SP:s samarbete inom området
”Berg och stenteknik i bygg
och anläggning”.
Björn berättade om ett av
innovationsmyndigheten Vinnovas projekt. Programmet
heter ”Utmaningsdriven Innovation”, och är en följd av samarbetet inom MinBaS forskningsprogram. Det är indelat i
fyra delar: attraktiva städer,
hårdgjorda ytor, gröna ytor
50
lösningen är att ta bort träden
och plantera nya. Av Stockholms 12 000 träd i innerstaden vantrivs 8 000. Träden dör
långsamt och vi ser ofta inte
konsekvensen förrän det är för
sent.
Träd behöver ett friskt rotsystem för att leva. Rötterna
behöver näring, vatten och
syre. Får de inte rötterna tillräckligt med vatten söker de sig
ofta vägar som många gånger
förstör de hårdgjorda ytorna.
Ett planterat träd är en stor och
dyr investering. Det tar hand
om stora mängder vatten på
liten grönyta och ger svalka
både genom skugga och
genom vattenavdunstning.
Några av de lösningar
som projektet ska arbeta
med:
Att utveckla rätt dimensionerade hårdgjorda ytor med dränerande förmåga. De flesta ytor
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 09.17 Sida 51
&ÚRRËTTKVALITETINOM
BETONGBALLASTARMERINGOCHSTÍL
6ÍRACERTIlERINGSMËRKEN
Boken om Sveriges okända storindustri,
, berättar på
drygt 60 sidor om hur bergmaterial produceras och varför.
Den rikt illustrerade boken har producerats av Sveriges
Bergmaterialindustri www.sbmi.se och beställs på
Balkong Förlag, tel. 08-406 01 60 .
Berg för byggande – om bergmaterialindustrin
Beställ den nu!
./2$#%24!"
WWWNORDCERTSE
4EL&AX
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 09.17 Sida 52
Mingel på det anrika institutet på Drottning Kristinas väg. Här pågår tävlingen om starkaste betongen.
dimensioneras för att klara de
statiska lasterna men de dynamiska lasterna är svåra att hantera. En samverkan mellan
heten att använda och reglera
infiltrationsmagasin för att kapa
översvämningstoppar. Vattnet
ska ledas rätt, bland annat till
markstenarna, fogmaterialet
och underlaget är avgörande
för funktionen.
Man ska kartlägga möjlig-
Film och foton från institutets historia väckte många minnen.
52
träden. Träden ska få ordentlig
näringstillförsel för att lättare
kunna etablera sig i städer och
ge ökad avdunstning med
SBB 2/2012, ss 4-53_SBB 2/2012, ss 4-53 2012-06-12 09.17 Sida 53
kylande effekt. För allt detta
krävs en omfattande forskningsoch teknikutveckling.
Målet är attraktivare stadsmiljöer där hårdgjorda ytor och
annan markbyggnation hanterar vattentransporten och ger
levande och funktionella gröna
ytor.
Internationellare: Nycklar till
fler internationella FoU-projekt
Katarina Malaga, CBI, är
fil.dr. Hennes arbete innefattar
forskning inom bl.a. kultur-
15-tal universitet, forskningsinstitut, företag och organisationer från ett halvdussin länder i ett forskningsprojekt. Det
är vanligare att temat spänner
över ett större område än ett
specifikt ämne. Inom bygg
handlar programmen alltså snarare om bygg än om betong.
För att betongtekniken ska
vara med krävs en samordning
med större aktörer. För CBI:s
del kommer det ökade samarbetet inom samhällsbyggnad
att öka chanserna att vinna EUansökningar. Ett ”Grants Office”
vård, impregnering och naturstensområdet. Hon är verksam
i Berlin, Bryssel, Göteborg,
Borås och Stockholm, talar
flera språk flytande och bistår
koncernen med att söka EUmedel och även andra projektpengar.
Hon menar att Sverige historiskt sett har varit framgångsrikt i att hämta hem medel från
Bryssel, men nu handlar det
om ett nytt synsätt för forskning. Programmen är breda
både när det gäller deltagande
och innehåll. Normalt finns ett
Läs tidigare utgåvor på
Bergs & Bruks nätplats!
www.bergsbruks.se
har inrättats där ansökningsprocessen kvalitetssäkras
och får stöd. Gruppen bistår
forskarna med planläggning,
schemaläggning, utveckling av
projektstrukturen och administrativ guidning.
Tävlingen ”Starkast betong”
lockade åtta betonglaboratorier
runt om i Norden som skulle
tillverka provkroppar som
sedan trycktes till brott.
– Intresset blev större än vad
vi hade väntat oss vilket verkligen var roligt, säger Richard
McCarthy som höll i tävlingen.
De tävlande var CBI Borås,
CBI Stockholm, COIN (Concrete Innovation Centre), Consolis, Chalmers Tekniska Högskola, Cementa, KTH Byggvetenskap och Thomas Concrete Group. På första plats kom
CBI Stockholm med 82,0
MPa, på andra plats COIN
med 80,2 MPa och på tredje
plats Thomas Concrete Group
med 70,6 MPa tryckhållfasthet.
– UTRUSTNING FÖR MATERIALPROVNING –
S. Långebergsgatan 18, 421 32 Västra Frölunda
Telefon 031-748 52 50 • Fax 031-748 52 60
Hemsida: www.kontrollmetod.se
Griper B däckskydd
• Siktar
• Vågar
• Skakapparater
• Värmeskåp
• Neddelningsapparater mm
För gruvor, grustäkter, bergtäkter, stenbrott, m.m.
343 90 Älmhult, tel. 0476-521 35
www.nyvab.se
53
SBB 2/2012 ss 54-55_SBB 2/2012 ss 54-55 2012-06-12 09.20 Sida 54
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Bakslag för LKAB i Gruvberget
HÖGSTA DOMSTOLEN har nekat
prövningstillstånd för LKAB:s
överklagande av miljödomen
för dagbrottsgruvan Gruvberget i Svappavaara i Norrbotten.
– När beskedet kom stoppades verksamheten och vi samlade personalen samt några av
våra direkt berörda underleverantörer för att ge information
om läget, säger Peter Söderman vd LKAB Berg & Betong.
samheten vid den nya gruvan
ska ske i form av ett gemensamt
miljötillstånd för både gruvverksamheten och den sedan
länge pågående malmförädlingen i Svappavaara, trots att
den senare verksamheten redan
har ett gällande tillstånd.
Delar av LKAB Berg &
Betongs personal och under entreprenörer kommer att sys-
– Facket, personal och underentreprenörer har meddelats
och vi kommer omedelbart att
vidta nödvändiga åtgärder,
säger LKAB:s vd och koncernchef Lars-Eric Aaro.
HD:s beslut innebär inte att
miljövillkoren
underkänns,
bara att prövningen av verk-
selsättas med malmåtervinning
ur Svappavaaras gråbergsdeponier under en period framåt.
– Vi planerar just nu för
annan sysselsättning för vår
personal och hur vi ska hantera
effekterna av stoppet för våra
underentreprenörer. Vi ska
avsluta vår verksamhet på ett
säkert sätt, men även ha beredskap för att kunna starta upp
verksamheten på nytt när vi får
nytt tillstånd. Vi hoppas att den
processen ska gå mycket fort,
säger Peter Söderman.
Chefsutnämning hos Metso
Christoffer Ribbing har tillträtt som Senior Vice President för Metso Mining and
Construction i Sverige. Christoffer har varit anställd i företaget sedan 2004 och har
under årens lopp haft internationella ledande befattningar inom Mining and Construction samt Recycling.
Utöver sin övergripande chefsroll för Mining and Construction kommer Christoffer
även att leda säljorganisationen i Sverige.
Mining and Construction har tillverkningsenheter i Trelleborg, Ersmark och Sala samt
tio service- och försäljningskontor i Sverige. Bolaget har i dag ca 900 anställda och
antalet kommer att öka under 2012, speciellt i den norra delen av landet där Metso fortsätter att utöka sin serviceverksamhet.
Fältservicechef hos
Sandvik Construction
Fredrik Lundstedt tillträdde 1 april 2012 som fältservicechef hos Sandvik Construction i
Sverige. Fredrik kommer närmast från en tjänst som servicetekniker inom bolaget.
Rekrytering av ersättare till tjänsten som servicetekniker pågår.
Annonsera i branschens informationskanal!
040-611 06 90 • www.bergsbruks.se
54
SBB 2/2012 ss 54-55_SBB 2/2012 ss 54-55 2012-06-12 09.20 Sida 55
P R O D U K T N Y H E T E R & F Ö R E TA G S N Y T T
Miltronic utökar sin
tekniska kompetens
Tomas Eriksson, som har en bakgrund som elingenjör, blir ny Key Account Manager på
Miltronic. Tjänsten tillträddes i maj och Tomas Eriksson kommer att jobba som säljare
och ansvara för företagets befintliga kundrelationer på västkusten.
Miltronic har ett av marknadens bredaste sortiment av kabel och elkomponenter och
utbudet består av närmare 35 000 artiklar. Det breda produktutbudet ställer höga krav
på medarbetarnas kunskap och nu utvidgar Miltronic sin tekniska kompetens ytterligare.
Tomas Eriksson, 54 år, värvas som Key Account Manager och tjänsten i Stenungsund
omfattar i stort sett hela Västsverige.
Tomas Eriksson har god inblick i automationsbranschen och ett brett kontaktnät inom
både industri och entreprenad. Han kommer senast från ABB där han jobbade som försäljningsingenjör av lågspänningsprodukter.
– Självklart är det viktigt att skapa nya kundrelationer men också att värna om de
befintliga. Jag värdesätter personliga och långsiktiga relationer och ser fram emot att få
insikt i kundernas verksamhet för att kunna identifiera deras behov, säger Tomas Eriksson.
Tillrättaläggande om Merit
– Som en mycket sen läsare av
ert nummer 5-6 2011 ser jag i
en artikel om Bolidens gruva i
Garpenberg att vårt bindemedel Merit som används i
Pastafyllen omnämns, skriver
Blastfurnace Slag) producerat i
Grängesberg. GGBS är ett s.k.
latent hydrauliskt bruk som kan
ersätta t.ex. cement i betong.
Det är inte en blandning av
aska och kalk!
Henry Flisell, Merox, i ett in-
lägg till redaktionen.
Flisell framhåller att Merit
5000 är handelsnamnet på
Merox bindemedel som är en
GGBS (Ground Granulated
Maskinexpo i backspegeln
Maj månads soligaste dagar,
26 475 besökare och 545 utställare med välfyllda montrar. Premiären för MaskinExpo på
STOXA blev precis så bra som
arrangören hade hoppats på.
– Vi var väl förberedda inför
anstormningen, säger Kie Wirenholt, mässans vd. Efter fjolårets
rekord var det en utmaning att
flytta Nordens största maskinmässa till en golfbana öster om
Arlanda. Men branschens företag flyttade med och bokade
rekordstora
montrar
på
STOXA.
Dock blev ”10 minuter från
Arlanda” snarare en och en
55
– Skulle uppskatta om det
kunde komma ett klargörande i
er tidskrift som för övrigt är
mycket läsvärd med bra artiklar, avslutar Henry Flisell.
Hans äskande effektueras
härmed och redaktionen tackar
för de uppskattande orden om
tidskriftens innehåll.
halv timme på grund av brister
i vägförbindelserna, något som
till nästa år, på ett eller annat
vis, måste åtgärdas.
Ett omfattande reportage
från mässan kommer i nästa
nummer.
SBB, Leverantörregist. 5/5-12_SBB, Leverantörregist. 5/5-12 2012-06-12 09.33 Sida 4
BRANSCHENS LEVERANTÖRER
Bandtransportörer
Utrustning för
bergborrning & prospekteringsborrning
Diamant-/Stift-/Blad-/DTH-/kronor
Borrör – Borrstänger – Helstångsborr
Dia-Team AS
Boden +46 921-163 16,
Trondheim +47 72 56 38 90
We represent
&
Utrustning för bergborrning
såväl ovan som under jord
Sandvik Mining and Construction Sverige AB
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
www.diateam.no
BANDTRANSPORTÖRER,
TRANSPORTUTRUSTNING
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Borrkronor • Borrstänger • Spett
Sänkborrkronor • Hydraulhammare
Borrkassetter
Berg- och sprängtekniska konsulter
GlobalDrillingSystem Sweden AB
Tel. 023-79 05 60 • Fax 023-630 34
www.globaldrilling.se
Bergborrutrustning
Gruvteknik AB
Vi säljer och hyr ut tryckluftsdrivna maskiner,
reservdelar, borr, m.m. till dig som jobbar inom
bygg-, gruv- och stenindustrin.
Vi utför även reparationer på era maskiner.
Saxdalsvägen 2, 771 65 Ludvika
Atlas Copco CMT Sweden AB
Tel 08-743 92 30 • Fax 08-743 92 46
www.atlascopco.se
Tel. 0240-374 95 • fax 0240-376 58
Lager: Tel. 0240-370 01
E-post: info@gruvteknik.com
www.gruvteknik.com
NITRO CONSULT AB
Box 32058, 126 11 Stockholm
Tel 08-681 43 00 • Fax 08-681 43 36
www.nitroconsult.se
E-post: stockholm@nitroconsult.se
Spräng- och bergteknisk rådgivning
Riskanalys, utredning, syneförrättning
Projektledning, byggledning och kontroll
Vibrationsmätning
Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping,
Karlstad, Karlskrona, Göteborg, Örebro
Berg- och sprängteknisk utbildning
Dieselmotorer
Grävutrustning
Grävutrustningsprogram omfattar det mesta av det BÄSTA
Box 31, 185 21 Vaxholm
Tel 08-540 600 60 • Fax 08-540 600 84
E-post: berg@bergutbildarna.se
www.bergutbildarna.se
• ADR - Förarintyg
• Bergborrningscertifikat
• Sprängteknisk behörighet
• Undermarksbyggande
• Miljöpåverkan
Traversgatan 5 • 531 40 Lidköping
Tel. 0510-54 79 10 • Fax 0510-604 65
www.sbgab.se
Dieselmotorer, service och
reservdelar.
Distributör för Sverige och Danmark.
Stockholm, Göteborg, Köpenhamn, Århus
Tel. 08-564 707 00
www.dieselmotornordic.com
Hydraulhammare
Borrning och
prospektering
Dieseltankar
Dieseltankar 200 liter-50 m3
– Hydraulhammare
– Betongsaxar
– Pulvriserare
– Bomsystem
– Reservdelar
– Service
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
Industrivägen 2, 713 93 Nora
Tel. 0587-828 20 • Fax 0587-31 18 95
WIKERS I FILIPSTAD AB
www.wikers.se • info@wikers.se
Tel. 0590-152 90
www.sandvik.com
www.drillcon.se
Bulkhantering
Box 368, 551 15 Jönköping
Tel. 036-12 92 00, fax 036-12 96 07
E-post: info@ife-system.se • www.ife-system.se
Gruv- och tunnellampor
CONSTRUCTION MINING EQUIPMENT
Tel. 031-54 10 96, 54 20 32, fax 031-53 28 50
Mobil 070-583 32 13, e-post: info@cme.se
www.cme.se
Industrigummi
Vallentuna, tel. 08-514 305 70
Sundsvall, tel. 060-64 63 90
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Karlstad, tel. 054-85 33 10
Kabel och kontaktdon för
för grus- och gruvindustri
• Kontaktdon 16 - 660 A, 230 V-15 kV
• Gummi- och PUR-kabel 1-24 kV
upp till 240 mm 2
Konsulter
Krossar och reservdelar
Geologi, geofysik, geokemi,
miljökonsekvensbeskrivningar, projektledning.
Malm, industrimineral, bergmaterial, natursten.
Box 275, 751 05 Uppsala.
Tel 018-15 64 24, fax 018-14 02 10.
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
info@cavotec.se • www.cavotec.com
Gummi- och PUR-mantlad
kabel upp till 150 mm2, 1-6 kV,
samt kontaktdon till dessa.
Bergkonsulterna
www.petroteam.se
info@petroteam.se
Bengt Ludvig 031-31 31 643
Lövbacksvägen 3, 141 71 Segeltorp
Tel. 08-97 00 70 • Telefax 08-646 31 48
info@elproman.se • www.elproman.se
– Krossar
– Siktar
– Matare
– Automationssystem
– Siktmedia
– Slitgummi
– Dammkapsling
– Slit och reservdelar
– Service
811 81 Sandviken
Tel 026-26 20 00 Fax 026-26 20 12
www.sandvik.com
Kontaktdon 10-800 A,
230-15 kV, 1-64 poler
Kabel med gummi- eller PUR-mantel
1-24 kV, t.o.m. 240 mm2
Mobil Elteknik Sverige AB
Lovisebergsvägen 13, 141 32 Huddinge
Tel. 08-449 50 00, fax 08-449 50 01
E-post: info@mets.nu
www.mets.nu
MILJÖJURIDISK RÅDGIVNING,
MKB OCH UTREDNING
Buller och vibration • Täktplan • Visualisering
Radon • Yt- och grundvatten
Förorenad mark
Helsingborg 042-444 40 00
Göteborg 031-727 25 00 • Malmö 040-35 42 00
Stockholm 08-688 60 00 • Örebro 019-17 89 50
Kalmar 0480-44 92 00
www.wspgroup.se
Medlem i SGF, SBMI och Sveriges Stenindustriförbund
Allt till krossanläggningar
• Slitgods
• Reservdelar
• Krossar
• Matare
• Siktar
• Siktmedia
• Service
• Bandtransportörer
Scandia Maskin Sverige
Göteborg 076-62 77 881
Karlstad 070-65 40 115
www.scandiamaskin.se
Lågfriktionsmaterial
Siktgaller
Specialcement
Kerneos Nordic AB, 194 81 Upplands Väsby
Tel. 08-590 880 20 • Fax 08-590 880 25
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Kalciumaluminater: cement och fluss
www.secar.net
www.cimentfondu.com
Mätutrustning
Uthyrning och försäljning
av utrustning för krökningsmätning
av borrhål.
Gyro-system • EM-instrument
Optiska instrument
Uthyrning av utrustning för orientering
av borrkärnor.
DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA
Vi på SPG är Sveriges ledande producent av
siktmedia för gruv- och grusindustrin. Sedan
starten 1973 har vi i stort sett levererat våra
produkter till alla förekommande aktörer inom
gruv- och grusnäringen.
DRILLEX AB
Tel. 070-233 80 70 • E-post: anders@drillex.se
www.drillex.se
Sprängmattor
Tel växel: 08–504 106 00
Fax: 08–504 106 10
E-post: info@spgab.se
Hemsida: www.spgab.se
Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge
Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge
Ruba Gummi AB
690 45 Åsbro
Tel. 0582-230 10, Telefax 0582-507 50
Aktivt stödjande partner till
Bergsprängningsentreprenörernas Förening
Siktningsmaskiner
Radiostyrning
Radiostyrning och kommunikationssystem
för krävande applikationer inom bergmaterial industri, gruvor, stålverk och offshore
Fagerstagatan 5, 163 53 Spånga
Box 78, 544 21 HJO
Tel. 0503-323 40 • Fax 0503-138 78
www.mogensen.se
E-post: info@mogensen.se
Sprängämnen
Slitgods
Box 159, 453 24 Lysekil
Tel. 08-556 522 00 • Fax 08-556 522 22
info@cavotec.se • www.cavotec.com
SLITGODS FÖR INDUSTRIN
E. SABEL AB, BOX 841, S-531 18 LIDKÖPING
TEL +46(0)510 - 54 77 30, FAX +46(0)510 - 5 4 7 7 1 2
E-POST jan karlsson@sabel.se HEMSIDA www.sabel.se
Slitgummi, slitelement av
gummi för stup, matare
godsfickor, etc.
Komplett leverantör av sprängmedel
för alla applikationer.
FORCIT SWEDEN AB
Box 6, SE-713 21 NORA
Tel. 07-220 003 01
www.forcit.se
Siktelement
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
Sprängmedel direkt från
egna fabriker. Leveranser och laddservice
över hela Sverige.
Enköping, tel. 0171-44 31 80
Sprängämnen
Transportband och
tillbehör
TRANSPORTBAND – SLITGUMMI
Tel. 0587-145 45
Sprängservice med både Bulk- och Anfobilar
Direktleveranser över hela landet
www.norab.com
Transportband & tillbehör
Styrningssystem
Avskrapningssystem
Transmissionsprodukter • Slang
Tel. 031-44 44 85 • Fax 031-44 40 65
Järnringen 17, 433 30 Partille
Halmstad: Tel. 035-12 91 10 • Fax 035-12 91 32
www.sigab.net
ContiTech Scandinavia AB
Box 38, 164 93 KISTA
Tel. 08-444 13 30 • Telefax 08-750 55 66
www.contitech.se
Bandavskrapare
Bandstöd
Bärrullar & Returrullar
El-drivtrummor
Driv- & vändtrummor
Slit- & kantlistgummi
Sållgaller & gummisiktduk
Huvar & Metalldetektorer
Bullerdämpning
Gyttorp, 713 82 Nora. Tel. 0587-850 00
Systemlösningar
KOMPLETTA
LÖSNINGAR INOM
BULKHANTERING
®
–
–
–
–
–
Bandrullar
Rullbanerullar
Rullställ
Trummor
Valsar
–
–
–
–
–
Bandrensare
Sidotätningar
Spännskruvar
Säkerhetssystem
Gummeringar
Tel. 0511-173 60 • Fax 0511-176 30
www.vendig.se
Box 812, 953 28 Haparanda
Tel. 0922-298 00, Telefax 0922-298 09
www.sandvik.com
Allt för din transportör
Kundanpassade anläggningar inom
transport och hantering av grus,
bergmaterial, och mineraler.
TRANSPORTBAND
INDUSTRIGUMMI, M.M.
Växjö tel. 0470-72 98 40
Fax 0470-72 98 20
www.vulkproffsen.com
Gummilabor transportband
Kellve Sweden AB, Vångavägen,
535 91 Kvänum. Tel 0512-300 200
www.kellve.com
Transportband • Slitgummi
Rep. material • Remlås • Vulkpressar
Vågar
Industrigatan 8, 619 32 Trosa
Tel. 0156-190 05 • Fax 0156-160 25
E-post: support@primogum.se • www.primogum.se
Bandvågar
Transportband och
slitgummi
TRANSPORTBAND • SLITGUMMI
TRANSPORTÖRTILLBEHÖR
HORNVÄGEN 4, 746 50 BÅLSTA
TEL. 0171-46 33 50 • FAX 0171-46 33 51
www.vulkekonomi.se
E-post: support@vulkekonomi.se
TILLVERKNING • FÖRSÄLJNING • SERVICE
Tallskogsvägen 9, 793 35 Leksand
Tel. 0247-136 57, Telefax 0247-145 96
070-675 66 77, 070-685 66 77
E-post: oj.s@vagsystem.se
Hemsida: www.vagsystem.se
Umeå, tel. 090-71 55 80
Växjö, tel. 0470-70 72 50
S-E-G Svenska AB
Box 11143. 161 11 Bromma
Tel. 08-764 74 00, Fax 08-764 75 00
www.s-e-g.com
Gör livet enklare med Sandvik
Gruvexpertis
som ger dig fördel
Ett nära samarbete med våra kunder leder till innovativa lösningar. Vi
hjälper dig att förvandla problem till möjligheter i din gruvverksamhet.
Öka din produktivitet, säkerhet och lönsamhet genom att välja Sandvik.
Vi har marknadens bredaste utbud av produkter och tjänster för gruvindustrin. Våra experter är aldrig längre bort än ett telefonsamtal.
Låt Sandvik hjälpa dig frigöra din sanna potential.
811 81 Sandviken Tel 026-26 20 00
www.mining.sandvik.com
omslag ny.indd 2
2012-06-11 14.20
Posttidning B Svensk Bergs- & Brukstidning, Box 6040, 200 11 MALMÖ
Vill du veta en hemlighet?
Vår hemlighet bakom lönsammare materialhantering är enkel. Vi kombinerar helt enkelt vår
kompetens, vårt engagemang och breda utbud med din erfarenhet av just din anläggning och
produktion. Vi löser dina behov av materialhantering med hjälp av individuellt anpassade lösQLQJDURFKPRGHUQWHNQLN3nYnUKHPVLGDEHUlWWDUYLÁHUKHPOLJKHWHUwww.kellve.com
omslag ny.indd 3
2012-06-11 14.20

SBB 2/2012 - Svensk Bergs

Transcription

Similar documents

Upp till kamp emot dolorna

SBB 2/2011 - Svensk Bergs

SBB 1/2014 - Svensk Bergs

Nicolai Kulturhus

SBB 5-6/2011 - Svensk Bergs

Medlemsblad - Betongföreningen

Tekniska textilier för betong