Miljökonsekvensbeskrivning, november 2013

Transcription

Miljökonsekvensbeskrivning
Vindpark Sköllunga
Stenungsunds kommun
Upprättad av WSP Environmental på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB
2013-11-19
Medverkande
Beställare:Rabbalshede Kraft AB
Konsult:
WSP Environmental, Göteborg
Uppdragsansvarig:
Christian Peterson, Christian.Peterson@WSPGroup.se
Handläggare:
Åsa Lindbom, Asa.Lindbom@WSPGroup.se
Juridisk kompetens:
Erik Nordström, Erik.Nordstrom@WSPGroup.se
Kartor:
Viktoria Ahl, WSP
Fotomontage:
Bo Karlsson, Utsikten Partner AB
Figurer:
© WSP, om inget annat anges
Omslagsbild:Utdrag från fotomontage från Sköllunga
Illustrationer miljömål
© Tobias Flygar
Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet
Uppdragsnr:10184838
Vindpark Sköllunga, Stenungsunds kommun
Innehåll
Bilagor............................................................................... 4
5. Vindparkens utformning..................................... 48
5.1. Generella förutsättningar för parklayout.................48
5.2. Huvudalternativ......................................................49
5.3. Vägar och övriga hårdgjorda ytor...........................50
Icke-Teknisk sammanfattning.................................. 5
6.Miljökonsekvenser................................................ 51
Administrativa uppgifter........................................... 7
BEgreppsförklaring, A-Ö.......................................... 8
1.Inledning...................................................................... 10
1.1. Energipolitik...........................................................11
1.2. Vindkraft.................................................................12
1.3. Gällande lagstiftning och tillståndsprocess............13
1.4. Metod för miljökonsekvensbedömning...................14
2.Alternativutredning.............................................. 17
6.1. Planförhållanden....................................................52
6.2. Markanvändning....................................................53
6.3. Naturmiljö...............................................................55
6.4. Hydrologi och hydrogeologi...................................60
6.5. Fåglar.....................................................................62
6.6. Fladdermöss..........................................................65
6.7. Övrigt djurliv...........................................................66
6.8. Kulturmiljö..............................................................67
6.9. Friluftsliv och rekreation.........................................69
2.1. Projekthistorik........................................................17
6.10. Landskapsbild......................................................70
2.2. Alternativa lokaliseringar........................................18
6.11. Ljud......................................................................74
2.3. Alternativa utformningar av parklayout...................20
6.12. Skugga.................................................................77
2.4. Nollalternativet.......................................................21
6.13. Elektromagnetiska fält..........................................79
6.14. Risk och säkerhet................................................80
3. Områdets förutsättningar............................... 22
3.1. Planförhållanden....................................................22
6.15. Avveckling............................................................82
3.2. Markanvändning....................................................24
7.Kumulativa effekter............................................... 84
3.3. Naturmiljö...............................................................26
7.1. Närliggande projekt................................................84
3.4. Hydrologi................................................................33
7.2. Ljud........................................................................87
3.5. Fåglar.....................................................................34
7.3. Skugga...................................................................87
3.6. Fladdermöss..........................................................36
7.4. Landskapsbild........................................................87
3.7. Övrigt djurliv...........................................................36
7.5. Samordningsvinster...............................................87
3.8. Kulturmiljö..............................................................37
7.6. Hänsynsåtgärder avseende kumulativa effekter....88
3.9. Friluftsliv och rekreation.........................................39
3.10. Landskapsbild......................................................41
4. Vindkrafttekniska förutsättningar............. 43
4.1. Ljud........................................................................43
4.2. Skuggor..................................................................45
4.3. Elektromagnetiska fält............................................46
8. Hållbar utveckling................................................ 89
8.1. Miljökvalitetsnormer...............................................89
8.2. Sveriges miljömål...................................................90
9. Samlad bedömning................................................... 99
Referenser...................................................................... 103
4.4. Risk och säkerhet..................................................46
WSP Environmental | 3
Bilagor
4 | WSP Environmental
1.
Karta samtliga värden, A1-format
2.
Samrådsredogörelse
3.
Biotopkartering och naturvärdesbedömning inkl. fågelinventering och fladdermusinventering (Naturcentrum AB)
4.
Kulturhisorisk utredning (Kula HB)
5.
PM Landskapsbild (inkl. synbarhetsanalys, fotomontage och analys av
hindermarkering)
6.
PM Ljud
7.
Ljudberäkningar
8.
PM Skugga
9.
Skuggberäkningar
Icke-Teknisk sammanfattning
Rabbalshede Kraft AB (Bolaget) avser att ansöka om tillstånd enligt 9 kapitlet
miljöbalken (MB) att uppföra och driva en gruppstation med vindkraftverk
inom ett område benämnt Sköllunga i Stenungsunds kommun, Västra Götalands län. Området är beläget mellan länsväg 650 och kommungränsen till
Lilla Edets kommun, ca tre kilometer väster om samhället Svartehallen och ca
tre kilometer nordost om Grössbyn.
Området för föreslagen verksamhet utgörs i huvudsak av ordinär produktionsbarrskog med hyggen och skog i olikartad ålder. Förutom skogsmiljöer finns
sumpskogar, myrar, vattendrag och mindre sjöar.
Föreslagen verksamhet
Föreslagen vindkraftetablering omfattar upp till nio vindkraftverk med en
maximal totalhöjd om 180 meter. En vindkraftetablering av föreslagen storlek och omfattning beräknas ge en årlig elproduktion om ca 68 GWh per år
(beräknat för nio vindkraftverk á 7,6 GWh per verk och år). Med hänsyn till
den snabba teknikutvecklignen som sker inom vindkraftbranschen är det viktigt att i ansökan inte låsa fast verksamheten till en specifik typ av verksmodell. Istället är det önskvärt att hålla möjligheten öppen att välja bästa möjliga
teknik vid tidpunkt för upphandling av vindkraftverken. Av denna anledning
avser Bolaget att ansöka om tillstånd för fasta koordinater med en flyttmån
om +/- 50 meter. Inom ramen för ansökan ingår även de följdverksamheter
som en vindkraftetablering innebär, d.v.s. interna elledningsdragningar inom
vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg och fram till respektive
verk, servicebyggnader, kranytor, kopplingsstationer/kopplingskiosker och
uppställningsytor.
Angivna verksplaceringar och möjlig flyttmån har tagits fram med hänsyn till
områdets natur- och kulturvärden i syfte att minimera negativ påverkan på
omgivande miljö och människors hälsa. Verksplaceringarna är lokaliserade
till delar av området där intressekonflikterna med andra aspekter bedöms vara
få eller aspekternas värde har bedömts vara förhållandevis låga. Slutlig placering av vindkraftverken och nödvändig infrastruktur kommer att ske i samråd
med tillsynsmyndigheten.
Föreslagen vindkraftetablering lokaliseras till ett utpekat riksintresseområde
för vindbruk och majoriteten av föreslagen vindkraftetablering ligger också
inom utpekat område lämpligt för vindkraft i kommunens vindbruksplan och
är således ett område som är prioriterat för vindkraftetableringar.
Alternativutredning
I föreliggende miljökonskevensbeskrivning motiveras val av etableringsområde. Vidare redovisas ett alternativt lokaliseringsområde i Stenshult, Stenungsunds kommun samt alternativ utformning av verksamheten. Nollalternativet
innebär att den föreslagna vindkraftetableringen i Sköllunga inte genomförs
och att etableringsområdet skulle genomgå en annan utveckling under 30 år.
Nollalternativet innebär också att ett område som bedöms som lämpligt för
en vindkraftetablering inte nyttjas till förnybar elproduktion och att den förWSP Environmental | 5
nybara elproduktionen som skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. Ur ett
lokalt perspektiv innebär det att de konsekvenser som uppstår vid byggnation
och drift av anläggningen uteblir.
Konsekvensbedömning
Inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen har fördjupade studier gjorts
gällande natur- och kulturvärden, fågel- och fladdermusfauna, ljudoch skuggpåverkan samt påverkan på landskapsbilden. Vad gäller påverkan på områdets
naturvärden kommer flera hänsynsåtgärder att vidtas vilka minimerar den negativa påverkan. Verksplaceringar och nödvändig infrastruktur som presenteras i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning har utarbetats för att minimera
negativ påverkan på de aspekter och värden som förekommer inom projektområdet och med omnejd. Slutlig placering av vindkraftverken och nödvändig
infrastruktur kommer att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.
Etableringsområdet bedöms till största del innehålla låga fågel- och fladdermusvärden och en vindkraftetablering bedöms kunna komma till stånd med
hänsyn till de fågelarter som förekommer. De lokala negativa konsekvenser
som bedöms uppkomma anses vara acceptabla. Vad gäller kulturvärden bedöms området vara ett skogsbevuxet utmarksområde med sparsamt med kulturhistoriska lämningar. Ur denna aspekt bedöms området inte vara sårbart
för en vindkraftutbyggnad.
En påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid en vindkraftetablering
och bör därför ställas i relation till hur tåligt det landskap som verksamheten
lokaliseras till är. Då projektområdet utgörs av ett relativt storskaligt skogslandskap med en normal komplexitet bedöms det vara relativt tåligt för en
vindkraftetablering. Terrängen i omgivande landskap är också relativt kuperad och skogsbeklädd vilket innebär att vindkraftverkens synlighet är mycket
varierad. Påverkan på landskapsbilden är reversibel eftersom vindkraftverken
monteras ned då de är uttjänta.
Vad gäller de negativa kumulativa effekter som kan uppstå till följd av närliggande vindkraftetableringar bedöms påverkan bli måttlig, under förutsättning
att samtliga planerade verk i omgivningarna realiseras. Positiva kumulativa
effekter kan också uppstå i form av samordningsvinster vid elanslutning,
byggnation och då vindkraftetableringarna är i drift.
Projektets negativa miljökonsekvenser ska vägas mot dess positiva konsekvenser. Föreslagen vindkraftetablering förväntas producera ett betydande tillskott
till den förnybara elproduktionen i Sverige. Elproduktionen med vindkraft
medför minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider förutsatt
att denna el ersätter el framställd genom fossila bränslen och vissa biobränslen. Vindkraften bidrar även till att uppfylla flera av de nationella och internationella miljömålen. Vidare bedöms området vara väl lämpat för vindkraft
då större delen av projektområdet utgörs av riksintresse för vindbruk samt att
projektområdet idag används för skogsbruk, som i sig medför en förändring i
landskapet och i natur- och kulturmiljön.
Den samlade bedömningen av föreslagen vindkraftetablering i Sköllunga är
att dess positiva konsekvenser i form av miljö- och klimatnytta överväger dess
negativa konsekvenser. Utifrån de hänsynsåtgärder som redovisas i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning bedöms därmed vindkraftetableringens
negativa konsekvenser vara acceptabla.
Administrativa uppgifter
Tabell 1. Administrativa uppgifter
Anläggningens namn
Vindpark Sköllunga
Fastighetsbeteckning
Sköllunga 1:5, 1:6, 2:3, 2:11, 3:3 och 4:3
Kommun
Stenungsunds kommun
Län
Västra Götalands län
SNI-kod
B 40.90 Två eller flera vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter.
Sökande
Rabbalshede Kraft AB
Adress
Marknadsvägen 1
457 55 Rabbalshede
Organisationsnummer
556681-4652
Projektledare
Martin Pettersen
Telefonnummer
0525-197 43
E-post
martin.pettersen@rabbalshedekraft.se
Konsult
WSP Environmental
Adress
Box 13033
402 51 Göteborg
Kontaktperson konsult
Åsa Lindbom
Telefonnummer
010-722 70 01
E-post
asa.lindbom@WSPGroup.se
BEgreppsförklaring, A-Ö
Aspekt
Avser de intresseområden/värden som ingår i miljökonsekvensbedömningen, t.ex. naturmiljö, kulturmiljö, ljud, skuggor, kumulativa effeker m.m.
Effekt
Hastigheten för energiomvandling. Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kW) och dess multipelenheter:
1 000 kW = 1 megawatt (MW)
1 000 MW = 1 gigawatt (GW)
Energi
Produkten av effekt och tid. Producerad energi mäts
i kilowattimmar (kWh) och dess multipelenheter:
1 000 kWh = 1 megawattimme (MWh)
1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh)
1 000 GWh = 1 terrawattimme (TWh)
Etableringsområde
Det område som berörs av vindkraftetableringen/
vindparken (verksplaceringar, infartsvägar, interna
vägdragningar, IKN och övriga hårdgjorda ytor)
Följdverksamheter
till en vindkraftetablering/vindpark
Avser de följdverksamheter som vindkraftverken
kräver; interna elledningsdragningar inom vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg och
fram till respektive verk, servicebyggnader, kranplatser, kopplingsstationer/kopplingskiosker och
uppställningsytor.
IKN
Icke koncessionspliktigt nät.
Konsekvens
Resultatet av påverkan och graden av påverkan.
Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av direkt
och indirekt art på en nationell, regional och/eller
lokal nivå.
Kranyta
Den hårdgjorda yta som krävs invid varje vindkraftverk och fungerar som uppställningsplats för
kran och hjälpkran vid byggnation.
Projektområde
Det område varinom Bolaget har utrett möjligheten
att etableringa vindkraft och fördjupade utredningar har genomförts..
Påverkan
Den förändring av miljö- och hälsoaspekter som
verksamheten medför i jämförelse med nollalternativet.
Totalhöjd
Vindkraftverkets navhöjd plus längden på vingen,
d.v.s. från marknivå och upp till vingspetsen då
denna står lodrät.
Uppställningsyta
De ytor som krävs för vindkraftetableringens
följdverksamheter; servicebyggnader, platskontor,
temporära lagringsytor etc.
Vindkraftverk
Innefattar fundament, torn, maskinhus, vingar och
transformator
Åtgärd
För att undvika eller för att minska negativ konsekvenser föreslås olika åtgärder som försiktighetsmått.
Övriga hårdgjorda
ytor
Kranytor invid varje vindkraftverk samt de uppställningsytor som måste anläggas för de följdverksamheter som vindkraftetableringen ger upphov till;
servicebyggnader, platskontor, temporära lagringsytor, rotormonteringsytor m.m.
1. Inledning
Rabbalshede Kraft AB (Bolaget) avser ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB) för uppförande och drift av en gruppstation med vindkraftverk
inom ett område benämnt Sköllunga i Stenungsunds kommun.
01.
Översiktskarta. Projektområdet i
Sköllunga är endast ett översiktligt
utpekat. Området är beläget nodöst om
samhället Ucklum, sydöst om samhället
Svenshögen i Stenungsunds kommun.
Det projektområde som redovisas i figur 1 och i kapitel 3 är endast översiktligt
utpekat för att påvisa inom vilket område som Bolaget har undersökt möjligheten att etablera vindkraftverken. I tabell 1 omfattas av de fastigheter som
berörs av föreslagna verksamheten. Projektområdet är beläget mellan länsväg
650 och kommungränsen till Lilla Edets kommun, ca tre kilometer väster om
Svartehallen och tre kilometer nordost om Grössbyn, se figur 1.
Föreslagen vindkraftetablering omfattar upp till nio vindkraftverk med en
maximal totalhöjd om 180 meter. Då Bolaget, vid tidpunkt för byggnation,
§
Vindpar
Stenungs
Översiktsk
Teckenförkla
\\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB ÖK RKAB SK VAL.mxd
Projek
0
500
1 000
2 000
3 000
Meter
4 000
MKB ÖK RKAB SK v
avser att tillämpa bästa möjliga teknik, kan någon specifik verksmodell inte
fastställas i nuläget. Mot bakgrund av att teknikutvecklingen fortskrider kan
andra verksmodeller som i dagsläget inte finns på marknaden bli aktuella vid
byggnation. Den yta som föreslagen vindkraftetablering tar i anspråk benämns etableringsområde.
1.1. Energipolitik
Världen står för närvarande inför mycket stora utmaningar vad gäller förändringen av det globala klimatet. För att bromsa den globala uppvärmningen
krävs att samtliga länder tar sitt ansvar och bl.a. minskar utsläppen av växthusgaser.
På såväl en internationell som nationell nivå har beslut om en energiomställning tagits. Fossila och ändliga energikällor, som kol, gas och olja ska fasas
ut mot ett mer miljövänligt och förnybart energisystem. Sverige är en del av
det europeiska energisystemet. För att minska utsläppen av koldioxid har EU:s
medlemsländer enats om att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning ska
komma från förnybara energikällor år 2020. Denna målsättning för hela EU
har sedan brutits ned av EU-kommissionen till mål för varje enskilt land. För
Sverige innebär detta att 49 procent av landets totala energiförbrukning ska
komma från förnybara energikällor år 2020.
I Sverige antogs regeringens proposition ”En sammanhållen klimat- och
energipolitik”1 av riksdagen i juni 2009. Det innebar att en planeringsram för
den svenska vindkraftutbyggnaden togs fram. Planeringsramen anger att det
år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh el från vindkraft, varav 20
TWh landbaserad vindkraft och 10 TWh till havs.2 År 2012 producerade Sverige 7,1 TWh3.
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som infördes i Sverige
2003 och sträcker sig fram till 2035. Elcertifikatsystemet ger möjlighet till statligt bidrag för investering eller ombyggnad av förnybara energianläggningar, i
syfte att öka den förnybara energiproduktionen. Systemet är inte ett riktat stöd
för vindkraft, utan erhålls även till solenergi, geotermisk energi, biobränslen,
vågenergi och vattenkraft. Elcertifikatet delas även ut till elproduktion i kraftvärmeverk med torv som energikälla. Anläggningar som tagits i drift efter
den 1 maj 2003 tilldelas elcertifikat i 15 år, dock längs till utgången 2035. I en
fördelning mellan energislagen i elcertifikat 2012 stod biobränsleanläggningar
för 53 procent, vindkraft för 33 procent och vattenkraft för 12 procent.4
Sedan elcertifikatsystemet infördes i Sverige har den förnybara elproduktionen ökat med 15 TWh.5 I samband med att Norge antagit EU:s direktiv om
förnybar energi har en gemensam svensk-norsk elcertifikatmarknad skapats.
Målet för den gemensamma elcertifikatsmarkanden är att öka den förnybara
elproduktionen med 26,4 TWh mellan åren 2012 och 2020.6
1. Proposition 2008/09:162
2. Proposition 2008/09:162
3. Pressmeddelande från Energimyndigheten (2013-02-11)
4. Energimyndighetens webbplats (maj 2013)
5. Pressmeddelande från Energimyndigheten (2013-04-15)
Stenungsunds kommun
Stenungsunds kommun är en utpräglad industrikommun och har genomgått
en snabb utveckling sedan början på 1960-talet då Vattenfalls värmekraftverk
och den petrokemiska industrin etablerades. Industrin är mycket energiintensiv och utvecklingen har inneburit en omfattande ökning av energianvändningen.7
De flesta Stenungsundsbor bor i eget småhus. Småhusen svarar för upp emot
två tredjedelar av den totala energianvändningen i hushållssektorn och energianvändningen har ökat kraftigt på senare år. Den vanligaste uppvärmningen
för småhus i Stenungsunds kommun är el.8
Stenungsunds kommun hade år 2011 en årlig elförbrukning om 1 900 GWh
(1,9 TWh)9. I gällande översiktsplan10 redovisas kommunala miljömål, som
även ingår i miljöplan för Stenungsund. Här anges bl.a. att de totala utsläppen
till luft inklusive koldioxid ska minska från alla källor i Stenungsund, vidare
ska kommunen arbeta för en omställning till mer miljövänliga energislag samtidigt som värdefulla naturmiljöer ska skyddas. De nationella och regionala
miljömålen sammanfaller till stora delar med kommunens egna utarbetade
mål. Se vidare kapitel 8.
I gällande översiktsplan framgår att kommunen är positiv till att vindkraftutbyggnad sker. En särskild vindbruksplan har därför tagits fram och antagits,
som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen se vidare under avsnitt 3.1.
1.2. Vindkraft
Vinden är en fri, outsinlig och förnybar energikälla. En utbyggnad av vindkraft
minskar utsläppen av miljöskadliga ämnen, s.k. växthusgaser som koldioxid,
kväveoxider och metan samt svaveldioxid som bidrar till en ökad försurning
av mark och vatten. Därför utgör vindkraften ett av de främsta alternativen till
en ökad andel förnybar energiproduktion i Sverige.
Förutsättning för vindkraftetablering
Hur tätt vindkraftverken kan stå i en vindpark är beroende av rotorbladens
storlek och det vindklimat som råder inom projektområdet. Om verken står för
tätt uppstår så kallade vakeffekter och verken ”stjäl” då vindenergi från varandra och produktionen sjunker. För att kunna nyttja vindenergin optimalt bör
det ungefärliga avståndet mellan vindkraftverken uppgå till 4-6 rotordiameterar. Vindkraftverken kommer att markeras med hinderbelysning i enlighet
med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten11, där utformningen av belysningen
varierar beroende på den totala höjden på verken. Se vidare bilaga 5.
7. Stenungsunds kommun (2007)
9. Statistiska centralbyrån (2013-10-04)
11. TSFS 2013:9
Vindkraftens miljönytta
Faktaruta 1.
Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter på ca 3-25 m/s, vid högre vindhastigheter stängs verket automatiskt av p.g.a. stort mekaniskt slitage.
Ett modernt landbaserat vindkraftverk producerar el mellan 80-90 procent av
årets timmar. Under 6-9 månader i drift har ett vindkraftverk producerat lika
mycket energi som krävs för tillverkningen av verket. Om den energi som
krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering summeras motsvarar detta ca en procent av den totala energi som verket producerar under sin
livslängd12. Dagens vindkraftverk har en livslängd på 20-25 år och kan därefter
monteras ned och marken kan till stora delar återställas.
Beräknad miljönytta
Energiproduktion med vindkraft medför en positiv inverkan för klimatet jämfört med elproduktion från t.ex. kolkraft, då utsläpp av bl.a. koldioxid har en
negativ inverkan på växthuseffekten. I faktaruta 1 jämförs elproduktion från
vindkraft med elproduktion från stenkol för att påvisa vindkraftens miljönytta. Jämförelsen med stenkol görs med hänvisning till att Sverige är en del av
den nordiska elmarknaden (Nord Pool) och 15-20 procent av elproduktionen
inom Nord Pool kommer från kolkraft.
■■ koldioxidvinst vid körförbud för
ca 2 700 personbilar per år,
När vindkraften ersätter elproduktion från fossilt bränsle bidrar den både direkt och indirekt till möjligheten att uppfylla uppsatta mål inom det svenska
miljömålssystemet, se vidare kapitel 8.
1.3. Gällande lagstiftning och tillståndsprocess
Ett vindkraftverk som producerar 7,6
GWh el per år beräknas motsvara:
■■ en årlig besparing av ca 3 000
ton kolbrytning,
■■ hushållsel för ca 1 380 villor
(med en förbrukning om 5 500
kWh/år),
■■ eluppvärmning för ca 380 villor (med en förbrukning om 20
000 kWh/år),
■■ utsläppsminskning av 7 600
ton koldioxid1
■■ utsläppsminskning av 9,1 ton
svaveldioxid1
■■ utsläppsminskning av 7,6 ton
kväveoxider1
Jämförelsen har gjorts med energiproduktion av stenkol då Sverige är
en del av den nordiska elmarknaden
(Nord Pool) och 15-20 procent av elproduktionen inom Nordpool kommer
från kolkraft
Uppgifter från SOU 1999:75 Vindkraften i ett storregionalt och globalt
perspektiv.
1
Miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken
I miljöprövningsförordningen (SFS 2013:252) förtecknas föreslagen vindkraftetablering som en miljöfarlig verksamhet (enligt prövningskod 40.90) och
kräver således tillstånd enligt 9 kap. MB. Tillståndsprövande myndighet är
miljöprövningsdelegationen i Västra Götalands län.
I normalfallet krävs varken bygglov eller detaljplan enligt plan- och bygglagen
för en vindkraftsetablering som prövats enligt miljöbalken. Av 16 kap. 4 §
miljöbalken framgår det dock att prövningsmyndigheten endast får meddela
tillstånd förutsatt att kommunen tillstyrkt vindkraftsetableringen.
Föreliggande MKB ingår tillsammans med en teknisk beskrivning i ansökningshandlingarna till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken.
Genomförda samråd
Samrådet spelar en viktig roll i tillståndsprocessen eftersom det då finns möjlighet att formellt framföra åsikter (yttranden) kring föreslagen verksamhet,
se figur 2. Enligt 6 kap. 4 § MB ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom föreslagen vindkraftetablering per definition kan antas medföra betydande miljöpåverkan ställer lagstiftningen högre krav på innehållet och omfattningen
av MKB:n och omfattningen av samrådskretsen. Inför upprättandet av denna
åndsprocessen
Samråd
Möjlighet att lämna
synpunkter på projektet.
MKB har därför samråd genomförts med en vidare krets som även innefattar
de övriga statliga myndigheter, den allmänhet, de organisationer och föreningar samt enskilda som kan tänkas bli berörda av verksamheten. Genomförda
samråd redovisas i samrådsredogörelsen, se bilaga 2.
Övriga tillstånd och gällande lagstiftning
Ansökan inkl. MKB lämnas
in till tillståndsgivande
myndighet
Om åtgärd planeras som t.ex. strider mot bestämmelserna om biotopsskydd i 7
kap. miljöbalken krävs dispens från dessa bestämmelser. När det gäller åtgärder inom strandskyddat område enligt 7 kap. miljöbalken prövas dessa frågor
inom ramen för tillståndsprövningen enligt 9 kap. miljöbalken.
Ev. komplettering
Det kan inte heller uteslutas att föreslagen verksamhet innebär åtgärder i anslutning till vattendrag. Om arbetena bedöms utgöra anmälningspliktig vattenverksamhet ska verksamheten anmälas till länsstyrelsen. Om arbetena
däremot bedöms utgöra tillståndspliktig vattenverksamhet ska ansökan om
tillstånd ske till Mark- och miljödomstolen. Samprövning kan då ske med
prövningen enligt 9 kap. miljöbalken.
Det kan även behövas beslut och ev. tillstånd enligt annan lagstiftning än miljöbalken t.ex. kulturminneslagen (1988:950) och ellagen (1997:857). För att
t.ex. ta bort en fornlämning krävs det tillstånd.
Kungörelse
Möjlighet att lämna
synpunkter på projektet.
Vid behov av linjekoncession för elnätsanslutning av föreslagen vindkraftetablering kommer detta att hanteras separat från aktuell ansökan.
1.4. Metod för miljökonsekvensbedömning
Förliggande MKB utgör underlag till ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
och har upprättats i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. MB.
Beslut om ev. tillstånd
02.
Tillståndsprocessens olika steg.
Syfte och innehåll
En MKB är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och
bifogas ansökan om tillstånd. MKB:n är ett redskap för att lägga en grund för
verksamhetens miljöhänsyn och utgör det beslutsunderlag som ger en samlad
bedömning av verksamhetens miljöpåverkan. En MKB ska beskriva projektets direkta och indirekta effekter och konsekvenser för människors hälsa och
miljö, se faktaruta 2.
Avgränsningar i sak, tid och rum
En avgränsning av innehållet i MKB:n innebär en fokusering på väsentliga
frågor och aspekter som ska konsekvensbedömas. De aspekter som i denna
MKB konsekvensbedöms är: rådande planförhållanden; nuvarande markanvändning; naturmiljö; hydrologi och hydrogeologi; fåglar, fladdermöss och
övrigt djurliv; kulturmiljö; friluftsliv och rekreation; landskapsbildspåverkan;
kumulativa effekter; ljud och skuggor; elektromagnetiska fält; risk och säkerhet samt konsekvenser kopplade till avvecklingskedet. Miljökonsekvensbedömningen avgränsas även i tidsperspektiv och inom det geografiska område
som en påverkan kan ske.
I sak
Faktaruta 2.
Med följdverksamheter till en vindkraftanläggning, vindkraftetablering eller
vindpark avses interna elledningsdragningar (s.k. IKN), väganslutning från
allmän väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, kranplatser, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. Med vindkraftverk
avses här fundament, torn, maskinhus, rotorblad och transformator. Transformator kan antingen placeras inuti vindkraftverket eller utgöras av en mindre
byggnad som uppförs på kranplatsen som anläggs intill tornet, se figur 3 och 4.
Bolaget avser söka tillstånd för upp till nio vindkraftverk enligt angivna koordinater med en flyttmån om +/- 50 meter. Vindkraftverken har en maximal
totalhöjd om 180 meter. I kapitel 5 redovisas det huvudalternativ och förslag
till vägdragning som Bolaget har arbetat fram och som ligger till grund för
denna miljökonsekvensbeskrivning. Huvudalternativet har arbetats fram utifrån verksmodellen GE Wind Energy GE 2,75 MW med en rotordiameter om
103 meter och en navhöjd om 128,5 meter. Denna verksmodell finns idag tillgänglig på den svenska marknaden och lämpar sig bra till projektområdets
terräng och vindförhållanden. Då Bolaget har som ambition att tillämpa bästa
möjliga teknik vid tidpunkt för upphandling av verk ska dock denna verksmodell ses som ett exempel. Slutligt val av verksmodell görs i samråd med
tillsynsmyndighet.
Miljökonsekvensbeskrivningens
syfte enligt miljöbalken
Miljöbalkens 6 kap 8 § anger att en
MKB bl.a. ska innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med
avseende på biologisk mångfald,
befolkning,
Människors hälsa, djurliv, växtliv,
mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse,
forn- och kulturlämningar och annat
kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter.
MKB ska också möjliggöra en samlad
bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö.
Totalhöjd (= navhöjd + rotorradie)
Navhöjd/tornhöjd
Ro
to
rd
iam
et
er
Föreslagen vindkraftetablering bedöms medföra ljudoch skuggpåverkan, fysisk påverkan av natur- och kulturmiljö i samband med i anspråktagande av
mark och arbetsföretag. Vidare ger vindkraftetableringen upphov till en visuell påverkan. I projektområdets omgivningar planeras ytterligare vindkraftetableringar av andra projektörer, således görs även en analys av kumulativa
effekter.
Nacell/nav/
maskinhus
Ev. transformator
03 och 04.
Principskisser av vindkraftverk.
sgång för ått identifierå geögråfisk
nsning i MKB.
Vilken påverkan orsakar
verksamheten?
Detta definierar vilket fokus
som MKB bör ha.
I tid
Miljökonsekvensbedömningen utgår från byggnation av vindkraftverken till
avslutad drift och nedmontering av verken.
I rum
Hur långt sträcker sig
påverkan?
Den geografiska avgränsningen varierar beroende på vilken aspekt som påverkas. Den geografiska avgränsningen anges således för varje enskild aspekt. I
figur 5 redovisas det tillvägagångssätt som leder fram till hur den geografiska
avgränsningen bestäms.
Bedömningsgrunder
Vilka skyddsvärda aspekter
finns i omgivningen?
Vilken status har skyddet?
Hur relevant är
verksamheten för den
skyddsvärda aspekten?
Konsekvensbedömningen av verksamhetens miljöpåverkan utgår från ett antal bedömningsgrunder. Här sätts verksamhetens miljöpåverkan i relation till
respektive aspekts värde. Bedömningsgrunderna har till syfte att redovisa
konsekvenserna utifrån ett värsta fall-scenario ur miljösynpunkt.
I föreliggande MKB används begreppen påverkan, konsekvens och åtgärd.
Med påverkan avses den förändring av miljö- och hälsoaspekter som verksamheten medför i jämförelse med nollalternativet. Med konsekvens avses resultatet av påverkan och graden av påverkan. Påverkan och/eller konsekvensen kan
vara av direkt och indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. För
att undvika eller för att minska negativa konsekvenser föreslås olika åtgärder.
Bedömningen har gjorts utifrån en fyrgradig skala; positiv konsekvens, liten
negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens.
Se vidare kapitel 6.
Prioritering för prövning
Vad är viktigt i det specifika
projektet?
05.
Arbetsgång för att identifiera
geografisk avgränsning i MKB.
2. Alternativutredning
Föreslagen verksamhet antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap.
7 § MB. Enligt miljöbalken krävs en redovisning av alternativa lokaliseringar, om sådana är möjliga, och olika utformningar av verksamheten som har
utretts inom projekteringen och inom projektområdet. En motivering till varför föreslagen vindkraftetablering har valts ska också framgå. I detta kapitel
görs en genomgång av den lokaliseringsprocess som har lett fram till den vindkraftetablering som föreslås.
2.1. Projekthistorik
Projektet har kommit att förändras sedan det initierades. Detta avsnitt syftar
till att i stort förklara de förändringar som projektet har genomgått. Viktiga
händelser projektet listas i tabell 2.
Tabell 2. Projekthistorik
Årtal
Aktivitet
Höst 2010
Projektet initieras i samband med att markägare kontaktar Bolaget.
Vår 2011
Förprojektering och avtalsförhandling genomförs.
Försommar 2011
Arrendeavtal tecknas mellan markägare och Bolaget. Ursprungligen
planerades för 10 vindkraftverk.
Vår 2012
Stenungsunds kommuns vindbruksplan vinner laga kraft (2012-0509).
Vår/försommar
2012
Bolaget genomför samråd med berörda myndigheter, enskilda och
allmänhet samt besvarar inkomna samrådsyttrande. Inför samrådet
justeras antalet verk från 10 till 9 stycken med hänsyn till att få plats
med något större vindkraftverk.
Sommar/höst
2012
Hinderremisser skickas ut. Fältutredningar genomförs för natur- och
kulturvärden.
Höst 2013
Arbetet med MKB genomförs.
Höst/vinter 2013
Bolaget lämnar in en ansökan om tillstånd enligt 9 kap. MB till tillståndsgivande myndighet, Länsstyrelsen i Vänersborg.
När ett möjligt område har identifierats påbörjar bolaget ett mer detaljerat
utredningsarbete. Sköllunga är ett av de områdena som ansetts vara lämpligt
och här har därför utredningsarbetet fortsatt med att finna en möjlig vindkraftetablering utifrån energiproduktion, motstående intressen och mer
platsspecifika förutsättningar. Även information som har framkommit inom
samråden har legat till grund för projekteringsarbetet. Resultatet av utredningsarbetet redovisas i denna MKB.
Allt eftersom projektets förutsättningar har förändrats och utvärderats har
också ett antal möjliga parklayouter undersökts utifrån vindoptimering, skyddsvärden, ljudoch skuggspridning etc. Ursprungligen bestod projektet av
10 vindkraftverk. Inför samrådet som genomfördes under våren/försommaren
2012 minskades antalet verk till 9 stycken, med hänsyn till att kunna etablera
större vindkraftverk och optimera tillgänglig vindenergi. Undersökt projektområde, etableringsområdet, huvudalternativet och det förslag till vägdragningar som presenteras i kapitel 5 utgör utgångspunkten för miljökonsekvensbedömningen.
2.2. Alternativa lokaliseringar
Att föra ett resonemang kring alternativa lokaliseringar för vindkraftetableringar skiljer sig från exempelvis lokalisering av en fabrik eller motsvarande
anläggning, där verksamhetsutövaren sällan eller aldrig är intresserade av mer
än en etablering. Syftet är då att hitta den bästa platsen för verksamheten.
Vid fråga om vindkraftetableringar har de flesta vindkraftprojektörer som utgångspunkt att hitta och söka tillstånd för flertalet intressanta lokaliseringar.
Stenshult NO
Bolaget har valt att redovisa en alternativ lokalisering. Området Stenshult NO
ligger i Uddevalla och Lilla Edets kommuner, Västra Götalands län, ca 7,5
kilometer öster om Ljungskile, se figur 6.
Projektområdet för Stenshult NO ligger delvis inom utpekat område av riksintresse för vindbruk och Bolaget gör bedömningen att ca åtta vindkraftverk
med en maximal totalhöjd om 170 meter ryms. En verksamhet av den omfattningen skulle innebära en årlig elproduktion om ca 48 GWh. I Stenshults
omgivningar, inom en radie av fem kilometer, finns riksintresseområden för
kulturmiljövård, riksintresseområden för naturvård, riksintresse för friluftsliv
enligt 3 kap. 6 § MB och Natura 2000-områden. Delar av projektområdet ligger också inom ett stort opåverkat område.
Bolaget har genomfört samråd med berörda myndigheter, enskilda och allmänhet gällande Stenshult NO. Efter det att Försvarsmakten presenterat ett
stoppområde kring Såtenäs flygflottilj valde dock Bolaget att, för tillfället,
inte arbeta vidare med projektering inom Stenshult NO då området berörs av
stoppområdet.
Vid jämförelse mellan projektområdet för Stenshult med projektområdet för
Sköllunga bedöms Sköllunga vara mer lämpat för en vindkraftetablering med
hänsyn till att fler och större verk ryms och platsen nyttjas därmed mer effektivt och genererar en högre energiproduktion. Vidare ligger projektområdet
för Sköllunga utanför Försvarsmaktens stoppområde och det är också möjligt
att etablera vindkraftverk i Sköllunga med stor hänsyn till förekommande natur- och kulturvärden.
DECIBEL - Karta 8,0 m/s
Beräkning: Ljudberäknig Stenshult NO (alternativ lokalisering)
Ljud [dB(A)]
35 dB(A)
40 dB(A)
0
500
1000
1500
2000 m
Karta: FK Uddevalla södra , Utskriftskala 1:33 000, Kartacentrum Swedish RT90 2.5gonV 0:-15-RT90 (SE) Öst: 1 281 884 Nord: 6 468 251
nytt vindkraftverk
ljudkänsligt område
06.
ljudberäkningsmodell: Svensk 2009. Vindhastighet: 8,0 m/s Ett alternativt lokaliseringsområde är
Höjd över havet från aktivt linjeobjekt
Stenshult i Udddevalla kommun där ca
åtta vindkraftverk ryms. Röd linje på
beräknad ljudkurva 40
dB(A), svart linje visar 35 dB(A). Röda
punkter anger ljudkänsliga punkter,
d.v.s. bostadsoch fritidshus.Kartan är
producerad av Rabbalshede Kraft AB.
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail:kartan
windpro@emd.dk
påvisar
2.3. Alternativa utformningar av parklayout
Enligt miljöbalken ska alternativa utformningar av verksamheten inom projektområde, om sådana är möjliga, redovisas i MKB:n. Som nämns i avsnitt
2.1 har möjliga parklayouter utretts utifrån projektområdets förutsättningar.
Detta har resulterat i det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5 och som
motsvarar det alternativ där vindkraftverken kan placeras med minsta möjliga
miljöpåverkan.
07.
Den alternativa utformningen innehåller
sju verk, i jämförelse med huvudalternativet med nio verk som presenteras i
kapitel fem.
Utifrån resonemanget ovan anses alternativa utformningar ha undersökts
inom det projekteringsarbetet som föregått MKB. Bolaget har dock valt att
redovisa en alternativ parklayout inom projektområdet som omfattar sju vindkraftverk med samma dimensioner som huvudalternativet som presenteras i
kapitel 5, se figur 7.
§
Vindpa
Stenungs
Alternativ
Teckenförkl

Altern
Proje





L:\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Alt utform RKAB SK VAL.mxd


0
250
500
1 000
1 500
Meter
2 000
MKB Alt utformning RKAB S
Den alternativa utformningen består av sju verk. I jämförelse med det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5 som består av nio verk, har två av verken
(verk 2 och 9) tagits bort.
I kapitel 8 redovisas närliggande planerade vindkraftprojekt. Om samtliga
projekt realiseras kommer inte nio vindkraftverk enligt huvudalternativet att
kunna byggas med hänsyn till tillåten ljudnivå vid närliggande bostadsoch
fritidshus. Den alternativa utformningen har således anpassats med hänsyn till
att öka ljudmariginalet vid närliggande bostads- eller fritidshus.
2.4. Nollalternativet
En MKB som upprättas för en verksamhet som antas medföra betydande miljöpåverkan ska även innehålla en beskrivning av ett s.k. nollalternativ. Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som avser situationen om projektet inte
genomförs.
Ett nollalternativ för den aktuella platsen innebär att projektområdet genomgår en annan utveckling under ca 30 år. Den i dagsläget huvudsakliga markanvändningen inom projektområdet, i form av ett aktivt skogsbruk, förväntas
fortsätta. En rationellt skött skog medför i sig olika förändringar, såväl inom
området som i dess omgivning. Till följd av gallring och avverkning förändras
inte bara livsförhållandena för de djur och växter som lever inom området utan
påverkar också landskapsbilden då hyggen uppkommer.
Nollalternativet innebär också att ett område som bedöms vara väl lämpat för
en vindkraftetablering inte nyttjas till förnybar elproduktion och att den förnybara elproduktionen som skulle kunna ersätta fossilt bränsle uteblir. Sverige
är en del av den nordiska elmarknaden (Nord Pool) och ca 15-20 procent av
elproduktionen inom Nord Pool härstammar från kolkraft. Det är därför troligt att den el som skulle kunna produceras av svensk vindkraft istället utgörs
av importerad el från kolkraftverk. Ur ett lokalt perspektiv innebär det att de
konsekvenser som uppstår vid byggnation och drift av anläggningen uteblir,
bl.a. med avseende på skyddsvärda aspekterna, landskapsbild och upplevelsevärde. Det kan dock inte uteslutas att omgivningarna kommer att förändras till
följd av andra vindkraftetableringar då projektområdet delvis är utpekat som
riksintresse för vindbruk och som lämpligt område för vindkraft i kommunens översiktsplanering. I ett mer storskaligt perspektiv skulle nollalternativet
innebära att området inte bidrar till att uppfylla nationella och internationella
mål gällande vindkraft och förnybar energiproduktion.
Enligt de utredningar som ligger till grund för MKB:n bedöms de positiva
effekterna av en vindkraftetablering i föreslagen storlek och inom aktuellt
område klart uppväga de negativa konsekvenser som uppstår i samband med
verksamheten.
3. Områdetsförutsättningar
Kapitlet innehåller en redovisning av de olika aspekter och sakfrågor som
bedöms kunna påverkas av föreslagen vindkraftetablering. Vidare beskrivs de
nuvarande förutsättningar som råder inom projektområdet och i dess omgivning. I bilaga 1 redovisas en karta som ger en samlad bild av de aspekter som
presenteras i avsnitten nedan samt de förutsättningar som ges av kapitel 4. För
att på ett tydligare sätt se avgränsningarna mellan olika värden, hänvisas till
respektive karta i MKB:n.
3.1. Planförhållanden
Riksintresse vindbruk
Faktaruta 3.
Inom Stenungsunds kommun finns ett område av riksintresse för vindbruk
utpekat som sträcker sig nordväst om Ucklum och över kommungränsen till
Sköllunga
LillaVindpark
Edets kommun.
Möjliga vindkraftverk inom projektområdet ligger samtStenungsunds kommun
liga inom riksintresseområdet, se figur 8 och bilaga 1, vilket således innebär
att området bedöms som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft på
Planförhållanden
ett nationellt
plan, se faktaruta 3.
Energimyndigheten har pekat ut
mark- och vattenområden som är av
riksintresse för vindbruk. Idag finns
423 riksintresseområden för vindbruk
fördelade på 20 län. Den totala ytan
av riksintresseområden för vindbruk
utgör drygt två procent av Sveriges
yta.
§
Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att
området bedömts som särskilt lämpat
för elproduktion från vindkraft. Riksintresse är ett planeringsverktyg som
finns beskrivet i miljöbalkens 3 och 4
kapitel.
(Uppgifterna är hämtade från Energimyndighetens webbplats 2013-07-15.)
08.
Projektområdet är lokaliserat till ett område utpekat som riksintresse för vindbruk samt till ett område som är utpekat
som möjligt för vindkraft i Stenungsunds
vindbruksplan.
Projektområde
Stenungsund kommuns vindbruksplan
Vindpark Skö
Stenungsunds k
Planförhållanden
Teckenförklaring
Projektområde
Stenungsund ko
Riksintresse vind
\\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB planförhållanden RKAB SK VAL.mxd
Ett angivet riksintresse innebär ett
statligt anspråk på markanvändningen
som kommunerna har till uppgift att
tillgodose i sin översiktliga planering.
När en ändrad mark- eller vattenanvändning prövas enligt miljöbalken
får riksintresset en rättslig betydelse
då det vägs mot andra befintliga
riksintressen, exempelvis naturvård,
kulturminnesvård, rennäring, försvarsmaktens intressen och luftfart.
§
Teckenförklaring
0
250 500
1 000
1 500
Meter
2 000
MKB Planförhållanden RKAB S
Skala 1:30 000
Datum: 2013-09-13
Utskriftsformat: A3
0
250 500
1 000
1 500
Meter
2 000
MKB Planförhållanden RKAB SK ver3 VAL 130913
Halsefjorden
öds
Svenshög
Svanesund
Varekil
Halsefjorden
Varekil
Regional planering
askeröfjorden
ödsmål
Halsefjorden
St. Hällungen
ödsmål
Länsstyrelsen tar fram planeringsunderlag som omfattar hela länet. Den regionala samhällsplaneringen ska bidra till att skapa goda och trygga levnadsvillkor och en långsiktigt hållbar livsmiljö för länets invånare och besökare.
St. Hällungen
Stenungsön
Myggenäs
I Västra Götalands län har länsstyrelsen pekat ut s.k. tysta miljöer,askeröfjorden
d.v.s. områden som inte är påverkade av buller från bilar, flyg, tåg eller verksamheter.
Projektområdet sammanfaller med ett sådant område, se figur 9. askeröfjorden
u
u
Vad som uppfattas som tyst miljö är individuellt och varierar beroende
bl.a.
Stenungsön
på vilken miljö och situation en person befinner sig i. I länsstyrelsens utredning har ljudnivån i ett tyst område definierats tillMyggenäs
en ekvivalent ljudtrycksnivå
Stenungsön
understigande 30 dB(A) från olika typer av samhällsbuller och gäller för såväl
dag och kväll som nattetid. Detta är ett hårt ställt
krav och i rapporten anges
Myggenäs
att det nästan alltid är omöjligt att med ljudnivåmätare på plats mäta så låga
ljudnivåer från icke-önskvärda ljud eftersom naturliga bakgrundsljud såsom
Strandnorum
vindbrus, fågelkvitter och lövprassel ofta ger upphov till ekvivalenta ljudniHöviksnäs
13
våer upp till ca 40 dB(A) eller högre. Se vidare avsnitt 4.1.
Höviksnäs
Stenungsund
Strandnorum
le
rån
Stenungsund
an
rå s
eå
le
rån
St. Höga
Strandnorum
Höviksnäs
Svenshögen
St. Höga
eå
an
rå s
ödsmål
St. Hällungen
Jörlanda
rså
n
e
ak
po
H
Halsefjorden
po
St. Höga
fjo
an
rå s
Varekil
rd
eå
Svanesund
Svenshög
Svanesund
rså
n
St. Holmevatten
Väste
rd
ak
e
Jörlanda
rd
H
Bredvatten
e
fjo
Bevarandeprogram för
odlingslandskapet (Lst)
ak
rödvatte
gårdsjön
le
rån
Fornlämningsmiljöer
(Lst 1984)
Va
St. Holmevatten
Torrg
llb
Område för närrekreation
öp06
St. Bjurevatten
y
å
Strandnorum
y
å
Håltesjön
eå
an
rå s
rså
Bevarandeprogram
för
(Lst
1984)
Ålevatten
n
Stora opåverkade
områden öp 06
(Lst 1984)
kommungräns
ra
n
Stora opåverkade
områden öp 06
kommungräns
g
09.
Utdrag från Stenungsund kommuns
vindbruksplan. Projektområdet är ungefärligt markerat med svart cirkel och
ligger inom ett större sammanhängande
område som av länsstyrelsen inte är
bullerstört.
ra
H
ak
e
fjo
rd
n
Jörlanda
e ns
vatt
öre
Va
öp06
llb
kode
y
å
Värdetrakter för skog
kulturminnesvårdsprogram
som ej är buller13. Länsstyrelsen
Västra Götalands län (2001) Områden
störda från flyg, biltrafik, tåg
eller verksamheter sk
"Tysta områden" (Lst 2001)
b.
Va
Vindbruksplan
Tillägg till öp 06 Stenungsund
övriga bevarandeintressen
antagen av kF 2012-04-10
Vä
lab
diseröd
(Lst 1984)
Stora opåverkade
områden öp 06
kommungräns
0
1
g
Skala 1: 100 000
Vind
Tillä
Vind
övri
Tillä
anta
övri
anta
0
Skala
g
St. Holmevatten
Områden som ej är bullerVärdetrakter
för biltrafik,
skog
störda från flyg,
tåg
Områden som ej är bullerstörda från flyg, biltrafik, tåg
n
llb
kode
po
Stora
opåverkade
Värdetrakter
för skog
områden öp 06
ra
öp06
St. Höga
kode
g
Va
Höviksnäs
lysevatten
H
Stenungsund
Myggenäs
kode
å
Stenungsön
St. Holmevatten
öp06
y
fjo
Jörlanda
llb
ucklum
Va
askeröfjorden
5 km
rådhuset arkitekter aB
ä
0
Skala
ra
n
Faktaruta 4.
Kommunens generella riktlinjer
avseende lokalisering
Här återges kortfattat de generella
riktlinjer för lokalisering och planering som anges i gällande vindbruksplan:
• Gruppstationer av vindkraftverk
(tre eller fler) ska i första hand lokaliseras till avgränsade områden som
redovisas i planen.
• Områdena ska nyttjas effektivt.
• Det inbördes avståndet mellan
vindkraftanläggningar bör vara så
stort att grupperna var för sig kan
uppfattas som sammanhållna. Avståndet mellan grupperna bör inte
understiga tre kilometer.
• Vindkraftverken bör inte lokaliseras närmare än 500 meter från enstaka bostäder eller 1000 meter från
sammanhållen bebyggelse.
• Inventeringar ska ske av platsens
natur- och kulturvärden, fågel- och
fladdermusvärden och eventuell
påverlkan på dessa bedöms.
• Vindkraftverk får ej placeras i
områden med värdefulla byggnader
och/eller kulturmiljöer som finns med
i Kulturminnesvårdsprogrammet.
• Geotekniska förutsättningar ska
utredas. De geotekniska och bergtekniska säkerhetsriskerna som
berör ras och skred ska kartläggas i
tidigt skede.
• Markavvattning ska undvikas.
• Om vindkraftetableringen berör
vattenförekomster med miljökvalitetsnormer för vatten så ska påverkan på vattenförekomstens status
beskrivas.
• Flygets krav och behov ska tidigt
uppmärksammas
Vidare finns generella riktlinjer för
utformning, hälsa och säkerhet
samt genomförande och avveckling.
Dessa redovisas löpande i under respektive avsnitt som berörs.
Kommunal planering
Stenungsunds kommun har antagit en Energiplan och klimatstrategi för åren
2007-201514 och följande vision och huvudmål har fastställts:
”Vi vill att Stenungsund ska höra till landets ledande kommuner när det gäller
att spara energi och vi ska arbeta för omställning till mer miljövänliga energislag. Utsläppen från växthusgaser från källor inom kommunen ska år 2050
reduceras och vara halverade jämfört med utsläppsnivån 1990”.
För att nå målet har åtta arbetsområden identifierats, däribland anges att andelen förnybara källor, däribland vindkraften, ska öka och att kommunen ska
vara föregångare och inspirationskälla i omställningen mot en hållbar samhällsutbyggnad.15
Som en del i arbetet med att uppnå huvudmålet har Stenungsunds kommun tagit fram en vindbruksplan, som ett tematiskt tillägg till Översiktsplan 2006.16
Syftet med vindbruksplanen är att den ska utgöra underlag för en utbyggnad
av vindkraft i kommunen. I planen redovisas åtta möjliga utbyggnadsområden
för vindkraft, varav projektområdet i Sköllunga är ett sådant område. Planen
föreskriver att större vindkraftetableringar ska i första hand lokaliseras till
dessa utpekade vindbruksområden, men att vindbruksområdenas avgränsning ska tolkas som ungefärliga och preliminära. Vid projektering studeras
avgränsningen närmare.
I vindbruksplanen anges riktlinjer för utformning och prövning av vindkraftetableringar inom dessa områden i form av generella rekommendationer, se
faktaruta 4. Vidare anges särskilda rekommendationer för respektive av de
åtta lämpliga områdena för vindkraft, se faktaruta 5.
Projektområdet omfattas inte av någon gällande eller planerade detaljplan.
Angränsande kommuner
Projektområdet angränsar till Lilla Edets kommun. Området på Lilla Edets
sida av kommungränsen är i sin helhet utpekat som ett stort opåverkat område
samt ett område utpekat som strövområde, med särskila värden för rekreation
och friluftsliv i översiktsplanen (ÖP 2012, antagen av kommunfullmäktige
den 2012-06-13, vann laga kraft 2012-07-11).
3.2. Markanvändning
Naturresurser
Skogsbruk och jakt
Enligt gällande översiktsplan utgör skogsmarken ca 40 procent av kommunens
totala markyta. Huvuddelen av skogsmarkerna ligger i inlandet, öster om väg
E6. Skogsbruket har betydelse som näring, men också för rekreation och ur
naturvårdssynpunkt.17
Ytan inom projektområdet ägs av privata markägare som bedriver skogsbruk
och jakt.
Övriga naturresurser
Kommunens dricksvattenförsörjning sker från sjön Stora Hällungen, ca 3-4
kilometer från förelsagen vindkraftetablering.18 Se vidare avsnitt 3.4.
Vid randen av platån i väster om projektområdet finns stora avlagringar med
isälvssediment, och vid Sköllunga och Huveröd finns två aktiva grustäkter.
Grustäkten vid Sköllunga utökades nyligen och fick ett förnyat miljötillstånd.
Bolaget har goda kunskaper om rådande vindförhållanden i projektområdet
med hänsyn till den vindmätning som har genomförts. Vinddata har under
projekteringen samlats in av en s.k. SODAR (Sound Detecting And Ranging).
SODAR är en teknik som mäter tillgänglig vindenergi genom att skicka ut
ljudvågor som mäter vindhastighet, höjdvariationer över marken och termodynamisk struktur av troposfären. För en korrekt utvärdering av vindhastigheten
i området krävs en långtidsmätning av vindenergin. Bolaget har möjlighet att
köpa in vinddata från en närliggande vindmätningsmast för att verifiera vinddata.
Infrastruktur
I sällsynta fall kan störningar på radio- och TV-mottagare förorsakas av vindkraftverk i närheten. Samråd har därför genomförts med de aktörer som tillhandahåller och använder sig av radiolänkstråk och som kan tänkas bli berörda. Remissförfrågan har skickats till Luftfartsverket och flyglatser som
kan tänkas bli berörda; Säve flygplats, Trollhättan-Vänersborgs flygplats och
Landvetter flygplats. Vidare har en remissförfrågan skickats till Försvarsmakten, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Något remis�svar har ännu inte erhållits. Se vidare samrådsredogörelsen i bilaga 2.
Svenska Kraftnät planerar att dra en 400 kV-luftledning mellan Skogssäter i
Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Ledningen har till
syfte att säkerställa driften av de regionala näten vid ett fel på stamnätet i
området. Utan ledningen kan nätet komma att överbelastas med regionala elavbrott till följd. Ledningen behövs också i viss mån för att förnya gamla
ledningar och för att ta emot kommande produktionsstörningar i samband
med utbyggnad av vindkraft. Svenska Kraftnät planerar för att ledningen ska
kunna tas i drift år 2020. Ett av ledningens alternativ sträcker genom det område som i dag är utpekat riksintresse för vindbruk och projektområdet för
Sköllunga. Projektet befinner sig idag i ett samrådskede och Bolaget har yttrat
sig i frågan.
Faktaruta 5.
Kommunens rekommendationer
för område 3, Sköllunga
Här återges kortfattat de särskilda
rekommendationerna som vindbruksplanen anger för område 3, Sköllunga
och som sammanfaller med aktuellt
projektområde.
• Naturvärdesinventering och fågelinventering ska utföras. Förslag på
försiktighetsåtgärder vid eventuella
negativa konsekvenser ska redovisas.
• En avstämning med Länsstyrelsens naturvårdsenhet ska göras i ett
tidigt skede.
• Vindkraftverk och vägar bör placeras på fastmarkspartier, placering
och ingrepp som påverkar våtmarker
bör undvikas.
• En arkeologisk utredning ska
utföras.
• Området ingår i länsstyrelsens
rapport om tysta områden. Bohusleden går öster om området. Utredning om friluftslivets rörelse och
användning av området i övrigt bör
göras.
• Påverkan på landskapsbilden vid
placering av vindkraftverk i närheten
av sjöar bör redovisas.
• Påverkan av möjligheten att kalka
sjöar med helikopter ska utredas.
• Området ligger nära gränsen till
Lilla Edets kommun. Tidigt samråd
ska ske med grannkommunen.
Projektområdet ligger beläget mellan väg 650 och kommungränsen till Lilla
Edets kommun. Inom projektområdet finns befintliga skogsbilvägar av god
kvalitet.
Bebyggelse
Närmsta belägna samhällen utgörs av Ucklum, ca fem kilometer sydväst om
projektområdet, och Svartehallen, ca fem kilometer nordväst om projektområdet. Vidare utgör Grössbyn, ca tre kilometer från projektområdet, en sammanhållen bebyggelse. Utöver dessa småsamhällen finns även spridda gårdsmiljöer och enstaka hus i projektområdets omnejd. Samlad bebyggelse i Lilla Edets
kommun finns vid Västersjön, ca 1,5 kilometer sydost om projektområdet.
Vid Kvarnsjön förekommer två byggnader, Sköllunga 2:7 och 2:8. Byggnaderna är uppförda med ett bygglov som tillåter användning som jaktstuga
och byggnaderna är inte taxerade som fritidsbostad eller som bostadshus. I
kommunens översiktsplanering har ingen hänsyn tagits till byggnaderna vid
utpekande av möjliga vindkraftområden. I Bolagets projektering har således
vindkraftverken inte anpassats till dessa byggnader.
3.3. Naturmiljö
Projektområdet är beläget på en urbergsplatå i de nordligaste delarna av det
vidsträckta, mer eller mindre sammanhängande, skogsområdet Svartedalen.
Landskapet är kuperat och genomkorsas av sprickdalar med sjöar och våtmarker. Våtmarkerna är i huvudsak dikade och skogsbevuxna, främst med sumptallskog. Berggrunden utgörs av sura silikatbergarter med mestadels tunt eller
obefintligt jordtäcke, vilket också avspeglas i floran. I projektområdet pågår ett
aktivt skogsbruk. Stora arealer inom projektområdet är kalhyggen och yngre
planteringar.
Skyddade naturmiljöer
Faktaruta 6.
Syftet med riksintresse naturvård
Områden av riksintresse för naturvård
omfattas av miljöbalkens hushållningsbestämmelser vilka syftar till en
god hushållning med mark, vatten och
naturresurser. Enligt miljöbalken ska
områden av riksintresse för naturvård
skyddas mot åtgärder som påtagligt
kan skada naturmiljön.
Riksintresseområdena utgör ett urval
av områden som innehar de bästa
exemplen på landskapstyper, naturtyper och andra naturvärden som är
karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner. Riksintressena
kan också uppvisa mycket sällsynta
företeelser i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Naturvårdsverket
avgör vilka områden som de bedömer
vara av riksintresse för naturvården.
Skyddade naturmiljöer i form av Natura 2000-områden, naturreservat eller
riksintresseområden för naturvård finns inte inom projektområdet. Dock förekommer skyddade naturmiljöer inom fem kilometer från projektområdet,
vilka kortfattat beskrivs nedan. I tabell 3 och figur 10 redovisas skyddade
naturmiljöer i projektområdets omgiving samt ett ungefärligt avstånd från
projektområdet. I faktaruta 6, 7 och 8 redovisas syftet med de olika skydden.
Tabell 3. Skyddade naturmiljöer i projektområdets omgiving. Bokstäverna visar naturmiljöernas placering på kartan i figur 10.
Namn
Bratteforsån och Hällungen
Skyddsvärde
A
B
Svartedalen med Anråsån
Riksintresse naturvård
C
Göta och Nordre älvs dalgångar
D
Brattorpsån
Natura 2000 och naturreservat
Riksintresseområdet Bratteforsån och Hällungen ligger strax över två kilometer väster om projektområdet. Riksintresset räknas till de bästa reproduktionsåarna för öring i länet och den artrika lägre faunan kan utgöra en ”pool”
för spridning till närliggande limniska miljöer. Området har ett förhållandevis
rikt bestånd av flodpärlmussla. En förutsättning för insjööringens fortbestånd
är att kalkning av sjösystemen sker uppströms Hällungen samt vattendragen
och biflödena där insjööringen leker. Området kan påverkas negativt av bl.a.
utsläpp i vattensystemet. Området berörs av Natura 2000-område (art- och
habitatdirektivet).19
Riksintresseområdet Svartedalen med Anråsån ligger ca 1,5 kilometer söder
om projektområdet och är ett utpräglat höjdområde som till allra största delen
är bevuxet med barrskog. Riksintresseområdet är välbevarat och orört med en
äldre naturskog. Anråseån har lek- och uppväxtområden för havsöring och lax.
Ån har också ett bestånd av flodpärlmussla. Förutsättning för att värdena ska
bevaras är att ingen avverkning eller andra ingrepp som kan förändra vegetationssamhällenas naturliga utveckling får ske. Områdets värden kan påverkas
negativt av utsläpp till vattensystemet eller arbeten i omgivande vattendrag
och landområden.20
Som närmast, tre kilometer norr om projektområdet, löper Brattorpsån som är
ett av Göta älvs biflöden och som utgör en del av riksintresseområdet Göta och
Nordre älvs dalgångar. Riksintressets värden utgörs av en mäktig sprickdal
som väl åskådliggör en älvdals utveckling. Här finns ett representativt odlingslandskap och området har även stor betydelse för häckande och rastande
våtmarksfåglar. Denna funktion förstärks av Göta älvs strategiska läge i ett
flyttningsstråk för många fågelarter.21
Brattorpsån, söder om Hjärtum, är även utpekat naturreservat och Natura
2000-område som bl.a. är av stort fiskeribiologiskt värde och främsta syftet
är att bevara ett naturligt framrinnande vattendrag med lax.22 Utmed ravinen,
som Brattorpsån följer, finns ett välbevarat odlingslandskap utpekat inom den
regionala bevarandeplanen för odlingslandskapets natur- och kulturvärden.
Regionala inventeringar
Regionala inventeringar av naturmiljön inom Västra Götalands län har gjorts
av länsstyrelsen, t.ex. våtmarksinventeringen (se vidare avsnitt 3.4 och figur
13), ängs- och hagmarksinventeringen och den nationella bevarandeplanen för
natur- och kulturvärden i odlingslandskapet.
Länsstyrelsen har även gjort en kartering för att identifiera s.k. tysta områden,
d.v.s. områden som inte är bullerstörda av flyg, biltrafik, tåg eller verksamheter, se avsnitt 3.1. Vidare har värden i skogslandskapet, sumpskogar, nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och biotopskydd, identifierats av Skogsstyrelsen.
Dessa dokumenterade värden redovisas i figur 11.
Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bolaget har låtit genomföra en biotopkartering och naturvärdesbedömning
inom projektområdet för att undersöka vilka lokala skyddsvärden som förekommer och hur den föreslagna vindkraftetableringen kan komma att påverka
dessa. Inventering och bedömning har genomförts av Naturcentrum AB under
2012.
Faktaruta 7.
Syftet med Natura 2000
Natura 2000 utgör det nätverk av
skyddsvärda områden som alla EU:s
medlemstater ska bidra till att skapa
enligt de två EU-direktiven; art- och
habitatdirektivet samt fågeldirektivet.
Sverige och övriga EU-länder ska
föreslå områden med naturtyper och
arter som är av gemensamt intresse
för EU. Direktiven är implementerade
i svensk lag och gäller så som svensk
rätt.
Syftet med nätverket är att bidra till
den ekologiska mångfalden inom
gemenskapen och Sverige har som
medlemsland åtagit sig att se till att
de arter och naturtyper som finns
upptagna i EU:s lista har en gynnsam
bevarandestatus, d.v.s. att genom bevarandeåtgärder till se att de kommer
att finnas kvar i en långsiktighållbar
utveckling. Enligt miljöbalken krävs
tillstånd om någon vill bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på
ett betydande sätt kan påverka miljön
i ett Natura 2000-område, 7 kap. 28a§
MB.
Faktaruta 8.
Syftet med naturreservat
Enligt miljöbalken får länsstyrelsen
förklara ett mark- eller vattenområde
som naturreservat i syfte att bl.a.
bevara biologisk mångfald, vårda
och bevara värdefulla naturmiljöer
eller tillgodose behov av områden för
friluftslivet.
I beslutet om att bilda reservatet ska
länsstyrelsen, förutom att ange skälen
till varför området ska utgöra naturreservat, även ange de inskränkningar i rätten att använda mark- eller
vattenområdet för att uppnå syftet
med reservatet, 7 kap. 4 och 5 §§
MB. Dessa inskränkningar formuleras
som s.k. föreskrifter vilka gäller inom
reservatet.
19. Länsstyresen (2008a)
20. Länsstyrelsen (2008b)
21. Länsstyrelsen (2008c)
22. Länsstyrelsen (2005)
D
C
Vindpa
§
Stenung
Skyddad
Teckenförk
Proj
Länsstyrelse
Riks
Riks
Riks
Natu
Natu
A
Lan
\\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Skyddade värden RKAB SK VAL.mxd
Sky
Vindpark Sköllunga
§
§
Skyddade värden
Vindpark Sköllunga
Teckenförklaring
Stenungsunds kommun
B
Projektområde
Skyddade värden
0
10.
Kartan påvisar skyddade värden inom
projektområdet och med omnejd. Föreslagen vindkraftetablering lokaliseras till
ett riksintresseområde för vindkraft.
Stenungsunds kommun
500
Länsstyrelsen
1 000
Teckenförklaring
Projektområde
Länsstyrelsen
Riksintresse friluftsliv
Natura 2000
Naturreservat
Landskapsbildsskydd
Skyddsområde vattentäkt
2 000
3 000
Meter
4 000
Natura 2000
Naturreservat
Landskapsbildsskydd
Skyddsområde vattentäkt
MKB Skyddade vär
§
Vin
Sten
Reg
Tecke
Länss
§
\\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB RegoLokNaturvärden RKAB SK VAL.mxd
Skogs
§
Vindpark Sköllunga
Stenungsunds kommun
Vindpark Sköllunga
Stenungsunds kommun
Regionala och lokala naturvärden
Teckenförklaring
Projektområde
Länsstyrelsen
Regionala och lokala naturvärden
Lövskogsinventering
Äng- och hagmarksinventering
Våtmarksinventering
Teckenförklaring
Projektområde
Länsstyrelsen
Skogsstyrelsen, Skogens källa
Sumpskog
0
250
500
1 000
1 500
Meter
2 000
11.
Kartan påvisar regionala och lokala
naturvärden inom projektområdet med
omnejd.
Nyckelbiotop
Lövskogsinventering
Naturvärdesobjekt
Äng- och hagmarksinventering
Biotopskydd
Skog o Historia, punkt
Sumpskog
Nyckelbiotop
Naturvärdesobjekt
Biotopskydd
Skog o Historia, punkt
MKB Reg o
§
Vindpar
Stenungs
Naturvärd
Teckenförkla
Projek
Resultat från n
Invent
Vatten
Klass
\\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Naturmiljöinventering RKAB SK VAL.mxd
Klass
Vindpark Sköllunga
§
0
12.
Resultat från genomförd biotopkartering
och naturvärdesbedömning.
Stenungsunds kommun
Naturvärdesbedömning
250
500
1 000
1 500
Meter
2 000
MKB Naturvärdesbed
Teckenförklaring
Projektområde
Resultat från naturvärdesbedömningen
Inventeringsområde
Vattendrag
Klass 2, höga naturvärden
Klass 3, naturvärden
I samband med inventeringen har så kallade naturvårdsarter eftersökts och
noterats. Naturvårdsarter omfattar arter som upptas i Artskyddsförordningen,
rödlistade arter, signalarter och andra arter som bedöms indikera hög biologisk mångfald. Inventeringen omfattade landmiljöer och våtmarker med vegetation.
Naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala där klass 1 och 2 representerar unika naturvärden respektive höga naturvärden. Unika eller höga naturvärden motsvarar ekologisk särskilt känsliga områden enligt miljöbalken
och PBL (motsvarar nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsen eller klass 1-2 i äldre
inventeringar av länsstyrelsen). Ofta förekommer en eller flera rödlistade arter
i dessa miljöer och miljöerna är ofta svåra eller omöjliga att återskapa. Klass
3 representerar naturvärden som inte konstateras som höga men som ändå
har en stor betydelse på lokal nivå och för spridning av arter och variation i
landskapet (motsvarar klass 3-4 i äldre inventeringar av länsstyrelsen eller
i enskilda fall klass 2 i våtmarksinventeringen eller lövskogsinventeringen).
vattenmiljöer såsom sjöar, vattendrag och gölar har endast inventerats översiktligt men bör alltid betraktas som objekt med naturvärde, d.v.s. bedömas
med lägst naturvärdesklass 3. Flera vattenmiljöer är dessutom en förutsättning
för många av naturvärdesobjekten på land.
Inventeringen resulterade i 67 objekt där naturvärderna avgränsades och beskrevs. Tio av de identifierade naturvärdesobjekten bedöms vara av klass 2
(höga naturvärden), resterande är av klass 3 (naturvärden). Samtliga objekten som bedömdes ha naturvärden utgörs av skogs- och våtmarksmiljöer samt
sjöar. Objekten med höga naturvärden utgörs samtliga av äldre skogsmiljöer
med naturskogskaraktär och stora mängder död ved och/eller förekomst av
rödlistade arter. Förutom våtmarkerna, vilka är spridda relativt jämnt över
området, är objekten med naturvärden koncentrerade till två delar, projektområdets sydligaste del, sydväst om Brurevatten, samt i områdets nordöstra
del, öster om Kvarnsjön. Naturvärdesobjekten med klassning visas i figur 12.
Naturcentrum anger i sin rapport att vattendragen som förbinder Medjolingen,
Mörtevatten och Kvardammen ingår i ett vattensystem som för en god stam
av öring. Det är dock oklart om öringen vandrar uppströms Kvarndammen,
men vattendragen bör enligt Naturcentrum anses som skyddsvärda och hänsynskrävande.
Geologiska förhållanden
Enligt utdrag från SGU präglas området av berg men inslag av sandrig morän kärrtorv och mossetorv. Väster om projektområdet förekommer isälvssediment där det finns ett antal jord- eller grustäkter. Berggrunden inom projektområdet består till största del av sur intrusivbergart (granit, granodiorit,
monzonit m.m.).
En geoteknisk undersökning vid respektive verksplacering kommer att göras
om föreslagen vindkraftetablering erhåller miljötillstånd och byggnation blir
aktuell, för att fastställa vilken fundamenteringsmetod som blir aktuell.
Vindpar
§
m
m
m
m
m
m
m
Hydrologi
m
m
m
m
m
m
m
m
m
m
m
m
m
Stenungsunds kommun
m
m
m
§
Vindpark Sköllunga
Stenungsunds kommunTeckenförklaring
Projektområde
Strandskydd
Länsstyrelsen
0
250
500
Teckenförklaring
m
Projektområde
Strandskydd
Länsstyrelsen
m
m
m
m
Sumpskog
Flödesriktning
m
m
m
m
m
m
1 000
Meter
1 500
2 000
Sumpskog
Flödesriktning
m
m
Flöde
m
m
m
m
m
m
Sump
Vindpark Sköllunga
m
m
m
m
Skogsstyrelse
m
Hydrologi
m
m
mm
m
Våtma
m
§mm
m
m
m
m
m
13.
Hydrologiska förhållanden inom projektområdet och med omnejd.
m
Stran
Länsstyrelsen
m
m
m
m
m
Projek
m
\\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Hydrologi RKAB SK VAL.mxd
m
m
m
Teckenförkla
m
m
m
Hydrologi
m
m
Stenungs
MKB Hydrologi RKAB
3.4. Hydrologi
Inom projektområdet finns sumpskogar, myrar, vattendrag och mindre sjöar.
Huvuddelen av vattendragen är små och har karaktären av skogsbäckar. I figur
13 redovisas vattendrag och vattenflödets riktningar, strandskyddade områden, våtmarker och sumpskogar.
Vattenskyddsområden och uttagsmöjligheter
Kommunens dricksvattenförsörjning sker från sjön Stora Hällungen, ca 3-4
kilometer från föreslagen vindkraftetablering.23
Enligt utdrag från Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU, ligger projektområdet inom ett område med berggrund (urberg) och där uttagsmöjligheterna
för grundvatten är 0-600 l/h.
Våtmarksinventeringen
Inom den nationella våtmarksinventeringen (VMI) har våtmarksobjekt identifierats och avgränsats och därefter delats in i fyra olika naturvårdsklasser,
se faktaruta 9. Två objekt identifierade inom våtmarksinventeringen återfinns
inom projektområdet; Kvarndammen och Spångemossen med intilliggande
myrkomplex och är av VMI-klass 3, se figur 13. Naturcentrum AB har i sina
fältinventeringar konstaterat att dessa objekt till största del består av tallsumpskog och mindre inslag av öppna fattigkärr. Söder om Kvarnsjön ingår en bäck
omgiven av gammal, senvuxen gran och klibbal.
Strandskydd
Vid hav, sjöar och vattendrag i Stenungsunds kommun gäller, enligt 7 kap.
13-14 §§ MB, generellt strandskydd som omfattar land- och vattenområdet
100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Syftet med strandskydd är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång
till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land
och i vatten.
Kring större sjöar och vattendrag är strandskyddet gränsbestämt och omfattar
i regel 50 meter på ömse sidor om vattendraget och kring insjöar 100 meter.24
Strandskyddet som redovisas i figur 13, är ett material som erhållits av kommunen.
Faktaruta 9.
Våtmarksinventeringen (VMI)
VMI har identifierat och avgränsat våtmarksobjekt och därefter delat in dem
i fyra naturvårdsklasser:
■■ Klass 1: Objekt med mycket
höga naturvärden för regionene och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde.
■■ Klass 2: Vanligen till stora
delar opåverkade av ingrepp
och har höga naturvärden
med nationellt eller regionalt
bevarandevärde.
■■ Klass 3: Objekten består
av allt ifrån helt opåverkade
våtmarker med relativt höga
naturvärden till mer störda våtmarker med vissa bevarade
naturvärden och är av lokalt
bevarandevärde.
■■ Klass 4: Starkt påverkade
objekt som saknar naturvärden enligt vad som framkommit i VMI:s inventering. Vissa
objekt kan dock ha vissa
natur- och kulturvärden.
Kalkning
Kalkning av sjöar och vattendrag sker för att skydda de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurning. Kommunen ansvarar för planering och praktiskt genomförande av kalkningen och kalkningen kan antingen ske med båt
eller med helikopter.
Flertalet sjöar inom projektområdet kalkas med hjälp av helikopter. Samrådsförfrågan har skickats till kalkningsentreprenören MOVAB som bedriver
kalkningen i området, något yttrande har dock ännu inte inkommit.
3.5. Fåglar
Stenungsunds kommun har låtit genomföra en generell och översiktlig fågelinventering för att identifiera flyttfågelleder inom kommunen samt göra en
bedömning av påverkan på fågellivet inom de områden som bedömts som preliminära vad gäller vindkraftetablering, däribland område 3, Sköllunga. För
Sköllunga anges att det i området finns storlom, fiskgjuse, trana, skogshöns,
berguv samt sparvuggla och att vindkraft inom området bedöms som olämpligt vad gäller störning av fågellivet.
Fågelinventering
För att mer i detalj kartlägga fågellivet inom projektområdet och i dess omgivning har Naturcentrum AB på uppdrag av Bolaget genomfört en förstudie och
en häckfågelinventering under 2012. Resultatet låg till grund för beslut om
fortsatt projektering av möjlig vindkraftetablering. I bilaga 3 återfinns resultatet från fågelinventeringen i sin helhet och i föreliggande avsnitt sammanfattas inventeringsresultatet.
Inventeringen har gjorts med fokus på arter som är upptagna i den svenska
rödlistan eller i EU:s Fågeldirektiv bilaga 1 och arter som potentiellt sett kan
påverkas negativt av en vindkraftetablering. Inom inventeringen har även
studier av befintligt underlagsmaterial ingått. Informationen om fågelobservationer har inhämtats genom beställning ur ArtDatabankens databas samt
från Artportalen. Flera lokala ornitologer med god erfarenhet av området har
konsulterats vid olika tillfällen.
Resultatet från inventeringen visar att området har en relativt typisk häckfågelfauna för ett barrskogsområde i södra Bohuslän. Bland intressanta häckfågelarter nämns fiskgjuse och orre. Tjäder uppträder regelbundet och området
hyser en population av nattskärra.
Rovfåglar
Inga observationer av bivråk, duvhök eller berguv gjordes under inventeringen.
En äldre observation av duvhök i Artportalen från 2012 indikerar dock att det
är möjligt att arten häckar i eller i närheten av projektområdet. Likaså finns en
äldre observation från 2011 av berguv vid grus-/bergtäkten i Sköllunga. Troligen omöjliggörs häckning inom projektområdet på grund av den intensiva
verksamheten i täkten.
Sparvhök och ormvråk noterades endast som förbisträckande under ett par
höstbesök. I Artportalen finns dock en observation från 2012 av ormvråk under häckningstid vid Sköllunga. Projektområdet hyser förutsättningar för att
enstaka par skulle kunna häcka där.
En boplattform för fiskgjuse finns uppsatt mellan Svarttjärn och Stutevatten
inom projektområdets sydligaste delar. Häckning konstaterades här under in34 | WSP Environmental
venteringen. Vidare finns ytterligare fyra boplatser för fiskgjuse inom fem kilometer från projektområdet, den närmsta drygt två kilometer från föreslagen
verksplacering.
Tornfalk noterades på det stora kalhygget vid Mosseberget. Arten häckar ibland på kalhyggen men vid uppföljande besök sågs inga tornfalkar. Detta kan
bero på att häckningen har misslyckats eller att det rörde sig om en individ som
var på tillfälligt besök.
Skogshöns
Orre har under tidigare år upprepade gånger påträffats på mossar sydost om
Rishageröds vatten, strax norr om den föreslagna vindkraftetableringen. Trots
särskilt eftersök under artens spelperiod kunde dock inga spelade orrar noteras
under inventeringen. Under ett besök i september observerades dock en flock
med nio orrar i en hyggeskant mellan Mosseberget och Kvarnsjön. Orren är
en stannfågel som vanligtvis inte rör sig särskilt långt under icke-häckningstid
och troligtvis finns en liten orrpopulation i områdets norra delar.
Tjädern bedöms ha en gles stam i omgivningarna. Under inventeringen observerades en tjäderuppflog längs Bohusleden, sydost om Djupevatten, men det
förefaller mindre troligt att det i nuläget finns någon spelplats inom projektområdet.
Nattskärra
Nattskärran häckar vanligtvis i gles tallldominerad skog och hyggen, men i
sydligaste Sverige finns en betydande den av beståndet i löv- och blandskogsmiljö. Nattskärran bedöms ha ökat i Sverige på senare år. Nattskärran observeras normalt lågt flygande när den jagar insekter på nätterna och dras till platser
med hög täthet av insekter. Vid inventeringen noterades åtta fåglar inom en
radie av en kilometer från föreslagna verksplaceringar, varav sju spelande.
Området hyser därmed en relativt tät population av arten.
Övriga vindkraftkänsliga arter
Inga storlomar noterades under inventeringen. Närmsta kända häckplats för
arten är Stora Gunnarsvatten ca två kilometer från projektområdet.
Sannolikt häckar ett tranpar inom projektområdet, liksom morkulla och spillkråka. Några enstaka par skogssnäppa häckar antagligen vid småvatten och
kärr inom projektområdet och i dess omgivning.
Den tretåiga hackspetten lämnar karakteristiska hackmärken, vilket har påträffats på tre granar inom projektområdet. Hackmärkerna föreföll dock inte
särskilt färska. Den häckande populationen av tretåig hackspett i Bohuslän är
mycket gles.
Trädlärka och backsvala häckar antagligen i grustagen i Sköllunga och Huveröd.
Vidare konstaterades en trolig häckning av Törnskata på ett kalhygge mellan
Mörtevatten och Brurevatten.
3.6. Fladdermöss
I Sverige har 19 fladdermusarter registrerats, varav sju är rödlistade. Vissa
arter har endast påträffats vid enstaka tillfällen. Samtliga fladdermusarter i
Sverige omfattas av fjärde bilagan till EU:s art- och habitatdirektiv, vilket ger
utvalda djur- och växtarter särskilt skydd. Det är förbjudet att avsiktligt döda,
fånga, störa (särskilt under fortplantningstiden) samt nyttja dem i kommersiellt syfte. Det är dessutom förbjudet att förstöra eller försämra deras platser
där dessa arter förökar sig och rastar. Det är dock tillåtet att söka undantag
från förbudet. Några fladdermusarter omfattas dessutom av bilaga 2, vilket
innebär att habitatdirektivet är implementerat bland annat genom att arterna
är upptagna i Artskyddsförordningen. Sverige har också undertecknat det europeiska fladdermusavtalet (EUROBATS), vilket innebär att vi förbundit oss
att ange viktiga platser för fladdermössens bevarandestatus, vidta lämpliga
åtgärder för att skydda fladdermöss och trygga de bestånd som är hotade.25
Fladdermusinventering
Naturcentrum AB har på uppdrag av Bolaget låtit genomföra en bedömning
av projektområdets lämplighet för fladdermöss. I bilaga 3 återfinns resultatet
från fladdermusinventeringen i sin helhet och i föreliggande avsnitt sammanfattas resultatet.
Värdefulla platser har karterats och beskrivits. Platserna som har pekats ut
har delats in i två kvalitetsklasser utifrån deras värden; 1) platser med värden
för fladdermusfaunan och 2) platser med höga värden för fladdermusfaunan.
Bedömningen har därefter kompletterats med en fältinventering och med hjälp
av en handhållen detektor och s.k. autoboxar.
Resultatet från inventeringen visar att fyra platser inom projektområdet och i
dess omnejd har sådana kvaliteter och strukturer, d.v.s. äldre lövträd, byggnader och alléer etc., att de bedöms tillhöra klass 1. De fyra värdeområdena utgörs av byn Tönneröd, byn Sköllunga, Tåsteröd samt Västersjön och dess norra strand. Naturen utanför de utpekade värdeområdena utgörs främst av olika
barrskogsbestånd och myrmarker, vilka inte utgör särskilt lämpliga livsmiljöer
för majoriteten av Sveriges fladdermusarter. I sådana triviala livsmiljöer kan
sannolikt endast ett fåtal individer av relativt vanlig art förväntas förekomma.
Inventeringen registrerade sju arter samt ett antal noteringar av obestämd
art. Fynden av fladdermusfaunan är normal för västsvenska barrskogstrakter. Nordisk fladdermus är den i särsklass vanligaste arten som noterades på
drygt hälften av de inventerade platserna. Övriga sex arterna noterades främst
inom de områden som pekas ut som värdefulla. Den minst vanliga arten som
påträffades var gråskimlig fladdermus som uppträder mindre allmänt i södra
Sverige och observationen tyder på att det rörde sig om ett förbipasserande
exemplar.
3.7. Övrigt djurliv
Området bedöms hysa de vanliga djurarterna som lever i skogsmiljöer i södra
Sverige; älg, rådjur, hare, räv m.m.
25. Naturvårdsverket (2011)
3.8. Kulturmiljö
ORUST
KOMMUN
Inga skyddade kulturmiljöer i form av kulturreservat eller riksintresseområde
för kulturmiljövård förekommer inom projektområdet eller inom fem kilometer från projektområdet. Inte heller förekommer något objekt av regionalt eller
lokalt intresse inom projektområdet. I figur 15 redovisas registrerade fornlämningar tillsammans med resultatet från den kulturhistoriska utredningen som
sammanfattas nedan.
Halsefjorden
Ödsmål
13
13
12
12
Stora Askerön
Askerödfjord
Sandbacka, Grössby och Sjötorp ingår i länsstyrelsens program för bevarande
av odlingslandskapets natur- och kulturvärden (rapport ”Värdefulla odlingslandskap i Göteborgs och Bohus län”, 1995), se figur 14. I Stenungsunds kommun finns tio värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet som ofta
10
10
Stenungsön
99
88
11
11
Stenun
sammanfaller med utvalda kulturmiljöer i kulturminnesvårdsprogrammet, se
avsnitt nedan.26
UDDEVALLA
Vidare har KOMMUN
länsstyrelsen pekat ut värdefulla fornlämningsmiljöer i rapporten
”Fornlämningsmiljöer i Göteborgs- och Bohus län” (1984). Inom inventeringen har bl.a. byn Sköllunga pekats ut där gravfält, gravar och stensättningar
TJÖRNS
KOMMUN
Br
att
efo
Svenshögen
Speke
Stora Höga
44
22
An
rås
eå
n
rså
LILLA EDETS
KOMMUN
Hakefjorden
11
Stora
Hällungen
Jörlanda
Riksintresse kulturmiljövård
77
Ucklum
11
Kulturminnesvårdsprogram
Fornminnen
Värdefulla miljöer i odlingslandskapet
Vägminne
66
14.
Utdrag från Stenungsunds kommuns översiktsplan. Projektområdet är ungefärligt
markerat med svart cirkel.
§
Vindpar
Stenungs
Kulturmiljö
Teckenförkla
Projek
Kulturhistorisk
Kultur
Kultur
FMIS
(
!
Fast f
Övrig
Övrig
Bevak
Vindpark Sköllunga
\\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Kulturmiljö RKAB SK VAL.mxd
§
Stenungsunds kommun
Fast f
Övrig
Stenungsunds
Kultur
Kulturmiljö
Teckenförklaring
Projektområde
Kulturhistorisk utredning
§
Vindpark Sköllunga
Stenungsunds kommun
Kulturmiljö
(
!
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
250
Teckenförklaring
Projektområde
Kulturhistorisk lämning
FMIS
(
!
Fast fornlämning
Bevakningsobjekt
Fast fornlämning
FMIS
0
15.
Kulturmiljöer och kulturhistoriska
lämningar inom projektområdet och
med omnejd. Genomförd kulturhistorisk
utredning resulterade i ett fåtal lämningar i anslutning till redan registrerade
lämningar.
Stenungsunds kommun
500
1 000
1 500
Meter
2 000
Bevakningsobjekt
Fast fornlämning
Stenungsunds kommun
MKB Kulturmiljö RKA
från järnåldern förekommer, se figur 14. Även dessa miljöer sammanfaller i
allmänhet med de miljöer som är utvalda i kulturminnesvårdsprogrammet, se
avsnitt nedan.27
Kommunalt kulturminnesvårdsprogram
Inom Stenungsunds kommun har ett kulturminnesvårdsprogram tagits fram
och antogs av kommunfullmäktige 1987-02-16. Här presenteras 13 miljöer
inom kommunen som är av kulturhistoriskt intresse. Grössby-Prästgärde
som ligger ca två kilometer söder om projektområdet ingår i det kommunala
kulturminnesvårdsprogrammet. Området är fornlämningsrikt med stenar, domarring och högar. Grössbyn ligger i kanten av grusåsen med den värdefulla
åkermarken i sluttningen nedanför, se figur 15.
På uppdrag av Bolaget har Kula HB genomfört en kulturhistorisk utredning
inom projektområdet med syftet att inventera och beskriva det kulturhistoriska innehållet samt översiktligt bedöma miljökonsekvenserna för berörda
kulturmiljöer inom projektområdet med omnejd. Den kulturhistoriska utredningen är en frivillig utredning, utan beslut från länsstyrelsen. Utredningen
uppfyller dock kraven som normalt ställs på särskilda utredningar steg 1 (utan
arkeologisk provundersökning). Utredningen består av en genomgång av befintligt kartmaterial och annat antikvariskt källmaterial samt fältbesök. Den
detaljerade utredningen har skett för föreslagna verksplaceringar samt längs
föreslagen vägdragning. Resultatet från utredningen sammanfattas nedan och
återfinns i sin helhet i bilaga 4.
Projektområdet är beläget i ett höglänt område på Sköllunga bys gamla utmark
i Ucklums socken. Endast ett fåtal förhistoriska gravar var före utredningen
resistrerade inom utrett område, lokaliserat till den södra delen av området
och består av förhistoriska gravar som kan sägas vara en utlöpare av fornlämningsmiljön i Sköllunga.
Under inventeringen framkom sparsamt med nya lämningar. I anslutning till
redan kända förhistoriska gravar i sydligaste delen av föreslagen vindkraftetablering, Ucklum 61:1, påträffades ytterligare en grav och några välbevarade
hålvägar. I övrigt framkom endast på ett par platser indikationer på stentäkt,
i form av några mindre, kluvna block. Dessa ytor bedöms dock vara små och
ligger inte i anslutning till någon av de förespråkade verksplaceringarna eller
inom närheten till föreslagen vägdragning.
3.9. Friluftsliv och rekreation
Inom projektområdet med omnejd förekommer fritidsaktiviteter i form av
jakt, fiske, vandring, svamp- och bärplockning m.m. Området har vissa kvaliteter som skulle kunna motivera ett friluftsliv, framför allt med hänsyn till
vandringsleden Bohusleden som löper strax öster om området, se nedan.
Inga områden av riksintresse för friluftsliv eller rörligt friluftsliv förekommer inom projektområdet. Ett riksintresseområdet för friluftsliv enligt 3 kap.
6§ MB, Svartedalen, förekommer dock som närmast drygt en kilometer från
föreslagna verksplaceringar enligt huvudalternativet, se figur 9.
Svartedalens friluftsområde sträcker sig över såväl Stenungsunds som Kungälvs kommun och utgör del av ett höjdområde mellan jordbruksbygd. Området utgör ett utpräglat sprickdalslandskap och har följaktligen en topografiskt
mycket omväxlande terräng. Större delen ligger över högsta kustlinjen och de
högsta partierna når mer än 170 meter över havet.28
Riksintresseområdet har en god tillgänglighet för strövande, vandring, fritidsfiske, naturstudier, bad, bär- och svampplockning. Vidare uppges riksintresseområdet ha särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för
naturstudier. Bohusleden löper genom riksintresseområdet från Grandalen i
söder till Lunden i norr.29
För att värdena för Svartedalens riksintresseområde ska bestå krävs bl.a. att
området inte påverkas negativt av bebyggelseexploatering eller ingrepp i vattensystemen.30
Bohusleden
Bohusleden är en vandringsled som går från Lindome i Halland till Strömstad
i Bohuslän och består av totalt 27 etapper och 37 mils vandring. Etapp 10
(Lysevatten - Hasteröd) passerar strax öster om föreslagen vindkraftetablering, se figur 15. Denna del av Bohusleden går genom en omväxlande blandskog, genom ett sjörikt myr- och skogslandskap. Den första delen av etappen,
fram till Västersjön, är relativt kuperad medan leden leder in i ett mer flackare
skogslandskap än tidigare. Vid Djupevatten finns ett vindskydd med faciliteter. Leden går på lättvandrade skogsvägar och slingriga stigar och vid Stora
Gunnarsvattnet och Myrtuvan är delar av skogen av naturskogskaraktär.
Västkuststiftelsen har samordningsansvaret för Bohusleden och sköter övergripande tillsyn, information och skyltning.31 Bolaget har skickat en samrådsförfrågan till Västkuststiftelsen, något svar har dock ännu inte inkommit.
Badplatser
Kommunala badplatser finns vid Basetvik (Hällungen), Talbo (Hällungen) och
vid Svenshögen (Hällungen).32 I Lilla Edets kommun finns badplats vid Rödsvattnet.
28. Länsstyrelsen Västra Götalands län (1987)
31. http://bohusleden.se/lang/sv/, 2013-09-10
32. Stenungsunds kommun, kartportalen, 2013-09-10
Uddevalla
kommunStenungsunds
Lilla
Edets
Vindpark Sköllunga,
kommun
kommun
Orust
kommun
Svenshögen
Svanesund
Varekil
3.10. Landskapsbild
Halsefjorden
Vindkraft i skogslandskap har kommit att bli allt vanligare i samband med den
ödsmål
tekniska utvecklingen och möjligheten att bygga vindkraftverk
på tillräckligt
hög höjd ovan trädtopparna. Detta avsnitt beskriver de förutsättningar som St. Hällungen
landskapet inom projektområdet och i dess omgivning ger. I bilaga 5 återfinns
bl.a. begreppsförklaringar som här används för att beskriva och analysera
landskapsbilden.
askeröfjorden
Landskapskaraktär
ucklum
Begreppet landskap är inte entydigt.
det kan dels syfta till det naturgivna landStenungsön
skapet (de fysiska objekten som vi ser i naturen), dels syfta till det kulturgivna
Myggenäs
Stenungsund
landskapet (det
av människan skapade och brukade landskapet).
I föreliggande
MKB tas hänsyn till landskapets karaktär, d.v.s. landskapets helhet och sammanhang som innefattar såväl det naturgivna som det kulturgivna landskapet.
Landskapets karaktär kan beskrivas utifrån begreppet landskapsbild, som syftar till landskapets utseende och upplevelsemässiga aspekter. Beskrivningen
Strandnorum
av landskapet iHöviksnäs
föreliggande MKB utgår från ett översiktigt perspektiv för att
förtydliga sammanhang och lyfta fram värden.33
Väs
Bredvatten
lysevatten
rödvatte
le
rån
gårdsjön
Tjörns
kommun
Kommunal landskapsbildsanalys
St. Höga
an
rå s
eå
Inom kommunens antagna vindbruksplan beskrivs landskapet i Stenungsunds
kommun. Stenungsunds kommun utgörs av ett spricklandskap pmed
större omors
ån
råden med isälvssediment i den nordöstra delen. Mellan kustzonen och det
högre belägna skogs- och sjöområdet i öster finns en zon med stora nivåskillnader, med höga, kala berg och branta bergssidor. I mindre sprickdalar finns
öppna odlingsmarker.
St. Holmevatten
Torrgå
St. Bjurevatten
16.
Utdrag från Stenungsund kommuns
vindbruksplan. Projektområdet ligger
på gränsen mellan två identifierade
Håltesjön
landskapstyper;
Skogslandskapet öster
om Hällungen och Svartedalen, sjörikt
Ålevatten
kuperat skogslandskap. Projektområdet
är endast översiktligt utsatt på kartan.
Faktaruta 10.
Kommunen generella riktlinjer
avseende utformning
St. Holmevatten
fjo
rd
I kommunens nordöstra och norra delarJörlanda
finns ofta grus och sand i zonen mellan
lera och berg och här är landskapet mer kuperat och varierat. Här finns stora
sand- och grusfyndigheter med flera stora pågående eller avslutade grustäkter
som påverkar landskapet. I den östra delen av kommunen finns större sjörika
skogsområden med skogsklädda berg med större och mindre sprickdalar.
ke
riktlinjer för utformning som anges i
gällande vindbruksplan:
• Vindkraftetableringar mer fler
b.
sän
tte n
eva
två verk ska utformas somörväl
sammanhållna grupper.
Kungälvs
Va
Kommunen kan delas in i kommun
olika landskapstyper och karaktärer och inom vindbruksplanen görs en generell bedöming av landskapets tålighet för vindkraflandskapets tålighet
kode
Vatten/
tetableringar. Aktuellt
projektområdet ligger
påvindkraftanläggningar
gränsen mellan två områden
Våtmark
för
som benämns Skogslandskapet
öster om Hällungen,
stort och kuperat
Berg i dagen/
0 relativtettlåg tålighet
övrig öppen mark
skogsområde med sprickdalar
och mindre bäckraviner i bergspartier och SvarMåttlig tålighet
och blandskog/
tedalen, sjörikt ochBarrkuperat
skogslandskap, se0
figur 16.
lövskog
llb
y
å
0 om Hällungen som ett reVindbruksplanen beskriver skogslandskapet öster
Tätortsbebyggelse
kommungräns
lativt homogent område
med sluten barrskog med insprängda
hyggen, mossar, mindre sjöar, odlingsmarker och grustäkter. Påverkan från grustäkterna
ställvis medför stor påverkan av landskapsbilden. Vidare beskriver vindbruksplanen att att detta område som helhet har en hög tålighet för vindkraftetableringar och att det är visuellt relativt tåligt och därmed tänkbart för etablering
av grupper av vindkraftverk eftersom skogen har en avskärmande effekt.
Åkermark
• Enhetlig utformning avseende
utseende, navhöjder, färgsättning,
Vindbruksplan
n
fabrikat, utförande och hastighet. Vallerå
Tillägg till öp 06 Stenungsund
• Vindkraftverken bör färgsättas i
ljusgrå kulörer.
landskapsanalys
n
ke
äc
antagen
aveller
kFannan
2012-04-10
• Reklam
text bör Välab
relativt hög tålighet
0
undvikas. Mindre logotyper eller
tillverkarens namn kan godtas
på
diseröd
1
5 km
maskinhuset.
g
ra
nn
Skala 1: 100 000
rådhuset arkitekter aB
e
• Befintliga vägar ska utnyttjas i så
stor utsträckning som möjligt. Ny
vägdragning ska i möjligaste mån
anpassas till omgivande landskap.
• Luftledningar bör undvikas.
33. Boverket (2009a)
Svartedalens sjörika och kuperade skogslandskap beskrivs av vindbruksplanen som ett större skogsområde rikt på våtmarker och sjöar i sprickdalar, med
branta bergssidor och hällmarksskog. Området kan därmed upplevas som relativt öppet runt sjöar och mossar. Vidare anges att hela området är relativt opåverkat av moderna inslag men på en del platser bedrivs ett modernt skogsbruk.
Vindbruksplanen bedömer att området kan vara känsligt för nya inslag såsom
vägar och vindkraftverk och att området som helhet har en låg tålighet för
vindkraftetabeleringar. I faktaruta 10 redovisas generella riktlinjer avseende
utformning som anges i antagen vindbruksplan.
Landskapet inom projektområdet
Landskapet inom projektområdet består generellt av ett storskaligt och kuperat skogslandskap med inslag av sjöar, våtmarker och sumpskogar. Området
ligger i huvudsak på berg i dagen med ett tunt jordtäcke. Då skogen aktivt brukas för skogsbruk är skogen olikåldrad, från hyggen till ungskog och vuxen
skog. Hyggen, sjöar, våtmarker och sumpskogar bildar mindre landskapsrum.
I sumpskogarna är vegetationen normalt glesare med inslag av öppna mossar.
Flera skogsbilvägar finns inom området.
4. Vindkrafttekniska
förutsättningar
En vindkraftetablering inom projektområdet är dels beroende av de förutsättningar som redovisas i kapitel 3 och dels av vindkrafttekniska parametrar. I
detta kapitel beskrivs således aspekterna kopplade till vindkraftverkens teknik, såsom ljud, skuggor, elektromagnetiska fält samt risk- och säkerhetsaspekter.
4.1. Ljud
I detta avsnitt görs en kortfattad beskrivning av ljud från vindkraftverk samt
vilka riktvärden som verksamhetsutövaren har att förhålla sig till. I bilaga 6
görs en längre och mer fördjupad redovisning avseende ljud och hur ljudberäkningar genomförs.
Ljud från vindkraftverk
Vindkraftverk ger dels upphov till ett s.k. aerodynamiskt ljud som uppstår vid
rotorbladens passage genom luften, dels ett mekaniskt ljud som alstras från
t.ex. generator, kylfläktar eller växellåda (om verksmodellen har en växellåda).
det aerodynamiska ljudet påminner om ljudet som uppstår i vegetationen när
det blåser och bestäms av bladspetsens hastighet, bladformen och luftens turbulens.
Ljudnivån avtar ju längre ifrån ljudkällan man befinner sig eftersom att ljudenergin fördelas över ett större område och dämpas av omgivande atmosfär
och materia. Ljudets hörbarhet beror även på meterologiska förhållanden (som
vindhastighet och lufttemperatur) samt i vilken terräng vindkraftverken är
placerade (topografi och ytråhet). Ljudnivån kan därför vara av olika storlek vid två olika mottagare även om avståndet till källan är detsamma. När
flera olika ljudkällor förekommer kan en s.k. maskeringseffekt uppstå, vilket
innebär att vissa ljud överröstas av andra så att de inte upplevs lika märkbara.
Generellt när vindhastigheten överstiger 8 m/s på 10 meters höjd över mark
maskeras ljudet från vindkraftverken av olika bakgrundsljud. det aerodynamiska ljudet hörs därför främst vid tämligen låga vindhastigheter.34
Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre
vindkraftverk. Med allt större vindkraftverk kommer därför andelen lågfrekvensljud att öka något. det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk kan vara
hörbart. Lågfrekvent ljud uppstår mycket sällan i störande ljudtrycksnivåer
eftersom ljudet maskeras av bakgrundsljud. Ljudet från vindkraftverk har inte
större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor, t.ex. ljud från
vägtrafik.Ljud med låg frekvens, som inte kan uppfattas av det mänskliga örat,
benämns infraljud. Ljud över det mänskliga hörbara frekvensområdet kallas
ultraljud.
Några särskilda fastställda riktlinjer eller riktvärden för ljud från vindkraftverk finns inte. Enligt praxis tillämpas det av Naturvårdsverket rekommende-
rade riktvärdet för extern industribuller nattetid.35 Enligt detta riktvärde bör
ljud från vindkraftverk inte överstiga 40 dB(A) i ekvivalent ljudnivå utomhus
vid bostäder (permanenta bostadshus och fritidshus). Detta ljudkrav kan jämföras med t.ex. ljud från vägtrafiken där riktvärdet ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder är 55 dB(A) respektive 70 dB(A) vid uteplatser.
I figur 17 illustreras några vanligt förekommande ljudnivåer. Notera att ljudnivåer under 30 dB(A) kan beskrivas som mycket låga ljudnivåer förknippade
med omgivningar som människan i regel upplever som tysta.
I avsnitt 6.11 redovisas resultatet från genomförda ljudberäkningar med förespråkad parklayout.
17.
Vanligt förekommande ljud och
ljudnivåer.
4.2. Skuggor
I avsnittet görs en kortfattad beskrivning av hur skuggor från vindkraftverk
uppkommer samt vilka riktvärden som verksamhetsutövaren har att förhålla
sig till. I bilaga 8 görs en längre och mer fördjupad redovisning avseende skuggor från vindkraftverk och skuggberäkningar.
Skuggor från vindkraftverk
Vid soligt och klart väder kan vindkraftverkens rotorblad orsaka svepande
skuggor. Skuggorna kan uppfattas på relativt stora avstånd under kortare perioder (oftast ett par minuter) vid tidpunkter då solen står lågt, med andra ord
vid solnedgång och soluppgång samt under vintermånaderna. Skuggorna kan
vara uppfattbara på upp till ca 1,5 kilometer, men med avståndet tunnas skuggorna ut, skärpan försvinner och skuggorna uppfattas mer som diffusa ljusförändringar.36 Skuggorna följer solens rörelse över dagen och kan uppkomma
väster om vindkraftverken tidigt på dagen, norr om vindkraftverken mitt på
dagen samt öster om vindkraftverken på kvällen, se figur 18.
Det finns inga fastställda riktvärden för hur mycket skuggor till följd av en
vindkraftverketablering som en bostad ska behöva tåla. Genom praxis har
dock en rekommendation arbetats fram och Boverket rekommenderar därmed
att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör över-
18.
Hur skuggorna från vindkraftverket faller beror på solens läge på himmelen
(tidpunkt på dagen och årstid). Observera att vindens riktning, vindhastighet och molnighet även påverkar hur
skuggorna faller.
36. Boverket (2009b)
stiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8
timmar per år eller 30 minuter om dagen.37 För en mer utförlig beskrivning av
teoretisk respektive faktisk skuggtid samt hur beräkningar av skuggor genomförs, se bilaga 7. I avsnitt 6.12 redovisas resultatet från genomförda skuggberäkningar med den förespråkade parklayouten.
4.3. Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält utgör den gemensamma benämningen för elektriska
och magnetiska fält, som bl.a. uppkommer vid överföring samt användning av
el. Vi omges ständigt av dessa fält, både ute i samhället och i våra hem, t.ex.
vid användning av vanliga hushållsapparater.
Elektriska fält av betydande storlek förekommer i regel bara kring högspänningsledningar. Dessa avskärmas dock mycket lätt av bl.a. vegetation och
byggnadsmaterial. Med anledning av detta förekommer i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från kraftledningar. Magnetfälten är som
starkast närmast strömkällan (t.ex. en ledning eller en apparat) och avtar med
avståndet från källan.
Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström,
d.v.s. kring kraftledningar, transformatorer och kring allt som drivs med
ström. I fråga om vindkraftverk alstras växlande magnetfält kring elkablar
samt kring transformatorstation och generatorer. Magnetfältet kring en markförlagd kabel är som störst rakt ovanför ledningen och därefter avtar magnetfältets styrka med ett ökat avstånd till ledningen.
Forskning pågår kring huruvida magnetisk strålning är farlig för människan
eller inte och fortfarande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter
och frågetecken. Den som bedriver verksamhet med strålning är enligt lag
skyldig att, med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka
verksamheten bedrivs, vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller motverka skada på bl.a. människor.
4.4. Risk och säkerhet
Olycksrisker
Med säkerhet avses risk för olyckor och skador som påverkar människa och
miljö. Olyckor i samband med drift av vindkraftverk är mycket ovanliga. De
flesta olyckor har inträffat i samband med byggnations-, reparations- och servicearbeten, där olyckorna då är arbetsmiljörelaterade. det har bl.a. handlat om
säkerhetsvajrar som lossnat samt klämskador och fall från ställningar. dessa
moment innefattar arbete på hög höjd, vilket innebär större risker, varför särskilda försiktighetsåtgärder har föreskrivits av bl.a. Arbetsmiljöverket.
Räddningsverket tar upp risker med vindkraft i sin rapport ”Nya olycksrisker i
ett framtida energisystem”. I rapporten anges bl.a. risken för allvarliga olyckor
avseende olika energiproduktionssystem under hela produktionsprocessen
(inkl. produktion och transporter). Räddningsverket drar slutsatsen att vind37. Boverket (2009b)
kraftverken i sig inte kan betecknas som riskabla, undantaget för ovan nämnda
arbetsmiljörisker. Att vindkraftverken skulle förstöras under storm bedöms
som en mycket osannolik händelse. Risken för nedfallande träd är betydligt
större, vilket innebär att man vid extremt väder inte bör vistas i området.
Brand
Brand kan inträffa i vindkraftverkets maskinhus, men det är relativt ovanligt.
de vanligaste orsakerna till att brand uppkommer är åsknedslag eller elfel,
bl.a. till följd av bristande underhåll. För de fall brand uppkommer sker detta
främst i vindkraftverkens slutna utrymmen, vilket medför att spridningsrisken inte är särskilt stor. I dagsläget finns ingen aktuell officiell statistik över
antalet bränder i vindkraftverk. I tillgänglig statistik från perioden 1989-1997
har endast ett fall av brand rapporterats. vindkraftverken är utrustade med
ett övervakningssystem som stänger av vindkraftverket om temperaturen i
turbinen blir för hög.
Isbildning
Under speciella förhållanden kan risk för isbildning på vindkraftverkets rotorblad förekomma. När is och snö ansamlats på vingarna finns risk för att
det lossnar och faller ned. I Norden uppkommer isbildning främst vid ca 0°C
och hög luftfuktighet, d.v.s. när det är underkylt regn, snöblandat under kylt
regn, underkyld dimma eller vid snabba temperaturstegringar på natten. Kraftigast isbildning uppstår vid låg molnhöjd då bladspetsarna i sitt övre läger
passerar genom molnbanken. dessa förutsättningar uppkommer främst under
senhösten och milda vinterdagar, d.v.s. dagar då det både är blött och kallt.
Hård snö eller is kan då få fäste på vindkraftverkets rotorblad som riskerar att
slungas iväg. Företeelsen är ovanlig och problem med nedisning har uppkommit främst på högre höjder. Även fallande is från stillastående vindkraftverk
kan förekomma.
Faktaruta 11.
Kommunens generella riktlinjer
avseende hälsa och säkerhet
riktlinjer för hälsa och säkerhet som
anges i gällande vindbruksplan:
• På bostadstomt i närheten av
vindkraftverk får den ekvivalenta
ljudnivån alstrad av vindkraftverk
inte överstiga 40 dB(A).
• Hänsyn bör tas till ljud med varierande ljudnivå (s.k. pulserande
ljud), även om dessa variationer
ligger på en lägre nivå än högsta
ljudnivån.
• Antalet skuggtimmar per år vid
bostad eller annan störningskänslig
bebyggelse får uppgå till högst 30 h
teoretisk skuggtid per år och högst
8 h faktiskt skuggtid per år.
• Säkerhetsavstånd till väg ska
lämnas motsvarande 1,5 gånger
verkets totalhöjd.
• Avståndet till kraftledning bör
uppgå till minst 200 meter för vindkraftverk högre än 50 meter.
• En bedömning av risker och
av vilka olycksförebyggande och
skadebegränsande åtgärder som
behöver vidtas bör göras. Samråd
bör ske med den kommunala räddningstjänsten.
• Samråd bör ske med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Kemikalier och avfall
För beskrivning av vilka kemikalier och oljor som används i vindkraftverk
av aktuell storlek och vilket avfall som uppstår till följd av vindkraftanläggningen hänvisas till den till ansökan bifogade tekniska beskrivningen.
Hindermarkering
För att minimera riskerna för luftfartsverksamhet kommer vindkraftverken att
förses med hindermarkering i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter.38
Krav och utformning beskrivs vidare i bilaga 5. Hinderbelysningens påverkan
på landskapsbilden och upplevelsen av belysningen belyses i avsnitt 6.10.
38. Transportstyrelsen (2013)
5. Vindparkens utformning
I detta kapitel görs en närmare beskrivning av hur utformningen av parklayout
och nödvändig infrastruktur har skett samt det ramverk som legat till grund
för den konsekvensbedömning som görs i kapitel 6.
Bolaget har ambitionen att, vid tidpunkt för etablering, tillämpa bästa möjliga teknik som på bästa sätt nyttjar områdets vindresurser i enlighet med
miljöbalkens hushållningsprincip. Samtidigt eftersträvas en så liten påverkan
som möjligt på människors hälsa och omgivande miljö. Tillämpning av bästa
möjliga teknik innebär att verksmodeller som idag inte finns tillgängliga på
marknaden kan bli aktuella vid byggnation och det är således inte möjligt att
fastslå slutligt val av verksmodell i nuläget eller den exakta installerade effekten. Vilken verksmodell som vid byggnation väljs har betydelse för slutlig
utformning av parken och vindkraftverkens exakta placeringar kan därmed
inte fastställs förrän vid etableringstillfället.
En annan faktor som styr slutlig utformning av vindparken och verkens storlek är det faktum att föreslagen vindkraftetablering är lokaliserad i ett skogslandskap. Skogen ger upphov till vindturbulens i högre grad jämfört med ett
öppet landskap. Pågående vindmätningar och teknikutvecklingen får utvisa
vilken typ av verk som kommer att krävas för att skapa en så effektiv anläggning som möjligt. Bolaget ansöker för angivna verkskoordinater och förslag
till vägdragningar enligt det huvudalternativ som redovisas i figur 19 och har
för avsikt att utarbeta vindparkens slutliga utformning i samråd med tillsynsmyndigheten.
Föreliggande MKB utgår från en verksmodell som, utifrån dagens förutsättningar, är väl lämpad för projektområdets förutsättningar: GE Wind Energy
GE 2,75 MW med en rotordiameter om 103 meter och en navhöjd om 128,5
meter.
I bilaga 1 redovisas en samlad bild av de aspekter som beskrivs i kapitel 3 och
de placeringsprinciper som redovisas nedan.
5.1. Generella förutsättningar för parklayout
Vid placering av vindkraftverk inom det aktuella projektområdet beaktas följande generella förutsättningar:
■■ Platser med högt energiinnehåll prioriteras. Detta baseras på vindmätningar inom projektområdet och en noggrann analys av topografi, markbeskaffenhet m.m.
■■ Verken etableras med ett tillräckligt stort avstånd från varandra så
att vinden ska hinna återfå den energi som förloras efter att den passerat genom vindkraftverkets rotor. Vidare krävs ett avstånd mellan
vindkraftverken för att motverka turbulens som kan medföra förslitningsskador. I dagsläget räknar Bolaget med att ca 4-6 rotordiametrar krävs mellan verken.
■■ Verken placeras så att ljudnivån invid bostads- eller fritidshus maximalt kommer att uppgå till 40 dB(A) i enlighet med de nu upphävda
av Naturvårdsverkets Allmänna råd för externt industribuller 1978:5
samt gällande praxis.
Utöver dessa generella förutsättningar beskrivs ytterligare hänsynsåtgärder
som Bolaget har vidtagit under projekteringen eller avser att vidta vid anläggandet av föreslagen vindkraftetablering i kaptel 6.
5.2. Huvudalternativ
Inom angivet projektområde har möjligheten till att etablera en vindkraftanläggning undersökts mer i detalj. Allt eftersom projektets förutsättningar har
förändrats och utvärderats har också ett antal möjliga parklayouter undersökts
Vindpark
Sköllunga
utifrån
vindoptimering,
skyddsvärden, ljudoch skuggspridning etc. ResultaStenungsunds
kommun
tet av
föreliggande projektering
har lett fram till en parklayout och ett förslag
till vägdragningar som utgör det huvudalternativ som Bolaget söker tillstånd
för. Det är således detta huvudalternativ som ligger till grund för miljökonHuvudalternativ
sekvensbedömningen.
§
19.
Huvudalternativet består av nio vindkraftverk enligt angivna koordinater samt
en flyttmån om +/- 50 metrer. Kartbilden
visar även förslag till vägdragning som
utarbetats för att klara materialtransporternas dimensioner. Elledningsdragningarna följer i stort vägdragningarna, med
undantag för blå och grön linje.
§
Teckenförklaring

Föreslagen parklayout
Flyttmån 50 m
Vin
Sten
Huv
Elanslutning
_
^
Teck
Mätkiosk

Kabel i rör
Kabel

1

Förslag till vägdragning

Möjlig infartsväg befintlig väg
4
Elans
_
^
2
Ny vägdragning

Försla
3
\\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Huvudalternativ RKAB SK VAL.mxd



6
7

Skala 1:12 000
Datum: 2011-10-31
Utskriftsformat: A3
Meter
1 000
5
8

0
125
9
250
500
750
Meter
1 000
MKB Huvud
MKB Huvudalternativ RKAB SK ver5 VAL 131031
Bolagets ansökan baseras på parklayouten enligt huvudalternativet med fasta
koordinater men med en möjlig flyttmån om +/- 50 meter. Om ett tillstånd låser fast parklayouten med exakt verkstyp och exakt angivna koordinater i detta
skede motverkas en optimal lösning avseende energiutnyttjande och påverkan
på miljön.
Huvudalternativet omfattar nio vindkraftverk och redovisas tillsammans med
förslag till vägdragningar i figur 19.
Slutlig parklayout
Den slutliga parklayouten kommer att fastställas utifrån områdets vindförhållanden och vilken verksmodell som väljs. Verksplaceringar kommer enbart
att ske inom den utpekade flyttmån som anges för respektive verksplacerin.
Verksamheten kommer i övrigt att följa generella förustättningar för vindkrafsetableringar som anges i avsnitt 5.1. På så sätt säkerställs att den slutliga
parklayouten ligger i linje med den konsekvensbedömning som redovisas i förliggande MKB. Slutlig layout kommer att samrådas med tillsynsmyndigheten
och berörda fastighetsägare.
5.3. Vägar och övriga hårdgjorda ytor
Nedan redogörs kortfattat för de hårdgjorda ytor som en vindkraftetablering
kräver. För dimensioner och teknisk information om anläggningen av väg
fundament och övriga hårdgjorda ytor, se den till ansökan bifogade tekniska
beskrivningen.
Vägar
I den till ansökan bifogade tekniska beskrivningen redovisas uppskattat antal materialtransporter som krävs för föreslagen vindkraftetablering. Mängder och därmed antalet transporter är baserade på nio verk. Skulle antalet
vindkraftverk som byggs bli färre kommer även materialåtgången att minska
och antalet transporter som krävs blir därmed färre, om än inte proportionerligt. Byggnationen förväntas pågå i ca 1,5 år. Frekvensen av transporter vid
byggskedet kommer att bero på var i processen byggnationen befinner sig.
Anslutning till elnätet
Inom anläggningen görs elanslutningar till respektive vindkraftverk med
markförlagda ledningar, som så långt som möjligt förläggs i vägområdet. I
vissa fall är detta dock inte möjligt. Förslag till infartsväg går från Sköllunga,
genom befitnlig grustäkt in till etableringsområdet. Grustäktverksamheten
innebär att vägdragningen kan behöva flyttas och således kan elledningen inte
dras här. Kabeldragning sker istället strax norr om grustäkten, se figur 19,
och kräver en passage över strandskyddat område, se vidare avsnitt 6.3. Fram
till verk 1 dras elkabeln direkt från verk 3 för att korta ned kabellängden som
krävs, se figur 19. Vid behov av linjekoncession för elanslutningen kommer
detta att hanteras separat från aktuell ansökan.
6. Miljökonsekvenser
I följande kapitel beskrivs de miljökonsekvenser som föreslagen verksamhet
bedöms medföra för varje enskild aspekt. En samlad bedömning av verksamhetens totala miljöpåverkan görs i kapitel 9.
En MKB ska redovisa föreslagen verksamhets påverkan för människors hälsa
och omgivande miljö. Utgångspunkten är att redovisa miljökonsekvenserna
utifrån ett värsta fall-scenario ur miljösynpunkt. I föreliggande MKB utgår
således miljökonsekvensbedömningarna utifrån det maximala antalet vindkraftverk som ansökan avser, d.v.s. nio stycken med en totalhöjd om maximalt 180 meter, i enlighet med den parklayouten som redogörs för i kapitel
5. Vidare utgår miljökonsekvensbedömningen från en verksmodell som har
en relativt stor rotor samt ett källjud som anses vara normalt i förhållande till
vindkraftverkets storlek.
Miljökonsekvensbedömningen är kvalitativ, men utgår dock i huvudsak från
vissa ramar och påverkansgraden beskrivs utifrån en fyrgradig skala; positiv
konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens, se tabell 4. Se även avsnitt 1.4.
Tabell 4. Bedömningsgrundernas konsekvensskala.
Konsekvens
Definition
Kommentar
Positiv konsekvens
Verksamheten medför
en förbättring för människans hälsa och/
eller miljö som ges vikt
vid bedömning mellan
aspekter.
Verksamheten bidrar på ett tydligt sätt med åtgärder i miljömålens riktning
Liten negativ
konsekvens
Verksamheten bedöms
endast medföra negativ påverkan av mindre
art och omfattning som
inte innebär någon
betydande försämring
eller skada av aspekten.
Vanligt förekommande påverkan.
Måttlig negativ
konskevens
medföra påverkan av
måttlig art och
omfattning som innebär en försämring av
eller mindre skada på
aspekten.
Påverkan på vanligt förekommande värden som tål
viss påverkan.
Påverkan som accepteras
inom gällande regelverk och
rekommendationer.
Påverkan på vanligt
förekommande men känsliga
värden.
Påverkan med måttlig
konsekvens kan vara en
tydlig/förhållandevis stor
konsekvens, men i förhållande
till miljönyttan med föreslagen
verksamhet eller i förhållande
till en åtgärd som vidtas för att
mildra konsekvensen så kan
konsekvensen ändå anses vara
acceptabel/begriplig.
För de fall åtgärder kan vidtas
som mildrar konsekvenserna
kan dessa istället komma att
bedömas som en liten negativ
konsekvens.
Stor negativ
konsekvens
medföra påverkan av
större art och omfattning som innebär en
allvarlig försämring
av eller skada på
aspekten.
Påverkan på ett unikt värde.
För de fall åtgärder kan vidtas
som mildrar konsekvenserna kan
dessa istället komma att bedömas som måttlig eller liten
negativ konsekvens.
6.1. Planförhållanden
Föreslagen vindkraftetablering ligger inom riksintresse för vindbruk och till
större delen inom kommunens utpekade område som ska prioriteras för vindkraft. Enligt vindbruksplanen ska de avgränsade områdena effektivt nyttja
möjligheten till vindkraft och att avgränsningarna ska tolkas som ungefärliga
och preliminära. Att gränserna är flexibla har varit en förutsättning för att
området, utifrån samtliga aspekter, ska kunna nyttjas till sin fulla potential.
Det huvudalternativ och förslag till vägdragningar som presenteras i kapitel
5 har utformats utifrån kommunens generella rekommendationer som anges i
antagen vindbruksplan.
Då föreslagen vindkraftetablering angränsar till Lilla Edets kommun har Bolaget genomfört samråd med och informerat kommunen om projektet. Riksintresseområdet för vindbruk sträcker sig över kommungränsen till Lilla Edet
och sammanfaller med, av länsstyrelsen utpekat, tyst områden och stort opåverkat område. Enligt plan- och byggplagen bör områden som ska ha en låg
ljudnivå framgå av kommunens översiktsplan. I det planunderlag som finns att
tillgå för Stenungsunds kommun, gällande översiktsplan och vindbruksplan,
har några tysta områden inte pekats ut. Vidare har Lilla Edets kommun angett
det angränsande område har särskilda värden för rekreation och friluftsliv.
Vindkraftens intresse måste således vägas mot detta intresse och ställas i relation till den påverkan som uppkommer till följd av föreslagen vindkraftetablering. Dock finns idag redan två uppförda vindkraftverk, i ett område benämnt
Sannersby, i Lilla Edets kommun. En utbyggnad av fler vindkraftverk i anslutning till befintliga verk planeras. Befintliga och planerade verk är lokaliserade
inom det område som kommunen anger har särskilda värden för rekreation
och friluftsliv, se figur 24.
Påverkan på friluftslivet konsekvensbedöms i avsnitt 6.9.
Hänsynsåtgärder avseende planförhållanden
Några särskilda hänsynsåtgärder avseende aspekten planförhållanden bedöms
inte vara nödvändiga då Bolaget följer de generella riktlinjer som anges i gällande översiktsplan.
Sammantagen bedömning avseende planförhållanden
Etableringsområdet ligger i huvudsak inom utpekat riksintresseområde för
vindbruk. Vidare bedöms föreslagen vindkraftetablering ligga i linje med såväl regionala som kommunala intentioner avseende utbyggnad av och investering i förnybara energikällor. I detta avseende innebär föreslagen vindkraftetablering en positiv konsekvens. Vidare har föreslagen vindkraftetablering i
huvudsak utformats i enlighet med de generella rekommendationer som anges
i antagen vindbruksplan. Sammantaget bedöms vindparken därför innebära
en positiv konskevens vad gäller planförhållanden.
6.2. Markanvändning
Naturresurser
Skogsbruk
Den mark som vindkraftetableringen tar i anspråk är den hårdgjorda yta som
krävs för fundament, kranytor, vägar och övriga uppställningsytor. Detta
innebär att arealen skogsmark kommer till viss mån att minska till följd av
vindkraftetableringen. Marken inom projekområdet arrenderas ut av markägare som bedriver skogsbruk i området. Skogbruket innebär att skogen röjs,
gallras, avverkas och nyplanteras. Skogsbruket i sig bidrar till att naturmiljöer och landskapet inom etableringsområdet och med omnejd kontinuerligt
förändras. Skogsmaskiner och transporter som används för brukandet alstrar
även buller.
Inom området för etablering finns ett befintligt skogsbilnät av relativt god kvalitet som kommer att kunna nyttjas för vindkraftetableringens interna vägnät.
Befintliga vägar kommer att behöva uppgraderas, d.v.s. breddas och förstärkas
för att klara vindkraftleverantörens krav. Det befintliga vägnätet behöver kompletteras med ny vägbyggnation, vilket påvisas i det förslag till vägdragningar
som presenteras i kapitel 5 och figur 19. Vägarna kommer även i fortsättningen
att kunna användas för transporter inom skogsbruket. Vid detaljprojektering
kommer vindkraftetableringens interna vägdragningar att utarbetas i samråd
med markägare och tillståndsgivande myndighet.
Skogsbruket kommer med fördel att kunna fortsätta bedrivas och kommer inte
att påverkas nämnvärt då vindkraftverken och infrastruktur för vindkraftanläggningen tar en liten yta i anspråk i förhållande till områdets totala markareal.
Jakt
Under byggnation kommer tillgängligheten till och inom etableringsområdet
att vara begränsad. Av säkerhetsskäl kommer allmänheten inte att tillåtas vistas i området under de perioder som t.ex. tunga transporter och sprängarbeten
förekommer. Av denna anledning påverkas även jakten under samma perioder. Förutsättningarna för jakt begränsas också av att anläggningsarbeten bl.a.
genererar buller och mycket trafik, vilket kan innebära att viltet tillfälligt håller sig undan. Vindkraftens påverkan på däggdjur beskrivs vidare i avsnitt 6.7.
Under vindkraftverkens drifttid finns generellt inga behov att begränsa den
allmänna tillgängligheten för jakt inom vindparken. Några generella skyddsavstånd mellan vindkraftverk och platser där jakt får bedrivas finns inte. Precis som för all jakt är det den enskilde jägarens ansvar att iaktta försiktighet
när skott avlossas och hit räknas hänsyn till den egendom som själva vindkraftverken utgör. För kulfång gäller allmänt hänsynstagande och en generell
försiktighet.
Ljudet från vindkraftverken kan lokalt påverka jakten genom att, i direkt närhet till vindkraftverken, försämra möjligheter att höra en skällande hund vid
t.ex. älg- eller harjakt. På det stora hela bedöms dock jakten under vindkraftetableringens drifttid inte att påverkas i någon betydande utsträckning.
Övriga naturresurser
Föreslagen vindkraftetablering ligger på ett så stort avstånd från sjön Stora
Hällungen att någon påverkan på vattenskyddsområdet eller fara för kommunens dricksvattenförsörjning inte kommer att ske.
Grustäkten vid Sköllunga ligger inom drygt en kilometers avstånd från föreslagen vindkraftetablering. En täktverksamhet innebär i sig att mark tas i
anspråk och att landskapet förändras. Vidare innebär täktverksamheten bulleralstrande verksamheter under dagtid och medför tunga transporter som kan
störa såväl boende som tillfälliga besökare i omgivningen. Se figur 20.
20.
Grustäkten i Sköllunga ligger drygt en kilometer från föreslagen vindkraftetablering. Foto: Rabbalshede Kraft AB
Infrastruktur
För att fånga upp eventuella intressekonflikter med övriga verksamhetsutövare i etableringsområdet med omnejd har en hinderremissförfrågan skickats
ut i ett tidigt skede av projekteringen till aktörer som kan tänkas bli berörda.
Samtliga remissvar som inkommit redovisas i upprättad samrådsredogörelse,
bilaga 2. Utifrån remissvaren bedöms vindkraftetableringen inte komma att
påverka övriga verksamheter i närområdet så som luftfart, telekommunikation, Försvarsmaktens intressen m.m. En anmälan om flyghinder kommer att
skickas till Försvarsmakten och vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter.
Svenska Kraftnät planerar att dra en 400 kV-luftledning från Skogssäter i
Trollhättans kommun och Stenkullen i Lerums kommun. Ett av de ledningsdragninsalternativ som presenterats under samrådet för koncessionen passerar
rakt över projektområdet i Sköllunga.
Bebyggelse
Framtagen parklayout har anpassats med hänsyn till närliggande bostadsoch
fritidsbebyggelse och uppfyller vidare de generella rekommendationer som
anges i antagen vindbruksplan.
Vad gäller de två byggnader vid Kvarnsjön har Bolaget inte tagit någon hänsyn
till dessa då bygglovet endast tillåter användning som jaktstuga och riktvärden, rekommendationer och gällande praxis avseende skugg- och ljudutbredning från vindkraftverk gäller för byggnader som är taxerade som bostadsoch fritidshus.
Hänsynsåtgärder avseende markanvändning
Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget att utarbeta slutlig
utformning av verksplaceringar och vindparkens interna vägdragningar i samråd med tillsynsmyndigheten.
Sammantagen bedömning avseende markanvändning
De verksamheter och naturresurser som idag finns inom etableringsområdet
och i dess närhet bedöms kunna fortgå även under vindparkens drifttid. Befintligt skogsbilnät inom etableringsområdet kommer i första hand att användas
för att begränsa andelen nybyggd väg. Den föreslagna vindkraftetableringen
hamnar inte i konflikt med några geologiska intressen eller vattentäkter och
en negativ påverkan på naturresurser och infrastruktur bedöms därmed som
liten. Vidare är vindkraftetableringens påverkan till stora delar reversibel. Vid
avveckling monteras verken ned och platsen kan till större del återställas till
sitt tidigare tillstånd. Sammantaget bedöms vindparken därför medföra en liten negativ konsekvens för markanvändningen.
6.3. Naturmiljö
Bolaget ansöker om tillstånd att uppföra föreslagen vindkraftetablering i enlighet med det huvudalternativ och förslag till vägdragning som redovisas i
kapitel 5.
Huvudalternativets verksplaceringar och vägdragningar har anpassats till befintliga naturvärden i området för att minimera eller helt undvika en negativ
påverkan på naturmiljövärdena. Huvudalternativet representerar således ett
väl utarbetat förslag på verksplaceringar och vägdragningar och lokaliseras
till områden där intressekonflikter med andra värden och aspekter har bedömts som få eller där värdena har bedömts som förhållandevis låga. Här bedöms således marken vara väl lämpad för placering av såväl vindkraftverk,
vägar och övriga hårdgjorda ytor.
Vidare bedöms en etablering av nio vindkraftverk enligt huvudalternativet
ta en relativt liten andel ny mark i anspråk för permanent nyttjande under
vindparkens drifttid i förhållande till omgivande skogsmark. Det befintliga
vägnätet är av god kvalitet och kommer att kunna nyttjas för vindparkens
interna vägdragningar, se figur 21, vilket reducerar en negativ påverkan på
21.
Befintliga vägar inom etableringsområdet är av god kvalitet och kommer att
kunna nyttjas för vindparkens interna
vägnät
områdets naturmiljö. Dock kommer det befintliga vägnätet att kompletteras
med nyanlagd väg, se figur 19.
Nedan bedöms konsekvenserna för naturmiljön utifrån respektive skyddsintresse. För en beskrivning av landskapsbildspåverkan hänvisas till avsnitt 6.10.
Skyddade naturmiljöer
De värden som riksintresseområdet Bratteforsån och Hällungen utgör är kopplade till hydrologin och den flora och fauna som finns i anknytning till vattenmljöerna. Teoretiskt skulle anläggningarbeten kunna leda till förändrade
hydrologiska förhållanden eller att vattet grumlas. Riksintresseområdet ligger
som närmast ca fyra kilometer från planerade vindkraftverk och någon risk
för förändrade hydrologiska förhållanden eller grumling bedöms därför inte
finnas. Vidare finns risk för miljöfarliga utsläpp i samband med anläggningsarbeten, t.ex. ett dieselläckage från transporter och arbetsmaskiner. Risken för
utsläpp i samband med anläggningsarbeten bedöms dock som små.
Likaså är de värden som riksintresseområdet Svartedalen med Anråsån utgör till stor del kopplade till förekommande vattenmiljöer. Värden finns även
kopplade till äldre naturskog. Riksintresseområdet ligger som närmast ca 2,5
kilometer från planerade vindkraftverk. Då biotoperna är känsliga för utsläpp
till vattensystemet eller arbeten i omgivande vattendrag och landområden är
det viktigt att vindparkens anläggningsarbeten utförs med hänsyn till hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden. Generella hänsynsåtgärder för
hydrologiska och hydrogeologiska aspekter presenteras i avsnitt 6.4.
Natura 2000-området Brattorpsån, som även utgör en del av riksintresseområdet för naturvård Göta och Nordre älvs dalgångar, ligger på ett så stort
avstånd från planerade vindkraftverk att någon negativ påverkan på objektets
naturvärden till följd av planerad vindkraftetablering inte bedöms uppstå.
Vindkraftetableringens påverkan på objekt utpekade inom våtmarksinventeringen, ängs- och hagmarksinventeringen och den nationella bevarandeplanen
för natur- och kulturvärden i odlingslandskapet beskrivs vidare i avsnitt 6.4
och 6.8.
Biotopkartering och naturvärdesbedömning
I den biotopkartering och naturvärdesbedömning som har genomförts av Naturcentrum bedöms inga objekt av klass 1 (objekt med unika naturvärden)
finnas. Endast en mindre andel av de inventerande naturvärdena har bedömts
vara av klass 2 (objekt med höga naturvärden). Majoriteten av objekten bedöms vara av klass 3, d.v.s. naturvärden som inte konstateras som höga men
ändå har en stor betydelse på lokal nivå för spridning av arter och variation i
landskapet. Samtliga vattenmiljöer som inventerats har bedömts vara av klass
3.
Inom föreliggande MKB bedöms identifierade naturvärdesobjekt, klass 2-3,
vara mer eller mindre känsliga för direkt exploatering, d.v.s. om verksplaceringar och vägdragningar lokaliseras inom eller i nära anslutning till naturvärdena. Hur känsligt ett naturvärdesobjekt är beror dels på vilken typ av anläggningsarbeten som avses och dels i vilken omfattning anläggningsarbetena
sker.
Det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5 har utarbetats med hänsyn till
de naturvärdesobjekt som har identifierats inom genomförd biotopkartering
och naturvärdesbedömning. Huvudalternativet har således utformats för att
minimera negativ påverkan på etableringsområdets naturvärden.
Verk 9 i presenterat huvudalternativ har placerats i kanten av ett naturvärdesobjekt av klass 2. I övrigt sker inga verksplaceringar inom naturvärdesobjekt
av klass 2 eller 3. Anläggningsarbeten i form av ny vägdragning, uppgradering av befintlig väg samt elkabeldragning kommer också i viss mån att ske
inom naturvärdesobjekt 2-3 där dessa åtgärder inte bedöms skada objektet, där
den negativa påverkan bedöms vara acceptabel eller om det bedöms ge mindre
påverkan att genomföra åtgärden jämfört med andra alternativ, se bilaga 1.
■■ Enligt förslag till vägdragning sker infartsvägen till verksplaceringarna från Sköllunga och genom grustäkten på befintlig vägdragning. Vägdragningen passerar våtmarksobjektet Kvarndammen
(VMI-klass 3) och kommer att kräva anläggningarbeten i form av
breddning och förstärkning. Passagen bedöms dock, med vidtagna
hänsynsåtgärder, kunna utformas utan att påverka de hydrologiska
förhållandena och bedöms ge en mindre negativ påverkan än att
anlägga en ny väg för att undvika våtmarksobjektet.
■■ Kabeldragningen följer inte föreslagen infartsväg då infartsvägen är
planerad att ske genom Sköllunga grustäkt och gustäktverksamheten
i sig innebär att vägen kan behöva flyttas. Enligt förslag på kabeldragning dras kabeln inom ett område som omfattas av strandskydd,
se figur 19 och bilaga 1. Syftet med strandskyddet bedöms dock inte
påverkas negativt av åtgärden och således bedöms intrånget vara acceptabelt.
■■ Verk 1: Ny vägdragning sker från verk 3 och kommer således att passera ett naturvärdesobjekt med tallsumpskog (nr 2, klass 3). Passagen
sker dock där naturvärdesobjektet bedöms som smalast och den
negativa påverkan som uppstår bedöms därmed vara acceptabel.
■■ Verk 2: Ny vägdragning passerar VMI-objekt Spångemossen (klass
3), passagen sker dock där våtmarken är som smalast och bedöms,
med vidtagna hänsynsåtgärder, kunna utformas utan att påverka de
hydrologiska förhållandena. Den negativa påverkan som sker i form
av en fragmentering av objektet, bedöms därmed vara acceptabel.
Vidare passerar ny vägdragning naturvärdesobjekt nr 4 (öppet fattigkärr, klass 3) där den norra delen av objektet har värden för orre.
Vägen passerar dock mitten av objektet och kommer således inte
direkt att beröra det område som är av intresse för orren. Påverkan
på objektet bedöms således vara acceptabel.
■■ Verk 3: Ingen negativ påverkan på naturvärdena bedöms uppkomma.
■■ Verk 4: Vägdragning mellan verk 4 och 5 följer delvis befintlig väg
och kräver delvis ny väg. Befintlig vägdragning passerar ett vattendrag. Ny vägdragning passerar naturvärdesobjekt; nr 29 (sumpskog,
klass 3) och nr 33 (äldre barrblandskog, klass 3) samt en nyckelbiotop. Befintlig vägdragning passerar därefter naturvärdesobjekt nr 35
(barrskog, klass 3). Ny vägdragning samt uppgradering av befintlig
väg bedöms dock, med vidtagna hänsynsåtgärder, kunna utformas
utan att påverka naturvärdesobjekten negativt och utan att påverka
vattendragets hydrologiska förhållanden.
■■ Verk 5: Ny vägdragning mellan verk 5-6 löper längs med naturvärdesobjekt nr 2 (tallsumpskog, klass 3) och 12 (barrblandskog, klass
3). Vägdragningen bedöms, med vidtagna hänsynsåtgärder, kunna
utformas utan att påverka naturvärdesobjekten negativt.
■■ Verk 9: Verk 9 har placerats i kanten av naturvärdesobjekt nr 7 (död
granskog, klass 2). Verksplaceringen bedöms dock vara acceptabel
med hänsyn till att endast en mycket liten del av naturvärdet berörs.
Ny vägdragning passerar genom naturvärdesobjektet nr 9 (barrblandskog, klass 3) och naturvärdesobjektet nr 7 (död granskog,
klass 2). Vid etablering av verk och vägpassage över objekt nr 7 är
det viktigt att död ved lämnas kvar i möjligaste mån.
Hänsynsåtgärder avseende naturmiljö
Utöver de principer som redovisas i kapitel 5 avser Bolaget vidta följande hänsynsåtgärder för att säkerställa att de konsekvenser som uppstår till följd av
föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten naturmiljö:
■■ Huvudalternativets exakta detaljer (lokalisering av verksplaceringar,
vägdragningar, kabeldragningar och övriga hårdgjorda ytor) kommer
att redovisas för tillsynsmyndigheten.
■■ Verksplaceringar, vägdragningar och övriga hårdgjorda ytor kommer i största möjliga mån att anläggas på fast mark för att undvika
påverkan på våtmarker.
■■ I de fall uppgradering av befintlig väg krävs i kanten av ett naturvärdesobjekt ska anläggningsarbeten i möjligaste mån ske på vägens
motsatta sida.
■■ I de fall anläggningsarbeten inom strandskyddat område krävs ska
stor aktsamhet råda för att begränsa den negativa påverkan och
åtgärderna ska planeras så att förutsättningar för goda livsvillkor för
flora och fauna i områdets inte väsentligt förändras.
■■ Stor aktsamhet vidtas vid avverkning för att minimera ianspråktagen
markyta och för att begränsa negativ påverkan. Skyddszoner av träd
till våtmarker och sumpskogar kommer att lämnas vid avverkning i
möjligaste mån.
■■ För att nybyggnation av väg och/eller uppgradering av befintlig väg
inte ska påverka yt- och grundvatten inom etableringsområdet och
med omnejd placeras vägtrummor genom vägkroppen efter behov.
■■ Skulle ny väg behöva anläggas över våtmark kommer vägbanken
under mark att byggas upp av grovgenomsläpplig sprängsten, alternativt ett materialavskiljande lager av geotextil mellan våtmark och
vägkropp för att inte stoppa det naturliga flödet i marken. Väg över
våtmark anläggs utan diken. Yt- och dagvatten som leds bort bör
undvikas att ledas ut direkt i vattendrag. Se även hänsynsåtgärder
avseende hydrologi och hydrogeologi i avsnitt 6.4.
■■ Inom etableringsområdet eftersträvas att uppnå en god massbalans
för att minimera behovet av massor från externa täkter och för att
minska antalet transporter.
Hänsynsåtgärder för att minimera påverkan på hydrologi och hydrogeologi
redovisas i avsnitt 6.4.
Sammanvägd bedömning avseende naturmiljö
Majoriteten av de skyddade naturmiljöerna har värden som är lokalt platsbundna eller värden med anknytning till förekommande vattenmiljöer. Genom att
vidta redovisade hänsynsåtgärder bedöms föreslagen vindkraftetablering inte
innebära någon fysisk påverkan på dessa värden och en negativ påverkan på de
biologiska värdena inom skyddade naturmiljöer bedöms förebyggas. Bedömningen är således att en vindkraftetablering enligt redovisat huvudalternativ i
kapitel 5 inte innebär att de skyddade miljöernas syfte omöjliggörs eller försvåras och en vindkraftetablering i området inte påtagligt skadar skyddade
naturmiljöer i miljöbalkens mening.
Vindkraftetableringens påverkan på de naturvärdesobjekt som har identifierats av Naturcentrum bedöms som begränsad. Inga naturvärdesobjekt har tilldelats naturvärdesklass 1 och endast en mindre andel naturvärdesobjekt har
tilldelats naturvärdesklass 2, vilket tyder på att området för etablering inte
hyser några unika naturvärden. Där anläggingsarbeten sker inom naturvärdesobjekten har dessa bedömts beröra naturvärdet endast i måttlig grad och
tar inte signifikanta delar av objekten i anspråk. Vidare är det en förutsättning
att verksplaceringar och vägar inte anläggs med någon hydrologiskt negativ
effekt som följd. En sådan begränsad påverkan bedöms vara acceptabel under
förutsättning att ovan angivna hänsynsåtgärder vidtas. Slutlig vägdragning
kommer att samrådas med tillsynsmyndigheten.
Då föreslagen vindkraftetablering är lokaliserad till skogsmark som till stora
delar utgörs av produktionsskog innebär det att naturmiljön och landskapet
här redan står under stor förändring. Skogsbruket medför såväl tunga timmertransporter som bullerstörande arbeten och en förändring av landskapsbilden.
Som tidigare nämnts medför en vindkraftetablering minskade emissioner av
föroreningar till luften jämfört med flera andra typer av energikällor. Därmed
minskar också tillförseln av gödslings- och försurningseffekter till mark och
vatten, vilket innebär en positiv påverkan på naturmiljön och den biologiska
mångfalden. Detta är således något positivt för de skyddade naturmiljöerna i
omgivningen.
Med anledning av de hänsynsåtgärder som vidtas för att mildra konsekvenserna för naturmiljön och hydrologi (se avsnitt 6.4) bedöms den planerade vindparken sammantaget medföra en liten negativ konsekvens för naturvärden i
aktuellt etableringsområde och med omnejd.
6.4. Hydrologi och hydrogeologi
Risk för en eventuell hydrogeologisk och hydrologisk påverkan vid en vindkraftetablering uppkommer främst då grundläggningen av vindkraftverket
sker med schakt under grundvattenytan samt då anläggande av nya tillfartsvägar och/eller uppgradering av befintlig väg riskerar att förändra den naturliga
yt- eller grundvattenavrinningen. Tillfällig grumlig av vattendragen kan då
komma att uppstå. I våtmarksområden är det av extra stort intresse att upprätthålla vattenbalansen p.g.a förekomsten av vattenkänsliga livsmiljöer.
I förhållande till nuläget innebär själva byggnationen en något förhöjd risk för
kontanimering av grundvatten i och med att maskiner och tunga fordon uppehåller sig i området på ett annat sätt än tidigare. Det innebär en något förhöjd
risk för utsläpp av hydraulolja, bensin, etc. Risken kan minska genom åtgärder
såsom godkända fordon, saneringsutrustning på plats, tydliga arbetsmiljöföreskrifter och ansvarsområden under byggnationtiden.
Vid gjutning av fundament föranleds schaktning i jordlagren. Allmänt sett
kan permanent grundvattenpåverkan uppstå i detta skede om täta lerlager
punkteras, vilket kan resultera i att markvattenhalten skjunker eller att ett
övre grundvattenmagasin dräneras. Då etableringsområdet domineras av berg
kommer sannolikt inte några problem uppkomma till följd av grundläggningen av fundament.
Vid fall då gravitationsfundament används kan det bli aktuellt att dränera invid respektive fundament. Det område som dräneras är begränsat i yta och
påverkan på hydrogeologin till följd av dränering av fundament bedöms bli
mycket begränsad. Dränering krävs inte om bergfundament kan användas istället för gravitationsfundament. Vilken typ av fundament som slutligen används kommer att fastställas inför byggnation i samband med marktekniska
undersökningar. För vidare beskrivning av fundament, se den tekniska beskrivningen som bifogas till ansökan.
Då cement används vid anläggande av betongfundament kan en mindre påverkan i marken förväntas i form av lokalt förhöjt pH-värde. Denna påverkan kan
dock antas vara försumbar i sin helhet.
Uppgradering av befintlig väg och nyanläggning av väg kommer att ske så att
vattnets naturliga flöden inte hindras. På så vis beaktas vattendragens egenskaper som livsmiljöer och spridningsvägar för flora och fauna och en negativ
påverkan på områdets hydrologi och hydrogeologi bedöms vara begränsad.
Vattenskyddsområden och uttagsmöjligheter
Vattenskyddsområden och uttagsmöjligheter bedöms inte påverkas av föreslagen vindkraftetablering.
Våtmarksinventeringen
En infartsväg föreslås passera genom våtmarksobjektet Kvarndammen, se bilaga 1. Infartsvägen följer dock redan en befintlig vägdragning som kräver
uppgradering. Väg som anläggs över våtmarksområden kräver särskild hänsyn för att inte riskera att förändra vattenflödena. Vidare föreslås en ny vägsträckning dras över våtmarksobjektet Spångemossen, bilaga 1. Passagen sker
dock där våtmarksobjektet är som smalast och med vidtagna hänsynsåtgärder
bedöms ingen negativ påverkan på områdets hydrologi ske.
Med hänsyn till att verken är placerade på omgivande höjder bedöms inte
verksplaceringarna i sig ge upphov till någon negativ påverkan på våtmarksobjekten.
Strandskydd
Frågan om strandskydd prövas inom ramen för aktuell tillståndsprövning
av vindkraftanläggningen som helhet. I figur 13 redovisas de sjöar och vattendrag inom etableringsområdet som omfattas av generellt strandskydd om
100 meter. Verksplaceringar och vägdragningar enligt huvudalternativet har
undantagits från strandskyddat område, men strandskyddet kan komma att
beröras av kabeldragning i begränsad mån, se figur 19 och bilaga 1. Syftet
med strandskyddet bedöms dock inte påverkas negativt till följd av kabeldragningen och åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för flora och fauna
inom strandskyddat område kommer att undvikas.
Kalkning
Vindkraftetableringar kan medföra problem vid kalkning av sjöar och vattendrag som sker med helikopter. Åtgärder kan vidtas som medger att kalkning
av berörda sjöar och våtmarker kan fortgå. I sådant fall kommer diskussion att
genomföras med Länsstyrelsen och kommunen. Om slutsatsen blir att kalkning av sjöarna och vattendragen inte kan genomföras på annat sätt än med
helikopter till rimliga kostnader kan det vara aktuellt att stänga av verken när
kalkningen sker.
Hänsynsåtgärder avseende hydrologi och hydrogeologi
föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten hydrologi och hydrogeologi:
■■ Anläggningsarbeten inom eller i nära anslutning till våtmarker
undviks i största möjliga mån. I de fall detta inte är möjligt utformas
vägen så att våtmarkens hydrologi bevaras i enlighet med vad som
framgår i avsnitt 6.3.
■■ Vid vägpassager över öppna vattendrag används trummor som
dimensioneras utifrån förväntat flöde så att vatten och vattenlevande
organismer fritt kan passera under väg.
■■ Markavvattning är förbjuden och undviks genom att vägdiken inte
anläggs över eller i anslutning till våtmarker, öppet vatten eller vattendrag.
Sammanvägd bedömning avseende hydrologi och hydrogeologi
Viss påverkan på områdets hydrologiska värden kommer att ske mot bakgrunden av att förslag till vindparkens interna vägdragning passerar våtmarksobjekt. Den negativa påverkan kan dock begränsas genom att vidta ovan angivna
hänynsåtgärder. Väsentlig påverkan på områdets avrinningsförhållanden och
vattenföring bedöms därmed minimeras eller undvikas helt. Markavvattning
till följd av föreslagen vindkraftetablering bedöms inte ske. Under vindparkens drifttid utgör vindkraftverken i sig inte något hot mot hydrologin eller
hydrogeologin i området.
Föreslagen vindkraftetablering bedöms inte påverka strandskyddets syfte
jämfört med den situation som råder idag. Vad gäller den allemansrättsliga
tillgången på strandskyddsområden bedöms detta inte påverkas till följd av föreslagen vindkraftetablering, annat än under begränsade perioder, bl.a. under
byggnationsfasen, då området tillfälligt kan stängas av, av säkerhetsskäl. Det
föreligger således inget hinder mot att meddela tillstånd till vindparken med
hänsyn till strandskyddat område.
Vindparken bedöms sammantaget medföra liten negativ konsekvens efter vidtagna hänsynsåtgärder.
6.5. Fåglar
En vindkraftetablering kan, liksom all annan exploatering, medföra risker för
det befintliga fågellivet. En vindpark kan t.ex. påverka fågelpopulationer genom ökad störning och skapa barräreffekter, förstörelse av biotoper och ökad
dödlighet genom kollisioner.
Inom kunskapsprogrammet Vindval (ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket) pågår forskningsprojekt för att ta fram och sprida
fakta om vindkraftens effekter på människor och miljö. Inom kunskapsprogrammet har en syntesrapport tagits fram som behandlar vindkraftens på-
verkan på fåglar och fladdermöss.39 I rapporten konstateras att riskerna för
en negativ påverkan till följd av en vindkraftetabelring går att begränsa med
hjälp av planering. Negativ påverkan kan antingen vara direkt, genom att fåglar dödas i kollisioner med vindkraftverk, eller indirekta genom en förändrad
livsmiljö. De grupper som löper störst risk för störning från vindkraftverk
är; (1) god flygare med bra syn som är vana vid att väja i sista sekund, t.ex.
rovfåglar, (2) dåliga flygare, t.ex. hönsfåglar, (3) fåglar som jagar insekter i
luften, t.ex. seglare, svalor och nattskärror, (4) nattaktiva arter, t.ex. ugglor
och nattskärror. Utifrån den forskning som idag är aktuell finns således skäl
att vidta åtgärder för att undvika alltför stora störningar för fågellivet vid en
vindkraftetablering, framförallt vad gäller de arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv och den svenska rödlistan samt för arter som är vindkraftkänsliga.
Kollisioner
Studier visar att vindkraftverk i Europa och Nordamerika i genomsnitt dödar 2,3 fåglar per år (medianvärde), men variationen är stor och fördelningen
ojämn. De flesta verk dödar få eller inga fåglar medan få verk dödar många.
Verkens placering i relation till etableringsområdets topografi och omgivande
miljö är således avgörande för negativ påverkan på fågelfaunan. Vindkraft
som lokaliseras i höjdlägen i barrskogsområden kan generellt inte antas vara
en riskabel miljö när det gäller fåglar, och höjden över havet har sannolikt inte
någon generell betydelse för kollisionsfrekvensen.40
Vidare konstaterar rapporten att fåglar normalt sett inte attraheras av vindkraftverk utan snarare undviker eller ignorerar dem. Fåglar väjer för vindkraftverken och ändrar flygväg, även på natten. Fåglar har sannolikt mycket
lättare att se vindkraftverk än vad människor har, framförallt då det är ljust ute
eftersom de har ett mer utvecklat färgsinne än människan och den färgsättning
som verken har idag verkar vara den bästa för såväl fåglar som människor.41
Miljöer där fåglar löper större risk att dödas av vindkraftverk är våtmarker och
vattenmiljöer samt höjdlägen som åsryggar och krön. Inom ramen för MKB
har sådana riskabla miljöer identifierats och undantagits vid utpekande av etableringsområde. Terrängen inom etableringsområdet är relativt flack och saknar i stort markanta höjdskillnader som t.ex. förkastningsbranter. Föreslagen
vindkraftetablering omfattar verk med en maximal totalhöjd om 180 meter.
Med högre torn och längre blad når verken ofta upp till höjder där fler fåglar
regelbundet rör sig (d.v.s. över 100 meter ovan mark). Det finns dock inget som
tyder på att antalet kollisioner ökar med storleken på verken.42
Risken för kollisioner varierar kraftigt mellan olika fågelarter och är kopplat
till artens manövreringsförmåga och flygbeteenden.
Habitatsförluster och barriäreffekter
Det föreligger risk för att vindkraftverk medför barriäreffekter för passerande
fåglar, d.v.s. de undviker att flyga i närheten av vindkraftverken och tar istället en annan väg. Detta beteende minskar givetvis kollisionsrisken, men
samtidigt riskerar fåglarna att behöva flyga en längre sträcka vilket är mer
energikrävande under flyttning eller transport mellan födosöks-, häckningsoch övernattningsplatser. Dessa effekter kan tänkas bero på vindkraftverkens
storlek och antal, hur de är placerade i förhållande till varandra samt vilken
miljö som omger dem.
Fågelinventering
I genomförd fågelinventering gör Naturcentrum bedömningen att etableringsområdet har en realtivt typisk häckfågelfauna för ett barrskogsområde i södra
Bohuslän. Utifrån inventeringsresultaten bedömer MKB att rovfåglar häcka
rmycket sparsamt i etableringsområdet och skogshöns som tjäder och orre bedöms ha en relativt liten till normal population i området. Nattskärran bedöms
ha en relativt tät population i området med omnejd. Nattskärra finns med i Fågeldirektivets bilaga 1 och på den svenska rödlistan. Nattskärran häckar vanligtvis i gles talldominerad skog och hyggen, men i sydligaste Sverige finns en
betydande del av beståndet i löv- och blandskogsmiljö. Nattskärran bedöms ha
ökat i Sverige på senare år. Den kan lokalt ha gynnats av eller nyttjar åtminstone nya områden efter stormen Gudrun som bidragit till en stor förändring
av skogslandskapet och gett en kraftig ökning av kalhyggen. Nattskärran observeras normalt lågt flygande när den jagar insekter på nätterna och dras till
platser med hög täthet av insekter.
Verk 9 i presenterat huvudalternativ har placerats i kanten av ett naturvärdesobjekt av klass 2. Området här är relativt ostört med gammal skog. Verket
är placerat ca 900 meter från en fiskgjusehäckning, men sannolikt inte inom
fiskgjusarnas huvudsakliga flygvägar, då det mest troliga är att fåglarna flyger
västerut mot havet och Hällungen för att fiska.
Etableringsområdet i sig, framför allt den västra delen i anslutning till pågående grustäkter, är redan bullerstört, vilket kan vara en förklaring till varför
fågelarter uppehåller sig sparsamt i området.
Habitatförändringar och kollisionsrisken till följd av en vindkraftetablering
kan lokalt påverka områdets fågelfauna, men mot bakgrund av ovan bedöms
föreslagen vindkraftetablering endast medföra små konskevenser på en lokal
nivå. Någon påverkan på populatationsnivå kommer sannolikt inte att ske och
under vindparkens drifttid bedöms endast enstaka individer påverkas.
Hänsynsåtgärder avseende fåglar
Några särskilda hänsynsåtgärder avseende aspekten fåglar bedöms inte vara
nödvändiga.
Sammanvägd bedömning avseende fåglar
Det är av stor vikt att vindkraftens effekter för fåglar sätts i perspektiv till
andra typer av verksamheter. Viktigaste dödsorsaken kopplade till mänskliga
aktiviteter för fåglar är trafiken där 6-7 miljoner fåglar dör årligen i Sverige.
Katter bedöms döda uppåt 10 miljoner fåglar årligen i Sverige. Med en utbyggnad till 5 000 vindkraftverk till år 2020 skulle, om kollisionsfrekvensen förblir
2,3 fåglar per vindkraftverk och år medföra att 11 500 fåglar dödas årligen.
Etableringsområdet bedöms till största del innehålla låga fågelvärden. Biotoper med lite högre värde kan generellt sägas vara knutna till de våtmarker och
sumpskogar som finns. Dessa naturmiljöer har identifierats inom genomförd
naturvärdesbedömning och har tagits hänsyn till vid framtagande av huvudalternativet som presenteras i kapitel 5. På så vis berörs fåglarnas livsmiljöer
endast i mindre utsträckning och risken för fragmentering av värdefulla naturmiljöer minskar.
Den enda arten som förekommer med något större individrikedom inom etableringsområdet är nattskärran. En möjlig orsak till individrikedomen kan
vara att området hyser flera hyggen till följd av skogsbruket som bedrivs. En
vindkraftetablering bedöms inte motverka dessa miljöer som nattskärran trivs
i, men kan dock innebära en lokal negativ påverkan i form av en ökad kollsionsrisk när nattskärran födosöker.
Sammantaget bedöms föreslagen vindkraftetablering kunna uppföras med
stor hänsyn till de fågelarterna som förekommer såväl inom etableringsområdet som med omnejd. De lokala negativa konsekvenser till följd av vindkraftetableringen som kan uppstå bedöms vara acceptabla i jämförelse med
miljönyttan som vindkraften bidrar till. Föreslagen vindkraftetablering enligt
huvudalternativet bedöms således ge en liten negativ konskevens för aspekten
fåglar.
6.6. Fladdermöss
Fladdermöss löper risk att påverkas av vindkraftetableringar, framför allt genom kollisioner. I likhet med stora rovfåglar har fladdermöss låg reproduktionstakt och lång livslängd. en realtivt liten ökning av döligheten kan därmed
leda till en stor påverkan på populationen. Det är svårt att exakt avgöra i vilka
miljöer fladdermöss riskerar att påverkas. Jaktmiljöer och kolonier/viloplatser
är uppenbara, men kompliceras av att djuren ofta rör sig flera kilometer under
en och samma jaktnatt för att kunna nyttja flera olika jaktmarker. Enligt forskaren Jens Rydell vid Biologiska Institutionen vid Lunds Universitet är framför allt tre arter speciellt utsatta för vindkraftanläggningar: stor fladdermus,
trollfladdermus och gråskimlig fladdermus.
Naturcentrum gör bedömningen att etableringsområdets förutsättningar för
att hysa en rik fladdermusfauna är relativt begränsade och att de arter som
kan påträffas är få till antalet och relativt vanliga. Platser med värde för fladdermusfaunan finns inom 1-2 kilometer från den föreslagna vindkraftetableringen, men även i dessa områden har främst vanliga arter påträffats. Naturcentrum gör vidare bedömningen att det inte föreligger något särskilt skäl till
att göra ytterligare fördjupade inventeringar.
Hänsynsåtgärder avseende fladdermöss
Några särskilda hänsynsåtgärder avseende aspekten fladdermöss bedöms inte
vara nödvändiga.
Sammanvägd bedömning avseende fladdermöss
Sammantaget bedöms påverkan på fladdermöss i etableringsområdet medföra
en liten negativ konsekvens.
6.7. Övrigt djurliv
Inom ramen för Naturvårdsverkets och Energimyndighetens finansierade
kunskapsprogram Vindval har en syntesrapport som behandlar vindkraftens
påverkan på landlevande däggdjur tagits fram.43 Rapporten anger att kunskapsunderlaget generellt är litet, men att det inte kan uteslutas att landlevande däggdjur, främst stora rovdjur samt klövvilt, kan påverkas på olika sätt
av en vindkraftutbyggnad. Påverkan på de större viltarterna till följd av en
vindkraftetablering består bl.a. av det tillkommande vägnätet, kraftledningar och övriga hårdgjorda ytor såsom t.ex. uppställningsplatser. Vidare utgör
den mänskliga aktiviteten i området en störningsfaktor då tillgängligheten
för friluftsliv, jakt och nöjestrafik ökar inom etableringsområdet. Effekterna
kan också bero på vindkraftetableringens storlek. Vid byggnation av större
anläggningar anges att även små och lokala effekter kan summeras ihop till
betydande effekter, med konsekvenser på populationsnivå. Syntesrapporten
tydliggör de stora kunskapsbristerna på området, och visar på behovet av såväl
forskning som effektiv miljöuppföljning. Rapporten anger vikten av ett kontrollprogram som i sin tur kan leda till nya, generaliserbara kunskaper och att
kontrollprogrammen bör samordnas nationellt och insamlade data analyseras
på övergripande nivå.44
Det är när vindkraften lokaliseras till mer avlägsna och oexploaterade höglänta skogslandskap som risken för fragmenteringseffekter är som störst. Men
de habitatförändringar som tillfartsvägar och övriga hårdgjorda ytor leder till
innebär nödvändigtvis inte ett problem för de större däggdjursarterna. Öppna
marker, nya kantzoner och vägkanter kan tvärtom gynna många viltarter. Studier på klövvilt och stora rovdjur visar att djuren undviker vindkraftetableringen under byggnation. Dock finns inte tillräckliga data för att dra några
säkra slutsatser kring detta.45
Buller från vindkraftverk kan teoretiskt störa djurens kommunikation och även
synintryck (inkl. reflexer, skuggor och belysning), som kan upplevas störande
för såväl vilt som tamdjur. De studier som har gjorts pekar dock på avsaknad
av sådana effekter eller att djuren har en snabb tillvänjning till störningen.46
Den störning som kommer att uppstå till följd av föreslagen vindkraftetablering bedöms vara kopplad till anläggningsfasen och den mänskliga aktivitet
som förekommer under byggnation. Störningen är dock begränsad i tid och
Bolaget har tidigare erfarenheter från andra vindkraftetableringar att djurlivet
snabbt återanpassar sig till området. Vindparken kommer inte att stängslas och
43. Naturvårdsverket (2012a)
vilt- och rovdjur kommer att kunna röra sig fritt i området. De arter som finns
i området är vanligt förekommande och lever redan i miljöer som är starkt påverkade av människan i form av skogsbruk och ett relativt väl utbyggt vägnät,
vilket innebär att den mänskliga aktiviteten i området är hög redan idag.
Hänsynsåtgärder avsende övrigt djurliv
Några särskilda hänsynsåtgärder avseende aspekten övrigt djurliv bedöms
inte vara nödvändiga.
Sammanvägd bedömning avseende övrigt djurliv
Sammantaget bedöms påverkan på vilt och övrigt djurliv i området medföra
en liten negativ konsekvens.
6.8. Kulturmiljö
För att kunna konsekvensbeskriva kulturmiljön är det viktigt att se till kulturarvets och kulturmiljöernas roll i landskapet på olika nivåer; på platsnivå (i
föreliggande fall inom etableringsområdet) och i bygden/omgivande landskap.
Sammanhängande miljöer med kulturmiljövärden har studerats inom en radie
av fem kilometer från etableringsområdet. Vidare värderas kulturmiljöerna
utifrån tre värdekategorier; kunskapsvärde (lämningens eller miljöns vetenskapliga värde), upplevelsevärde (lämningens eller miljöns yttre kvalitet) och
bruksvärde (hur lämningen eller miljön används idag). Därtill kommer den
fjärde värdekategorin, bevarandevärdet, som är en sammanvägning av ovan
nämnda värderingskriterier. Värderingskriterierna kan tillämpas på såväl enskilda objekt som på kulturmiljön som helhet.
Inledningsvis kan konstateras att kulturlandskapet är en levande process som
står i ständig förändring. Den är summan av alla spår av mänskliga handlingar i vår omgivning utifrån de naturgivna förutsättningarna. Att en vindkraftetablering påverkar kulturmiljön är ofrånkomlig, men hur en förändring
uppfattas och upplevs är en subjektiv fråga. Generellt kan sägas att vindkraft
är enklare att inordna i storskaliga, moderna produktions- eller industrilandskap än i småskaliga kulturlandskap med ålderdomliga drag. Med andra ord så
minskar konflikten om det finns ett tydligt tidssamband mellan vindkraftverken och den miljön de lokaliserats inom.47
Nedan görs en översiktlig analys av etableringsområdet, föreslagen vindkraftetablering och omgivande landskap utifrån de fyra värdekriterierna.
Kunskapsvärde
Kunskapsvärdet syftar till platsens eller miljöns informationsinnehåll. Kunskapsvärdet måste således bedömas utifrån varje unikt objekt eller landskapsrum. Kunskapsvärdet kan öka om objektet eller landskapsrummet utgör en
del av en miljö eller om den är karaktäristiskt för ett område eller en region.48
Generellt kan sägas att värdet av en kulturmiljö ökar med antalet komponenter. Ju mer komplex desto högre kulturvärde. Enligt genomförd kulturhistorisk
utredning, se bilaga 4, förekommer endast ett fåtal kulturhistoriska lämningar
inom etableringsområdet med omnejd. Det kan således konstateras att själva
etableringsområdet inte innehåller särskilt höga kulturvärden eller är särskilt
komplex och bedöms ur denna aspekt väl lämpa sig för en vindkraftetablering.
Det bedöms således inte föreligga något hinder att uppföra föreslagen vindkraftetablering enligt huvudalternativet.
Upplevelsevärde
Att bedöma områdets upplevelsevärde är svårt, då detta är en subjektiv bedömning som varierar mellan individer och är kopplat till hur landskapet används av betraktaren. För markägaren är vindkraften ett sätt att bruka sin
mark på medan sommarstugeägaren har ett fokus på rekreation och upplevelsen av landskapet som tyst och orört. En av anledningarna till protesterna mot
vindkraft är den snabba och påtagliga förändringen av landskapet, vilket i sin
tur ofta tolkas som en försämring av landskapets upplevelsevärden. I många
fall ökar upplevelsevärdet ju tydligare och mer välbevarad en lämning eller en
miljö är.49
Visuell påverkan på omgivande kulturmiljöer kan komma att uppstå. Vindkraftverkens synlighet från kulturmiljöerna är dock inte detsamma som den
påtagliga skada på kulturmiljöer som får uppkomma enligt miljöbalken. Kula
HB bedömer att föreslagen vindkraftetablering inte medför några påtagliga
konsekvenser för kulturmiljöerna i den närmaste omgivningen. De gamla
inägomiljöerna vid Sköllunga uppvisar i kommunalt eller regionalt perspektiv
inga omistliga värden men utgör likväl en ännu ganska innehållsrik och delvis
ålderdomligt präglad miljö. Landskapsbilden som helhet påverkas redan idag
av den täktverksamhet som drivs.
Det kommunala kulturmiljöintresset Grössby-Prästgärde innehåller en bred
uppsättning av kulturmiljöer, bl.a. en kyrkomiljö. Kyrkobyggnader och kyrkomiljöer utgör generellt höga kulturvärden. Fotomontage som har tagits fram
och påvisas i sin helhet i bilaga 5 visar att den visuella påverkan på kultumiljön är närmast obefintlig. En vidare analys av den visuella påverkan görs i
avsnitt 6.10.
På grund av avståndet, vegetation och topografi bedöms en kulturmiljöpåverkan på övriga kulturmiljöer i omgivande landskap bli mycket små eller försumbara.
Bruksvärde
Bruksvärdet avser hur lämningen, platsen eller kulturmiljön som helhet brukas
idag och hur den kan utvecklas i framtiden.50 Inom etableringsområdet bedrivs
idag ett modernt skogsbruk och i anslutning till etableringsområdet pågår
en kommersiell täktverksamhet, vilket präglar etableringsområdets karaktär
därefter. Skogsbruket har också medfört att det inom etableringsområdet finns
ett relativt väl utbyggt vägnät och att området därför är lättillgängligt. På an49. Naturvårdsverket (2013)
dra sidan kommungränsen, i Lilla Edets kommun, finns även två uppförda
vindkraftverk och ytterligare tre vindkraftverk planeras i anslutning till de
befintliga verken. Som nämns i avsnitt 3.1 ingår etableringsområdet i ett större
område som pekas ut som tyst och orört. Detta anses stå i direkt kontrast till
de verksamheter som pågår inom etableringsområdet och i dess direkta närhet
och ur denna aspekten anses föreslagen vindkraftetablering kunna komma till
stånd utan att några större intressekonflikter uppstår.
Bevarandevärde
Då etableringsområdet utgörs av ett skogsbeväxt utmarksområde bedöms det
inte vara särskilt sårbart för en vindkraftutbyggnad. Ett utmarksområde av det
aktuella slaget är, ur kulturmiljösynpunkt, att föredra för vindkraftutbyggnad
framför starkt kulturpräglade landskap och en negativ kultumiljöpåverkan
kan förebyggas med planering.
Hänsynsåtgärder avseende kulturmiljö
föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten kulturmiljö:
■■ Innan anläggningsarbeten påbörjas ska synliga lämningar markeras
för att undvika skador under byggnationsskedet.
■■ Detaljer för slutlig parklayout (verksplaceringar, väg- och eldragningar och övriga hårdgjorda ytor) kommer att redovisas för tillsynsmyndigheten.
Sammanvägd bedömning avseende kulturmiljö
Ur kulturmiljösynpunkt är ett utmarksområde av det aktuella slaget att föredra för en vindkraftutbyggnad framför starkt kulturpräglade landskap. Någon
negativ kumulativ kulturmiljöpåverkan uppkommer i normalfallet inte i en
sådan utmarksmiljö eftersom ingrepp i lämningar och kulturmiljöer kan förebyggas med planering. Lämningar och miljöer är ofta av sådant slag att de
inte är känsliga för visuell påverkan. Vidare har de sällan några större besökarantal.
Ur bevarandesynpunkt är skydd mot fysiska skador överordnat visuell påverkan. Någon fysisk påverkan bedöms inte uppstå till följd av föreslagen vindkraftetablering i enlighet med det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5.
Sammantaget bedöms vindparken medföra en liten negativ konskevens för
områdets och närliggande kulturmiljövärden.
6.9. Friluftsliv och rekreation
Bolaget har låtit Naturcentrum AB genomföra en analys och bedömning av
etableringsområdets friluftsvärden. Området har vissa kvaliteter som skulle
kunna motivera ett friluftsliv, framför allt med hänsyn till Bohusleden som
löper strax öster om etableringsområdets sida. I direkt anslutning till leden
finns också grillplats och vindskydd.
Teoretiskt är området att betrakta som ett område som erbjuder naturupplevelser och närrekreation för närboende, men också för tillfälliga besökare som
nyttjar Bohusleden. Mycket få spår av ett aktivt friluftsliv finns dock idag.
Etableringsområdet i sig är relativt svårforcerat per fot och bitvis inte heller
särskilt estetiskt tilltalande med kalhyggen och nyplanteringar. Den närbelägna täktverksamheten medför sannolikt att området inte är särskilt välbesökt
idag.
Vindkraftverken och etableringsområdet omfattas inte av något krav på inhängad och området kommer således även fortsättningsvis att vara tillgängligt
att nyttjas för friluftsliv och rekreation av allmänheten. Under byggnation kan
dock framkomligheten begränsas av säkerhetsskäl, då stora delar av området
är att beakta som en byggarbetsplats. Detta uppstår dock under en begränsad
tid. Föreslagen vindpark kräver en viss nybyggnation av vägar. Med hänsyn
till att området idag är relativt svårtillgängligt och att områdets tillgänglighet
till följd av vägdragningarna bedöms öka bedöms vara en positiv effekt.
Möjligheten till att bedriva fiske inom etableringsområdet och med omnejd
bedöms inte försämras vid en vindkraftetablering. Det generella strandskyddet syftar bl.a. till att bevara strändernas tillgänglighet för bad och friluftsliv.
Verksplaceringar och vägdragningar enligt huvudalternativet har anpassats
utifrån strandskyddade områden. Ett begränsat intrång i strandskyddat område kommer att ske vid kabeldragning, men denna anläggningsåtgärd bedöms
inte påverka strandskyddets syfte.
Hänsynsåtgärder avseende friluftsliv och rekreation
Några särskilda hänsynsåtgärder avseende aspekten friluftsliv och rekreation
bedöms inte vara nödvändiga.
Samlad bedömning av aspekten friluftsliv och rekreation
Föreslagen vindkraftetablering innebär inte något hinder för allmänheten att
besöka och uppleva naturen inom etableringsområdet. Vindkraftetableringen
innebär dock en förändrad upplevelse av landskapet till följd av en audiell och
visuell påverkan i närmiljön. Det är framför allt upplevelsen av ostördhet som
kommer att minska. Då etableringsområdet främst nyttjas av närboende för
rekreation, bedöms således en påverkan vara som störst ur ett lokalt perspektiv. Ur ett regionalt perspektiv bedöms föreslagen vindkraftetablering innebära en liten konsekvens. Upplevelsen av vindkraftverk är dock subjektiv och
därmed också svårbedömd. Sammantaget bedöms vindparken medföra liten
negativ konsekvens för friluftslivet.
6.10. Landskapsbild
I avsnittet görs en genomgång av den generella landskapsbildspåverkan som
föreslagen vindkraftetablering bedöms medföra. Fotomontage har tagits fram
med det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5, d.v.s. med nio vindkraftverk med en totalhöjd om 180 meter. För information om hur fotomontagen har
tagits fram samt en redovisning av hinderbelysning, se bilaga 5.
Generell landskapsbildspåverkan
Vindkraft i skogslandskap har kommit att bli allt vanligare i samband med den
tekniska utvecklingen och möjligheten att bygga vindkraftverk på tillräckligt
hög höjd ovan trädtopparna. Generellt kan konstateras att påverkan på omgivande landskap och rådande landskapsbild är ofrånkomlig vid en etablering
av vindkraft.
Den östligaste delen av Stenungsunds kommun består i huvudsak av skogområden där mindre öppna områden i form av sjöar eller odlingsmarker är
insprängda. Skogslandskap upplevs ofta som storskaligt och den täta vegetationen bidrar till relativt få och korta utblickar med begränsad sikt. Vidare
kan antas att skogslandskap har en högre tålighet för vindkraft i jämförelse
med vindkraft i t.ex. ett slättlandskap. Föreslagen vindkraftetablering är av
sådan storlek att verken kommer att vara synliga i omgivande landskap och
kan därmed från vissa utblickspunkter uppfattas som dominerande. Graden
av påverkan är dock beroende av vilken typ av landskapsbild som råder inom
etableringsområdet och med omnejd samt vilken tålighet vindkraft i aktuellt
landskap har. Tåligheten beror på vilka värden (kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden) som landskapet innehåller. Se även avsnitt 6.8. Upplevelsen av landskap är subjektiv och det är viktigt att förstå vem den berörda
allmänheten är, vilka perspektiv på landskapet just dessa människor har och
vilka värden som därför upplevs som viktiga för dem. Landskapsbildspåverkan är därmed beroende av den enskilde brukaren av landskapet (t.ex. näringsidkaren, friluftsidkaren eller betraktaren). Med hänsyn till att upplevelsen av
landskap, och i synnerhet upplevelsen av vindkraftens påverkan på landskapsbilden, är subjektiv är det inte möjligt att fastslå att en vindkraftetablering
generellt innebär en negativ påverkan.
Inom forskningsprogrammet Vindval har en syntesrapport tagits fram som
behandlar vindkraftens påverkan på människors intressen. I rapporten konstateras att olika specifika sammanhang avgör påverkan och att subjektiva värderingar spelar en helt avgörande roll.51
Landskapsbildspåverkan på platsnivå, närområdesnivå
och traktnivå
Synligheten i omgivande landskap kan delas in i olika generella nivåer med
olika påverkansgrad. I etableringsområdets närhet och upp till ett par kilometer, inom den s.k. platsnivån och närområdesnivån, kan verkens synlighet
utgöra ett dominerande inslag i landskapsbilden från vissa utblickspunkter,
på platser med mer flacka och öppna områden. Med avståndet till vindkraftetableringen, på en traktnivå, ökar även vindkraftverkens synlighet, men på
längre avstånd får etableringen dock en mer underordnad roll i landskapet. I
den yttre delen av traktnivån är den visuella påverkan generellt mycket låg.
Beroende på vilken typ av landskap vindkraften placeras i varierar avstånden
för de olika nivåerna.
För att åskådliggöra hur föreslagen vindkraftetablering enligt huvudalternati51. Naturvårdsverket (2012b)
vet skulle kunna upplevas från omgivande landskap har ett antal fotomontage
tagits fram, se bilaga 5. Fotomontage från olika representativa fotopunkter
som har valts i samråd med länsstyrelse och kommun. Fotopunkterna representerar platser där många människor rör sig eller kan känna igen sig. För att
undersöka eventuella kumulativa effekter på landskapsbilden från närliggande
planerade vindkraftetableringar har även fotomontage med dessa koordinater
tagits fram. Påverkan i form av kumulativa effekter beskrivs vidare i kapitel 7.
Platsnivå
Landskapet inom etableringsområdet kan generellt beskrivas som storskaligt
och kuperat med en normal komplexitet som utgörs av insprängda sjöar, vattendrag och våtmarker. Teoretiskt kan föreslagen vindkraftetablering vara
som mest synlig från högre belägna punkter i terrängen i öppen mark där
siktlinjerna är längre. Inslaget av våtmarker och tillfälliga hyggen ger också
upphov till längre siktlinjer. För den som rör sig inom etableringsområdet och
med omnejd, ca 0-1 kilometer från verksplaceringarna kommer etableringen
att märkas genom att enstaka eller några verk punktvis kan synas i t.ex. gläntor eller andra öppningar i skogen. Verken kan således stundtals och från vissa
punkter i landskapet upplevas som dominerande.
Men hänsyn till att Bohusleden löper strax öster om etableringsområdet har ett
antal fotomontage tagits fram härifrån. Av fotomontagen kan konstateras att
vindkraftetableringen kommer att vara väl synlig vid öppningar i landskapet,
d.v.s. där vandringsleden passerar sjöarna och längre siktlinjer skapas. Från de
delar av Bohusledens som löper genom skogen kommer dock verken att döljas
av en tät vegetation.
Den kuperade terrängen innebär dock att vindkraftverkens synlighet är mycket varierad och från vissa utblickspunkter kommer verkens synlighet vara
mycket begränsad, jämför fotomontage från Bohusleden med fotomontage
från Sköllunga, Huveröd och Västersjön i bilaga 5.
Närområdesnivå
I förhållande till platsnivå ökar vindkraftverkens synlighet med avståndet. Ca
1-3 kilometer från etableringsområdet präglas landskapet av ett mer omväxlande och småskaligt landskap, vilket innebär att utblickarna blir fler men begränsas i viss mån av vegetation. I bymiljöernas mer öppna odlingslandskap,
ängs- och betesmarkmiljöer återfinns något större halvöppna till öppna landskapsrum.
Omgivande sjöar och öppningar i odlingslandskapet bidrar i vissa fall till goda
siktlinjer. Den kuperade terrängen innebär dock att verkens synlighet begränsas och vindkraftverkens synlighet inte bedöms vara särskilt dominerande. Se
fotomontage från t.ex. Röstorp och Rödvattnet.
Kyrkor utgör landmärken och får konkurrens av vindkraftverken. Miljön
kring kyrkan/kyrkogården är historiskt förankrad och präglar därmed upplevelsen. Närmaste kyrkomiljö utgörs av Grösshult. Den kuperade terrängen
och den täta vegetationen innebär dock att föreslagen vindkraftetablering inte
kommer att synas.
Traktnivå
Med traktnivå avses i detta fall ett avstånd från etableringsområdet som överstiger tre kilometer. Inom traktnivå präglas landskapet av en varierande terräng och skogsklädd vegetation. Siktlinjerna är därmed mycket begränsade
och föreslagen vindkraftetablering kommer endast delvis att vara synlig från
vissa punkter.
Den visuella påverkan inom traktnivån är också starkt beroende av vilka meterologiska förhållanden som råder. Vid soligt och klart väder kan vindkraftverken synas tydligt medan synligheten begränsas kraftigt vid mulet väder.
På ett avstånd om åtta kilometer och längre från etableringsområdet bedöms
verken vara synliga vid klart och soligt väder, men den visuella påverkan på
ett så stort avstånd bedöms vara försumbar då verken är små och inbäddade i
vida vyer. Se fotomontage från t.ex. Börs flog, Bredvik och Västerlanda kyrka.
Hänsynsåtgärder avseende landskapsbild
föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten landskapsbild:
■■ Vindkraftverken kommer att ha en färg som gör att synbarheten
minskar. Vindkraftverken kommer att ha samma färg och utformning inom vindkraftetableringen för att samverka med omgivningen
och för att harmonisera med omkringliggande landskap och himmel.
■■ Rotorbladet kommer att vara antireflexbehandlade.
■■ Vindkraftverkens torn kommer att vara fria från reklam och logotype.
■■ Hindermarkering ska ske enligt Transportstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om hindermarkering.
Sammanvägd bedömning avseende landskapsbild
En påverkan på landskapsbilden är oundviklig, men då etableringsområdet
i sig är ett skogsbeklätt utmarksområde med en normal komplexitet bedöms
etableringsområdet i sig att vara tåligt för en vindkraftetablering. Vindkraftverkens synlighet kommer att vara som mest påtaglig från närliggande bymiljöer. Bymiljöerna bär idag spår långt tillbaka i historien men har utvecklats
och moderniserats med tiden, liksom omgivande landskap. Viktigt att komma
ihåg är att man med begreppet kultur syftar till mänsklig påverkan genom
tiderna och innefattar såväl byggnader och infrastruktur som det moderna
skogsbruket. Vindkraften är ännu ett sätt att bruka marken. Vindkraften kan
dock förändra platsens upplevelsevärden då den ålderdomliga landskapskaraktären i vissa fall skulle kunna stå i kontrast till dessa nybyggda element
som har en annan och större skala. En förändring av upplevelsevärdet behöver
inte nödvändigtvis ses som negativt. Hur förändringar i landskapet, till följd
av en vindkraftetablering, uppfattas varierar t.ex. med de förväntningar som
betraktaren har och betraktarens inställning, attityd och värderingar till förnybar energiproduktion, och kan således även vara ett positivt inslag. Med
avståndet och på grund av den böljande terrängen och den täta vegetationen
avtar synligheten kraftigt och begränsas enbart till vissa utblickspunkter.
Hinderbelysningen kommer att synas under dygnets mörkare delar från de
platser där verken är synliga på dagen. Dock förväntas påverkan förmodligen
inte upplevas större kvällstid än vad den är dagtid då verken syns. Påverkan på
landskapsbilden är reversibel eftersom vindkraftverken kommer att monteras
ner då de är uttjänta.
Sammantaget bedöms påverkan på landskapsbilden till följd av vindkraftetableringen vara av måttlig karaktär.
6.11. Ljud
Ett ljud som upplevs som oönskat och störande benämns buller. Vad som betraktas som buller och hur mycket vi människor störs av olika bullerkällor är
subjektivt och varierar från individ till individ, från dag till dag och tidpunkt
på dygnet samt från plats till plats. Vad som är buller i omgivningen beror
därför i hög grad på vad som, av den enskilde individen, anses vara oönskade
ljudkällor. En avlägsen bondgårds hötork kan t.ex. vara mycket störande vid
en skogsvandring medan samma hötork oftast inte upplevs som störande för
personer engagerande i lantbruket. Samma resonemang gäller för ljud från
vindkraft. Detta innebär att det är mycket svårt att bedöma hur störande ljudet
från en vindkraftanläggning blir och hur mycket människorna i omgivningen
kommer att störas av vindkraftljudet.
Uppfattningen om buller är också kopplad till attityden till bullerkällan och i
vilken miljö som bullret uppträder. Den faktiska störningen till följd av ljud
från vindkraftverk, förutom ljudnivån, kan alltså bero på den allmänna inställningen till vindkraftanläggningen samt huruvida vindkraftverken syns
vid mottagaren eller inte. Överlag kan dock konstateras att en ökad ljudnivå
ökar antalet personer som känner sig störda.
Om ljud uppfattas som buller av en individ kan det vid kontinuerlig exponering uppfattas som obehagligt och i värsta fall orsaka stress och ohälsa.
För att kunna bedöma konsekvenserna av de effekter som ljudbidraget från
vindkraft ger i ett specifikt landskap måste den nytillkomna ljudkällan vägas
mot den ljudbild som råder i omgivningarna innan anläggningen etableras.
Som redovisas i avsnitt 4.1 och i bilaga 6 beror ljudets spridning på en rad
olika parametrar som t.ex. avståndet mellan vindkraftverket och platsen, områdets topografi och andra i området förekommande ljud. Detta innebär att
bullerstörning från vindkraftverk vid bostäder ofta går att förhindra genom
god planering. Beräkningar av ljudspridning till följd av den aktuella vindkraftetableringen redovisas i bilaga 7.
Etableringsområdet med omnejd bedöms inte vara av en sådan karaktär där
ljudmiljön kan anses vara särskilt viktig med hänsyn till de verksamheter som
förekommer inom etableringsområdet i form av modernt skogsbruk och närliggande täktverksamhet.
Resultat från ljudberäkning
I bilaga 7 redovisas den ljudberäkning som har genomförts i samband med
upprättande av denna MKB. Beräkningen har genomförts för det huvudalternativ som presenteras i kapitel 5 och med verksmodellen GE Wind Energy
GE 2,75 MW med en rotordiameter om 103 meter och en navhöjd om 128,5
meter, vilket har bedömts vara akustiskt lik den turbintyp som kan komma att
bli aktuell för vindkraftanläggningen vid byggnation. Vindkraftverket har ett
högt källjud och stora dimensioner, varför den har bedömts vara ett fullgott
exempel för att representera ett värsta fall.
Ljudnivån har beräknats för närliggande bostadsoch fritidshus, totalt 24
byggnader. Som nämns i avsnitt 3.2 har någon hänsyn till de två byggnaderna
på fastigheterna Sköllunga 2:7 och 2:8 då dessa inte är taxerade som bostad
eller fritidsbostad. Beräkningen visar att det av Naturvårdsverket rekommenderade rikvärdet 40 dB(A) innehålls vid samtliga närliggande bostäder och
fritidshus som har tagits med i beräkningen. Resultatet av ljudberäkningen
redovisas i figur 22 och i bilaga 7. En ljudberäkning
medversion
ytterligare
WindPRO
2.8.579 planerade
Dec 2012
närliggande
vindkraftetableringar
redovisas
i
kapitel
7.
Huvudalternativ
med
9
vkv.
2013-09-06
10:08
/
1
Sköllunga.130812
projekt:
Beskrivning:
utskrift/Sida
användarlicens:
Marknadsvägen
1 nödvändig då anNågon beräkning av lågfrekvent ljud har inte bedömts
vara
SE-457 55 rabbalshede
+46 (0) 525
197 00
talet vindkraftverk i föreslagen vindkraftetablering
och
i omkringliggande
Eva ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se
vindkraftprojekt är få för att Socialstyrelsens rikvärden
för lågfrekvent ljud
2013-09-06 09:51/2.8.579
DECIBEL
Karta
8,0 m/s
riskerar- att
överskridas.
Beräknat:
Beräkning: Beräkning för huvudalternativet med 9 vkv
Ljud [dB(A)]
35 dB(A)
40 dB(A)
22.
Resultat från ljudberäkning enligt huvudalternativet. Beräkningen har gjorts
av Bolaget och kartan är ett utdrag från
bilaga 7.
nytt vindkraftverk
0
250
500
750
1000m
karta: Fk Sköllunga , utskriftskala 1:20 000, kartacentrum rn öst: 1 277 000 nord: 6 449 000
Befintliga VkV
ljudkänsligt område
ljudberäkningsmodell: Svensk 2009. Vindhastighet: 8,0 m/s
Höjd över havet från aktivt linjeobjekt
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk
Ljudpåverkan under byggnationstiden
Det kan inte uteslutas att transporterna under byggnation av vindparken upplevs som störande för de boende i området, bl.a. till följd av ljudstörning. Det
kan inte heller uteslutas att transporterna kan ge upphov till vibrationer och
att det i sin tur kan uppfattas som störande för dem som bor nära transportvägarna.
Utmed möjlig infartsväg till vindparken ligger förhållandevis fåtal bostäder
belägna, varför antalet boende som riskerar att störas är relativt få. Att notera är även att störningarna är begränsade i tid och omfattning. Transporterna kommer företrädesvis att ske under dagtid. När hårdgjorda ytor anläggs
och vägar nyetableras och/eller uppgraderas kommer en mängd stenmaterial
att användas och transporteras till området. Sprängning kommer att utföras
i begränsad omfattning och innan sprängning kan genomföras måste även
borrning ske som förberedelse. Sådana arbeten kan ge upphov till en tillfällig
ljudsituation som överstiger 40 dB(A) vid närmaste bostads- eller fritidshus.
Byggnationen av själva vindkraftverken ger inte upphov till något störande
ljud i nämnvärd omfattning. Naturvårdsverket har utfärdat allmänna råd om
buller från byggplatser. De allmänna råden är tillämpliga under byggnationsfasen av verksamheten och Bolaget avser innehålla de riktvärden och arbetstider som anges i de allmänna råden.
Hänsynsåtgärder avseende ljud
föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten ljud:
■■ Riktvärdet 40 dB(A) kommer att uppfyllas oavsett antal verk som
byggs eller vilka de slutliga placeringarna blir.
■■ Ägaren till vindkraftverken ansvarar för att tillåten ljudnivå inte
överskrids vid närliggande bostads- eller fritidshus.
Sammanvägd bedömning avseende ljud
Genomförda beräkningar visar att ett riktvärde om 40 dB(A) inte kommer att
överskridas vid något bostads- eller fritidshus. Vidare bedöms Socialstyrelsens riktlinjer för lågfrekvent ljud inte överskridas. Oavsett slutlig utformning
av vindkraftetableringen och val av verksmodell kommer åtgärder vidtas så
att kravet på 40 dB(A) utomhus vid bostadshus och Socialstyrelsens riktlinjer
om lågfrekvent ljud uppfylls. Åtgärderna kan t.ex. bestå i att färre verk än det
för ansökan maximala antalet (nio stycken) byggs, att verk med lägre källjud
upphandlas eller att verken ställs ned i effekt.
Även om Bolaget avser söka tillstånd för verksplaceringar med en flyttmån om
+/- 50 meter så är det den tillåtna ljudnivån som är styrande för hur den slutliga
layouten kommer kunna se ut och antalet verk. Beroende på vilken verksmodell som vid tidpunkt för byggnation väljs kommer parklayouten att anpassas
med hänsyn till tillåten ljudnivå.
En vindpark innebär alltid en förändrad ljudbild i etableringsområdet och den
närmaste omgivningen.
Sammantaget bedöms dock ljudspridning till följd av vindkraftetableringen
ge liten negativ konsekvens med anledning av de verksamheter som pågår
inom etableringsområdet och med omnejd idag; skogsbruk och täktverksamhet, samt att endast ett fåtal permanenta bostäder och fritidshus finns i etableringsområdets närhet och inga bostäder eller fritidshus får ljudnivåer över 40
dB(A).
6.12. Skugga
De rörliga skuggorna som vindkraftverkens rotorblad kan ge upphov till vid
soligt väder kan vara störande för dem som stadigvarande uppehåller sig, lever
eller arbetar i omgivningen kring en vindkraftetablering, om man befinner
sig på vindkraftverkens skuggsida. Som beskrivs i avsnitt 4.2 och i bilaga 9
beror skuggornas spridning på en rad olika parametrar. Vilka skuggeffekter
som uppstår vid närbelägna bostäder- eller fritidshus beror bl.a. på avståndet
mellan vindkraftverket och platsen, husets läge och läge på fönster och dörrar
i förhållande till vindkraftverket, rotationsfrekvens hos vindkraftverkets blad
och skuggbildningens varaktighet i tid (både vid ett specifikt tillfälle och över
hela året), områdets topografi, vegetation och andra hinder.
Vid kontinuerlig exponering kan de rörliga skuggorna skapa irritation och
även i viss utsträckning stressreaktioner. Störst störning uppkommer om
skuggningen exponeras genom fönster på en vägg eller ett golv. Detta är dock
förhållandevis sällsynt. Mer vanligt förekommande är att skuggeffekter uppkommer invid bostäder, t.ex. i trädgårdar eller på uteplatser. Med andra ord är
risken för störning från skuggning större under perioder då människor vistas
ute, såsom under sommarmånaderna.
Det finns förhållandevis få studier där människans upplevda påverkan av
skuggor undersökts. Inom ramen för Vindvals syntesrapport om vindkraftens
påverkan på människors hälsa som gjordes under 2012 studerades konsekvenser av skuggpåverkan.52 I syntesrapporten dras slutsatsen att det saknas vetenskapliga publikationer kring störning av skuggor från vindkraftverk. Det
finns dock ett examensarbete från Högskolan i Halmstad, som baseras på data
från två svenska tvärsnittsstudier om vindkraftens påverkan på människor i
form av buller och skuggor.53 I tvärsnittsstudierna deltog 1095 personer. Av
dessa svarade ca åtta procent att de lade märke till skuggorna från vindkraft.
Andelen som märkte och/eller stördes av skuggor ökade systematiskt med beräknad maximal skuggminut per dag, från ca två procent för boende utsatta
för skuggor mindre än 10 minuter per dag till ca 33 procent för boende med
mer än 24 minuters skuggtid per dag. Andelen som sade sig vara ganska eller
mycket störda av skuggor ökade också systematiskt med skuggtiden, upp till
ca 10 procent bland boende med mest skuggtid. Nuvarande svenska riktvärden
för skuggor baseras på en tysk studie som rapporterar att personer som utsatts
för mer än 15 timmars skuggtid per år ansåg att deras livskvalitet försämrats
betydligt.54
52. Naturvårdsverket (2012b)
53. Björkman, J. & Jalming, Y (2009)
54. Boverket (2009b)
Resultat från skuggberäkning
För att kunna bedöma konsekvenserna av skuggspridning från vindkraftverken har beräkningar för skuggeffekter vid närliggande bostadsoch fritidshus (med undantag för fastigheterna Sköllunga 2:7 och 2:8) genomförts enligt
svenska rekommendationer. För beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att himlen är molnfri årets alla dagar, från soluppgång till solnedgång, att
WindPRO version
2.8.579
dec 2012
rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen och att vindkraftverken
alltid
är
i drift. Skuggberäkning, verkligt fall för huvudalternativet med 9 vkv.
2013-09-06 17:11 / 1
Sköllunga.130812
projekt:
Beskrivning:
utskrift/Sida
2 befintliga vkv vid Sannersby ingår i beräkningen.
användarlicens:
För beräkningen
avgöteborg.
den sannolika skuggtiden har hänsyn
tagits till1 att solen
Solstatistik från
Marknadsvägen
SE-457jordytan
55 rabbalshede
kan skymmas av moln och att solstrålar inte alltid träffar
med en
Vindstatistik från sodarmätning med ett års data.
+46 (0) 525 197 00
sådan intensitet att skuggor kan bildas. Den sannolika skuggeffekten
ska dock
inte likställas med den faktiska skuggtiden, som beror av2013-09-06
kringliggande
vege14:33/2.8.579
och andra hinder. Se vidare bilaga 9.
SHADOWtation
- Karta
Beräknat:
Beräkning: Huvudalternativ med 9 vkv.
De kritiska parametrarna för skuggspridning från vindkraftverk är verkets totalhöjd och rotordiameter. Skuggberäkningarna har utförts med antagandetTimmar
att per år, verkligt
fall
vindkraftverken har en totalhöjd om maximalt 180 meter: en rotordiameter om
6 Timmar
103 meter och en navhöjd om 128,5 meter, vilket anses representera ett fullgott
8 Timmar
exempel i enlighet med de dimensioner som ansökan avser. Beräkningen av
10 Timmar
skuggeffekt har utförts för närliggande bostadsoch fritidsbebyggelse, totalt
WindPRO version 2.8.579 dec 2012
utskrift/Sida
t fall för huvudalternativet med 9 vkv.
ersby ingår i beräkningen.
g.
mätning med ett års data.
2013-09-06 17:11 / 1
användarlicens:
Marknadsvägen 1
SE-457 55 rabbalshede
+46 (0) 525 197 00
Beräknat:
2013-09-06 14:33/2.8.579
Timmar per år, verkligt
fall
23.
Resultat från skuggberäkning enligt huvudalternativet. Beräkningen har gjorts
av Bolaget och kartan är ett utdrag från
bilaga 7.
nytt vindkraftverk
6 Timmar
8 Timmar
10 Timmar
0
500
1000
1500
2000 m
karta: Fk Sköllunga , utskriftskala 1:30 000, kartacentrum rn öst: 1 277 000 nord: 6 449 000
Befintliga VkV
Skuggmottagare
Flicker karta nivå: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_22.wpo (1)
WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk
19 byggnader. Beräkningen har genomförts enligt det huvudalternativ som
presenteras i kapitel 5, med totalt nio verk.
Beräkningen visar att skuggor kommer sträcka sig ca 1-2 kilometer från vindkraftverkens placeringar, se figur 23. Beräkningen av den sannolika skuggeffekten med solstatistik från Göteborg kan jämföras med den faktiska skuggtid
på 8 h per år som Boverket rekommenderar. Beräkningen visar att endast två
bostäder (B och I enligt beräkningstabellen i bilaga 9) får beräknade sannolika
skuggtider över rekommenderade värden. Med hänsyn till att vegetation inte
har tagits med i beräkningarna kan konstateras att de beräknade skuggeffekterna är högre än de faktiska skuggeffekterna som kommer att uppstå till följd
av vindkraftetableringen.
Hur mycket skuggor som slutligen kommer att uppstå vid närliggande bostäder kommer att bero av verkens slutliga placeringar och dimensioner, hur landskapet och vegetationen ser ut under drifttiden samt väderleken. Om några
bostäder får skuggtider överskridande Boverkets rekommendationer kommer
de vindkraftverk som bidrar till ett eventuellt överskridande att utrustas med
skuggreglerande teknik som stänger av vindkraftverket när risk föreligger för
skuggspridning utöver rekommenderade riktvärden. Dagens vindkraftverk
har antireflexbehandlade blad och bedöms därmed inte orsaka några reflektioner.
En beräkning av kumulativa effekter med hänsyn till närliggande projekt redovisas i kapitel 7.
Hänsynsåtgärder avseende skugga
föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten skugga:
■■ De vindkraftverk som i realiteten ger upphov till att den faktiska
skuggtiden för specifika bostads- eller fritidshus överstiger åtta timmar per år kan utrustas med ett skuggreglerande teknik, vilket gör
att vindkraftverken automatiskt stängs av under tiden då skuggor
utgör ett problem. Vilken typ av teknik som kommer att tillämpas
beror på vilken typ av turbinmodell som upphandlas.
Sammanvägd bedömning avseende skugga
Med hänsyn till att vindkraftetableringen är lokaliserad i ett storskaligt skogslandskap och att närliggande bostäder- och fritidshus som riskerar skuggpåverkan är relativt få, samt att skuggreglerande teknik kommer att användas i
de fall då rekommenderat riktvärde riskerar att överskridas, bedöms skuggspridning från vindkraftverken vara acceptabel. Sammantaget bedöms skuggor till följd av vindkraftetableringen medföra liten negativ konsekvens.
6.13. Elektromagnetiska fält
Någon risk för påverkan på människors hälsa till följd av magnetisk strålning
från föreslagen vindkraftetablering bedöms inte föreligga. Avståndet till bo-
städer kommer att vara så långt att styrkan på magnetfälten, både från vindkraftverken och från annan elektrisk utrustning inte, enligt dagens kunskaper,
utgör någon hälsorisk för människor. Någon risk bedöms inte heller föreligga
för människor som vistas i området för t.ex. rekreationssyfte.
Hänsynsåtgärder avseende elektromagnetiska fält
Några särskilda hänsynsåtgärder avseende elektromagnetiska fält bedöms inte
vara nödvändiga.
Sammanvägd bedömning avseende elektromagnetiska
fält
Sammantaget bedöms elektromagnetiska fält till följd av vindkraftetableringen medföra en liten negativ konsekvens.
6.14. Risk och säkerhet
Vid upphandling av vindkraftverk ska tillämpbara EU-direktiv följas och
vindkraftverken ska vara CE-märkta. Vindkraftverk är ett byggnadsverk som
regleras bl.a. i plan- och bygglagen samt i plan- och byggförordningen. Innan
byggnationen kan påbörjas ska en bygganmälan lämnas till berörd kommun
enligt plan- och bygglagstiftningen. När verksamhetsutövaren har mottagit ett
startbesked från kommunen kan byggnationsarbetet påbörjas. Vidare krävs
ett slutbesked från kommunen innan vindkraftanläggningen får tas i drift.
Ägaren av vindkraftverken ansvarar för säkerheten medan byggnadsnämnden
eller motsvarande sköter byggtillsynen.55
Kommunen ansvarar för att bedöma behovet av riskavstånd och om någon
särskild riskanalys behöver göras. Vindkraftetableringen omfattas inte av något krav på inhägnad och kommer således att vara öppen för allmänheten att
vistas i.
Regelbunden service och kontroll av vindkraftverken kommer att genomföras,
vilket även är Boverkets rekommendation för minimering av risker. De regler
och föreskrifter som tagits fram av Arbetsmiljöverket kommer också att följas.56
Olycksrisker
Vid vindar som är så hårda att vindkraftverket riskeras att skadas vinklas
vindkraftverkets rotorblad med hjälp av automatiserad mekanik så att en större andel vindenergi släpps förbi. Därmed blir krafterna på rotorn mindre. Vid
ihållande vindhastigheter om ca 25 m/s vinklas rotorblandet så att all vind
släpps förbi. På så vis undviks att skadliga laster från vinden uppkommer på
vindkraftverkets rotor och således minskas risken för haveri. Vidare görs alltid beräkningar på vilka extrema vindstyrkor som kan uppkomma vid aktuellt
etableringsområde så att rätt typ av vindkraftverk väljs. Inom områden där
större risk för extremvindar föreligger väljs ett vindkraftverk som kan klara
55. Nätverket för vindbruks webbplats (2011)
56. Arbetsmiljöverkets webbplats (2013-01-28)
större laster utifrån ett klassificeringssystem. Denna klassning sker utifrån ett
standardiserat system utvecklat av IEC (International Electrotechnical Comission).
Brand
Risken för uppkomst och spridning av brand bedöms som relativt låg. Eftersom tillfartsvägarna är utformade för fordon med lång last och stort axeltryck
finns god framkomlighet för räddningstjänstens fordon så att en eventuell
brand kan övervakas. Vägarna kommer även att vinterväghållas för framkomlighetens skull.
Isbildning
Vindkraftverkens storlek, vindhastighet och isens variabler påverkar hur långt
isen kan kastas. Risken för iskast/-fall är störst rakt under vindkraftverkets
torn och rotor. Majoriteten av uppmätta iskast visar att isen oftast inte kastas
längre än 100 meter från vindkraftverket och att isen delar sig i mindre bitar
när den lossnat från rotorbladen. Viss risk för nedisning och därmed iskast
och nedfallande is kan föreligga inom etableringsområdet, men generellt är
nedisningsproblemen mycket små i södra Sverige.
De övervakningssystem som används på moderna vindkraftverk registrerar
obalanser på rotorn, så som isbildning, och stänger automatiskt av vindkraftverket för att minska risk för belastnings- och förslitningsskador. Verken startas normalt upp av en tekniker på plats och rutiner finns för vilka arbetsmiljöåtgärder som råder under sådana förhållanden. På så vis minskas även risken
för negativa konsekvenser vid risk för iskast.
Vindkraftverken ligger på behörigt avstånd till bostadsoch fritidsbebyggelse
och är placerade på ett långt avstånd från allmänna vägar. Riskerna uppträder
främst när det är, för människan dåligt väder.57
Hänsynsåtgärder avseende risk och säkerhet
föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten risk och säskerhet:
Allmänna hänsynsåtgärder
■■ Vindkraftverken kommer att vara utrustade med anordning för flyghindermarkering enligt Transportstyrelsen föreskrifter.
■■ Vindkraftverken kommer att ha utrustning för kontinuerlig automatisk bevakning av laster, driftstabilitet och driftsäkerhet.
■■ Utrustning för höghöjdsräddning kommer att finnas vid varje vindkraftverk.
■■ Ett kontrollprogram för verksamheten upprättas, i enlighet med
förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll i
samråd med tillsynsmyndigheten.
57. Arbetsmiljöverkets webbplats (2013-01-28)
Brand
■■ Tillämpliga regler gällande elsäkerhet kommer att beaktas vid drift
av anläggningen.
■■ Vindkraftverkens styrsystem omfattar övervakning så att vindkraftverken stannar vid för hög temperatur.
■■ Samråd har genomförts med den lokala räddningstjänsten.
■■ Vindkraftverken kommer att vara försedda med åskledare.
Isbildning
■■ Verken utrustas med sensorer som kan känna av mycket små obalanser i rotorn, orsakade av t.ex. isbildning. När obalansen upptäcks
sker en automatisk varning om åtgärd är nödvändig.
■■ Varningsskyltar kommer att sättas upp för att uppmärksamma dem
som vistas i området om ev. risker.
Kemikalier och avfall
■■ Vid regelbunden service av vindkraftverken kommer provtagning av
olja ske för att bedöma huruvida oljan är i behov av rening eller utbyte. Oljan byts ca vart tredje år beroende på oljekvalitet och slitage.
■■ Restprodukter och avfall som uppkommer till följd av föreslagen
vindkraftetablering omhändertas enligt gällande avfallslagstiftning.
■■ Så långt som möjligt kommer återanvändning och återvinning att
ske.
Sammanvägd bedömning avseende risk och säkerhet
Olycksriskerna för tredje man och miljö bedöms som mycket låga med anledning av de placeringsprinciper och hänsynsåtgärder som vidtas. Så vitt känt
har ingen olycka med personskador för utomstående förekommit vid Sveriges
över 1 400 vindkraftverk. Då vindkraftverket är uttjänt kan de flesta delarna
återvinnas. Avfallsmängden som uppstår under byggnations- och driftfasen är
mycket begränsad. Säkerhetssystemen som finns i vindkraftverkets konstruktion förebygger risken för läckage och mycket liten mängd kemikalier och
oljor används i jämförelse med andra typer av energiproducerande anläggningar. Sammantaget bedöms vindparken därför medföra liten negativ konsekvens vad gäller risk och säkerhet.
6.15. Avveckling
En vindkraftetablerings påverkan är till stor del reversibel och vid avslutad
drift kan berört etableringsområde restaureras och i god utsträckning återställas. Miljökonsekvenser till följd av avveckling och nedmontering av vindkraftverken är svåra att förutse då det i dagsläget är oklart vilka metoder som
i framtiden kommer att finnas tillgängliga för demontering och materialåtervinning. Nedmontering av verken och återställande av platsen innebär, precis
som under byggnation, några dagar med transporter och nedmonteringsarbete
för varje enskilt vindkraftverk. Antalet transporter under nedmonteringsarbetet kommer inte att vara större än vid etableringen. När vindkraftverken har
monterats ned och marken återställts kan skog återplanterats.
Återanvändning alternativt återvinning av vindkraftverkets delar är att föredra i största möjliga mån, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.
Den återanvändning och återvinning som är möjlig utifrån dagens teknologi
beskrivs i den tekniska beskrivningen som bifogas till ansökan.
Ett alternativ till nedmontering och återställning av marken är att ersätta med
nya verk. Ett miljötillstånd för en vindkraftetablering, enligt gällande praxis,
är ofta tidsbegränsat och sammanfaller ofta i stort med vindkraftverkens livslängd. En eventuell ersättning av nya verk på platsen måste därför prövas enligt gällande lagstiftning vid aktuell tidpunkt.
Hänsynsåtgärder avseende avveckling
föreslagen vindkraftetablering minimeras för aspekten avveckling:
■■ Rådande rekommendationer vid tidpunkt för avveckling kommer att
tillämpas.
■■ Återställningsåtgärder samråds med tillsynsmyndigheten.
■■ Resurser för vindparkens avveckling avsätts i enlighet med tillståndbeslut.
Sammanvägd bedömning avseende avveckling
De konsekvenser som bedöms uppkomma vid avveckling och nedmontering är liknande de som uppkommer vid resning av verken vid byggnation.
Störningarna är relativt kortvariga och kommer att pågå under en begränsad
period. Miljöpåverkan bedöms kunna minimeras genom att utföra återställningsåtgärder, efter den vid tidpunkten lämpligaste metoden, i samråd med
tillsynsmyndigheten. Sammantaget bedöms de aktiviteter till följd av avveckling och nedmontering medföra en liten negativ konsekvens.
7. Kumulativa effekter
Med begreppet kumulativa effekter avses hur föreslagen verksamhet tillsammans med andra pågående och framtida verksamheter/åtgärder påverkar
miljön i ett område. I föreliggande fall har analysen av kumulativa effekter
begränsats till hur föreslagen vindkraftetablering tillsammans med andra
vindkraftanläggningar i omnejd påverkar miljön. Kumulativa effekter från
vindkraftanläggningar med negativ påverkan kan t.ex. bestå av en ökad ljudoch skuggspridning samt en ökad landskapsbildspåverkan. Positiva kumulativa effekter kan också uppstå i form av samordningsvinster gällande t.ex.
elanslutning och transport av material.
7.1. Närliggande projekt
I Stenungsunds och Lilla Edets kommuner pågår på flera håll projektering av
vindkraft. Figur 24 visar, av Bolaget i nuläget kända, projekt och koordinater
i omgivningen. I aktuellt fall har ett avstånd om 1,5 mil från etableringsområdet bedömts vara ett rimligt avstånd för redovisning av av närliggande projekt
enligt önskemål från Länsstyrelsen. Vissa projekt är, precis som föreliggande
projekt, i ansökningsfas, medan andra är under byggnation eller redan uppförda. Observera därför att placeringarna i närliggande projekt som redovisas
i figur 24 därmed kan komma att förändras med tiden.
Följande projekt visas på figur 24:
■■ Västra Berg, tre verk med en totalhöjd om 150 meter planeras. Projektet drivs idag av Ramström Vind.
■■ Sannersby, två redan uppförda och i drifttagna vindkraftverk med en
totalhöjd om 150 meter. Ytterligare tre verk med en totalhöjd om 150
meter planeras i anslutning till befintliga verk, Sannersby etapp 2.
Projektet drivs av Ramström Vind och tillståndet är idag överklagat.
■■ Högen, åtta vindkraftverk med en totalhöjd om 150-180 meter planeras. Projektet drivs av Triventus Wind Power som har lämnat in en
tillståndsansökan.
■■ Svenshögen, tre vindkraftverk med en totalhöjd om 200 meter planeras av Bolaget. Projektet befinner sig i ansökningsfas.
Ytterligare vindkraftprojekt finns på ett längre avstånd från aktuellt etableringsområde. En översiktlig kartbild med planerade projekt redovisas i figur
25 och är ett utdrag från Vindbrukskollen58.
För att ljud och skuggor från två eller flera vindkraftetableringar ska inverka
på varandra krävs normalt ett inbördes avstånd om ca 1-2 kilometer. Detta
beror dock på hur många verk som planeras i ett område och omgivande landskaps terrängen och vegetation.
I teorin innebär detta att planerade och uppförda vindkraftanläggningar i Sannersby och Västra Berg kan bidra till att kumulativa effekter avseende ljudoch skugga. Det bör dock påpekas att dessa projekt har överklagats och det är i
nuläget högst osäkert om projekten realiseras eller om parklayouterna kommer
se annorlunda ut om projekten realiseras.
58. Vindbrukskollen, 2013-10-25
§
Vin
Sten
Närl
Teck

Närlig
§
\\se.wspgroup.com\Projects-GBG1\3901\10184838 - Sköllunga\6_GIS\MKB Närliggande projekt RKAB SK VAL.mxd

 



 

 








 



 






Vindpark Sköllunga
Stenungsunds kommun
Närliggande projekt
0
750
1 500
3 000
4 500
Meter
6 000
MKB Närlig
Teckenförklaring

Huvudlayout

Högen (samråd-ansökan)
24.
Närliggande projekt i etableringsområdets omnejd.
Närliggande projekts verksplaceringar




Sannersby (befintliga verk)
Sannersby, etapp 2 (överklagat)
Västra Berg (överklagat)
Ljungskile Svenshögen (samråd-ansökan)
25.
Närliggande projekt i etableringsområdets omnejd. Kartan är ett utdrag från Vindbrukskollen 2013-10-25. Cirkeln påvisar 1,5
mils radie från aktuellt etableringsområde i Skölllunga. Observera att uppgifterna i kartan kan vara ouppdaterade då Vindbrukskollen baseras på ett frivilligt inrapporterande av uppgifter.
7.2. Ljud
Om samtliga vindkraftverk som planeras i etableringsområdets närhet realiseras kommer en kumulativ ljudpåverkan att uppstå, vilket innebär att en
etablering enligt huvudalternativet, med nio vindkraftverk, inte är möjligt. Av
denna anledning har Bolaget valt att redovisa en alternativ utformning med sju
verk i enlighet med den layout som presenteras i avsnitt 2.3.
7.3. Skugga
I bilaga 9 återfinns skuggberäkningar som redovisar skuggutbredningen från
såväl den enskilda vindkraftetableringen i Sköllunga som beräkning av kumulativa effekter med närliggande projekt. Beräkningarna visar att kumulativa
effekter kan komma att uppstå tillsammans med planerade vindkraftverk vid
Sannersby (etapp 2). Beräkningen har gjorts för den sannolika skuggeffekten, vilket ska jämföras med den faktiska skuggtid på åtta timmar per år som
Boverket rekommenderar. Med hänsyn till att vegetation inte har tagits med
i beräkningen av den sannolika skuggeffekten är de beräknade värdena således högre än de faktiska skuggeffekterna som kommer att uppstå till följd av
vindkraftetableringen. Några problem till följd av kumulativa skuggeffekter
bedöms således inte uppkomma.
Som beskrivs i bilaga 8 och i avsnitt 6.12 kan moderna vindkraftverk utrustas
med avancerad styr- och reglerteknik som effektivt kan reducera uppkomna
skuggeffekter. Således kan de vindkraftverk som slutligen byggs och som då
bidrar till ett eventuellt överskridande av rekommenderade skuggtider programmeras så att de automatiskt stängs av under tider då skuggor utgör ett
problem vid närliggande bostäder. Oavsett hur många verk som byggs i omgivningarna kring Sköllunga bedöms störning från skuggor kunna förebyggas
effektivt och rekommenderade skuggtider kommer inte att överskridas.
7.4. Landskapsbild
En kumulativ visuell påverkan är beroende av omgivningens terräng och hur
långa siktlinjer som finns. Stenungsunds och Lilla Edets kommuner har en
relativt kuperad terräng och stort bestånd av vuxen barrskog. Detta bidrar till
att siktlinjerna är relativt få och med begränsad sikt. Möjligt är dock att den
som förflyttar sig längs med vägarna genom kommunen i flera vyer kommer
att kunna se vindkraftverk från olika vindkraftanläggningar.
Fotomontage som påvisar kumulativa effekter från närliggande projekt har
tagits fram från och redovisas i bilaga 5.
7.5. Samordningsvinster
En utbyggnad av vindkraften, oavsett om den sker i norra eller i södra Sverige
kräver i sin tur ett flexibelt och starkt kraftnät. Den föreslagna vindkraftetableringen återfinns i Västra Götalands län, som ligger i elområde 3. Elområde 3
är det elområde som har den näst största elförbrukningen i förhållande till
mängd producerad el och har därmed i nuläget också näst högst elpris i Sve-
rige. Av denna anledning kommer den aktuella vindparken att bidra till samhällsekonomisk vinning genom att elproduktionen i elområdet ökas. Att bygga
ut kraftnätet är emellertid kostsamt och elnätsanslutningen kommer således att
samordnas med anslutningen av andra vindkraftanläggningar så långt möjligt.
En samordning mellan vindkraftanläggningarna innebär också en samordning
vad gäller de arbetstillfällen som skapas för såväl entreprenad under byggnation som för driftpersonal.
7.6. Hänsynsåtgärder avseende kumulativa effekter
Några särskilda hänsynsåtgärder avseende kumulativa effekter bedöms inte
behöva vidtas om de hänsynsåtgärder som anges under respektive avsnitt i
kapitel 6 vidtas.
8. Hållbar utveckling
I detta kapitel görs en avstämning hur föreslagen vindkraftetablering förhåller
sig till uppsatta miljökvalitetsnormer och det svenska miljömålssystemet.
8.1. Miljökvalitetsnormer
Enligt 5 kap MB kan regeringen för vissa geografiska områden eller för hela
Sverige meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i
övrigt, för att skydda människors hälsa och miljö. Detta görs genom att ange
förorenings- eller störningsnivåer som människor eller miljön kan utsättas för
utan fara för påtagliga olägenheter, s.k. miljökvalitetsnormer (MKN). Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå de svenska miljömålen.
De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU
och är juridiskt bindande.
Regeringen beslutar om vilka myndigheter eller kommuner som är skyldiga
att kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och det är respektive myndighet eller kommuns skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att de
ska uppfyllas. De normer som i dagsläget finns utarbetade utgörs av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, fisk- och musselvatten, yt- och grundvatten
samt omgivningsbuller. Nedan anges de normer som bedöms vara relevanta
för föreslagen vindkraftetablering samt hur etableringen bedöms påverka normerna.
Miljökvalitetsnorm för utomhusluft (Luftkvalitetsförordningen)
I luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns fastställa miljökvalitetsnormer
för kvävedioxid och kväveoxid, svaveldioxider, kolmonooxid, ozon, bensen,
partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly
i luft. Normerna anger den halt av respektive ämne som maximalt få förekomma i utomhusluften.
Bedömning
Inga kända problem med luftkvalitet finns inom etableringsområdet eller i
dess närhet. Elproduktion med vindkraft ger inga emissioner till luften varför
aktuell vindkraftetablering inte kommer att medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft kommer att överskridas. Under förutsättning att
vindkraft ersätter elproduktionen från fossila källor innebär etableringen istället positiva effekter för miljön och luften.
Miljökvalitetsnorm för yt- och grundvatten
Inom ramen för EU:s vattendirektiv (2006/60/EG) har miljökvalitetsnormer
för vatten utvecklats. För ytvatten innehåller normerna kvalitetskrav angående ekologisk status och kemisk status. För grundvatten finns kemiska och
kvantitativa kvalitetskrav. Normer finns även för konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster (t.ex. vattenkraftdammar). Som huvudregel ska
alla vattenförekomster uppnå normen om god status till 2015 och statusen får
inte försämras, dock kan undantag göras.
Som ett led i detta ska de fem svenska Vattenmyndigheterna upprätta en statusbedömning, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Sveriges vattenförekomster. Alla vattenförekomster ingår ej utan enbart betydande vattenförekomster och extra känsliga vattenförekomster.
Bedömning
Grössbyån som rinner genom etableringsområdet och grundvattenförekomsten i Ucklum omfattas av miljökvalitetsnorm för yt- och grundvatten. Någon
negativ påverkan på yt- och grundvattennivån bedöms dock inte ske under
förutsättning att angivna hänsynsåtgärder följs.
Miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten
Miljökvalitetsnormen som har sin grund i Fiskvattendirektivet (78/659/EEG)
och i Musselvattendirektivet (79/923/EEG) som regleras av förordningen
(2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
Förordningens bestämmelser tillämpas på de fiskvatten som Naturvårdsverket föreskriver. Fiskvatten ska kvalificeras som laxfiskvatten eller annat fiskvatten.
Miljökvalitetsnormerna är upprättade i syfte att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls och att skydda vissa populationer av skaldjur i kustvatten och bräckvatten från olika utsläpp av förorenade ämnen.
Bedömning
Något område som omfattas av miljökvalitetsnorm för fisk- och musselvatten
finns inte i etableringsområdets närhet.
Miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller
Miljökvalitetsnormen riktar sig till myndigheter och har sin grund i förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormen syftar till att
omgivningsbuller inte ska medföra skadlig effekt på människors hälsa. Med
omgivningsbuller avses i förordningen buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Skadliga effekter för människor kan definieras
med försämrad hörsel, sömnstörningar och möjlig risk för blodtryckssjukdom.
Bedömning
Strax väster om området finns en grustäkt. Dock finns idag inga kända problem
med omgivningsbuller i området och föreslagen vindkraftetablering bedöms
inte påverka ljudkvaliteten så att normen för omgivningsbuller överskrids.
8.2. Sveriges miljömål
Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 14 etappmål och
16 miljökvalitetsmål. I avsnittet görs en genomgång av miljömålssystemet
kopplat till föreslagen verksamhet.
Generationsmålet
Det generationsmål som Riksdagen har definierat är ett inriktningsmål för
miljöpolitiken och vägleder miljöarbetet i alla nivåer i samhället. Målet berör
de värden som ska skyddas och vilken samhällsomställning som krävs för att
nå önskad kvalitet på miljön. För att nå generationsmålet krävs politiska beslut
och åtgärder i såväl Sverige och inom EU som i internationella sammanhang.
Generationsmålets definition enligt Riksdagen lyder:
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna
över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
För att förtydliga generationsmålet har ett antal strecksatser tagits fram som
anger vad miljöpolitiken ska fokusera på. Här anges bl.a. att den biologiska
mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart;
god hushållning med naturresurser; andelen förnybar energi ska öka och att
energianvändningen effektiviseras med minimal påverkan på miljön etc.59
Etappmålen
Syftet med etappmålen är att de ska underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Tretton etappmål antogs av regeringen i
april 2012 och ett etappmål fanns sedan tidigare. Etappmålen ersätter de tidigare delmålen som fanns för respektive miljökvalitetsmål.
De etappmål som på något vis bedöms beröra föreslagen vindkraftetablering
är:
■■ Utsläpp av växthusgaser till år 2020 bör vara 40 procent lägre än
utsläppen år 1990.
■■ Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden ska
vara kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska
avväganden och andra beslut i samhället.
■■ Gynnsam bevarandestatus för hotade arter och naturtyper ska säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning.
■■ Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa.
Miljökvalitetsmålen
Sveriges 16 miljömål beskriver ett tillstånd för miljön som är hållbart på lång
sikt. Målen ger riktmärke och en fast struktur för det nationella miljöarbetet
med uppföljning, utvärdering och förslag på förändringar. Utvärderingarna
ger en bild över tillståndet i miljön och anger vilka åtgärder som krävs och
vilka områden som ska prioriteras.
De nationella miljömålen har även överförts till en regional nivå där varje
län anger riktlinjerna för miljöarbetet i deras region. Vidare ska varje enskild
kommun fastställa lokala delmål.
59. Naturvårdsverkets webbplats (2013-04-01)
Nedan redovisas de nationella miljömålen som berör föreslagen vindkraftetablering. I de fall lokala mål har bedömts vara relevanta redovisas även
dessa.60 Vad gäller regionala mål har Länsstyrelsen beslutat om att anta de
nationella miljömålen61 men några särskilda etappmål har ännu inte beslutats.
Vidare görs en bedömning av hur uppfyllelsen av miljömålen kan komma att
påverka vindkraftetableringen.
(1) Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention
för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans
påverkan på klimatsystemet inte bli farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt
och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige
har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan
uppnås.
Miljömålet innebär: Miljömålet innebär att förbränning av fossila bränslen
(olja, kol, naturgas, bensin, diesel), som huvudsakligen används för el- och
värmetillförsel samt för transporter svarar för det största bidraget till växthuseffekten både i Sverige och i övriga världen. Den sammanlagda halten växthusgaser i atmosfären har fortsatt att öka och har enligt ny statistik nått nya
rekordnivåer. Exempel på miljöeffekter av den pågående klimatförändringen
som rapporterats under 2012 är att havsisen i Arktis haft sin hittills minsta uppmätta utbredning. Avgörande för att nå målet är ett internationellt samarbete
och insatser inom alla länder.
Lokala mål (Miljövänlig energi):
■■ Kommun skall undersöka förutsättningarna för lokal produktion av
miljövänlig alternativ energi.
■■ Genom ett gott och utvecklande samarbete med olika intressenter
ska kommunen säkerställa en fortsatt utbyggnad av fjärrvärme vid
utformning av ÖP och detaljplaneläggning.
■■ Inga kommunala fastigheter skall värmas med fossila bränslen.
■■ Vid all nyproduktion av bostäder och anläggningar skall stor vikt läggas på energiförbrukning och användande av alternativa energikällor
och uppvärmning.
■■ Miljöanpassad byggnadsteknik skall prioriteras för att uppnå effektiv
energihushållning, detta gäller såväl den kommunala som den privata
sektorn.
Bedömning: En omställning till förnybara energikällor är avgörande för att
minska utsläpp. Vindkraft ersätter till viss del elproduktion av fossilt bränsle,
vilket innebär minskade utsläpp av växthusgaser och långsiktigt även en minskad påverkan på klimatet. Föreslagen vindkraftetablering ligger i linje med
regionala och lokala miljömål i strävan mot att öka produktionen av förnybar
energi. En utbyggnad av vindkraft kommer således att bidra till att uppfylla
miljömålet.
60. Stenungsunds
kommun (2008)
61. Länsstyrelsen Västra Götaland (2013)
(2) Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Miljömålet innebär: Målet anger att halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller
påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med
hänsyn till känsliga grupper.
Lokala mål (Ren luft):
■■ Kommunen ska genom återkommande mätningar av luftkvalitén
göra riktade insatser för att minska mängden partiklar och utsläpp av
ämnen som kan påverka hälsan hos våra innevånare.
■■ Kommunens grönområden skall vara väl sammansatta av löv och
barrträd som är välskötta och ansade så att de på ett effektivt sätt kan
ta upp luftburna föroreningar.
■■ När kommunen planerar och förlägger bostäder och verksamheter
skall de framtida transportbehoven beaktas.
■■ För att minska mängden utsläpp från de egna verksamheterna skall de
kommunala transporterna vara väl planerade och samordnade.
■■ Tjänsteresor inom den kommunala förvaltningen skall så långt det
är möjligt ske samordnat, helst med kollektivtrafik, i normalfall med
tåg, flyg skall endas i undantagsfall användas.
Bedömning: Vindkraft medför minskade utsläpp av föroreningar till luft (t.ex.
stoft, kväveoxider, svaveldioxid, partiklar) och därmed också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten. Vindkraftetableringen
bidrar därför till möjligheten att uppfylla målet.
(3) Bara naturlig försurning
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida
gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte
heller öka korrosionshastigheten i tekniska material och kulturföremål och
byggnader.
Miljömålet innebär: Försurningen i Sverige har på senare år minskat men
trots det bedöms en tiondel av de svenska sjöarna vara försurade p.g.a. mänsklig verksamhet. Framför allt är försurningen kopplad till utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk, såväl från svenska som internationella källor. Svaveldioxid och kvävedioxider tillhör de ämnen som har störst
betydelse för försurningen. Luftföroreningar är ett gränsöverskridande internationellt problem. Utsläpp i andra länder är huvudorsaken till nutida försurning
och i gengäld exporterar Sverige stora mängder surt utsläpp.
Bedömning: I omställningen mot förnybara energikällor är vindkraften ett
komplement till biobränsle. Inga utsläpp av försurande ämnen sker i samband
med vindbruk. Vindkraftproducerad elenergi ersätter i viss mån fossila bränslen, även utländsk energiproduktion från fossila bränslen, och kan därmed bidra till minskade utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Vindkraftetableringen bidrar därför till att uppfylla målet och skapa ytterligare förbättringar i
Västra Götalands län.
(4) Giftfri miljö
Förekomsten av ämnen i miljön som skapats eller utvunnits av samhället ska
inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa
och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är
nära bakgrundsnivåerna.
Miljömålet innebär: När kemiska produkter, varor, byggnader m.m. tillverkas används och skrotas, kommer de kemiska ämnena ut i miljön och riskerar
att påverka människor och miljö. Fortfarande saknas mycket kunskap om vilka
egenskaper hos kemikalier och föroreningar som påverkar människors hälsa
och miljön och därmed är det också svårt att begränsa riskerna. Målet innebär
utfasning av farliga ämnen och fortlöpande minskning av hälso- och miljörisker med kemikalier.
Bedömning: Etablering och drift av vindkraftverk innehåller en mycket begränsad mängd kemikalier och risken för utsläpp till mark och vatten är mycket begränsad. Driften av vindkraftverken bedöms därmed inte ge upphov till
spridning av skadliga ämnen. Vid demontering av vindkraftverken ska materialet i möjlig mån återvinnas och i övrigt behandlas så att ingående komponenter och ämnen inte skadar människors hälsa eller miljö. Jämfört med andra
energislag krävs mycket lite kemikalier vilket innebär att etablering bör kunna
bidra till att uppfylla målet.
(6) Säker strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga
effekter av strålning.
Miljömålet innebär: Strålning förekommer naturligt i människans
miljö; från rymden, solen, radioaktiva ämnen i marken och i vår egen
kropp. Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till
omgivningen, vidare är det använda kärnbränslet starkt radioaktivt och
farligt under mycket lång tid. från Målet avser bl.a. att exponeringen för
elektromagnetiska fält i miljön är så låg att människors hälsa och den
biologiska mångfalden inte påverkas negativt.
Bedömning: När det gäller allmänhetens exponering för elektromagnetiska
fält tillämpas försiktighetsprincipen. Inom samhällsplaneringen ska
fältstyrkan begränsas där människor vistas. Allmänheten kommer sällan i
kontakt med riktig starka strålningsfält och så länge nivåerna hålls under
Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärden har hälsorisker inte kunnat
påvisas. Vid byggnation av transformatorstationer, generatorer samt vid
förläggning av kablar kommer de rekommendationer och försiktighetsmått
som finns tillgängliga vid byggnationen att tillämpas. Skyddsavstånd till
bostäder kommer att vara sådant att styrkan på magnetfälten inte, enligt
dagens vetskap, utgör någon hälsorisk för människor. Aktuellt miljömål
bedöms således inte påverkas negativt till följd av aktuell etablering.
(7) Ingen övergödning
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Miljömålet innebär: Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och
fosfor i marken eller vattnet. Dessa näringsämnen hamnar i miljön till exempel
genom nedfall från luften av kväveoxider från trafik och kraftverk. Problemen
med övergödning finns framför allt i södra Sverige.
Bedömning: Vindbruk ger inga utsläpp av kväveoxider och bidrar därför inte
till övergödning. Om vindkraften ersätter elproduktion med fossila bränslen
och vissa biobränslen minskas utsläppen av kväveoxider och bidrar därmed
till att uppfylla målet. Se även miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk
luft och Bara naturlig försurning.
(8) Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika
livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald,
kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Miljömålet innebär: Sjöar och vattendrag har en viktig betydelse för den biologiska mångfalden, särskilt oexploaterade och opåverkade vattendrag med
naturliga vattenflöden och bibehållna vattennivåer. Vattendrag har strukturer
och vattenflöden som bidrar till en grön infrastruktur, d.v.s. ger möjlighet till
livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Målet syftar även
till att bevara natur- och kulturmiljövärden. Vidare syftar målet till att värna
om strandmiljöer, sjöar och vattendrag värdefulla för friluftsliv.
Lokala mål (Ett rent hav): För att säkerställa att inga utsläpp sker i våra åar,
bäckar och i havet skall resultaten av de regelbundna provtagningarna redovisas för allmänheten.
Bedömning: Föreslagen vindkraftetablering har utarbetats med hänsyn till
värdefulla naturvärden såsom biotoper, sumpskogar, vattendrag m.m. En
vindkraftetablering i föreslagen omfattning är således möjlig utan någon större
påverkan på sjöar, vattendrag och våtmarker inom projektområdet och i dess
närhet. Med hänsyn till det väl utbyggda vägnätet inom projektområdet är det
även möjligt att anlägga nödvändig infrastruktur samtidigt som påverkan på
omgivande miljö blir begränsad. Miljömålet bedöms således inte påverkas negativt till följd av föreslagen etablering. Se även miljömålen Myllrande våtmarker, Levande Skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett
rikt växt- och djurliv.
(9) Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra
till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Miljömålet innebär: Miljömålet syftar till ett aktivt skydd för grundvatten för
allmän och enskild dricksvattenförsörjning och att bidra till en god livsmiljö
för växter och djur.
Lokala mål (Tillgång till friskt vatten):
■■ Erbjuda säkra leveranser av dricksvatten till hög kvalité.
■■ Gör inventering och uppföljning av hur VA-nätet påverkas av markförsurning och sättningar i marken.
■■ Reservvattentäkt bör säkras.
■■ Kommunens reningsverk skall efterhand uppgraderas allteftersom
tekniken utvecklas.
Bedömning: Inför en etablering görs normalt en geoteknisk undersökning för
att bestämma vindkraftverksplaceringarnas och vägdragningarnas utformning
och grundläggning. Vindbruk förväntas inte påverka miljömålet om hänsyn tas
till förekommande vattentäkter vid planering. Genom att vidta försiktighetsoch hänsynsåtgärder bedöms inte hydrologin i projektområdet eller nedströms
att påverkas. Vindkraftanläggningen bedöms inte heller påverka några särskilt
utpekade grund vattenresurser. Vindkraftanläggningen bedöms således inte
påverka miljömålet negativt. Dock kan etableringen möjligen bidra till att uppfyllamålet om produktionen av vindkraftel ersätter elproduktion som ger upphov till utsläpp.
(11) Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras inför framtiden.
Miljömålet innebär: Många våtmarker har påverkats, och påverkas fortfarande, av utdikning, vägbyggnad, ett intensivt skogsbruk m.m. och därmed
även de natur- och kulturvärden som förekommer i anknytning till våtmarken.
Ett stort antal växer och djur är beroende av våtmarker och många utsatta arter
hotas av förändringar i sina livsmiljöer.
Bedömning: En vindkraftanläggning kräver ett internt vägnät samt
tillfartsväg/-ar av god kvalitet. För föreslagen vindkraftetablering kan befintliga vägdragningar användas till största del men kompletterande andel väg
kommer att krävas. Om de hänsynsåtgärder som redovisas i föreliggande
MKB vidtas så minimeras eller undviks helt negativa konsekvenser för sumpskogar och våtmarker inom etableringsområdet. De våtmarker som finns i aktuellt projektområde och dess närhet ingår inte i Myrskyddsplanen. Vindkraftetableringen bedöms inte påverka miljömålet negativt. Se även miljömålen
Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God
bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.
(12) Levande skogar
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och
sociala värden värnas.
Miljömålet innebär: Skogen är en viktig källa till förnybara råvaror och har
stort ekonomiskt och miljömässigt värde. Miljömålet syftar till att bevara
skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper
och processer. Skogens värde för friluftslivet ska värnas och möjlighet ska finnas för natur- och kulturmiljövärden att utvecklas.
Bedömning: Miljömålet påverkas negativt i den bemärkelsen att en utbyggnad
av föreslagen vindkraftetablering tar skogsmark i anspråk. Då förespråkad
parklayout och föreslagna vägdragningar har anpassats till lokalt förekommande natur- och kulturvärden värden bedöms en vindkraftetablering inom
projektområdet vara möjlig. Ett modernt skogsbruk bedrivs även inom större
delen av projektområdet. En fragmentering av landskapet förekommer redan
och föreslagen vindkraftetablering kan genomföras utan att fragmenteringen
bedöms öka. Påverkan på målet bedöms därför vara acceptabel. Se även miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.
(13) Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion
och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Miljömålet innebär: Natur- och kulturvärden i dagens odlingslandskap är
resultatet av att människan har brukat jorden genom historien. Hävden av
landskapet är helt avgörande för att kulturarvet ska bevaras. Inom Uppvidinge
kommun kännetecknas odlingslandskapet av småskalighet.
Bedömning: Föreslagen vindkraftetablering är lokaliserad till storskalig
skogsmark med produktionsskog. Jordbruksmark förekommer sparsamt i projektområdets omgivningar och de lokala värdena knutna till jordbruksmarken
bedöms inte påverkas. Vindkraftverken innebär dock att landskapsbilden förändras, vilket kan innebära att känslan av ett ursprungligt kulturlandskap kan
minska i omgivande kulturmiljöer. Påverkan på målet bedöms vara acceptabel. Se även miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker,
Levande skogar, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.
(15) God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam
livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska
lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god
hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Miljömålet innebär: Miljömålet syftar bl.a. till att infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering m.m. är integrerad i den fysiska planeringen samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till
människors behov, för att minska klimatpåverkan samtidigt som hänsyn tas
till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Vidare syftar miljömålet till det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla
byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används
och utvecklas. Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser
ska ske på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt
minska och att främst förnybara energikällor används.
Bedömning: I ett övergripande perspektiv bedöms en vindkraftanläggning
bidra till ett uppfyllande av miljömålet. Dock kommer den lokala närmiljön
påverkas i form av ljudoch skuggutbredning samt en förändrad landskapsbild. Några tysta områden finns inte identifierad och införda i kommunens
översiktsplan utan kan prövas i det enskilda fallet. Dock bedöms inte proWSP Environmental | 97
jektområdet vara av sådan karaktär att det är att beakta som ett tyst område.
Vidare har en bedömning av föreslagen vindkraftetablerings konsekvenser för
kommunens kulturmiljö gjorts inom föreliggande MKB. Frågan kring naturgrus behandlas i den till ansökan bifogade tekniska beskrivningen. Se även
miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv.
(16) Ett rikt växt och djurliv
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för
nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen
samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i
långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor
ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald,
som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Miljömålet innebär: Enligt FN:s klimatpanel kan en ökad växthuseffekt riskera att ekosystem och livsmiljöer förändras och att en betydande andel arter
störs eller inte kan överleva. Sverige har åtagit sig att bevara och nyttja den
biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, i enlighet med FN:s konvention för
biologisk mångfald. Värdefull natur skyddas genom Natura 2000-nätverket,
nationalparker och naturreservat.
Lokala miljömål (Natur med biologisk mångfald):
■■ Vid planering av nyproduktion inom ett större område skall noggranna och dokumenterade förstudier och inventeringar göras över
de växt och djurarter som finns i området.
■■ En bevarandeplan bör upprättas i anslutning till upprättande av detaljplan för att minimera negativ påverkan på den biologiska mångfalden.
■■ Vi bör värna om Svartedalens unika naturvärden och förädla dessa
utifrån ett hållbart miljöperspektiv. Dess vattenystem bör brukas
med eftertanke då de utgör värdefulla lekplatser för ädelfisk, samt
att det här finns ett begränsat bestånd av flodpärlmusslan. De många
vandringslederna skall hållas tillgängliga för ett aktivt friluftsliv.
Bedömning: Vid framtagande av förespråkad parklayout och föreslagen vägdragning har hänsyn tagits till förekommande natur- och kulturmiljöer så att
värdefulla objekt inte ska ta skada. Anläggningsarbeten kommer främst att
ske inom områden med produktionsskog. I landskap med ensartad naturmiljö,
så som t.ex. produktionsskog, kan en vindkraftsetablering bidra till att öka
den biologiska mångfalden genom de förändringar som vindkraftverken kräver. Tillfartsvägar och uppställningsytor skapar nya naturmiljöer genom exempelvis kantzoner, blottläggning av sand, områden med ängsvegetation och
buskar. Påverkan på målet bedöms därför vara acceptabel. Se även miljömålen
Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt
odlingslandskap och God bebyggd miljö.
9. Samlad bedömning
I tabell 6 har bedömningen för samtliga aspekter sammanställts. Därefter görs
en samlad bedömning av projektets totala miljökonsekvenser för människors
hälsa och miljö.
Tabell 6. Sammanställning av bedömda konsekvenser och risker för människors hälsa
och miljö. Bedömningen avser att föreslagen verksamhet vidtar de hänsynsåtgärder som
har angivits under respektive avsnitt i kapitel 6.
Aspekt
Bedömd
konsekvens
Sammanfattad bedömning
Planförhållanden
Positiv konsekvens: Verksamheten bedöms
ligga i linje med såväl nationella, regionala
och kommunala intentioner avseende utbyggnad och investering i förnybara källor.
Markanvändning
Liten negativ konsekvens: De verksamheter
och de naturresurser som idag finns inom etableringsområdet med omnejd bedöm kunna
fortgå även under vindparkens drifttid.
Naturmiljö
Liten negativ konsekvens: Viss andel naturmiljö kommer att tas i anspråk. Genom att vidta
angivna hänsynsåtgärder mildras dock de
negativa konsekvenserna och verksamhetens
negativa påverkan på förekommande naturvärden bedöms därmed vara acceptabel.
Hydrologi och
hydrogeologi
Liten negativ konsekvens: Verksamheten
kräver ett begränsat intrång i våtmarker och
hydrologiskt känsliga miljöer. Genom att vidta
angivna hänsynsåtgärder mildras dock de
negativa konsekvenserna och någon väsentlig påverkan på avrinningsförhållanden eller
markavvattning bedöms inte ske. Verksamheten bedöms inte försämra strandskyddets
syfte jämfört med den situation som råder
idag.
Fåglar
Liten negativ konsekvens: Vindkraftetableringen bedöms kunna uppföras med hänsyn till de
fågelarter som förekommer och de negativa
konsekvenserna som uppstår bedöms vara
acceptabla.
Fladdermöss
Liten negativ konsekvens: Etableringsområdets förutsättningar för att hysa en rik fladdermusfauna bedöms vara relativt begränsad.
Övrigt djurliv
Liten negativ konsekvens: Vilt kan komma
att störas under byggnation och avveckling.
Under drifttid förväntas dock ingen störning
att ske.
Kulturmiljö
Liten negativ konsekvens: Etableringsområdet
är av utmarkskaraktär och att föredra för en
vindkraftetablering framför starkt kulturpräglade landskap. Etableringsområdet hyser få
kulturhistoriska lämningar.
Friluftsliv och
rekreation
Liten negativ konsekvens: Vindkraftetableringen i sig utgör inget hinder för allmänheten att
besöka och uppleva naturen inom etableringeområdet eller med omnejd. Dock kommer en
förändrad upplevelse av landskapet att ske.
Landskapsbild
Måttlig negativ konsekvens: En påverkan på
landskapsbilden är oundviklig men med hänsyn till landskapets karaktär och den kuperade
terrängen bedöms landskapet vara tålig för en
vindkraftetablering.
Ljud
Liten negativ konsekvens: Vindkraftetableringen kommer inte att överskrida riktvärdet
40 dB(A) eller Socialstyrelsens riktlinjer
för lågfrekvent ljud vid något bostads- eller
fritidshus.
Skuggor
Liten negativ konsekvens: Få närliggande
bostads- eller fritidshus får skuggor som
överskrider gällande rekommendationer.
Skuggreglerande teknik kommer att användas
om problem uppstår.
Elektromagnetiska fält
Liten negativ konsekvens: Förläggning av kablar kommer att ske enligt tillgängliga rekommendationer och försiktighetsmått.
Risk och säkerhet
Liten negativ konsekvens: Olycksriskerna
för tredje man och miljö bedöms som mycket
låga. Driften av vindkraftverken sker utifrån
gällande föreskrifter.
Avveckling
Liten negativ konsekvens: Störningen vid avveckling kommer att vara kortvarig. Återställning utförs enligt vid tidpunkt lämpligaste
metod i samråd med tillsynsmyndigheten.
Kumulativa effekter
Måttlig negativ konsekvens: Föreslagen
vindkraftetablering kan komma att ge upphov
till kumulativa effekter för aspekterna ljud
och skugga om samtliga planerade projekt
med omnejd realiseras. Om så är fallet måste
föreslagen vindkraftetablering justeras för att
gällande riktvärden för ljud och skugga ska
innehållas.
Synligheten och därmed påverkan på
landskapsbilden är begränsad med hänsyn
till landskapets topografi och vegetation.
Dock kan vindkraftetableringen bidra till en
förändrad upplevelse när man färdas genom
kommunen.
Utifrån sammanställningen av konsekvensbedömningen för respektive aspekt
i tabell 6 kan konstateras att föreslagen verksamhet ger som mest måttliga
konsekvenser. De största konsekvenserna av föreslagen vindkraftetablering i
Sköllunga bedöms höra samman med påverkan på landskapsbilden och påverkan av kumulativa effekter.
Etableringsområdet ligger i inom utpekat riksintresseområde för vindbruk
och majoriteten av föreslagen vindkraftetablering ligger inom utpekat område
lämpligt för vindkraft i kommunens vindbruksplan. Således är etableringsområdet i Sköllunga ett område som är prioriterat för vindkraftetableringar.
Vidare har föreslagen vindkraftetablering tagit hänsyn till riktlinjer inom gällande översiktsplan och vindbruksplan. Verksamheten bedöms därmed ligga i
linje med såväl nationella, regionala och lokala miljö- och energipolitiska mål.
Verksamheten lokaliseras till ett storskaligt skogsområde med en relativt låg
komplexitet och några unika naturvärden har inte identifierats. Skogsbruket
i sig innebär också att landskapsbilden redan står under en stor förändring.
Verksplaceringar och vägdragningar har tagits fram med hänsyn till etableringsområdets naturvärden. Ett visst intrång i naturvärden (bl.a. med hydro100 | WSP Environmental
logiska värden) kommer dock att ske i form av nyanläggning av vägar samt
breddning och förstärkning av befintlig väg. Den negativa påverkan kan dock
begränsas genom att vidta angivna hänsynsåtgärder. Någon väsentlig påverkan på områdets avrinningsförhållanden och vattenföring bedöms därmed
minimeras eller undvikas helt.
Etableringsområdet bedöms till största del innehålla låga fågel- och fladdermusvärden och en vindkraftetablering bedöms kunna komma till stånd med
hänsyn till de fågelarter som förekommer. De lokala negativa konsekvenser
som bedöms uppkomma anses vara acceptabla.
Etableringsområdet är ett utmarksområde som saknar generellt kulturhistoriskt intressanta objekt och miljöer och är att föredra för en vindkraftetablering framför starkt kulturpräglade landskap.
En påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid en vindkraftetablering och
bör därför ställas i relation till hur tåligt det landskap som verksamheten lokaliseras till är. I aktuellt fall utgör etableringsområdet ett relativt storskaligt
skogsområde med normal komplexitet och bedöms utifrån den analys som har
gjorts vara tåligt för en vindkraftetablering. Terrängen i omgivande landskap
är kuperad och vegetationen innebär att vindkraftverkens synlighet är mycket
varierad. Ur detta hänseende anses etableringsområdet vara väl lämpat för en
vindkraftetablering av föreslagen storlek och omfattning.
Påverkan på landskapsbilden och värden kopplade till friluftsliv och rekreation bedöms höra samman. Etableringsområdet i sig används som närrekreationsområde för närboende och strax öster om planerade vindkraftverk löper
Bohusleden. Vindkraftverken i sig innebär inte ett hinder för allmänheten
att besöka och uppleva naturen, men verken kommer att vara väl synliga från
den del av Bohusleden som löper förbi, framför allt med utblick över sjöarna
och andra halvöppna till öppna landskapsrum. Upplevelsen av vindkraft är en
subjektiv fråga och det är därför inte möjligt att fastslå om en vindkraftetablering generellt innebär en negaiv påverkan på landskapsbilden. Påverkan på
landskapsbilden är reversibel eftersom vindkraftverken mest troligt kommer
att monteras ned då de är uttjänta.
Vidare finns viss risk för att negativa kumulativa effekter uppstår till följd av
intresset att etablera vindkraft i närheten av etableringsområdet. Med hänsyn
till aspekten kumulativa effekter bedöms dock föreslagen vindkraftetablering
inom etableringsområdet vara väl lämpad då den kuperade terrängen och täta
vegetationen innebär att den kumulativa effekten på landskapsbilden inte blir
särskilt påtaglig eller dominerande. Om samtliga planerade vindkraftetableringar med omnejd realiseras krävs att föreslagen verksamhet revideras för att
riktlinjer för ljud och skugga ska kunna innehållas. Detta är dock en fråga som
inte är möjlig att ta ställning till i nuläget eftersom något tillstånd för närliggande projekt inte har meddelats. Till dess att det står klart att omkringliggande projekt kommer att realiseras och i vilken omfattning de realiseras är det
av största vikt att nyttja aktuellt etableringsområde så optimalt som möjligt.
Positiva kumulativa effekter uppstår med hänsyn till samordningseffekter,
främst för en utbyggnad av kraftnätet i området. Detta innebär i sin tur på
längre sikt att elpriserna för elkonsumenterna kommer att sänkas i regionen.
Vidare bedöms positiva kumulativa effekter att uppstå med anledning av att
sysselsättningseffekterna och skapandet av såväl lokala som regionala arbetstillfällen.
Projektets negativa miljökonsekvenser måste vägas mot dess positiva. En
vindkraftetablering av föreslagen storlek och omfattning förväntas producera
ca 68 GWh el per år (7,6 GWh per verk/år), vilket innebär en betydande andel ny vindkraftel i det svenska elproduktionssystemet. Elproduktionen med
vindkraft följer såväl nationella som internationella politiska mål och medför
minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider förutsatt att denna el ersätter el framställd genom fossila bränslen och/eller vissa biobränslen.
Vidare medför föreslagen verksamhet ett betydande tillskott av miljövänlig
elproduktion till en industriintensiv och energikrävande kommun och vikten
av att producera elen där konsumenterna betonas.
Den samlade bedömingen av föreslagen verksamhet är att dess positiva konsekvenser i form av miljö-, klimat-, och samordningsnytta överväger dess negativa konsekvenser som till stor del kan begränsas. Utifrån de hänsynsåtgärder
som planeras bedöms därmed vindkraftetableringens negativa konsekvenser
vara acceptabla.
Referenser
Publikationer och offentligt underlagsmaterial
■■ Björkman, J. & Jalming, Y (2009), Påverkan av skuggor från vindkraftverk. Examensuppsats vid Högskolan i Halmstad.
■■ Boverket (2009a), Vindkraften och landskapet - att analysera förutsättningar och utforma anläggningar. ISBN 978-91-86342-01-2.
■■ Boverket (2009b), Vindkraftshandboken – planering och prövning
av vindkraft på land och i kustnära vattenområden. ISBN 978-9186045-27-2.
■■ Eurpoaparlamentets och Rådets direktiv 2006/60/EG
■■ Fiskvattendirektivet (78/695/EEG)
■■ Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller.
■■ Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
■■ Garad, H. (2007): Recommendations for risk assessments of ice
throw and blade failure in Ontario
■■ Luftkvalitetsförordningen (2010:477)
■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2013), Beslut 2013-02-13 om
Västra Götalands regionala miljömål, dnr. 501-4925-2013.
■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2008a), Värdebeskrivning
riksintresse för naturvård Västra Götalands län, beslut 2000-02-07,
uppdaterat 2008-01-16. NRO 14104 Bratteforsån och Hällungen Uddevalla och Stenungsunds kommuner.
■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2008b), Värdebeskrivning
uppdaterat 2008-01-16. NRO 141212 Svartedalen med Anråsån - Stenungsund, Kungälv , Lilla Edets kommuner.
■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2008c), Värdebeskrivning
uppdaterat 2008-01-16. NRO 14122 Göta och Nordre älvs dalgångar
- Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv, Göteborgs kommuner.
■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2005), Bevarandeplan för Natura 2000-område, SE0530118 Brattorpsån. 2005-08-15.
■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (2001), Tysta områden i Västra
Götalands län. Publikation 2001:18. ISSN 1403-168X. Göteborg
Länstryckeri AB.
■■ Länsstyrelsen Västra Götalands län (1987), Områden av riksintresse
för friluftsliv.
■■ Naturvårdsverket (2013), Vindkraft och kulturmiljö. Vindkraftens påverkan på kulturmiljön - metoder och exempel. Rapport 6541. ISBN
978-91-620-6541-6.
■■ Naturvårdsverket (2012a), Vindkraftens effekter på landlevande
däggdjur - En syntesrapport. Rapport 6499. ISBN 978-91-620-64976.
■■ Naturvårdsverket (2012b), Vindkraftens påverkan på människors intressen - En syntesrapport. Rapport 6497. ISBN 978-91-620-6497-6.
■■ Naturvårdsverket (2011), Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport. Rapport 6467. ISBN 978-91-620-6467-9.
■■ Naturvårdsverket (2009), Ljud från vindkraftverk - reviderad utgåva
av rapport 6241, koncept 20 april 2010, NV dnr 382-6897-07 Rv.
■■ Naturvårdsverkets författningssamling (2004): Naturvårdsverkets
allmänna råd om buller från byggplatser [till 2 kap. och 26 kap. 19 §
miljöbalken]. NFS 2004:15.
■■ Naturvårdsverket (1983), Riktlinjer för externt industribuller (RR
1978:5).
■■ Pedersen, Eja (2007): Human responset o wind turbine noise – perception, annpyance and moderation factors.
■■ Proposition 2008/09:162, En sammanhållen klimat- och energipolitik
- Energi.
■■ Riksantikvarieämbetet (2008): MKB och vindkraft – delar som bör
ingå i en miljökonsekvensbeskrivning avseende kulturvärden.
■■ Statens strålskyddsinstitut (2002): States strålskyddsinstituts allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (SSI FS 2002:3).
■■ Stenungsunds kommun (2012), Vindbruksplan. Tillägg till Översiktsplan 2006. Stenungsunds kommun. Antagen av kommunfullmäktige
2012-04-10. Laga kraft 2012-05-09.
■■ Stenungsunds kommun (2009), Översiktsplan 2006. Stenungsunds
kommun. Antagen av KF 2009-11-23. Laga kraft 2009-12-23. Antagandehandling 2009.
■■ Stenungsunds kommun (2008), Miljöprogram 2009-2014. Mål, Policy och Handlingsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-01.
■■ Stenungsunds kommun (2007), Energiplan och Klimatstrategi 20072015. Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15.
■■ Sveriges Ornitologiska Förening (2009): Sveriges Ornitologiska
Förenings policy om vindkraft (september 2009).
■■ Transportstyrelsen (2013), Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering
av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (omtryck) (TFSF
2013:9).
Webbplatser
■■ Arbetsmiljöverkets, www.av.se
■■ Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se
■■ Länsstyrelsernas gis-tjänst, http://gis.lst.se/lstgis/
■■ Miljömålsportalen, www.miljomal.nu
■■ Naturvårdsverket (miljökvalitetsmål), http://www.naturvardsverket.
se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/
■■ Nätverket för vindbruk, www.natverketforvindbruk.se
■■ Statistiska centralbyrån, www.scb.se
■■ Stenungsunds kommun, kartportalen, http://karta.stenungsund.se/
■■ Strålsäkerhetsmyndigheten, www.stralsakerhetsmyndigheten.se
■■ Sveriges Geologiska Undersökning, www.sgu.se
■■ Sveriges Geologiska Undersöknings kartgenerator, http://www.sgu.
se/sgu/sv/produkter-tjanster/kartgenerator.html
■■ Vindbrukskollen, http://www.vindlov.se/Vindbrukskollen/
■■ http://bohusleden.se/lang/sv/
Övriga referenser
■■ Pressmeddelande från Energimyndigheten, 2013-04-15. Elcertifikatsystemet fortsätter att leverera förnybar el.
■■ Pressmeddelande från Energimyndigheten, 2013-02-11. 2012 ett
rekordår - högsta totala elproduktionen någonsin.
WSP Environment
Box 13033
402 51 Göteborg
Tel: 010-722 50 00
Fax: 010-722 74 20
www.wspgroup.se

Miljökonsekvensbeskrivning, november 2013

Transcription

Similar documents

Affischer om Vindpark Ödmården - Bergvik Skog informerar om

Målarberget - VKS Vindkraft Sverige AB

Inbjudan till samråd 2014-11-25

Hennes hem visar folklig vindkraft

Arbete på höjd, vindkraftverk (pdf)

Samrådsunderlag (PDF)

Tillståndsansökan

produktion av el