produktion av el

sol
vatten
vind
Mikro
produktion av el
sol, vind & vatten
Mikroproduktion av el
Är du intresserad av egenproducerad och förnybar el via solceller, vindkraft eller
vattenkraft?
baltic
Den här broschyren redogör för de regelverk och bidragsmöjligheter som gäller för sol-, vind- och vattenkraft samt vad som gäller vid försäljning och inkoppling på elnätet. Med mikroproduktion avses en elproduktionsanläggning med högst 63 Amperes huvudsäkring och med
en inmatningseffekt om högst 43,5 kW.
Målgruppen är villaägare, bostadsrättsföreningar, jordbrukare och småföretagare. När det gäller
regelverk och lagar kring mikroproduktion av el händer det en hel del. Kontrollera därför alltid vad
som gäller just nu!
Solkraft
Baltic Energy är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Landstinget, Kommunförbundet, Hemab och Mittnordkommittén i Västernorrland och Merinova,
Katternö Folkhögskola och Österbottens förbund i Österbotten, Finland.
Samordnande stödmottagare (Leadpartner) är Mittnordkommittén. Projektet
finansieras förutom av deltagande parter även via Botnia-Atlanticaprogrammet.
Projektets tre huvudmål är
Miljöanpassad kyla och värme
• Projektets mål är att vidare sprida de befintliga miljöanpassade och effektiva energilösningar i Västernorrland (snökyla och älvskyla) och Österbotten
(sedimentvärme och lågtemperaturenerginät samt bränsleceller och mikroturbiner baserade på deponigas).
• Främja miljöanpassade metoder för produktion av kyla
Mikroproduktion av el
• Skapa ett samarbete kring miljöanpassad energianvändning mellan företag och med potentiella brukare Österbotten och Västernorrland.
• Långsiktigt skapa ett hållbart utbud av förnyelsebar mikroproduktion av el.
• Öka produktionen av egenproducerad förnyelsebar el
Öka intresset för energi-och klimatåtgärder
• Öka intresset för energi- och miljöfrågor och konkreta klimatåtgärder hos:
• Offentliga organisationer, småföretagare, fastighetsägare samt allmänhet
• Utbyte mellan visitors centers med syfte att skapa besökskoncept.
Projekttiden är 2012-01-01 – 2014-06-3
Foton framsida: www.lundqvist.org/solel
www.windon.se
2
Solceller omvandlar energi i solinstrålningen till elektricitet. En modul består av
ett antal solceller och kan monteras på t.ex. taket på ett hus. En stor fördel med
solkraft är att elproduktionen kommer väldigt nära användaren. Solelproduktionen är proportionell mot solinstrålningen, dvs. ju mer solen lyser desto mer
elektricitet produceras.
Tekniska krav
Säkerställ att samtliga komponenter i solcellsanläggningen är CE märkta.
Det finns en internationell IEC standard för solcellsmoduler:
• IEC 61215 - kristallina solceller
• IEAC 61244- tunnfilmssolceller
Det är rekommenderat att välja moduler som uppfyller denna eller
motsvarande standard.
Brf Credit i Sundsvall.
Foto: Direct Energy
Lagar & Regler
Bygglov
Solcellsmoduler är inte upptagna som bygglovs-eller anmälningspliktiga i Plan-och Bygglagen.
Om modulen monteras på byggnader så att byggnadens fasad väsentligen förändras, kan bygglov krävas.
Men ligger modulen på taket, i samma vinkel, så behövs inget bygglov. Det finns utrymme för tolkningar
varvid det alltid är bra att ta kontakt med sin kommun.
Bidrag
Under åren 2013-2016 har regeringen avsatt 210 miljoner kronor för stöd till solceller med syftet att bidra till
omställningen av energisystemet och till näringslivsutveckling inom energiteknikområdet.
Vem kan få stöd?
Stödet ges till alla typer av aktörer, såväl företag som offentliga organisationer och privatpersoner. Stöd kan
fås för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem och solel/solvärmehybridsystem.
Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2016.
Stödnivån från och med den 1 februari 2013 är maximalt 35 % av investeringskostnaden. Det finns en övre
gräns för stödet.
Blanketter för detta finns att ladda ner på Energimyndighetens hemsida och det är Länsstyrelsen som
handlägger inkomna ärenden.
Läs mer: www.energimyndigheten.se
3
ROT-avdrag
Du får ROT-avdrag för arbetskostnaden för installation av solceller,
förutsatt att du har kvar utrymme för ROT-avdrag under året och att du
inte fått subventioner för installationen.
Vad en bygglovsansökan bör innehålla:
Vindkraft
Vindkraft innebär att när luftmassor håller olika temperaturer skapas
luftströmmar, vars rörelseenergi kan omvandlas till elenergi via en
generator i ett vindkraftverk.
Tekniska krav
Vindkraftverk ska vara CE-märkta. Det innebär att tillverkaren eller
importören intygar att regelverkens hälso- och säkerhetskrav uppfylls.
För vindkraftverk med en turbindiameter på mindre än 16 meter,
Foto: www.windon.se
gäller standarden SS-EN-61400-2, lika den internationella standarden
IEC 61400-2. Sedan 2011 finns en konsumentmärkning för små vindkraftverk.
Den är framtagen inom IEA Wind.
(www.ieawind.org). I märkningen framgår provresultat för elproduktion, ljud och hållbarhet.
Följande dokumentation bör du som köpare kräva från säljaren av vindkraftverket:
• Uppgifter (helst typcertifikat enligt IEC) där det ska framgå för vilka vind-och klimat
förhållanden som verket är konstruerat för
• Bruksanvisning inkl. säkerhetsanvisningar, ritningar och annan dokumentation som krävs
för att du ska kunna installera, använda och underhålla anläggningen
• Vind-effekt-kurva
• Uppgifter om verkets ljudnivå
• De eltekniska uppgifterna som behövs för att elnätsföretaget ska kunna lämna en offert
till dig för anslutning till elnätet. AMP-blankett
Läs mer: www.energimyndigheten.se ”Vindkraft – bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk”
www.svensk-vindkraft.org
Horisontalaxlat vindkraftverk
Vertikalaxlat vindkraftverk
Om anläggningen kräver bygglov söks detta hos kommunens byggnadsnämnd som prövar ansökan och
platsens lämplighet för vindkraft.
4
Bygganmälan
Även i fall då anläggningen inte är bygglovspliktig krävs det en bygganmälan. Anmälan ska innehålla
underlag för att kommunen ska kunna granska om vindkraftverken uppfyller de tekniska egenskapskraven
som anges i Plan- och bygglagen (kap 8). Uppförande av vindkraftverk får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Innan vindkraftverket får tas i bruk ska ett slutbesked erhållas.
Syftet är att den som utför eller låter utföra byggnadsarbetet av ett vindkraftverk ska se till att arbetena
utförs enligt gällande bestämmelser.
Plan- och byggförordningen 6 kap. 5 § pkt 7 • Läs mer: www.boverket.se
Miljöanmälan
Anmälningsplikt gäller om:
• två eller fler verk ska stå tillsammans
• vindkraftverket är högre än 50 meter
Anmälan sker till kommunen.
Samråd enligt miljöbalken
Vindkraftverk som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken kan omfattas av anmälningsskyldighet till tillsynsmyndigheten för samråd om vindkraftverket kan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Kontakta din kommun eller Länsstyrelsen för information om vad som gäller.
Miljöbalken 12 kap. 6 §. www.lansstyrelsen.se/vasternorrland.
Skyddade områden enligt miljöbalken
De regler om områdesskydd som främst kan ha betydelse för vindkraftsetableringar gäller:
• Nationalparker
• Naturreservat
• Kulturreservat
• Biotopskyddsområden
• Djur- och växtskyddsområde
• Strandskydd
• Natura 2000-områden
Lagar & Regler
Bygglov krävs för att uppföra vindkraftverk
som:
• är högre än 20 meter över markytan
• placeras på ett avstånd från tomt- gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken
• monteras fast på en byggnad
• har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter
• Kommunens ansökningsblankett med uppgifter om sökande och på vilken fastighet
som vindkraftverket ska uppföras.
• Situationsplan som visar aktuell fastighet och närliggande fastigheter samt vägar och
planerad elanslutning.
• Schematisk ritning av vindkraftverket i skala 1:100
• Beräkning av ljud och skuggor
• Fotomontage som visar anläggningens utseende i landskapet från någon eller
några frekventerade och känsliga punkter (kyrka, badplats, fornlämning)
• Uppgifter om grannar, gärna med intygande att de inte har något att invända mot
vindkraftsanläggningen.
• Höjd, diameter mm för att bedöma anläggningens effekt på omgivningen.
Tillstånd enligt kulturminneslagen
Ett vindkraftsprojekt kan beröra fornlämningar som är skyddade enligt Kulturminneslagen. Den som vill
bygga på eller i närheten av en fornlämning måste ha Länsstyrelsens tillstånd.
Informera närboende
Oavsett om det vindkraftverk som du tänker uppföra kräver något myndighetstillstånd eller inte så är det
alltid bra att berätta för dina grannar om dina planer innan du genomför dem.
5
Överklagan
Ett bygglovsbeslut kan överklagas av de som berörs.
Läs mer: www.vindlov.se • www.naturvardsverket.se
Undantag från tillståndsansökan
De undantag som finns från krav om att söka tillstånd är om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena eller om vattenverksamheten avser ett bibehållande av vattnets djup och läge.
Tillstånd behöver inte heller sökas om verksamheten innebär ett omedelbart återställande av ett vattendrag
som är vikt från sitt förra läge eller som på annat sätt har förändrat sitt läge.
Bidrag
Det finns inga särskilda bidrag för installation av ett vindkraftverk varken för privatpersoner eller för
företagare i dagsläget. Nya direktiv kan komma och det är därför alltid bra att ta kontakt med Länsstyrelsen.
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
ROT – avdrag
För privatpersoner finns det möjlighet att söka skattereduktion. Det gäller för delar av kostnaden för
installationen och för den del som berör bostaden som t.ex. el-arbeten. ROT-avdraget gäller för arbetskostnaden, förutsatt att du har kvar utrymme för ROT-avdrag under året och att du inte fått subventioner
för installationen.
Läs mer: www.skatteverket.se
Vattenkraft
I ett vattenkraftverk omvandlas vattnets lägesenergi till elektricitet. Vatten som strömmar från
en högre till en lägre nivå, passerar en turbin
och trycker på turbinbladen som börjar rotera.
Turbinen driver en generator där elen alstras.
Kostnader
Kostnaderna för miljödomstolens hantering av en tillståndsansökan kan skilja sig åt beroende på ärende. Kontakta Miljödomstolen för att få mer information.
Överklagan
Ett beslut från Länsstyrelsen eller Miljödomstolen kan överklagas av de som berörs.
Foto: Johan Gunséus
Tänk på detta om du funderar på att satsa på småskalig vattenkraft.
• Om jag äger hela fallrättigheten
• Vilken fallhöjd som kan utnyttjas
• Vilken medelvattenföring vattendraget har
• Om investeringen ger tillräcklig avkastning
Det ställs höga krav på att nyetablera ett vattenkraftverk. Finns det däremot redan ett verk som inte
används så blir förutsättningarna lite annorlunda. Eller om undantaget från att ansöka om tillstånd, kan
motiveras. Miljöbalken, 11 kap 2 § - berör och definierar vattenverksamhet
Ansökan om tillstånd
Börja med att ta kontakt med Länsstyrelsen, med begäran om ett tidigt samråd samtidigt som en träff ordnas med närmast berörda allmänhet. Efter genomfört samråd tar Länsstyrelsen beslut om huruvida planerad vattenverksamhet medför betydande miljöpåverkan eller inte. Det blir nästan alltid ett utökat samråd
som sker med olika myndigheter. Efter genomfört utökat samråd färdigställs Miljökonsekvensbeskrivningen
som ska bifogas till tillståndssansökan för vattenverksamheten till Miljödomstolen.
6
Vad skall en ansökan till Miljödomstolen innehålla?
• Uppgifter, ritningar och teknisk beskrivning som behövs för att domstolen ska kunna bedöma
verksamheten art och omfattning.
• Hydrologiska värden för vattendraget
• Förslag till hur verksamheten skall kontrolleras
• Vilket höjdsystem, angivna höjder redovisas
• Visa att man äger mer än 50 % av det strömfall som avses utnyttjas för
vattenkraftsproduktion
• Utförlig beskrivning över den tekniska löningen med måttsatta ritningar
• Uppgifter skall redovisas som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna
(Miljöbalken) skall iakttas
• Redovisa de fastigheter som berörs av planerad vattenverksamhet och uppgifter om
eventuella ersättningsbelopp som sökanden avser utbetala för intrång på respektive fastighet.
Läs mer: www.svenskvattenkraft.se • www.naturvardsverket.se
Lagar & regler
Tekniska krav
Komponenter och/eller anläggningen ska vara
CE-märkta. Det innebär att tillverkaren eller
importören intygar att regelverkens hälso- och
säkerhetskrav uppfylls.
Vad ska finnas i en Miljökonsekvensbeskrivning?
Beskrivning av verksamheten, lokalisering, utformning och omfattning. Det skall redovisas åtgärder för att
undvika, minska eller mildra skadliga följder.
Bidrag
Det finns inga särskilda bidrag för installation av ett vattenkraftverk varken för privatpersoner eller för företagare i dagsläget. Nya direktiv kan komma och det är därför alltid bra att ta kontakt med Länsstyrelsen.
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
ROT – avdrag
För privatpersoner finns det möjlighet att söka skattereduktion för delar av kostnaden för installationen
som berör bostaden som tex el-arbeten. ROT-avdraget gäller för arbetskostnaden, förutsatt att du har kvar
utrymme för ROT-avdrag under året och att du inte fått subventioner för installationen.
Läs mer: www.skatteverket.se
7
Att koppla in sin anläggning
på elnätet
Det du behöver göra är:
Elmätningskostnader:
Enligt ellagen, måste all elproduktion som matas in på elnäten timmätas. Därför krävs det i regel att din
elmätare byts ut, mot en som kan mäta både inkommande och utgående el.
Är du mikroproducent, kostar bytet inget och görs i samband med att du eller din elinstallatör anmäler
produktionsanläggningen till ditt elnätsbolag.
Har du en säkringsstorlek på högst 63 A betalar du ingen avgift för att mata in el i elnätet.
Läs mer: www.energimyndigheten.se
• Att anmäla produktionsanläggningen till ditt elnätsföretag
• Att försäkra dig om att installationsarbetet utförs av en behörig elinstallatör
• Att se till att produktionsutrustningen är CE-märkt
• Att du söker tillstånd som behövs för respektive produktionsutrustning
Anmälan till elnätsbolag och elhandelsbolag
Om du installerar egen elproduktion och kopplar det till nätet, måste du alltid göra en anmälan till ditt elnätsbolag. Anmälan ska göras innan du kopplar in din produktionsanläggning. Det är elnätsbolagets ansvar att
mäta och leverera el till och från konsument och producent inom sitt geografiska område.
Elnätsbolagen har också möjlighet att köpa den el som du matar ut på nätet. Vill du sälja el, behöver du
teckna avtal med ett elhandelsbolag innan du startar produktionen. Priset kan vara fast eller följa spotpriserna på elbörsen. Du kan själv välja fritt vilken elhandlare du vill samarbeta med.
Elnätsbolag: Äger elnätet och mäter elen
Elhandelsbolag: Köper och säljer el
Mikroproducent
Vid mikroproduktion produceras oftast mindre el än du gör av med. Inmatningen till elnätet överstiger inte
uttaget från elnätet under ett kalenderår. Den el som du producerar använder du i din egen bostad och
köper på det sättet mindre el från elnätet.
Om elproduktionen är större än uttaget ändras villkoren från mikroproducent till småskalig elproduktion.
Då gäller andra regler.
Mikroproduktion ansluts till lågspänningsnätet 230/400V. Du behåller din säkringstariff.
Den befintliga elmätaren byts ut av elnätsbolaget.
Högst 63 A säkring • Maxeffekt på 43,5 kW
Vad kostar det att koppla in sin anläggning på elnätet?
Anslutningskostnader:
Alla anslutningar, som förorsakar utbyggnader av elnätet skall bära sina kostnader själva. Därför tar
elnätsbolagen ut en anslutningsavgift, beroende på hur stora investeringar som behöver göras i nätet.
Är du vanlig elnätskund brukar anslutningar upp till 25 A, ca17 kW, inte innebära någon extra kostnad.
Vid byte till större servissäkring får man normalt betala en engångsavgift motsvarande mellanskillnaden
i anslutningsavgifter. Anslutningsavgifterna för olika säkringar hittar du på respektive elnätsbolags hemsida
På din elnätsfaktura ser du vilken servissäkring din fastighet har idag. Om mätarsäkringarna inte tillåter en
så stor produktionsanläggning som var tänkt och det inte går att utvidga abonnemanget tillkommer kostnader för de åtgärder som elnätsföretaget måste genomföra i sitt nät.
Skatteregler
När det gäller mikroproduktion av el där man producerar mindre el än man använder behöver man inte
skatta för den elen man producerar.
Men om du som privatperson producerar mer el än du använder och den årliga försäljningen är under 30
000 kr betraktas det som hobbyverksamhet och beskattas i inkomstlagens tjänst. Är du däremot ett företag
(tex lantbruksföretag) behandlas moms enligt de vanliga reglerna för näringsverksamhet, då gäller ingen
beloppsgräns.
Kontakta Skatteverket för mer information • www.skatteverket.se
Vad är nettodebitering?
Nettodebitering är ett styrmedel för att stimulera privata investeringar i uppbyggnaden av mikroproduktion
av el. Elkonsumenter kan producera sin egen elektricitet och leverera det överskott denne själv inte förbrukar in på elnätet. Genom nettodebitering tillåts mikroproducenter sedan kvitta antingen mängden uttagen
elektricitet med inmatad elektricitet (kWh), eller priset för inmatad respektive uttagen elektricitetet (kr).
Elkonsumenten betalar och skattar därmed endast för det netto denne använder.
Mikroproducenter kan ha perioder av överproduktion då de matar in elektricitet på elnätet, för att sedan ta
ut elektricitet vid perioder av underskott. Detta gäller både sett över dygnet och över året. Exempelvis konsumerar bostäder generellt mindre elektricitet sommartid, samtidigt som en solcellsanläggning då producerar som mest. När sedan konsumtionen ökar och produktionen minskar under vintern uppstår underskott.
Nettodebitering innebär alltså att dessa flöden kan kvittas. Detta ökar incitamenten för elkonsumenter med
en egen småskalig elproduktion till ökade investeringar i förnybar energiproduktion, och att själv hushålla
med elen för att skapa ett överskott för att kunna leverera till elnätet.
Elpriset består av lika komponenter, skatten (energiskatt och moms), nättariffen, elenergipriset samt elcertifikatavgiften. Det innebär att kostnaden för att köpa elektriciteten är mer än dubbelt så stor som för intäkten
av att sälja den på spotmarknaden. Nettodebitering innebär således en form av skattesubvention, med minskade skatteintäkter som följd. Det får därmed samma ekonomiska effekt som om mikroproducenten skulle
ha gjort en energibesparing.
I nuläget är nettodebitering ej tillåtet av skatteskäl. Finansinspektionen utreder frågan, denna utredning ska
vara färdigställd senast den 14 juni 2013.
Nettoavräkning
Flera elnätsbolag erbjuder redan idag vad de kallar nettoavräkning, ett system där månadens eventuella
överskott kan tas med till nästa månad.
8
9
Intäkter
Nätnytta
Du får betalt för den nätnytta du bidrar med från elnätbolaget. Nätnytta innebär att nätbolaget får
minskade kostnader för överföring av el i nätet, då elen produceras nära konsumenten. Förlusterna i elnätet
blir mindre. Ersättningen varierar, tag kontakt med ditt elnätbolag för att få uppgifter om detta.
Elcertifikat
Syftet med elcertifikatsystemet är att främja förnyelsebar el.
Även den egna elkonsumtionen från t.ex. solceller eller vindkraftverk, berättigar till elcertifikat. För varje
producerad megawattimme (MWh) förnybar el kan producenten få ett elcertifikat av staten. D v s både den
el som du själv förbrukar och den du matar ut på nätet. Elproducenterna kan sedan sälja elcertifikaten på
en öppen marknad där priset varierar. En anläggning kan som längst få certifikat under 15 år fram till 2035.
Anläggningen ska vara godkänd av Energimyndigheten för att få anslutas till elcertifikatsystemet. Blanketter
för ansökan finns på Energimyndighetens hemsida.
I formuläret ska man fylla i produktion och uppgifter om beräknad produktion, mätning, och vilket företag
som rapporterar in mätvärdena till Svenska kraftnät som sedan utfärdar certifikaten. För elcertifikat krävs
timvis mätning och rapportering av den producerade förnyelsebara elen, vilket kan kräva en extra mätare.
Kostnaden för den står producenten för förnyelsebar el för. Nätföretagen kan ta betalt för insamling,
hantering och rapportering av mätvärden. Kontakta ditt elnätbolag för pris.
De extra kostnaden som detta innebär gör att man måste använda och producera en viss mängd el för att
det ska vara ekonomiskt intressant.
Läs mer: www.energimyndigheten.se
På marknaden förekommer det produkter som är avsedda att anslutas till den befintliga elanläggningen
med en vanlig stickpropp i ett vägguttag, vilket inte är tillåtet. En inkoppling i ett vanligt uttag matar in energi
i elanläggningen utan att skydden är utformade för detta, vilket kan leda till överhettning och brand.
Om ett fel inträffar i elnätet och produktionsanläggningen blir utan nätmatning
eller om frekvensen och spänning i nätet avviker från det normala ska produktionsanläggningens skyddssystem se till att det automatiskt kopplas bort från elnätet. Frånkoppling från nätet görs för att inte
riskera säkerheten för dem som arbetar med skötsel av elnätet och för att skydda anslutna apparater.
Skyddssystemet ska också skydda den egna produktionsanläggningen vid fel på nätet.
GRUPPCENTRAL
Figur 2. Exempel på hur en inkoppling av egen
producerad el kan göras.
Källa: Elsäkerhetsverket, broschyr
Vind- och solel.
ENERGIMÄTARE
UTGÅENDE
GRUPPSÄKRING
INMATNING,
SÄKRING
FAST
ANSLUTNING
Säker inkoppling
Anslutningen av utrustning för produktion av el måste ske med elnätsföretagets tillstånd och på ett sådant
sätt att elsäkerheten i fastigheten inte påverkas. Installationsarbetet ska utföras av en behörig elinstallatör.
Den el som produceras är likström som för att kunna användas i fastigheten omvandlas till växelström.
Detta görs i en växelriktare som sedan kopplas in på fastighetens elnät.
Produktionsanläggningen ska normalt kopplas in till elanläggningen med fast anslutning.
VIND- eller SOLELSANLÄGGNING
Man får bara ansluta produktionsanläggningen till sin egen installation om den finns på samma fastighet
och i omedelbar närhet till huset.
Vindkraftverk är genom sin höjd starkt utsatt för åska. Om inte åskledare eller tillhörande jordning är riktigt
utförda utsätts människor i närheten av vindkraftverket för livsfara vid åskväder.
Läs mer: www.elsakerhetsverket.se
Figur 1. Storskalig och
småskalig elproduktion.
Källa: Elsäkerhetsverket,
broschyr Vind-och solel
SOLCELLSPANEL
VÄXELRIKTARE
GRUPPCENTRAL
ELNÄTSFÖRETAG
ENERGIMÄTARE
10
11
baltic energy
Vill du veta mer om
projektet kontakta:
baltic
Lena Krånglin Huvudprojektledare
Tel +46(0)623-102 00, mobil +46(0)70-240 88 11
Adress: Kägelbacken 6, 880 40 Ramsele
E-post: lena@balticenergy.se
Markus Nyman Projektledare
Tel +0358 (0)40 673 67 47
E-post: markus.nyman@merinova.fi
Lars Brännström Projektledare
Tel +46 (0)611-55-78 67,
mobil +46 (0)70-691 85 88
E-post: lars.brannstrom@y.komforb.se
Sammanställning gjord av:
WSP AB
Maria Sjögren energikonsult
Mobil +46(0)70-627 32 38
E-post maria.sjogren@wspgroup.se
Layout Let´s Design Tryck: Selma Solutions AB 2013