Samrådsunderlag Bäckaskog

Vindkraftpark
Bäckaskog
Samrådsunderlag
Samrådsunderlag september 2012
Medverkande
Beställare
Nordex Sverige AB
Kristian Lilliesköld
TCC AB
Fredrik Sander
Konsult
Vectura Consulting AB
Uppdragsledare
Samrådsunderlag Kartor Katarina Jonsson
Leif Wiklund
Linda Grenvall
Innehåll
1
Inledning
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
Bakgrund
Tidigare samråd
Företagen
Tidplan
Inbjudna till samråd
2
Verksamhetsbeskrivning
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
Lokalisering
Omfattning
Utformning
Elanslutning
Vägar
Beskrivning av verksamhetens olika skeden
3
Områdesbeskrivning
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
3.8
3.9
3.10
3.11
Vindförhållanden
Omgivning
Kommunala planer
Landskapsbild
Geologi
Boendemiljö
Naturmiljö
Kulturmiljö
Jakt och friluftsliv
Rennäring
Jord- och skogsbruk
4
Förväntad påverkan
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
4.8
Landskapsbild
Boendemiljö
Naturmiljö
Kulturmiljö
Jakt och friluftsliv
Rennäring
Jord- och skogsbruk
Ispåverkan
5
K
ällor
5.1
5.2
Skriftliga källor
Elektroniska källor
4
4
4
5
5
5
7
7
7
8
9
9
9
10
10
10
11
11
11
11
12
14
14
14
14
15
15
16
18
18
18
18
18
18
19
19
19
1 Inledning
ter med flera, möjlighet att ta del av planerna.
Under samrådstiden ges tillfälle att ge synpunkter på vindkraftsplanerna. I detta dokument
presenteras därför planerna såsom ett förslag till
utformning. Efter att samrådet har genomförts
har sökanden att sammanställa alla synpunkter.
Synpunkterna kan sedan påverka utformningen
av den planerade verksamheten varför ändringar
i planerna kan komma att ske i ett senare skede.
1.1 Bakgrund
Vindkraftföretagen Nordex Sverige AB och
TCC AB planerar i samarbete en vindkraftsanläggning med ca 15 st Nordex vindkraftverk i
projektet Bäckaskog. Bäckaskogssprojektet är
beläget 23 kilometer söder om Åsele samhälle
i kommunens södra del i nära anslutning till
läns- och kommungränsen mot Västernorrland
respektive Örnsköldsvik, se karta 1. Den totala
uteffekten för anläggningen beräknas bli ca 45
MW. De planerade vindkraftverken har max
200 meters totalhöjd och ca 140 meters navhöjd.
Planeringen sker på mark ägd av Sveaskog.
!
!
Detta dokument utgör samrådsunderlag med en
redogörelse för projektet (lokalisering, omfattning och utformning), en beskrivning av områdets förutsättningar och en första bedömning av
projektets miljöpåverkan.
! !
!
! !
!
!
!
! !
! !
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
!
! !
1.2 Tidigare samråd
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Samråd har genomförts under 2009 avseende
en vindkraftpark med namn Skallberget med ett
60-tal verk. Denna park sträckte sig från det nu
aktuella området vidare åt sydöst, se karta 1.
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
! !
! !
!
Högland
!
! !
!
!
! !
!
!
Åbosjö
!
! !
!
! !
! !
!
!
0
!
Björkbacka
30 0
5
Knäsjön
Svartsjö
10
km
Kullberget
Stortjärn
Bredsjön
[
Södersel
Rörsjö
Storsele
Lockstatorpet
Vändåtbergets
naturreservat
Locksta
Granliden
Granåsen
Hemlingsåns naturreservat
436
Lövlund
Gråberg
470
Rödsand
Nyåker
!
! !
!
!
Åbosjöb.
4
!
!
!
!
!
!
!
Klocken
er
gs
ån
å
n
Riksintresse vindbruk
Sör-Holmsjön
400
!
! !
!
!
So
lb
Lägst
a
Lägsta
Möjlig ny kraftledning 373
368
Nygård
30
0
Remmarn
! !
!
Rödvattnet
0
30
!
!
!
! !
! !
! !
! !
!
!
! ! !
!
!
! !
!
!
Skogsgården
Byxsjön
Degersjön
!
!
!
!
40 0
!
!
!
!
!
! ! !
!
0
40
!
!
Lunne
! !
!
!
!
!
!
40
0
Rocksjöliden
!
325
!
!
!
!
Åselliden
Solberg
578
Projektområde
Blåvik
Rödsandtorpet
Stensjön
! !
!
! !
! !
!
! ! ! ! !
42
5
!
0
30
!
!
!
!
!
!
498
!
!
!
!
!
!
0
50
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
! !
!
!
0
30
!
!
Sörimyran
Storberget
Långvattnet
Stavstorp
Östansjö
0
40
!
40
0
!
450
234
Tidigare projektområde
Varvliden
40
0
32
5
0
30
! !
ÖverÅselsjön
367
! !
!
!
!!
Grubbe Bredsjön
Remmarsjön
Gammtratten
ån
Riset
Lägstasjön
berget
Degersjö i rött och projektområdet
TärnickOrrvinKarta 1. Översiktskarta
med det aktuella området
från 2009 i blått.
kullen
berget
!
Jenkullen
Tällvattnet
Remmarberget
Flärk
Hemtorp
Siberget
514
Tretjärn-
!
Kullberg
Högtjärn
Gafselsjön
let
höjden
Långmyrtorpet
se
50 0
Skallberget
Gammbod-
Översiktskarta
Norrtjärn
!
Båsberget
Kalvbäcken
Tjärn
32 5
!
!
Storsjö
StorRödvattenssjön
Trattberget
!
d
ud
!
30 0
Västanbäck
Isbäck
355
594
!
nm
!
!
Västanå
Lillsele
!
!
SörGulkälsberget
Nybygget
Blackfjället
508
!
!
! !
!
! !
!
! !
!
Rissjöberget
Sjö
!
!
Gulsele
Lappvallen
!
! !
!
Långvattnet
431
40 0
! !
Gulkäl
263
Klubben
Stångsjöberget
!
!
Storhöjden
Nymyra
!
!
Gulsele
kraftstation
473
Nybo
Storaggkojan
Stavro
Sör-Gällarb.
MossaträskStormyran
499
Mossaträsk
ER
30 0
D
377
!
!
90
581
Tjäl
Gulkälen
!
Gårmyrberget
Riså
n
Rönberget
439
N
NL A
MA
!
400
!
Brattsele
Nytjärn
Norrsjö
Storsjön
559
Eliasmyrorna
! !
! !
Lillselbodarna
Nymyran
G
ÅN
ND
382
50
0
! !
! !
!
Hundselet
en
! !
! !
an
Gulltoppen
!
Holmträsk
! !
Storberget
507
PL A
Tegelträsket
l
da
! !
30
0
Hällby
kraftstation
Brattfors
!
Äs
s
Lakasjöb.
Stavsberg
Stavarsjö
Stensjön
Stavarsjöberget
V Nordås
Andersmark
Tegelträsk
Hedlunda
Lakasjö
!
Väster- Stavarsjön
Stavarsjön
255
Ö Nordås
LAP
!
jö
es
Raningsberget
! !
Hömyran
489
Mesjöberget
Skallberget
Tuvmyråsen
Holmträsket
! !
0
40
Åkerbränna
Trehörningen
348
Tallås
Aspberget
Mesjön
Larsberget
30 0
Råberg
Råsjön
Björnberget
Björnlandets
40 0
Häggsjö
nationalpark
Häggsjön
Kvarnmon
Vitmossaberget
M
0
40
293
NorrHedvattensjön
SörHedvattensjön
Hälla
Näverberget
Brånaberget
Kvällsberget
Bergvattenkullen
Björkvik
Mesjöliden
Storberget
Hemberget
Hällbymagasinet
Stormyrberget
Långberget
Viska
45 0
!
Rudolvslund
n
llå
Sågbo
Näverberget
587
Långvattnet
5
32
n
LAPPLA
ND
ÅNGE
RM AN
LA ND
sjö
Åkerberget Kulterkälen
ä
Kv
Riskullbodarna
m
Sä
Björksele
ån
Ytterrissjöfäb.
40 0
Påludden
Sörgravsjö
Blakliden
Brånaberget
Brännberget
348
Gravsjön
Oxliden
!
390
Holmsele
!
Flärk
Långvattensjön
Holmstrand
Norrgravsjö
Åsen
n
c ke
Västervik
Ö Gafsele
V Gafsele
Stensvattenbodarna
Stensvattnet
Nybodarna
LångvogsStensvattenberget
490
berget
Kälsbodarna
V Kortingvattnet
335
Ytterrissjö
Svedjan
Häggsjömon
Varmvattenbodarna
Kortinghöjden
Ytter-Rissjön
n
Sämsjön
321
Kalmsjön
nå
te
Pärlström
Baktoberget
Ytter-Gottsarn
ä
nb
Risberget
Svartbergsfäbodarna
Båtsjön
Båtsjöberget
Babelsberget
Gravsjöberg
Sockerberget
Fjälltuna
Gammelåker
Mevallsberget
Lögda
431
te
vat
465
Klippen
Svanamyran
Baksjöberg
Baksjöåsen
in
Sk
299
Vispsjöberget
t
va
ng
Lå
Svartberget
Berget
Österstrand
Nordansjöb.
Skönvik
Framnäs
Överrissjö
Vispsjön
!
Viskaliden
!
608
Ox
ån
90
en
älv
Herrskog
Granliden
Näsliden
Vitberget
!
Tjärnmyran
Basarsjön
Österås
Oxvattnet
!
Burselberget
!
n
ma
er
Valvattenfäbodarna
Gammelgårdsfäbodarna
Fäbodliden
Mossavattnet Betsarn
Borgfäbodarna
!
Åliden Hötjärnen
Basarmyran
587
!
Östernoret
Västernoret
!
!
47
5
g
Ån
Fäbodberget
Oxvattensjön
5
32
430
Borgen
!
Trehörningen
Grundsjön
Andersmyran
380
!
Örnflärkkojan
Skalmsjön
Nordansjöberget
Kebbeberget
0
45
!
Vallen
Höksjön
Åtjärnliden
Gammelgårdsberget
!
!
Sörnoret
Forsnäs
Granliden
35
0
363
n
512
!
Insjön
Sörnorbodarna
Borgholm
394
!
Hästberget
Stensjön
525
!
!
Baksjön
Kv ä
llå
Sundmon
289
Tallsjö
Lappgrundåsen
Gi g
ån
!
!
Lanaträsket
Kittelforskojan
40 0
325
Käringträsket
Åtjärntorp
ÖsterStorsjö
!
!
Kvällträsk
406
Storsjön
!
Stor-Stutvattnet
Remsjön
Svedjeberget
Skalberget
!
!
!
Västernorbodarna
VästerStorsjö
Abborrvattnet
Gigsele
Baksjönäs
Gigtaberget
Baksjö
Brännan
Sjeltie
Baksjöberget
364
sjö
Kälberget
Häståsen
ån
Gig
Åsele
572
!
!
!
Söråsele
Lomsjöklippen
NördLomsjöberget
Lillsjönäs
Kullerbacka Bomsjön Bomsjö
Norrstrand
!
!
Västerled
Högåsberget
45 0
!
!
!
Hammar
Jällarsjön
Sä
m
316
!
Visjöberg
538
Tallboberg
Nördberget
!
!
!
Mattismyrberget
!
0
35
Nygården
Bodberget
92
Algovik
Svartbäcken
Blåviken
Storberget
Borgsjö
483
Söråselbodarna
Visjömon
Baksjön
Orgnäs
Bodvikb.
n
!
rn å
!
Orrberg
Lögd ån
!
dammen
42
5
Orgsjön
Ålandet
!
Kv
a
!
!
Bräntberget
Jakobsbrunn
!
!
!
!
Inför ansökan genomför sökanden samråd.
Syftet med samrådet är att ge sakägare såsom
Älgsjö
närboende, naturskyddsföreningar,
myndighe-
42
5
!
Efter detta samråd har projektet minskats. I den
bortvalda delen finns ett antal kungsörnsrevir
som skulle kunna påverkas negativt av en etablering. Konsekvenserna för rennäringen inom
det större området är också svårbedömda.
32
5
!
För att kunna genomföra anläggandet av vindkraftparken krävs tillstånd enligt miljöbalken.
Anläggningen definieras som stor vindkraftanläggning, prövningskod B 40.90 enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Bågaliden
Angsta
!
Kontaktperson: Fredrik Sander
Telefon: 0141-44 11 51
Mobil: 0733-96 21 10
e-post: fredrik.sander@telecon.se
Projektet har också fått ett nytt namn, Vindkraftpark Bäckaskog, då det tidigare namnet
Skallberget hänvisade till ett berg som ligger i
den del av projektet som tagits bort.
Nordex Sverige AB
Kungsängsvägen 25
753 23 Uppsala
Telefon: 018-18 59 00
Organisationsnummer: 556756-9792
1.3 Företagen
TCC AB är ett projektbolag inom Teleconkoncernen.
Telecon AB är verksamt inom vindkraft- och
telekommunikationsbranschen och har sitt säte
i Motala. Verksamheten består av bland annat
byggnation av master för telekommunikation
och vindmätning, Telecon är en av Sveriges
största aktörer inom vindmätning och erbjuder
system för försäljning tillsammans med montage och underhåll av utrustningen. Företaget
har också en gren som arbetar med installation
och underhåll i mobila telenät.
1.4 Tidplan
Vindmätning har pågått kontinuerligt sedan maj
2009 med både mast och SODAR. Avtal mellan
Sveaskog och TCC angående det aktuella projektet undertecknades 2009. Samrådet planeras
att starta i september och avslutas november
2012. Särskilda inbjudningar kommer gå ut
under sepember månad för planerade samrådsmöten. Tillfälle att yttra sig (skriftligt och/eller
muntligt på möten) över planerna ges fram till
och med den 10 november 2012.
Telecon är delaktiga som projektörer i flera
vindkraftsprojekt både på uppdrag av kunder
och i egna projekt.
Kompetterande inventeringar och studier planeras att utföras under september för att slutföra
miljökonsekvensbeskrivningen under januari
2013.
Projektbolaget TCC har i Bäckaskogsprojektet
som uppgift att driva tillståndsprocessen och är
det bolag som ska kontaktas vid frågor rörande
samrådsprocessen.
I början av 2013 planeras ansökan inges till
Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen i
Västerbotten.
Nordex Sverige AB är ett dotterbolag inom
Nordexkoncernen. Nordex Energy GmbH är
en av världens största tillverkare av vindkraftverk och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001.
Nordex vindkraftverk på 2,5 MW har funnits
på marknaden sedan år 2000 och konceptet är
väl beprövat. Bolagets vindkraftverk finns idag
i drift i många länder över hela världen vilket
ger en bred erfarenhet av projekt under olika
betingelser. Nordex AG, som är koncernmodern,
är listat på Frankfurt-börsen.
Ett tillståndsförfarande förväntas ta minst ett
halvår varför tillstånd möjligen kan förväntas
under sommaren 2013.
När anläggningen kan börja uppföras är bereonde av när en elanlutning kan stå färdig. Det
saknas idag (sepember 2012) möjlighet att
ansluta anläggningen till elnätet, dock pågår
arbetet för att kunna påbörja arbetet med att
bygga nya ledningar samt anslutningpunkt i
stamnätet. Anläggningen kan troligen uppföras
tidigast 2015.
Nordex kärnverksamhet är tillverkning och
försäljning av vindkraftverk men företaget
bedriver även projektutveckling i Sverige och
andra länder.
1.3.1 Administrativa uppgifter
1.5 Inbjudna till samråd
Telecom connect & construct i Motala AB
(TCC AB)
Strandvägen 169
591 46 MOTALA
Organisationsnummer: 556627-8056
Följande inbjuds till samråd. Andra aktörer kan
tillkomma i samrådsförfarandet.
• Allmänheten
• Närboende och fastighetsägare kring området
• Jaktlag
• Fiskevårdsområde
5
• Hembygdsföreningar
• Statliga myndigheter
• Telecombolag
- Bergsstaten
• Åsele kommun
- Boverket
• Örnsköldsviks kommun
- Energimyndigheten
• Länsstyrelsen Västerbotten
- Försvarsmakten
• Länsstyrelsen Västernorrland
- Kammarkollegiet
• Naturskyddsförening
- Luftfartsverket
• Vattenfall
- Myndigheten för samhällskydd och beredskap
• Sveaskog
- Naturvårdsverket
• Vilhelmina södra sameby
- Post- och Telestyrelsen
• Vilhelmina norra sameby
- Riksantikvarieämbetet
• Vägsamfällighetsförening
- Sametinget
• Västerbottens ornitologiska förening
- Skogsstyrelsen
• Lantbrukarnas riksförbund
- Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU
- Svenska kraftnät
- Trafikverket
- Transportstyrelsen
- Vindkraftssamordnare
Nordex vindkraftverk.
6
2 Verksamhetsbeskrivning
• Vindförhållanden
- Årsmedelvind på 72 m höjd enligt MIUU-kartering (ref. till fotnot)
- Öppet landskap eller höjd med fria vidder, låg
turbulens
• Infrastruktur etc.
- Vägar eller möjlighet att bygga väg, inte för
brant lutning
- Möjlighet att arrendera mark
- Gärna område föreslaget som riksintresse för
vindkraft
2.1 Lokalisering
Projektet Vindkraftspark Bäckaskog ligger i
Åsele kommun, Västerbottens län cirka 23 km
söder om Åsele. Projektet ligger på Storberget,
som har flera mindre toppar, vilket framgår av
karta 2. Projekteringsområdet uppgår till ca 890
ha.
• Elanslutning
- Ekonomiskt rimligt att dra elledning till anslutningspunkt
- Tillräcklig kapacitet i elnätet
Sveaskog äger fastigheten Åseleskogen 1:1 där
projekteringsområdet ligger.
• Bostäder och skyddade områden
- Tillräckligt långt från bostäder för att klara
krav för ljud och skuggor
- Skyddade områden eller riksintressen vars
värden påtagligt kan skadas
- Försvaret och flyget
2.1.1 Bedömningsgrunder för lokalisering
Var vindkraftsverk kan placeras är beroende av
en rad olika faktorer, nedan redogör vi för de
viktigaste.
• Samhällsplanering
- Området är utpekat som lämpligt för etablering
av vindkraft i Åsele kommuns vindkraftplan
samt också i huvudsak utpekat som riksintresse
för vindkraft.
Vindtillgången på platsen där vindkraftverk placeras är den viktigaste faktorn för energiproduktionen. Vindens energiinnehåll är proportionellt
mot vindhastigheten i kubik, d.v.s. fördubblas
vindhastigheten ökar energiinnehållet 8 gånger.
Vindkraftverk producerar el vid vindhastigheter
mellan 3–25 m/s. Detta innebär att vindkraftverk i Sverige under ett normalår producerar el
under drygt 6 000 av årets 8 760 timmar.
Storberget på vilket projekt Bäckaskog ligger
har valts som lämplig plats efter denna analys.
I miljökonsekvensbeskrivningen kommer de
övriga alternativa lokaliseringarna som valdes
bort till förmån för detta projekt att beskrivas
närmare om det efterfrågas.
Avgörande för om en plats är lämplig för etablering av vindkraft är att vindförhållandena är så
pass goda att kostnaden för investeringen kan
motiveras.
2.2 Omfattning
För att en plats ska vara intressant är det också
viktigt att det finns vägar och möjlighet till
elanslutning i närheten. För att byggnationen
ska bli genomförbar krävs naturligtvis även att
projektören får möjlighet att arrendera marken
på den aktuella platsen. En begränsande faktor
är det avstånd som bör hållas till bostäder bland
annat med hänsyn till störning av det ljud som
vindkraftverken avger. Etableringen kan också
utgöra en konflikt för rådande riksintressen,
luftfart, försvar samt tele-, TV- och radiokommunikation.
2.2.1 Antal verk
Vindkraftsparken kan komma att bestå av upp
till 15 vindkraftverk.
2.2.2 Effekt och energi
Ett vindkraftverk i det här läget beräknas producera ca 7000 MWh per år vilket med 15 vindkraftverk ger en total produktion av 105 GWh.
Om en eluppvärmd villa antas förbruka 25000
kWh/år kommer vindkraftparken att kunna
försörja ca 4200 villor.
En analys har genomförts av möjliga platser i
Åsele kommun för vindkraftsetableringar. Analysen tar hänsyn till följande omständigheter:
2.2.3 Alternativ omfattning
Alternativ omfattning är att minska antalet
vindkraftverk i projektet. Anledningen till att
7
göra detta kan vara om vindförhållandena inte
bedöms vara tillräckligt bra vid någon av de
planerade vindkraftverkens position eller om
turbulensen från andra vindkraftverk är ogynnsam. Den fortsatta utredningen kommer att visa
om det blir aktuellt att justera vindkraftverkens
positioner eller antalet vindkraftsverk.
vindkraftverk med en totalhöjd på max 200 meter vilket är den högsta höjd som kan nås med
de planerade vindkraftverken. Verken kommer
att vara vita.
Vindkraftverken har en trebladig rotor som
överför vindenergin till generatorn vilken i sin
tur omvandlar energin till el. På vindkraftverket
sitter vindmätare och vindriktningsvisare som
ser till att vindkraftverket automatiskt vrids mot
vinden. Vindkraftverket har variabelt varvtal
så att påfrestningar, effektuttag och ljudnivå
optimeras efter vindens variationer. Vindkraftverken är tekniskt avancerade med automatiserad styrning och fjärrövervakning. Vid extrema
vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar.
2.3 Utformning
2.3.1 Typ av vindkraftverk
Vindkraftverken som planeras i vindkraftparken är av märket Nordex. Den mest aktuella
turbinen är N117 och av olika anledningar kan
också N100-modellen väljas vid en eller flera
positioner i projektet. Ansökan kommer att vara
utformad för att ge utrymme för båda dessa
modeller.
N117 har en rotordiameter på 117m och N100
har en rotordiameter på 100 meter. Tornhöjden
planeras bli 120 eller 140 meter. Tornet på 120
meter är ett ståltorn och tornet på 140 meter är
ett hybridtorn av stål och betong.
Två olika typer av fundament kan användas; antingen ett gravitationsfundament som består av
en ca 700 m2 stor betonggjutning vilken täcks
av jordmassor, alternativt ett bergsfundament
med förankringar nedborrade i berget. Val av
fundament sker efter en geoteknisk undersökning.
N117 som är det största verket har med en navhöjd på 140 meter en totalhöjd på 198,5 meter.
I tillståndsansökan kommer det att ansökas för
Den bästa tekniken och utformningen som är
beprövad och lämpligast vid byggtillfället kommer att användas.
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
D
Parklayout
Projektområde
D
0
Vindkraftverk
500
1 000
meter
[
©Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667
Karta 2. Preliminär placering av vindkraftverken
8
2.6 Beskrivning av verksamhetens olika skeden
2.3.2 Placering
Exakt hur vindkraftverk och vägar placeras i
området är beroende av en rad faktorer exempelvis dominerande vindriktning, turbulens,
beräknad ljudnivå, lokala naturvärden, arkeologiska lämningar, hydrologi och geologi etc.
Det behöver också vara ett visst avstånd mellan
vindkraftverken för att de inte ska påverka varandra negativt. Inte förrän all data insamlats går
det att göra en slutlig placering av varje enskilt
vindkraftverk, det vill säga i ett tämligen sent
skede av tillståndsprocessen. Den exakta utformningen kommer också att påverkas av vad
som framkommer i samråden och den slutliga
utformningen framgår av tillståndansökan och
i MKB:n kommer att redogöras för de faktorer
som ligger till grund för denna.
2.6.1 Anläggningsskedet
Under anläggningsskedet ska vägar dras, fundament anläggas, avställningsytor ordnas och
byggbaracker uppföras. Trafik med olika komponenter till vindkraftverken kommer köra till
platsen från lämplig hamn.
Befintliga vägar i vindkraftparken kommer att
förstärkas, justeras och användas i så stor utsträckning som det låter sig göras. Till viss del
planeras ny väg anläggas för att nå fram till alla
vindkraftverken.
De mest använda fundamenten är gravitationsfundament. Dessa består av ca 700 m3 betong
och är ca 21 meter i diameter. Om det finns
förutsättningar kan också så kallat bergförankrat fundament monteras. Dessa kräver att det
finns ett massivt berg där bergankare borras ner
cirka 15–20 meter ner i berget. Bergförankrade
fundament har fördelen att mängden betong
kan minskas. I båda fallen jämnas ytan ut först
innan fundamentet anläggs. Den nedersta delen
av vindkraftverkets torn förankras i fundamentets armering, den så kallade ingjutningssektionen. På fundamentet läggs sedan grus och
uppgrävda massor återplaceras över plattan som
jordtäckning.
En preliminär parklayout presenteras dock i karta 2 för att ge en ungefärlig bild av hur verken
kan komma att placeras.
2.4 Elanslutning
Ett kabelnät anläggs som förbinder vindkraftverken med varandra. Kabelnätet inom området
grävs ner längs med befintlig och planerad väg,
alternativt kan luftledning användas på vissa
sträckor. Respektive vindkraftverk ansluts till
kabelnätet via en transformator. Transformatorerna placeras i fristående byggnader om några
kvadratmeter vardera invid respektive vindkraftverk.
Själva vindkraftverket monteras sedan med
mobila kranar. Tornet lyfts på plats i sektioner.
Maskinhus och rotor lyfts därefter på plats.
Monteringen av ett vindkraftverk tar normalt
sett några dagar. Efter genomfört kontrollprogram kan sedan vindkraftverket kopplas till
elnätet och börja producera energi.
Koncessionshavaren i området är Vattenfall. Då
Vattenfall inte har någon möjlighet att ansluta
parken till sitt nät i området kommer parken att
anslutas till Svenska Kraftnäts nät. Detta kommer sannolikt att ske genom ett påstick på en
400kV-ledning ca 30 km österut, se översiktskartan, karta 1.
Bredvid varje vindkraftverk byggs en liten
transformatorkiosk vilken liknas vid ett hus på
drygt 10 m2 . Inom vindkraftområdet brukar
man även bygga en uppsamlingsstation, även
den ett litet hus på ca 30 m2, där kablarna från
alla vindkraftverken går in och kopplas om
till grövre ledningar som transporterar elen till
elnätet antingen via markförlagd kabel, luftledning eller båda delarna. Kablar dras i vägdiken
inom parken.
2.5 Vägar
I möjligaste mån kommer befintliga vägar att
utnyttjas och vid behov förstärkas. Inom området byggs nya grusvägar mellan vindkraftverken. Vägarna behöver vara ca 4,5 m breda. Vid
vägdragning tas hänsyn till känsliga biotoper
och våtmarker för att undvika onödiga ingrepp.
Åtgärder för att bibehålla vattengenomströmning och vegetation kommer vid behov att
vidtas.
9
3 Områdesbeskrivning
2.6.2 Driftsskedet
Under driftskedet producerar vindkraftverket
energi när det blåser mellan 3 m/s och 25 m/s.
Under respektive över dessa vindvärden stängs
produktionen av.
Transporter med lättare fordon sker till och från
vindkraftverken under driftskedet för att sköta
drift och underhåll. Serviceintervallet är ca två
gånger per år men mer omfattande under inkörningsperioden.
3.1 Vindförhållanden
Vindkraftsetableringar i skogsområden är en
relativt ny företeelse. Medelvinden i skogslandskap kan till synes vara hög men detta kan
i vissa fall vara missvisande. Skogen bromsar
upp vinden vilket leder till att det kan vara stor
skillnad på vindhastigheten på exempelvis 70
respektive 100 meters höjd (den s.k. vindgradienten). Det betyder att belastningen på vindkraftverket blir ojämn om rotorn inte kan placeras tillräckligt högt över marken där vinden
är jämnare. Dessutom skapar skogen turbulens
vilket ger påfrestningar på vindkraftverket och
sämre energiutbyte. För att turbulensen ska bli
så liten som möjligt är det viktigt att få möjlighet att bygga vindkraftverk på berg eller höjder
så att rotorn får ett så ostört läge som möjligt. I
sådana lägen finns det flera exempel på vindkraftanläggningar i skogslandskap som fungerar
mycket bra och ger ett gott energiutbyte.
Vindkraftverk tar liten markyta i anspråk och
normalt skogsbruk kan bedrivas i vindkraftparken under hela parkens livslängd.
Två olika typer av ljud kommer från vindkraftverken, dels ett aerodynamiskt ”svischande”
ljud och dels ett mekaniskt ljud från fläktssystem, pumpar, växellåda och generator. Det
mekaniska ljudet liksom det aerodynamiska har
minimerats på moderna maskiner.
Skuggeffekter kan uppstå från vindkraftverken när solen står lågt på en klar himmel. Hur
omfattande skuggor och ljudutbredningen är
framgår av beräkningar. Gällande riktlinjer
kommer att följas.
I enlighet med Transportstyrelsens (tidigare
Luftfartsstyrelsens) föreskrifter ska vindkraftverk förses med hinderljus. Om totalhöjden
är över 150 meter krävs högintensivt vitt blinkande ljus. Blinkande ljus krävs på de yttre
vindkraftverken i parken och fast ljus krävs på
övriga.
Nordex har mätt vinden i projektet med en 120
meter hög vindmätningsmast mellan maj 2009
och december 2011. I september 2011 kompletterades vindmätningen med en sodar som kommer att forstätta mäta vinden in i 2013. Projektet har goda vindresurser.
Genom en driftcentral kontrolleras vindkraftverken. Denna får data från vindkraftparken via
internet och kan därför placeras på annan ort.
3.2 Omgivning
Vindkraftspark Bäckaskog inryms inom ett
område beläget ca 23 kilometer söder om Åsele
samhälle, i kommunens södra del några kilometer från läns- och kommungränsen mot Västernorrland respektive Örnsköldsvik.
2.6.3 Avslutningsskedet
Efter cirka 25 år tas vindkraftverken ur drift. De
demonteras och kan återvinnas till största delen.
Redan idag finns företag som koncentrerat sin
verksamhet runt återvinning av uttjänta vindkraftverk. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftsdelar. Säkerhet kommer att ställas för att det ska finnas medel till att montera
ned vindkraftverken och återställa platsen.
Den planerade vindkraftparken ligger på Storberget med topparna Tjärnmyrkullen, Sörberget,
Älgmyrkullen, Östiberget och Lappmyrkullen.
Området domineras av skog med aktivt skogsbruk och saknar bebyggelse.
Projekteringsområdet för Vindkraftspark Bäckaskog omfattar ca 9 kvadratkilometer och ligger
på ca 450–525 m ö h. Inom området finns en
förhållandevis väl utbyggd infrastruktur med
skogsbilvägar. Anslutningsmöjligheter till elnät
finns ca 30 kilometer öster om vindkraftparken
10
Området utgör del av fastigheten Åseleskogen
1:1 och fastigheten ägs av Sveaskog.
skogsbilvägar leder in i området. Terrängen är
kuperad med många mindre toppar. På en del
ställen finns hällmarker. I sänkorna ligger mindre våtmarker. Norr om området finns en större
våtmark med en liten tjärn.
3.3 Kommunala planer
Åsele kommunfullmäktige har antagit en vindkraftsplan för att få kontroll på den fortsatta
utbyggnaden av vindkraften i kommunen. Projektet överensstämmer med tillägget till översiktsplan, där utredningsområdet har befunnits
vara lämpligt för vindkraftsexploatering. Därmed föreligger ingen konflikt med kommunala
planer.
3.5 Geologi
I SGU:s jordartskarta framgår att utredningsområdet domineras av tunt jordtäcke på berg, med
små fläckar av berg i dagen. I sänkorna finns
torv. Runt omkring parken finns större andel
morän.
3.4Landskapsbild
3.6Boendemiljö
Landskapet kring den planerade vindkraftparken är ett storskaligt kuperat skogs- och myrlandskap med sparsam bebyggelse. Landskapet
är relativt sjörikt och en mil västerut rinner
Ångermanälven.
Närmaste bebyggelse är ett hus i Hedvattnet
och några hus vid Sör-Hedvattensjön, ca 1,5
km sydväst om områdesgränsen. Den lilla byn
Långvattnet ligger nordöst om parken, dit är det
ca 2,5 km från områdesgränsen.
Vindkraftverken planeras i ett område som är
helt präglat av skogsbruk. Stora delar av skogsmarken utgörs av hyggen och ungskog och flera
Söderut ligger Tuvmyråsen och Holmträsk, 5–6
km bort.
Vindkraftparken planeras på bergen sydväst om byn Långvattnet.
11
3.7 Naturmiljö
träd och död ved. Området bedöms i sin helhet
bestå av olika bestånd som bör nyckelbiotopsklassas. Delar bör klassas som nyckelbiotopen
barrnaturskog. Detta gäller inte minst den del
som ligger på Östiberget. I övrigt bör området
utmed bäcken klassas som nyckelbiotopen barrsumpskog och bäckmiljön som nyckelbiotopen
naturlig skogsbäck. Lappmyrkullen utgörs av
skog som bör klassas som nyckelbiotopen barrnaturskog eller barrskog. Objektets avgränsning
är något osäker, eventuellt kan området vara
något större mot NV.”
Sökanden lät utföra en naturvärdesinventering
2008 inför planeringen av den större vindkraftpark som det nu aktuella området är del av. Där
konstateras att större delen av det tidigare utredningsområdet Skallberget nyttjas för skogsbruk.
Stora delar av området utgörs av hyggen och
ungskog. Ett intensivt skogsbruk har medfört att
naturvärdena i området begränsats.
I inventeringen pekas två mindre områden med
höga naturvärden ut, söder och norr om de nu
föreslagna vindkraftverken. Se karta 3. Områdena beskrivs på följande sätt i inventeringen:
Tjärnmyran, naturvärdesklass 2:”Ett större
sammanhängande våtmarksområde av varierande utseende och hydrologi. Området är bitvis
mycket blött och här och var med vattenspeglar.
Området är bitvis trädbärande och bitvis helt
öppet. Genom området rinner en bäck. Variationen bidrar till att området har potential som
häcklokal för många våtmarksfåglar.”
Lappmyrkullen och Östiberget, naturvärdesklass 1:”Ett större sammanhängande område
med naturskog. Enligt Sveaskogs hemsida har
granskogen på Östiberget en beståndsålder på
173 år. Denna del är klassad som en naturvärdesskog av bolaget, m a o en skog som Sveaskog har hög ambition att bevara. Objektet har
ett mycket högt naturvärde och bör i sin helhet
betraktas som värdekärna enligt naturvårdsverkets metodik av avgränsning av skog vid reservatsbildning. I området finns mycket gott om
olika naturskogselement både i form av gamla
Tjärnmyran och en myr öster om parken är av
klass 2 i länsstyrelsens våtmarksinventering.
Ett 90-tal fågelarter har rapporterats i området
bl a dalripa, orre, tjäder, kungsörn, sparvuggla,
pärluggla, spillkråka och tretåig hackspett.
Tjärnmyran
Miljöintressen
Projektområde
Vindkraftverk
Fornlämningar
Höga naturvärden
Sumpskog
Nyckelbiotop
Våtmark klass 1
Våtmark klass 2
Riksintresse rennäring
Riksintresse vindbruk
0
500
1 000
meter
©Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667
Karta 3. Miljöintressen
12
Sökanden har låtit göra en separat studie avseende kungsörnar i området. Där framgår att
det i den sydöstra delen av det tidigare, större,
utredningsområdet finns åtminstone en häckning av kungsörn, eventuellt två. Runt omkring
finns dessutom ytterligare 4-6 kungsörnspar
med bon inom 10- 12 km radie. Detta gör att
kungsörnsförekomsten i och runt denna del av
utredningsområdet får anses mycket hög med
svenska mått mätt. Detta gör också att många
kungsörnar rör sig i och runt området under
hela året. I nordvästra delen av utredningsområdet, runt Storberget, finns däremot inga uppgifter om häckande kungsörn och det bedöms inte
heller finnas några lämpliga boplatser. Detta
har varit en av orsakerna till att vindkraftparken
minskats till sin aktuella omfattning.
Vid fältbesöket 2008 noterades spillning efter
älg, ren, skogshare och rödräv. Enligt uppgifter
från lokalbefolkningen finns det regelbundet
björn i området och troliga spår noterades.
Även lo och järv torde passera ibland.
Det finns inga naturreservat eller Natura
2000-områden inom eller i närheten av vindkraftparken.
Liten tjärn och äldre skog vid Östiberget.
Markerna inom området präglas av skogsbruk.
13
3.8Kulturmiljö
finns idag 19 registrerade renskötselföretag med
sammanlagt ca 50 medlemmar. Medlemmarna i
samebyn livnär sig huvudsakligen på renskötsel.
En arkeologisk utredning beställdes av sökanden 2008 inför planeringen av den större vindkraftpark som det nu aktuella området är del av.
De vinterbetesgrupper som nyttjar området vid
Skallberget kommer västerifrån på förvintern
och betar sig österut. Det sker genom en organiserad betesgång med en medveten styrning
av renarna, för att optimera användningen av
betesresurserna.
Enligt utredningen ger Skallberget (det större
område som beskrivs i utredningen) intryck av
att vara ett lämpligt val för vindkraftverk ur kulturmiljösynpunkt. I området saknas kända kulturmiljöer och registrerade fasta fornlämningar.
I omgivningarna finns utvärderade värdefulla
miljöer ur kulturmiljösynpunkt och registrerade
fasta fornlämningar, dock på sådana avstånd
från den planerade vindkraftsparken att de
inte berörs. De kulturmiljöer och kända lämningar som finns i omgivningarna visar att det
större område, som Skallberget är en del i, har
en mångfald karaktäristiska objekt för denna
landsände, med stenåldersmiljöer i dalgångarna,
samiska indikationer i både dalgångar och uppe
på berg samt spår efter nybyggarnas kolonisation på några platser.
Under vårvintern sker uppsamling öster om
utredningsområdet. Då samlas hela renhjorden,
det vill säga hela kapitalet, för flyttning till sommarbeteslandet. Detta innebär att varje störning
som uppstår kan få mycket större konsekvenser.
Flytten är starkt tidpressad eftersom den begränsas av tiden för kalvning. Dels ligger snön
kvar på fjället vilket innebär att renarna inte kan
komma upp för tidigt och dels ska renarna vara
väster om odlingsgränsen senast 1 maj enligt de
bestämmelser som finns. Det finns en risk för
abortering av kalvar eller för tidig kalvning, när
tidspress leder till ökat arbetstempo och drivning av hjordar.
Vidare anges i utredningen att det enligt kartbilden och med rådande kunskapsläge är potentialen att hitta fornlämningar och andra kulturlämningar liten inom större delen av området.
Troligt är dock att fornlämningar och andra
kulturlämningar finns oregistrerade på några
platser.
Samling och flytten till den hage som ligger
strax öster om Vindkraftpark Bäckaskog sker
under optimala förhållanden under en dag med
samlad hjord med stöd av skoter och helikopter. Vanligtvis sker flytten efter den flyttled som
ligger öster om det aktuella utredningsområdet
men vid besvärliga snöförhållanden nyttjas
även närliggande väg. Vid flytt efter väg krävs
en intensivare arbetsinsats. Helikoter används
vid flytt och spaning. Flytten kan vara tidskritiskt beroende på snöförhållanden etc som kan
innebära att de kalla morgontimmarna är viktiga. Flytten mellan övernattningshagen öster om
Solberg vid Nyåker och hagen vid Bäckaskog
är den längsta enskilda sträckan under flytten
västerut.
3.9Jakt och friluftsliv
Inom området förekommer jakt och fiske samt
sannolikt svamp- och bärplockning. Ingen kommersiell friluftsverksamhet, eller vandrings- eller skoterleder, finns i utredningsområdet.
3.10 Rennäring
Den planerade vindkraftsparken ligger inom
Vilhelmina södra samebys vinterbetesmarker.
En utredning har genomförts av Nordex/TCC
AB kring påverkan på samebyn och rennäringen
(”Finns förutsättningar för hållbar rennäring
och vindbruk på Skallberget, Åsele kommun”).
I övernattningshagen sker sedan utfodring och
samling för vidare flytt. Under optimala förhållanden kan hjorden flytta samlat men vissa år
samlas hjorden utefter vägen mot fjället.
En flyttled av riksintresse och ett kärnområde av
riksintresse berörs av planerad vindkraftspark.
Vilhelmina södra sameby är den sydligaste
fjällsamebyn i Västerbottens län och har sina
åretruntmarker i Vilhelmina och Dorotea kommuner samt en del av sommarbetet i Norge.
Samebyn har sina vinterbetesmarker i Kramfors,
Örnsköldsvik, Sollefteå, Dorotea, Åsele, Strömsund och Vilhelmina kommuner. Detta innebär
att samebyn bedriver sin näring i Västerbotten,
Västernorrland och Jämtlands län. I sambyn
3.11Jord- och skogsbruk
I hela utredningsområdet bedrivs aktivt skogsbruk. Marken ägs av Sveaskog. Någon jordbruksmark finns inte.
14
4 Förväntad
påverkan
På långt håll kommer vindkraftverken att synas
där Storberget syns idag. Det kan vara längs vägen förbi Holmträsk och från vägen nordöst om
Långvattnet. På de flesta håll skyms sikten av
skog och mindre höjder närmare betraktaren. På
långt avstånd är anläggningen inte dominerande.
De stora verken är i samklang med landskapets
stora skala.
Avsnittet kommer utvecklas under projektets
planeringsprocess och arbetet med att miljökonsekvensbedöma etableringen av vindkraftsparken beskrivs i projektets miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Risker för betydande
miljöpåverkan kommer särskilt beaktas i det
fortsatta arbetet.
Verken kommer troligen att synas på närmare
håll från Hedvattnet och delar av Långvattnet.
När det är mörkt syns verkens hinderbelysning.
Från stugorna vid Sör-Hedvattensjön döljs verken av skog.
Om man rör sig i markerna på själva berget
kommer verken att döljas av skog på vissa håll,
där man inte har öppna siktlinjer över hyggen
eller myrar. I närområdet kring verken kommer
de givetvis att dominera landskapet. Tillfartsvägarna kommer också att bli nya inslag i landskapet.
4.1 Landskapsbild
Vindkraftverken är stora anläggingar som placeras i ett landskap där människans påverkan
i huvudsak syns i form av att det sedan länge
bedrivs skogsbruk. Det blir ett nytt inslag i
landskapsbilden, som avviker i karaktär från det
landskap man är van vid.
Upplevelsen av landskapet är subjektiv, och
konsekvenserna av vindkraftverkens påverkan
är delvis beroende av betraktarens inställning
till exploateringen.
Fotomontage som visar hur vindkraftverken kan
komma att upplevas från olika platser kommer
att redovisas i MKB.
En beteshage för rennäringen ligger ca 2 km öster om vindkraftparken.
15
4.2Boendemiljö
Vindkraftverken kan påverka människors
boendemiljö genom visuell påverkan, buller
samt skuggor och reflexer. Visuell påverkan
behandlas ovan.
modern teknik kan vindkraftverken styras
så att värdet 45 dB(A) kan medges under
dagtid.
När det är stiltje står vindkraftverken stilla
och hörs inte alls. När vindhastigheten
överstiger 8 m/s överröstas svischet från rotorbladen av vindbrus, lövprassel och annat
4.2.1 Buller
bakgrundsljud. Det är alltså vid vindstyrkor
Ljudet från vindkraftverk skiljer sig från
från startvind vid 3 m/s och upp till 8 m/s
annat industribuller. Ljudet kommer från
som vindkraftverken hörs mest, och de
rotorbladen och består av ett aerodynamiskt maximala värdena uppnås bara när det blåsvischande ljud. För vindkraft tillämpas i
ser ca 8 m/s. I marknivå invid vindkraftverSverige som regel Naturvårdsverkets riktket är ljudnivån ca 55 dB(A) vilket innebär
värden för industribuller. Med riktvärde av- att man kan konversera i normal samtalston
ses värden som normalt inte bör överskridas. under ett vindkraftverk i drift.
Vid bedömning har i de flesta fall nattvärdet
En ljudberäkning har genomförts enligt
40 dB(A) vid bostäder angetts som villkor
Naturvårdsverkets rekommendationer i
av tillståndsmyndigheten vilket innebär ett
avstånd på ca 500-1000 m. Riktvärdet avser simuleringsprogrammet WindPRO (ett
dataprogram som är speciellt framtaget för
maximalt tillåten ljudstörning och beräkberäkningar
avseende vindkraft). Ljudbeningsmetoden utgår ifrån ett värsta fall d.v.s.
räkningen avser 15 vindkraftverk av modell
att det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Med
Karta 4. Beräknad bullerutbredning
16
16
Nordex N117 på 140 meters torn. Med
denna uppställning klaras riktvärdet 40 dBA
vid samtliga bostäder, se karta 4. Vid de närmaste husen, sydväst om parken, är ljudet
så lågt som under 35 dBA.
4.2.2 Skuggor
När solen står lågt på en klar himmel och
det blåser så att rotorn snurrar kan vindkraftverket kasta långa svepande skuggor.
Om skuggorna når in på tomten eller in
genom fönster i bostadshus kan de uppfattas
som störande. Beräkning av teoretiskt maximala antalet skuggtimmar kan genomföras
med dataprogrammet WindPRO. Beräkningen visar antalet skuggtimmar per år för
det värsta fallet, d.v.s. som att solen alltid
skiner från en klar himmel, det alltid blåser
så att rotorn snurrar vinkelrätt mot bostaden
och inga hinder i form av vegetation eller
byggnader finns.
Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har dock
i praxis arbetats fram en rekommendation
som innebär att den teoretiska skuggtiden
för störningskänslig bebyggelse inte bör
överstiga 30 timmar per år och maximalt
30 minuter per dag. Detta skall säkerställa
att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8
timmar per år och 30 minuter per dag.
Om risk för skuggor föreligger kan vindkraftverk förses med skuggdetektorer som
automatiskt stänger av turbinerna under den
kritiska tiden.
En beräkning i WindPRO visar att den
teoretiskt maximala skuggutbredningen inte
kommer att överstiga det rekommenderade
riktvärdet vid några bostadshus, se karta 5.
Karta 5. Beräknad skuggutbredning
17
17
4.3Naturmiljö
av markanvändandet kan leda till merkostnader och merarbete för samebyn.
Vid utformningen av vindkraftparken komDrift och underhåll av vindkraftverken innemer hänsyn att tas till de utpekade områdena i naturinventeringen. Befintliga skogs- bär också mänsklig aktivitet som kan störa
renen om den befinner sig i området. Det
bilvägar som går genom det södra området
finns däremot inte entydiga resultat som vikan användas för transporter, men mindre
intrång kan bli aktuella om de behöver bred- sar om även driften uppfattas som störande
av renarna.
das. I övrigt har markerna låga naturvärden
och etableringen påverkar således värdeVindkraftparken kan innebära en säkerfulla naturmiljöer i liten grad.
hetsrisk vid flygning med helikopter vilket
innebär
att möjligheten att flyga över vindDe mindre våtmarkerna inom området
kraftsetableringen
påverkas. Kraftledningar
undviks vid vägdragning och krav ställs på
genomförandet så att ingen oavsiktlig skada till och från parken kan också innebära
säkerhetsrisk. Helikopter används idag vid
sker.
flytt av ren och vid samling och spaning
Projektet har anpassats för att inte störa de
efter ren.
kungsörnsrevir som finns längre åt sydöst.
Rendriften har ett beroende av flexibilitet
vad gäller betesmarker och flyttleder. Denna
4.4Kulturmiljö
flexibilitet kan påverkas av olika exploateringsintressen som sammantaget leder till
Projektet bedöms påverka kulturmiljön i
svårigheter för samebyn att bedriva sin näliten grad eftersom inga kända forn- eller
ring,
så kallade kumulativa effekter. Hur de
kulturlämningar finns inom området.
kumulativa effekterna långsiktigt påverkar
rennäringens förutsättningar kan inte fullt ut
Den arkeologiska utredningen som sökanbedömas inom detta enskilda projekt.
den låtit göra bedömer att projektet inte
kommer att påverka de kulturmiljöer som
Den flyttled som nyttjas under flytten
finns utanför vindkraftparken. Potentialen
västerut
ligger strax öster om planerad
att hitta fornlämningar och andra kulturlämningar inom parken bedöms också som liten. park. Den alternativa flyttvägar som finns
beskrivna som riksintressanta i området används inte idag eftersom de bedöms obrukOm fornlämningar påträffas inom området
bara på grund av andra markanvändare,
kommer detta att beaktas vid placering av
främst skogbruket.
vindkraftverk och vid vägdragning.
4.5Jakt och friluftsliv
4.7 Jord- och skogsbruk
Vindkraftparken innebär inga restriktioner
för jakt i området. Några långsiktiga effekter på jaktbart vilt i området förväntas inte
men under byggskedet kan det bli störningar.
Projektet kommer att medföra att skogsmark tas i anspråk. Detta bedöms få små
konsekvenser för skogsbruk som näring och
naturresurs. Vägarna till verken kan nyttjas
av skogsbruket.
Annat friluftsliv torde förekomma i liten
omfattning i utredningsområdet.
Inga jordbruksintressen berörs.
4.8Ispåverkan
4.6Rennäring
Rennäringen påverkas genom direkt förlust
av betesmark och fragmentering men även
indirekt förlust av mark genom ökade barriär effekter och störd betesro. Förändringen
18
18
Under vissa förhållanden vintertid kan
isbildning ske på vindkraftverkets vingar. Is
kan slungas iväg vilket kan medföra fara för
människor och djur som vistas i närheten.
Nordex har genomfört tester för att mini-
mera risker till följd av isbildningen. Skyltar Sveriges Geologiska Undersökning. SGU:s
kommer sättas upp runt omkring på lämpkarttjänster http://www.sgu.se/sgu/sv/proliga platser för att varna för detta. Vindkraft- dukter-tjanster/kart-tjanst_start.htm. Augusti
verken kommer att förses med avisningssys- 2012.
tem. Riskerna bedöms bli små då problemet
förekommer sporadiskt och antalet personer Riksantikvarieämbetet. Kartverktyget Fornsök. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/
som kan beröras är litet.
search.html. Augusti 2012.
Kartunderlag © Lantmäteriet.
5 Källor
5.1 Skriftliga källor
Enetjärn Natur AB och Amalina Natur och
Miljökonsult. 2008. Naturvärdesinventering
i den planerade vindkraftparken på Skallberget.
Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner.
2009. Vindkraftplan för Södra Lappland –
tillägg till översiktsplan. Oktober 2009.
Landskapsarkeologerna. 2009. Skallberget
i Åsele kommun, Västerbottens län. Kulturmiljöanalys för planering av vindkraftverk.
Vectura. 2011. Rapport:Finns förutsättningar för hållbar rennäring och vindbruk på
Skallberget, Åsele kommun? Konsekvenser
för Vilhelmina Södra Sameby.
Västerbottens Ornitologiska Förening. 2010.
Kungsörnsinventering 2010 över det föreslagna vindkraftsområdet Skallberget, Åsele
kommun.
5.2 Elektroniska källor
Länsstyrelsen i Västerbottens län. GIS-data.
http://gis.lst.se/lstgis. Augusti 2012.
Sametinget. Underlag för planer. http://
www.sametinget.se/underlag Augusti 2012.
Skogsstyrelsen, Skogens källa. GIS-data.
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Kalla/
Augusti 2012.
19
19