MKB - HS Kraft

Åshult Vindbrukspark
Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbruksanläggning i Växjö och Uppvidinge kommuner
Januari 2012
Förord
En vindbrukspark planeras i ett område vid Åshult strax väster om väg 31, ca 6 km norr om Lenhovda. Anläggningen
omfattar 11 vindkraftverk om ca 2–3 ,5 MW vardera. Åtta av verken ligger i Växjö kommun och tre i Uppvidinge kommun. Förstahandsalternativet som benämns Alt 1 innebär att maximal totalhöjd för samtliga vindkraftverk är 190 m.
I Alt 2 reduceras totalhöjden till 150 m för de 3 vindkraftverk som ligger i Uppvidinge kommun och Alt 3 innebär att
maximal totalhöjd blir 150 m för samtliga verk. Förväntad elproduktion för en vindbrukspark enligt Alt 1 beräknas till
ca 86 GWh för ett normalår. För Alt 3 blir motsvarande normalårsproduktion ca 66 GWh vilket innebär att nyttjande av
områdets vindresurs minskar med ca 25%.
Detta dokument är ett underlag till en tillståndsansökan för verksamheten. Materialet skall även kunna användas som
ett fristående dokument som kan läsas och förstås av personer som vill ha mer kunskap om det aktuella vindbruksprojektet.
Verksamhetsutövare
HS Kraft AB
[org. nr 556702-7338]
Södergatan 15
211 34 Malmö
Tfn: 040-694 19 60
E-post: info@hskraft.se
Berörda fastigheter
Direkt berörda fastigheter med nuvarande layout är Åshult 2:1, Asby 1:16, Asby 3:7, Asby 4:4 och Asby 5:4 i Växjö
kommun samt Glosäng 2:3 och Granhult 2:3 i Uppvidinge kommun, samtliga i Kronobergs län.
Ansvariga för framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB)
Lars Welander, HS Kraft AB, MKB samordnare
Thomas Hörberg, HS Kraft AB, projekteringsledare
Christian Bladh, HS Kraft AB, projekteringsledare
Foto och grafik: HS Kraft AB där inte annat angivits. Kartunderlag: © Lantmäteriet Medgivande I2011/1581
Läsanvisning
Projektet beskrivs kortfattat i Sammanfattningen. Kort information kring innehållet i övriga MKB-avsnitt beskrivs nedan:
•
Avsnitt 1 ”Inledning” ger en kortfattad historik till projektet samt beskrivning av
drivkrafter bakom vindbruk och dess miljönytta.
•
Avsnitt 2 ”Tillståndsprocessen och MKB-arbetet” innehåller information kring
MKB-arbetets syfte och avgränsningar.
•
Avsnitt 3 ”Beskrivning av verksamheten” ger en introduktion till planerad verksamhet och en kortfattad teknisk beskrivning av den utrustning och de aktiviteter som
ingår i ett vindbruksprojekt.
Begrepp och förkortningar
Projektområdets utsträckning har markerats på kartan i sammanfattningen.
När begreppet ”projektområde” används i MKB:n är det detta område som
avses. Benämningar som ”vindbruksparken”, ”vindbruksanläggningen”, ”gruppstationen”, ”gruppen”, ”etableringen” etc. omfattar samtliga vindkraftverk inom
projektområdet om inget annat anges. Följande förkortningar används i dokumentet:
•
MKB = Miljökonsekvensbeskrivning
•
KMKB = Kulturmiljökonsekvensbeskrivning
•
VBP = Vindbrukspark
•
Avsnitt 4 ”Planförhållanden” redogör för de kommunala planinstrument som styr
vindkraftutbyggnaden i Växjö och Uppvidinge kommun.
•
VKV= Vindkraftverk
•
Avsnitt 5 ”Hushållning med mark, vatten och andra resurser” redovisar områdets
förutsättningar utifrån de bestämmelser som finns i miljöbalkens tredje kapitel
•
MB = Miljöbalken
•
PBL = Plan- och bygglagen
•
Avsnitt 6 ”Miljökvalitetsmål och miljömål” listar sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål samt ger en konkretisering av dessa på regional och kommunal nivå.
•
ÖP = Översiktsplan
•
GIS = Geografiskt informations system
•
Avsnitt 7 ”Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet” innehåller beskrivningar av de områdesskydd som finns samt redovisar av resultat av utförda inventeringar map naturvärden, fågel, fladdermöss samt arkeologiska lämningar.
•
Alt 1= Huvudalternativet. Ett utformningsalternativ där maximal totalhöjd är
190m för samtliga VKV
•
•
Avsnitt 8 ”Alternativutredning”redovisar de alternativa utformningar och lokaliseringar som undersökts utifrån kraven som finns i miljöbalkens sjätte kapitel.
Alt 2= Utformningsalternativ där maximal totalhöjd är 190m för 8 VKV och
150m för 3 VKV
•
Avsnitt 9 ”Effekter, konsekvenser och åtgärder” innehåller en beskrivning av förväntade miljökonsekvenser och andra konsekvenser av en vindbruksetablering.
•
Alt 3= Utformningsalternativ där maximal totalhöjd är 150m för samtliga VKV
•
Avsnitt 10 ”Samrådsredogörelse” presenterar information om utförda samråd och
resultaten av dessa.
I bilagorna återfinns kartmaterial, beräkningsfiler, framtagna underlagsrapporter samt en sammanställning av samtliga samrådshandlingar.
Effekt, watt: anges i enheterna
•
kilowatt (1 kW=1000 W)
•
megawatt (1 MW=1000 kW)
•
gigawatt (1 GW=1000 MW)
•
terawatt (1 TW=1000 GW).
Energi, wattimmar: anges i enheterna
•
kilowattimmar (1kWh=1000 Wh)
•
megawattimmar (1 MWh=1000 kWh
•
gigawattimmar (1 GWh=1000 MWh)
•
terawattimmar (1 TWh=1000 GWh).
Sammanfattning
Vindbruksparkens utformning
En vindbruksanläggning med 11 vindkraftverk planeras vid Åshult ca 5 km nordväst om Lenhovda i ett markområde som berör Växjö kommun och Uppvidinge
kommun. Vindkraftverken avses få en maximal rotordiameter på ca 120 meter
och en maximal generatoreffekt på ca 3,5 MW. Verksamheten är lokaliserad till
ett höglänt skogsparti mellan byarna Marhult, Asby och Älmeshult. Vindmätningar pågår sedan 2008 och visar på en mycket god vindpotential vilket stämmer
väl med att området till största delen ligger inom ett område som utpekats som
riksintresse för vindbruk.
Under projektutvecklingsprocessen har ambitionen varit att följa de riktlinjer
och rekommendationer kring vindkraftutbyggnad som tagits fram av berörda
kommuner. Vid utformningen av vindbruksanläggning ingår också en avvägning mellan att ta största möjliga hänsyn till människor och miljö och samtidigt se
till att nyttja områdets vindresurser på bästa sätt. För att nyttja vinden optimalt
i skogsterräng krävs att vindkraftverken får en högre totalhöjd jämfört med
anläggningar i öppen terräng. Detta är kopplat till att vindens friktion mot trädtopparna skapar mer turbulenta vindförhållanden i luftskikten närmast marken.
För vald placering av vindkraftverken har därför tre utformningsalternativ tagits
fram avseende maximal totalhöjd. Huvudalternativet, som fortsättningsvis
benämns Alt 1, innebär att samtliga vindkraftverk ges en maximal totalhöjd om
190 m. Beräknad elproduktionen under ett normalår är 86 000 MWh. Detta
motsvarar förbrukningen av hushållsel för ca 17 000 bostäder. För Alt 2 har
totalhöjden reducerats till 150 m för de tre vindkraftverk som ligger i Uppvidinge
kommun. Detta innebär att dessa vindkraftverk uppfyller Uppvidinge kommuns
riktlinje för lokalisering med hänsyn till avstånd till enskilda bostadshus. För
Alt 3 är den maximala totalhöjden 150 m på samtliga verk vilket ger en energiproduktion på ca 66 000 MWh för ett medelår vilket är en minskning med ca
25 % jämfört med Alt 1.
Det är viktigt att klarlägga att de maximala värden som föreslås kring totalhöjd,
rotordiameter, tornhöjd och generatoreffekt avses att bli det ramar som
kommer att användas i en framtida upphandling av vindkraftverk. Eftersom
upphandlingen först kan påbörjas när tillståndsprocessen är klar så är det viktigt
att redan i ansökan ta höjd för den tekniska utveckling som ständigt pågår inom
vindbruksbranschen.
±
ÇÇ
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
ÇÇ
Ç
Ç







Åshult Vindbrukspark

Prel. placering av vindkraftverk
Naturreservat
Riksintresse naturvård
Riksintresse kulturmiljö
0
1
2
3 km
Riksintresse Vindkraft
Vindbruksparkens förutsättningar och påverkan
På platsen bedrivs idag i huvudsak skogsbruk. För berörda markägare blir
vindbruket att bra komplement till nuvarande skogsbruk. En viss skogsareal
kommer att tas i anspråk kring vindkraftverken samt för nya tillfartsvägar men
det förbättrade interna vägnätet kan också nyttjas i skogsbruket.
Förutsättningarna för en etablering har bland annat värderats utifrån platsspecifika studier och inventeringar som gjorts avseende naturvärden, påverkan
på fågel och fladdermöss samt utifrån ett arkeologiskt- och kulturmiljöinriktat
perspektiv. Resultaten av dessa indikerar att risken får påverkan på naturvärden
och konflikter med hotade arter av fågel och fladdermöss bedöms som obetydlig.
Resultaten av den arkeologiska utredningen visar att området hyser en hel del
fornlämningar och fornlämningsområden som i huvudsak utgörs av fossila åkrar
med röjningsrösen. Inget av vindkraftverk ligger inom något av dessa områden
men ett begränsat intrång på dessa kan bli nödvändigt för det interna vägnätet.
Projektområdet tangerar ett dock område kring Granhult Kyrka som är utpekat
som riksintresse för kulturmiljön. För att belysa landskapets värden och analysera den aktuella vindkraftsetableringens påverkan på detta riksintresse har
en landskapsanalys tagits fram. I analysen konstateras att alla höga konstruktioner inklusive vindkraftverk påverkar den visuella miljön. Om inte landskapet
vore bevuxet med skog skulle vindkraftverken synas från de flesta platser i det
omgivningen eftersom det saknas skymmande berg och terrängen är relativt
flack. Skogen har dock en god förmåga att dölja mycket, även stora och höga
konstruktioner men när landskapet öppnar sig kan vindkraftverken komma att
synas. Detta är för vissa en betydande och negativ påverkan medan andra ser
vindkraft som intresseväckande.
Analysen av området kring Granhult kyrka visar att vindbruksparken kommer
att synas på vissa ställen kring kyrkan och angränsande fossila åkrar. Vindkraftverken kommer dock sällan att synas samtidigt som kyrkan eftersom de
normalt ligger i olika blickfång. Oavsett etableringen av vindbruk i området så
finns redan många tecken kring Granhult kyrka med omnejd som vittnar om att
området inte är isolerat eller opåverkat av tidens förändringar av samhället.
Vindkraftverk avger ett karakteristiskt pulserande aerodynamiskt genererat ljud
som kan uppfattas i närområdet. Under vissa väderförhållanden kan detta up-
plevas som störande speciellt på platser där tystnad är ett upplevelsevärde. Ett
vindkraftverk kan också förorsaka rörliga skuggor från rotorbladen i närområdet
när solen skiner. Dessa upplevs ofta som störande om rotorskuggan passerar
en uteplats eller ett fönster. På nära håll är effekten intensiv, men på längre
avstånd blir den suddig och mindre påtaglig. Utöver avståndet är årstid, väderförhållanden och tidpunkt på dygnet avgörande för hur stark skuggeffekten blir.
Genom lämplig placering och styrsystem säkras att de av myndigheterna rekommenderade värdena avseende ljudpåverkan och maximal årlig skuggtid kommer innehållas under driften av anläggningen. Oavsett vilket alternativ som väljs
så skall anläggning under drift uppfylla gällande begränsningsvärden avseende
ljud och skuggpåverkan på närliggande fastigheter.
Förutom viss påverkan på upplevelsevärdet inom projektområdet så finns det
ingen grund för att förvänta några påtagliga negativa konsekvenser för det
rörliga friluftslivet och påverkan på jakten kommer till stor del att begränsas till
anläggningsskedet.
Summering
Vindbruksparken kommer att ge en visuell påverkan på kulturmiljövärdet kring
Granhults kyrka. Högre vindkraftverk enligt Alt 1 kommer att synas mer och
påverka landskapet i större utsträckning. För Alt 2 kommer den visuella påverkan att minska i området norr och nordost om vindbruksparken. Denna påverkan bör ställas i relation till omvärldens behovet av förnyelsebar energi utifrån
ett klimat- och naturresursperspektiv. En vindbruksparken utformad enligt Alt 1
beräknas varje år kunna producera 86 000 MWh el, vilket motsvarar behovet
av hushållsel i ca 17 000 villor. Med en uppskattad livslängd på 25 år blir den
samlade elenergiproduktion från vindbruket drygt 2 miljoner MWh (2TWh).
Omräknat till fossilbaserad elproduktion motsvarar detta ca 400 000 m3 olja
eller 875 000 ton kol. Miljövinsten jämfört med kolproducerad elproduktion är att
utsläpp till atmosfären av ca 2,2 miljoner ton koldioxid och ca 2 500 ton svaveldioxid undviks liksom tillhörande påverkan kopplat till bränsleutvinning, transporter och hantering av restprodukter. För Alt 3 minskar denna miljöfördel med
ca 25% jämfört med Alt 1.
För vindbruk gäller också att nästan all påverkan som den orsakar är tidsavgränsad och reversibel. Efter att verksamheten är avslutad kommer vindkraftverken att nedmonteras, metallerna återanvändas och marken återställas.
Innehåll
1.Inledning ............................................................................................... 3
Bilaga 1: Kartor
2.Tillståndsprocessen och MKB arbetet .................................................. 5
Bilaga 2: Förklaringar WindPro beräkningar mm
3. Beskrivning av verksamheten.............................................................. 7
Bilaga 3: Beräkningsresultat från WindPro för ljudpåverkan
4. Planförhållanden................................................................................ 14
Bilaga 4: Beräkningsresultat från WindPro för skuggpåverkan
5. Hushållning med mark, vatten och andra resurser ............................ 20
Bilaga 5: Beräkningsresultat från WindPro för fotomontage
6. Miljökvalitetsmål och miljömål ........................................................... 22
Följande bilagor är separat dokument till MKB´n
7. Nulägesbeskrivning av området ........................................................ 24
Bilaga 6: Naturvärdes- och fågelinventering
8. Alternativutredning............................................................................. 33
Bilaga 7: Analys av effekterna på fladdermöss
9. Effekter, konsekvenser och åtgärder ................................................. 35
Bilaga 8: Arkeologisk utredning och KMKB
10 Samrådsredogörelse ........................................................................ 56
Bilaga 9: Samrådshandlingar
Referenser och källor ............................................................................ 62
Bilaga 10: Landskapsanalys
1.Inledning
Bakgrund
från landbaserade anläggningar. För att uppnå detta planeringsmål behövs 3
000-6 000 nya vindkraftverk beroende på vilken effekt som etableras.
Samhällets ambition för det framtida svenska energisystemet beskrivs i Energimyndighetens informationsbroschyr ”Framtidens vingslag”.
Planerna kring vindbruk i området konkretiserades 2007. I juni 2008 hölls
myndighetssamråd med Länstyrelsen i Kronobergs län samt representanter
från Växjö kommun och Uppvidinge kommun. Vindbruksparken omfattade då 9
vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 150 m. I juni 2009 hölls ett samråd
med närboende och allmänheten kring denna utformning. Som ett resultat av
mötet kunde projektområdet utökas och möjliggöra en utformning med totalt 11
vindkraftverk.
Ett nytt myndighetssamråd kring detta projektet hölls i oktober 2010. Denna
utformning presenterades också för allmänheten vid ett samråd i juni 2011. Vid
mötet redovisades även alternativet att öka totalhöjden till 190 m för att bättre
kan ta tillvara på områdets vindresurser. Eftersom konsekvenserna av en ökad
totalhöjd ej beskrevs i framtagen samråds-MKB gjordes ett kompletterande
samråd i juli 2011. Ytterligare en samrådsaktivitet kom i november 2011 kring de
3 utformningsalternativ som ingår i denna MKB. Där klarläggs att den planerade
vindbruksparken omfattar 11 vindkraftverk om maximalt 3,5 MW vardera och
med en största rotordiameter på ca 120 m. Åtta av verken ligger i Växjö kommun och tre i Uppvidinge kommun. Den utformning som är huvudalternativet
benämns Alt 1 och innebär att maximal totalhöjd på samtliga vindkraftverk är
190 m. I Alt 2 har totalhöjden reducerats till 150 m för de 3 vindkraftverk som
ligger i Uppvidinge kommun I Alt 3 är maximal totalhöjd 150 m för samtliga verk.
Förväntad elproduktionen från vindbruksparken under ett normalår sänks med
totalhöjden från ca 86 GWh för Alt 1 till ca 66 GWh för Alt 3.
Förnybara energikällor som vatten, sol, vind och biobränslen är viktiga för den framtida
energiförsörjningen. Användningen av dessa leder till lägre utsläpp av bl a växthusgaser.
Bland de förnybara energikällor som finns för elproduktion, är vindkraft ett alternativ som
kan bli konkurrenskraftigt snabbt. Vindkraften kan, tillsammans med andra förnybara
energikällor, skapa en svensk energiförsörjning som är säker, mer ekologisk och ekonomiskt hållbar. Vindkraften är idag en av de billigaste förnybara energiteknikerna och
varje kilowattimme som produceras med vindkraft gör att produktionen kan minskas lika
mycket vid någon annan elproduktionsanläggning. Därmed kan Sveriges import av el
reduceras, sett över hela året. FN:s klimatkommitté har konstaterat att utsläppen måste
minska med 50–70 procent för att motverka klimatförändringarna och att en snabb
utbyggnad av förnybara energikällor är en av de viktigaste åtgärderna. Globalt sett växer
vindkraften snabbast av dessa energikällor. Vindkraft är ekologiskt hållbart eftersom det
är en energikälla som naturen själv skapat och som inte tar slut. Genom att producera
en ren och förnybar energi, utan att behöva bränsle och miljöfarliga transporter, bidrar
vindkraften direkt till att minska miljöbelastningen. När ett vindkraftverk avvecklas kan
det monteras ner utan att det blir skador i marken, till skillnad från andra energianläggningar”
Vindkraft och vattenkraft i samverkan
Vindkraftverkens elproduktion varierar eftersom det inte blåser lika mycket
överallt hela tiden. Om ett vindkraftverk står stilla beror detta oftast på att det
blåser mindre än fyra meter per sekund. I takt med att fler vindkraftverk ansluts
till elnätet utjämnas variationerna i el-produktionen och jämfört med andra energiproducerande teknikslag står sig vindkraften bra. Moderna vindkraftverk kan
producera el 98 procent av de timmar det blåser under ett år. Vindbruket kan
kombineras med andra förnybara energikällor, till exempel med vattenkraften,
som är väl utvecklad i Sverige. På vintern, när vattenmagasinen minskar och
energibehovet är som störst, blåser det som mest. När vindkraftverket producerar energi kan vatten sparas i älvarnas vattenmagasin för att användas till
el-produktion vid senare tillfällen. Elproduktion från vind och vatten kompletterar
därför varandra.
Varför vindbruk
Vindbruket kommer att spela en stor roll i det framtida energisystemet, i Norden,
och globalt. I Europa drivs utveckling av EU:s mål gällande förnybar energi och
klimat samt av nationella mål och ambitioner. Sveriges del av EUs förnybarhetsmål innebär att vi skall öka andelen förnyelsebar energi i vårt energisystem till
49 % 2020. För att klara detta bedömer Svensk Energi att det krävs ca 25 TWh
ny förnybar elproduktion i Sverige, varav vindbrukets andel bedöms bli ca 10
TWh. För 2010 var vindbruksproduktionen ca 3 TWh vilket innebär att ytterligare
ca 7 TWh ny vindkraft behöver byggas.
Riksdagen antog 2009 ett nytt nationellt planeringsmål till 2020 för det svenska
vindbruket som innebär att produktionen skall öka med 30 TWh varav 20 TWh
•3•
Miljönytta
Energianvändningen för tillverkning, transport, byggnation, drift och rivning av
ett vindkraftverk motsvarar ca två procent av verkets totala energiproduktion
under dess livslängd. För ett vindkraftverk tar det ca 6 månader att producera
denna energimängd. Den planerade vindbruksparken utformad enligt Alt 1
beräknas med vindkraftverk på 2,3 MW varje år kunna producera 86 000 MWh
el, vilket motsvarar behovet av hushållsel i ca 17 000 villor.
För vindbruksparken under beräknad livslängd på ca 25 år blir den samlade
elenergiproduktion för Alt 1 drygt 2 miljoner MWh (2 TWh). Om vindkraftselen
ersätter elproduktion med fossila bränslen som kol och olja innebär detta en
minskad användning av ca 400 000 m3 olja eller 875 000 ton kol samt tillhörande resursbehov för utvinning, bränsletransporter och hantering av restprodukter. Omräknat till kolproducerad elproduktion minskar detta utsläppen
till atmosfären av ca 2,2 miljoner ton koldioxid och ca 2 500 ton svaveldioxid.
(Data från Vindkraftutredningen ”Rätt plats för vindkraften”, SOU 1999:75 Del1:)
Med nuvarande prisnivå på utsläppsrätter för koldioxid på 250 kr/ton motsvarar
utsläppen en minskad kostnad på över 500 Mkr under projektets livstid.
Om HS Kraft
HS Kraft är en aktiv samhällsutvecklare som projekterar, uppför, äger och förvaltar större landbaserade vindbruksanläggningar som producerar förnyelsebar
energi i vindstarka lägen i södra Sverige. HS Kraft är oberoende och privatägt
och arbetar i långsiktigt partnerskap med markägare. Vi växer snabbt genom
unika marknadskontakter och arbetar kvalitativt genom hög kompetens inom
hela vårt verksamhetsområde. För närvarande innehåller projektportföljen ca
200 vindkraftverk, motsvarande ca 450 MW eller ca 1,2 TWh, i olika stadier i
livscykelprocessen.
•4•
2.Tillståndsprocessen och MKB arbetet
Lagstiftning
Tillståndsprocessen
I bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
förtecknas vindbruksanläggningar som miljöfarlig verksamhet. När det gäller
miljöprövningen delas vindbruksanläggningarna in i tre kategorier:
En vindbruksanläggning med utformning enl Alt 1 och Alt 2 hamnar under
verksamhetskod 40.90 och Alt 3 under 40.95. Detta innebär att ansökan om
tillstånd för samtliga alternativ skall sökas hos Länsstyrelsen i Kronobergs
län. Sökanden måste i ansökan visa att verksamheten ligger i linje med
miljöbalkens bestämmelser om bl.a. val av plats, hänsyn och god hushållning
och att de specifika regler och rekommendationer som gäller vindkraftverk kan
uppfyllas. Den process som leder fram till länsstyrelsens beslut om tillstånd
visas schematiskt i fig 2-1.
B
B
C
För en vindkraftetablering om två eller fler verk, där varje verk har en
totalhöjd som överstiger 150 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen
(40.90) För en vindkraftetablering om sju eller fler verk, där varje verk har en
totalhöjd som överstiger 120 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen
(40.95)
För en vindkraftetablering om ett eller fler verk, där varje verk överstiger
50 meter, ska en anmälan göras i god tid till den kommunala miljönämnden (40.100)
Större vindbruksanläggningar (verksamhetskod 40.90 och B 40.95) klassas
enligt MB som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd. Med miljöfarlig verksamhet menas enligt MB kapitel 1 § 3 p:
Samråd
Ansökan
med MKB
1
2
Eventuell
komplettering
3
Kungörelse
4
Yttranden
5
Beslut
6
Fig 2-1: Delmoment i tillståndsprocessen
Samråd (1) har avslutats och inkomna synpunkter redovisas i detta MKBdokument. Efter att ansökan med MKB inlämnats till länsstyrelsen (2) remissas ärendet till berörda kommuner. Länstyrelsen beslutar därefter om det
finns behov av kompletteringar (3). När Länsstyrelsen anser att underlaget är
tillräckligt kungörs ärendet (4) och ansökan skickas åter ut till närmast berörda
kommuner samt utvalda remissinstanser för yttrande. I detta skede ges även
närboende och allmänhet ytterligare en möjlighet att yttra sig över projektet (5).
För att beslut om tillstånd för verksamheten ska kunna ges (6) krävs att projektet tillstyrks av berörd/a kommun/er.
”användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller
icke-joniserande strålning eller annat liknande.”
En vindbruksanläggning betraktas som miljöfarlig eftersom den avger buller,
skuggor och visuell påverkan. Skuggor och visuell påverkan ryms i texten ”annat liknande” i ovan nämnda bestämmelse.
Vid en tillståndprövning av Länsstyrelsen måste kommunen tillstyrka ansökan
enligt 16 kap. 4 §. Länsstyrelsen får inte fatta beslut innan kommunen gjort
detta. Det krävs inte bygglov för att uppföra ett vindkraftverk om verket omfattas
av tillstånd enligt Miljöbalken. Detaljplan krävs endast om verken ska uppföras
inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark.
Miljökonsekvensbeskrivning
MKB:n är ett centralt dokument som utarbetats inom ramarna för det aktuella
projektet och kommer att bifogas ansökan om tillstånd enligt miljöbalkens 9
kapitel. MKB:n är ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga en
grund för verksamhetens miljöhänsyn samt utgöra ett beslutsunderlag för den
tillståndsgivande myndigheten.
Enligt Miljöbalken är syftet med MKB:n att:
•5•
”från vaggen till graven” såsom utvinning av metaller till vindkraftverk och
transporter ingår ej i denna MKB. Influensområdet för effekter av ljud och rörliga
skuggor har avgränsats till ett område inom ca en kilometer från vindbruksanläggningen. När det gäller visuell påverkan på landskapsbilden så redovisas en
analys utifrån fotomontage inom ca 5 kilometers avstånd från vindbruksparken.
”identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten,
luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten
och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror
och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön”. (6 kap 3 §)
Osäkerheter och kunskapsluckor
Kunskapen kring vindbrukets påverkan på omgivningen ökar ständigt men det
finns fortfarande områden där vår kunskap fortfarnde är begränsad. Ett sådant
område är vindkraftverkens eventuella påverkan på djurlivet i skogsmark. Mot
bakgrund av erfarenheter från skogsbruket bedöms dock risken för störningar
som mycket liten. En annan generell osäkerhet med betydande påverkan på projektet är också svårigheten att mäta de faktiska vindförhållandena i ett område
med kuperad skogsterräng. HS Kraft har sedan november 2008 mätt vind inom
området och kan därmed bekräfta områdets goda vindpotential.
Detta MKB-dokument avser att belysa konsekvenser för människors hälsa och
miljö vid uppförande och drift av en vindbruksanläggning om 11 vindkraftverk
vid Åshult mellan Braås och Lenhovda i Växjö respektive Uppvidinge kommun.
Som underlag för bedömningarna har inventeringar och utredningar kring naturvärden, fågelliv, fladdermöss och arkeologi tagits fram för området. En landskapsanalys har också tagits fram för att bedöma projektets visuella påverkan.
Resultaten av detta arbete redovisas i kap 9.
De effekter på hälsa- och miljö av etableringen som är relevanta att beakta när
det gäller vindkraftverk är i huvudsak visuella effekter, effekter av avgivet ljud
och effekter av skuggor orsakade av rotorbladens cirkelrörelse i soljus samt riskaspekter som brand, kemikaliehantering, nedfallande isskorpa och elsäkerhet.
Till detta kommer de tidsbegränsade effekterna som orsakas av byggaktiviteter
under projektets etablerings-och avvecklingsfas.
Samrådet är nära knutet till MKB-arbetet och tillför kunskap och värdefulla
uppgifter både till själva projektet som till MKB-dokumentet. Samrådet ska
genomföras i god tid innan tillståndsansökan med MKB lämnas in och ska
avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och
miljöpåverkan såväl som miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. I MKB´n skall samrådsarbetet redovisas och projektet hänsynstagande
till synpunkter som inhämtas under samrådsprocessen skall redovisas. Detta
redovisas i kap 10.
Avgränsningar
Tidsmässigt omfattar MKB´n vindbrukparkens anläggningsskede, driftskede
och avvecklingsskede. Miljökonsekvenser som uppkommer i livscykelperspektiv
•6•
3. Beskrivning av verksamheten
Placering av vindkraftverk
Allmänt
Den viktigaste förutsättningen för vindbruk är att det blåser bra. Vid utplaceringen av vindkraftverken är grundkravet att uppfylla de riktlinjer som finns
för maximal påverkan i form av ljud och skuggor på närboende. Andra viktiga
aspekter att beakta vid lokalisering av vindbruk är att minimera konflikter med
motstående intressen såsom naturmiljö- och kulturmiljövärden. Ur projektekonomisk synvinkel är det också viktigt att beakta möjlighet till nätanslutning samt att
försöka nyttja befintliga vägar i området så mycket som möjligt. Det finns givetvis
också en strävan efter att placera verken på naturliga höjdpunkter inom projektområdet för att förbättra nyttjandet av områdets goda vindresurser.
Lokala förutsättningar och utformningsalternativ
Anläggningen planeras i ett område vid Åshult som ligger vid gränsen mellan
Växjö och Uppvidinge kommuner ca 7 km sydost om Braås och ca 5km nordväst om Lenhovda, se fig 3-1. Närmast samlad bebyggelse är Asby sydväst om
området, Glosäng norr om området samt Marhult som ligger ca 1 km sydost
om området. Markområdet utgörs av ett sammanhängande skogsbruksområde
med hög höjd och god vindpotential. Verksamhet omfattar en grupp av 11 vindkraftverk om maximalt 3,5 MW vardera. Åtta av verken ligger i Växjö kommun
och tre i Uppvidinge kommun. Utifrån maximal totalhöjd har ett huvudalternativ
och två utformningalternativ angivits i tillståndsansökan.
Alt 1:
Alt 2:
Alt 3:
Huvudalternativet. Innebär att samtliga verk tillåts få en maximal totalhöjd om 190 m.
Utformningalternativ där de 8 verken i Växjö kommun tillåts få en
maximal totalhöjd om 190 m och de 3 verken i Uppvidinge kommun en
maximal totalhöjd om 150m.
Utformningalternativ där samtliga verk tillåts få en maximal totalhöjd på
150 m.
Inom projektområdet finns inga nyckelbiotoper registrerade och de naturvärden
som Skogsstyrelsen identifierat är ej direkt berörda. I området finns ett antal
fornlämningar och fornlämningsområden med fossila åkersystem (röjning-
Fig
Fi
g 33-1:
1: P
Pla
lace
ceri
ring
ng a
avv vi
vind
ndkr
kraf
aftv
tver
erkk i fö
förh
rhål
ålla
land
nde
e titillll m
mot
otst
ståe
åend
nde
e in
intr
tres
esse
sen
n
•7•
srösen). Utförd arkeologisk utredning ger också en vägledning i de olika områdenas bevarandevärde. Öster om projektområdet ligger ett område av riksintresse
för kulturmiljövården. Området omfattar Granhults kyrka, som är en träkyrka
från 1200-talets första hälft, samt ett odlingslandskap med ett välbevarat fossilt
åkersystem.
Det pågår en fortlöpande snabb utveckling inom vindbruksbranschen vilket innebär att det är svårt att i en tillståndsansökan ange den bäst lämpade typen av
vindkraftverk för platsen. Miljöprövningen sker därför utifrån vissa ramvärden
som ska hållas under drift oavsett vilken modell som i slutänden handlas upp.
Platsen har mycket goda vindförutsättningar men eftersom det är ett inlandsläge krävs en hög navhöjd för att nå optimalt vindförhållande. Därav prövas
möjligheten att bedriva en verksamhet med totalt 11 vindkraftverk om vardera
maximalt 3,5 MW och med totalhöjd upp till 190 meter. Med ett spann för rotordiametern på 100-120 meter blir navhöjden vid maximal totalhöjd 100-140 meter.
I upphandlingen kommer val av leverantörer att göras utifrån de villkor som
tillståndet föreskriver.
Ljud- och skuggberäkningar som presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning är baserade på vindkraftverk av typ Siemens SWT 2.3 med effekten 2,3 MW.
Gällande riktvärden för såväl skuggor som buller kommer naturligtvis att följas,
oavsett vilket fabrikat eller effekt som väljs för vindbruksparken. I fotomontagen
som tagits fram för att visa på den visuella påverkan har vindkraftverk av typen
Vestas V112 med rotordiametern 112 m använts. Beroende på om totalhöjden
skall vara 190 m resp 150 m har tornhöjderna 134 m resp 94 m använts. Högsta
tillgängliga tornhöjd för detta verk är idag 119 meter vilket ger totalhöjden 175
meter.
Fig 3-2: Vindresurser i området enligt MIU modellen Årsmedelvind 72 meter över nollplansförskjutningen (Aktuellt område markeras med blå ring)
rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten upphöjt till tre, innebär en liten
ökning av vindhastigheten en stor ökning av rörelseenergin. Vid en ökning av
vindhastigheten från 6 m/s till 7,5 m/ kommer mängden rörelseenergin ungefär
fördubblas. Eftersom det i regel blåser mer på högre höjd producerar därför
vindkraftverk mer ju högre de tillåts bli. För ett vindkraftverk med en bladlängd
om 40 meter och vid en vindhastighet av 10 m/s är vikten av den luft som passerar genom rotorns sveparea under en sekund cirka 50 ton. Ungefär 40–45 %
av motsvarande rörelseenergi omvandlas av vindkraftverket till elektrisk energi.
Vindresurser och utvinning av vindenergi
I ett vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till elektrisk energi. De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och behöver lite tillsyn på
plats. Genom ett antal givare insamlas data om vindhastighet, vindriktning, temperatur etc. för automatisk styrning. Olika data för övervakning och uppföljning
registreras och loggas såsom varvtal, utgående effekt med mera. Vindkraftverk
börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet av cirka 4 m/s och vid
vindhastigheter överstigande cirka 12 m/s sker maximal produktion. Vid hastigheter överstigande cirka 25 m/s stängs vindkraftverken av. Eftersom vindens
Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på topografin och vegetationen.
Öppen mark med endast begränsad förekomst av skogsdungar och annat har
mindre turbulenta vindförhållanden än skogsmark. Möjligheten att nyttja vindresursen ökar således genom att komma över det turbulenta luftskiktet med
turbinen. Över skog är vindhastigheten generellt lägre på grund av markfrik-
•8•
tionen. För att kompensera detta används högre torn jämfört med vad som
behövs för större slättområden med jordbruksmiljö.
I den nationella karteringen av vindförhållanden, den så kallade MIUUutredningen, framträdde vissa regioner med bättre vindförhållanden för energiproduktion än andra. I Kronobergs län finns flera bra vindlägen. För aktuellt
området redovisas årsmedelvindhastigheter på cirka 7,4 m/s (för nivån 72
meter över nollplanet), se fig 3-2. Dessa goda vinddata har verifierats med
mätningar med mast i området som pågår sedan november 2008. Resultat från
dessa mätningar inkluderar också påverkan från lokala topografin och skogen.
Hindermarkering
Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra
höga anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt Luftfartsstyrelsens
föreskrifter, LFS 2008:47. Enligt föreskrifterna skall vindkraftverk som med
rotorn i dess högsta läge har en höjd av 45 till 150 meter över underliggande
mark eller vattenyta markeras med blinkande medelintensivt ljus (rött blinkande
ljus) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som inklusive rotorn
i dess högsta läge har en höjd av 150 meter eller högre ska markeras enligt
fig 3-3. Detta innebär blinkande högintensivt ljus (vitt blinkande ljus) som får
dimmas ned till en femtiondedel av ljusstyrkan när det är mörkt. Om det finns
samlad bostadsbebyggelse inom en radie av 5 kilometer från vindkraftverket
ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från vindkraftverket. För att minska påverkan kan
anläggningen förses med utrustning som styr så att blinkningen synkroniseras
för hela vindbruksparken. Om vindkraftverken får en totalhöjd på 150 m eller
högre så finns utrustning som styr hinderbelysningen så att den endast är aktiv
när det krävs av flygfarten.
Teknisk beskrivning av vindkraftverk
Allmänt
Aktuell tillverkares standard för färgsättning kommer att följas vilket i allmänhet
innebär en nedtonad ljusgrå kulör. I något fall har tillverkare valt en gröntonad
färgsättning av den nedersta torndelen. Tornet kommer att vara ett rörkonstruktion av stål eller stål/betong konstruktion. Maskinhuset ,som även benämns
även nacelle och gondol, är i allmänhet inklädda i en kåpa av glasfiberarmerad
plast – något fabrikat använder stål även för maskinhuset.Rotorn är av uppvindstyp och har tre blad. Rotorn har variabelt varvtal. Transformatorn som
anpassar spänningen till den som är aktuell i kraftnätet vid anslutningspunkten
är antingen inbyggd i vindkraftverket eller inhyses i en särskild hytt (transformatorkiosk) invid det. Typ och storlek av fundament bestäms utifrån resultatet av en geoteknisk undersökning samt vilken typ av vindkraftverk som väljs.
Gravitationsfundamentet är det vanligast förekommande. Det utgörs i princip
av armerad betong med sluttande överyta och ett djup på 2-3 meter och en
utsträckning om ca 15x15 meter. Största delen av fundamentet kan täckas
över och endast någon meter invid vindkraftverket är då synlig ovan mark.
Åskskyddsanläggning kommer att anläggas runt fundamentet. Vindkraftverken
kommer att utrustas med automatisk reglerteknik för skuggurkoppling för att
innehålla krav om skuggpåverkan vid intilliggande bostäder. En ljussensor på
vindkraftverket registrerar när solen skiner vilket utlöser en stoppsignal i vindkraftverket.
30
2010-10-21
Fig
ig 3
3-3
-3:: Kr
Krav
av p
på
å hi
hind
nder
erbe
bely
lysn
snin
ing
g fför
ör vvin
indk
dkra
raft
ftve
verk
rk ssom
om ä
ärr 15
150m
0m e
ellller
er h
hög
ögre
re
•9•
Elnät och kopplingsstationer
vanligtvis av krossat eller sorterat material med en kornstorlek upp till 30 mm
medan grusslitlagret uppförs av krossgrus eller välgraderat naturgrus med en
kornstorlek upp till 20 mm. Projektet kommer också att omfatta nybyggnation
av tillfälliga/permanenta uppställningsplatser inom projektområdet.
Elanslutningen av vindbruksparken kan förenklat beskrivas som två delar. En
extern del för sträckan från nätbolagets anslutningspunkt till projektområdet och
en intern del som utgörs av elnätet för projektområdet. Hur anslutning till det
externa nätet placeras och utformas bestäms av nätbolaget i området. Ett troligt
scenario är att vindbruksparken ansluts till en ny 130 kV station som planeras
i Lenhovda. Förutsättningarna för att bygga denna finns också eftersom Energimarknadsinspektionen 2011-07-01 beslutade om nätkoncession för en linje
om två 130 kV luftledningar som avgrenar från ledningen Sävsjöström - Myresjö
och ansluter till en ny transformatorstation norr om Lenhovda tätort (dnr 733209-101753). Den exakta dragningen av elanslutningen från vindbruksparken till
den nya transformatorstationen i Lenhovda har inte utretts ännu men principen
är att det blir en markförlagd ledning som i huvudsak följer befintliga vägar.
Inom projektområde förläggs ett internt nät vars utformning är beroende av
antalet vindkraftverk och deras inbördes placering. Det interna nätet markförläggs företrädesvis längs vägar och kan komma att byggas antingen av aktuellt
nätbolag eller av verksamhetsutövaren. Det kan också behövas ett mindre antal
kopplingsstationer inom projektområdet.
Vägar och uppställningsplatser
Fig 3-4 Modell för beräkning av massor till vägarbeten
Nyttjande av befintliga vägar eftersträvas och projektområdet erbjuder skogsbilvägar med god standard. På vissa sträckor måste dock det befintliga vägnätet
breddas och förstärkas för att klara nödvändiga transporter. För vägsträckor från
befintligt vägnät till vindkraftverken måste nya vägar anläggas. Dessa byggs i
skärning eller bank beroende på terräng och för att uppnå massbalans. För att
uppnå avsedd terrassnivå kan bergsprängning bli nödvändigt. Det utsprängda
berget krossas och återanvänds då för uppfyllnad under vägar och fundament
för vindkraftverken. Vid byggnation av ny väg avlägsnas vegetationstäcket och
återanvänds på slänter och i anslutningar mot orörd mark. På den avbanade
jorden läggs geotextil för att förhindra inblandning med förstärkningslager. Byggmetoden för uppförande av uppställningsplatser motsvarar den som används
vid vägbyggnationen.
Vägbredden som erfordras för transport av vindkraftverk m.m. är ca 4–5 meter.
Körbanan bör bestå av ett minst 30 cm tjockt förstärkningslager av krossmaterial, därovan ca 100 mm bärlager och 50 mm slitlager. Bärlagret konstrueras
Exempel på uppyggnad och utformning av vägar ges i fig 3-4 och 3-5.
Bild
de
en
n visar
sar uppföra
uppföra
förandet
ndet
d av en väg
väg anpas
anpa
npas
pa sad
a fö
för
ö tran
tra
ranspor
spor
sport
po t av vind
v kraf
kraff tver
verk.
k.
Fig
Fi
g 33-5:
5: Foto från en anläggning av transportväg
• 10 •
En karta med en preliminära vägsträckningar ges i fig 3-7. En detaljerad utredning av utformningen av det interna väg- och elnätet samt utformning av uppställningsplatser kommer göras i samband med detaljprojektering av projektet.
±
Fundament
Det finns i princip två metoder för att förankra vindkraftverken till marken.
Gravitationsfundament är det vanligast förekommande och bygger på principen
att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs
till marken genom ett tungt betongfundament gjutet i marken. Ett gravitationsfundament har en yta av ca 250 –400 m2 och en volym på 400 –500 m3 betong.
Om lokaliseringen ligger på ett ställe där det är nära till fast urberg kan
bergförankrade fundament användas. Detta innebär att vindkraftverken förankras i berget via dragstag och att vindkraftverket gjuts fast på frilagt berg. Fördelen med denna typ av fundament är att den kräver mindre yta och mindre mängd
betong. Nackdelen är att det ställer höga krav på bergets förmåga att uppta
lasterna.
Typ och storlek av fundament bestäms utifrån resultatet av en geoteknisk undersökning som kommer att göras i samband med detaljprojekteringen.Exempel på
armeringsarbetet inför gjutning av ett betongfundament ges i fig 3-6.
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Åshult vindbrukspark
Ç Prel. placering av vindkraftverk
Befintliga tillfartsvägar som kan nyttjas
Möjlig sträckning för nya tillfartsvägar
Nyckelbiotop
Naturvärde
Sumpskog
0
Fig
Fi
g 33-6:
6: F
Fot
oto
o fr
från
ån a
anl
nläg
äggn
gnin
ing
g av e
ett
tt g
gra
ravi
vita
tatition
onsf
sfun
unda
dament
1 km
Fornlämningsområde
"Copyright
py g Lantmäteriet MS2008/08151”
Fig
Fi
g 33-7
7 Ex
Exem
empe
pell på sstr
träc
äckn
knin
ing
g av iint
nter
ernt
nt vväg
ägnä
nätt (o
(och
ch e
eln
lnät
ät))
• 11 •
Kemikaliehantering
Fundament
Växellådor i vindkraftverk och transformatorer, som antingen är placerade i
verket eller i separat hus utanför verket, innehåller olja. Växellådor innehåller
cirka 500 liter och transformatorer cirka 1 000 liter. Vindkraftverken har oljeuppsamlingstråg såväl i maskinhus som i tornets botten. Transformatorer utanför
verket står i ett slutet rum och är försedda med en särskild uppsamlingsvolym.
De åtgärder som behövs för att förebygga oljeförorening av mark eller vatten
kommer att vidtas.
Vindkraftverken kommer att förankras i marken genom gravitationsfundament eller genom förankring i berg, beroende på geotekniska förutsättningar.
Troligast är att de flesta av verken kommer att förankras genom gravitationsfundament. För gravitationsfundamenten sker utschaktning. Djupet på detta
avgörs efter att geotekniska prover har tagits på marken där fundamentet skall
anläggas. Vid behov utförs extra utschaktning för att sedan fyllas igen med
sand eller makadam. Sprängning kan i vissa fall krävas. När schaktarbetena är
färdiga gjuts bottenplattan för fundamentet. I bottenplattans mitt placeras rör,
vilka kablarna sedan skall löpa igenom. Därefter armeras och gjuts fundamentet som sedan skall härda i närmare en månad, innan fundamentet täcks över.
Ett bergförankrat fundament fästs genom en bergadapter, ett antal stag som
borras och gjuts fast i berget. Det går åt mindre mängd betong än för ett gravitationsfundament av betong. Nackdelen är att det ställer höga krav på bergets
förmåga att uppta lasterna.
Aktiviteter under byggskedet
Nedan ges en allmängiltig beskrivning av hur ett vindkraftverk uppförs. I princip
kommer anläggningsarbetet för föreliggande anläggning att ske på detta sätt,
avvikelser kan dock förekomma.
Anläggning av vägar
Byggskedet inleds med att befintliga vägar förstärks och att nya tillfartsvägar samt uppställningsplatser anläggs. Dessa uppställningsplatser anläggs i
omedelbar närhet till vart och ett av vindkraftverken, med sådan placering att de
gör minsta möjliga intrång i naturen. Varje uppställningsplats upptar en yta av ca
1200 m2 och är nödvändig för byggnationen. Uppställningsplatserna bör inte tas
bort om det inte finns starkt vägande skäl då de kan komma till användning vid
ev. större underhållsåtgärder under driftperioden.
Installation av torn och turbiner
Tornet levereras i delar, vilka monteras på varandra, överst monteras tornhuset (nacellen). Vingar kan sättas samman till den s.k. noden på marken för att
sedan lyftas upp och monteras fast på nacellen. De kan även monteras direkt
på nacellen efter det att denna är placerad på tornet. Resningen brukar utföras
på ett par dagar såvida vindförhållandena tillåter. Det skall dock inte blåsa mer
än ca 10 meter per sekund för att detta skall vara möjligt.
Efter installationen tar det cirka en vecka för driftssättningen, och verket kan
sedan börja producera el.
Förläggning av elnät
I samband med att vägar byggs eller breddas inom området kommer också elnätet att förläggas. Kablar för det interna nätet kan läggas både i eller vid sidan
av vägar inom området. Kablar för anslutning till regionnätet förläggs i största
möjliga mån i anslutning till befintliga vägar.
Kablarna läggs i gravar som är cirka en meter breda, beroende på antalet kablar
som läggs. Täckning av kablar sker i enlighet med gällande normer. I väg och i
skogsmark täcks kablar med cirka en halv meter material och i åkermark är täckningsdjupet cirka en meter så att marken över kabeln kan fortsätta att brukas.
För att skydda kabeln läggs den i skikt av sand både över och under kabeln.
Kabelgraven återfylls med befintliga massor, alternativt med vägmaterial.
Transporter
I samband med att vägar nyanläggs och förstärks behövs bland annat grus
och sten. För fundament används betong i varierande mängd beroende på typ
av fundament. Diverse övrigt byggmaterial såsom för armering och gjutformar
behövs. Allt detta kräver transportarbete. Därutöver körs en kran för montage
av vindkraftverken till och från området samt att själva vindkraftverken måste
transporteras till sina respektive positioner. Tornet levereras i delar, nacellen
och transformator kommer i varsitt stycke och varje vinge levereras för sig.
Transporter av vindkraftverkets delar kräver breda lastbilar med släp.
• 12 •
Transporter med tunga fordon på grusvägar kan orsaka damning och buller.
Vid risk för besvärande dammande förhållanden kan vägarna vattenbegjutas.
Vid val av transportvägar kommer bostäder att undvikas i möjligaste mån.
Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar.
Aktiviteter under driftskedet
Övervakningen innebär att en mängd olika data såsom vind- och väderförhållanden, teknisk prestanda och driftsituation registreras och skickas till en
central driftdator för analys och lagring. Som exempel på data kan nämnas
vindstyrka, varvtal, temperaturer, oljetryck, oljenivåer, vibrationsnivåer och
aktuell effekt. En del av dessa data är av betydelse ur miljö- och risksynpunkt.
När något är fel ges en signal, ett larm utlöses och om det finns behov stängs
verket av automatiskt.
Ett verk stängs av automatiskt om vindhastigheten överstiger cirka 25 m/s. Så
sker också när ett larm om lågt oljetryck, låg oljenivå eller vibration lösts ut. Då
måste besök på plats göras innan verket kan startas på nytt. Exempelvis finns
det givare i växellådan som känner av oljetrycket och om det sjunker stängs
verket av automatiskt. Eventuell olja som läcker ut samlas i ett oljetråg. Till
verket hör också en transformator som antingen är placerad i nacellen, i botten
på tornet eller utanför tornet. Transformatorn står i ett avskilt utrymme. Även
i transformatorn finns en givare som känner av oljenivån och om den sjunker
stängs verket av. Den olja som kommer ut samlas upp i en särskild behållare,
transformatorboxen.
Verken underhålls regelbundet vid schemalagda servicetillfällen, varvid bland
annat oljeprover analyseras, fastsättning av vingar och olika system kontrolleras. I samband med service sker vanliga personbilstransporter. Vid eventuella större underhålls- eller reparationsarbeten kan tunga transporter behöva
ske.
Aktiviteter under avvecklingsskedet
Vindkraftverken dimensioneras för att kunna vara i drift under minst 25 år. Efter
denna tid kan verken monteras ned. Hur stor del av fundamenten som skall tas
bort bör avgöras i anslutning till den aktuella tidpunkten, när de aktuella förhållandena och förutsättningarna är kända.
• 13 •
4. Planförhållanden
Växjö kommun
I Växjö kommuns översiktsplan från 2005 anges att kommunen ska satsa på
förnybara energikällor. Mål och riktlinjer för den fysiska planeringen i kommunen
finns i Miljöprogram för Växjö kommun (se vidare i avsnitt Lokala miljömål). Ett
förslag till vindbruksplan för Växjö kommun har antagits av kommunfullmäktige
2011-11-15. Planen, som ännu ej vunnit laga kraft, blir ett tillägg till översiktsplanen som pekar ut lämpliga områden för vindkraft. Det aktuella projektområdet ligger inom ett sådant område som benämns Asby-Lysteryd. I planen anges
även områden som kan vara lämpliga för vindbruk i mindre skala samt områden
som ej är olämpliga för vindbruk. I Vindbruksplanen ges också generella riktlinjer
för den framtida vindbruksutbyggnaden i kommunen.
Exempel på riktlinjer i vindbruksplanen med koppling till planerad vindbrukspark
ges nedan:
Placering
Vindbruksetableringar ska göras i områden med gynnsamma vindförhållanden.
Områden som omfattas av strandskydd samt i sjöar ska undvikas. Lokal flora
och fauna skall karteras och risken för påverkan bedömas av exploatören inför
varje vindbruksetablering. Större skogsområden är den landskapstyp som
bedöms minst känslig för etablering av vindkraftverk. Inom de områden som
pekats ut som lämpliga för vindbruksetablering ska vindkraftverk placeras i
grupper om minst tre verk. Placering av vindkraftverk i myrmarker och andra
våtmarker, områden med höga natur- eller kulturvärden, och speciella värden för
friluftslivet bör undvikas.
Avstånd
Tillräckliga skyddsavstånd för att uppnå gällande värden ska hållas till bebyggelse och andra störningskänsliga verksamheter för buller, skuggning, elektromagnetiska fält och olycksrisk. En riktlinje för minsta avstånd mellan bostäder
och en vindkraftsetablering är 500 m. Vindkraftverk bör inte konkurrera visuellt
med fasta synliga fornlämningar eller värdefulla kulturelement som t.ex. kyrkor.
Ett rimligt avstånd till kyrkor är 1 000 m men avståndet kan prövas från fall till fall
med hjälp av visualiseringar. Vid etablering av vindkraft i närheten av ett riksintresseområde för natur-, eller kulturmiljö, område utpekat i kommunens kulturmiljöprogram, naturreservat, natura 2000-områden och ramsar-område ska
Fig 4
Fi
4-1:
1 Vi
Vindbrukskarta
db k k t för
fö Växjö
Vä jö kommun
k
(blå ring
i markerar
k
projektområdet)
j kt
å
• 14 •
y
behovet av ett påverkansområde utredas. En riktlinje för minsta avstånd mellan
en vindbruksetablering och mindre tätorterna inkl. utbyggnadsområden enligt
gällande översiktsplan är 750 m. Respektavståndet prövas dock från fall till fall.
y
y
Utformning
De ledningar som krävs för anslutning av vindbruksanläggningen till elnätet ska i
första hand grävas ned för att begränsa påverkan på miljön.
Inför etablering av vindkraftverk ska en landskapsanalys göras och fotomontage
som visar anläggningen i landskapet. Särskilt viktigt är upplevelsen av etableringen från platser där människor bor och vistas som t.ex. gårdar, byar, viktiga
vägar och rörelsestråk eller utsiktsplatser.
Ljud, ljus, skuggor och andra störningar
Hindermarkeringar på vindkraftverken inom en park bör synkroniseras så att de
blinkar samtidigt.
Samråd och samverkan
Boende som berörs av en planerad vindbruksetablering bör informeras och få
möjlighet till delaktighet så tidigt som möjligt i processen. Vindbruksbolagen
ska i den mån det är möjligt skapa delaktighet för boende och fastighetsägare
som berörs av vindkraftverk. Permanent- och fritidsboende, fastighetsägare,
verksamhetsutövare samt relevanta organisationer inom 1 000 m radie från en
planerad vindbruksanläggning bör räknas som berörda och beredas möjlighet
till att yttra sig under samråd. Vid etablering av vindkraftverk närmare kommungränsen än 5 km ska samråd hållas med berörd kommun så tidigt som
möjligt i processen.
Vindbruksområde 3 ”Asby-Lysteryd”
Projektet ligger helt inom området ”Asby-Lysteryd” som är ett av tre områden
i kommunen som bedömts som lämpligt för vindbruk, se fig 4-2. Motiveringen
för områdets goda förutsättningar för vindbruk är följande:
Områdets norra del omfattas av riksintresse för energiproduktion. Området
utgörs av ett småkuperat skogsområde med en areal på ca 120 km2. Linnebjörkesjön som större sjö tillsammans med enstaka mindre sjöar och öppna
åker- och betesmarker framförallt i anslutning till byarna Asby, Näsby och
Fig
Fi
g 44-2
2 Vi
Vind
ndbr
bruk
ukso
somr
mråd
åde
e 3 - As
Asby
byy - Lysteryd
y
y ((Källa: Vi
Vind
ndbr
bruk
uksp
spla
plan)
n))
Linnebjörke bryter av det skogsklädda landskapet. Större stormhyggen efter
Gudrun finns framförallt i områdets södra och norra del. Intill Linnebjörkesjön
i områdets norra del samt vid Göransberg i områdets södra del finns ett par
områden med värdefulla ängs- och hagmarker. Skogsstyrelsen har pekat ut ett
mindre område norr om Asby som nyckelbiotop. Sumpskogar och våtmarker utpekade i Länsstyrelsens våtmarksinventering finns spridda i hela området. Fornlämningar finns inventerat framförallt i den södra och norra delen av området. I
norr gränsar området till Granhult som ligger i Uppvidinge kommun och omfattas
av riksintresse för kulturmiljövården. I anslutning till område 3 ligger också Attsjö
by som är utpekat i Växjö kommuns kulturmiljöprogram.
Kommentar kring Åshult Vindbrukspark i förhållande till planen
Den planerade vindbruksparken har god samstämmighet med de riktlinjer som
finns i planen och projektet avser att följa de generella riktlinjer för vindkraftutbyggnaden som anges. HS Kraft arbetar också aktivt för att skapa delaktighet
för boende och fastighetsägare som berörs av vindkraftverk Ersättning kommer
• 15 •
t.ex. att ges till alla inom ett beräknat påverkansområde (ljudpåverkan över 40
dB). HS Kraft erbjuder också samtliga närboende möjligheten att köpa andelar
i vindbruksparken.
/,1'6+$00$5
c6('$
Uppvidinge kommun
./$95(675g0
Kommunen utarbetade under 2008-09 en vindbruksplan för hela kommunen
som ett s.k. tematiskt tillägg till översiktsplanen. I och med att den nya översiktsplanen för 2011-2016 antogs 2011-04-26 har det tematiska tillägget inarbetats
i översiktsplanen och återfinns i huvudsak under kapitel 13. Kommunen avger
vidare ett ställningstagande att de utöver målet att producera minst 0,16 TWh år
2015 från förnybara energikällor bör det i översiktsplanen fram till år 2020 ges
möjlighet för att vindkraften ska kunna byggas ut till nivån 500 GWh (dvs 0, 5
TWh). På ännu längre sikt, fram till år 2030, bör ytterligare ca 200-500 GWh,
dvs totalt 0,7-1,0 TWh kunna produceras.
1255+8/7
b/*+8/7
/(1+29'$
6b96-g675g0
$/67(502
)5g6(.(
Pågående vindbruksprojekt
I kommunen finns för närvarande tre vindkraftverk, Antalet förfrågningar hos
kommunen och länsstyrelsen från sådana som vill investera i vindkraft
har sedan 2006 rört några hundratal verk. Flera större exploatörer finns
bland dessa. Under hösten 2010 fanns ca 250 verk i olika skeden av
tillståndsprövningar hos länsstyrelsen. I fig 4-3 visas en schematisk bild över
vindkraftplanerna 2010.
Fig 4Fig
4-3:
3: S
Sch
chem
emat
atis
iskk re
redo
dovi
visn
snin
ing
g öv
över
er vvin
indk
dkra
raft
ftsp
spla
lane
nerr år 2
201
010.
0. O
Ora
rang
nge
e ma
mark
rker
erar
ar o
ommråde
rå
den
n me
med
d titillllst
stån
ånds
dsan
ansö
sökn
knin
inga
gar,
r, g
grö
rönt
nt m
mar
arke
kera
rarr pr
proj
ojek
ektt dä
därr sa
samr
mråd
åd g
gen
enom
omfö
fört
rts.
s. K
Käl
älla
la::
Läns
Lä
nsst
styr
yrel
else
sen
n i Kr
Kron
onob
ober
ergs
gs llän
än ((ÖP
ÖP fför
ör 2
201
0111-20
2016
16))
Lokaliseringsförutsättningar och motstående allmänna intressen
Samtliga allmänna intressen som ställer krav på markanvändningen skall vägas
mot vindkraftsintresset. När ett område är av riksintresse gäller särskilda avvägningsregler gentemot det konkurrerande markintresset. Riksintresset får då
inte påtagligt skadas. Om ett område berörs av flera överlappande riksintressen
med oförenliga ändamål gäller ”att företräde ska ges åt det eller de ändamål
som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet
och den fysiska miljön i övrigt”. Totalförsvarets intresse går dock alltid före. En
karta från ÖP som visar konkurrerande markintressen i kommunen ges i fig 4-4.
• 16 •
Lämplighetsindelning av områden för vindbruk
Kommunen har gjort en lämplighetsindelning av markområden för vindbruk
som omfattar 3 klasser. Följande förklaringar kring lämplighetsindelningen
ges i översiktsplanen
Klass 1 - Prioriterade områden - Riksintresse för vindbruk
Energimyndigheten har beslutat att utpeka ett större område i kommunen
som riksintresse för vindbruk enligt 3:8 miljöbalken. Området är markerat
med streckad blå linje på kartan i fig 4-5. Riksintresset innebär att andra
exploateringar inom det utpekade området inte får innebära påtaglig skada
på riksintresset för vindbruk. Det utpekade området omfattar ca 150 km2 eller
ca 12% av kommunens yta. Området är glest befolkat och har en beräknad
årsmedelvind på mer än 7 m/sek. Inom området finns även andra utpekade
riksintressen som Natura 2000, riksintresse för naturvård, kulturmiljövård.
Därtill finns det mycket gott om fornlämningar i området. I praktiken innebär
en utbyggnad av vindbruk i området att de riktlinjer samt skyddsavstånd/ respektavstånd som föreskrivs respektive det som gäller om markanvändningen
enligt andra gällande lagar och förordningar måste följas. Därför blir det inte
möjligt att bygga inom mer än allra högst hälften av denna yta. Området ska
prioriteras. Det är dock Länsstyrelsen som gör den slutliga avvägningen mellan
konkurrerande riksintressen i varje enskilt ärende.
/LQGVKDPPDU
cVHGD
1RUUKXOW.ODYUHVWU|P
Klass 2 - Områden möjliga för vindbruk
/HQKRYGD
Områden som ej uttryckligen tillhör klass 3 nedan som ska undantas, utgör
möjliga platser där vindbruk kan prövas. Inom klass 2 områden ska dock i första hand prioriteras sådana områden där vindhastigheten är 7 m/sek eller högre. Avstånd mellan parker ska särskilt uppmärksammas och får bedömas med
hänsyn till landskapsbild och övrig visuell påverkan. Vidare ska respektavstånd
till fastighetsgräns om 250 m iakttas såvida inte berörda fastighetsägare kommit överens om annat. Alla respektavstånd ska uppfyllas samt riktlinjer och
rekommendationer för lokalisering. Särskild hänsyn tas till de fem strategiska
områdena för turism. Avvägningar ska här ske med avseende på platsens
tillgänglighet och besöksfrekvensför turism och friluftsliv, såväl befintlig som
kommande. Vidare ska också hänsyn tas till natur- och kulturmiljöer på övriga
platser, särskilt sådana som är av vildmarkskaraktär och kan utgöra s.k. tysta
områden.
bOJKXOW
$OVWHUPR
)U|VHNH
.DUWPlW*LV5:
.RVWDVNMXWEDQD
6lNHUKHWVDYVWnQGP
.RVWDVNMXWEDQD
.RPPXQHQVNXOWXUPLOM|SODQ
)RUQPLQQHQ
1DWXUUHVHUYDW
(OVWDPQlWHW
1DWXUUHVXUVLQWUHVVH
1DWXUD
3ODQHUDGHQDWXUUHVHUYDW
0DVWHU
P
6lNHUKHWVDYVWnQGP
.RPPXQHQVNXOWXUPLOM|SODQ
)RUQPLQQHQ
1DWXUUHVHUYDW
.XOWXUPLOM|YnUG
(OVWDPQlWHW
1DWXUUHVXUVLQWUHVVH
1DWXUD
3ODQHUDGHQDWXUUHVHUYDW
0DVWHU
$OVWHUnQ
%LRWRSVN\GG
Klass 3 - Undantagna områden
$OVWHUnQ
%LRWRSVN\GG
Inom dessa ska uppförande av parker för vindbruk eller enstaka större verk
inte tillåtas. Undantagna är:
.XOWXUPLOM|YnUG
Fig
Fi
g 44-4:
4:Ko
Konk
nkur
urre
rera
rand
nde
e ma
mark
rkin
intr
tres
esse
sen
n i ko
komm
mmun
unen
en ((ÖP
ÖP
Ö fför
ör 2
201
0111-20
2016
16)):
• 17 •
•
Inom ett respektavst. 1000 m från tätorter, område med områdesbestämmelser,
samlad bebyggelse och kyrkor
•
Tio s.k. LIS-områden
•
Kosta skjutfält med skyddsavstånd 1 mil från mittpunkt
•
Kraftledningar, master, vägar med skyddsavstånd
•
Riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, samt Natura 2000
•
Lagskyddade områden, naturreservat och planerade sådana
•
Kulturmiljöprogr. områden med differentierat respektavstånd
•
Alsteråns dalgång från Skahus till länsgränsen (ingår i den fem turismområdena)
•
Fornlämningar med differentierat skyddsavstånd
•
Övriga områden av naturvårdsvärde definierade i avsnittet om motstående intressen.
.DUWRFK*LVHQKHWHQ5:
/,1'6+$00$5
c6('$
./$95(675g0
1255+8/7
På kartan i fig 4-5 har områden med konkurrerande markintressen och definierade skydds-/respektavstånd lagts in med vit färg på en vindkarteringskarta.
Även ett respektavstånd på 500 m till enskilda bostader har markerats.
Riktlinjer och rekommendationer för lokalisering och utformning
Större parker, grupper eller enstaka högre verk
•
Nedanstående avstånd utgör riktlinjer vid beslut om möjlig etablering av vindkraftverk. I vissa fall kan geografiska förhållanden och dylikt inverka på respektavstånden vilket avgöras från fall till fall vid prövning. Ett utökat respektavstånd kan
komma ifråga vid lokalisering söder eller väster om bostäder och fritidsbebyggelse,
eftersom det oftast är i dessa väderstreck som uteplatserna ligger.
b/*+8/7
/(1+29'$
6b96-g675g0
$/67(502
)5g6(.(
Riktlinjer för lokalisering med hänsyn till avstånd
•
Ljudet får ej överstiga 40 dB(A) vid bostäder och vårdbyggnader. Nivån gäller även
den sammanlagda ljudnivån från verk som ståri grupp.
•
Antalet skuggtimmar vid bostäder och annan störningskänslig bebyggelse får inte
överskrida 30 timmar per år, teoretisk skuggtid, och 8 timmar faktisk skuggtid. Max
tillåten skuggtid under ett dygn ska vara 30 minuter.
•
Avståndet till områden med detaljplan, områdesbestämmelser eller samlad bebyggelse eller kyrkor ska vara minst 1000 meter och prövas från fall till fall för att inte
hindra framtida samhällsutveckling.
•
Strandskyddsområden
S
d k dd
åd
å
100 meter ska
k undantas
d
och
hd
därutöver ska
k ett diff
fferentierat
i
respektavstånd iakttas vad gäller ljud och skuggbildning för att skydda fisket samt
det aktiva friluftslivet.
•
Avståndet till enskilda bostadshus får inte understiga 500 meter för verk med
totalhöjden 50-150 meter och inte understiga 750 meter för verk med mer än 150
meters totalhöjd.
•
I områden som är utpekade i kommunens kulturmiljöplan ”Kulturarv att vårda” bör
vindkraftsetablering särskilt prövas.
•
Avstånd till riksintresseområde av bevarandekaraktär måste ställas i relation till
påverkan och värdena i varje särskilt fall. Avgränsningen måste göras i samband
med exploatering och prövning.
•
Säkerhetsavstånd till väg, järnväg och kraftledning bör vara verkets totalhöjd plus
50 meter eller de avstånd som bestäms i varje särskilt fall efter samråd med trafikverket respektive nätägaren.
Fig 4Fig
4-5:
5: K
Kar
arta
ta m
med
ed vvin
indk
dkar
arte
teri
ring
ngen
en.S
.Sam
amtltlig
iga
a om
områ
råde
den
n me
med
d de
defifini
nier
erad
ade
e sk
skyd
ydds
ds-/
-/
resp
re
spek
ekta
tavs
vstå
tånd
nd llag
agts
ts iin
n me
med
d vi
vitt fä
färg
rg,, in
inkl
klus
usiv
ive
e re
resp
spek
ekta
tavs
vstå
tånd
nd ttililll bo
bost
stad
ader
er p
på
å la
lanndett - 50
de
500
0 m sa
samt
mt kkon
onku
kurr
rrer
eran
ande
de iint
ntre
ress
ssen
en . S
Str
trec
ecka
kad
d bl
blå
å lilinj
nje
e ma
mark
rker
erar
ar o
omr
mråd
åde
e me
med
d
riks
ri
ksin
intr
tres
esse
se fför
ör vvin
indk
dkra
raft
ft.. St
Stre
reck
ckad
ad g
grö
röna
na llin
inje
jerr ma
mark
rker
erar
ar a
att
ttra
rakt
ktiv
iva
a om
områ
råde
den
n fö
förr tu
turi
rism
sm..
• 18 •
Riktlinjer för utformning
•
Reklam är inte tillåten på verken såvida det inte avser tillverkarens eller ägarens
namn
•
Vid gruppetableringar ska verken ha ett liknande utseende.
•
Övriga rekommendationer
•
Transformatorer, ställverk och dylikt ska placeras på lämpligt avstånd från områden där människor stadigvarande vistas. I dessa områden ska elektriska kablar
framdras på sådant sätt att de elektriska fälten minimeras.
•
Elledningar till vindkraftverken ska läggas i kablar.
•
Verk som uppförs på plats där de visuellt är synliga eller där skuggor, reflexer samt
ljud kan påverka områden utanför kommunen ska samråd ske med berörda grannkommuner och i förekommande fall angränsande län.
•
Uttjänta verk eller som av annan anledning tas ur drift ska monteras ned av
verksamhetsutövaren. Kontrakt bör finnas mellan denna och markägaren i de fall
dessa inte är samma person.
Kommentar kring Åshult Vindbrukspark i förhållande till planen
Samtliga vindkraftverk i vindbruksparken utom ett ligger inom ett utpekat riksintresse för vindkraft dvs ett prioriterat klass 1 område enligt översiktsplanen.
HS Kraft har aktivt arbetat för att skapa en lokal förankring av projektet. Detta
har bland annat inneburit att ägare till angränsande markområden inom ett
vindfångstområde på minst 500 meter från varje vindkraftverk får ekonomisk
ersättning av en framtida vindbrukspark enligt en modell som framtagits av
LRF. HS Kraft har också aktivt arbetat för ett lokalt delägande vilket bland annat beskrivs i samrådsdokument no 21 i bilaga 9.
Avseende kommunens riktlinjer och rekommendationer för lokalisering och
utformning kan följande kommentarer ges:
•
Verksamheten uppfyller riktlinjen för ljud och skuggpåverkan med hjälp av vedertagen reglerteknik.
•
Avståndet till den samlade bebyggelsen i Marhult och Granhult kyrka uppfyller
minimikravet på 1000 meter.
•
Alt 2 och 3 uppfyller riktlinjen på minsta avståndet till enskilda bostadshus som
anges till 500 meter för verk med totalhöjd upp till 150 meter.
•
Alt 1 och 3 uppfyller riktlinjen att gruppetableringar ska ha ett liknande utseende.
• 19 •
Alt 1 uppfyller inte riktlinjen för minsta avstånd på 750 m från bostad till vindkraftverk
med mer än 150 m totalhöjd. Det kortaste avståndet är med nuvarande layout ca
680 m. HS Kraft bedömer ändå att den ökade miljönyttan uppväger det begränsade
avsteg som görs från denna riktlinje.
5. Hushållning med mark, vatten och andra resurser
I 3 kap. 6 § miljöbalken ges exempel på hur andra, ibland motstående, intressen
(naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv) skall skyddas och beaktas
I miljöbalkens tredje kapitel (SFS 1988:808) beskrivs ”Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden”. Där ges förutsättningarna för hur ett markområde bör utnyttjas och hur avvägningen ska ske då samhället har olika väsentliga intressen att tillvarata. Bestämmelserna ska tillämpas
då verksamheter prövas enligt miljöbalken och vid planläggning enligt plan- och
bygglagen. Första paragrafen lyder:
Centralt för hushållningsaspekten vid en förändring som det här är fråga om är
att göra en rimlig avvägning mellan olika intressen. För att rätt bedöma områdets främsta värden för olika intressen är det väsentligt att kartlägga hur området används idag och inventera de värden i området som dessa användare
nyttjar. Först därefter kan en avvägning göras mellan olika intressen. På och
kring projektområdet har följande användare och intressen identifierats:
D
tt är
ä den
d grundläggande
dlä
d hushållningsbestämmelsen
h håll i
b tä
l
äll alla
ll markDetta
som gäller
och vattenområden. Därefter följer ett antal bestämmelser som tar sikte på
specifika områden. Relevant för den aktuella etableringen är åttonde paragrafen
vars första stycke lyder:
ett utpräglat produktionslandskap
•
mycket god vindenergipotential
•
tillräckligt avstånd till närboende
•
få formellt utpekade konkurrerande intressen.
närboende
•
skogsbruket
•
jakt
•
friluftsliv och turism
För de närboende kommer verksamheten innebära en förändring av landskapsbilden. Då skogen ofta kan begränsa sikten i närområdet blir förändringen
kanske som mest påtaglig från större öppna landskap på lite längre avstånd.
Många ser ogärna att landskapsbilden förändras av nya inslag i den visuella
miljön kopplade till nya byggnader, vägar och höga konstruktioner som vindkraftverk. Hur närboende uppfattar en vindbruksanläggningen hänger i viss utsträckning också samman med inställning till vindbruk. Mer kring detta beskrivs i
landskapsanalysen i kapitel 9 samt i bilaga 10.
För skogsbruket är det främst markanvändningen och därmed markintrånget
som är av betydelse ur värdeaspekten. Ett vindkraftverk tar liten markareal i
anspråk. Inga träd sågas ner utöver vad som behövs för att anlägga nya vägar,
vändplatser och fundament för de enskilda vindkraftverken. För ett modernt och
rationellt drivet skogsbruksföretag kan en vindkraftanläggning i dag vara en lo-
Bestämmelsen omfattar energiproduktion och därmed vindbruk. Det som gör
den valda platsen värdefull för vindbruk är kortfatta att projektområdet erbjuder:
•
•
Platsen bör således tillmätas sådan betydelse som åsyftas i 3 kap. 8 §
miljöbalken.
• 20 •
giskt integrerad del av verksamheten. I den pågående utvecklingen mot större
enheter som drivs allt mer rationellt är utnyttjande av vindresurser ett viktigt
inslag.
För jägare kommer inverkan mest kopplad till störningar under projektets
anläggningsfas. För friluftsliv och turism är påverkan delvis kopplad till påverkan på landskapsbilden som berörts för de närboende. En vindbrukspark kan
också påverka värdet av områdets natur- och kulturupplevelsen i ett bredare
perspektiv. Detta beskrivs i kapitel 9 samt i landskapsanalysen i bilaga 10.
• 21 •
6. Miljökvalitetsmål och miljömål
Odlingslandskapet kan påverkas negativt om lokaliseringen görs utan hänsyn till biotoper eller kulturbärande element. Sådan hänsyn kommer att tas
för den aktuella etableringen, och en levande landsbygd med stark ekonomi
är en förutsättning för bevarande och stärkande av både kulturvärden och
miljövärden, vilket innebär en positiv inverkan på dessa miljömål. Negativa
konsekvenser för mål 15 och 16 undviks genom en lämplig lokalisering och
utformning.
Miljömål 4, 5, 6 och 9 berörs inte av vindkraft.
Nationella miljökvalitetsmål
I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål.
Målen beskriver de egenskaper som vår natur– och kulturmiljö måste ha för att
samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. I november 2005 kompletterades målen med ytterligare ett, vilket gör att det nu finns 16 miljökvalitetsmål
med tillhörande delmål och åtgärdsstrategier.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans, levande kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
Regionala miljökvalitetsmål
Länsstyrelsens styrelse beslutade under 2002 om regionala miljömål för Kronobergs län. En revidering av dessa har utförts under 2005 och 2006. Nedan
förtecknas hur den här aktuella anläggningen kommer att bidra till delmål för
de mest relevanta miljömålen. Textavsnitten är hämtade från länsstyrelsens
hemsida samt från miljomal.nu, Miljömålsportalen.
Miljömål 1 (Begränsad klimatpåverkan)
Kronobergs Delmål 2 anger att hälften av den totala energianvändningen i
länet år 2010 kommer från förnybara källor.
Miljömål 2 (Frisk luft)
Vindruk ersätter delvis importerad el från fossileldade anläggningar i länder
som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen, vilka till stor del ligger i
förhärskande vindriktningar med Östersjön och Skåne som nedfallsområde.
Under höst och vinter är Sverige i allmänhet nettoimportör av el vilket sammanfaller med den del av året när vindkraftverk producerar mest. Detta stärker
bilden av att vindbruksproduktion ersätter importerad fossilbaserad el från
Danmark, Tyskland och Polen m.fl. (Elmarknaden 2003 sid. 17 f). Via planerad
import av elenergi från Finland kommer den aktuella anläggnigen även att
ersätta importerad fossilbaserad el från ryska anläggningar.
Vindkraft kan beröra miljömål både positivt och negativt. Vindkraft ersätter
elproduktion med fossilt bränsle vilket innebär ett direkt bidrag till uppfyllande av
miljömålen 1, 2, 3, 7 och 15.
Vindkraft medför också minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed
också minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten och
bidrar därför indirekt till att uppfylla målen 8, 10, 11, 12, 13 och 16.
Miljömål som kan tänkas påverkas negativt om inte rimlig hänsyn tagits när det
gäller fysiska effekter eller upplevelseeffekter vid lokalisering och utformning är
8, 10, 11, 12, 13, 14, 15 och 16.
I det här fallet är det främst 13, 15 och 16 som bör ägnas uppmärksamhet.
Miljömål 3 (Bara naturlig försurning)
Den ökande försurningen av mark och vatten är en följd av utsläpp från trafik,
energianläggningar, industri och jordbruk. Utsläpp från energianläggningar
minskas genom att man övergår till förnybar elproduktion. Samtliga av Kro-
• 22 •
nobergs fyra delmål gynnas här. Se i övrigt resonemanget för Miljömål 2.
Miljömål 7 (Ingen övergödning)
Algblomningar, bottendöd, igenväxning av sjöar, växtarter som försvinner på
ängar och i skogar samt hälsoskadliga halter av nitrat i grundvattnet är negativa
effekter av övergödningen. Det är särskilt utsläpp av fosfor– och kväveföreningar
som är upphovet. För Kronobergs del ska utsläppen av kväveoxider minskas till
3 500 ton. Se i övrigt resonemanget för Miljömål 2.
mål ges följande ställningstagande från kommunen:
Utöver nuvarande mål i kommunen att år 2015 producerar minst 160 GWh från
förnybara energikällor bör det fram till år 2020 ges möjlighet för vindkraften att
kunna byggas ut till nivån 500 GWh. På ännu längre sikt, fram till år 2030, bör
ytterligare ca 200-500 GWh kunna produceras vilket innebär en samlad vindkraftproduktion på 700 - 1000 GWh.
Miljömål 15 (God bebyggd miljö)
Den totala energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minska och
andelen energi från förnybara energikällor ska öka. Aktuell vindbruksanläggning
medverkar till ökad energiproduktion från förnybara källor. Vindkraftverk kan å
andra sidan få negativ inverkan på det här målet om de inte lokaliseras genomtänkt och enligt principerna för fastställda planer.
Kommunala miljömål
Växjö kommun
Kommunen har tagit fram ett miljöprogram där de integrerat lokala miljömål.
Miljöprogrammet, som reviderats under 2010, anger ambitionen inom tre viktiga
profilområden för Växjö kommun. De områden som kommunen valt att fokusera
på är; Leva livet, Vår natur och Fossilbränslefritt Växjö. Inom ramen för dessa
områden har kommunen bland annat satt upp ett mål om att de fossila koldioxidutsläppen ska minska med minst 55% per invånare till 2015 jämfört med 1993
och att Växjö ska vara en fossilbränslefri kommun senast 2030.
Uppvidinge kommun
Kommunen har i den nya översiktsplanen för 2011-2016 satt upp natur- och
miljömål fram till år 2020. Kap 3 i översiktsplanen beskriver kommunens visioner,
mål och strategier. Under mål nummer 6 beskrivs att kommunen ska bli navet
i Smålands vindkraftsproduktion, producera mest vindkraftsbaserad energi i
regionen samt ha kvalificerade anläggningar för service och utbildning inom
vindkraftstekniken.
Kap 13 i översiktsplanen handlar om vindkraft. I detta kapitel under syfte och
• 23 •
7. Nulägesbeskrivning av området
Inledning
±
Vindbruksområdet ligger på sydsvenska höglandet på höjdnivåer från ca 240 till
290 m ö h. Föreslagen etablering av Åshult Vindbrukspark i förhållande till överlappande riksintressen avseende naturvård, kulturmiljö, friluftsliv samt utpekade
Natura 2000-områden och Naturreservat ges i fig 7-1. På kartan finns också
riksintresseområde för vindkraft utmärkt. Av kartan framgår att det aktuella
området ligger på ett betydande avstånd från övriga utpekade skyddsvärden
med undantag för riksintresset för kulturmiljö kring Granhult kyrka som gränsar
till parken i öster. I följande text ges en mer detaljerad bild av nuläget i området.
Dessa baseras på resultaten av de inventeringar som gjorts och som redovisas
i sin helhet i bilagorna till denna MKB. Kartunderlag med högre upplösning som
visar föreslagna placeringarna av vindkraftverken samt övriga motstående och
överlappande intressen i området återfinns i bilaga 1.
Naturmiljön
ÇÇ
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Följande material baseras på en ”Naturvärdes- och fågelinventering” som
framtagits av Enetjärn Natur AB. Rapporten återfinns i sin helhet som bilaga 6.
Det område som varit föremål för naturinventering täcker en areal av ca 360 ha
och ligger mellan byarna Glosäng och Asby. Vägen mellan de båda byarna går
genom inventeringsområdet och det finns också ett antal skogsbilvägar i området. Inventering gjordes utifrån en tidigare layout med 9 vindkraftverk så beskrivningen av naturmiljön kring verksplaceringarna är inte uppdaterad för nuvarande
layout. Den ger dock en god indikation om naturförhållandena i området. Det
inventerade området täcker också in de nuvarande verksplaceringarna. Det
inventerade området och förändringen i placeringen av vindkraftverken framgår
av fig 7-2 och 7-3.
I rapporten beskrivs området som starkt präglat av skogsbruk och större delen
av arealen utgörs av produktionsskog. Stormen Gudrun fällde mycket skog varför stora arealer idag är hyggen. Skogen domineras av gran med inslag av tall.
De yngre bestånden utgörs av planterad gran men även mindre tallbestånd har
planterats liksom ett bestånd med lärk. Den näringsfattiga berggrunden återspeglar sig i sammansättningen av floran som överlag är fattig. Markvegetationen
domineras av vanliga mossor som väggmossa och husmossa samt kruståtel,
blåbär, lingon, enstaka ekorrbär och örnbräken. På hyggena växer hallon, lingon
Sin
Sing
Sin
i ge
ge
elst
els
ls
lstorr ps fly,
Ç
Exempel på layout med 11 vindkraftverk
Område där fastighetsägare fått skriftlig inbjudan till samråd
Riksintresse Vindkraft
Natura 2000
Naturreservat
Riksintresse naturvård
Riksintresse kulturmiljö
0
1
2
3
4
5 km
"Copyright
py g Lantmäteriet MS2008/08151”
Fig 7-1: Översiktskarta med riksintresseområden
• 24 •
Riksintresse friluftsliv
±
2
1
5
028/01

028/02 028/02
3
#
*
028/01
#
*

028/05 028/05
#
*

6
8
028/03
#
*
028/03
4
028/06
028/06
7
#
*
028/10

9
Inventeringsområde
028/08

#
*
028/08
028/04
#
*
028/04
Vindkraftverk
028/07
0
Naturvärdesklass 2
0,5

1 Km
#
*
028/09
028/07

Fig 7-2: Inventerade området samt tidigare verksplaceringar
028/11
#
*
028/09

och glasbjörk.
Natura 2000 områden
Teckenförklaring
Närmaste Natura 2000 område är Soldatmossen som ligger ca 2 km nordväst
om den planerade anläggningen. Området som också är naturreservat är
skyddat enligt habitatdirektivet och utgörs till största delen av en skogsbevuxen
högmosse omgiven av äldre skog. Andra Natura 2000-områden och naturreservat inom ca 10 km radie från vindbruksparken är:
• Vitthults urskog, naturreservat och Natura 2000-område ca 5 km öster om
inventeringsområdet. Urskog med mycket död ved.
• Tängsjö fly, naturreservat och Natura 2000-område ca 6 km öster om inventeringsområdet. Myrkomplex med orrspel.
• Singeltorps fly, naturreservat och Natura 2000-område ca 6 km sydost om

Vindkraftverk Alt1-3 (11 vkv)
#
*
Vindkraftverk- layout vid samråd 2009 (9 vkv)
Befintliga tillfartsvägar som kan nyttjas
Möjlig sträckning för nya tillfartsvägar
Nyckelbiotop
Sumpskog
Naturvärde
Naturvårdsprogram (inv 1985-87)
0
1 km
Ängs- och betesmark (inv 2002-04)
"Copyright
py g Lantmäteriet Medgivande
g
I2011/1581”
Fig 7-3: Naturvärden i området samt verksplaceringar och tillfartsvägar
• 25 •
•
•
•
•
•
•
är floran rikare och mer frodvuxen med arter som blåsippa, ormbär och stinksyska. För huvuddelen av projektområdet överväger dock brukad skog och
hyggen som inte är särskilt känsliga. De föreslagna verksplaceringarna är alla
lokaliserade till sådan mark.
inventeringsområdet. Orörd högmosse.
Ravinen, naturreservat ca 6 km öster om inventeringsområdet. Förkastningsspricka med gammal skog.
Sjösås äng, naturreservat och Natura 2000-område ca 7 km nordväst om
inventeringsområdet.Ängs- och hagmarker med äldre, hamlade lövträd.
Fagraholms fly, naturreservat och Natura 2000-område ca 8 km nordost
om inventeringsområdet. Orörd myrmark omgiven av gammal skog.
Storasjöområdet, naturreservat och Natura 2000-område ca 8 km söder
om inventeringsområdet. Gammal skog och myrmarker med rikt fågelliv.
Skäraskog, naturreservat och Natura 2000- område ca 9 km öster om
inventeringsområdet. Inägomark med ålderdomlig markanvändning.
Braås park, naturreservat ca 9 km nordväst om inventeringsområdet. Herrgårdspark med ängs- och hagmarker.
Vattendrag och våtmarker
Inventeringsområdet ligger i Mörrumsåns avrinningsområde. Inom området
finns några mindre vattendrag. Inom en mils radie från inventeringsområdet
finns två våtmarker som i länsstyrelsens våtmarksinventering har bedömts till
klass 1 (mycket höga naturvärden). Inom detta område finns även sex våtmarker som i länsstyrelsensvåtmarksinventering bedömts till klass 2 (höga naturvärden). Det rör sig främst om mindre våtmarksområden.
Fåglar
Övriga naturvärden i området
I det omgivande landskapet finns relativt gott om andra skyddsvärda naturområden. Exempel på sådana är Libbhults ängar-Karryd-Lilla Heda, Rosenholm,
Fagraholms fly, Hultåkra, Stora fly, Skäraskog, Helvetets trappor, Grötåsen,
Storasjöområdet. I närheten av projektområdet ligger ett flertal områden som
tas upp i Kronobergs Naturvårdsprogram, se fig 7-3. Ett av dessa ligger vid
Granhult, öster om etableringsområdet. Landskapet kring byn karakteriseras
av flack moränterräng. Sydväst om etableringsområdet ligger Asby. Gårdarna
är grupperade runt åkermarken som ligger på en moränkulle. Vägarna följer
stensatta åkerterasser och i utkanten av byn ligger betade eller igenväxande
ängar. I bymiljön finns också många stora träd. Asby har stora landskapsmässiga och biologiska värden.
Skogs- och myrområdet söder om Galtabäck, d.v.s. Soldatmossen och Långe
mosse, tas också upp i naturvårdsprogrammet. Mellan mossarna finns en
olikåldrig barrblandskog med ett antal intressanta växtarter. Området har stora
biologiska och landskapsmässiga värden trots att det delvis är påverkat av
dikning.
I anslutning till gården Åshult finns bestånd med ädellövträd som av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotop respektive naturvärdesobjekt. Det är framför
allt ek och ask som växer här, men även lönn och enstaka hasselbuskar. Här
Trakten runt utredningsområdet för vindbruk vid Åshult är i första hand betydelsefull för häckfåglar. Tack vare landskapets variation är traktens häckfågelfauna överlag varierad och ganska rik. I skogsbygden på denna del av
Småländska höglandet förekommer en rad arter rovfåglar häckande. Inventeringar i kringliggande områden visar att arter som bivråk, sparvhök, ormvråk, brun
kärrhök, fiskgjuse och lärkfalk kan vara häckfåglar i den omgivande trakten.
Några uppgifter om förekomst av kungsörn har ej hittats för det aktuella området under inventeringsarbetet. Under samrådsskedet framkom dock uppgifter
om att kungsörn iaktagits i Asby vintertid (Ref:Enligt Gröna Växjö, ”Din guide i
skog och mark” Ivarsson, T. Persson, M. Växjö kommun 2011.)
• 26 •
Samlade bedömning
En vindbruksetablering i det föreslagna området vid Åshult bedöms kunna
genomföras utan att inkräkta på områdets naturvärden. Konsekvenserna för
fågelfaunan av en vindbruksetablering bedöms som liten.
Fladdermöss
En platsspecifik analys avseende den planerade anläggningens påverkan
på fladdermöss har genomförts av naturvårdkonsult Gerell. I fig 7-4 visas de
mätpunkter som valts. Lokaliseringen av platser för inventering av fladdermöss
har dels gjorts med hänsyn till den preliminära lokaliseringen av vindkraftverken,
Kulturmiljön
dels platsens potentiella förutsättningar för fladdermöss att jaga och bo. I sistnämnda fallet har vi i första hand valt platser med förekomst av äldre lövträd
och/eller bebyggelse eller intill vattendrag. Resultaten av inventeringarna
visar på en relativt art- och individfattig fladdermusfauna inom större delen av
området för de planerade vindbruksparken. Orsaken är bristen på lämpliga
jaktmarker och dagtillhåll (hålträd). Bedömningen är att effekterna på fladdermusfaunan till följd av uppförandet av de planerade vindkraftverken kommer att vara försumbara i relation till övriga mortalitetsfaktorer. Inga ledlinjer
för flyttande fladdermöss finns heller inom området. Rapporten återfinns i sin
helhet i bilaga 7.
En arkeologisk utredning och en kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB) för
projektområdet har utförts av Arkeologicentrum AB. Utredningen har genomförts med metoder och ambitionsnivå som innebär att den i alla avseenden
motsvarar en särskild arkeologisk utredning, steg 1 (byrå- och fältinventering).
Helt eller delvis belägna inom området fanns före utredningen nio s.k. röjningsröseområden. Under fältinventeringen antecknades ytterligare 15 kulturhistoriska lämningar, varav sex utgör fasta fornlämningar och nio har betecknats
som övriga kulturhistoriska lämningar. De fasta fornlämningarna består också
av röjningsröseområden, medan övriga lämningar utgörs av torplämningar,
kolbottnar och/ eller kolarkojrester samt ett friliggande röjningsröse.
Närmaste riksintresseområde för kulturmiljövården, Granhult (G 34), är beläget
öster om utredningsområdet. Samma område har också tidigare utpekats av
länsstyrelsen i ett kulturmiljövårdsprogram. Området utgörs av ett odlingslandskap med ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila åkersystem från järnåldern
samt en kyrkplats med Sveriges äldsta daterade träkyrka från 1200-talets förra
hälft, se bild fig 7-5.
5
9
2
1
3
10
4
6
8
7
Fig
Fi
g 77-5:
5: G
Gra
ranh
nhul
ults
ts kkyr
yrka
ka
En karta som visar skyddade kulturmiljövärden samt registrerade fornlämningar i området visas i fig 7-6. Det inventerade området med beteckningar för
fornlämningsområdena visas i fig 7-7. Specifik information kring dessa områden återfinns i rapporten som återfinns som bilaga 8.
Fig 7-4: Punkter för registrering av fladdermöss.
Röd punkt - manuell registrering.
Röd cirkel -automatisk registrering
• 27 •
±
028/01

028/02 028/02
#
*
028/01
#
*

028/05 028/05
#
*

028/03
#
*
028/03
028/06
028/06
#
*
028/10

028/08

#
*
028/08
028/04
#
*
028/04
028/07

028/09
#
*
028/07

028/11
#
*
028/09

Teckenförklaring

Vindkraftverk Alt1-3 (11 vkv)
#
*
Vindkraftverk- layout vid samråd 2009 (9 vkv)
Befintliga tillfartsvägar som kan nyttjas
Möjlig sträckning för nya tillfartsvägar
Riksintresse kulturmiljö
Kulturmiljövårdsprogram (1991)
Fornlämningsområde
0
1 km
Fornlämning
Fig 7Fig
7-7:
7: U
Utr
tred
edni
ning
ngso
somr
mråd
åde
e fö
förr ar
arke
keol
olog
ogis
iskk in
inve
vent
nter
erin
ing
g Fa
Fast
sta
a fo
forn
rnlä
lämn
mnin
inga
garr (r
(röd
öd m
mar
ar-keri
ke
ring
ng)) oc
och
h öv
övri
riga
ga kkul
ultu
turh
rhis
isto
tori
risk
ska
a lä
lämn
mnin
inga
garr (b
(blå
lå m
mar
arke
keri
ring
ng).
).
"Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581”
Fig
Fi
g 77-6:
6: Kulturmiljövärden och fornlämningar
• 28 •
Riksintresse vindbruk
Fornlämningarna bedöms i de flesta fall kunna kvarligga orörda inom vindbruksparken genom att skyddszoner lämnas till närmaste anläggning, väg etc.,
för att tillgodose kulturminneslagens krav på fornlämningsområden. I de fall
ingrepp i fornlämningsområden inte kan undvikas underströks det antikvariska
värdet av de röjningsröseområden som överlevt stormar och skogsbruksåtgärder samt värdet av områden som illustrerar förhållandet mellan äldre stenröjning och 1800-talets torpexpansion.
Övriga kulturhistoriska lämningar bedöms ha måttliga upplevelsevärden. Om
nödvändig anpassning av projektet görs till fornlämningar och övriga kulturlämningar bör vindbruksparken enligt Arkeologicentrums uppfattning med
visst förbehåll kunna uppföras utan att den i oacceptabel utsträckning kommer i
konflikt med kulturmiljön. I anslutning till projektområdet finns ett område som är
av riksintresse för kulturmiljön kring Granhults kyrka. Inom etableringsområdet
ligger också ett antal fossila åkrar.
Energimyndigheten har under 2008 utsett 423 områden i 20 län till riksintresse
för vindbruk. Tillsammans utgör områdena cirka 2 % av Sveriges yta. I Kronobergs län har två större områden pekats ut som riksintresse för vindbruk. Den
planerade verksamheten ligger nästan helt inom ett av dessa områden, se fig
7-1.
Etableringsplatsens landskapsförutsättningar
Friluftsliv
En vindbruksanläggning kan medföra en påverkan på rekreation och friluftsliv,
genom direkt intrång i exempelvis rekreationsområden. Indirekt kan en anläggning även påverka rekreationsintressen genom en förändrad landskapsbild och
i någon mån genom ljudutbredning. Aktuell etablering berör varken direkt eller
indirekt något område av riksintresse för friluftslivet. Det är huvudsakligen under
anläggningsfasen som rekreationsintresset kan påverkas negativt. Trafik och
anläggningsbuller kan då störa friluftsupplevelsen och jakt kommer sannolikt
inte att kunna bedrivas i någon större omfattning under anläggningstiden. Under
driftfasen kommer påverkan att vara betydligt mindre. Påverkan under denna
fas är huvudsakligen av visuell karaktär då verken kommer att synas i området.
Allt friluftsliv kan dock bedrivas precis som tidigare innan parken uppfördes.
Övriga verksamheter som kan beröras
Inom området bedrivs idag huvudsakligen skogsbruk men det förekommer
också jordbruk i mindre skala. Det förekommer även att jakt arrangeras på
markerna. Projektområdet ligger inom MSA-ytan (Minimum Sector Altitude) för
Växjö flygplats men enligt uppgifter från Luftfartsverket kommer vindbruksparken inte att påverka denna.
För att belysa landskapets värden och analysera den aktuella vindkraftsetableringens påverkan på dessa har HS Kraft låtit utföra en landskapsanalys. Denna
fokuserar särskilt på Granhults kyrka som är Sveriges äldsta bevarade träkyrka.
Resultatet av analysen beskrivs i kapitel 9 och hela rapporten återfinns i bilaga
10. I följande avsnitt beskrivs de landskapsmässiga förutsättningarna i området
ur ett mer generellt perspektiv.
Mitt i Småland, strax öster om centralorten Växjö är landskapet som man kan
förvänta sig i Småland, småskaligt - skogar, byar och sjöar om vartannat.
På ett sätt finns det här en avvikelse från det normala Småland - det omgivande
skogsklädda landskapet ligger nedanför istället för i jämnhöjd. I själva verket är
det området självt som är upphöjt i förhållande till sin omgivning. Detta är också
anledningen till varför området drar till sig ett sådant intresse i vindbrukssammanhang, eftersom det på höjder ovan omgivningen i regel blåser mer. Att
landskapet är högre beläget märks genom alla backar samt, naturligtvis för att
utblickarna är längre. På många platser skymtar blånande berg bakom stammar
och öppna ytor, kanske lite ovant för att vara i Småland
Småland i allmänhet, och platsen inte minst, präglas naturligtvis av skog produktionsskog. Detta ger stora återverkningar i den ”rumsliga” upplevelsen.
Och på motsvarande sätt när skogen skall avverkas. På många ställen öppnas
hyggen eller ytor som är underkastade gallring. Utefter vägarna ligger travar
av timmer i väntan på bortforsling. I Marhult ligger ett sågverk, också där ligger
travar av timmer och väntar, fast på uppsågning. Trakten präglas av skogsbruk,
skogsbruk som pågår överallt. I den meningen är landskapet redan idag underkastat höga produktionskrav och spåren av dessa krav syns som sagt överallt.
Landskapet är, förutom att vara en fin boendemiljö, också ett särpräglat produktionslandskap.
• 29 •
Landskapet är ett typiskt Småländskt landskap. Småskaligheten är ett signum.
Byggnader ligger orienterade mot backar eller lokala höjdpartier. Mer uppmärksammade kulturmiljöer är som regel i anslutning till kyrkor och äldre bomiljöer.
Landskapets byggnader vittnar om det förflutna, såväl som nutiden. Tillbyggnader och adderande till det befintliga sker ibland pietetsfullt, ibland mindre
nostalgiskt. Det kan noteras att det är så gott som alltid de äldre miljöerna och
byggnaderna som står för de mer betydande affektions- eller upplevelsevärdena,
inte de nyare inslagen. Även om ambitionen som oftast är att det nya skall
inordnas obemärkt till det befintliga sticker allt nytt ut. På så vis ”stämplas” även
den moderna tiden in. På gott och ont är det som ses en provkarta över de olika
tidernas ideal, inlindat naturligtvis, i de gröna skogarna och öppna gläntorna.
Till landskapets användare hör de som på ett eller annat sätt, frekvent nyttjar
landskapet. Antingen utifrån ett ekonomiskt eller upplevelsemässigt perspektiv.
Till landskapets lockelser hör framförallt den slutna skogen samt de öppnare kulturmiljöer som visserligen också är omsluten av skogen. Till enskilda objekt hör
framförallt byarna, kyrkor och sjöar. Landskapet kan också betraktas som ett
sceneri där allt upplevs sammantaget, genom bilfönstret eller utmed cykelfärden.
I den meningen är vägarna viktiga som forum för utblickar. Vägarna, stora som
små erbjuder en exposé av landskapet - både i tid och rum. Genom vägarna
synliggörs landskapets skiftningar, topografins variationer och kulturlandskapets
alla spår. Spår av uppgång, recession eller pånyttfödelse, brukningssätt och
teknikframsteg. Via vägarna och genom bilfönstret spelas landskapets tidigare
historia upp. Samtiden speglas i gamla förebilder, och det gamla vårdas ömt.
Småland är för många själva sinnebilden för det ”gamla”. Vilhelm Mobergs
romaner har kanske mer än landskapet självt bidragit till bilden av Småland som
det jungfruliga, stilla, kärva landskapet som endast kräver beskydd och inte tål
förändring. Det finns en klart romantiserad bild av Småland som landskapet där
tiden står stilla och där få saker förändras. Där svensken som på Alfreds vis
stretar och gnor bland steniga backar. Hur man än sliter hotar alltid missväxt
och vargavinter.
Den bilden är naturligtvis inte sann. Gnosjöanda och högteknologi, universitet
och rekordtillväxt talar ett annat språk - mer framtidsinriktat. Även om ingen av
dessa verksamheter utom möjligtvis skogsbruket finns närvarande i etableringsområdet präglar det ändå andan i stort. Astrid Lindgrens värld var ändå då, inte
idag.
Fotografierna i fig 7-8 visar några bilder från projektområdets omgivningar.
• 30 •
Fig
Fi
g 77-8:
8: K
Kar
arak
akte
teri
rist
stis
iska
ka u
utb
tblilick
ckar
ar ffrå
rån
n pr
proj
ojek
ekto
tomr
mråd
ådet
etss om
omgi
givn
vnin
inga
garr
Det auditiva landskapet
Ett landskap innebär till stor del en visuell upplevelse för människan, men
även en ljudupplevelse – en auditiv upplevelse. Därmed kan man tala om en
auditiv landskapskaraktär. Kunskap om platsens auditiva landskap (ljudlandskap) är avgörande för att nå fram till en slutsats om konsekvenserna av en
planerad verksamhets ljudemission, ljudavgivning. Människor rör sig i olika
auditiva landskap med kanske det vindstilla högfjället i den ena extremen
och en högtrafikerad storstadsgata vid rusningstid som den andra extremen –
för att inte tala om industrimiljöer, biograflokaler och flygplatser.
40 dB(A) motsvarar det rekommenderade värdet för ljud från vindkraftverk,
som inte får överstigas varaktigt vid bostäder. Ett nytt kylskåp brukar ibland
användas som exempel på en 40 dB-ljudkälla. När det gäller miljöer för
bostäder och rekreation kan man ha särskilda krav på låga störningsnivåer.
Förändringar genom en nyinförd verksamhets ljudavgivning måste ställas
mot situationen före. Störningsnivån brukar ofta relateras till ljudnivåvärden
i dB(A) – vilket emellertid endast är en av flera parametrar som avgör om en
människa faktiskt störs. Andra faktorer är ljudets karaktär, dess förhållande
till det auditiva landskapet i övrigt, tidpunkten och den enskilda personens
inställning till ljudkällan. När det gäller den sista faktorn finns det bland annat
ett par svenska SIFO-undersökningar som visar på en i hög grad generellt
positiv inställning till el-produktion med vindbruk.
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
±
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç Ç
Ç
Ç Ç
Ç
Ç
Ç
Ç Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç Ç Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Ç
Närliggande vindbruksprojekt
Ç
Ç
Ç
Ç
Närliggande vindbruksprojekt
Att flera vindkraftprojektörer ”samlas” kring de områden som utsetts till riksintresse vindbruk är naturligt eftersom vindläget är bra och området är relativt
glest befolkat.
HS Kraft känner till tre projekt som kan komma att förverkligas i ett närområde på ca 5 km från Åshult vindbrukspark, se fig 7-9. Det största projektet
är O2/Vindkompaniets projekt Karskruv nordost om Åshult som omfattar
upp till 50 vindkraftverk. Tillståndsprocessen pågår för detta projekt. Öster
om Marhult projekterar Södra Vindkraft AB en anläggning om 11 verk, men
någon ansökan för detta projekt har ännu inte inlämnats. Söder om detta
område finns också beslut kring detaljplaneläggning (bygglov) för ytterligare
9 verk som projekterats av Billyvind AB/Girovind AB.
Av de övriga projekten ligger det vid Marhult närmast på ca 2,5 km från
Åshult Vindbrukspark
O2 Vindkompaniet - Karskruv
Södra Statkraft - Marhult vkp
Billyvind/Girovind
Område för ers enl LRF modellen
0
1
2
3 km
Fig
Fi
g 77-9:
9: Närliggande vindbruksprojekt
Riksintresse Vindkraft
""Copyright
Copyright
Copyr
Co
pyrigh
ightt La
Lantmäteriet
Lantmäteriet MS2008/08151
MS2008/08151”
aktuell etablering.
Den samlade påverkan blir givetvis större om fler projekten byggs i området. Detta berör framförallt relevant för landskapsbilden. Den aktuella anläggningen och
de andra planerade anläggningarna medför var för sig en förändring av landskapsbilden. Mellan de planerade anläggningarna kan det finnas platser, framförallt
höjder, där flera vindbruksparker kan komma att synas, förutsatt att betraktaren
vänder sig om och beskådar dem en åt gången. Anläggningarna öster om väg
31 kan emellertid komma att uppfattas som en enda stor etablering. De platser i
• 31 •
landskapet som detta kommer att upplevas på är troligtvis få eftersom landskapet mellan anläggningarna är varierande, småskaligt och kuperat – ofta finns
det en skogsridå, backe eller kulle som bryter siktlinjen. Den mest påtagliga
förändringen i landskapsbilden sker på längre avstånd. Vanligtvis rekommenderas ett avstånd mellan vindbruksanläggningar på mellan 3-5 km, detta för
att de ska upplevas som separata och inte stå i konflikt med varandra. Detta
avstånd är främst avsett för öppna landskap där anläggningar kan betraktas i
sin helhet och på nära håll. I skogsmiljöer är förhållandena något annorlunda –
en vindbruksanläggning, oavsett hur väl utformad den är, framstår i högre grad
som ”fragmenterad” beroende på vilket håll den betraktas ifrån och hur mycket
den döljs av träd.
Den sammanlagda ljudutbredningen kan enligt en teoretisk worst-case-beräkning bli högre över ett område mellan anläggningarna, såsom vid Marhult. I
praktiken bör detta dock inte uppstå eftersom en sådan situation förutsätter att
det blåser ihållande vindar ifrån två motsatta riktningar. Att väg 31 ligger Åshult
vindbrukspark och övriga planerade projekt minskar också risken för en sammanlagrad upplevd störningen .
Störningar kopplade till rörliga skuggor uppstår endast kring varje enskilt projekt.
• 32 •
8. Alternativutredning
Inledning
Enligt sjunde och tolfte paragrafen i miljöbalkens sjätte kapitel skall alternativa
utformningar och alternativa lokaliseringar redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Dessutom skall en beskrivning göras av utvecklingen under verksamhetstiden om den avsedda verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat
nollalternativ. Det bör även avgöras om en framtida utbyggnad är möjlig eller om
platsen genom den aktuella etableringen har utnyttjats maximalt. Nedan följer
en diskussion kring tänkbara alternativ till det som fortsättningsvis i detta kapitel
kallas ”huvudalternativet”
Lokaliseringsalternativ - alternativa platser
Tankarna kring en lokaliseringen av en vindbrukspark till det aktuella området väcktes redan 2007. Området har nämligen många egenskaper som gör
det lämplig för vindbruk, vilket har behandlats i föregående avsnitt. Att utreda
alternativa lokaliseringar till den planerade anläggningen är svårt att göra på ett
realistiskt och trovärdigt sätt. I det här fallet då vindbruksanläggningen planeras
inom ett område som omfattas av riksintresse vindbruk blir, alternativutredningen av naturliga skäl, hypotetisk. Det är inte lätt att hitta områden som är så väl
lämpade för vindbruk som huvudalternativet utan att konkurrera om marken med
andra exploatörer eller andra intresseområden.
Alternativt kan lokaliseringar till havs eller i norra Sverige utredas, men sannolikheten är då stor att det undersökta alternativet har bristande verklighetsförankring eller, vilket kanske är ännu mer troligt, att där redan planeras en
etablering.
Vi bedömer därför att lokaliseringsalternativet bör ligga i landets södra del där
behovet av el är störst. Detta understryks också av den nya uppdelningen av
elproduktionsområden som Svenska Kraftnät infört den 1 november 2011. Enligt
denna är behovet av ny elproduktion störts inom Elområde 4 som är det område
som Åshult vindbrukspark tillhör.
Det mest rimliga lokaliseringsalternativet inom kommunernas gränser är därför
att uppföra anläggningen inom en annan del av riksintresset för vindbruk som
projektet ingår i. Området har beteckningen G002 på kartan i fig 8-1. Vi utgår i
det följande resonemanget från att det går att etablera en lika stor, eller större,
anläggning som i huvudalternativet inom samma riksintresse för vindbruk. Det
Fig
Fi
g 88-1:
1: R
Rik
iksi
sint
ntre
ress
ssen
en fför
ör vvin
indb
dbru
rukk in
inom
om rreg
egio
ione
nen
n
li
f ll möjligt
jli att iinom d
ik i
fför vindbruk
i db k hi
d väl
är troligen
fullt
detta riksintresset
hitta andra
lämpade lokaliseringar. Detta är tydligt eftersom det redan finns andra vindbruksprojekt i detta område som visas i fig 7-9. Med beaktande av områdets vindpotentialen så skulle energiproduktionen också kunna bli högre. Utifrån detta
resonemang har vi valt att fokusera på aktuell lokalisering vid Åshult, vilket är ett
område som bedöms väl lämpat för av vindbruksetablering. För att nå uppsatta
planeringsmål för vindkraft krävs dock att utbyggnad sker på flera platser i länet.
• 33 •
Utformningsalternativen
Placeringen av vindkraftverken såsom den presenteras i denna MKB är resultatet av en längre tids prövande av alternativa utformningar med hänsyn till
andra intressen inom området. En jämförelse med alternativ med 9 vkv som
presenterades vid samråd 2009, se fig 7-6, visar att nuvarande placeringar
bör minska konflikter med utpekade fornlämningsområden och behovet av nya
tillfartsvägar. Samtidigt innebär utökningen med 2 vindkraftverk att nyttjandet av
vindresurserna i området ökar.
Utfifrån denna verksplacering har tre olika utformningsalternativ avseende
totalhöjden tagits fram. Den utformning som är huvudalternativet benämns Alt
1 och innebär att maximal totalhöjd på samtliga vindkraftverk är 190 m och
en förväntad elproduktionen under ett normalår på ca 86 GWh I Uppvidinge
kommuns ÖP återfinns riktlinjen angående vindkraftverk att minsta avstånd till
enskilt bostadshus bör vara 750 meter istället för 500 meter om vindkraftverkets
totalhöjden överstiger 150 meter. För att bl.a. tillgodose denna rekommendation
finns ett andra utformningsalternativ, Alt 2, som innebär att de 3 vindkraftverk en
i Uppvidinge kommun får maximal totalhöjd på 150 meter. Alternativet uppfyller
dock ej en annan riktlinje som anger att alla vindkraftverk ska ha ett liknande
utseende.
Ett tredje utformningsalternativ, Alt 3, har därför tagits fram. Detta innebär att
samtliga vindkraftverk i vindbruksparken får en högsta totalhöjd på 150 meter.
För samtliga alternativ gäller att maximal generatoreffekt och rotordiameter.
bakom miljöbalkens hushållningsregler.
För att uppfylla det föreslagna planeringsmålet om 30 TWh förnybar energiproduktion år 2020 måste motsvarande energi produceras på annat sätt. Detta
kan innebära förnybar elenergiproduktion utan de utpräglade miljöfördelar som
vindkraft erbjuder, eller att mindre lämpliga platser får väljas för vindkraftverken.
Det är en rimlig bedömning att de positiva effekterna av en vindbruksanläggning
på denna väl valda plats uppväger de negativa effekter som uppstår i samband
med etableringen.
Nollalternativet- ingen förändring
Nollalternativet innebär att den planerade etableringen inte sker utan området
utvecklas vidare på annat sätt. Troligtvis handlar det om ett fortsatt brukande
av skogen, även om andra förändringar i området självfallet kan ske som kan
medföra påverkan på miljön.
Nollalternativet innebär att all eventuell negativ miljöpåverkan från vindbruksanläggningen uteblir. Därmed sker ingen visuell påverkan på landskapsbilden,
kanske den mest påtagliga faktorn i sammanhanget.
Nollalternativet innebär vidare att de positiva effekter som etableringen medför i
form av tillskott av förnybar elenergi uteblir inom den del av landet som har störst
behov av detta (Elområde 4). Nollalternativet innebär också att delar av ett riksintresse för vindbruk förblir outnyttjat vilket kan sägas vara oförenligt med syftet
• 34 •
9. Effekter, konsekvenser och åtgärder
Inledning
I detta avsnitt beskrivs förväntade miljökonsekvenser och andra konsekvenser
av en vindbruksetablering. Underlagsmaterial återfinns i bilagorna till denna
MKB. Redovisningen presenteras under följande huvudrubriker:
a. Naturmiljön inkl flora och fauna
b. Kulturmiljön
c. Friluftslivet
d. Visuell påverkan
e. Ljudavgivning
f.
Rörliga skuggor
g. Kumulativa effekter
h. Miljöpåverkan under byggfasen
i.
Miljöpåverkan under drift
j.
Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande
k. Risker och beredskap samt hälsa och säkerhet
l.
Påverkan på andra verksamheter och fastighetsvärden
m. Summering
a) Naturmiljön inkl flora och fauna
Det aktuella vindbruksområdet och föreslagen placering av vindkraftverken
innebär få konflikter med naturmiljön som beskivs i kap 7 och i fig 7-3. Den
indirekta påverkan på omkringliggande värdekärnor bedöms också som mycket
begränsad. Följande analys kan göras kring de risker som vindkraftverk kan
medföra genom extern påverkan på olika naturintresse områden.
Natura 2000-området ”Soldatmossen” är beläget på sådant avstånd att det inte
kan anses påverkas av den aktuella vindbruksetableringen. Området är skyddat
enligt habitatdirektivet och utgörs till största delen av skogsbevuxen myrmark,
vilket innebär att den skyddsvärda flora och fauna som ryms inom området i huvudsak är av sådan typ att den inte påverkas negativt av en vindbruksetablering.
Arbeten som utförs i närheten av områden där hydrologin är viktig för floran och
faunan, kommer utföras med försiktighet så inte de hydrologiska förhållandena
påverkas. Exempelvis kommer vägtrummor att bli aktuella för att inte hindra
vattenflöden.
Vid placeringen av vindkraftverken har närhet till befintlig väg eftersträvats, bl.a.
för att undvika påverkan på naturvärden vid dragning av väg och elledningar.
Avsikten är generellt att inte såga ner fler träd än vad som behövs för att anlägga nya vägar samt vändplatser och fundament för de enskilda vindkraftverken.
Viss avverkning kan tillkomma vid förstärkning av befintliga vägar. En mer exakt
omfattning av avverkningsbehov kommer att fastställas i samband med detaljprojekteringen.
Anmälan om avverkning enligt skogsvårdslagen kommer att göras hos Skogsvårdsstyrelsen om så krävs. Ingen skog kommer att behöva avverkas för att skapa utrymme för vinden eftersom en teknik med höga torn används, d.v.s rotorn
kommer en bra bit över trädtopparna.
Kollisionsrisken för fåglar bedöms vara liten, dock är det svårt att helt eliminera risken för kollision. Rent allmänt händer det att fåglar kolliderar med broar,
fordon, växthus etc. – något som sker även med vindkraftverk. Kollisioner med
vindkraftverk har registrerats i Sverige men någon förhöjd risk när det gäller kollisionsrisken för fåglar i grupper av vindkraftverk med långsamtgående och högt
placerade rotorer har inte kunnat konstateras, trots en del forskning på området
(exempelvis Bergen 2001).
Risken för att fladdermöss ska kollidera med de planerade vindkraftverken
bedöms som mycket liten. Inte heller övrigt djurliv bedöms ta skada av en vindkraftetablering. Sammantaget bedöms konsekvenserna på naturmiljö, fågelfauna och fladdermöss bli små.
Indirekt kommer vindbruksparken att skapa bättre förutsättningar för naturmiljön
och klimatet eftersom anläggningen kan ersätta el-produktion med fossilbränslen. Därmed skapas positiva konsekvenser för naturmiljön globalt genom
minskning av koldioxidutsläpp som ger klimatpåverkan. Lokalt och regionalt
kring de områden där den fossilbaserade produktionen sker idag får också m en
minskad och övergödning kopplat till utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider.
De minskade askutsläppen bidrar också till positiva hälsoeffekter.
Beräknad elproduktion på 86 000 MWh om året motsvarar elförbrukningen i ca
4 300 villor med eluppvärmning eller behovet av hushållsel för 17 000 bostäder
(SOU 1999-75b). Omräknat till fossillbaserad elproduktion undviks följande
• 35 •
Riksintresseområdet ”Granhult” ligger inom ett avstånd som gör att upplevelsevärdet i kulturmiljöerna kan utsättas för visuell påverkan av vindkraftverken.
För att kunna bedöma effekterna så har fotomontage och en synbarhetsanalys
tagits fram. Dessa redovisas under avsnittet ”Visuell påverkan”.
Anläggningen torde inte heller i övrigt skapa någon konflikt med övriga bruksvärden i området. Anläggningen bedöms snarare tillföra kulturlandskapet ett
modernt inslag relaterat till skogsbrukets utveckling. Vindbruk kombinerat med
skogsbruk är en relativt ny företeelse – däremot finns det sedan en längre tid
tillbaka ett logiskt samband mellan vindbruk och större jordbruksenheter, och en
allmän förståelse för detta. Motsvarande samband och förståelse kommer med
största sannolikhet att på kort sikt växa fram inom skogsbruket.
påverkansfaktorer:
- utvinning av ca 35 000 ton kol (brunkol: det tredubbla)
- utsläpp av ca 86 000 ton koldioxid
- utsläpp av ca 100 ton svaveldioxid
- brytning av kol,utvinning av olja, bränsletransporter och spridning av aska.
Detta sker också helt utan vägburna bränsletransporter och med en utrustning
som i det närmaste helt kan återvinnas. Kända livscykelanalyser visar att ett
vindkraftverk producerar hela den elenergi som åtgår för dess tillverkning under
6-8 driftmånaderna. Sammantaget kan det konstateras att verksamheten i ett
övergripande perspektiv kommer att innebära konkreta och beräkningsbara
positiva konsekvenser för naturmiljön. I närområdet förväntas inte några påtagliga negativa konsekvenser.
c) Friluftslivet
b) Kulturmiljön
Man talar ofta om tre olika typer av kulturmiljövärden: kunskaps-, upplevelse- och bruksvärden. Kunskapsvärden är de källor som rymmer kunskap om
förhistorien och den historiska utvecklingen. För att denna kunskap skall föras
vidare är det är viktigt att bevara dessa källor för framtiden. Upplevelsevärden är,
precis som namnet beskriver, de speciella upplevelser som kulturmiljöer förmedlar. Upplevelsevärdet varierar, liksom den generella visuella upplevelsen av
ett landskap och dess olika element, från person till person. Bruksvärden syftar
till att beskriva den kulturmiljö som är ett resultat av människans kontinuerliga
användande – åkrar, vägar och hus finns kvar för att de har värde för oss.
Negativ påverkan på ett områdes kunskapsvärde kan relativt lätt undvikas vid
vindkraftetableringar – förutsatt att platsen är vald med omsorg och hänsyn tas
vid den individuella placeringen av verken. Detta är särskilt viktigt vid större
anläggningar.
Särskild hänsyn bör tas till de fossila åkrar som finns inom området. Så som
vindkraftverken placerats, d.v.s. med en uppställning där flera verk placerats på
gränsen till fossila åkrar, bedöms påverkan dock minimeras. Speciell hänsyn bör
tas vid detaljplacering av verk samt dragning av vägar och ledningar inom dessa
områden. Behovet av eventuella utredningar kommer att fastställas i samråd
med Länsstyrelsen.
• 36 •
Vindkraftverk syns och anläggningen kommer att utgöra ett betydande inslag i
närlandskapet och en blickpunkt på avstånd. För att kunna bedöma de visuella
effekterna så har fotomontage och en synbarhetsanalys tagits fram. Dessa
redovisas under avsnittet ”Visuell påverkan”.
Att passera ett vindkraftverk på nära håll ger ett mäktigt och spännande intryck
som många tillfälliga besökare upplever som positivt. Detta är erfarenheter som
vunnits bland annat i samband med vindkraftverk som står placerade på eller
invid golfbanor, där man har haft goda möjligheter och dessutom ett intresse av
att lyssna på synpunkter. Länsstyrelsen i Skånes studie (Mellanrum Landskapsarkitekter 2002) behandlar denna föreställning.
Även en skotsk studie (MORI 2002) tyder på att landbaserade vindkraftverks
konsekvenser för turism är ringa eller möjligtvis positiva. Det finns en nordtysk
studie som visar liknande resultat (Günther 1999, 2002). Den här aktuella
anläggningen har en sådan omfattning att den skulle kunna attrahera besökare
och åskådare och på så sätt ha en positiv inverkan på turismen.
Friluftslivsintressenter inom projektområdet utgörs i dagsläget främst av jägare
samt enstaka vandrare och fotgängare. Delar av området kan, trots att det
rör sig om rent produktionsskogsbruk, upplevas som relativt ”opåverkat” – en
upplevelse som bryts då ett vindkraftverk skymtar mellan träden. Därmed sker
viss påverkan på friluftslivets upplevelsevärde. Framkomligheten för fotgängare
bedöms inte begränsas mer än innan etableringen. Påverkan på friluftsliv och
därmed naturupplevelse kommer därför att vara begränsad för allmänheten. De
som i någon mån drabbas är markägarna själva.
Förutom viss påverkan på upplevelsevärdet inom projektområdet, vilket torde
beröra en begränsad skara, finns det sammantaget ingen grund för att förvänta
några påtagliga negativa konsekvenser för det rörliga friluftslivet.
d) Visuell påverkan
I detta avsnitt analyseras hur verksamheten kan påverka landskapsbilden
inom och kring det aktuella etableringsområdet. En övergripande och generell
analys kompletteras med en platsspecifik landskapsanalys som tagits fram av
konsultföretaget COWI AB. Inom ramarna för denna analys har det bland annat
gjorts en serie fotomontage och en synbarhetsanalys för området. I MKB:n
presenteras landskapsanalysen endast kortfattat och den intresserade läsaren
hänvisas bilaga 10 där analysen presenteras i sin helhet. En av de huvudsakliga frågeställningarna som landskapsanalysen behandlar är på vilket sätt och
i vilken utsträckning det närliggande riksintresseområdet för kulturmiljö kring
Granhults kyrka kommer att påverkas av föreslagen vindkraftsetablering.
Övergripande analys
Fig
Fi
g 99-1:
1: K
Kar
arak
akte
teri
rist
stis
iskt
kt ssliling
ngra
rand
nde
e vä
väg
g
För att nyansera intrycket av vindkraftverken bör man vidga perspektivet, höja
blicken. Ta några steg bakåt och betrakta ett större landskapsutsnitt än bara
det som berörs av vindkraft lokalt. Först då är det klart att det är ett begränsat
område, ett distrikt som antyds. På samma sätt som landskapet rymmer andra
distrikt är detta ytterligare ett. Ett distrikt kan beskrivas som ett väl avgränsat
område med egen karaktär, alltså att karaktären skiljer sig från angränsande
område i en eller annan mening, ur upplevelsesynpunkt. Då betraktaren färdas
genom landskapet är detta inget negativt, snarare tvärtom. Ju mer varierat, och
ju starkare identitet varje område rymmer desto innehållsrikare upplevs resan.
Detta under förutsättning att betraktaren förflyttar sig. Boende i ett område umgås med landskapet på ett helt annat sätt, där bör man naturligtvis detaljstudera
ingreppet och se på konsekvenserna mer lokalt.
händelse. Projektet utgör snarare en del i ett större sammanhang, där vindbruk
eventuellt kommer bli ett mycket tongivande inslag över ett större område, speciellt om samtliga planerade anläggningar realiseras.
Vindbruk är en ny företeelse i landskapet. Det liknar inget annat för den ovane
betraktaren och det går knappast att associera till något annat bekant heller. För
den ovane måste ett vindkraftverk i skog framstå som mycket märkligt. Varken
färg, siluett eller rörelsemönster stämmer ju med tidigare referenser i skogslandskapet. För den som tidigare varit i kontakt med företeelsen infinner sig relativt
snart en vana. Även om verken är stora och uttrycket är speciellt ligger det i
människans natur att vilja förstå och sätta det hela i ett meningsfullt sammanhang. Ett sammanhangen finns i form av landskapets relativt höga läge, vilket
innebär bättre vindresurser. Ett annat sammanhanget skulle väl vara omvärldsförutsättningar - som numera fordrar förnybar el. Ytterligare ett sammanhang,
är att verken ligger i ett relativt glesbefolkat område och att skogen kan dölja
väldigt mycket.
På vissa platser kan boendemiljöer upplevas samtidigt som de föreslagna
verken, dock oftast på avstånd. I dessa fall uppstår naturligtvis ett möte mellan
En landskapsanalys skall i en eller annan form teckna en bild av hela landskapet, alltså även landskapet bortom etableringsområdet. Det hör alltså till saken
att andra vindbruksanläggningar är under utredning i aktuellt projekts närområde. Av den anledningen är det svårt att se anläggningen som en enskild
• 37 •
gammalt och nytt, ofta småskaligt och stort. Den förväntade problematiken ställs
på sin spets. Den skalförskjutning som helt uppenbart uppstår i de fall då verken
tornar upp sig i skogen bakom småskaliga byar, är en syn man i förekommande
fall bör kunna förlika sig med - syftet är ju ändå gott. Och som sagt - ytterst få
kommer kunna se verken från sina bostäder.
Trakten domineras av skog, skog utan särskilt många besökare. I den meningen kan man kanske säga att konflikterna därför kan vara färre. Om man
tycker att vindkraft och människa är oförenligt vill säga. Där skogen ökar och
där människorna är färre tilltar istället naturupplevelserna, särskilt i anslutning
till vatten eller ytor präglade av vatten. För vissa är fina naturupplevelser initialt
svåra att kombinera med större industriella anläggningar. Speciellt om dessa är
miljöförstörande, bullriga eller på annat sätt hämmande för upplevelsen. Vindbruk tangerar, åtminstone när man är nära, den sistnämnda störningen. I vilken
mån detta kan påverka naturupplevelsen negativt är personligt betingat, och
påverkas naturligtvis också av vad för typ av naturupplevelse som eftersträvas om den låter sig, eller inte låter sig påverkas av andra ljud.
Vatten i dess olika former uppträder av naturliga skäl alltid i lågpunkter, och
vindkraft på motsvarande sätt på höjdlägen. Sällan är konflikten dem emellan
särskilt uppenbar. Terrängens lågpunkter eller sänkor påträffas överallt, i samtliga skalor. Sänkor med högre natur- och upplevelsevärden tenderar alltid att vara
i de större som sjöar och vattendrag, myrar och större våtmarker. Detta är aldrig
platser som av tekniska skäl är lämpliga för fundament.
Den visuella naturupplevelsen kan handla om termer av grad av urspruglighet
och positiv isolering. Alltså att något upplevs som opåverkat av människans
gärningar i den meningen att det har fått, och fortfarande får verka fritt utan
störande inflytande av annat. Liksom oönskat ljud, audiell smuts, kan förta upplevelsen kan visuell nedskräpning också göra detsamma.
Man bör också betänka att de långsiktiga kulturhistoriska värdena inte går
förlorade i sådana fall där verken syns samtidigt som annat av äldre datum.
Det är intrycket av dessa som förändras under den tidsperiod verken står där,
alltså inte en permanent förändring. Även om det kanske kan kännas så, just
när dessa står i begrepp att uppföras och man kanske har många år framför
sig att sällskapa med dem. Denna tidsrymd, och framförallt kulturmiljövårdens
långsiktiga tidsperspektiv är värda att fundera över ytterligare en stund ; ett
vindkraftverk har en driftstid på mellan 25 och 30 år. Detta är en mycket kort tid
om man jämför med kulturmiljövårdens långa tidshorisont. Värdet på det som de
kulturmiljövårdande myndigheterna har att bevaka och vårda skall sträcka sig,
förhoppningsvis för all framtid. Alltså inte bara över vår generations förhållandevis korta närvaro.
Vindkraft är ett tillfälligt inslag i landskapsbilden och går inte att jämföra med
andra mer permanenta infrastrukturella projekt.
Att området till stora delar är utsett som riksintresse för vindbruk förpliktigar. Helt
naturligt söker sig därför många exploatörer till platsen. Myndigheter förväntas
förenkla tillståndsprocessen eftersom området redan är ”inringat” i tidigare
skede. För de som bor där kan framtiden innebära stora förändringar. Platser
som sett ungefär likadana ut i generationer kan inom en snar framtid hamna i
sällskap med betydligt modernare fenomen i en helt annan skala och med ett
delvis rörligt moment. En viss oro träder med fog in i de stilla skogarna - men
förändring har en tendens att upplevas mer dramatisk än vad den egentligen är.
Som mest dramatisk är förändringen i regel innan den sker.
Fortfarande, vilket måste poängteras, kommer det finnas otaliga platser som är
opåverkade. Personliga smultronställen, favoritsvampställen kommer att finnas kvar, precis som innan. Vindkraft i skog har en tendens att antingen döljas
effektivt och förvånansvärt väl eller så kan exponeringen åt ett annat håll bli den
omvända. Landskapet styr, och styr gör också skogsbrukets avverkningsplaner.
När hyggen slås upp öppnas sargade gläntor i skogen där både vindar och
tillträde får fritt spelrum. Torn och rotorblad blottas plötsligt. Skogslandskapet är
i den meningen nyckfullt, det är inte helt lätt att förutse var verken syns eller inte
syns. Årstidsaspekten gör naturligtvis också sitt för att antingen dölja eller framhäva. Ett verk, i form av en ögonblicksbild eller en sekvens kan plötsligt dyka
upp utefter vägen, nära eller på avstånd. Utifrån den aspekten kan landskapet
kallas för ett landskap som delvis karaktäriseras av vindbruk. Alltså på samma
sätt som landskapet karaktäriseras av annat t.ex. skogsbruk och småskaliga
lantbruk. Vindbruk kommer att bli ett signum för platsen, något som särskiljer
platsen från andra platser i Smålands stora inland. Men det finns fortfarande
de som i framtiden åker igenom området utefter de stora vägarna och ändå inte
tycker sig minnas några vindkraftverk utefter vägen. För sådana är vi människor,
vi ser det vi vill se. Och området som berörs finns fortfarande kvar, även om
intrycket av det förändras tillfälligt under några år, på några enstaka platser.
Sammantaget kan det konstateras att vindkraftverkens visuella påverkan i det
• 38 •
förstärka eller störa känslan av det gamla, menar författaren. Från kyrkobyggnaden är det ungefär 1000 meter till närmsta vindkraftverk. Hur verken kan
komma att synas visas i fotomontagen och beror till stor del på tornens höjd.
Landskapsanalysen behandlar också de kumulativa effekterna av ytterlgare
planerade vindkraftsetableringar i området. Författaren konstaterar att på vissa
platser kommer mer än en vindkraftspark att kunna synas, men att skogen har
en mycket stor förmåga att maskera de synbara effekterna av alla vindkraftverk.
Sammanfattningsvis sätter författaren den lokala påverkan av vindbrusetableringen i relation till övriga intressen och det nationella sammanhanget, där det
bevisligen finns behov av ökad energiproduktion – gärna grön sådan. I några
avseenden passar ett vindutnyttjande bra för att fylla detta behov; för att det
blåser bra och för att området är glesbefolkat. En förändring verkar på förhand
oftast större än vad den verkligen är, och jämfört med Granhult kyrkas 1000-åriga historia ter sig kanske inte vindkraftverkens ”tillfälliga” närvaro så dramatisk,
speciellt om man jämför med den påverkan som uppstår i de betydligt öppnare
landskapen utanför Småland.
Sökande anser att COWI AB har utfört en seriös och grundlig landskpsanalys och ställer sig bakom slutsatserna som dras i denna. COWI AB jämför det
visuella intrycket och landskapspåverkan för utformningsalternativ 1 och 3, men
sökande skulle för egen del också vilja diskutera hur vi uppfattar att utformningsalternativ 2 förhåller sig till dessa. I sökandes mening förefaller Alt 2 vid första
anblick vara en fördelaktig kompromiss som å ena sidan ger en hög energiproduktion för en majoritet av verken, samtidigt som kulturmiljön kring Granhult
kyrka skyddas genom att närliggande vindkraftverk är något lägre. I detta sammanhang bör man dock beakta att de 190 meter höga vindkraftverk kan komma
att dominera landskapsbilden och te sig högre än vad de verkligen är om de kan
sättas i relation till närliggande 150 meter höga verk. Dessutom kommer de olika
höga vindkraftverken att fordra olika typer av hinderbelysning, vilket sökande
menar kan ge ett osammanhängande, fragmentariskt och oroligt intryck.
omedelbara närområdet kommer att vara begränsad – däremot kommer anläggningen att utgöra ett betydande inslag i landskapsbilden på längre avstånd.
Detaljerad analys- landskapsanalys
För att ytterligare belysa landskapets värden och analysera den aktuella vindkraftsetableringens påverkan på dessa har HS Kraft låtit utföra en landskapsanalys. Analysen bifogas som bilaga 10 till denna MKB. För tillgänglighetens skull
ges här en kort sammanfattning av arbetet och sökandes tolkning av detta. Som
ett underlag i diskussionerna har det utförts en synbarhetsanalys och en serie
fotomontage. Dessa är inkluderade i landskapsanalysen men några presenteras
för tydlighetens skull även i denna MKB.
Landskapsanalysen tar utgångspunkt i en översiktlig och deskriptiv redogörelse
för det lokala områdets topografi, demografi och historik. Med stöd av övriga
betraktelser såsom dragningen av befintliga vägar och tätorter dras slutsatser
om vilka rörelsestråk som ringar in det aktuella analysområdet. Fältarbetet har
emellertid utgjort en större del av underlaget och författaren delar utifrån detta
in området i fyra olika landskapstyper och beskriver dessa. Landskapstyperna
är: Sammanhängande skogslandskap, Uppbrutet skogslandskap, Vatten- och
sjölandskap, samt Vägar, byar och samhällen.Sammantaget bedömer författaren att de fyra landskapstyperna bildar en helhet som väl representerar bilden
av Småland. Å ena sida formas landskapet av småskalig mosaik och traditionella skogsmiljöer. Å andra sidan präglas området av ständig utveckling och
idérikedom. Storskaligt skogsbruk har förändrat bilden av skogen samtidigt som
de slingrande vägarna förvandlats till raka vägkorridorer. Äldre byggnader får
ny funktion och ändrar skepnad eller förfaller. Utmed vägarna finns det många
tecken som talar för ett paradigmskifte och nya levnadsvillkor i Småland. Därför
representerar etableringsområdet både det gamla och det nya Småland.
Landskapsanalysen har särskilt fokuserat på Granhult kyrka med omnejd eftersom området är utpekat som ett Riksintresse för kulturmiljö. Även om kyrkan byggdes på 1200-talet konstaterar författaren att tidsavtrycken ligger radade intill
varandra och att det går att utläsa en utveckling genom tiden, bl.a. genom den
tillbyggda gården, tekniska faciliteter och parkeringsplatsen utanför kyrkogården.
Beroende på betraktaren kan de moderna inslagen i den gamla miljön antingen
Landskapet och inställningen till vindkraftverk
Frågan om i vilken utsträckning vindkraftverk är ett vackert inslag eller ett
störande inslag i landskapsbilden har många svar. Svaren är i hög grad avhängiga av vilken inställning till vindbruk betraktaren har, och om betraktaren är
en tillfällig besökare eller fast boende på platsen. En rad undersökningar har
• 39 •
behandlat den här problematiken: exempelvis Mellanrum Landskapsarkitekter
(2002), Pedersen & Waye (2002), MORI (2002), Hammarlund (1997), och kanske särskilt när det gäller bostäder Widing m.fl (2005). Ett genomgående intryck
är att den tillfällige besökaren ofta ser en väl lokaliserad vindbruksanläggning
som ett spännande och intressant inslag som väcker diskussioner.
Vindkraftverk i skogsområden upplevs ofta som ”inbäddade” bland träden vilket
kan ge en mjukare framtoning än då de är exponerade på öppen mark.
Synbarhetsanalys
Genom att använda GIS-baserad datorteknik kan man visa ungefärligen
var något av vindkraftverken kommer att kunna vara synliga med hänsyn
till skogsskiktets utbredning och höjd. Metoden kallas synbarhetsanalys eller siktanalys och har använts för att illustera synbarheten av vindkraftverken
i utformningsalternativ 1. Om inte landskapet vore bevuxet med skog skulle
vindkraftverken synas från de flesta platserna i det omgivande landskapet, det
saknas skymmande berg och terrängen är relativt flack. Några undantag skulle
dock infinna sig, nämligen på de platser där lokala höjder lyckas skymma. Då
vindkraftverken är nästan 200 meter höga förstår man att dessa knappast går
att dölja, inte ens om kullarna är höga.
Då landskapet här till stor del är höljt i skog infinner sig emellertid ett mycket
annorlunda förhållande. Skogen har en förvånansvärd förmåga att dölja det
mesta, även stora och höga konstruktioner. GIS – analyserna, vilka baseras
på en rad olika parametrar och visar ungefärligen var något av vindkraftverken
kommer att kunna vara synliga inom de närmsta kilometrarna. Parametrarna
som har betydelse är förutom landskapets topografi, vindkraftverkens totala
höjd samt skogskiktets utbredning och höjd. Eftersom skogsskiktets höjd hela
tiden varierar beroende på tillväxt, respektive avverkning är den genomsnittliga
höjden satt till 15 meter och med skogsskikt menas här skog som har en yta
som är större än 25x25 meter. Mindre skogsridåer, trädgårdar etc liksom lägre
vegetation på till exempel myrar är inte medtagna i denna “teoretiska” analys.
Inte heller är byggnader medtagna fast dessa mycket väl kan skymma utblickar.
Fältarbetet är viktigt.
GIS –analysen har som störst relevans inom en radie av upp till ca 7 kilometers
avstånd. På avstånd därutöver spelar “förminskningen” av vindkraftverken och
inverkan av andra faktorer en alltmer betydande roll för att vindkraftverken inte
längre skall märkas, eller vara mer underordnade. Dominans av vindkraftverk
kan upplevas då dessa befinner sig inom någon kilometers avstånd. Synbarhetsanalysen är också som intressantast inom den zonen. Samtidigt måste man alltså reservera sig från alla felkällor som kan finnas i kartan. Ju mer man zoomar
in i den, desto mer missvisande kan resultatet bli. Till exempel kan en skog vara
betydligt högre, eller lägre än dessa 15 meter. Synbarhetsanalysen, trots att allt
beaktats, visar till exempel inte vilket vindkraftverk som syns, det kan vara det
närmsta eller det längst bort, eller kanske samtliga. I fråga om dominans eller
ej har det dock en stor betydelse. GIS – analysen kan fördjupas och kompletterande fältarbete samt fotomontage är viktiga för att på ett nyktert sätt kunna
tillgodose sig resultaten som ges i figur 9-2.
Över de större sjöarna kommer anläggningen märkas i helhet, sjöarna ligger på
några kilometers avstånd. Ju närmare man kommer anläggningen desto mer
fragmentarisk kommer intrycken att bli. Ibland syns fler, ibland syns färre – och
ibland syns bara den översta delen av vindkraftverken. Naturligtvis kommer också vindkraftverken någon gång kunna synas även i områden som inte är färgade
i denna framställning, till exempel i vägars förlängning eller kraftledningsgator.
Analysen indikerar också att vindkraftverken kan komma att synas vid Granhults
kyrka och dess omgivning. Se utförd landskapsanalys för en diskussion om hur
detta kan komma att påverka kyrkomiljön.
Fotomontage
För att ge en visuell uppfattning om hur vindkraftverken kommer att synas i landskapet samt för att ge ett intryck av vindkraftverkens skala på olika avstånd har
fotomontage tagits fram från 12 punkter i det omgivande landskapet . Fotomontagepunkter redovisas i tabell 9-1 och anges på kartorna i fig 9-3 och 9-4. För
samtliga fotopunkter har montage gjorts för huvudalternativet (Alt 1) med totalhöjden 190m. Enligt montagen blir vindbruksparken synlig från samtliga fotopositioner utom punkt L som ligger i Dädesjö. För 7 av fotopunkterna (A,C,E,F,G,H
och K) har fotomontage också gjorts för utformningsalternativet Alt 3 med
totalhöjden 150m. På följande sidor jämförs fotomontage för dessa 7 fotopunkter
som ett underlag för att värdera skillnaden i miljöpåverkan mellan vindkraftverk
med totalhöjden190 och 150 meter. Några kommentarer kring skillnaderna mellan alternativen görs ej i detta avsnitt. En analys kring detta för punkterna A, E
och F återfinns dock i landskapsanalysen i bilaga 10. Framtagna fotomontagen
• 40 •
Tabell 9-1: Fotomontagepunkter
GRANHULT KYRKA
Fotopunkt
Beskrivning
Alt
Höjd över havet
A
Asby gärdet
1+3
267
B
Asby gården
1
250
(m)
GRANHULT
RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ
0
1 km
Fig 9-2: Synbarhetsanalys
visar
i
samtliga
li vindkraftverk
i dk f
k av typen Vestas
V
V112 som har
h en rotordiametern
d
på
112 meter. Tornhöjden är 134 m för Alt 1 och 94 m för Alt 3.
Samtliga fotomontage samt underlagsdata redovisas i bilaga 5. Fotomontag
återfinns också i landskapsanalysen i bilaga 10.
.
• 41 •
C
Galtabäck
D
Granhults by
E
Granhult kyrka
1+3
297
F
Granhult hembygdsgården
1+3
296
G
Slättebol
1+3
289
H
Hjärtsjön
1+3
281
I
Marhult vägkors
1
302
J
Marhult virkesupplag
K
Asby
L
Dädesjö
1+3
222
1
293
1
289
1+3
272
1
222
±
±
F
!
.
.E
!!
.
C
028/01

!
.
D
028/02

028/05

!
.
H
028/03

F
!
.E
!
.
Ç
!
.
Ç
B
!
.
028/06
D

028/10
Ç

Ç
Ç
Ç Ç
ÇÇ
Ç
K
Ç
028/04
!
.
G
!
.

I
!
.
J
028/07
G
!
.
J

028/11
!
.

B
!
.
K
A
Teckenförklaring
Åshult Vindbrukspark
Ç
1 km
!
.
I

!
.
0
!
.
028/09
!
.!
.A
!
.
L
028/08

!
.
Vindkraftverk
0
Fotomontagepunkt
1 km
"Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581”
Fig 9-4 Fotomontagepunkter -detaljkarta
"Copyright Lantmäteriet Medgivande I2011/1581”
Fig 9-3: Fotomontagepunkter-översiktskarta
• 42 •

!
.
Vindkraftverk Alt1-3 (11 vkv)
Fotomontagepunkt
Fotopunkt: Asby gärdet (A)
Bilden är tagen från Asby ca 1200m
sydväst om närmaste vindkraftverk.
Byn Asby består av spridda byggnader på ett gärde liksom hus utmed
vägen ligger bara någon kilometer
sydost om den föreslagna anläggningen. Byggnaderna är både mindre
gårdar med lador samt friliggande
bostadshus i olika stil och med olika
byggnadshistoriska härkomst. Det
centrala motivet är den höjd som byn
är orienterad kring. Landskapet här
välver sig upp och på dess krön är
hagar med stensamlingar och murar
klädda med buskridåer och enstaka
träd. Ett flertal mindre vägar genomkorsar området, både i skog och över
de öppna markerna.
Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd
190m och undre bilden Alt 3 med
totalhöjd 150 m
• 43 •
Fotopunkt :Galtabäck (C)
Bilden är tagen vid Galtabäck, ca 4 km
nordväst om den planerade anläggningen.
Från de högsta höjderna i byn Galtabäck kan anläggningen ses på mycket
långt avstånd. Några enstaka fastigheter berörs i mindre utsräckning,
anläggningen kommer knappt att synas
härifrån. Längre ned i byn inbäddas
landskapet av siktavgränsande skog.
Men även här uppstår naturligtvis en
viss kontrast mellan det ålderdomliga
och det moderna.
Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd
190m och undre bilden Alt 3 med totalhöjd 150 m
• 44 •
Fotopunkt: Granhult kyrka (E)
Bilden är tagen från Granhult kyrka ca
1100 m nordost om närmaste vindkraftverk.
Om man precis utanför stigporten vid
parkeringen tittar mot sydväst, mot
skogen kommer man kunna se några
av de nordligaste vindkraftverken. Om
dessa syns eller ej beror i högsta grad
på skogens höjd närmast. Avståndet
är någon kilometer och vid detta tillfälle samt en bra tid framöver kommer
anläggningen utöva en viss visuell
påverkan åt bland annat detta håll.
Med tanke på den historiska miljön
man precis besökt är tidshoppet
ganska stort. Det gamla upplevs som
kanske ännu äldre när man upplever
det samtidigt som det nya. Här står
man inför det moderna åt ett håll och
den historiska miljön åt ett annat. På
denna punkt ser man dem inte samtidigt men trots allt sker ett möte.
Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd
190m och undre bilden Alt 3 med
totalhöjd 150 m
• 45 •
Fotopunkt :Granhult
hembygsgården (F)
Bilden är tagen från trappan vid Granhult hembygdsgård som ligger ca 1100
m nordost om närmaste vindkraftverk.
Till höger i bild syns den gamla
kyrkogården och klockstapeln
liksom en del av kyrkobyggnaden. Det
är uppenbart, och inte helt oväntat
att vindkraftverken representerar vår
moderna tid medan det övriga byggda
står för andra tidsepoker. Skiktet emellan, alltså skogen representerar både
det gamla samt det nya. Skogen fungerar i viss mån som en brygga mellan
tidsskikten. Skogen har dock inte alltid
stått där. Och framförallt inte med
det utseende som den har nu. Idag är
skogen produktionsinriktad, det syns på
utseendet. Tidigare var skogen, i den
mån den existerade mer av blandkaraktär och den brukades kontinuerligt.
Skogsråvaran togs ut efterhand eller vid
särskilda behov. Just i denna fotoriktning är området rikt på fossil
åkermark, alltså övervuxen kvarlämnad
åker. Viket alltså betyder att landskapet
har förändrats mycket åt just detta håll.
Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd
190m och undre bilden Alt 3 med
totalhöjd 150m.
• 46 •
Fotopunkt: Slättebol (G)
Bilden är tagen vid Slättebol ca 700 meter
från den planerade anläggningen.
När man just lämnat skogen bakom sig på
väg från Asby öppnar sig landskapet med
ängar och åkrar. På avstånd, en bit in i skogen
skymtar de yttersta verken dock endast från
några fåtal platser utefter vägen.
Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd 190m
och undre bilden Alt 3 med totalhöjd 150 m
• 47 •
Fotopunkt : Hjärtsjön (H)
Bilden är tagen vid Hjärtsjöns östra
strand, ca 4 km från planerad anläggning.
Från bryggan, en bra bit från anläggningen är siktlinjerna över sjön långa.
Verken letar sig upp ovan grantopparna
på avstånd. Naturupplevelsen är stark.
Vatten, himmel och omgivande skog.
Det finns inga hus i närheten. Anläggningen kan, för den som är bekant med
området, upplevas som ”civilisationens”
påminnelse.
Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd
190m och undre bilden Alt 3 med totalhöjd 150 m
• 48 •
Fotopunkt: Asby (K)
Bilden är tagen vid Asby, ca 1
km sydväst om den planerade
anläggningen.
Asby ligger fint beläget vid kullarna,
därifrån bilden är tagen. Härifrån är
det fri utsikt över omgivningarna.
Norrut reser sig höjden där
etableringen är tänkt. Redan idag
förekommer landskapsbildspåverkan
i form av master ovan grantopparna.
Etableringen har här kanske sin
största påverkan på omgivningen.
Kontrasten mot det befintligt ”lantliga”
uttrycket är markant. En påminnelse
om vår tid, kanske lite utmanande för
vissa. Åtminstone är det kanske det
inledande intrycket
Övre bilden visar Alt 1 med totalhöjd
190m och undre bilden Alt 3 med
totalhöjd 150 m
• 49 •
e) Ljudavgivning
Vindkraftverk i drift avger ljud, huvudsakligen aerodynamiskt genererat av
rotorbladens passage genom luften och förbi tornet. Moderna vindkraftverk är
omsorgsfullt avdämpade och avger inget nämnvärt maskinbuller.
Några särskilt fastställda värden för ljud från vindkraftverk finns inte. Enligt
praxis tillämpas emellertid det av Naturvårdsverket rekommenderade värde för
externt industribuller nattetid (se Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev.
1983). Värdet utomhus nattetid vid bostäder är enligt de rekommendationerna
40 dB(A) för ekvivalent ljud och 55 dB(A) för momentana ljud. Utanför arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 50dB(A). Ljudavgivningen från ett
modernt vindkraftverk av typer som kan komma i fråga för den här etableringen
innehåller varken impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Karakteristiskt för
vindkraftverk till skillnad från en förbipasserande bil är att ljudet pågår kontinuerligt – vilket förmodligen är ett av skälen att man har valt en hög säkerhetsmarginal genom att rekommendera värdet 40dB(A); en nivå som alltså för annat
externt industribuller endast krävs nattetid.
För att rätt bedöma konsekvenserna av effekter som ljudimission i ett specifikt
landskap måste den befintliga situationen beskrivas Den aktuella platsen är av
tyst karaktär men erbjuder ändå ett befintligt ljudlandskap med ljud relaterade
till skogsbruksmaskiner, jakt, viss trafik samt naturligt ljud från vindens tag i
vegetation och byggander.
Under vissa förutsättningar med specifika atmosfäriska förhållanden kan ljud
från vindkraftverk och andra ”låtande” objekt föras iväg långt. Det innebär
att ljudet tidvis av boende kan uppfattas som störande beroende av hur den
enskilde personen upplever vindkraftljudets karaktär. Eftersom det enligt
resonemanget ovan har byggts in en säkerhetsmarginal i det rekommenderade
värdet 40dB(A) bedöms emellertid att sådana situationer endast inträffar sällan och kortvarigt. För vindkraftverk är ljudnivåerna så låga att det endast är
konsekvenser utomhus vid lägre vindhastigheter kring 8m/s som kan komma i
fråga. Resultaten av ljudberäkningarna är i princip oberoende av vindkraftverkens totalhöjd. För att klara ljudnivån har en nedreglering av källljudet gjorts för
de flesta vindkraftverken i parken. Denna möjlighet finns hos samtliga aktuella
vindkraftsleverantörer. Nedregleringen innebär att årsproduktionen minskar
något men minskning är endast några få procent av den totala produktionen.
.
±
P
O U
.
.
L
..
.
K
M N
.. .
H
Ç
Ç
.
Ç
B
J
..
A
Ç
.
C
Ç
Ç
Q R
..D.
Ç
E
.
Ç
.
.
T
S
F .
Ç
Ç
.
Ç
X
W
.
.
G
V
Åshult vindbrukspark
.
Punkt för ljud- och skuggberäkning
40 dBA gräns för alt1,2 och 3
0
1 km
Ç
Exempel på layout med 11 vindkraftverk
"Copyright Lantmäteriet MS2008/08151”
Fig 9-3: Resultat av ljudberäkningar samt enskilda beräkningspunkter
• 50 •
I fig 9-3 visas gränsen för området där ljudnivån ligger över 40dB samt beteckningar för enskilda fastigheter i området som ingår i ljudberäkningarna. Kartan
visar att nivån 40 dB(A) inte kommer att överskridas för intilliggande bostäder.
I bilaga 2 ges information kring utförda beräkningar samt en förklaringar till de
uttryck som finns i databladen från beräkningprogrammet WindPro. I bilaga 3
redovisas datablad för utförda ljudberäkningarna som också visar ljudpåverkan
på enskilda fastigheter
Åtgärder mot störande ljud
Om störning påvisas som påkallar en närmare utredning vilken visar att det
rekommenderade värdet 40dB(A) stadigvarande överskrids genom verksamheten på ett sätt som inte kan accepteras vidtas åtgärder. En första åtgärd är
att utreda om vindkraftverkets ljudavgivning är abnorm på grund av fel i vindkraftverket. Om olägenheter av ljudimmission från vindkraftverkets drift fastställs
kan driften åtgärdas på ett sådant sätt att störningen upphör. Samtliga aktuella
leverantörer på den svenska marknaden har sådana tekniska lösningar som kan
aktiveras för den planerade anläggningen.
Kunskapsläget för påverkan av lågfrekvent ljud
En kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar har tagits fram av Karolinska institutet och Institutet för miljömedicin
(IMM) på uppdrag av Naturvårdsverket . (Slutversion 2011-05-22 ) Detta material har varit tillgängligt vid samrådet allmänheten 2011-06-15 och slutsatserna
av arbetet var följande:
1. Infraljud (1–20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud
vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter.
2. Lågfrekvent ljud (20–200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid
gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av
lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel
buller från vägtrafik.
3. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre
vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. Det rör
sig dock om en måttlig ökning, cirka 1 dB per fördubbling av effekt i frekvensområdet 10–160 Hz enligt beräkningar från danska studier. Det är därför inte
troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att
vänta i framtiden. Detta förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40
dB (LAeq,24h), och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är
uppfyllda.
4. Vindkraftsbuller orsakar bullerstörningar bland boende. Vid nivåer kring
35–40 dB (LAeq,24h), det vill säga precis under riktvärdet 40 dB, uppger 10–20
% av de boende att de är ganska eller mycket störda av vindkraftsbuller. Störningen beror i huvudsak på det pulserande svischande ljud som uppstår när
rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud är inte lågfrekvent, utan har sin
huvudsakliga energi i frekvensområdet 500–1000 Hz.
5. Förutom besvärsupplevelser av buller har inga påtagliga ohälsoeffekter av
vindkraftsbuller kunnat påvisas. Svaga samband mellan vindkraftsbuller och
självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra
studier inte funnit något sådant samband.
6. Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra
risk för allvarliga hälsoeffekter i form av ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa påståenden saknar belägg.
f) Rörliga skuggor
Vindkraftverkets rotor orsakar både en rytmiskt fladdrande slagskugga på
marken omkring och fladdrande effekt inomhus när skuggan träffar ett fönster.
På längre avstånd avtar effekten genom att skuggbilden blir diffus och ”suddig”.
Effekter av rörliga skuggor uppträder på relativt stort avstånd och under korta
stunder (några minuter eller något tiotal minuter) vid tidpunkter då solen står lågt.
En djupare analys av hur rörelser kan påverka betraktaren ges under avsnittet
effekter i landskapsanalysen i bilaga 10.
Den grafiska presentationen (se bilaga 4) visar att ett antal närliggande bostäder
kommer att utsättas för skuggpåverkan under en begränsad del av året samt
under en mycket begränsad del av dagen för varje störningskänslig plats. Det
finns inga värden, men Boverket rekommenderar (se Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftverk) att man, liksom i Tyskland, utgår från att man
lämpligen inte överstiger ett teoretiskt värde om 30 timmar om året. Här avses
• 51 •
den ”astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten” där en worst case-situation
förutsätts med skinande sol från morgon till kväll och där rotorn ständigt står
maximalt exponerad vinkelrätt mot samtliga skuggmottagare under drift. Det
förutsätts också att det inte finns några skymmande objekt som vegetation eller
hus i vägen. Ingen hänsyn tas heller till tidpunkten för skuggornas uppträdande.
Boverket hänvisar till tyska normer även när det gäller den (för den som berörs
mer intressanta) faktiska skuggeffekten. Man anger 8 timmar om året som ett
maximalt värde för de konsekvenser av rörliga skuggor som faktiskt får uppkomma vid en bostad. Tidigare har man helt förlitat sig på ovannämnda 30 timmarsmått för den astronomiskt maximala möjliga skuggeffekten som en tumregel i
brist på praktiska erfarenheter. I dag finns det erfarenheter från tillståndsgivna
anläggningar även i Sverige med avsevärt högre värden än 30 timmar. Det
har visat sig att även vid kraftigt överskridande av 30 timmars-måttet har man
med ett mycket begränsat produktionsbortfall kunnat tillämpa en skuggurkoppling med sikte på att nå under 8 timmar faktisk skuggeffekt. De typer av vindkraftverk som kan komma i fråga för den här aktuella anläggningen har sådan
teknik vilket innebär att de skillnader i skuggpåverkan som olika modeller ger
beroende på kombination av rotordiameter och tornhöjd regleras bort. Soltimmarna kan ge en indikation på hur skuggeffekten under årets månader reduceras
av molntäckning. SMHI:s statistik ger normalvärden per månad Man kan vidare
konstatera att vindhastigheten i allmänhet är låg vid soligt klart väder.
Åtgärder mot störande skuggor
Skuggberäkningarna för den aktuella vindbruksparken visar att det kan finnas behov av automatisk bortreglering av störande skuggor – skuggurkoppling. Självfallet kan det visa sig när man tar hänsyn till vid vilka tidpunkter på
dygnet skuggpåverkan kan ske (eller till en rad andra faktorer som tomternas
disposition etc.) att fastigheter med hög total skuggtid inte får så stort behov av
faktisk skuggurkoppling som bostäder med en lägre total skuggtid beroende
på tidpunkterna för skuggeffekt under dagen och året. När det gäller olägenheter av störande rörliga skuggor kan man beskriva hanteringen i tre steg med
utgångspunkt i värdena enligt beräkningarna av den astronomiskt maximala
skuggeffekten. Ett första steg sker en naturlig reduktion genom att solen inte
skiner. Särskilt vintertid kan ovan nämnda normalvärden för soltimmarna ge
en indikation på hur kraftig den här reduktionen faktiskt är. I det här steget kan
man konstatera att en viss reduktion även sker beroende av vilken tid på dygnet
soltimmarna infaller: det som är störande 20:00 i augusti kanske inte är det i
samma utsträckning 09:00 på vintern. Härtill kommer att skuggorna reduceras
även genom att rotorn inte exponeras maximalt utan står i sneda vinklar på grund av varierande vindriktningar. Den här effekten borde få starkast genomslag
i nordväst och sydost genom att den förhärskande vindriktningen är väst eller
sydväst. En ytterligare faktor som reducerar problematiken är att vinden ofta är
svag under de förhållanden som främst förorsakar skuggkast på långt håll vilket
ger en långsammare eller ingen rotation.
I ett andra steg kan man konstatera att skymmande objekt (byggnader, vegetation etc.) helt eller delvis kan inverka reducerande – man får emellertid beakta
att avlövad vegetation på vintern visserligen skymmer, dämpar effekten, men
inte i samma utsträckning som på sommaren. En lösning som ibland kan vara
attraktiv när det gäller störande skuggor mot ett fönster är markiser. Det kan
vara en enkel och lämplig åtgärd när det är fråga om fönster vid en kontorsarbetsplats.
I ett tredje steg regleras kvarstående olägenhet bort på ett effektivt sätt med
en teknik och en organisation för automatisk förprogrammerad skuggurkoppling. Detta resulterar i nivåer som understiger Boverkets rekommendationer
(Boverket 2003) om maximalt 8 timmar faktisk skuggpåverkan och en maximal
skuggperiod om 30 minuter. Även vid mycket höga nivåer på den beräknade astronomiskt maximala skuggeffekten har åtgärden visat sig få liten, eller närmast
marginell, inverkan på produktionsekonomin.
En uppfattning av graden av skuggurkoppling som krävs får man med hjälp av
materialet i bilagorna och slutligen med en bedömning på plats av situationen
inför driftstart och under driften.
g) Kumulativa effekter
De verksamheter som identifierats i närområde och som kan orsaka kumulativa
effekter är framförallt visuell påverkan från närliggande vindkraftprojekt som
redovisats under närliggande projekt i kapitel 7 och i fig 7-3.
Det rör sig i första hand om O2/Vindkompaniets projekt Karskruv nordost om
Åshult som omfattar upp till 50 vindkraftverk samt ett projekt öster om Marhult
som drivs Södra Statkraft Vindkraft AB och omfattar 11 verk. Projektläget för
detta är oklart och någon ansökan har ännu inte inlämnats. Söder om detta om-
• 52 •
råde finns också planer på ca 9 verk som projekterats av Billyvind AB/Girovind
AB.
Av de planerade anläggningarna ligger Marhult närmast med ett avstånd på ca
2,5 km ifrån aktuell etablering utanför Åshult. Detta innebär att de tillsammans
medför en påverkan som är större än om bara ett eller ett par av projekten
kommer till stånd. Detta är framförallt relevant för landskapsbilden. Jämfört med
parker i öppna landskap erbjuder skogsmiljöer något annorlunda förhållanden
vilket innebär att en vindbruksanläggning, oavsett hur väl utformad den är,
framstår i högre grad som ”fragmenterad” beroende på vilket håll den betraktas
ifrån och hur mycket den döljs av träd. Den aktuella anläggningen och de andra
planerade anläggningarna medför var för sig en förändring av landskapsbilden,
den samlade bedömningen är dock svårare att avgöra. Se landskapsanalysen i
bilaga 10 för mer information.
Rörliga skuggor uppstår dock endast kring varje enskilt projekt. Några kumulativa effekter av betydelse orsakade av närliggande vindkraftparker bedöms ej
föreligga.
I det fall fundamenten är av så kallad gravitationstyp innebär det att samtliga
dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs till marken
genom ett tungt betongblock. Anläggningen av fundamenten till vindkraftverken
innebär en urschaktning av drygt ca 15x15 meter och ca 2–3 meter djup schaktgrop. Därefter monteras armering och gjutningsarbete tar vid. Detta tar någon
vecka per fundament, beroende av yttre omständigheter som väder.
Arbete relaterat till vindbruksanläggningens elanläggning (kabeldragning, uppförande av transformatorstation och kopplingsstationer etc.) utförs samtidigt
som de övriga förberedelseaktiviteterna. All kabel förläggs i mark i anslutning till
befintlig och nyanlagd väg.
Vid leveransen kan tillfällig markförstärkning behövas för att underlätta för transport av torn, rotordelar och maskinhus. Detta kan ske med grusbeläggning som
återställs efteråt, eller med stålplåtar som läggs ut på marken.
Tidsåtgången för ett vindkraftverks montering varierar mellan ett par dagar och
upp till en vecka. Arbetet utförs delvis med hjälp av mobilkran. Hur lång tid
monteringsfasen beräknas omfatta beror på tillgången på mobilkranar – rimligtvis borde arbetet klaras på ett par månader, förutsatt goda förutsättningar
utan stark vind. Arbetet utförs dagtid.
De olika aktiviteterna utförs inte nödvändigtvis i en följd, utan uppehåll kan
förekomma på grund av väderförutsättningar eller väntan på leveranser. Allt
arbete kommer att planeras med ett snabbt genomförande som syfte. Efter byggarbetets avslutande kommer alla tillfälliga förstärkningar och upplagsplatser
att återställas utan dröjsmål. Allt byggarbete utförs av kompetent personal med
godkända metoder enligt gällande bestämmelser och med godkänt material.
Anläggning av vägar och vändplatser medför buller och avgaser från transporter.
Fundamentarbetet innebär ytterligare transporter (betong) och kortvarigt slammer i samband med armeringsarbetet. Monteringen av vindkraftverket sker med
mobilkran och kan medföra avgaser och visst buller från mobilkranen. Dessutom
sker personbilstrafik till etableringsplatsen, vilket bl.a. medför avgaser. Arbetet
med elanläggningen innebär också transporter och avgaser från entreprenadmaskiner i samband med kabelförläggningen, liksom kortvarigt buller från materiel och dörrar. Visuella störningar kommer att handla om fordonstransporter
som rör sig i området, och av en eller flera mobilkranar av något högre höjd
än vindkraftverken. Mobilkranen har en tunn konstruktion som inte kommer att
synas på längre håll.
h) Miljöpåverkan under byggfasen
Ett vindkraftverk tillverkas på fabrik och levereras i några huvudkomponenter
som monteras på plats. All miljöpåverkan från tillverkningen av vindkraftverket
sker således i och vid leverantörens anläggning.
På etableringsplatsen utförs främst monteringsarbete: resning av torn med mobilkran, montering av maskinhus på torn med mobilkran, och fastmontering av
de tre rotorbladen med mobilkran.
Innan torn, maskinhus och rotor levereras skall markarbeten vara avslutade.
Detta inbegriper skogsavverkning, förstärkning av vägar (grus), nybyggnation av
vägar och anläggning av vändplatser invid etableringsplatsen. En beräkning av
de massor som erfordras som nödvändigt markarbete har genomförts utgående
från vägmodellen i Fig 3-4. Beräkningarna visar att uppbyggnaden av vägar och
uppställningsplatser uppskattningsvis kommer att kräva totalt 2600 m3 fyll/terrassmaterial, 17000 m3 förstärkningslager och 5500 m3 obundet bärlager. Detta
motsvarar totalt ca 3100 lastbilslass.
Fundament för transformatorhuset anläggs också i samband med övrigt markarbete. Detta utförs vid lämplig väderlek i god tid före kommande aktiviteter.
• 53 •
denna vindkraftsetablering ska präglas av största möjliga hänsyn till natur och
miljö.
Alla byggaktiviteter kommer företrädesvis att utföras vardagar dagtid. Det är
huvudsakligen genom den förhöjda transportaktiviteten som boende i närområdet kommer att förnimma de pågående byggaktiviteterna. Påverkan från buller
och avgaser förväntas bli bergänsad på grund av projektområdets storlek och
avståndet till bostäder. Arbetet med de de yttersta verken (åt nordväst, väst
och sydväst) kommer dock de närboende märka av men det rör sig om en kortare tidsperiod och etableringen ska kunna genomföras utan några egentliga
konsekvenser för omgivningen.
De störningar som kan uppkomma under byggnationstiden är följande:
•
Transporter till och från projektområdet kan ge upphov till buller och damning.
•
Risk för grumling av vattenflöden
•
Eventuellt sprängningsarbete.
•
Krossning av utsprängt bergmaterial.
i) Miljöpåverkan under driftfasen
All hantering av och förvaring av kemiska produkter och avfall kommer att ske
på ett sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå och förorena mark eller
grundvatten i närområdet. Avfallsförordningen (2001:1063) kommer att följas
vid hantering av farligt avfall.
j) Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande
När driften upphör skall platsen återställas på verksamhetsutövarens bekostnad och ansvar. Det innebär att skogsbruksverksamheten ska kunna återupptas efter att vindkraftverket monterats ned och fundamentet åtgärdats i
den omfattning som krävs. Återställningen kan exempelvis finansieras genom
avsättning av en viss del av inkomsterna från el-produktionen under vindkraftverkens driftår.
Påverkan av en vindkraftanläggning är i det närmaste fullständigt reversibel
vilket innebär att effekterna upphör helt efter verksamhetens upphörande. Nedmonteringen och återställandet av platsen medför liksom vid byggtiden några
dagars transport och nedmonteringsarbete. Utöver avgaser från transporter
och kortvarigt buller kan även detta ske utan några påtagliga miljökonsekvenser. Vindkraftverk den typen som planeras har torn av stål och kan till största
delen återvinnas.
Dessa störningar kommer att behandlas i det kontrollprogram som ska tas
fram för byggfasen. Förslag till innehållet i detta beskrivs närmare i det följande
avsnitt
Kontrollprogram under byggfasen
Anläggandet av vindbruksparken kommer att styras av ett projektspecifikt kontrollprogram enligt miljöbalken som verksamhetsutövaren ansvarar för. Detta
kontrollprogram skall tillse att verksamhetsutövare, projektörer, entreprenörer,
underentreprenörer och leverantörer bedriver ett systematiskt miljöstyrningsarbete i enlighet med härför framtagna planer, program och anvisningar.
Egenkontroll kommer på verksamhetsutövarens begäran att utövas efter
framtagna checklistor som dokumenteras hos respektive berörd part. Vidare
kommer organisationen och ansvarsfördelningen de olika aktörerna emellan
tydligt att redovisas.
I det fortsatta arbetet skall anlitad projektör ta hänsyn till respektive lösnings
långsiktiga miljöpåverkan genom att minimera denna. Målet ska även vara att
framtagen projektering ska medge en minsta möjliga av miljöpåverkan genom
att beskriva hur känsliga byggnadsmoment ska genomföras. Förhoppningen
och målsättningen är att även det fortsatta arbetet liksom planeringen bakom
k) Risker och beredskap samt hälsa och säkerhet
Det aktuella området används framförallt till skogsbruk, jakt samt friluftsliv
i mindre omfattning. Platserna där vindkraftverken planeras är inte särskilt
välbesökta. Några särskilt känsliga verksamheter har inte identifierats inom
området. Den största mänskliga aktiviteten utgörs troligtvis av bilfärder på den
allmänna väg som löper genom området. Under mycket speciella förutsättningar vintertid kan isskorpa bildas på ett vindkraftverks rotorblad. Därvid försämras de aerodynamiska egenskaperna och dessutom uppstår obalans med viss
vibration som följd. Dessa båda faktorer leder var för sig till att vindkraftverkets
rotation automatiskt stoppas. Isskorpan faller i det närmaste rakt ner vid väder-
• 54 •
förändring varpå driften återupptas. Det sker alltså ingen slungning av isbitar
längre sträckor. I södra och mellersta Sverige krävs ingen av-isningsutrustning
eftersom isbildning sker sällan och i liten omfattning. Andra riskfaktorer är
brand som kan inträffa i vindkraftverkets maskinhus och åsknedslag kan inträffa i höga konstruktioner som vindkraftverk. Risken för åsknedslag minimeras
med åskledare som effektivt leder energin genom bladen ned genom tornet.
Innan vindbruksanläggningen uppförs och tas i drift bör samråd ske med
leverantör samt lokala myndigheter såsom den lokala räddningstjänsten.
Säkerhets- och underhållsrutiner ska upprättas liksom utrymnings- och räddningsplan. Risker kopplade till höga vindhastigheter, blixtnedslag, nedisning och
oljeutsläpp minimeras genom kontinuerlig fjärrövervakning med olika givare,
larm mm samt genom väl genomarbetade driftrutiner. Löpande kontroll och
utvärdering av riskerna kommer att baseras på det kontrollprogram som skall
tas fram för bygg- och driftskedet.
inte har någon direkt negativ effekt på fastighetsvärden. Inte heller denna studie fann något statistiskt samband mellan visuell påverkan och fastighetsvärde
(Beck F, et al 2003). Under 2010 publicerades även en svensk studie (Vindkraft
i sikte - Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft?) genomförd av ÅF Ingemansson. Studien bekräftar att tidigare internationella rapporter
inte kommit fram till några omfattande konsekvenser för småhuspriserna kring
vindbruksanläggningar. ÅF´s studie omfattar ca 42 000 småhusförsäljningar.
Deras slutsats är att det inte går att fastställa något entydigt samband mellan
nya vindkraftsetableringar och prisutvecklingen på närliggande fastigheter.
m)Summering
Lägre vindkraftverk innebär en lägre kostnad men också en lägre produktionskapacitet och därmed minskad miljönytta. Således är utformingsalternativen
sämre ur denna aspekt än huvudalternativet. Det bör också understrykas att
skogsområden är en landskapstyp som kräver högre torn än slättbygden för
att producera motsvarande energimängd. Orsaken till detta är att luftmassornas rörelse störs av skogens träd och den ofta mer kuperade terrängen.
För att minimera detta behöver vindkraftverkens rotorblad komma över det
störda luftskicktet ovanför skogen. Effekterna av skuggpåverkan flyttas för
utformningsalternativen närmare vindkraftverken medan ljudnivåskillnaden
mellan olika totalhöjder är i det närmaste obefintlig. Skillnaden i påverkan på
fåglar och fladdermöss mellan huvudalternativet och utformningsalternativen
bedöms också som liten. För de fågelarter och fladdermöss som mest uppehåller sig på låg höjd kan dock utformningsalternativen innebära en något
högre risk för kollisioner. En lägre totalhöjd minskar synligheten av vindkraftverken på längre avstånd. Utformingsalternativen bedöms därför ge en
något mindre visuell påverkan för närboende och på kringliggande kulturmiljöer
än huvudalternativet. Vindkraftverk under 150 m skall markeras med rött ljus
istället för högintensivt vitt ljus som gäller för huvudalternativet. Det innebär att
huvudalternativet kan bedömas som mer störande. Möjligheten att stänga av
hinderbelysningen när inga luftfarkoster finns i närområdet gör att påverkan av
huvudalternativet kan reduceras. De kan också klargöras att ett tillstånd enligt
Alt 1 ger möjlighet att bygga vindbruksparken enligt Alt 2 och Alt 3 om dessa
alternativ visar sig vara är mer fördelaktiga i ett framtida helhetsperspektiv.
l) Påverkan på andra verksamheter och fastighetsvärden
En vindbruksetablering på den aktuella platsen innebär att området för vindbruk, kommer att utnyttjas i enlighet med avsett ändamål. Vindkraftverken tar
relativt liten yta i anspråk och skogsbruket kommer att kunna bedrivas runt
dem i stort sett som tidigare. Jakt kommer också att kunna bedrivas i området
precis som idag. Luftfartsverket anser inte heller att anläggningen kan påverka
verksamheten på omkringliggande flygplatser eftersom alla MSA-ytor har höjts
till 2800 fot. Några andra verksamheter i projektområdets närhet som skulle
kunna påverkas av vindbruket har inte identifierats.
Angående fastighetsvärdena så finns idag ett antal studier kring påverkan av
vindkraftanläggningar. Dessa studier är motsägelsefulla och har ofta statistiska
brister. De två mest omfattande studierna på området har utförts i USA. I studien Impact of Windmill Visibility on Property Values in Maddison County som
pågick mellan 1996 och 2005 har man tittat på 280 fastighetsförsäljningar i
närheten av en vindkraftpark bestående av 20 vindkraftverk med en installerad
effekt på 30 MW. Studien finner inga mätbara resultat mellan visuell påverkan
och fastighetsvärde (Hoen B, 2005). I en annan amerikansk studie har man tittat på 25000 fastighetsförsäljningar över hela USA inom ca 8 km från vindkraftanläggningar med minst 10 MW installerad generatoreffekt. I studien fann man
att vindkraftverk precis som många andra väl synliga mänskliga konstruktioner
• 55 •
10 Samrådsredogörelse
Inledning
rådet. Ett nytt myndighetssamråd kring projektet hölls den 13 okt 2010 kring
en utformning med 11 vindkraftverk och en maximal totalhöjd på 150 m. Även
på detta möte deltog Länstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun och Uppvidinge kommun. En preliminär samråds MKB utarbetades därefter som blev
ett underlag för ett nytt samråd med allmänheten den 15 juni 2011. Samråds
MKB omfattade endast effekter av en vindbrukspark med 11 vindkraftverk om
maximalt 150 meters totalhöjd. Sedan uppstarten av vindbruksprojektet har
den tekniska utvecklingen inom vindbruket fortsatt i snabbt takt och leverantörerna tävlar om ökade marknadsandelar genom att t.ex. öka vindkraftverkens
verkningsgraden och minska ljudpåverkan. En viktig del i denna utvecklingen
är möjligheten att bygga högre vindkraftverk som bättre kan ta tillvara på vindresurserna vilket innebär ökad förnybar elproduktion som är positivt för miljön.
På samrådsmötet den 15 juni 2011 redovisades därför också ett alternativ där
8 vindkraftverk fick en maximal totalhöjd på 190 m. Totalhöjden 150 m behölls
dock för tre verk i Uppvidinge kommun för att uppfylla kommunens rekommendation om att minsta respektavstånd till enskilda bostadshus till verk med
150 m totalhöjd eller högre skall vara 750 m. Minsta avstånd för de två berörda
verken var 685 resp 696 m.
Eftersom konsekvenser av en maximal totalhöjd på 190 m inte fanns beskriven
i den preliminära samråds MKB:n valde HS Kraft att göra ett kompletterande
utskick av samrådsmaterial till de närboende den 14 juli 2011. I detta redovisades ett alternativ som innebär att den maximala totalhöjden för samtliga verk
är 190 m. Information om detta kungjordes också i Smålandsposten den 15 juli
2011.
För att säkerställa att närboende och allmänheten skulle bli införstådda med
vilket huvudalternativet soch vilka utformningsalternativen som HS Kraft avser
att söka tillstånd för så gjordes ytterligare ett utskick till de närboende den 8
november 2011. I detta redovisades tydligt Alt 1 -3 som presenteras i denna
MKB. Information om detta kungjordes också i Smålandsposten den 11 november 2011.
Remisser har också skickats till följande berörda myndigheter och verksamhetsutövare i området:
3G Infrasructure Services, E ON elnät , Försvaret, Hi3G, Hultsfred Airport,
LFV, MSB , PTS, SGU, Skogsstyrelsen, Småland Airport, Tele2, Telenor, TeliaSonera , Teracom, Trafikverket ,UppCom, Kronobergs ornitologiska förening,
Samråd har hållits med avseende på de krav som ställs vid en ansökan om
tillstånd enligt 9 kap miljöbalken för den aktuella vindbruksparken. En sammanställning av utförda samråds och informationsaktiviteter mot myndigheter
och allmänhet sam information kring utformningalternativ ges nedan
Datum
Aktivitet
Antal
vkv
Totalhöjd
(m)
2008 06 11
Myndighetssamråd
9
150
2009 06 02
Samråd med allmänheten
9
150
2010 10 13
Myndighetssamråd
11
150
2011 05 25
Möte kring delägarskap
11
150
2011 06 15
Samråd med allmänheten
11
150/190
2011 07 15
Information om nytt alt (Alt 1)
11
190
2011 11 11
Kungörelse kring utformningsalternativ.(Alt 1-3)
11
190/150
Inbjudan till samråd med allmänheten har gjorts via brev son skickats till
registrerade fastighetsägare som inom ca 1 km från vindbruksparken (ca 130
adresser) och genom kungörelser som införts i den dominerande lokala tidningen Smålandsposten. Under samrådstiden har det också funnits möjlighet
att inhämta information om projektet på HS Kraft´s hemsida “www.hskraft.se”
under ”Våra Projekt/Projektportfölj/Åshult”. Där återfinns bl.a. samrådsmaterial samt de inventeringar och studier som gjorts kring områdets naturvärden ,
fladdermusfauna samt fornlämningar och kulturmiljö värden. All relevant information om dessa möten inkl mötesprotokoll och närvarolistor finns samlade i
bilaga 9.
Aktiviteter
Det inledande myndighetssamrådet kring projektet hölls den 11 juni 2008.
Deltagarna var Länstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun och Uppvidinge
kommun. Projektets utformning omfattade då 9 vindkraftverk med en maximal
totalhöjd på 150 m. Samråd med allmänheten kring detta alternativ hölls den
2 juni 2009. Därefter tillkom ytterligare markägare med intresse för vindbruk
vilket innebar att ytterligare 2 vindkraftverk kunde placeras inom projektom-
• 56 •
Naturskyddsföreningen i Uppvidinge och Växjökretsen
Nedan redovisas i sammandrag, de synpunkter som inkommit under
samrådet. Relevanta frågor behandlas/besvaras mer detaljerat i de avsnitt i
MKB:n som de berör. Allt skriftligt material återfinns i sin helhet i bilaga 9.
Inkomna synpunkter samt kommentarer
Länsstyrelsen i länsstyrelsen i Kronobergs län,
Efter samrådsmötet 2010-10-13 inkom ett Meddelande från Länsstyrelsen
( 551-3058-10) där de rekommenderades att MKB skulle belysa följande
aspekter:
Synpunkt
Kommentar
Alternativ lokalisering. Beskriv utifrån olika aspekter varför ni har valt
den lokaliseringen och vilka andra lokaliseringar/formationer som
har varit aktuella.
Se kap 8
Redovisa buller- och skuggberäkningar utifrån ett worst-case
scenario. Redogör även för om det blir kumulativa effekter med
närliggande projekt.
Se kap 9 och bil 3,4,5 och 10
Var och hur kommer vindkraftsparken att anslutas till det regionala
elnätet? Hur kommer ledningsdragningen fram till anslutningspunkten att se ut?
Se kap 3
Varifrån hämtas massor till vägar och vilka mängder kommer att
behövas?
Se kap 9 .
Vilka underhållsbehov har vindkraftverk; kemikalier och kemikaliehantering. Samt avfall och avfallshantering
Se kap 3
Transporterna av verk, massor m.m. Kommer några stenmurar, alleer eller annan skyddad natur beröras?
Nej
Till miljökonsekvensbeskrivningen ska en beräkning av kostnaderna
för återställande av platsen lämnas in. Med återställande av platsen
innebär att vindkraftsverket ska monteras ned, kablar/ledningar och
transformatorstation ska tas bort. Det som möjligen kan få finnas
kvar från verksamheten är eventueIIt gravitationsfundament som i
så fall ska täckas över. Det kan bli aktuellt med krav på stäIIande av
säkerhet.
Se ansökan
Synpunkt
Kommentar
Redogör för om det kommer att ske några bredningar/förstärkningar
för vägarna i området. Redovisa utförligt om väg-/kabeldragning
med mera kommer att påverka biotopskyddade områden eIler ängsoch betesobjekt.
Se kap 3
Hur ser de utpekade naturvärden ut idag? Redovisa om och hur de
utpekade naturvärdena kommer att påverkas av er verksamhet.
Se kap 7 och 9 samt bil 6
Omgivningspåverkan under byggtiden.
Se kap 9
Som kartmaterial bör detaljerade kartor användas (skala 1:10000)
över de verk, vägar och uppstäIIningsplatser som planeras. På kartorna ska det finnas an tingen en skalstock eller en skala med.
Se bil 1
I närheten ligger Granhult som är utpekat som riksintresse
Kulturmiljö och i kuIturmiljövårdsprogrammet som ett odlingslandskap med ett av Sydsveriges bäst bevarade fossila åkersystem från
järnåldern samtkyrkplats med Sveriges äldsta daterade träkyrka
från 1200-talets förrahälft. Redogör för hur riksintresset kommer att
påverkas av er verksamhet.
Se kap 9 och bil 10.
Växjö kommun
Inga synpunkter har inkommit
Uppvidinge kommun
Yttrande 2011-09-06 ang Vindbrukspark vid Åshult - HS Kraft AB (Diarie.nr.2011000219)
2 verk uppfyller inte Uppvidinge kommuns krav på 750 m respektavstånd till bostäder för verk som har en maximalhöjd över 150 m. Uppvidinge kommun delar inte HS
Krafts åsikt om att miljönyttan är så stor att den uppväger det avsteg man gör från
Uppvidinge kommuns rekommendationer. Området ligger i direkt anslutning till ett
prioriterat turismområde där de kulturhistoriska miljöerna är en potential som kan
utvecklas. I sammanhanget är det särskilt Granhult, riksintresse för kulturmiljö, som
är en känslig miljö både visuellt och ljudmässigt. Det behövs en djupare utredning om
hur riksintresset Granhult påverkas av vindkraftsparken och det faktum att det är ett
flertal parker som planeras i närheten. Vilket även nämns i den arkeologiska utredningen HS Kraft har låtit göra.
Synpunkter från remissinstanser
Nedan följer en sammanställning av yttrande från samrådsarbetet
• 57 •
Dok.
nr
(bil 9)
Datum
Instans
Yttrande/ synpunkt
11
20100622
3G Infrasructure
Services
12
20100714
13
20100804
Kommentar
Layout
(ant vkv)
Max tot.
höjd (m)
Dok.
nr
(bil 9)
Datum
Instans
Yttrande/ synpunkt
Har inget att erinra.
11
150
43
20110826
LFV
Teracom (2124)
Har inget att erinra.
Yttrandet gäller i ett
år.
11
150
LFV (Ä 2010000418)
Ingen påverkan på
luftfarten.
11
150
14
20100810
TeliaSonera (T
16027-10)
Har inget att erinra.
11
150
15
20100812
Småland Airport
Har inget att erinra.
11
150
16
20100901
Försvaret (13
920:59291)
Har inget att erinra.
11
150
17
20100914
Trafikverket
(TRV2010/6366)
Ger riktlinjer för
anpassning till vägnät
samt luftfart
11
150
11
150
11
190
18
20100930
Tele2
Har inget att invända.
27
20110704
E ON elnät (B2011
158)
Information kring
försiktighetsmått
samt minsta avstånd
till ledning mht helikopterbesiktningar av
kraftledningar (vkv 2)
Frågan kan
lösas i projekteringsfasen.
35
20110817
Hultsfred Airport
Har inget att erinra.
11
190
36
20110818
Hi3G
Har inget att erinra.
11
190
37
20110818
Småland Airport
Har inget att erinra
men vill också att vi
skall invänta ett utlåtande från LFV.
11
190
38
20110822
Telenor
Inga invändningar.
11
190
39
20110823
MSB (201l-4385)
Påverkar ej
Rakelnätets befintliga
länkstråk.
11
190
40
20110823
Tele2
Har inget att erinra.
11
190
41
20110824
Teracom (3118)
Har inget att erinra.
11
190
42
20110825
PTS
Ger information
kringg möjliga operatörer för länkstråk
inom 2 km från angivna koordinater.
11
190
• 58 •
Kommentar
Layout
(ant vkv)
Max tot.
höjd (m)
Eftersom alla MSA
-ytor alla ytor höjts
till 2800 fot kommer
vindbruksparken ej
påverkar MSA‐ytan
för Småland Airport
11
190
44
20110830
UppCom
OK
11
190
47
20110909
TeliaSonera
(T16027-10)
OK
11
190
51
20110912
Skogsstyrelsen
Området utgörs i
huvudsak av produktionsskog. Hänsyn
bör dock tas tas till de
naturvärdesområden
som finns. Förordar
markkabel.
Markkabel
används för
det interna
nätet. Eon
ansvara för
den externa
elnätanslutningen.
11
190
52
20110914
SGU (01-1340/2011)
MKB´n bör behandla
hur påverkan på
grundvattentillgångar
skall undvikas samt
ge information om
områdets geologiska
förutsättningar. Dessa
behövs för placering
av verk och vägplanering. Området täcks
huvudsakligen av morän men har en stor
mängd små hällblottningar vilket indikerar
ett huvudsakligen
tunt jordtäcke. Kan
blir svårt att schakta
ur jordmassor till
etttillräckligt djup
för gravitationsfundament.Det finns
inga kända fynd eller
beviljade undersökningstillstånd inom de
aktuella områdena.
Dessa frågor
kommer i
huvudsak
att behandlas under
detaljprojekteringsfasen.
Målet för
denna är att
skapa massbalans inom
området
och att helt
undvika användningen
av naturgrus.
11
190
Dok.
nr
(bil 9)
Datum
Instans
Yttrande/ synpunkt
54
20110926
Försvaret (13
920:65013)
Försvarsmakten
har för närvarande
inget att erinra mot
uppförandet av 11
vindkraftverk med en
totalhöjd på 190 m på
angivna positioner.
Kommentar
Layout
(ant vkv)
Max tot.
höjd (m)
11
190
fysiskt, samt djur.
Naturmiljö
• Vill veta vindkraftverkens påverkan på djur- och växtlivet.
• Vill veta hur mycket skog som behöver tas ned, både vid byggnation samt
under driftfasen (d v s kan någon skog återetableras under driftfasen).
Jakt
Ej besvarade
remisser
• Kommer jakt att kunna bedrivas inom området. Vem ansvarar för vad som
händer om ett skadeskjutet djur springer in i vindparksområdet.
x1
20110816
Trafikverket (VV)
11
190
x2
20110817
3GIS
11
190
Landskapsbild
• Rädsla att vindkraftverken kommer att dominera i landskapet.
• Tror att vindkraftverken kommer att synas mer i verkligheten än vad fotomontagen visar.
Synpunkter från fastighetsägare och allmänhet
Skuggor och hinderbelysning
Exempel på frågor som brukar kommit upp vid samrådsmöten och som berörs i
• Rädsla för påverkan av skuggor och reflexer.
• Hur påverkar hindersbelysningen?
denna MKB är följande:
Lokalisering och layout
Risker
• Synpunkter på placering av verk i exempellayouterna.
• Kommer parken att inhägnas?
• Rädsla för iskast.
• Rädsla för att vindkraftverk börjar brinna.
Ljud
Återställning
•
•
•
•
Rädsla för ljud, fysisk och psykisk påverkan.
Rädsla för att förstöra ett fint, tyst och djurrikt område.
Hur genomförs ljudberäkningar, vilka ingående värden används?
Hur kommer kontrollmätningar av ljudnivåer att ske? Inomhus/utomhus? Vem
betalar?
• Är det ekonomiskt ansvarigt att nedreglera verk för att uppfylla ljudvillkor.
• Vilket verk ska tas ur produktion om ljudvillkor inte uppfylls?
• Ljudberäkning ska ske för varje bostad.
• Vem är ansvarig för nedtagning av verk, borttagning av fundament och återställande av naturen samt vem ska betala för detta?
Fastighetsvärde
• Rädsla för begränsning av fastighetens användning.
• Rädsla för att fastigheten sjunker i värde.
f
Lågfrekvent ljud
• Vill veta mer. Rädsla för hur lågfrekvent ljud påverkar människor psykiskt och
• 59 •
I följande tabell redovisas synpunkter som inkommit från privatpersoner efter
samråden 2009 och 2011 och hur dessa bemöts eller var de besvarats i denna
MKB. Synpunkterna finns i sin helhet i bilaga 9.
Dok.nr
(bil 9)
Datum
Instans
Yttrande/ synpunkt
4
20090603
Synpunkter från
Asby Storegård
1 m.fl.
Önskar inlösen av mark eller
ett eget "vindkraftverk"
5
20090608
Synpunkter från
Asby Storegård.
pdf
Oroliga för visuell påverkan.
6
20090619
Synpunkter från
Asby Östregård.
pdf
7
20090620
Kommentar
Layout
(ant
vkv)
Max
tot.höjd
(m)
9
150
9
150
Positiv till en vindkraftetablering i området.
9
150
Synpunkter från
Hägghult 1:1 &
JP Stift.pdf
Hävdar att alla berörda ej varit
kallade.
9
150
9
150
Se kap 9 .
8
20090621
Synpunkter
från Lyretorp
Lyreholm.pdf
Vill att ett vindkraftverk flyttas.
9
20090622
Synpunkter från
Slättebol.pdf
Orolig för
ljudstörningar,skuggor, visuell
upplevelse, fastighetsvärdet
Se kap 9 .
9
150
10
20090623
Synpunkter från
Hägghult 1:1
Orolig för ljudstörningar, jaktfrågor och fastighetsvärdet.
Se kap 9 .
9
150
26
20110616
Synpunkter från
Hägghult 1:1
Frågor kring ljud- och produktionsberäkningar.
Mailsvar
20110815
11
190
28
20110705
Synpunkter från
Asby Östregård.
pdf
Projektet skapar arbetstillfällen och skatteintäkter och
påverkan inte skogsbruket och
jakten
11
190
46
20110909
Synpunkter
från Granhults
Kyrkonämnd
Behöver bättre underlag för
att bedöma de effekter som
vindbruksparken samt övriga
vindbruksplaner i området kan
få på kyrko- och kulturmiljöns
värden.
11
190
Se kap 9
• 60 •
Dok.nr
(bil 9)
Datum
Instans
Yttrande/ synpunkt
Kommentar
Layout
(ant
vkv)
Max
tot.höjd
(m)
48
20110911
Synpunkter från
Asby Storegård
Är oroliga för påverkan på
landskapet samt inverkan av
lågfrekvent buller. Tar också
upp en iaktagelse av kungsörn
i området samt riskaspekter
under driftfasen.
Se kap 9 .
11
190
49
20110911
Synpunkter
från Lyretorp
Lyreholm
Max 150 m höga verk i
närheten av fastigheten.
Fotomontage önskas från
fastigheten.
11
190
50
20110911
Synpunkter från
Hägghult 1:1
Synpunkter kring formuleringar
i samråds MKB´n map ljud och
jakt. Önskar fler fotomontage.
Frågor kring ljudberäkningar
och lågfrekvent buller samt
påverkan på fastighetsvärden.
Kritik mot högre verk och dess
hinderbelysning samt frågor
kring produktionsberäkningar.
Se kap 9 .
11
190
53
20110914
Synpunkter från
Lyretorp 1:1
Yrkar på följande förbättringar
av underlaget :.• påverkan
på riksintresset G34 i sin
helhet. En fördjupad analys. •
påverkan generellt hela landskapsbilden. Detta gäller t.ex.
påverkan på landskapsbilden
från Glosäng och risken för påverkan på väghistoriska värden
• användning och påverkan
på väg och markanvändning.
T.ex. vilka volymer fyllningsmassor förväg?• påverkan på
fastighetsvärden. • Uppvidinge
och Växjö kommuns regelsystem för undantagna eller
respektområden • alternativ 2.
En djupare och bättre analys
av alternativ 2 konsekvenser.
Visualiseringar saknas, bl.a
från Granhults kyrka samt
från ett flertal andra känsliga
punkter.
Se kap 9 .
11
190
57
20111116
Synpunkter från
Asby Östregård
Inget att erinra
11
190
Dok.nr
(bil 9)
Datum
Instans
Yttrande/ synpunkt
Kommentar
Layout
(ant
vkv)
Max
tot.höjd
(m)
58
20111202
Synpunkter från
Lyretorp 1:1
Reviderad version av tidigare
skickade samrådshamdlingar
(20110914). Önskar en djupare
analys av alternativen. Har
frågor kring sakägarkretsen.
Vill få belyst evt konflikt mellan
vindkraft och miljöcertifiering
av skogsbruk.
Se kap 9 .
Problemet
kopplat
till med
miljöcertifiering av
skogsbruk
bedöms ej
föreligga.
11
190
x3
20110817
(20100608)
Kronobergs
ornitologiska
förening
11
190
x4
20110817
(20100608)
Naturskyddsför. i
Uppvidinge
11
190
x5
20110817
(20100608)
Växjökretsen
11
190
Ej
besvarade
remisser
• 61 •
Referenser och källor
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
Ahlén, I. (2003), Vindkraftverk och fladdermöss - en pilotundersökning.
Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU
Ahlén, I. (2010), Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur,
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift nr 3 2010
Bach, L. (2001), Fledermäuse und Windenerigienutzung - reale probleme oder Einbildung?, Vogelkdl. Ber. Niedersachs. 33: 11-124.
Bergen, F. (2001), Untersuchungen zum Einfluss der Errichtung und des
Betriebs von Windenergieanlagen auf Vögel im Binnenland Ruhr-Universität Bochum.
Bergström, H. (2004), Higher-order closure meso-scale modelling for
wind resource estimates in Sweden. Proceedings from European Wind
Energy Conference EWEC2004,. London 22-25 November 2004.
Blix, J. Standardisering inom vindkraftområdet, Elforsk Rapport 09:34
Boverket (2001), Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets förlag, Rapport 6241.
Boverket (2009), Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden.
Ek, K. (2004), Konsumenter och medborgare på den svenska vindkraftsmarknaden. Arbets-PM presenterat vid Energitinget 2004, Luleå tekniska universitet, Avd. för nationalekonomi.
Elforsk (2008), Forskning för mer och bättre vindkraft, Vindforsk-II syntesrapport, Elforsk rapport 08:46
Energimyndigheten (2002), Framtidens vingslag.
Energimyndigheten (2002), Vindkraftplanering i en slättlandskommun –
exemplet Svalöv.
Energimyndigheten (2002), Elmarknaden 2002, ET 9:2002.
Energimyndigheten (2008), Radar och havsbaserad vindkraft
Energimyndigheten (2010), Vindstatistik 2009, ES 2010:03.
Energimyndigetens (2011), Elcertifikat, http://energimyndigheten.se/sv/
hushall/Din-elrakning-och-natavgift/Elcertifikat/
Europaparlamentets och Rådets direktiv 2001/77/EG om främjande av el
producerad med förnybara energikällor på den inre marknaden för el
Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
Günther, W. (1999, 2002), Touristische Effekte von On-und Offshore-
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
• 62 •
Windkraftanlägaen in Schleswig-Holstein
Institut für Tourismus- und Bäderforschung in Norderuopa GmbH (N.I.T.)
Hammarlund, K. (1997), Attityder till vindkraft.
Occasional Papers 1997:2. Handelshögskolan, Göteborgs Universitet.
Hedberg, P. (2011), Inställningen till olika energikällor i Sveriges län,
Göteborgs Universitet.
Länsstyrelsen i Kronobergs län (2007), Regionala miljömål för Kronobergs län 2007 – 2010, ISSN 1103-8209
Martínez, E., Sanz, F., Pellegrini, S., Jiménez, E.,Blanco, J. (2008), Life
cycle assessment of a multi-megawatt wind turbine, Elsevier Ltd
Mellanrum Landskapsarkitekter (2002), Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk. Studie framtagen av Mellanrum landskapsarkitekter som en del av rapporten Vindkraft i Skåne
MORI (2002), Tourist Attitudes towards Wind Farms. Research Study
Conducted for Scottish Renewables Forum & the British Wind Energy
Association.
Naturvårdsverket (2001), Ljud från vindkraftverk, ISBN: 91-620-6241-7
Naturvårdsverket (1978, 1983), Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5
rev. 1983, anger värden för externt industribuller
Naturvårdsverket (2005), Riksintresse för naturvård och friluftsliv – handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6 §, andra stycket,
Miljöbalken (2005:5)
Nilsson, M. E., Bluhm, G., Eriksson, G., Bolin, K., Wallenberg, M., (2011),
Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkrafts
anläggningar;Exponering och hälsoeffekter
Pedersen, E. (2007), Human response to wind turbine noise. Perception,
annoyance and moderating factors. Avd. för miljömedicin, Göteborgs
universitet
Pedersen, E., Forssén, J., Persson Waye, K. (2009), Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, Vindval Rapport 5956
Rydell, J.,Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson,
J., Green, M. (2011), Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss,
Naturvårdsverket Rapport 6476
SIFO (2002), Intervjustudie av Sifo Research & Consulting på uppdrag
av vindkraftbranschen i Sverige. SIFO 2002 Proj 3825150
¶
¶
¶
¶
¶
¶
¶
SOU 1999:75, Rätt plats för vindkraften. Slutbetänkande i vindkraftutredningen.
Sørensen, J.D. & Sørensen, J.N. (2009) Risikovurdering ifm. opsaetning
af nye vindmøller ved Kappel, DTU
Uppvidinge kommun, Översiktsplan 2010-2015, utställningshandling II,
2010-11-16
Växjö kommun, Miljöprogram för Växjö kommun, 2006, reviderat 2010
(http://www.vaxjo.se/upload/68279/Miljoprogrammet_sv.pdf), 2011-0304
Växjö kommun, Översiktsplan 2005 (http://www.vaxjo.se/VaxjoTemplates/Public/Pages/Page.aspx?id=30428) 2009-04-03
Widing, A. Britse, G Wizelius, T (2005), Vindkraftverks miljöpåverkan,
Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö. Centrum för vindkraftsinformation, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Högskolan på Gotland.
ÅF-Ingemansson (2010), Vindkraft i sikte - Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft?
• 63 •