Projektbeskrivning för Fageråsen kan laddas ner här

Projektbeskrivning
Fageråsens vindpark
i Malung-Sälens kommun
Fotomontage från Skördrisberget
Projektbeskrivningen är en sammanställning över hur projektet ser ut efter senaste
kompletteringen till tillståndsansökan som inlämnades 2014-12-10. Området har från
ursprunglig ansökan minskats under kompletteringsprocessen genom att Digerberget har
utgått ur projektet.
Nästa steg i tillståndsprocessen är att Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation (MPD) har
godkänt ansökan och den kungjordes den 11 februari 2015.
Under kungörelsetiden t.o.m 12 mars 2015 har sakägare, allmänhet och organisationer
möjlighet att lämna synpunkter på ansökan till MPD.
www.dalavind.se
2015-02-24
Bakgrund
Fageråsens Vindpark är ett samarbetsprojekt mellan Dala Vind AB och Eolus Vind AB.
Dala Vind står som huvudansvarig och Sökande för projektet.
Sökanden planerar vindkraftsanläggningar på Brändberget, Skördrisberget, Fageråsen,
Torråsen och Tranuberget (gemensamt namn för projektet är Fageråsens vindpark) sydväst
om Malung i Malung-Sälens kommun (karta 1). Sökande planerar totalt 34 vindkraftverk med
en maximal totalhöjd på 200 meter.
Sökanden bedömer att området har goda förutsättningar för vindbruk. Skälen är bland annat
det högt belägna området, att vindförhållandena på platsen är goda samt att få bostäder finns i
närområdet.
Karta 1. Översikt med 5 delområden
2(7)
Teknik
Vindkraftverken vid Fageråsens vindpark kommer att ha en maximal totalhöjd på 200 meter.
Produktionen enligt sökandes typmaskin är beräknad till 18 GWh el per verk och år. Totalt för
hela vindparken ca 600 GWh/år. Vilket motsvarar hushållsel för ca 120000 hushåll med en
genomsnittlig förbrukning om 5000 kWh/år
Verkstyp
Den tekniska utvecklingen av vindkraftverk går mycket snabbt
framåt. Det är därför inte möjligt att i dagsläget med säkerhet avgöra
fabrikat och modell för de vindkraftverk som kommer att etableras.
Val av fabrikat och modell kommer att ske i samband med
upphandlingen efter det att alla tillstånd är klara.
I ansökan har sökande valt Repower 5M som typmaskin. Repower
5M har en totalhöjd på 200 meter med en navhöjd på 137 meter och
rotordiameter på 126 meter.
Oavsett val av vindkraftsfabrikat och modell, skall detta ske med
beaktande av de gällande riktvärden och rekommendationer vad
gäller exempelvis ljud- och skuggpåverkan, totalhöjdsbegränsningen
på 200 meter samt påverkan på människans hälsa, natur och miljö i övrigt.
Placering
Fageråsens vindpark är numera indelad i 5 delområden med totalt 34 vindkraftverk fördelat
enligt nedan:
Brändberget 11verk
Skördrisberget 4 verk
Fageråsen 10 verk
Torråsen 6 verk
Tranuberget 3 verk
Vägar och arbetsyta
Befintliga skogsvägar kommer att användas i största möjliga mån och vid behov förstärkas.
Utöver befintliga vägar kommer nya vägar att byggas fram till vindkraftverken. Vid varje
vindkraftverk behövs en hårdgjord arbetsyta på ca 1500 m2 för fundament och kranplats.
Fundament
Vindkraftverken placerar på ett fundament. Fundamentet består av ca 500 m3 armerad betong
och har en yta på upp till ca 20 x20 meter och kan vara upp till 2-3 meter tjocka.
Elnät
Till den planerade vindparken krävs en utbyggnad av elnätet. Fortum har en linjekoncession
för 130 kV luftledning från Yttermalung in i projektområdet som inte är byggd. Avsikten är
att nyttja denna linjekoncession fram till projektområdet där en ny fördelningsstation byggs.
Från fördelningsstationen och ut till respektive delområde är avsikten att förlägga alla kablar i
mark invid vägen fram till respektive verk. Inom respektive delområde kan mindre
kopplingsstationer behöva uppföras.
3(7)
Miljökonsekvens
I Miljökonsekvensutredningen för Fageråsens vindpark belyses direkta och indirekta
miljökonsekvenser till följd av etableringen, driften och avvecklingen.
Naturvärden
Skogsstyrelsen har genomfört en naturvärdesinventering av hela etableringsområdet där nya
vägar och vindkraftverk kan placeras. Skogsstyrelsens slutbedömning är att det inte finns
några hinder för vindkraftsetablering inom inventerade områden med hänsyn till naturvärdena
om vägarna förläggs så att inte myrar, vattendrag och källdråg påverkas negativt.
Fåglar
En fågelinventering har genomförts av Firman Gärdsmygen. Fågelinventeringen visar att det
inte finns känsliga arter som kan innebära några hinder för den planerade etableringen.
Fladdermöss
En fladdermusbedömning har genomförts av Ecocom AB. Det finns inom etableringsområdet
inga miljöer som kan hysa några större kolonier av individer. Sökande bedömer
etableringsområdet som ett lågriskområde för fladdermus och att det inte finns hinder för en
etablering.
Övrigt djurliv
Ljud och vibrationer från maskiner och fordon som används vid etableringen och
avvecklingen av vindkraftverken gör att vissa djur kan undvika att vistas i direkt anslutning
till etableringsplatsen under pågående arbete. Påverkan är lokal och uppstår under en
begränsad tid. De studier som finns visar att däggdjur återkommer till området efter avslutad
byggnation.
Ljud
Vindkraftverk alstrar två typer av ljud, dels mekaniskt ljud från maskinhus (vilket utanför ett
modernt vindkraftverk är mycket begränsat) samt aerodynamiskt ljud från de roterande
rotorbladen.
I Sverige tillämpas, enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, ett riktvärde på 40 dB(A) ljudnivå från
vindkraftverk vid närliggande bostäder. Vid en ekvivalent ljudnivå över detta riktvärde är det
verksamhetsutövarens ansvar att se till att anläggningen uppfyller riktvärdet.
En ljudberäkning är gjord enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för den exempellayout som finns
i ansökan. Beräkningen utgår från ”värsta fall” att det blåser 8m/s på 10 meters höjd, eftersom
det anses motsvara de förhållanden då ljudet från vindkraftverk uppfattas som tydligast. När
det blåser mer än 8 m/s döljs i regel ljud från vindkraftverken av det naturliga bakgrundsljudet
som skapas av befintlig vegetation (ex. lövprassel, vindbrus). Beräkningen tar ingen hänsyn
till bullerdämpande vegetation, byggnader etc., samt att ljudmottagaren alltid ligger i
vindriktningen från vindkraftverket.
Resultatet visar att riktvärdet på 40 dB(A) inte överskrids vid något bostadshus.
4(7)
Skugga
Vindkraftverk ger med sina höga torn och roterande blad upphov till såväl fasta som rörliga
skuggor. Boverket har fastställt ett rekommenderat riktvärde på max 8 timmar skugga/år vid
bostadshus.
En skuggberäkning är gjord där ingen hänsyn tas till eventuella hinder mellan bostäder och
vindkraftverk, som till exempel vegetation eller byggnader. Beräkningarna bygger på
statistiskt underlag för molnfrihet, vindriktning och soltimmar från närliggande SMHI
mätstation.
Resultatet visar att inga bostäder kommer att exponeras för skugga mer än 8 timmar per år.
Landskapsbilden
Vindkraftverken kommer delvis att synas i landskapet. Vindkraftverk måste anläggas på
öppna ytor och på höjder där det blåser bra. För att få en uppfattning av hur synbarheten i
praktiken kommer att se ut från viktiga platser i omgivningen innehåller ansökan 33
fotomontage från olika platser. Hur vindkraftverken påverkar landskapsbilden är dock delvis
en subjektiv fråga utifrån betraktarens åsikter och uppfattning.
Hinderbelysning
Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd (TSFS 2010:155 med ändring 2013:9) I dagsläget innebär detta följande:
•
Ett vindkraftverk som i sitt högsta läge har en höjd som överstiger 150 meter ska
markeras med vit färg och förses med högintensivt blinkande ljus.
Samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga
vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg och förses med
minst lågintensiva ljus (fast rött sken). Lagstiftningen medger även en reducering av
intensiteten i ljuset under mörker.
Vindkrafttillverkaren Vestas erbjuder ett tillval som ger möjlighet att genom radarstyrning
tända upp hinderbelysningen när flygplan närmar sig. Denna teknik har på andra platser
godkänts av Transportstyrelsen.
Isbildning
Isbildning på rotorbladen kan uppstå periodvis. Detta kan medföra både produktionsbortfall
och risk för iskast. Det finns ett flertal tekniska lösningar för att avisa bladen och utvecklingen
går snabbt framåt. Metoderna varierar mellan exempelvis varmluftsinblåsning i rotorbladen,
värmeslingor i ytbeläggningen och fuktavvisande material.
Den maximala iskastlängden för ett verk med totalhöjd på 200 meter beräknas till ca 390
meter enligt en teoretisk formel som ofta används. Dala Vinds bedömning är att i verkligheten
landar isen betydligt närmare vindkraftverket än detta beräknade avstånd. För att inte behöva
stödja sig helt på teoretiska modeller och för att öka kunskapen om iskast från vindkraftverk
driver Energimyndigheten tillsammans med ett antal vindkraftsbolag, däribland Dala Vind, ett
flerårigt projekt där man ute i fält mäter stora mängder faktiska kastlängder från funna
isklumpar. Från Dala Vinds 150 meter höga vindkraftverk i Bjursås har inga iskast längre än
140 meter registrerats.
5(7)
Övrigt
Försvarsmakten
Försvaret har motsatt sig uppförandet av vindkraftverk på Digerberget. Med anledning av
detta utgår delområde Digerberget ur ansökan
Riksintressen
Etableringsområden för delprojekt Fageråsen, Brändberget och Skördrisberget är helt eller
delvis förklarade som riksintresseområde för vindbruk.
Digerberget utgår ur ansökan
Förekommande riksintressen inom 5 km från projekt Fageråsen är riksintresse för vindbruk i Fageråsen,
Brändberget, Skördrisberget (1) samt riksintresse naturmiljö i Kölarna (2) och Vikukölarna (3)
Tidsplan
Dala Vind startade samrådsprocessen mars 2010 och lämnade in tillståndsansökan december
2012. Länsstyrelsen har handlagt ärendet och begärt in kompletteringar i flera olika
omgångar. Senaste kompletteringen inlämnades december 2014.
Länsstyrelsen kungjorde ansökan den 11 februari 2015. Under kungörelsetiden t.o.m 12 mars
2015 har sakägare och allmänhet möjlighet att lämna synpunkter till Länsstyrelsen på
ansökan. Efter kungörelsen kommer Dala Vind att svara på inkomna synpunkter och
Länsstyrelsen kan sedan fatta beslut. Ett beslut borde kunna fattas under sommaren 2015.
6(7)
Kontaktuppgifter
Dala Vind AB bildades år 2006 med syfte att möta en växande efterfrågan på ny miljövänlig
elproduktion. Ambitionen är att i första skedet förse Dalarna med vindkraftverk i bra lägen,
att behålla kraftverken i lokalt ägande och att kunna ge sina delägare tillgång till miljövänlig
el till ett attraktivt pris. Bakom bolaget står ett antal energibolag i Dalarna, flera av regionens
skogsbolag (däribland Västerås Stift) samt näringslivet och ett par privata investerare.
Niklas Lundaahl
Projektledare
Box 1958
791 60 Falun
Tfn 023-48 80 65
Niklas.lundaahl@dalavind.se
Anki Gustafsson
Projektstöd
Box 4
782 21 Malung
Tfn 0280-48 80 19
Anki.gustafsson@dalavind.se
Erik Aretorn
Projektstöd
Box 1958
791 61 Falun
023-48 80 95
Erik.aretorn@dalavind.se
7(7)