GRUNDKURS I REDOVISNING

GRUNDKURS I
REDOVISNING
PERIOD III-IV
VÅREN 2008
Kontaktuppgifter
Kursansvarig är
Företagsekonomi/ESF
n
Lektor
n
n
n
n
Universitetslärare
n
n
n
n
E-post:
Telefon:
Besök:
E-post:
Telefon:
Besök:
Postadress:
Åsa Jakas
asa.jakas@abo.fi
02-215 4217
vån. IV, rum 412
Henna Sucksdorff
henna.sucksdorff@abo.fi
02-215 4569
vån. IV, rum 409
Henriksgatan 7
20500 Åbo
Grundkurs i redovisning
n
Kurskod
Sp/sv
n
Består av två delar
n
n
n
n
310 000
10 sp/6 sv
Extern del
period II v 3-10
Intern del
period III v 13-18
Rättsnotariestuderande från ESF
kan alternativt avlägga 5 sp/3sv
Målsättning och innehåll
Kursen ger en allmän översikt över ämnet
redovisning med såväl finansiell
redovisning som redovisning för
företagsledning och syftar till att ge en
förståelse av redovisningens
grundbegrepp sett ur användarens
synvinkel.
Kursens externa del behandlar
huvuddragen i den lagstadgade
redovisningen samt kopplingen till bl a
beskattning och revision. Den interna
delen behandlar grundläggande
kostnadskalkylering med tyngdpunkt
på modeller och begrepp som används
vid resultatplanering och
produktkalkylering
Moduler – EXTERN
MODUL 1: GRUNDBEGREPP OCH BOKFÖRINGENS
GRUNDER
- grundbegrepp och teknik.
- översiktlig genomgång av olika arbetsskeden
under en räkenskapsperiod, d v s boköppning,
löpande registrering och bokslut.
MODUL 2: PERIODISERING
- anskaffningsutgift för omsättningstillgångar
- anskaffningsutgiften för bestående aktiva
MODUL 3: LÖPANDE REGISTRERING
- t ex eget kapital i olika företagsformer,
mervärdesskatt, personalkostnader
MODUL 4: BOKSLUT
- periodisering
- bokslutshandlingar
- kopplingen till andra delområden såsom
direkt beskattning, revision m m
Moduler – INTERN
MODULER som behandlar bl.a.
n
Grundbegrepp och olika typer av kostnader
n
Intern resultatberäkning och resultatplanering
n
n
Produktkalkylering
- olika typer av modeller för
självkostnadskalkylering,
bidragskalkylering
Kort om övriga ekonomistyrningshjälpmedel
bl.a. budgetering
Arbetsformer
Tentamensformer
n
n
föreläsningar
räkneövningar
på förhand lösa de övningsuppgifter
som skall behandlas – diskuteras på
övningstimmen
n
inlämningsarbeten
görs i arbetsgrupper på 4 studerande
n
Bedömning
1. Deltentamen 1
2. Deltentamen 2
- 50 %
- 50 %
3. Inlämningsuppgifter
- tester/svarsteknik/info-sökning m m
- avklarade med OK/KOMPLETTERA
Kurslitteratur
Läses valda delar ur
1. Ihantola, E-M & P. Leppänen,
Yrityksen kirjanpito; perusteet ja
sovellusharjoitukset.
Gaudeamus, senaste upplagan
2. Ax Chriatian m fl
Den nya ekonomistyrningen
Block 1-4
3. Övrigt
Aktuell bokförings- och
skattelagstiftning enl. anvisning av
examinator
Kursens webb-sida
http://www.abo.fi/fak/esf/fei/
redovisa/kurser/grundkurs
n
n
n
Vissa avsnitt är skyddade
Användarnamn:
Lösenord:
Grk
08K000
Modul 1
1. Vad är redovisning?
Redovisningens delområden
Lagstiftning
Vem är bokföringsskyldig?
2. Bokföring av affärshändelser
Vad är en affärshändelse?
Kontogrupper och regler
Verifikat, räkenskapsperiod m m
3. Bokslut
Periodisering
Kontoavslutning
Rapporternas grundstruktur
Introduktion
Anskaffning
Försäljning
Kapitalmarknaden
Grundbegrepp
n
Inkomst/utgift
n
n
Inbetalning/utbetalning
n
n
Överlåtelseögoblicket då
produktionsfaktor anskaffas eller
prestation överlåts
Betalningsögonblicket dvs då den
konkreta penningströmmen sker
Intäkt/kostnad
n
n
n
Vad hör till beräkningsobjektet?
Vad förbrukats?
Vad har presterats?
Intressenter
Ägare
Långivare
Leverantörer
Kunder
Företag
Företagsledning
Intresseorg.
Samhället
Anställda
Företag
Exempel på olika sätt att indela företag
1.
Verksamhetstyp
n
n
n
2.
Storlek
små, stora bokföringsskyldiga
n
se BFL 3 kap 9 §
Företagsform (bolagsform)
T ex
n
enskild näringsidkare
n
öppet bolag
n
kommanditbolag
n
aktiebolag
n
3.
handelsföretag
tillverkande företag
serviceföretag
Vad är redovisning?
n
n
n
n
Beskriver den företagsekonomiska
verkligheten i siffror.
Ger underlag för ledning av företag och
organisationer
Visar utåt hur företaget klarar sig ekonomiskt.
Redovisningen är ett gemensamt språk för alla
i ett företag.
n
Redovisning är ett system för att mäta
ekonomisk aktivitet och rapportera resultatet till
användarna av informationen.
n Registrera (samla in)
n Lagra
n Bearbeta
n Rapportera
n
1) Registreringsuppgiften
2) Användningsuppgiften
n
Redovisningens uppdelning
n
n
Finansiell redovisning (extern)
n Financial accounting
n Rahoittajan laskentatoimi (ulkoinen)
n Händelser mellan företag och
externa intressenter
n Obligatorisk enligt lag
Redovisning för ledning (intern)
n Management accounting
n Johdon laskentatoimi (sisäinen,
operatiivienen)
n Interna händelser som visar
resursanvändning
n Utnyttjas för intern styrning
Skillnader mellan
“extern” och “intern”
n
n
extern regleras av lagstiftningen
intern frivillig, påverkas av
användarnas behov av information
n
olika objekt
n
olika urval av data
n
olika värdering av resursanvändning
n
olika tider
n
olika rapportmottagare
Varför bokföring?
Obligatorisk enligt lag
1. Särskilja
2. Klarlägga resultat och
ekonomisk/finansiell ställning
3. Rapportera
n
n
n
n
Förse externa intressenter med
information om resultat och
ekonomisk ställning minst en gång
per år
Vara som underlag för rapportering
till myndigheter
Tillgodose företagsledningens
info.behov för kontroll mot budget
av kostnader, intäkter och resultat
mm
BOKFÖRINGSLAG 1336/1997
BOKFÖRINGSFÖRORDNING 1339/1997
Bokföringslagens kapitel
1. Allmänna bestämmelser
2. Bokföring av affärshändelser
samt bokföringsmaterial
3. Bokslut
4. Def. i anslutning till bokslutsposter
5. Värderings- o periodiseringsbestämmelser
6. Koncernbokslut
7. Yrkesutövares bokföring
7a.Bokslut och koncernbokslut som skall
upprättas enligt internationella
redovisningsstandarder
8. Särskilda bestämmelser
9. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Vem är
bokföringsskyldig?
n
BFL 1 kap 1 §
n
alla som driver rörelse eller utövar yrke
n
samt även alltid
aktiebolag
andelslag
öppna bolag
kommanditbolag
föreningar
mm
Räkenskapsperiod
n
BFL 1 KAP 4 §
n
n
n
12 månader
Undantag, kortare /längre
dock max 18 månader
ARBETSSKEDEN
n
n
n
Boköppning
Löpande registrering
Bokslut
Vad skall registreras?
n
n
n
n
n
n
Affärshändelser enligt
BFL 2 kap 1 §
utgifter
inkomster
finansiella transaktioner
samt därtillhörande rättelse- och
överföringsposter
Jämför med bilden modellen för
”Det ekonomiska kretsloppet i ett
företag”
Hur skall vi bokföra?
Konto-begrepp
n
BFL 2 KAP 2 §
“Affärshändelserna skall bokföras
enligt sin art på olika konton.”
n
DEBET - KREDIT
PER
- AN
n
SALDO
n
D>K DEBETSALDO
K>D KREDITSALDO
n
OMSLUTNING
INGÅENDE SALDO
UTGÅENDE SALDO
n
KONTOPLAN
n
n
n
konton grupperas i olika kontoklasser
+
KASSA
-
Exempel på konton ur
en kontoplan
1150 Byggnader
1250 Inventarier
1260 Bilar
1500 Varor i lager
1600 Försäljningsfordringar
1900 Kassa
1910 Bank
2000 Aktiekapital
2090 Periodens resultat
2200 Reserver
2400 Banklån
2700 Leverantörsskulder
3000 Försäljningsinkomster
4000 Inköpsutgifter av varor
5000 Löneutgifter
5200 Lagstadgade lönebikostnader
6060 Avskrivningar
6130 Hyresutgifter
6400 El-utgifter
6500 Reklamutgifter
6700 Telefonutgifter
8300 Ränteinkomster
8500 Ränteutgifter
mm
Dubbel bokföring
n
n
n
BFL 1 KAP 2 §
För varje affärshändelse utreda
n till vilket ändamål pengarna använts
och
n ur vilken källa pengarna har kommit
Affärshändelserna noteras på minst två
konton så att
DEBET=KREDIT
ANVÄNDNING/PENNINGKÄLLA
Gruppering av konton
n
1. FINANSKONTON
A) PENNING- OCH FORDRINGSKONTON
t ex kassa, bankkonton, kundfordringar
B) KAPITALKONTON
konto för eget och främmande kapital
t ex aktiekapital, uppskrivningsfond, privatuttag
leverantörsskulder, banklån
n
n
n
2. UTGIFTSKONTON
t ex löneutgifter, hyresutgifter, telefonutgifter
tomtmark, byggnader, maskiner, bilar
3. INKOMSTKONTON
t ex försäljningsinkomster, hyresinkomster
4. BOKÖPPNINGS-OCH BOKSLUTSKONTON
IB-konto, UB-konto och RK-konto
Boköppning
n
UB år 1
IB år 2
IB
EK,FK
+
FIN.TILLG.
+
UTGIFTER
+
Verifikation
n
BFL 2 kap 5 §
n
n
n
n
n
Daterad
Numrerad
Konteringsanteckning
Vad mottagit/Vad överlåtit
EGNA VERIFIKAT
Bokföringsgrunder
n
BFL 2 kap 3 §
n
n
Prestationsprincip/Kontantprincip
Exempel:
1.9
5.9
10.9
Vi beställer varor för 1.000 € från
leverantör Livs Ab
Vi får varorna och räkningen (fakturan)
på 1.000 € från Livs Ab. Fakturan har en
betalningstid på 14 dgr.
Vi betalar kontant fakturan.
Bokföringsordning
n
n
BFL 2 kap 4 §
Affärshändelserna skall
bokföras
n
n
Kronologiskt
GRUNDBOKFÖRING
(kallas ofta DAGBOK)
Systematiskt
HUVUDBOKFÖRING
Bokslut
n
n
BFL 3:1 Rapporter
Bokslut innebär rent tekniskt att
alla konton nedräknas och
avslutas och ett resultat för
perioden framräknas
n
RK-konto och UB-konto
n
Bokslut görs enligt
prestationsprincipen
n
BFL 3:4
Vad är ett resultat?
n
BFL 5 kap 1 §
Räkenskapsperiodens inkomster skall
tas upp som intäkter i resultaträkningen. Från intäkterna skall som
kostnader dras av de utgifter som
sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. Övriga
utgifter får aktiveras i enlighet med
vad som bestäms i detta kapitel.
n
Resultat=Intäkter-Kostnader
Periodisering
n
n
n
Innebär att inkomster och
utgifter uppdelas på de
räkenskapsperioder dit de hör
Intäkt=periodiserad inkomst
Kostnad=periodiserad utgift
RESULTATKONTO
KOSTNADER
INTÄKTER
UTGÅENDE BALANSKONTO
TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL
FRÄMMANDE KAPITAL
Bokslutsschema
Utgifter
Inkomster
RK
Penning
o fordr.konton
FK, EK
UB
Bokslutsrapporter
n
Ett bokslut innehåller
n Balansräkning
n Resultaträkning
n Noter
n Finansieringsanalys
Till bokslutet skall bifogas en
verksamhetsberättelse
n
n
jämförelse-siffror
Bokslutsrapporternas utseende
regleras av bl.a.
bokföringsförordningen
RESULTATRÄKNING
n
n
n
En rapport som skrivs på basen av RKkontot
Beskriver hur resultatet har uppkommit
Scheman finns i BFF 1 KAP
n 1 § enligt kostnadsslag
n 2 § enl. funktion
n 3 § förening, stiftelse
n 4 § fastighetsbolag
n 5 § yrkesutövare
BALANSRÄKNING
n
n
n
n
En rapport som skrivs på basen av UBkontot
Visar den ekonomiska ställning på
bokslutsdagen
Se BFF 1 kap 6 §
Långfristig och kortfristig
skuld/fordring
n se BFL 4 kap 7 §
BALANSRÄKNING 31.12 20XX
AKTIVA
Bestående
Rörliga
PASSIVA
Eget kapital
Ack. bokslutsdispositioner
Avsättningar
Främmande kapital