Pedagogiskt arbete - lab

Pedagogiskt arbete
Tove Phillips
I din hand håller du ett läromedel från Gleerups.
Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet.
Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom
värdefulla synpunkter på både innehåll och form.
Vi förankrar våra läromedel i skolan där de hör hemma.
Gleerups läromedel är alltid utvecklade i samarbete med dig!
Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna
på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se
Författare till detta läromedel är Tove Phillips
med mångårig erfarenhet som Barn- och fritidslärare.
För värdefulla synpunkter vid detta läromedels tillkomst tackar vi
Malin Nyberg (Rönninge gymnasium), Jacob Grapengiesser
(Aranäsgymnasiet) Mona Bergman (Taserudsgymnasiet)
och Laila Westling (Härjedalens gymnasium)
Gleerups Utbildning AB
Box 367, 201 23 Malmö
Kundservice tfn 040-20 98 10
Kundservice fax 040-12 71 05
e-post info@gleerups.se
www.gleerups.se
Förord
Denna bok är ett basläromedel för kursen Pedagogiskt arbete. Den
täcker kursens centrala innehåll och har en tydlig koppling till detta.
Varje kapitel tar upp en av punkterna i det centrala innehållet, vilket
gör det enkelt att följa kursen.
Texten varvas med fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter
och instuderingsfrågor för att läsaren ska få möjlighet att bearbeta
och tillämpa sina nya kunskaper.
Pedagogiskt arbete
© 2012 Tove Phillips och Gleerups Utbildning AB
Gleerups grundat 1826
Redaktör Stina Larsson
Bildredaktör och formgivare Tove Phillips
Formgivningsmall Sten Melin, Grafisk Form
Omslagsbild Anna Furman/iStockphoto
Omslag formgivning Sten Melin, Grafisk Form
Första upplagan, första tryckningen
ISBN 978-91-40-67577-4
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver
lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal,
är förbjuden. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form.
BONUS-Presskopias avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för
utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas
till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot
lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i
upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Prepress Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx
Tryck Namn, ort och årtal. Kvalitet ISO xxxx/Miljö ISO xxxxx
Du som läser den här boken har förmodligen tankar på att arbeta
inom någon typ av pedagogisk verksamhet som skola eller barnomsorg. Den här boken ger grundläggande kunskaper om dessa
verksamheter och om de arbetsuppgifter som förekommer där.
Jag hoppas att boken är lika intressant och engagerande att läsa som
den har varit att skriva.
Stort tack till Jacob Grapengiesser, Laila Westling, Mona Bergman
och Malin Nyberg för värdefulla synpunkter och tips.
Kinna 2012
Tove Phillips
4
5
Emil går andra året på Barn- och fritidsprogrammet och ska göra APL på en
fristående förskola. Han vet att man arbetar med en annan pedagogik på förskolan men han är osäker på hur man i
övrigt skiljer sig från ”vanliga” förskolor.
– Jag fattar inte att det ska finnas fristående förskolor, suckar Emils mamma
vid frukostbordet. Skolan borde vara
kommunens ansvar helt och hållet.
– Äsch, det är väl jättebra med lite konkurrens på utbildningsmarknaden- då
kanske de kommunala förskolorna blir
lite bättre, svarar hans pappa.
– Men så blir det ju inte... dom vill ju
gå med vinst och använder våra skattepengar för att göra det!
– Varför måste du alltid automatiskt
tro att allt privat är dåligt? Visst finns det
fristående skolor som misskött sig, men
det finns det också inom det kommunala.
Och det finns mängder av fristående förskolor och skolor som fungerar jättebra!
– För rika barn, ja...
Diskussionen får Emil att börja fundera.
Vad innebär det att en skola är fristående? Kostar det pengar att gå där? Är den
finare på något sätt? Kan vem som helst
gå där? Måste lärarna där följa samma
regler som lärare i andra skolor?
Emil skriver ner en lång lista med frågor och bestämmer sig för att lära sig
allt om skillnaden mellan fristående och
offentliga skolor.
1. Pedagogiska
verksamheter
Det finns många olika typer av pedagogiska verksamheter
och institutioner i vårt samhälle. Det här kapitlet går igenom
de vanligaste verksamhetstyperna, hur de är organiserade
och vilken betydelse de har. I detta kapitel får du lära dig om:
• Barnomsorg och förskoleklass
• Grundskola
• Skolbarnsomsorg och fritidsverksamheter
• Gymnasium och vuxenutbildning
diskutera
· fundera på
1. Vad har du för kunskaper om skillnaderna mellan privata och offentliga skolor?
2. Vad har du för erfarenheter av skola och barnomsorg som drivs i
privat regi?
3. Vad har du för synpunkter när det gäller privat respektive offentlig
skola och barnomsorg? Varför?
Punkt 1 i kursens centrala innehåll:
”Innehållet i, bakgrunden till och framväxten av olika pedagogiska
verksamheter, deras organisation och institutionernas roll i samhället”
6
7
Barnomsorg och förskoleklass
I vid mening handlar begreppet barnomsorg om all typ av omsorg
och fostran av barn, och kanske speciellt sådan som utövas av andra personer än vårdnadshavaren. Men vad de flesta av oss menar
med barnomsorg är den organiserade barnomorgsverksamhet som
anordnas inom olika samhällsinstitutioner. Den svenska barnomsorgen utgörs av förskola, öppen förskola och pedagogisk omsorg och
den riktar sig till barn i åldern 1-5 år. För barn mellan 6 och 12 år
finns skolbarnsomsorg.
Dagis, lekis och förskola
Under 1940-talet ersattes barnkrubbor av daghem (dagis)
Barnträdgårdarna försvann och istället kom lekskolan (lekis).
Den stora skillnaden mellan daghemmet och dagens förskola
var att dagis skulle vara så likt hemmet som möjligt, medan förskolan ska vara en lärmiljö som erbjuder annat än det som finns i
hemmet. Det är därför man idag är mån om att använda namnet
förskola istället för dagis. Lekskolan var framför allt till för de barn
vars mödrar var hemma eller arbetade deltid – det var en pedagogisk deltidsomsorg som kan jämföras med dagens förskoleklass.
Den svenska barnomsorgen
Den svenska barnomsorgsmodellen är välkänd i vissa andra delar
av världen och ses av många andra länder som en förebild. Det är
flera saker som gör den svenska barnomsorgen unik.
•
För det första har alla barn som är bosatta i Sverige rätt till
barnomsorg. Enligt Skollagen ska alla barn från ett års ålder
erbjudas förskola när deras föräldrar studerar eller arbetar.
Även barn till arbetslösa föräldrar har rätt till viss tid i förskola. Det är kommunernas ansvar att ordna barnomsorg.
•
För det andra är barnomsorgen styrd och finansierad av stat
och skattemedel. Det innebär bland annat att alla förskolor
ska följa regler och riktlinjer i Läroplanen för förskolan
(Lpfö98). Den avgift som föräldrar betalar för barnomsorg
är är därför ganska låg. Det finns också förskolor som drivs
privat, men även dessa är subventionerade av skattemedel
och styrda av Skollag och läroplaner.
•
För det tredje finns det i den svenska barnomsorgen en
tydlig tanke om att förskolan ska vara en betydelsefull del
i barnets fostran och lärande. Förskolan är ett försteg till
skolan och ska därför ha en tydlig pedagogisk tanke och
högutbildad personal som bedriver pedagogisk verksamhet
av hög kvalitet. Det ska alltså inte bara vara fråga om passning och omsorg.
Bakgrund och utveckling
samhällsinstitution –
samhällsinrättning som
finansieras av skattemedel och styrs av stat,
kommun eller landsting.
T.ex. skolor och sjukhus
barnkrubba – äldre
tiders förskola, framför
allt riktad till fattiga barn
välbärgad – rik, förmögen
8
Samhällsstödd barnomsorg har funnits i Sverige i olika former i
nästan tvåhundra år. De första barnkrubborna som öppnade vid
mitten av 1800-talet var framför allt till för att ta hand om fattiga
barn medan deras mammor arbetade.
Barnkrubborna drevs till en början ofta av församlingar, stiftelser och föreningar som en typ av välgörenhet. Först i början av
1930-talet övertog många kommuner ansvaret för barnomsorgen.
Då ökade också behovet av barnomsorg för barn i största allmänhet, eftersom allt fler mödrar gick ut i arbetslivet. Barnkrubbornas
främsta uppgift var att ta hand om barnen, att passa dem och ge
dem omsorg. Det var alltså inte fråga om att bidra aktivt till barnens
lärande, så som är tanken med dagens förskola.
För de mer välbärgade barnen fanns det i vissa städer barnträdgårdar (Kindergarten) , en typ av pedagogisk verksamhet för barn i
åldern 4-7 år. Barnträdgården var avgiftbelagd och hade, till skillnad från barnkrubborna, som syfte att bidra till barnens utveckling
genom lek och lärande.
subventionerad – som
får ekonomiskt stöd av
staten
9
Organisation
Förskolan kan vara organiserad på olika sätt i olika kommuner. I
många kommuner ligger ansvaret hos en utbildningsförvaltning
eller en barn- och ungdomsförvaltning. Kopplad till förvaltningen
finns en politisk nämnd som fattar viktiga beslut om den kommunala förskolan. Fristående förskolor lyder inte under den kommunala förvaltningen, utan har en egen styrelse som fattar beslut om
den egna förskolan. Däremot är det den kommunala nämnden som
beviljar ansökningar om att starta fristående förskola. Nämnden
utövar också tillsyn av fristående förskolor för att kontrollera att
de följer nationella lagar och regler.
Den som har det administrativa och pedagogiska ansvaret för
förskolan kallas förskolechef. Tidigare benämndes förskolechefen
rektor, men detta har man ändrat för att göra det tydligare att rektorer arbetar i skolan. En förskolechef kan ansvara för en eller flera
förskolor och även vara rektor i skolan samtidigt. Kommunala förskolor har förskolechefer som är anställda av kommunen, medan
fristående förskolor har sina egna förskolechefer.
förvaltning – enhet
som ansvarar för drift
och förvaltning av ett
visst verksamhetsområde, exemplevis i en
kommun. T.ed. utbildningsförvaltning
nämnd – politisk enhet
som fattar beslut om
ett visst verksamhetsområde. Nämnden är
sammansatt av politiker
utifrån valresultat. T.ex.
utbildningsnämnd
Förskolans uppdrag
Förskolans uppdrag är att bedriva pedagogisk verksamhet för barn
mellan 1 och 5 år. Verksamheten ska bidra till barnets utveckling och
fostran och ge barnet en grund för fortsatt lärande. Förskolan ska
vara en rolig och trygg plats där barnen har möjlighet att upptäcka,
utforska, leka och lära. Där ska finnas utbildade förskollärare, men
också annan personal som bidrar till barnens utveckling.
Eftersom många barn tillbringar mycket tid på förskolan är det
viktigt att verksamheten har hög kvalitet. En del barn tillbringar
mer vaken tid på förskolan än i hemmet, så det är också viktigt med
ett bra samarbete mellan hem och förskola. En av förskolans funktioner är just att vara ett stöd för föräldrar i deras roll som fostrare.
Förskolepersonalen kan aldrig överta föräldrarnas roll, men de kan
ändå ha oerhört stor betydelse för många barn.
10
11
Personal
Pedagogisk omsorg
I förskolan kan det finnas flera olika yrkesgrupper, men de allra
flesta är förskollärare eller barnskötare. Huvudprincipen är att förskollärarna har ett större verksamhetsansvar än barnskötarna. De
ansvarar bland annat för planering och utvärdering av aktiviteter
samt observation, dokumentation och uppföljning av enskilda barn.
De håller i utvecklingssamtal och samverkar med andra yrkesgrupper som specialpedagog och logoped. Förskollärarna har förskollärarutbildning från högskolan.
För att bli barnskötare ska man ha fullgjort utbildning, t.ex. på
gymnasial nivå genom Barn- och fritidsprogrammet. Barnskötarna
samarbetar med förskollärarna i omsorgen och den pedagogiska
verksamheten kring barnen. Förutom förskollärare och barnskötare kan det ibland finnas fritidspedagoger, specialpedagoger och
assistenter för särskilt stöd på förskolan.
Pedagogisk omsorg kallades tidigare familjedaghem. Det är en form
av barnomsorg som exempelvis kan ordnas av en förälder i det egna
hemmet eller i olika flerfamiljslösningar. Idag är det relativt få barn
som deltar i pedagogisk omsorg – under 2011 var det bara tre procent. Enligt skollagen ska följande krav uppfyllas för att man ska få
hålla i pedagogisk omsorg:
Förskolan i siffror
bolag – företag, organisatioin som ofta har
som syfte att gå med
vinst
ekomomisk förening
– förening som har som
syfte att förvalta medlemmaras ekonomiska
intressen
kooperativ – förening
eller organisation där
medlemmarna själva
förvaltar och styr verksamheten
12
Nästan alla barn i Sverige går i förskola. År 2011 var 83 procent av
alla barn mellan 1 och 5 år inskrivna i förskolan. I åldern 3 till 5 år
gick så många som 95 procent av alla barn i förskolan. Det har skett
en kraftig ökning av barn i förskolan sedan mitten av 1990-talet,
då endast 56 procent av alla 1-5-åringar gick i förskola. (SCB 2011)
Det har också skett en ökning av andelen utbildad personal i förskolan. Drygt hälften av all personal utgörs av förskollärare, men
på fristående förskolor är siffran lägre. En genomsnittlig barngrupp
består av 16,8 barn, med 5,4 barn per personal. (SCB 2011)
19 procent av alla förskolebarn går i en fristående förskola. Det
är vanligast med fristående förskolor i storstäder och förorter till
storstäder. De flesta fristående förskolor drivs som bolag, men det
finns också många som drivs som ekonomiska föreningar, t.ex. i
föräldra- eller personalkooperativ eller genom en församling.
Under 2010 var den totala kostnaden för svensk förskola cirka 53
miljarder kronor. Det gör att kostnaden per inskrivet barn var drygt
117 000 kr per barn och år. Den allra största kostnaden är personalens löner och den näst största kostnaden är lokaler. (SCB 2011).
•
lokalerna ska vara ändamålsenliga
•
det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk
verksamhet kan tillgodoses
•
verksamheten ska utgå från varje barns behov.
•
barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och
storlek
Anordnare som uppfyller kraven kan ge pedagogisk omsorg till
barn mellan 1 och 12 år.
Pedagogisk omsorg gör
det möjligt för föräldrar
att ordna barnomsorg för
egna och andras barn i
det egna hemmet.
13
Öppen förskola
Att börja i förskoleklass
I många kommuner finns det öppna förskolor dit föräldrar kan gå
med sina barn för att träffa andra barn och föräldrar. Här finns utbildad personal som tillsammans med föräldrarna ger barnen möjlighet till lek och pedagogisk verksamhet. Den öppna förskolan är
för barn som inte är inskrivna i förskolan, men den kan också vara
ett komplement till förskolan. Samma krav gäller för öppen förskola
som för pedagogisk omsorg.
När barnet börjar förskoleklass är det mycket som påminner om
förskolan, men det blir också mycket som är nytt. Det är fortfarande mycket lek, samtidigt som verksamheten blir mer skol-lik med
bänkar, böcker, genomgångar och pedagogiska hjälpmedel. Några
av de nyheter som möter barnen i förskoleklassen är:
Omsorg på obekväm tid
En del föräldrar arbetar kväll eller natt och kan därför ha svårt att
ordna barnomsorg till sina barn. Kommunerna är inte skyldiga att
anordna omsorg på obekväm tid, men de ska sträva efter att erbjuda
barnomsorg till de barn vars föräldrar arbetar kvällar eller nätter.
Förskoleklass
Att börja skolan är ett stort steg in för många barn. De ska snart gå in
i en värld som kommer att vara deras vardag i många år. För att förbereda barnen för skolgången finns förskoleklassen. Förkoleklassen
är en egen skolform för barn som är sex år. Alla kommuner är skyldiga att erbjuda och anordna förskoleklass. Den är frivillig, men så
gott som alla svenska barn går i förskoleklass. Det finns dock möjlighet för vissa barn att påbörja grundskolan redan vid sex års ålder
eller att stanna kvar i förskolan i ytterligare ett år.
Verksamheten styrs av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Förskoleklassen är tänkt att vara en bro
mellan förskolan och skolan, ett inskolningsår som förbereder barnen för skolgång. Det är därför vanligt att förskoleklassen bedrivs i
byggnader som ligger i anslutning till grundskolan och tillsammans
med personal från grundskolan. På så sätt får barnen en mjukstart
där de vänjer sig vid nya lärare och lokaler.Förskoleklassen pågår
under ungefär tre timmar per dag, ofta på förmidagen. Efter detta
går de flesta barn till fritids, som på många ställen finns i samma
lokaler och bedrivs av samma personal.
14
•
Man har förberedande läs- och skrivträning genom att
arbeta med språklig medvetenhet och språklekar.
•
Man arbetar med grundläggande matematiska begrepp,
form, vikt, volym, storlek och antal.
•
Barnen går från att vara äldst i förskolan till att vara yngst i
skolan.
•
Barnet blir ofta del i en större grupp än det är vant vid från
förskolan. Detta kan vara påfrestande för vissa barn, samtidigt som det ger möjligheter att knyta nya vänskapsband.
•
Barnet får ta större ansvar för sitt agerande och beteende.
Man lär sig flera av de skrivna och oskrivna normer och
regler som finns i samhället, t.ex. att räcka upp handen, att
stå i kö och att vara tyst och lyssna.
diskutera
· fundera på
1. Gick du i förskola som barn? Vad minns du i så fall från den tiden?
2. Hur många timmar i veckan tycker du det är ”lagom” för barn att gå i
förskolan? Varför?
3. Tror du att förskolan kan ta över hemmets och föräldrarnas roll? Varför/varför inte? Utveckla dina tankar.
4. Finns det några fristående förskolor där du bor? Vad vet du i så fall
om dem?
5. Skulle du helst vilja arbeta som förskollärare eller barnskötare?
Varför?
15
Grundskola
I Sverige har vi en obligatorisk grundskola med skolplikt för alla
barn. Det innebär att alla barn har rättighet till avgiftsfri utbildning, men det betyder också att alla barn har skyldighet att delta i
utbildningen. Grundskolan riktar sig till alla barn mellan 7 och 16
år, men det är också möjligt att börja vid 6 eller 8 års ålder om det
finns särskilda skäl.
16
Historik
Undervisning av barn har förekommit i Sverige under flera hundra
år. Barn i riktigt välbärgade familjer hade ofta privatlärare och hade
också möjlighet till utbildning på högre nivå. För de allra flesta var
det dock föräldrarna och kyrkan som stod för undervisningen. Här
är några av milstolparna i den svenska skolhistorien:
•
Enligt 1686 års Kyrkolag var det prästernas uppgift att hålla
i grundläggande läs-, skriv- och kristendomsundervisning.
Det viktigaste läroboken var Luthers lilla katekes.
•
År 1723 övergick ansvaret för läsinlärning och kristedomslära till föräldrarna enligt regeringsbeslut.
•
1842 infördes den allmänna folkskolan som skulle ge alla
barn rätt till sex års grundläggande utbildning i skola. Varje
socken skulle ha minst en skola med en godkänd lärare. I
själva verket var det vid den här tiden inte mer än hälften
av alla barn som var inskrivna i skolan och av dessa var
det inte mer än hälften som deltog regelbundet i undervisningen.
•
Under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet
byggdes skolväsendet ut samtidigt som man införde utbildning för folkskollärare och arbetade fram gemensamma
styrdokument.
•
År 1937 tog regeringen beslut om att göra folkskolan sjuårig, något som det tog flera år att genomföra. Skolväsendet
vid den här tiden bestod av flera olika paralella skolformer.
Efter hand började man arbeta för att införa en statlig enhetsskola som var lika för alla barn.
•
År 1962 beslutade regeringen att ersätta den tidigare
folkskolan med en ny, nioårig grundskola. Först 1971 var
övergången helt genomförd.
•
År 1990/91 gick ansvaret för skolan över från staten till
kommunerna.
katekes – lärobok med
sammanställning av
den kristna tron
17
Grundskolans betydelse
Den svenska grundskolan
Grundskolan är en oerhört viktig del av ett samhälle och så är det
även i Sverige. Alla människor, såväl barn som vuxna och äldre, har
en relation till skolan. Dels genom den egna skolgången, dels genom att de egna barnen så småningom också kommer att gå i skolan. Dessutom är det många människor som arbetar inom skolan.
I grundskolan tillägnar man sig många av de kunskaper och färdigheter som samhället beslutat att alla bör ha. Det gäller t.ex. att
kunna läsa skriva och räkna, att lära sig engelska och andra främmande språk, att ha grundläggande kunskaper i samhälls- och naturvetenskapliga ämnen, att utvecklas motoriskt och hälsosamt och
att få möjlighet att uttrycka sig genom skapande verksamhet.
Men det är inte bara faktakunskaper som barnen få genom skolan. När man börjar skolan fortsätter den samhälleliga fostran och
socialisation som påbörjades i förskolan. Här lär man sig regler för
uppförande och här tilldelas man sociala roller som man förväntas
leva upp till. I skolan formas också den egna identiteten i samspel
med andra elever, lärare och rådande normer och värderingar.
Grundskolan styrs av Skollagen, Skolförordningen och Läroplanen
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Det är
läroplanen som reglerar skolans innehåll, mål och ansvarsfördelning. Här finns också timplan, kursplaner och kunskapskrav för de
olika betygsstegen.
TIMPLAN FÖR GRUNDSKOLAN
Ämne
Timmar
Bild
230
Hem- och konsumentkunskap
118
Idrott och hälsa
500
Musik
230
Slöjd
330
Svenska eller Svenska som andraspråk
1490
Engelska
480
Matematik
900
Geografi, historia, religionskunskap,
samhällskunskap
885
Biologi, fysik, kemi, teknik
800
Språkval
320
Elevens val
382
Totalt garanterat antal timmar
6665
(varav skolans val är 600)
En av de viktiga saker man lär sig i skolan är att räcka upp handen, att vara tyst
och lyssna när någon annan pratar och att vänta på sin tur.
18
Alla elever i grundskolan
har rätt till totalt 6665 timmars undervisning enligt
ovan. Det finns dock möjlighet för skolor att ansöka
till Skolinspektionene om
att frångå timplanen.
Det finns både kommunala och fristående skolor, men samtliga
regleras av skollagen och läroplanen. Fristående skolor ska precis
som kommunala skolor vara avgiftsfria och öppna för alla. Det finns
också ett mycket litet antal helt privata skolor som finansieras med
elevavgifter. De flesta barn går i en kommunal grundskola som ligger nära hemmet. På många ställen finns det en skola för de lägre
årskurserna och en annan för de högre.
Utöver den ordinarie grundskolan finns det i Sverige tre andra
grundskoleformer: grundsärskolan, sameskolan och specialskolan.
19
Specialskolan
Specialskolor är till för barn med vissa funktionshinder som gör att
de inte kan gå i den vanliga grundskolan eller grundsärskolan. Där
går framför allt barn som:
Särskolan
integrera – föra samman, låta ingå i
20
Särskolan är en skolform för barn med utvecklingsstörning.
Grundsärskolan är nioårig, men det finns möjlighet att förlänga
med upp till två år vid behov. Den har en egen läroplan med egna
kursplaner och kunskapskrav, Läroplan för grundsärskolan 2011.
Man läser ungefär samma ämnen som i den ordinarie grundskolan, men målen och kunskapskraven ser annorlunda ut. I särskolan anpassas undervisningen efter varje elevs egna behov och
förutsättningar.
I vissa kommuner är särskoleleverna integrerade i vanlig klass
och har hjälp av en assistent, men de kan också ha egna klasser eller
grupper. Särskolan ligger ofta i samma lokaler som den ordinarie
grundskolan, men ibland har man helt egna lokaler.
En särskild del av grundskolan är träningsskolan. Där går de
elever som har en måttlig eller grav utvecklingsstörning som gör
att de inte kan gå i den vanliga grundsärskolan. Istället för att läsa
traditionella ämnen har man här fem praktiska ämnesområden:
estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter
och verklighetsuppfattning.
•
är dövblinda
•
har synskada i kombination med annat funktionshinder
•
är döva eller hörselskade
•
har en allvarlig språkstörning
Specialskolan är tioårig, eftersom elevernas funktionsnedsättningar
gör att det tar längre tid att nå kursmålen. Läroplanen för specialskolan är väldigt flexibel, eftersom eleverna som går där har väldigt
olika förutsättningar. De som är blinda eller döva men inte har någon intellektuell nedsättning ska i princip följa grundskolans kursplaner, medan elever som har andra funktionsnedsättningar kan
följa kursplaner från grundsärskolan eller träningssolan.
I Sverige finns det idag åtta statliga specialskolor som drivs av
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Sameskolan
Sameskolan är en speciell skolform med statligt styrda skolor för
barn till samer. Den sträcker sig från årskurs 1 till 6 och därefter
går eleverna över till den vanliga grundskolan. Läroplanen för sameskolan är likadan som för grundskolan, med den enda skillnaden
att man också har en kursplan i samiska samt att undervisningen
delvis sker på samiska.
I norra Sverige finns det ett antal rena sameskolor. De fungerar
ofta som internatskolor där eleverna är inackorderade, eftersom
det kan vara långa avstånd till hemmet. Sameskolor kan också vara
integrerade i den vanliga grundskolan.
21
huvudman – anordnare, den som har
huvudansvaret för en
verksamhet
Grundskolans huvudmän
Grundskolan i siffror
Grundskolor kan drivas av offentlig huvudman (kommun, landsting eller stat) eller fristående huvudman, t.ex. ett företag, en stiftelse eller en förening. Såväl offentliga som fristående grundskolor
finansieras med skattemedel. Det fungerar så att varje elev har en
statlig ”skolpeng” som betalar för deras skolgång, vare sig de väljer
en kommunal eller en fristående skola. Det finns också ett litet antal
helt privata skolor som finansieras med avgifter.
I Sverige är det kommunerna som har ansvaret för grundskolan.
det betyder att alla kommuner ska kunna erbjuda grundskola till
alla elever som bor där. De allra flesta grundskolor drivs av kommunen själv, men det finns också fristående grundskolor. När en elev
väljer att gå i friskola måste kommunen betala ut elevens skolpeng
till den fristående skolan.
Antalet elever som går i skolan varierar mellan olika perioder. Efter
perioder när barnafödandet varit högt följer tider då barnkullarna
i skolan är stora. Under läsåret 2010/2011 gick nästan 900 000 barn
i grundskolan i Sverige. Av de elever som gick ut årskurs 9 år 2011
var 87 procent behöriga till gymnasieskolan.
Av de cirka 10 000 grundskolorna var 16 procent fristående, vilket är en ökning sedan tidigare år. I de svenska grundskolorna fanns
det 2011 cirka 97 000 lärare och av dessa var det 82 procent som var
behöriga med lärarexamen. I de kommunala skolorna var andelen
behöriga lärare högre än i de fristående skolorna.
Kostnaden för Sveriges grundskolor var drygt 78 miljarder kronor under 2010, vilket betyder att varje elev kostade ungefär 88 000
kr. Den absolut största utgiftsposten är personal.
Organisation
I varje kommun eller region finns det en förvaltning som har ansvar för grundskolan. Det kan t.ex. vara en utbildningsförvaltning,
en grundskoleförvaltning eller en barn- och ungdomsförvaltning.
Kopplad till utbildningsförvaltningen finns en politisk nämnd som
fattar beslut i frågor som rör grundskolan.
Skolor och skolområden kan vara organiserade på olika sätt i
olika kommuner. Den person som har huvudsansvaret för en skola
eller ett skolområde är rektorn. Rektorn samarbetar med utbildningsnämnden i frågor som rör skolans verksamhet och utveckling.
En person kan vara rektor för flera skolor, men det kan bara finnas
en rektor per skola eller skolenhet.
Varje skola har en skolledning. I skolledningen finns naturligtvis
rektorn, men också annan personal som arbetar nära rektorn. Det
kan till exemple vara rektorsassistent, skolassistent, administrativ
personal, ekonomiansvariga och elevvårsteam.
Den största yrkesgruppen i skolan är dock lärarna. För att bli
lärare i grundskolan ska man vara behörig. Det betyder att man
ska ha en avslutad och godkänd lärarutbildning från högskolan. I
skolan kan det också arbeta fritidspedagoger och elevassistenter.
22
diskutera
· fundera på
1. Vad har du själv för minnen, tankar och känslor kring dina erfarenheter av grundskolan?
2. Vad tycker du om timplanen för grundskolan? Är det ett bra upplägg
eller tycker du att den borde se ut på något annat sätt?
3. Vad har du för erfarenhet av särskolan?
4. Är det bra att integrera särskolelever i den vanliga klassen/skolan eller är de bättre om de får gå i egen klass/egen skola? varför?
5. Vad kan det finnas för för- och nackdelar med kommunala skolor
respektive fristående skolor?
23
merkunskap
- privatskolor
En privatskola är en skola som finansieras främst genom elevavgifter, fonder eller stiftelser istället för skattemedel. Det är alltså inte samma sak som fristående
skolor, även om fristående skolor ibland kallas privatskolor. Till skillnad från skattefinanierade skolor kan privatskolor själva avgöra vilka elever som får gå där.
Eftersom det finns så få privatskolor är det många av barnen som har långt till
hemmet. Därför är det vanligt att privatskolor är internat, vilket betyder att eleverna bor på skolan under terminerna. Det finns tre privata internatskolor med
riksintagning i Sverige: Lundsbergs skola, Grennaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, där exempelvis kung Carl XVI Gustav varit elev. Samtliga
har högstadium och gymnasium.
Skolbarnsomsorg
och fritidsverksamheter
För de yngre barnen är den faktiska skoldagen ganska kort, vilket
betyder att de måste ha någonstans att ta vägen efter skolan. Det är
här skolbarnsomsorgen kommer in. Alla barn mellan 6 och 13 år
har rätt till skolbarnsomsorg när deras föräldrar arbetar. De allra
flesta barn går på fritidshem, men det finns också möjlighet att
ordna skolbarnsomsorg i någons hem genom pedagogisk omsorg.
Det är framför allt barn från den privilegierade överklassen som går i privatskola,
eftersom elevavgifterna kan vara ganska höga. Årsavgiften för studier vid Grennaskolan var 235 000 kronor för läsåret 2012/13. Till detta läggs en internatkostnad på 160 000 kronor. I Sverige finns det väldigt få privatskolor, men i
många andra länder är det vanligare.
Även om privatskolor måste följa läroplanen kan verksamheten skilja sig mycket
från den i skattefinansierade skolor. Man har ofta mycket höga målsättningar,
strikt disciplin, inslag av kristendom, fokus på positiva fritidsaktiviteter och obligatorisk läxläsning. I vissa privatskolor bär eleverna uniform.
Lundsbergs privata internatskola ligger i Värmland, norr om Kristinehamn.
24
Historik
Intresset för skolbarns fritid började växa i det svenska industrisamhället vid mitten av 1800-talet. Det var framför allt borgarna i
städerna som tyckte illa om att arbetarnas barn drog omkring på
gator och torg efter skoldagens slut. Man inrättade därför arbetsstugor, som var föregångare till dagens fritidshem. I arbetsstugorna
fick barnen bland annat ägna sig åt olika typer av hantverk och andra praktiska sysslor. Till en början drevs arbetsstugorna ideellt av
församlingar och stiftelser, men efter hand tog kommunerna över
ansvaret.
Under 1940-talet bytte arbetsstugorna namn till eftermiddagshem. Man tvättade bort fattigvårdsstämpeln och välkomnade alla
skolbarn till verksamheten, där de kunde leka, göra läxor och umgås. Beteckningen fritidshem infördes under 1960-talet och nu
började man också utbilda fritidspedagoger som skulle ansvara
för verksamheten.
25
Fritidshem
Fritidshem, eller ”fritids”, är en pedagogisk verksamhet dit skolbarn
kan gå efter skoldagens slut när deras föräldrar arbetar eller när det
är skollov. Fritidshemmet ligger ofta belägen i i samma lokaler eller
i anslutning till skolan. Det är också vanligt med ett nära samarbete
mellan skola och fritids. Fritidshemmet har två syften:
•
Att göra det möjligt för föräldar att arbeta när deras barn
inte är i skolan.
•
Att komplettera skolan i barnets utveckling och lärande.
Ungefär 80 procent av alla barn mellan 6 och 9 år går på fritids. För
många av dessa är fritids en stor del av vardagen och det är därför
viktigt att fritids blir något positivt – ett ställe där man känner sig
trygg, där man trivs med personalen och där man kan utvecklas
både socialt och intellektuellt.
Det svenska fritidshemmet styrs av Skollagen och Läroplanen
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Där kan
man bland annat läsa att ” Samarbetsformer mellan förskoleklass,
skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande”. Fritidshemmet ska alltså både vara
en pedagogisk verksamhet och ett ställe där barnen kan leka eller
koppla av efter skolan.
Personalen på fritidshemmet
Det kan finnas flera olika yrkesgrupper som arbetar på fritidshemmet, men de flesta är fritidspedagoger. För att bli fritidspedagog ska
man läsa grundskollärarutbildning med inriktning mot fritidshem
på högskolan. En fritidspedagog arbetar tillsammans med övrig
personal med att planera och genomföra olika typer av aktivieteter
med barnen. Det kan vara allt ifrån läxläsning till lek, spel coh skapande verksamhet. Eftersom man samarbetar med skolan händer
det också att fritidspedagogen går in i skolan och håller i lektioner.
Det är också vanligt att grundskollärare och förskollärare arbetar
på fritidshemmet
26
strömskolan fritids pyssel/lego
Öppen fritidsverksamhet
I många kommuner finns det möjlighet för barn i åldern 10-12 år
att delta i öppen fritidsverksamhet när deras föräldrar arbetar. Den
öppna fritidsverksamheten ska vara ett komplement till skolan och
utgå ifrån barnens behov och intressen. Man är inte inskriven i den
öppna fritidsverksamheten, utna går dit när man vill.
Öppen fritidsverksamhet anordnas av kommunen och samverkar ofta med skolan och fritidshemmet. Den kan också bedrivas i
samarbete med fritidsgården eller med föreningslivet.
Fritidsgården
Fritidsgårdar riktar sig till äldre skolbarn, framför allt de som går
i årskurs 7-9. Fritidsgården har inte som uppgift att utöva omsorg,
utan att erbjuda meningsfull fritid för unga. Det är ett ställe dit unga
kan gå kvällstid för att träffas, umgås, prata, spela musik eller delta
i olika aktiviteter som arrangeras av fritidsledarena som arbetar på
fritidsgården. Fritidsgården kan drivas kommunalt eller av en fristånde huvudman, som t.ex. ett företag eller en förening.
27
Drift och organisation
Det är kommunernas ansvar att anordna skolbarnsomsorg till alla
barn och precis som för förskolan så har kommunen rätt att ta ut
en avgift för barn som går på fritids.
Det finns också möjlighet för fristående anordnare att öppna fritidshem, vilket är vanligt bland fristående grundskolor. En
Montessoriskola kan t.ex. ha ett eget fritidshem i skolan, istället för
att skicka barnen till ett kommunalt fritidshem vid skoldagens slut.
Eftersom fritidshemmen samverkar med förskoleklass och skola,
tillhör de också ofta samma skolområde som dessa och har därför
också samma rektor.
diskutera
· fundera på
1. Har du gått på fritids? Vad minns du då från den tiden? Vad gjorde
ni? Trivdes du?
2. Vid vilken ålder tycker du det är lagom att barn ska gå hem själva
efter skolan? Varför?
3. Skulle du kunna tänka dig att arbeta på fritidshem? Varför/varför
inte?
4. Är det bra att skola och fritids ligger i samma lokaler eller är det
bättre om barnen får byta miljö? Varför?
5. Tycker du att fritidshemmet framför allt ska ge barnen möjlighet till fri
lek eller ska det vara en styrd pedagogisk verksamhet? Varför?
Gymnasium
och vuxenutbildning
När man lämnat grundskolan bakom sig har man fullgjort sin skolplikt och har därför inte längre någon skyldighet att gå i skolan.
Ändå väljer så gott som alla svenska ungdomar att läsa vidare på
gymnasiet och i många fall också vidare på högskola eller annan
vuxenutbildning.
Historik
Skolor på gymnasial nivå har funnits i Sverige ända sedan början av
1600-talet, men på den tiden var det bara ungdomar från mycket
välbärgade familjer som gick där. Fram till 1970-talet fanns det
flera parallella gymnasieformer, bland annat flickskolor, realskolor,
fackskolor, yrkesskolor och allmänna läroverk. Först 1971 inrättades den enhetliga gymnasieskolan. där elever kunde välja mellan
ett antal linjer eller program med praktisk eller teoretisk inriktning. Fortfarande på denna tid var det ganska många ungdomar
som valde att inte läsa vidare, utan istället gick direkt ut i arbete
efter grundskolan.
Det första svenska universitetet öppnade i Uppsala år 1477.
Dessförinnan hade de svenska studenterna ofta åkt till Frankrike
eller Tyskland för att genomföra universitetsstudier. Universitetsoch högskolestudier var under lång tid förunnat de övre samhällskikten och först 1873 blev det tillåtet för kvinnor att delta.
Uppsala Universistet inrättades 1477 och är därför det äldska i Sverige.
Universitetes nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1887.
28
29
Kommunal vuxenutbilding (Komvux)
Kommunerna har skyldighet att erbjuda avgiftsfri vuxenutblidning
på grundläggande nivå och gymnasial nivå. Det betyder att alla
vuxna som inte fullgjort sin grundskole- eller gymnasieutbildning
ska kunna göra det genom vuxenutbildning.
studentbild
Folkhögskola
Folkhögskolor har utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå. Här finns både utbildningar med allmän inriktning
och utbildningar med särskilda kurser och yrkesinriktningar.
Fritidsledarutbildningen är ett exempel på utbildning som ges av
folkhögskolan. I Sverige finns det cirka 150 folkhögskolor. De flesta
drivs av föreningar, stiftelser, folkröresler och ideella organisationer,
men några drivs av landsting.
30
Gymnasieskolan
YH-utbildning
Gymnasieskolan är en frivillig skolform för alla ungdomar som avslutat grundskolan. Här finns 12 yrkesförberedande och 6 högskoleförberedande program. Efter ett fullgjort yrkesprogram ska man
kunna gå direkt ut i arbetslivet, men man ska också ha möjlighet
att skaffa sig grundläggande behörighet till högskolestudier. Om
man läser på ett studieförberedande program har man med sig fler
teoretiska ämnen som gör det möjligt att läsa vidare på fler utbildningar inom högskolan.
Gymnasieskolan har också fem introduktionsprogram för elever
som inte är behöriga till nationella program. Till gymnasieskolan hör
också gymnasiesärskolan för ungdomar med utvecklingsstörning.
Det är kommunen som ansvarar för att erbjuda gymnasieutbildning till alla ungdomar, men gymnasieskolor kan drivas av såväl
jkommunal som fristående huvudman. Precis som i grundskolan så
finns det i gymnasieskolan en ”skolpeng” som betalar för verje elevs
skolgång, oberoende av vilken skola de läser på. Gymnasieskolan
styrs av Skollagen, Gymnasieförordningen och Läroplanen för
gymnasieskolan.
YH-utbildningar är eftergymnasiala yrkesutbildningar som är anpassade efter behover på arbetsmarknaden. I tider med hög efterfrågan på elektriker anordnas t.ex. många YH-utbildningar inom
elektrikerområdet. YH-utbildningarna är avgiftsfria och finansieras av skattemedel. De drivs ofta av privata utbildningsanordnare.
Högskola och universitet
Högskolor och universitet är de högsta utbildningsinstanserna.
Utbildningarna är skattefinansierade och avgiftsfria. Högskolor
kan vara statliga (som t.ex. Göteborgs universietet) eller privata
(som t.ex. Chalmers tekniska högskola). Den enda egentliga killnaden mellan universitet och högskolor är att universitet har rätt
att utfärda examen i forskarutbildningar.
Antalet studenter på högskolan har ökat stadigt under senare år
och det är framför allt bland 19-åringar som den största ökningen
skett. Under höstterminen 2010 fanns det 369 000 studenter på
svenska högskolor och universitet.
31
Sammanfattning
•
•
•
•
32
Den svenska barnomsorgen utgörs av förskola, öppen förskola och pedagogisk omsorg och den riktar sig till barn i åldern 1-5 år. För barn mellan 6
och 12 år finns skolbarnsomsorg.
Sverige har en välutyggd offentlig förskola som ger alla föräldrar möjlighet
att arbeta. Den svenska förskolan är skattefinansierad och styrs av Läroplanen för förskolan. Nästan alla barn i Sverige går i förskola. Som alternativ till förskola finns pedagogisk omsorg, som anordnas i hemmet, och
öppen förskola, dit föräldrar kan gå tillsammans med sina barn.
Förskoleklassen är en frivillig skolform för barn som är sex år. Det är en bro
mellan förskola och skola, där barnen får möjlighet att förbereda sig för
skolgången. En del av verksamheten påminner om förskolan, men man
arbetar också språk- och matematikträning.
I Sverige har vi en obligatorisk grundskola med skolplikt för alla barn. Det
innebär att alla barn har rättighet till avgiftsfri utbildning, men det betyder
också att alla barn har skyldighet att delta i utbildningen. Grundskolan är
för barn mellan 7 och 16 år. Till grundskolan hör också grundsärskolan,
specialskolan och sameskolam, som alla är egna skolformer.
•
Skolbarnsomsorg erbjuds till alla barn mellan 6 och 13 år när deras föräldar
arbetar. Den utgörs framför allt av fritidshem, men det finns ibland öppen
fritidsverksamhet för barn i åldern 10-12 år och pedagogoisk omsorg som
kan anordnas i hemmet.
•
Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men nästan alla svenska ungdomar
går där. Kommunal vuxenutbildning på grund- och gymnasienivå ska
erbjudas alla vuxna som ej fullgjrt sin skolgång. Andra typer av vuxenutbildningar är folkhögskola och YH-utbildningar. Den högsta utbildningsinstansen är universitet och högskolor.
instuderingsfrågor
1.
Vad var barnkrubbor och barnträdgårdar?
2.
Vad är det som gör den svenska barnomsorgen så speciell?
3.
Vad är förskolans uppdrag?
4.
Vad är förskoleklassen?
5.
Vad innebär den svenska skolplikten?
6.
Vad var folkskolan och när infördes den i Sverige?
7.
Vad är skillnaden mellan fristående skolor (friskolor) och privatskolor?
8.
Vilka är de fyra skolformerna i den svenska grundskolan?
9.
Vilka styrdokumnet styr den svenska grundskolan?
10. Vad är en huvudman?
11. Vad är syftet med fritidshem?
12. Vem ansvarar för gymnasieutbildning och vem kan anordna den?
13. Vad är YH-utbildning?
uppgifter
1.
Arbeta i grupp. Kartlägg hur skola och barnomsorg är organiserade i er
kommun. Vilken förvaltning/nämnd ansvarar för vad, hur många skolor,
förskolor och fritidshem finns det och vilka rektorer ansvarar för vilka skolor?
Ta också reda på vilka förskolor och skolor som är fristående.
2.
Tillbaka till Emil. Gör ett fördjupningsarbete om en fristående förskola,
grundskola eller gymnasium. Samla information genom skolans hemsida,
genom intervjuer och genom studiebesök om möjligt. Ta reda på hur skolan
är organiserad samt vad man har för mål och arbetssätt.
33