Till minne av Hans Bruun Bertelsen 1927-2013

CORONET
NEWS
Nr 1
Februari 2014
Årgång 30
www.coronet.nu
Till minne av Hans Bruun Bertelsen
1927-2013
2
Mats Öhlin,
ordförande.
mats.ohlin@coronet.nu
+46 767 25 93 43
Fredrik Stenhög,
vice ordförande.
fredrik.stenhog@coronet.nu
+46 703 70 39 40
Hans Bruun Bertelsen
har lämnat oss
Hans var chefsdesigner på Botved Boats och är den vi har att tacka för att Coronetbåtarna står sig än idag, både när det gäller design och funktion. Under årens lopp
har jag haft förmånen att träffa Hans och hans fru Grete ett antal gånger.
Kåre Bremer,
sekreterare,
arkivansvarig.
kare.bremer@coronet.nu
+46 733 66 91 69
Första mötet var 2006 då vi ordnade första Vaxholmsträffen. Det var också första
kontakten Hans hade med Coronetklubben. Jag minns hur överväldigad han var
över uppmärksamheten. Det var ju trettio år efter att han avslutat kapitlet Coronet!
Kommer ihåg hur medlemmar bad Hans att skriva sin autograf på ett foto eller
en broschyr och att han då med ett stort leende uttryckte att han kände sig som en
rockstjärna.
Kent Pålsson,
kassör.
kent.palsson@coronet.nu
+46 706 20 48 61
En annan minnesbild är när Hans vill gå ombord på vår båt, en 30 Oceanfarer från
1967, och Grete ber oss andra att låta Hans gå ombord själv. Han går sakta runt, tittar
och känner på alla de detaljer som han en gång var med och konstruerade. När vi
senare satt tillsammans allihop i dinetten fick jag äntligen svar på alla mina frågor
kring båtens design och uppbyggnad. I Anders V krönika längre fram i tidningen kan
ni läsa om vikten av att ha tillgång till facit. Känslan att ha Hans Bruun Bertelsen
ombord på båten, berättandes om tankarna kring konstruktion och design, var oslagbar. Snacka om att ha tillgång till facit!
Clas Barkman,
Coronet News.
clas.barkman@coronet.nu
+46 706 20 10 71
Hans Jegenstam,
ledamot.
hans.jegenstam@coronet.nu
+46 707 76 00 89
Vaxholmshelgen avslutades med regn så färden in mot Stockholm med Hans och
Grete ombord blev inte vad vi tänkt oss. Men precis när vi körde in i Djurgårdsbrunnskanalen sprack det upp och kapellet åkte ner med rasande fart. Resten av
färden genom kanalen stod Hans på flybridge och njöt.
En stark minnesbild från Vaxholmsträffen 2007 är när modellparaden är i full gång.
Båt efter båt gör en vändning precis nedanför kajen där Hans och Grete sitter i båtstolarna med varsin öl i handen och Hans ögon är tårfyllda. Det kändes så bra att visa
vår tacksamhet på detta sätt.
Göran Lekström,
annonser.
goran.lekstrom@coronet.nu
+46 707 53 66 60
Hans och Grete närvarade också vid ett flertal klubbträffar i Danmark. Oftast kom de
åkandes i sin husbil. Alltid lika vänliga, glada och ödmjuka. Vår danske styrelseordförande Christian Frederiksen berättar mer om detta längre fram i tidningen.
Zackarias Holtelius,
webmaster.
webmaster@coronet.nu
Det finns massor av roliga anekdoter att berätta om. Bl. a. när vi frågade Hans om
fisken, i reklamfilmen om 24 Cabin, var död, svarade han: -Den var meget död!
Har ni inte sett filmen måste ni köpa DVD:n med alla Coronets reklamfilmer som
vi säljer i klubbshopen. Roligt var också inför lanseringen av 30 OF på båtmässan i
Köpenhamn 1966, då båten inte var klar. Gelcoaten hade inte torkat och inredning
saknades. Lösningen blev stängd dörr och fördragna gardiner. Eller när familjen semestrade i blivande Coronetmodeller och ofta blev nekade plats i gästhamnarna, men
när hamnkaptenerna förstod vad det var för blivande båt, fanns det plötsligt plats.
Ulf Hultman,
klubbshop.
ulf.hultman@coronet.nu
+46 704 14 19 56
Anna Nicklin
ledamot.
anna.nicklin@coronet.nu
+46 709 57 74 20
Anders Stenborg,
ledamot.
anders.stenborg@coronet.nu
+46 702 69 65 65
Danmark
Christian Frederiksen,
kontaktman.
chf@post10.tele.dk
+45 229 0 41 32
Se även sid 8.
Fredrik Stenhög,
vice ordförande
Coronet Yacht Club
Blockhusringen 7
115 25 Stockholm, Sweden
Bankgiro 5725-9665
Annonspriser:
Helsida 3 500 sek
Halvsida 1 800 sek
Kvartsida 950 sek
Webbnotis 400 sek/mån
Notis 500 sek
Rabatter vid årsabonnemang
Annonsbokning: kent.palsson@coronet.nu
Tryckeri: DM Qvert AB, Henrik Wahlgren, www.dmqvert.se
Ansvarig utgivare för Coronet News är Clas Barkman
3
Tegnestuen i kulrummet
Av Jette Bruun Bertelsen og Jens Bruun Bertelsen
V
ores far Hans Bruun Bertelsen var ud af
søfarts slægt fra Sønderho på Fanø, en lille ø
på Jyllands sydlige vestkyst ud for Esbjerg.
Hans bedstefar, Hans Thomas Sørensen, var
skipper på de store sejlskibe og sejlede på verdenshavene. På den tid havde Fanø den største
handelsflåde i Danmark udenfor København.
På Fanø byggede og bemandede man selv sejlskibene, og skibsbyggeri og søfart var Fanø
slægternes livsfundament.
Da sejlskibenes tid var forbi omkring år 1900,
blev Hans Thomas Sørensen første styrmand
og senere kaptajn på dampskibene og sejlede
blandt andet kornfart på Sydamerika. Hans
Thomas Sørensen var en af de få der opnåede
at føre både et sejlskib og et dampskib. Hans
Thomas så knapt sin børn vokse op, fordi han
næsten altid sejlede på de store have. En af
døtrene Alma, vores fars mor, blev født i huset
”Helene” i Sønderho på Fanøs sydspids i 1903.
Det kaptajn Sørensen gik glip af med sine egne
børn oplevede han til gengæld med sine bør-
nebørn da han var gået i land. Han boede om
vinteren hos Alma og Peter, vores farmor og
farfar og deres 4 børn, hvoraf Hans var én af
dem. Hans havde et meget nært forhold til sin
bedstefar. De to gik ofte lange ture da far var
lille dreng, og bedstefaderen fortalte om søfartslivet på de store have. Så skibe og sejllads
har altid været en del af Hans’ liv.
Huset ”Helene” blev bygget af Hans’ tiptipoldefar skibskaptajn Peder Hansen Brinch
i 1796. Huset er stadig i familiens eje og er
et af de smukkest beliggende, med facaden
mod øst og udsigt over vadehavet. Fra diget
i haven kan vi følge tidevandet, og det var her
ved Sønderho havn at de store sejlskibe blev
bygget. Hans var meget knyttet til ”Helene”
og Sønderho hele sit liv. Han holdt uendelig
meget af at være her, og han og Grete nød den
varme solrige sommer i 2013 med gode venner
og familie på øen.
Som 16-17 årig, under 2. verdenskrig, gik
Hans i lære som bådebygger i Kolding, den
egn hans far ørelæge Peter Johannes Bertelsen
kom fra. Den læretid har altid betydet meget
for Hans. Han elskede hele sit liv at arbejde i
træ, og interessen for bådebyggeri og sejllads,
4
blev skabt længe før han kom i lære.
Jollesejlads
Som store drenge i Thisted havde Hans og hans
bror Erik en Oslojolle, som især Hans sejlede
ivrigt med på Limfjorden. At sejle med sejl,
var Hans’ foretrukne sejlads. Oslojollen kom
mange år senere med til Højbjerg, hvor den lå
ved å udløbet ved Moesgård strand, tæt på hvor
vi boede. Vi sejlede ofte i Oslojollen hele familien inklusive vores hund Bølle - med madpakker og fiskestang.
I bådebyggerlære
Da krigen sluttede kom Hans på Kunsthåndværkerskolen i København og uddannede sig
til reklametegner. Kombinationen af Hans’
håndværksuddannelse, æstetiske sans og hans
uddannelse som reklametegner, fik afgørende
betydning for Hans’ liv. Under uddannelsen
brugte Hans sin fritid i Skovshoved sejlklub,
nord for København, hvor han fik mange livslange venskaber – blandt andet Ole Botved.
Hans var primus motor i et bådebygger projekt
i sejlklubben. Hans, Ole Botved og kammeraterne sejlede snipe, og på et tidspunkt fik Hans
den ide at de skulle bygge deres egne joller.
De gjorde de så – med stort humør og iver
i klubbens lokaler. Her mødte Hans i øvrigt
Grete, som straks tog del i byggeriet.
Hans arbejde i flere år som reklametegner, bl.a.
et år i Stockholm. Det var som reklametegner,
at han først kom til at arbejde for Ole Botved.
At Hans også havde evner som designer viste
sig hurtigt, og til sidst blev Hans chefdesigner
for Botved Boats, men han fortsatte med, at
stå for layout af Coronet brochurene, som bærer tydligt præg af Hans’ æstetiske sans.
Tegnestuen i kulrummet
Hans arbejdede hjemme i rækkehuset i Højbjerg syd for Århus, hvor vi voksede op. Da vi
ikke længere havde brug for at opbevare kul
til kakkelovnen, kastede Hans sig straks ud
i at bygge rummet om til tegnestue. Her sad
han ved sit hjemmelavede tegnebord og designede Coronetter. Ide udvikling, skitser og de
endelige tegninger foregik alt sammen i hånden med blyant, som Hans altid spidsede med
lommekniv. Vi fulgte processen på tegnebrættet og det var stort, når alle detaljer som Hans
udviklede, blev forenet på et stort ark papir
med det færdige resultat – en ny Coronet.
På et tidspunkt fødte Bølle hundehvalpe. Så
byggede Hans med selvfølgelighed en stor
”hundekasse” til Bølle og alle hvalpene, og fik
selskab af 12 livlige sorte hvalpe bag tegnebordet.
Ole Botved kom af og til på besøg hos os i
Højbjerg. Så sad Ole begejstret i køkkenet og
åbenbarede nye vilde ideer, ledsaget af store
armbevægelser og udbrud; mens vi sad ved
spisebordet med vores kakao efter skoletid
og fulgte med i hele sceneriet – det var ikke
kedeligt.
Besøg på fabrikken
Mens vi boede i Højbjerg, rejste Hans hver
uge til fabrikken i Slagelse for at følge produktionen. Vi var med ham en gang imellem,
og det var en stor oplevelse at se bådene fra
tegnebrættet blive til håndgribelig virkelighed hos de dygtige håndværkere. Det var med
stolthed vi fulgtes med far rundt på fabrikken,
hvor han drøftede udførelsen af arbejdet med
medarbejderne. Det var fascinerende at se det
fine håndværk, især træarbejdet, blive udført
og vi kunne tydeligt mærke den gensidige
respekt der herskede mellem Hans og medarbejderne.
Jens: Jeg kan huske da prototypen til Coronet
22 sport blev bygget, og jeg var på fabrikken
med far. Mange små detaljer blev diskuteret
mellem Hans, håndværkerne og ingeniørerne,
og der stod 6-7 mand i cockpittet på den halvfærdige båd. Jeg husker tydeligt, at der var
nogle små detaljer, som håndværkerne mente
var for krævende eller besværlige at lave,
men far holdt på, at det var vigtige detaljer
for helheden i designet og funktionaliteten.
Der blev brainstormet og afprøvet forskellige
løsninger, og far tegnede ideer og løsningsmuligheder på et stykke plywood. Det var virkelig teamwork, og til sidst blev de enige om de
håndværksmæssige detaljer, som Hans kunne
stå inde for. Hans var heller ikke tilfreds med
vindspejlet, som han mente var for spinkelt.
Det skulle kunne holde til, at en grand voksen
mand brugte vindspejlet til at holde sig fast i,
hvis han stod op i båden i hårdt vejr, og det
endte med at vindspejlet blev forstærket.
Venskaber i arbejdet
Det var kendetegnende for Hans, at der opstod
et personligt forhold og venskaber mellem
ham og de mennesker han samarbejdede med
i sit job som designer af Coronetbådene. Det
gjaldt både internt i Botved Boats og samarbejdspartnere udenfor. Ole Botved, sælgeren
Ebbe Brahe Christensen, sekretæren Ellen
Nielsen og mange flere i firmaet kendte vi
godt. Flere samarbejdspartnere, eksempelvis
bogtrykker O.E. Christiansen som trykte brochurerne, og deres familier kom vi sammen
med privat. Det var usædvanligt i forhold til
mange af vores kammerater, at vi fulgte vores
5
fars arbejde så tæt og var sammen med kolleger og samarbejdspartnere i fritiden.
En god ven af huset var fotograf Sigurd Nordlund, som vi kendte rigtig godt fordi vi var
”modeller”, når bådene skulle fotograferes. Vi
har tilbragt mange ”vente timer” med Nordlund, for der var mange ting der skulle gå op
i en højere enhed for at få gode optagelser af
Coronetterne - de rigtige vejrforhold, vindretning, lys, himmel og hav skulle være perfekt,
og Coronettens optimale sejlegenskaber skulle
fremhæves på brochurerne. Engang optog vi
flere dage i Mullerup. Nordlund fotograferede
fra følgebåden mens vi drønede forbi, i en 32
Deepsea. Der måtte råbes højt fra den ene båd
til den anden i god sø og Nordlund var utrættelig, når vejr og vind var i orden. Så skulle
vi bare blive ved! Så var det bare om at ”gi
den gas” forbi kameraet, og det var herligt at
sidde i cockpittet og mærke kræfterne fra motorerne og båden plane. Når optagelserne ”sad
i skabet” hvirvlede han med armene og råbte
begejstret.
Jens: På et tidspunkt kravlede Nordlund op i et
lille fyr på ydermolen af Mullerup havn. Hans
overlod rattet i båden til mig, og igen og igen
sejlede jeg med høj fart helt tæt forbi stenmolen
med fyret, og på et tidpunkt så tæt på de store
sten, at Nordlund var bange for jeg ramte en
sten med skruen, men han fortsatte med at fotografere. Jeg har tit tænkt på, at det var noget af
en tillidserklæring, at overlade rattet til sin 12
årige søn, i en sprit ny motorbåd, og bede ham
sejle for fuld fart tæt forbi en stenmole.
For at være sikker på det gode vejr og smukke
omgivelser optog vi i Cannes i 1966. Det var
med den nye 21 Daycruiser og en 24 Cabin.
Det var et eventyr for os – både at sejle i Middelhavet og møde den franske forhandler og
hans familie, som tog meget godt imod os, og
gjorde alt for at alting skulle lykkes.
Sommerferier med prøvesejlads
I flere sommerferier prøvesejlede vi de nye
modeller. Det var herlige ture for os, hvor vi
lagde til i hyggelige havne og besøgte venner
og familie. Når vi lå i havn fiskede vi krabber.
Vi stillede engang en spandfuld i cockpittet og
gik op på molen og fiskede videre. Pludselig
hørte vi et skingrende hvin! Det var Grete der
kom op fra kahytten og overalt i cockpittet
kravlede kæmpestore krabber rundt – klar til at
sætte kløerne i Gretes bare tæer.
Når folk gik aftentur på bådebroen, stoppede
mange op og så på den flotte nye båd, mens vi
sad i cockpittet og spiste aftensmad. Tit kom
der Coronet sejlere forbi, som ville se hvad det
nu var for en ny Coronet model. Hans fik sig
ofte en bådsnak og noterede sig kommentarerne!
Hvor meget ferie det egentlig var for Hans ved
vi nu ikke, for han havde hele tiden notesblokken på sig og noterede sig alt der var godt, og
det der kunne forbedres.
Jette: Jeg husker engang det blæste kraftigt op
og blev uvejr. Coronetten skulle virkelig stå sin
prøve og motorerne vise hvad de duede til - far
var ikke helt stolt ved situationen fordi vinden
og søerne tog til. Grete og vi blev beordret ned i
kahytten. Hans stod i regntøj med regn og vind
piskende omkring sig og ud af vinduerne så vi
bare vand og skumsprøjt – ikke andet. Men vi
kom sikkert i havn – det var jo en Coronet vi
sejlede i!
(fortsättning sid 6)
Besöket i Vaxholm
år 2006
Av Clas Barkman
L
ördagen den 2 september 2006 återförenades Hans Bruun Bertelsen med 55 av de Coroneter som han ritade under 60- och 70-talen.
Vi promenerade på bryggan med ”Bertel” och
återger här några av hans synpunkter.
-Jag har aldrig sett så många Coroneter på en
enda gång i hela mitt liv. Hade aldrig föreställt
mej att jag skulle få uppleva detta, så många
båtar och så många glada Coronetägare i en
hamn på en gång, förklarade Hans Bruun
Bertelsen.
17 Runabout
- Den modellen var kanske den enda som vi
lade ut tillverkningen på. Jag tror den under en
viss period tillverkades av Draco i Norge.
21 Playmate
- Det var Ole Botveds idé att vi skulle bygga
en mycket enkel båt. Prototypen gjordes på
varvet i Mullerup, utanför fanns en ö som det
(från sidan 5)
Engang sejlede vi til Bågø i en nye 27 Seafarer
og mødtes i havnen med gamle sejlervenner.
Det blev en usædvanlig festlig weekend, med
masser af skæg og practical jokes blandt vennerne på bådene. Det endte med, at Hans og
vennerne underholdt alle sejlere i havnen som
fulgte de festlige optrin. På et tidspunkt blev
det foreslået at vi skulle have godt dansk højt
belagt smørrebrød! Hans var ikke sen til at gøre
klar til afgang – og så sejlede alle mændene i
Seafaren til Kolding. Hans gav motorerne fuld
gas, og der var vist ingen der ikke var imponerede – det var en uforglemmelig mandetur!
Selvom Hans designede den ene moderne motorbåd efter den anden, så blev Oslojollen fra
drengeårene den eneste bådtype Hans ejede
i hele sit liv. Da den gamle træjolle i 70’erne
til sidst var utæt som en si, blev den udskiftet
med en ny Oslojolle i glasfiber, men apteret på
værftet i Slagelse med ringdæk i mahogni, træmast og gammeldags luggersejl. Hans nød at
sejle med sejl, men hvis vinden døde, var jollen udstyret med en 1½ hestes påhængsmotor,
fanns får på. En gång ställde vi upp med att
frakta ut får till ön i företagets Playmate. Det
är en stabil båt som klarar mycket.
21 Daycruiser
- Modellen har aldrig blivit ändrad i skrovlinjerna. Stolarna har ändrats, det är den största
förändringen genom åren. Det är något med
21-an där allting blev rätt, allt stämmer, en sådan konstruktion gör man bara en gång. Varför
det fungerar så harmoniskt vet jag faktiskt
inte riktigt.
- Det var samtidigt den enklaste båten att rita
och den blev världens första daycruiser där
man kunde övernatta. Ole Botved menade
dock att det var för mycket trä i 21 DC, han
tyckte det var omodernt, helst skulle det vara
glasfiber överallt. 21 DC var den sportbåt vi
behövde, de som fanns då kunde man bara fara
runt med och kanske åka vattenskidor efter.
Familjebåtarna som man kunde sova i passade
bäst i Norden och sålde inte lika bra utomlands
som här. Coronet 21 DC var byggd på samma
skrov som 21 fotaren 21 Explorer II. På Paris
utställningen var daycrusiern en flopp. På båtmässorna i London och Hamburg blev båten
dock en succé.
24 Weekender
- Den här båten blev ingen storsäljare precis.
Den var tänkt att bli en modell som liknade 21
DC fast lite större och rymligare. Men den går
inte så bra i vattnet som 21-an eftersom den är
så tung. Modellen blev mest känd som Ingrid
Bergmans båt. Jag tror att den blev för dyr att
producera och att den därför ganska snabbt
lades ned.
så vi kunne sejle hjem for motor, med en maksfart på 3-4 knob. Noget af en kontrast til
Coronetterne.
Selvom Hans var nostalgisk omkring sejlbåde
og smukke gamle skibe, så var han til gengæld
meget bevidst om, at de både han tegnede,
skulle følge med tiden, og være smagfuldt indrettet, med de bedste materialer og med høj
komfort. I en artikel fra Bådnyt i 1980, viser
Hans, at han var forud for sin tid. Han afviste
de nostalgiske drømme om det primitive nøjsomme liv som lystsejler, og mente fx at både
under 40 fod, kun var beregnet til 4 personer,
selvom der på det tidspunkt, helst skulle være
mindst 6 køjer i en 25 fods sejlbåd. Her 34 år
efter har det vist sig, at Hans havde ret. Både i
dag, indeholder alt den komfort vi har derhjemme, og størrelsen på bådene, er vokset i takt
med efterspørgslen på det gode liv til søs.
Kunstneren
Lige fra barn, har Hans haft talent for at tegne
og male akvareller. Når Hans virkelig skulle
slappe af, så tog han sin tegneblok, tusch pen
6
24 Midi
- Utan kapell har denna båt en ren och elegant
form, det är nog den vackraste båt jag ritat.
Särskilt skrovlinjen är jag mycket förtjust i. I
den danska tidskriften ”Bilen o Båten” skrev
man om nya Citroen DS och jämförde den
med Coronet 24 Midi; ”den franska designern
har nog tittat över axel på Bertelsen”. Midin
har en öppen ruff och jag var i början orolig
för att föraren skulle störas av att det var för
långt fram till framrutan. Den fick namnet
Midi eftersom det var modellen mellan Daycruisern och 24 DeLuxe/Cabin.
24/26 Family
- Coronet 24 och 26 Family intresserade inte
Ole Botved så mycket eftersom han främst gillade de snabba sportbåtarna som man kunde
tävla med. Det var mest jag och våra återförsäljare som drev fram dessa familjebåtar som
man kunde bo bekvämt i under semestern.
31 Seafarer
- Versionen med akterkabin är den utan tvekan
mest praktiska båten som Coronet tillverkade,
tycker jag.
30/32 Ocenfarer
- Skulle bli, och blev faktiskt också, en båt
som inte liknande något annat som vi tillverkat. 32 Ocenfarer blev redan från starten alldeles för dyr med en integrerad flybridge vilket
var mycket ovanligt då. Vi satsade också på
två kabiner med en toalett i mitten så att man
kunde gå på toaletten utan att störa andra. Ole
Botved var flybridge-galen eftersom han bodde i Fort Lauderdale i Florida och tyckte det
og akvarelfarverne, og gik ud i naturen og tegnede og malede naturalistiske akvareller. Yndede motiver var naturen og naturligvis maritime motiver med både og havne. Det er blevet
til hundredevis af akvareller og tegninger igennem årene, og ikke kun familien fik glæde af
tegningerne. Hans har udsmykket hoteller og
restauranter i både København og Jylland,
og holdt igennem årene sammen med Grete,
flere udstillinger i små gallerier i Danmark, og
senere på Mallorca. Her holdt de indimellem
åbent hus, med væggene fyldt med Hans og
Gretes kunst.
Arbejdet som designer for Coronet, var et
drømmejob for Hans. Coronet var og blev en
stor del af hans liv. Derfor var det en stor glæde
for Hans, da han kom i kontakt med Coronet
Yacht klub. Den interesse og begejstring for
bådene som klubbens medlemmer viste ham,
betød utrolig meget. Den anerkendelse for
Hans’ designs, som medlemmerne viste ham,
var noget af det bedste der skete i de sidste år
af Hans’ liv. Det skal I alle have en stor tak
for.
var självklart att vi skulle ha höga överbyggnader precis som de amerikanska båtarna. Jag
var tveksam eftersom det blev mycket dyrt,
men Ole förklarade att det var hans jobb att
svara för ekonomin. Vi testade först med en
prototyp på 29 fot, sedan 30 fot, och slutligen
32 fot. Som 29-fotare var den helt hopplös i
vattnet och stegrade sig så enormt så att den
knappt kunde plana. Konceptet var en kabin,
toalettavd och ett pentry och dinett. Idén med
bordet och de många sittplasterna i 32 Oceanfarer kom till för att man skulle kunna sitta ned
och ta en drink i kabinen före maten. Kanske
borde vi ha gjort en stor säng istället på denna
plats, det hade givetvis varit mer funktionellt i
den här båtmodellen.
Motorer och teknik
- Tekniken hade jag inget med att göra. Den
sköttes av våra båtingenjörer. De gav mej måtten på motor och tank och annan teknisk installation. Innan jag visste dessa förutsättningar
kunde jag givetvis inte rita några båtar.
Lanternan
- Detta är ett handtag och en lanterna på en
gång. Vi prövade alltid att ha minst två funktioner på detaljerna. Ett annat exempel på dubbla
funktioner är flippstolarna som går att vända
både för och akterut. Vi ville att allt skulle vara
praktiskt och vackert.
Fendertlisten
- Den var en ren dekoration på skrovet. Listen
borde dock ha förlängts till en praktisk badplattform i aktern. Men Ole Botved var dock
aldrig intresserad av nyttigheter, för honom
räckte det oftast med att man skulle kunna
köra fort och helst tävla med båten. Den första
kombinationen med fendertlist och en integrerad badplattform kom på 22 DC:s senare modeller och var en viktig säkerhetsdetalj.
Plast
- Vår amerikanske konstruktör Ray Hunt hade
kontakter med olika plasttillverkare i USA och
det var han som tog glasfiberplasten
Inga underleverantörer (nästan)
- Allting på Coronet tillverkade vi själva.
Till och med dynorna tillverkades i vår egen
fabrik. Även textilerna vävdes speciellt till
Coronet. Träsnickerierna gjordes i vår egen
prototypverkstad med fem anställda snickare.
Verkmästaren sa att det inte spelade någon roll
vad jag ritade och konstruerade, ”vi kan tillverka allt ”, sade han. Metall, trä, plast - allt
gjordes speciellt för oss. Detta bidrog förstås
till den höga kvaliteten på båtarna.
Färgen
- Den avokadogröna färgen blandade jag själv,
på ett stort pappersark. Det fanns krav att den
ej skulle vara för mörk och ej heller för vitt.
Det blev grönt offwhite på skroven och lite
mörkare grönt på däck. Den mörkare blå färgen var jag inte riktigt nöjd med, den blev för
varm för balsaträet under däck som gjorde att
det kunde bli buckligt. Det var därför vi tog
fram de ljusare färgerna istället.
Mahogny
- Mahogny från Afrika var det träslag som
vi använde till nästan allt, både till konstruktioner och som dekoration. Det är ett oerhört
starkt och bra material
Lyxen
- Coronet var lyxbåtar och ganska dyra jämfört
med konkurrenterna från de nordiska länderna.
Vi hade dock inte särskilt mycket konkurrens
från USA.
Jim Wynne
- Här finns ett missförstånd kanske. Det var
Hunt och Waltman som konstruerade botten-
7
profilerna och det tekniska på Coronet. Wynne
var racerförare och hade inte så mycket med
båtkonstruktionerna att göra, däremot var han
med och utvecklade drevet som sedan Volvo
Penta tog patent på.
Volvo Penta
- Volvo Penta fick beställningar på över tusen
drev och motorer från Coronet under årens
lopp. Samarbetet var så tätt att man skulle
kunna kalla båtarna för Swedanes. Jim Wynne
var motoringenjör och jobbade på Johnsson
outboard och utvecklade z-drevet. Ole Botved
lyckades få Volvo Penta att ta upp produktionen av dreven för att användas på Coronet.
Utan Coronet hade Volvo Penta kanske inte
klarat sig. Vi trodde också länge att Volvo Penta skulle rädda Coronet från att gå i konkurs.
Styrplatsen
- Det var mycket prat om varför styrplatsen var
på babord sida i Coronet. Jag tror det var så
enkelt som att Ole Botved sa att ”så ska det
vara”. Möjligen tyckte han att det skulle vara
samma plats för ratten som i en bil.
Förklaringen till succén
- Den homogena utformningen är förklaringen
till Coronets popularitet. Vi lyckades också
förena god design, hög kvalitet och praktisk
funktion.
Slutet
- När Coronet anställde en italiensk designer
så tröttnade jag. Så snart det blandades in fler
designers så blev enhetligheten förstörd. Jag
var/är för Coronet detsamma som chefsdesignern Arne Jacobsen var/är för det danska
företaget Bang Olufsen som säljer exklusiva
elektronikprodukter.
En legend har gått ur tiden, men resultatet av
hans gärningar lever vidare genom våra båtar
Av Fredrik Stenhög
H
ur kom det sig då att klubben fick kontakt med Hans? Allt började med att någon på
Bryggsnack frågade om någon visste vilket
typsnitt fribordsemblemet hade. Som av en
händelse läser Jens, Hans son, inlägget och
svarar att det var hans pappa som på fri hand
skapade typsnittet. Bengt Wåhlin, dåvarande
ordförande tar kontakt med Jens och resten är
historia. Hans och Grete kom alltså till Vaxholmsträffen 2006.
Många av oss har säkert läst Stefan Iwanovskis nu legendariska artikel om Coronets historia i Vi Båtägare, nr 8 -98. Som ni kan läsa
i Stefans artikel längre fram i detta nummer
var det ett enormt researcharbete som låg till
grund för artikeln. Jag vet att dagarna hos
Hans och Grete på Mallorca har en speciell
plats i Stefans hjärta.
Under åren när jag och min fru Ulla träffat
Hans och Grete har vi alltid fått frågan om vi
kunde komma och hälsa på hos dem på Mallorca. Alltid var det något som kom emellan,
men i oktober förra året lyckades Ulla, Antonia och jag få till en resa. Dagen innan avfärd
får vi beskedet att Hans olyckligt har trillat
och skadat sig och är inlagd på sjukhus. Under
vår vistelse på Mallorca avlider Hans och till
vår stora sorg hinner vi aldrig träffa honom. Vi
besökte Grete i deras fantastiska stenhus som
hon och Hans skapat tillsammans. Ett nästan
obeskrivligt hus som liksom var ett med naturen och på något vis så elegant i sin enkelhet.
Alla rum med direkt utgång till en av uteplatserna som det fanns oräkneliga av. Den stund
vi gick runt på deras egendom och Grete förklarade och berättade hur de tänkt när de renoverade huset var en känslosam upplevelse.
Gretes gästfrihet, trots omständigheterna, var
enastående och kvällen övergick till natt när
vi satt och tittade på bilder och pratade minnen. Hemma hos Grete träffade vi som hastigast deras gemensamma barn Jette och Jens.
Det känns fantastiskt hedersamt att Jens och
Jette i denna tidning vill dela med sig av sina
minnen från uppväxten då allt kretsade kring
Coronetbåtar. I tidningen finner du också äldre
artiklar om Hans.
Som de flesta vet har klubben övertagit ett
enormt arkiv från den f.d Coronetfabriken
med allt från ritningar och dokument till akvareller och skisser. Oräkneliga är de skisser
och ritningar som är resultatet av Hans penna.
Ritningarna är som tavlor. En del små och en
del stora som lakan, men alltid undertecknade
med HBB. Har ni inte varit i klubblokalen och
sett dessa kan jag verkligen rekommendera ett
besök på nästa Öppet hus.
Grete och barnen Jens och Jette, berättade
att Hans många gånger talade om sin innerliga tacksamhet och uppskattning han fått från
Coronetklubben. Den uppmärksamhet och
uppskattning han aldrig fick under åren då
det begav sig. På den tiden var inte designern
intressant. Så i sorgen med Hans bortgång
måste vi glädjas över att klubben och dess
medlemmar fick chansen att hedra Hans och
hans odödliga skapelser. Sorgen efter Hans
bortgång är enorm. En legend har gått ur tiden,
men resultatet av hans gärningar lever vidare
genom våra båtar och kommer så göra under
många, många år framöver.
Tack Hans
Så många stilrena detaljer, genomtänkta lösningar och vackra tavlor målade av både Hans
och Grete gjorde deras hem väldigt personligt.
Några Coronetmöbler stod också att finna.
8
Christian Frederiksen tillsammans med Hans Bruun Bertelsen och Bengt Wåhlin.
Av Christian Frederiksen
J
eg har haft den store glæde at være
sammen med Hans og Grete hele tre gange.
Første gang jeg mødte Hans og Grete var, da
de glædede os med deres deltagelse i 25 års
jubilæet, som blev holdt i Helsingør i 2009.
Jeg husker, at de ankom i deres Camper, som
de overnattede i på havnen. Vi havde nogle
fantastiske dage, og jeg tror ikke, der er
nogen, der deltog i festen, der nogensinde vil
Lidt om
aktiviteterne
i 2014
Bådudstilling 2014
Heller ikke i 2014 er der bådudstilling
i Bella. MEN der bliver en udstilling af
mindre både og tilbehør i perioden den
27. februar til den 2. marts i Lokomotivværkstedet. Her er det planen af vi deltager med en mindre stand, så kom og besøg
os her i nye omgivelser. Adressen er Otto
Busses Vej 5A, Bygning OBV037, 2450
København SV. Vi glæder os til at se jer.
glemme den glæde og stolthed, der lyste ud
af Hans. Vi havde lokalpressen til at komme
og forevige besøget. vi havde kontaktet Båd
magasinet, og de kom og lavede en meget flot
artikel om jubilæet og Hans’ virke i Coronet
sammenhæng.
Den største oplevelse vi havde, var da Tony
og undertegnede sammen med Hans og Grete
stod ude på molen i Nordhavnen og så alle bådene sejle ud og sætte kursen hjemad. På det
tidspunkt var Hans synlig berørt.
Træf 2014
Med hensyn til træf i 2014 har vi besluttet, at vi ikke selv vil arrangere noget men
springe over i år og venter til 2015. En af
årsagerne til dette er, at vi er blevet inviteret til at deltage i Svendborg Classic
Regatta. Denne regatta arrangeres af Danmarks Museum for Lystfartøjer i samarbejde med lokale sejlklubber i Svendborg
Sund. Arrangementet findersted den anden weekend i august (7-10.) Mere herom
på hjemmesiden når vi har flere detaljer,
men reserver allerede nu datoerne. I kan
på nuværende tidspunkt gå ind og se om
mere dette arrangement på hjemmesiden
www.Classicregatta.dk .
9
Sidste gang vi havde den glæde at have besøg af Hans og Grete, var nu her i sommer til
klubtræffet i Helsingør, hvor vi også havde en
dejlig fest, og hvor jeg er overbevist om, at de
begge nød træffet, samværet med Coronet entusiaster og se den interesse, der stadig er for
bådene, som Hans har haft en så stor andel i
at skabe.
KRÖNIKAN
Anders Værnéus:
Utan facit
S
öderköping har under alla år varit ett svart hål. Ingen av oss
nutida båtdokumentatörer har stannat till i den vackra östgötastaden
för att titta lite mer efter de tider som varit. Kanske ligger staden väl
strategiskt till. Sådär bra så att ett stopp liksom hela tiden kan göras
nästa gång. finns ingen konkret ärende att göra, passeras bara staden
i väntan på nästa gång.
Intresset för staden torde ha varit större i våra klassiska båtkretsar.
Här har stor båthistoria skapats av de åtminstone fem båtbyggerier
som verkat inom stadens gränser. Här har båtar byggts i storserie
hos Andersson & Sundberg eller hos Henning Karlsson. Här har
enstycksbyggen nogsamt knåpats samman hos Palmgrens eller
hos Gottschalks. Båtarna transporterades sedan ut i hela den stora
Svenska världen via Göta kanal eller via järnvägen som på den tiden
var en viktig nerv i stadens kommunikation med omgivningen.
Men så - en dag i höstas - slog jag näven i bordet. Nu var det dags.
Nu skulle båtbyggeriverksamheten i Söderköping en gång för alla
dokumenteras. Några gamla trådar fanns att börja rycka i. Samtal
följde samtal. Med ett så magert resultat kunskapsmässigt att det
kände som jag ringde till fel stad. Ingen hade förstahandsuppgifter att bjuda. Ingen visste något säkert utan hänvisade vidare och
vidare. Sakta men säkert började jag förstå att de människor som jag
tidigare hade fått lägga ned krut på att hitta - nu inte längre fanns i
livet. Mitt arbete, som tidigare bestått i att hitta säkra källor, fick nu
för första gången i mitt båtforskarliv, riktas in på att hitta trovärdiga
andrahandskällor istället.
Tiden hade gått ifrån mig. De som visste hade seglat vidare ut på
de eviga oceanerna. Facit hade försvunnit. Kvar fanns nu bara öron
som lyssnat på sanningen och som hade hade kommit ihåg det som
råkat fastna. Att få en sann och komplett bild av båtbyggeriverksamheten är nu inte möjligt längre. Nu blir det att gallra i det som finns
kvar av andrahandsuppgifterna och ständigt leva med osäkerheten
om det verkligen stämmer det jag får till mig.
Nu har samma förlust nått alla oss som värnar om Coronet. Vi har
under alla klubbens år haft den stora förmånen att kunna ösa ur
Hans BBs enorma kunskapsbank som dessutom var sammankopplad med ett fantastiskt minne. Hans har kunnas ledsaga oss i frågor
kring modeller, inredningar och detaljer. Han har kunnat lägga
tillrätta missförstånd och fel. Han har hela tiden funnits där som en
kunskapsbank som det ”bara” var att ösa ur. Med Hans bortgång har
en dörr stängts för evigt och vi kommer alltid i framtiden att vandra
lite mer osäkra om vad som är rätt och fel med våra båtar.
Jag vill med detta också sparka på dig. Ta reda på din egen båts historia. Sök upp gamla ägare, fråga om bakgrund och vad de har gjort
med båten. Träffa dem, titta i gamla album och scanna av. För när de
sedan är borta har din båt tappat lite grand av sin själ. Om inte du redan då har hunnit dokumentera och har skrivit ned din båts historia.
Då har du räddat facit och med det ökat på din båts framtida värde.
Vinnaren i 2013 års fototävling
Coronet Yacht Clubs styrelse gratulerar vinnarna i årets fototävling. Höga Kusten drar hem storkovan i år med två av tre toppbidrag. Vinnare blev Hans Ölund, medlem 39. Bilden på Coronet 38 Commander är tagen vid Trysunda ett litet fiskeläger norr om
Ulvön, Höga Kusten. Första pris är valfria varor för 1000 kr i shopen. Gratulerar och tack alla andra för de fina bidragen!
10
Christian Frederiksens möten
med Hans Bruun Bertelsen
Av Christian Frederiksen
V
i havde lejet et lille hus oppe i bjergene i
Tramuntana, og da vi vidste, at Hans og Grete
Bruun-Bertelsen bor på øen, kontaktede vi
dem for at høre, om vi måtte komme forbi og
få en lille sludder. Grete insisterede på, at vi
skulle komme til frokost, og vi havde en meget hyggelig dag, hvor der naturligvis blev talt
en hel del Coronet.
Hans fortalte bl.a., at da de skulle lave
vindspejlet til ’’Anden’’, havde man ikke
nogen erfaring med plexiglas, og man havde
heller ikke haft mulighed for varme så stort et
stykke op, som der skulle bruges for at forme
dette vindspejl. Hvad gjorde man så? Jo man
gik ned til bageren på Hellerupvej og fik ham
til at varme det i sin bageovn. Første gang gik
det ikke godt, og da man kun havde 2 stykker
plexiglas, sagde Ole Botved til Hans, at hvis
det ikke lykkes nu med det sidste stykke, så
falder hele projektet til jorden. Heldigvis for
os alle gik det godt.
Talen faldt også på de kraftige dimensioner i
glasfiber, som Coronet både er bygget i, samt
metoden man brugte ved oplægningen af glasfiberen. Her fik jeg en forklaring, der var overraskende, idet Hans fortalte, at man gennem
samarbejdspartnerne i USA fik forbindelse til
USA flåden, der på dette tidspunkt, var dem
der havde erfaring med dette materiale, idet de
havde bygget mindre både til stillehavsflåden,
der brugte den mellem øerne.
Hans fortalte også, at Ole aldrig blandede sig
under arbejdet med at designe bådene, og han
var f.eks. aldrig nogensinde nede på Hans’ tegnestue. Da Hans så havde tegnet 32 Deepsea,
sagde Ole til ham ’’ja det ville jo være dej-
ligt, hvis man kunne lave sådan en båd, men
alt det, får du ikke plads til i den”. Ole sagde
det så mange gange, at Hans til sidst tænkte,
at han måske havde ret. Ja, men hvordan fik
du så plads til det hele spurgte Grete, jo det
hele kunne lade sig gøre, på grund at den udvendige trappe svarer Hans med et lille smil,
i øvrigt er dens flybridge en af de bedste, man
kan opholde sig på.
Hen mod slutningen af eftermiddagen stiller
jeg, det samme spørgsmål, som så mange har
stillet, hvor mange Coroneter blev der egentlig
bygget? Ja det sidste tal jeg kan huske, svarer
Hans, ligger på ca. 16.000, men det kan godt
være flere, det er der kun en tilbage, der kan
svare på, for hvis der er nogen, der ved det,
så er det Anne Marie Howe, der var Salgs- &
Exportsekretær, og som i dag bor i USA, men
hun har familie i Danmark, så hun kommer
jævnligt til Danmark.
Coronet Yacht Club Dansk sektion
Bestyrelsesformand
Naestformand -”-
-”-
-”-
11
Christian Frederiksen
Tony Børgesen
Michael Hansen
Jan Hjersted Kim Holstebro
chf@post10.tele,dk
tele@instant-b.dk
mhx2world@hotmail.com
info@kalechesmeden.dk
kholstebro@hotmail.com
En sällsynt lyckad kombination av ”snille och
smak”, humor, ödmjukhet och vänlighet
Av Stefan Iwanowski
A
lla gillar Coronet! Nu mer än någonsin!
Men när jag en gång i tiden fick i uppdrag att
skriva om denna juvel i dansk båtindustri för
motorbåtstidningen Vi Båtägare var historien
ett oskrivet blad.
Själv var jag inbiten seglare men uppskattade,
liksom många andra seglare, dessa eleganta
båtar och kände till lite av grundhistorien.
Med dessa rudimentära kunskaper gav jag
mig i kast med uppdraget. Jag gick igenom
gamla nummer av Båt för alla och andra spännande tidningar och tog kontakt med dem som
skrivit. Den härlige gamle båtjournalisten och
skaparen av bl.a. Ockelbo C 20, Bengt O. Allskog berättade bland annat om bekantskapen
med Jim Wynne och gav ledtrådar till hans
del i Coronethistorien och Bengt Lindström
berättade om besök på Coronetfabriken som
slog alla med häpnad. Jag träffade också forna
försäljare hos Georg Sylwander, Gecea och
många andra. Fick nya tips, nystade lösa trådar och hittade fler personer med anknytning
till Coronet. Så sakta byggdes anteckningar på
med kontaktlistor, nya frågor och tips som jag
följde upp allteftersom.
Huvudpersonen i historien, Ole Botved, var ju
tyvärr död sedan många år, men Monica, hans
hustru vid den tiden, berättade för mig fina
pusselbitar till pusslet. Ole var ju ingalunda ensam i om att skapa denna framgångssaga. Näst
honom själv var hans gode vän Hans Bruun
Bertelsen en av centralgestalterna. Hans säkra
tecknande, stilkänsla och sinne för detaljer,
var en nyckel till de stora framgångarna.
Vid den här tiden, 1998, var internet i sin linda
och googlande och Facebook okänt. Istället
var det till att ringa till telefonupplysningar
här hemma och i utlandet och anteckna namn,
adresser och telefonnummer i det allt mer fyllda blocket. Efter att ha misslyckats med att nå
Hans direkt, fick jag istället kontakt med hans
son, Jens, som berättade att Hans och hustru
Grete sällan satt inomhus utan ofta vandrade
på olika håll på Mallorca eller skötte om sin
trädgård. Han vidarebefordrade också mitt
meddelande.
Långväga kommunikation skedde framförallt
per telefon eller brev. Det är jag mycket glad
för idag eftersom jag sparat de brev från Hans,
som följde knackiga samtal på raspiga telefonlinjer. Breven är så vackert skrivna och flera av
dem illustrerade med hans säkra teckningar av
deras hus och omgivningar.
12
Någon dag senare ringde det hemma på Dialog-telefonen och i andra ändan hörde jag hans
vänliga stämma. Han var något överraskad
men mycket glad över att någon uppmärksammade Coronet och han hade mycket att visa
och berätta. Ganska snart kom vi fram till att
jag skulle åka ner och hälsa på dem på Mallorca. Han gav mig också många nya ingångar
och bland annat namn och telefonnummer till
den person som var mest insatt i Coronets affärer och utveckling, ända från 1967, genom
konkursen och fram till 1984 — Anne Marie
Lundsberg. Hon bodde då i Landskrona, men
hade sin nya verksamhet i vindkraftsbranschen
förlagd till Kalifornien. Anne-Marie reagerade
på samma sätt som Bertel, med glädje och lust
att berätta. Vi träffades i Lund över en bit mat
och under ett par timmar bubblade hon ur sig
Coronets historia som hon levt den. Hon var
mycket glad över vårat möte och att Coronet
nu åter skulle uppmärksammas och det blev ett
både innehållsrikt och roligt möte. Hon är en
mycket vänlig och energisk person och med
gott minne, humor och förmåga att berätta en
god historia.
Jag knäppte på kassettbandspelaren och fick
den ena fantastiska, dråpliga och dramatiska
historien efter den andra. Som den om om
fönstren i det nya kontoret i Woodstock, New
Brunnswik när Coronetfabriken skulle etableras där. På Coronetklubbens forum har jag läst
några kommentarer som ifrågasatte om olika
lustiga detaljer kunde vara sanna. Det är de.
Där på caféet började jag också förstå en viktig ingrediens i framgångssagan Coronet. Det
hon förmedlade var mer än berättelsen om de
extremt väldesignade, välbyggda, exklusiva
båtarna. Framgångarna berodde också i stor
utsträckning på en mycket speciell Coronetanda, där alla, från Ole Botved och ner, gjordes delaktiga i strävan att göra och sälja världens bästa båt.
Den 15:e maj klev jag av planet i Palma på
Mallorca och med hyrbil tog jag mig till den
lilla hamnbyn Port Andraitx på öns sydvästra
spets. Efter att ha installerat mig på hotellet
fick jag en vink om att jag befann mig på rätt
ställe: granne med mitt hotell låg en restaurang med namnet Miramare – samma namn
som på Botveds mäktiga villa i Vedbæk!
Hans hade i förväg sänt mig en vacker vägbeskrivning med vars hjälp jag tog mig upp
mot bergen till deras hem. Det har sin egen
historia och var från början ett åsnestall. Under en vandring vid ett besök på ön i slutet
av Coronettiden fastnade de för enkelheten
i byggnaden och de vackra omgivningarna.
Vartefter tillbringade de mer och mer tid där
och byggde successivt ut stallet till ett hem
som nu följer topografin, utan att störa eller
bråka med geografin och naturen.
Jag stannade i fem dagar, kom vid 10 och
fyllde flera kassettband med unik Coronethistoria under fulla arbetsdagar, endast avbrutna
av Gretes goda luncher och gemytligt småprat
på terrassen. Ett riktigt gott vitt lokalt vin jag
kan rekomendera är Copiña…
Hans plockade fram vad han hade och vi satte
oss ner och granskade fotografier, ritningar
och annat, medan jag sprutade frågor, Hans
berättade och Grete fyllde i. Fotografierna bär
nu hans egna anteckningar om vad och när de
föreställer vilket borgade för att bildtexterna
blev korrekta!
I området fanns en koloni vilda påfåglar och
emellanåt fick vi besök av Tante Agathe, som
fattat tycke för Hans och Grete. Att det var en
påfågel av manligt kön hade de inte upptäckt
förrän han fått sitt namn… Den grandiosa
pippin fullbordade intrycket av deras vackra
hem och i artikelns beskrivning av Coronets
största båt, Coronet 44 Yacht, tänkte jag på
detta när jag skrev att 44:an ”saknade påfågel, men i övrigt hade allt” vilket Grete hade
mycket roligt åt.
Denna den trevligaste arbetsvecka jag varit
med om, avslutades med middag tillsammans
på deras favoritrestaurang.
Jag träffade Oles, och Jim Wynnes kamrat på
Atlantfärden, den distingerade sjökaptenen
Sven Erik Örjangård, som bjöd på kaffe och
goda kakor, bilder och den fantastiska historien. Coronets ”husfotograf” Sigurd Nordlund,
berättade om soliga ”fotosemestrar” tillsammans med familjen Bertelsen.
Åke Westerlund berättade om tävlingseskapader med Coronetbåtar och om kräftskivan
ombord på den Coronet 33 Houseboat han
tävlade med i Roslagsloppet. Av Volvo Pentas
förre direktör, Harald Wiklund, fick jag en initierad beskrivning av tillkomsten av Aquadrevet och hur Coronet kom att bli den främsta
reklampelaren för nymodigheten. Han gav
mig också bilden av det besvärliga förhållandet mellan far och son Botved och den schism
som gjorde att de under en tid blev konkurrenter på samma bana. Pappa A. P. som ägare
av Coronet och Ole med uppstickaren BTM
A/S – tvärs övere gatan!
Sjöpolisen i Göteborg och Stockholm, Coronetmekanikerna Jens Åge Hansen och Per
Gratwohl och många andra delade också med
sig av sin tid med Coronet.
Gemensamt för dem alla var att de var inspirerat entusiastiska, med en uppdämd önskan att
få berätta. För många var det för första gången
de fick återberätta sin historia om denna period i deras liv som haft så stor betydelse. Om
andan, om festerna och yrkesstoltheten.
All berättarglädje jag mötte resulterade inte
mindre än 22 sidor, vilket är den längsta artikel som publicerats i Vi Båtägare. Ändå var
det naturligtvis mycket som inte fick plats.
Som om sjukhus-Coroneterna i Afrika som
inte blev av och mycket annat...
Lika roligt var gensvaret och kontakterna efteråt. Artikeln fick stort genomslag och materialet jag fick fram blev en slags urkälla för
andra att ösa ur som, anpassad för dansk pu-
13
blik av Harly Foged, i tidningen Sej og Motor,
Steffo Törnqvists bok ”Lust ”och och så småningom på Coronet-klubbens hemsida.
I artikeln lovade jag en fortsättning på Coronethistorien efter Ole Botved och påbörjade
även detta arbete. Men Coronet var då i ett
skede där den aktuella historien låg för nära
för en del och flera som var inblandade i det
som skedde efter konkursen var avvaktande
eller ovilliga att medverka. Löftet är dock inte
glömt och det arkiv som numera, genom fantastiska insatser från Fredrik Stenhög, Kåre
Bremer och flera andra, finns i Coronetklubbens arkiv, gör ju saken enklare…
Att Coronetandan även präglar denna klubb
blir tydligt inte minst på de synnerligen välarrangerade träffarna. Det är onekligen något
alldeles speciellt med den lilla danska kronjuvelen!
M
edan jag skrev på min berättelse om
den första Coronet-artikeln, fick jag det tragiska beskedet om Hans Bruun Bertelsens
bortgång. Det blev lite omtumlande eftersom
jag just då var så inne i mina minnen från
våra möten och hade lyssnat mycket på kassettbanden jag spelat in under dagarna på
Mallorca 1998.
Bertel var en sällsynt lyckad kombination av
”snille och smak”, humor, ödmjukhet och
vänlighet. En svårslagen kombination av
egenskaper. När det gäller båtskapande – det
var nämligen något utöver att bara konstruera båtar – levererade han (med benäget bistånd av Grete) på en nivå som få når upp
till. Sinnet för funktion och skönhet, såväl i
helhet som i detaljer var en av de viktigaste
orsakerna till att Coronetbåtarna tagit sin
välförtjänta plats bland de verkliga klassikerna. Konstnärssjälen finns i konstruktionerna, reklamteckningarna och blommar ut
i naturmålningarna.
Jag är lyckligt lottad som fick vara med där
några dagar på Mallorca, och vi kan alla
njuta av allt fint han skapat! Tack!
I Kreugers farvatten
Av Lars Granath
E
tt mannaminne är kort. Men ”Kreugerkraschen” är ett begrepp som kommer att överleva flera mannaminnen. Bröderna Ivar och
Torsten Kreuger skulle väl idag betecknas som
riskkapitalister. För Ivar gick det illa. Mycket
illa. Torsten klarade sig bättre, och vi ska idag
vara tacksamma över vad han lämnade till eftervärlden.
Den enes död, den andres bröd...
Denna råa – men ack så sanna – devis blir
sällan tydligare än i historien om hur Torsten
Kreuger kom att skapa det som vi alla nu kan
njuta av: Bulleröreservatet. Torsten Kreuger
grundlade sitt örike genom att köpa stora delar
av arkipelagen av konstnären Bruno Liljefors
efter första världskriget. Det får nog anses belagt att både Liljefors och Kreugers huvudsakliga intresse för området var naturvården, även
om jaktintresset var starkt. Men till granne in
mot Nämdö hade Kreuger däremot en egocentrisk grosshandlare i skobranschen, Gustav
Pott, vars intressen var de rakt motsatta: jakt,
jakt och jakt. Där Kreuger värnade om örn
och rovfågel, sköt Potten av rubb och stubb
som hotade hans harar och fasaner. Med den
naturliga påföljden att ekologin kraschade totalt på hans marker. Till slut kom Pott på obestånd när Ivar Kreugers finanskarusell började
snurra och även Potts aktier dalade. Då kunde
Ivars broder Torsten som fortfarande stod någorlunda upprätt förvärva Gustav Potts stora
områden kring Rågskär, Boskapsö och Hamnskär, och han blev slutligen ägare till ett rejält
stycke skärgård.
Naturvården tar över
Torsten kunde nu applicera sitt naturvårdstänkande även på de av Potten utarmade öarna,
och det mesta blev till det bättre. Skärgårdsbornas eftermäle över denne båtglade finansmagnat var gott, och han var omtyckt. Den riktigt stora insatsen gjorde dock Torsten Kreuger
några år före sin död, då han för att säkerställa
områdets fortlevnad som en riktig skärgårdsmiljö erbjöd hela området till staten. Villkoren
var mycket tydliga. Bevara och vårda. Under
inga omständigheter stycka och sälja. Och
staten fick på dom villkoren köpa till ett synnerligen facilt pris. Det är alltså tack vare Torsten Kreugers framsynta naturvårdstänkande
alla vi andra idag kan glädja oss åt ett så stort
stycke orörd och välförvaltad skärgård. Hade
TK – som han gärna kallades – varit lika besatt av vinstmaximering som många av dagens
kapitalförvaltare hade Bulleröområdet nu varit fullsmetat med sommarstugor och utan en
meter strand att lägga till vid för en fritidsbåt.
Kreuger var år 1967 av privata intressenter
bjuden åttio miljoner för området. Han sålde
till oss alla via staten för fyra. Tack, Torsten
Kreuger!
Tre hamntips i Bulleröreservatet.
Litet men fint krypin för en eller två båtar.
www.hydrographica.se
14
Besök Rågskär
Så nu har vi fantastiska platser att besöka. Bullerö är välkänt och välbesökt, men lika fint –
om inte finare – är Rågskär. Mer lättillgängligt,
tryggare hamn, mindre ståhej och lika sevärt
både kultur- och naturhistoriskt. Till Rågskär
kommer man via det utprickade sundet från
norr, inte svårnavigerat alls. Det är tillåtet att
lägga sig vid bryggorna, men det går också
hyggligt att ta landförtöjning vid berget norr
om bryggorna. Miljön är autentisk från förra
sekelskiftets torpartillvaro, blomsterängarna
är återställda och längs en vacker naturstig får
man veta mycket mer om Rågskärs natur och
kultur. Jag har hittills inte mött någon som ångrat ett besök där.
Många nya naturhamnar
Åtskilliga Bullerö-besökare far igenom skärgården mellan Nämdö-Runmarö-Bullerö och
konstaterar sorgset efter en blick på sjökortet
att några alternativa naturhamnar inte ser ut
att finnas förutom de välkända. Det är sant att
det ser illa ut, men inte sant att hamnar saknas
helt. Nu kommer Hydrographica ut med specialer över hela detta område, två kort i år och
två nästa år. Det visar sig då att Coronet-ägare
dragit en vinstlott. Dels genom att ha grundgående båtar, dels genom att få förhandstips via
Coronet News... Jag vill nämligen gärna tipsa
om ett par förträffliga hamnmöjligheter som
aldrig synts till i någon hamnguide.
Vidskären
Den ena är Vidskären. Utsidan på Östra
Vidskären är visserligen ett populärt sol- och
badställe för dagsbesökare, men i sundet mellan Östra och Västra Vidskären finns goda
möjligheter för grundgående båtar att hitta
skyddade lägen även för natten om vindriktningarna är de rätta. Man kan ta sig in i sundet
både från norr och söder. Vid sydliga vindar
ligger man mycket bra på Vidskärskobbens
norra sida, men närheten till havet kan ibland
märkas när dyning når in.
Rönnkobben
På Rönnkobben finns en mycket trevlig liten
ficka för en eller två båtar. Hittar man den här
viken ledig är lunchen eller kanske hela dagen
räddad, den är så liten att man sannolikt får ha
den för sig själv. Kobbarna är inte höga, men
som bilden visar blir det hyggligt lä i den lilla
fladen, och här ligger man med fin utsikt. Det
finns flera bra platser att ta i land på, och djupet
är cirka 2 meter. Men från skäret i norr sticker
en landtunga med sten ut mot söder i inloppet.
Se upp för den, särskilt när ankaret ska upp och
vinden blåser från söder.
Bildtext ovan: Till Rågskär kommer man
från norr och ligger bra vid bryggorna eller
berget. Det lilla torpet har en helt underbar
miljö.
Nedan: Det nya specialsjökortet öppnar
många nya naturhamnar. I sundet mellan
Vidskären finns goda möjligheter.
15
VEM VILL MISSA DET HÄR I SOMMAR?
SE TILL ATT HA SÄKRA SLANGAR!
Vi har rätt produkter och rätt kunskap för
din båt. Vi har specialanpassade båtslangar
för bränsle, avgaser, toalett, färskvatten,
styrning, tilt- och trimfunktioner.
Du vet väl att du som Coronetmedlem har 50% rabatt på
alla båtslangar?
Hydroscand har
47 butiker runt
om i Sverige.
I Stockholmsområdet finns
vi i Högdalen,
Sollentuna och
Södertälje.
SLANG OCH LEDNINGSKOMPONENTER
www.hydroscand.se
16
Märkesår i klubbens
30-åriga historia
1984 Klubben grundas 10 november i
Vaxholm
1985 Coronet News börjar utges och öträffar arrangeras
1987 Första öträffarna på Västkusten arrangeras
1991 Klubben besöker Coronet-fabriken i
Görlev
1994 Klubben får egen monter på Stockholmsmässan Allt för Sjön
1995 Reservdelstillverkning startar
1997 Hemsida, bildskiva och försäkringsavtal introduceras
2000 Antalet medlemmar växer till mer än
500
2001 Klubben ställer för första gången ut en
medlemsbåt på Allt för Sjön
2004 En norsk sektion bildas och möte arrangeras i Oslofjorden
2005 En dansk sektion bildas vid ett första
möte i Vedbaek
2006 Coronet-dagen i Vaxholm arrangeras
med Hans Bruun Bertelsen som hedersgäst
2008 Öträff arrangeras på Åland
2009 Coronet-fabrikens hela arkiv flyttas till
den nya klubblokalen i Stockholm
2010 Antalet medlemmar växer till mer än
1000
2013 Klubben ställer ut tre medlemsbåtar på
Allt för Sjön
2014 Coronet Yacht Club 30 år
www.seated.fi
teddi@seated.fi
+358 40 560 9280
Järna Rostfria AB är en leverantör av rostfria produkter. Vi erbjuder
klubbmedlemmar specialpris på bränsletankar till Coronetbåtarna.
Maila för offert: info@jarnarostfria.se Tel: 08-55173108 Fax 08-55173621
Tuna Industriväg 11 A 153 30 JÄRNA
www.seated.fi
teddi@seated
+358 40 560 9280
17
Maten på sjön
Av Helena Persson Lekström
Söt majskolv grillad med smör och
salt är jättegott, men prova att grilla
på italienskt vis med smör, vitlök, rökt
paprika och parmesanost! Det är så
enkelt och så oväntat, men det kommer
ändra ditt sätt att äta grillad majskolv
för alltid!
Grillad Majskolv med Parmesan &
Rökt Paprika
4 pers.
80 g rumsvarmt smör
1 tsk rökt söt paprikapulver (även kallad Pimentón de la Vera, enklast att få
tag i på nätet!)
1 vitlöksklyfta pressad
4 majskolvar
1,5 dl färskriven parmesanost
Salt
Grillfolie
1. Rör ihop smör, paprika och vitlök.
2. Bred smöret på majskolvarna och
lägg dem på varsin bit folie och täck in
dem ordentligt. Hit kan du förbereda
om de förvaras 8 tim/rumstemp eller 2
dgr/kylskåp.
3. Lägg på grillen, vänd dem regelbundet. När det börjar bildas några
rostade fläckar (öppna folien o kika)
är de färdiga, ca 12-15 min. Lägg upp
dem på ett fat.
4. Servera direkt. Var och en tar sen
bort sin folie och kryddar med riven
parmesan och salt innan man hugger
in!
En saftig entrecote på grillen är väl
oslagbart gott! Tillbehören varieras
ju efter tycke & smak, här kommer en
variant med fruktig salsa med sting &
chevrékräm!
Entrecote med Chévrekräm & Fruktsalsa med sting
4 pers.
4 skivor entrecote eller utskuren biff á
100 – 150 g
½ tsk grovmald svartpeppar
1 tsk salt
(ev. ½ msk olja)
Chévrekräm
100 g chévreost
1 dl creme fraiche
½ tsk krossad torkad rosmarin
Nektarinsalsa
4 nektariner
2 tomater
1 salladslök (eller ½ gul lök)
1 röd spansk peppar (chili)
2 msk olivolja
2 msk pressad lime
2 krm salt
1. Skär nektariner & tomater i små
tärningar, finstrimla salladslök &
chili.
2. Blanda med olivolja, lime & salt.
Ställ åt sidan (förbered gärna, förvara i kyl)
3. Mosa osten, blanda med creme
fraiche & rosmarin & rör om ordentligt. Låt gärna gotta till sig i kylen
några timmar!
4. Salta & peppra köttet & grilla
2-4 min per sida. Servera med salsa,
ostkräm & potatis
18
Pasta i olika former kan vi i vår
familj nog aldrig få för mycket av på
sjön! Här en vegetarisk variant men
vill man ha protein i så passar kyckling bra till. Här har jag använt färsk
svamp men konserverad fungerar lika
bra. Salvian , som vi inte använder så
mycket av i Sverige, ger en god smak
tillsammans med vinet. Smaklig spis!
Franco´s Fettuccine med krämig
svampsås
4 – 6 port.
2 msk smör eller margarin
15-20 färska champinjoner (eller
annan svamp) rensade och skurna i
kvartar
1 liten hackad gul lök
2 pressade vitlöksklyftor
1,2 dl torrt vitt vin
2,4 dl vispgrädde
2 msk finhackad bladpersilja
4 tsk finhackad färsk salvia (2 tsk
torkad)
salt och nymald svartpeppar
400 g bandpasta
0,8 dl färskriven parmesanost
1. Koka upp en stor kastrull med vatten med lite salt
2. Medan vattnet kokar upp, smält
smör i en stekpanna eller gryta på
medelvärme.
3. Häll i pastan i vattnet och koka
enligt bruksanvisning på paketet.
4. Lägg i svamp, hackad gul lök
och vitlök i det smälta smöret. Fräs
några minuter under omrörning tills
svampen börjar släppa sin vätska
och få stekyta. Häll på vinet och låt
koka ihop till hälften ca 1 min. Rör i
grädde, persilja och salvia och koka
upp. Låt puttra ca 3 min tills såsen
tjocknat något. Krydda och smaka av
med salt och peppar. Ställ åt sidan
och håll varmt.
5. Häll av vattnet från pastan och
lägg tillbaka i kastrullen. Häll på
svampsåsen och rikligt med parmesanost och blanda om ordentligt.
Servera direkt med en extra skål med
parmesanost vid sidan om!
Coronet Yacht Club
Coronetklubbens medlemmar har möjlighet att teckna
försäkring hos Atlantica till en fördelaktig premie.
För offert loggar du in på www.coronet.nu
Vi tecknande av försäkringen uppger du ditt medlemsnummer.
Du som medlem får ha din båt i sjön längre, 1 november, på BAS-fösäkringen
mot i vanliga fall 15 oktober. Du har också möjlighet att teckna vår tilläggsförsäkring Exklusiv om du har en båt som är värd mer än 250 000 kronor och
motorn inte är äldre än 10 år vid tecknandet. Du får Exklusiv för 20% av årspremien och den kan behållas så länge båten inte byter ägare.
Atlantica har ett lojalitetsprogram som innebär att man:
• efter 3 skadefria år behåller skadefrirabatten efter första skadan
• efter 5 skadefria år dessutom får 50% »rabatt« på självrisken vid första skadan
• efter 10 skadefria år får 75% »rabatt« på självrisken vid första skadan
Om självrisken ändrats under kvalifikationstiden så beräknas självriskreduceringen på den genomsnittliga självrisken under aktuell period.
Som ett specialerbjudande till Coronet-klubbens medlemmar får du ta med dig
dina skadefria år från ett annat bolag. Detta betyder att man vid till exempel
10 års skadefrihet kan välja självrisk 20 000 kronor som i praktiken bara blir
5 000 kronor och därmed tillgodogöra sig den lägre premien som valet av den
höga självrisken medför. Eventuell skada måste dock överstiga den valda självrisken som står på försäkringsbrevet för att bli ersättningsbar. Till exempel
blir då premien för en Coronet 21 DC med värde 200 000 kronor och självrisk
20 000 kronor 1 260 kronor/år.
Atlantica har varit i branschen i över 90 år och alla
medarbetare är riktiga båtentusiaster. Det borgar för
att du som medlem i Coronet Yacht Club kommer
att upptäcka att försäkringsbolaget Atlantica lever
upp till högt ställda förväntningar.
Premien är lika för alla Coronetmodeller med toppfart upp till och med 50 knop.
I procent av båtens försäkringsvärde, ungefärliga värden :
Självrisk kasko
i kronor
BAS
LONG
i sjön 1/4 - 1/11 båten i sjön hela året
2.000
1,07
1,25
5.000
0,88
1,03
10.000
0,73
0,86
20.000
0,63
0,74
Självrisk kasko avser sjö-, uppläggnings-, transport-, brand- och stöldskada.
Atlantica är Sveriges ledande båtförsäkringsbolag och vi har försett båtägare
med bra båtförsäkringar sedan 1916. Vi har också bevisat att vi är som bäst när
våra kunder behöver oss som mest – vid en skada. Tack vare båtkunnig personal
och goda kontakter med varv och marinor över hela landet kan vi snabbt erbjuda
professionell hjälp vid en olycka. Det är också därför ledande båthandlare
rekommenderar oss när du köper båt.
Din båt – vårt gemensamma intresse!
Välkommen till oss
Läs mer på vår hemsida www.atlantica.se eller ring för premieuppgift 0200-27 27 27
19
Ett vackrare båtliv
Allt är nytt, men ändå helt som vanligt. Anders
Båthus byter namn till AB Sjöexpress men fortsätter att arbeta med Sveriges klassiska båtflotta. Du
kommer att kunna möta oss på festivaler, mässor,
evenemang och dagligdags på www.sjoexpress.se.
Välkommen ombord tillsammans med oss och vår
vision att erbjuda dig ett vackrare och unikare båtliv.
AB Sjöexpress • Kalmarvägen 23 • 590 43 Rimforsa
www.sjoexpress.se • 0706 58 74 73 • anders@sjoexpress.se
20
Kallelse till årsmöte 8 mars 2014
klockan 18 i Kaknästornet i Stockholm
Dagordning:
1. Val av mötesordförande och mötessekreterare.
2. Val av person att jämte mötesordföranden
justera årsmötets protokoll.
3. Fråga om årsmötets stadgeenliga kallelse.
4. Fastställande av dagordning.
5. Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse.
6. Föredragning av revisors berättelse.
7. Fastställande av bokslut.
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
9. Val av föreningsordförande och styrelseledamöter (se nedan).
10. Val av revisor och revisorssuppleant (nuvarande Jan Evert och Agneta Jäderlund).
11. Val av valberedning (nuvarande Joachim
Carlström och Sven Krüger).
12. Fastställande av årsavgift och eventuella
styrelsearvoden.
13. Övriga ärenden.
Nuvarande styrelse
Mats Öhlin ordförande t o m 2013
Clas Barkman ledamot t o m 2013
Kåre Bremer ledamot t o m 2014
Zackarias Holtelius ledamot t o m 2014
Ulf Hultman ledamot t o m 2014
Hans Jegenstam ledamot t o m 2013
Göran Lekström ledamot t o m 2013
Anna Nicklin ledamot t o m 2013
Kent Pålsson ledamot t o m 2013
Anders Stenborg ledamot t o m 2013
Fredrik Stenhög ledamot t o m 2014
Utdrag ut stadgarna
2c. Föreningens ordförande väljs på ett år och
de övriga styrelseledamöterna på två år på ett
sådant sätt att halva antalet väljs växelvis.
3a. Styrelsen består av minst 5 och högst
11 ledamöter inklusive ordföranden och
eventuella suppleanter. Utöver ordföranden
konstituerar styrelsen sig själv.
Styrelsens verksamhetsberättelse för år2013
Funktionärer
Styrelsen har under året bestått av Mats Öhlin
ordförande, Fredrik Stenhög vice ordförande,
Kåre Bremer sekreterare, Mikael Forsberg
kassör till 9/3 och Kent Pålsson kassör från
9/3, Clas Barkman redaktör (Coronet News),
Ulf Hultman klubbshopsansvarig, Zackarias
Holtelius webmaster samt övriga ledamöter
Göran Lekström från 9/3 och Hans Jegenstam, Anna Nicklin och Anders Stenborg.
Jan Evert Jäderlund har varit revisor och Agneta Jäderlund revisorssuppleant. Christian
Frederiksen har varit adjungerad till styrelsen
samt kontaktperson/bestyrelsesformand i
Danmark. Valberedningen har utgjorts av
Joachim Carlström och Sven Krüger.
Möten och arrangemang
Årsmötet ägde rum den 9/3 på LogInn Hotel
M/S Kronprinsesse Märtha, Södermälarstrand, Stockholm, och åtföljdes av webmaster Zackarias Holtelius presentation av det
nya Coronetregistret för båtarna.
Styrelsen har haft 11protokollförda sammanträden, 8/1, 12/2, 9/3, 9/4, 19/4, 14/5,
11/6, 10/9, 15/10, 12/11 och 10/12, samtliga
i klubblokalen utom den 9/3 då sammanträdet hölls i anslutning till årsmötet och 19/4
då sammanträdet hölls i Långshyttan med
efterföljande middag. Västkustsektionen hade
möte 2/2 och danska sektionen 28/2.
Klubben deltog vid båtmässorna i Göteborg
3-11/2 och i Stockholm 1-10/3. Tre båtar
visades i Stockholm, Kenneth Senbys 33
Houseboat, Carl Reutersvärds 22 Sport
och Ulf Hultmans 21 DC. Steffo Törnqvist
intervjuade Åke Westerlund om husbåten
som han deltog med i Getingloppet år 1970.
I Göteborg visades Zackarias Holtelius 21
Playmate.
Det stora klubbmötet med båtar ägde rum i
Helsingör 17-18/8. Klubbmötet finns skildrat
i Coronet News. Båtträffar har vidare hållits
på Lilla Båtskobb 15/6, Rödlöga 14/7 och
Orust 27/7.
Klubblokalen med klubbshopen i Stockholm
har haft öppet för medlemmarna 16/6 och
9/12. Klubbshopen har också haft försäljning
vid mässorna och klubbmötena.
Studiebesök vid Plast- och Marinteknik i
Stockholm genomfördes 17/1.
Övrigt
Coronet News har utkommit med fyra nummer varav kalender för 2014 räknas som det
fjärde numret. Tidningen har registrerats som
21
posttidning vilket medför lägre portokostnader.
En ny version 4.0 av hemsidan liksom det
nya Coronetregistret för båtarna har utarbetats och lagts ut av klubbens webmaster.
Ett antal nya reservdelar bland annat ratten
och flera beslag har tagits fram till klubbshopen.
Digitalisering av Görlev-arkivet har fortsatt
med scanning och kodning av 5172 bilder.
Företaget KPH har anlitats för scanningarbetet. Det digitala arkivet innehöll 15893
bilder vid årets slut.
Resterna av Kåre Bremers 24 Weekender som
förstördes vid ett takras skänktes av Atlantica
till klubben som sålde båten på Tradera för
23 200 kr till medlemmen Okke Metsmaa.
En fototävling arrangerades och bidragen
användes till kalendern för 2014.
Hedersmedlemmen Hans Bruun Bertelsen
avled 28/10.
Antalet medlemmar var 1104 vid slutet av
året.
Foto: Ulf Borin
K-märkning av Coronet
Av Leif Jonsson
I
början av 60-talet byggde vår sommarstugegranne en häftig liten båt i plywood – röd
och vit, med ratt, knopmätare, vindruta och
fenor i stil med den mest moderna amerikanska bil. Utombordaren hade troligtvis omkring
10 hästar och toppfarten sålunda ”lite lagom”.
Det var en mäktig syn varje gång båten gled in
i viken och lade till vid grannens brygga.
Sådana upplevelser sätter djupa spår hos små
pojkar i 10-års åldern. Där och då föddes mitt
intresse för små, häftiga fritidsbåtar med fördäck, vindruta, instrument och snygga blanka
beslag för angöring i brygga.
Några egna båtar senare, massor av lästa båttidningar, många mässbesök mm har intresset
börja mogna, kanske man kan säga. Coronets
båtar har genom åren alltid tillhört mina favoriter. Så småningom förstod jag att de var
bland de första fritidsbåtarna i glasfiber som
importerades till Sverige på 50-60-talet.
2010 googlade jag på Coronet och hittade
bl.a. mail från en kvinna i Torshälla som hade
en Coronet 18 Hard Top Sedan med nummer
5617 instansade och skrivna lite här och där i
skrov och inredning. Hon ville renovera den
och ställde frågor om orginalfärger mm. Talet
5617 väckte mitt intresse. Kunde det vara så
att båten är den 17:de som tillverkades 1956?
Efter noggrann efterforskning på internet och
i Coronetklubbens utmärkta arkiv verkade
mina funderingar stämma. Kontakt togs med
ägarinnan som hade massor av information att
ge. Hon visste vem den ursprunglige ägaren
var innan hon köpte båten av en brorson till
honom i början av 2000-talet. Dessvärre hade
hon sålt Coroneten till en man i Katrineholm.
Den nye ägaren spårades och kontakt togs. Det
fanns dock inga planer på att sälja men sa att
han kanske ångrar sig någon gång i framtiden.
I februari 2011 inföll framtiden. Vi kom överens om pris och båten hämtades omgående.
Nu började arbetet med renoveringen. Det visade sig att skicket, trots damens höga ålder,
ändå var mycket gott. Visst fanns det lite röta
i akterparti och skarndäck. I skrovet närmast
akterspegeln fanns ett ”handflatestort” hål
som visade sig när glasfibern togs bort. Att
ingen katastrof hade inträffat var ett mirakel.
Endast färgen och några mm glasfiber höll tätt.
Renoveringen tog närmare ett år och gjordes
omsorgsfullt och med plywood och annat material så nära originalet som möjligt. Ny vindruta tillverkades och alla beslag skickades för
omkromning.
Parallellt med renoveringen återfanns båtens
förste ägare. Han fick den i present på 18-årsdagen och hade massor av intressant information att berätta. Se artikeln i Coronet News nr
1, 2012.
22
Under våren 2013 ansöktes om K-märkning
från Sjöhistoriska Museet vilket även beviljades samma år. Därmed är båtmodellen Coronet
18 Hard Top Sedan en svensk riksangelägenhet, värd att bevara.
Enligt rykten importerades två Coronet 18
Hard Top Sedan till Sverige 1956. Den andra
har tillverkningsnummer 563 och sägs ursprungligen ha ägts av Prins Bertil. Finns det
någon medlem i klubben som har information
att dela med sig av?
Ä
ven detta nummer av Coronet News innehåller berättelser från er medlemmar.
Vill du vara med och berätta
om din båt, din renovering,
ditt motorbyte eller om den
senaste båtutflykten, ta bilder
och skriv en kort text. Skicka
detta som mejl till
styrelsen@coronet.nu.
Vi hjälper till med redigering
av texterna.
Foto: Ulf Borin
Kontrollera mantågstapparna innan
de går av
Av Göran Lekström
C
oronetmodellerna som vi känner där tapparna förekommer är följande:
27 Seafarer,31 Seafarer, 31Aftcabin, 32 Flybridge sedan 30 Oceanfarer, 32 Oceanfarer.
Mantåget som många av er redan vet är monterat på dessa tappar med en mutter på undersidan eller en inplastad mutter. Den sistnämda
inplastade muttern blir det verkliga problemet
när den går av precis i början av gängorna.
Om mantåget ser snett ut på något eller några
ställen så är det början till att tappen troligtvis
snart går av.
Åtgärd om dessa sneda tappar behöver bytas
försök och spraya rostlösning då och då under
säsongen samt försiktigt försöka få tappen att
röra sig fram och tillbaka för att sedan helt
demontera tappen och byta tapparna som är
sneda. Mantågstappen med tillhörande bricka
i rostfritt är tillbaka efter flera års frånvaro i
klubbshopssortimentet Pris för tapp och tillhörande bricka är 220 kr/st och finns för leverans.
23
Posttidning
SVERIGE
B-POST
PORTO BETALT
Avsändare Coronet Yacht Club, Blockhusringen 7, 115 25 Stockholm, Sweden
0BA%
2
RA TT
På hela* sortimentet
t.o.m 16 mars
MÄSSKAMPANJ
GÄLLER T O M 16 MARS 2014
PRB!IS
BOM
3499:-
ÄNTLIGEN BÅTSÄSONG 2014!
Efter förra årets underbara båtsäsong och den långa mörka
vintern ser vi verkligen framemot att starta båtsäsongen med
båtmässan “Allt för sjön 2014”.
Hämta ditt gratis exemplar av SeaSea katalogen 2014 i butiken
eller träffas oss på mässan i monter C07:21.
Ord: 4 995:-
en!
Välkomm
PRIS
GARANTI
2995:12/24V
230V
Art: 48074
Art: 4528
GASOLSPIS & UGN
SMEV MOONLIGHT CU433
PRIS
BOMB! 15A
1399:-
CTEK 15A M200
Ord: 1 595:-
PRIS
BOMB! 50W
799:Ord: 1050:-
PORTABEL 25L KYL/FRYSBOX
15A Art: 70434
BATTERILADDARE 15A CTEK
PRIS
*=Undantag är produkter med
kampanjpris eller prisgarantipris
se villkor på www.seasea.se
Art: 70219
SOLCELLSPANELER SW EXERGON
Polykristallina celler. Ram i aluminium
PRIS
PRIS
BOMB!
GARANTI
1399:- 5899:-
GARANTI
3999:-
Ord: 1 975:-
Art: 80041
GUMMIBÅT 230 LUFTDURK
Lättstuvad med uppblåsbar durk.
PRIS
BOMB!
6995:Ord: 8 895:-
INKLUSIVE
FJÄRRKONTROLL
MANÖVERPANEL
Art: 16619
VHF COBRA MR HH 415
900W
PRIS
BOMB!
2899:-
VÄRDE
2875:-
Ord: 3 895:-
Art: 38365
ANKARSPEL STINGRAY 900
ANCHORLIFT
Art: 93025
Art: 14138
-90 HK
HYDRAULSTYRNING - 90 HK NORDFLEX MF90 PAKET
Högkvaltitets horisontellt rostfritt (316) 12v ankarspel med autodrop
Välkommen
in och
gör ett klip
p hos oss!
GARMIN GPSMAP 720
MEGA Täby Sthlm, Hamnvägen 8 (Viggbyholm), taby@seasea.se
MEGA Segeltorp Sthlm, Lövbacksvägen 4, segeltorp@seasea.se
MEGA Nacka Sthlm, Prästkragens väg 15, nacka@seasea.se
MEGA Hanninge Sthlm, Markörgatan 10, haninge@seasea.se
Partner Åkersberga Sthlm, Sågvägen 16, akersberga@seasea.se
Partner Danderyd Sthlm, Rinkebyvägen 10, danderyd@seasea.se
TILLSAMMANS GÖR VI BÅTLIVET
Besök våra butiker eller vår hemsida www.seasea.se för att se alla våra aktuella kampanjpriser!
24