Begreppet heder

 Del 1 - Heder
Begreppet heder
Lena Andersson, författare och filosof skriver följande om heder och skam: ”Heder förutsätter
hierarkier. Undvikande av skammen är den främsta bland ofriheter… En idé som gör livet sämre
är den om skam och heder. Detta förmoderna ideal har smugit med in i moderniteten genom att
klä ut sig till drift, framställa sig som oundvikligt …Vad ska folk tänka?’ är skammens paroll, inte
´Vad är rätt att göra?’”. (DN 2012-05-05, Den skamlösa friheten)
Följande avsnitt innehåller texter av forskarna Astrid Schlytter och Devin Rexvid, som rör
begreppet skam ur det moderna och det förmoderna samhällets perspektiv.
”Tolkningen av begreppet heder varierar i olika kulturer och sammanhang och har helt olika innebörd i en
kollektivistisk respektive en individualistisk samhällskultur. Det kan även variera mellan olika etniska
grupper inom ett land. Innehållet i begreppet bestäms sålunda utifrån den kulturella kontexten. Kultur är
de normer som reglerar vårt vardagsliv och är inte begränsade till vad som avses med ’finkultur’.
I ett modernt individualistiskt samhälle kan såväl kvinnor som män ha heder, medan detta inte är fallet i
en kollektivistisk samhällskultur. Där kan enbart män ha heder. I västerländska sammanhang har den
personliga hedern varit mest framträdande sedan 1600-talet. Tonvikten har i ökande grad lagts vid
individens känsla av heder och i avtagande grad vid en specifik hederskontext som individen följer. I
rättsstater är kränkning av heder i form av förtal rättsligt reglerat och individens heder omfattas av lagens
skydd. En kollektivistisk hederskodex, som tillåter kränkning av den enskildes frihet, kroppsliga integritet
och som inskränker hennes existens är däremot lagstridigt i en rättsstat som Sverige. En hederskodex som
föreskriver bruk av våld fördöms med andra ord av lagen.
I en kollektivistisk hederskultur får män heder genom kontroll av närstående kvinnors sexualitet. Heder i
denna mening är ett absolut begrepp; det vill säga något man har eller inte har. Detta är en följd av att
oskuld är något kvinnan har eller inte har, inget hon delvis kan ha. En man utan heder tappar sin ställning
i andra mäns ögon…” (Schlytter & Rexvid 2013 Män som offer och gärningsmän i hedersrelaterade sammanhang i (red.)
Silferberg, Barn, Utsatthet och Heder, Ersta Sköndal Högskola Förlag s 54-55).
Begreppet heder används också för att beskriva andra beroenderelationer med män. ”Hedersbegreppet i
denna mening har ett annat innehåll. Det är relativt och inte absolut. Har man exempelvis lånat pengar av
sin bror och inte kan betala tillbaka i tid, så håller man inte sitt ord, som är viktigt, men ingen av brödernas
existens står och faller med detta. Dessa ömsesidiga beroenderelationer och hierarkier skapar ett
institutionellt sammanhang som baserad på förväntningar och roller och inte på individuella rättigheter.”
(Schlytter och Rexvid 2014 (2014) Pojkars villkor i hederskontexten: LVU:s blinda fläck i Cederborg & Warnling-Nerep (red.)
Barnrätt. Norstedts juridiks 387-388)
Materialet har tagits fram inom Kärleken är fri (2014 – 2017) med stöd av Allmänna Arvsfonden