Planering Geografi

Transcription

Planering Geografi
Planering Geografi
Att studera helheten & med kartor jorden runt
HT/2015
ÅK 7
Namn:___________________________
Preliminär planering i geografi HT 20151
Veckomål vecka 43
Under denna vecka har man läst sidorna 6-18
Svarat på frågor s. 10, 11 och 17.
Vecka 44 LOV
Veckomål vecka 45
Man ska under veckan ha läst sidorna 19-33.
Svarat på frågorna s. 19 (fråga 2, a-e), 20 och 31.
Utöver detta ska man arbeta med arbetshäftet.
Läxförhör 1 vecka 46.
Veckomål vecka 46
Man ska under veckan ha läst sidorna 34-39.
Svarat på frågorna s. 35. Arbeta med frågorna sidan 39.
Utöver detta ska man arbeta med arbetshäftet.
Prov fredag vecka 47.
Veckomål vecka 47
Man ska under denna vecka läsa klart det man inte har hunnit samt arbeta med
frågorna och arbetshäftet.
Fredag prov
1
Förändringar kan komma under kursens gång
2
Inför läxförhör 1
Man ska ha läst sidorna 6-33 kunna följande saker
Förklara följande ord s. 23-28:
Kartprojektion
Mercators projektion
Van der Grintens projektion
Mentala kartor (inre kartor)
Ekvatorn
Parallellcirklar
Meridianer
Breddgraden (latituden)
Längdgraden (longitiden)
Skalstreck
Ni ska kunna arbeta ur ett geografiskt perspektiv genom att: beskriva, förklara och
bedöma konsekvenser. s.6-19
Ni ska kunna sätta ut de olika väderstrecken. s. 26
Ni ska kunna jämföra småskaliga kartor med storskaliga kartor. s.30
Ni ska kunna förklara relativt läge och absolut läge och kunna visa detta på en
karta. s.30
3
Inför prov Geografi s. 6-39
Inför provet i Geografi ska ni kunna följande:
Ni ska kunna visa att ni kan arbeta utifrån ett geografiskt perspektiv genom att:
Beskriva, förklara och bedöma konsekvenser.
Kunna resonera och argumentera kring olika kartprojektioners fördelar och
nackdelar och vad som är bäst för att visa hur jorden är.
Kunna resonera kring jordens gradnät vad de olika delarna kallas och hur man gör
för att navigera på gradnätet.
Kunna beskriva och jämföra olika typer av kartor såsom: storskaliga, småskaliga,
topografiska, tematiska kartor. Och kunna resonera och argumentera kring fördelar
och nackdelar med de olika karttyperna. Samt kunna förklara ord såsom: skala,
skalstreck och väderstreck.
Kunna använda viktig ord som har med geografi att göra såsom:
Absolut läge, Breddgrad(latitud), ekvatorn, GIS, GPS, gradnät, jordglob, kompass,
längdgrad (longitud), mental karta, Mercators projektion, meridian, nollmeridian,
parallellcirkel, relativt läge, satellitbild, van der Grintens projektion, väderstreck.
4
Kunskapskrav Geografi
Kunskapskrav för betyget
E i slutet av årskurs 9
Kunskapskrav för betyget C i slutet
av årskurs 9
Kunskapskrav för betyget A i slutet
av årskurs 9
Eleven har grundläggande
kunskaper om samspelet
mellan människa, samhälle
och natur, och visar det
genom att föra enkla och
till viss del underbyggda
resonemang om orsaker till
och konsekvenser av
befolkningsfördelning,
migration, klimat, vegetation
och klimatförändringar i
olika delar av världen.
Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett i
huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan undersöka var
olika varor och tjänster
produceras och konsumeras,
och beskriver då enkla
geografiska mönster av
handel och kommunikation
samt för enkla och till viss
del underbyggda
resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de
har förändrats över tid samt
orsaker till och konsekvenser
av detta.
Eleven har goda kunskaper om
samspelet mellan människa, samhälle
och natur, och visar det genom att föra
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om orsaker
till och konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration,
klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av
världen.
Eleven har mycket goda kunskaper om
samspelet mellan människa, samhälle
och natur, och visar det genom att föra
välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av befolkningsfördelning,
migration, klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av
världen.
Eleven kan även använda geografiska
begrepp på ett relativt väl fungerande
sätt.
Eleven kan undersöka var olika varor
och tjänster produceras och
konsumeras, och beskriver då
förhållandevis komplexa geografiska
mönster av handel och kommunikation
samt för utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de har
förändrats över tid samt orsaker till och
konsekvenser av detta.
Eleven kan även använda geografiska
begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven för enkla och till
viss del underbyggda
resonemang om
klimatförändringar och olika
förklaringar till dessa samt
deras konsekvenser för
människa, samhälle och
miljö i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka
omvärlden och använder då
kartor och andra geografiska
källor, teorier, metoder och
tekniker på ett i huvudsak
fungerande sätt, samt för
enkla och till viss del
underbyggda resonemang
om olika källors trovärdighet
och relevans.
Vid fältstudier använder
eleven kartor och andra
verktyg på ett i huvudsak
fungerande sätt.
Eleven för utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om
klimatförändringar och olika
förklaringar till dessa samt deras
konsekvenser för människa, samhälle
och miljö i olika delar av världen.
Eleven för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om
klimatförändringar och olika förklaringar
till dessa samt deras konsekvenser för
människa, samhälle och miljö i olika
delar av världen
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder och
tekniker på ett relativt väl fungerande
sätt, samt för utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang om olika
källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder och
tekniker på ett väl fungerande sätt, samt
för välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om olika källors
trovärdighet och relevans.
Vid fältstudier använder eleven kartor
och andra verktyg på ett relativt
ändamålsenligt sätt.
Vid fältstudier använder eleven kartor
och andra verktyg på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan undersöka var olika varor
och tjänster produceras och konsumeras,
och beskriver då komplexa geografiska
mönster av handel och kommunikation
samt för välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de har förändrats
över tid samt orsaker till och
konsekvenser av detta.
5
Eleven har grundläggande
kunskaper om världsdelarnas
namngeografi och visar det
genom att med viss säkerhet
beskriva lägen på och
storleksrelationer mellan
olika geografiska objekt.
Eleven har goda kunskaper om
världsdelarnas namngeografi och visar
det genom att med relativt god
säkerhet beskriva lägen på och
storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven har mycket goda kunskaper om
världsdelarnas namngeografi och visar
det genom att med god säkerhet
beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om
olika ekologiska,
ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och
redogör då för enkla och
till viss del underbyggda
förslag på lösningar där
några konsekvenser för
människa, samhälle och
natur vägs in.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och redogör då för
utvecklade och relativt väl
underbyggda förslag på lösningar där
några konsekvenser för människa,
samhälle och natur vägs in.
Eleven kan resonera om olika
ekologiska, ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och redogör då för
välutvecklade och väl underbyggda
förslag på lösningar där några
konsekvenser för människa, samhälle
och natur vägs in.
6