Bedömning, kunskapskrav & förmågor

Bedömning & betyg
MED FOKUS PÅ GYMNASIETS
YRKESÄMNEN
Anna Karlefjärd 2015
Innehåll
Formativ bedömning – vad, varför, hur?
Kursplaner – förmågor & kunskapskrav
Bedömning – dokumentation
Betygssättning
Diskussioner och frågor
Bedömning i yrkesämnen
• Likvärdiga och kvalitativt bra bedömningar kräver kunniga
bedömare, nämligen att vara kunnig inom bedömning och inom
yrkesområdet.
• Bedömaren kan då identifiera ett meningsfullt bedömningsobjekt
vad, välja och skifta mellan olika bedömningsformer och metoder
hur, värdera objektet i förhållande till kvalitetsnivåer samt
kommunicera och argumentera för sin bedömning på ett för alla
parter begripligt sätt.
• Kvalitet i bedömningar bygger dels på korrekt information och
relevanta iakttagelser, tolkade på ett rimligt sätt, dels tillförlitliga
insamlingsmetoder (validitet och reliabilitet).
Helena Tsagalidis 2012
NORDYRK
NORDYRK vill bidra till att
• synliggöra, stärka och
yrkesdidaktisk forskning
förmedla
yrkespedagogisk
och
• utveckla och stärka yrkeslärarutbildningen, och därigenom
även yrkesutbildningen
• initiera
forskning
verksamhetsområdet
• stärka
kontakter
universitet/högskolor,
verksamhet.
och
och
skolor,
utvecklingsprojekt
samverkan
näringsliv
och
inom
mellan
offentlig
Bedömning i yrkesämnen
”Det är lätt hänt att tänka på de krav som ställs i
en praktisk vardagssituation i yrket när man
bedömer en elevs arbetssätt, yrkesskicklighet eller
sätt att bemöta kunder. De erfarenheter som
läraren har från sin egen yrkeserfarenhet kan
ibland överskugga de beskrivningar av mål och
kunskapskrav som finns i skolans styrdokument.
”Jag trillar lätt in i att utgå från den yrkespraxis jag
känner och som präglar branschen”, säger
Johanna. Risken med detta är att hon riskerar att
förbigå de kunskapskrav som står i ämnesplanen,
att hon istället skapar en inofficiell och delvis dold
uppsättning krav och förväntningar.”
ÅTERKOPPLING TILL
LÄRAREN
ÅTERKOPPLING TILL
ELEVEN
SUMMATIV
FORMATIV
Formativ bedömning i Lgr11 & Gy11
Ur Lgr11 kap 2.7 och Gy11 2.5 Bedömning och
betyg
Mål
Skolans mål är att varje elev:
utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat
och ställa egen och andras bedömning i relation till
de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Formativ bedömning & dokumentation
• Forskningen visar:
Pedagogisk planering
-
Utvecklingssamtal
Större fokus på summativ bedömning än formativ
• Mål för undervisningen – hur
• Vad eleven kan
- Den
bedömningens effekter på måluppfyllelse
syfte
och formativa
innehåll kombineras
• Vad eleven behöver utveckla
• Bedömningsform och
vidare
Återkoppling
som stöttar lärandet:
Brabedömningskrav
bedömning:
1.
Utgår från
(ej person)
• Något
omuppgiften
hur
1. Överensstämmer med målen
2. Beskriver vad eleven kan
•2. Formativ
Tydliga kravbedömning
och anvisningar
3. Systematiska och förankrade i ”bevis”
4. Allsidiga
3. Ger konkreta förslag på hur elevens
prestation skall bli bättre
4. Kombineras med själv- och kamratbedömning
”Eleverna anser att lärares återkoppling
ofta är generell, att det är skriftliga
uppgifter som ligger till grund för
bedömning och att kunskapskravens termer
är
abstrakta.
De
flesta
tycker
att
kamratbedömning är svårt och att det inte
är deras uppgift att bedöma sina kamrater.
Elevernas utsagor ger grund för att fundera
över vilka slags lärandeprocesser som
lärare behöver understödja, för att elever
ska erfara mer delaktighet i bedömning.”
M Wyszynska Johansson & I Henning Loeb
E: Det var hemskt.
E: Det var värdelöst (skratt).
E: Det var hemskt att man kan sitta och döma en i klassen. Elever: Ja, mm.
E: Vi vet ju inte hur vi ska bedöma heller, det är svårt att se på ens egen uppgift och var man ligger.
E: Ja, väldigt jobbigt.
I: Hur gjorde ni?
E: Vi hade betygskriterierna bredvid och så fick vi kolla och så fick man varandras uppgifter vad klasskamraterna
har skrivit så fick man sitta och läsa igenom och så skriva kommentarer. Var man trodde det betyget låg eller vad
man fick för betyg på uppgiften då så skulle man sätta det betyget på
I: Vad var det för kurs?
E: Pedagogiskt ledarskap tror jag. Elever: Det var det.
E: Det blir svårare när man ska dö… - bedöma en kompis tycker jag. Man vill ju inte göra.
I: Varför inte?
E: Man har inte ledarrollen /paus/. Man ska inte behöva känna sig som ledare eller förstår du hur jag menar?
(skratt) Man vill inte sitta och typ … E: Man vill inte vara lärare … E: Ja, precis. E: för sina kompisar.
E: Man kommer inte att sitta och berätta för den andre hur den ska göra istället och jag tycker det är jobbigt.
E: Det är svårt att se. Jag vet inte … Elever: (skratt). E: När jag skriver uppsatser så vet jag inte om jag har högt betyg eller om jag har lågt för jag bara skriver (skratt).
M Wyszynska Johansson
Fem nyckelstrategier
Leahy, Lyon, Thompson, & Wiliam 2005. Översättning från Pedagogstockholm
2. Lärande klassrum!
Undervisningen bör utformas så att det framgår både för lärare
och för elever i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått
det vill säga var de befinner sig i förhållande till målen.
½ och/eller ¾ in i ett arbetsområde
Under lektionen
Avslutar ett arbetsområde
2. Lärande klassrum
”I det formativa klassrummet gör läraren
uppgifter för att få igång en diskussion eller för att
få information om hur eleverna tänker. Ibland kan
det vara svårt för eleverna att våga visa vad de inte
kan. Men i ett formativt klassrum vill eleverna visa
det. Det ger större möjlighet att utveckla sin
förståelse. Formativ bedömning innebär att
läraren genom täta och effektiva bedömningar får
information om elevernas kunskaper och kan
planera efter den.”
Torulf Palm, Umeå universitet
2. Lärande klassrum
”Att tillfredsställa läraren är en stor drivkraft och märkligt
nog har det smugit sig in en attityd som säger att man ska
undvika att fråga läraren om råd. Det kan tolkas som brist
på självständighet och kan ge sämre betyg.”
Anders Eklöf, Göteborgs Universitet
…i samråd…
…efter samråd…
Formativ klassrumspraktik
0.9
sek
Formativ klassrumspraktik
NO HANDS UP & GLASSPINNAR
Om inte eleven har en fråga!
Vad ställer vi för frågor?
Vilken kunskap ges eleven möjlighet att visa
med hjälp av våra frågor?
Årligen ställer lärarna ca 18 000 frågor (Tienken,
2010)
eller 50 frågor i timman (Walsh & Sattes, 2005).
Hur går vi från kvantitet till kvalitet?
3. Feedback – gensvar – återkoppling
- som leder lärandet framåt
”Återkoppling bör kunna användas av eleven för
att minska avståndet mellan nuvarande förmåga
och den förmåga som undervisningen syftar till att
utveckla.”
Applådpaus!
Applådmatris!
BEDÖMNINGSASPEKTER
BEDÖMNINGSKVALITETER
Heidi Andrade och Pär Wholin
4. Elever som ägare av sitt eget lärande
• Arbeta med metakognition - Tolka. Värdera. Ha omdömen om.
Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte
eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier.
Pröva och ompröva. (Lgr11 och Gy11)
• Metakognition & förtrogenhet – Eleverna har gjort kunskaperna till
sina egna, de kan använda dem i olika kontexter och till exempel
förklara till olika målgrupper på olika sätt.
http://www.learner.org/vod/vod_window.html?pid=77://
Formativ klassrumspraktik
Underlag för självbedömning
Matris
—————
———
Elevens
lösning
Modellsvar
Uppgift:
Jämför din lösning med
modellsvaret. Vilka likheter och
skillnader hittar du?
Hur skulle din lösning kunna
förbättras? Utgå från
jämförelsen.
Formativ klassrumspraktik
Kamratbedömning
Ge eleverna blanka uppsättningar av prov som de
tidigare
har
genomfört
individuellt och som de
arbetar med i grupp för att
formulera de bästa svaren.
Eleven får möjlighet till en
lärande situation där han
eller hon tillsammans med
andra
samarbetar
kring
stoffet och kommer överens
om de bästa svaren och
formuleringarna
Vad ska eleverna lära sig?
”Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna
och de bör få möjlighet att lära sig förstå skillnader i
kvalitet mellan olika prestationer.”
Kursplaner
Syfte
Förmågor
Centralt innehåll
Kunskapskrav
Syftet är ämnesspecifikt och beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att
utveckla genom undervisningen i ämnet.
Förmågor (långsiktiga mål) är ämnesspecifika och beskriver de kunskaper eleverna ska ges
förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De konkretiserar vad av syftet
som ska betygsättas.
Centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla i den aktuella
kursen. Det finns en tydlig relation mellan mål och centralt innehåll. Det centrala innehållet
motiveras av målen.
Kunskapskraven utgår från de långsiktiga målen. I kunskapskraven finns kopplingar till
det centrala innehållet. Hur specifika kopplingarna är skiljer sig åt från kurs till kurs. Ofta är
kopplingarna övergripande.
Ur syftestexten för ämnet Elektroteknik:
Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
följande:
1. Förmåga att utföra elarbete, verkstadsarbete, installationsteknik, mekaniskt
arbete och sammanfogningsteknik.
2. Färdigheter i att använda ritningar, scheman, instruktioner, standarder och
föreskrifter.
3. Förmåga att välja och använda olika verktyg, instrument, material och övrig
utrustning som används inom området.
4. Kunskaper om miljökrav och bestämmelser inom området.
5. Färdigheter i att avhjälpa fel och underhålla elanläggningar.
6. Förmåga att arbeta säkert, arbetsmiljömässigt, ergonomiskt och estetiskt.
7. Förmåga att dokumentera sitt arbete.
Kurskod: ELRELK0
Kursen elektromekanik omfattar punkterna 1—4 och 6—7 under rubriken Ämnets syfte.
I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
•Elarbete, till exempel losskoppling och anslutning av apparater samt funktionsprovning.
•Enklare verkstadsarbete, till exempel mjuklödning, skruvförband och popnitning.
•Ritningsläsning inom verkstadstekniken.
•Pressverktyg för olika kontakttyper som används inom yrkesområdet.
•Fästteknik, materialkunskap och mekanisk mätning.
•Handverktyg som används inom de olika yrkesområdena.
•Elsäkerhet för personer och egendom.
•Egenkontroll, ergonomi, elsäkert arbete, kvalitetskrav, arbetsmiljö och säkerhet.
•Säkerhet i heta arbeten, ställningsbyggande och arbete från stege.
Betyget E
Betyget C
Betyget A
Eleven utför med visst handlag enkelt
elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt
arbete och sammanfogningsteknik inom
området. Eleven gör en enkel planering
av arbetet utifrån de ritningar, scheman,
standarder och föreskrifter som är
relevanta för uppgiften. Inför arbetet
väljer eleven i samråd med handledare
verktyg, instrument, material och övrig
utrustning avsedd för uppgiften samt
använder den med visst handlag och på
ett miljömässigt sätt.
Eleven utför med gott handlag enkelt
elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt
arbete och sammanfogningsteknik inom
området. Eleven gör en genomarbetad
planering av arbetet utifrån de ritningar,
scheman, standarder och föreskrifter som
är relevanta för uppgiften. Inför arbetet
väljer eleven efter samråd med
handledare verktyg, instrument, material
och övrig utrustning avsedd för
uppgiften samt använder den med gott
handlag och på ett miljömässigt sätt.
Eleven utför arbetet på ett sätt som är
säkert för eleven själv och andra samt
med hänsyn till arbetsmiljö, ergonomi
och estetik. Eleven gör en enkel
dokumentation av sitt arbete.
Eleven utför arbetet på ett sätt som är
säkert för eleven själv och andra samt
med hänsyn till arbetsmiljö, ergonomi
och estetik. Eleven gör en noggrann
dokumentation av sitt arbete.
Eleven utför med mycket gott handlag
enkelt, men även mer avancerat, elarbete,
verkstadsarbete, mekaniskt arbete och
sammanfogningsteknik inom området.
Eleven gör en genomarbetad planering
av arbetet utifrån de ritningar, scheman,
standarder och föreskrifter som är
relevanta för uppgiften. Inför arbetet
väljer eleven efter samråd med
handledare verktyg, instrument, material
och övrig utrustning avsedd för
uppgiften samt använder den med
mycket gott handlag och på ett
miljömässigt sätt.
När eleven samråder med handledare
bedömer hon eller han med viss
säkerhet den egna förmågan och
situationens krav.
När eleven samråder med handledare
bedömer hon eller han med viss
säkerhet den egna förmågan och
situationens krav.
Eleven utför arbetet på ett sätt som är
säkert för eleven själv och andra samt
med hänsyn till arbetsmiljö, ergonomi
och estetik. Eleven gör en noggrann
och utförlig dokumentation av sitt
arbete.
När eleven samråder med handledare
bedömer hon eller han med säkerhet
den egna förmågan och situationens krav.
Inför arbetet väljer eleven i samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig
utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med visst handlag och på ett
miljömässigt sätt.
1. Vad ska eleven göra? – Välja material/utrustning och använda det med handlag och på
ett miljömässigt sätt.
2. Vad bedömer ni? – Med vilken kvalitet eleven gör sin val och använder
materialet/utrustning
(E) – i samråd, med visst handlag
(C) – efter samråd, med gott handlag
(A) – efter samråd, med mycket gott handlag
3. Frågor att tänka på:
• Vilken undervisning krävs?
• Vilka bedömningsformer är möjliga?
• Vad innebär värdeorden och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer?
• Vad innebär på ett miljömässigt sätt och hur påverkar det undervisning och
bedömningsformer?
Ur syftestexten för ämnet Sammanfogningsteknik:
Undervisningen i ämnet sammanfogningsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
följande:
1. Förmåga att planera, organisera och utföra sammanfogning av material med utrustning
som är lämplig för materialet.
2. Förmåga att tolka instruktioner och tillverkningsunderlag.
3. Förmåga att hantera och vårda utrustningen enligt givna instruktioner, utföra underhåll
av och enklare reparationer på utrustningen samt hålla god ordning på arbetsplatsen.
4. Förmåga att arbeta på ett sätt som är säkert både för en själv och andra samt
ergonomiskt och med hänsyn till miljön.
5. Förmåga att korrigera formavvikelser samt lösa produktionstekniska problem.
6. Kunskaper om utrustningars funktion och olika metoder.
7. Förmåga att bedöma kvalitet på utfört arbete.
8. Förmåga att kommunicera med olika målgrupper och använda begrepp och uttryck som
är relevanta för ämnesområdet.
Kurskod: SAASVT00S Svets grund
Kursen svets grund omfattar punkterna 1—7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen
behandlas grundläggande kunskaper i ämnet.
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
•Vanliga svetsmetoder för svetsning i kälfogar och stumsvetsar i enkla svetslägen.
•Svetsning och lödning med oxygen och acetylen.
•Skärande i metalliska material med termisk utrustning.
•Enklare tillverkningsunderlag för lödning och svetsning.
•Utrustningens funktion och användningsområden samt säkerhetsanordningar.
•Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, systematiskt arbetsmiljöarbete samt säkerhetsföreskrifter. Betydelsen av dessa för organisation och genomförande av det egna
arbetet.
•Metoder för reparation av enkla fel som uppstått under sammanfogningen.
•Standarder för kvalitetsbedömning av sammanfogning.
Betyget E
Betyget C
Betyget A
Eleven planerar och organiserar i samråd med
handledare svetsning och lödning med relevanta
metoder. I planeringen tolkar eleven med viss
säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag.
Vidare väljer eleven i samråd med handledare
arbetsmetoder, verktyg, utrustning och material som
passar för uppgiften.
Eleven planerar och organiserar efter samråd med
handledare svetsning och lödning med relevanta
metoder. I planeringen tolkar eleven med viss
säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag.
Vidare väljer eleven efter samråd med handledare
arbetsmetoder, verktyg, utrustning och material som
passar för uppgiften.
Eleven planerar och organiserar efter samråd med
handledare svetsning och lödning med relevanta metoder.
I planeringen tolkar eleven med säkerhet instruktioner
och tillverkningsunderlag. Eleven förutser också
svårigheter som kan uppstå och anpassar planering
och organisation efter det. Vidare väljer eleven efter
samråd med handledare arbetsmetoder, verktyg,
utrustning och material som passar för uppgiften.
Eleven utför med noggrannhet och i samråd med
handledare svetsning och lödning med relevanta
metoder i enlighet med säkerhetsföreskrifter samt
givna instruktioner och kravspecifikationer.
Resultatet av arbetet är tillfredsställande utifrån
givna kvalitetskrav. I arbetet använder eleven med
viss säkerhet instruktioner och
tillverkningsunderlag. Eleven hanterar material,
utrustning och verktyg med visst handlag och håller
god ordning på arbetsplatsen. Eleven arbetar
ergonomiskt och på ett sätt som är säkert både för
eleven själv och andra samt med hänsyn till miljön.
Under arbetet upptäcker eleven eventuella
formavvikelser som uppkommer och åtgärdar dem i
samråd med handledare. När arbetsuppgiften är
utförd gör eleven en enkel dokumentation av
arbetsprocessen och resultatet.
Eleven utför med noggrannhet och efter samråd
med handledare svetsning och lödning med
relevanta metoder i enlighet med
säkerhetsföreskrifter samt givna instruktioner och
kravspecifikationer. Resultatet av arbetet är
tillfredsställande utifrån givna kvalitetskrav. I
arbetet använder eleven med viss säkerhet
instruktioner och tillverkningsunderlag. Eleven
hanterar material, utrustning och verktyg med gott
handlag och håller god ordning på arbetsplatsen.
Eleven arbetar ergonomiskt och på ett sätt som är
säkert både för eleven själv och andra samt med
hänsyn till miljön. Under arbetet upptäcker eleven
eventuella formavvikelser som uppkommer och
åtgärdar dem efter samråd med handledare. När
arbetsuppgiften är utförd gör eleven en noggrann
dokumentation av arbetsprocessen och resultatet.
Eleven utför med noggrannhet och efter samråd med
handledare svetsning och lödning med relevanta metoder
i enlighet med säkerhetsföreskrifter samt givna
instruktioner och kravspecifikationer. Resultatet av
arbetet är gott utifrån givna kvalitetskrav. I arbetet
använder eleven med säkerhet instruktioner och
tillverkningsunderlag. Eleven hanterar material, utrustning
och verktyg med mycket gott handlag och håller god
ordning på arbetsplatsen. Eleven arbetar ergonomiskt och
på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra
samt med hänsyn till miljön. Under arbetet upptäcker
eleven eventuella formavvikelser som uppkommer och
åtgärdar dem efter samråd med handledare. När
arbetsuppgiften är utförd gör eleven en noggrann och
utförlig dokumentation av arbetsprocessen och resultatet.
Eleven redogör översiktligt för material, teknik,
metoder och verktyg som använts för
arbetsuppgiften samt förklarar översiktligt hur
dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat.
Eleven redogör översiktligt för eventuella
avvikelser från specifikationen samt den egna
arbetsinsatsen. Dessutom utvärderar eleven sitt
arbete och resultat med enkla omdömen. I
redogörelser och förklaringar använder eleven med
viss säkerhet korrekt fackspråk.
Eleven redogör utförligt för material, teknik,
metoder och verktyg som använts för
arbetsuppgiften samt förklarar utförligt hur dessa
faktorer påverkat kvalitet och slutresultat. Eleven
redogör utförligt för eventuella avvikelser från
specifikationen samt den egna arbetsinsatsen.
Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat
med nyanserade omdömen. I redogörelser och
förklaringar använder eleven med viss säkerhet
korrekt fackspråk.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för material,
teknik, metoder och verktyg som använts för
arbetsuppgiften samt förklarar utförligt och nyanserat
hur dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat.
Eleven redogör utförligt och nyanserat för eventuella
avvikelser från specifikationen samt den egna
arbetsinsatsen. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och
resultat med nyanserade omdömen samt ger förslag på
hur arbetet kan förbättras. I redogörelser och förklaringar
använder eleven med viss säkerhet korrekt fackspråk.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller
han med säkerhet den egna förmågan och situationens
krav.
Eleven redogör för material, teknik, metoder och verktyg som använts för arbetsuppgiften
samt förklarar hur dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat. Eleven redogör för
eventuella avvikelser från specifikationen samt den egna arbetsinsatsen. Dessutom
utvärderar eleven sitt arbete och resultat med omdömen. I redogörelser och förklaringar
använder eleven korrekt fackspråk.
1. Vad ska eleven göra? – Redogöra för material/utrustning, förklara hur faktorer påverkar kvalitet
och slutresultat. Redogöra för avvikelser, utvärdera sitt arbete och använda korrekt fackspråk.
2. Vad bedömer ni? – Med vilken kvalitet eleven gör sin val och använder materialet/utrustning
(E) – översiktligt, enkla, med viss säkerhet
(C) – utförligt, nyanserade, med viss säkerhet
(A) – utförligt och nyanserat, nyanserade, med viss säkerhet
3. Frågor att tänka på:
•
Vilken undervisning krävs?
•
Vilka bedömningsformer är möjliga?
•
Vad innebär värdeorden och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer?
•
Vad innebär ett korrekt fackspråk och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer?
Hygien 100 p kunskapskrav i matrisform
Betyget E
Betyget C
Betyget A
Eleven identifierar med viss säkerhet
förekomster av mikroorganismer samt
beskriver översiktligt deras betydelse i
samband
med
livsmedelshantering.
Dessutom beskriver eleven översiktligt
livsmedelsburna smittor och förgiftningar.
I sitt arbete hanterar eleven livsmedel på ett
hygieniskt sätt samt redogör översiktligt för
risker i hanteringen och arbetet. Dessutom
utför eleven i samråd med handledare
provtagningar på råvaror och färdiga
livsmedelsprodukter. Efter genomfört arbete
rengör eleven noggrant utrustning och
lokaler
enligt
krav
för
säker
livsmedelshantering.
Eleven följer lagar och andra bestämmelser,
följer
system
för
kontroll
av
livsmedelshygien samt utför i samråd med
handledare egenkontroll. Eleven motiverar
översiktligt sitt handlande utifrån god
hygienpraxis, lagar och andra bestämmelser.
När eleven samråder med handledare
bedömer hon eller han med viss säkerhet
den egna förmågan och situationens krav.
Eleven identifierar med viss säkerhet
förekomster av mikroorganismer samt
beskriver utförligt deras betydelse i
samband
med
livsmedelshantering.
Dessutom beskriver eleven utförligt
livsmedelsburna smittor och förgiftningar. I
sitt arbete hanterar eleven livsmedel på ett
hygieniskt sätt samt redogör utförligt för
risker i hanteringen och arbetet. Dessutom
utför eleven efter samråd med handledare
provtagningar på råvaror och färdiga
livsmedelsprodukter. Efter genomfört arbete
rengör eleven noggrant utrustning och
lokaler
enligt
krav
för
säker
livsmedelshantering. Eleven följer lagar och
andra bestämmelser, följer system för
kontroll av livsmedelshygien samt utför
efter samråd med handledare egenkontroll.
Eleven motiverar utförligt sitt handlande
utifrån god hygienpraxis, lagar och andra
bestämmelser. När eleven samråder med
handledare bedömer hon eller han med viss
säkerhet den egna förmågan och
situationens krav.
Eleven
identifierar
med
säkerhet
förekomster av mikroorganismer samt
beskriver utförligt och nyanserat deras
betydelse
i
samband
med
livsmedelshantering. Dessutom beskriver
eleven
utförligt
och
nyanserat
livsmedelsburna smittor och förgiftningar. I
sitt arbete hanterar eleven livsmedel på ett
hygieniskt sätt samt redogör utförligt och
nyanserat för risker i hanteringen och
arbetet. Dessutom utför eleven efter
samråd med handledare provtagningar på
råvaror och färdiga livsmedelsprodukter.
Efter genomfört arbete rengör eleven
noggrant och metodiskt utrustning och
lokaler
enligt
krav
för
säker
livsmedelshantering. Eleven följer lagar och
andra bestämmelser, följer system för
kontroll av livsmedelshygien samt utför
efter samråd med handledare egenkontoll.
Eleven motiverar utförligt och nyanserat
sitt handlande utifrån god hygienpraxis,
lagar och andra bestämmelser.
När eleven samråder med handledare
bedömer hon eller han med säkerhet den
egna förmågan och situationens krav.
Att tänka på gällande Hygien 100p:
1. Fundera över vad värdeorden betyder för er, utifrån den
generella beskrivningen från Skolverket gällande ”översiktligt”
och ”utförligt & nyanserat”
2. Tänk på begreppen ”i samråd” och ”efter samråd” både på C
och A står det ”efter samråd” hur ser ni på skillnaden mellan de
båda? Tänk också på att även den elev som utför sitt kunnande
med A-kvalitet också får fråga och be om hjälp dvs. ”efter
samråd”.
3. När det gäller värdeorden ”Med viss säkerhet” så skriver man i
Gymnasieboken 2011 att det i t.ex. yrkesämnen handlar om
säkert handlag/procedurkunskap (se sid.54 och framåt)
Värdeord
Översiktligt
Tar upp väsentliga delar
Ungefärlig och inte så exakt
Kortfattad (kvantitativ)
Utförligt och nyanserat
Mer exakt,
Fyllig och innehållsrik
Flera olika perspektiv
Ur Skolverkets kommentarmaterial
Värdeord och kunskapskraven
Enkla omdömen
basala analyser
är övergripande till sin
karaktär
har tydliga inslag av
subjektiva värderingar.
Utvecklade/Nyanserade
omdömen
djupare analyser
är mer specifika till sin
karaktär
värderingarna är sakliga
snarare än subjektiva.
Värdeorden
Enkla motiveringar
Allmänt hållna
Subjektiva värdeomdömen
Utvecklade motiveringar
Väger in flera olika aspekter
Baseras på allt mer
tydliggjorda
argumentationer och
tankegångar
Värdeorden
Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att
eleven
bygger
den
på
relevanta
fakta
och
sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga
källor och eventuella teorier. Det innebär också att
logiken
i
slutsatserna
eller
resonemangen
är
välgrundade.
En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda
förankring i källor och eventuella teorier, men elevens
slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor
och eventuella teorier.
När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven
belysa saken ur flera olika perspektiv.
Elever och värdeord
I: Men vad betyder nyanserat? Elever: (skratt).
E: Det är väl mer utförligt eller? E: mm. E: Alltså väldigt
mycket egna ord liksom. E: Ja. E: Och egna tankar och egna
slutsatser. E: Ja, egna tankar. E: Väldigt mycket reflektioner,
diskussion som vi får på inlämningar typ. Det är väl nästan det
man ska skriva mest, det de kollar på tror jag (…).
E: Diskussioner man har med sig själv. E: Precis. E: Det är det
de sätter betygen på egentligen. E: Det tror jag.
E: Fakta är jättelätt att hitta. E: Det är bara att skriva av. E:
Ja, men att själv tycker saker och /ska/ kunna dra,
sammanfatta, sammanfattningar. E: Visa att man har lärt sig
det. E: Förstått. E: Ja, precis.
”Specifika yrkeskunskaper identifieras bäst i sitt sammanhang. I
alla
karaktärsämneskurserna
behöver
eleverna
utföra
verklighetsanknutna aktiviteter som är relaterade till yrket.
Övergripande yrkesaktiviteter beskrivs till exempel som ”vanligt
förekommande arbetsuppgifter”, ”mer avancerade” eller mer
specifikt
som
”vanligt
förekommande
elinstallationer”.
Komplexiteten i uppgifterna beskrivs med begrepp som ”enklare”
eller ”avancerade”. Nivåerna innehåller beskrivningar om vad
eleven ska göra eller utföra som ”eleven redogör, beskriver eller
utför något”. Kvalitetsnivån på arbetet, beskrivs som ”med
säkerhet”, ”med viss säkerhet”, ”på ett säkert sätt” och ”på ett
yrkesmässigt sätt” eller ”noggrant”. För att vi ska uppnå
likvärdighet
och
kvalitet
i
bedömningar
kräver
dessa
nivåbeskrivningar att lärarna är tydliga. Eleverna kan inte veta vad
till exempel ”på ett yrkesmässigt sätt” innebär, eftersom de inte
har de nödvändiga yrkesmässiga erfarenheterna. Detta får inte
vara lärarens tysta kunskap i bedömningssituationer.”
Skolverket ”Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter”
Kursplanerna
Kommunikativ kursplan
Eleven
kan
utförligt
och
nyanserat diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll som
har betydelse för individ och
samhälle.
I
diskussionen
använder eleven kunskaper om
naturvetenskap för att ställa
utforskande frågor samt för att
ge komplexa förklaringar och
argument. Dessutom kan eleven
ge några exempel på tänkbara
ställningstaganden
eller
handlingsalternativ
samt
ger
välgrundade och nyanserade
argument för dessa.
Varför måste
vi prata hela
tiden!?!
Kommunikativ förmåga
”En förmåga som Eva Lönn upplever kan blända är
kommunikativ förmåga. Branschen vill många
gånger ha kommunikativt skickliga medarbetare.
Detta vet läraren och riskerar därmed att bli ensidig
i sin bedömning. Det är inte givet att en elev som
är
kommunikativ,
serviceinriktad
och
kundorienterad också har yrkeskompetenser inom
andra områden av utbildningen. Läraren bör
utforma olika bedömningssituationer, för att få
underlag om elevens kunskaper och färdigheter
från alla delar av kursen.”
Skolverket ”Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter”
Bedömningsaspekter
E (enkel, grundläggande..)
(komplext, mycket goda)
A
Bredd:
Magert innehåll
Utförligt innehåll
Djup:
Korta
resonemangskedjor
Långa
resonemangskedjor
Begreppsanvändning:
Vardagsord
Ämnesbegrepp
Problematisering:
Ur ett perspektiv
Ur olika perspektiv
Konkretisering:
Exemplifierar ej
Relevanta exempel
Bedömning
”Att göra det viktigaste bedömbart och inte det lätt bedömningsbara viktigast”
Astrid Petterson & Gudrun Erickson
Bedömning
• Validitet – bedöma det som ska bedömas, eller mäta
det som skall mätas. vad mäter bedömningen och hur
går jag till väga när jag bedömer detta (relevans &
trovärdighet).
• Reliabilitet – rättvisa, likvärdighet och att minimera
inflytandet av slump. En bedömning har maximal
reliabilitet om den leder till samma omdöme oavsett
vem som bedömer eller när och var bedömningen
sker (tillförlitlighet).
• Interbedömarreliabilitet
bedömning.
–
Samverka
kring
Samstämmighet
Kunskapskrav i fysik årskurs 6. Eleven har grundläggande kunskaper om
fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva (förklara )
dessa med viss användning av begrepp.
A. Vem sägs ha upptäckt den
allmänna gravitationslagen efter att
ett äpple fallit ner i huvudet? (hög
reliabilitet men låg validitet)
B. Beskriv hur en boll rör sig när den
kastas snett uppåt. Förklara också
varför den rör sig som den gör. (hög
validitet men låg reliabilitet)
Om man hårdrar slutsatsen kan man säga att : Det som går att mäta är ointressant
och det som är intressant att mäta går inte att mäta
Betygsättning
Formativ bedömning och betyg
”Det är viktigt att eleverna upplever att
bedömningarna ända fram till att
slutbetyg sätts är till för att stödja deras
kunskapsutveckling” AR sid.25
Formativ bedömning
Formativ bedömning
Utvecklingssamtal
Betyg
Betygsättning
• Betyget beskriver den kvalitetsnivå som eleven visat i
användningen av förmågorna fram till betygstillfället, det
vill säga hur långt eleven kommit i sin utveckling när
betyget sätts.
• Betyget beskriver därför inget genomsnitt av vad eleven
presterat under en kurs, termin, läsår eller flera läsår.
• Alla betygssteg går att använda alla terminer
E
D
C
B
A
Eleven har grundläggande kunskaper om
natur-och kulturlandskap och visar det
genom att föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om processer som
formar och förändrar jordytan, samt vilka
konsekvenser det kan få för människor och
natur. I resonemangen beskriver eleven
enkla
samband
mellan
natur-och
kulturlandskap, naturresurser och hur
befolkningen är fördelad. Eleven kan även
använda geografiska begrepp på ett i
huvudsak fungerande sätt.
Betyget
D
innebär
att
kunskapskraven
för E och till
övervägande
del för C är
uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om natur-och
kulturlandskap och visar det genom att
föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om processer
som formar och förändrar jordytan, samt
vilka konsekvenser det kan få för
människor och natur. I resonemangen
beskriver
eleven
förhållandevis
komplexa samband mellan natur-och
kulturlandskap, naturresurser och hur
befolkningen är fördelad. Eleven kan även
använda geografiska begrepp på ett
relativt väl fungerande sätt.
Betyget
B
innebär
att
kunskapskrave
n för C och till
övervägande
del för A är
uppfyllda
Eleven har mycket goda kunskaper om
natur-och kulturlandskap och visar det
genom att föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om processer
som formar och förändrar jordytan, samt
vilka konsekvenser det kan få för
människor och natur. I resonemangen
beskriver eleven komplexa samband
mellan
natur-och
kulturlandskap,
naturresurser och hur befolkningen är
fördelad. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett väl fungerande
sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker på ett i
huvudsak fungerande sätt, samt för enkla
resonemang om olika källors användbarhet.
Vid fältstudier använder eleven kartor och
enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak
fungerande
sätt.
Eleven
har
grundläggande kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas namngeografi och
visar det genom att med viss säkerhet
beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör
hållbar utveckling och ger då enkla och till
viss del underbyggda förslag på miljöetiska
val och prioriteringar i vardagen. Dessutom
för eleven resonemang om orsaker till och
konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i
världen och ger då enkla och till viss del
underbyggda förslag på hur människors
levnadsvillkor kan förbättras.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker på ett relativt
väl fungerande sätt, samt för utvecklade
resonemang
om
olika
källors
användbarhet. Vid fältstudier använder
eleven kartor och enkla geografiska verktyg
på ett relativt ändamålsenligt sätt.
Eleven har goda kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas namngeografi och
visar det genom att med relativt god
säkerhet
beskriva
lägen
på
och
storleksrelationer mellan olika geografiska
objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör
hållbar utveckling och ger då utvecklade
och relativt väl underbyggda förslag på
miljöetiska val och prioriteringar i
vardagen.
Dessutom
för
eleven
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i
världen och ger då utvecklade och
relativt väl underbyggda förslag på hur
människors levnadsvillkor kan förbättras.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker på ett väl
fungerande sätt, samt för välutvecklade
resonemang om olika källors användbarhet.
Vid fältstudier använder eleven kartor och
enkla geografiska verktyg på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven
har mycket goda kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas namngeografi och
visar det genom att med god säkerhet
beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör
hållbar
utveckling
och
ger
då
välutvecklade och väl underbyggda förslag
på miljöetiska val och prioriteringar i
vardagen. Dessutom för eleven resonemang
om orsaker till och konsekvenser av
ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då
välutvecklade och väl underbyggda förslag
på hur människors levnadsvillkor kan
förbättras.
Bedömning blir betyg
APL
”Att överbrygga skillnaderna mellan lärarens
referensram och handledarens är svårt, menar
Erica. Det är inte ovanligt att handledaren ställer för
höga krav. Ett sådant område är självständighet,
där många handledare vill att eleven ska vara helt
självgående. Läraren ser däremot att eleven
fortfarande håller på att lära sig. Själva ordet
handledning kan också betyda olika saker: ”Inom
industrin tror man att handledning betyder ’gå vid
sidan om’. Istället handlar det om att ha någon att
rådfråga”, säger hon.”
Skolverket ”Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter”
Bedömning blir betyg
Vad betyder ”För att få A måste
alla delar på A vara uppfyllt”?
Bedömning blir betyg
Vad händer om en elev är sjuk vid
ett bedömningstillfälle?
Bedömning blir betyg
Vad händer om en elev inte visar
på tillräcklig kvalitet vid ett
bedömningstillfälle?
Lgr11 och kunskapskraven
E
D
C
B
A
Eleven har grundläggande kunskaper om
natur-och kulturlandskap och visar det
genom att föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om processer som
formar och förändrar jordytan, samt vilka
konsekvenser det kan få för människor och
natur. I resonemangen beskriver eleven
enkla
samband
mellan
natur-och
kulturlandskap, naturresurser och hur
befolkningen är fördelad. Eleven kan även
använda geografiska begrepp på ett i
huvudsak fungerande sätt.
Betyget
D
innebär
att
kunskapskraven
för E och till
övervägande
del för C är
uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om natur-och
kulturlandskap och visar det genom att
föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om processer
som formar och förändrar jordytan, samt
vilka konsekvenser det kan få för
människor och natur. I resonemangen
beskriver
eleven
förhållandevis
komplexa samband mellan natur-och
kulturlandskap, naturresurser och hur
befolkningen är fördelad. Eleven kan även
använda geografiska begrepp på ett
relativt väl fungerande sätt.
Betyget
B
innebär
att
kunskapskrave
n för C och till
övervägande
del för A är
uppfyllda
Eleven har mycket goda kunskaper om
natur-och kulturlandskap och visar det
genom att föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om processer
som formar och förändrar jordytan, samt
vilka konsekvenser det kan få för
människor och natur. I resonemangen
beskriver eleven komplexa samband
mellan
natur-och
kulturlandskap,
naturresurser och hur befolkningen är
fördelad. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett väl fungerande
sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker på ett i
huvudsak fungerande sätt, samt för enkla
resonemang om olika källors användbarhet.
Vid fältstudier använder eleven kartor och
enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak
fungerande
sätt.
Eleven
har
grundläggande kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas namngeografi och
visar det genom att med viss säkerhet
beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör
hållbar utveckling och ger då enkla och till
viss del underbyggda förslag på miljöetiska
val och prioriteringar i vardagen. Dessutom
för eleven resonemang om orsaker till och
konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i
världen och ger då enkla och till viss del
underbyggda förslag på hur människors
levnadsvillkor kan förbättras.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker på ett relativt
väl fungerande sätt, samt för utvecklade
resonemang
om
olika
källors
användbarhet. Vid fältstudier använder
eleven kartor och enkla geografiska verktyg
på ett relativt ändamålsenligt sätt.
Eleven har goda kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas namngeografi och
visar det genom att med relativt god
säkerhet
beskriva
lägen
på
och
storleksrelationer mellan olika geografiska
objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör
hållbar utveckling och ger då utvecklade
och relativt väl underbyggda förslag på
miljöetiska val och prioriteringar i
vardagen.
Dessutom
för
eleven
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i
världen och ger då utvecklade och
relativt väl underbyggda förslag på hur
människors levnadsvillkor kan förbättras.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker på ett väl
fungerande sätt, samt för välutvecklade
resonemang om olika källors användbarhet.
Vid fältstudier använder eleven kartor och
enkla geografiska verktyg på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven
har mycket goda kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas namngeografi och
visar det genom att med god säkerhet
beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör
hållbar
utveckling
och
ger
då
välutvecklade och väl underbyggda förslag
på miljöetiska val och prioriteringar i
vardagen. Dessutom för eleven resonemang
om orsaker till och konsekvenser av
ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då
välutvecklade och väl underbyggda förslag
på hur människors levnadsvillkor kan
förbättras.
E
D
C
B
A
Eleven har grundläggande kunskaper om
natur-och kulturlandskap och visar det
genom att föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang om processer som
formar och förändrar jordytan, samt vilka
konsekvenser det kan få för människor och
natur. I resonemangen beskriver eleven
enkla
samband
mellan
natur-och
kulturlandskap, naturresurser och hur
befolkningen är fördelad. Eleven kan även
använda geografiska begrepp på ett i
huvudsak fungerande sätt.
Betyget
D
innebär
att
kunskapskraven
för E och till
övervägande
del för C är
uppfyllda.
Eleven har goda kunskaper om natur-och
kulturlandskap och visar det genom att
föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om processer
som formar och förändrar jordytan, samt
vilka konsekvenser det kan få för
människor och natur. I resonemangen
beskriver
eleven
förhållandevis
komplexa samband mellan natur-och
kulturlandskap, naturresurser och hur
befolkningen är fördelad. Eleven kan även
använda geografiska begrepp på ett
relativt väl fungerande sätt.
Betyget
B
innebär
att
kunskapskrave
n för C och till
övervägande
del för A är
uppfyllda
Eleven har mycket goda kunskaper om
natur-och kulturlandskap och visar det
genom att föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om processer
som formar och förändrar jordytan, samt
vilka konsekvenser det kan få för
människor och natur. I resonemangen
beskriver eleven komplexa samband
mellan
natur-och
kulturlandskap,
naturresurser och hur befolkningen är
fördelad. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett väl fungerande
sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker på ett i
huvudsak fungerande sätt, samt för enkla
resonemang om olika källors användbarhet.
Vid fältstudier använder eleven kartor och
enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak
fungerande
sätt.
Eleven
har
grundläggande kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas namngeografi och
visar det genom att med viss säkerhet
beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör
hållbar utveckling och ger då enkla och till
viss del underbyggda förslag på miljöetiska
val och prioriteringar i vardagen. Dessutom
för eleven resonemang om orsaker till och
konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i
världen och ger då enkla och till viss del
underbyggda förslag på hur människors
levnadsvillkor kan förbättras.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker på ett relativt
väl fungerande sätt, samt för utvecklade
resonemang
om
olika
källors
användbarhet. Vid fältstudier använder
eleven kartor och enkla geografiska verktyg
på ett relativt ändamålsenligt sätt.
Eleven har goda kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas namngeografi och
visar det genom att med relativt god
säkerhet
beskriva
lägen
på
och
storleksrelationer mellan olika geografiska
objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör
hållbar utveckling och ger då utvecklade
och relativt väl underbyggda förslag på
miljöetiska val och prioriteringar i
vardagen.
Dessutom
för
eleven
resonemang om orsaker till och
konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i
världen och ger då utvecklade och
relativt väl underbyggda förslag på hur
människors levnadsvillkor kan förbättras.
Eleven kan undersöka omvärlden och
använder då kartor och andra geografiska
källor, metoder och tekniker på ett väl
fungerande sätt, samt för välutvecklade
resonemang om olika källors användbarhet.
Vid fältstudier använder eleven kartor och
enkla geografiska verktyg på ett
ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven
har mycket goda kunskaper om Sveriges,
Nordens och Europas namngeografi och
visar det genom att med god säkerhet
beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör
hållbar
utveckling
och
ger
då
välutvecklade och väl underbyggda förslag
på miljöetiska val och prioriteringar i
vardagen. Dessutom för eleven resonemang
om orsaker till och konsekvenser av
ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då
välutvecklade och väl underbyggda förslag
på hur människors levnadsvillkor kan
förbättras.
Diskussion & Frågor
Kontakt!
Anna Karlefjärd
anna.karlefjard@kau.se
http://annakarlefjard.se