docTrögare ute i världen - Di Annons
download 
Report Transcription
Trögare ute i världen - Di Annons
STÅL & GRUVOR Trögare ute i världen Produktion av råstål i Sverige ■ Miljoner ton Den globala stålproduktioen ökade globalt med bara 0,8 procent i fjol, men i Sverige ökade produktionen med 3 procent. 4,8 Tillförsel av handelsfärdigt stål, miljoner ton 977 1 042 1 142 4,9 4,3 4,4 4,5 2012 2013 2014 2,8 1 224 1 206 1 306 1 410 1 475 1 531 1 562 2009 2010 2011 Svensk stålexport 1 141 ■ Januari–oktober 2014, andel i procent Tyskland 17 Övriga 33 USA 9 Italien 7 Norge 6 Totalt 34 mdr kr Storbritannien 6 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Jernkontoret Kina 5 Frankrike 4 Polen 5 Finland 4 2014* *Prognos oktober 2014 GRAFIK: LINDA FRIES-ÅMAN: FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK Laddat för stålaffärer D en svenska råÂ�ståls produktionen ökade med 3 pro cent under 2014 till 4,5 miljoner ton tack vare en växande efter frågan från viktiga export marknader som Tyskland, USA och Storbritannien. Den globala stålproduktionen ökade samtidigt med endast 0,8 procent, huvudsakligen till följd av en väsentligt lägre tillväxttakt i Kina. ”Det är positivt att Sverige har kunnat öka sin produk tion och sin export i en global marknad som är tuff. Värdet på den svenska stålexporten ökade med 10 procent i fjol”, säger Mathias Ternell, han delspolitisk chef vid Jernkon toret. Cirka 17 procent av svensk stålexport går till Tyskland medan USA är den näst vikti gaste marknaden med en andel på omkring 9 procent. ”Motorn för stålkonsum tionen i världen 2014 var USA, som har haft en positiv utveck ling i industriproduktionen ända sedan finanskrisen”, säger Mathias Ternell. Efterfrågan på stål i Sverige sjönk dock med 5 procent i╯fjol, enligt Jernkontorets sta tistik. ”Konsumtionen i Sverige vände ned under andra halv året. Den förstärkning av marknaden vi såg i under 2013 bröts under sommaren 2014. Orsaken var att efterfrå gan från fordonssektorn minskade och att metallindu strin och verkstad var fortsatt svaga”, Mathias Ternell. Konjunkturutsikterna i Europa och Sverige tyder på en svag efterfrågetillväxt på stål under 2015. Di ser dock flera faktorer som ändå kan innebära att förutsättningarna blir gynn samma för svensk stålindustri under 2015: ºDen europeiska centralban kens kraftiga stimulanser genom tillgångsköp ökar möj ligheten för att den europeiska industrikonjunkturen lyfter. ºFörsvagningen av den svenska kronan ökar export industrins konkurrenskraft. Ett osäkerhetsmoment är dock hur ECB:s stimulanser påverkar eurons ställning mot kronan. ºEnergikostnadsÂ�situaÂ�tionen har förbättrats och gör svensk basindustri mer konkurrens kraftig. Den största händelsen i svensk stålindustri under 2014 var givetvis SSAB:s för värv av Rautaruukki. Strate giskt förefaller samgåendet ”Di ser flera faktorer som kan innebära att förutsättningarna blir gynnsamma för svensk stålindustri.” fortfarande var klockrent, men SSAB har mycket att bevisa innan det går att dra slutsatsen att affären blev lyckad. En betydande missräkning för SSAB och vd:n Martin Lindqvist är att arkitekten bakom samgåendet – SSAB:s ordförande Sverker MartinLöf – exakt på dagen ett år efter att affären blev känd tvingades meddela att han avgår. Chansen är god för att 2015 också blir ett år med spän nande affärer i svensk stål industri. Ovako gjorde opera tionellt stora framsteg under 2014. Skulle efterfrågan från den europeiska verkstadsindu strin bli bättre än väntat under 2015 och det starka börskli matet håller i sig är det högst sannolikt att ägaren, riskkapi talbolaget Triton, väljer att börsnotera Ovako senare i år. Någon form av konsolide ring bland stålgrossisterna ligger också i korten. Dels till följd av konsekvenserna av samgåendet mellan Rauta ruukki och SSAB får på den svenska marknaden, men dels framför allt till följd av den svaga lönsamheten i sektorn. 10 000-kronorsfrågan i år är vad som händer med råÂ�varupriserna och då framför allt järnmalmspriset efter raset på 50 procent det senaste året. ANDERS HÄGERSTRAND anders.hagerstrand@di.se 08-573 654 91 ENERGIEFFEKTIV PRODUKTION FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID Genom optimering av sitt energibehov har Ramnäs Bruk tillsammans med Mälarenergi, Sarlin, Skangass och Nordea genomfört en omfattande energieffektivisering av sin produktion. Samtidigt som man sparar lika mycket energi som krävs för att värma upp ca 200 villor under ett helt år har leveranskapaciteten av kätting fördubblats. Ramnäs Bruk producerar kvalitativ kätting för krävande förankringssystem till kunder inom offshoreindustrin. Tillsammans med följande företag har man fått en effektiv produktion och en väsentligt minskad klimat- och miljöpåverkan. Mälarenergi har finansierat och byggt om befintliga system för uppvärmning, belysning och tryckluft hos Ramnäs Bruk och därmed gjort energibesparingar på hela 4 GWh om året. Med Mälarenergis hjälp återvinner de restenergier/spillvärme från tillverkningsprocessen och använder den för uppvärmning av Ramnäs Bruks lokaler. Nordea Finans har gjort det möjligt genom en skräddarsydd finansieringslösning av den naturgasvärmda industriugnsanläggningen. Skangass har byggt en kundanpassad LNGanläggning som ger en säker och trygg försörjning av naturgas till Ramnäs Bruk. Skangass är Nordens ledande leverantör av flytande naturgas (LNG) som möjliggör att industrin kan välja den energieffektiva och rena naturgasen utan geografisk begränsning. Sarlin har levererat en naturgasvärmd industriugnsanläggning för härdning och anlöpning anpassad för att möta Ramnäs Bruks ökade behov av kapacitet. Genom deras design, val av brännare och infodring, samt innovativ värmeåtervinning, har verkningsgraden och därmed energieffektiviteten signifikant förbättrats samtidigt som produktkvaliteten säkras. 32 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI LÖRDAG 24 JANUARI 2015 SER FRAMÅT. Mervi Leivonen vid Brahestads stålverk ser fördelar med att bli en del av en större stålkoncern. EUROPACHEF. Olavi Huhtala bär ett stort ansvar för att fusionen av Nordens två största stålbolag blir lyckad. Kekkonens stål i UPPRUSTAT. Båda masugnarna i Brahestad är toppmoderna efter att nyligen renoverats. TEMPO I VERKET. I valsverket i Brahestad produceras mest tunnplåt, men också stora volymer grovplåt. En viktig konkurrensfördel för För exakt ett år sedan var den finländska stålstaden Brahestad i chock. Nyheten att den finländska staten skulle sälja stadens största arbetsgivare Rautaruukki till SSAB slog ned som en bomb. ”Men med tiden har vi sett många för delar med att bli en del av SSAB”, säger Mervi Leinonen, processutvecklingschef vid stålverket i Brahestad. som de kämpat mot i decen nier. Rubrikerna var negativa i tidningarna – många und rade varför man i Finland inte kunde utveckla industrin själv, minns Olavi Huhtala, som nu är SSAB:s EuropaÂ�chef. På morgonen den 22 januari blev SSAB:s bud på ärke konkurrenten Rautaruukki officiellt. Hjärtat av det före tag som SSAB köpte finns i Brahestad, eller Raahe som den numera helfinska staden heter på finska. I Brahestad sker all stål produktion och där arbetar 2â•8̄00 av företagets 8â•› 500 anställda. Det var den legen dariske finländske presiden ten Urho Kekkonen, president mellan 1956–1982, som omkring 1960 bestämde att Brahestad var den rätta plat sen för statens nya stålbolag. Därför står han staty i staden och enligt en historia bestämde Kekkonen att stål verksamheten skulle förläg gas till Brahestad när han under en skidtur där blev bju den på väldigt god havtorns saft. Från Ruukki till SSAB Olavi Huhtala är en av tre medlemmar i Rautaruukkis tidigare ledning som nu ingår i SSAB:s koncernledning. För ett år sedan hade han den utmanande uppgiften att för klara för personalen varför affären med SSAB var bra. ”Först var det en kalldusch här bland de anställda. Man förstod inte hur man kunde sälja Ruukki, för försäljarna var det svårt att inse att de skulle bli kolleger med dem ”Logisk affär” Han började arbeta på Rautaruukki 1987, 25 år gammal, och skulle ha varit en given kandidat till att bli ny koncernchef om affären med SSAB inte blivit av. Men någon besvikelse över att RautaÂ� ruukki blev svenskt säger han sig aldrig ha känt. ”Jag var med i processen som ledde till affären och den är fullständigt logisk. Det var uppenbart att både Ruukki och SSAB måste sänka kost nadsbasen dramatiskt för att vara konkurrenskraftiga och därför var samgåendet nöd vändigt.” Rautaruukki är nu också en del av en mer internationell stålkoncern. ”Det är positivt att bli en del av SSAB som har verksamhet över hela världen, med bland annat produktion i USA. Det OMSKYLTAT. Nu står det SSAB i stället för Rauta ruukki på skyltarna i Finlands anrika stålstad. Härifrån kommer järnmalmen RYSSLAND Malmberget Kostamus Luleå SVERIGE Brahestad FINLAND Tavastehus ger många utvecklingsmöjlig heter för de anställda”, säger Olavi Huhtala. Under våren och sommaren förra året minskade också oron bland personalen för vilka konsekvenser samgåen det med SSAB skulle få. Kan ske beroende på att inget tyd ligt egentligen har förändras i Brahestad ännu – förutom att alla Rautaruukkis skyltar byt tes ut mot SSAB-skyltar direkt efter att EU godkände affären. ”Den mest tydliga effekten hittills är att vi har kunnat börja ha helt öppna möten med våra kolleger i Luleå för att utbyta kunskap och erfa renheter i bland annat utveck lingsfrågor. Det är positivt”, säger Mervi Leinonen, som är chef för tolv personer som jobbar med processutveckling vid stålverket. Samordning väntar Men snart måste det rimligen hända saker som får märkbara effekter på produktions orterna. För ett av huvudsyf tena med SSAB:s förvärv är att produktionen ska samordnas. ”Planeringen av hur vi ska koordinera verksamheterna har skett på huvudkontoren i Stockholm och Helsingfors. Men innan jul började vi involvera och informera persoÂ�nalen på produktions orterna”, säger Olavi Huhtala. Ugnarna på högvarv En av få saker, som SSAB har varit tydligt med, är att det finns betydande pengar att spara genom att utnyttja kon cernens fem masugnar mer effektivt. I Brahestad finns två masugnar som har en total kapacitet på 2,6 miljoner ton stål per år. Båda har nyligen genomgått det omfattade underhållsstopp för omställ ning som SSAB:s största mas ugn, som finns i Luleå, ska göra i sommar. ”Masugnarna körs nu med 85 procents kapacitetsutnytt jande”, säger Markku Veto niemi, chef för järnproduk tion. I Sverige köper SSAB alla pellets till sina masugnar från LKAB, medan det i Brahestad finns en lång tradition av att köpa malm även från ryska Severstal. Nu köps 80–90 pro DAGENS INDUSTRI LÖRDAG 24 JANUARI 2015 33 STÅL OCH GRUVOR Di Fakta n SSAB i Brahestad ■■Produktionskapacitet i Brahestad är 2,6 miljoner ton stål per år. ■■2014 producerades cirka 2,2 miljoner ton stål i Brahestad. ■■Antal anställda i Brahestad: Cirka 2 800. Genomsnittsåldern är 46 år. ■■Industriområdet är på 500 hektar stort och inklu derar en egen hamn. ■■Stora investeringar som nyligen har genomförts: renovering av masugnar, miljöinvesteringar. ■■Pågående investeringar: nytt kraftverk för 121 miljo ner euro, pulveriserad kol injektion i masugn för 65 miljoner euro, samt utbyte av konverter i stålverk för 30 miljoner euro. Rautaruukki börsintroducerades 1994 ■■Bildades 1960 av den finländska staten. ■■Börsnoterades 1994, Â�staten stannade som huvud ägare. ■■Bolagets namn på HelÂ�Â�singforsbörsen var Rauta ruukki, men marknads föringsÂ�namnet var Ruukki. ■■SSAB lade ett aktiebase rat bud på bolaget den 22 januari 2014, värdet på budet var 10,1 miljarder kronor. ■■Efter godkännandet av EU blev Rautaruukki en del av SSAB den 1 september 2014. svenska händer Brahestad är att förmågan att leverera snabbt till Centraleuropa. cent från LKAB och resten från Ryssland. ”Brahestad har två leveran törer för att den ryska malmen transporteras med tåg hit. Det har varit ganska många vint rar då isläget varit svårt och det inte har gått att transpor tera malm från Luleå över Bottenviken – då har tågför bindelsen varit en försäkring. Vår plan är att fortsätta affä rerna med både den ryska sidan och med LKAB”, säger Olavi Huhtala. Men det är ju avsevärt Â�närmare till Severstals gruva i ryska Kostamus än till Malmberget. Varför köper ni inte mer från Ryssland? ”För ett par decennier sedan köpte Ruukki den största delen av järnmalmen från Ryssland, men i nuva rande situation i Ryssland vill vi inte öka exponeringen där. Dessutom finns tekniska för klaringar till att vi köper mest av LKAB, kvaliteten är inte likadan, men vi blandar dem i masugnen”, säger Olavi Huhtala. Ett antal fördelar Säkra och snabba leveranser är annars en viktig konkur rensfördel för Brahestad, enligt Olavi Huhtala. ”När vi har både stålverk och valsverk på samma plats STÅLBAD. I valsverket hettas tunnplåten upp till långt över 1╯000 grader. kan vi ofta leverera snabbare till Tyskland än våra tyska konkurrenter. Vi kan tillverka mycket snabbt tack vare det integrerade systemet.” I valsverket i Brahestad finns ett bandverk för tunn plåt och ett kvartoverk för grovplåt. Därmed är Brahe stad något av en kombination av SSAB:s svenska valsverk där Borlänge producerar tunnplåt, och Oxelösund till verkar grovplåt. I Brahestad finns en något äldre version av den kyl sträcka som SSAB köpte till Borlänge för drygt 1,4 miljar der kronor för två år sedan. Enligt Olavi Huhtala håller Borlänges kylsträcka högre kvalitet eftersom den är nyare. Tunn information Europachefen vill inte ge några indikationer på hur SSAB ska optimera sin tunn plåtsproduktion, i stället lyfter han fram en fördel med att producera varmvalsad tunn plåt både i Borlänge och i BraheÂ�stad. ”Det är en trygghet för kun derna. Om något händer på det ena stället så kan vi leve rera från det andra”, säger han. Från Brahestad skickas även tunnplåt till Tavastehus där SSAB genom förvärvet av Rautaruukki har kapacitet för att kallvalsa och måla 1,2 mil joner ton plåt per år. Genom förvärvet av Rauta ruukki har SSAB också blivit Nordens ledande producent av rör. Tillsammans kan bola gen erbjuda ett bredare utbud av produkter vilket öppnar nya försäljningsmöjligheter bland annat i bilindustrin. ”Jag ska träffa flera stora företag den närmaste tiden som vi inte har levererat till tidigare. Jag ser det som att de vill träffa oss för att vi nu har en bredare produktpalett och de kan köpa allt från en kon takt i SSAB”, säger Olavi Huh tala. Di Brahestad n Foto: CLAES - GÖRAN FLINCK Text: ANDERS HÄGERSTRAND red@di.se 08-573 650 00 Behöver Du en ny Plåtleverantör? Vi klipper och spaltar all tunnplåt och bandplåt. Kompetent! Flexibelt! Pålitligt! Långsiktigt! Hur kan vi hjälpa Dig? Blekegatan 7, 652 21 KARLSTAD tel: 054 85 13 20 www.arcelormittalbegroup.se 34 STÅL OCH GRUVOR Plåt, stång och rör mm Stål, Rostfritt, Aluminium, Mässing och Koppar Vi vattenskär, sågar och klipper till önskad storlek och form. Hämtlager & Utkörning. Snabba leveranser. i samarbete med Slunghjulsmaskiner, uppbyggnad och användning Stockholms Vattenskärning, Kraftvägen 32, 196 37 Kungsängen Tel 08-583 525 50, 072-506 63 14, Fax 08-583 525 45 h2o@vattenskarning.se www.vattenskarning.se En modern Nestorn: ”Branschen har goda Rensmedel för blästring Under Hindersmässan i Örebro i år gör stål- och gruvindustrin en storsatsning på att locka till sig studenter. ”Jag är positivt inställd till svensk basÂ� industris framtid. Men en kritisk faktor är att attrahera unga människor till de här industrierna”, säger Anders Ullberg, ordÂ� förande för Boliden och BergshandÂ�Â� Â�teÂ�ringens Vänner. Hög kvalitet och korta leveranstider Steel shot och steel grit – Tackjärnsgranulat – Rostfritt Rens/Blästermedel. Blästermedel direkt från egen tillverkning utan mellanhänder. Säkra leveranser tack vare produktion på 14 orter world wide. Korta leveranstider från lager i Västerås eller direkt ifrån fabrik (24 T laster). Patrik Stiernstrand Vi jobbar långsiktigt med våra kunder som kostnadsfritt erhåller: ● Ständigt förbättring via tillståndskontroll av Era maskiner vilket ger sänkta produktionskostnader. ● Nyttjande av WINOA testcenter för offline provning ● Utbildning av Er personal i blästerprocessen och dess uppbyggnad www.winoa.com www.wabrasives.com www.metabrasive.se www.metabrasive.com Metabrasive AB, Skårsled 3, Box 14001, 400 20 Göteborg Tel. 031-703 71 09. Fax 031-703 71 04. www.metabrasive.se TRADITION OCH FRAMTID. Anders Ullberg har en lång karriär inom stål- och gruvindustrin bakom wabrasives.com VDhar / Scandinavian Manager Anders Ullberg haft tunga i olikaSales grupperingar, och självposter i svenskpatrik.stiernstrand@wabrasives.com stål- och gruv- klart ska man ha lite kul industri i tre decennier. Först också”, säger Anders Ullberg. som finansdirektör och vd för Det är turbulenta tider inom SSAB och under de Skårs senasteLedbåde stål- 63 och Göteborg stora delar av Besöksadress: 3, 412 nio åren har han varit ordfö- gruvindustrin. Hur ser du på Postadress: 400 20 framtid? Göteborg rande för Boliden. Box 14001, branschernas Sedan 2006 är han även positivt Office:”Jag +46är31 703inställd 71 09till ordförande för gruv- och stål- basindustrin i Sverige. Bara vi 31 703 71 04 industrins intresseorganiÂ� Fax: har+46 en rimlig kostnadsstruksation Bergshandteringens tur i+46 landet703 och vi har192 energiÂ� Mobile: 342 Vänner, BHV, och på årsmötet frågan löst så har branschen www.metabrasive.se i dag, som traditionsenligt goda förutsättningar att ordnas i samband med Hin- utvecklas. Inom gruvindudersmässan, väntas han åter- strin har både LKAB och Boliväljas för tionde gången den visat god förmåga att investera i rätt projekt och i följd. BHV fyllde 150 år i fjol och vara effektiva. På stålsidan är det inte bara SSAB som satsar i år har ni jubileum med över 800 gäster. Varför är förÂ� på nischprodukter utan även eningen fortfarande betydelOvako har en kraftig nischsefull? orientering.” ”Det är en viktig mötesplats Anders Ullberg lämnade för folk i branscherna där man stålindustrin och blev ordÂ� kan träffas för att diskutera förande för Boliden i mitten av 00-talet. Det var ungefär samtidigt som gruvsektorn fick ett stort uppsving medan stålsektorn gick mot sämre tider. ”Det var inte därför jag bytte, men visst växlade jag till något som har fått en mycket bättre värdeÂ� utveckling. OmÂ�Â�kring 2006 började gruvindustrin dra till följd av hög efterfrågan på råvaror som järnmalm, koppar och zink från Kina. DärÂ� emot fick de som förädlar malmen, till exempel stålföretagen, sämre betingelser från slutet av 2008 vilket pressade lönsamheten”, säger Anders Ullberg. Kommer trenden att gruvorna är vinnare att hålla i sig? ”Jag ser inget skifte just nu. Men beroende på bland annat kapacitetsutbyggnad i olika delar av förädlingskedjan så kommer det alltid att skifta vem som tar största delen av kakan. Det är ingen som åker upp i stjärnorna och befinner sig där i evig tid.” Under årets Hindersmässa ordnar ni speciella arrangemang för studenter. Vad borde göra gruv- och stålÂ� industrin intressant för dagens unga? 35 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI LÖRDAG 24 JANUARI 2015 Slår tillbaka mot ministerns stålutspel 3 Frågor till... Bo-Erik Pers ■■Vd för stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Landsbygdsminister SvenErik Bucht sa i förra veckan att svensk mat är det nya stålet för svensk export. Håller stålet på att förlora statusen som en viktig exportprodukt? ”Jag tycker inte det, men däremot är det ett tufft läge med kraftig konkurrens och överkapacitet på stålsidan. Det är därför viktigt att den svenska stålindustrin har siktet inställt på avancerade stål och nischaffärer. Inom dessa områden är vår stålindustri stark och har potential att utvecklas fortare än konkurrenterna.” Vilka är nyckelfaktorerna för att svenskt nischstål ska klara konkurrensen? ”Vi måste säkerställa en fortsatt stark och ledande position inom de avancerade stålen. Det ställer krav på ett allt högre tempo inom forskning och produktutveckling. Det andra är att vi måste bli ännu bättre på att hjälpa kunderna att använda våra material på ett sätt som ger konkurrensfördelar för dem.” I SR-programmet ”Kaliber” i söndags påstod man att tusentals av de cirka 15╯000 jobb som finns i er industri är hotade. Är det så? ”Klarar vi inte att fortsatt förändra vår industri, så att vi ökar andelen nischaffärer, då kan det ligga ett uns av sanning i det där – men jag tror att vi lyckas. Svensk stålindustri har företag som jobbar i nära samarbete med sina kunder och erbjuder även tjänster och service.” ANDERS HÄGERSTRAND Stålindustrin vill bli en ännu starkare aktör i omvandlingen till det hållbara samhället och ta ett större ansvar för människa och miljö. Därför beslutade stålindustrin i Sverige i mars 2013 om en branschgemensam vision för 2050: sig. Han ser goda skäl för studenter att söka sig till branschen. industri FOTO: JONATAN BYLARS förutsättningar” ”Det är att i våra industrier använder men den moderna högteknologin. Man får arbeta med kraftigt automatiserade processer och applicera högteknologi i en konkret verksamhet. En annan sak är att de produkter som vi och våra kunder gör är en förutsättning för det moderna samhället. Det är intressant att vara med och påverka de produkterna i ett tidigt skede. Antingen i gruva eller i förädling.” Vilket är ditt huvudbudskap i anförandet till studenterna under Hindersmässan? ”Att det inte går att planera sin karriär. Men man måste vara beredd att ta beslut ett par gånger i livet.” Vilka beslut var viktigast för din karriär? ”Det ena är att jag lämnade doktorsutbildningen på Handels och började jobba i industrin. Det andra är jag bytte till stålet från varvsindustrin och fick en väldigt stimulerande tid där.” Vilka är dina viktigaste beslut som företagsledare? ”Det ena är den struktur vi satte för SSAB 1987–1988, den blev riktigt bra och bar länge. Det andra är att få vara med i utvecklingen av de nischade produkterna på SSAB”, säger Anders Ullberg. ANDERS HÄGERSTRAND anders.hagerstrand@di.se 08-573 654 91 Di Fakta n Anders Ullberg ■■Född: 1946, uppväxt på Kungsholmen i Stockholm. ■■Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm, samt studier på KTH. ■■Nuvarande uppdrag: Sty relseordförande för bland annat Boliden, BE Group, Studsvik och Bergshand teringens Vänner. Styrelsemedlem i bland annat Atlas Copco, Åkers och Beijer Alma. ■■Tidigare uppdrag: Vd för SSAB 2001–2006, vice vd 1988–2001, finans direktör SSAB 1984–1988, samt ekonomidirektör på Svenska Varv. Med visionen följer tre åtaganden: VI LEDER TEKNIKUTVECKLINGEN Vår forskning och innovation revolutionerar tekniken i framtidens samhällen. Våra stål utmanar ständigt teknikens gränser. VI FÖDER KREATIVA INDIVIDER Vår arbetsmiljö stimulerar människor att utveckla nya samhällslösningar i global samverkan. Vår kreativitet utmanar ständigt tankens gränser. VI SKAPAR MILJÖNYTTA Vår tillverkning använder resurser så effektivt att inget annat än samhällsnyttiga produkter lämnar företagen. Våra ambitioner utmanar ständigt det möjligas gränser. 36 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI LÖRDAG 24 JANUARI 2015 Stjärnglans efter YTKEMISK PROCESS. Jenny Gotthardsson jobbar hårt för att ytterligare optimera den viktiga flotationsprocessen i anrikningsverket i Garpenberg. I processen anrikas malmen och värdemineral separeras från gråberget. LÅNG ERFARENHET. Lars Carlsson, som arbetat i Garpenberggruvan i över 25 år, bevakar den krossade malmen som är på väg in hissen som transporterar malmen från gruvan. BEVAKAR PROCESSEN. Carolin Johansson, processoperatör i anrikningsverket, bevakar att malning, flotation och avvattning fortlöper som det ska. UNDER JORD. Anställda vid Garpenbergruvan väntar på att få åka cirka 1╯100 meter ned under markytan. I personalhissen finns plats för 40 personer. Di Fakta n Nya Garpenberggruvan ■■Produktionskapacitet: 2,5 miljoner ton malm per år. ■■Bergschaktet: 6,5 meter i diameter, ned till 1 175 meter, pålastning sker på nivå 1 150 meter. ■■Personschaktet: 4,5 meter i diameter, går ned till 1 070 meter, nedersta avstigningsnivå: 1 054 meter. ■■Bergspelet: Kapacitet på 28,5 ton per skip, hastighet 17 meter per sekund, 416 ton per timme. ■■Personspelet: kapacitet 40 personer (två våningar), hastighet 8 m/s. ■■Anrikningsverk: längd: 208 meter, bredd: 37 meter, höjd: 40 meter. Miljardinvesteringarna ■■Boliden investerade 3,9 miljarder kronor i Garpenberg 2011–2014. Investeringarna fördelades på följande: ºAnrikningsverk: 900 Mkr. ºProcessutrustning och installationer i verk: 900 Mkr. ºTvå schakt, krossrum, orter: 800 Mkr. ºKrossar, spel, pumpar och andra anläggningar under jord: 800 Mkr. ºÖvrigt: 500 Mkr. 37 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI LÖRDAG 24 JANUARI 2015 nedläggningshot Gruvmörker byttes till succé för Boliden i Garpenberg Efter två dramatiska decennier med nedläggningshot, civil olydnad och befarade kostnadsöverksridningar i miljardklassen är Bolidens anrika gruva i Garpenberg den lysande stjärnan i svensk gruvindustri. ”Historien och det tidigare nedläggningshotet har skapat ett stort engagemang bland de anställda”, säger Garpenbergs chef Hans Jönsson. Basmetallen zink används främst för galvanisering av stål. I Sverige kommer det under de närmaste åren att brytas mer zink än någonsin tidigare. Detta tack vare Boli dens expansion av zinkgruvan i Garpenberg, som är Sveriges äldsta gruvområde som fort farande är i drift. När Bolidens investering på 3,9 miljarder kronor i Gar penberg ger full effekt på pro duktionen, i slutet av det här året, kommer 2,5 miljoner ton malm att förädlas i det nybyggda anrikningsverket varje år. Före investeringen producerade Boliden 1,4 ton malm i Garpenberg. Viktig för kommunen Hittills är expansionen av Garpenberg en framgång för Bolidens ägare. Att det går bra för gruvan är också av största vikt för Hedemora kommun där den är den i särklass största arbetsgivaren och har blivit extra betydelsefull sedan andra storföretag, till exempel Outokumpu, har reducerat sin verksamheter i regionen. ”2011 jobbade 320 perso ner här, men vi ökar nu till över 400. Det har inte varit några problem att hitta kvali ficerad personal när andra bolag i regionen snarare drar ned”, säger Hans Jönsson. Förutom att öka produk tionstakten, var huvudsyftet med investeringen att samla hela produktionsprocessen i anslutning till den nya rika malmkroppen Lappberget, som ligger mellan de två gamla underjordsgruvorna. Bra på automatik Ned till 1â•›100 meters djup har Boliden byggt två hisschakt, ett för personal och ett för malm. Rakt ovanför fyndighe ten står det nya anriknings verket. Automatisering och fjärrstyrning av processen är ledstjärnorna i modern gruv industri. I gruvan körs mal men med lastbil från platsen där den bryts till de två under jordskrossarna, varifrån den krossade malmen automa tiskt transporteras till anrik ningsverket 1 000 meter högre upp. Anrikningsverket tar emot den krossade malmen som anrikas. Koncentraten hämtas sedan med lastbilar och körs till Gävle hamn för vidare transport till smältver ken. Samtidigt som Boliden kallar Garpenberg för en av världens modernaste gruvor, är en del av den viktigaste utrustningen i gruvan äldre än de allra flesta som arbetar där. Krossarna är av märket Mogårdshammar, byggda på 1950-talet. Den ena har tidi gare använts i Bolidenområ det utanför Skellefteå och den andra är inköpt begagnad. Även kvarnarna i anriknings verket är begagnade – de fanns tidigare i det gamla anrikningsverket vid koppar gruvan i Aitik. STOLT CHEF. Lennart Evrell, vd för Boliden. Vid expansionen i Aitik köpte Boliden nya krossar från Sandvik. Varför valde ni äldre krossar nu? ”Det handlar om att hålla investeringarna nere och att de gamla krossarna är krafti gare och innehåller mer stål än nya krossar”, säger Hans Jönsson. Nu andas det stor framtids optimism kring Garpenberg, gruvan är konkurrenskraftig med låga produktionskostna der och malmen, som hittills har hittats räcker till åtmins tone 2030-talet. Ett steg från nedläggning Annat var det i slutet på 1990talet när det i det närmaste var bestämt att gruvan skulle stänga. Men när geologerna hittade en ny mineralisering väcktes hopp. I Garpenberg startade man då prospekte ringsborrningar utan att fråga om lov hos huvudkontoret eftersom de då sannolikt hade blivit stoppade av bespa ringsskäl. Den civila olydna den gav resultat – borrning arna ledde till den stora rika malmÂ�kroppen i Lappberget. Första gången Boliden offici ellt talade om Lappberget var i ett pressmeddelande våren 2002. ”Det var många som job bade här som hade starka band till bygden och det märk tes så tydligt på stämningen medan zink var ointressant. På Boliden gjorde man en annan bedömning. När man analyserade hur utbudet och efterfrågan skulle utvecklas på olika metaller var zink mycket intressant. ”Många tyckte då att vi hade för höga prognoser för det långsiktiga zinkpriset och för låga prognoser för koppar priset”, minns Lennart Evrell, vd för Boliden. MÅLINRIKTAD. Hans Jönsson, chef för Boldiens verksamhet i Garpenberg. här när det började andas framtidstro igen”, minns Jenny Gotthardsson, som bör jade jobba i Garpenberg 2000 och i dag är chef för anrik ningsverket. Lade krutet på koppar I mitten av 00-talet steg för väntningarna på att Boliden skulle investera i en expansion av Garpenberg. Men bolags ledningen beslöt i stället att bygga ut koppargruvan i Aitik för 6 miljarder kronor och sedan kom finanskrisen. När metallmarknaderna åter förbättrats 2010 handla des järnmalm och koppar på rekordnivåer, medan zink var långt från gamla rekord. De flesta gruvbolagen ville därför investera i utökad produktion av koppar och järnmalm Facit gav Boliden rätt Men Boliden valde ändå att gå sin egen väg och den 18 januaÂ�ri 2011 kom beskedet att styrelsen hade beslutat att bolaget ska investera i Gar penberg. Sett till hur metall priserna har utvecklas sedan investeringsbeslutet gjorde Boliden rätt. Koppar- och järnmalmspriset har fallit kraftigt medan zinkpriset har stigit räknat i kronor. Ett minus för Garpenberg är dock att priset på silver – som är en viktig bimetall – har rasat de senaste åren. ”Men den sammanlagda marknadsbilden är ändå bättre än vad vi hade i våra scenarier när vi tog investe ringsbeslutet”, säger Lennart Evrell. Stora gruvprojekt drabbas ofta av förseningar och kost nadsöverskridningar. Garpen berg har klarat sig från det, men i början av 2013 när bor rarna, som skulle borra det 1â•›100 meter djupa malmschak tet, hade havererat flera gånger på kort tid fruktade Bolidens projektledning det värsta: att man hade missbedömt berget. ”Vi befarade att vi inte skulle kunna bygga schaktet på den plats vi hade planerat. Det hade potentiellt kunnat leda till miljarder i högre kost Den Moderna Industristaden F ö r v ä r v s a r B e ta n d e 1993 arBetspendlade Från 16 år cirka 5 000 personer in- och utpendlare nader och flera år i förse ningar. Det kunde ha utveck lats till en verklig kris”, minns Lennart Evrell. Under två tre veckor arbe tade projektets ledningsgrupp intensivt med underleveran tören Bergteamet som ansva rade för borrningarna. ”Det var dramatiskt och det var stenansikten. Lösningen var att vi borrade med mindre diameter på flera höjder paral lellt”, säger Lennart Evrell. Kramar ut malmen Produktionen i det nya schak tet i Lappberget och i det nya anrikningsverket startade våren 2014 som planerat. Sedan dess pågår intrim ningsarbetet för att producera för fullt i slutet av det här året. ”Vi har förbättrat proces sen i anrikningsverket varje månad sedan starten och utbytet är nu på samma nivå som i det gamla verket. Men vi är aldrig nöjda, vi söker hela tiden möjligheter för att opti mera flotationsprocessen för att få ut så mycket metall som möjligt ur malmen”, säger Jenny Gotthardsson, chefen för anrikningsverket. Di Hedemora n Foto: JONATAN BYLARS Text: ANDERS HÄGERSTRAND red@di.se till eller Från öv e r ko m m u n G r ä n s sandviken. 2 0 1 2 h a d e a n ta l e t ö k at t i l l c i r k a 9 0 0 0 . 4 867 pendlade in och uTpENdLaRE Sandviken är en kommun i ständig utveckling. En utveckling som har gått från en traditionell bruksort till en modern industristad. Allt i en industriell atmosfär kring den högteknologiska verkstadskoncernen Sandvik AB. Fler och fler upptäcker fördelarna med Sandvikens geografiska 4 1 4 3 p e n d l a d e u t. läge. Motorväg hela sträckan från Stockholm, snabba resor med tåg till och från Mälardalen. Här finns idag alla byggstenar för att skapa framtidens företag. Flexibla lokaler, modern infrastruktur och en teknik- och IT-baserad Science Park - Sandbacka Park. INpENdLaRE Fler pendlar Från Allt i en attraktiv och inspirerande livsmiljö. G äv l e t i l l s a n dv i k e n ä n t vä rt o m . SaNdVIkEN - EN VIkTIg dEL I ExpaNdERaNdE REgIoN Näringslivskontoret, Tel. 026-24 19 81 Samhällsutvecklingen har i praktiken redan sprängt kommungränserna. allt fler pendlar och rör sig inom betydligt större områden än den egna kommunen när det gäller jobb, barnomsorg, skolgång, inköp, nöjen och kulturliv. e n Sandvikenbo bor förvisso i Sandvikens kommun - men lever i en stadigt expan- derande region. Gästrikeregionen är de fyra Gästrikeregionen hyser närmare 160 000 invånare. Involverar man även Falun-Borlänge blir det en region med elva och nu också flytten av Sandviks huvudkontor. Trots det skapas det nya jobb och det sker en tillväxt - allt inom pendlingsavstånd, 08-573 650 00 38 STÅL OCH GRUVOR Chefsbyten plågar BE Group Börsnoterade ståls grossisten BE Group har senaste åren tillhört bör sens främsta slagpåsar. Bolaget har haft svårt att parera volymnedgång och har plågats av ideliga chefsbyten. Senast att lämna vd-posten var Kimmo Väkiparta som slutade i augusti, efter mindre än två år som vd för stålgrossisten. Han efterträdde Roger Johansson, som bara var vd i ett och ett halvt år innan han hade klart med nytt jobb på hamna rätt”, säger BE Groups EQT-ägda Dometic. Dessför- styrelseordförande Anders innan var Lars Bergström vd Ullberg. för BE Group från mars 2009 Munters tidigare vd Lars till november året därpå. Engström har gått in som tillförTrots att det gått nästan ett ordnad vd, men han är inte aktuhalvår har BE Group inte klart ell som en permanent lösning. med ny vd. Tiden går? ”Vi är specifika när vi söker. ”Jag är väl medveten om Tidigare har vi bytt chefer lite det. Jag vill inte göra någon för ofta och så har vi en inte- bedömning om när vi kan ha rimlösning på plats så det en ny vd på plats, men du ska att vi jobbar med högsta brinner inte, men vi jobbar på veta En bra utbildning är guld värd med högsta tempo. Anled- tempo på det”, säger Anders –ningen du fårtillden att detpå tarBergsskolan! tid är att Ullberg. vi är noga med att vi ska RICHARD BRÅSE BERGSSKOLAN Utbildning inom berg och metall sedan 1830 EN DEL AV LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET HELGJUTNA KUNSKAPER. Vi anordnar 2-åriga teknikerprogram och 3-åriga högskoleingenjörsprogram med Luleå tekniska universitet som akademisk huvudman. Vi skräddarsyr kurser för deltagare med olika utbildningsbakgrund, som kan genomföras på Bergsskolan eller på plats på ert företag. Vi har kompetens för provning av alla typer av metalliska material – från gjutjärn till guld – och kan genomföra högkvalitativa materialanalyser och utredningar. www.bergsskolan.se DAGENS INDUSTRI LÖRDAG 24 JANUARI 2015 ”Tuffa tag de senaste två åren” Det pressade stålgrossistledet tror på fortsatt svag men stabil marknad. Hoppet sätts till att den svaga svenska kronan ska lyfta kundernas export. ”Vi tror inte marknaden kommer att förstärkas nämnvärt. Den har varit svag för rostfritt stål senaste två åren och jag ser inte någon ljusning för det här året. Det man kan sätta sitt hopp till är den svenska kronans försvagning, det kan ge exporten ett lyft”, säger Peter Sjödahl vd för Damstahl. Ökade volymerna Bolaget som är helt inriktat på rostfritt stål, har lyckats leverera vinster under de svaga åren när volymerna gått ned. ”Det finns bolag som har det värre. Tittar man runt i stålgrossistvärlden har det varit tuffa tag de senaste två åren. Det finns rätt många som inte mår bra”, säger Peter Sjödahl. Stena Stål – som är en del av Stena Metall – lyckades öka volymerna under 2014 med knappt 2 procent. Bolagets marknadschef är något mer verkar ha bättre orderingång. Förhoppningen är att vi kan få bättre volymer”, säger Hans Svensson. Så ni är säkra på volymerna och kan vara trygga i er orderläggning? ”Volymerna känner vi kanske inte att de är på toppÂ� nivåer, men de är ganska stabila och ökande. Sedan har vi ett lågt prisläge på stål som är ett problem, drivet av överÂ� kapaciteten som finns i europeiskt perspektiv”, säger Stena Ståls marknadschef. Hans Svensson, marknadschef på Stena Stål. optimistisk inför 2015 och räknar med att Stena Stål kan öka volymerna med över 2 procent. ”Vi är försiktigt optimistiska volymmässigt. Året avslutades ganska stabilt och det var bra fart alla aktiva dagar i december och vi upplever att kunderna kommit tillbaka i samma volymer efter nyåret. Vi ser tendenser till att den svaga kronan hjälper exportföretagen, de Har sammanslagningen av Rautaruukki och SSAB Â�öppnat möjligheter för er? ”Det är inga portar som öppnats men visst finns det kunder som söker alternativ när de två största aktörerna på stålservicecenter blir en. Det ser vi att det finns en marknad som gläntar på dörren, där har vi också förhoppningar om bättre volymer. Vi har en positiv trend i bolaget”, säger Hans Svensson. RICHARD BRÅSE richard.brase@di.se 031-701 51 54 99,2 % LEVERANSSÄKERHET SEDAN 2010 Din huvudleverantör av tunnplåt 7/24/365 Stålservicecenter – Tunnplåt www.bandstal.com 39 DAGENS INDUSTRI LÖRDAG 24 JANUARI 2015 HETT. Ovakos stränggjutning på Smedjebacken. Ovako ökar exporten Specialstålföretaget Ovako förbättrade lönsamheten kraftigt i fjol och skördade viktiga framgångar på tillväxtmarknader. ”2014 började vi se effekter av våra marknadssatsningar”, säger vd:n Tom Erixon. Ovakos två marknads satsningar, den ena är på till växtmarknader och den andra på nya produktvarumärken, är nyckeln till en fortsatt lön samhetsförbättring. ”Vi ser att alla våra nya marknader betalar sig, till och med Ryssland och Italien fungerar i nuvarande kon junkturläge när vi hittar rätt kunder och rätt applikatio ner”, säger Tom Erixon. Ovako klassar Östeuropa, Kina och Italien som tillväxt marknader. Genom att växa där är målet att öka försälj ningen utanför sina traditio nella hemmamarknader med 25 procent till 2017. ”Vi ligger förmodligen på 17 procent när vi summerar år 2014 jämfört med 15 procent året före”, säger Tom Erixon. Ovakos satsning på nya produktvarumärken accelere rade 2014 då Ovako lanserade tre nya varumärken. Högre volym Ovako har ännu inte rappor terat för det fjärde kvartalet 2014. Men under tre första kvartalen ökade rörelsemargi nalen till 4,4 procent från 0,6 procent året före. En vik tig orsak till lyftet är lägre kostnader. ”2014 nådde vi huvuddelen av vårt besparingsmål på 17 miljoner euro. I år ska vi sänka kostnaderna med ytter ligare 9 miljoner”, säger Tom Erixon och understryker att båda neddragningarna ingår i det åtgärdsprogram på totalt 35 miljoner euro som kommu nicerades 2013. Det andra skälet till bakom lönsamhetslyftet är något högre volymer. Nyckeln för att Ovako ska nå sitt finansiella mål om en rörelsemarginal på 10 procent är att marknads satsningarna fortsätter att ge utslag i högre volymer, för bruttomarginalen tenderar att vara stabil över tid. ”Tittar man över en fem årsperiod så ligger bruttomar ginalen ganska konstant på 40 procent oavsett vilka voly mer vi har haft så, det motsva rar ungefär 500 euro per ton”, säger Tom Erixon. Under 2014 tog Ovako ett femårigt obligationslån på 300 miljoner euro, obligatio nen är noterad i Luxemburg. ANDERS HÄGERSTRAND HELSINGBORG, NYBRO, KALMAR, VÄRNAMO, JÖNKÖPING, GÖTEBORG, LIDKÖPING, STORFORS, MOLKOM, KARLSTAD, VÄSTERÅS, STOCKHOLM, TIMRÅ, ÖRNSKÖLDSVIK, SKELLEFTEÅ, LULEÅ, KIRUNA OCH MOSS. Vi finns runt hörnet! Stena Stål erbjuder branschens bästa service genom lokal närvaro med lager, produktion och försäljningskontor på flera platser runt om i Sverige och ett komplett sortiment av stålprodukter. Stena Ståls lager och försäljningskontor finns nära våra kunders verksamhet. www.stenastal.se www.stenastal.no Växel 010-445 00 00 Våra kranbilar täcker dessutom större delen av landet flera dagar i veckan – så vi är aldrig långt borta. Ring Linda i Värnamo, Peter i Timrå, Kenneth i Luleå eller någon annan av våra nära stålsäljare. Kontaktuppgifter finns på vår hemsida. En del av din styrka 40 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI LÖRDAG 24 JANUARI 2015 Di Fakta n Petra Einarsson ■■Ålder: 47 år. ■■Utbildning: Civilekonom. ■■Position: Chef för Sandvik Materials Technology sedan den 1 februari 2013. Styrelsemedlem i SSAB. ■■Tidigare uppdrag: Anställd på Sandvik sedan 1990. Olika ledande befattningar, bland annat som ekonomidirektör på Sandvik Materials Technology (2004–2007), chef för produktområdet Strip (2007– 2011) samt chef för produktområdet Tube (2011–2013). GER LYFT. ”Vi har bestämt vilka segment vi ska satsa på och vi har dragit ned kostnaderna”, säger Petra Einarsson, vd för Sandvik Materials Technology. FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK Ståldrottningen drar upp vinsten ör SBS-godkänd leverant inom stålprodukter! Så arbetar SMT-chefen för fler kvinnor 031 - 742 08 80 Anzeige 122x176mm 07.10.2014 7:42 Uhr Seite www.goteborgshandelsstal.se • ABUS Kransystem levererar högkvalitativ lyftutrustning från 80 kg upp till 120 ton. • ABUS organisationen tillhandahåller service och utbildning av lyftutrustning. • Representerat på över 20 olika orter över hela Sverige. ABUS finns väl representerat över hela Sverige. Karlstad Tel: 054-555 770 Timrå Tel: 060-525 420 Gävle Tel: 026-252 290 Luleå Tel. 060-575 457 Web: www.carlhag.se Kungsbacka Tel: 0300-566 570 Norrköping Tel: 011-100 192 Kristianstad Tel: 044-126 230 Åkersberga Tel: 08-540 691 80 Web: www.jjgruppen.se Kristianstad Tel: 044-200 230 Web: www.procranes.se ion: För mer informat m.se te ys ns ra -k us ab www. 1 Petra Einarsson är den i särklass mest inflytelserika kvinnan i svensk stålindustri. Sedan 2013 är hon chef för Sandviks affärsområde Materials Technology och sedan i höstas även styrelsemedlem i SSAB. ”Det är sorgligt att det inte finns fler kvinnor i stålindustrin”, säger hon. Under de knappt två år som Petra Einarsson har varit chef för Sandvik Material Techno logy, SMT, har lönsamheten förbättras kraftigt. 2012 låg den på knappt 4 procent och för helåret 2014 bedöms den bli 13 procent, enligt aktie marknadens förväntningar inför den stundande helårs rapporten. ”Från klarhet till klarhet” ”Det har varit fantastiskt. SMT går från klarhet till klar het och det blir tydligare vil ken potential vi har. Vi har bestämt vilka segment vi ska satsa på och vi har dragit ned kostnaderna, vilket gör oss mer välpositionerade och flexibla. Vi har inte nått något lönsamhetstak”, säger Petra Einarsson. SMT har nu en produkt portfölj som framför allt är inriktad på energi och energi effektivitet. ”När man ska åstadkomma teknikskiften inom energi och energieffektivitet, är det oftast materialtekniken som möjlig gör dessa. Det är då de riktigt avancerade materialen och de tuffa applikationerna krävs – och det är precis det vi kan”, säger Petra Einarsson. Är er satsning på energi rätt när oljepriset rasar och energiÂ�sektorn generellt är svag? ”Det är klart att det låga oljepriset är oroande just nu, samtidigt är oljepriset cykliskt. Och tittar man på hur världens befolkningsmängd kommer att växa, hur alla blir rikare och vill ha bilar och lägenheter med allt som hör till, pekar allt på att behovet av energi ökar och det är en begränsad resurs. Det viktiga är att det alltid kommer att finnas ett sunt underliggande behov av våra produkter och material”, säger Petra Einars son. I höstas efter att förvärvet av Rautaruukki blev klart blev Petra Einarsson invald i SSAB:s styrelse. ”Jag hade flera styrelse erbjudanden, men det som var spännande med SSAB var att det blev en ny styrelse efter samgåendet. Normalt när man kommer in i en styrelse känner alla varandra och det finns beprövade arbetssätt, nu när det är en ny styrelse är det mer att alla tillsammans byg ger upp ett arbetssätt. Dess utom fick jag vara med från början av en fusion av två stora företag och se hur styrel sen hanterar det strategiskt”, säger Petra Einarsson. Stålsektorn är en väldigt mansdominerad bransch. Är det tufft på toppen som kvinna? ”Jag har alltid jobbat i mansdominerade branscher så jag har inget att jämföra med. På gott och ont är jag en del av det systemet. Men vi är på tok för få kvinnor i stål industrin och i SMT. Det är sorgligt och något som vi jobbar med att förbättra.” Under 2014 lyckades Petra Einarsson inte öka andelen kvinnor inom SMT, men med cirka 17 procent är SMT ändå det affärsområde inom Sandvik som har störst andel kvinnor. ”Jag jobbar aktivt för att få in fler kvinnor på SMT och då inte bara i ledande befatt ningar. Men när vi rekryterar spelar det ingen roll om det är en kvinna eller en man, per sonen måste passa in i upp draget som finns.” Vad är lösningen för att få in fler kvinnor i branschen? ”Dels att prata mycket om det och att öka rekryterings basen internt. Det räcker inte med att ta in kvinnliga chefer, man måste ha hela pyramiden med sig. Man måste prata om allt från sexuella trakasserier till hur en kvinna med barn får balans i livet. Vi pratar jätte mycket om det här i lednings gruppen och alla chefer på Sandvik har utbildats inom jämställdhet och inklu dering.” ANDERS HÄGERSTRAND anders.hagerstrand@di.se 08-573 654 91 Nordens största lagerhållare av speciallegeringar och titan • Dagsaktuell lagerlista online • Komplett servicecenter • Vattenskärning • Vi skickar er order samma dag • Mer än 100 års erfarenhet www.haraldpihl.com Nickel 200 201 | Monel 400 K-500 | Nilo 36 42 K | Nimonic 75 80A 90 263 901 | Nilomag 77 | Incoloy 330 800 825 925 A-286 DS | Inconel 600 601 625 686 718 C-22 C-276 HX X-750 | Titan Grad 1 2 3 4 5 7 9 23 LET’S TALK SUPPORT, KNOWLEDGE, PAYLOAD, TOUGHNESS, ENERGY, ENVIRONMENT, EXTREME, PERFORMANCE, WEIGHT, WELDING, DELIVERIES, FUTURE, INSPIRATION, TIPPERS, STRENGTH, DESIGN, SERVICE, AVAILABILITY, INNOVATION, PROFITABILITY, CONSTRUCTION, WORKSHOP, CRANES, RECYCLING, WEAR, SUSTAINABILITY, LIFTING, AUTOMOTIVE, ECONOMY, LOGISTICS, COMMITMENT, TRANSPORTS, DEVELOPMENT, HARDNESS, BENDING, ENDURANCE, QUALITY, CREATIVITY, JUST-IN-TIME, BUCKETS, CUTTING, COOPERATION, TRUST AND MUCH MORE... LET’S TALK NEW SSAB Wherever you are, you can reach us at ssab.com and ruukki.com 42 STÅL OCH GRUVOR DAGENS INDUSTRI LÖRDAG 24 JANUARI 2015 Så blir stålåret 2015 Sveriges små- och medelstora stålföretag ser positivt på framtiden. En välmående bilindustri drar upp aktiviteten medan oljepriset är ett orosmoln. TEXT: RICHARD BRÅSE Suzuki Garphyttan Nischaktören Suzuki Garphyttans vd Jan Pieters surfar på en bilindustrins framgångsvåg. Med över 80 procent av försäljningen mot fordonsindustrin måste 2014 ha varit ett bra år för er? ”Fordonsindustrin är helt dominerande för oss, mest indirekt via dess underleverantörer. Bilindustrin utvecklades positivt jämfört med de flesta andra branscher. Det var ett bra år för oss och vi har haft en bra återhämtning under 2013 och 2014 från lägre nivåer 2012. Inräknat utländska dotterbolag ökade vi omsättningen till 1,4 miljarder kronor förra året från 1,1 miljarder året innan. För det svenska bolaget ökade vi från 760 Mkr till 850 Mkr under 2013.” Hur bedömer du marknadsläget för 2015? ”Vi räknar med att 2015 kommer att innebära en fortsatt positiv utveckling. Men vi räknar inte med samma starka tillväxt som vi hade i år. Prognoserna säger att bilindustrin fortsätter att öka globalt och vi kan kanske öka med 5–6 procent.” Vilka är era största utmaningar? ”Globaliseringen ökar konkurrensen och den största utmaningen blir för oss att behålla våra marknadsandelar. Om man tittar på ventilfjädertråd globalt har vi 30 procent i det segmentet. Våra produkter finns i förbränningsmotorer så på lång sikt är utvecklingen mot elbilar en utmaning för oss.” ■■Verksamhet: Tillverkar avancerad fjädertråd från olika stållegeringar. Används till bland annat ventilfjädrar för motorer. ■■Ägare: Suzuki Metal Industry. ■■Vd: Jan Pieters. ■■Antal anställda: 330. ■■Historik: Bolaget bildades ursprungligen 1906. Ramnäs Bruk Ramnäs Bruk genomförde 2014 sin största investering sedan 1970-talet, vilket fördubblat leveranskapaciteten. Bolaget, som levererar ankarkätting till offshoreindustrin, riskerar att åka på en smäll efter senaste halvårets dramatiska oljeprisras. ”För att förstå trögheten i branschen så kan man säga att finanskrisen 2008 drabbades oss först 2010 och 2011. 2009 blev vårt bästa år hittills. Därför är en inbromsning nu till följd av lägre oljepris något som eventuellt visar sig först 2016”, säger vd:n Magnus Westher till Di. Bolaget investerade 65 Mkr i bland annat en ny härdugn, en ny anlöpningsugn, i konvertering från olja till LNG-driven vär- ”FÖRSIKTIGARE KUNDER”. Ramnäs Bruks vd Magnus Westher framför fabrikens gigantiska ankarkättingar. mebehandling samt i energiåtervinning från det nya ugnsÂ� systemet. Efter oljedramatiken, hur ser du på investeringen i dag? ”Det är en långsiktig investering. Det handlar inte bara om att dubbla leveranskapaciteten utan även om att utöka vårt produktsortiment och att vi gör stora miljövinster. Vår koncern har 65 procent av den globala marknaden för förankringskätting inom offshore. Det är spektakulärt att vi trots arbetet med investeringen och med samma personal producerat 13╯000 ton kätting, vilket vi inte har gjort sedan 1990-talet.” Så hur sammanfattar du resultatet från 2014? ”2014 års budgeterade nettoresultat på 20,6 Mkr har vi överträffat med god marginal. Vi hade en omsättning på 375 Mkr under 2014.” Hur ser du på förutsättningarna för 2015? En del saker ska vara för evigt. Ett ögonblick. Ett leende. Något vackert att hålla fast vid, ett hem att återvända till. Outokumpu vaknar varje dag med uppdraget att göra långsiktigt hållbara material, eftersom vi tror på en värld som varar för evigt. FOTO: CLAES-GÖRAN FLINCK ”Våra kunder blir mer försiktiga nu efter att oljepriset halverats på kort tid. Ingen vet vart oljepriset tar vägen, kan det halveras på ett halvår kan det även hända mycket i positiv riktig på ett halvår. De investeringar våra kunder gör är inga snabba affärer utan det handlar om stora investeringar med lång bromssträcka. Vi har fullt upp fram till sommaren och har nya affärer på gång så 2015 ser jag inte alls som ett hot, men med nuvarande oljepris kan 2016 bli besvärligt. För 2015 räknar vi med något lägre volymer än 2014, men ingen dramatisk nedgång.” ■■Verksamhet: Kättingtillverkare för offshore i Surahammar. ■■Ägare: Vicinay Marine Spanien. ■■Vd: Magnus Westher, sedan december 2007. ■■Antal anställda: 110. ■■Historik: Ramnäs Bruk etablerades redan 1590. 43 DAGENS INDUSTRI LÖRDAG 24 JANUARI 2015 Höganäs Pulvertillverkaren Höganäs köptes efter en utdragen process ut från börsen i oktober 2013. Efter att Alrik Danielsson lämnat företaget för vd-posten på SKF är det Melker Jernberg – som rekryterades från SSAB – som styr det skånska metallpulverÂ� bolaget. Hur har bolaget påverkats av utköpet? ”Det skedde innan min tid, men generellt kan jag säga att man både internt och bland våra kunder är positiva till den nya strukturen där vi har stabila långsiktiga ägare. Bolaget är välskött och går bra. En stor del av basaffären är exponerad mot automotive där det globalt är hög aktivitet. Det var en större ökning under 2014 för automotive än vad jag hade förväntat mig, bilindustrin gick bättre än vad deN borde ha gjort med tanke på hur oroligt det är i Europa som helhet. Både vinst och omsättning är bättre än 2013 även om jag inte ska säga rekordbra”, säger Melker Jernberg. Hur tror du Höganäs utvecklas 2015? ”Jag tror att 2015 blir bättre än 2014. Konjunkturmässigt ser Amerika och delar av Asien positiva ut, medan jag känner mig inte helt trygg Fagersta Stainless Sandviks och Outokumpus samägda Fagersta Stainless, har under året lyckats vända förlust till vinst. Vd:n Göran Ek avslöjar att bolaget nu är lönsamt efter att ha dragits med förluster sedan 2010. ”Vi gör faktiskt en liten vinst under 2014. Volymerna har inte ökat jättemycket, men vi har fått stor hjälp av en svagare svensk krona. Vi hade som företag ett stort turnaroundprojekt under 2012, som inte gav något utslag just på grund av den starka kronan under 2013. Allt jobb under 2012 och i viss mån 2013 ger nu resultat”, säger Göran Ek. Hur ser du på 2015? ”Vi är väldigt beroende av Europa som fortfarande är väldigt segt men vi har lyckats öka i USA och Asien. Det är där de ökade volymerna har kommit. För 2015 är det ett väldigt osäkert läge. Vi har förhoppningen att öka volymerna lite till i Nordamerika och Asien, men Europa förväntar vi oss ingen uppgång. Jag ser inte att det ska dippa mycket, men inte heller några med Europa där många av de stora länderna har tveksam utveckling. Det är svårt att tolka signalerna där. Indien är ständigt lovande – ansatserna att satsa på infrastruktur och mer industri talar absolut för oss. Jag har stora förhoppningar på Indien framöver.” Utmaningar? ”Vår utmaning är att hitta fler områden där man kan använda pulver. Det finns få begränsningar för var man kan använda pulver, så vi vill utöka användningsområdena.” Tittar ni på förvärv? ”Vi har våra ögon öppna. Vi jobbar huvudsakligen med organisk tillväxt genom nya produkter och nya kunder, men vi letar samtidigt halvaktivt efter förvärv. Om vi väljer, så är det organisk tillväxt framför förvärvad.” ■■Verksamhet: Metallpulver. ■■Ägare: Foundation Asset Management och Lindéngruppen. ■■Vd: Melker Jernberg. ■■Antal anställda: 730. ■■Historik: Bolaget grundades 1797. ■■Noterades 1994 och avnoterades 2013. High & Low Carbon Strip Steel Pre-Tempered Strip Electrical Strip Alloyed & Advanced High Strength Steel Phosphate Coated Strip Flat Rolled Wire Shaped Wire Perfection Comes From Precision – That’s What We Do We’ve been defining quality since 1829. As leaders of the worldwide cold rolled steel market, we produce and internationally distribute 600,000 tons of steel each year. tecken på stark uppgång. Det blir som de senaste åren, väldigt segt.” Bolaget valsar rostfri tråd som främst används i svetsapplikationer, men även fjädertillverkning och fästelement. Our unmatched customer care combined with our cutting-edge, state-of-the-art technologies enable us to develop highly-specialized and application-oriented products. Together we’ll make the perfect team to ensure that you get precisely what you need for your project. ”Det är att öka vår andel speciallegeringar till Asien och Nordamerika. På de mer standardiserade stålen blir konkurrensen allt hårdare från främst indiska och kinesiska aktörer. Att sälja standardlegeringar i Kina är ingen idé.” Your contact for the Scandinavian market is www.scanstrip.se Vilka är era största utmaningar? Let’s start building a strong relationship today. STRIP STEEL SALES AND CONSULTING C.D. Wälzholz KG . Feldmühlenstr. 55 . 58093 Hagen . Germany . Internet: www.cdw.de ■■Verksamhet: Valsar rostfri tråd, bland annat för spetsapplikationer i Fagersta. ■■Ägare: Outokumpu och Sandvik, 50 procent vardera. ■■Vd: Göran Ek. ■■Antal anställda: 256. ■■Historik: Fagersta Stainless grundades 1984, men Fagersta Bruk har anor från 1600-talet. ”Konjunkturmässigt ser Amerika och delar av Asien positiva ut.” Uddeholm Alla stjärnor står rätt för Uddeholm i Hagfors. Johnny Sjöström sammanfattar sitt första vd-år som ett rekordår för verktygsstålstillverkaren. ”Resultatmässigt har vi aldrig haft ett så bra år som 2014. Vi har upplevt en ökning som är driven av bilindustrin i Kina samtidigt som vi får bra betalt för våra produkter”, säger Johnny Sjöström. Han tillträdde som vd förra våren efter Per Hasselström och kom närmast från SSAB. Medan övriga delarna av ägaren Voestalpine har satsat på olje- och gasindustrin har Uddeholm blivit alltmer en leverantör till fordonsindustrin, som i dag svarar för 60 procent av försäljningen. Även om Kina har sprungit om Nordamerika som största marknad för Uddeholms verktygsstål så finns det tydliga glädjeämnen med en valutakursutveckling som har spelat Johnny Sjöström i händerna. ”Jag har väntat länge på att dollarn ska stärkas mot kronan. Vi kan nu ta order som vi tidigare tvingades tacka nej till för att vi inte kunde tjäna pengar. Plötsligt tjänar vi bra pengar på dem, så nu har vi snarast kapacitetsbrist.” Vad behöver ni för dollarkurs? ”Vi vill se dollarn över 7,30 i varje fall. Det är inte bara valutan som gått vår väg. Elpriser och råmaterial har också har gått bra. Det finns en oro hos mig att elpriset kommer att öka framöver. Jag saknar en industridiskussion i vårt samhälle. Vill man bara ha förnybar energi finns det bara en väg att gå och det är högre elkostnader. Tittar du i vårt grannland Finland så jobbar man där långsiktigt med kärnkraft för att gynna den lokala produktionen.” Hur ser du på 2015? ”Prognosen för vår del är att vi kommer att göra ett ännu bättre resultat. Sedan finns det riskfaktorer. Mycket hänger på tillväxten i Kina. Om tillväxten i bilproduktion stannar upp där skulle det påverka oss väldigt mycket. Vi har en positiv prognos men bygger in flexibilitet i vår kostnadsram för att kunna ställa om snabbt om det behövs.” ■■Verksamhet: En världsledande tillverkare av verktygsstål i Hagfors. ■■Ägare: Börsnoterade Voestalpine AG, baserat i Linz Österrike. ■■Vd: Johnny Sjöström, rekryterades från SSAB i╯fjol. ■■Antal anställda: 850 i Hagfors. ■■Historik: Uddeholmsbolaget har rötter tillbaka till 1668 och landshövdingen Harald Posse. With the right material, imagination is your only limit There is an Ovako steel to suit almost every design and engineering challenge, no matter how extreme. Don’t let your material limit your imagination. Ovako are experts in producing steel for the most demanding engineering applications. Whatever your challenges, we can support you with knowledge and the right materials from our portfolio, so you can design without limitations. Find out how we can help free your imagination at ovako.com
