IDROTT OCH LÄSNING

IDROTT OCH LÄSNING
– Ett Dream Team
Varför?
Ge Sveriges unga en paus!
Vi har slutat läsa – gör det nåt?
Idrott och läsning har mycket gemensamt
Är det idrottens problem? Nä, chans!
Så här formas ett Dream Team
Inspiration!
Sundsvall lagläser och boksportar
En bokmatch för sammanhållning
”Man kan spela fotboll och läsa samtidigt”
Gör så här!
Läs överallt! – det är planen
Kickstarta läsningen!
Tips från coachen
Prata böcker
Lästips
VARFÖR?
GE SVERIGES UNGA EN PAUS!
Paus – du och en bok, är en satsning för att få fler idrottande unga att läsa böcker
på sin fritid. Över hela landet jobbar idrottsföreningar och bibliotek tillsammans
för att väcka läslusten hos unga. Bakom satsningen står Idrottsrörelsen och Kulturrådet, som ger ekonomiskt stöd till läsfrämjande projekt och gör det möjligt för
biblioteken att köpa in nya böcker.
Vårt mål är att vända den negativa trenden; färska undersökningar visar att
många unga i Sverige läser sällan och har svårt att förstå lite svårare texter. Att läsa
av lust – och utan krav – ger unga ett rikare språk, en större förståelse för världen
– och en bättre chans att förstå olika typer av texter. Tillsammans kan vi väcka
läslusten hos unga!
VI HAR SLUTAT LÄSA – GÖR DET NÅT?
Ja, tyvärr gör det ju det. Flera undersökningar visar att barn, ungdomar och unga
vuxna läser allt mindre. Förutom att de läser allt mindre text förstår de också sämre
vad de läser. Flickor läser mer och bättre än pojkar men även flickorna blir sämre på
att läsa. Barn med högutbildade föräldrar läser mer och bättre än barn till föräldrar
med lägre eller ingen utbildning. Mammor läser mer, både för sig själva och för sina
barn, än vad papporna gör.
Barn som tycker om att läsa är också bättre på att läsa. Därför är det viktigt att
väcka lusten att läsa. Det är roligt och spännande med böcker!
1
VARFÖR?
IDROTT OCH LÄSNING
har mycket gemensamt
…båda börjar med lek
Tränarna vet att kraven på att prestera inte
kommer förrän senare. Man måste få bekanta
sig med bollen, snön eller vad det kan vara
innan det är dags. Detsamma gäller med
läsning och böcker. De första kontakterna med
böcker är oftast kul. För både idrott och läsning
är konsten att behålla det lekfulla och kravlösa
utan att förlora koncentration och skärpa.
…båda kan ge gott självförtroende
Känslan av att behärska sitt språk. När man
inte behöver låstas att man fattar och veta att
man kan uttrycka sig så att andra förstår. För att
man har orden och verktygen i verktygslådan.
Chansen att påverka ökar. Det lugn ett barn
känner när världen är begriplig. Idrotten när
den fungerar som bäst ger samma sak. Att sätta
mål och lyckas, att dela glädjen med de andra.
…båda är träning som inte känns som träning
Så är det ju. När allt flyter kan två extra varv mellan
konerna kännas som en belöning. När kroppen
kämpar så svetten rinner, men det är ändå inte
jobbigt. Processen att läsa är otroligt komplicerad.
Förmågan att inte läsa varje bokstav för sig utan
både tyda, läsa, minnas och ana. Kanske koppla till
sitt eget liv. Att minnas ett namn från berättelsens
inledning samtidigt som man läser vidare och
plötsligt känna en rysning över ryggraden. Det sker
inte första gången. Inte andra heller. Men för varje gång
blir det lättare, för varje bok kan hjärnan slappna av och
ägna sig åt innehållet.
2
…båda behöver vuxnas stöd
Föräldrar är bra på att peppa när det
gäller idrott. Men när det kommer till
läsning och böcker övergår det snabbt i
tjat och krav. Och vem vill ha bråk? Då
är det mer frestande att locka med idrott.
Speciellt när barnet har valt det själv.
Men att hoppas på att barn utan hjälp
ska upptäcka böckernas värld är väl optimistiskt. Debutåldern på internet är 2 år
och 90 procent av alla 12-åringar använder dagligen en surfplatta. Då måste
man som vuxen påminna sig om, att vad
läsning ytterst handlar om är språk. Ditt
barns förmåga att ta till sig världen.
…båda följer dig genom livet
Chansen att grundlägga ett livslångt idrottande
handlar mer om lust än om prestation.
Att läsa av lust är på samma sätt avgörande.
Risken att lägga sportskorna på hyllan
minskar om lusten hålls vid liv. Detsamma
gäller för läsandet. Hyllan fylls istället på
med böcker. Från den första stapplande kapitelbokraden till de mogna
vuxentitlarna. En bra start är viktigt. Det är när man lyckas med det som läsning
blir en livslång vana.
Värd
e
vad ra inte
barn
läse en
r!
3
VARFÖR?
ÄR DET IDROTTENS PROBLEM?
Nä, chans!
Många av Sveriges alla barn och unga är med i någon sorts organiserad idrott. Det
innebär i regel att deras föräldrar också är med – på ett hörn eller på djupet, som
tränare eller som den ständige skjutsaren. Ofta fungerar de vuxna som tränarens
förlängning. När det fungerar som bäst är barn, föräldrar och tränare helt överens
om målet. Tänk om alla vuxna såg vilken möjlighet det är för barn att genom idrotten
komma i kontakt med läsning och böcker och viktigast av allt – sitt språk.
Men skolan då?
Det är ju skolans ansvar att se till att barnen lär sig läsa.
Få barn i Sverige kan inte läsa. Men läsförståelse är
något annat. Alltså, att läsa så avslappnat att själva
berättelsen träder fram, humorn, de kalla kårarna
eller mystiken. För det krävs övning. 6 000
timmar brukar man tala om. Kan vi genom
idrottsintresset locka till att läsa
och skapa läsförståelse?
...och biblioteken då?
Egentligen är ju biblioteken rena
drömmen för den som gillar att bli
skrämd, road och upplyst.
Men det finns en stor grupp unga som inte hittar dit. Och trots bibliotekarier
som är laddade till tänderna med de senaste böckerna för unga tycks en länk dit
saknas.
Sverige är det enda land i världen som har en lag om att varje skola ska ha tillgång
till ett bibliotek. Ändå är många skolor utan. Biblioteken behövs men skulle behöva
en ny medspelare. Kan föreningen/laget samarbeta med biblioteket och utveckla
våra idrottare?
…och föräldrarna, vad kan de göra?
Föräldrarnas vanor är ju de första barnen ser och apar efter, eller vägrar följa. Både
stora och små är intresserade av den nya tekniken och allt man kan göra med den.
Godnattsagan har fått konkurrens av surfplattan. Överhuvudtaget finns det mycket
som konkurrerar om barnens tid och föräldrarnas engagemang. Hur kan vi skapa
mer utrymme och engagemang för läsning?
4
SÅ HÄR FORMAS ETT
DREAM TEAM
Alla är bra på sitt. Och alla behövs för att det ska funka. Kanske lyckas man inte
få ihop ett komplett lag varje gång. Det kan gå ändå men det blir lite svårare att nå
målet, som i vilket lag som helst.
Unga idrottare
Vi kan skrika oss blå men det är när unga själva
rekommenderar en bok som trovärdigheten är total.
Når man dit är jobbet gjort. Men då gäller det att
förse dem med möjligheter att läsa. De lite äldre är
också förebilder för de yngre. Använd dem som
ambassadörer.
Tränare
Det är ju något med tränarens ord. De smäller högre
än både föräldrarnas och lärarnas. Säger tränaren
”spring” ja, då springer man. Vad skulle hända om
tränaren sa ”läs!”. Tanken svindlar. En enorm chans
att ge barn och ungdomar mer än de förväntar sig av
idrotten. I ett sammanhang fritt från betyg och skolprestationer.
Bibliotekarien
Hur ska man kunna veta vilka böcker som gäller. Det går ju inte att komma
dragande med de som var poppis på åttiotalet. Bibliotekariens fingertoppskänsla är lika viktig som tränarens. Att veta exakt vad just ditt lag behöver.
Rätt utmaning till rätt lag.
Föräldrar
Om man kommer så långt att ett läsprojekt kommer
igång i laget eller klubben. Då får föräldrarna världens
möjlighet serverad i knäet. Där argument i vanliga fall
tryter kan tränarens ord användas. Istället för att tjata
om skolbetyg och framtiden kan man helt koncentrera
sig på att fullfölja tränarens intentioner. Inte svårare än
att stå igenom en match i ösregn.
5
VARFÖR?
M
info er
och rmation
finn materi
al
s p
web å SISU:
s
bpla
ts.
Sisukonsulenten
Det finns ju ett studieförbund som är helt inriktat på idrott.
Med vanan att både lära ut och med förståelse för idrottens
speciella villkor. Det bästa från två världar. Ett framgångsrikt
projekt innehåller nästan alltid en sisukonsulent. SISU
Idrottsutbildarna är idrottens eget studieförbund och arbetar
med bildning och utbildning inom idrotten, bland annat genom
sina konsulenter. De finns i SISU:s 21 distrikt och arbetar med
regionala och lokala frågor och finns som stöd för föreningarna
i deras utvecklingsarbete. Deras uppdrag är att inspirera och
stimulera till att ständigt utveckla och förbättra idrotten till form och innehåll.
Ta kontakt med din SISU-konsulent för hjälp och stöd!
Livs levande författare
Det finns något magiskt över det märkliga jobbet att skriva
böcker. Även då läsning inte står överst på önskelistan brukar
ett besök av en författare väcka intresset för berättelser. Ungas
frågor om böcker kan bli ingången till läsningen. Kanske till och
med till skrivandet.
Förebilder
Läsning smittar. Att se någon som
sitter försjunken i en bok och skrattar
för sig själv är ett mycket effektivt sätt
att skapa nyfikenhet. ”Vad är det som
är så himla kul?”
Oavsett vilken roll du har i ett
Dream Team kommer ditt eget
läsande vara smittsamt. Använd
det – och få en underhållande stund
på köpet. Kan det bli lättare?
6
INSPIRATION!
Sundsvall lagläser och boksportar
Det viktigaste är inte när man läser eller hur gammal man
är – det viktigaste är att man läser. Boksport och lagläsning är en bred satsning som involverar många ungdomar
och föreningsaktiva inom idrotten.
Högläsning, bokboxar och uppsökande
verksamhet bildar tillsammans den röda
tråden i Västernorrlands satsning på att få
idrottande barn och unga intresserade av
läsning.
Hittills har ett tjugotal idrottsföreningar i
Västernorrland haft läsgrupper med läspass
om 45 minuter för tonåringar i åldern 14–17
år. För de yngre som ibland kan ha svårt att
koncentrera sig under längre tid, har man
valt att avsluta varje träningsaktivitet med
15 minuters högläsning.
– Den mesta läsningen har utgått från
fackböcker. Man har köpt in samma bok till
alla – det kan exempelvis handla om näringslära och kost som man läser och diskuterar
tillsammans, berättar Lena Andersson,
idrottskonsulent, SISU Västernorrland.
– Men några föreningar har valt att läsa
mer skönlitterärt. En förening beställde till
exempel Zlatan-boken. Då valde man den
lättlästa varianten till barnen medan föräldrarna fick läsa den version som inte har
anpassats.
Idrottsförbundets konsulenter har ett
mycket nära samarbete med idrottsföreningarna. Vid varje tillfälle som konsulenterna har varit ute och träffat idrottsföreningarna i distriktet har de berättat om
läsprojektet och hur föreningarna kan bli
en del av det.
7
INSPIRATION!
8
– Det har varit positivt att se hur
många idrottsledare som brinner för det
här projektet. De har ofta väldigt mycket
omkring sig redan innan och sedan gör de
också detta ovanpå allt annat. Vår roll är
att peppa och stötta i det arbetet, säger Lena
Andersson.
Läsning kan numera även vara en del i
det som kallas ”Aktiva föreläsningar”. Det är
ett material och en metod som SISU Idrottsutbildarna har utvecklat för att arbeta med
värdegrundsfrågor hos barn och ungdomar
mellan 8 och 15 år. I samarbete med länsbiblioteket och några äldre ungdomar har man
utformat ”Aktiva föreläsningar” till att bli
en plattform även för diskussioner i vilka
man väver samman läsning, läsförståelse och
värdegrundsfrågor.
Kramfors bokbuss korsade kommungränsen
och begav sig till Junsele för att vara på plats
och inspirera till läsning på Junselelägret.
Alla kan dock inte nås av bokbussen
och för idrottsföreningar med en lite yngre
målgrupp ger man tillgång till låneböcker
via bokboxar. Idrottsledaren väljer en bok ur
boxen och läser högt i cirka 15 minuter i slutet
av träningen. Därefter får barnen låna med
sig en bok hem.
Bokboxarna erbjuds även under läger och
vid längre resor till olika cuper.
Lena Andersson tycker att mötet mellan
idrotten och biblioteket är både spännande
och utmanande.
– Det är ju två olika världar som möts
men vi vill i grunden samma sak och det
gäller att öppna för de möjligheter som
finns i ett sådant här projekt. Bara man
vill. Biblioteket har en spännande värld att
erbjuda.
De aktiva föresläsningarna leds av ungdomar som nu inför kommande aktiviteter,
utöver värdegrundsövningarna, har med
sig böcker som de själva har valt och som de
bedömer är lämpliga för olika målgrupper
och åldrar. Varje föreläsning ska avslutas med
högläsning.
Teman under föreläsningarna kan handla
om sådant som kamratskap, attityder, självkänsla och delaktighet.
– Vi har försökt hitta böcker på de teman
som kan vara aktuella under de aktiva föreläsningarna. Det betyder dock inte att den
bok man avslutar med direkt anknyter till
det man har pratat om. Men många av böckerna berör på ett eller annat sätt de teman vi
lyfter.
Den uppsökande verksamheten i samarbete med länsbiblioteket och kommunbiblioteken är också en viktig del. Två kommuner
i Västernorrlands län har bokbuss: Sundsvall
och Kramfors. Under sommarens aktiviteter
fick tre idrottsskolor besök av Sundsvalls
bokbuss – ett stopp på varje ställe – där de
Aktiva föreläsarna kopplades ihop med bokbusspersonalen för att gemensamt bereda en
väg in i böckernas värld.
– Tanken är att barnen ska få ett grepp
om hur det fungerar att låna, hur en bokbuss
ser ut från insidan och vilja gå dit med sina
föräldrar, säger Lena Andersson.
Tänk på:
• Välj böcker som barnen och ungdomarna
är intresserade av. Det gäller att involvera
barnen i vad det är de vill läsa.
• Var öppen för individuella lösningar; det
som passar i en förening, passar kanske
mindre bra i en annan.
Fakta – Boksport & lagläsning
Boksport & lagläsning är ett samarbetspro­
jekt mellan Idrottsförbundet Västernorrland/
SISU idrottsutbildarna, länsbiblioteket Väs­
ternorrland och kommunbiblioteket i länet.
I projektet, som genomförs med stöd av
Kulturrådet, satsar man på att intressera
idrottande ungdomar för böcker och läsning
och därmed försöka minska den negativa
trenden kring läsning och läsförståelse.
Det man bland annat arbetar med är Aktiva
föreläsningar, uppsökande verksamhet med
bokbuss eller bokbil samt bokboxar. Många
olika idrotter är involverade i projektet: bad­
minton, fiske, fältritt, ridning, skytte, hockey,
fotboll m.fl.
9
INSPIRATION!
En bokmatch för sammanhållning
Känslor har varit i omlopp och modet att formulera egna
åsikter har stärkts. Bokmatchen i Katrineholm har ökat lagets
sammanhållning och barnens utveckling som individer.
Carina Löfving Lundin, idrottsledare i KIF
basket i Katrineholms idrottsförening, har
läst tillsammans med sitt flicklag där del­
tagarna är i åldern 13–14 år.
– Jag lade upp det som så att alla skulle
läsa samma bok. Alla hade i uppgift att läsa
en bestämd bit av boken till ett träningstillfälle. Utifrån det de hade läst diskuterade vi
sedan. Jag avsatte ungefär en halvtimme och
den gemensamma stunden låg före träningsaktiviteten så att de skulle vara pigga. Jag
utgick från färdiga frågor som biblioteket
hade satt samman men som jag varierade lite
efter hand. Så småningom upptäckte jag att
frågorna inte behövdes, diskussionerna gick
av sig självt, säger Carina Löfving Lundin.
Det fanns, berättar hon vidare, vissa saker
i lagets sociala samspel som man behövde
arbeta med. Den gemensamma stunden där
man diskuterade läsningen blev en dörröpp-
Dags att öka läslusten och läsförståelsen
bland unga, tänkte man i Katrineholm och
startade projektet Bokmatchen – ett samarbete mellan Katrineholms stadsbibliotek,
SISU idrottsutbildarna och KIF basket. Inspiration fick man av en annan idrottsförening
i kommunen där ledarna på eget initiativ
arbetat läsfrämjande bland idrottande barn
och unga.
Startskott i projektet var föreläsningen
med författaren Niklas Krog där inte bara de
lag som deltog i projektet, var med. Ett stort
antal KIF:are anslöt för att lyssna till författaren vars böcker några av lagen skulle komma
att läsa.
Ett pojklag och tre flicklag har deltagit i
projektet, ålderspannet har legat mellan 12–16
år. De äldre läste en av Niklas Krogs basketböcker och de yngre läste en annan skönlitterär basketbok.
10
– Den gemensamma stunden där man diskuterade
läsningen blev en dörröppnare för att prata om frågor
kopplade till värdegrund och spelaretik.
11
INSPIRATION!
nare för att prata om frågor kopplade till
värdegrund och spelaretik – inte bara vad det
innebär att vara ett lag utan även vad det till
exempel innebär att vara en medmänniska.
Den avsatta halvtimman blev så småningom
en timme. Ja, till och med mer än så. Carina
Löfving Lundin minns en resa med laget till
Värmland där man till slut hamnade i en
hotellkorridor, pratade läsning i en och en
halv timme och kom in på frågor som kärlek
och vänskap.
Att diskutera värdegrundsfrågor utifrån
en bok är värdefullt. Genom att lyfta konkreta exempel ur boken och prata om dem,
behövde ingen känna sig utpekad. I skydd
av boken eller berättelsen vågade man lyfta
problem utan att utelämna sig själv och man
vågade uttrycka sina åsikter.
– I idrottsföreningarna fostrar vi i ganska
liten utsträckning proffs – väldigt få blir
ut­övare på elitnivå – däremot kan vi bidra
till att fostra goda medborgare och trygga
individer och då är det viktigt att bland annat
kunna och våga uttrycka sina åsikter, säger
Carina Löfving Lundin.
Läsningen har bidragit till att kunna föra
diskussioner som annars hade varit svårt att
ha med spelarna.
och till hösten planerar jag att gå vidare med
en lite svårare bok. Jag är jätteglad för hela
projektet, det påverkar verkligen den enskilda
individens utveckling och ger självkänsla.
Idrottsledarens råd:
• Idrottledare som ska fungera som läscoach
måste få hjälp med verktyg. Hur gör man?
Varför gör man? Vad är vinsterna?
• Det spelar inte så stor roll vad man läser
utan att man läser.
• Strukturera och planera. Barn behöver ord­
ning och reda och konkreta uppgifter som
följs upp på ett lustfyllt sätt.
Nu råkar Carina Löfving Lundin vara en
idrottsledare som brinner för böcker och som
därtill har en bakgrund som bland annat
bokhandlare. Henne behöver ingen frälsa om
läsningens positiva effekter. Men så ser det ju
inte ut för alla. Om man som ledare själv inte
är en läsare behöver man övertygas om vad
den här typen av läsaktiviteter kan tillföra
laget: att läsa tillsammans är ett bra sätt att
svetsa samman laget. Idrottsledarna kan
behöva stöd och peppning, kanske en mentor
som kan avdramatisera det hela, göra det
mindre kravfyllt. Når man ledarna, når man
spelarna. Får man rätt verktyg är ett projekt
som Bokmatchen jättebra, anser Carina Löfving Lundin.
– Våra tjejer har vuxit enormt mycket
både som individer och som lag. Flera har
gått vidare på egen hand med andra böcker
och blivit läsare. Vi fortsätter att prata böcker
Fakta – Bokmatchen
Bokmatchen är ett projekt i regi av Katrine­
holms kommun, i samarbete med SISU
idrottsutbildarna. Under projektets första år
var även KIF Basket en samverkanspart.
Det huvudsakliga syftet med projektet, som
fått stöd av Kulturrådet, är att långsiktigt
kunna arbeta läsfrämjande med idrottsföre­
ningar i kommunen för att öka läslusten och
läsförståelsen. Projektet vänder sig i första
hand till idrottande barn och ungdomar, sär­
skilt pojkar, och deras ledare. I andra hand vill
man nå deltagarnas vårdnadshavare.
På sikt är förhoppningen att samtliga idrotts­
föreningar ska kunna få tillgång till de läsfräm­
jande insatserna som är lyckade i projektet,
för de ledare som vill.
12
”Man kan spela fotboll och läsa samtidigt”
Utvecklande, berikande och vinster för både föreningen
och barnen. Så sammanfattar Johanna Gustafson,
styrelseordförande i Stuvsta IF, erfarenheterna från
projektet Läsa IF.
I våras gick fotbollskillarna i årskull 03 och
04 i mål – med en bok. Bokprojektet var en
del i en större helhet i Läsa IF som handlade
om att öka läsintresset hos fotbollsspelande
killar i Huddinge utanför Stockholm. Projektet inleddes med en inbjudan från Bibliotek
Huddinge och Johanna Gustafson såg genast
potentialen i det.
– Jag förstod ganska snabbt att det här kan
bli riktigt bra om man lägger lite krut på det.
Dels handlar det om att få ungarna intres-
serade, dels om att försöka frigöra tid för att
verkligen också kunna genomföra det.
Efter en trevande start blev det till slut
bokbordet invid fotbollsplanen – uppsökande
verksamhet i sin mest konkreta form – som
blev förlösande för projektets fortsättning.
– Svårare än jag hade trott var att få med
föräldrarna. De tyckte att det skulle ta tid
från barnens träning och att det här var
ytterligare en aktivitet i barnens vardag som
13
INSPIRATION!
”Läsa IF har gett kontaktytor mellan idrott och läsning som jag inte trodde var
möjliga. Sedan har det gett föreningen en vidgad världsbild: Vi kan faktiskt läsa
böcker, skriva böcker och spela fotboll samtidigt. Det går jättebra!”
Johanna Gustafson, Styrelseordförande, Stuvsta IF
läggs ovanpå andra. Så på den första inbjudan som gick ut till föräldrar och barn fick
vi just inga deltagare. Då gjorde vi så att vi
med bibliotekets hjälp ställde upp ett bokbord jämte träningsplanen och informerade
om projektet. Barnen kunde låna böcker och
skriva upp sitt intresse för att delta. Först då
lossnade det, först då blev det en grupp med
tillräckligt många barn i årskull 03 och 04
för att kunna dra igång, berättar Johanna
Gustafson.
Också idrottsledarna, inte sällan föräldrar
som själva avsätter tid ideellt, behövde övertygas. ”Måste ni lägga det på våra träningstimmar”, var kommentaren i början men
efter hand blev tongångarna alltmer positiva.
– Idrottsledarna är jättepositiva nu och
jätteglada för barnens skull, och att de fick
möjlighet att vara med om det här. De har
inte tagit någon aktiv del i det hela vilket jag
så här i efterhand tycker var bra. Kreativiteten hos barnen blommar bättre när de inte
har någon vuxen i närheten. Men i samband
med hämtningar och lämningar av barnen
har de ju hört hur inspirationen flödar i rummet intill och också hela tiden förmedlat till
mig att barnen tycker att det är roligt.
och hur det går till när man lånar – allmän informationsspridning som Johanna
Gustafson kallar det och som sammantaget
gett barnen en känsla för hur berikande det
kan vara att läsa böcker och hur böcker kan
vidga världen.
– Vi har också pratat mycket om vad läsning kan tillföra, i skolarbete, i ordförråd och
i sociala sammanhang, hur allmänbildande
det är. Ytterligare en del i projektet är att de
har fått prata om sin sport i förhållande till
böcker och förstås, att det nu finns böcker i
klubbhuset som man kan läsa och ta med sig
på cuper. Vi har haft bokväskor som följt med
på träningarna men det har inte organiserats
från Stuvsta utan i bibliotekets regi, säger
Johanna Gustafson.
Mötet med biblioteket i det här projektet
har gett barnen en bild av författandet som
ett hantverk och bibliotekarie som ett yrke
man kan ha, menar Johanna Gustafson som
är säker på att man ökat läsandet rejält i
målgruppen.
– Jag märker det på hur de barn som varit
med i Läsa IF pratar om böcker nu i förhållande till hur de pratade om böcker när vi
började.
Även det allmänna intresset har ökat. Tre
lag står i kö och vill vara med nästa gång
något liknande arrangeras. Inifrån föreningen – styrelse och andra funktioner – finns
nu efter en viss avvaktande hållning – en
entusiasm och ett tryck att göra mer.
Johanna Gustafson summerar vinsterna:
– Glada barn, ökad känsla för böcker,
ökade kontaktytor mellan barn och före­
ningens funktionärer – jag som styrelseordförande har fått ett helt gäng nya kompisar
som jag annars inte hade haft, både bland
barn och lagledare – och föreningsmässigt
har det ökat vår synlighet. Och releasen av
boken… den blev över förväntan, ett minne
för livet för barnen. Hela IP talar om boken.
Istället för att ta tid från träningen lade
man istället till en timme efter träningen.
Under den timmen har man bland annat
fått spåna på bästa bokidén, konkretisera
den genom att skriva ned den och över­
huvudtaget pratat böcker och författarskap
med olika inbjudna personer och författare.
Timmen efter träningspasset har, enligt
Johanna Gustafson, styrts mycket av barnen själva. Deras vilja att veta och vilja att
lära sig mer, har stått i fokus. Många olika
ämnen har avhandlats såsom kärlek, lögner,
om att förlora… svåra frågor som sysselsätter dem. Det har också kunnat handla om
själva hantverket kring en bok, hur man gör
böcker eller exempelvis vad ett bibliotek är
14
Tips till andra föreningar:
• Gå ut med information om läsprojektet i
god tid.
• Se till att informera tränarna innan och att
aktiviteterna kring läsning inte blir något som
krockar med träningstiden.
• Genomför gärna projektet under höst och
vinter – då är i regel den vanliga verksamhe­
ten på lågvarv.
• Inför uppstart: Ladda gärna med något
glittrigt eller speciellt – bokbordet som vi
ställde invid idrottsplanen var perfekt efter­
som det avvek i den här miljön.
• Kolla med andra klubbar – har de gjort
något liknande? Kan de dela med sig av
erfarenheter.
Fakta – Läsa IF
Under ett år har Bibliotek Huddinge, med stöd
från Kulturrådet, drivit det läsfrämjande projek­
tet Läsa IF. I projektet har man sökt samarbete
med idrottsföreningar i kommunen för att nå
målgruppen läsovana pojkar. Biblioteket har
samarbetat med Huddinge IF samt Centrum
för Lättläst i framtagandet av en bok.
I projektet har man:
• arrangerat läscoachträffar för lagledare,
tränare och föräldrar till idrottande ungdomar
i Huddinge för att indirekt öka läsmotivationen
hos fotbollsspelande killar.
• producerat en bok utifrån barnens bästa
bokidé på temat ”Idrott”. Stuvsta IF-killarnas
idéer togs till vara av författaren Magnus
Ljunggren som sedan skrev boken ”Väl­
kommen till landslaget” i samarbete med
LL-förlaget. Projektet har kunnat följas på
förlagets blogg.
15
GÖR SÅ HÄR!
LÄS ÖVERALLT!
– det är planen
På bussen
När klubben eller laget ger sig av på träningsläger eller
tävling, uppstår mycket dötid. Passa på att läsa eller lyssna
på en bok tillsammans. Tala sedan om den. Hur upplever
barnen eller ungdomarna boken? Det finns inga rätt
eller fel!
Innan det är dags att sova
Alla vet att tevespel inte är det bästa sättet att runda av
en dag med. Tvärtom pumpar det igång adrenalinet
och hjärnan får jobba för högvarv. Rätt långt ifrån vad
man i idrottssammanhang brukar kalla återhämtning.
Med hjälp av boken kan man få en stund för sig själv
och varva ner, tänka på något annat eller upptäcka
något nytt.
Högt i omklädningsrummet
Kanske kan du som tränare läsa en rad.
Ett ord på vägen innan match, eller före
och efter träning? Eller låt barn och ungdomar
som gillar att läsa högt, turas om att läsa när
andra lyssnar. Kanske läsa ett kapitel
medan laget varvar ner efter träningen?
Med öronen
Det finns de som tycker att ljudböcker inte riktigt
räknas. Som om att det vore något slags fusk. När det
tvärtom är ett utmärkt sätt att ta till sig berättelser. Inte
minst för de som blir lite trötta vid blotta anblicken av
en bok full av bokstäver – varför inte köra en ljudbok i
högtalaren på bussresan?
16
I mobilen
Det är i mobilen de flesta lever sina liv. Gamla som unga.
Och visst kan man läsa i mobilen. Forskare är rätt eniga om
att det är knepigare, mer krävande och alltså inte lättare.
Men om tröskeln är hög gäller det att slipa ner den. Därför kan
e-böcker i mobilen vara det som får någon skeptiker att tippa över.
Läs olika
En del blir svimfärdiga av tjocka böcker. Samtidigt kan
tunna böcker verka för barnsliga. Skräck, humor eller
äventyr. Alla kan inte gilla allt. Men det finns böcker
åt alla. Läs faktaböcker. Slå rekorden i Guiness
rekordbok. Eller läs serier.
Läs samma
Det finns mycket att vinna på att låta
alla läsa samma bok. Ingen kommer att
tycka lika ändå. Det finns lika många åsikter
som det finns läsare. Diskussionerna kan
bli mycket högljudda kring böckers innehåll.
Då är det bara att luta sig tillbaka och njuta.
Glöm inte att läsningen ska vara lustfylld.
Läsn
i
ska ngen
v
lust ara
fyll
d!
17
GÖR SÅ HÄR!
KICKSTARTA LÄSNINGEN!
Det finns flera saker du själv kan göra för att komma igång:
Det kommer att vara både roligt och viktigt.
Prata om böcker!
Vilken var den senaste boken du läste? Berätta om den! Eller be barnen och ungdomarna att tipsa om en bra bok som du sedan får läsa och berätta om.
Läs och skriv på lägret
På läger finns det tid för vila. Vila med en bok eller skapa en
skrivaraktivitet. Kanske idrottspoesi eller ståupp-läsning?
Korta noveller kan skrivas i mobilen och sedan skickas till
varandra.
På s
finn idan 2
1
s
hur tips om
d
prat u kan
a om
en
bok
.
Tävling
Gillar barnen att tävla? Hitta på olika sätt att tävla runt läsning och böcker. Vem
kan bäst beskriva vad de läst i en teckning? Tänk på att det kan finnas några av
barnen som har svårt för att läsa. Det är viktigt att de inte upplever press utan att
tävlingen blir rolig även för dem.
Boken bättre än filmen?
Läs boken och avsluta med filmen. Vilken var bäst?
Besök biblioteket
Visa att biblioteket är en plats för alla där bibliotekarierna kan tipsa om böcker som
passar just dig – magasin, serier, faktaböcker om olika idrotter, biografier av proffs­
idrottare, bra kost osv. Men även böcker om allt annat…
18
Detta kan du få hjälp av SISU-konsulenten och biblioteket med:
Hör av dig till din SISU-konsulent. De har fått information om ”Paus – du och en
bok” och är redo att hjälpa dig. Likaså biblioteken. Bibliotekarierna vill inget hellre
än att tipsa dig om bra böcker för just dina barn och ungdomar.
Bibliotekarien
Bibliotekarien kan bokprata med barnen och ungdomarna. De är experter på att
prata om böcker och att tipsa om andra böcker. Fundera över om ni tränare ska
vara med under samtalet eller om barnen talar friare om ni inte är där.
Bokväska
Biblioteket kan fylla en väska med böcker i olika format. Bokväskan kan lånas med
på längre resor till tränings- och sommarläger eller ställas fram efter träningen så
att barnen kan låna böcker.
Besök av en läsande idrottare eller författare
Bjud in en idrottare som skriver böcker eller läser mycket, som förebild och inspiratör.
Eller varför inte författaren vars bok ni läser.
Mysig miljö
Gör en speciell bokhörna på en plats där barnen och ungdomarna kan läsa i lugn
och ro. Mysig matta, sacco-säckar, läslampor och böcker, tidningar och seriemagasin.
Tänk på att även föräldrar och syskon som väntar under träningen kommer att vilja
hänga i bokhörnan.
•
•
•
•
Tänk på:
Värdera inte barnens val av läsning – det är bättre att läsa något än att inte läsa alls.
Läsningen ska vara lustfylld, inte kännas som ett krav eller en prestation.
Har någon svårt att läsa? Tipsa om ljudböcker.
Informera föräldrarna om att ni läser tillsammans.
M
info er
r
och mation
finn materi
al
s p
web å SISU:
s
bpla
ts.
19
GÖR SÅ HÄR!
TIPS FRÅN COACHEN
Johan Unenge är språkrör för satsningen Paus. Han
är känd som författare, serietecknare och Sveriges
första läsambassadör. Dessutom skejtar han.
– Idrottens värld är en fantastisk plats att nå
unga med läsning. Här finns engagemanget hos
barn, föräldrar och tränare, säger han.
Ska man läsa istället för att idrotta?
Meningen är inte att ta dyrbar träningstid. De
flesta projekt lyckas hitta andra sammanhang. Som
t.ex. bussresan till lägret. Pauserna mellan matcher
och heat. Som uppladdningen inför en viktig
idrottsprestation
Kan man inte få slippa skolan någon gång?
Idén är att inte koppla läsningen till skolan överhuvudtaget. Tvärtom handlar det
bara om lust. Läsandet ska inte bedömas, bara uppmuntras.
Varför måste idrott och läsning kopplas ihop?
Läsning har en fantastisk egenhet. Den trimmar en annan del av kroppen som man
sällan kommer åt med vanlig träning – hjärnan. Fantasi, inlevelseförmåga, förmågan att ladda och återhämta sig. Alla är sportbegrepp där läsningen kan hjälpa till.
Hur ska man hinna?
Tänk att du kanske satsar sex timmar i veckan på ditt engagemang i idrotten. Vik
en kvart i veckan till att börja med. Fundera över vilken skillnad det skulle kunna
göra.
Vad har sporten att vinna?
En idrottande ung människa är mer än sin idrottsprestation. En idrottsklubb kan
vara mer än träning och tävling. Att behärska språk är avgörande för en ung människas framtid. Idrotten med sin positiva atmosfär har en chans att hjälpa till med
detta genom läsning på olika sätt. En tränare har en auktoritet som kan vara helt
avgörande.
20
PRATA BÖCKER
Läsning behöver inte vara en ensam aktivitet. Att få prata med andra om det man
har läst och kanske upptäcka nya saker i texten är både roligt och spännande. Att
hålla i ett boksamtal behöver inte vara svårt men det är bra om alla har läst boken
ordentligt så att de hänger med.
Hur pratar man om boken? Låt alla komma in i samtalet på ett enkelt sätt. Börja
gärna med en kort runda i gruppen där ni gemensamt återberättar handlingen (ett
uppfriskat minne gör det lättare att prata om boken). En rolig inledning på samtalet
är ”tummen”, där alla genom att göra tummen upp, ner eller mittemellan snabbt
betygsätter boken och läsupplevelsen (viktigt att alla blundar så att man inte blir
påverkade av varandra). Tummen avslutar man också samtalet med, för att se om
någon ändrat uppfattning under boksamtalets gång. Ofta är det någon tumme som
förändrats!
Huvuddelen av boksamtalet kan vara ett friare samtal, men det skapar trygghet
i gruppen om man följer en någorlunda fast form för samtalet. Det är viktigt att
alla får komma till tals, och att det inte finns några rätt eller fel svar kring vad man
tycker om boken. Tänk på att ställa öppna frågor (frågor som det inte går att svara
ja eller nej på) eftersom de ofta bidrar till en mer spännande diskussion.
21
GÖR SÅ HÄR!
Be b
tips arnen
a o
bra m en
bok
!
Utgå ifrån enkla frågor:
• Vad gillar du i boken?
• Vad gillar du inte i boken?
• Fanns det något som du inte förstod eller tyckte var svårt (t.ex. ord eller händelser)?
• Fanns det något mönster, kopplingar eller röda trådar i boken (t.ex. saker som
återkommer, teman eller symbolik)?
Komplettera med fördjupande frågor:
• Har du några favoritstycken/citat i boken? Vilka är de och varför tycker du om dem?
• Vad har boken för tema/budskap? Varför tror du att författaren har skrivit boken?
• Har boken flera berättelser? Vems berättelse är det?
• Vilken person i boken blev du mest intresserad av under läsningen? Varför? Hur
ska en bra huvudperson vara?
• Vad tycker du om språket och berättarstilen? Varför tycker du så? Är berättarstilen
och språket typiska för författaren? Läs ett stycke som visar hur språket är?
• Känns boken trovärdig? Speglas verkligheten i texten? Varför/varför inte?
• Utspelar sig boken i nutid eller för länge sedan? Hur märks tiden i boken? Om ni
läser en äldre bok, tycker du att innehållet fortfarande känns aktuellt? Varför/varför
inte? Om ni läser en nyskriven bok, påminner boken om någonting ni har läst
tidigare? Vet du någon annan berättelse som liknar den här?
• Vem skulle ni vilja rekommendera boken till? Varför borde man läsa den här boken?
Det kan vara kul att fördjupa sig lite extra i boken och sätta den i ett sammanhang,
genom att använda sig av rekvisita och föremål som förekommer i berättelsen. Man
kan peka ut platsen som historien utspelar sig på kartan eller spela upp musik som
förekommer i boken. Man kan också levandegöra boken genom att välja en kort
scen och dramatisera.
Genom att knyta boken till en aktuell händelse, t.ex. ett författarbesök på biblioteket eller bokhandeln, kan man skapa ytterligare mervärde. Om man vill kontakta
bokens författare med frågor kan man gå via bokförlaget, de brukar oftast kunna
hjälpa till.
Lästips:
• Boken om läslust. En handbok om att väcka ungas läsintresse, 7–15 år.
Barnens bokklubb, 2007.
• På tal om böcker. Om bokprat och boksamtal i skola och bibliotek.
BTJ förlag, 2005.
22
LÄSTIPS
Det finns massor att läsa! Och det finns böcker för alla: roliga serier, överraskande
noveller, romantiska romaner, oumbärliga fakta, fantasy, klassiska sagor, hårresande
deckare och mycket mer. Formaten är många: papper, CD, ljudfil eller e-bok. I original
eller lättläst. Här kommer några tips om böcker som handlar om sport, och lite annat.
Passa bollen! ropar Kosse
Anja Gatu, Olika Förlag, 2015
Kosse älskar att spela fotboll. Och hon älskar att vinna. Helst vill hon ha bollen hela tiden! Men för
att bli riktigt bra måste hon hitta en målis att träna skott med. Vem då?
Kickboxaren
Maria Björn, Niklas Krog, LL-förlaget 2013
När Eremias börjar med kickboxning i en klubb blir han bättre på att slåss. Men hur ska han använda
det han har lärt sig? Han får bara kickboxas för att försvara sig. Inte för att hämnas på den som ger
honom stryk…
I skuggan av San Siro: från proffsdröm till mardröm
Martin Bengtsson, Norstedts förlag, 2014
Martin Bengtssons pojkdröm gick i uppfyllelse då han endast 17 år gammal fick ett proffskontrakt
med den italienska fotbollsklubben Inter. Nio månader senare vaknar han upp på ett sjukhus i Milano
efter att ha försökt ta sitt liv. Vad hände egentligen och hur kunde allting bli så fel?
Inte bara tennis
Peter Barlach, Bonnier Carlsen, 2012
John är en 11-årig kille, på det tolfte, vars främsta intresse är tennis. En dag vänds livet upp och ner.
Johns mamma har varit med om en bilolycka. Johns mamma är död. Hon dog direkt, säger de.
Pontus 4 steg från proffs
Johan Unenge, Bonnier Carlsen, 2012
Ännu en bok om skateboardåkaren Pontus och hans värld. Pontus har nu kommit med i skate­
boardsteamet som Gaffa sponsrar. Alla satsar stenhårt, det är tufft men häftigt och Pontus försöker
försvara sin plats, både inför de andra och sig själv. Och så finns förstås Miriam...
Offpist
Johanna Schreiber, B Wahlströms 2014
Ebba förstår knappt själv att hon lyckats övertala sina föräldrar, men nu är hon äntligen på väg till Val
Thorens för att fira nyår! Grym skidåkning och skönt kompishäng under en hel vecka väntar.
23
GÖR SÅ HÄR!
Martas seger: en berättelse om fotbollspassion och krigarhjärta
Emma Lindqvist, Holms förlag, 2008
Världens bästa fotbollsspelare Marta Vieira da Silva är på många sätt ett unikum. Hon har en
exceptionell mix av styrka, snabbhet, hårda skott och bländande teknik. Blott 22 år har Marta redan
röstats fram som världens bästa fotbollsspelare två gånger.
Sista skottet
Niklas Krog, B Wahlströms, 2011
Mattias ska på sitt första ABC-läger och han är nervös. Mest nervös är han för att ett gäng tjejer
från Akropol ska med på lägret. En av dem är Ayla. En berättelse om basket, kompisar och kärlek.
Klara för revansch
Pia Hagmar, B Wahlströms förlag, 2015
Senaste boken i serien om Klara som omfattar 18 böcker och där huvudpersonen berättar om hästar,
vardagen, den första kärleken och nära vänskap, men också om avundsjuka, uppbrott och svåra val.
Eva & Adam. Inte som en dans
Måns Gahrton, Bonnier Carlsen, 2005
Adam är glad att han slipper bugga, han tycker inte att det är kul, han vill hellre ägna sig åt fotboll –
alldeles för mycket, tycker Eva. Åttonde boken i serien om ”Eva och Adam”, mellanstadiebarnen vars
liv vi får följa i skolan, bland kompisar och i kärleken.
Hund på plan!
Jennifer Wegerup, Olika förlag, 2015
Seriespelet är snart slut. Charlotte och hennes lag IF Ekby ligger bra till men de måste vinna fler
matcher för att ha en chans. Så nu är det full koncentration som gäller.
Jag är Zlatan Ibrahimovic: min historia
Zlatan Ibrahimovic, David Lagercrantz, Månpocket, 2013. LL-förlaget 2012
Med egna ord berättar Zlatan om uppväxten i Rosengård, om sin fotbollskarriär, kampen och striderna
i Ajax, om köpet till Juventus, succén i Italien och spelskandalen som höll på att förstöra hans karriär
och mycket annat.
Stolpe in
Magnus Ljunggren, Mats Vänehem, Bonnier Carlsen 2013
Det är bara dagar kvar till årets höjdpunkt, Derbycupen! Året innan förlorade både killarna och tjejerna.
I år ska de ta revansch. Tredje boken i serien ”Bästa klubben”.
Kaj lär sig spela hockey
Katarina Ekstedt, Thomas Olsson illustrationer, Tukan förlag, 2015
I tredje boken om Kaj börjar han och hans kompisar spela ishockey. Men innan man kan lära sig
spela hockey måste man först kunna åka skridskor…
Mååål!
Thomas Halling och Jonas Kärn, Alfabeta 2015
Willes klass har tagit sig till final i skolcupen i fotbollen. Otroligt! Men nu är det mycket som händer
inom laget. Wille är ihop med Moa. Eller är han det? Tredje boken i serien ”Wille och hans kompisar”.
24
© Statens kulturråd 2015
Foto: omslag, Stefan Tell. Boksport & läsning, Lena Andersson.
Bokmatchen, Camilla Andersson. Läsa IF, Henriette Zorn.
Illustrationer: Johan Unenge
Tryck: Edita Bobergs AB
ISBN 978-91-87583-08-7
Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm
Besök: Borgvägen 1–5
Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99
E-post: kulturradet@kulturradet.se
Webbplats: www.kulturradet.se
Läsning och idrott har mycket gemensamt.
Båda delarna behövs för att bygga aktiva demokratiska medborgare med kunskap och förstålse för
andra. Precis som kroppens muskler behöver tränas,
behöver hjärnans muskel motion men också – precis
som kroppen – vila. Ord, bilder och berättelser kan
hjälpa till med det.
Den här skriften är till för dig som är tränare och
vill läsa för och med dina barn och ungdomar. Här
kan du inspireras av hur andra idrottsföreningar har
arbetat med litteratur och läsning, vad du själv kan
göra och vad du kan få hjälp med från din SISU-konsulent och ditt lokala bibliotek.
Paus – du och en bok är en satsning på idrott och
läsning som har pågått i tre år och involverat många
föreningar runt om i landet. I skriften kan du läsa
om tre av dessa projekt. Bakom satsningen står
Kulturrådet i samarbete med Riksidrottsförbundet
och SISU Idrottsutbildarna.