Lugn och ro i förskolan ljudmiljöns

Lugn och ro
i förskolan
ljudmiljöns
betydelse
för barns
och vuxnas
arbetsmiljö
4
7
Förskolan Myran – ”Var är alla barnen?”
”Framtidens förskola”
10Förskolepersonal!
12
Irenes tinnitus
14
Fredrik Sjödin – för en bullerfri förskola
16
Skogen – friluftsförskola i Upplands Väsby
18
Hörseltestaren – förskolepersonal testar appen
20
Tysta leksaker
22Beslutsfattare!
23 Föräldrar!
2
Form: West Studios | Text: Hörselskadades distrikt i Stockholms län
Innehåll
Hej!
Vi vill att samhället som helhet ska bli mindre bullrigt.
Förutom att bullret är störande så orsakar det också
hörselskador.
Syftet med denna skrift är att vi vill ge inspiration till
att det skapas samtal om ljudmiljö i förskolan.
Barn som befinner sig i ett tidigt skede i sin språkutveckling är särskilt utsatta för en dålig ljudmiljö och
personal inom förskolan är den yrkesgrupp som är
mest utsatta för buller.
I Stockholms län finns det 2 216 förskolor. I juni 2015
var 119 420 barn inskrivna i och 23 005 personer anställda vid förskolan. Det är alltså många som berörs
och främst riktar sig denna skrift till förskolepersonal,
föräldrar och beslutsfattare.
Orsakerna till en dålig ljudmiljö i det enskilda fallet
kan förstås variera och därmed också vilka åtgärder
som måste till. Men någonstans måste vi börja nysta
i problemet och i slutändan måste någon ta tag i det.
Vi hoppas att detta är du!
Hörselskadades distrikt i Stockholms län
3
På förskolan Myran vattnar
man med ”tystnadskanna”
Att förbättra akustik och köpa tysta leksaker till en förskola kan bli dyrt.
Men varje förskola kan skapa metoder för att få ner ljudnivåerna i barngrupperna.
Vi har vikarier som frågar ”var är alla barnen?” för de tycker vi har det så
tyst, säger Ulla Ekelöf, förskollärare på förskolan Myran på Gotland, som
är föregångare på området.
2007 uppmättes höga ljudnivåer på förskolan Myran och då tog Gotlands
nya bullerteam sig an förskolans lokaler och bullersanerade dem med
ljudabsorbenter och tysta leksaker. Då passade personalen på att starta
upp ett pedagogiskt arbete som skulle skapa ännu mer lugn, inspirerade
av Ammot ”Artister och musiker mot tinnitus” material ”Huller om buller”.
Metoderna är nu väl integrerade i verksamheten och tränas in efter förmåga redan med de små barnen.
Varje termin startar man upp med en eller två ljudveckor, då allt fokus är
på att göra barnen uppmärksamma på ljud. Ett exempel är när man går
på ljudpromenad med barnen.
Vi går runt i området och lyssnar efter olika ljud, som lastbilar, fåglar och
vinden. Sen samlar vi ljuden i en ”burk” och reflekterar över dem när vi
kommer hem, säger Ulla Ekelöf, barnskötare.
Barnen kan även få i hemläxa att fråga om familjens bästa och värsta
ljud.
På avdelningarna används det klassiska ”örat” som lyser i olika färger
beroende på ljudnivån. Inuti örat bor ”hårcellen Ellen” som barnen ibland
får trösta med tysthet.
– Hårcellen Ellen blir ledsen om det är för bullrigt, så barnen kan få gå runt
och samla tystnad i en kanna för att ”vattna henne”, säger Ulla Ekelöf.
4
Lekfullt blir det också genom att man ibland klär ut sig till två karaktärer –
Tone och Poff.
De kommer och besöker oss ibland och pratar om ljud, säger Ulla Ekelöf.
Rutiner är a och o på förskolan eftersom det är vid förflyttningsmomenten
som barnen låter mest. Man tar alltid emot utomhus och sedan tar man
in några barn i taget på avdelningen. En pedagog slussar barnen in till en
tavla där de med hjälp av en magnetknapp väljer en avskärmad station
för dagens aktivitet.
Det ger ett automatiskt lugn och vi slipper stimmet och stojet i hallen,
säger Ulla Ekelöf.
Vid matsituationen delar man upp sig och äter i olika rum. Och även utomhus leker barnen i stationer för att det inte bara ska bli spring.
Personalen tänker också hela tiden på vilken ton de använder till barnen.
Sänker du rösten sänker barnen också rösten. Och vi skriker inte tvärs
över salen utan går alltid fram till barnen och pratar med dem.
5
Metoderna ger piggare pedagoger och piggare barn, enligt Ulla Ekelöf.
Och föräldrarna är nöjda över barnens lugnare miljö. Ulla Ekelöf önskar
att fler vågade ta tag i att förändra förskolemiljön på liknande sätt.
– Många tror nog det måste kosta jättemycket att förbättra ljudmiljön,
men om man börjar i det lilla så kan man göra mycket, säger hon.
Läs mer om förskolan Myrans pedagogiska
förhållningssätt: http://www.gotland.se/37327
Länkar:
Artister och musiker mot tinnitus
www.ammot.se
Checklista för ljudmiljö
http://www.prevent.se/globalassets/documents/prevent.se/
arbetsmiljoarbete/systematiskt-arbetmiljoarbete/checklista/
branschchecklistor/checklista_ljudguide-forskolan.pdf
Ljudguide för förskolan
http://www.prevent.se/ljudguideforskolan/
Bullret bort - en liten bok om ljudnivå på förskolan
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12934/
buller-bort-liten-bok-ljudniva-forskola.pdf
6
Text och Foto: Martina Nyhlin
I ”Framtidens förskola” står
tystnaden i centrum
Stockholm växer och det behövs hela tiden fler förskolor. Men det
går att bygga snabbt och ändå få en bra ljudmiljö. Företaget SISAB
som förvaltar skolor och förskolor i Stockholm har tagit fram en
konceptförskola – ”Framtidens förskola” som ska gå snabbt att färdigställa, och där har de tänkt extra på akustiken. Och personalen
är helnöjd.
Det är enorm skillnad på ljudnivåerna här, jämfört med där
jag varit tidigare, säger Agneta
Engren, förskolechef på förskolan Zinket den andra av
Sisabs konceptförskolor som
står klar.
Det är mellanmålsdags på förskolan Zinket i Hässelby. När
barnen vandrar nedför trappan
hörs deras prat och tramp
ovanligt mjukt och vid matbordet klirrar glasen ovanligt milt.
Konceptet ”Framtidens förskola” finns i tre storlekar, och
tanken är att enbart utseendet
på fasaden ändras på olika
platser.
Ljudmiljön som tagits fram kommer bli ungefär densamma i de 30 konceptförskolor som nu planeras.
I de pedagogiska rummen (lekrum, allrum och vilrum), där barnen både
skall leka och lära uppnår man ljudklass A, trots att man egentligen
bara är skyldiga att ha ljudklass C enligt Boverkets regler.
7
Taken på alla avdelningar har dubbelt så tjocka akustikplattor mot normalt, 40 centimeter plus en 50 millimeter extra basskiva.
Effekten man får av plattorna är som känslan du har när du stänger av en
fläkt och ljudet försvinner. Det ger tystnad, säger Yvet Martin, akustiker
som varit med i arbetet.
Takplattorna kompletteras med väggabsorbenter – stora ljuddämpande
plattor – och även golvens undersidor har ljuddämpning.
En viktig regel för ljudmiljön är dock att man inte får dämpa allt ljud. Man
måste lämna lite hårt material här och där, för att de för språket viktiga
konsonanterna ska studsa tillbaka.
Då hör man tydligt vad andra säger, blir man lugn och kan sänka rösten,
säger Yvet Martin.
Även möbler och rumsavdelare har valts ut för att dämpa
ljud.
En rundvandring i ateljén och de färgglatt och hemtrevligt
inredda rummen på övervåningen visar hur ljudnivån upplevs tystare ju mindre rummen är. Yvet Martin berättar att
man dock inte satsat på för tjocka väggar, eftersom det
kräver tunga dörrar som är svåra att öppna för barnen.
Hon intygar dock att det ändå är tyst mellan rummen.
I andra förskolor hör man vad som händer i rummet intill. Det gör man inte här, säger Agneta
Engren.
Och förskolläraren Katarina Sjöqvist är mycket
nöjd med sin arbetsmiljö.
Det är så mycket bättre här än på alla andra förskolor jag jobbat på, och här finns inget buller från
möbler, grindar och så vidare, det är som att det
inte är någon efterklang i ljudet, säger hon.
8
9
Text och Foto: Martina Nyhlin
Förskolepersonal!
Du som jobbar på förskolan har kanske tänkt att ljudnivån är för hög
på din arbetsplats. Du är inte ensam, det finns många som rapporterar om detta.
Enligt Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsorsakade besvär 2014 är
förskollärare och fritidspedagoger den yrkesgrupp som har störst besvär
med bullrig arbetsmiljö. Ni har alltså en bullrigare miljö än både militärer
och smeder!
Du som ofta har huvudvärk, är stressad, trött och kanske har Tinnitus
kan hitta orsaken i dålig ljudmiljö på din arbetsplats.
Upplever du problem är det förstås viktigt att det genomförs en skyddsrond som kartlägger vilka problem med ljudmiljön som finns på din arbetsplats.
Du som personal kan förstås också arbeta med att förbättra ljudnivån på
förskolan genom att lära barnen hur man uppnår en behaglig ljudnivå.
Genom att barnen får kunskap kan de också ta med den hem för att
påverka sina föräldrar att skapa en god ljudmiljö i hemmet.
En enkel kartläggning kan ni göra genom att använda Arbetsmiljöverkets
app Buller som finns för nerladdning till din mobiltelefon.
En god ljudnivå på förskolan främjar inlärning och språkutveckling hos
barnen. Barn i förskoleåldern är i ett tidigt skede av sin språkutveckling
och då är det särskilt viktigt att barnen har en bra ljudmiljö.
Både barnen och du mår bättre av en god ljudmiljö!
10
Länkar:
Om ljudmiljö i förskolan:
www.prevent.se/ljudguideforskolan
Om hörsel:
www.horsellinjen.se
Testa din egen hörsel:
www.horseltestaren.se
(kan också laddas ner som app ”Hörseltestaren”
på App Store eller Google play)
11
Irenes tinnitus
stör henne inte
längre
Forskning visar att nedsatt hörsel och tinnitus är mer än dubbelt så vanligt bland förskollärare än bland andra. En av de som fått tinnitus
är Irene Garpeman, förskollärare i Stockholms stad.
Det tjöt hela tiden i båda öronen, säger hon.
Tinnitus är svårbehandlat men det finns hjälp att få.
Det var en vanlig eftermiddag på förskolan för sex
år sedan, barnen lekte på som vanligt och var
inte särskilt högljudda. Men Irene Garpeman
hade tänkt på att det var dålig akustik i de
nybyggda förskolelokaler där hon jobbade
och plötsligt kände hon att det började susa i
öronen.
Jag fick hålla för ena örat för jag kände att
det gjorde så ont.
Dagen efter pep det i örat och läkare konstaterade snart att hon hade tinnitus.
I början mådde hon väldigt dåligt av det
ständiga ljudet.
Jag fick andnöd och tänkte –
ska jag ha det så här hela livet?
12
Eftersom det var akustiken i förskolelokalerna som var problemet sa hon
upp sig direkt och bytte till en ny förskola.
Jag hade tänkt byta yrke helt, men jag trivs så bra på mitt jobb, så jag
stannade kvar, säger hon.
Hon fick kontakt med en specialist som hjälpte henne att hitta metoder
för att hantera tinnitusen.
Jag använde KBT och jobbade bort det mentalt. Jag försökte att inte
lyssna på ljudet och gilla läget helt enkelt, säger Irene Garpeman.
Den nya förskolan är har mycket bättre akustik och större möjligheter till
utomhusvistelse för barnen, vilket underlättar för Irene Garpeman.
Efter fem år känner hon nu bara av tinnitusen vid vissa tillfällen.
Det kommer tillbaka ibland när jag är stressad eller förkyld, eller det är
något speciellt, säger hon.
Tinnitus kan upplevas som allt från ett svagt sus till ett starkt, påträngande ljud. Den som känner av tecken på tinnitus bör vända sig till en husläkare eller till en öronläkare som har vårdavtal med landstinget för att få en
bedömning av hur stort problemet är, så olika åtgärder sättas in.
– Tinnitus lindras mest effektivt med hjälp av en kombination av olika åtgärder, men man använder sig mest av olika meditationsformer och KBT,
kognitiv beteendeterapi, säger Elisabeth Ternevall som är överläkare och
jobbat med tinnituspatienter i många år på Hörsel och Balanskliniken på
Karolinska Universitetssjukhuset.
Personer har även blivit bättre med hjälp av en ljudstimulator som via ett
svagt brus lär hjärnan att sluta lyssna på tinnitusljudet. Avslappning och
bettskena kan också hjälpa eftersom tinnitus kan orsakas av spända
käkar.
I de allra flesta fall kan man må bättre och hantera tinnitus bättre om man
får hjälp, säger Elisabeth Ternevall.
13
Text och Foto: Martina Nyhlin
Fredrik Sjödin
– forskaren som kämpar för en bullerfri förskola
Många tror att förskolebarn mår
dåligt av buller, men trots det
forskas det inte mycket om exakt
på vilket sätt. Men nu ska forskare
ta reda på hur normalhörande och
hörselskadade barn påverkas av en
dag på förskolan. Bakom projektet
står Fredrik Sjödin – forskaren som
gjort förskolemiljöns ljudmiljö till sin
livsuppgift.
Hur mår barn efter en dag bland hojtande kompisar och slamrande leksaker? Många föräldrar som tagit med ett utmattat och argt barn hem i
vagnen vet det, men forskningen säger desto mindre. Men i ett projekt
stöttat av Hörselforskningsfonden ska Fredrik Sjödin, forskare vid institutionen för psykologi i Umeå, nu titta på hur barn på en förskoleavdelning
med hörande barn och en med hörselskadade barn påverkas av buller.
Vi kommer att fokusera på om hörselskador gör att man är extra känslig,
men studien ska också ge kunskap om hur barn i allmänhet påverkas.
Vi kommer också att få veta om man lyckas bättre med att skapa en bra
ljudmiljö på en avdelning där barnen har nedsatt hörsel.
Fredrik Sjödin har forskat på förskolepersonalens arbetsmiljö hela sin
karriär. Han har bland annat visat att hundra undersökta anställda vid förskolorna i Umeå kommun hade problem med tinnitus och att en fjärdedel
hade hörselnedsättning på grund av den bullriga miljön. Bullret i förskolan
blir extra stressande eftersom pedagogerna måste vara uppmärksamma
på alla ljud för att kunna hjälpa barnen.
14
Fredrik Sjödin fann dock att förskolepersonalens hörselproblem sällan
klassificeras som hörselskador då skadorna är på fel frekvenser i örat.
– Inom industrin får 80 procent igenom sina arbetsskadeanmälningar,
inom förskolan är det bara 20 procent. Det beror på att man bygger klassificeringarna av arbetsskador på industrin, säger Fredrik Sjödin.
Hur förskolebarnens hörsel påverkas finns det ännu ingen forskning om.
Förskolebarn omfattas inte av arbetsmiljölagen och därför forskar man
inte på dem inom arbetsmiljöforskningen, säger Fredrik Sjödin.
Men via forskning på skolbarn vet man att buller är negativt för barns inlärning. Och när bullret består av andra människoröster är det extra svårt
att koppla bort det.
Mänskligt tal har som en direktkanal in i hjärnan på oss, så det är svårt
att skärma av, säger Fredrik Sjödin.
Forskning vid Högskolan i Gävle har även visat att barns minne försämras
om de tar in information i en dålig akustisk miljö.
Fredrik Sjödin tycker att det behövs nya grepp för att lyfta frågan om
buller i förskolan. I ett annat projekt ska han därför kombinera pedagogisk forskning och arbetsmiljöforskning. I fältstudier på förskolor i hela
Sverige ska man studera hur bullernivåerna kan sänkas inom olika pedagogiska riktningar, som Waldorf, Montessori och Reggio Emilia.
– Vi ska inte peka ut vilken pedagogik som är ”bäst” utan peka på goda
exempel inom alla riktningar, säger han.
Han sammanställer också just nu ett projekt där man tittat på hur tysta
leksaker påverkar bullernivåerna. Båda projekten handlar dock i första
hand om personalens arbetsmiljö.
– Men jag brukar tänka att även den forskning jag gör på personalens
situation gynnar barnen, säger Fredrik Sjödin.
Länk till Fredrik Sjödins forskning:
http://www.arbeteochhalsa.org
Text: Martina Nyhlin
15
Skogen
– som balsam för trötta öron
Många väljer en utomhusförskola för att de vill ge barnen en mindre
bullrig vardag. Och skogen är som balsam för våra öron om man ska tro
akustiker.
– I skogen låter det pyttelite, säger Linus, som går på friluftsförskola i
Upplands Väsby.
Det är förmiddag på förskolan Bullerbyn i Upplands Väsby. Femåringarna
”Äventyrarna” har fått på sig gula västar och ryggsäckar och är på jakt
efter nypon, blåbär och björnbär i skogen. Barnen söker upp var sin buske eller tuva med bär och är fullt sysselsatta med att klippa av bären med
sax. De småpratar och hjälper varandra att få av björnbären som sitter
lite hårt, men av kaos och skrik syns inget.
– Så här skulle de inte prata med varandra inne, då höjer de lätt rösterna
för att överrösta varandra, säger förskolläraren Lena Broman som guidar
barnen i skogen tillsammans med förskolechefen Anna Enell Svensson.
De har båda jobbat på ”vanlig” förskola innan de började på friluftsförskola, och uppskattar sin nya tillvaro.
– Barnen blir lugnare, de skriker inte på samma sätt när de är ute i skogen, säger Lena Broman.
När barnen ätit sitt förmiddagsmellis på varsin sten i skogen höjs ljudnivåerna då de hittar en härlig klippa att klättra upp på. Men deras hojtanden
hörs mjukare i den öppna gläntan än vad de skulle ha gjort i en instängd
lokal.
– Även om de springer runt och hojtar blir det aldrig samma ljudnivåer i
skogen, säger Lena Broman.
16
– Ja, inomhus är det mycket svårare att tåla höga ljud, säger Anna Enell
Svensson.
Skogen är en bra ljudmiljö, så bra att man borde få inomhusmiljöer att
efterlikna den. Det menar Jonas Christensson, som jobbar på företaget
Ecophon.
– Utomhus kan du enkelt höra varifrån ljudet kommer för det passerar
dina öron bara en gång och kommer inte tillbaka. Då känner hjärnan en
trygghet och har kontroll över situationen, säger han.
I en lokal med hårda väggar och tak blir det en massa ljudreflexer som
studsar tillbaka in i rummet och du kan inte urskilja var de kommer ifrån.
Hjärnan har svårt att tolka dessa ljudreflexer och då blir den stressad.
– Ut med ungarna i skogen i stället, så att de får lyssna på naturliga ljud,
säger han.
I skogen i Upplands Väsby är förskoleeleven Elvira i alla fall mycket nöjd
med att få leka med kompisarna bland träden. Även hon är uppmärksam
på ljudskillnaderna.
– Det låter inte så mycket här ute, för barnen är på olika ställen. Inomhus
är det alltid många som skriker, säger hon.
Text och Foto: Martina Nyhlin
Mer om Jonas Christenssons forskning:
http://www.ljudskolan.se
17
Här testar förskolepersonalen
sin hörsel
Jobbar du i förskolan och är orolig för din hörsel och ljudmiljön
i lokalerna? Nu finns det appar för att snabbtesta både hörsel
och bullernivåer. På Hedvig Eleonora förskola fick personalen
både lugnande och mindre lugnande besked när de testade
Hörseltestaren*, men alla hade det gemensamt att de har svårt
att hantera höga ljud.
– Jag är trött i huvudet efter en arbetsdag, säger Marie Timmermans,
som provade testet.
Hörseltestaren är inte något vattentätt sätt att kontrollera sin hörsel,
men det kan ge en fingervisning om hur det står till med öronens status
efter många års arbete i förskolan. I appen får man lyssna efter ord i
olika nivåer av bakgrundsbuller och försöka klicka på rätt ord. Efter att
ha lyssnat på tjugo ord ger appen ett omdöme om ens hörsel. Marie
Timmermans får beskedet att hennes test tyder på normal hörsel. Men
kollegan Nelly Duran, som är skyddsombud på förskolan får anledning att
kolla upp hörseln, eftersom hon får resultatet ”sämre än normalt”.
– Jag har blivit känslig för ljud i vissa perioder, till exempel kan en vattenkran vara ett jobbigt ljud, säger hon, som strider för att personalen ska få
speciellt anpassade hörselskydd eller öronproppar.
När Minh Fetz testar sin hörsel får hon svaret att hon har normal hörsel.
Men hon störs ofta av höga ljudnivåer.
– Jag hade tinnitus redan innan jag började på förskola och blir det höga
ljud blir det fruktansvärt jobbigt, säger Minh Fetz.
Avdelningen de tre jobbar på var egentligen inte tänkt som en avdelning
när förskolan installerades i k-märkta lokaler på Östermalm. Den består
av ett enda stort rum utan rumsavdelare och barnen är alla i treårsåldern.
När bullermätaren testas på avdelningen varierar decibeltalet. Ljudet ligger enligt mätaren på 50–60 decibel när barnen leker lugnt.
* Appen Hörseltestaren har utvecklats av Forskningsinstitutet Hörselbron AB.
18
FAKTA:
Vanliga tecken på att man har någon
form av hörselskada:
• Man märker att man hör sämre än andra
människor
• Man tycker att andra börjat tala otydligt och
svagt
• Anhöriga säger att man höjer ljudet på teven
• Man märker att man hör sämre på det ena
örat, till exempel då man talar i telefon
• Det känns som om man har lock för örat
• Det susar eller piper i örat, man har så kallad
tinnitus
• Man har svårt att uppfatta då många talar
samtidigt.
• Källa: 1177
Men när något barn ger till ett glädjetjut stiger nivån upp till 85 decibel.
Samma sak när leksakskastrullen i plåt ramlar i golvet.
Värst tycker personalen det är på småbarnsavdelningen, när barnen
gråter i famnen. – Vi tar ju alltid upp dem i famnen och då gråter de nära ens öra, det är
väldigt svårt, säger Marie Timmermans.
Trots att hon är ljudkänslig har hon aldrig testat hörseln hos läkare.
Men det är något förskollärare som har problem med ljud borde göra,
det säger Elisabet Ternevall, överläkare på Hörsel och balanskliniken på
Rosenlunds sjukhus.
Om man har symptom på hörselproblem är det viktigt att ta reda på om
man har hörselskada, hörselnedsättning, tinnitus eller ljudöverkänslighet
för att kunna ta emot rätt hjälp och rehabilitering, säger hon.
19
Text och Foto: Martina Nyhlin
Pryltipsen för en
bullerfri förskola
Marknaden för tysta hjälpmedel för förskolor har ökat de senaste åren.
Men vad ska man satsa på om man har en begränsad budget? Och
hur får man ihop ekvationen med nya tysta plastprylar med ett återvinningstänk och en giftfri miljö? Här är råden från försäljarna som lovar att
alla förskolelokaler kan få en bättre akustik med hjälp av smarta inköp.
Bullret startar på golvet, där barnen finns. Om
man ska investera i en enda ny pryl på avdelningen bör det därför vara en ljuddämpande, lättstädad matta.
– Med en ljuddämpande matta kommer man
långt och behöver kanske inte byta ut alla leksaker till tystare varianter, säger Anki Johansson, vd
på Tysta leksaker, ett företag som jobbar mycket
med förskolor.
Anki Johansson var idrottslärare innan hon startade företag och kom ofta
hem från arbetet med ringande öron. Hon brinner därför för att minska
bullret i förskola och skola. Företaget säljer mest av sina ljuddämpande
mattor och vilmadrasser som förutom sin sängfunktion även är ljuddämpande och dammavstötande.
– När jag började med det här för sex år sedan slog många ifrån sig
problemet med buller, men nu märker vi av en större medvetenhet hos
förskolorna, säger hon.
Adam Gistedt är produktutvecklare på företaget Quiet Solutions i
Stockholm, som jobbar med bland annat ljudabsorberande plattor och
ljuddämpande ”sockor” till stolar.
Han tycker också att man ska utgå från golvet på en förskola.
20
– Ofta tänker man att i första hand på att man ska sätta akustikplattor i
taket, men barnen pratar neråt och framåt, inte uppåt, säger han.
Företagen använder mycket plaster, eftersom de är lättstädade och ofta
allergivänliga. Men de jobbar hårt för att bara kunna sälja giftfria och testade material. 2013 kom nya regler som ställer ännu högre krav på att
plastleksaker ska vara fria från de farligaste ftalaterna och sedan 2009 får
man inte sälja något till barn som inte är godkänt och certifierat.
– Man bör helst inte ha plastprodukter som är äldre än sju år, säger Anki
Johansson.
Förskolor bör alltid kräva certifikat på att prylarna de köper har testats,
tycker de.
– Många produkter på marknaden är inte testade alls, säger Adam
Gistedt.
Att många förskolor jobbar med återvinning tycker Anki
Johansson och Adam Gistedt är bra. Tysta leksaker kan till
exempel hjälpa till där med att sy ljuddämpande leksakslådor i tyg som måttanpassas till förskolans gamla bokhyllor
och klär om gamla bord med ljuddämpande ytor. Quiet
solutions kan bistå med akustikplattor under bord.
– Vi föreslår alltid att man börjar jobba med det man har,
och till exempel skärmar av med tygklädda bokhyllor och
ställer böcker nedtill i hyllorna som ljuddämpning, säger
Adam Gistedt.
Exempel på företag som säljer tysta prylar
www.quietsolutions.se
www.tystaleksaker.se
http://tystlekmiljo.se
http://www.bullerbekamparen.se
http://www.kompan-skolaforskola.se
https://www.emoab.se/web/ePortal/ctrl?action=showgroup&nodeRI=5080861
https://www.staplesnetshop.se/web/ePortal/ctrl?action=showgroup&node
RI=5075697&group=Y
21
Text och Foto: Martina Nyhlin
Beslutsfattare!
Du som är politiker, förskolechef eller på annat sätt fattar beslut som
påverkar förskolan bär ett stort ansvar för att barnen i din kommun inte
lider av dålig ljudmiljö.
Vi får många vittnesmål från förskolepersonal och föräldrar om att det
ofta är en dålig ljudmiljö i förskolan. Kanske finns detta problemet i din
kommun och kanske har ni gjort en kartläggning av hur det ser ut och
redan nu har det på agendan. Men generellt sett är det få kommuner
som tar frågan på allvar.
Eftersom barn i förskoleåldern är i ett tidigt skede av sin språkutveckling
är det särskilt viktigt att barnen har en bra ljudmiljö. En dålig ljudmiljö
leder till inlärningssvårigheter vilket i sin tur gör att de får problem med
skolresultaten och i förlängning kan påverka livskvaliteten.
Även personalen i förskolan drabbas och enligt Arbetsmiljöverket är förskollärare och fritidspedagoger den yrkesgrupp som har störst besvär
med bullrig arbetsmiljö och sjuktalen bland personal kan öka på grund av
dålig ljudmiljö.
Har du inte fakta om hur det ser ut i din kommun bör du överväga att se
till att ni gör en kartläggning.
Föräldrar!
Du som förälder brukar kanske inte fundera över hur ditt barn påverkas
av dålig ljudmiljö. Men det kanske är ett problem för ditt barn. Och kanske för dig också.
En dålig ljudmiljö i förskolan kan få till följd att ditt barn är mycket trött
eller högljutt när det kommer hem. Det kan också vara så att ni har en
dålig ljudmiljö i hemmet. Du bör alltså fundera över om du och/eller din
förskola ska jobba på att skapa mer lugn och ro för ditt barn.
Små barn är särskilt utsatta för dålig ljudmiljö eftersom deras språkutveckling just börjat. Ett barn har ofta svårt att både förstå och uttrycka
sig. I en bullrig miljö hämmas språket och kommunikationen mellan barnet och andra barn, personal eller dig som förälder fungerar dåligt.
Prata med ditt barn om ljudmiljön hemma och i förskolan. Försök hitta
sätt som skapar lugn och ro i hemmet. Tycker ditt barn att det är bullrigt
på förskolan så ta upp detta med personalen. Det är viktigt att göra personalen uppmärksam på att det finns problem med dålig ljudmiljö.
Ett bra verktyg för att själv mäta ljudnivån är att ladda ner Arbetsmiljöverkets applikation Buller till din mobiltelefon. Du kan både mäta hemma och
förstås i förskolan vid lämning och hämtning.
Länkar:
Om hörsel:
www.horsellinjen.se
Om ljudmiljö i förskolan:
www.prevent.se/ljudguideforskolan
23
Telefon: 08-702 30 50
E-post: kansli@distriktet.info
Hemsida: www.distriktet.info