Naturvetenskapen och meningen med livet

Inspirationsdagar för lärare – tema 16
Naturvetenskapen och meningen med livet
Vilket stöd får den som funderar över meningen med tillvaron av naturvetenskapen idag?
Har naturvetenskapen verkligen lyckats ge nya och hållbara svar på de existentiella frågorna?
Och är dessa frågor alls meningsfulla i naturvetenskaplig belysning?
Frågor som dessa kommer att diskuteras under temadagen, med utgångspunkt i filosofiska,
idéhistoriska, teologiska och skilda naturvetenskapliga perspektiv.
Livets mening i naturvetenskapens universum
Åsa Wikforss, professor i filosofi, Stockholms universitet
http://www.su.se/profiles/wikforss-1.184186
Människan söker och skapar mening. De första försöken att förklara världen använde sig av syftesförklaringar:
Att förstå ett skeende innebar att förstå vad syftet med det var. Ju mer naturvetenskapen utvecklats har dessa
förklaringar ersatts av orsaksförklaringar: Dessa kan förklara inte bara varför stenen faller och åskan dundrar,
utan också livets uppkomst, människans ursprung och (kanske) universums början. Vad händer med idéer om
livets mening i detta perspektiv? I vilken utsträckning utgör den naturvetenskapliga förklaringsmodellens
framgång ett hot mot filosofiska idéer om livets mening? Följer det, som vissa hävdat, att människan endast är
en obetydlig varelse i ett obetydligt hörn av universum?
Naturvetenskap, mening och meningslöshet – en idéhistorisk reflektion
Kjell Jonsson, professor i idéhistoria, Umeå universitet
http://www.umu.se/sok/personalkatalog/?uid=kjjo0001
I Bertolt Brechts pjäs om Galilei gör sig Munken till talesman för fattiga bönder. Han anklagar Galilei för att med
sin nya världsbild ha gjort livet meningslöst. Naturforskare har naturligtvis tyckt att det de ägnar sig åt är
meningsfullt. Men att det skulle vara ”meningen med livet” bryter nog mot de begränsningar många vill upprätta
för naturvetenskapen. Evolutionsbiologen och författaren Stephen Jay Gould menar att ”meningen” tillhör en
helt annan sfär än naturvetenskapen. Den uppfattningen har också ifrågasatts, och kanske ”meningen” är att
föra våra gener vidare till nästa generation. Så, jag tänkte reflektera lite grann om mening och meningslöshet i
relation till naturvetenskapen och lyfta fram historiska exempel.
Naturvetenskap, religion och mening
Sara Blom, stiftsadjunkt, Göteborgs och Lunds stift
http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=989583
I verkligheten, som vi känner den, försöker människan orientera sig. Hon söker mening och sammanhang. Och
hon gör det med alla till buds stående medel – naturvetenskap, tro, teologi, konst och kultur och så vidare. Hur
förhåller sig dessa perspektiv till varandra, och kan man tro på Gud i en värld som så väl beskrivs av
naturvetenskapen?
1(2)
Bidrag till kännedom om Charles Darwins förbindelse med Kajsa Warg
Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi, Lunds universitet
http://www.kva.se/sv/kontakt/Kontakt-sida/?personId=64
För en evolutionsbiolog är det svårt att ha någon annan uppfattning än att livet – sett som ett kollektivt
naturvetenskapligt fenomen – saknar mening, syfte eller mål. Skälet är i grunden ganska enkelt. Den
evolutionära processen saknar mekanismer för innovativt skapande och intelligenta konstruktioner. Jag ska ge
några exempel på att denna brist på målsättning hos den evolutionära skapelseprocessen faktiskt kan leda till
ganska korkade resultat.
En helt annan sak är att livet, sett som en enskild individs levnadsbana, kan ges en mening. För en daggmask,
en bakterie, eller en nattviol är nog den meningen att producera så många livsdugliga avkommor som möjligt.
Men för tänkande individer, som människor, kan naturligtvis även andra meningsskapande dimensioner komma
in. Dessa bestämmer vi nog själva och de ligger nog huvudsakligen utanför biologins domäner. Men bara
huvudsakligen! – jag ska även säga något om den spännande frågan om varför alla kulturer, överallt, i all tid,
tycks ha hållit sig med en livsåskådning.
Vår oemotståndliga lust att tro på Gud – ett evolutionärt och livsåskådningsvetenskapligt perspektiv
Nils Uddenberg, professor och författare, Lund
http://fof.se/tidning/2011/4/nils-uddenberg-en-stokig-pojke-som-tog-sig-tid-att-skriva-och-tanka
Under denna titel kommer jag att diskutera kring hur vår evolutionärt formade hjärna får oss att tänka i termer av
bakomliggande meningar och avsikter och illustrera med exempel på hur många av de upplevelser och
moraliska föreställningar som tidigare förknippades med religion och gudstro numera i stället avhandlas i
exempelvis ekologiska eller medicinska sammanhang. “Den ekologiska balansen” eller hälsan tenderar att bli
yttersta värden på ungefär samma sätt som troheten mot Guds vilja kunde vara det inom den traditionella
religionen. Vid dessa resonemang kommer jag till en del att bygga på de empiriska studier som jag för ett tiotal
år sedan gjorde i samarbete med teologerna i Uppsala.
Livets mening i ett kosmiskt perspektiv
Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet
http://katalog.uu.se/empinfo/?id=N94-1558
Fysiken har ambitionen att åstadkomma en allomfattande världsbeskrivning, en teori för allting. Men är detta
verkligen möjligt? Finns det aspekter av tillvaron som i princip undandrar sig en naturvetenskaplig beskrivning
eller kommer allt att förr eller senare passas in? På vilket sätt skulle en teori för allting ha bäring på frågan om
livets mening? Föreläsningen kommer att försöka staka ut gränsen för det fattbara. Om den nu finns.
Paneldiskussion mellan dagens föreläsare
Moderator: Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, Uppsala universitet
http://katalog.uu.se/empinfo/?id=XX1303
Ger naturvetenskapen svar på frågor om meningen med livet? Duger den överhuvud taget något till i
funderingar kring existentiella frågor?
Vetenskapen kan åtminstone sägas sätta ramar för sådana funderingar – men i så fall vilka ramar? Och hur
fasta är de? Är det rimligt att överskrida dem? I forskningsarbetet är överskridanden av kunskapens gränser, in
mot frågor som av tradition setts som metafysiska, en traditionell väg mot ny kunskap. Vad skiljer då
vetenskapens överskridanden av detta slag från lekmannens spekulationer och tro? Och kan vi över huvud
taget sätta gränser för vilka frågor vetenskapen kan svara på i framtiden?
2(2)