ORDNING OCH REDA

Transcription

ORDNING OCH REDA

#3 2015
MAGASINET FÖR DIG SOM ARBETAR INOM REDOVISNING OCH LÖN
PRIS 69 KR
EXTRA TJ
OCKT
sommarnummer!
STOCKHOLMS MEST INFLYTELSERIKA POLITIKER GILLAR
ORDNING OCH REDA
Lönekarriären bra grund för Karin Wanngård
FINNS DET ANLEDNING
ATT ÖVERKLAGA SKATTEVERKETS BESLUT?
SRF TAR PULSEN
PÅ PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA
NYA BREVSVAR
BEGRÄNSAR MÖJLIGHETEN
ATT TILLÄMPA K2
Fri tillgån
g till
våra skatte
- och
redovisnin
gsexper ter!
BL Administration
BL Skatt
BL Bokslut
BL Klient
BL Info
Hyr din
helhetslösning
– program, nyheter, e-böcker, mm
Att hyra istället för att köpa är ett bekymmersfritt och kostnadseffektivt sätt för
en redovisningsbyrå att få tillgång till all programvara och de informationstjänster
byrån behöver.
Med vår helhetslösning har du alltid tillgång till den senaste programvaran och
en support som hela tiden ser till att allt fungerar. Du får även uppdaterad skatteinformation via nyhetstjänsten BL Info, ett stort utbud av e-böcker och möjlighet
att onsultera våra skatteoch redovisningsexperter via e-post och telefon.
Allt från samma pålitliga leverantör.
För vår helhetslösning betalar ni en låg månadsavgift för varje användare.
Månadsavgiften innefattar allt – inga serviceavtal eller andra avgifter tillkommer.
Kontakta gärna våra säljare för ytterligare information om att hyra en helhetslösning
– salj@blinfo.se eller 0650-54 14 00.
Se en film om vår
helhetslösning!
eBibliotek
Mallar & dokument
Detta ingår när du hyr
en helhetslösning:
 Ekonomisystemet
BL Administration
 BL Bokslut Proffs – bokslutoch årsredovisningsprogram
 BL Skatt Proffs – skatteoch deklarationsprogram
med Fåab och Värdepapper
 Byråstöd/klienthantering
med Reko-stöd
 Stora Ekonomipaketet
(>25 e-böcker)
 Nyhetstjänsten BL Info
Online med personlig
frågeservice
 Dokumentmallar med
juridiska hjälptexter
Hyr din helhetslösning
1–2 anv:
3–6 anv:
7–14 anv:
799:-/mån/pers
599:-/mån/pers
499:-/mån/pers
15 eller fler – begär offert!
Priserna gäller vid tecknande av
12 månaders avtal.
Björn Lundén Information | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo
L E D A R E N FREDRIK DAHLBERG
Nytta
VI ÄR INNE I SLUTFASEN av årets högsäsong och jag är
tacksam av att få företräda en yrkeskår som gör
så mycket nytta. Nytta för våra kunder, för näringslivet och för samhället i stort. En yrkeskår
som verkligen tar ansvar och ser till att kunderna får den service som gör att de kan fokusera på att driva och utveckla sin verksamhet.
Att myndigheter får den information som lagar och förordningar kräver, och i rätt tid. Att
anställda får rätt lön varje månad och att alla
andra löneuppgifter hamnar hos rätt mottagare. Denna viktiga arbetsinsats, som vår yrkeskår utför, tycker jag inte alltid värdesätts
på ett korrekt sätt, och därför blir heller inte
lönsamheten i branschen som den borde vara
i förhållandet till värdet av arbetsinsatsen.
MITT UPPE I BOKSLUTS - och deklarationssäsongen
"Vi som är verksamma
i redovisnings- och lönebranschen behöver tänka
i nya banor och vi behöver
göra det innan våra kunder börjar fråga efter det.
Den digitala revolutionen
omfattar mycket mer än
ett modernt affärssystem,
digital fakturahantering
och e-fakturor.
levererar Bokföringsnämnden, BFN, nya brevsvar om hur K2 ska tolkas. Svaren stärker en
del av oss i hur vi uppfattat K2 medan andra
blir konfunderade. Varför ska man inte kunna
lämna en kassaflödesanalys i en årsredovisning upprättad enligt K2? Självklart för en del,
obegripligt för andra. Framförallt visar de frågor som ställs till BFN att K2 går att tolka på
olika sätt. BFNs svar antyder att K2 ska tolkas
väldigt restriktivt. Det känns lite som en fingervisning till branschen om att vi inte ska ta ut
svängarna för långt då K2 tillämpas.
EN GRUPP SOM REAGERAR starkt på detta är bostadsrättsföreningarna. De är satta att tillämpa årsredovisningslagen och i förlängningen K2 eller K3. Väljer de K2 för att inte behöva redovisa komponentavskrivningar kan de inte få
med den rapport som torde vara den viktigaste
vid bedömningen av en bostadsrättsförening,
nämligen kassaflödet.
som finns tillgänglig men inte får framgå av
årsredovisningen.
INOM SRF ARBETAR vi vidare med våra verksamhetsstrategier där medlemsnytta och kundnytta
står i fokus. Hur ska vi på bästa möjliga sätt
hjälpa branschen att förbereda sig inför framtida utmaningar? Vi som är verksamma i redovisnings- och lönebranschen behöver tänka i
nya banor och vi behöver göra det innan våra
kunder börjar fråga efter det. Den digitala revolutionen omfattar mycket mer än ett modernt affärssystem och digital fakturahantering. Framtiden kommer att handla om digital
kommunikation, att synas på nätet och att arbeta effektivt med digitala hjälpmedel. Framtidens kund kommer inte att vilja ha rapporter och lönebesked på papper. De kommer att
ha helt andra förväntningar på oss och då ska
vi stå väl förberedda för att kunna leverera
fortsatt nytta.
ÅRETS VIKTIGA BRANSCHDAGAR SRF dagarna, kommer att fokusera på just dessa områden. Se till
att du också är på plats i Stockholm och Kista
den 6-8 oktober och ta del av de senaste branschutmaningarna och hur den framtida konsultrollen inom redovisning och lön formas.
Mycket nytta kommer att förmedlas under
dessa dagar och jag ser fram emot att träffa dig
där och diskutera framtiden för yrkesrollen!
SLUTLIGEN VILL JAG HÄLSA vår nya vice vd Roland
Sigbladh varmt välkommen till SRF! Roland
kommer att vara min högra hand i den operativa verksamheten. Läs mer om hur han tänker
kring sitt nya uppdrag på sidan 28.
UTAN ATT GE MIG IN I någon debatt om BFNs tolkning är korrekt eller inte, konstaterar jag att
bostadsrättsföreningarna blir drabbade. Det
väcker återigen frågan om en bostadsrättsförening verkligen ska tvingas tillämpa årsredovisningslagen? SRF driver sedan länge
denna fråga och har haft flertalet kontakter
med Justitiedepartementet. Vi tror oss nu ha
fått gehör för att en utredning bör tillsättas.
Det är hög tid att politikerna tar tag i problematiken för bostadsrättsföreningarna. För
många människor är köpet av bostadsrätt den
största affären i livet. Affären får då inte baseras på undermålig information. Information
Fredrik Dahlberg
Förbundsdirektör
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
R E D A K T I O N E N H A R O R D E T PETRA LAGNEHAG ZARS
#3 2015
MAGASINET FÖR DIG SOM ARBETAR INOM REDOVISNING OCH LÖN
PRIS 69 KR
EXTRA TJO
CKT
sommar
nummer!-
Sista rycket inför
semestern
STOCKHOLMS MEST INFLYTELSERIKA POLITIKER GILLAR
ORDNING OCH REDA
Lönekarriären bra grund för Karin Wanngård
FINNS DET ANLEDNING
ATT ÖVERKLAGA SKATTEVERKETS BESLUT?
SRF TAR PULSEN
PÅ PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA
NYA BREVSVAR
BEGRÄNSAR MÖJLIGHETEN
ATT TILLÄMPA K2
Ansvarig utgivare
FREDRIK LANTZ
e-post: fredrik.lantz@srfkonsult.se
Redaktionschef
PETRA LAGNEHAG ZARS
e-post: petra.lagnehag.zars@srfkonsult.se
Redaktionsgrupp
PETRA LAGNEHAG ZARS, redaktionschef
TINA SJÖSTRÖM , journalist och redaktör
ZENNIE SJÖLUND, branschansvarig lön
MIKAEL CARLSON , branschansvarig redovisning
LENA IREDAHL , redaktionssekreterare
KAROLINA GUNNARSSON , grafisk form
Produktion
SRF SERVICEBYRÅ AB, Box 143, 791 23 Falun,
Telefon: 010-483 80 00
Layout
SRF SERVICEBYRÅ AB,
Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson
Tryck
Trydells Tryckeri AB, ISSN 1652-988X
Prenumerations- och medlemsärenden
Tidningen ingår i SRF-medlemskapet. För dig
som är intresserad av att prenumerera på
Konsulten är detta möjligt till en kostnad av
390 kr/år exkl. moms. Beställ din prenumeration
på www.srfkonsult.se/produkter, eller
kontakta oss på telefon: 010-483 80 00 eller
e-post: konsulten@srfkonsult.se
Annonser
OLLE LARSSON ,
Telefon: 010-483 80 00,
e-post: olle.larsson@srfkonsult.se
DEKLARATIONER, SEMESTERPLANERING, MIDSOMMARFIRANDE och sommarledighet är det som hägrar för många
av oss nu. I det här numret av Konsulten har vi laddat med en hel del trevliga sommartips, både
trevliga utflyktsmål och smarta prylar. Jag hoppas du snart kan ligga där i hängmattan, gräset
eller på stranden under bar himmel och lösa sommarkrysset som finns i tidningen.
VI VILL OCKSÅ LADDA DIG med ytterligare inspiration och erfarenhetsutbyte med kollegor i branschen
som lyckats på olika sätt med sina verksamheter. Dels kan du läsa om Ekonomibolaget – byrån
som fick ny kraft och energi efter att ha haft sin kvalitetskontroll. Det är så uppfriskande att få
ta del av den resa som Linda Norrstrand och hennes kollegor gjort med sina tuffa nysatsningar
och digitaliseringsprojekt. Under vinjetten Fokus arbetsplats kan du dessutom läsa om Harry
Lainio och hans medarbetare på Net Office. En framgångsrik byrå som satsat på lön och har
nu sina första Auktoriserade Lönekonsulter i gänget. ”Jag tycker mig se en trend att allt fler av
företagen outsourcar sina löneuppdrag”, säger Harry.
ETT GENOMGÅENDE TEMA under året är digitaliseringen och automationen. Det hetaste ämnet i många
branscher idag. Denna gång fokuserar vi på redovisningsbranschen och tar tempen på några av
branschens största programleverantörer. Vad händer nu med våra viktigaste verktyg i vardagen?
Hur jobbar programleverantörerna med automationen? Hur tänker de
inför framtiden? Som företagare i branschen är du ju beroende av
att din programvaruleverantör utvecklar sina programvaror för
att du i din tur ska kunna automatisera delar av arbetet i dina
kunduppdrag. Det är därför viktigt att vi kan säkerställa att
branschens leverantörer hänger med i utvecklingen.
MISSA INTE HELLER INTERVJUN med lönechefen som blev Stockholms
mest inflytelserika politiker. Finansborgarrådet Karin Wanngård har med spänning följt utvecklingen i lönebranschen
och uppmanar företagare att vara rädd om sina kompetenta
lönekonsulter. Hon tycker också att det är bra att man äntligen hittat karriärvägar inom löneyrket och där har
självklart auktorisationen varit starkt bidragande.
Jag önskar dig inspirerande läsning och en
riktigt skön sommar!
Omslagsfoto
MAGNUS SELANDER
Webbtidning
www.tidningenkonsulten.se
Tidningen Konsulten utges av Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och är Sveriges ledande
branschtidning inom redovisning och lön. Konsulten utkommer med 6 nummer per år och har en upplaga på
10 000 ex. Eftertryck medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen. Införda artiklar återger
författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs.
4
Petra Lagnehag Zars
Redaktionschef
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
Nr 3 2015 tidningenkonsulten.se
I DETTA NUMMER
Nr 3 201 5 INNEHÅLL
3 LEDAREN – NYTTA
6 BRANSCHAKTUELLT 8 AKTUELLT – ARBETSRÄTT – Ge dina kunder rätt råd vid
anställning av sommarvikarier
10 AKTUELLT – SKATT – PM om skattefrihet för ideell
second hand-försäljning
12 PROFILEN – KARIN WANNGÅRD – Ordning och reda
Somriga tips
28
i ekonomin är ett ledord
15 DEKLARATION Finns det anledning att överklaga
Skatteverkets beslut?
16 JURIDIK – JURISTEN HAR ORDET – Aktiebrev
17 SRF DAGARNA Höstens branschhändelse
18 DIGITALA TRENDER R.I.P Internet Explorer
INFÖR SEMESTERTIDEN 46
19 VERKSAMHETSUTVECKLING Kvalitetskontrollen bygger
kunskap för framtiden!
20 REDOVISNING – REDOVISNINGSEXPERTEN HAR ORDET –
Nya brevsvar begränsar möjligheten att tillämpa K2
22 DEBATT Hur tänker Bokföringsnämnden?
23 FRAMTIDSSPANING – REDOVISNING – SRF tar pulsen på
programvaruleverantörerna
28 NY PÅ JOBBET – ROLAND SIGBLADH – Med rötter
i företagarvänliga Gnosjö
30 REKO – avsnitt 6, Rapportering
10
12
32 BRANSCHUTVECKLING LÖN Berör automatiseringen
verkligen mig?
34 NY TEKNIK Den digitala redovisningsassistenten
37 RÅDgivarRÅD Budgetera!
38 FOKUS ARBETSPLATS – NET OFFICE EKONOMI AB – Jobbar man nära sin kund är man inte lika utbytbar
42 SKATT & REDOVISNING – FÖRDJUPNING MED MATS – Kan ett K2-företag tillämpa brytdag vid momsredovisningen?
46 UTLOGGAD Somriga tips inför semestertiden
49 UTLOGGAD Prylar
50 UTBILDNINGSNYTT
51 SRF AKTUELLT
38
53 FRÅGOR & SVAR Experterna svarar på dina frågor
57 UTLOGGAD Korsord
58 NYA AUKTORISERADE MEDLEMMAR
BRANSCHAKTUELLT
Aktuellt från Fora
TEXT: BODIL NELSSON, FORA AB ILLUSTRATION: VALJA INFODESIGN
SOMMARTIDER
- en tid för säsongsarbete
Sommaren närmar sig. För många företag betyder
det en period av tillfälligt anställda. Glöm inte bort att
rapportera och informera – avtalsförsäkringarna gäller
även semestervikarier och säsongsanställda.
Om olyckan är framme i sommar är det bra att både den anställde och arbetsgivaren känner till hur avtalsförsäkringarna
fungerar. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) omfattar
alla anställda på företag som har tecknat försäkringsavtal med
Fora om AFA-försäkringarna, oavsett anställningsform och
längd på anställningen. Vikarier, sommarjobbare, säsongsarbetare och gästarbetare – alla är inkluderade och skyddet gäller från och med den första arbetade timmen och den första intjänade kronan till dess att anställningen tar slut.
TFA ger ersättning både under den akuta sjuktiden och om
en arbetsskada ger bestående besvär. Begreppet arbetsskada
innefattar olycksfall i arbetet, färdolycksfall, arbetssjukdomar
samt smittsamma sjukdomar.
Rapportera och informera
Arbetsgivaren har två viktiga uppgifter under semestersäsongen:
1. Rapportera till Fora
För att fakturan från Fora till företaget ska bli korrekt justerar
man det preliminära löneunderlaget för företaget genom att
gå in på Mina sidor.
Man ska även komma ihåg att rapportera in nya arbetare som
är 25-65 år gamla.
2. Informera de anställda
Det är viktigt att även vikarier och säsongsanställda känner till
sina skydd och förmåner. På Foras hemsida finns ett tydligt informationsblad som heter "Broschyr om avtalsförsäkringarna"
som du kan dela ut.
Den anställde anmäler själv sin skada till AFA Försäkring.
Arbetsgivarens roll är att intyga anställningen. Enklast anmäler den försäkrade via AFA Försäkrings hemsida.
6
NY YRKESKOD FÖR
LÖNEADMINISTRATÖRER
I den nya klassificeringen för yrkeskoder, SSYK 2012, finns även
yrket Löneadministratör med, en yrkesroll som tidigare klassats
tillsammans med bokförings- och redovisningsassistenter.
I en nyligen framtagen statistik
kan vi se att kvinnor i denna yrkeskategori tjänar mer än män.
SCB (Statistiska Centralbyrån)
använder SSYK, Standard för
svensk yrkesklassificering, för att
möjliggöra en yrkesindelning som
återspeglar dagens struktur och
som gör det möjligt att belysa förändringar av arbetsmarknaden.
Den internationella standarden
(ISCO) som SSYK baseras på har
ändrats vilket gjorde att det krävdes en uppdatering och en anpassning från den gamla SSYK 96 till
den nu gällande SSYK 2012.
– Den reviderade klassificeringen, SSYK 2012, är helt enkelt
mer anpassad till dagens yrkeskategorier, säger Daniel Widegren
vid SCB. Idag finns det mängder
av yrkeskategorier som inte fanns
förut, till exempel dataspelsutvecklare. Förr var också flera yrkesroller, speciellt i kvinnodominerade branschen, ihopklumpade
till samma kod.
Nu är kodsystemet mer renodlat och man kan också särskilja
fler yrkeskategorier. En kategori
som vi gärna tittar lite extra på,
och som inte kunnat sökas ut tidigare, är löneadministratörer.
Enligt den skattning som SCB gör
finns det idag runt 8 800 löneadministratörer och av dem är 7 900
kvinnor. Medelåldern ligger på 46
år och medellönen (avtalad lön,
rörliga tillägg, skift, OB och förmåner) är 30 600 kronor. Här kan
man också utläsa att medellönen
för kvinnor är något högre än för
män. Kvinnor tjänar i snitt 30 700
kronor medan männen får nöja
sig med 30 300 kronor.
– Det har varit ett stort intresse
från allmänheten att ta del av
denna nya kodning, säger Daniel
Widegren. Det är många som hoppas kunna hitta sitt yrke. Det som
framför allt intresserar är lönen i
yrkesgruppen för att kunna jämföra hur man själv ligger till i förhållande till andra.
BRANSCHAKTUELLT
Prisad arbetsplats
BTR accounting and payroll services har blivit utsedd till en av Sveriges bästa arbetsplatser 2015 av
undersökningsföretaget Great Place to Work.
Great Place to Work hjälper organisationer med mellan
tjugo och många tusentals medarbetare inom alla branscher att utvärdera och utveckla sin arbetsplatskultur. De
som av sina egna medarbetare rankas allra högst i medarbetarundersökningar lyfts fram som de bästa arbetsplatserna, och erhåller en kvalitetsutmärkelse. Under våren presenterades den årliga listan över Sveriges bästa arbetsplatser. BTR placerade sig på plats 14 i kategorin små
organisationer.
”BTR har fått mycket fina omdömen av sina medarbetare. Med en tillitsfull kultur med transparent information och ett lyssnande ledarskap kan vi med glädje presentera BTR som en av Sveriges Bästa Arbetsplatser 2015”
säger Maria Grudén, vd för Great Place to Work Sverige.
BTR grundades 1989 av Lena Johansson som startade
verksamheten i liten skala. Idag består BTR av 35 konsulter som servar cirka 300 kunder från stora delar av världen
med HR, lönehantering, redovisning och skattehantering.
Så här skapar ni värde
för era kunder
Har era kunder tjänstepensionen ITP för sina tjänstemän? Genom en korrekt ITP-rapportering kan ni se till att
tjänstemännen får rätt tjänstepension från början och att
arbetsgivarna slipper retroaktiva debiteringar.
TEXT: ELISABETH BJÖRCK-ORVEHED, KOMMUNIKATÖR PÅ COLLECTUM
Arbetsgivaren har antingen ITP 1
för samtliga tjänstemän eller ITP
1 och ITP 2. Har arbetsgivaren ITP
1 och ITP 2 hör tjänstemän födda
före 1979 till ITP 1. Tjänstemän
födda 1978 eller tidigare har ITP 2.
– Vi på Collectum behöver få information om nyanställda, vilken
lön som gäller, om någon anställd
är sjuk och när någon slutar sin anställning. Rapportera detta snarast
möjligt, så blir både debitering och
fakturering rätt från start, berättar Ann-Christin Boman-Nordin,
kundservicechef på Collectum.
Så här fungerar lönerapporteringen till Collectum
MÅNATLIG
RAPPORTERING
I den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslås
en ny inrapportering av inkomstuppgifter som lämnas enligt
kontantprincipen och ersätter nuvarande månadsvisa arbetsgivardeklaration och årsvisa kontrolluppgift.
Det som arbetsgivaren redovisar
till Skatteverket kommer att kal�las för e-inkomst.
Detta är endast ett utredningsförslag. Nu ska förslaget eventuellt
omvandlas till en lagrådsremiss,
därefter en proposition innan
detta kan bli lag och verklighet.
Arbetsgivare kommer varje månad att rapportera e-inkomst för
anställda om förslaget går igenom.
Inrapportering ska då ske vid
samma tid som nuvarande arbetsgivardeklaration, det vill säga normalt i mitten av månaden efter den
månad då lön har betalats ut. E-inkomst för de anställda ska inrapporteras elektroniskt direkt från
lönesystemen till Skatteverket
och E-inkomsten ska i framtiden
kunna användas av flera myndigheter och för flera olika ändamål.
ITP 1 – utbetald bruttolön varje
månad
• Anmäl den utbetalda bruttolönen, inte den avtalade månadslönen. .
• Lägg också till exempelvis övertidsersättning, men inte sjuklön
utöver lag.
ITP 2 – ny årslön så snart
den ändras
• Anmäl årslöneuppgiften (den
avtalade månadslönen x 12,2),
oavsett när på året den anställde
börjar jobba hos er.
• Lägg också till exempelvis rörlig lön, skiftersättning etcetera,
men inte övertids- eller kostnadsersättningar. .
• När lönen ändras, rapporterar
ni den nya årslöneuppgiften
till oss.
Mer information om vad som ingår och vad som inte ska tas med
i löneuppgiften för ITP 1 respektive ITP 2 hittar du på collectum.
se/foretag.
Rapportera digitalt eller på
blankett
– Vi erbjuder flera rapporteringsmöjligheter. Skaffa behörighet till
vårt internetkontor, så loggar du
sedan in med e-legitimation, säger Ann-Christin Boman-Nordin.
Så här ser de olika alternativen ut:
1 – Filöverföring från lönesystemet ,,,
Ni tar ut en fil direkt ur lönesystemet och skickar den till oss via
vårt internetkontor. På collectum.
se/foretag berättar vi vilka lönesystem som går att använda.
2 – Styckvis rapportering
i internetkontoret
Här rapporterar man också digitalt, men en tjänsteman åt gången.
3 – Rapportering på blankett
Alla ändringar går också att rapportera via blankett, vilket fungerar bäst för den som har få anställda. Samtliga blanketter finns
på collectum.se/foretag.
Ta gärna hjälp av vår
handbok
– I handboken berättar vi vad
som ingår i rapporteringen till
oss på Collectum – och hur du
gör. Använd den gärna som en
handfast hjälp, om exempelvis
en tjänsteman blir långvarigt
sjuk. Handboken kan du beställa på collectum.se. Du
är också alltid välkommen
att ringa oss på telefonnummer 08-508 981 00
om du har frågor, avslutar Ann-Christin
Boman-Nordin.
7
A K T U E L L T ARBETSRÄTT
Ge dina kunder rätt råd vid
anställning av sommarvikarier
Även om det rör sig om korta anställningar är det mycket att tänka på för en
arbetsgivare som ska anställa sommarpersonal. Särskilt eftersom det är yngre
människor utan särskilt mycket arbetslivserfarenhet.
TEXT: THOMAS ENGLUND, ADVANTAGE HR
Det skiljer sig inte så mycket åt
mellan att anställa en sommarvikarie mot en person för en fast anställning, i vart fall inte om man
pratar om arbetsrätt och de regler
som berör detta område. Många
arbetsgivare tror kanske dock att
det är enklare regler för extrapersonal men så är alltså inte fallet.
Tvärtom är det kanske större skyldigheter för en arbetsgivare, till
exempel vad gäller arbetsmiljöområdet, när det är fråga om yngre
personer som anställs.
Använd rätt anställningsform
Avgörande för vilken anställningsform som ska användas är syftet
med anställningen. Ska någon ersättas under sin semesterledig-
framgår av lagen om anställningsskydd (LAS) och är följande:
• arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress
• yrkesbenämning eller titel samt
en kort beskrivning av arbetsuppgifterna.......................
• vilken anställningsform som
gäller
• anställningstiden
• lönen och hur ofta lönen betalas ut
• semesterförmånerna
• arbetstiden per dag eller vecka
• det kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av
Upplys om arbetsmiljöriskerna
Ungdomar råkar ofta ut för arbetsolyckor än äldre. Orsaken är att
"Avgörande för vilken anställningsform som
ska användas är syftet med anställningen.
het ska anställningsformen vikariat användas. Handlar det däremot om en tillfällig anställning
där någon särskild arbetsuppgift
ska utföras som till exempel lagerrensning, trädgårdsarbete, arbete
inom restaurang, glassförsäljning
med mera ska allmän visstidsanställning avtalas. Har företaget
kollektivavtal kan däremot andra
anställningsformer gälla.
Lämna besked om
anställningsvillkoren
Enligt lag ska arbetsgivaren lämna
ett skriftligt besked om de anställningsvillkor som gäller inom en
månad om anställningen är tre
veckor eller längre. De anställningsvillkor som ska meddelas
8
de inte har lika stor arbetslivserfarenhet och därför har svårt att
bedöma risker och konsekvenser
av risktagande. En arbetsgivare
är därför skyldig att ge tydliga instruktioner och säkerhetsrutiner.
För personer som inte har fyllt
18 år, så kallat minderåriga gäller
särskilda skyddsregler. För dem
är vissa arbetsuppgifter till och
med förbjudna, till exempel ensamarbete eller arbete med vissa
maskiner och redskap. Reglerna
finns beskrivna i AFS 2012:3 som
kan laddas ner från arbetsmiljöverkets hemsida: av.se
anställningen är minst en månad lång. Är den kortare måste
den anställde ha jobbat i 14 dagar
innan arbetsgivaren är skyldig att
betala sjuklön när den anställde
är frånvarande på grund av sjukdom. Blir personen sjuk innan
dess får han eller hon istället anmäla detta till Försäkringskassan
och begära sjukpenning därifrån.
Rätt till semesterersättning
Alla anställningar oavsett hur
korta de är ger rätt till semesterförmåner, i form av semesterlön
och semesterledighet. För anställningar som är högst tre månader
kan arbetsgivaren välja att betala
ut semesterersättning med lägst
12 procent på lönen vid varje löneutbetalning. Det är däremot inte
tillåtet att ”baka in” semesterersättningen i den avtalade lönen.
Om arbetsgivaren tänker betala
all semesterersättning i samband
med att den anställde slutar ska
semesterersättningen normalt
betalas ut senast en månad efter
sista anställningsdagen.
När det gäller semesterledigheten kan den avtalas bort i fråga om
anställningar som inte är avtalade
att pågå längre tid än tre månader.
Skatteavdrag för ungdomar
För skolungdom och studerande
med tillfällig anställning under
skollov och annan ledighet behöver
arbetsgivare i vissa fall inte göra
skatteavdrag. Detta gäller om arbetstagaren är bosatt i Sverige hela
året och man på goda grunder kan
anta att den sammanlagda inkomsten under 2015 kommer att bli
mindre än 18 824 kronor. Läs mer
på Skatteverkets hemsida om skatteavdrag för ungdomar.
Företagets riktlinjer
För ungdomar eller personer utan
större arbetslivserfarenhet kanske inte självklara saker som att
passa arbetstider eller att sjukanmäla sig till arbetsgivaren är
givna. Det är därför viktigt att arbetsgivaren har en bra introduktion och informerar om vad som
gäller på företaget. Att ha en personalhandbok är det bästa; då
kompletteras den muntliga introduktionen med en skriftlig information som alltid är tillgänglig. n
Att tänka på:
√√Använd rätt anställningsform
√√Ge skriftligt besked om anställningsvillkoren
√√Informera om arbetsmiljörisker
√√Rätt till sjuklön och semesterersättning
√√Dra skatt om lönen kommer att överstiga
18 824 kr
Rätt till sjuklön
Även korttidsanställda har oftast rätt till sjuklön, i vart fall om
√√Informera om företagets riktlinjer
1000-tals
kollegor
är redan
övertygade
e-conomic är ett väl beprövat webbaserat
ekonomisystem för konsulter och revisorer.
Vi hjälper dig att
konvertera bokföring
och data från ditt
nuvarande system till
e-conomic helt gratis.
Läs mer på e-conomic.se eller ring 08-408 356 90.
e-conomic är Nordens ledande leverantör av webbaserade bokföringsprogram.
Fler än 100 000 företag och över 3 500 redovisningsbyårer använder e-conomic.
We simplify accounting
A K T U E L L T SKATT
PM om skattefrihet
för ideell second
hand-försäljning
Det ska uttryckligen framgå av lagtexten att
undantaget från skattskyldighet för ideella
föreningar och registrerade trossamfund som
uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet,
även ska omfatta verksamhet med försäljning
av skänkta begagnade varor.
TEXT: IRINI KALLIDES, NORSTEDTS JURIDIK
Det föreslås i en promemoria från
Finansdepartementet och ska
gälla från 1 januari 2016 för second
hand-försäljning som utnyttjas
som finansieringskälla för ideellt arbete och som främjar både
återanvändning och återvinning.
Skattskyldighet för ideella
föreningar
Allmännyttiga ideella föreningar
och registrerade trossamfund är
som huvudregel skattskyldiga för
näringsverksamhet som bedrivs
yrkesmässigt och självständigt.
Föreningar och trossamfund
är dock inte skattskyldiga för inkomst som kommer från självständig näringsverksamhet, om
inkomsten till huvudsaklig del
kommer från verksamhet som har
naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. På
motsvarande sätt är de inte skattskyldiga för inkomst från verksamhet som av hävd utnyttjats
som finansieringsskälla för ideellt arbete.
Omsättningen i den inkomstskattebefriade verksamhetsdelen
10
är inte heller föremål för moms
enligt 4 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML.
Hävdvunnen
finansieringskälla
Som hävdvunnen finansieringskälla ses bland annat anordnande
av bingo och andra lotterier, fester,
basarer, loppmarknader, försäljnings- och insamlingskampanjer. Om däremot exempelvis en
idrottsförening bedriver en vanlig
sportaffär eller om en litterär eller
religiös förening bedriver en bokhandel, beskattas de inkomsterna
som näringsverksamhet.
Vid bedömningen av om det finns
förutsättningar för skattefrihet har
de faktorer som beaktats i praxis varit inslaget av frivilligt och oavlönat
arbete, verksamhetens omfattning
och konkurrenssituationen.
Praxis för hävdvunnen finansieringskälla utvidgades 2013 när
Högsta förvaltningsdomstolen,
HFD, ansåg att en ideell förenings försäljning av skänkta varor
skulle vara skattebefriad, HFD 2013
ref. 56.
Domen följdes upp av ett ställningstagande från Skatteverket,
som menade att en second handverksamhet som bedrivs i en butik som inte håller öppet mer än 24
timmar i veckan med till klart övervägande del ideellt arbetande personal kan jämställas med regelbundet anordnade basarer eller loppmarknader. Sådan försäljning ska
således enligt Skatteverket anses
vara verksamhet som av hävd utnyttjas som finansieringskälla för
ideellt arbete, dnr 131 92444-14/111.
Skatteverket har även lämnat
ett ställningstagande där de lämnar sin syn på hur gåvor som lämnas till föreningar för försäljning
ska värderas. Ställningstagandet
innebär att om föreningar säljer
de skänkta varorna till nettoförsäljningsvärdet uppkommer det
inte någon skattepliktig vinst, dnr
131 514551-14/111.
ligt förslaget ska allmännyttiga
ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet
med försäljning av skänkta begagnade varor, som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete
och som främjar återanvändning
och återvinning, vara skattefri.
Undantaget från skatteplikt gäller
när även övriga krav för inskränkt
skattskyldighet är uppfyllda, det
vill säga ändamålskravet, verksamhetskravet, fullföljdskravet
och öppenhetskravet.
Kraven innebär i korthet att verksamheten under beskattningsåret
uteslutande eller så gott som uteslutande ska främja de allmännyttiga ändamålen och intäkterna ska
i skälig omfattning användas för
allmännyttiga ändamål. Öppenhetskravet innebär att man inte får
vägra någon inträde som medlem.
Förtydligande i lagtexten
Begagnade varor för återanvändning och återvinning
För att reglerna ska vara tydliga
och förutsebara föreslås en komplettering av lagtexten med anledning av målet från HFD. En-
Varor som skänks av privatpersoner ska i princip alltid kunna betraktas som begagnade, även om
de skulle vara oanvända. Att verkNr 3 2015 tidningenkonsulten.se
A K T U E L L T SKATT
samheten ska främja återanvändning och återvinning innebär att
den även ska omfatta insamling
och mottagande av varor som inte
går att sälja direkt, exempelvis kan
varan först behöva tvättas, lagas eller göras om före försäljning. Varor
som ändå inte går att sälja tas om
hand för återvinning och på så sätt
bidrar den ideella second hand-försäljningen till att miljöpåverkan
minskar och att nya affärsmöjligheter uppstår, enligt promemorian.
Den här typen av verksamhet
ger, enligt promemorian, också ut-
rymme för personer som står långt
från arbetsmarknaden och som är
i behov av praktik, arbetsträning
eller andra rehabiliterande åtgärder. Sammantaget anses därför
en sådan verksamhet inte direkt
jämförbar med kommersiell handel som bedrivs i till exempel antikvariat, antikhandel eller butiker med försäljning av begagnade
märkeskläder.
Ikraftträdande
Ändringen föreslås träda i kraft
den 1 januari 2016.
Kommentar
Enligt promemorian ska det även
fortsättningsvis och i likhet med
de förutsättningar som förelåg
före HFDs dom och Skatteverkets
ställningstaganden finnas goda
möjligheter att finansiera allmännyttig verksamhet genom second
hand-försäljning. Så länge kraven för inskränkt skattskyldighet uppfylls innebär förslaget att
den allmännyttiga verksamheten blir skattebefriad på bekostnad av motsvarande kommersiell verksamhet.
Tack vare MLs koppling till inkomstskattelagen innebär förändringen att second hand-försäljningen även blir momsfri i de
här fallen (om vi bortser från att
den regeln strider mot momsdirektivet). De ideella föreningar
och trossamfund som redovisar
moms på sin second hand-försäljning under 2015 föreslås få ett särskilt stöd som ska motsvara den
moms de betalar in. Vi får förutsätta att det stödet inte strider mot
EU-rätten. n
Dela på jobbet med din klient
Din kund kan fakturera i systemet. Resultatet av
det totala arbetet ser ni direkt på skärmen.
Läs mer och prata med några av våra kunder.
www.briljant.se
Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag
11
P R O F I L E N KARIN WANNGÅRD
12
Stockholms mest inflytelserika
politiker. Så har finansborgarrådet Karin Wanngård beskrivits.
Sin bakgrund som lönechef för ett
stort internationellt bolag ser hon
som en stor merit.
Ordning
och reda i
ekonomin S
är ett
ledord
– Ordning och reda i ekonomin
och att följa deadlines är något jag
bär med mig, säger hon bestämt.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MALIN SYDNE
EDAN VALET i höstas tar jobbet nästan all tid för Karin Wanngård,
sina fritidsintressen har hon tillfälligt fått lägga på hyllan. Trots
den ansvarstyngda rollen som finansborgarråd har hon nära till
skratt och verkar se ljust på det mesta.
KARINS KARRIÄR HAR gått i politikens och ekonomins tecken. Efter avslutade gymnasiestudier, ekonomisk linje naturligtvis, började hon jobba
på Transports avdelning 5 och efter det på Grafikernas fackförbund.
– Att jag tidigt började jobba med lön berodde på, som för så många
andra i den branschen, att den posten blev vakant. ”Karin är pålitlig
och lönejobbet är ju inte så svårt att lära sig” sa man. Jag gick en kurs
i lönehantering och lärde mig jobbet från grunden, att manuellt räkna
ut skatter och avgifter till exempel. Jag fick verkligen blodad tand och
trivdes utmärkt, så efter några år sökte jag jobb som lönekonsult på
Danderyds sjukhus.
PARALLELLT MED JOBBET på Danderyds sjukhus pluggade Karin också till
personalvetare på Stockholms universitet. Hon sökte nya utmaningar
och blev 2007 nordisk lönechef på Hewlett Packard, HP. Hon satt också
med i ledningsgruppen för löner på europanivå. Efter fyra år på HP
blev det så politik på heltid.
– Jag har varit fritidspolitiker i över 20 år men valde 2011 att satsa
på heltid, berättar hon. Inkörsporten var för mig SSU där jag gick med
som 13-åring. I min roll som finansborgarråd har jag oerhörd nytta av
min tid i det privata näringslivet. Jag vet hur det är att jobba med kvartalsrapporter och att göra saker effektivt. Att jobba med lön betyder
ordning och reda, det är något jag bär med mig och står för. Ordning
och reda i ekonomin är det viktigaste även inom politiken.
Karin Wanngård
Jag frågar Karin om hon följt med i den senaste utvecklingen för
lönekonsulter och vad hon tror om framtiden för yrkesrollen.
– Jag har faktiskt följt utvecklingen med spänning. Jag har också rekryterat löneadministratörer men det har varit svårt att gå på något annat
än tidigare erfarenheter i arbetslivet eftersom det inte funnits någon
utbildning som varit meriterande. Det har gjort att unga människor fallit bort. Jag har dock alltid sett positivt på praktikanter från yrkesutbildningar. Mitt tips till företagare är att vara rädd om de duktiga lönekonsulterna man har, de besitter en otrolig kapacitet och kompetens.
13
"Jag trivs verkligen med att
jobba i miljöer där det finns
mycket kompetens, där jag
kan få aha-upplevelser från
medarbetarna. Det får jag
här och det är lärorikt.
Jag tycker det är riktigt kul att man äntligen hittat karriärvägar inom
löneyrket och auktorisationen är starkt bidragande till detta.
flytta hit. Och många som vill flytta hemifrån. Det måste finnas bostäder som unga kan ha råd att efterfråga.
Vad är det bästa med ditt jobb idag?
– Åhhh, då säger jag nog alla mina fantastiska medarbetare. Jag trivs
verkligen med att jobba i miljöer där det finns mycket kompetens, där
jag kan få aha-upplevelser från medarbetarna. Det får jag här och det
är lärorikt. Mitt jobb idag är variationsrikt, det är stora och små beslut
om vart annat och alla är lika viktiga. För några veckor sedan gjorde jag
till exempel ett besök hos Start Up Stockholm som bedriver nyföretagarrådgivning. Det var riktigt spännande att få ta del av hur idéer kan
växa och bli till välmående företag. Det finns många duktiga människor som säkerställer att idéer faktiskt kan bli kommersiella.
– JAG HAR MYCKET ATT göra för att säkerställa en fortsatt bra utveckling.
Stockholm ska vara en bra plats för företagande och vi ska ha en hälsosam miljö. Idag har faktiskt Stockholm, tro det eller ej, både bra luft och
bra vatten. Det måste vi fortsätta värna om, avslutar Karin Wanngård. n
Vad tycker du är det viktigaste med ditt uppdrag som
finansborgarråd?
– Det viktigaste är, som jag redan varit inne på, att hålla en god ekonomi. Det gäller att förhandla med förnuft, alla vill ha mer pengar. Vi
måste vara måna om skattebetalarnas pengar och hålla en god ekonomisk hushållning för stockholmarna. Viktigt är också att säkerställa
att det finns resurser i skolan så att alla kan tillgodogöra sig en grundläggande utbildning. Det måste finnas bostäder, det är många som vill
14
Karin Wanngård:
Bor: I Vällingby
Familj: Man och två barn, på 1 och 5 år.
Fritid: Har just nu inte så mycket fritid, annars gillar jag att bugga
och spela bridge.
Läser: Så mycket jag kan, just nu Lucy Dillions senaste, Hundra
omistliga ting. Och så en tjock bok om anti-cancer, hur man kan
ändra sitt leverne för att undvika sjukdomen.
Resmål: Reser inte så mycket men när jag fyller 40 nu i sommar
åker vi till Mallorca.
Oanad talang: Jag kan bugga riktigt bra. Och spela bridge. Av det
blir man strategisk vilket är en bra egenskap i politiken.
DEKLARATION
Finns det anledning att överklaga
Skatteverkets beslut?
Som redovisningskonsult har du säkert vid ett flertal tillfällen ställts inför
frågan om det finns anledning att överklaga ett beslut från Skatteverket.
Även om Skatteverkets beslut vanligtvis är både väl motiverade och korrekta
är det är faktiskt förvånansvärt ofta som besluten uppvisar stora brister.
TEXT: MATS BROCKERT, SKATTESPECIALIST SRF
SKATTEVERKET HAR VARIT mycket framgångsrik på
många områden. Inte minst i ambitionen att
förenkla genom olika datastöd. Detta har givetvis tagit stora resurser i anspråk och har
inte gått andra områden obemärkt förbi. Till
exempel har utbildningsinsatserna inom skatterätt, och då inte minst för nyanställda, minskat drastiskt. När jag anställdes på Skatteverket var den teoretiska utbildningen i skolsal
sex månader, varav fyra innan vi ens fick påbörja arbetet med att granska deklarationer.
Idag kan utbildningen var mindre än en vecka
och handläggaren får därför endast granska
ett mycket begränsat område. Med stor framgång har Skatteverket vidare flyttat fokus från
att granska deklarationer till att kontrollera
kassaregister och personalliggare. Eftersom
detta arbete är starkt begränsat till ett fåtal
materiella frågor har detta knappast gynnat
den allmänna skattekompetensen.
Ett annat kanske större problem är att det
inte längre finns någon karriärväg på lokal
nivå inom Skatteverket för den som vill utveckla sig inom det rättsliga området. Det har
lett till att nästan all skattekompetens numera
finns samlad på rättsavdelningen på huvudkontoret. Att de mest kunniga handläggarna
på lokalkontoren inte längre får fokusera på
svåra materiella frågor utan måste arbeta med
alla möjliga arbetsuppgifter påverkar självklart kompetensutvecklingen. Tidigare kolleger vittnar också om problem att rekrytera
kompetenta skattehandläggare till viktiga
rättsliga funktioner inom verket.
Jag är helt övertygad om att Skatteverket
i framtiden måste, och också kommer, lägga
större resurser på utbildning och annan kompetensutveckling inom det skatterättsliga omNr 3 2015 tidningenkonsulten.se
rådet. Att öka kompetensen inom ett så stort
verk är dock inte gjort i en handvändning. Det
finns därför en uppenbar risk att vi kommer
att få uppleva en period då det finns all anledning att vara extra uppmärksam och kritisk till
Skatteverkets beslut. Det gäller även om en så
kallad kvalificerad skattehandläggare har varit delaktig i beslutet. Jag har närmast lite förfärad sett flera fall där man helt bortsett ifrån
gällande rätt och praxis även i beslut där kvalificerad skattehandläggare varit delaktig. Det
behöver i och för sig inte bero kompetensbrist
hos den enskilde kvalificerade handläggaren.
Det kan likaväl bero på att det inte finns tillräckligt med tid att sätta sig in i varje ärende
på grund av att det finns för få kvalificerade
handläggare. Hur som helst måste vi räkna
med ett ökat behov av att överklaga olika beslut till förvaltningsrätten.
Av denna anledning arbetar SRF med att
ta fram en endagskurs som ska ge grundläggande kunskap i hur det går till att överklaga
ett beslut och driva en process i domstolen.
Man kan givetvis ställa sig frågan om det är
så särskilt svårt att överklaga ett beslut. Svaret på denna fråga är sannolikt nej. Men vill
man ha framgång med sitt överklagande krävs
det däremot en del grundläggande kunskaper.
Vilka beslut som kan överklagas och under
vilken tid är givetvis grundläggande kunskap.
Detsamma gäller vilka uppgifter som ska ingå
i ett överklagande. Skriv som du pratar brukar
man säga. Lite tips och råd hur man ska uttrycka sig kan trots allt vara nyckel till framgång. Hur Skatteverket arbetar och vilka bestämmelser som reglerar ett beskattningsbeslut kan faktiskt också vara bra att känna till.
Har till exempel Skatteverket inte följt de for-
mella reglerna kan ett beslut underkännas redan på denna grund. Kännedom om reglerna
om partsinsyn, det vill säga vilka handlingar
du kan ta del av, kan ge intressant och viktig
information. Detta är en del frågor som vi avser att ta upp på kursen.
Hur ska jag bäst styrka mina uppgifter och
vilka uppgifter får jag lämna? Vem har bevisbördan och hur stark bevisning kan krävas i
olika situationer? Kan det vara värdefullt med
muntlig förhandling och vad gäller för denna
fråga? Kan jag få anstånd med att betala skatten? Vad krävs för att jag ska få ersättning för
mina kostnader för överklagandet? Vad är ett
förhandsbesked och vem kan begära ett sådant?
Det är också frågor som kommer att behandlas.
Givetvis blir man inte en fullfjädrad processförare genom denna endagskurs. För det krävs
många års erfarenhet. Förhoppningen är istället att konsulten ska känna sig trygg i sin yrkesroll och aldrig känna någon tvekan eller obehag
att driva en fråga i domstol, om Skatteverkets
beslut framstår som felaktigt. Det är också viktigt att konsultens kunder ska känna sig trygga
med att frågan om lämpliga åtgärder kommer
att tas upp till diskussion i det fall Skatteverket
har fattat ett tveksamt beslut. Genom grundläggande kunskap bör vidare tidsåtgången för
att driva ett överklagande minska drastiskt. Sist
men inte minst kan kunskap i processföring
vara en viktig del i byråns marknadsföring och
självklart hur tjänsterna prissätts.
Avslutningsvis vill jag nämna att i nästa
nummer av Konsulten kommer jag att sticka
ut hakan och berätta om SRFs arbete att ta
fram marknadens tre absolut bästa kurser i deklaration och beskattning av enskild näringsverksamhet, handelsbolag och aktiebolag. n
15
J U R I D I K JURISTEN HAR ORDET
Aktiebrev
I mindre aktiebolag (kupongbolag) förekommer det fortfarande
att aktiebrev skrivs ut och överlämnas till aktieägarna. Har bolaget
gjort det måste aktieägarna förvara dem på ett betryggande sätt.
Aktiebrev som har kommit bort måste dödas.
TEXT: JONAS SJULGÅRD, SKATTEJURIST SRF
I avstämningsbolag (Euroclear) finns inga
aktiebrev längre. I mindre aktiebolag (kupongbolag) däremot får de fortfarande utfärdas. Men det är frivilligt. På begäran från en
enskild aktieägare måste dock bolaget skriva
ut och överlämna ett aktiebrev som avser dennes aktier. Det finns dock inget krav på att bolaget i ett sådant fall måste utfärda aktiebrev
även till övrig ägare.
Ett aktiebrev måste skrivas ut på ett pappersdokument. Det får inte vara digitalt. Enligt
6 kap. 2 § aktiebolagslagen ska bolagets firma,
organisationsnummer och om bolaget är privat eller publikt anges på aktiebrevet. Även aktieägarens namn ska vara angivet samt hans
eller hennes person- eller organisationsnummer eller annat identifieringsnummer som exempelvis födelsedatum. Aktiebrevet får endast
lämnas ut till den som är införd i aktieboken
och först när full betalning erlagts för den eller de aktier brevet lyder på. Vidare måste aktiebolaget ha blivit registrerat hos Bolagsverket om aktien tecknats i samband med att bolaget bildats. Aktie som tillkommit vid ny- eller
fondemission får inte lämnas ut förrän emissionen har registrerats.
Ett aktiebrev kan bestå av en eller flera lika
aktier. Det är vanligt att ett aktiebrev omfattar
till exempel aktierna 1-250 och ett annat aktiebrev aktierna 251-500.
Förbehåll
Om det finns olika aktieslag i bolaget ska det
av aktiebrevet framgå om det avser till exempel A-aktier eller preferensaktier. Vissa förbehåll som ingår i bolagsordningen måste
också framgå. Dessa kan på aktiebrevet förkortas med ”konvertibel”, ”samtycke”, ”förköp”, ”hembud” respektive ”inlösen”.
Införs ett sådant förbehåll genom en ändring i bolagsordningen ska utfärdade aktiebrev begäras in för påskrift. Bolaget har i ett
sådant fall möjlighet att hålla inne den aktieutdelning som belöper på aktien till dess aktiebrevet lämnats in.
Ett förbehåll enligt bolagsordningen gäller
mot en förvärvare av aktien även om det inte
framgår av aktiebrevet. Men styrelsen kan i
ett sådant fall bli skadeståndskyldig mot aktieägarna om den försummat att ta in en sådan uppgift i aktiebreven.
Aktiens kvotvärde behöver inte anges på aktiebrevet. Det kan rent av vara olämpligt. Vid
en framtida ändring av kvotvärdet kan det då
bli nödvändigt att lämna in aktiebrevet till bolaget för ändring. Tidigare skulle ett aktiebrev
innehålla uppgift om aktiens nominella belopp. Det kravet har slopats. Men det finns inget
hinder mot att det står kvar på äldre aktiebrev.
Av aktiebrevet ska det slutligen framgå vilken dag det lämnats ut. Men innan det lämnas ut ska det undertecknas av minst halva
styrelsen.
Överlåtelse
När aktiebrev utfärdats är de rättigheter som
aktien är förenad med knutna till aktiebrevet. När en ägare vill överlåta sina aktier skriver han under en överlåtelseförklaring på aktiebrevet. Det är inte nödvändigt att ange till
vem överlåtelsen sker utan överlåtelsen kan
ske in blanco. Men vill förvärvaren i ett sådant
fall utöva sin rätt som aktieägare i bolaget och
till exempel rösta för aktien, måste han komplettera överlåtelseförklaringen med sitt namn
och därefter låta anteckna sig i aktieboken.
Om aktieägaren tappat bort det aktiebrev
han erhållit måste det dödas innan ett nytt
aktiebrev kan utfärdas och aktierna överlåtas. Ansökan om dödning av aktiebrev görs
hos Bolagsverket. Räkna med att förfarandet
hos Bolagsverket tar minst ett år. Rekommendera därför dina kunder att förvara sina aktiebrev på ett betryggande sätt. n
Ekonomisk förvaltare i Göteborg söker Auktoriserad Redovisningskonsult
Husjuristerna befinner sig i en fortsatt spännande tillväxtfas och behöver förstärka sitt team med en ekonom.
För ytterligare information se vår hemsida www.husjuristerna.se
Välkommen med din ansökan med CV och personligt brev senast den 15/7 2015 till jobb@husjuristerna.se.
För frågor är du välkommen att kontakta Sandra Rowa på telefon 0767-71 60 24.
16
SRF DAGARNA
Höstens branschhändelse
SRF dagarna
6-8 oktober
Oavsett om du varit med tidigare eller inte – i år vill vi gärna se
dig under våra SRF-dagar! Välkommen till tre välfyllda dagar med
inspiration, fakta, nyttigheter och bra erbjudanden. Och inte att
förglömma – gemenskapen med dina kollegor i branschen.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: LARS DAHLSTRÖM
ÅRETS SRF-DAGAR genomförs 6-8 oktober i Stockholm. Vi inleder med en repris av förra årets
succé, SRF Ekonomi & Löneforum som den här
gången arrangeras på Stockholm City Conference Center/Norra Latin i centrala Stockholm.
Under den här dagen bjuder vi på branschaktuella seminarier och fina erbjudanden från våra
samarbetspartners. Temat i år är framtidens
konsult och hur digitaliseringen förändrar sättet att jobba. Hur gör vi förflyttningen tillsammans och i fas med våra kunder? Det här blir
en dag med fokus på dig och din verksamhet.
DEN 7-8 OKTOBER fortsätter SRF-dagarna i anslutning till branschens största mässa – Ekonomi &
Företag – på Kistamässan. Här genomförs våra
kongressförhandlingar, föreläsningar och den
återupptagna Byråkonferensen som vänder sig
till alla på byrån. På programmet står bland annat en föreläsning med Ulla-Lisa Thordén om
merförsäljning för större kundnytta samt inspel
från några framgångsrika byråer. Naturligtvis
ska du också passa på att mingla på mässan för
att ta del av alla erbjudanden, lyssna på intressanta seminarier och diskutera framtidsfrågor.
SOM GRÄDDE PÅ MOSET bjuder vi på en tropisk upplevelse, årets kongressmiddag och fest hålls i Fjärilshuset i Hagaparken. Bland fjärilar och akvarier intar vi en härlig trerättersmiddag och njuter av häftig underhållning med gruppen Super
Trouper som bjuder på en fartfylld ABBA-show
i världsklass. Kvällen avslutas som vanligt på
dansgolvet. Som konferencier under kvällen
ser vi Owe Sandström, designer och zoolog. n
Mer information och
anmälan hittar du på
srfdagarna.se
Missa inte bokatidigt-rabatten när du bokar
dig senast den 30 juni.
PROGRAM I KORTHET:
Tisdag 6 oktober Stockholm CCC/Norra Latin
10.00-17.00 SRF Ekonomi & Löneforum 2015
17.00-19.00 After Work
Gratisbuss till hotell Scandic Victoria Tower, Kista kl 19.10
Onsdag 7 oktober – Kistamässan
09.30-13.30 SRF Kongressförhandlingar
10.00-10.25 Digitalisering i lönebranschen
Föreläsare: Zennie Sjölund
15.00-15.25 Betalar företaget rimlig ränta?
Föreläsare: Tommy Furland
15.15-16.00 SALK ny svensk standard inom lön
16.45-18.00 SRF Mässmingel
18.10 Buss från Scandic Victoria Tower
18.45-01.00 SRF Kongressmiddag i Fjärilshuset
Torsdag 8 oktober – Kistamässan
09.00-13.30 SRF Byråledarkonferens
11.30-11.55 Digitalisering i lönebranschen
14.30-14.55 Utveckling och risker
Föreläsare: Roland Sigbladh
14.30-15.15 Att sälja rådgivning
Föreläsare: Mikael Carlson
Läs mer och boka på www.srfdagarna.se
Sponsorer:
17
DIGITALA TRENDER
I den här artikelserien berörs trender inom webb, sociala medier
och om att synas och finnas på nätet.
TEXT: SANDRA VEGA, MARKNADSASSISTENT SRF
R.I.P Internet Explorer
I mitten av mars gick nyheten ut att Internet
Explorer nu helt läggs ner. Riktigt så blir det
inte men nyheten satte igång spekulationer
kring hur och när Explorer går i graven. Sanningen är att Microsoft satt stopp för vidare utveckling och uppdateringar av Explorer. Microsoft lanserar istället en ny browser som kommer med Windows 10. Trots detta är det dags
att ge upp Explorer. Anledningen är att Explorer har passerat sitt ”bäst före datum” för länge
sedan och inte hängt med utvecklingen. Tyvärr verkar deras nya browser Project Spartan
gå en liknande väg vad gäller sitt html5-stöd,
eller rättare sagt bristen på stöd.
Ta farväl av din gamla vän
Till och med Microsoft själva har marknadsfört Internet Explorer som ”browsern du älskar att hata”. Efter att ha analyserat den trafik som kommer till våra webbplatser så kan
jag konstatera att hela 50 procent av våra besökare fortfarande klamrar sig fast vid just Internet Explorer. Microsofts Explorer har haft
en svensk marknadsandel på hela 95 procent
och varit det primära valet för många. Trots
detta är majoriteten av artiklarna som cirkulerar kring Explorers fall inte speciellt positiva inställda till den gamla browsern. Det kan
låta hårt men för oss som jobbar aktivt med att
designa och utveckla funktionella webbplatser så räknar vi helt bort Explorer i våra satsningar. Anledningen är att majoriteten av de
fel vi stöter på är Explorer-relaterade. Det är
dags att byta browser!
Vad ska du välja istället?
Det jag kan läsa ut av trenderna i trafiken till
våra webbplatser så har trots allt 50 procent
redan vant sig av med Internet Explorer och
istället laddat ner Google Chrome, Mozilla Firefox, Opera eller Safari. Dessa fyra alternativ
är de allra vanligaste. Alla listade browsers
installeras enkelt och kostnadsfritt från leverantörernas egna webbplatser och tar cirka 30
18
sekunder att installera. Uppdateringarna installeras även de smidigt i bakgrunden, med
undantag för Safari. Alla dessa webbläsare är
bra och dåliga på något sätt, ingen är perfekt
men de är helt klart ett bättre alternativ än Internet Explorer.
Här är listan:
• Google Chrome är snabb och har ett inbyggt
stöd för alla flash-innehåll och pdf. Hanterar html5 och anpassning till alla webbsidor
smidigt och bäst av alla browsers. Google Chrome erbjuder även ett stort antal tillägg och
appar, som dessutom är gratis. Negativt är
att Chrome har dokumenterats krascha av
flash-baserade webbplatser.
• Mozilla Firefox är en av de tyngre webb-
•
•
läsarna som du kan välja, här får du flera
möjligheter att ladda ner olika tillägg och
är en utmärkt webbläsare för webbutvecklare. Nackdelen är att webbläsaren är tyngre
och därför tar längre tid på sig att starta.
Safari är en Apple-baserad browser som
riktar sig främst mot Apple-användare. Det
kan man konstatera efter att inga nya versioner släpps för Windows. Positivt och negativt i ett.
Opera är en webbläsare som fungerar utmärkt för den som vill surfa mobilt. Opera
har det näst bästa html5-stödet. Nackdelen
är att många webbdesigner helt missar att
stämma av Opera som en webbläsare och
kan missa att göra grafiska inställningar
som ser bra ut för den. n
Instruktioner
Så byter du standardwebbläsare, den webbläsare som öppnas
automatiskt när du vill surfa på webben.
Efter installation öppnar du din nya webbläsare, instruktionen är baserad på den senaste
versionen på svenska.
Google Chrome, klicka på menyraden, tre vågräta streck uppe till höger,
sedan ”inställningar”, klicka på rutan med texten ”Använd Google Chrome som
standardwebbläsare”.
Mozilla Firefox, klicka på menyraden, tre vågräta streck uppe till höger, sedan
kugghjulet ”inställningar”, direkt kommer en kryssruta med texten ”kontrollera
vid start om Firefox är din standardwebbläsare”, klicka ”Ja” för att få Firefox som
din standardwebbläsare.
Safari, klicka på kugghjulet uppe till höger, sedan ”inställningar”, klicka på rutan
med texten ”Förvald browser” och välj sedan Safari. I Mac kan du också ändra
detta under ”Systeminställningar” och ”Internet”.
Opera, blir ofta per automatik din standardwebbläsare när du installerar den, för
att säkerställa att det är så, klicka på fliken ”Opera” uppe till vänster, sedan kugghjulet ”inställningar”, under ”förvald läsare” står det om Opera är förinställd eller
inte. Klicka på ”Gör Opera till min standardwebbläsare”.
VERKSAMHETSUTVECKLING
Linda Norrstrand
I november 2014 fick Ekonomibolaget en kvalitetskontroll. Personalen har gått från den inledande
nervösa ovissheten till att beslutsamt jobba mot
samma mål och kan nu känna stolthet över sin
dokumenterade kompetens. – De två kontrolldagarna
var värt långt mycket mer än jag trodde från början,
säger bolagets VD Linda Norrstrand.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM
KVALITETSKONTROLLEN BYGGER
KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN!
EKONOMIBOLAGET ÄR EN redovisningsbyrå i Stockholm med 15 anställda. Linda Norrstrand är
själv inte redovisningskonsult utan konsult
inom kommunikation och har tidigare bland
annat jobbat med implementering av kvalitetssystem hos företag.
– Det kändes spännande när vi fick besked
om den kommande kvalitetskontrollen, berättar hon. Det kändes lite pirrigt först men vi pratade igenom syftet med kontrollen och försökte
hitta vad vi kunde vinna på den, lite av ”what’s
in it for me”. Första tanken var att vi skulle klara
en kontroll men den övergick ganska snabbt till
att vi faktiskt skulle få möjlighet och hjälp av en
person utifrån att strukturera vårt arbete enligt
Reko. Vi skulle få ett kvitto på vårt nuläge. Jag
har följt utvecklingen av Reko och blev väldigt
glad när jag såg att nya boken är processorienterad, Reko är mycket lättare att tillämpa då.
– VI AVSATTE TID och resursplanerade vårt arbete
inför kontrollen, fortsätter Linda. Det tror jag
är viktigt att göra och inte bara hasta igenom
eller lägga på detta arbete på redan fullbelagda
konsulter. Tid kostar pengar, absolut, men det
är inte så ofta man får en sådan här möjlighet
och jag kan lova att det lönar sig.
– Vi jobbade mot det gemensamma målet att
klara kontrollen men vi visste inte vad ”klara”
betydde. Vi tog fram aktivitetslistor och hade
regelbundna möten, alla var delaktiga. Jag fick
också möjlighet att jobba vidare med vårt förändringsarbete att lyfta kundnyttan en nivå.
SYFTET MED EN kvalitetskontroll är enligt beskrivningen att redovisningsbyrån ska få en möjlighet att hålla hög kvalitet. Linda Norrstrand
vill lyfta det ännu högre.
– Jag tycker att syftet med kontrollen är att
vi får ett strukturerat arbetssätt så att vi får mer
frihet att lyfta dialogen med kund så att de verkligen får nytta av det vi gör. Kundnytta helt enkelt. Vi har pratat om att vi ska få bort alla onödiga hinder, skapa en lättare arbetsdag, få mer
flyt. Ju mer strukturerat arbetssätt vi har desto
större frihet att lyfta fram det vi ser.
PÅ EKONOMIBOLAGET använder de sig av ett intranät,
ett digitalt arbetsverktyg där man kan följa arbetsprocesser och dela med sig av sin kunskap.
– Förutom styrdokument, checklistor och
rutinbeskrivningar har vi även praktiska beskrivningar hur medarbetare har löst olika
problem för att få till en effektiv arbetsprocess.
Det kan till exempel handla om hur man kan
få kunden att förstå nyttan med att lämna in
material i tid. Jag har upplevt att våra kunder
är mycket mer ”skötsamma” nu efter kontrollen när vi börjat kommunicera med dem på ett
bättre sätt. Vi har också låtit våra kunder följa
vår kvalitetsprocess. Vår kontrollant tyckte att
vi skulle känna oss stolta över vårt arbete med
byrårutiner och Reko-kurser. Under alla år hon
genomfört kontroller var Ekonomibolaget de
första som inte fick några kompletteringar.
Kvalitetskontrollen har lett till flera konkreta förbättringar hos Ekonomibolaget.
– Vi har blivit mer rådgivare och mindre
bokförare. Vi har fått möjlighet att göra fler
Bokslutsrapporter. Vi har renodlat vår kundstock. Dessutom är det nu fler av våra teamledare som sitter med i våra kunders ledningsgrupper. Där kan vi få användning för vår potential och bli en affärskritisk part hos kunden.
Jag måste säga att vi verkligen tagit ett kliv
framåt. Jobbet som redovisningskonsult är
superviktigt. Det finns många företagare som
tycker ekonomi är tråkigt men alla tycker att
pengar är kul. Vi har försökt hitta ett språk
som kunden förstår, att jobba enligt Reko –
dokumentstyrt och processorienterat – ger
oss den friheten.
– ÄVEN OM ALLA hos oss var kompetenta och kunniga före kvalitetskontrollen så tror vi mer på
oss själva nu. Vi har fått ett bevis på att vi faktiskt är duktiga. Vi säljer in rådgivningsuppdrag på ett helt annat sätt eftersom kunderna
bättre förstår nyttan med det vi gör. Jag tycker
att våra konsulter har ett större intresse för
kundens vardag nu än före kvalitetskontrollen, som jag redan sagt – struktur skapar frihet. Det som inte kräver en tänkande individ
försöker vi digitalisera och automatisera. Enligt min mening så höjer kvalitetskontrollen
värdet av vårt bolag och bygger kunskap för
framtiden. Jag kan numera titulera mig världens mest stolta företagsledare, avslutar Linda
Norrstrand. n
19
R E D O V I S N I N G REDOVISNINGSEXPERTEN HAR ORDET
okföringsnämnden (BFN) har fortsatt på inslagen linje och
B
offentliggör lämnade brevsvar på sin webbplats. BFN anger
inte vilken status dessa svar egentligen har. Dock bör BFNs
brevsvar tolkas som en del av redovisningsreglerna.
TEXT: CLAES ERIKSSON, REDOVISNINGSEXPERT, SRF
Nya brevsvar
begränsar möjligheten
att tillämpa K2
Som jag tidigare har skrivit kan jag inte se annat än att brevsvaren ska läsas som en del av
normgivningen. De anger i vart fall hur BFN
tolkar sina egna regler. Svaren återges däremot inte under rubriken ”Redovisningsregler” utan under rubrikerna ”Skrivelser – Övrigt”. Trots denna rubricering kan jag, som
sagt, inte se annat än att de ska läsas som en
del av redovisningsreglerna.
Det kan noteras att inget svar hittills lett till
ändring i de allmänna råden K2 och K3. Svaren ska med andra ord gå att härleda från de
befintliga allmänna råden. En fråga är om det
möjligen kan finnas fler svarsalternativ än de
BFN avger? Jag lämnar det öppet för vidare
diskussion och redogör nedan för BFNs senast publicerade svar.
Kan en kassaflödesanalys ingå i en årsredovisning upprättad enligt K2?
BFN anger att K2 är ett förenklat regelverk
som innehåller alla regler som krävs för att
upprätta en årsredovisning. Det finns inga
regler för kassaflödesanalys i K2. Punkt 3.1
i K2 anger att årsredovisningens olika delar
ska presenteras i ordningen förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning
20
och noter. Kassaflödesanalys anges med andra ord inte.
Med hänvisning till punkt 3.1, det faktum
att inga andra liknande regler finns i K2 eller
lagen för hur en kassaflödesanalys ska upprättas samt att K2 ska vara ett heltäckande regelverk anger BFN att ett företag som tillämpar
K2 inte kan upprätta en kassaflödesanalys och
låta den ingå i årsredovisningen.
BFN använder uttrycket ”ingå i årsredovisningen”. Det bör tolkas som att BFN menar att
kassaflödesanalysen inte heller får ingå som
en fullständig rapport i en not. Inte ens om företaget beskriver vilka regler den är upprättad efter. Givetvis kan BFN inte stoppa frivilliga kassaflödesanalyser redovisade utanför
årsredovisningen.
En intressant fråga att förhålla sig till är
den skrivning som finns i kommentaren till
punkt 1.4:
”Enligt punkt 1.4 ska ett företag som väljer
att tillämpa det allmänna rådet tillämpa det
i sin helhet och utan avvikelse. Företaget ska
därför inte tillämpa annan normgivning när
det upprättar årsredovisning. Det allmänna
rådet ska ses som en helhet och reglerna är
villkorade av varandra. Ett företag som tilläm-
par det allmänna rådet får dock alltid lämna
fler tilläggsupplysningar samt upplysningar
i förvaltningsberättelsen.”
BFN nämner punkten med tillhörande kommentar, men inte just delen om att det är tillåtet
att lämna fler tilläggsupplysningar. Det får tolkas som att BFN inte ser en fullständig kassaflödesanalys som en frivillig tilläggsupplysning.
Sammanfattningsvis innebär BFNs brevsvar att företag som vill upprätta en fullständig kassaflödesanalys och inkludera den i en
årsredovisning är hänvisade till K3.
Säkringsredovisning vid tillämpning av K2
Det var SRFs redovisningsgrupp som skickade in frågan till BFN angående säkringsredovisning. Anledningen var att vi var på gång
att skriva ett uttalande i serien SRFU, men
backade på det i sista stund då vi förstod att
det fanns starka uppfattningar för en annan
tolkning än den vi tänkte presentera. Frågan
ställdes därför till BFN och vi fick ett svar som
motsvarar vad vi tänkt skriva i vårt uttalande.
BFNs svar är relativt kortfattat. Det anges
bara att inga andra säkringsredovisningar
än de som kommer till uttryck i tre angivna
punkter är tillåtna. Det innebär att säkringsNr 3 2015 tidningenkonsulten.se
R E D O V I S N I N G REDOVISNINGSEXPERTEN HAR ORDET
redovisning endast ska göras till den del som
fordringar och skulder i utländsk valuta är säkrade med terminskontrakt. Det framgår även
av svaret att detta beslutades i samband med
framtagandet av K2.
De som argumenterade för en annan lösning framförde att frågor om andra säkringar
var oreglerade och att vägledning då ska sökas
i regler som behandlar liknande frågor. Med
ett sådant resonemang skulle all säkringsredovisning bli tillåten. Det hade BFN i så fall
reglerat på ett annat sätt.
Ett annat argument som förts fram är att
punkt 2.6 ger uttryck för att säkringsredovisning alltid ska tillämpas om den ekonomiska
innebörden av de olika transaktionerna inte
kan förstås annars. Jag anser att det vad gäller säkringsredovisning faller på att det finns
reglerat i kapitlen på tre olika ställen. Men jag
håller med om att det är lite oklart när egentligen punkt 2.6 ska tillämpas. Det finns ett exempel i kommentaren, men här vore det bra
om BFN förtydligade ytterligare.
Sammanfattningsvis kan ingen annan säkringsredovisning redovisas i K2 än i de fall
terminer finns som står mot fordringar eller skulder i utländsk valuta. Företag som vill
"Sammanfattningsvis innebär BFNs brevsvar att företag
som vill upprätta en fullständig kassaflödesanalys och inkludera den i en årsredovisning är hänvisade till K3.
säkringsredovisa andra säkringsförhållanden
blir hänvisade till K3. Det är självklart tillåtet
att tillämpa K2, men säkringstransaktionerna
ska bruttoredovisas.
Kan planerade underhållsåtgärder
i samband med förvärv av en byggnad
aktiveras?
I BFNs vägledning Materiella anläggningstillgångar (som tillämpades innan K-regelverken) finns följande skrivning avseende tillkommande utgifter:
”Avgörande för om utgifter efter förvärvet av
en tillgång ska redovisas som kostnader eller
ingå i anskaffningsvärdet är de överväganden
som gjorts vid förvärvet. Om företaget redan
vid förvärvet åtagit sig eller beslutat att inom
en snar framtid ta på sig utgifter som är nödvändiga för att tillgången ska kunna utnyttjas
för sitt ändamål ska utgifterna inräknas i tillgångens anskaffningsvärde. En förutsättning
är dock att utgifterna sammantaget uppgår
till ett väsentligt belopp och att de har påverkat köpeskillingen. Exempel är utgifter för renovering av en byggnad med ett vid förvärvet
känt renoveringsbehov.”
Motsvarande skrivning finns inte i K2. Frågan var om samma tolkning kan läsas in i K2?
BFN hänvisar i sitt svar till ett tidigare lämnat brevsvar avseende vilken tidpunkt ett företag ska jämföra med då det ska bedömas
om en värdehöjande förbättring har gjorts eller inte. Av det svaret framgår att det ska jämföras med byggnadens ursprungliga skick och
inte med byggnadens skick då den förvärvades av företaget.
Sammanfattningsvis innebär svaret att den
särskilda regel som fanns i tidigare normering
inte går att tillämpa i K2. Ett företag som köper en relativt nedgången fastighet och redovisar enligt K2 får därmed räkna med hög belastning i resultaträkningen då byggnaden renoveras. Det kan begränsa möjligheten för en
del företag att tillämpa K2. n
21
D E B A T T Ge dig gärna in i debatten, mejla konsulten@srfkonsult.se
HUR TÄNKER
BOKFÖRINGSNÄMNDEN?
Det är nu över 10 år sedan Bokföringsnämnden (BFN) inledde vad som
benämnts som ett ”paradigmskifte” inom redovisningen. Normgivning
skulle ges ut i kategoriform istället för per ämnesområde. För onoterade
företag som ska upprätta årsredovisning ska det finnas ett huvudregelverk (K3) och ett förenklingsregelverk (K2).
TEXT: SVEN-INGE DANIELSSON, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT SAMT ORDFÖRANDE I SRFS REDOVISNINGSGRUPP
TANKEN MED FÖRENKLINGSREGELVERKET torde ju vara att
det ska bli enklare för företagen att upprätta
årsredovisningen, men den ska fortfarande
rymmas inom årsredovisningslagens ramar.
De förenklingar som infördes skulle ”kosta
lite” i form av begränsningar. Det skulle däremot vara tillåtet att lämna frivilliga upplysningar vilket också framgår av kommentaren
till det allmänna rådet.
K2 har varit möjligt att tillämpa sedan 2008.
Trots det har det inte kommit mycket förtydliganden från BFN. Nu produceras brevsvar på löpande band. Delvis beror det såklart på att de
flesta som upprättar årsredovisningar först nu
har börjat tillämpa K-regelverken. Därmed kommer också frågorna vilka BFN besvarar, dessa
svar offentliggörs på deras webbplats. Detta är
nödvändigt då det i flera fall har visat sig nödvändigt med förtydliganden hur regelverket ska
tolkas. Det jag efterlyser är en linje som gör att vi
tillämpare kan förstå hur BFN tänker.
I ett av de senast publicerade brevsvaren
anger BFN att ett företag som tillämpar K2 inte
kan upprätta en kassaflödesanalys eller ens låta
en kassaflödesanalys upprättad enligt andra
regler ingå i årsredovisningen. Obegripligt! Vad
hände med frivilligheten avseende tilläggsupplysningar? Hur tänker BFN?
Man ska vara medveten om att en årsredovisning som upprättas enligt de minimikrav K2
ställer i detta fall inte ger någon bra information till läsaren. Min uppfattning är då att det
aldrig kan vara fel att lämna ytterligare upplysningar som förbättrar kvaliteten i informationen. Jag uppfattar också BFNs kommentar till punkt 1.4 på det sättet. I klartext anges:
”Det allmänna rådet ska ses som en helhet
och reglerna är villkorade av varandra. Ett företag som tillämpar det allmänna rådet får
22
dock alltid lämna fler tilläggsupplysningar
samt upplysningar i förvaltningsberättelsen.”
Det här verkar däremot, enligt BFNs brevsvar, inte gälla upplysningar om kassaflödet.
För till exempel bostadsrättsföreningar är det
en upplysning som tillför enormt mycket mervärde för läsarna. Jag har oerhört svårt att se
hur det kan vara förbjudet att ta med information om kassaflödet i en årsredovisning. Hur
tänker BFN?
BFNs nya tankar (?) ställer till det för mig. Låt
mig ta ett annat exempel. BFN har i ett par brevsvar kommenterat tillkommande utgifter avseende byggnader. En sak som då tydliggjorts är
att K2 är väldigt begränsat vad gäller möjligheter att aktivera dessa utgifter.
Enligt en punkt i K2 ska tillkommande utgifter för ombyggnad tas upp som tillgång till
den del de kan antas höja värdet på en fastighet. Kommentartexten är otydlig vad gäller vilken tidpunkt det ska jämföras med då det ska
avgöras om värdet har höjts eller inte. BFN har
förtydligat att den tidpunkt vi ska jämföra med
är byggnadens uppförandetidpunkt.
Köper ett företag en nedgången byggnad och
renoverar kan dessa utgifter till övervägande
del inte påverka anskaffningsvärdet. Bokfört
värde kan därmed bli relativt lågt och företaget får höga kostnader i samband med renoveringen. Regelverket får tolkas som att det
följer skattereglerna. Men är det förbjudet att
lämna tilläggsupplysning om hur det hade sett
ut om de tillkommande utgifterna hade aktiverats? Det kan mycket väl ge en bättre bild av
fastighetens värde. Jag tolkar regelverket som
att det är frivilligt att lämna den typen av upplysning. Hur tänker BFN?
Fler exempel kan nämnas. Det är enligt K2
inte tillåtet att redovisa uppskjuten skatt. I en
årsredovisning för till exempel ett fastighetsföretag kan det ge väldigt missvisande information. Återigen anser jag att det aldrig kan
vara förbjudet att lämna tilläggsinformation.
En upplysning om vad den uppskjutna skatten
uppgår till ger självklart ett mervärde till årsredovisningen. Hur tänker BFN?
I K2 är det inte tillåtet att aktivera indirekta
tillverkningsomkostnader i ett varulager. Dessa
kan uppgå till väsentliga belopp i till exempel
jordbruksföretag. Som ni säkert vid det här laget
har förstått anser jag att det är tillåtet att lämna
upplysning om lagrets värde om det hade varit värderat inklusive indirekta tillverkningskostnader. Det jag undrar är – Hur tänker BFN?
Sammanfattningsvis så är vi nog många användare av K2-regelverket som tydligt upplever att:
1 Regelverket är otydligt utformat i ett antal
frågor vilket förhoppningsvis leder till förtydliganden genom brevsvar vilka så snart
det är möjligt inarbetas i kommande uppdatering av regelverket.
2 Om K2 tolkas alltför restriktivt så riskerar
detta att innebära att onödigt många företag "stängs ute" från detta förenklingsregelverk, samt i kombination med punkt 1, risken ökar att regelverket i praktiken tolkas
och tillämpas på olika sätt. Vilket definitivt
inte var syftet. n
Sven-Inge Danielsson
AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT SAMT ORDFÖRANDE
I SRFS REDOVISNINGSGRUPP
F R A M T I D S S P A N I N G PROGRAMVARULEVERANTÖRER – REDOVISNING
SRF tar pulsen på
PROGRAMVARULEVERANTÖRERNA
Just nu är det stort fokus på automatiseringar i redovisningsbranschen. Teknikutvecklingen möjliggör att mer tid kan läggas
på kvalificerade arbetsuppgifter som rådgivning och affärsutveckling. Vi har därför tagit pulsen på några av branschens
största programvaruleverantörer.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM
23
Det finns många leverantörer av programvaror för redovisningsbranschen på marknaden. Vi har frågat
de leverantörer vi vet att branschen använder till största del, var de står när det gäller automatiseringar
och hur de ser på framtiden för redovisningsbranschen. Vi presenterar svaren både i tabell- och intervjuform. Vi vill påpeka att några av de programvaruleverantörer vi frågat inte har svarat.
Inom vilka områden erbjuder ni program till redovisningsbranschen?
Björn Lundén
Information
e-conomic
Fortnox
Hogia
Redovisningsprogram,
löpande bokföring
X
X
X
X
Bokslut
X
X
X
X
Skatt
X
X
X
X
Lön
X
X
X
Tid- och projekthantering m fl
Dokument,
byråsystem
Annat
X
Tidredovisning,
fakturering
Norstedts
SpeedLedger
Visma
X
X
X
via partner
X
Revision, rapportering och analyser
Inom vilka områden arbetar ni idag aktivt med automation av processer i programmet
för redovisning/löpande bokföring?
Björn Lundén
Information
e-conomic
Fortnox
Hogia
Löpande bokföring/
verifikationsregistrering
X
X
X
Kundfakturering/
kundreskontra
X
X
Leverantörsfakturor/
leverantörsreskontra
X
X
Lön
X
Betalningsfiler/
transaktioner bank
X
X
Varulager
X
X
X
Anläggningsregister
X
X
X
Norstedts
SpeedLedger
Visma
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Vilken/vilka automationsprojekt har ni lanserat det senaste året gällande:
Björn Lundén
Information
e-conomic
Fortnox
Hogia
Norstedts
SpeedLedger
Visma
X
X
X
X
Kundfakturering/
kundreskontra
X
X
X
X
X
X
X
X
Lön
X
X
X
Betalningsfiler/
transaktioner bank
X
X
X
Varulager
24
Vilka processer anser ni är viktiga att se över och automatisera inom de närmaste 5 åren?
Gradera varje del för sig där 1=inte viktigt, 6=viktigt
Björn Lundén
Information
e-conomic
Fortnox
Hogia
Norstedts
SpeedLedger
Visma
6
5
6
6
6
6
6
Kundfakturering/
kundreskontra
6
5
6
6
6
5
6
6
6
6
6
6
6
6
Lön
2
–
6
6
4
3
6
Betalningsfiler/
transaktioner bank
6
5
6
6
6
6
6
Varulager
3
3
4
6
4
2
4
3
3
6
6
4
1
4
Vilka processer anser ni kommer att automatiseras på lång sikt – säg mer än 5 och upp till 10 år framåt?
Gradera varje del för sig där 1=ingen automatisering, 6=mycket trolig automatisering
Björn Lundén
Information
e-conomic
Fortnox
Hogia
Norstedts
SpeedLedger
Visma
6
5
6
6
6
6
6
Kundfakturering/
kundreskontra
6
5
6
6
4
5
6
6
6
6
6
6
6
6
Lön
6
–
6
6
4
3
6
Betalningsfiler/
transaktioner bank
6
5
6
6
6
6
6
Varulager
3
4
6
6
4
3
6
3
3
6
6
3
3
6
Hogia
Norstedts
SpeedLedger
Visma
X
Reko och SALK
X
Reko och SALK
Har ni fram till nu arbetat aktivt med uppdateringar av Reko och/eller SALK?
Till viss del
Björn Lundén
Information
e-conomic
Fortnox
X
Reko
X
Reko och SALK
X
Reko och SALK
Så mycket det går
X
Reko och SALK
X
Nej
Finns det möjligheter, i era program, att göra en uppföljning av att Reko och/eller SALK efterlevs?
Björn Lundén
Information
Ja
Till viss del
Nej
e-conomic
Fortnox
X
Reko
X
Hogia
Norstedts
X
X
SpeedLedger
Visma
X
X
X
25
A utomatiseringar är högprioriterat
Många av svaren i tabellen på föregående sidor kräver förtydliganden. I vissa fall var det svårt
att göra direkta jämförelser mellan programvaruleverantörerna. Det vi i alla fall kan utläsa är att
automatiska processer och digitalisering är högprioriterat från samtliga och något som alla jobbar
kontinuerligt med. Så här säger representanter från respektive programvaruföretag:
26
Björn Lundén Information – Marie Nyholm
Fortnox – Pia Eriksson
– Det mesta i våra program är automatiserat i möjligaste mån. Avskrivningar och periodiseringar görs automatiskt. Leverantörsfakturor skannas, om de inte redan är digitala och tolkade. Sedan bokförs de automatisk vid importen. Vi samarbetar med en extern leverantör när det
gäller e-fakturor så våra kunder kan konvertera fakturor till alla filformat. Från tidredovisningssystemet skickas inrapporterade tider till löneprogrammet. Det som är svårare att automatisera fullt ut är just lönedelen, där är det svårt att bedöma vad som kan göras enklare. Där blir
det ändå en handpåläggning, till exempel när frånvaro ska registreras
eller när en anställd har semester.
– Vi har idag program för redovisning och lön men vår framtidsvision
är att vi ska kunna producera och leverera det marknaden efterfrågar.
Vi underhåller våra system kontinuerligt och ligger i framkant när det
gäller de digitala flödena, eller automation av processer. Vi är ett helt
webbaserat företag och har faktiskt flest digitala funktioner av alla system på marknaden. När det gäller Reko så kan man i våra program följa
att man jobbar enligt rätt princip. Däremot har vi inga mallar eftersom
vi inte tillhandahåller boksluts- eller skatteprogram. I vår behandlingshistorik är det enkelt att kontrollera att SALK efterlevs.
e-conomic – Markus Moding
Hogia – Ulf Olofsson
– Vår produkt är ett webbaserat ekonomisystem i en öppen samarbetsplattform. Vi har över 70 samarbetspartners som gör att vi ändå täcker
upp alla delar av företagets administration, som till exempel tidsregistrering, bokslut och lön. Vi tittar mycket på möjligheterna för att
automatisera företagens olika processer och här tror jag att vi som har
molnbaserad produkt har en stor fördel. Vi jobbar med kontinuerliga
förbättringar, hittills i år har vi lanserat nyheter gällande verifikationsregistrering, kund och leverantörsfakturering. I det löpande arbetet med
automatisering har vi lanserat lösningar för EDI, bankkopplingar och
elektronisk fakturahantering. I dagsläget tittar vi på uppdateringar så
att redovisningskonsulten enkelt ska kunna jobba enligt rådande standarder, framför allt Reko.
– Vi har väldigt många fler system att erbjuda redovisningsbranschen
än de som räknas upp i frågeställningen. Vi har beslutsstöd, kund- och
ärendehanteringssystem, personalsystem, rese- och utläggssystem och
system för logistigplanering för att nämna några fler. Vi vill att våra
kunder, redovisningsbyråerna, ska kunna erbjuda sina kunder effektiva tjänster. På Hogia arbetar vi med automatisering i alla flöden och
processer, det har högsta prioritet. Kunderna efterfrågar effektiva system som sparar in på den manuella hanteringen, man kan väl säga att
redovisningsbranschen ställer krav på att vi ska leverera automatiska
processer i så hög utsträckning som möjligt. Vi har sedan tidigare lanserat automatiseringar inom leverantörsfakturor och HR och under året
har vi gått vidare med till exempel tid/lön respektive kundfaktura samt
jobbar på ytterligare lösningar som kommer att lanseras inom kort. När
det gäller uppdatering och möjlighet till uppföljning av Reko och SALK i
våra system så anser vi att det är ett måste för att våra kunder ska kunna
jobba effektivt. Det ser vi som ytterligare en kvalitetsstämpel.
Norstedts – André Bodin
Visma – Pernilla Möcander
– För redovisningsbranschen har vi program inom bokslut, skatt och
lön samt våra dokument- och byråsystem, det vill säga inga program
för löpande bokföring, vilket gör att det blir lite svårt att svara på flera
av frågorna. Det som vi kommer att lansera härnäst när det gäller automatisering är komponentavskrivning kopplat till bokslutsprocessen.
I vårt byråsystem kan man göra uppföljningar för att se att Reko följs
enligt gällande standard.
– Vi erbjuder program och tjänster som en modern redovisningsbyrå
behöver. Med dagens teknik kan vi minska dubbelarbetet och manuella
registreringar som kan skötas digitalt. Med våra tjänster vill vi ge Sveriges småföretagare självförtroende att sköta mer av sin administration
själva. Konsultens uppgift blir istället att utbilda kunden att göra rätt
från början och fokusera på rådgivning samt analyser om hur företag
går. För att nämna några exempel på automatisering så erbjuder vi integration med banken för bland annat automatisk kontoavstämning,
konteringsförslag vid återkommande registrering av leverantörsfakturor samt skicka och ta emot e-fakturor direkt i programmet via Visma
Autoinvoice. Kunden får en enkel översikt på sin ekonomi som konsulten producerar med en knapptryckning.
Delade meningar om vem som gör jobbet
SpeedLedger – Jan Thorshag
– Vår programvara, som är en molnbaserad tjänst, vänder sig direkt till
slutkunden, alltså redovisningsbyråns kunder. Redovisningsbyråer rekommenderar gärna vårt program till kunder med liten verksamhet eller som vill bokföra sina löpande transaktioner på ett enkelt sätt själva.
Byrån kan sedan hjälpa kunden i programmet via egen inloggning. Vår
tjänst är integrerad med internetbankerna, så allt som sker på kundens
bankkonto och betalningsuppdrag bokförs med automatik. Just nu är
vi inne i ett teknikskifte för enklare överföring från banken och förbättrat stöd för ROT/RUT. Vi har också automatiserat egna utlägg, stöd för
utskick av kundfakturor via mejl och e-faktura, avvikelser och stöd för
nya importmomsen i momsrapporten med mera.
Eftersom vår programvara är tänkt för slutkunden så har vi inte uppdaterat den med koppling till Reko. Däremot så stöds arbetsprocessen i
Reko. Vi jobbar inte aktivt med löner, men man kan få ett löneprogram
kopplat till Speedledger via en partner.
När vi ändå hade programvaruleverantörerna på tråden
passade vi på att fråga hur de tror att den digitala utvecklingen kommer att påverka vem som gör det grundläggande
jobbet. Här var det delade meningar. Några tror definitivt
att företagen själva kommer att göra sin egen bokföring eftersom systemen blir allt enklare och mer automatiserade.
Andra tror att redovisningsbyråerna kommer att fortsätta
ha huvudansvaret för bokföringen och samtidigt bli viktigare som partner till företagarna. När digitaliseringen
möjliggör fakturering och attestering från mobila enheter förenklas konteringsjobbet enormt, det är alltså hög
tid för branschen att sälja in sig som en investering i form
av rådgivare och affärsutvecklare och inte längre ses som
enbart en kostnad.
Alla är dock överens om att företagarna framöver kommer att kräva mer digital kommunikation från sin redovisningsbyrå. Man kommer att efterfråga dagsaktuella rapporter som är anpassade för alla olika mobila enheter. Det här
gör att programvaruleverantörerna måste tillhandahålla system som klarar detta. n
27
NY PÅ JOBBET
Med rötter i företagarvänliga Gnosjö
Den 1 juni tillträder Roland Sigbladh som vice vd hos SRF. Han
är en välkänd profil för de flesta i branschen efter flera år på UC.
– Tack vare vårt mångåriga samarbete har jag redan en god
insyn i SRFs verksamhet.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MALIN SYDNE
R
OLAND SIGBLADH har i många år arbetat på UC. Han har där haft ett
flertal olika befattningar och de senaste åtta åren har han verkat som marknadschef i UC-koncernen. Under större delen av
sin yrkeskarriär har Roland varit verksam i företag och organisationer inom ekonomi, kredit och redovisning.
– Innan jag i början av 1990-talet hamnade på UC var jag kreditchef på Volvo Finans och på Stena Line i Göteborg. Jag har även varit landskanslist på Skatteverket en gång i tiden. Det är nog bara mitt
första jobb som var utanför ekonomisfären, då jag jobbade som reseledare hos Fritidsresor.
ROLAND SIGBLADH ÄR FÖDD och uppvuxen i småländska Gnosjö, en ort känd
för sin entreprenörsanda och ett väl utvecklat socialt ansvar.
– Jag tror absolut att min uppväxt i Gnosjöområdet präglat mig. Hela
regionen bygger på företagsamhet och att man hjälper varandra. Det
har jag haft nytta av i min yrkeskarriär.
ATT TA STEGET FRÅN UC till SRF tycker Roland så klart blir spännande men
ändå inte helt obekant.
– Jag har lärt känna SRF under flera år eftersom organisationen har
ett väl utvecklat samarbete med UC. Vi har deltagit på varandras evenemang och samarbetat genom analysverktyget som SRFs medlemmar kan använda i sin verksamhet. Dessutom har min fru en redovisningsbyrå så jag är hyggligt insatt i de frågor som branschen brottas
med just nu. Givetvis har jag ändå mycket att lära.
ROLAND ÄR ANSTÄLLD SOM vice vd på SRF och kommer att ha ansvaret för
avdelningarna marknad och kommunikation, medlemsservice och
utbildning.
– Jag kommer att jobba med både extern och intern kommunikation och ska förhoppningsvis bidra till att SRF blir ännu vassare i sin
exponering. Under året ska vi också öka vårt fokus på utbildningsfrågor, vässa våra utbildningar för medlemmarna och försöka nå nya
28
målgrupper. Jag har en del erfarenheter från att jobba med marknadsföring och kommunikation till olika målgrupper och har även ansvarat för att bygga upp UC-koncernens kundservice och delar av utbildningsverksamheten. Dessutom är jag är bra på att göra statistik till lättillgänglig information. Jag ser verkligen fram mot en spännande höst!
UTMANINGAR SOM redovisnings- och lönebranschen står inför handlar
mycket om kompetens.
– Jag tycker att utbildningsfrågan är otroligt viktig, säger Roland.
SRFs medlemmar har svårt att rekrytera kvalificerade medarbetare
vilket gör att det blir svårt att utveckla sin verksamhet. Många i branschen har också en svag lönsamhet. Det gäller för oss som förbund att
leverera den kundnytta som krävs för att våra medlemmar ska kunna
erbjuda nya tjänster till sina kunder, tjänster som i förlängningen kan
öka den egna lönsamheten. Idag jobbar många med bokföring och
upprättande av halv- och helårsbokslut. Jag vill att fler ska ha möjlighet att också analysera siffrorna för att kunna ge råd och vägledning
för ökad lönsamhet hos kunden. Med mer kvalificerad rådgivning blir
också den egna lönsamheten högre.
– SRF HAR IDAG ETT väldigt starkt varumärke och ett högt anseende hos
myndigheter. Våra medlemmar sköter redovisning och lön för över
300 000 företag vilket betyder ett enormt samhällsansvar. Jag ska
försöka hjälpa till att både bevara och vidareutveckla organisationen.
Det finns stor kompetens hos medarbetarna så vi har väldigt bra förutsättningar att bygga vidare på, avslutar Roland. n
"Jag kommer att jobba med både
extern och intern kommunikation och
ska förhoppningsvis bidra till att SRF
blir ännu vassare i sin exponering.
NY PÅ JOBBET
Roland Sigbladh
Bor: På Lidingö
Familj: Fru och 2 vuxna barn.
Fritid: Jag är otroligt idrottsintresserad. Spelar tennis tre gånger
i veckan, springer och spelar även lite golf. Jag kan till och med
ägna en timme åt söndagstidningens resultatbilaga.
Drömyrke som barn: Tennisproffs.
Reser gärna till: Skåne, framför allt Båstadregionen. Jag gillar
landskapet, miljön och människorna. Ska jag utomlands åker jag
gärna till USA.
Mest stolt över: Förutom familjen är det att ha växt upp i Gnosjöregionen som präglat mig att ta ansvar.
29
REKO
– avsnitt 6, Rapportering
Som redovisningskonsult har du till uppgift att rapportera resultatet av ditt
utförda arbete. Det näst sista avsnittet, 6 Rapportering, är ett av de mest
omfattande avsnitten som berör situationer kring vår rapportering som redovisningskonsult till våra kunder. Här finns vägledning kring redovisningsverksamhetens rutiner kring rapportering i olika sammanhang.
TEXT: HELEN BÄCKQVIST, REKOANSVARIG SRF
Mottagare av rapporter
Det är av största vikt att vi kommer överens
med vår kund om vem vi som redovisningskonsulter ska skicka våra rapporter av utfört
arbete till. Det är därför viktigt att man redan i
uppdragsavtalet anger vem som är mottagare.
Det är också viktigt att i redovisningsverksamhetens rutiner ange hur rapportering till utomstående mottagare ska hanteras och redan i rutinerna och i samtal med kunden vara tydlig
med att all sådan rapportering sker via kunden.
Här kan det också vara viktigt att avtala
med kunden att om rapporter ska lämnas till
utomstående ska du som redovisningskonsult meddelas det några dagar innan, då det
kan förekomma att det ligger outredda poster i rapporterna som behöver hanteras i samråd med kunden.
Löpande rapportering
Efter det månatliga utförandet sker en löpande
rapportering, vilket även kan förekomma för
begränsade uppdrag. Här anges det att rapporterna ska vara fullständiga, översiktliga och
lättförståeliga. Det handlar om att jag som redovisningskonsult ska kunna kommunicera
informationen i den löpande rapporteringen
så att min kund förstår dess innehåll. För en
del kunder kan balans- och resultatrapporter
vara svåra att tyda och det kan därför vara ett
alternativ att istället rapportera genom kassaflödesanalys eller nyckeltal. Det viktigaste
i den löpande rapporteringen är att kommunicera den informationen som kunden behöver för att fatta beslut på rätt grund.
I rutinen för den löpande rapporteringen är
det också viktigt att bifoga skriftliga kommentarer, för att tydliggöra innehållet i rapporten.
Det kan ibland vara outredda poster i rapporterna eller uppstå situationer när du vet att rapporterna är ofullständiga. Det är då viktigt att
30
märka rapporterna, det vill säga notera direkt
på rapporten att de är ofullständiga, istället för
at ha en sidoordnad information. Detta för att
undvika en situation där en ofullständig rapport används för rapportering till utomstående.
"En viktig del av bokslutsarbetet är rapporteringen
av de förändringar som
påverkar verksamhetens slutliga resultat och
ställning.
Rapportering av bokslut
En viktig del av bokslutsarbetet är rapporteringen av de förändringar som påverkar verksamhetens slutliga resultat och ställning. De
val som kunden gjort och som får konsekvenser i bokslutsarbetet, som sedan blir grunden
för upprättad årsredovisning/årsbokslut, är
viktiga att förklara för kunden för att få förståelse för dess effekter på bokslutsarbetet.
Därför är det att rekommendera att i samband med rapportering av bokslut ha ett fysiskt möte med genomgång av gjorda korrigeringar, där det finns en möjlighet att ställa frågor och ingående diskutera effekten av de val
som bestämts/överenskommits med kunden.
Vanligt förekommande är att vi som redovisningskonsulter får uppdraget att välja föreslagna korrigeringar då kunden anser att
vi vet bäst, men det är väldigt viktigt att vi erbjuds en möjlighet till diskussion med kunden och dokumenterar vad som avhandlats.
Rapportering av årsbokslut eller
årsredovisning
Här beskrivs rutinen för den slutliga presentationen av verksamhetens resultat och ställning
i ett årsbokslut eller en årsredovisning. Givetvis ska årsbokslutet eller årsredovisningen
vara materiellt och formellt riktigt och överskådligt presenterat. Det är viktigt med en genomgång av presentationen, som årsbokslutet eller årsredovisningen är, som kopplas till
bokslutet och bokslutsbilagor. Här kan även
frågan ställas till kunden om Bokslutsrapport
ska upprättas och då upplysas om i årsbokslutet eller årsredovisningen genom en not, som
placeras längst bak i årsbokslutets eller årsredovisningens tilläggsupplysningar.
I samband med genomgång av årsbokslut
eller årsredovisning kan det vara lämpligt att
i redovisningsverksamhetens rutiner ange när
dokumentationen ska överlämnas till kunden, enligt Reko 240 Redovisningskonsultens
dokumentation.
Det har uppmärksammats att det inte alltid
är överenskommet med kunden, eller angivet
i redovisningsverksamhetens rutiner, när dokumentation (däribland årsbokslut eller årsredovisning) i samband med avslutat räkenskapsår ska lämnas till kunden. Ett alternativ
kan vara att det i uppdragsavtalet, eller annat
separat avtal, avtalas att kundens dokumentation arkiveras av byrån. Här har vi sett att dokumentation ibland lämnas kvar på byrån och
inte hämtas, eller lämnas ut, till kunden. Det
blir ibland missförstånd och diskussioner om
var materialet finns, och vem som har ansvaret för det, vilket kan undvikas om det tydliggörs i redovisningsverksamhetens rutiner och
avtalas med kunden.
Generellt fokuserar Reko på situationer vi
vill undvika att hamna i som redovisningskonsulter, enligt ovan nämnda situation, för vi har
i vår vardag inte tid att ägna oss åt att reda ut
otydligheter genom bristande rutiner. Vårt fokus som redovisningskonsulter måste vara att
ägna oss åt rätt saker till nytta för våra kunder! n
JESSICA THÖRN, VISMA SPCS
Visma Ekonomiöversikt
49 kr/mån och företag
Bli den nya tidens
redovisningsbyrå.
Visma Ekonomiöversikt.
5212
Med Visma Ekonomiöversikt kan du hjälpa dina kunder att få en snabb och tydlig överblick på företagets
ekonomi. Det webbaserade rapport- och analysverktyget underlättar för dig som vill vara en aktiv rådgivare.
Ladda upp från vilket bokföringsprogram som helst via SIE4, skriv en kommentar till rapporten, och ekonomin
visas i enkla grafer för din kund. Läs mer på vismaspcs.se/byra eller ring 0470-70 61 60.
Vi tar ditt företagande personligt
BRANSCHUTVECKLING LÖN
Berör automatiseringen
verkligen mig?
Kompet
Payroll ensområden a
tt
Skills an
d Talen för tydliga och
t Study
utveckla
Analytis
k
enligt 2
015
Förmåg
an a
tt förstå
tionen i
och iden
lönehan
tifiera v
teringen
hela lön
ad värd
innebär
e
p
et av in
r
ocessen
Relation
för verk
formao
c
h
d
samhete
sskapan
et som
kommer
n, utifrå
de
Förmåg
n
fö
r
e och eft
an att a
er.
rbeta öv
fattand
er hela
e fö
orga
teknik fö r att påverka
processe nisationen i de
r att eff
Företag
ss beslut
r, hante
e
k
t
iv
isera oc
smedvet
sring,
h stand
en
ardisera policyer och
Förståels
.
e
lar av p för verksamhet
rocesser
en för a
tt kunn
som hela
som bör
a bedöm
organisa
t
a
s standa
Kommu
a vilka d
tionen a
r
d
is
e
enikativ
ras.
nvänder
eller vilk
Förmåg
a
a att pr
esentera
och tyd
,s
ligt, lyss
Problem
na in oc kriva, förmedla
h hante
lösande
informa
ra infor
tion kla
mation
Förmåg
rt
från an
a att hit
dra.
t
a
Till exem
lösninga
pel att
r på svå
hantera
ra och k
få övrig
integrit
a organ
omplexa
Ständig
etsfrågo
isatione
frågor.
r, eller
n att ök
t utveck
hur ma
a
a
nvändn
lande Förm
n ska
ing av S
ågan
elf Ser v
ice.
t ex ana att se förbättr
ingsmöjl
lys av v
arför oli
igheter
räkning
i löneva
ka situa
ar, förfr
Ser vicein
rdagen
tioner u
ågninga
som
ppstår k
r, retro
riktad
ring lön
hanterin
ebeInställnin
g.
g och fö
rmåga a
rätthåll
a hög k
tt fokus
valitet i
era på le
att verk
ser vice,
samhete
Leverer
processe verera och upp
n
s
m
ål uppfy
r och ak
ande
lls.
tiviteter
så
Förmåg
an att h
antera m
och enh
ottagan
eter för
Källa: T
de, exte
uppfylla
he Hack
rna/int
avtal.
ett Gro
erna pa
up
r tners
32
BRANSCHUTVECKLING LÖN
När trender kommer och går kan det vara svårt att veta vad som är
bestående. I vår föränderliga värld är inte informationstillgängligheten
utmaningen, snarare att kunna sortera vad som är viktig för mig i min
yrkesroll. Begreppen digitalisering, automatisering och globalisering
kan kännas abstrakta och avlägsna. Men vi är mitt uppe i förändringar
av våra yrkesroller, och om du tänker efter så är du redan med!
TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF
DIGITALISERING PÅVERKAR de flesta branscher eftersom det blir allt större krav på information.
Vad menas då med digitalisering? Det finns
två delar i begreppet, först teknisk digitalisering för omvandling till digital form, och sedan digitalisering som hänvisar till ökad samhällelig digitalisering för ökad användning av
datorer och internet i samhället. Vad är det då
digitaliseringen bidrar till? Den medför bland
annat att automatisering (även kallat automation) ges mer utrymme att införas och arbetsuppgifter utförs av maskin eller teknik istället för en människa. I denna utveckling gäller det att hänga med. Omvärldsanalys är inte
längre en lyx för en liten grupp på stora företag utan en förutsättning för de flesta verksamheter. Fenomen som Swish, E-faktura och
digitala brevlådor möjliggörs av den teknikutveckling som redan har skett. Använder du någon av de funktionerna? Se på vilka tekniska
verktyg du använder i din yrkesutövning,
det som idag anses som självklart i löneprocesserna och arbetet kring dessa. Hur många
mejl hanterar du per dag? Scannar du underlag? Skickar du bankfiler eller rapporterar underlag för tjänstepension via webbportal? Använder du appar? Detta är en del av digitaliseringen och automatiseringen, något som de
flesta av oss ser som självklarheter att nyttja
i arbetet idag. Det bidrar till att tidskrävande
uppgifter sker automatiskt och att fokus kan
läggas på annat, kvalitetssäkring av arbetet,
uppföljning och proaktivitet. Fördelar som att
vi till exempel inte behöver registrera tidrapporter för hand och att viktiga underlag kan
finnas lättillgängliga på gemensamma lagringsutrymmen som kan behörighetsstyrkas.
Så kommer vi till globaliseringen, påverkar den mig i min roll som lönekonsult? Ja,
visst påverkar den. I olika grad beroende på
vilken verksamhet som du är involverad i.
De moderna kommunikationerna har gjort
att världens länder och folk knutits samman
och fått en mer gemensam ekonomi, kultur,
politik och miljö. Arbetsmarknaden förändras och även vilka personer vi hanterar ur löneperspektiv såsom gränspendlare, experter,
gästarbetare, men också i anpassning av regler för att möta förändringar när till exempel
EU-förordningar ska efterlevas.
Utvecklade förutsättningar ger nya möjligheter och en del förändringar sker utan att vi
egentligen reflekterar över dem. Om vi jämför lönekonsultens arbetssituation idag och
de verktyg som finns tillgängliga med hur det
såg ut för tio, femton, tjugo år sedan så är det
stora framsteg som har gjorts. I kölvattnet av
globalisering, automatisering och digitalisering så påverkas även du som lönekonsult. Det
har också medfört att lönekonsultens roll har
förändrats och kommer att fortsätts förändras. I en nyligen publicerad undersökning från
The Hackett Group har ett antal kompetensområden identifierats som viktiga att förtydliga och utveckla utifrån en studie baserat på
svar från ca 100 globalt representerade företag från olika sektorer. Löneprocesser i olika
länder medför olika typer av rapportering men
har gemensamma nämnare och resultatet av
undersökningen kan föras över på såväl små
som stora, svenska som internationella företag. I studien från Hackett Group har följande
visats sig vara utmärkande för de organisationerna med framgångsrik lönehantering:
• omfattande kontroller av lönearbetet,
• hög grad av automatisering med snabbare
beslutsprocess,
• standardiserade verksamhetsprocesser.
När löneprocesserna kan hanteras med proaktivitet, strategisk planering, möjlighet för
löneansvariga att påverka och samarbeta leder detta till en mer effektiv och värdefull lönehantering, och lön som kompetensområde
blir mer uppskattat och värdesatt. Men tekniken i all ära, så är ändå de viktigaste förmågorna dem som du själv besitter som lönekonsult, där utgör relationsskapande en stor och
mycket viktig del. n
Specialicerat för redovisningsbyråer
Värdepappersredovisning, kontrolluppgifter och
momshantering är några av våra praktiska funktioner.
www.briljant.se
33
NY TEKNIK
DEN digitala
REDOVISNINGSASSISTENTEN
Under årens lopp har teknikutvecklingen lett till att många tidskrävande
uppgifter numera går betydligt snabbare att utföra än tidigare. Datorer,
bokföringsprogram och digitala dokument har revolutionerat
redovisningsbranschen. Snart kommer nästa tekniska innovation – den
digitala redovisningsassistenten.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN
ARKIMERA AB ÄR en nykomling på den svenska
startupscenen som efter fem års utvecklingsarbete har världens första självlärande digitala redovisningsassistent redo för marknaden. Den digitala redovisningsassistenten är
något så finurligt som ett program som används tillsammans med det ordinarie bokföringsprogrammet och som lär sig hur redovisningskonsulten arbetar. Assistenten har
potential att minska tidsåtgången vid kontering av verifikationer med så mycket som 70
procent! Detta frigör tid som redovisningskonsulten istället kan lägga på mer kvalificerade
och därmed mer lönsamma tjänster.
DET HELA BÖRJADE i Kenny Håkanssons och Erik
Lindbloms arkiverings- och flyttfirma. Bland
kunderna fanns redovisningsbyråer och konkursförvaltare som arkiverade sitt material.
Ibland behövde enstaka dokument och verifikationer letas upp bland otaliga arkivkartonger.
– Ibland kunde vi ha 4-5 personer hos oss
som letade samtidigt, berättar Kenny. Som alla
förstår, ett rätt tidskrävande och ineffektivt arbete. Vår första idé var att vi skulle kunna erbjuda inskanning av allt material och tillhandahålla det på exempelvis CD-rom och därmed lätt återsökningsbart.
Efter en analys av marknaden insåg både
Kenny och Erik att det fanns gott om företag
som levererade snarlika tjänster. Ett kundbehov ledde så småningom in dem på nya tankar. Redovisningsbyråerna anlitade nämligen inte bara deras företag för arkivering utan
34
även för flyttning. Det innebar frekventa flyttuppdrag från kund till kontor, från kontor till
arkiv. Och det visade sig att det var underlagen
för bokföringen som flyttades runt.
– TROTS ATT DE FLESTA redovisningsbyråer redan
då använde digitala bokföringsprogram var
det inte många som jobbade mot digitala dokument, säger Erik. Redovisningskonsulterna
ansåg att det var effektivare att bokföra ”som
vanligt” trots de brister en pappershantering
har. Då insåg vi att det faktiskt fanns en lucka
på marknaden. Om vi lyckades ta fram en användarvänlig lösning för byråerna som gav förutsättningar för ett effektivt arbete med digitala underlag skulle vi ha en enorm marknad.
– Vi förstod också att nyckeln till framgång
var att erbjuda en lösning som klarade att hantera alla sorters underlag, allt från kassakvitton och lönespecifikationer till leverantörsfakturor och inbetalningar, fortsätter Kenny.
Vi har nu utvecklat en programvara som inom
kort är redo för marknaden. Vi kommer att
marknadsföra den som en digital redovisningsassistent eftersom den kan assistera konsulten och överta stora delar av tidsödande
och monotona arbetsuppgifter, som till exempel sortering och manuell inmatning av data.
REDOVISNINGSBYRÅER BLIR allt mer digitaliserade,
fler och fler tar det till och med så långt att man
inte har några pappersoriginal alls att hantera.
Fakturor produceras och skickas digitalt, kvitton scannas in, fotas eller fås i digitalt format.
Bokföringen blir därmed effektivare. Går det
verkligen att effektivisera arbetet ännu mer?
– Det finns många skäl till varför man går
över till en helt digital hantering, men än så
länge är ökad effektivitet sällan den egentliga
anledningen, svarar Erik. Det krävs nämligen
mycket planering, motivation och tid för att
få en effektiv struktur på digitaliseringsarbetet. För att kunna hantera alla underlagstyper
på ett någorlunda effektivt sätt behöver man
idag använda sig av ett flertal tjänster då varje
tjänst i sig är begränsad. Detta innebär naturligtvis resurskrävande administration och utbildning. Så svaret är ja, arbetet går att effektivisera ännu mer. Betydligt mer.
– Vår digitala redovisningsassistent innebär
helt nya möjligheter för en byrå att effektivisera sitt arbete, säger Kenny. Den är ett komplement till det befintliga redovisningsprogrammet. Man skulle kunna säga att det är en
digital pärm med förmåga till självinlärning.
Assistenten lär sig alltså hur redovisningskonsulten arbetar. Styrkan är att den inte kräver
någon utbildning och inte har några begränsningar i vilka underlagstyper den kan hantera.
ENKELT FÖRKLARAT SÅ överlåter redovisningskonsulten den manuella hanteringen vid kontering till programvaran. Vid första tillfället som
programvaran används så gör redovisningskonsulten en kontering precis som vanligt.
Nästa gång samma typ av verifikation dyker
upp så föreslår programvaran kontering enligt samma princip som gången innan. Efter
NY TEKNIK
några få tillfällen så behöver konsulten bara
trycka på ok för att godkänna konteringen.
– Man behöver ingen manual, inga skriftliga instruktioner alls, berättar Kenny. Det är
bra att sätta sig ner och arbeta. Vi funderar till
och med på att lämna en garanti. Om man inte
kan programmet efter 15 minuter så lämnar vi
en årsförbrukning av pärmar för då ska man
nog inte hålla på med digitala lösningar alls.
I BÖRJAN AV ÅRET valdes Arkimera ut till ett acceleratorprogram tillsammans med nio andra
svenska, lovande teknikbolag. Tack vare det
får Kenny och Erik möjlighet att träffa serieentreprenörer, investerare och experter inom
olika branscher. I februari i år åkte de till Silicon Valley.
– Den resan gav oss verkligen inspiration,
berättar Erik. Vi träffade några av världens
största riskkapitalbolag, fick känna på klimatet och ta del av hur de tänker. Man kan väl
säga att vi tack vare det vågar tänka större. Nu
vågar vi ta ut svängarna ännu mer.
PLANEN ÄR ATT den ”digitala redovisningsassistenten” ska komma ut på marknaden under
hösten och lanseringen planeras äga rum på
SRFs Ekonomi & Löneforum den 6 oktober.
– Den återkoppling vi hittills fått från våra
testpiloter är mycket positiv, säger Erik avslutningsvis. Vi tror att vår assistent kommer bidra till att Sveriges redovisningsbyråer kan öka
sin förmåga att attrahera kvalificerad arbetskraft, stärka sin position på en marknad som
blir allt mer global och – sist men inte minst
– erbjuda en meningsfullare och roligare arbetstillvaro för sin personal. n
Kenny Håkansson och Erik Lindblom
"Planen är att den ”digitala redovisningsassistenten”
ska komma ut på marknaden under hösten och
lanseringen planeras äga rum på SRFs Ekonomi &
Löneforum den 6 oktober.
35
Häng med på
utlandskurs i höst!
Kombinera en inspirerande höstkurs med att ladda
batterierna på något av årets häftiga resmål.
Bokslutsfrågor enligt K2/K3 – Redovisning III Sri Lanka 15-24 oktober 2015
Nyhetsveckan Malaga 24-31 oktober 2015 Fullbokad
Redovisningsveckan Kapstaden 13-22 november 2015
Boka och läs mer på srfutbildning.se
BOKSLUTSFRÅGOR ENLIGT K2/K3 –
REDOVISNING III, SRI LANKA
REDOVISNINGSVECKAN,
KAPSTADEN
NYHETSVECKAN,
MALAGA
RÅDgivarRÅD
Budgetera!
TEXT: MIKAEL CARLSON, BRANSCHANSVARIG REDOVISNING, SRF
ETT FÖRETAG BLIR bara lönsamt om intäkterna är
större än kostnaderna, och på samma sätt kan
man aldrig få en bra likviditet om utbetalningarna är större än inbetalningarna. Det är därför viktigt att företaget försöker få en positiv
balans så att intäkter och inbetalningar är tillräckligt stora och kommer vid rätt tillfällen.
Ju bättre man kan planera och påverka dessa
faktorer, desto bättre kommer företaget att utvecklas. Och det finns ett namn för denna planering i företagens värld, nämligen budget.
MÅNGA SOM HÖR ORDET ryser vid blotta tanken, och
någon uttryckte sin skepsis genom uttrycket
”När man väl har lagt ned stora resurser på att
ta fram en budget så stämmer den inte, och
man blir bara frustrerad, så det är ingen ide
att försöka!”
EN SÅDAN ANSATS innebär dock att man har missförstått vad budgeten har för uppgift. Det är
inte fråga om att få rätt på alla punkter i förväg,
utan att identifiera olika samband som påverkar företagets ekonomi, och sedan välja de alternativ som passar bäst. Eller annorlunda
uttryckt är det en fråga om att förbereda företaget på den kommande utvecklingen. Till
exempel måste man veta vilka kostnader man
har för att sätta ett pris som överstiger kost-
naden och ger vinst, och man måste veta om
de inbetalningar som kommer in under nästa
månad kommer att räcka till för de kostnader,
löner, amorteringar med mera som ska betalas. Genom att försöka planera hur denna
bild ser ut kan man få underlag för att sätta
priset, och för när man har möjlighet att göra
olika utbetalningar utan att äventyra den löpande verksamheten på grund av brist i kassan. Man kan också vända på det – hur kan
man förvänta sig att företaget ska utvecklas
och bli lönsamt om man inte har någon bild
alls av vad som kommer att inträffa? Det finns
ett namn för detta också, men det är inte företagande utan lotteri.
ATT BUDGETERA INNEBÄR att man försöker utvärdera
vad som kommer att hända, och vad som krävs
för att stödja detta. Om man planerar att sälja
1 000 enheter på en mässa måste man köpa in
1 000 enheter och även boka plats på mässan.
Detta kräver i sin tur att man tjänar mer på att
sälja 1 000 produkter än vad dessa kostar att
köpa in samt även mässkostnaden, och man
måste ha likvida medel för att kunna betala
inköpen och fakturan för mässan i rätt tid. Det
är inte svårare än så, men i praktiken blir det
ofta problem för att det finns så många osäkra
faktorer att beakta. Om budgeten försöker ge
exakta svar på alla områden blir det ofta svårt.
Bästa tipset är därför: Gör hellre en grov budget än ingen alls!
Då fångar man upp de viktigaste kritiska
frågorna som företaget måste kunna besvara
för att styras rätt. Har vi råd med en säljare till?
Hur mycket måste han sälja för, och till vilka
kunder? Behöver vi bygga upp vårt varulager
eller kan vi köpa in efterhand? Denna typ av
frågor är viktiga att besvara för att styra verksamheten, och därför är budgeten ett bra instrument. En enkel budget kan bestå av följande steg:
Gå igenom föregående års resultat – blev
det vinst?
Finns några trender för intäkter och kostnader mot föregående år?
Har något väsentligt förändrats – nya kunder? har kunder slutat? ny personal? andra lokaler?
Skriv in förväntade värden i en ny kolumn
baserat på föregående års faktiska utfall.
Sammanställ och utvärdera om det nya
resultatet är tillräckligt bra.
2
3
4
5
OCH TÄNK PÅ en annan viktig sanning om budgetarbetet – det är bättre att ha nästan rätt än
att få exakt fel! n
Dina ekonomiprogram i molnet!
Vi erbjuder er att köra alla era ekonomiprogram, som BL Administration, Visma, Edison, Norstedts,
Bank-ID med flera i en kostnadseffektiv molnlösning.
Din egen server i molnet
Allt du behöver göra är att logga in i din server för att få tillgång till alla dina
program och filer från vilken dator som helst, var du än befinner dig.
Vi sköter allt inom drift, övervakning, säkerhetskopior, uppdateringar och
support, så att du kan fokusera på din kärnverksamhet.
Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning.
Telefon: 08-608 22 90 • E-post: info@itassistans.se • Hemsida: www.itassistans.se
37
F O K U S A R B E T S P L A T S NET OFFICE EKONOMI AB
– Jobbar man nära sin kund
Den senaste tiden har varit händelserik för Net Office Ekonomi AB i Eskilstuna.
Företaget firar i år 20-års jubileum, har tagit in nya delägare och fått sina första
Auktoriserade Lönekonsulter. Några år med snabb tillväxt ledde till skärpta
rutiner, något man kan skörda frukterna av nu.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JOHAN BOKSTRÖM
H
ARRY LAINIO HAR JOBBAT med ekonomi sedan början av 1980-talet
och bland annat haft rollen som ekonomichef innan han började på redovisningsbyrå. För 20 år sedan kände han sig redo
för en egen byrå och startade då Net Office.
Idag har företaget 13 fast anställda och är därmed den största fristående redovisningsbyrån på orten. Storleken var en bidragande orsak till
att Harry valde att sälja av andelar i företaget till några av de anställda.
– Tidigare har jag haft allt ansvar själv, från personal och strategi
till försäljning och marknadsföring, berättar Harry. Det började bli
för mycket för en person så jag kände att det var dags att dela på ansvaret. I samband med det erbjöd jag några nyckelpersoner att bli delägare och ingå i ledningsgruppen. Det här har mest märkts internt.
Färre frågor måste nu gå genom mig så vi har frigjort oss från en riktigt stor flaskhals.
38
FÖR NÅGRA ÅR SEDAN hade Net Office en väldigt expansiv period och växte
snabbt under kort tid.
– Vi fick in många nya kunder och anställde personal men fick också
en rejäl växtvärk, berättar Harry. Det blev turbulent, några personer
fick alldeles för mycket jobb vilket ledde till att ett par av dem faktiskt
slutade. I samma veva kom Reko och vi förstod att vi var tvungna att
skärpa våra egna rutiner för att få mer arbetsro. Jag frågade min bror
Kari, som just hade avslutat sin bankkarriär, om inte han kunde tänka
sig att hjälpa oss att genomföra ett ISO-projekt. Sagt och gjort, sedan
dess har vi jobbat stenhårt med rutiner, bättre struktur, ordning och
reda. Det är så klart kul att växa men det drar också med sig en del problem om man inte är vaksam. Om vi ska växa ännu mer så blir det i så
fall med nytt kontor på annan ort. Vi har diskuterat att eventuellt etablera oss i Stockholm där vi redan har rätt många kunder
Hela personalstyrkan samlad
HARRY LAINIO
är man inte lika utbytbar
HOS NET OFFICE SATSAR MAN på kompetens och ser välutbildad personal som
ett konkurrensmedel. Idag är fyra i personalen Auktoriserade Redovisningskonsulter och tre är Auktoriserade Lönekonsulter.
– Jag vet inte om det är tillfälligheter men jag tycker mig se en trend
att allt fler av företagen outsourcar sina löneuppdrag, säger Harry. Vi
har alltid haft löneuppdrag här hos oss men sedan några av medarbetarna fick sin auktorisation har vi fått in många fler rena löneuppdrag,
alltså uppdrag där vi inte jobbar med kundens redovisning. Det känns
kul att satsning på kvalitet också lönar sig i inflödet av nya kunder.
Harry har också märkt att det finns ett stort sug efter kvalificerad
personal i branschen, de som är auktoriserade är hett eftertraktade.
– Det är andra som rycker i vår personal och vi försöker också vara
på hugget när vi hör rykten om att någon söker nya utmaningar. Det
är svårt att hitta kvalificerade medarbetare så nog sjutton är redovisningskonsult ett framtidsyrke alltid. Det gäller också att måna om de
man har så att man får behålla dem.
HUR FÅR MAN DÅ personalen att trivas på jobbet så att de vill stanna, förutom intressanta arbetsuppgifter förstås.
– Vi äter alltid en gemensam frukost på förmiddagen och det finns
färsk frukt att ta när man är sugen. Eftersom jag är övertygad om att
man både jobbar och trivs bättre om man mår bra så försöker vi få alla
intresserade av någon sorts motion. Man får ett träningsbidrag och vi
brukar anmäla oss till diverse tävlingar, till exempel en stegtävling. Sen
brukar vi också vara med på Åloppet som går av stapeln i juni varje år
här i Eskilstuna. Efteråt träffas vi och käkar något tillsammans. Varje
år i slutet av augusti har vi en konferens. Då åker vi till ett trevligt ställe
under två dagar, går igenom aktuella frågor på djupet och har team
building-övningar. Jag tror vi har hittat ett bra koncept som gör att vi
har en hög trivsel på jobbet.
FÖRRA ÅRET BLEV NET OFFICE som sagt ISO-certifierat. Det är något Harry
tror kommer att skapa större efterfrågan på deras tjänster hos framför allt större företag.
– Vi har ännu inte marknadsfört oss som en ISO-certifierad byrå så
hittills har det inte lett till någon större kundtillströmning. Däremot
har vi själva lärt oss massor. Vi har gått in på djupet i våra arbetsprocesser och många i personalen har känt sig stärkta i sin yrkesroll. När
medarbetarna känner sig starkare och tryggare smittar det av sig på
kunderna. Framöver tror jag att allt fler större kunder, som själva är
certifierade på något sätt, kommer att kräva att alla deras leverantörer också är det. Det kommer även att gälla oss som leverantör av ekonomi- och rådgivningstjänster.
– När vi ändå är inne på det här med kvalitet kan jag tycka att det
är lite märkligt att vem som helst får starta en redovisningsbyrå, fortsätter Harry. Jag hoppas att det kommer någon typ av krav att det
39
Kontorshunden Jackie
Netoffice: Omsättning: 10 miljoner • Anställda: 13 • Startår: 1995
åtminstone måste finnas en auktoriserad för att man ska få dra igång
redovisningsverksamhet. De som inte är så kunniga går ofta in i branschen med mycket låga priser. Det kommer alltid att finnas kunder
som bara tittar på pris, något som de kan få ångra efter några år när
det kommer fram att kvaliteten på bokslut och eventuell rådgivning
inte varit så hög. Har man väldigt låga priser så finns det ofta en anledning till det. Vi kan ju jämföra hur det är att starta ett åkeri. För att
få trafiktillstånd för åkeriverksamhet ingår bland annat ett ekonomiprov. Det behövs konstigt nog inte i redovisningsbranschen, här kan
vem som helst starta verksamhet.
DET BÄSTA MED ATT driva redovisningsbyrå tycker Harry är förmånen att
följa små entreprenörer, vara med från början och se dem växa.
– Jag tycker det är enormt kul att jobba med olika verksamheter,
olika typer av företag och få vara en del av deras utveckling. Teknikutvecklingen har ju också hjälpt oss att kunna samarbeta bättre med
våra kunder tack vare appar och online-system. Det gör också att vi är
mindre beroende av var våra kunder finns geografiskt. Samtidigt hävdar jag bestämt att man behöver träffas, allt kommer inte fram när man
bara har kontakt via mejl. Jag vill gärna möta kunden över en lunch
då och då, prata lite allmänt om deras verksamhet. Vid sådana tillfällen dyker det alltid upp nya frågeställningar. Jag tror att det är, och
kommer att fortsätta vara, viktigt att lära känna kunden för att kunna
göra ett bra jobb. Är man nära sin kund är man heller inte lika utbytbar, avslutar Harry Lainio. n
Ny fas ger nya utmaningar
YVONNE HEDFORS är en av nyckelpersonerna hos Net Office som nu också
kan titulera sig delägare.
– Jag är numera personalansvarig här och är sedan några månader också med i ledningsgruppen.
Jag har precis kommit igång i min
nya roll men har hunnit ha ett par
medarbetarsamtal.
Yvonne tvekade aldrig när hon
Yvonne Hedfors
fick frågan om delägarskap och en
ny roll som personalansvarig.
– Jag blev både glad och stolt, jag kände direkt att det skulle bli spännande att få möjlighet att vara med och utveckla företaget nu när vi är
inne i en ny fas. Jag har på tidigare arbetsplatser haft personalansvar
så rollen är inte helt ny för mig. Jag har under min tid här hos Net Office också haft hand om beläggning av nya uppdrag och gjort uppföljningar. Det som blir nytt är medarbetarsamtalen, löne- och ledighetsdiskussioner. Jag kommer dock att fortsätta jobba med bokslut och ha
egna kunder, jag vill inte enbart vara personalansvarig utan ser fram
emot en bra mix mellan mina olika roller. n
Tid är pengar
Heltäckande ekonomisystem för redovisningsbyråer,
många speciellt anpassade funktioner.
www.briljant.se
40
7-8 oktober på Kistamässan, Stockholm
Två dagar av inspiration och kunskapsutveckling
för dig som ekonom och företagsledare!
Hämta din
entrébiljett på
srfdagarna.se
Ta del av branschnyheter och få ny kunskap. Möt 100
leverantörer och lyssna till ett 50-tal kostnadsfria föreläsningar inom ekonomi, IT och administration.
www.ekonomiochforetag.se
Huvudpartner
Samarbetspartners
#ekonomiftg
S K A T T & R E D O V I S N I N G FÖRDJUPNING MED MATS
Kan ett K2-företag tillämpa
brytdag vid momsredovisningen?
En inte helt ovanlig fråga är om ett företag som tillämpar Bokföringsnämndens vägledning K2 (BFNAR 2008:1) kan tillämpa principerna om
brytdag vid momsredovisningen. Frågan är inte helt enkelt att besvara
och den har inte heller något givet svar. I denna artikel avser jag att titta
närmare på denna fråga samt ge lite tips om hur man kan agera i en
situation som denna när rättsläget är högst osäkert.
TEXT: MATS BROCKERT, SKATTESPECIALIST SRF
När ska moms redovisas?
Skattskyldigheten för moms inträder när en
vara har levererats eller en tjänst tillhandahållits. Tidpunkten för när momsen ska redovisas till Skatteverket kan dock inträda senare.
Moms ska nämligen som huvudregel redovisas
för den redovisningsperiod under vilken förvärvet av en vara eller tjänst enligt god redovisningssed bokförts eller borde ha bokförts i
räkenskaperna (13 kap. 6 § ML och 13 kap. 16 §
ML). Det är vanligtvis när faktura har erhållits
eller ställts ut.
När redovisningsskyldigheten för moms inträder prövades i RÅ 1999 ref. 16. Frågan var om
moms kan dras av på inköp när en vara har levererats före redovisningsperiodens utgång, men
fakturan har erhållits först efter redovisningsperiodens utgång. I målet anförde Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) följande av intresse:
”Enligt Regeringsrättens mening kan det
inte anses strida mot god redovisningssed att
i redovisningen hänföra fakturor avseende leveranser/tillhandahållanden under en viss månad till den månaden trots att fakturorna inte
inkommer förrän i början av den påföljande
månaden. En förutsättning måste dock vara
att systemet tillämpas konsekvent.”
Enligt HFD är det alltså möjligt att dra av
moms för en viss period även om en faktura
som styrker inköpet inte har erhållits under
den redovisningsperiod då avdrag begärs. Av
domen följer vidare att det gäller under förutsättning att den köpta varan eller tjänsten har
levererats eller tillhandhållits under denna redovisningsperiod. Ytterligare en förutsättning
42
enligt domen är att systemet tillämpas konsekvent. Det har tolkats som att samma princip
ska tillämpas både för in- och utgående moms.
Det framgår inte uttryckligen av domen under hur lång tid efter den aktuella redovisningsperioden som principen kan tillämpas. Det vill
säga hur lång tid får ha förflutit från utgången
av redovisningsperioden till dess en faktura ska
ha erhållits. I beslutsmotiveringen redogjorde
HFD för innehållet i BFN U 90:2. Mot denna
bakgrund är det rimligt att det som kommer
till uttryck i uttalandet också ska vara vägledande för denna bedömning.
Av det nu upphävda uttalandet från BFN
framgår bland annat att leverantörsskulder
som huvudregel ska bokföras först när faktura mottas. Undantag gäller vid upprättande
av bokslut. I bokslutet är det tillåtet att en faktura som mottas först efter räkenskapsårets utgång, men före brytdagen, tillförs huvudbokföringen för det gamla räkenskapsåret (som leverantörsskuld). Brytdag för fakturaregistrering
brukar enligt uttalandet förläggas 2-3 veckor
in på det nya räkenskapsåret.
Med stöd av detta uttalande gäller enligt
Skatteverkets uppfattning att en faktura ska
föreligga senast på brytdagen, det vill säga senast tre veckor efter redovisningsperiodens utgång. Tolkningen är enligt min mening rimlig.
Exempel som utgångspunkt
Som utgångspunkt för den fortsätta diskussionen är det lämpligt att utgå ifrån ett exempel. På så sätt underlättas förståelsen av vad
det innebär att tillämpa principen om brytdag.
En vara levereras den 29 december och fakturan mottas den 4 januari. Redovisningsperioden är december månad. Varans pris är 100
kronor och moms ska tas ut med 25 kronor.
Enligt HFD kan momsbeloppet 25 kronor
dras av för redovisningsperioden december.
Det förutsätter dock att ”systemet tillämpas
konsekvent”, det vill säga att utgående moms
redovisas på de fakturor som ställts ut innan
brytdagen.
Brytdag i den bokföringsmässiga
redovisningen
Är prestationen utförd vid räkenskapsårets utgång, men har en faktura inte erhållits, redovisas detta som en upplupen kostnad. Vid til�lämpning av så kallad brytdag gäller att upplupna kostnader istället kan redovisas i posten
Leverantörsskulder i det fall faktura har erhållits 2-3 veckor efter räkenskapsårets utgång.
Har faktura däremot inte erhållits på brytdagen
redovisas skulden på vanligt sätt som upplupen
kostnad. Motsvarande gäller klassificeringen
av upplupna intäkter och kundfordringar. En
tillämpning av brytdag är alltså inget annat än
ett sätt att klassificera fordringar och skulder.
Ur ett redovisningsmässigt perspektiv är principen främst av praktisk betydelse.
I vårt exempel innebär detta att 125 kronor
kan redovisas som leverantörsskuld om fakturan har erhållits inom tre veckor efter den 1
januari. Skulle fakturan däremot ha erhållits
efter denna tidpunkt ska 100 kronor redovisas som en upplupen kostnad. Någon ingående moms ska då inte redovisas.
För den som tillämpar K2 ska klassificeringen av en skuld alltid ske utifrån förhållandena på balansdagen. Har faktura mottagits
är det en leverantörsskuld och i annat fall en
upplupen kostnad. Brytdag kan därmed inte
tillämpas i redovisningen vad avser klassificeringen av skulder.
Brytdag kan inte heller tillämpas av den
som upprättar ett förenklat årsbokslut. Orsaken är att sådana företag inte ska redovisa
upplupna poster. Det vill säga de redovisar
inte skulder och fordringar om faktura inte
har mottagits/ställts ut på balansdagen.
När det gäller företag som tillämpar K3
(BFNAR 2012:1) kan jag inte se att det finns
något i normgivningen som ger uttryck för att
brytdag inte kan tillämpas. Utgångspunkten
är därför att dessa företag kan tillämpa denna
princip i bokföringen och momsredovisningen.
ning kan man dra slutsatsen att ett antal förutsättningar ska vara uppfyllda för att den
skattskyldige ska få tillämpa principen om
brytdag vid redovisning av moms. Det är att
• faktura föreligger senast på brytdagen,
• den underliggande affärshändelsen inträffat under den redovisningsperiod som avdrag begärs, och
• bokföring sker i bokslutet med faktura som
underlag.
Jag har svårt att se att det finns något i K2-reglerna som kan tolkas som att det inte är möjligt
att uppfylla dessa tre förutsättningar. Något
krav att fordringarna och skulderna ska klassificeras på ett särskilt sätt går inte heller att
utläsa ur HFDs dom. Ett sådant krav framstår
dessutom som fullständigt meningslöst. Detta
talar för att principen om brytdag vid moms-
"Den centrala frågan i denna artikel är om ett
företag som tillämpar K2 kan redovisa moms enligt
de principer om brytdagsredovisning som HFD
slagit fast i RÅ 1999 ref. 16.
Slutligen kan det noteras att det inte har någon betydelse om faktureringsmetoden eller
bokslutsmetoden används vid momsredovisningen. Brytdag kan alltså tillämpas oavsett
vald redovisningsmetod för moms.
Momsredovisning för företag som
tillämpar K2
Den centrala frågan i denna artikel är om ett
företag som tillämpar K2 kan redovisa moms
enligt de principer om brytdagsredovisning
som HFD slagit fast i RÅ 1999 ref. 16. Enligt
min uppfattning talar mycket för att sådana
företag kan redovisa moms på samma sätt som
andra skattskyldiga.
Utifrån HFDs beslutsmotivering och vad
som uttrycks i Skatteverkets rättsliga vägled-
redovisningen också får tillämpas av företag
som tillämpar K2.
Av momslagen följer vidare att redovisning
ska ske när omsättningen eller förvärvet enligt god redovisningssed bokförs eller borde
ha bokförts. Det är alltså bokföringstidpunkten av leveransen eller tillhandahållandet,
och inte klassificeringen av tillgången eller
skulden, som är avgörande för redovisningstidpunkten. Utformningen av lagtexten talar därför också entydigt för att även företag
som tillämpar K2 kan redovisa moms enligt
de principer som HFD har slagit fast.
Omsatt till vårt exempel skulle det innebära
att ett företag som tillämpar K2 i bokföringen
ska debitera 100 kronor som kostnad/tillgång och 25 kronor som ingående moms samt
VAD FÅR DIN BYRÅ
ATT SNURRA?
Niclas Johansson.
Produktchef Norstedts Byrå
kreditera 125 kronor som upplupen kostnad
(i kontoklass 29). Eftersom den upplupna kostnaden innehåller moms kan det vara lämpligt
att hålla isär denna post från andra upplupna
kostnader som inte innehåller moms. Det
görs lämpligen genom att använda ett särskilt
konto för upplupna kostnader med moms.
Mervärdesskattedirektivet
När det gäller att tolka hur en transaktion ska
beskattas är det inte alltid tillräckligt att enbart titta på den svenska momslagstiftningen.
Lagstiftningen grundar sig på ett EU-direktiv
(mervärdesskattedirektivet) och ska därför tolkas i enlighet med detta så långt det är möjligt.
Man brukar säga att momslagstiftningen ska
tolkas i ljuset av mervärdesskattedirektivet.
De artiklar som främst är av intresse i detta
fall är artiklarna 63-67 och 167 vad avser tidpunkten för redovisning och beskattning
samt artikel 178 som anger att avdrag ska styrkas med en faktura. Enligt artikel 63 är momsen utkrävbar för staten vid en tidpunkt då
leveransen av varorna eller tillhandhållandet av tjänsterna äger rum. Enligt artikel 167
ska avdrag medges vid samma tidpunkt. Annorlunda uttryckt så ska avdrag medges vid
samma tidpunkt som säljaren betalar momsen, och denna tidpunkt är kopplad till leverans och tillhandahållande.
De svenska reglerna som kopplar tidpunkten
för avdrag till när transaktionerna ska bokföras
torde inte vara helt i överensstämmelse med
direktivet. En tillämpning av brytdag överensstämmer med direktivet vad avser kopplingen
till leverans/tillhandahållande. Däremot är
kravet att samma tidpunkt gäller för betald
och avdragen moms inte uppfyllt. När det gäller kravet på faktura synes direktivet, mot bakgrund av att det är leveransen/tillhandahållandet som styr den beskattningsgrundande händelsen, endast reglera att faktura ska ställas ut.
Inte när fakturan ska ställas ut.
Norstedts Byrå
nj.se/byrå
Norstedts Byrå är ett komplett verksamhetssystem för din redovisnings- eller revisionsbyrå.
Det ger total överblick och hjälper dig att
strukturera, effektivisera och kvalitetssäkra byråns arbete.
43
Sammanfattningsvis går det nog inte att
dra några andra slutsatser av direktivet än att
svensk momslagstiftning kan vara i behov av
en översyn. En viss anpassning har också redan skett för vissa branscher genom införandet av Fakturadatummetoden. Den innebär
som huvudregel att momsen ska redovisas
av både köpare och säljare för den redovisningsperiod under vilken fakturan utfärdats.
Hur ska jag göra i praktiken?
Vad gör man då i en situation som denna då
rättsläget är högst osäkert. Det finns givetvis
alltid en möjlighet att fråga Skatteverkets hur
de ser på frågan. Just denna fråga har dock
väckts för många år sedan utan att någon mer
offentlig uppfattning har framförts, till exempel i en styrsignal. Det kan givetvis bero på frågans komplexitet, men också att det kan uppfattas som meningslöst att peta i något som
kanske ändå inte är förenligt med mervärdeskattedirektivet. Frågan kan också vara oprioriterad eftersom det är en periodiseringsfråga
och det i regel gäller små belopp.
En annan möjlighet är att begära ett förhandsbesked från skatterättsnämnden. Det
är inte särskilt komplicerat, men åtgärden är
givetvis förenad med visst arbete och utgif-
ter. Det kan också ta viss tid innan ett slutligt
besked kan erhållas. Att begära förhandsbesked kan, mot bakgrund av frågans betydelse,
därför upplevas som en allt för besvärlig väg.
Upplever ett företag som tillämpar K2 att
det är viktigt att tillämpa brytdagsredovisning för moms är det tredje alternativet att
helt enkelt tillämpa principen på samma
sätt som andra företag. Vad som då skiljer re-
dovisa ett annat belopp i skuld eller fordran
för moms. Detta kan knappast innebära att redovisningen inte anses förenlig med god redovisningssed. Jag skulle till och med vilja påstå att en sådan redovisning ger en mer rättvisande bild, eftersom skattskyldigheten för
moms redan har inträtt och att det inte kan
råda någon tvekan om tillgången eller skuldens existens eller storlek.
"Upplever ett företag som tillämpar K2 att det är
viktigt att tillämpa brytdagsredovisning för moms
är det tredje alternativet att helt enkelt tillämpa
principen på samma sätt som andra företag.
dovisningen, i förhållande till andra företag
som inte tillämpar K2, är att skulden redovisas i posten Upplupen kostnader i stället för
i posten Leverantörsskulder.
För företag som använder förkortad balansräkning enligt K2 kommer både leverantörsskulder och upplupna kostnader att bokföras
i samma post, Kortfristiga skulder. Den enda
skillnaden i jämförelse med andra företag som
tillämpar K2, men som inte tillämpar brytdag
för moms, är därför att den som tillämpar brytdag vid momsredovisningen kommer att re-
Finns det då någon risk med att göra fel
vid beskattningen? När det gäller momsbeskattningen kan en sådan redovisning, om
den efter ett domstolsavgörande visar sig vara
felaktig, inte gärna föranleda skattetillägg.
Grunden för det är givetvis att det är en skatterättsligt svår bedömningsfråga och då ska
skattetillägg inte tas ut enligt 51 kap. 1 § SFL.
Jag kan därför inte se någon risk med att ett
företag som tillämpar K2 också tillämpar brytdagsredovisning vid momsbeskattningen på
samma sätt som andra företag. n
Vi hjälper dig att göra
rätt direkt
Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden
för ombud kan du skapa och ombilda lagerbolag, skapa privata aktiebolag, ändra styrelse
och mycket mer. Du slipper pappershantering
och det blir rätt från början. Dessutom blir
handläggningstiden upp till en vecka kortare
än när du gör ärendena på traditionellt sätt.
– Tjänsten har fördelar för både större byråer
och enskilda ombud. Verksamheten blir
effektivare, det går snabbare och blir dessutom
billigare.
Camilla Kruse
Produktansvarig Företagsärenden för ombud
www.bolagsverket.se/ffo
44
Anmäl
dig
ig nu
– begr
änsat
antal p
latser!
– kostnadsfria föreläsningar, visningar
och förmånliga erbjudanden
Malmö 1/9
Göteborg 2/9
Stockholm 3/9
Välkommen till våra årliga kunddagar i Stockholm, Göteborg och Malmö!
Du bjuds på ett antal kostnadsfria visningar, användarträffar och föreläsningar.
Du ser även hela vårt sortiment och får fina erbjudanden och rabatter. Vi har öppet
hus kl 8.30–17.00 och under dagen bjuds kaffe och förfriskningar.
Välkommen!
För mer information och anmälan:
www.blinfo.se/bl-dagen eller ring 0650-54 14 00!
Se en film
om BLdagen
!
www.blinfo.se/bl-dagen
Scanna koden med din smartphone så får du
mer information och kan göra din anmälan.
Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo
UTLOGGAD
Somriga tips
INFÖR SEMESTERTIDEN
Snart är det sommar och för de flesta av oss väntar några välförtjänta
semesterveckor. Om du ännu inte bokat in alla lediga dagar med
aktiviteter kan vi presentera några intressanta, underhållande och
avkopplande tips från olika delar av landet.
Pensionat Styrsö Skäret
En pärla i Göteborgs södra skärgård är
pensionat Skäret. Hit kan man åka ut över
dagen och äta god mat och njuta av klipporna eller också unna sig att sova över
i underbart mysiga rum. Du tar dig till
pensionat Skäret med båt från Saltholmen, en resa på cirka 15 minuter. En lugn
oas utan bilar, nära storstan men ändå så
avkopplande avlägset. Öppet året runt.
www.pensionatskaret.se
Trolska båtturer i Gränna
Smakligt under 100-lappen
Häng med på en båttur som går i sjöarna
Bunn och Ören och som passerar John
Bauers Björkudden samt graven på Sarö.
Här berättas spännande historier om sjösänkningen, kanalbygget, Gripenbergsbanan och naturligtvis om John Bauers
tragiska öde på Vättern.
Det finns också möjlighet att chartra
båtarna och beställa middagar, kräftskivor och aktiviteter som till exempel femkamp och kräftfiske.
www.trolska.se
Ett gott vin behöver inte kosta
skjortan. Om du inte redan provat Graticcio Appassionato
från Tommasi är det hög tid att
göra det. Kryddigt och smakrikt rött vin för bara 89 kronor.
Fantastiskt till en grillad köttbit. Om du hellre dricker rosé är
Mulderbosch Cabernet Sauvignon ett tips. Gott, bärigt och
läskande, passar både till mat
och som sällskapsvin, 79 kronor.
Bergsklättring för alla
En unik adrenalinkick och ett fantastiskt
äventyr för hela familjen, säker och rolig
bergsklättring i Världsarvet Höga Kusten. Det krävs inga förkunskaper eller fysik utöver det vanliga. Det finns fyra leder
av olika svårighetsgrad att välja mellan.
www.viaferrata.se
46
Örebro 750 år
Födelsedagskalas som firas med en mängd
olika aktiviteter och evenemang under
hela året. Jubileumsvecka den 10-15 augusti i centrala Örebro blir det officiella
firandet och tituleras redan som Århundradets Örebrofest. Dessutom firar Wadköping, friluftsmuseet och Örebros eget
Skansen 50 år. Med sina trähus och gårdar
skildrar Wadköping Örebros äldre bebyggelse och stadsmiljö. Wadköping är också
den fiktiva staden i en rad berättelser av
Hjalmar Bergman.
www.orebro750.se
UTLOGGAD
Strömsholms Slott
Strömsholms gula barockslott är byggt på
en stensatt holme precis där Kolbäcksåns
strömmande vatten lugnar sig och flyter
ut i Mälaren. Upplev vackra hästporträtt
i Rikssalen, lär dig mer om kungligheternas liv på slottet genom åren och beundra drottning Sofia Magdalenas vackra
sängkammare. Slottet inrymmer även ett
slottskapell och många bröllopspar väljer
den romantiska miljön för sin vigsel. Vid
Strömsholms Slott kan du även följa med
på guidade visningar för att se stallarna,
hästar, Thottska Villan och Knytpunkten.
Här finns också en hästkyrkogård där historiska hästar finns begravda. Som avslutning ska man fika på Markan – ett måste!
www.stromsholm.com
Sveriges vackraste ö
Trysunda ligger vid Höga Kusten och är
utsedd till Sveriges vackraste ö. Här finns
en av Ångermanlandskustens bäst bevarade fiskeläge. Du tar dig hit med reguljär
skärgårdsbåt från Köpmanholmen och
från hamnen leder stigar till flera badvikar och utsiktsplatser. På Trysunda finns
gästhamn, vandrarhem och en mindre
handelsbod.
www.hogakusten.com
Boktips för lata dagar
En bok som är värd att läsa är Öckeröbon
Markus Torgebys självbiografi ”Löparens hjärta”. Markus är en väldigt jordnära person som verkligen inspirerar till
att ta vara på livet istället för att bara försöka leva upp till allas krav.
Sugen på spänning? Katarina Wennstams
bok ”Skuggorna” är svår att släppa. Den
handlar om några kvinnor som bestämmer sig för att ge igen på män som misshandlat kvinnor och utsätta dem för exakt samma behandling som det de gjort
mot sina offer. Slutet är oväntat.
Carl Larsson-gården
Om du är i Dalarna får du inte missa ett
besök på den fantastiska Carl Larssongården i Sundborn. ”Det är runt denna
plats jorden snurrar – så märkvärdig är
den!” sa Carl Larsson själv 1918.
www.clg.se
47
Digitala utbildningar
– gå kurs när det passar dig
Med FAR Akademis digitala utbildningar håller du dig uppdaterad
när och var det passar dig. En
digital utbildning är ett effektivt
sätt att ta dig an nya kunskaper
på dina villkor – vare sig det
är en nyhetsuppdatering via
webbinarium eller en mer ingående
e-kurs.
Webbinarier
•
•
•
•
Skattenyheter
Momsnyheter
Redovisningsnyheter
Aktuellt för ekonomiansvariga
eKurser
•
•
•
•
K2-regelverket
K3-regelverket
Löpande bokföring
Penningtvätt
Livestreamade nyhetsdagar
•
•
•
•
Redovisningsdagen
Skattedagen
IFRS-dagen
Fastighetsdagen
farakademi.se/ekurs
s
verige
S
i
m
o
Ekon lara val
självk
UTLOGGAD
Sommar betyder utevistelse och trädgårdspyssel. Här har du några tips på fiffiga prylar
som både hjälper och piffar upp.
Glasburk med
mer
kran som rym
kr,
9
24
:
is
6 liter. Pr
om
.c
on
ls
clasoh
Cylekhjä
l
arnas Ro
m
En cykelhjälm olik
allt som finns på marknaden idag. Hövding är en
krage som cyklisten bär kring
halsen. Kragen innehåller en
hopvikt airbag som utlöses
vid en olycka. Pris: 2 695 kr,
designtorget.se
le d s
an d m
h
t
o
k
er s
etis
agn agnet fekt för
M
–
m
er
ska
ip
ka
oGr re star remål. P när du se
n
g
t
r
Ma med etallfö uttra uebox.
l
d
m
ban åt sig m ar och 69 kr, b
1
drar r, skruv t! Pris:
a
e
s p ik h e m m
i
fixa
oyce
sR
ll
MiPow PlayBulb är både
en kraftig LED-lampa och
en 3W Bluetoothhögtalare
som drivs med ström genom lampkontakten. Med
gratisappen Playbulb kan
du komma åt ditt lokala
musikbibliotek samt ställa
in både väcknings- och
insomningsläge där både
musik och ljus dimmas av
sig själv.
Pris: 719 kr, smartasaker.se
Smart
hjälp!
Gör dina egna krukor!
Smart verktyg som gör
såkrukor av gammalt tidningspapper. Enkelt, billigt
och miljövänligt!
Pris: 149 kr, coolstuff.se
Bärbältet är sytt i slitstarkt vattenavvisande tyg med elastiska
hällor för redskap, kniv, karta och kompass och framför allt en
stor ficka som kan förses med en liten hink. Du får båda händerna
fria för plockning och får samtidigt med dig bärburken.
Pris: 325 kr, smartasaker.se
Solowheel är hjulet som
snurrar på dina villkor. Hjulet som bara väger elva kg
är lättmanövrerat tack vare
en gyro som ”läser av” och
förhåller sig till din kropps
tyngdpunktsförskjutningar.
Du bromsar, ökar farten och
svänger via att luta dig lite
bakåt, framåt respektive åt
endera sidan. Solowheel har
en 1500W motor vilket med
en timmes laddning ger
cirka 1,5 timmars åkning.
Pris: 18 995 kr, coolstuff.se
49
UTBILDNINGSNYTT
E-kurser
när du vill och var du vill
Du vet väl att SRF har ett antal e-kurser som
utbildningsalternativ?
E-kurser passar dig som inte har
tid eller möjlighet att resa till en
annan kursort, du väljer själv både
tid och plats där du ska genomföra
din kurs. Det enda som krävs är en
internetuppkoppling. Ytterligare
en fördel är att du kan pausa när
du vill och genomföra kursen vid
olika tillfällen samt gå tillbaka till
avsnitt du behöver titta lite extra
på. Under hösten kommer vi att
släppa ännu fler e-kurser inom
olika områden. Läs mer om våra
e-kurser på srfutbildning.se.
Redovisning II
– två varianter
Bokslutskursen Redovisning II
kan numera genomföras på
två olika sätt.
Antingen väljer du en fyradagars
kurs med lärarledd undervisning
eller en mer intensiv variant på
två dagar där du inleder kursen
med en förberedande e-kurs. Redovisning II är en praktisk bokslutskurs där du lär dig att göra
bokslut för mindre aktiebolag och
är i första hand inriktad på K2regelverket. Kursen ger dig både
teoretiska och praktiska kunskaper inom bokslutstransaktioner,
periodiseringar, dokumentation
samt bästa metodiken och tillvägagångssättet i bokslutsarbetet.
Du lär dig även att argumentera för
den bästa redovisningslösningen.
Kursen genomförs på flera orter och vid ett flertal tillfällen under hösten.
HÖSTENS UTLANDSKURSER!
Nu är det hög tid att boka höstens utlandskurs. Att gå en utlandskurs ger
mycket mer än nya kunskaper.
Här får du tillfälle att diskutera med dina kurskompisar under både dag och kvällstid och
du har tillgång till de professionella lärarna nästan dygnet runt. Du har också möjlighet att
göra spännande upptäckter på kursorten och koppla av med sol och bad mellan kurspassen.
Årets utlandskurser är:
50
å
rp
me
läs e
h
oc ing.s
dn
tbil
u
f
sr
Bokslutsfrågor K2/K3-Redovisning III 15-24 oktober, Sri Lanka
Redovisningsveckan 13-22 november, Kapstaden
a
SRFs Nyhetsvecka 24-31 oktober, Malaga Fullbokad
Bok
Missa inte...
Vår nya Diplomutbildning
Redovisningsassistent SRF!
Läs mer på
srfutbildning.se
SRF AKT UELLT
SRF PÅ PLATS!
SRF Lön var med som samarbetspartner när Affärssystemmässan Forum4IT genomfördes i Stockholm den 6 maj.
Konferensen och utställningen
samlade en stor del av branschens
aktörer. Leverantörerna gavs möjlighet att visa årets nyheter och
besökarna fick en inblick i hur
framtidens system kommer att se
ut. Besökarna hade även möjlighet
att välja mellan 40 seminarium
och SRF har under sitt pass under
åren som samarbetspartner lyft
fram aktuella ämnen såsom auktorisation, pieXML, förvaltningsplaner och detta år var den nyligen lanserade SALK, Svensk standard
för Auktorierade Lönekonsulter som stod på programmet. I samband
med Forum4IT presenterade Jonas Andersson från HerbertNathan & Co
”Affärssystem i Sverige 2015” med en beskrivning av förändringar, generationsväxlingen och molntjänsternas inträde på affärssystemsmarknaden ur olika aspekter. Det har tydligt blivit fler användare av systemen, idag berörs större delen av organisation av affärssystemen. Affärssystem handlar om samband mellan processer snarare än funktioner.
Det har blivit en ökad komplexitet och att välja partner och leverantörer är idag viktigare än funktion. Idag finns 150 partners inom affärssystem. Att byta system var förr en investering som efter ett par år blev en
vinstaffär, nu når man inte hela vägen ens på fem år enligt föredraget.
Nyhet!
Nu kan du nominera till
Årets ARK eller Årets ALK
Nu kan du som är medlem i SRF eller anställd på byrå och
företag som är ansluten till SRF, nominera en Auktoriserad
Redovisningskonsult till Årets ARK och en Auktoriserad
Lönekonsult till Årets ALK.
Vi vet att det finns många fantastiska medlemmar i vår kår som
är väl värda att lyftas fram. Känner du någon som du ser som den
goda förebilden för yrkeskåren,
någon som aktivt arbetar för branschens utveckling eller på något
annat sätt sätter yrkesrollen på
kartan lokalt eller regionalt? Nu
kan du uppmärksamma den personen genom att nominera till
Årets ARK eller Årets ALK.
Kravet för att kunna bli nominerad är att den nominerade i fråga
uppfyller följande kriterier:
• Är auktoriserad och medlem
hos SRF.
• Är ett bra föredöme för den yrkeskår denne är verksam i.
Nomineringen lämnar du in via
ett formulär som finns på srfkonsult.se/nominera. Du som nominerar ska ge en tydlig beskrivning
om varför du tycker att just den
här personen ska ha utmärkelsen
Årets ARK eller Årets ALK. Sista
nomineringsdag är den 31/8. En
jury kommer att utse dem som
kommer till den slutgiltiga nomineringsfasen. De nominerade
kommer att presenteras och en
vinnare kommer att koras vid
årets upplaga av SRF dagarna den
6 oktober.
Semestertider hos SRF
I sommar kommer vi under veckorna 29-32 att ha begränsad
bemanning på våra kontor i Falun och Stockholm. Detta innebär att vecka 29 och 32 är telefonväxeln öppen mellan klockan
08.00-12.00. Vecka 30 och 31 har vi stängt. Vid brådskande
ärenden mejla info@srfkonsult.se.
Vi önskar er alla en trevlig sommar!
51
För hela vårt kursutbud
Kursstarter
se srfutbildning.se
till och med oktober 2015
Redovisning
Ort
Datum
Ekonomistyrning
Ort
Datum
Bokföringskurs – grund
Solna
21-24/9 2015
Ekonomistyrningens grunder
Stockholm
6/10 2015
Bokslutskurs med skatt – Redovisning II,
fördjupning
Göteborg
28-29/9 2015
Ekonomistyrning i AB
Göteborg
21-22/10 2015
Ekonomistyrning i EF & HB
Stockholm
7/10 2015
Koncernredovisning – grund
Stockholm
19-20/10 2015
Företagsvärdering
Stockholm
29/10 2015
Löpande redovisning – Redovisning I
Solna
14-18/9 2015
Löpande redovisning – Redovisning I
Göteborg
19-23/10 2015
Bokslutskurs K2 – Redovisning II
Malmö
24-25/8 2015
Lön
Ort
Datum
Göteborg
7-8/9 2015
Lön – en ständig process
Stockholm
30/10 2015
Stockholm
5-6/10 2015
Lönehantering – grund, Lön I
Stockholm
28-30/9 2015
Praktisk bokslut K2 – Redovisning II
Solna
19-22/10 2015
Lönehantering – grund, Lön I
Göteborg
9-11/9 2015
Bokslutsfrågor K2 och K3 – Redovisning III
Stockholm
12-14/10 2015
Lönehantering fortsättning – Lön II
Göteborg
5-6/10 2015
Fastigheter – komponentavskrivning
Göteborg
6/10 2015
Lönehantering fortsättning – Lön II
Stockholm
26-27/10 2015
Fastigheter – komponentavskrivning
Stockholm
20/10 2015
Löneväxling
Stockholm
30/9 2015
Bokslutsfrågor – sambandet mellan
redovisning och skatt
Stockholm
14-16/10 2015
Personalförmåner
Stockholm
13/10 2015
Skatter och avgifter
Stockholm
13/10 2015
Skatt
Ort
Datum
Special
Ort
Datum
Avveckling av företag
Stockholm
21/10 2015
Att presentera ekonomirapporter
Stockholm
8/10 2015
21/10 2015
Excel för ekonomer – grund
Stockholm
22/10 2015
Ledarskap och grupputveckling
Gotlands
Tofta
5-9/10 2015
Lönsammare byrådrift
Hindås
23-25/9 2015
Fastighets- och byggmoms
Stockholm
Fastighetsbeskattning
Stockholm
22/10 2015
Företagsbeskattning – avancerad (3 dagar)
Stockholm
26-28/10 2015
Företagsbeskattning – avancerad, dag 1
– Beskattning av aktiebolag
Stockholm
26/10 2015
– Beskattning av fåmansföretag
Stockholm
27/10 2015
– Beskattning av HB/EF
Stockholm
28/10 2015
Jord- och skogsbruksveckan
Stockholm
21-23/9 2015
Generationsskifte EF med inriktning jordoch skogsbruk
Stockholm
24/9 2015
Moms – grundläggande frågor och nyheter
Göteborg
20-21/10 2015
Moms – grundläggande frågor och nyheter
Stockholm
13-14/10 2015
Momsnyheter
Malmö
7/10 2015
Bokslutsfrågor – sambandet mellan
redovisning och skatt
Stockholm
14-16/10 2015
Skatteplaneing i ägarledda företag
Göteborg
8-9/10 2015
E-kurser
• Reko • Bokföringsnämnden • K2 – årsredovisning
• Skattedag enskilda näringsidkare – jord och skog • Bokföringslagen
• Årsredovisningslagen • Bokföringsnämndens allmänna råd 2013:2
• Nyhetsdag i beskattning
Yrkesutbildningar
• Redovisningsassistent SRF – Diplomutbildning
• Redovisningskonsult SRF – Diplomutbildning
• Redovisningskonsult SRF, intensiv
• Auktoriserad Redovisningskonsult SRF
Kunskap i praktiken – srfutbildning.se
FRÅGOR & SVAR
FRÅGA EXPERTEN – ARBETSRÄTT, LÖNE- OCH PERSONALADMINISTRATION
Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt,
löne- och personaladministration.
Du som är auktoriserad medlem, anställd på SRF-byrå/företag eller servicemedlem kan ställa
frågor i ämnet under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.
Är tjänstepension
obligatoriskt?
? Måste arbetsgivaren teckna
tjänstepension för sina anställda? Det var inget som togs
upp vid anställningen men frågan har ställts vid senare tillfälle. Företaget har däremot
tecknat Fora-försäkring. Det
finns inget kollektivavtal.
! Företaget behöver inte betala
någon tjänstepension, det är frivilligt såvida det inte framgår av
kollektivavtal som företaget är
bundet av.
Frånvaroavdrag innevarande
månad
? En anställd har blivit sjuk-
skriven en månad framåt. Kan
arbetsgivaren dra frånvaron
även för innevarande månad,
det vill säga inte i efterskott
som är vanligt. Har arbetsgivaren rätt att ändra avvikelseperioden hur som helst?
! Ja, det finns ingen skyldighet
för arbetsgivaren att betala ut för
mycket lön om det är känt att den
anställde är frånvarande. Finns
möjlighet ska alltid lönen vara så
korrekt som möjligt vilket innebär att arbetsgivaren bör dra frånvaro innevarande månad om man
känner till den vid lönekörningen.
Finns kollektivavtal kan den fackliga organisationen informeras.
Måste försäkringar tecknas
av arbetsgivaren
? Finns det några krav på att arbetsgivaren ska teckna olycksfallsförsäkringar eller är det
upp till arbetsgivaren?
Avräkning av semesterlönegrundande dagar
? Föräldraledighet är semester-
lönegrundande i 120 dagar men
vad gäller för en anställd som
väljer att vara föräldraledig del
av dag, till exempel två timmar
per dag de första 120 dagarna.
Ska man summera ihop dessa
timmar eller räknas två timmar
som en dag (ett tillfälle)?
! Det åtgår en hel dag av de dagar
som är semesterlönegrundande
oavsett frånvarons omfattning. Så
är man föräldraledig två timmar
en dag åtgår en av de 120 dagarna.
! Ett företag är inte tvunget att
teckna försäkringar annat än om
det framgår av ett kollektivavtal
som företaget är bundet av. Det
är alltså upp till arbetsgivaren. En
anställd har dock alltid ett grundskydd genom den allmänna arbetsskadeförsäkringen som arbetsgivaren betalar till genom
arbetsgivaravgifterna.
Vad är semestergrundande för
denna person? Är det 180 dagar totalt på ett år eller 180 dagar per period? Tjänar den anställde in semester igen under
den andra längre sjukperioden
under samma år om personen
arbetat en längre period mellan sjukfrånvaron?
! Sjukfrånvaro är semesterlönegrundande i högst 180 dagar per
intjänandeår. Den anställde tjänar alltså inte in semester igen
under den andra sjukperioden
under samma intjänandeår. Man
kan alltså aldrig få mer än 180 dagars semesterförmåner för sjukfrånvaro per intjänandeår.
? En anställd som har varit sjuk
över 180 dagar har därefter börjat arbeta för att nu bli sjuk igen.
! Sjukavdrag och sjuklön ska be-
räknas för de timmar som den anställde skulle ha arbetat om han/
hon hade varit frisk, alltså inte ett
genomsnitt. Under de första fjorton dagarna ges ju även sjuklönen,
utöver karensdagen, i lika många
timmar som sjukavdraget.
Ersättning för sparade
semesterdagar
? En vd som avslutar sin tjänst
har inte tagit ut full semester
utan har många sparade dagar.
I anställningsavtalet finns en
paragraf där det står att vd:n
ska ansvara för att semester
blir uttagen varje år, förutom
de fem dagarna han har rätt
att spara. Måste bolaget vägra
att betala ut de överskjutande
semesterdagarna?
! Jag tycker att ägaren är skyddad
genom den skrivning som finns i
vd-avtalet. Det kan inte vara ägarens sak att vaka över att vd:n tar
ut sin semesterledighet.
Sjukavdragets storlek
Semesterlönegrundande
sjukfrånvaro
nen beräknas? Ska sjukfrånvaro
dras för den schemalagda tiden
som hon egentligen skulle ha arbetat och då ge sjuklön för motsvarande tid eller ska avdraget
göras som ett genomsnitt på
åtta timmar per dag?
? Om en anställd har fast månadslön men går på schema
som innebär olika långa dagar
samt även helgarbete, hur ska
då sjukavdraget samt sjuklö-
Anställd som går i pension
? Arbetsgivaren har tillsam-
mans med den anställde (som
ska fylla 67 år) bestämt att den
anställde ska gå i pension och
undrar om man måste göra något slags avtal mellan sig om
detta.
! En anställd är avgångsskyldig
enligt lag (LAS) när han/hon fyller 67 år. Arbetsgivaren ska då
meddela detta skriftligt en månad innan, det vill säga att anställningen på grund av uppnådd pensionsålder avslutas den åå-mmdd. Något särskilt avtal i övrigt
behövs inte.
53
FRÅGOR & SVAR
FRÅGA EXPERTEN – BESKATTNING
Jonas Sjulgård, SRFs skattejurist svarar på dina frågor om beskattning.
Förseningsersättning och
moms
? Ett företag ska fakturera en
kund och i samband med detta
ta ut en förseningsersättning på
450 kronor. Ska det vara moms
på denna ersättning?
! Nej, förseningsersättningen ska
faktureras utan moms. Sådan ersättning utgör ingen omsättning
av en vara eller tjänst utan anses
ha skadestånds- eller sanktionskaraktär gentemot kunden. Enligt Skatteverket gäller detta synsätt hela kedjan av åtgärder från
betalningspåminnelse till rättegångskostnader och oavsett om
företaget själv verkställer åtgärder för att få betalt eller om det
anlitar ombud.
Friskvård som betalas med
autogiro
? Hos en större kund är det vanligt att de anställda betalar sina
motionskort med autogiro varje
månad. Vilket underlag är det
korrekta att begära in när de begär att få friskvårdspeng?
! Arbetsgivaren bör se till att få en
kopia på den anställdes kontrakt
med motionsanläggningen. Detta
för att kunna bedöma att aktiviteten ifråga verkligen är av enklare
slag och inte är för dyr.
Arbetsgivaren bör dessutom se
till att få in ett underlag för varje
utbetalning av motionsbidraget,
som visar att den anställde faktiskt har haft en kostnad för motionen. Utbetalningen kan annars
anses utgöra kontant lön.
Tänk på att arbetsgivaren inte kan
räkna med att få något avdrag för
den ingående momsen på sina
54
utbetalningar till de anställda.
Anledningen är att han lämnar
en kostnadsersättning till de anställda för deras egna utgifter för
motionen och friskvården.
Gammalt Rot-avdrag
? Jag ska upprätta deklaration
för en kund, som sålt sitt hus.
Hon har fått Rot-avdrag under
2005, och har ingen uppgift om
antal kronor. Skatteverket har
inte kvar uppgiften. På leverantörens faktura finns ingen uppgift om bidragsdelen. Hur gör
man?
! Erhållet Rot-avdrag påverkar
inte vinstberäkningen. Det är endast skattereduktion för Rot-arbete utfört den 8 december 2008
eller senare som avdrag inte får
göras för den delen av förbättringsutgiften som motsvaras av
skattereduktionen.
information om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2015,
SKV M 2014:18:
”Förmån av drivmedel redovisas separat från bilförmånsvärdet.
Om det i bilförmånen ingår drivmedel ska denna förmån vid den
anställdes beskattning beräknas
till marknadsvärdet multiplicerat
med 1,2 av den mängd drivmedel
som kan antas ha förbrukats för
bilens totala körsträcka under den
tid den anställde haft bilförmån.
Regeln gäller alla drivmedel,
det vill säga även el och andra miljöbränslen. Om en anställd med
förmånsbil som kan drivas med el
laddar den på arbetsplatsen eller
i övrigt på arbetsgivarens bekostnad uppkommer således en skattepliktig drivmedelsförmån. Förmånen redovisas månatligen med
120 procent av beräknat marknadsvärde av den elförbrukning
som avser privat körning”.
! För förmånsbil som drivs med
annat drivmedel än diesel får
avdrag för resa till och från jobbet göras med 9,50 kronor per
mil. Det framgår av 12 kap. 29 §
inkomstskattelagen.
När det gäller drivmedelsförmån står följande i Skatteverkets
! Nej, om arbetsgivaren tillhan-
dahåller motionsutrustning i den
anställdes bostad räknas det normalt som en skattepliktig förmån.
Det gäller i princip alla former av
motionsutrustning. Inte bara cykel utan även till exempel motionsband, skivstång och hantlar.
Enligt Skatteverket kan dock
enklare utrustning tillfälligt förvaras i bostaden utan att det anses som en förmån. Som exempel
nämner man gåstavar i samband
med att de används vid motion till
och från arbetet. Undantag från
skatteplikt bör enligt Skatteverket även gälla om arbetsgivaren
tillhandhåller utrustning i bostaden för en anställd som på grund
av funktionshinder har svårigheter att utföra friskvårdsaktivitet på
annan plats.
Avdrag för
pensionsförsäkring
Elbil som förmånsbil
? Jag har en kund som har en
elbil som förmånsbil. Jag har
hört att man får dra av 9,50 kr
per mil avseende resor till och
från jobbet om man uppfyller
de villkoren. Stämmer detta?
Det kan väl även bli ett problem
om man laddar bilen på jobbet inför hemresan. Är det en
förmån?
slag som är skattefri för den
anställde?
? Ett aktiebolag har betalat pre-
mier för tjänstepensionsförsäkringar för de anställda. Vilket års löner ska jag titta på när
jag beräknar högsta möjliga avdrag för dessa premier? Kalenderåret eller bolagets brutna
räkenskapsår?
Motionsutrustning
i bostaden
? Ett företag funderar på att
köpa in motionscyklar som
personalen ska få låna hem och
använda i bostaden. Det skulle
vara effektivt och tidsbesparande för både de anställda och
arbetsgivaren. Kan det räknas
som sådan motion av enklare
! Avdrag för premier till tjänste-
pensionsförsäkringar får enligt
huvudregeln göras med 35 procent (dock högst tio prisbasbelopp) av den lön som betalats ut
under bolagets beskattningsår
(räkenskapsår) eller föregående
beskattningsår. Som lön räknas
även skattepliktiga förmåner.
FRÅGOR & SVAR
FRÅGA EXPERTEN – REKO
Helen Bäckqvist, Rekoansvarig på SRF, svarar på frågor som rör Reko.
Bokslutsrapport –
Användning av annans arbete
? En av mina tidigare anställda
har startat eget och tagit över
några av sina kunder i egen regi.
Nu undrar en av de kunder som
min tidigare anställda har om
jag har möjlighet att granska utfört arbete och skriva Bokslutsrapport till henne. Min tidigare
anställde är inte Auktoriserad
Redovisningskonsult.
! Du kan lämna en Bokslutsrap-
port även om någon annan skött
den löpande bokföringen, gjort
bokslut och upprättat årsredovisningen, förutsatt att du har
bedömt att arbetet med uppdraget har kunnat följa och uppfylla
kraven i Reko. Om du har bedömt
att en Bokslutsrapport kommer
att kunna lämnas, bör en notupplysning, enligt Reko 690 Upplysning om Bokslutsrapport göras
i tilläggsupplysningarna, som
sista not.
Du måste ha ett uppdragsavtal
som specificerar att du ska analysera utfört arbete för att bedöma
om en Bokslutrapport kan lämnas, samt en egen dokumentation
som visar de kontroller och rimlighetsanalyser som du gjort för
att bedöma att det utförda arbetet
uppfyller kraven i Reko, som underlag för ditt beslut att upprätta
en Bokslutsrapport.
Betalningsuppdrag – attest
? Jag har en kund där jag nu ska
ta över betalningsuppdraget för
leverantörsfakturor, löner och
dylikt. Jag undrar då ifall en attest via elektronisk signatur är
att betrakta som en godkänd attest? Kunden får då ett mejl och
kan klicka på en länk och lägga
in sin attest i programmet och
man kan sedan ta ut en rapport
som visar vem som har attesterat vad och när. Vi vill hitta ett
sätt där kunden enkelt kan attestera betalningar utan att behöva komma till kontoret eller
att vi ska behöva skicka pappren emellan oss varje gång.
! Reko 540 Betalningsuppdrag,
anger att uppdragsgivaren alltid
ska attestera underlagen för betalning, så att det inte kan ifrågasättas i efterhand att det är uppdragsgivaren som har godkänt
betalningen. Det anges dock inte
uttryckligen att sådan attest inte
kan vara digital, utan det avgörande är att godkännandet kan
knytas direkt till uppdragsgivaren. Av din beskrivning framgår
att ert system kan knyta en attest
till respektive faktura, som gör att
det är klargjort att den är godkänd
för betalning, samt att det dessutom finns en rapport som visar
vem som attesterat och när det
har skett. Förutsatt att det i efterhand alltid går att ta fram denna
rapport och knyta den till respektive faktura ser jag inte något hinder i den föreslagna rutinen enligt
kraven i Reko.
lämnas ger ett bra beslutsunderlag avseende verksamhetens resultat och ställning. I en situation
när det egna kapitalet är förbrukat
är det redovisningens uppgift att
visa detta, och det finns bestämmelser i aktiebolagslagen, ABL,
som ska följas för att hantera situationen. Det innebär att en kontrollbalansräkning ska upprättas,
samt att en första och andra kontrollstämma ska hållas för att bedöma om det egna kapitalet är
återställt. Då det egna kapitalet
inte är återställt ska upplysningen
om att verksamheten bedrivs under personligt betalningsansvar
stå i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Om detta sker
uppfylls kraven i ABL, med följden att en Bokslutsrapport kan
lämnas. Om däremot företaget
inte agerar enligt ABL enligt ovan
så kan inte någon Bokslutsrapport
lämnas, även om det egna kapitalet blir fullt återställt. Orsaken är
att kraven i Reko och förutsättningarna för att lämna en Bokslutsrapport bygger på att följa
lagar och regler i hela processen.
Attest av
bokslutsverifikationer
? Enligt Reko ska kunden at-
rapport när uppdragsgivaren
har förbrukat sitt aktiekapital
till mer än hälften?
testera bokslutsverifikationer
upprättade av byrån. Skulle vi
kunna skriva in i uppdragsbrevet att kunden i och med att vi
får uppdraget att upprätta bokslutet, även godkänner de verifikationer byrån upprättar i samband med detta?
! Syftet med Bokslutsrapporten
! Enligt Reko 550 Bokslutsupp-
Bokslutsrapport – förbrukat
aktiekapital
? Går det att lämna en Boksluts-
är att informera om att redovisningen följer lagar och regler,
samt att den information som
drag, punkt 9, ska alla rättelser,
kompletteringar och bokslutstransaktioner som redovisnings-
konsulten upprättar i samband
med uppdragsgivarens bokslut
attesteras, som en bekräftelse på
att uppdragsgivaren godkänt posten. Detta krav kan inte avtalas
bort, men kan till exempel lösas
praktiskt genom att kunden i efterhand bekräftar bokslutstransaktionerna via mejl på ett utdrag
från verifikationslistan som innehåller dessa poster.
Upplysning om lämnad
Bokslutsrapport
? Enligt Reko 690 Upplysning
om Bokslutsrapport, kan jag
ange i not till årsbokslutet/årsredovisningen att en Bokslutsrapport lämnats. Vad är fördelen med att ange notupplysning
i årbokslutet/årsredovisningen?
! En not är det enda sättet att
lämna information om att en
Bokslutsrapport lämnats, eftersom Bokslutsrapporten inte är
ett officiellt dokument som är tillgängligt för utomstående. Genom
denna information får utomstående veta att informationen har
lämnats i enlighet med kraven i
den svenska standarden för redovisningstjänster, Reko. Bokslutsrapporten är ett kvalitetskvitto
som flera kreditupplysningsföretag har börjat informera om vid
sökning av företag, och då hämtar man informationen från noten
i årsbokslutet/årsredovisningen.
SRF Reko Byråstöd och SRF
Dokument hittar du under menyn
Dokumentmallar när du loggar
in på Mina sidor på srfkonsult.se.
55
FRÅGOR & SVAR
FRÅGA EXPERTEN – REDOVISNING
Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF, svarar på frågor som rör redovisning.
Finansiell leasing i
koncernredovisningen
? Jag har en kund med många
leasingbilar som ska upprätta
koncernredovisning. Under förutsättning att vi har klassificerat avtalen som finansiella,
måste företaget då alltid ta upp
det som finansiell leasing i koncernbalansräkningen? ..
Jag har fått information om
att det finns ett undantag om
leasingavtalen inte är väsentliga? Om det finns ett undantag,
var står det och hur bedöms vad
som är väsentligt?
! Utgångspunkten är reglerna i
kapitel 20 och i ditt fall då närmast 20.5 – 20.12. Från detta finns
undantag i juridisk person (regel
20.29), men inte i koncern. Därmed blir det första svaret på din
fråga att en koncern alltid ska redovisa en finansiell leasing enligt just reglerna för hur ett finansiellt leasingavtal ska redovisas. I
nämnda punkter anges nämligen
inget om väsentlighet.
Däremot finns kapitel två i K3
som är ett sorts ”portalkapitel” där
olika grunder och begrepp klargörs. I detta kapitel finns regler
om väsentlighet, relevans, tillförlitlighet med mera. Vad gäller väsentlighet kan du titta på punkterna 2.8 och 2.11 med tillhörande
kommentarer. Även stycket efter
kommentaren till punkt 2.11 om
avvägning mellan nytta och kostnad kan du titta på.
Utifrån dessa skrivningar kan
man tänka sig att göra undantag från reglerna i kapitel 20. Jag
skulle däremot säga att utgångspunkten är att det ska redovisas
som ett finansiellt leasingavtal.
Om styrelsen väljer att inte göra
56
det bör de dokumentera bedömningarna utifrån skrivningarna i
kapitel 2 om väsentlighet.
Självklart är det om ett företag
bara har en leasingbil i en koncern, då går det att motivera att
det inte är väsentligt att redovisa
den enligt de något mer komplicerade reglerna om finansiell leasing. Det går däremot inte att ange
någon exakt gräns för begreppet
väsentlighet. Det är en av skillnaderna mellan K3 och K2. K3 bygger på att företaget gör bedömningar som de kan motivera utifrån principerna i normeringen.
Min utgångspunkt är att det alltid är rätt att redovisa enligt reglerna i kapitel 20. Kan ett företag motivera väsentlighet utifrån
kapitel två kan undantag göras.
Dessa regler får däremot inte användas ”schablonmässigt” bara
för att det är svårare att räkna på
och hantera en finansiell leasing
i jämförelse med en operationell.
K1 och K2 – samtidigt
? Jag har en kund som bildade
ett aktiebolag 2014 vilket kommer att redovisa enligt K2-reglerna. Samma kund har en enskild firma som vi skulle vilja
välja BFNAR (2006:1) Enskilda
näringsidkare som upprättar
förenklat årsbokslut (K1) för. Är
det möjligt? Jag tänker främst
på punkt 1.2 i K1.
! Den punkt du refererar till anger
att en fysisk person som bedriver flera verksamheter endast får
tillämpa K1 om det tillämpas på
samtliga verksamheter. Regeln
gäller bara verksamheter som fysikern bedriver direkt, inte när
verksamheten ligger i ett aktie-
bolag. Det är inte den fysiska personen som tillämpar K2 utan det
är aktiebolaget. Det går med andra ord bra att tillämpa K1 i den
enskilda verksamheten och K2 i
aktiebolaget.
Not då inga anställda finns
? Jag undrar om ett företag
måste ha med noten för anställda och personalkostnader
även om det inte har någon personal eller personalkostnader
alls? Jag brukar ta bort den noten, men ser att andra låter den
vara med och lägger in texten:
”Bolaget har inte haft några anställda och några löner har ej utbetalats.” Vad är rätt?
! Jag anser att man inte behöver
ha med noten. Definitivt inte i det
fall du inte ens har några personalkostnader i resultaträkningen.
Är noten inte med betyder det att
företaget inte har något att informera om.
Det är däremot inte fel att ha
med den. Det är till och med tydligare, varför jag inte kan påstå att
det finns något ”rätt”.
! Hur din kund skickar fakturor
till sina kunder har ingen betydelse då det gäller arkiveringen
av räkenskapsinformation hos
din kund. Det som skickas iväg till
den andra parten är ju inte räkenskapsinformation hos din kund.
Även i fall där fakturorna skrivs ut
och skickas iväg kan man ha rutiner och system för att arkivera underlagen elektroniskt hos sig själv.
I Bokföringsnämndens vägledning Bokföring (BFNAR 2013:2)
anges i punkt 7.5 när räkenskapsinformation som företaget självt
sammanställer ska anses sammanställd. I kommentaren anges
bland annat följande:
”Ett företag som både upprättar och presenterar kundfakturor elektroniskt ska spara fakturorna i elektronisk form. Om företaget upprättar kundfakturorna
elektroniskt men presenterar dem
i pappersform i sin bokföring, ska
fakturorna sparas i pappersform.
Det är företagets val av presentationsform i bokföringen som avgör hur fakturan ska sparas och
inte i vilken form kunden får den.”
Lägsta avskrivningar i K1
Arkiveringsform för
kundfakturor
? Om ett företag mejlar sina
kundfakturor till sina kunder
räcker det då att de arkiverar filerna på fakturorna eller måste
företaget ändå skiva ut fakturorna och arkivera dem i pappersformat? Kan företaget i så
fall arkivera alla kundfakturor
elektroniskt även om vissa fakturor går via post, eller måsta företaget arkivera de som skickats
per post i pappersformat?
? När det gäller avskrivningar i
K1 är maximala avskrivningar
i redovisningen lika med vad
företaget kan skriva av skattemässigt. Vad är det minsta man
får skriva av per år?
! Enligt punkt 6.38 i K1 ska inven-
tarierna värderas kollektivt till det
värde de har vid beskattningen.
Det finns inget krav att göra skattemässiga avskrivningar. Väljer
företaget det blir det inte någon
avskrivning enligt K1.
U T L O G G A D KORSORD
FRIHETS-
HÄSTHJÄLTEN
SVANS SIMÓN
SURMJÖLK
KAN DILL OCH
SILL VARA TILL
BÖR
RAPPA
PÅ
MAST
UPPGAV
ANRÄTTA
HOMEROSEPOS
SOM UTE KÖRTEL
SOM VAR
PÅ
INNE
KARL
TAPPADE
KJOLEN
I TV
PÅ BENEN
I LÄKEMEDELSASK
LUFTVÄRN
HÄST
GUILLOUGRABB
SPA
ÄR DEN SOM
ÄR LITE ANNORLUNDA I NORR
KRONOBERGS
LÄN
HÄR
LIFTAS
DET VINTERTID
BLIR
HADE
HYLLA AV 80-TALSVIPPA AXLARNA
HÖRS PÅ
NYA ZEELAND
ÖVER
HUVUD MOLTAS
TAGET
TUPPAR
SIG HÖGLJUTT
LABIALT
MÖTE
TOK
PLATS
FÖR
SYSTRAR
DOSERNA
ELDSTÄDER
VIFTAS
DET
MED I
TÅG
VÄNDER
VISS
MAL
SAMLAR
PÄRMBÄRARE
FADÄSEN
YTMÅTT
BURFÅGLAR
ADELSVÄLDE
MJUKISBILL?
SÅN DAG
ÄR BLÖT
BUTIKSDJUR
PLÅNBOKSFALL
PRODUCERAS
BOCKSTAD
STÖRST,
BÄST &
VACKRAST?
KLYFTIGT
SPRÅK?
BRUTAL
KRAVALLVAPNEN
SORTERNA
DET ATT
INGA
GUDAR
HAVA
KNÄCKS
ÄVEN
MENTALT
DE SOM
STYR
AFFÄR
KÄRNOR
FISK MED
NACL
KRAFTUTTRYCK
BLIR
HETT
SOM
BRIKETT
SLÄNGD
SÅGS
MED
ISOLDE
SKÄRET
BOKDEL
LOFOTEN
INMITT I
PRÄNT- MÖRDEG
BAND
AT
LJUSSTOFF
BASKERGÄNG
UNDER
TAK
ERBIUM
JA,
KARTA
HITTAR
VI I DEN
KLEMAR
BORT
LEMURKRYSS
Konstruktör: Lena Holmlund ©
Skicka in ditt tävlingsbidrag och var med i utlottningen av fina priser. 1:a pris är en SRF-datorväska. 2:a pris ett laptop-fordral och 3:e pris
är profilprylar ur SRFs sortiment. Konsultens redaktionsgrupp drar vinnarna bland de rätta lösningarna som skickats in. Pristagarna meddelas
under vecka 34. Vinnarna och facit på korsordet kommer att publiceras på www.tidningenkonsulten.se. Mejla in rätt lösning, det vill säga ordet/
orden som bildas i korsordets färgade rutor, till konsulten@srfkonsult.se senast den 16 augusti. Glöm inte att ange ditt namn och e-postadress!
Nr
Nr33 2015
2015 tidningenkonsulten.se
tidningenkonsulten.se
57
NYA AUKTORISERADE MEDLEMMAR
AUKTORISERADE REDOVISNINGSKONSULTER
ASKIM
Nicklas Ullman
AcTricia Skatt & Redovisning AB
BORGHOLM
Susanne Hempel
S & S Redovisning AB
LINKÖPING
Marie Krölle
LRF Konsult AB
Åsa Kempe
BRP Systems AB
LJUNGBY
FLEN
Lena Sandahl
Konceptor AB
GÖTEBORG
Jan-Christer Berggren
Adbus Affärspartner AB
Annica Rundqvist
Rådek Redovisning & Revision AB
Alexandra Franzén
PwC
Carl Edvardsson
LRF Konsult AB
Ingrid Olofsson
iRevision AB
Madeleine Wolgast Stenberg
N Stenbergs Redovisningsbyrå AB
Marita Allgöwer
Gothia Redovisning AB
HALMSTAD
Caroline Säfström
LRF Konsult AB
KINNA
Lina Hagman
Markekonomerna i Kinna AB
LUND
MALMÖ
Jessica Tidebrink
PwC
Åsa Mile
PwC
MJÖLBY
Christina Cambrant Månsson
Cambrant Hälsa Ekonomi och
Redovisning
NORRKÖPING
Carin Carlson
Ekonomibyrån Axet HB
Christina Nörby
PwC Norrköping
SALA
Agneta Swärd
Ordna Administration
SALA fortsättning
Lars-Åke Nordsten
LRF Konsult AB
SIMRISHAMN
Lisa Edlund
BG Aktiv Ekonomi KB
STOCKHOLM
Carina Dahlin
Ekonomi Klara Papper AB
Hanna Rubensson
HannaR AB
Helena Erixon
Centera Outsourcing AB
Katarina Tarras Wahlberg
AB Södermalms
Redovisningsbyrå
Kicki Mikhail
Almendal & Partner AB
Kristina Wigren
EkonomiPorten AB
Lillevi Rosengren
Bokföringsbyrån Nya
Ekonomlinjen
Markus Wetterberg
Centera Outsourcing AB
Tobias Johansson
Accountor Sverige AB
STOCKHOLM fortsättning
Ulf Bengtsson
Fisherstreet
SUNNE
Anders Näsman
LRF Konsult AB
UPPLANDS VÄSBY
Mats Carlsson
Vilunda Ekonomi AB
Åsa Carlsson
Vilunda Ekonomi AB
UPPSALA
Robert Ånstrand
Ånstrands Redovisningsbyrå AB
VÄSTERVIK
Tatiana Paulsson
Garpek HB
VÄSTERÅS
Fredrik Jireteg
Dragonheart Redovisning AB
ÅMÅL
Therese Larsson
LRF Konsult AB
ÖREBRO
Lina Alexis
Admit Ekonomi AB
AUKTORISERADE LÖNEKONSULTER
BOLLEBYGD
Maria Magnefors
Ekonomiansvarig AB
BROMMA
NÄSSJÖ
Tina Claesson
NorthgateArinso HR
Inger Julsgård
Inger Julsgård
FALUN
SANDVIKEN
Marita Wretskog
Visma Services AB
Lena Brisfjord
Celebra Reco AB
GÖTEBORG
SKÖVDE
Teresa Vesanen
CGI Sweden
Veronica Reuter
SB Bokslut AB
HAMMARSTRAND
Maria Nyberg
Maria Nyberg
HELSINGBORG
Elisabeth Wessman
Elisabeth Wessman
JÄRFÄLLA
Rebecca Hagström
Elfa Distrelec AB
KALMAR
Susanne Hobring
Deloitte AB
KISTA
Camilla Ewerlöf
CGI Sweden
LINKÖPING
Evelina Björkeby
Grant Thornton Sweden AB
LJUNGBY
Lisbeth Carlsson
KONTEK Lön AB
Ulrika Dahlqvist
KONTEK Lön AB
58
LULEÅ
Catarina Forsman
Grant Thonton Sweden AB
Agneta Strandh
PwC
Kristian Christensen
PwC
STENUNGSSUND
Malin Skretting
Malin Skrettling
STOCKHOLM
Agneta Esp
Anna Andersen
Teaterbaren
Anna Hammarkvist
Amesto Accounthouse AB
Annelie Jacobsson
Sveriges Ingenjörer
Ann-Katrin Örnberg
Birgitta Willhans
Visma Agda AB
Carina Bäckström
PwC
Ellen Thun
Prime Service
Heléne Campatelli
Nya Kreativgruppen Sverige AB
STOCKHOLM fortsättning
SUNDSVALL
Jenni Trennestam
Nordic Choice Shared Services AB
Jessica Örnberg
Accountor Personalitet AB
Karin Björklund
Ekonomi Klara Papper AB
Karin Petersson
Sveriges Television AB
Lena Gustavsson
Visma Agda AB
Madeleine Agartz
Agartz & Serneholt Redovisning AB
Madelene Waldenström
BDO Mälardalen AB
Magdalena Smedberg
Grant Thornton Sweden AB
Malou Serneholt Horngren
Agartz & Serneholt Redovisning AB
Ulrika Thunman
Nordic Choice Shared Services AB
Marielle Blomqvist Nordlund
PwC
Mattias Thuresson
Visma Agda AB
SUNDBYBERG
Gunilla Hagelin
Ricknes Redovisning AB
Kristina Eriksson
Kristina Eriksson
SÖDERTÄLJE
Maria Lundberg Ohlson
Maria Lundberg Ohlsson
UPPSALA
Josefin Selsborg
Folkesson Ekonomiservice AB
VÄSTERÅS
Lena Ahnström
OKQ8 Shared Service AB
VÄXJÖ
Anna Fri
Visma SPCS AB
ÄLVSJÖ
Anna Maria Simoncini
Rexel Sverige AB
Linda Bienkowski
Rexel Sverige AB
ÖREBRO
Nästa nummer av Konsulten utkommer vecka 38.
Tala om vad du tycker, tipsa oss om intressanta artiklar eller annat
innehåll på e-post konsulten@srfkonsult.se.
Läs också webbtidningen www.tidningenkonsulten.se!
Där hittar du de senaste branschnyheterna och där kan du också
länka till artiklar från din egen webbplats.
SKATTEDAGEN 2016 • MOMSDAGEN 2016• REDOVISNINGSDAGEN 2016
Välkommen på nyhetsdagar
– nu med fler föreläsare
och större djup
I år hårdsatsar vi på våra nyhetsdagar om skatt, moms
och redovisning. Det blir heldagar för att vi ska kunna gå
in djupare på de viktigaste nyheterna och diskutera vilka
konsekvenser de får för företagen. Dessutom toppar vi
med fler kompetenta föreläsare vid varje
tillfälle. Läs mer och gör din anmälan på
telefon eller via länken nedan.
Boka i tid för garanterad plats.
Välkommen på våra nyhetsdagar 2016!
NYHETSDA
GAR
För mer information och anmälan:
www.blinfo.se/nyhetsdagarna eller
ring 0650-54 14 00!
Boka och lä
s mer om
nyhetsdaga
rna!
Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo
Prova
Fritt i 90 dagar
på automile.se
Smartare elektronisk körjournal
Hjälp era kunder från överraskningar med smartare elektronisk körjournal. Med Automile för företag
slipper du och dina kunder överraskningar vid en eventuell skatterevision med en körjournal som
uppfyller alla Skatteverkets krav. Du sparar tid och det finns appar för både iPhone, Android,
Windows Phone och webbläsaren. Automiles smarta uppfinning installeras på 15 sekunder utan
verktyg eller sladdar. Den använder alla mobiloperatörer utan krav på extra SIM-kort eller
abonnemang. Enheten ingår utan extra kostnad och fungerar i alla fordon tillverkade efter 2001.
Du och dina kunder kan prova fritt i 90 dagar på www.automile.se
Frågor? Skriv till team@automile.se eller ring oss på 010-209 98 80.

ORDNING OCH REDA

Transcription

Similar documents

.. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8

Skaraborgsnytt nr 2 2014 - Synskadades Riksförbund

annorlunda tänk nytt

REKO Vasa/Leverantör- och produktsortimentlista

Ögonblicket - Synskadades Riksförbund

Personligt brev – förklaringar och tips