annorlunda tänk nytt

Transcription

Branschtidningen inom redovisning och lön
Nr 6 2014 Pris 56 kr
TÄNK NYTT
ANNORLUNDA
Men hur gör man? Hos Karlén &
Stavegren Ekonomikonsult tror man
sig ha hittat receptet.
VANLIGASTE LÖNEFÖRMÅNEN SID 6
NU SKA K-REGELVERKEN TILLÄMPAS SID 30
REDOVISNINGSKONSULTER ÄR DE BÄSTA
BROTTSFÖREBYGGARNA SID 32
RÅDgivarRÅD: Analysera
konkurrenterna
SID 14
Önskemål om förbättringar
till Skatteverket
SID 22
Nu finns Konsulten också som
nyhetstidning på webben!
www.tidningenkonsulten.se
UC vill se fler Bokslutsrapporter
SID 7
BL Administration
BL Skatt
BL Bokslut
BL Klient
BL Info
eBibliotek
Mallar & dokument
Hyr en helhetslösning
– program, nyheter, e-böcker, mm
Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisningsbyrån hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror,
byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisningsinformation, dokumentmallar och
personlig frågeservice.
Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att
ni får tillgång till ständigt uppdaterad programvara, support samt aktuell skatte- och redovisningsinformation. Allt från samma pålitliga leverantör.
Många kunder har undrat om det finns någon hake med
upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst?
Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara
en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både
du som kund och vi på.
Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om
vår hyreslösning.
Ulf Bokelund Svensson
vd Björn Lundén Information
Scanna koden med din Smartphone
så får du mer information om vår
helhetslösning.
Detta ingår när du hyr
en helhetslösning:
 Ekonomisystemet
BL Administration
 Skatte- och deklarationsprogrammet BL Skatt
(WinSkatt)
 BL Bokslut – för bokslut
och årsredovisning
 Byråstöd/klienthantering
med Reko-stöd
 e-bokpaket med
26 e-böcker
 Nyhetstjänst med
personlig frågeservice
 Dokumentmallar med
juridiska hjälptexter
Antal användare/anställda:
1–2
799 kr/mån/pers
3–6
599 kr/mån/pers
7–14
499 kr/mån/pers
Fler än 15, begär offert!
Moms tillkommer på alla priser.
Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se
Nr 6 2014 INNEHÅLL
Nu har tiden sprungit iväg igen, utan att man riktigt hängt med. När du får det
här årets sista Konsulten i din hand är det snart jul. För de flesta väntar några
dagars lyxig ledighet, en tillfällig paus från deklarationer och Bokslutsrapporter.
Känner du att du vill utvecklas mer i din roll som redovisningskonsult men
inte riktigt vet hur? I det här numret har vi flera artiklar som ger dig tips och
som kan inspirera dig till att ta ytterligare kliv mot fler kvalificerade tjänster.
Kanske kan en ledarskapsutbildning vara något för dig? Eller varför inte låta
ISO-certifiera din byrå? Du kan också göra som nätverket i Eskilstuna, samla
dina kollegor på orten för regelbundna träffar och lära av varandra. Det kan
vara guld värt!
5 LEDAREN Samarbeten
6 Vanligaste löneförmånen!
7 NYTT & AKTUELLT
11 Ny hemsideslösning och digitalt nyhetsbrev via SRF
12 Framtidsspaning i fokus vid årets Match Making Board
13 På gång inom SRF Lön
Vi vill också förtydliga att vi i det här numret pratar om föreslagna skatteändringar eftersom regeringens budgetförslag i skrivande stund inte har
klubbats i riksdagen.
14 RÅDGIVARRÅD Analysera konkurrenterna
Vi på redaktionen vill så klart passa på att önska dig en riktigt härlig jul och
en bra avslutning på året. Vi hörs igen i februari när nästa års första Konsulten
landar i brevlådan!
16 SRF FöretagsEko Det här sysslar våra Auktoriserade Redovisningskonsulter med på dagarna
15 REKO AVSNITT 5 Utförande
19 BYRÅPORTRÄTT – Jag vill inspirera till att tänka nytt och annorlunda
22 Önskemål om förbättringar till Skatteverket
24 Något om originalhandlingar vid bokföring
26 ISO – för de som vill utvecklas
28 PROFILEN Våra finska vänner tar marknadsandelar
30 Nu ska K-regelverken tillämpas
39
31 AKTUELLT FRÅN FORA Nu utbetalas pengarna för
AGS-premierna
32 Redovisningskonsulter är de bästa brottsförebyggarna
34 Ersättningsfond får inte utnyttjas vid gåva
35 PÅ GÅNG MED SRF UTBILDNING
36 SRFs Nyhetsdag behåller greppet
26
36
Branschtidningen inom redovisning och lön
Nr 6 2014 Pris 56 kr
TÄNK NYTT
ANNORLUNDA
Men hur gör man? Hos Karlén &
Stavegren Ekonomikonsult tror man
sig ha hittat receptet.
VANLIGASTE LÖNEFÖRMÅNEN SID 6
NU SKA K-REGELVERKEN TILLÄMPAS SID 30
REDOVISNINGSKONSULTER ÄR DE BÄSTA
BROTTSFÖREBYGGARNA SID 32
RÅDgivarRÅD: Analysera
konkurrenterna
SID 14
Önskemål om förbättringar
till Skatteverket
SID 22
Nu finns Konsulten också som
nyhetstidning på webben!
www.tidningenkonsulten.se
SID 7
Våra finska
vänner tar
marknadsandelar.
sid 28
Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, e-post: fredrik.lantz@srfkonsult.se
Redaktionschef: Petra Lagnehag Zars, e-post: petra.lagnehag-zars@srfkonsult.se
Redaktionsgrupp: Petra Lagnehag Zars, redaktionschef • Tina Sjöström, journalist
och redaktör • Zennie Sjölund, branschansvarig lön • Mikael Carlson, branschansvarig
redovisning • Lena Iredahl, redaktionssekreterare • Karolina Gunnarsson, grafisk form
Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00
Layout: SRF Servicebyrå AB, Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson
Tryck: TMG Tabergs, ISSN 1652-988X
Prenumerations- och medlemsärenden: Tel: 010-483 80 00, e-post: konsulten@srfkonsult.se
Annonser: Olle Larsson, Tel: 010-483 80 00, e-post: olle.larsson@srfkonsult.se
Omslagsfoto: Mats Åsman Webbplats: www.tidningenkonsulten.se
Redovisningskonsulten utkommer med 6 nummer per år. Eftertryck av Redovisningskonsulten medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen. Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs.
38 Mer rådgivning – men hur?
39 NÄTVERKANDE Den inre kretsen
41
42 Dålig arbetsmiljö bidrar till lägre pensionsålder och högre sjukfrånvaro
43 FRÅGOR OCH SVAR Experterna svarar på dina frågor
49 JURISTEN HAR ORDET Dold samäganderätt
50 Nya auktoriserade medlemmar
Aktuella kursstarter
– För hela vårt kursutbud se srfutbildning.se
Redovisning
Ort
Kursdatum
Skatt
Ort
Kursdatum
Bokföringens grunder
Göteborg
23/2 2015
Dags att deklarera
Malmö
3/3 2015
Bokföringens grunder
Solna
20/4 2015
Dags att deklarera
Göteborg
4/3 2015
Redovisning I – löpande redovisning
Solna
23/3 2015
Dags att deklarera
Stockholm
10/3 2015
Redovisning I – löpande redovisning
Malmö
20/4 2015
Deklaration I
Stockholm
14-16/1 2015
Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete
Solna
26/1 2015
Malmö
23/2 2015
Deklaration I
Göteborg
17-19/2 2015
Göteborg
23/3 2015
Deklaration I
Stockholm
17-19/3 2015
Solna
20/4 2015
Deklaration II
Göteborg
2-4/2 2015
Redovisning II fördjupning, med skatter
Malmö
17/2 2015
Deklaration II
Stockholm
25-27/3 2015
Redovisning II fördjupning, med skatter
Stockholm
14/4 2015
Jord- och skogsbruksbeskattning – fortsättning
Stockholm
24-25/3 2015
Redovisning III – Bokslutsfrågor enligt K2 o K3
Göteborg
19-21/1 2015
Jord- och skogsbruksbeskattning – grundkurs
Stockholm
3-4/3 2015
Redovisning III – Bokslutsfrågor enligt K2 o K3
Stockholm
16-18/2 2015
Momsen – Nyhetsdag
Stockholm
3/3 2015
Fastigheter – Komponentavskrivning
Stockholm
5/3 2015
Nyhetsdag i Beskattning
Flertal orter
2015
K2 – Mitt första K2 bokslut
Stockholm
27/1 2015
Skatteplanering i ägarledda företag
Stockholm
22-23/1 2015
Malmö
3/2 2015
Umeå
5/2 2015
K2 – Upprätta årsredovisning enligt K2 reglerna
Skellefteå
23/1 2015
Ekonomistyrning
Ort
Kursstart
K2 – Upprätta årsredovisning enligt K2 reglerna
Stockholm
9/2 2015
Ekonomistyrning i AB
Stockholm
16-17/3 2015
Stockholm
3/2 2015
K3 – Upprätta årsredovisning enligt K3
Stockholm
29/1 2015
Reko
Ort
Kursstart
Skellefteå
18/2 2015
K3 – Upprätta årsredovisning enligt K3
Göteborg
6/2 2015
Reko – fördjupning
SRFs Nyhetsdag
Flertal orter
2015
Stockholm
26/3 2015
SRFs Redovisningsdagar
Stockholm
12-13/2 2015
Malmö
28/4 2015
Göteborg
29/4 2015
Special
Ort
Kursdatum
Affärsrådgivning för redovisningskonsulter
Stockholm
26/3 2015
Affärsrådgivning för redovisningskonsulter
Göteborg
19/1 2015
Excel – grundkurs för ekonomer
Stockholm
12/3 2015
Intäktsredovisning enligt K2/K3-reglerna
Göteborg
13/1 2015
Intäktsredovisning enligt K2/K3-reglerna
Stockholm
26/1 2015
Lön
Ort
Kursdatum
Arbetsrätt – praktisk fördjupning
Stockholm
23/2 2015
Lön I – praktisk nybörjarkurs i lönehantering
Stockholm
16/2 2015
Lön II – praktisk fortsättningskurs i lönehantering
Stockholm
30/3 2015
Lön III – praktisk fördjupningskurs ledigheter
Stockholm
27/4 2015
Auktorisation
Ort
Kursstart
Ekonomistyrning Steg 2
Stockholm
26/1 2015
srfutbildning.se
Förbundsdirektör, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
Samarbeten
Under början av november genomfördes styrelsens årliga strategikonferens som i år startade
gemensamt med våra nordiska länder, Norge och
Finland, i NAF, Nordic Accountant Federation.
Under den nordiska konferensen MMB, Match
Making Board, ges möjlighet att diskutera och
göra framtidsspaningar för att konstatera olika
trender på våra marknader och bland våra medlemskårer. Årets MMB-konferens avslutades
med en extern föredragshållare som betraktade
vår bransch utifrån och gjorde flertalet relevanta
jämförelser med andra branscher. Många intressanta ”sanningar” belystes och vi blev ånyo varse
om de möjligheter vi har.
Som redovisningskonsulter kan vi tydligt följa
våra kunders utveckling och behov i realtid för
att sedan använda det i vårt kundmöte. Jag har
skrivit om det tidigare men under MMB fick vi
det än en gång tydligt bekräftat med beskrivningar och infallsvinklar från en extern aktör.
Vi varnades för att i framtiden bli utsatta för en
branschglidning, då det finns starka intressenter
som gärna vill sitta i vår sits. Så nära kunden,
både vad gäller i tid och innehåll. Den positionen är eftertraktad och om vi inte följer med i
teknikutvecklingen är risken stor att vi förlorar
vår särställning. Tillsammans ska vi därför se
till att detta inte händer. Vid våra diskussioner
om lönebranschen konstaterar samtliga länder i
NAF ett ökat behov av kompetenta yrkesutövare.
Där behövs auktorisationen för att säkerställa
kvalitet och lyfta fram kompetensen i en bransch
med mycket goda framtidsutsikter i både Norge,
Sverige och Finland. Vi är på rätt väg.
Vi har också fått nya siffror från Skatteverket
där vi kan utläsa hur många av våra Auktoriserade Redovisningskonsulter som via Uppdragsanmälan har anmält sig och sina kunder till
samverkan. Vi ser en stadig ökning men denna
utveckling skulle behöva gå betydligt snabbare.
Samverkan med Skatteverket är en konkret
möjlighet att använda och tydliggöra det kvalitetsarbete som genomsyrar auktorisationen.
Samverkan kommer genom auktorisationen
både oss själva och våra kunder till godo genom
att Skatteverket får kunskap om vilka uppgifter som Auktoriserade Redovisningskonsulter
levererar in. Genom den kunskapen kan Skatteverket koncentrera sina granskningsaktiviteter
på inlämningsuppgifter med högre risk för fel.
Allt är relativt. Ett år går väldigt fort och jag
tycker det var alldeles nyligen jag skrev en ledare
som avslutade året 2013. Men, ur ett annat
perspektiv så kan det kännas som att tiden stått
still. Jag gick med i SRF 1993 och jag minns
tydligt mitt första kretsmöte. Där berättade
mina kollegor, som drivit byrå under många år,
att vi snart skulle sluta bokföra och bara arbeta
med rådgivning. Bokföring skulle automatiseras
och kanske skötas direkt av kunden. Det är
tjugo år sedan. Här har utvecklingen inte gått
så snabbt. Det är först nu under de senaste åren
som vi kan se att automationen börjat sitt intåg!
En annan trend i och med digitaliseringen är
att det dyker upp nya möjligheter som vi ser att
många av de nya branschaktörerna anammar.
Den nya generationen företagare har andra
förväntningar på oss, ifrågasätter och ställer
krav. Den utvecklingen gör branschens framtid
mycket spännande och jag ser med stor nyfikenhet fram emot 2015.
Men innan vi nu med spänning tar oss an
kommande utmaningar så hoppas jag att du
får en välbehövlig ledighet kring jul och nyår.
Tillsammans med personalen på SRF önskar
jag dig en fridfull jul och ett gott nytt 2015!
Alexandra Wallerius.
Produktchef Norstedts Skatteinformation
SKATTENYHETER
DU INTE FÅR MISSA.
Norstedts Skatteinformation
www.nj.se
Norstedts Skatteinformation bevakar lagstiftning,
regelverk och praxis – med analyser, kommentarer,
råd och tips från våra egna skatteexperter.
Allt du behöver för att veta.
Redovisningskonsulten nr 6 2014
5
Vanligaste löneförmånen!
De allra flesta har koll på när lönen når bankkontot. Dessutom är det få saker som kan skapa
sådan badwill som att lönen inte kommer in i tid.
Lönekontoret kontaktas direkt! Vad har hänt!?
En annan liknande höjdpunkt på löneavdelningarna är när kontrolluppgifterna når löntagaren.
Vad som däremot inte alls uppmärksammas
på samma sätt är tjänstepensionsavsättningen.
Den stora del som arbetsgivaren bidrar med till
den framtida försörjningen som en del av den
totala pensionen – den allmänna pensionen
(inkomst- och premiepension), tjänstepensionen
och det eventuella privata sparandet. Hur ser det
ut kring detta?
Allmänna pensionen
Varje år avsätts 18,5 procent av PGI (pensionsgrundande lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp)
till den allmänna pensionen. Den största delen,
16 procent, går till inkomstpensionen. Resterande mindre del, 2,5 procent, går till premiepensionen. Garantipension får den som haft låg
eller ingen inkomst.
PGI rapporteras till Skatteverket via kontrolluppgifterna, så varje lönehändelse under året
ger en effekt in i framtiden, för den allmänna
pensionen.
Tjänstepensionen
Idag utgör tjänstepensionen drygt 20 procent av
den genomsnittliga pensionen för en nybliven
pensionär. Tjänstepensionernas betydelse ökar.
Pensionslösningar diskuteras vid anställnings-
6
intervjuer, premie eller förmån, hur den ska
utformas. Avtal sluts, och sedan var det avklarat.
Eller inte? Sverige har 650 kollektivavtal. Både
de arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal
och de som inte har kollektivavtal kan teckna
avtalsenliga försäkringar. Dessa reglerar hur
lönen ska beräknas och vad som ligger till grund
för underlaget till pensionsförvaltaren. Att underlagen är korrekta kräver rätt kompetens. Det
gör stor skillnad om bonus inte fördelas korrekt
etcetera. Det kan bli mycket pengar på sikt. En
35-åring som det rapporteras in 420 000 kr/år
för, uppskattas ha 2,1 mkr mer i ITP-kapital
vid 65-års ålder än den som har 300 000 kr/år.
Därför är tjänstepensionen så viktig och därför
behövs det också riktiga experter på lön. Var åttonde pensionär, 13 procent, saknar tjänstepension och får klara sig på den allmänna pensionen.
räkningen som motsvarar nuvärdet av intjänad
pensionsrätt, alternativt att pensionskapitalet
placeras i en stiftelse.
Tjänstepension är värd att uppmärksammas,
som den förmån som arbetsgivare kan ge sina
anställda och som ger stor effekt på lång sikt.
Och det gäller att den hanteras korrekt från
anställningstillfället hela vägen fram till avslutad
anställning.
TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF
Privat sparande
Många anställda har garderat sin framtida försörjning med privat sparande. I höstens budgetproposition ligger förslag som leder till att avdraget
för sparande i privata pensionsförsäkringar sänks
och planeras att slopas helt från och med 2016.
Råden blir att se över alternativ. Ett av alternativen som kan komma att öka i omfattning är
löneväxling, ett annat kan vara att avstå personaloptioner för avsättning till tjänstepension.
Alternativ lösning
Företag kan även hantera pension i egen regi
genom att göra löpande avsättningar i balans-
Nytt & Aktuellt
BFNs tolkningar hjälper företag med fastigheter
att komma in i K2
Bokföringsnämnden (BFN) har fått brevfrågor
avseende redovisning av byggnader i K2. BFN
har valt att svara på dessa brev och offentliggöra svaren. Svaren innehåller tolkningar av
En Bokslutsrapport kan bara upprättas av en
Auktoriserad Redovisningskonsult och informerar om att ett företags redovisning och bokslut upprättats i enlighet med de riktlinjer och
principer som uppställs i Reko, Svensk standard
för redovisningstjänster. Därför är det lite smått
märkligt att så få Auktoriserade Redovisningskonsulter väljer att upprätta detta kvalitetskvitto.
På UC skulle man önska att betydligt fler använder sig av möjligheten att skriva Bokslutsrapport.
– Det är fortfarande alltför få Bokslutsrapporter
som skickas in, säger UCs marknadschef Roland
Sigbladh. Vår senaste undersökning visar att nästan hälften av de äldre företagen valt bort revision
och att 80 procent av alla nystartade företag drivs
utan revision. Bokslutsrapporten blir därför ett
kvalitetskvitto för företagets redovisning.
Sedan reformen om frivillig revisionsplikt
trädde i kraft 2010 så har kvaliteten på inlämnade
bokslut försämrats. Det gäller främst de bolag
som valt bort revision och som inte heller tar
kvalificerad hjälp av en Auktoriserad Redovisningskonsult. Antalet ofullständiga bokslut där
viktig information saknas har ökat och innebär
att det blivit svårare för kreditgivare att bedöma
företagets återbetalningsförmåga.
– Vi på UC vill ju presentera en så rättvis bild
som möjligt så att alla ska kunna göra säkra affärsbeslut, fortsätter Roland Sigbladh. Jag är helt
övertygad om att ju fler företag som använder en
Auktoriserad Redovisningskonsult som upprättar
Bokslutsrapport, desto fler företag får löpande
ordning på sin ekonomi. En ordning som Bokslutsrapporten kommer att signalera.
vissa regler i K2. Trots att BFN inte gör något
förtydligande i själva normeringen måste svaren
läsas som om de tillhörde normeringen. Läs
mer på www.tidningenkonsulten.se.
Köpstarka hushåll ger rekord i årets julhandel
Förutsättningar finns för en god jul för svenska konsumenter och för svensk detaljhandel.
Hushållen är både köpstarka och optimistiska. Osäkerheten kring kommande politiska
beslut kan göra hushållen avvaktande och den så kallade arbetstagarjulen innebär att
konsumtionen riskerar försvinna utomlands.
HUI Researchs prognos är att vi kommer att
få se ett rekord, tillväxten i december månad
förväntas bli 2,5 procent.
Detaljhandeln har hittills i år utvecklats
relativt väl. Första halvåret var tillväxten något
starkare än de senaste månaderna, vilket till stor
del beror på starkare jämförelsetal under hösten.
Det finns dock goda förutsättningar för en bra
avslutning på året. Hushållen är köpstarka i och
med den låga räntan, en låg inflation och en
stark löneutveckling. Konsumentförtroendet,
det vill säga hushållens inställning till sin egen
och Sveriges ekonomi, har pendlat runt det
historiska genomsnittet en längre tid, vilket även
det bådar gott inför julhandeln. Ett uppdämt
konsumtionsbehov av kapitalvaror har präglat
året hittills och sällanköpsvaruhandeln har visat
en starkare tillväxt än dagligvaruhandeln, en god
konjunktursignal.
Ett frågetecken kring julhandelns utveckling
är den osäkerhet som höstens valutgång och de
efterföljande budgetdiskussionerna har medfört.
Möjligen kan hushållen tveka att konsumera
på grund av ovisshet kring hur budgetbeslut
kommer att påverka dem. Den så kallade arbetstagarjulen då ett fåtal semesterdagar resulterar
i en lång julledighet skulle kunna öka resandet
och försvaga handelns tillväxt. HUI Researchs
prognos är att vi kommer att få se ett rekord.
Tillväxten i december månad förväntas bli 2,5
procent i löpande priser, vilket innebär en omsättning på 68 miljarder.
− Svenskarna fick en tidig julklapp i form av
nollränta. Beskedet lagom till årets viktigaste
försäljningsperiod ger en tydlig signal om låga
boräntor under en lång period och inverkar
positivt på konsumtionsviljan hos de redan
köpstarka hushållen. Om inte osäkerheten kring
kommande politiska beslut eller arbetstagarjulen
påverkar för mycket lär vi se ett rekord i julhandeln, säger Lena Larsson, VD HUI Research.
Elektronikhandeln årets vinnarbransch
Sällanköpsvaruhandelns tillväxt bedöms utvecklas starkare än dagligvaruhandelns. Hushållens förtroende är mer stabilt än inför fjolårets
julhandel och det finns ett uppdämt behov av
kapitalvaror. I årets julhandel väntas dagligvaruhandelns försäljning stiga med 1,5 procent
och sällanköpsvaruhandelns med 3,0 procent.
Inom elektronikhandeln är marginalerna
alltjämt hårt pressade, men flera aktörer arbetar hårt med kundupplevelsen och ökat
tjänsteinslag för att öka försäljningen. Den
nyhetsberoende branschen har i år släppt nya
modeller inom kategorierna mobiltelefoni
och spelkonsoler, vilket kan driva tillväxten i
julhandeln. Julhandeln är oerhört viktig för
elektronikhandelns försäljningsutveckling då
en stor andel av årets försäljning sker under
denna period. Med en positiv tillväxt tio månader i rad börjar elektronikhandeln återhämta
sig efter en tuff period och förutsättningarna
är goda även inför julhandeln. Prognosen för
elektronikhandeln skrivs därför till 4 procent.
Detta gör att elektronikhandeln kan bli årets
vinnare i julhandeln.
Källa: HUI Research
TEXT: TINA SJÖSTRÖM
Roland Sigbladh
7
Nytt & Aktuellt
Föreslagna skatteändringar 2015
Regeringen lägger fram en rad förslag i budgetpropositionen som innebär
ändringar i beskattningen från och med 2015.
TEXT: BERTIL BÅVALL
Jobbskatteavdraget trappas av för höga
inkomster
Jobbskatteavdraget trappas av för dem med
arbetsinkomster på över 50 000 kronor per
månad. Avtrappningstakten uppgår till tre
procent. Det innebär att den som tjänar mer än
cirka 123 300 kronor per månad inte får något
jobbskatteavdrag alls.
Skatten för pensionärer sänks
Skillnaden i beskattning mellan lön och pension tas bort. Det görs i ett första steg genom
att skillnaden i beskattning helt avskaffas för
inkomster upp till cirka 120 000 kronor per år.
Det förhöjda grundavdraget förstärks och
sänker därmed skatten även för pensionärer
med inkomster på upp till cirka 240 000 kronor per år.
Begränsad uppräkning av skiktgränsen för
2015
Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster ska begränsas
genom att den räknas upp med förändringen i
konsumentprisindex istället för – som idag –
med förändringen i konsumentprisindex plus
två procentenheter.
För beskattningsåret 2015 föreslås därför att
den nedre skiktgränsen fastställs till 421 800
kronor. Den övre skiktgränsen föreslås uppgå
till 616 100 kronor.
Avdrag för privat pensionssparande
begränsas och slopas på sikt
Avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas. Det fasta beloppet – som idag uppgår
till 12 000 kronor per år – föreslås sänkt till
1 800 kronor per år. Det föreslås gälla premier
och inbetalningar som görs under 2015. Från
och med 2016 bör avdragsrätten slopas helt.
Reglerna om pensionssparavdrag för personer
utan pensionsrätt i anställning är oförändrade.
Socialavgifterna för unga höjs
Nedsättningen av socialavgifter för personer
8
yngre än 26 år slopas. Avvecklingen av nedsättningen sker i två steg genom att nedsättningen
halveras från och med 1 januari 2015, för att
upphöra helt per den 1 januari 2016.
Det innebär att arbetsgivaravgifterna för
ersättningar som betalas ut under 2015 till
personer födda 1989 eller senare föreslås uppgå
till 23,44 procent. Egenavgifterna för 2015 för
denna grupp föreslås uppgå till 21,91 procent.
Särskild löneskatt på 5,6 procent för alla
över 65 år
Den särskilda löneskatten på förvärvsinkomster
återinförs delvis på lön och andra ersättningar
för arbete samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som – vid årets ingång
– har fyllt 65 år.
Den särskilda löneskatten föreslås uppgå till
5,6 procent. Förslaget omfattar även personer
som är födda 1937 eller tidigare.
Särskild löneskatt ska även tas ut för dem som
inte fyllt 65 år men som bedriver aktiv näringsverksamhet och som under hela året uppburit
hel allmän ålderspension (inkomst- eller til�läggspension samt garantipension).
För anställda betalas särskild löneskatt av arbetsgivaren. Löneskatten kommer tillsammans
med ålderspensionsavgiften (10,21 procent)
att uppgå till 15,81 procent, jämfört med arbetsgivaravgifter på 31,42 procent för personer
under 65 år.
Avdraget för förvaltningsutgifter slopas
Regeringen föreslår även att den nuvarande
avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas från och med 2015.
En skattereduktion för sol- och vindkraft
införs
Den som framställer förnybar el ska – enligt
regeringen – kunna få en särskild skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el från
och med 2015.
Företag som begär skattereduktion föreslås få
göra reduktionen bara om skattereduktionen
uppfyller villkoren för att anses vara stöd av
mindre betydelse enligt EU-kommissionens
regler. Begäran om skattereduktion ska göras
i inkomstdeklarationen som lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för
skattereduktion avser.
Oäkta bostadsrättsföretag De så kallade lättnadsreglerna för oäkta bostadsrättsföretag, vilka innebär att delägare i sådana
medges en lättnad i beskattningen, föreslås
inte förlängas när de löper ut vid utgången av
2015. Förslaget innebär att dessa delägare från
och med ingången av 2016 beskattas med 25
procent för utdelning och kapitalvinst.
RUT-avdraget begränsas
Regeln om skattereduktion för hjälp med läxor
slopas. Skattereduktion för barnpassning ska i
fortsättningen endast omfatta barnpassning som
inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp
med läxor och annat skolarbete.
Regeringen anser även att det maximala RUTavdraget bör sänkas till 25 000 kronor per person
från och med 2016 för de som är under 65 år.
Möjligheten att få RUT-avdrag för till exempel kockar, bartenders och poolrengöring
inomhus slopas från och med 2016.
Skattereduktion för gåvor bör slopas
Möjligheten att få skattereduktion för gåvor
till ideell verksamhet avskaffas från och med
2016. Regeringen återkommer med lagförslag
under 2015.
Kontrollavgifter mot skattefusk bör höjas
Avgifter som Skatteverket tar ut enligt skatteförfarandelagen – bör enligt regeringen –
höjas med 25 procent. Det gäller till exempel
förseningsavgifter vid sena deklarationer och
kontrollavgifter enligt reglerna om personalliggare och kassaregister.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen
under 2015 med ett konkret lagförslag som ska
kunna träda i kraft 2016.
Förenklad faktura och gruppregistrering
Gränsen för att få utfärda en så kallad förenklad faktura föreslås höjd från 2 000 kronor till
4 000 kronor inklusive moms från och med 2015.
Regeln om att två eller flera beskattningsbara
personer kan anses som en så kallad mervärdesskattegrupp föreslås vara oförändrad.
Dyrare med öl, vin, sprit och tobak
Punktskatten på bland annat öl och vin höjs
med nio procent och på sprit med en procent.
Skatten på cigaretter, röktobak med mera höjs
med cirka sex procent. På snus är motsvarande
höjning cirka 12 procent.
Nya utredningar aviseras
Vissa frågor ska ses över och utredas vidare. Det
gäller bland annat följande:
• reglerna om kapitalvinst och utdelning för ägare
i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna
• förutsättningarna för att finansiera större infrastrukturprojekt med en särskild skatt
• förutsättningarna för att förändra beskattningsreglerna för den finansiella sektorn
• tekniken med paketeringar av främst fastigheter
i skatteplaneringssyfte
• möjligheten att undvika stämpelskatt med olika
fastighetsbildningsåtgärder
• förekomsten av skatteplanering i välfärdssektorn
• bonus/malussystem för lätta fordon. Ett sådant
system premierar miljöanpassade fordon med
låga utsläpp
Nya bolån ska amorteras ner till 50 procent
Nya bolånetagare ska amortera ner sina bolån till 50 procents belåningsgrad. Först ska
lånen amorteras med minst två procent varje år ner till 70 procents belåningsgrad. Efter
det ska minst en procent amorteras årligen ner till 50 procents belåningsgrad.
Hushållens skulder innebär risker både för Sveriges ekonomi och för enskilda hushåll. Samtidigt
visar FI:s årliga bolåneundersökningar att hushållen har större buffertar i dag än innan bolånetaket
infördes 2010. Nästan alla nya bolånetagare med
belåningsgrader över 75 procent amorterar och
väldigt få hushåll tar lån över bolånetaket.
Däremot väljer nya låntagare med lägre belåningsgrader ofta att vänta med att amortera.
Det är bekymmersamt eftersom internationella
erfarenheter pekar på att hushåll med belåningsgrader över 40-50 procent är benägna att dra
ner på annan konsumtion när de ekonomiska
förutsättningarna ändras.
Det som oroar FI är därför de negativa effekterna på Sveriges ekonomi, de så kallade
makroekonomiska riskerna, som kan uppstå om
något oväntat händer hushållen eller i omvärlden. Då kan konjunkturnedgångar fördjupas
och tillväxten i ekonomin sänkas.
FI vill därför att nya bolånetagare ska amortera mer än i dag. Det ökar deras motståndskraft
mot störningar och minskar risken att Sveriges
ekonomi påverkas negativt om något oväntat
händer i Sverige eller i omvärlden.
FI:s reglering innebär att nya lån ska amorteras ner i två steg. Ett lån med en belåningsgrad
över 70 procent ska amorteras med minst två
procent av det ursprungliga lånebeloppet varje
år. Hushåll med ett lån under 70 procents belåningsgrad ska amortera minst en procent per
år till dess att belåningsgraden är 50 procent.
FI kommer nu att börja arbetet med att ta fram
de nya reglerna i detalj. Det beräknas ta några
månader. Två viktiga frågor att lösa är definitionerna av nya lån och tillfälliga undantag. Reglerna
kommer att innehålla utrymme för hushåll med
tillfälligt ansträngd ekonomi att göra uppehåll
med amorteringarna. Det kan till exempel röra sig
om situationer där någon i hushållet blir arbetslös,
sjuk eller avlider.
Nedan har FI tagit fram några exempel på hur
regleringen påverkar olika hushåll. Alla exempel
utgår från en belåningsgrad på 85 procent:
För ett hushåll med 1 miljon kronor i lån blir
den månatliga amorteringen 1 700 kronor. Det
ska ställas mot den amortering på 1 200 kronor
som samma hushåll har idag med Bankföreningens befintliga rekommendation.
Lånar hushållet 2,5 miljoner kronor ökar
amorteringen till 4 200 kronor i månaden från
dagens 2 900 kronor i månaden.
Tar hushållet ett lån på fem miljoner kronor
behöver de amortera 8 300 kronor i månaden
mot dagens 5 900 kronor i månaden.
Källa: Finansinspektionen
9
Nytt & Aktuellt
Nystartsjobb gav
300 000 kronor i lön
En VD som hade 3,6 miljoner kronor i årslön
beviljades ändå statligt stöd.
Efter att ha avtjänat ett fängelsestraff på 1,5
år för grov misshandel anställdes en personen
hösten 2012 som VD i två företag. De båda
företagen, som hade samma ägare, ansökte hos
Arbetsförmedlingen om nystartsjobb för VD:n.
Nystartsjobb kan beviljas personer som har
svårt att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis någon som nyligen suttit i fängelse.
Staten subventionerar då en del av företagets
lönekostnader för den anställde, i praktiken ett
statligt företagsstöd.
När Arbetsförmedlingen fattat beslutet tog
VD:n plats som enda styrelseledamot i de två
företagen, men när Arbetsförmedlingen fick
reda på det efter fyra månader drogs stödet in.
När stödet drogs in gick företaget till domstol
för att få fortsatt ekonomisk hjälp.
Förvaltningsrätten skriver i sin dom att de båda
företagen inte borde ha fått stöd för nystartsjobb
överhuvudtaget. Orsaken, menar domstolen, är
att den typen av stöd ska gå till personer som
står långt från arbetsmarknaden och att bevilja
det för någon i företagsledande ställning är inte
i linje med reglerna.
I sin inlaga till rätten skrev Arbetsförmedlingen
att det ”får närmast anses stötande om det visar
sig att vissa bolag utnyttjar begränsade skattemedel avsedda att motverka utslagning och utanförskap” för att driva upp en företagsledares lön.
Det finns ingen övre gräns för lönen vid nystartsjobb, men regeringen vill nu ändra reglerna.
Enligt det förslag som väntas införas nästa år får
stödet för den som anställs i nystartsjobb inte
överstiga en månadslön på 22 000 kronor.
Källa: www.unt.se
10
Allt fler äldre väljer företagande
Att starta företag blir allt mer populärt hos äldre personer. Antalet nya
näringsidkare över 65 år ökade med 21 procent första halvåret i år enligt
en undersökning som Visma Spcs gjort.
– Många både kan och vill jobba när de nått
pensionsåldern. Ökad efterfrågan på seniorernas
kompetens gör att egna företag är ett tilltalande
alternativ för ett stadigt växande antal av dem,
säger Rolf Dahlberg, VD för Visma Spcs som
står bakom kartläggningen.
Äldre personer är attraktiva på marknaden,
både när det gäller anställningar i främst mindre
företag och som inhyrda underleverantörer. Dagens seniorer är dels överlag friskare än tidigare,
dels bättre utbildade. Lägger man dessutom till
deras långa erfarenhet är det lätt att förstå att
allt fler inser att det här finns en stor kompetens
att dra nytta av.
Precis som tidigare år är det männen som
dominerar bland de äldre företagarna. Ungefär
sju av tio näringsidkare över 65 år är män. Den
enda bransch av de tio mest populära där kvinnor är i majoritet är uthyrning av bostäder och
lokaler. Den mest jämställda branchen, där det
är lika många kvinnor som män som startat
företag, är redovisningsoch revisionsbranschen.
• Butiks-, parti-, torg- och internethandel
• Bygg (snickeri, måleri, mark, el, vvs)
• Litterärt och konstnärligt skapande
• Redovisning och revision
• Fastighetstjänster och lokalvård
• Artistisk verksamhet
• Advokatbyrå- och annan juridisk verksamhet
De tio mest populära branscherna för seniorer
är:
• Uthyrning av bostäder och lokaler
• Konsultverksamhet företagsorganisation
• Teknisk konsultverksamhet
Arbetsdomstolen: Det kostar att avbryta en
tidsbegränsad anställning i förtid
En arbetsgivare hade varit något oklar kring
anställningens karaktär. Var det fråga om provanställning som kan sägas upp utan angivande
av skäl eller var det en visstidsanställning som
inte kan sägas upp i förtid utan att ens hänvisa
till att arbetstagaren gjort sig skyldig till grovt
kontraktsbrott?
Arbetsdomstolens utredning visar att det i anställningsavtalets formulering skett en samman-
blandning av bestämmelserna i Lag (1982:80)
om anställningsskydd 5-6 §§.
Arbetsdomstolen konstaterar i sin dom att det
var fråga om en visstidsanställning. Arbetsgivaren
döms att betala ekonomiskt och allmänt skadestånd till arbetstagaren med drygt 100 000 kronor
inklusive semesterersättning och därtill ersättning
till det juridiska ombudet med 44 000 kronor.
Källa: Arbetsdomstolen
Ny hemsideslösning
och digitalt nyhetsbrev via SRF
Som medlem i SRF har du inom kort möjlighet att erbjudas en egen hemsideslösning för ditt företag.
Resultatet från den intresseenkät som skickades ut under september månad visar att medlemmarna har
ett stort intresse för både hemsideslösning och digitalt nyhetsbrev ut till kunderna. För SRF innebär det
en ny värdeskapande satsning för ökad medlemsnytta.
TEXT: PETRA LAGNEHAG ZARS, MARKNADSCHEF SRF FOTO: LARS DAHLSTRÖM
som vänder sig till små och medelstora företag
och innehåller nytt och aktuellt främst inom
skatteområdet. En populär produkt som sedan
många år finns som en tryckt utgåva och många
har den redan idag till sina kunder brandad med
sitt företags egen logotyp. Nyhetsbrevlösningen
kommer även att erbjudas för dig som redan har
en bra hemsida och endast vill ha ett digitalt
nyhetsbrev till dina kunder.
Demo av medlemswebben under SRF Ekonomi & Löneforum
Resultatet från intresseenkäten visade att det
finns ett stort intresse av möjlighet till hemsideslösning via SRF och beslut har nu tagits om
att sätta upp en sådan lösning för medlemmarna. Erbjudandet kommer att innehålla både
en hemsideslösning för medlemsföretag samt
ett digitalt nyhetsbrevutskick till medlemsföretagets kunder som skapas utifrån tidningen
Företagsaktuellt. Det kommer också att finnas
möjlighet att välja en tjänst med endast digitalt
nyhetsbrev.
Hemsideslösningen, även kallad SRF Medlemswebb, är en tjänst med en egen hemsida
som till viss del bygger på SRFs webbplats srfkonsult.se och levereras som en färdig mall där
medlemsföretaget själv kan fylla på med sitt eget
unika innehåll. SRF Medlemswebb innehåller
en startsida som brandas med medlemsföretagets egen logga, ett informationsflöde som bygger på artiklar från tidningen Företagsaktuellt,
en sida med en presentation av företaget och
de tjänster företaget erbjuder samt en sida med
kontaktinformation.
På startsidan finns både SRFs Nyhetsbevakningstjänst och Kalendarium med viktiga
datum presenterat. Medlemsföretaget brandar
startsidan med egen logotyp och möjlighet att
ha eget bildmaterial finns. I hemsideslösningen
finns också tillgång till färdiga sidor som innehåller information om auktorisationen, Reko
och Bokslutsrapporten. Dessa sidor uppdateras
automatiskt vilket innebär att medlemsföretaget själv inte behöver uppdatera information på
dessa sidor om och när det sker förändringar.
Även informationsflödet från tidningen Företagsaktuellt som presenteras på webben,
uppdateras med automatik.
Möjlighet att från ditt företag skicka digitalt
nyhetsbrev till dina kunder ingår med automatik i SRF Medlemswebblösning. Nyhetsbrevet bygger på tidningen Företagsaktuellt
SRF Medlemswebb är en smart lösning för att
snabbt och enkelt skapa en snygg, informativ och
uppdaterad hemsida. Den är inte för dig som är
i behov av en speciallösning. SRF Medlemswebb
ger stor effekt med liten insats. Det är precis det
många i vår bransch behöver, eftersom kärnverksamheten kräver stort fokus. Medlemswebblösningen är framtagen tillsammans med SRFs
samarbetspartner Eurovator. Vi räknar med att
kunna rulla ut lösningen under kvartal 1 2015
om allt går som det ska. Du som är intresserad
av att starta upp eller vill veta mer om den här
lösningen kommer att ha kontakt direkt med
vår leverantör, Eurovator. Det är de som är experterna inom området och kan med van hand
hjälpa dig igenom uppstartsfasen på ett bra sätt.
Eurovator kommer efter årsskiftet att kontakta
dig som deltog i intresseundersökningen och
som redan lämnat dina kontaktuppgifter.
Är du medlem hos SRF och vill veta mer
om SRF Medlemswebb eller SRF Nyhetsbrevlösning? Kontakta gärna Eurovator via
e-post: produktion@eurovator.se eller telefon:
054-202 19 70 eller 08-650 71 00.
SRF Medlemswebb
ger stor effekt med liten
insats.
11
Framtidsspaning i fokus vid årets
Match Making Board
Under en heldag i början av november träffades ledningsrepresentanter från NAF, som består av de
nordiska länderna Sverige, Finland och Norges branschorganisationer, för ett gemensamt samverkansmöte vid årets Match Making Board, MMB, i Oslo. Syftet med träffarna i MMB är att lära av varandra
och göra en gemensam framtidsspaning.
TEXT: PETRA LAGNEHAG ZARS, MARKNADSCHEF SRF
Även detta år genomfördes ett givande möte och
vi kan konstatera att branschen i Sverige, Norge
och Finland kommer att gå samma framtid till
mötes – automationen är här! Norges styrelseordförande Johan-Thomas Hegland, inledde
årets samverkansmöte med ett inspirerande tal
om syftet med MMB och den nytta vi har av
att göra gemensam sak av redovisningsoch
lönebranschens möjligheter och utmaningar.
I Norge har man en statlig auktorisation för
redovisningskonsulter och där funderar man
starkt kring en satsning på lön. I Finland har
man certifiering inom både redovisning och lön
sedan en tid tillbaka. I Sverige har vi en lång
historia inom redovisning och en relativt ny satsning inom lön. NAF träffas löpande vid olika
typer av aktiviteter som alla är mycket givande.
Vi har mycket att lära av varandra inom både
redovisningsoch löneområdet och under årets
MMB föll mycket på plats.
Automationen är här för att stanna. Det kunde vi gemensamt konstatera gällande samtliga
deltagande länder. Som branschorganisationer
ska vi tillsammans med branschen verka för att
ta vara på de möjligheter som framtiden för med
sig. Vi behöver redan nu börja planera för att
formatera om spelplanen för de yrkesverksamma
redovisningsoch lönekonsulterna. Att automationen är här har redan börjat visa sig via olika
molntjänster som erbjuds på marknaden. Det
kommer att gå fort nu när förändringen börjat
och det gäller att göra sig redo.
Många tankar och idéer om hur vi ska möta
framtiden diskuterades under MMB-dagen.
Vi fick också lyssna till en mycket duktig föreläsare som drog exempel på exempel om hur
man strategiskt måste tänka för att lyckas nå
framgång med sin produktportfölj. Alla minns
vi Kodak som en av de främsta i kamera- och
filmbranschen. Kodak vägrade följa med i utvecklingen. De var starka på marknaden och
fortsatte envist i samma spår genom att hävda
det som för dem länge varit ”det vinnande konceptet” – råfilm. Var finns
Kodak idag? Digitaliseringen slog ut
dem på marknaden för att de vaknade
för sent. De aktörer som lyckas följer
med i utvecklingen och är ute i god tid.
Det finns många goda exempel och det
är dem vi ska lära av.
följa med i utvecklingen. Strategiarbetet har
redan påbörjats i förbundsledningen. Det är
av största vikt att vi nyttjar de möjligheter
som öppnar sig och att vi håller oss med på
banan med bra fart på vår gemensamma resa
mot framtiden. Det är lätt att fastna i det som
är verklighet här och nu. Det är dags att vi
gemensamt blickar framåt och tar reda på hur
framtiden kommer att se ut. Vart ska vi? Hur
ska vi nå dit? Hur blir vi de bästa på framtidens
marknad? Svaren på dessa frågor är nyckeln till
framgång och det ska bli mycket spännande att
följa den branschutvecklingen. Redovisningsoch lönekonsultbranschen 2020!
För SRF innebär den här utmaningen
ett långsiktigt arbete med förberedelser
för att branschen smidigt ska kunna
God Jul &
Gott Nytt År...
...önskar vi på SRF! Istället för att skicka julkort till medlemmar, samarbetspartners och
leverantörer ger vi ett bidrag till Läkare utan
gränser och deras kamp mot Ebola.
12
På gång inom SRF Lön
•systemkunskap
•problemlösningsförmåga
• förmåga att analysera och göra beräkningar
• kunskap om angränsande områden såsom
ekonomi och arbetsrätt
• pedagogiska färdigheter
• social kompetens
•kommunikationsförmåga
Maria Törngren
SRF har under hösten deltagit i många seminarier och föreläsningar, på såväl lönedagar,
utbildningsenheter som nätverksträffar. Under
Edge HRs lönedag ”Lön i fokus” deltog SRF
i en framtidsdiskussion kring de utmaningar
och möjligheter som framtidens lönespecialister
ställs inför. I en yrkesroll som genomgår en förändring så är grunden alltid att kunna räkna lön,
men det ställs även krav på kompetens kring:
Framtidens lönespecialist ska både vara generalist och specialist, lyhörd, förändringsbenägen,
serviceinriktad, nyfiken och anpassningsbar.
Efterfrågan på välutbildade lönespecialister är
stor och det tycks inte saknas utmaningar inom
området. En annan av programpunkterna var
auktorisation, där en av SRFs Auktoriserade Lönekonsulter, Maria Törngren, gjorde en mycket
god insats och beskrev sin syn på varför man ska
auktoriseras.
Ett led i att möta dessa framtida utmaningar
är att se till att det finns utbildningar inom rätt
områden. SRFs Utbildningsgrupp har jobbat
fram riktlinjer för bedömning av löneutbildningar och ett antal utbildningsleverantörer har
fått sina utbildningar validerade. Det finns ett
behov av flera utbildningar och även att få in
utbildningsleverantörer inom bredare områden.
De Auktoriserade Lönekonsulter som hittar
intressanta utbildningar uppmanas att informera såväl SRF som utbildningsleverantören
om möjlighet för validering av en utbildning.
Den 17 november träffades representanter
för DataVara, Visma SPCS, Promik, Hogia,
Kontek, Bluegarden, Caspeco och Unit4Agresso hos SRF för att diskutera framtida förvaltning och lansering av pieXML. Ett mycket
givande möte som bådar gott inför hanteringen
hos SRF och programvaruleverantörerna. Det
bestämdes gemensamt att synpunkter på nuvarande utkast mottages fram till 31 januari.
Därefter är det klart för implementering.
TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF
Frågar dina kunder efter
elektronisk fakturahantering?
Lägg 45 minuter av din tid och boka in dig på ett
kostnadsfritt webinar med Approve-it – Sveriges mest
utbredda molntjänst för elektronisk fakturahantering.
Efter det kommer du ha svaren.
På webinariet (ett seminarium via internet) får du:
• en presentation runt hur elektronisk fakturahantering
fungerar i praktiken
• exempel på vanliga prismodeller mellan byrå och klient
• demonstration av Approve-it Online
Plats: Din dator och via telefon. Boka direkt på:
www.kibi.se eller kontakta Joachim Andersson
på 076 872 88 92 eller joachim.andersson@kibi.se
Närmare 100 redovisningsbyråer har effektiviserat sin fakturahantering med
Approve-it och som SRF-medlem erhåller du särskilt medlemspris. Läs mer på www.kibi.se
SRF Original annons Konsulten mtrl dec 2014.indd 1
2014-11-14 09:43
13
R ÅD g i v ar R ÅD
ANALYSERA KONKURRENTERNA
Alla företag är olika. Det kan vara frågan om
olika branscher, storlek, lokalisering, ekonomi
med mera. Men även företag som liknar varandra på många områden har ofta valt olika
sätt att arbeta för att uppnå sina mål. Genom
att jämföra företagen med varandra kan man
då mäta vem som lyckats bäst och hur den
kunskapen kan användas i det egna företaget.
Om ditt företag har en vinst på två procent av
omsättningen och dina konkurrenter samtidigt
visar en vinst fyra procent på omsättningen
måste vi analysera vad det beror på. Varför
tjänar inte vi lika mycket som konkurrenterna?
Köper man från olika leverantörer? Köper man
olika stora volymer? Har man olika prisnivå
mot sina kunder?
Frågorna kan vara många och olika, men en
sak är gemensam – om någon annan är bättre
så vet vi att man kan uppnå mer än vi gör just
nu, och vi måste då försöka förstå hur vi kan
ändra på våra processer så att vi kan bli lika bra.
I exemplet ovan är konkurrenterna dubbelt så
lönsamma som vi. När vi tjänar 100 000 kronor
på omsättningen tjänar konkurrenterna 200 000
kronor på sin lika stora omsättning. Det är något
som måste analyseras vidare.
Det kan också leda till andra typer av frågor.
Låt säga att vi har ett företag som säljer båtar.
Man har valt att köpa färdiga båtar från en
tillverkare, samtidigt som en konkurrent har
valt att köpa halvfabrikat och tillverka en del
14
av båten själva. Båda är i samma bransch och
kan vända sig mot samma kunder, men har
valt olika metoder för att framställa sin produkt. När vi jämför dessa båda företagen får
vi följande bild:
• Vårt företag har sämre bruttomarginal än
konkurrenten.
• Vårt företag har bättre vinstmarginal än konkurrenten.
Att bruttomarginalen är sämre är lätt att
förklara – vi köper ju båten färdig och behöver
inte göra någon förädling för att sälja den.
Konkurrenten däremot köper ju en halvfärdig
båt, så inköpspriset blir ju mycket lägre i förhållande till försäljningspriset, och därför ser
bruttomarginalen olika ut. Men konkurrentens båtar är ju inte färdiga att säljas, så det är
ingen bra jämförelse. Vinstmarginalen däremot
mäter inklusive alla kostnader för personal och
maskiner, som konkurrenten använder för att
göra färdiga båtar. Nu är vi jämförbara, och
här visar vi en bättre marginal. Slutsatsen är
därför att det lönar sig bättre att köpa färdiga
båtar än att köpa halvfabrikat och göra egen
förädling. Samtidigt är vårt företag mindre
känsliga för lågkonjunktur, för vi beställer bara
hem de båtar vi behöver för att sälja, samtidigt
som konkurrenten har kostnader för personal
och maskiner även i dåliga tider när man inte
säljer så många båtar. Men det finns en annan
fördel hos konkurrenten, och det är att man
kan utforma sina produkter mera individuellt
genom att man bygger en del av båten själv. Det
borde kunna ge en mer unik produkt som är
mer kundanpassad, och därmed skulle kunna
vara dyrare och mer lönsam. Men det ser inte
ut som om konkurrenten har utnyttjad denna
möjlighet, för vår vinstmarginal är ju högre.
Denna typ av frågor och funderingar är
avgörande för ett företags lönsamhet på lång
sikt. Då är det en mycket värdefull kunskap att
jämföra den egna verksamheten med konkurrenter eller andra liknande företag, just för att
få input till att förstå om vi har lyckats med
vårt koncept eller om det kan förbättras. SRF
har tagit fram ett unikt verktyg för detta som
är gratis för medlemmar. Verktyget som heter
SRF Analys, hittar du genom att logga in på
Mina sidor på srfkonsult.se under menyn Medlemssidor/Analysverktyg. Här kan man välja ett
företag för analys, och då presenteras företagets
värden jämfört med konkurrenternas, just för
att se hur man har lyckats på olika områden. Är
vi bättre eller sämre? Sedan kan man simulera
värdena för det valda företaget för att se hur
vi skulle kunna påverka lönsamheten. Sannolikheten att du kommer att hitta intressanta
möjligheter för ditt företag är mycket stor!
Mikael Carlson
Branschansvarig Redovisning, SRF
Reko
Avsnitt 5: Utförande
Det femte avsnittet av artikelserien, utförande, är omfattande och består av många Reko. Detta
avsnitt behandlar flera områden som vi ställs inför i vårt dagliga arbete som redovisningskonsulter.
I denna artikel behandlas ett antal viktiga Reko i avsnitt 5, med fortsättning 2015!
TEXT: HELEN BÄCKQVIST, REKOANSVARIG SRF
Utförande
Avsnittet är en vägledning för hur en redovisningskonsult ska hantera arbetet med de moment som ingår i den dagliga verksamhet som
redovisningskonsulten bedriver.
Felaktigheter i redovisningen
Ibland uppstår felaktigheter i redovisningen. Det
kan vara icke avsiktliga fel, som vi kan rätta med
kompletterande underlag eller en dialog med
kunden. Det kan också handla om oegentligheter, det vill säga avsiktliga fel. Om felet misstänks
vara oegentligheter väcks även frågan om att vi
måste ompröva kunduppdraget för att komma
fram till om vi ska/kan fortsätta med uppdraget,
eller om uppdraget ska avslutas.
Det är alltid företagsledningen som har ansvaret för att förhindra och upptäcka fel och
oegentligheter i verksamheten. Ansvaret för den
Auktoriserade Redovisningskonsulten består i
att med en grundläggande förståelse för verksamheten utföra rimlighetskontroller, och vid
frågor agera genom att snarast kommunicera
frågeställningen till sin kund för att få svar.
I det löpande arbetet som Auktoriserad Redovisningskonsult sker detta genom att införa lämpliga rutiner för intern kontroll och rimlighetsanalyser för väsentliga områden av verksamheten.
vara att ge kunden en egen checklista att själv
stämma av mot innan materialet lämnas in.
Läsbehörighet, det vill säga fullmakt att titta
men inte utföra några transaktioner till bankkonton, kan också underlätta för att identifiera
de uppgifter som behövs eller saknas, samtidigt
som vi erbjuder service och kundnytta genom
att kunden inte behöver lägga egen tid på att
ta fram bankkontoutdrag och betalningsspecifikationer för varje period.
Något som är viktigt är även hur vi stämmer
av bokföringen löpande. Redan vid uppstarten
av uppdraget har vi bra möjligheter att anpassa
till exempel kontoplanen så att den blir kundspecifik. Frågan vi bör ställa oss är vad kunden
har för behov av information i det enskilda uppdraget. Tänk även på att vi ska ha kvar en egen
dokumentation av de avstämningar vi gör. Detta
kan ske genom att skanna de avstämningar som
gjorts, eller skriva ut till pdf-fil, och spara i en
kundmapp.
Uppstår det situationer där vi upptäcker
felaktigheter, eller att vi får kompletteringar till
redovisningen för tidigare perioder som vi redan
rapporterat, ska vi även inhämta kundens attest
på rättelsen/kompletteringen.
Betalningsuppdrag
Betalningsuppdrag är ett uppdrag där vi självständigt utför betalningarna från bankkontot för
kundens räkning. Betalningsuppdrag förväxlas
ibland med betalningsförslag, det vill säga då exempelvis vi lägger upp en betalfil som skickas till
kunden som slutligen godkänner betalningen.
I betalningsuppdraget är det många saker som
ska beaktas och det ska finnas en skriftlig rutin på
byrån som de anställda ska följa. Det är alltid ett
stort ansvar att ha dispositionsrätt till kundens
konton. Detta är därför ett område där det är
extra viktigt att rutiner efterlevs och att kontroller finns för uppdraget, samt att kunden alltid
attesterar underlaget för betalningen.
Ett förslag till en sådan rutin som kan anpassas
efter förutsättningarna i er redovisningsverksamhet finner ni genom att logga in på Mina sidor
på www.srfkonsult.se under menyn Dokumentmallar SRF.
Frågan vi bör ställa oss är vad kunden har för
behov av information i det enskilda uppdraget.
Löpande bokföring
Denna Reko är nog den som normalt förknippas med vad en redovisningskonsult ofta utför,
även om den faktiska verkligheten för de flesta
redovisningskonsulter består av en mängd andra
arbetsuppgifter.
För att vi ska kunna utföra uppdraget effektivt och för att uppnå hög kvalitet är det viktigt
att materialet vi får från kunden är fullständigt
från början. Det är därför en fördel att ha
som rutin att stämma av mot enkel checklista
innan arbetet startas upp, att allt material för
den aktuella periodens arbete finns med och
är komplett. En bra rutin kan vara att titta
igenom materialet tillsammans med kunden
när det lämnas in. Ett annat bra alternativ kan
Tid är pengar
Vi har heltäckande ekonomisystem för tekniska konsulter
med många speciellt anpassade funktioner.
Läs mer och prata med några av våra kunder
www.briljant.se
Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag
15
SRF FöretagsEko:
Det här sysslar våra Auktoriserade
Redovisningskonsulter med på dagarna
Resultatet från SRF FöretagsEko nummer 7 ger oss en tydlig bild av vilka moment en Auktoriserad
Redovisningskonsult, ARK, arbetar med i sina kunduppdrag. Det speglar också vilken typ av tjänster
näringslivet köper av oss idag. Hela 34 procent av SRFs Auktoriserade Redovisningskonsulter, cirka
1 200 stycken, deltog i enkäten som genomfördes under oktober månad. Det betyder att vi kan
presentera ett bra statistiskt underlag över hur branschen arbetar.
TEXT: PETRA LAGNEHAG ZARS, MARKNADSCHEF SRF
Sett utifrån vilka som deltagit, det vill säga
andelen män/kvinnor, åldersfördelning, storlek
på byrå samt på vilka orter de är verksamma,
så stämmer bilden mycket bra överens med hur
vår medlemskår ser ut när man tittar på totala
antalet medlemmar hos SRF idag. Enkäten
kommer att genomföras vart annat år och det
ska bli riktigt spännande att följa utvecklingen.
Vilket behov av hjälp har näringslivet idag och
hur ser det ut om några år när automationen
fått fullt genomslag? Svaren ger mycket värdefull
Nyhet
input som hjälper oss ringa in både näringslivets
behov och beteende samt för att förstå vad SRF
kan göra för branschen.
Följande kan vi läsa ut av resultatet:
Cirka 40 procent av våra ARK lägger mycket av
sin tid på löpande redovisning, redovisningsnära
tjänster samt avstämningar inför bokslut.
Nära 57 procent av deltagarna lägger mycket
tid på bokslutsarbete och nästan lika stor andel,
54 procent lägger mycket tid på inkomstdeklaration samt årsredovisning/årsbokslut.
35 procent av deltagarna uppger att de arbetar
mycket med redovisningsoch deklarationsnära
rådgivning och knappt en procent uppger att de
inte alls arbetar med det momentet.
Merparten av våra ARK uppger att de inte alls
eller i väldigt liten utsträckning arbetar med juridisk och finansiell rådgivning. Där säger många
Det har aldrig varit enklare att arbeta rätt
och effektivt – med hög kvalitet!
Med Hogia Point får din byrå en central plattform för kunder, uppdrag,
tjänster och aktiviteter som alla medarbetare har tillgång till.
Du ser direkt vad du är ansvarig för, vad som behöver göras och när. Hogia Point
hjälper dig prioritera och fördela ut arbetet, dokumentera och hålla koll på kunder,
uppdrag, tjänster och aktiviteter, från vilken dator eller surfplatta som helst. Drift,
säkerhet, backup och uppdateringar sköter vi!
Hogia Redovisning & Revision AB Tfn 0303-667 80 | ror@hogia.se | www.hogia.se/ror
16
Fredrik Dahlberg
att de slussar vidare sådana uppdrag till expertkompetens inom juridik. Ytterst få, 2,9 procent,
arbetar mycket med den typen av tjänster.
De flesta ARK arbetar en del av sin tid med
moment som ekonomistyrning, budget, ekonomiska analyser, företagsekonomisk rådgivning, affärsrådgivning, skatterådgivning mot
bolag och ägare.
En mindre del av ARK arbetar med stöd åt
företagsledning/styrelse, styrelseuppdrag. – Det
är väldigt roligt att så många av våra medlemmar engagerat sig i den här undersökningen,
säger Fredrik Dahlberg, förbundsdirektör hos
SRF. Informationen ger oss mycket bra input
att arbeta utifrån och som branschorganisation förväntas vi också känna till vår bransch.
Mycket av det som kommit fram i enkäten
har vi haft en god kännedom om, men den
tydliggörs genom det vi nu får bekräftat via
det resultat vi kan läsa ut.
– Mest intressant och positivt är att så pass
många arbetar med olika former av rådgivning
och jobbar proaktivt mot sina kunder, säger
Mikael Carlson som är branschansvarig redovisning, SRF. Vid varje tillfälle som ges trycker jag
på vikten av att vara proaktiv i sin konsultroll,
något som jag tror att alla som lyssnat till mig
vid en utbildning eller någon annan föreläsning nog kan skriva under på. Det är ett ämne
som ligger mig varmt om hjärtat för jag vet att
våra medlemmar kan tillföra så mycket till sina
Mikael Carlson
Mest intressant och positivt är att så pass
många arbetar med olika former av rådgivning
och jobbar proaktivt mot sina kunder.
kunder. Det är viktigt att ta initiativ och vara
proaktiv – hur ska vi annars kunna hjälpa våra
kundföretag att utveckla sina affärer?
I den framtid som både redovisningsoch
lönebranschen nu går till mötes, med en ökande
andel automation av delar i våra uppdrag, så
öppnar sig möjligheten att frigöra ännu mer tid
till att vara proaktiv och utveckla våra tjänster
till nytta för näringslivet. Genom att positionera
sig rätt i tid och med rätt erbjudande kan Auk-
toriserade Redovisnings- och Lönekonsulter
hjälpa företag att skapa kvalitet i redovisning,
löner, bokslut och inlämningsuppgifter vilket
skapar kundnytta. Det lägger även grunden till
att hjälpa företagen att nå nya lönsamhetsmål
genom värdefull rådgivning. Kunskapen har
vi, kundbehovet finns där, järnet är varmt –
det är bara att smida!
Vi vet vad tekniska konsulter behöver!
Projektanalys på detaljnivå för att följa projekten och göra
ekonomisk uppföljning är bara en av finesserna i Briljant.
www.briljant.se
17
BL
Administration
– programmet med de nöjdaste
användarna – nu även i molnet!
Till BL Administration kan du nu lägga till en molntjänst
som låter dig arbeta med dina företag från vilken dator
som helst – hemifrån, på kontoret och ute hos kund.
Molnlösningen innebär även att ni på redovisningsbyrån
och era klienter kan arbeta mot samma företag samtidigt
– ingen export eller import av filer behövs.
Jobba var
du vill
och när d
u vill!
 Åtkomst till molnföretag överallt
 Jobba flera samtidigt
 Arbeta i molnet eller lokalt
Flexibilitet för dig och dina klienter
 Koppling redovisningsbyrå – klient
 Säker datalagring
 Automatisk säkerhetskopiering
Nöjdaste användarna 4 år i rad!
Fyra år i rad har BL Administration utsetts till vinnare
i SRF:s stora undersökning ”Nöjd Kund”. Det är programanvändarna som har tyckt till i enkäten.
Programet har de nöjdaste användarna
på samtliga punkter: funktion, användarvänlighet och programsupport. Du kan
också bli en av våra nöjda kunder!
Vill du veta mer om att använda BL Administration
i molnet, kan du kontakta våra säljare – 0650-54 14 00
eller salj@blinfo.se.
1) Redovisningsbyrå – Klient
Redovisningsbyrån och byråns klient jobbar mot företagsdatabasen i realtid,
dvs inga manuella överföringar krävs. Redovisningsbyrån har sedan tidigare
BL Administration medan kunden hyr de programdelar han eller hon ska
arbeta med, t ex BL Fakturering.
2) Åtkomst till molnföretag överallt
Redovisningsbyrån kommer åt alla sina molnföretag från vilken dator som
helst som har internet och BL Administration installerat. Detta ger möjligheten att arbeta mot samma företagsdatabas på kontoret, hemma och ute
hos kund.
Läs mer
om BL A
i molnet!
www.blinfo.se
Scanna koden med din
smartphone så kan du läsa
mer om vår molnlösning.
Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo
by r åpor t r ä t t
– Jag vill inspirera till att tänka
nytt och annorlunda
Utveckla verksamheten, var proaktiv, leverera fler kvalificerade tjänster. Det är uttryck som ledare och ägare
i redovisningsbranschen ständigt blir matade med. Alla vill utveckla sina affärer och bli mer lönsamma men
hur gör man? Hos Karlén & Stavegren Ekonomikonsult tror man sig ha hittat receptet.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN
Ragna Karlén Stavegren är VD och driver redovisningsbyrån tillsammans med Claes Stavegren
och Jenny Ringh. De har varit verksamma i snart
25 år och först de senaste åren hittat ett arbetssätt som gjort att byrån växer med kvalitet, att
medarbetarna känner sig säkra i sina roller och
att de har goda möjligheter att faktiskt utveckla
kundernas affärer.
– I den här branschen är det svårt att profilera
sig, alla vill i stort sett samma sak, säger Ragna
Karlén Stavegren. Alla pratar om att vi måste
ta oss vidare men inte hur, det gjorde mig
frustrerad. Trots att vi alltid har fokuserat på
hög kvalitet i vårt arbete tyckte jag ändå att vi
stod och stampade. Vi växte inte och vi levererade inte tillräckligt av de där högkvalitativa
tjänsterna som vi ville. Vi var en av de första
byråerna som blev ISO-certifierade men trots
att vi införde bra rutiner långt före Reko kunde
vi inte ta det där sista steget.
Ledarskap nyckeln
Vändningen för Karlén & Stavegren kom för
ungefär tre år sedan.
– Det började med att jag blev engagerad i ett
större uppdrag, berättar Ragna. På det företaget
träffade jag en otroligt duktig VD som var en
mycket tydlig ledare. Jag har alltid haft tankar
om ledarskap och här träffade jag en person
20
som gjorde exakt det jag ville göra, men i ett
stort företag. Jag tog rygg på honom och tittade
fascinerat på. När uppdraget tog slut fick jag tid
att tänka på framtiden och vi delägare på byrån
tog ett gemensamt beslut att vi skulle utveckla
Karlén & Stavegren. Vårt förändringsarbete,
som fortfarande är en process, började med att
jag gick en ledarskapsutbildning.
mot målet att bli bättre och mer lönsamma
var att samla alla medarbetare för ordentliga
utvecklingssamtal.
– Jag och Jenny bokade in halvdagar med
samtliga i personalen för att försöka komma till
rätta med varför vi inte lyfte, varför vi satt fast
och inte kom vidare, fortsätter Ragna. Efter de
samtalen kom vi fram till två kärnprocesser som
”Jag tror stenhårt på att ledarskap är nyckeln
till en lönsammare verksamhet.
Rent konkret innebar det att Karlén & Stavegren valde att investera ett års arbete i Ragnas
ledarskapsutveckling, en period då hon i stort
sett helt ägnade sig åt att bli en bättre ledare
och driva byråns utveckling framåt.
– Jag tror stenhårt på att ledarskap är nyckeln till en lönsammare verksamhet, även i vår
bransch, säger Ragna. Väljer man att, som
vi, satsa på det fullt ut måste man också vara
beredd på att det kostar initialt och tar lång
tid. Det gäller att vara uthållig. Är man det får
man också skörda i framtiden.
Säkrare medarbetare
Den första aktiviteten på redovisningsbyrån
inte fungerade. Det var dels vår uppstartsprocess
och dels att mycket information om kunderna
stannade hos kundansvariga och inte nådde
den medarbetare som utförde arbetet. Vi var för
otydliga i våra uppstartsprocesser, både internt
och mot våra kunder. Kunden kunde ha en
annan uppfattning än oss om vad uppdraget
skulle gå ut på. Vad gäller informationen om
kunder var den trånga sektorn Claes, som är
den som oftast säljer in våra uppdrag. Han
hade så mycket att göra att han inte alltid hann
vara tydlig med vad han och kunden kommit
överens om, vilket gjorde att medarbetarna inte
kände sig säkra i sina roller. Vi fick helt enkelt
hitta ett sätt att ”tanka ur” honom all informaRedovisningskonsulten nr 6 2014
tion. Vi löste problemet med återkommande
kundgenomgångar där alla som är involverade
i kunden samlas och gör en total bedömning av
kunden i alla perspektiv, både vad gäller redovisning, rådgivning och rutiner. Vi märkte ganska
snabbt att våra medarbetare blev säkrare i sina
roller och i kontakterna med kunderna när de
har uppdragets art klart för sig. Detta frigjorde
också tid för Claes att ägna sig åt det han är bäst
på – att hjälpa kunderna med avancerad rådgivning och att ägna sig åt affärstransaktioner.
När medarbetarna hos Karlén & Stavegren
kände sig trygga i kundrelationen var det dags
för nästa steg i utvecklingen. Att de även skulle
känna sig säkra i sak.
– Vi behövde hitta ett bra sätt att snabbare
höja kompetensen hos våra medarbetare, säger
Ragna. Därför har vi infört kompetensluncher.
Varje torsdag äter alla lunch tillsammans och
vi avsätter en timme för att diskutera ett ämne
som för tillfället är aktuellt. Ibland tar vi även in
en extern föreläsare. Alla måste äga sin kunskap
för att växa in i konsultrollen. Alla kan inte bli
experter men alla ska bli så duktiga som möjligt på sin nivå. Att det här gett resultat märks
tydligt. När vi startade vårt förändringsarbete
för 2,5 år sedan var det ett fåtal personer som
fullt ut kunde göra hela kedjan av tjänster,
inklusive grundläggande rådgivning, och som
även kunde sälja in byrån och teckna nya avtal.
Nu är det nio av våra elva medarbetare som
klarar detta. En fantastisk utveckling.
ter, frågar sig Ragna. Ju mer man automatiserar
desto svårare blir det också att lösa eventuella
felaktigheter eftersom man är van att mycket
i det dagliga jobbet sköter sig själv. Jag tror på
att vi behöver specialisera oss inom ett visst
område, det funkar även på ett litet företag. Får
man en svår fråga börjar man med en intern
specialist, saknar man spetskompetens någonstans så rekommenderar jag att man samarbetar
med andra för då blir man en större tillgång för
sina kunder. Sen handlar det om att utnyttja
varje resurs på bästa sätt. Här kommer ledarskapet återigen in, ett lyssnande kommunikativt
ledarskap. Alla kan inte bli experter men man
kan bli säker på sin nivå.
– Vi jobbar numera efter en struktur som jag
tror är helt rätt, fortsätter Ragna. Många i branschen säger att de ska bli de bästa rådgivarna
men hur gör man då? Hur gör man för att det
inte ska glappa mellan budskap och leverans?
Det vet vi idag.
Långsiktig lönsamhet
Hos Karlén & Stavegren har man jobbat målmedvetet vilket lett till att alla är mer nöjda och
mer säkra i sina roller. Självkänslan hos medarbetarna har vuxit, nu vågar de i högre grad närma
sig kunden och ställa frågor. Tack vare bättre
självkänsla gör de per automatik ett bättre jobb.
– Det här kommer att bli lönsamt på sikt, det
vet jag, säger Ragna. Idag har jag en entusiastisk
personal som kan sälja vår byrå. När man gör
en sådan här förändring kan man välja att satsa
pengar eller tid. Vi valde att satsa tid. Man måste vara medveten om att en förändringsprocess
tar lång tid att genomföra och att man måste
jobba målmedvetet. Jag kan rekommendera alla
byråledare att gå en ledarskapsutbildning och
börja analysera den egna verksamheten. Var
står ni idag och vart vill ni nå, ett nuläge och
ett börläge. Det är enkelt när man tittar på det
men utmaningen ligger i hur man ska gå till
väga. Vi har format en företagskultur som gör
att det är självklart för våra medarbetare vad
som gäller. Det betyder inte att Karlén & Stavegren är paradiset på jorden, självklart händer
det saker här också. Men som en medarbetare
sa – vi skulle inte sitta och åka från andra sidan
stan varje dag om vi inte trivdes på jobbet. Det
är ett gott betyg.
Göra kunden intresserad av redovisning
– Vi har märkt att vi vinner mycket hos kunden
genom att prata i processer, berättar Ragna vidare. Vi illustrerar deras egen verksamhet i ett
flöde och plockar ut delprocessen bokföring. Då
kan vi visa vad vi gör, från ankomst av material
till kontering, löner, avstämning och analyser.
Helt plötsligt blir redovisningen så mycket mer
än bara en pärm i en hylla, kunden förstår vad vi
faktiskt gör. En del av vår affärsidé är att göra redovisningen systemerad och kommunicerad så
att kunden blir intresserad och förstår sin egen
redovisning. Då kan vi möta kunden i deras
verklighet och med hjälp av våra numera säkra
konsulter hjälpa kunden att faktiskt driva sin
verksamhet framåt, mot deras mål och visioner.
Svårare idag
I redovisningsbranschen finns så många fler
komplexa uppgifter idag, arbetsuppgifter som
man traditionellt sett inte jobbade med tidigare. HR-frågor, försäkringsfrågor och tekniska
lösningar är bara några exempel.
– Bokföring är en lågarvodesbransch, hur
kan man då förvänta sig att alla som jobbar
med redovisning plötsligt ska bli drivna konsulRedovisningskonsulten nr 6 2014
– Jag hittade byrån jag själv ville skapa
Arvid Rapp har jobbat hos Karlén & Stavegren i drygt två år. Tanken var först att han
skulle ta över sin pappas byrå men kom på andra tankar efter ett besök.
– Karlén & Stavegren var den byrån jag ville skapa, här fanns ett färdigt koncept. Jag
insåg att det skulle ta mig många år att nå dit. Vi träffades och jag frågade om de inte
helt enkelt kunde tänka sig att köpa min pappas byrå, och på den vägen är det. Jag fick
med mig en anställd och en hel del av våra kunder. Här finns en bred kunskap, vi jobbar
nära och hjälper varandra. Förut var det jag och farsan som skulle kunna allt, nu har
jag helt andra möjligheter att koncentrera mig på vissa områden. Och bli riktigt duktig
istället. Det var ett lyckat förvärv, alla är nöjda. Pappa är numera en glad pensionär som
gör några jobb mest för att hålla igång.
21
l
å
m
e
k
Öns
r
a
g
n
i
r
t
t
ä
b
r
ö
om f
t
e
k
r
e
v
e
t
t
a
k
S
t ill
En bättre frågeservice, snabbare och mer direkt kontakt med experter samt utveckling av e-tjänster för momsinlämning.
Det är förändringar som våra medlemmar skulle vilja se hos Skatteverket vilket framgår av vår senaste enkät.
Under sommaren skickade SRF ut en enkät
till medlemskåren med frågeställningar gällande Skatteverkets e-tjänster. I de närmare
1 000 svaren fanns ett flertal bra förslag till
förbättringar. Förslagen är vidarebefordrade till
Skatteverket som ser på dessa med stort intresse
eftersom de inkommit från en yrkeskår som är
proffs inom redovisning.
hur nöjd man i allmänhet är med sina kontakter
med Skatteverket blev medelbetyget 6,3 (diagram 1). På följdfrågan om man anser sig ha
behov av en sorts ”hotline” inom olika områden
och att handläggare direkt kopplar vidare till
expert inom specifika området för att öka sannolikheten att få korrekta svar direkt. Enligt
uppgift från Skatteverket finns idag möjligheten
I de närmare 1 000 svaren fanns ett f lertal
bra förslag till förbättringar.
Heta linjen
Många av frågorna i enkäten har besvarats med
en betygsättning på skalan 1-10, där 1 är lägst
och 10 det högsta betyget. Möjlighet till förtydligande har funnits i så kallade frisvarsrutor
i enkäten till respektive fråga vilket ovanligt
många svarande använt sig av. På frågan om
var det bara några få procent som inte ansåg
sig ha behov av detta. Ungefär lika många vill
ha en sådan möjlighet via telefon som via mail
(diagram 2). Några övriga önskemål som kom
fram var kortare väntetider, möjlighet att få bli
uppringd istället för att vänta kvar i telefonkö
– Vi köper ditt bolag
erhåller likvid omgående! Säljaren
– Du slipper vänta på pengarna
får köpeskillingen direkt, utan att
behöva vänta på en fullbordad
– Styrelsen byts ut
likvidation.
– Vi avvecklar bolaget
Skatteverket har ett flertal tjänster för inlämning av momsoch arbetsgivardeklarationer.
Prisexempel
Värde: 100.000 kr.
Värde: 250.000 kr.
Värde: 500.000 kr.
Värde: 1.000.000 kr.
Forma Bolagstjänster AB Box 1030, 851 11 Sundsvall. Tel: 060-17 55 60, 060-1755 63. Fax: 060-17 11 35
22
Samtidigt godkännande och färre klick
LAGERBOLAG • LIKVIDATION
SNABBAVVECKLING • FUSION & FISSION
BOLAGSJURIDIK • SKATTEJURIDIK
Snabbavveckling
Vi förvärvar bolaget och Ni
att bli uppringd vid hög belastning i form av
många inkommande samtal.
Vi betalar: 88.000 kr.
www.formabolag.se
250
800
214
1
200
700
701
2
626
600
162
150
500
138 138
400
100
57
55
50
200
32
11
0
300
81
1
19
2
3
4
5
6
7
8
100
9 10
Hur nöjd är du med svaren vid kontakt med
skatteupplysningen?
Den tjänsten som får lägst betyg 5,8 (diagram 3)
är inlämning av uppgifter gällande årsmoms vid
EU-handel. De önskemål om förbättringar som
framkommit här är senareläggning av deklarationstidpunkt och en förmildrande bedömning
av felaktiga deklarationer. Detta eftersom redovisningskonsulterna anser att kunden inte alltid
varit medveten om att en transaktion som avsett
EU-handel faktiskt skett. Man vill också att
0
29
13
Ja, via mejl
Ja, via telefon
Nej
Ingen uppfattning
Skulle du vara hjälpt av en "hotline" till handläggare
på Skatteverket inom specifika områden?
tillräcklig information om detta. Vi vet också
att det initialt var problem med Skatteverkets
system vid inlämning av uppdragsanmälan,
problem som till största del nu är avhjälpta.
Flera av programleverantörerna hade heller inte
med möjlighet att skapa detta direkt i programmen som används vid upprättande av bokslut
och deklarationer vilket gjorde att många ansåg
80
att själva anmälan blev krånglig och omständlig.
Skatteverket har tagit till sig av all input från
enkäten och har fördelat ut detta till ansvariga
inom berörda avdelningar. SRF kommer att löpande få återkoppling om hur förbättringsarbetet fortgår, något vi kommer att kommuniceras
till våra medlemmar i våra olika kanaler.
77
70
På srfkonsult.se finns en länk till mer information
60
om samverkan mellan SRF och Skatteverket.
beloppsbegränsningen ses över. När det gäller
övriga e-tjänster för deklaration av momsoch
arbetsgivaravgifter är betyget högre, runt åtta
på den tiogradiga skalan. Även där finns förslag
till förbättringar, bland annat att det ska vara
möjligt att samtidigt godkänna både momsoch arbetsgivardeklarationen och att det ska
vara färre klick för att deklarera uppgifterna
och erhålla kvittens. Det finns också önskemål
om att deklarerade uppgifter ska komma med
i betalningsuträkningen per automatik.
Uppdragsanmälan
På frågan om respondenterna använt sig av den
nya möjligheten att lämna uppdragsanmälan
var det bara runt 10 procent som gjort det.
En väldigt stor grupp ha angett att de inte fått
50
Nu ska de flesta programmen vara uppdaterade.
På startsidan på srfkonsult.se finns en länk
40
till mer information om samverkan mellan
SRF och Skatteverket där du kan läsa mer om
30
just Uppdragsanmälan.
20
Många av respondenterna har deltagit i Skatteverkets skatteträffar och ger också relativt
10
högt betyg för både innehållet (7,07) och nivån
(6,8). Här har det framkommit önskemål om
0 att
Skatteverket borde anordna dessa träffar oftare
och att det skulle finnas en uppdelning enligt
olika kunskapsnivåer. Mer avancerade kurser
för Auktoriserade Redovisningskonsulter efterfrågas. Vidare finns önskemål om fördjupning
inom specifika områden.
65
3
37
33 32
45
44
38
36
34
Fördjupade skatteträffar
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
Hur nöjd är du med e-tjänsten för
inlämning av uppgifter gällande
årsmoms vid EU-handel?
23
Något om
originalhandlingar
vid bokföring
Inledning
För att affärslivet och samhället i övrigt ska
fungera på ett bra sätt är det viktigt att känna
till ursprunget av en viss handling, det vill säga
vem upphovsmannen är och om den därmed
är ”äkta” eller inte. Många gånger krävs ett
originaldokument för att informationen i dokumentet ska vara användbar. Detta visar sig
vid olika situationer som till exempel vid fastighetsköp då ett köpekontrakt i original krävs
för att lagfart ska beviljas. I vissa andra fall har
en originalhandling endast betydelse i bevishänseende på det sättet att det är ett starkare bevis
att ha ett avtal i original än av en fotokopia.
Bolag som är bokföringsskyldiga har även en
särskild skyldighet att bevara olika handlingar
i original, det vill säga dess ursprungliga form,
för att affärshändelsernas eller verifikationernas
”äkthet” ska kunna kontrolleras på ett tillfredställande sätt.
Räkenskapsinformation och verifikationer
Redovisning sköts idag i princip uteslutande med
hjälp av olika datorprogram men tekniken kan
spåras flera hundra år tillbaka i tiden. Innan datorer fanns fördes alla uppgifter in i olika böcker
Jenny Dahlkvist
manuellt. Detta kallades för att ”föra bok” och
gav upphov till begreppet bokföring som är själva
kärnan i redovisningen, nämligen att samla ihop
och klassificera olika affärshändelser.
För varje affärshändelse ska det finnas en
verifikation. En verifikation, som kommer från
engelskans ”verify” betyder just bekräfta eller
intyga. Med en verifikation avses uppgifter
som dokumenterar förändringar i storleken och
sammansättningen av ett företags förmögenhet.
Uppgifterna kan vara lagrade i olika form, till exempel på papper eller på ett USB-minne. Det är
emellertid inte själva informationsbäraren utan
Bättre service för
dina kunder
Med Bolagsverkets e-tjänst Företagsärenden
för ombud kan du starta och ombilda lagerbolag, starta privata aktiebolag, ändra styrelse
och mycket mer. Det är billigare, det blir rätt
från början och dessutom sparar du tid. En
styrelseändring går upp till en vecka snabbare.
– Med Företagsärenden för ombud kan
jag snabbt göra ändringar åt mina kunder.
Tjänsten gör arbetet enkelt och minskar
risken för felaktigheter.
Kjell Wengbrand
Redovisningskonsult, Ulricehamn
www.bolagsverket.se/ffo
24
de lagrade uppgifterna som utgör verifikationen.
Det är dock den mottagna handlingen som ska
sparas under viss tid hos bolaget.
Hur originalhandlingar ska behandlas hos
ett bolag
En uppgift om en affärshändelse ska som huvudregel sparas och arkiveras i det skick materialet
hade när det kom till företaget. Verifikationer
som erhållits i pappersform ska arkiveras i pappersform medan digital information arkiveras
digitalt. Elektroniskt förmedlad räkenskapsinformation som ännu inte har antagit någon
fysisk form när företaget mottog den (såsom
elektroniska fakturor mottagna per e-post) ska
bevaras i elektronisk form så att den kan presenteras som det från början var tänkt.
Originalhandlingen får i princip inte ersättas
av en fotokopia eller av annan lagringsform, till
exempel genom skanning, förrän från och med
det fjärde räkenskapsåret efter utgången av det
kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Efter
utgången av det fjärde räkenskapsåret får handlingen konverteras för att klara arkiveringstiden
som är på sju år.
Omvandlingen kan givetvis ha skett redan
tidigare, men efter utgången av det fjärde räkenskapsåret är det inte längre nödvändigt att
spara originalhandlingen.
Vad gäller originalhandlingar så ska bolaget
givetvis redan när handlingen kommer till bolaget bedöma om handlingen klarar att bevara
informationen under fyra räkenskapsår. Är det
till exempel ett taxikvitto kanske kvittot måste
kopieras för att inte blekna. Detta löses troligtvis
enklast genom att originalkvittot hophäftas med
en kopia av kvittot.
Ansvar för arkiveringen av originaldokument
I en enskild näringsverksamhet är det alltid
den fysiska personen som är ansvarig för arkiveringen av företagets räkenskapsinformation.
Överlåts verksamheten genom köp, byte, gåva
eller liknande, behåller den fysiska personen
skyldigheten att arkivera. Överförs räkenskapsinformationen till förvärvaren, måste det i avtal
säkerställas att överlåtaren även i fortsättningen
kan fullgöra sina skyldigheter mot externa granskare. Om den enskilde näringsidkaren avlider
övertar dödsboet ansvaret för arkiveringen till
och med att dödsboet är skiftat.
I en juridisk person är det den juridiska
personen som sådan som är ansvarig för att arkiveringsskyldigheten fullgörs. Den som ytterst
bär ansvaret är den fysiska person eller de fysiska
personer som är ansvariga för att bokföringsskyldigheten fullgörs. Om det förekommit brister
vad gäller arkiveringen kan det, beroende på vad
det är som har brustit i företaget, bli aktuellt
att ställa styrelse, VD eller den som faktiskt har
hanterat arkiveringen till ansvar.
Något om brott kopplat till originalhandlingar
I bokföringsskyldigheten ingår att verifiera affärshändelser och därmed göra dem bedömbara.
Den som underlåter detta kan drabbas av ansvar
för bokföringsbrott. Det avgörande för bokföringsbrott är om rörelsens förlopp, ekonomiska
resultat eller ställning i huvudsak kunnat bedömas utifrån den bokföring som finns.
Utredningstekniskt är det relativt lätt att utreda om ett bokföringsbrott föreligger på grund
av bristfällig verifiering då det går att konstatera
redan vid en granskning av den befintliga bokföringen. Det är oftast betydligt svårare att utreda
om den bristfälligt verifierade affärshändelsen
har ägt rum och därmed är sann eller falsk.
Sammanfattning
Originalhandlingar som utgör verifikationer
ska sparas under fyra år, till och med det fjärde
räkenskapsåret efter utgången av det kalenderår
då räkenskapsåret avslutades. Efter detta ska
informationen, omvandlad eller inte från dess
ursprungliga form, arkiveras i ytterligare tre
år, det vill säga. under totalt sju år från det att
bolaget mottog verifikationen.
TEXT: JENNY DAHLKVIST, ADVOKATFIRMAN FYLGIA
Du vet väl att…
Som SRF-medlem får du kostnadsfri affärsjuridisk telefonrådgivning hos Advokatfirman
Fylgia. Erbjudandet gäller muntlig rådgivning till en sammanlagd tid om 30 minuter per
år och per medlem. Fylgia har stor erfarenhet av obeståndsrelaterade frågor men svarar
också på frågor inom bland annat arbetsrätt och allmän affärsjuridik. Kontakta Fylgia på
telefonnummer 08-442 53 00. Uppge att det avser rådgivning för SRF-medlem och om
möjligt vilket rättsområde.
Läs mer om erbjudandet på vår webbplats srfkonsult.se genom att logga in på Mina sidor/
medlemssidorna/SRF Frågeservice
Ytterligare en
REDOVISNINGSKONSULTEXAMEN
med gott resultat
Totalt skrev 45 deltagare den senaste
Redovisningskonsultexamen som
genomfördes den 30 september 2014.
Samtliga har sökt auktorisation hos SRF.
Så stor andel som 71 procent av examensdeltagarna fick godkänt resultat. Den
positiva utvecklingen fortsätter då de två
sista examenstillfällena visat mycket goda
resultat.
Branschen har som vi tidigare nämnt,
ett stort behov av nya yrkesutövare dels
på grund av ett pågående generationsskifte och för att kunna svara upp mot
framtidens marknadsbehov. Stort grattis
till dessa 32 Auktoriserade Redovisningskonsulter som vi nu kan välkomna till
medlemskåren. Tillsammans kan vi glädjas
åt den nytta som de också kommer att
bidra med till näringsliv och samhälle.
Sammanställningen av utfallet visar att
gruppen som helhet även denna gång var
väl förberedd inför examen. Svaren var
strukturerade och tydliga. De som blivit
godkända har visat att de har god förståelse
för konsultrollen och Reko. De har på ett
bra sätt visat att de kan hantera kunduppdrag och har i sina svar haft ett stort fokus
på kundens behov av information och
proaktivitet.
Vi kommer att offentliggöra en del i
examen på SRFs webbplats och en del av
frågorna i tentamen kommer att presenteras med exempelsvar.
Samtliga deltagare som genomfört
Redovisningskonsultexamen har fått sitt
resultat skickat till sig. De som inte klarat
examen kommer att erbjudas möjlighet att
diskutera förbättringsområden samt det
stöd SRF kan erbjuda.
TEXT: HELEN BÄCKQVIST, REKOANSVARIG SRF
25
ISO – FÖR DE SOM
VILL UTVECKLAS
Varje år träffas de ISO-certifierade redovisningsbyråerna under en tvådagars konferens
för att utbyta erfarenheter. Tanken med träffarna är att man ska lära av varandras goda
exempel för att kunna lyfta sin egen verksamhet mot ännu lönsammare affärer.
Årets ISO-konferens lockade ett 60-tal byråägare
och kvalitetsansvariga från hela landet, från
Simrishamn i söder till Kiruna i norr. Temat
för i år var lönsamhet och branschens framtida
utveckling.
Konferensen inleddes med ett kort anförande
av SRFs förbundsdirektör Fredrik Dahlberg som
berättade om branschfrågor som är aktuella
just nu.
– Som ni säkert redan vet har FAR lämnat in
ett förslag om mildrat byråjäv. Det här är något
som SRF säger klart nej till. Vi har lämnat in
ett svar på förslaget och även bokat möte med
Justitiedepartementet.
Fredrik Dahlberg nämnde också en utveckling som just nu märks i Norge.
– I Norge har banker börjat köpa upp redovisningsbyråer. Det gäller alltså att vara uppmärksam på framtiden. När vår bransch går mot en
mer rådgivande roll och bokföringen automatiseras finns det aktörer där ute som är sugna på
reskontran för att på den vägen komma åt våra
kunder. Jag menar inte att ni ska vara rädda för
att tappa bokföringsuppdrag men se till att vara
26
proaktiv mot kunderna så de känner att ni är
deras affärspartner. Det gäller att jobba smart.
Lönsammare byrådrift
Frans Blom från Modern Ekonomi delade med
sig av sina erfarenheter om vad som gjort att de
nu kan se en lönsammare framtidsutveckling.
Framgångsfaktorerna för deras del är tydliga fokuserade mål, tydligt ledarskap och kontinuerlig
satsning på kompetensutveckling.
– Vi måste titta framåt där möjligheterna
finns. Vi är tydliga mot kunderna att vi med
priser på vissa standardtjänster, till exempel på
deklarationer och upprättade av en K10. Det
är otroligt viktigt att kommunicera internt vad
som ingår i fastprisabonnemanget så man inte
missar någon tilläggsfakturering.
Att ingå i strategiska allianser är ett annat tips
från Frans. Samarbeta med jurister, revisorer,
försäkringsmäklare och finansieringsrådgivare
från Almi och bankerna. Då kan man snabbt få
tillgång till specialistkompetens.
– Vi på Modern Ekonomi har också identifierat några tjänster som är enkla att sälja in på
Vi måste titta framåt där möjligheterna finns.
redovisningen som grund kan utveckla deras
affärer. Vi presenterar alltid lättfattlig grafik istället för traditionella pappersbuntar. Vi har också
tittat på vår medarbetarstruktur så att vi har rätt
mix av kompetenser, vi behöver både specialister
och de som kan jobba med bastjänsterna. Det
är viktigt att rätt person gör rätt sak, då är det
lättare att prissätta. Vi fokuserar numera mer
på kundvärde än timpris och har infört fasta
kund men som inte kräver speciellt stora resurser
från oss. Det är uppgifter som genereras från
affärssystemet som har stor kundnytta och som
förpackas på ett visuellt och smart sätt. Till sist
vill jag säga – gör företagsanalyser, det gillar de
flesta företagare. Jämför med kundens konkurrenter, använd simuleringsverktyg för att visa
vad som händer när man gör vissa förändringar
i verksamheten. Det kan vara guld värt.
Så här tycker några
av deltagarna:
Emelie Jobs, Pia Andrén Hast och Frans Blom från ISO styrgrupp
informerar deltagarna om dagens program.
Therese Hägglund, Revisionskonsulterna J Hägglund, Halmstad
– Det här är första gången jag är med
på en ISO-konferens. Jag har jobbat
på byrån sedan 2009 men gjort ett uppehåll för studier och nyligen kommit
tillbaka. Det här är lärorikt och väldigt
intressant. Diskussionerna med andra
ger mycket, att ta del av hur andra löser
vissa problem.
Fredrik Dahlberg
Satsa på ledarskapet!
Nästa person att entusiasmera publiken var
Ragna Karlén Stavegren. Hon är VD och delägare i Karlén & Stavegren Ekonomikonsult och
berättade om hur hennes byrå löst problematiken med en för långsam tillväxt.
– Jag kände frustration över att allt tog så lång
tid. Tillväxten gick långsamt och vi fastnade vid
en personalstyrka om 5-6 personer. Vi drog igång
ett jätteprojekt som inleddes med att jag gick en
ledarskapskurs. Sedan hade jag och en kollega
ordentliga utvecklingssamtal med personalen för
att ta reda på vad som kunde göras bättre hos oss.
Vi förstod att vi måste utveckla medarbetarna
för att skapa bra konsulter. Förändring behöver
inte vara jobbigt om man har en bra karta. Det
handlar om tydligt ledarskap och tydlig mål. Nu
jobbar vi långsiktigt med ständiga förbättringar.
I dagsläget har vi säkra konsulter. De är säkra
genom att veta vad som gäller tack vare kundgenomgångar, bättre uppstartsprocesser och ett
kontinuerligt kunskapsutbyte. Vi har en tavla på
kontoret där våra medarbetare kan skriva upp
frågor de undrar över. Det är himla inspirerande
att se förskjutningen på frågornas art, nu är de
betydligt svårare än för några år sedan.
Byråer som vill något
Under konferensen genomfördes ett antal
grupparbeten då diskussioner om lönsamhet
stod i fokus.
– Vi måste komma ifrån det här med timpriser,
tänk hellre kundnytta. Komplettera timpriserna
med andra prismodeller, var det någon som sa.
Många ansåg också att det finns konkurrensfördelar med att vara en ISO-certifierad byrå.
Det är ett utmärkt argument att använda i sin
marknadsföring eftersom ISO i sig är ett starkt
varumärke och folk vet om att det handlar om
kvalitet. Det kan också vara en trygghet för
personalen som lättare kan ställa krav på kunderna när det gäller leverans av material eftersom
certifieringen kräver ordning och reda.
– Erfarenhetsutbytet sådana här dagar är guld
värt, sa en byråledare. Det här är ett forum
där byråer som vill utveckla sig på allvar kan
samlas, ett jättebra tillfälle att träffa andra som
vill framåt.
Anders Lagnert, Norengs redovisning
& revision, Gävle
Byrån där jag jobbar var en av de första
att bli ISO-certifierad så jag har varit
med på den här konferensen många
gånger. Vi blir fler och fler för varje år
vilket är jättebra. Det här är en möjlighet
att diskutera hur andra gör och även få
berätta om sina egna erfarenheter. Det är
inspirerande, här är det ingen som ”sitter
still” och bara gör som de alltid har gjort,
det här är en samling byråägare som vill
något mer, vill utvecklas.
27
Våra finska vänner tar
marknadsandelar
Även i Finland händer det mycket i redovisningsbranschen. För byråerna som valt att organisera
sig i grannlandets motsvarighet till SRF är utvecklingen mycket gynnsam. Något som dock kan bli
bättre är gränserna för lagstadgad revisionsplikt. – Ingen har kunnat motivera att de är så låga, de
måste höjas radikalt så att fler företag får möjlighet att välja, säger Juha Ahvenniemi.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: TALOUSHALLINTOLIITTO
Juha Ahvenniemi är generaldirektör för Finlands
motsvarighet till SRF, TAL Taloushallintoliitto,
något han varit i ungefär 15 år. Innan var han
verksam i organisationen Företagarna (som har
mycket gemensamt med sin namne i Sverige)
som är en både stor och viktig organisation för
små och medelstora företag. Han har också jobbat inom finanssektorn. Hans yrkesval har med
andra ord alltid haft ett ekonomiskt perspektiv
med småföretag i fokus.
Organisationen Taloushallintoliitto TAL
har ungefär 800 redovisningsbyråer som medlemmar. Den stora skillnaden mot SRF är att
medlemskapet alltså inte är personligt utan att
det är själva redovisningsbyrån som är medlem.
Total finns det cirka 4 000 redovisningsbyråer
i landet.
– I Finland finns det en stor andel redovisningsbyråer som sysselsätter 1-2 personer och
många av dem har valt att inte vara med hos oss,
berättar Juha. Trenden är dock att de auktoriserade byråerna, alltså de som är medlemmar hos
oss, tar marknadsandelar. För två år sedan var
den totala omsättningen bland våra medlemmar för första gången större än omsättningen
hos dem som inte är det, trots att de till antalet
är fler. Och omsättningsskillnaden ökar systematiskt. Utvecklingen är mycket bra för de
auktoriserade byråerna.
Hur fungerar auktorisationen av redovisningskonsulter i Finland?
– Vi har haft ett auktorisationssystem i över
30 år, det introducerades redan 1979. Vi kal�lar det KLT-examen och den gäller inte bara
yrkesutövare på redovisningsbyråer utan även
de som jobbar med bokföring på företag eller
i organisationer. För att kunna söka examen
måste man först ha gått minst en yrkeshögskola
inom ekonomi och ha mist tre års praktik med
praktiskt bokföringsarbete. När man erhållit
sin examen måste man rapportera vart tredje år,
både att man jobbat aktivt och att man uppfyllt
kravet på vidareutbildning. I Finland finns det
ungefär 2 700 personer med KLT-examen,
Beställ dina Rätt-böcker
för 2015 redan nu!
Läs mer,
köp dina böcker och
onlinetjänster på
28
pr o f i l en
Vi har både
redovisningskonsulter
och lönekonsulter.
Lönekonsulten är, precis
som i Sverige, en nyare
yrkesroll.
Juha Ahvenniemi
som man på svenska skulle kalla Auktoriserade
Redovisningskonsulter.
Har ni kvalitetskontroller och hur genomförs
de i så fall?
– Vi har kvalitetskontroller och då tittar vi på
alla på redovisningsbyrån, våra kvalitetskrav gäller samtliga på byrån eftersom det är företaget
som är auktoriserat. Varje redovisningsbyrå i
Finland måste ha minst en person som har en
KLT-examen och med ett medlemskap hos oss
blir hela byrån kvalitetssäkrad. Vi har seniora
redovisningskonsulter med stor erfarenhet som
vi har valt ut till kontrollanter. Vi har också en
kvalitetsnämnd i förbundet som ger riktlinjer
och som får in alla rapporter. Det är nämnden
som godkänner redovisningsbyråns kvalitet.
Hur ser revisionsplikten ut? Har ni lagstadgad
revision eller är några bolag undantagna?
– När det gäller revisionsplikten har vi nästan
samma system som i Sverige fast våra gränser är
betydligt lägre. Omsättningen ska vara högst
200 000 €, balansomslutningen högst 100 000
€ och företaget får ha högst tre anställda. Om
två av dessa värden uppfylls måste bolaget ha
en revisor. I dagsläget är det ungefär 100 000
företag som ligger under gränsvärdet. Enligt
min mening borde de här gränserna höjas, men
för närvarande förs ingen diskussion om detta.
Det är ingen som riktigt har kunnat motivera
varför våra gränser är så pass låga mot resten av
de europeiska länderna. Jag tror vi har de lägsta
i hela Europa. Det finns alltså bara en riktning
och det är en höjning, frågan är bara när och
hur mycket.
Har ni någon Bokslutsrapport eller liknande
kvitto för god kvalitet i redovisningen?
– Jag känner till det svenska systemet med
Bokslutsrapport men det är lite annorlunda här.
Vi har en branschstandard, TAL-STA, som är
gjord för redovisningsbyråer. Där finns bland
annat en rekommendation att den auktoriserade byrån skriver sitt namn i bokslutet så att
alla som läser kan se att bokslutet har gjorts av
någon som är kvalitetssäkrad. Många använder
sig av detta men det är helt frivilligt. Något
annat, separat kvalitetskvitto har vi inte. I alla
fall inte än, vi har börjat fundera på hur vi ska
göra framöver.
I Sverige har vi Reko – Svensk standard för
redovisningstjänster, som ska vara ett hjälpmedel till bättre kvalitet i redovisningen.
Finns något liknande i Finland?
– TAL-STA, som jag nyss nämnde, är vår
branschstandard och är i stort samma idé som
Reko. Där finns bland annat etiska regler och
principer för god redovisningssed, hur man
bör uppträda mot sina kunder och vilka slags
kontroller man bör göra. Största skillnaden mot
Reko tror jag är att vår standard är mycket kortare. Vi tillhandhåller också olika slags verktyg
som blanketter och mallar så att våra medlemmar lättare ska kunna följa standarden.
Har ni fler yrkesroller än redovisningskonsulter i er organisation? Till exempel lönekonsulter eller liknande?
– Vi har både redovisningskonsulter och lönekonsulter. Lönekonsulten är, precis som i
Sverige, en nyare yrkesroll. Vi har en separat
examen för lönekonsulter och kallar det för
PHT-kompetens. I vårt kursutbud har vi ett
program som tar 1,5 år att gå igenom och efter
det är man berättigad att skriva en tentamen för
att få sin examen.
– I vår organisation har vi flera specialistgrupper, blanda annat inom bokföring, beskattning
och lön. Vår lönegrupp består av medlemmar
med mycket lång erfarenhet av lönearbete. De
håller just nu på att ta fram blanketter och annat
stöd, olika verktyg, som ska göra det lättare för
våra medlemmar att arbeta inom lönesektorn.
Det kommer ytterligare att höja värdet och
kvaliteten hos våra auktoriserade byråer, avslutar
Juha Ahvenniemi.
29
Nu ska K-regelverken
tillämpas
Nu är det dags! Vi närmar oss årsskiftet då de första
aktiebolagen och ekonomiska föreningarna får
förmånen att inte längre få tillämpa Bokföringsnämndens
gamla ouppdaterade anpassningsregelverk. Istället ska
företagen upprätta årsredovisning enligt huvudregelverket
K3 eller förenklingsregelverket K2.
TEXT: CLAES ERIKSSON, REDOVISNINGSEXPERT SRF
Vi märker av detta dels genom en utökad
mängd frågor till vår frågeservice kopplade till
K2 och/eller K3. Vi märker också av det på våra
kurser. Det är K-regelverken ni i första hand
efterfrågar utbildning kring.
Vad som är tydligt är att man har kommit
olika långt i sina kunskaper om vad som egentligen krävs av vilka företag. Jag vill därför inledningsvis klara ut ett par grundläggande frågor
kring hela K-projektet. Den första frågan där
det absolut inte får föreligga några oklarheter är
vilka som ska/får/inte får tillämpa K2 och K3.
Vad säger bokföringslagen?
Enligt bokföringslagen (BFL) ska vissa företagsformer (framförallt aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med minst
en juridisk person som delägare och vissa
stiftelser) avsluta den löpande bokföringen
med en årsredovisning. Dessutom ska företag
som två år i rad går över minst två av tre angivna gränsvärden avsluta med årsredovisning.
Gränsvärdena är:
• Medelantalet anställda 50,
• Redovisad balansomslutning om 40 miljoner
kronor
• Redovisad nettoomsättning om 80 miljoner
kronor
Regeln avseende gränsvärden ska även kontrolleras för koncerner. Går koncernen över två
av ovan angivna gränsvärden två år i rad blir
moderföretaget i koncernen skyldig att avsluta
sin löpande bokföring med en årsredovisning
Det är K-regelverken ni i första hand
efterfrågar utbildning kring.
Redovisningsbyrå köpes
– i Stockholm med omnejd
Mindre auktoriserad redovisningsbyrå i Stockholms innerstad, med 7 anställda,
letar efter annan redovisningsbyrå att köpa. Vi är intresserade av byråer i
storleksordningen 1-7 anställda, alternativt kundstock utan anställda. Vi söker
dig som antingen vill gå i pension eller av annan anledning vill förändra ditt
engagemang och därmed vill sälja din byrå.
Svar förmedlas av SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun.
Mejl: olle.larsson@srfkonsult.se Märk svaret ”Stockholm med omnejd”
30
oavsett hur stort moderföretaget i sig är eller
vilken associationsform det är.
Ett företag som inte ska avsluta sin löpande
bokföring med en årsredovisning ska enligt BFL
avsluta den med ett årsbokslut. Ett företag som
har en nettoomsättning som normalt uppgår
till högst tre miljoner kronor och som inte ska
upprätta årsredovisning kan enligt BFL istället
upprätta ett förenklat årsbokslut. Hur ett årsbokslut ska upprättas framgår av andra paragrafer i BFL. Till stor del anges att vissa paragrafer i
årsredovisningslagen (ÅRL) ska tillämpas.
I BFL hittar vi med andra ord inte begreppen
K2 och K3. Vad gäller hur en årsredovisning
ska upprättas hänvisar BFL till de olika årsredovisningslagarna. I respektive årsredovisningslag
står sedan vilka företag som ska tillämpa just
den lagen. Jag kommer i denna artikel bara
att behandla de företag som hänvisas till
årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, det
innebär att jag inte behandlar vad som gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag eller
försäkringsföretag.
Vad säger årsredovisningslagen?
Enligt ÅRL ska den tillämpas av företag som
enligt BFL ska upprätta en årsredovisning.
ÅRL innehåller bland annat allmänna regler
om hur en årsredovisning ska upprättas, regler
för innehåll och uppställning av balans- och
resultaträkning, värderingsregler, regler om
tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelse.
Inte heller i ÅRL anges att en årsredovisning
ska upprättas genom att tillämpa K2 eller K3.
Vad som däremot anges i ÅRL är att en
årsredovisning ska upprättas enligt god redovisningssed. Bokföringsnämnden (BFN) har
enligt BFL ansvaret för utvecklandet av god
redovisningssed. BFN lämnar allmänna råd med
tillhörande vägledningar. Det ska därför mycket
till för att inte följa en vägledning från BFN och
ändå påstå att god redovisningssed tillämpas.
Vad säger Bokföringsnämnden?
Det är BFN som har skapat K-regelverken och
som anger vilka företag som ska tillämpa vilket
regelverk. För att följa god redovisningssed ska
man följa vad BFN anger. För företag med
räkenskapsår som inleds efter 31 december
2013 (det vill säga normalt årsredovisningar
eller årsbokslut avseende 2014) anger BFN
för tillfället att:
• aktiebolag och ekonomiska föreningar måste
välja K2 eller K3
• moderföretag i större koncerner måste välja
K3
• övriga företag som upprättar årsredovisning
men inte slår de ovan angivna gränsvärdena
kan upprätta årsredovisning enligt K3 eller
det gamla anpassningsregelverket, de kan
inte tillämpa K2
• företag som slår ovan angivna gränsvärden
måste upprätta årsredovisning enligt K3
• företag som upprättar årsbokslut får inte
använda K2 eller K3
Även företag som ingår i en koncern väljer
mellan K2 och K3. Det finns inget krav att
alla årsredovisningar inom en koncern upprättas enligt samma regelverk. Om det däremot
ska upprättas en koncernredovisning ska den
upprättas enligt K3. Om det finns dotterföretag
i koncernen som upprättar sin egen årsredovisning enligt K2 kan det krävas särskild rapportering till moderföretaget för att koncernen ska
kunna upprättas korrekt.
I en koncern kan det ingå såväl aktiebolag
som handelsbolag med minst en juridisk delägare. I en sådan koncern måste aktiebolaget
välja mellan K2 och K3, medan handelsbolaget
inte får tillämpa K2. Upprättas en koncernredovisning på grund av koncernens storlek
måste den upprättas enligt K3, vilket då även
gäller för moderföretagets årsredovisning. Det
kan med andra ord bli så att enskilda bolag i
koncernen upprättar sin årsredovisning enligt
K3, andra enligt K2 och några enligt den gamla
anpassningsnormeringen.
Tänk på…
Det är viktigt att veta vilka val företagen har
då det gäller upprättande av årsredovisning och
årsbokslut. Det är lätt hänt att hamna fel och
tillämpa regler som företaget inte får tillämpa.
Är du tveksam kontrollera reglerna en gång till
eller ställ en fråga via SRFs frågeservice. Du är
givetvis också välkommen på våra olika kurser
om K-regelverken.
Aktuellt från Fora
TEXT: BODIL NELSSON, FORA AB
Nu utbetalas pengarna för
AGS-premierna
I november och december är det dags för utbetalningen av premierna för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) som ska återbetalas
till kunderna och som vi tidigare har berättat om. Berörda är de
företag som under 2005 och/eller 2006 hade ett försäkringsavtal
hos Fora där dessa försäkringar ingick.
Pengarna betalas i första hand ut till plus- eller bankgiro
Kreditfakturan når företagen under november eller december månad. Även utbetalningen
genomförs innan årsskiftet. I den mån det är möjligt betalar Fora ut pengarna till aktuella
plus- eller bankgironummer, i annat fall kommer det en utbetalningsavi till företaget. På
fakturans första sida, under rubriken ”Utbetalning”, ser du hur pengarna betalas ut till
företaget.
Observera att om företaget vid utbetalningstillfället har fakturor som har förfallit men
inte är betalda så kommer Fora att dra denna skuld från beloppet som ska betalas tillbaka.
Företaget kan inte på egen hand dra av detta belopp från kommande fakturor.
Om du vill ha mer information kan du ringa Foras kundservice på deras särskilda telefonnummer för frågor om återbetalningen: 08- 787 46 23.
Rapportering av slutliga löner närmar sig
I januari är det som vanligt dags att rapportera de slutliga lönerna för föregående år. Det är
möjligt att lämna lönerapport mellan den 7 och 31 januari 2015 på Mina sidor på www.
fora.se. Brevet som påminner om lönerapporteringen landar hos kunderna i slutet av december. Kom ihåg att kontrollera i god tid att ni har tillgång till inloggningen på Mina sidor!
Uppdaterad fora.se möter lönerapportörerna
Bra att känna till är att webbplatsen www.fora.se byter utseende i slutet av året. Det innebär
i praktiken nya startsidor för sektionerna Företag och Anställd samt uppdaterad form och
färg. Rapporteringen av löner på Mina sidor sker som vanligt efter inloggning på Mina sidor.
31
REDOVISNINGSKONSULTER
är de bästa brottsförebyggarna
En redovisningskonsult kan ibland ha oturen att jobba med klienter som inte har helt ärliga avsikter med
sin verksamhet. Om misstanke om brott föreligger ska man alltid anmäla detta. Men vilka krav ställs
egentligen på en redovisningskonsult vid misstanke om brottslig verksamhet? Och vart vänder man sig?
Henrik Lundin är strategisk ekorevisor vid
Ekobrottsmyndigheten. I sin yrkesroll träffar
han på företagare som både misstänks och åtalas
för ekonomisk brottslighet. I en del fall blir även
företagets redovisningskonsult indragen. Vad bör
man tänka på i sin roll som redovisningskonsult
och den som ansvarar för ett företags redovisning om allt inte verkar stå rätt till? Vad bör
man reagera på och hur går man vidare? Henrik
Lundin svarar:
– En redovisningskonsult är ju den som faktiskt
kommer närmast eventuell brottslighet eftersom
de flesta handlingar lämnar spår i redovisningen.
Som redovisningskonsult har man ingen anmälningsskyldighet vilket en revisor har enligt
aktiebolagslagen men det finns ändå en risk att
själv bli misstänkt för medhjälp om man inte
reagerar på eventuella varningssignaler. Om
man får in bristfälliga uppgifter, till exempel en
faktura som saknar underlag eller är ospecificerad, så måste man ifrågasätta denna. I sådana
fall måste redovisningskonsulten tala om för
företagsledaren att bättre underlag krävs. Även
om man inte har anmälningsplikt så ansvarar
redovisningskonsulten för att tala om vilka
regler som gäller och inte bara okritiskt bokföra
undermåliga verifikationer. Om man följer Reko
så är det sällan några problem.
Det är inte bara bokföringsbrott man som
redovisningskonsult skulle kunna misstänkas
som medhjälpare för utan även skattebrott.
– Många redovisningskonsulter får fullmakt
så att de kan hjälpa till med momsoch arbetsgivardeklarationer mot Skatteverket. Även här
har man ett visst ansvar eftersom de bygger
på bokföringen som konsulten upprättat. Är
det uppenbara fel så gäller det att man gjort
grundläggande bedömningar och inte bokfört
32
Nu när många
småföretagare inte
har någon revision är
redovisningskonsulterna
ännu viktigare som
ekonomiska rådgivare.
något som man vet är felaktigt. Har man tveksamma underlag eller ospecificerade uttag från
bankkontot så är min rekommendation att man
tillfälligt bokför det mot ett obs-konto och inte
slentrianmässigt mot kassan. Sedan kontaktar
man företagaren för att reda ut vad som hänt,
det kan ju finnas naturliga förklaringar. Får man
inga bättre underlag eller tveksamma förklaringar bör man nog avsäga sig uppdraget, även det
står i Reko. Man ska absolut inte bokföra misstänkta uttag mot något diffust kostnadskonto,
vi har tyvärr stött på redovisningskonsulter som
varit allt för kreativa i sin iver att hjälpa till.
Henrik Lundin vill dock poängtera att det
är sällan som en redovisningskonsult döms
för medhjälp till brottslig verksamhet, men
det händer. Då är det ofta omständigheter där
redovisningskonsulten inte bokfört enligt god
redovisningssed och där stora felaktigheter påträffats i bokföringen.
– Jag vill tipsa alla redovisningskonsulter att
dokumentera den konversation man har med
kunderna. Det har faktiskt hänt att en brottsmisstänkt företagare skyllt allt på redovisningskonsulten med ord som ”jag har lämnat ifrån
mig allt, jag kan inget om bokföring, det måste
vara redovisningskonsulten som gjort fel”. Då
Så här gör du:
Om du misstänker att din kund ägnar sig åt
någon form av brottslig handling ska du kontakta
Ekobrottsmyndigheten på något av följande
kontor: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping
eller Umeå. Alla kontaktuppgifter hittar du på
ekobrottsmyndigheten.se.
Om man vill ge sin kund mer information om
vad ett bokföringsbrott är så finns en broschyr –
”Vad är bokföringsbrott?” – att ladda ner.
är det viktigt att man verkligen kan visa vilken
konversation man haft och att man påmint sin
kund om saknade eller felaktiga verifikationer.
Om man får en uppmaning från Ekobrottsmyndigheten att skicka in räkenskaper för en kund
så vill vi att man även bifogar all behandlingshistorik, förutom grund- och huvudbokföring,
resultat- och balansrapport.
– En vanlig fråga vi på Ekobrottsmyndigheten
får är hur man som redovisningskonsult ska göra
om en kund som ligger efter med bokföringen
kommer in och ber om hjälp. I ett sådant fall
kan redovisningskonsulten aldrig bli anklagad
för medhjälp till bokföringsbrott, då är det bara
kundens ansvar. Skulle man däremot fortsätta
på samma sätt i flera år är det en annan sak. Vi
vill gärna att redovisningskonsulterna tar sig an
dessa företagare som av någon anledning slarvat
med bokföringen, vi vill att de ska komma upp
på banan igen. Vi ser redovisningskonsulterna
som de bästa brottsförebyggarna. De allra flesta
ekobrotten handlar om oaktsamhet och slarv,
den typen av brott vill vi helst inta ägna oss
åt. Vi vill använda våra resurser till de riktiga
busarna. Nu när många småföretagare inte har
någon revision är redovisningskonsulterna ännu
viktigare som ekonomiska rådgivare.
Tips från Henrik Lundin
:
• upprätta noggran
na uppdragsavtal
• godta inga bristfäll
iga verifikationer
• kontrollera orimliga
in- och/eller
utbetalningar
• följ Reko
Henrik L
33
undin
Ersättningsfond får inte
utnyttjas vid gåva
Kammarrätten i Jönköping (mål nr 2246-14) anser att det saknas stöd i lagtexten för att en ersättningsfond
ska få tas i anspråk vid ett förvärv av en fastighet som skattemässigt är en gåva.
TEXT: ALEXANDRA WALLERIUS, NORSTEDTS JURIDIK
Gåva av fastighet
Vid fastighetsöverlåtelser används huvudsaklighetsprincipen för att avgöra om en fastighetsöverlåtelse är ett köp eller en gåva. Bedömningen
görs utifrån hur stor ersättningen är i förhållande
till taxeringsvärdet. Om ersättningen överstiger
taxeringsvärdet ses överlåtelsen som ett köp. Om
en fastighet överlåts till ett värde som understiger
taxeringsvärdet anses överlåtelsen skattemässigt
som en gåva.
Vid gåva gäller den så kallade kontinuitetsprincipen, som innebär att förvävaren inträder
i den tidigare ägarens skattemässiga situation.
Detta kommer till uttryck i 44 kap 21 § första
stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL.
Ersättningsfond
Reglerna om ersättningsfond innebär att beskattningen av vissa inkomster skjuts upp om
pengarna återinvesteras i verksamheten.
En ersättningsfond får tas i anspråk vid anskaffning av mark som är kapitaltillgång enligt
31 kap 18 § IL. Om den tas i anspråk för detta
ska anskaffningsutgiften för marken minskas
med det ianspråktagande beloppet när omkostnadsbeloppet beräknas.
Ersättningsfonden ska senast tas i anspråk
under det tredje beskattningsåret efter det
beskattningsår då avdraget gjordes, men vid
dispens från Skatteverket kan man få ytterligare
tre år på sig. Om fonden inte tas i anspråk inom
tidsperioden ska den återföras. Vid återföring av
fonden görs ett tillägg med 30 procent. Tillägget
beskattas i kapital om ersättningen som satts av
avser ersättning för skada, genom brand eller
annan olyckshändelse.
Fallet
Far och son ägde hälften var av en lantbruksfastighet. Efter stormen Gudrun fick de ersättning
som de satte av i en ersättningsfond 2005. För
sonen uppgick fonden till 202 000 kronor.
År 2011 överlät pappan i en gåvohandling
sin del till sonen mot en revers på 208 000
kronor. Taxeringsvärdet för andelen uppgick till
951 000 kronor. I deklarationen taxeringsåret
2012 upplyste sonen om att han använt ersättningsfonden för detta förvärv.
Skatteverket återförde fonden med ett tillägg
på 30 procent. Verket menade att förvärvet
skattemässigt var en gåva och att sonen därmed
övertog pappans omkostnadsbelopp och anskaff-
ningstidpunkt och att han därmed inte anskaffat
fastigheten under 2011.
Domstolarna
Både förvaltningsrätten och kammarrätten, KR,
gör samma bedömning som Skatteverket, att
han inte får räkna beloppet som en anskaffningsutgift eftersom det skattemässigt är fråga om en
gåva. Han övertar i stället pappans anskaffningsutgift. Att minska denna anskaffningsutgift med
det ianspråktagna beloppet saknar stöd i såväl
lagstiftning som praxis, enligt KR, och skulle
komma i konflikt med kontinuitetsprincipen.
KR anser därför att det saknas tillräckligt stöd
för att medge att ersättningsfonden tas i anspråk
i ett fall som detta.
Kommentar
Sonen menade att han faktiskt har haft en utgift
för gåvan överstigande ersättningsfonden och att
neka honom att ta ersättningsfonden i anspråk
står, enligt sonen, i strid med reglernas syfte. Det
faktum att han inte kan ta fonden i anspråk för
förvärvet innebär att den återförs till beskattning
med 30 procent i tillägg.
Nu kan du läsa tidningen Konsulten i datorn, på
läsplattan och i mobilen. Var du än befinner dig och
när du vill. Gå in på www.tidningenkonsulten.se
och upptäck nya, digitala Konsulten!
34
r
e
s
r
u
k
a
l
l
e
u
Akt
PÅ GÅNG MED SRF UTBILDNING
Dags att deklarera
För att underlätta och förenkla vid det kommande deklarationsarbetet går vi igenom samtliga aktuella deklarationsblanketter för tjänst,
näringsverksamhet och kapital samt formerna
för inlämning till Skatteverket. Du får också
en nyttig genomgång av de förändringar som
skett sedan föregående taxering. Via teoretiska
avsnitt, med genomgång av aktuella skatteregler,
praktiska tips och blankettnyheter, lär du dig att
arbeta korrekt och effektivt. Mycket av det som
tas upp under dagen är sådant som brukar ses
som svårigheter av de som deklarerar. En smart
uppdateringskurs för alla med andra ord!
Kursen genomförs den 3 mars i Malmö,
4 mars i Göteborg och 10 mars i Stockholm.
Lärare är experter från Norstedts Juridik.
Deklaration I
Låt deklarationssäsongen bli ett rent nöje genom
att skaffa dig de rätta kunskaperna. Med den
här kursen är du väl förberedd och får många
praktiska tips om hur du upprättar deklarationer
för fysiska personer, enskilda näringsidkare och
handelsbolag. Vi jobbar bland annat praktiskt
med inkomst av tjänst och kapital när det gäller
personbeskattning, inkomst av näringsverksamhet, aktiv/passiv näringsverksamhet samt
näringskostnader. Möt deklarationssäsongen
väl förberedd!
Kursen genomförs i Stockholm den 14-16
januari och 17-19 mars. Kursen hålls också
i Göteborg den 17-19 februari. Lärare är
Lena Dahlgren och Emilie Jobs.
Deklaration II
Under den här kursen får du lära dig de mest
komplicerade regelverken för fåmansföretag och
ägarförhållanden för olika företagsformer. Vi
tittar på skattemässiga avsättningar, beräkning
av räntefördelning, delägarbeskattning, gränsbelopp och försäljning av aktier i fåmansbolag
för att nämna något ur innehållet. Efter den här
kursen lär du dig förstå och tillämpa de speciella
reglerna för fåmansbolag. Du kan nu bättre
vägleda dina kunder och upprätta deklarationer
där ägarförhållandena är mer komplicerade och
för olika företagsformer. Du får också en god
kännedom om samtliga blanketter.
Kursen genomförs den 25-27 mars i Stockholm och den 2-4 februari i Göteborg. Lärare
är Beatrice Hansson.
Fastigheter komponentavskrivningar
Om ett bolag som äger en eller flera byggnader
ska få bättre kvalitet i redovisningen så krävs
att fastigheten delas upp i komponenter. För
fastighetsbolag som upprättar bokslut och
årsredovisning enligt reglerna i K3 så är komponentuppdelning dessutom obligatorisk. Det gör
den här kursen högaktuell. Under kursen går vi
bland annat igenom hur en fasighet kan delas
in i komponenter, hur man drar gränsen mellan
aktivering och kostnadsföring av tillkommande
utgifter och hur komponentmetod kan påverka
avskrivningstider och redovisade resultat. Efter
genomförd kurs ska du kunna vara en naturlig
samtalspartner för ett fastighetsbolag i samband
med byggnadens komponentuppdelning och
företagets bokslut. Kursen förutsätter relativt
goda kunskaper i årsredovisningslagens regler
om värdering av anläggningstillgångar.
Kursen genomförs i Stockholm den 5 mars.
Lärare är Per Lindblom och Bo Nordlund.
Låt deklarationssäsongen bli ett rent nöje genom
att skaffa dig de rätta kunskaperna.
Specialanpassning för tekniska konsulter
Jobbar du med tekniska konsulter? Flexibel prissättning
beroende på person och automatisk interndebitering
mellan avdelningar är bara några av finesserna i Briljant.
www.briljant.se
35
SRFs NYHETSDAG
behåller greppet
Mats Brockert
Ett 25-tal nyhetshungrande redovisningskonsulter infann sig i Uppsala vid SRFs Nyhetsdag för
att ta del av nyheter inom Reko, redovisning och skatt. SRFs Nyhetsdag fortsätter att vara en av
de populäraste kurserna, en kurs som ger dig årets viktigaste nyheter.
Mikael Carlson inledde dagen med nyheter när
det gäller Reko – Svensk standard för redovisningstjänster. Han berättade inledningsvis att
han märker att titeln Auktoriserad Redovisningskonsult får allt större uppmärksamhet på
marknaden, att bland annat banker blivit mer
kunniga om vad titeln faktiskt står för.
– Även Skatteverket är tydligt med att de har
ett förtroende för Auktoriserade Redovisningskonsulter. Från SRFs sida kommer vi att fortsätta informera och marknadsföra yrkesrollen.
Ni är duktiga och det börjar bli känt!
Tack vare lämnade Bokslutsrapporter kan
UC konstatera att de aktiebolag som tar hjälp
av en Auktoriserad Redovisningskonsult har
lägre risk än aktiebolag med revision.
– Aktuella siffror från UC visar att bara fyra
procent av aktiebolagen som har en Auktoriserad Redovisningskonsult till hjälp hamnar
i den sämsta riskklassen, där man höjer ett
varningens finger gällande bolagets ekonomi.
När det gäller aktiebolag som har revision är
det sju procent som hamnar i de riskklasserna,
berättar Mikael.
Det har hörts röster som gör gällande att det
finns revisorer som inte gillar Bokslutsrapporten och som till och med vägrat skriva på årsredovisningen om Bokslutsrapport upprättats.
– SRF och FAR har gemensamt deklarerat
sin ståndpunkt att det är en fördel för revisorns
arbete om redovisningen gjorts enligt Reko
och att det alltså är bra att en Bokslutsrapport
skrivs, fortsätter Mikael. Om den däremot saknas är det en signal om att det kan vara något fel
och något som revisorn borde reagera på säger
FAR bland annat i senaste numret av Balans.
År 2012 fick UC in 11 500 Bokslutsrapporter, 2013 skrevs 17 300. Mikael Carlsons
36
förhoppning är att det i år skrivs 100 000
Bokslutsrapporter.
– När ni gör ett så bra jobb, visa upp det!
Ju mer vi märks desto fortare blir marknaden
uppmärksammad på vår roll. En Bokslutsrapport är den bästa marknadsföringen ni kan få.
Förändringar i branschen är ett hett ämne.
Automatisering av vissa arbetsuppgifter och
teknikutvecklingen påverkar tjänsternas innehåll. Att kunna ägna mindre tid åt bokföring
frigör tid för rådgivning. En framtidsspaning
till år 2015 gjord av Kairos Future visar hur
trenden ser ut.
– Alla tror på en ökad efterfrågan av rådgivningstjänster, berättar Mikael. Redovisningstjänster kommer att hålla sig på en stabil nivå
medan efterfrågan på revision kommer att
minska. Rådgivare är med andra ord ett framtidsyrke. Rådgivning kräver en snabb och korrekt
rapportering och det kommer att bli allt viktigare
att kommunicera vilket arbete som utförts.
Några nyheter i Reko 2015 presenterades. Ett
fåtal nya Reko har tillkommit för att tydliggöra
arbetsprocessen, största delen av arbetet med
Reko 2015 har varit inriktat på uppdateringar
och förbättringar, vilket betyder att texter och
begrepp har justerats.
En ny version av SRF Reko Byråstöd kommer att lanseras under januari 2015. Det är en
fri service som kommer att nås via Mina sidor
på SRFs webbplats och som består av skriftliga
rutiner och dokumentmallar enligt Rekos krav.
– Den här produkten innehåller checklistor
och mallar för det praktiska arbetet, berättar
Mikael. Det är öppna dokument i Word och
Excel med färdiga texter som enkelt kan ändras
för att passa den egna verksamheten, ni behöver
alltså inte författa texten själva. Det kommer
att fungera som ett referensbibliotek för olika
krav enligt Reko.
SRF erbjuder också flera mycket användbara
analysverktyg där du kan kontrollera om kundföretaget betalar rätt ränta, ta fram nyckeltal för
att se hur trenderna ser ut i en viss bransch och
simulera affärshändelser för att få fram om kundföretaget är känsligt mot någon speciell händelse.
Nytt för i år är att Nyhetsdagen även innehåller
en del skattenyheter. SRFs senaste rekrytering,
Mats Brockert, skattespecialist, är den som håller i skattedelen.
– Efter bara några veckor hos SRF kan jag konstatera att det kommer in många frågor till vår
frågeservice som gäller skatter, berättar han. Det
är ofta avancerade frågeställningar så det märks
att SRFs medlemmar har stor kunskap själva.
Mats berättat om eventuella, kommande lagändringar. Att man inte riktigt vet om de träder
i kraft beror på höstens turbulens när det gäller
regeringsbildningen och att vi i skrivande stund
inte vet om den lagda budgeten går igenom.
– Det som kan bli aktuellt är en avtrappning
av jobbskatteavdraget, en särskild löneskatt för
äldre och slopad nedsättning av sociala avgifter
för unga, berättar Mats. En pågående utredning
som är av stort intresse är förenklad beskattning
för enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare samt en neutral bolagsskatt. Den stora
förändringen bli i så fall en ny avsättningsmöjlighet i form av en företagsfond som ersätter
expansionsfond, skogskonto och upphovsmannakonto. Periodiseringsfonderna kommer då
också att slopas för enskilda näringsidkare och
handelsbolagsdelägare.
När det gäller moms, som enligt Mats är
det mest komplicerade området, sker också en
Mikael Carlson
Claes Eriksson
del förändringar. Bland annat har nya regler
för avdrag vid representation inträtt eftersom
nuvarande regler strider mot EU-direktivet.
– Mitt tips är att använda sig av det schablonbelopp som finns. Det tar så pass lång tid
att räkna ut det exakta avdraget så de kronor
kunden eventuellt tjänar kommer att ätas upp
med råge av att ni får lägga betydligt mer tid på
själva uträkningen.
När det gäller redovisningsnyheter är det
fortfarande stort fokus på K-regelverket. Claes
Eriksson, SRFs redovisningsexpert, redogjorde
för statusen just nu.
– Alla bolag som lämnar årsredovisning kan
använda K3. Mindre företag, de med en balansomslutning om högst 40 miljoner, omsättning
på högst 80 miljoner och max 50 anställda,
kan istället använda sig av K2 som är ett förenklingsregelverk. De mindre aktiebolagen och
ekonomiska föreningar har alltså ett val mellan
K3 och K2. Men för aktiebolag och ekonomiska
föreningar som är större än ”40, 80, 50” med
räkenskapsår som börjat efter 31 december 2013
är det bara K3 som gäller, för dem är K2 inget
alternativ.
Framöver kommer alla årsbokslutsföretag att
kunna välja K2- eller K3-årsbokslut men det är
inte klart än. Alla årsbokslutsföretag med lägre
omsättning än tre miljoner kommer dessutom
kunna välja förenklat årsbokslut och K1, där
en stor del av regelverket är anpassat efter gällande skatteregler. Det här vet de flesta redovisningskonsulterna redan men det finns en del
frågetecken kring vilka företag som ska/får/kan
tillämpa vilket K-regelverk. Nu är det verkligen
hög tid att sätta sig in i det.
NÅGRA DELTAGARE:
– Nyhetsdagen är alltid intressant
Peter Lindahl och Katarina Wennerström
kommer från Sigtuna Affärskonsult AB och
har deltagit på Nyhetsdagen flera gånger
tidigare. Båda tycker att Nyhetsdagen varit
mycket givande även i år. – Det har varit
en bra dag, man får reda på lite av varje.
Bland annat de nya reglerna när det gäller
importmoms har jag nytta av att kunna. Jag
kan verkligen rekommendera andra att gå
den här kursen, säger Katarina.
Ardis Brekkan kommer från Ekonomibyrån
Geab AB. – Nyhetsdagen är alltid bra, jag
brukar gå på den. Det kanske inte ger några
djupare kunskaper men innehåller väldigt
bra information. För mig var det speciellt
bra att få tips om SRFs serviceverktyg, som
jag hittills inte nyttjat, och att få reda på vad
SRF faktiskt kan hjälpa till med. Vad som
ingår i medlemskapet. Frågeservicen är något jag ska försöka använda betydligt mer.
37
Mer rådgivning – men hur
Under flera år har budskapet till redovisningskonsulter varit entydigt – ägna dig mer åt
kvalificerad rådgivning och mindre åt bokföring. Att rådgivningstjänster är mer lönsamma
och knyter kunden närmare är självklart – men hur ska det egentligen gå till?
I takt med den tekniska utvecklingen under de
senaste åren har arbetsuppgifterna för många
redovisningskonsulter ändrats. Trenden pekar
på att rena bokföringsuppdrag kommer att
försvinna till stor del. I stället ska redovisningskonsulten ägna sig åt affärsrådgivning som i sin
tur ska leda till ökad lönsamhet för kunden.
Yrkesrollen förflyttas sakta från att enbart ses
som en kostnad till att istället vara en investering
till bättre affärer. För de flesta är den här förflyttningen en utmaning. Hur i all världen ska man
hinna utveckla kundens affärer när all tid går åt
till löpande arbete, bokslut och deklarationer?
Och hur ska man kunna ta mer betalt? Fredrik
Waker, delägare och delaktig i driften av Wakers
Consulting AB samt ledamot i SRFs styrelser,
ger dig här sin syn på yrkesrollens utveckling
samt några handfasta tips för att succesivt
förflytta sig mot tjänster med högre lönsamhet.
– Om man tittar på vår bransch så består den
till stor del av många mindre byråer med en byråledare. Byråledaren har, utifrån sitt perspektiv,
”konsultat” på sin egen kundstock. Konsultingen
är i många fall reaktiv och det handlar ofta om
snabba, unika lösningar och en snabb leverans.
Vilket betyder att konsultjobbet sker reaktivt från
fall till fall och används inte för tjänsteutveckling.
Man uppfinner hjulet gång på gång. Det här beror på att många sitter fast i sin resursplanering.
Först ska momsdeklarationen klaras av, sedan
bokslut, årsredovisningar och deklarationer. Efter
det kanske det finns tid över att hjälpa kunden
med andra tjänster som utvecklar affärerna. Det
här innebär att man snarare stänger för kundernas frågeställningar och behov än öppnar upp,
ofta omedvetet. Man vill helt enkelt inte ha mer
att göra för det finns ingen tid över.
– Konsultrollen är väsentligt annorlunda än
redovisningsrollen. Konsultrollen innebär att
du snabbt tar till dig nya uppdrag som utförs
och levereras med hög prioritet. Därför kan
du inte vara planerad med traditionella redovisningsuppdrag i för hög grad. Det här är ett
steg man måste våga ta för att komma vidare i
38
sin rådgivande roll. Det kan vara svårt, för de
flesta av oss känns det obekvämt att inte vara
planerad till 100 procent.
– Rollen som konsult är säljande och professionell med syfte att fånga in konsultuppdrag.
Först ska själva grundproblemet preciseras,
därefter ska ett önskat läge målas upp och sen
ska man hitta en plan och de aktiviteter som
gör att man når det önskade läget. Här bör man
också indikera omfattningen på uppdraget och
vad det kommer att kosta. Då blir det tydligt
för kunden och lättare att ta ställning till. Alltså,
fastställ uppdraget, kom överens med kunden
och utför. För många av oss är det svårt att sätta
en gräns när vårt arbete kommer att kosta extra.
Då gäller det att vara tydlig i sin kommunikation
med kunden. Till exempel säga ”vi har uppfattat
det här behovet, det här är vårt förslag, vi kan
leverera vid den tidpunkten och det kommer att
kosta så här mycket”. Man måste våga säga till
kunden att ”det här kommer att kosta lite extra
men det är det värt”. Med andra ord krävs det
inte jättemycket för att uppfattas som professionell. Det handlar egentligen om projektledning
i lika hög grad som försäljning.
– För att kunna frigöra tid till den här typen
av uppdrag har vi på Wakers valt att bolagisera
affärsrådgivningen. På det viset har vi prioriterat
tid för fokusering på rådgivning. Rent praktiskt
har det inneburit att vi formaliserat ett antal
grundtjänster inom bolagsrätt, ekonomistyrning, kapitalplacering, skatter och omstrukturering för att nämna några. Syftet är också att
bygga ytterligare karriärvägar och möjligheter
för seniora redovisningskonsulter för att succesivt utvecklas och växa in i rådgivarrollen.
Det blir också mer tydligt att det handlar om
uppdrag som ligger utanför det löpande arbetet
man gör för kunden, det arbetet som man genomför under året till ett avtalat pris.
– Som jag nämnde tidigare är ju de flesta
redovisningsbyråer småföretag vilket gör att
man omöjligt kan ha kompetens och resurser att
utföra alla typer av rådgivande uppdrag. Därför
är mitt råd att jobba i nätverk med andra. Det
Fredrik Waker
kan till exempel vara andra redovisningsbyråer,
lönekonsulter, jurister, försäkringsrådgivare eller
HR-konsulter. Man behöver alltså inte kunna
göra allt själv. Ibland kan det vara känsligt att
jobba med andra i samma bransch men jag
tycker ändå att fördelarna överväger. Ta hjälp
av varandra, det gagnar kunden som blir mer
nöjd med er relation.
Några handfasta råd från Fredrik Waker till
dig som gärna vill utvecklas i din rådgivande
roll men som ännu inte hittat rätt väg är:
• Våga släppa taget om din resursplanering,
frigör tid till oplanerat jobb.
• Utbilda dig inom projektledning och sälj.
• Bygg nätverk, du behöver inte kunna utföra
alla uppdrag på egen hand.
• Formulera ett antal grundtjänster. Det gör det
lättare att både sälja in, avgränsa och ta betalt.
– Vi är alla vanemänniskor och vana att göra
saker på ett visst sätt. Att gå mot en mer affärsrådgivande verksamhet handlar om att ändra
mönster, vilket kan vara mycket svårt. Att inte
planera in alla veckans timmar är både en risk
och en möjlighet man måste ta.
TIPS PÅ KURSER FÖR DIG SOM
VILL UTVECKLAS!
•Affärsrådgivning för redovisningskonsulter
•Ledarskap och grupputveckling
•Lönsammare byrådrift
För mer information se www.srfutbildning.se
Den inre kretsen – Eva Andersson, Marie Lainio, Annelie Käck, Ingela Ekervall,
Åsa Fontana, Inger Granath, Tove Sandgren och Harry Lainio.
nät verkande
Den inre kretsen
I Eskilstuna har en grupp redovisningsbyråer börjat träffas kontinuerligt för att nätverka, utbyta idéer
och hjälpa varandra vid behov. – Vi kallar oss lite skämtsamt för den inre kretsen, både på grund av vårt
geografiska läge och syftet att vi ska hjälpa varandra, säger initiativtagaren Harry Lainio.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JOHAN BOKSTRÖM
Det hela började vid fjolårets Kongressmiddag
på Nalen i Stockholm när Harry Lainio hamnade vid samma bord som några andra byråägare
från hemstaden Eskilstuna.
– De andra byråägarna jag träffade vid middagen var alla ensamma i sina respektive bolag,
berättar han. Jag kom då att tänka på hur det var
när jag själv startade min verksamhet i mitten av
har nu har resulterat i att vi träffas kontinuerligt
och äter lunch tillsammans, ungefär en gång
varannan månad.
Harry Lainio äger och driver redovisningsbyrån
Net Office där man idag är 14 medarbetare. Tre
av dem är Auktoriserade Redovisningskonsulter
och brukar vara med på nätverksluncherna.
Det ska vara en mix av folk från
olika byråer.
90-talet. Då var jag också ensam och saknade ett
nätverk där jag kunde diskutera jobbfrågor och
träffa andra i branschen. Det väckte en tanke hos
mig att vi skulle försöka dra igång något. Det
– Vi har också tre Auktoriserade Lönekonsulter, berättar Harry. Eventuellt kommer vi att
alternera så att de ibland är med på luncherna.
Vi ska inte vara för många från oss för jag vill
inte att vi ska dominera, det ska vara en mix av
folk från olika byråer. Det roliga är att vi ökat
med en deltagare för varje lunch, det börjar bli
populärt att vara en del av den inre kretsen,
skojar Harry.
Att man kallar sig för Den inre kretsen syftar
på flera olika saker. Först att man geografiskt
ligger lite mitt emellan SRFs kretsar och att
man har som syfte att vara ett stöd för varandra
vid behov.
– Vi i Eskilstuna hör egentligen till den Östra
kretsen, berättar Harry. Det känns lite fel, de
flesta av oss har kunderna här i närområdet eller
mer mot Stockholm. Att åka till Norrköping
med omnejd för att delta på kretsaktiviteter
fortsättning på nästa sida
39
En tanke är att vi ska kunna ställa upp för
varandra och hjälpa till när de egna resurserna eller
kompetensen inte räcker till
känns därför inte relevant, ingen av oss ha någon
naturlig anknytning dit. Vi kommer succesivt att
utveckla våra lunchträffar, kanske bjuda in någon
talare för att få ännu mer utbyte.
Att kontinuerligt träffas över en lunch och på
så sätt lära känna varandra kommer också att
leda till mer än att bara vara ett forum där man
kan snacka jobb.
– En tanke är att vi ska kunna ställa upp för
varandra och hjälpa till när de egna resurserna
eller kompetensen inte räcker till, förklarar
Harry. Är man ensam så är det guld värt att lära
känna andra som man får förtroende för och
som man kan ta hjälp av om man får problem
på något sätt. Man kanske behöver köpa in en
speciell kompetens eller helt enkelt behöver hjälp
att komma förbi en tillfällig arbetstopp. Vårt
nätverk är en resurs med kollegor som finns där
när det behövs.
Vid de senaste luncherna har diskussionerna
till stor del handlat om de förändringar som
redovisningsbranschen står inför.
– Vi har pratat mycket om Reko och vad som
kommer att krävas av oss i framtiden. Många av
oss känner av en konkurrens från de som inte
är auktoriserade och som därför kan hålla ett
lägre pris. Hur ska vi tackla det? Vi försöker få
kunderna att förstå skillnaden i kvalitet att anlita
en SRF-ansluten redovisningskonsult mot en
som inte är det. Det är det dock inte alla som
förstår. På lång sikt tror jag ändå att vi tjänar på
att hålla en hög kvalitet och att auktorisationen
är ett sätt att skapa mervärde för våra kunder,
avslutar Harry.
Goda exempel
Är du med i ett värdefullt nätverk som du
vill berätta om? Vi söker fler goda exempel
på nätverkande. Mejla redaktionen så
kontaktar vi dig! konsulten@srfkonsult.se
Harry Lainio
Gör som 3 500 andra
redovisninGskonsulter ...
Hög säkerhet
och backup online
Direkt åtkomst till
kundernas bokföring
Smart aministration
var och när du vill
Tidssparande
och kostnadseffektivt
optimera samarbetet med dina kunder
Med e-conomics webbaserade ekonomisystem kan du erbjuda dina
kunder flexibla och kundanpassade lösningar.
Oavsett om en kund vill sköta delar av bokföringen själv, medan en
annan enbart har behov att då och då ta ut rapporter, så finns det en
lösning med e-conomic.
Du har åtkomst till kundens bokföring när det passar dig och systemet
innehåller alla de funktioner du som revisor eller redovisningskonsult
kan behöva.
Registrera din byrå hos e-conomic idag - Det tjänar både du och din
kund på.
Läs mer på www.e-conomic.se
e-conomic riktar sig till små och medelstora företag och har fler än
75 000 användare. e-conomic är den ledande leverantören av webbaserade
ekonomisystem och är representerat i mer än 50 länder världen över.
40
5498_Ann_195x121_1.indd 1
16/07/14 15.16
Vem kan leva utan en köttbulletång? Eller ett selfie-stativ? Här har vi plockat fram flera
smarta, roliga, tokiga och – kanske – lite onödiga prylar att skoja till vintermörkret och
kylan med. Håll till godo!
Skäggmössa Beardo Beanie
Den klassiska skäggmössan tillbaka i beaniemodell! Perfekt i skidbacken, på stan eller varhelst
du kan frysa om kinderna och huvudet. Flera
flippiga färger att välja mellan!
Pris: 249 kr • www.coolstuff.se
Köttbulletång
Denna köttbullstång från Sagaform formar
köttbullarna snabbt och smidigt, utan kladd.
Om du doppar köttbullerullaren i kallt vatten
mellan köttbullarna får du bäst resultat.
I förpackningen medföljer ett köttbullerecept
på både svenska och engelska.
Pris: 79 kr • www.bluebox.se
Ta perfekta selfies med ett selfie-stativ
I-MEE RoliPod är en selfiestång med inbyggd
slutare, bluetooth, USB och justerbar hållare.
Med RoliPod kan du ta snygga och unika bilder
i alla sorters miljöer, allt ifrån egna selfies till
gruppfoton i skidbacken eller på solsemestern.
Hållaren för mobiltelefonen kan justeras i både
bredd och höjd, och passar till och med de större
telefonerna som exempelvis iPhone 6 Plus.
Pris: 199 kr • www.netonnet.se
Flaskkulor eller Christmas Spirit
Julgranskulor 6-pack som går att fylla. Fyll
kulorna med en liten julsnaps och låt dem bli
bordsdekorationen, eller med glögg och ge till
frusna kompisar, eller låt dem bli fina dekorationer i fönstret eller granen. Kulornas engelska
namn höjer stämningen ytterligare en aning.
Pris: 300 kr • www.smartasaker.se
Auto Park Time 4
Slipp onödiga böter för att du glömt att ställa in
din P-skiva! En fleraxlig inbyggd accelerometer
känner av när du parkerar bilen och ställer in
följande hel- eller halvtimme automatiskt. AutoParkTime håller reda på sommar- och vintertid,
är batteridriven och kräver ingen installation.
Godkänd av CarPark, Europark, med flera.
Pris: 599 kr • www.teknikmagasinet.se
41
Dålig arbetsmiljö bidrar till
lägre pensionsålder och högre
sjukfrånvaro
En ny undersökning visar att dålig arbetsmiljö bidrar till att människor
går i pension tidigare. Samtidigt visar statistik på att sjukfrånvaron ökar,
mest beroende på grund av psykisk ohälsa.
TEXT: THOMAS ENGLUND
Både den nuvarande och den förra regeringens
vilja är att vi ska arbeta längre upp i åldrarna.
Anledningen är att vi lever längre vilket innebär att statens kostnader för pensioner rusar
i höjden. Då behövs fler i arbete, både yngre
och äldre. Idag är den genomsnittliga faktiska
pensionsåldern cirka 60 år. Varje förhöjning av
denna ålder bidrar naturligtvis till lägre pensionsutgifter och mer skatteintäkter för staten.
För att detta ska bli en realitet räcker det dock
inte bara att höja pensionsåldern på papperet.
Det är naturligtvis så att den fysiska och den
psykosociala arbetsmiljön har stor betydelse för
människors beslut att gå i pension i ”förtid”, det
vill säga före 65 års ålder. Det visar tre forskare
från Linnéuniversitet i en ny rapport.
Rapporten visar att den psykiska arbetsmiljön har stor betydelse för beslutet att avsluta
sin aktiva yrkeskarriär. Särskilt stress och liten
möjlighet att påverka sitt arbete, tillsammans
med höga krav, ökar risken för att människor
lämnar arbetslivet i förtid. Även brist på socialt
stöd, framförallt från människor i chefsposition, är ytterligare en bidragande orsak till dålig
arbetsmiljö. Naturligtvis har också fysiska arbetsmiljöfaktorer betydelse. I rapporten nämns
höga ljud, repetitiva monotona arbetsuppgifter,
tunga lyft och obekväma arbetsställningar som
exempel på faktorer som påverkar oss negativt.
Tvärtemot vad man kan tro är arbeten med
människor, till exempel inom vården, också
områden som innebär tidigare pensionering.
Forskarna skriver att det finns forskning som
tyder på att detta också gäller för högutbildade
personer, som psykologer och präster. Generellt
gäller dock att personer med högre utbildning
arbetar längre än lågutbildade.
Här råder också en ojämlikhet mellan män
och kvinnor. Kvinnor går i pension tidigare, troligen beroende på att det främst är kvinnor som
42
arbetar inom vårdyrken. Till detta kommer ett
ojämlikt hemarbete, de facto lägger kvinnor ner
mer tid på det obetalda hemarbetet vilket bidrar
till en mer stressad tillvaro. Rapporten visar att
också andra faktorer påverkar beslutet att lämna
arbetslivet, som konjunkturen, ekonomiska faktorer, pensionssystemets utformning med mera.
Inspektioner mot stress
I oktober besökte Arbetsmiljöverket 1 700
arbetsplatser över hela landet för att kontrollera
hur arbetsgivare identifierar, dokumenterar och
åtgärdar risken för stress. Trots att psykisk ohälsa
är det snabbast växande arbetsmiljöproblemet
saknas ett förebyggande arbetsmiljöarbete på
sex av tio inspekterade arbetsplatser, konstaterar
Arbetsmiljöverket.
En färsk rapport visar att det finns vetenskapligt stöd för sambandet psykisk ohälsa och
• små möjligheter till påverkan i kombination
med höga krav
• pressande arbete och liten belöning i förhållande till ansträngning
• osäkerhet i anställningen; nedläggningshot
• upplevd brist på medmänsklighet på arbetsplatsen
De senaste fyra åren har antalet anmälda
arbetssjukdomar med sjukfrånvaro på grund
av organisatoriska och sociala orsaker ökat med
50 procent. Det handlar ofta om alltför mycket
arbete eller för hög arbetstakt, samt om problem
i relationerna på arbetsplatsen, som mobbning
och trakasserier.
Ny föreskrift om den psykosociala
arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket har förslag på en ny föreskrift
om organisatorisk och social arbetsmiljö ute på
remiss. Arbetsgivaren ska enligt förslaget se till
att personalen inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Det ska finnas tillräckligt med resurser på
plats för att utföra arbetet. Att tydliggöra arbetskrav och roller är exempel på hur arbetsgivaren
kan jobba förebyggande. Arbetsgivaren ska också
se till att arbetstidens förläggning inte leder till
ohälsa, enligt förslaget. Risker kan till exempel
finnas vid skiftarbete eller nattarbete. Att vara
ständigt nåbar kan också vara en risk.
Regler för hantering av konflikter och kränkande behandling (även kallat mobbning) är
också en del av förslaget. Arbetsgivaren ska bland
annat bedöma risker för ohälsa i samband med
konflikter. Dessutom ska arbetsgivaren se till att
det finns rutiner för hur kränkande behandling
ska hanteras. Redan sedan tidigare finns regler
om att arbetsgivaren ska tillhandahålla stöd till
den som drabbats.
Arbetsgivaren ska också motverka att ”starkt
psykiskt påfrestande arbete”, som kan finnas inom
exempelvis vård, socialtjänst och kriminalvård,
leder till ohälsa. Förebyggande åtgärder kan
vara stöd av handledare eller dubbelbemanning.
Arbetsgivaren ska också sätta upp mål för en
god organisatorisk och social arbetsmiljö, enligt
förslaget. Målen kan mätas i exempelvis arbetstillfredsställelse.
Remisstiden går ut den 17 december.
Källa: Arbetsmiljöverket
Arbetsrätt, löne- och personaladministration
Frågor & Svar
Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt,
löne- och personaladministration. Mejla dina frågor till konsulten@srfkonsult.se
Fråga: Vilka arbetsdagar ska man arbeta på och
vilka är röda dagar och vad gäller för helgaftnar?
Svar: Vilka dagar som man ska arbeta och vilka
dagar som är ”röda” regleras inte i arbetstidslagen. Det brukar vara reglerat i arbetstidsavtal
(kollektivavtal) mellan arbetsgivaren och facket.
•••
Fråga: En anställd som har timlön säger att han
vill ha månadslön. Är vi tvungna att ge honom det?
Svar: Det är bara kollektivavtal som har regler
om vilken löneform som ska tillämpas. Det står
er alltså er fritt att avtala om timlön om ni inte
omfattas av kollektivavtalsregler om något annat.
Enligt lagen om anställningsskydd måste man
i anställningsbesked ange den avtalade arbetstiden per dag eller vecka samt vilken tidsperiod
anställningen omfattar. Den avtalade lönen får
inte inkludera semesterlön.
•••
Fråga: Vi har en person anställd fram till den 31 januari. Vi vill avsluta anställningen i förtid, går det?
Svar: Om ni har avtalat om ett visst till-ochmed-datum utan uppsägningstid kan inte anställningen avslutas tidigare utan att ni är överens.
Är en uppsägningstid avtalad måste arbetsgivaren
visa saklig grund för att avsluta anställningen.
Uppsägningstiden i sådana fall är en månad om
den sammanlagda anställningstiden inte uppgår
till två år.
•••
Fråga: På vår arbetsplats är inte rasten utlagd förrän efter sex timmars arbete. Säger inte lagen att
man ska ha rast efter fem timmars arbete?
Svar: Det kan vara rätt om ni har sådana regler i
ett centralt kollektivavtal. Enligt arbetstidslagen
ska rast ges efter fem timmars arbete men denna
regel är dispositiv så till vida att kollektivavtal kan
ha andra regler. Ett kollektivavtal får dock inte
strida mot EUs arbetstidsdirektiv som anger att
rast ska ges efter som längst sex timmars arbete.
•••
Fråga: Vi behöver ta ut mer övertid av personalen
under december. Kan vi beordra extra övertid, det
vill säga utöver de 200 timmarna allmän övertid?
Svar: För att få ta ut extra övertid måste det
finnas särskilda skäl. Detta kan vara tillfälliga
arbetsanhopningar som varit omöjliga att förutse
eller oförutsedda sjukdomsfall. Återkommer de
tillfälliga arbetsanhopningarna, till exempel vid
julhandeln eller vid löneutbetalningar, är de
inte att anse som oförutsedda. Omfattas ni av
kollektivavtal med arbetstidsregler ska facket ge
sitt tillstånd till den extra övertiden. I övriga fall
beslutar arbetsgivaren själv.
•••
Fråga: En anställd som slutar i december kommer
att få sin semesterersättning utbetald i januari
nästa år. Vilken skatt ska vi dra på ersättningen?
Svar: I vissa fall ska en arbetsgivare som betalar
ut lön endast dra 30 procent skatt. Det gäller
vanligen om utbetalningarna från företaget är en
sidoinkomst för den anställde. Det innebär att
företaget inte är att anse som huvudarbetsgivare.
Detta är fallet om utbetalningen sker i januari
året efter att anställningen avslutades.
•••
Fråga: Facket och skyddsombudet hävdar att vi
måste ha en skyddskommitté på företaget.
Svar: Det ska alltid finnas en skyddskommitté
på arbetsplatser med minst 50 arbetstagare.
En skyddskommitté är ett samrådsorgan mellan företrädare för arbetsgivaren och företrädare
för arbetstagarna. Skyddskommittén ska delta i
planeringen av arbetsmiljöarbetet, följa utvecklingen i skyddsfrågor och behandla frågor om
bland annat företagshälsovård, handlingsplaner
för arbetsmiljöarbetet, planering eller förändring av lokaler, arbetsmetoder och organisation,
användning av farliga ämnen, arbetsmiljöutbildning samt rehabilitering.
•••
Fråga: Ska förlorad ersättning för övertid ingå
i underlaget för beräkning av sjuklön?
Svar: Nej. Även om övertiden var bestämd i
förväg så ligger den inte till grund för sjuklön.
Däremot ska mistad ersättning för arbete under
obekväm arbetstid ligga till grund för sjuklön.
Detta har sin grund i att övertid ska vara oplanerad och täcka behov av arbetskraft som inte
har gått att förutse.
•••
Fråga: Vi tänker erbjuda personalen möjligheten
att löneväxla mot till exempel privat sjukvård och
pension. Men är det egentligen en bra förmån med
tanke på att det sänker inkomsten. Det påverkar ju
sjukpenningen och pensionen?
Svar: Även om det är en bra förmån att kunna
få löneväxla mot skattefria förmåner, så är det
inte ett alternativ för alla. Det är riktigt att en
löneväxling sänker inkomsten och om lönen efter
löneväxlingen sjunker under pensionsgrundande
inkomst (cirka 38 000 kr/mån) så kommer den
allmänna pensionen att minskas. Är det bara
en kort löneväxlingsperiod kanske det inte är
märkbart men det är helt klart något man måste
tänka på; all inkomst ligger till grund för den
allmänna pensionen. Det finns ju ytterligare en
inkomstgräns vilket påverkar den sjukpenninggrundande inkomsten (cirka 27 800 kr/mån).
Hamnar man under den minskar sjukpenningen.
43
Redovisning
Frågor & Svar
Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF, svarar på frågor som rör redovisning.
Ställ din redovisningsfråga under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på
www.srfkonsult.se.
Fråga: Av gammal vana har villkorade aktieägartillskott redovisats som ansvarsförbindelse (post
inom linjen) i årsredovisningarna för mina aktiebolag. Men nu undrar jag hur det egentligen ska
redovisas? Jag använder K2-regelverket och jag
anger de villkorade aktieägartillskottens storlek
som uppgift i samband med noten för eget kapital.
Ska de även anges inom linjen?
Svar: Följande skrivning finns i kommentaren
i K2 kapitel 15:
”Ett aktieägartillskott som är villkorat innebär ett avtal med förbehåll som ger rätt till
framtida återbetalning under förutsättning att
återbetalning kan ske ur disponibla vinstmedel
enligt fastställd balansräkning. Avtalet binder
aktieägarna men inte företaget. Återbetalningen
är beroende av framtida beslut av bolagsstämman. När bolagsstämman har beslutat om
återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott
ska fritt eget kapital minskas oavsett om utbetalning skett eller ej.”
Att avtalet binder ägarna men inte företaget
innebär att det inte ska tas upp som ansvarsförbindelse.
•••
Fråga: På företagskontot i en enskild firma finns,
förutom de transaktioner företaget gjort och där
jag har verifikat, flera privata uttag, till exempel
bankomatuttag och matinköp. Enda underlaget
jag har på dessa är att de finns med på bankkontoutdraget. Kan jag bokföra alla månadens
privata uttag på en gemensam verifikation med
kontoutdraget som underlag?
Svar: Det finns två typfall då gemensam verifikation kan användas. Det är vid kontantbetalning och likartade affärshändelser. En fråga
kan då vara om uttagen ska ses som likartade
affärshändelser? Vad gäller detta anger Bokföringsnämnden i sin vägledning Bokföring
följande i punkt 6.1:
”Likartade affärshändelser som får dokumenteras genom en gemensam verifikation
44
enligt 5 kap. 6 § tredje stycket första meningen
bokföringslagen (1999:1078) är
a) återkommande affärshändelser som av praktiska skäl sammanförs i en samlingsfaktura
som avser en period om högst en månad,
b) affärshändelser som genereras automatiskt,
eller
c) andra likartade affärshändelser hänförliga till
en och samma dag som av praktiska skäl är
lämpliga att sammanföra.”
Jag kan inte se att ditt fall ryms inom tolkningen varför svaret är nej.
•••
Fråga: Vid boksluten 2014-04-30, 2014-06-30
och 2014-08-31: Är det tvingande att använda
K2 alternativt K3? Vid bokslutet 2014-12-31: Är
det tvingande att använda K2 alternativt K3? I
samtliga fall är räkenskapsåret 12 månader.
Svar: Nej – Nej – Nej – Ja.
För räkenskapsår som inleds efter den 31/12 –
2013 ska årsredovisning upprättas enligt K3 eller
K2 för aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Räkenskapsåren 2014-04-30, 2014-06-30 och
2014-08-31 får däremot tillämpa både K2 eller
K3. Men det kan också välja att tillämpa Bokföringsnämndens tidigare anpassningsnormering.
Observera att du i din fråga angivit att det rör
sig om räkenskapsår som omfattar 12 månader.
För ett nybildat bolag i januari 2014 med förkortat räkenskapsår fram till exempelvis 31/8
ska K2 eller K3 tillämpas.
•••
Fråga: När man upprättar årsredovisning enligt
K2 finns en möjlighet att inte periodisera utgifter
under femtusen kronor. Är det ett krav? Vi jobbar
löpande med periodisering på lägre nivå. Det
skulle innebära mycket arbete med att plocka bort
poster vars ursprungsfaktura är under femtusen
kronor. Bör man bland redovisningsprinciperna
ange hur man gjort?
Svar: Regel 2.4 är frivillig att tillämpa. Enligt
min uppfattning kan man välja ett lägre belopp
än femtusen kronor, det är däremot tveksamt
om det är möjligt att välja ett högre belopp.
Det är inget krav att tala om hur man har
periodiserat. Det är tillåtet, men det blir i så
fall en frivillig tilläggsupplysning.
•••
Fråga: Har man tagit bort raden under vinstdispositionen ”Bolagets resultat och ställning
framgår...” i K2? Beslutar ett företag om utdelning
fanns tidigare en text under vinstdispositionen där
styrelsen intygade att utdelningen var försvarlig
med mera. Ska den inte vara med i K2?
Svar: Den rad du anger antar jag är den där det
brukar hänvisas till efterföljande balans- och resultaträkningar, samt att det brukar anges vilken
valuta årsredovisningen är upprättad i. Raden
har egentligen aldrig varit något formkrav.
Det som anges i K2 är att det av årsredovisningen ska framgå vilken valuta och enhet
årsredovisningen är upprättad i (punkt 3.6).
Det finns mallar som ser ut som tidigare och
det finns mallar där formen kanske ser ut som
man inte är van vid. Det viktiga är att nödvändig
information kommer med.
Texten om utdelning baseras på ett krav i
aktiebolagslagen. Det finns inget, och har heller
inte funnits, lagkrav på att den upplysningen ska
vara med i årsredovisningen. Det kan vara ett
fristående intyg som skrivs, vilket i många fall till
och med rekommenderas. I K2 anges det därför
inte som krav, men det får läggas till frivilligt.
Det framgår också av kommentartexten till
resultatdispositionen där bland annat följande
finns att läsa:
”Enligt 18 kap. 4 § ABL ska styrelsen avge
ett motiverat yttrande om den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig. Ett sådant yttrande
kan skrivas i anslutning till den föreslagna
resultatdispositionen i årsredovisningen”.
Beskattning
Frågor & Svar
Bertil Båvall på B Båvall Skattekonsult AB svarar på dina frågor om beskattning.
Mejla dina frågor till konsulten@srfkonsult.se
Fråga: A äger 100 procent av aktierna i ett fåmansföretag. Både hon och hennes man arbetar
i företaget.
För att beräkna årets gränsbelopp 2015 med
hjälp av löneunderlaget krävs ett visst minsta
löneuttag under 2014. Detta uppgår antingen
till sex inkomstbasbelopp (341 400 kronor) +
fem procent av samtliga löner i företaget eller 10
inkomstbasbelopp (569 000 kronor).
Är det ett krav att det är A som tar ut denna lön?
Svar: Det räcker att någon som är närstående
till A, till exempel hennes man, kan uppfylla
lönekravet. Det gäller dock att det är A själv,
eller den närstående, som måste ta ut hela den
stipulerade lönen. Det är alltså inte tillräckligt
att den sammanlagda lönen för dessa personer
uppgår till det aktuella beloppet.
•••
Fråga: Vad gäller för minsta värde för att inventarier
av mindre värde ska bli omedelbart avdragsgill?
Svar: Direktavdrag medges för inköp av inventarier av mindre värde. För 2014 är investeringar
under 22 200 kronor omedelbart avdragsgilla.
För 2015 är motsvarande värde 22 250 kronor.
Numera medges alla företag direktavdrag med
samma belopp oavsett företagets storlek.
•••
Fråga: Vad blev inkomstbasbeloppet för 2015 och
hur påverkar det beskattningen?
Svar: Inkomstbasbeloppet 2015 har fastställts
till 58 100 kronor. Det påverkar bland annat:
• maximal pensionsgrundande inkomst (före
avdrag för pensionsavgift) som blir 468 867
kronor under 2015 (8,07 ibb)
• schablonutdelningsutrymmet i fåmansföretag
som blir 159 775 kronor för inkomståret 2016
(2,75 ibb)
• spärrlönetaket i fåmansföretag som blir 557
760 kronor för löneuttag under 2015 (9,6 ibb)
• maximal fastighetsavgift som blir 7 262 kronor för småhus och 1 243 kronor per lägenhet
i flerbostadshus
•••
Fråga: För utdelningar som lämnas till en närståendekrets i fåmansföretag ska maximalt 90
inkomstbasbelopp (56 900 × 90 = 5 121 000
kronor för 2014) beskattas i inkomstslaget tjänst.
Hur ska de 90 inkomstbasbeloppen fördelas
mellan två personer i en närståendekrets som
fått utdelning på aktier i ett fåmansföretag som
de äger i proportionen 60/40?
Svar: I förarbetena (prop 2011/12:1 s 432)
finns uttalat att beloppet bör proportioneras
mellan personer i närståendekretsen. Det innebär alltså att ena personen beskattas med högst
54 inkomstbasbelopp (60 procent × 90) och
den andre med högst 36 inkomstbasbelopp (40
procent × 90) i inkomstslaget tjänst.
•••
Fråga: Två makar avser att göra en bodelning
under pågående äktenskap. Bodelningen innebär
en ändring på ägandet av fastigheten. Makarna
har ett uppskovsbelopp från en tidigare fastighetsförsäljning. Kan uppskovsbeloppet flyttas
med vid bodelningen?
Svar: Nej. Bodelning av en fastighet under
pågående äktenskap jämställs med avyttring
ifråga om återföring av ett uppskovsbelopp.
Det innebär att uppskovsbeloppet för den ena
maken som minskar sin ägarandel ska återföras
till beskattning.
•••
Fråga: A ska ombilda en enskild firma till ett
aktiebolag. A har satt av till periodiseringsfond
varje år i den enskilda firman. A kommer inte att
överföra samtliga avsatta periodiseringsfonder
vid övergången. Har A valfrihet i vilken ordning
fonderna ska anses överförda?
Svar: Av lagtexten framgår att vid ombildning
från en enskild firma till ett aktiebolag ska den
fysiska personen göra ett tillskott till bolaget
som motsvarar summan av överförda periodiseringsfonder.
Eftersom A inte gör ett tillskott motsvarande samtliga överförda fonder framgår det
av lagtexten att en senare gjord avsättning till
periodiseringsfond ska anses överförd före en
tidigare gjord avsättning.
•••
Fråga: AB X äger en byggnad som helt används i
näringsverksamheten. Till byggnaden hör några
parkeringsplatser. Nu vill bolaget göra ytterligare
parkeringsplatser, nu i anslutning till byggnaden.
Det innebär att man ska schakta fram alldeles
intill byggnaden. Räknas kostnaderna för schaktningen till anskaffningsvärdet för byggnad eller
ska den räknas som markanläggning?
Svar: Gränsdragningen mot byggnad kan exemplifieras med att utgifter för pålning i syfte att
stabilisera underlaget för byggnad räknas i allmänhet in i avskrivningsunderlaget för byggnad
(prop. 1969:100 s. 122). Utgifter för schaktning
för byggnadsgrund och källarvåningar torde
normalt räknas in i byggnadens anskaffningsvärde medan utgifter för schaktning i syfte att
göra marken plan räknas till markanläggningens
anskaffningsvärde.
Investeringarna beträffande fastigheten avser
schaktningar i anslutning till byggnaden men
görs inte för att uppföra byggnadsgrund eller
källarvåning utan för parkeringsplatser. Mot
den bakgrunden är utgifterna närmast att anses
som markanläggning. Avdrag medges då med
fem procent av anskaffningsvärdet.
45
Reko
Frågor & Svar
Helen Bäckqvist, Rekoansvarig på SRF, svarar på frågor som rör Reko.
Ställ din fråga gällande Reko under Frågeservice när du loggat in på
Mina sidor på www.srfkonsult.se.
Fråga: Jag är Auktoriserad Redovisningskonsult
och driver en redovisningsverksamhet. Jag är
engagerad i en ideell förening och har nu blivit
tillfrågad om att bli kassör på min fritid. Frågan
är om ett uppdrag som kassör jag bedriver på min
fritid på något sätt kan strida mot yrkesetiska
regler eller Reko?
Svar: Ett uppdrag som kassör på sin fritid
strider inte mot de yrkesetiska reglerna. Dock
bör du upprätta ett uppdragsavtal och dokumentera enligt kraven i Reko. Detta följer av
att uppdraget har samma karaktär som arbetet
i din redovisningsverksamhet och då gäller även
byråns försäkring.
•••
Fråga: Min kund vill att jag ska ta hand om alla
diskussioner om redovisningen och bokslutet med
revisorn. Hur jag ska hantera denna situation?
Svar: Du har tystnadsplikt i ditt uppdrag om
inget annat avtalats. Det betyder att det måste
framgå av uppdragsavtalet att kunden ger dig i
uppdrag att hålla dessa kontakter med revisorn
för att du ska kunna göra det utan att bryta mot
tystnadsplikten.
Om ni väljer att arbeta på det sättet ska ändå
din kund attestera de korrigeringar och kompletteringar som görs i redovisningen och bokslutet,
som en bekräftelse på att kunden har godkänt
transaktionen. Det följer av att din kund har ett
självständigt ansvar för sin redovisning.
•••
Fråga: Hur lång är arkiveringstiden för redovisningsverksamhetens egen dokumentation?
Svar: Arkiveringstiden för redovisningsverksamhetens egen dokumentation är tio år. Det
hänger ihop med ansvarsförsäkringen och om
något skulle klandras. Detta ska inte förväxlas
med arkiveringskravet för kundens egen räkenskapsinformation som har sänkts från tio
46
år till sju år. Så var uppmärksam på att tio år
gäller som byråns arkiveringstid av den egna
dokumentationen!
•••
Fråga: Vad är det som gäller vid arkivering av
behandlingshistorik och systemdokumentation
när jag utför mitt arbete i ett insourcinguppdrag?
Svar: Din kund är alltid ansvarig för sin egen
räkenskapsinformation, och här ingår behandlingshistorik och systemdokumentation. När du
arbetar i kundens system på ett insourcinguppdrag finns detta material i din kunds datorer,
och du bör då uppmärksamma kunden på sitt
ansvar att spara informationen i sju år, samt att
det kan vara lämpligt att skriva ut det varje år,
till exempel för att inte få problem vid byte av
datasystem.
•••
Fråga: Jag har en kund som inte betalar mina fakturor för redovisningstjänster. Tiden för arbetet
med bokslut och upprättande av årsredovisning
börjar nu närma sig. Jag har nu tröttnat, efter att
ha skickat påminnelse och kontaktat kunden, och
känner att det är dags att säga upp kunden. Kan
jag säga upp kunden med hänvisning till Reko?
Svar: Om du använder SRFs Allmänna villkor så
anges det under punkt 14, att obetalda fakturor
är en grund för omgående uppsägning av uppdrag. Det är då viktigt att du meddelar kunden
uppsägningen skriftligt med en hänvisning till
orsaken till att uppdraget omgående upphör,
enligt Reko 710.
Svar: Alla som är bokföringsskyldiga ska följa
bokföringslagen. Detta innebär att din kund
måste ha en komplett räkenskapsinformation
för sin verksamhet. Om din kund vill att du ska
förvara materialet måste ni upprätta ett avtal om
denna arkivering, där det framgår att du utför
detta för din kunds räkning, samt att kunden är
den som är ytterst ansvarig.
Ett alternativ kan vara att scanna samtliga
dokument och maila dem, alternativt spara på
ett USB-minne och lämna till kunden. Det är
viktigt att dokumentationerna hålls åtskilda, så
att kundens räkenskapsinformation inte blandas
ihop med din egen dokumentation över utfört
arbete.
•••
Fråga: På vår redovisningsbyrå sparar vi all dokumentation för alla kunder och vi lämnar kundens
dokumentation om och när de önskar. Vi har nu en
diskussion på vår byrå om hur vi ska göra för att
följa Reko då vi fått synpunkter på vår hantering
av kundens material och undrar om vi gör rätt.
Svar: Enligt Reko 210 ska räkenskapsmaterialet bearbetas och lämnas tillbaka utan onödigt
dröjsmål. Det är dock vanligt att byrån väljer
att ha kvar materialet under räkenskapsåret
och även några månader in på nästkommande
räkenskapsår. Detta för att underlätta avstämningar och bokslutsarbetet. Det ska i sådana fall
framgå av uppdragsavtalet att byrån ska arkivera
materialet för kundens räkning efter att man har
färdigställt sin bearbetning.
•••
Fråga: Hur mycket dokumentation ska jag lämna
till kunden vid upprättande av årsbokslut/årsredovisning? Min kund vill inte ha någon form av
dokumentation utan tycker att jag kan ha kvar
allt hos mig.
Missa inte
vårens kursöversikt
som är bilaga i
detta nummer!
Vilken utbildning
behöver du i vår?
Ny kurs!
K3 – frivillig tillämpning
för mindre företag
Nu finns vårens alla kurser på plats och det är dags att
planera in vilka utbildningar du ska gå. Den nya kursen
”K3 – frivillig tillämpning för mindre företag” är för
dig som arbetar i ett mindre företag där man ändå valt
att tillämpa K3. Lärare på kursen är Lena Sjöblom och
Caisa Drefeldt.
En annan populär nyhet är ”Juridik för redovisningskonsulter – bolagsrätt och obestånd” med Anna
Nord och Nils Albertsen som lärare.
Läs mer om vårens alla kurser i kursöversikten som du
hittar som bilaga i detta nummer av Konsulten eller
besök oss på farakademi.se
eriges
v
s
i
m
o
Ekon ara val .
l
självk
Juristen har ordet
Jonas Sjulgård, SRFs jurist skriver om allmän juridik
Dold samäganderätt
Under ett äktenskap eller samboförhållande äger var och en sin egendom och svarar själv för sina
skulder. Det är en grundläggande regel. Men det kan finnas undantag. I rättspraxis har det godtagits
att makar och sambor kan samäga egendom som endast den ene står som ägare till.
När ett äktenskap eller samboförhållande upphör sker i regel en bodelning. Värdet av viss
egendom delas då lika mellan parterna efter
att skuldavräkning skett. Det är då ointressant
vem som äger vad. Men äganderätten kan ha
betydelse. Enskild egendom ingår inte i en
bodelning mellan makar och mellan sambor
är det bara bostad och bohag som anskaffats
gemensamt som delas. I sådana fall kan det vara
av avgörande betydelse om viss egendom ägs
gemensamt i stället för endast av en av parterna.
Genom att hävda dold samäganderätt kan en
make eller sambo få ut mer vid en bodelning.
Utgångspunkten när det gäller frågor om
äganderätt är att den som är avtalspart vid ett
köp även blir ägare. Men även vems pengar
som använts eller vem som åtagit sig ansvaret
för en skuld avseende köpet kan ha betydelse
för ägarfrågan.
Samägande
Genom att köpa egendom tillsammans kan två
eller flera personer bli samägare. När ett sådant
köp görs av andra än makar och sambor brukar
det vara noga övervägt och komma i uttryck i
en överenskommelse. För makar och sambor
är dock förhållandena lite speciella. De lever
normalt i en intressegemenskap med en sammanflätad ekonomi. Sådana par kan därför bli
samägare till bohag och andra lösa saker utan att
de har någon uttrycklig överenskommelse om
det. Det som krävs är att föremålet ska användas
av dem båda och att båda har bidragit till familjens gemensamma utgifter. Makar och sambor
kan därför vara samägare till en rad föremål som
ska användas av dem båda och som inköpts av än
den ena än den andra, om båda haft inkomster
eller andra ekonomiska resurser.
Vid köp av fastighet finns särskilda formkrav
som ska vara uppfyllda. Ett köp som inte uppfyller dessa krav är normalt ogiltigt. Trots det kan
en make eller sambo numera samäga en fastighet
med den lagfarne ägaren. Det kan alltså finnas
en dold samäganderätt.
Tre villkor
I rättspraxis har tre villkor ställts upp för att dold
samäganderätt ska föreligga.
För det första ska egendom ha köpts i den ene
makens eller sambons namn för parets gemensamma bruk. Egendom som förvärvas på annat
sätt, till exempel genom arv eller testamente,
ger inte den andre maken eller sambon en dold
samäganderätt. Egendom som köpts innan relationen uppstått anses inte ha köpts för parets
gemensamma bruk.
För det andra ska den dolde ägaren genom ett
ekonomiskt bidrag vid köpet möjliggjort eller
underlättat det. När det gäller bohag och andra
lösa saker kan det räcka med att den andre maken eller sambon betalar andra gemensamma
utgifter. Är det däremot fråga om en fastighet
krävs att ett konkret ekonomiskt bidrag lämnas
i samband med köpet. Det räcker inte med
att ett ekonomiskt bidrag lämnas i ett senare
skede. Kravet på ekonomiskt bidrag är dock
uppfyllt om köpet finansieras med ett lån och
båda makarna eller samborna betalar de kommande räntorna och amorteringarna. I rättsfallet
NJA 1981 s 693 ansåg Högsta domstolen att
det ekonomiska rekvisitet även var uppfyllt då
makarna fått köpa en fastighet av kvinnans far
till ett förmånligt pris, och då kvinnan av sin förvärvsinkomst köpt bohag till det gemensamma
hemmet. Enbart hemarbete, som inte ger någon
inkomst, kan dock inte självständigt räknas som
ekonomiskt bidrag.
För det tredje ska parterna anses ha förutsatt
att egendomen ska samägas. När de två första
villkoren är uppfyllda antas den gemensamma
partsviljan vara att egendomen ägs gemensamt.
Det är möjligt för den öppne ägaren att bryta
detta antagande och förbli ensam ägare genom att
exempelvis visa att den andre makens eller sambons ekonomiska bidrag var ett lån eller en gåva.
Dold samäganderätt kan endast tillämpas i
familjerättsliga sammanhang. Det har Högsta
domstolen klargjort i rättsfallet NJA 2002 s 142
där dold samäganderätt inte kunde åberopas i
relationen mellan två juridiska personer.
Insättandeförklaring
För bohag och lösa saker övergår äganderätten till den dolde ägaren redan vid den andre
makens eller sambons köp. När det gäller en
fastighet innebär formkraven i jordabalken att
dold äganderätt inte kan ges den verkan.
När den dolde ägaren vill bli insatt som öppen
ägare kan makarna eller samborna tillsammans
skriva en insättandeförklaring. Det är viktigt
att det av den skriftliga handlingen framgår
att makarna eller samborna köpt fastigheten
gemensamt och att den tidigare dolde ägaren
ska sättas in som lagfaren ägare. Handlingen
måste dessutom uppfylla formkraven för fastighetsköp enligt 4 kap. 1 § jordabalken. Är man
inte överens kan den dolde ägaren väcka talan
vid domstol mot den andre maken eller sambon
om bättre rätt till sin andel i fastigheten.
Lagfart
Insättandeförklaringen eller den lagakraftvunna
domen använder den dolde ägaren för att ansöka
om lagfart. Men trots att den andre maken eller
sambon betalat stämpelskatt för hela fastigheten
när den köptes för parets gemensamma bruk,
måste den dolde ägaren betala stämpelskatt
avseende sin andel i samband med ansökan
om lagfart.
Överlåtelse
En dold äganderätt kan övergå till annan genom
köp, byte, arv eller testamente. Det innebär
att när en dold ägare avlider ingår den dolda
äganderätten i hans eller hennes kvarlåtenskap.
Den som förvärvar en dold äganderätt kan göra
sin rätt gällande mot den lagfarne ägaren på det
sätt som beskrivits ovan. Det vill säga genom
en insättandeförklaring eller genom att väcka
talan vid domstol.
49
Nya auktoriserade medlemmar
Auktoriserade Redovisningskonsulter
Borås
Järvsö
Carl-Oskar Oscarson
DP Ekonomikonsult AB
RebeccaPhilipson
DP Ekonomikonsult AB
Monica Backlund
Christina Ersare Redovisning AB
Ekerö
Åsa Norberg
Norberg Ekonomi Ekerö AB
Eskilstuna
Maria Törngren
PwC
Falun
Karina Bruylandt
Dalec AB
Gävle
Peter Dahlberg
Boxx Ekonomi AB
Göteborg
Karin Andersson
iAccount R & R Göteborg AB
Caroline Engström
CPE Ekonomikonsult AB
Niclas Gole
Ulrika Oskarsson
LRF Konsult AB
Kendal Seven
Seven Redovisning AB
Rose-Marie Westberg
Hallstahammar
Joakim Jurstrand
Modern Ekonomi Hallstahammar AB
Anne-Lie Moberg
Modern Ekonomi Hallstahammar AB
Camilla Permeklev
LRF Konsult AB
Kalmar
Enar Edvardsson
LRF Konsult AB
Kvidinge
Christer Ohlsson
Redovisningsbyrån i Kvidinge KB
Linköping
Britt-Marie Petersson
BMP Ekonomi & Redovisning AB
Lund
Christina Roupé
Matrisen Redovisning & Rådgivning AB
Malmö
Åsa Jönsson
Dora Dora & Co AB
Mariestad
Maria Lugn
LRF Konsult AB
Norrtälje
Ylva Erikson Lind
LRF Konsult AB
Rimbo
Jill Isebark
Equi Lex AB
Sollentuna
Helsingborg
Anna-Karin Skillmo
Edsvikens Redovisningsbyrå & Consulting AB
Emil Larsson
Larsson&Partners Redovisning AB
Stockholm
Hunnebostrand
Emma Nordin
Sifferservice i Hunnebostrand AB
Johanneshov
Ulla Cederlund
Win Win Ekonomi AB
50
Jönköping
Rose-Marie Karlsson
Ekonomgruppen HB
Cornelia Källebrink
Office Factory AB
Larysa Pulkkinen
ABACI Redovisning AB
Strängnäs
Åsa Lindqvist
Ekonomikonsult Åsa Lindqvist AB
Traryd
Anna Eriksson
Redovisningsbyrån Tranan AB
Tullinge
Monika Fagerberg
Delegera Uppsala AB
Uppsala
Malin Andersson
DUO Revision
Ewa Holmquist
Ekonomibyrån Geab AB
Vallentuna
Christer Hägglund
Wiveko Redovisning AB
Vellinge
Ingvar Dahl
Ekonomi- & Redovisningstjänst i Sege AB
Västervik
Göran Lindberg
LRF Konsult AB
Älvsjö
Maria Ihlar Lindahl
Affärsbokföring AB
Örnsköldsvik
Sara Rodling
Modern Ekonomi AB
Marie Almendal
Almendal & Partner AB
Sanna Dahl
Office Factory AB
Christina Göransson
Best Interest Stockholm AB
Moa-Karin Jedström
Syftesfabriken AB
Skatt 2015
– hur påverkar regeringsskiftet
din och företagets skatt?
Skatt 2015 är ett perfekt tillfälle att bli uppdaterad på skatteområdet och att fräscha upp kunskaperna inför deklarationsoch bokslutsarbetet. Höstens skatteträffar har förutsättningar
att bli extra intressanta med tanke på regeringsskiftet
Uppdaterar dig på allt det nya
En högaktuell halvdagskurs om alla nyheter på skatteområdet
och de viktigaste nyheterna på närliggande områden, t ex redovisning, moms och personal.
Vi går igenom alla nyheter för 2015 – beslutade och föreslagna
ändringar, aktuella sifferuppgifter och vad som gäller inför
vårens deklarationer. Dessutom tittar vi på de senaste viktiga
rättsfallen och de mest intressanta ställningstagandena från
Skatteverket.
Vi går noga igenom alla förslag/beslut från den nya regeringen
om exempelvis
2015-01-19
Stockholm
2015-01-20
Malmö
2015-01-21
Göteborg
2015-01-22
Uppsala
2015-01-26
Stockholm
2015-01-27
Stockholm
2015-01-28
Örebro
Tid: 13.00–17.00
Utbildningstimmar SRF/FAR:
3 tim, skatt
1 890:- + moms
Medföljarrabatt: om du anmäler
fler än en deltagare får varje extra
deltagare 200 kr i rabatt
· höjda socialavgifter för ungdomar och pensionärer,
· höjd inkomstskatt för höginkomsttagare,
· sänkt inkomstskatt för pensionärer,
· vinstutdelningsbegränsning inom välfärdssektorn,
· sänkt avdragsrätt för pensionssparande,
· slopad läx-RUT,
I priset ingår boken
Skattenyheter 2015
· slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter.
Anmäl dig på www.blinfo.se eller mejla till order@blinfo.se.
Välkommen till Skatt 2015!
www.blinfo.se
Scanna koden med din smartphone så får du mer information
och kan göra din anmälan.
Björn Lundén Information AB | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | salj@blinfo.se | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo
Peter Sving, viSMA SPCS
4365
Jobba med dina
kunder var du vill
och när du vill.
visma byråpaket Webb.
nyhet!
Nu kan du ta byråarbetet och lönsamheten till en ny nivå. Med Visma Byråpaket Webb lägger du
grunden för ett långsiktigt och effektivt samarbete med dina kunder. Du får effektivare arbetsflöden
och snabb tillgång till information vilket ökar lönsamheten och ger nöjdare kunder. Allt du behöver
ingår: Bland annat Visma Advisor som ger full koll på kunderna, uppdragen och tidsredovisningen. Och
Visma eEkonomi med bokföring och fakturering i en ny version med flera nyheter anpassade för byråer.
Kontakta Peter eller någon av hans kollegor, så berättar de mer. För även om vi strävar efter att
utveckla ny teknik, så finns det en sak vi aldrig automatiserar. Och det är den personliga rådgivningen.
Ring och boka möte på 0470-70 61 60 eller läs mer på vismaspcs.se/byra.
vi tar ditt företagande personligt
paket
pris
från 20
0
:-/mån

annorlunda tänk nytt

Transcription

Similar documents

.. och Ronja på gymnasiet sid 6 Barnverksamhet i Jönköping sid 8

Skaraborgsnytt nr 2 2014 - Synskadades Riksförbund

Svensk Reumatologisk Förening

Information från researrangör - Utbildningar

Ögonblicket - Synskadades Riksförbund

ORDNING OCH REDA

Systemkontroll - en översiktlig beskrivning av processen 1