docLEDARE
download 
Report Transcription
LEDARE
nr 5 2010 årgång 103 FOTO: HEIDI LINDVALL CHRISTER LINDVALL NU GÅR HAN I PENSION LEDARE -DET ÄR HÄR OCH NU VI HAR MÖJLIGHET ATT BILDA ETT STARKT SJÖBEFÄLSFACK I SVERIGE NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 1 LEDARE. - DET ÄR HÄR OCH NU VI HAR MÖJLIGHET ATT BILDA ETT STARKT SJÖBEFÄLSFACK I SVERIGE M ed anledning av Christer Lindvalls sista ledare som verkställande direktör för SFBF i förra numret av NT, så kommer jag i denna skrift att ge några kommentarer. Först och främst vill jag rikta ett stort och varmt tack till Christer för hans insatser för SFBF och för alla oss som är sjöanställda. Det arbete som Christer lagt ner genom att dagligen engagera sig i den roll han haft som förtroendevald, anställd ombudsman och som direktör har varit enastående. Att oavbrutet under så lång tid engagera sig och arbeta för bättre villkor för de sjöanställda är att beundra. Det är få som har orken och viljan att år efter år fortsätta argumentera i såväl nationella som internationella forum i frågor som handlar om sjöfolkets välfärd, arbetsvillkor och löner mm. Resultatet kanske inte alltid märks då det tar många år innan förändringar implementeras, men många av de förbättringar som skett på sjöfartsområdet har Christer varit med och påverkat, så att de kommit till stånd. Christer är och kommer att vara respekterad av många då hans värv spänner över flera områden inom sjöfartsklustret. Då kongressen inom IFSMA, återvalde Christer Lindvall som president i ytterligare fyra år på mötet i Manila i juni månad, så har det inneburit att SFBF kontrakterat Christer, för att representera SFBF i frågor som berör våra medlemmar i de internationella organ som han tidigare har verkat i, såsom IFSMA, IMO, ITF och NFBK. Jag är inte så säker att Christer har skrivit sin sista ledare, han kommer säkert att vilja ventilera några väl valda 2 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 ord någon gång framöver. Styrelsen för SFBF är synnerligen tacksam för att Christer fortsätter, då vi har varit bekymrade huruvida vi skulle klara av en omställning med ny ombudsman, samtidigt som vi för samtal med SBF om ett samgående. Nu får vi arbetsro och kan fokusera på arbetet för ett gemensamt befälsfack, samtidigt som verksamheten kan fortgå någorlunda normalt. Även om arbetsbelastningen kommer att öka för några av oss, så ser vi att detta har varit den bästa lösningen för föreningens organisation och då givetvis också för medlemmarnas förväntan på service som då kan behållas. Då arbetet fortskrider med att få till ett gemensamt sjöbefälsfackligt förbund så beslutade SFBF, att i nuläget anstå med att anställa en ny ombudsman. Vi avvaktar och är förhoppningsfulla att processen med samgåendet med SBF kan ske inom rimligt tid varför en framtida organisationsplan kan genereras. Då kan man se vilket resursbehov det nya förbundet behöver vad anbelangar antal anställda i olika befattningar för att tillgodose medlemmarnas behov. Undertecknad kommer framöver att delta lite mer i det dagliga arbetet i föreningen. Fler ledare skall produceras eftersom jag och Christer tidigare delade på detta arbete, och även i förhandlingsarbetet kommer jag att vara mer delaktig. Hans-Dieter Grahl kommer att ta över som verkställande direktör och kommer även att fortsätta med de områden han tidigare ansvarat för, såsom sjömanssociala frågor samt frågor som berör skärgårdsavtalet. Jörgen Lorén, ordförande SFBF. En stor del av engagemanget för oss som representerar SFBF kommer handla om det framtida förbundet. Vi har nu lyckats komma så långt att en kartell är skapad, vilket genererar ett ömsesidigt ansvar som vi måste vårda, då detta nu är ett ypperligt tillfälle att tillse att processen fortgår med bildandet av ett nytt förbund. I september kommer vi åter att träffas och då även med klubbordförandena. Där och då gör vi avstamp för nästa avtalsrunda och ävenledes fortsättningen för det framtida befälsförbundet. Min absoluta övertygelse är att det är här och nu vi har möjligheten att bilda ett starkt sjöbefälsfack i Sverige, som kan vara med och påverka nationellt och internationellt, där samarbete över gränserna krävs och där vi måste var lika lättrörliga som arbetsgivarna för att kunna ta tillvara våra medlemmars intressen. Låt oss inte förspilla denna chans utan se till att vi tillsammans kan gå vidare och arbeta för en bättre framtid för allt sjöfolk men framförallt för oss själva. Självfallet gäller detta inte bara anställda och förtroendevalda i förbunden utan även oss medlemmar. Om alla och envar stöttar och engagerar sig så blir vi starkare och kommer också att bli en part att räkna med i den framtida sjöfarten. Med önskan om förlig vind Jörgen Lorén, ordförande SFBF INNEHÅLL. sid 4-5 ITFs KONGRESS ITFs 42:a kongress i Mexico City den 5-12 augusti med temat ”Starka fackförbund - hållbar transport” antog bland annat en ny policy - Mexico City-policyn som ersätter New Delhi-policyn från 1998. Paddy Crumlin, National Secretary i MUA - Maritime Union of Australia, valdes till president i ITF fram till nästa kongress 2014. Frida Kahlo-muséet i Coyoacán, Mexico City. FOTO: MARIE HALVDANSON sid 12-13 YEAR OF THE SEAFARER: EN SJÖMAN KOMMER NÄR HAN KAN Inom tanksjöfarten har säkerheten högsta prioritet och ”Nimbus” är inget undantag. Med tre styrmän på däck och två befäl plus en motorman i maskin tycker besättningen att de hinner med det de ska och också får tillräckligt med vila, trots täta anlöp och mycket pappersarbete. sid 16-19 CHRISTER LINDVALL - NU GÅR HAN I PENSION Christer Lindvall har arbetat i SFBF sedan 1978 - som ombudsman, förhandlingschef, direktör och sedermera som verkställande direktör. Han hade kunnat gå i pension redan för sju år sedan. Men att dra sig tillbaks helt och hållet från arbetslivet var inget som lockade Christer Lindvall då - och inte nu heller. Christer kommer att fortsätta i föreningen som senior adviser och bland annat arbeta med internationella frågor. ...dessutom: TransPaper tar prover åt SMHI sid 6-7, Karin Rosenberg - styrman i Styrsöbolagets nya färja sid 10-11, Färre arbetsskador till sjöss sid 20, Lodskott & Pejlingar sid 22-23, Korsord sid 25, Sjöfarten har alltid vait viktig för Stockholm sid 26-27, Inträdesanmälan sid 28 mm. Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur. Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015, fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379. NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 3 INTERNATIONELLT. ITFs KONGRESS ANTOG MEXICO CITY-POLICY OCH VALDE NY PRESIDENT ITFs 42:a kongress i Mexico City den 5-12 augusti med temat ”Starka fackförbund hållbar transport” antog bland annat en ny policy - Mexico City-policyn som ersätter New Delhi-policyn från 1998. Paddy Crumlin, National Secretary i MUA - Maritime Union of Australia, valdes till president i ITF fram till nästa kongress 2014. I Paddy Crumlin, National Secretary i MUA - Maritime Union of Australia, där han representerar hamnarabetarna, valdes till president i ITF fram till nästa kongress 2014. Den avgående presidenten Randall Howard, Sydafrika och ITFs generalsekreterare David Cockroft. 4 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 TF - International Transport Workers’ Federation, representerar över 4,6 miljoner medlemmar av 760 fackföreningar över hela världen. Kongressen i Mexico City antog en policy beträffande ömsedig respekt som innebär att ITF är motståndare till varje åtskillnad på grundval av kön, nationalitet, ras eller hudfärg, ålder, sexuell läggning, handikapp eller trosuppfattning. Policyn förväntas implementeras av medlemsförbunden. Nyheterna i Mexico City-policyn gäller cabotage och kusttrafik i enskilt land. Beneficial ownership ska styra avtalen. Brian Orrell avgick som ordförande i Seafarers’ Section och David Heindel, SIU, USA valdes till ny. Christer Lindvall, var SFBFs delegat på ITF-kongressen. - Det som var viktigt för oss inom sjöfarten är att man nu stärker upp FoC-kampanjen och ska förbättra förhandlingarna på IBF-sidan, att våra motioner om piracy och criminalization gick igenom samt att man behåller ITF Maritime Safety Committee. - Men mötet i Seafarers’ Section var uruselt arrangerat. Man hade inte skickat ut papper i tid. Man gav inte delegaterna tilräckligt med tid. Man skyndade igenom dagordning och beslut. Det var stor stress. Har folk rest så långt bör de få möjlighet att framföra sina synpunkter. Man bör ha en reservdag. Och detta gäller även de mellanliggande mötena i Seafarers’ Section. Det har varit lika stressigt då. -Annars tror jag att ITF med den nya ledningen och den nye presidenten Paddy Crumlin kommer att bli ännu starkare. Och jag hoppas på FoC-kampanjen - det är det enda vapnet vi har på den internationella arenan. - FoC, MLC 2006 och de nya reglerna i STCW-konven- > INTERNATIONELLT. ITF Youth - ITFs ungdomar (under 35 år!) önskar sig formell status - liknande den som Kvinnokommittén har. SFBFs team: Hans-Dieter Grahl, rådgivare och Christer Lindvall delegat. > tionen ska leda till bättre villkor för sjöfolket, säkrare sjöfart och bättre miljö. Ett antal motioner antogs, varav kan nämnas sjöröveri och dess påverkan på sjömän, kriminalisering av sjömän och en motion till stöd för Palestina i deras kamp för självbestämmande och fördömande av Israel för deras fortsatta ockupation av Västbanken, östra Jerusalem och Gaza samt deras illegala bosättningar. På ITFs kvinnokonferens den 9 augusti konstaterades att den finansiella krisen gjort arbetsmarknadsläget för transportarbetare och kvinnor särskilt svår just nu. Flygbolagens Kongressen avslutades med en marsch genom Mexico City. Randall Howard, avgående ITF president. Till höger om honom Alison Mc Garry, ITFs kvinnosamordnare och Diana Holland, ordförande i ITFs kvinnokommitté. kabinpersonal var i fokus och man antog bland annat en motion till stöd för de strejkande i British Airways. Kvinnokonferensen antog målsättningsprogrammet ”Making a difference - Women Transport Workers in the 21st century”. TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON Transportstyrelsen arbetar för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet, säkra och miljöanpassade transporter inom järnväg, luftfart, sjöfart och väg.Vi har det samlade ansvaret för att ta fram regler och se till att myndigheter, företag, organisationer och medborgare följer dem. Transportstyrelsen finns på flera orter i landet och huvudkontoret är placerat i Norrköping. VI SÖKER: Handläggare till sjöfartsavdelningen i Norrköping Läs mer om tjänsten på: www.transportstyrelsen.se NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 5 MILJÖ. TransPaper TAR PROVER ÅT SMHI Ett av TransAtlantics fartyg tar upp vatten- och luftprover åt SMHI under sin färd i Kattegatt, Öresund, Bälten och Östersjön. På så sätt får SMHI mätdata om klimat och algblomning bland annat. D et är TransPaper som utrustats med en så kallad FerryBox, som första handelsfartyg i Sverige. FerryBox är namnet på mätapparaturen. Under färden Göteborg-KemiUleåborg-Lübeck-Göteborg pumpas havsvatten kontinuerligt in genom ett hål i skrovet. Automatiska mätningar görs var tjugonde sekund. Efter mätningarna försvinner vattnet ut genom ett annat hål. Vattenkvalitén analyseras helautomatiskt och värdena skickas via satellit så att data kan avläsas av SMHI:s datorer i Norrköping. Det som mäts kontinuerligt är bland annat temperatur, salthalt, syre, totalmängden växtplankton och mängden blågrönalger varav vissa kan vara giftiga. Dessutom tas prover som sparas i flaskor som tas om hand av SMHI:s personal när fartyget når Göteborg en gång i veckan. De analyseras sedan vad gäller algarter med mera på SMHI:s oceanografiska laboratorium i Göteborg. 6 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 Mätningarna på TransPaper kompletterar de kontroller som SMHI gör med forskningsfartyg en gång i månaden. - Nu får vi tätare mätningar i tid och rum, säger Bengt Karlson, forskare vid SMHI. Värdena på vattentemperaturen hjälper SMHI att göra väderprognoser och salthalten säger en del om strömmar och vattenrörelser. Det är också en fördel att tidigare kunna förutsäga utbrott av algblomningar. Detta eftersom FerryBoxen tar prov på vatten en bit under ytan. Vattenintaget sitter tre meter under vattenlinjen i fören på fartyget, och vattnet blandas om längs med fartygssidan när fartyget klyver ytan. Blomningarna börjar nere i djupet. Tidigare har SMHI bara kunnat se algblomningar när de nått ytan, de registreras då av satellit. De automatiska värdena kan följas av besättningen ombord på TransPaper via dataskärmar. - Att veta salthalten är bra för oss eftersom vi då vet hur vi ligger i vattnet när vi lastar. Och temperaturen talar om ifall det blir isläggning snart, säger TransPapers befälhavare Jonas Sandell. Han tycker inte det är något besvär att ha anläggningen ombord. Den står i ett genomgångsutrymme till separatorrummet som tidigare inte använts. Den enda arbetsinsats som besättningen gjort är installationen, som de gjorde när det fanns tid över. På däck står den del av mätsystemet som kontrollerar temperatur, lufttryck och ljus ovanför vattnet. Dagsljuset har betydelse för algblomningen, på så sätt att blomningen gynnas av lagom starkt ljus. För mycket och för lite ljus hämmar blomningen. På däck finns också mätutrustningens GPS. Mätningarna beräknas pågå i tio år framåt. Jonas Sandell tycker att det ska bli intressant att följa utvecklingen framöver för Östersjöns del. - Det är roligt att veta att SMHI kan utnyttja vår trafik till detta, säger han. Text och foto: Agneta Olofsson MILJÖ. Befälhavren Jonas Sandell tycker bara det är roligt att kunna hjälpa till med mätningarna. Marie Johansen och Bengt Karlson från SMHI visar den del av mätsystemet som står på däck. Marie Johansen, marinbiolog på SMHI, hämtar chipet med luftmätvärden ur skåpet på däck. 24 flaskor fylls på vid lika många platser under en veckas färd. De förvaras i ett kylskåp. Bengt Karlson inspekterar. Bengt Karlson visar temperaturmätaren som läses av automatiskt var tjugonde sekund. NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 7 SFBF. Om du befinner dig här, är vi snart där. Sjökaptensring Sveriges Fartygsbefälsförening kan i samarbete med Svenskt Guldsmide & Design AB erbjuda sjökaptensringar till ett förmånligt pris. Ringarna finns i två olika varianter: 18 K rödguld à 6 075:(+ postförskott) rödguld/vitguld, 18 K à 6 400:(+postförskott) I priserna ingår moms, valfri gravyr och ett snyggt etui. Svenskt Guldsmide levererar en exklusiv ring av högsta kvalitet, utförande och finish. Som en extra köptrygghet lämnas 1 års kvalitetsgaranti mot eventuella fabrikationsfel, räknat från leveransdagen. För ytterligare information och beställning kontakta Agneta Häll på kontoret i Stockholm, tel 08-10 60 15. Vi har 1700 frivilliga sjöräddare beredda att rycka ut inom 15 minuter – i alla väder. Och våra moderna räddningsbåtar klarar att gå i hög fart även i mycket grov sjö. Ge en gåva eller bli medlem – vi får inga bidrag från staten. Läs mer på www.ssrs.se eller ring 077 -579 00 90. & HERMAN SIGRID NYLÉNS FOND Befälhavare och styrmän som på grund av sjukdom, arbetslöshet, höga boendekostnader eller av annan anledning är i behov av understöd kan söka medel från Herman & Sigrid Nyléns fond. Ansökan skall vara Herman & Sigrid Nyléns fond, c/o SFBF, Gamla Brogatan 19, 111 20 Stockholm, tillhanda senast den 15 oktober 2010. Ansökningsblankett kan laddas ner från SFBFs hemsida: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. MARGARETA OCH RICKARD ZEDELERS FOND Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening. För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar. Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15. 8 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 AKTUELLT. PIRATER FRISLÄPPTA EFTER ANGREPP I början av augusti angreps den norska kemikalietankern Bow Saga av pirater i Adenbukten utanför Somalia. En spansk fregatt som ingår i EU Navfor-styrkan i området, avvärjde angreppet och piraterna togs till fånga. Men ett dygn senare släpptes piraterna fria, vilket bland andra Norsk Sjøoffisersforbund nu kritiserar starkt. B ow Saga, som ägs av det norska rederiet Odfjell, angreps av sju pirater som sköt mot fartyget och krossade fönster. Besättningen på 29 man använde vattenkanoner för att stoppa piraterna. Tio minuter efter att fartyget sänt ut nödsignaler var den spanska fregatten SPS Victoria på plats och kunde stoppa angreppet. Piraterna togs i förvar ombord på fregatten men släpptes efter ett dygn; piraterna får heller inget strafföreläggande. Detta är något som upprör Norsk Sjøoffisersforbund, Norsk Rederiforbund och många andra. − Vi menar att piraterna skulle ha ställts inför norsk domstol och straffats, säger avdelningschef Rune Mortensen i Norsk Sjøoffisersforbund. VD Jan A. Hammer i Odfjell föreslår nu att det införs en internationell bojkott mot att segla i farvattnen utanför Somalia. Det skulle var ett enkelt sätt att få löst problemet på, menar han. Rune Mortensen ger Hammer sitt fulla stöd. − En annan sak är förstås om man får den internationella flottan till att segla runt om Afrika. Säkerheten för besättningen måste ges första prioritet och lösningen på problemet ligger på land i Somalia. Det är oerhört viktigt att de anbefallda internationella säkerhetsåtgärderna följs när man seglar i utsatta farvattnen, framhåller Rune Mortensen. En firma i Bergen har utarbetat en ’piratkarta’ som ska hjälpa fartygen i riskfyllda farvatten världen över. Me- teorolog Björn Åge Hjöllo i firman Jeppesen Marine samlar information om piratangrepp, väderlek och seglingsleder regelbundet. Om vågorna är högre än 1,5 meter minskar angreppen från piraterna, enligt Hjöllo, som utvecklat piratkartan tillsammans med Bergen Risk Solution. Piratkartan uppdateras regelbundet med information om piratangrepp i hela världen . I somras tilldelades de två Bergensföretagen det internationella priset ”2010 Safety at Sea International Award for security” för den digitala piratkartan. Hittills har tio rederier köpt användningsrättigheterna till piratkartan. CHRISTER KÄLLSTRÖM FACKLIG GRUNDKURS SFBF och SBF anordnar en gemensam facklig grundkurs den 16-18 november i Stockholm. Kursen inleds med lunch den 16 november och avslutas med lunch den 18 november. Amälan senast den 1 november till Agneta Häll, SFBFs kansli, tel. 08-10 60 15, kansli@sfbf.se NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 9 FARTYG & REDERIER. Karin Rosenberg STYRMAN I STYRSÖBOLAGETS HÖGHASTIGHETSFÄRJA VALÖ Det började med skutsegling på Britta och Ingo för Karin Rosenberg. Sedan har det fortsatt med däcksman, matros och att läsa fartygsbefäl klass VII på Chalmers. I höst är hon en av två kvinnor som arbetar som styrmän på de nya höghastighetsfärjorna i Göteborgs södra skärgård. I takt med Älvsborgsbron har Stena Lines Carisma kört om, föröver en tankbåt på väg in till raffinaderierna, en taxibåt jämsides med Älvsborgs fästning, en ensam segelbåt mitt i farleden, och så på långt håll; tremastaren Ingo i all sin prakt, som varit ute med en skolklass i fem dagar. Det är rusningstrafik, fast under tio knop, i Göteborgs hamn. – Håll längre ut i farleden, ber skepparen Andreas Hultgren som leder Karin Rosenberg med fast hand. Kommunikationen dem emellan är tydlig och allt de ser återbekräftas inför nästa steg. Lugnt och sansat. Kolfiberkatamaranen körs enligt internationell High speed code, vilket innebär två personer på bryggan, plus en däcksman. Dagen har bestått av övningskörning och en generalrepetition av båtdoppet, som snart skall ske, på Lindholmen. Det innebär en lite annan rutt än den ordinarie skärgårdsturen. Båten sätts i trafik i samband med sommarturlistan. Det är femte sommaren som Karin Rosenberg arbetar på Styrsöbolaget. Den här våren har varit ovanligt hektisk; hon har övningsskört med Älvsnabben för att få erfarenhet av tvåpropellerbåtar, hon har kört den vanliga skärgårdsbåten för att träna rutten och hon har påbörjat sin utbildning som styrman på den nya höghastighetsfärjan Valö. – Jag räknade till 106 tilläggningar under ett pass med Älvsnabben. I hamnen är det en del trafik, men de stora båtarna vet vart de ska. I skärgården är det alltid lika spännande med mer eller mindre ovana fritidsbåtsförare. Nu kör vi samma turer som snabbfärjan kommer att köra. Den stora skillnaden med den här nya båten är att man måste dra på för att få upp farten, så att hon planar och skapar så lite svall som möjligt och att hålla hög fart nästan ända fram till bryggan vid tilläggning. En annan sak är att pivotpunkten ligger mycket längre fram 10 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 än på de andra båtarna, säger Karin Rosenberg som är glad över att vara med från början av Styrsöbolagets nysatsning av två höghastighetsfärjor. Det öppnade en möjlighet för henne att bli styrman, genom att läsa 26 poäng på fartygsbefäl klass VII på Chalmers. – Karin får det bästa av två världar. Hon får köra båt köra båt när hon är styrman och ändå ha kvar kontakten med passagerarna när hon är däcksman, säger Carolina Scotting som började som däcksman samma sommar som Karin och nu fått fast styrmansjobb på Valö. När det är dags att lägga till vid Saltholmen, lämnar Karin Rosenberg över rodret till Andreas Hultgren. Det är tight vid infarten och eftermiddagstrafiken är i full gång. I Saltholmens småbåtshamn ligger hennes och lillasysterns sju meter långa segelbåt. Den gör de i ordning inför varje sommar. Hennes familj har aldrig haft någon båt, så intresset för segling kom med Skutan Britta i Uddevalla. Sexton år gammal började hon segla på den. Sedan dess har hon skutseglat varje sommar och fortsätter att jobba ideellt med ungdomar på Ingo. Det har blivit en hel del timmar till havs och steget till däcksman kändes naturligt. Först efter högsäsongen kommer hon att arbeta på Valö som styrman. Hela processen med de två höghastighetsbåtarna har varit en stor omställning för Styrsöbolaget. För öborna blir det också en förändring, åtminstone om man bor på Donsö, Vrångö eller Styrsö. Med de nya färjorna förkortas resrutten upp till 20 minuter. Själv gillar Karin Rosenberg att stå på däck och möta alla människor, sommar som vinter. På bryggan blir det annorlunda. Där gäller det att samarbeta, eftersom det är en befälhavare och en styrman på plats under varje pass. FARTYG & REDERIER. Sansat småprat på bryggan. Andreas Hultgren är befälhavare och ger Karin Rosenberg goda råd medan hon styr Valö. Kolfiberkatamaranen körs enligt internationell High speed code, vilket innebär två personer på bryggan. Foto: Christer Olofsson Karin Rosenberg är en av två kvinnor som kommer att jobba som styrman på hastighetsfärjan Valö i Göteborgs södra skärgård. Foto: Christer Olofsson – Det skall bli spännande. Jag strävar efter att utvecklas, men jag är ingen statusmänniska, så styrman eller däcksman spelar inte så stor roll. Det roliga är att lära sig något nytt. För mig är det viktigt med jämställdhet. Därför är det viktigt att synas på platser där det jobbar mest män, för då ser barn det och man kan så ett frö och kanske bli en förebild. På frågan varför det är förhållandevis få kvinnor som är sjöbefäl, svarar Karin Rosenberg: – Jag tror att det delvis beror på att man måste tro på sig själv när man skall köra en stor båt. Man måste våga lita på sina egna sidor och det är inte alltid att tjejer uppmuntras till det. Rättvisetankar följer även med henne arbetet som fritidsledare på kvällarna där hon har musikcirklar med ungdomar. Det stör henne inte alls att ha flera strängar på sin lyra. Äntligen har hon insett att hon kan syssla med flera saker som är viktiga för henne. Samtidigt. Just nu är hon med i tre band; ett med irländsk folkmusik, ett med irländska bouzoukilåtar och ett band som gör egna rocklåtar. Det var faktiskt en befälhavare på en av båtarna som inspirerade henne till att ha flera yrken och sy ihop sin egen påse av favoritsysslor. Han har gått i pension nu och läser heltid på universitetet. Dessförinnan doktorerade han i filmvetenskap. – Han heter Göran och är ett levande exempel på att man inte behöver nischa sig. Det var när jag pratade med honom som jag insåg att jag kan fortsätta att göra det jag vill, utan att känna press. Jag behöver inte välja en väg. Dessutom trivs jag väldigt bra med att ha två olika jobb. Men nu är det detta som gäller. I framtiden kanske jag kan segla Ingo och ha med ungdomar som kommit på glid. Agneta Slonawski Styrsöbolagets nya kolfiberkatamaran Valö. Foto: Christer Olofsson Fakta: Styrsöbolaget har byggt två snabbgående kolfiberkatamaraner på Brödrerne Aas varv i Hyen, Norge. Kolfiberkatamaranen körs enligt internationell High speed code, vilket innebär två personer på bryggan. Den första båten, Valö, beräknas gå i trafik till sommartidtabellens start den 20 juni 2010. Båt nummer två, Rivö, har beräknad trafikstart 22 augusti 2010. Båda snabbfärjorna kommer att trafikera Göteborgs Södra Skärgård, främst linjen Saltholmen-Vrångö och tillbaka. Tidsbesparing beräknas bli cirka 20 min. Styrsöbolaget har 13 fartyg och cirka 3,3 miljoner passagerare i södra skärgården och i älvtrafiken. Styrsöbolaget ingår i den internationella koncernen Veolia Transport. Källa: Styrsöbolaget NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 11 YEAR OF THE SEAFARER. ”En sjöman kommer när han kan” Inom tanksjöfarten har säkerheten högsta prioritet och ”Nimbus” är inget undantag. Med tre styrmän på däck och två befäl plus en motorman i maskin tycker besättningen att de hinner med det de ska och också får tillräckligt med vila, trots täta anlöp och mycket pappersarbete. H errarna runt lunchbordet i mässen är överens: sjöbefälsyrket har många fördelar. Man uppskattar att åka ut, men också att komma hem. Arbetsuppgifterna är omväxlande, de korta sjöresorna inom kustfarten håller tristessen borta och så ser man fram emot friheten under ledigheterna. Överstyrman Robert Appelkvist har varit här sedan examen 2006 och han säger att han aldrig har ångrat sitt karriärsval. – Jag har alltid haft en längtan ut på sjön, men det var ett stort steg att ta. Jag hade inga släktingar eller kompisar som jobbade till sjöss så för mig var det en dold värld och jag visste inte riktigt vad jag gav mig in på. Men det här är ett kanonjobb, man kan inte ha det bättre. Som ansvarig för lastning och lossning, spenderar Robert många timmar i fartygets väl tilltagna lastkontrollrum. Men det blir även en del praktiska uppgifter att lösa ute på däck och en del hel del administration. – Jag gillar variationen. Man sitter inte bara still framför en dator utan man får jobba operativt också. Men jag blev lite förvånad över hur mycket pappersjobb det är. Allt ska dokumenteras och bara man går ner i en barlasttank måste man fylla i två blanketter. Befälhavare Mike Choura instämmer. Han har den tyngsta administrativa bördan av alla ombord och säger att han nuförtiden är mer kontorist än sjöman. – Ja, man kör mer papper än båt. Men det är okej, tiderna förändras och man 12 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 får vänja sig. Mycket har blivit bättre också, framför allt när det gäller säkerhet och miljö. Han räknar upp en rad fördelar, som att tankrester inte längre spolas ut i havet och att fartygen har fått decimeterhöga kanter för att förhindra utsläpp. Besättningen slipper numera stå ute på däck och övervaka lastning och lossning och automatisering och teknikutveckling har minskat exponeringen för hälsovådliga gaser. – Gaserna är det farliga i det här yrket, men jag har alltid varit försiktig, säger Mike. När vi fick givare ombord som talade om tanknivån var det många som inte litade på tekniken och öppnade luckorna och stack ner huvudet för att titta efter i alla fall. Det har jag aldrig gjort. ”Nimbus” ligger i Bergs oljehamn i Nacka och lossar bensin i det idoga regnandet. Hon ägs av Donsörederiet Sirius och trafikerar främst Nordeuropa. Av de elva som jobbar ombord har de fem svenskarna avlösning varje månad medan övriga besättningen, som är från Filippinerna, vanligtvis jobbar ett halvår innan de mönstrar av. Befälhavare Mike har jobbat till sjöss sedan sextiotalet. Hans barn är vuxna nu, men när han ser tillbaka tycker han inte att det varit några problem att kombinera jobbet med familjelivet. Tvärt om upplever han att han haft mer tid för sina nära och kära än många andra. – Andra pappor var jättetrötta när de kom hem på kvällarna och orkade inte spela fotboll eller gå och bada med ungarna. Så var det inte för mig, jag tog dem till och från skolan och hittade på grejer med dem. Sen tog jag hand om allt hemma och lagade mat och sådant så att min fru kunde jobba och göra det hon ville. Enda nackdelen, säger han, är att han och hustrun inte alltid har samma behov av aktiviteter. – När man kommer hem vill ofta andra halvan av regeringen åka bort medan man själv bara vill vara hemma. Men då får man ge med sig, och det kan faktiskt vara rätt skönt att bo på hotell ett par dagar och få frukosten serverad. Ombord har man det ju så bra med tre mål mat om dagen, fika och mackor. Hemma får man ta hand om allt själv, handla och fixa. Till skillnad från färjetrafik och linjefart sker avlösningar inom tank sällan på utsatt dag. Mike och hans kollegor kring bordet säger att de undviker att boka något första veckan efter planerad avmönstring och inte heller sista veckan innan de ska ut igen. – I slutet av förra veckan ringde jag min fru och sa att jag skulle komma hem på måndag eller tisdag, berättar Mike. ”Okej, då blir det antagligen onsdag”, sa hon och så blev det torsdag. Men så är det i det här jobbet och det är därför man säger att en sjöman kommer när han kan. Att få tiden att gå under ledigheterna ”Nimbus” ligger i Bergs oljehamn i Nacka och lossar bensin. Den filippinska besättningen är ombord ett halvår i taget. En av dem är andrestyrman Jeorge Colimbo. Han berättar att han brukar vara hemma en eller ett par månader innan han åker ut igen. Som ansvarig för lastning och lossning, spenderar Robert Appelkvist många timmar i fartygets väl tilltagna lastkontrollrum. För maskinchef Leif Petrén, som jobbat till sjöss sedan 1974, har det aldrig blivit av att bilda familj. Och det tror han har mycket med arbetet att göra. Befälhavare Mike Choura har den tyngsta administrativa bördan av alla ombord och säger att han nuförtiden är mer kontorist än sjöman. är sällan några problem för den med familj och barn. Men inte heller Robert som bor ensam tycker att det är svårt att sysselsätta sig. – En del av dem jag pluggade med tyckte att det var segt att vara hemma, men för mig har det aldrig varit några problem. Nu i sommar har jag målat sommarstugan och i vintras pendlade jag till min syster i Dubai som precis fått barn. Med ett vanligt jobb hade det inte funkat. För maskinchef Leif Petrén, som jobbat till sjöss sedan 1974, har det aldrig blivit av att bilda familj. Och det tror han har mycket med arbetet att göra. – Fram till nittonhundranittio jobbade jag på jordenruntseglare och var borta större delen av året och då är det svårt att ha familj. Men jag tycker nog att det har varit värt det. Jag jobbade iland en kort period på kärnkraftverket i Oskarshamn, men det var inte som jag tänkt mig och jag längtade tillbaka ut. Nere i maskin är det hett. Kontrollrummet håller en något behagligare temperatur och när Leif tar av hörselkåporna berättar han att det på sommaren är mellan 48 och 50 grader, och det tar på krafterna. – Värmen gör en trött och på kvällarna är man bra sliten. Men jag gillar det här. Det finns alltid grejer att göra och vi är tre stycken här nere så vi hinner med underhållet som vi ska. På grund av säkerhetsriskerna görs inga arbeten på huvudmaskin vid kaj, man måste alltid vara beredd att snabbt kunna avgå om något skulle hända. Underhållet ombesörjs under sjöresorna som oftast inte är längre än ett dygn; men med tillräckligt med folk är det inget problem, säger Leif. – På förra båten var jag ensam i maskin och det var väldigt arbetsamt. Jag jobbade mellan hundra och hundratjugo timmar i veckan och sov sällan en hel natt. Sista veckan var man bra sliten. Man behöver vara minst två i maskin, oavsett hur stort fartyget är. På ”Nimbus” har man utökat besättningen. När överstyrman Robert började här för fyra år sedan var man bara två styrmän som gick sex om sex. Med de täta anlöpen var schemat väl tufft och sömnen blev lidande. – Jag lovade mig själv att aldrig bli överstyrman på en båt där man går sex om sex, det blir alldeles för mycket jobb med både lastning och lossning och underhåll. Med trevakt funkar det mycket bättre. Den filippinska besättningen är ombord ett halvår i taget. En av dem är andrestyrman Jeorge Colimbo. Han berättar att han brukar vara hemma en eller ett par månader innan han åker ut igen. – Det är ganska bra, men jag hade kunnat jobba längre eftersom det hade blivit bättre betalt då. Men det är ett bra rederi och jag trivs. Nu har han varit ombord i tre månader och har ungefär lika lång tid kvar innan hemresa. Han ser fram emot att få träffa familjen igen, men säger samtidigt att han inte känner sig orolig för fru och barn där hemma. – De kan vända sig till Amosup (filippinskt sjömansförbund) om de behöver sjukvård eller annan hjälp. Det är populärt att gå till sjöss på Filippinerna och jag tror inte att intresset blivit mindre de senaste åren. Framför allt är lönen mycket bättre ombord än iland. Mitt mål är att bli befälhavare, men det tar ungefär tio år och jag måste skaffa mig mer utbildning först, säger Jeorge. Text & Foto: Linda Sundgren NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 13 Aktiviteter i Sjöfartsmontern B05:02 • Svenska Mässan i Göteborg Torsdag 23 september 9–18 Bokförsäljning hela dagen – Sjöfartsmontern är sprängfylld med sjöfartslitteratur! 13.45 Sjömanshustru Författaren och journalisten Lennart Johnsson presenterar boken Sjömanshustru tillsammans med Gunbritt Patriksson. 14.15 SaraMårlindCavricläserursinnovellDenandrakvinnan Fredag 24 september 9–19 11.15 LasseDahlqvist,enbefarensjöman Anders Wällhed presenterar sin bok om den kände vissångaren, med betoning på hans sjömanstid. 12.15 Kärlektillsjöss–lustochlängtan Berit Blomqvist, Kultursällskapets avgående sekreterare, berättar om novelltävlingen, bokprojektet och utställningen. Tomas Abrahamsson, Börje Graf, och Karl-Erik Finnman presenterar sina noveller. 13.15 JörnHammarstrand Den f d sjökaptenen och numera produktive författaren presenterar sin nya roman Med Madame de Pompadour ombord – skrönor om sjökvinnor samt novellen, Victorias love checklist, som vann 3:e pris i Kultursällskapets novelltävling. 14.15 Kärleksbrevunderbrinnandekrig Den f d sjömannen Rune Dahlstrand och Berit Blomqvist läser några av alla de kärleksbrev Rune fick av sin Berit för mycket längre sedan… 14.45 Seminarium:SvenskSjöfartshistoria–Istormochstiltje Initiativtagaren Anders Lindström presenterar praktverket om svensk sjöfart från segelfartygsepoken till nutid tillsammans med Kent Olsson, docent i ekonomisk historia, och författaren Robert Hermansson. Förlaget Breakwater Publishing avslutar seminariet med en mousserande skål! 16.15 AniqaBender Berättar om sin sjöresa på 1970-talet med Johnsonlinjens m/s Santos som nu både resulterat i en novell och en roman. 17.15 SMS Sjökapten Mikael Esping läser ur sin novell SMS samt berättar om sin kommande roman. 1800 SjömanshusstiftelsendelarutÅretsLitteraturpris! Prisutdelare: Kenny Reinhold, ordförande i SEKO sjöfolk. Lördag 25 september 9–18 14.45 JennySköldläserursinhedersomnämndanovellRöda äpplen 15.15 KarinPoulsenochMonaLindberg Vinnarna i Kultursällskapets novelltävling berättar om verkligheten bakom vinnarnovellen. 16.15 Åretsmaritimalitteraturskörd Anna Selme, bibliotekarie på Sjömansbiblioteket och Catrin Petersson på Marinmuseum i Karlskrona presenterar valda titlar från årets utgivning av maritim litteratur. Söndag 26 september 9–17 10.15 KunglFlottanochdetkonstnärligakulturarvet Carl Krusell, reservofficer i Flottan presenterar boken om 71 befäl i Kungl. Flottan som gjort konst av sin vardag. 11.15 Hemkomsten Sjökapten Gösta Bågenholm presenterar sin hedersomnämnda novell Hemkomsten. 12.15 UlrikaMedénläserursinhedersomnämndanovellKänslor ombord 12.45 PerAgneEklundläsersinnovellLängtansblåahav 13.15 GöranC-OClaessonpresenterarsinnyabokKvinnan, mannen,tidsandanochdenfriatanken 13.45 KlubbMaritim En av världens största ”shiplovers’ society” med 4 500 medlemmar presenteras av Krister Bång. 14.15 BorisSöderbergläserursinnovellCasablancaturoch retur 15.15 GunnarArwidsonpresenterarbokenLivräddarna; om Justinus Emilius Berlin som inte bara var fiskare på Käringön och utkik på Vedholmen, utan kanske framför allt sjöräddare. PS. Samtliga noveller som presenteras ingår i boken Kärlek till sjöss – lust och längtan. 10.15 NauticalInstitute Sjökapten Jeanette Nihlén presenterar institutets bokutgivning. 10.45 Utkik–frånnytänkandetillnedläggning Tidningen Utkiks mångårige redaktör Torbjörn Dalnäs presenterar en kavalkad över Utkik, nu i salig åminnelse. 11.15 Varhanledsennärjagintevarhemma? Det äkta paret Juris och Irene Ernheimer läser och berättar om bakgrunden till deras gemensamma novell. 12.15 Flaskpostenkommedkärleken Journalisten Cajsa Malmström berättar den osannolika historien om en flaskpost som förändrade livet för Paolina Wiking – för 50 år sen en fattig fiskardotter på Sicilien. VÄLKOM NA ! Sjöfartens Kultursällskap samt medarrangörer: SEKO sjöfolk, Sjöfartsverket, Sjöbefälsförbundet, Katarina Sjöfartsklubb, Breakwater Publishing, Fartygsbefälsföreningen, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. 13.15 Stockholmsrederierna Lennart Fougelberg, Breakwater Publishing och Bo Andersson, Stockholm Chartering, presenterar boken som berättar om hur Stockholm på bara några år förlorade hela sin tankflotta. Ev ändringar i bokmässeprogrammet 2010 publiceras löpande på vår hemsida: www.sjofartskultur.org 14 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 Nöjeskryssning med Martha-tema I samarbete med Katarina Sjöfartsklubb anordnar Viking Line en Martha-afton ombord på Cinderella. Onsdagen den 20/10 2010 äter vi gott, njuter av filmen och dansar till Larz-Kristerz på Östersjöns hetaste dansgolv. I priset ingår • Dygnskryssning Stockholm–Mariehamn • Del i B2-hytt • Enklare Viking Buffet-middag med bl a Brottsjösill och Røde pølser inkl vin, öl, läsk och kaffe • Filmvisning av Martha • Frukost i Viking Buffet Boka din resa på tel 08-452 40 20 eller mejla team8@vikingline.se. Prisex 955 kr/person. Välkommen ombord! Begränsat antal platser. Åldersgräns. Ta med id-handling. Anslutningsbussar finns mot tillägg från ett flertal orter. Cinderella avgår från Stadsgården den 20/10 kl 18.00 och är åter den 21/10 kl 15.30. vikingline.se 10-405_ann210x148_martha_cind.indd 1 2010-07-30 09.34 Waxholmsbolaget ägs av Stockholms läns landsting och är beställare av den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Trafiken bedrivs året runt genom avtal med andra rederier, såväl i managementform som genom rena entreprenader. Waxholmbolaget sysselsätter 26 egna och ett flertal inhyrda fartyg. Vi har en omsättning på ca 300 mkr årligen. Vi förstärker nu vår tekniska avdelning med en Inspektör Som inspektör blir ditt huvudsakliga ansvar att stödja fartygsdriften så att sjö värdighet, tillgänglighet och miljöhänsyn bibehålls och utvecklas. läggning eller dokumenterad utbildning som fartygsinspektör med teknisk bakgrund (sjöingenjör eller motsvarande). Du ska medverka i planering, beredning och beställning av underhåll, haverireparationer och ombyggnader, inom ramen för vårt ägaransvar. I samarbete med kontrakterade rederier, ombordanställda, leverantörer och vår skeppstekniske inspektör ska du särskilt kunna hantera navigatoriska frågor samt utveckling av systemtillsyn och sjövärdighet. Du har mångårig erfarenhet från branschen och helst från skärgårdstrafik. Du har goda erfarenheter från fartygsdrift, underhåll och sjövärdighetsfrågor. Du besitter troligen kunskaper inom regelverk för fartyg och har vana vid arbete med till synsmyndigheter. Du behärskar svenska och engelska obehindrat i såväl tal som skrift och har god datorvana. Bkörkort erfordras då bilresor ingår i tjänsten. I arbetet kommer du att ha frekventa myndighetskontakter. Fartygs och leveran törsbesök (bl a varv) innebär även resande, främst inom landet men utlandsresor kan förekomma. Beredning och utformning av remissvar och upphandlingsspecifikationer ingår i arbetsuppgifterna. Vi söker dig som har eftergymnasial utbildning med inriktning mot sjöfart, till exempel nautiker (styrmans eller sjökaptensexamen) med god teknisk förståelse/ I rollen som inspektör kommer du att tillhöra den tekniska avdelningen som idag utgörs av tre anställda. Du rapporterar till tekniske chefen. Din placering blir i våra fina lokaler vid Nybrokajen i centrala Stockholm. Då vi är ett litet gäng ser vi gärna att du kan bidra till vår laganda och att du är beredd att hjälpa till och ”kavla upp ärmarna” när det behövs. Vi genomför intervjuer löpande varför vi gärna ser att du inkommer med din intresseanmälan snarast dock senast 17 september via www.mercuriurval.se (ref.nr. SE-02839). Eventuella frågor besvaras av Mercuri Urval, Pia Lindberg tel. 070-237 08 93. NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 15 SFBF. Christer Lindvall NU GÅR HAN I PENSION Christer Lindvall har arbetat i SFBF sedan 1978 - som ombudsman, förhandlingschef, direktör och sedermera som verkställande direktör. Han hade kunnat gå i pension redan för sju år sedan. Men att dra sig tillbaks helt och hållet från arbetslivet var inget som lockade Christer Lindvall då - och inte nu heller. Christer kommer att fortsätta i föreningen som senior adviser och bland annat arbeta med internationella frågor. Porträttfoto maj 2010. FOTO: MATS BURMAN, ATELJÉ UGGLA. C hrister Lindvall gick till sjöss 1960 och seglade som befälselev, tredje- och andrestyrman i Broströms fram till 1968. Sjökaptensexamen tog han 1966 i Stockholm. 1968 fick han anställning som andrestyrman i Svea, och avancerade snabbt via överstyrmansjobb till befälhavare. Han var då, som 31-åring, Siljas yngste. Christers engagerade sig inte i fackliga frågor på grund av att han var speciellt fackligt intresserad, utan för att han blev tillfrågad och för att han ville att det skulle bli bättre för honom själv och för hans kollegor. - I början på 70-talet skulle vi få färjeavtal i Svea/Silja och samtidigt kom ny lagstiftning som LAS och MBL. Det fackliga arbetet behövde organiseras mer och jag blev nominerad av mina kollegor och senare invald i SFBFs Centralstyrelse och vald till klubbordförande i Svea/Silja, berättar Christer. Men det var ganska enkelt - vi la ju till vid Skeppsbron där 16 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 föreningen hade sitt kansli, så det var nära att gå dit när vi låg vid kaj. I slutet av 70-talet fick Christer representera SFBF i den s k Utsjö-utredningen. Vid samma tid övertog Johnson Svea och det blev övertalighet i rederiet, samtidigt som det blev en vakans som ombudsman i föreningen. Christer blev tillfrågad och tog jobbet. - Den första fråga jag drev var sammanslagning mellan Fartygsbefälsföreningen och dåvarande Maskinbefälsförbundet, minns Christer. Det gick inte igenom då, men mitt förhållande till SMBF och senare Sjöbefälsförbundet har alltid varit gott. Efter tre år i föreningen längtade Christer Lindvall ut till sjöss igen. Han startade då ett rederi tillsammans med några kollegor: - Tyvärr var det inte rätt tidpunkt. Det var små paragrafare SFBF. Christer Lindvall 1988. ARKIVBILD Christer Lindvall 1988. FOTO: KERSTIN BJÖRNSTRÖM Per Ringhagen, ordförande i SFBF 1982-2001, och Christer Lindvall var länge parhästar. Här på PTK-skolan på Djurö i april 1985. ARKIVBILD Sveaklubbens styrelse. Fr v Håkan Walin, Bo Bertil Lundberg, Cyril Fors, Håkan Hedlund och Christer Lindvall, klubbordförande. FOTO: ULF LONÄS som gick med papper och trälaster mellan Skandinavien och Casablanca. Men det gick inte bra. Christer Lindvall gick tillbaks till SFBF som ombudsman. Senare blev han förhandlingschef, direktör och VD för föreningen. - Jag är stolt över att jag har fått vara med och utveckla SFBF till att vara både en facklig organisation och en intresseorganisation, säger han. På 80-talet kom en nedgång i branschen och många stora > NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 17 SFBF. ” Men jag menar att det inte kan vara rimligt att redare ska kunna segla utan svensk besättning och uttnyttja den svenska kvalitetsstämpeln. > ” Christer Lindvall i sin roll som IFSMApresident. IFSMAs 35:e Generalförsamling, Rio de Janeiro, maj 2009. FOTO: MARIE HALVDANSON rederier försvann. - Man började diskutera stödåtgärder, och vi hade stor hjälp i detta av dåvarande TCO-ordföranden Björn Rosengren, berättar Christer. Men trots stödåtgärderna började en utflaggning av svenska fartyg till det vi har idag: färjor och europafart. Driften av större faryg har flyttat utomlands. Sjösäkerheten var ett stort intresse för Christer Lindvall redan i Svea/Silja, och har fortsatt i arbetet i föreningen. Christer har deltagit i IMO-arbetet sedan 1983, i såväl den svenska delegationen som ITFs och IFSMAs delegationer. Han har deltagit i en rad internationella kommittéer som rört sjösäkerhet. Han har varit medlem i den svenska ILO-delegationen och ordförande i ITFs Maritime Safety Committee. Sedan 1998 är han president i IFSMA - International Federation of Shipmasters’ Associations, och i våras blev han omvald i ytterligare fyra år av generalförsamlingen på mötet i Manila. Christer Lindvall har ett gediget sjösäkerhetskunnande och räknas idag till en av världens ledande experter inom området. - Första STCW-konventionen kom i början av 80-talet. Inom IMO började man då tala mer om operationella frågor, och vi ville kunna påverka mer. Även ITF började intressera sig för dessa frågor. Vi deltog i den svenska delegationen i IMO och senare även i ITFs och IFSMAs delegationer i IMO, berättar han. - Det är positivt att jag får fortsätta som president i IFSMA och verka inom IMO, ITF och NFBK för att jobba med sjö18 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 säkerhet, sjöfartsskydd och miljö samt värna om sjöfolkets rättigheter när det gäller kriminalisering, piracy och rätten att gå iland. När det gäller det fackliga arbetet tar sjöfartspolitiken och stödåtgärderna mer och mer tid, menar Christer. - Löner, befälhavarens vaktgång, de senaste årens befälsbrist och omläggningen av sjömansskatten är frågor som vi lagt ner mycker arbete på, säger Christer. Men mest stolt är jag över att föreningen utvecklats till att vara både fack- och intresseförening. Vi har också ökat antalet passiva medlemmar, vilket är ett bevis på att medlemmar vill fortätta hålla kontakt med föreningen även om de jobbar iland. Men Christer Lindvall ser även orosmoln på sjöfartshimlen. - Hittills har vi lyckats övertala politikerna om att vi behöver särskilda stödåtgärder för sjöfarten och det har gjort att vi överlevt så här länge. Det är klart att det var tråkigt att vi behövde införa TAP, men mest orolig är jag om man inför ett SIS. Då försvinner alla fackliga rättigheter. Skulle det bli verklighet ser jag ingen framtid för svensk sjöfart. - Jag hoppas politikerna tar sitt förnuft till fånga och bibehåller rederistödet. Men jag är väldigt besviken över de utredningar som regeringen initierat om sjöfarten. De vimlar av sakfel och underlaget brister i fakta. Christer menar också att det är viktigt att vi har bra sjöfartshögskolor i Sverige. - Sjöbefäl är ett genomgångsyrke. Man är till sjöss några år SFBF. Christer Lindvall och Tomas Sjöstedt, ombudsman SFBF på ITF-kongressen i New Delhi, 1998. ARKIVBILD Christrarna - Lindvall och Themnér, vd i Maskinbefälsförbundet/ Sjöbefälsförbundet, november 1987. FOTO: TORBJÖRN EK Christer Lindvall på BIMCO-konferens i Köpenhamn, april 1996. FOTO: FINN ROSTED och går iland, men stannar kvar i det maritima klustret. Ett problem nu är att eleverna inte får ut sina behörigheter, på grund av att de saknar praktik. Kan vi inte fylla upp de stora pensionsavgångar som kommer nu, så blir det ännu större problem. - Finns inte kompetensen hemma flyttar näringen ut där den finns, till exempel i Sydostasien. - Men jag menar att det inte kan vara rimligt att redare ska kunna segla utan svensk besättning och uttnyttja den svenska kvalitetsstämpeln. Under lång tid har redare, departement, myndigheter och vi kunnat tala med varandra. Under der senaste decenniet har klimatet ändrats. Vi talar inte med varandra på samma sätt längre, men jag hoppas att det ska förändras. När det gäller Fartygsbefälsföreningens framtid har Christer Lindvall ett antal förhoppningar: - Jag hoppas att våra förhandlingar om ett samgående med Sjöbefälen går vidare i positiv anda, men också att vi ska närma oss lotsarna. Föreningen måste även ändra sin struktur för att vi ska kunna hjälpa dem som arbetar utanför Sverige. Flyttar redarna ut kommer även befälen att göra det. Om sin egen framtid säger han så här: - Jag är tacksam över att jag får fortsätta som senior adviser och arbeta med de frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Jag vill också tacka alla medarbetare på kansliet, föreningens styrelse och medlemmar - och naturligtvis min familj, för det stöd jag fått i alla år. Utan dem hade jag inte kunnat sköta mitt jobb. Marie Halvdanson Christer Lindvall kan blicka tillbaks på många år i sjömännens tjänst - och än är det inte över. I bakgrunden Per Ringhagen, ordförande i SFBF 1982-2001. SFBFs kongress på Djurö 1997. FOTO: ROLF ADLERCREUTZ NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 19 ARBETSMILJÖ. FÄRRE ARBETSSKADOR TILL SJÖSS Skillnaden mellan land- och sjöanställda i antal arbetsskador och arbetssjukdomar med sjukskrivning har aldrig varit så liten som nu. Enligt en färsk sammanställning för 2008 är risken att drabbas ”bara” 30 procent högre till sjöss än till lands. F ör tjugo år sedan var det betydligt farligare att jobba som ombordanställd än iland. År 1992 var det nästan 300 procent större risk att få en arbetsskada eller arbetssjukdom om man arbetade ombord jämfört med iland. Sedan dess har skade- och sjukdomsstatistiken för sjö och land närmat sig varandra och aldrig förr har skillnaden varit så liten som nu. Enligt nysammanställda siffror från Transportstyrelsen drabbades drygt en av hundra ombordanställda 2008, medan det för landanställda var knappt en av hundra. Men på myndigheten ställer man sig något frågande till förändringen. - Visst kan det vara så att medvetenheten om risker ökat ombord och att det systematiska arbetsmiljöarbetet gjort att man numera jobbar mer förebyggande. Men vi kan inte se att förbättringarna har varit så stora som statistiken antyder, säger Christina Östberg, arbetsmiljöhandläggare på Transportstyrelsen. Det är inte bara sjöfarten som rapporterat färre arbetsskador och arbetssjukdomar de senaste åren. Anmälningarna har sjunkit även bland förvärvsarbetare generellt och för landanställda har skade- och sjukdomsnivån aldrig varit så låg som nu. Flera orsaker tros ligga bakom minskningen av anmälningar. Arbetsmarknadspolitiken kan vara en faktor liksom ändrade rutiner hos Försäkringskassan. Även det allmänna konjunkturläget med stigande arbetslöshet kan bidra. - Det är svårt att avgöra om det handlar om en faktiskt minskning av antalet drabbade eller om det är anmälningsbenägenheten som minskat. Men det finns många faktorer som kan påverka viljan att anmäla och politiska förändringar har gjort att moroten att anmäla en arbetsskada försvunnit, Christina Östberg. Men trots nedgången i antalet anmälningar rapporteras det fler arbetsskador och arbetsolyckor från sjöfarten än de flesta andra yrken. Allra värst skade- och olycksdrabbade är anställda som sysslar med tillverkning av mineraliska produkter, följt av personal inom pappers- och massatillverkning samt 20 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 avfallshanterings- och renhållningspersonal. På sjätte plats kommer aktiva sjömän. Transportbranschen som helhet rapporterar färre skador och sjukdomar än ombordanställda. - Inom kategorin transport och kommunikation finns sannolikt en hel del administrativ personal också som påverkar resultaten, säger Christina Östberg. Den vanligaste olycksorsaken ombord är fall, överbelastning i samband med kroppsrörelse och förlorad kontroll över fordon. Inom områdena fysisk överbelastning utan kroppsrörelse och förlorad kontroll över verktyg och redskap har anmälningarna minskat från 2007 till 2008. När det gäller arbetssjukdomar är belastningsfaktorer, buller och kontakt med kemiska eller biologiska ämnen de vanligaste skadeorsakerna. Det är också de tre sistnämnda områdena som Transportstyrelsen kommer att prioritera i sitt arbetsmiljöarbete under året. - Våra inspektörer ska bland annat kontrollera att fartygen genomför de riskbedömningar de ska göra inom de här områdena. Med buller jobbar vi också i IMO (International Maritime Organization) för att få svenska bullernivåer att gälla internationellt, säger Christina Östberg. Linda Sundgren Felaktig statistik Ett fel har smugit sig in i Transportstyrelsens publicerade statistik över andelen arbetsskador och arbetssjukdomar som lett till sjukskrivning (Sammanställning av rapporterade fartygsolyckor och tillbud samt personolyckor i svenska handels- och fiskefartyg år 2008). De korrekta siffrorna finns i den version som är publicerad på myndighetens hemsida, www.transportstyrelsen.se. Trafikverket har till uppgift att utveckla ett effektivt och hållbart transportsystem utifrån ett trafikslagsövergripande synsätt. I nära dialog med regioner och kommuner ska verket svara för en samlad, långsiktig infrastrukturplanering för samtliga trafikslag. Trafikverket har också ansvar för att bygga, driva och underhålla de statliga vägarna och järnvägarna. Därtill ska verket ansvara för att infrastrukturen utnyttjas effektivt och främjar säkra och miljöanpassade transporter. Huvudkontoret ligger i Borlänge. Färjerederiet Trafikverket är Sveriges största rederi och en av Trafikverkets resultatenheter. Våra 62 gula färjor transporterar årligen 22 miljoner passagerare och 11 miljoner fordon. På uppdrag av Trafikverket trafikerar vi 37 färjeleder i det allmänna vägnätet. Vi trafikerar också Ekeröleden på uppdrag av Ekerö kommun. När vattnet fryser till på våra färjeleder i norr svarar vi för drift och underhåll av upp till 7 isvägar. Vi har två egna varv, Tenö varv utanför Vaxholm samt Fridhems varv i Lysekil. Båda varven tar emot egna fartyg och externa kunder för bl a underhåll. Vårt huvudkontor ligger i Vaxholm och vi är 420 anställda och omsätter årligen ca 450 miljoner kronor. Holmöleden är en för Färjerederiet unik färjeled då det är den enda färjeled där trafiken utförs med en passbåt. Det förekommer relativt mycket styckegods på leden vilket ställer lite andra krav på besättningen än vad som kanske är brukligt. Som Ledchef på Holmöleden kommer man sina passagerare nära och man utgör en viktig samhällsfunktion. Vintertid upprätthåller vi trafiken med en svävare. Vi erbjuder en nyckelposition i en organisation med ljusa framtidsutsikter. Ledchef Holmöleden (Ref nr: 31:2010:14) Arbetsuppgifter Som Ledchef på Holmöleden är du ansvarig för driften på leden. Leden består av 1 färja och 4 tillsvidareanställda, till detta kommer ett antal visstidsanställda. Du har budgetansvar, personalansvar och arbetsmiljöansvar och du är underställd den Operative chefen. Du ansvarar för att verksamheten fungerar på ett optimalt sätt och att verksamheten utvecklas på alla plan. I ansvarsområdet ingår medarbetare, färjor och färjevaktstugor som sammantaget innebär att du har ett budgetansvar på ca 6,6 milj. Våra ledord som vi dagligen arbetar mot är Nöjda kunder, Nöjda Medarbetare och Lönsamhet. Du, tillsammans med dina medarbetare, ska få verksamheten att fungera så effektivt som möjligt. Till din hjälp i vardagen har du dina duktiga medarbetare samt de centrala stödfunktionerna. Kvalifikationer Vi söker dig som har gedigen erfarenhet av personalledning och gärna från en maritim miljö. Du behöver ha en generell teknisk kompetens och en god ekonomisk förståelse. Du behöver för att lyckas i rollen ha erfarenhet från sjöfart eller från annan verksamhet inom transport- och logistikområdet för att ha förståelse för områdets särskilda beskaffenhet. Du har goda ledaregenskaper och erfarenhet av personalansvar samt med goda kunskaper i Officepaketet och gärna även från budgetering. Erfarenhet från verksamhet som pågår över stora delar av dygnet samt av underhåll är meriterande. Särskilt meriterande är naturligtvis om du har erfarenhet från de arbetsuppgifter som beskrivits. Meriterande är det dessutom om du har erfarenhet av underhållssystem samt erfarenhet från både privat och statlig verksamhet. Som ledchef ingår du i ledens besättning, därför krävs att din behörighet är minst fartygsbefäl klass VI, maskinistexamen/maskinbefäl klass VIII-examen. Du ska också ha CCM-behörighet, SRC samt giltigt 4-årigt läkarintyg gällande syn- och hörselförmåga. Personlig profil Arbetet kräver att du kan delegera och entusiasmera dina medarbetare. Dessutom är du beslutsmässig och har en af- färsmässig inställning. Du är kommunikativ med en tro på att delaktighet och engagemang är en grundförutsättning för väl fungerande arbetsplatser. Du arbetar proaktivt och kommer med kreativa lösningar. Du är strukturerad och kan se helhetslösningar. Du utrycker dig väl både i tal och i skrift. Det är viktigt att du har förmågan att skapa en öppen och förtroendefull dialog. Vi fäster stor vikt vid personliga egenskaper såsom samarbetsförmåga, flexibilitet och engagemang. Vi eftersträvar mångfald bland våra medarbetare avseende ålder, kön och kulturell bakgrund. Befattningen är placerad på Holmöledens fastlandssida strax utanför Umeå. Upplysningar Upplysningar lämnas av operativ chef Margus Pöldma, tfn 08-544 415 17. Fackliga företrädare är: SACO Stig Karlsson, tfn 070-396 44 55 SEKO Åke Ottosson, tfn 070-208 95 40 ST/OFR Hans Lundström, tfn 08-544 415 25 Mer information om Färjerederiet finner du på www.trafikverketfarjerederiet.se Tillträde enligt överenskommelse. Ansökan Din ansökan (personligt brev och CV) skickar du till www. trafikverket.se eller via e-post farjerederiet@trafikverket.se. Ansökan via vanlig post skickas till Trafikverket Färjerederiet, Box 51, 185 21 Vaxholm. Märk din ansökan med Ref.nr 31:2010:14. Trafikverket strävar efter att personalsammansättningen ska spegla samhället i övrigt, därför eftersträvar vi en mångfald bland våra medarbetare. Sista ansökningsdag Din ansökan ska ha kommit in till Trafikverket senast den 2010-09-10. NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 21 LODSKOTT OCH PEJLINGAR. För 65 år sedan DEN ÄR(R)ADE KRIGSHJÄLTEN M/S GDYNIA TEXT: JOHN E. PERSSON HONNÖR Våra båtar utanför spärren sätter kurs mot Vinga fyr. Häromdagen kom m/s Gdynia hem efter hiskliga äventyr. Nils Orstadius stod på bryggan precis som när båten gick ut, Fast han då var styrman och nu kapten, och har luktat en hel del krut. Han är ensam ombord som från början var med, när den långa resan tar slut. I sex års tid har han sicksackat fram med kontrabandslast i konvoj Och väckts då och då av torpedernas dån när han slumrat till i sin koj. Han har gjort sina sextio resor i tjänst hos Churchill & Co Är inte det ett rekord så gott som Häggs eller Arnes, måntro? Ur DN 25 juli 1945 V id middagstid den 22 juli 1945 kom Svenska Lloyds motorfartyg GDYNIA uppför Göta älv och förtöjdes vid Masthuggskajen. Det föreföll inte särskilt märkligt, då Göteborgs hamn på den tiden vimlade av lastfartyg av mångahanda slag. Det märkliga var att GDYNIA inte gästat sin hemmahamn sedan hon lämnade den i april 1939. Och än märkligare var att Nils Erik Orstadius varit ombord i henne under hela andra världskriget, som förstestyrman och befälhavare. Sedan 5 juni 1940, efter att Danmark och Norge ockuperats, hade GDYNIA varit befraktad av brittiska Ministry of War Transport; Först med tre konvojresor från Liverpool till Freetown i Sierra Leone. Den 23 februari 1941 lämnade hon Liverpool för fjärde gången, i konvoj OB290, destinerad till Brittiska Guyana. Den 26, strax efter midnatt, då konvojen befann sig på N 55.32 W 14.24, anfölls den av tyska U-47. Ubåten lyckades i snabb följd torpedera belgiska ångaren KASONGO, norska motorfartyget BORGLAND och svenska RYDBOHOLM. Förutom sex man, som omkom på det belgiska fartyget, blev alla räddade av eskortfartygen. Konvojen fortsatte resan men blev omkring klockan 10 22 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 samma dag attackerad av tyskt flyg, som med bomber sänkte två holländska, tre brittiska, två grekiska och två norska fartyg. Ur livbåtar från det ena norska fartyget, Fred Olsens SOLFERINO, hämtade GDYNIA upp 29 man, av vilka fem var allvarligt skadade. En av dem var befälhavaren, som avled samma dygn. Senare tog GDYNIA ombord ytterligare 28 man från grekiska ångaren KYRIAKOULA, som visserligen flöt men var manöveroduglig. Med 56 skeppsbrutna ombord fick GDYNIA order att återvända till brittisk hamn, eskorterad av HMS ENCHANTRESS. Hon anlände till Greenock 1 mars. GDYNIA gick åter till sjöss den 9 mars, nu i konvoj OB295, och nådde utan incidenter Demerara (Georgetown) i Guyana. Härifrån fortsatte hon till Halifax där befälhavaren, Axel Rosenlund, avmönstrades. Han avled senare på sjukhus i Kanada. Därefter, från april 1941och fram till krigsslutet, gick GDYNIA i skytteltrafik över Nordatlanten med 53 allierade konvojer; En enastående insats som framgår av tabellen på nästa sida. Efter kriget fortsatte Nils Erik Orstadius som befälhavare i Svenska Lloyds medelhavsfarare. Han avled ombord i m/s CONVALLARIA 2 december 1966. LODSKOTT OCH PEJLINGAR. Foto ur Bertil Söderbergs arkiv. OSTGÅENDE VÄSTGÅENDE avgått avg.hamn ankom destination konvoj avgått 1941 1941 1941 1941 avg.hamn ankom destination konvoj 25 apr Halifax 13 maj Liverpoo HX123 8 juni Liverpool juni Montreal OB331 30 jun Halifax 18 juli Belfast HX136 28 juli Clyde aug Montreal ON2 22 aug Sydney 6 sep Liverpool HX146 18 sep Clyde okt Montreal 16 okt Halifax 31 okt Liverpool HX155 8 nov 21 nov Halifax 15 dec Halifax 30 dec Liverpool HX165 1942 1942 1942 1942 23 jan Liverpool 6 feb St JohnNB ON59 4 apr 18 apr St JohnNB ON83 12 juni Boston ON99 Liverpool HX176 Clyde 19 feb Halifax 6 mar 3 maj Halifax 15 maj Liverpool HX188 29 maj Liverpool 6 juli Halifax 17 juli Liverpool HX197 31 juli Liverpool St JohnNB ON117 30 aug Halifax 11 sep Belfast HX205 19 sep Belfast 1 okt Halifax ON131 20 okt Halifax 2 nov HX212 17 nov Clyde 4 dec New York ON147 24 dec Halifax 1943 1943 1943 Glasgow Liverpool ON17 ON34 1943 9 jan Belfast HX220 23 jan Liverpool feb New York ON162 2 mar Halifax 15 mar Belfast HX228 31 mar Liverpool april Halifax ON176 3 maj Halifax 17 maj Liverpool HX237 24 maj Liverpool 6 juni Halifax ON186 25 jun Halifax 6 juli Bristol HX245 24 juli Liverpool 5 aug Halifax ON194 aug Halifax 12 sep Belfast HX254 6 okt Clyde 23 okt New York ON205 nov Halifax 21 nov Liverpool HX265 2 dec Liverpool dec ON214 dec Halifax 1944 1944 1944 1944 14 jan Liverpool HX273 24 jan Liverpool 11 feb New York St JohnNB ON221 20 feb New York 9 mar Belfast HX280 15 mar Clyde 1 apr New York ON228 5 apr New York 20 apr Belfast HX286 4 maj maj St JohnNB ON235 27 maj New York 9 juni Bristol HX293 18 juni Liverpool 2 juli New York ON241 3 juli New York 18 juli Belfast HX298 25 juli Liverpool aug Montreal ON246 17 aug New York 1 sep Preston HX304 7 sep Clyde sep Montreal ON252 28 sep New York 14 okt Belfast HX311 26 okt Southend nov St JohnNB ON262 14 nov New York 30 nov Belfast HX320 1945 1945 8 dec Liverpool Southend 28 dec Halifax 1945 1945 3 jan New York 17 jan Belfast HX330 5 feb Southend feb mar Halifax 28 mar Liverpool HX344 7 apr Liverpool 26 apr New York St JohnNB 13 maj New York 26 maj Liverpool HX356 ON271 ON283 ON295 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 23 NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurser Praktisk kyltekNik för maskiNbefäl KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM Praktisk kylteknik Dagens skärpta miljökrav på hantering av typen HFC köldmedier innebär ett markant ökat ansvar på ombordanställd personal. Därmed ökar kraven på kunskaper inom praktiskt handhavande, avancerad kylteknologi samt kraven på energibesparing och optimering. Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbildningen baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste förekommande kylarbeterna ombord, t.ex. på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering osv. Kurs & Tider Praktisk kylteknik År 2010 Vecka 37, 43, 49 Nycertifieringskurser Enligt miljökrav ifrån Köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F-gas förordningen skall all ombordanställd personal som utför arbete på kylaggregat ombord ha certifierad kompetens. Kursen omfattar 3 dagars utbildning. 2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedieförordning). 1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov. Certifikat Kategori 1 är högsta certifikat (omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder). Kurs & Tider Nycertifiering Kategori 1 År 2010 Vecka 36, 38, 40, 42, 44, 47, 50 Omcertifieringskurser Omcertifiering skall ske vart femte år och kursen är på två dagar samt omfattar köldmedieförordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen. Kurs & Tider Omcertifiering Kategori 1 Plats: År 2010 Vecka 38, 42, 44, 47, 50 Kylutbildningen Göteborg AB Södra Hildedalsgatan 6 417 05 Göteborg Kursledare: Kent Lembratt/Anders Lembratt Kursanmälan: Ann-Marie Johansson ann-marie@kylservice.nu e-mail: Tfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23 RÄTT LÖSNING TILL NT-KRYSSET 4/10 Vinnare i denna omgång är Vanja Hultgren i Sollebrunn, Birger Larsson i Hässelby och Per-Owe Lellki i Göteborg. Stort grattis - trisslotterna kommer med posten! 24 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 NT-KRYSSET 5/10. KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsin dubbeltrisslott. Senast den 20 september vill vi ha era lösningar. Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 6/10 som utkommer den 8 oktober. Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 5/10. NAMN: GATA: POSTADRESS: NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 25 HAMNAR & FARLEDER. Sjöfarten HAR ALLTID VARIT VIKTIG FÖR STOCKHOLM Sjötrafiken har haft en avgörande betydelse för Stockholm som huvudstad och under stormaktstiden var fartygen viktiga symboler för hela landet. Det framgår av en marinarkeologisk avhandling som lades fram i början april efter mer än ett decennium av efterforskningar. V attnet har under årtusenden lockat människor till trakterna runt Stockholm. Bördiga jordar, rikt fiske, goda transportmöjligheter och utmärkt läge för försvar och kontroll gjorde att folk började bosätta sig här redan under bronsåldern. Senare blev området populärt bland de sjöfarande vikingarna. De grundlade nya byar, framför allt på Norrmalm, varav flera fanns kvar ända in på 1400-talet. En annan person som såg områdets potential var Birger Jarl. Vid mitten av 1200-talet lade han grunden till dagens Stockholm och lät bygga slottet kring det gamla försvarstornet Tre kronor alldeles intill vattnet. – Då bestod själva staden bara av Gamla stan, även om det fanns andra boplatser runt om på malmarna. Runt staden låg det bryggor för mindre båtar och nedanför slottet fanns en hamn dit de allra största fartygen kunde gå, berättar Marcus Hjulhammar, marinarkeolog och författare till avhandlingen Stockholm från sjösidan. Kartor i avhandlingen visar att Gamla stan vid grundandet bara var hälften så stor som idag. Resten av den mark som numera utgör stadsdelen bestod ända fram till 1600-talet av bryggor, hamnar och kajer som därefter fylldes ut. Eftersom staden låg på en ö var båten en nödvändighet för de första stockholmarna. I sin avhandling har Marcus kartlagt 160 vrak i Stockholms inre farvatten som tydligt visar båtens betydelse för det dagliga livet i staden. – De flesta vraken är mindre båtar som användes för transport av ved, fisk och sopor. En gammal vanföreställning är att man på medeltiden slängde sopor rätt ut på gatan i Stockholm. Men min forskning visar att det tidigt fanns en medvetenhet om att man behövde göra sig av med skräp och det finns historiska källor som nämner större avfallspråmar redan på 1400-talet. De användes för att dumpa sopor i sjön. Vid sitt maktövertagande skrev Birger Jarl under ett handelsavtal med tyska Lübeck, vilket bidrog till en expansiv utveckling av handeln och därmed staden. Och Stockholms läge kunde knappast ha varit mer idealt där hon låg, mitt i 26 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 passagen mellan Saltsjön och Mälarregionen med sina rika naturfyndigheter. Ärkebiskopen Olaus Magnus, utnämnde 1555 Stockholm till nordens främsta köpstad. ”Ty platsen är på alla sidor omgiven av strömmar…så väl belägen mellan hav och insjö, att den kan kallas nyckeln till hela Sverige. Hamnen är så väl försedd med hamnplatser och bryggor att även de största skepp, som går över världshavet, ej behöva kasta ankar, sedan de efter ankomsten dit fällt sina segel, utan omedelbart kunna lägga till vid bryggan och där fastgöras allenast med linor, för att efter behov lossa eller lasta allehanda varor.” Fartygstrafiken till staden var frekvent. Enligt gamla tullängder som finns presenterade i Marcus Hjulhammars avhandling skedde i september 1574 inte mindre än 187 anlöp. – Alla fartygsbesök finns inte registrerade heller. En del försökte slippa undan tullarna och smugglade in sina varor, säger han. Från Gustav Vasas regering kom Stockholm att få en allt tydligare ställning som huvudstad och under 1600-talet flyttade riksdag, centralförvaltning och Svea Hovrätt hit. Samtidigt gjorde framgångarna på slagfälten ute på kontinenten landet till en stormakt. Staden kändes plötsligt förlegad, inte alls värdig ett storrike som Sverige. Stadsplanen ritades om, men eftersom det skulle dröja åtskilliga år innan man hunnit genomföra förändringarna fick örlogsfartygen bli symboler för den nya eran. – Stockholm stod med ena benet i medeltiden och det andra i den nya tiden, och det var inget man var stolt över eller ville visa upp för omvärlden. Istället fick fartygen bli en del i statsapparatens propaganda, vilket inte minst Vasa är ett spännande exempel på. Hon var som en prototyp för den nya staden och det var samma bildhuggare som gjorde maskaroner och annan utsmyckning på henne som på palatset Makalösa (De la Gardies palats vid nuvarande operan). – När den nya stadsplanen var genomförd en bit in på 1600-talet kom de första kopparsticken som trycktes upp och HAMNAR & FARLEDER. Ärkebiskopen Olaus Magnus, utnämnde 1555 Stockholm till nordens främsta köpstad. ”Ty platsen är på alla sidor omgiven av strömmar…så väl belägen mellan hav och insjö, att den kan kallas nyckeln till hela Sverige. FOTO: NILS-JOHAN NORENLIND/NORDICPHOTOS spreds över Europa. Då blev det heller inte lika viktigt längre att smycka fartygen som det hade varit tidigare. För att få mer mark till den framväxande staden fylldes vattendragen runt Stockholm ut. Som utfyllnad användes bland annat gamla uttjänta fartyg och därför har många av de 160 båtar som Marcus kartlagt grävts fram på land. – Det var väldigt vanligt att man använde båtar som utfyllnad och ungefär en tredjedel av vraken i min avhandling är funna på land. En plats där man vet att det ligger flera fartyg är Berzelii park i kvarteret Katthavet. Det var tidigare en insjö som har fyllts ut med bland annat skeppsvrak. Länge var sjövägen den självklara vägen för transporter till och från huvudstaden. Marcus berättar att ända fram till sent 1600-talet gick 90 procent av alla transporter hit på köl. Bara någon enstaka procent färdades landvägen medan resten fraktades vintertid över isen. Båtarna var Stockholmarnas livlina och värdet av dem avspeglar sig inte minst i äldre tiders regelverk. – I Fiskarskråets stadga från 1450 gav stöld av ett öskar böter på 40 mark (drygt 36 000 omräknat i dagens pengavärde). När den första slussen byggdes, skrevs det in i lagen att det var förbjudet att sabotera slussen och att misshandla slussvakten, berättar Marcus. Vraken i Östersjön och runt Stockholm är särskilt tacksamma att studera eftersom de ofta är förhållandevis välbevarade. Skeppsmasken trivs inte i det bräckta vattnet och kylan bidrar också till en långsammare nedbrytningstakt. – Har fartygen dessutom blivit övertäckta snabbt så att det blivit syrefritt runt dem har de bevarats ännu bättre. Däremot är det ett problem med all sprängsten och schaktmassor som dumpats i sjön i samband med utbyggnader och utvinning av stenkol. Många vrak har begravts under flera meter sten och byggrester. – När man borrade för ett byggprojekt utanför kajen på Södermälarstrand för några år sedan fick man plötsligt upp en nyckel och kopparnålar från 1700-talet. Antagligen hade man träffat rakt ner i ett fartyg eller en kista. Men det låg begravt under åtta nio meter sprängsten och det skulle kosta massor att gräva fram. Sjöfarten fortsätter att vara i centrum för stadens utveckling en bra bit in på 1900-talet. Men efter andra världskriget växer en ny ekonomi fram med järnvägen som det moderna transportmedlet. Sjöfartsanknuten verksamhet, som varv och hamnar, flyttas successivt ut från statskärnan. Och trots att sjöfarten fortfarande spelar en viktig roll för staden har den blivit alltmer osynlig för den vanlige stockholmaren. – Jag skulle inte kalla Stockholm för en sjöfartsstad idag. Men eftersom staden är omgiven av vatten borde vi kunna utnyttja det mer. Det är nog många som hellre skulle åka båt in till stan på morgnarna istället för att sitta i bilköer, säger Marcus. Linda Sundgren NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 27 ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Tilltalsnamn: Efternamn: c/o: Bostadsadress: Postnr: Ort: Bostadstelefon: Land: När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida www.sfbf.se Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli. Mobiltelefon: Tel ombord: E-post hem: Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift blivit inbetald och registrerad på föreningens konto. E-post ombord: Ansökningsblanketten sänder du till Sveriges Fartygsbefälsförening Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm Arbetsgivare: Fartyg: Befattning: Utbildning: Personnr: Avslutad år: Behörighet: Medlemskap önskas fr o m: Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail: Fax: 08-10 67 72 kansli@sfbf.se Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är uppsägningstiden i vissa fall 6 månader. Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen. Datum Underskrift Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa Villkor för medlemskap AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar. Akademikerkravet Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF). Inträdesansökan Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15. Arbetskravet Arbetskravet är uppfyllt om du arbetar eller har arbetat. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa igen. Övergång från annan a-kassa Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du ansöker om inträde i AEA. Arbete på fartyg med utländsk flagg Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11. Du kan också ställa frågor via e-post på adressen utland@aea.se 28 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 Världssjöfartens Dag 2010 23 september 2010, kl 12.30 - 18.00 Chalmers Kårhus, sal RunAn, Chalmersplatsen 1, Göteborg Arrangörer: Sjöfartsforum i samarbete med; Näringsdepartementet, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, SEKO sjöfolk, Sjöbefälsförbundet, Sveriges Fartygsbefälsförening, Lighthouse, Chalmers Tekniska Högskola, Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan, Sveriges Redareförening, Svensk Sjöfarts Tidning, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sveriges Hamnar, WISTA Sweden, Swedocean, Svenskt Marintekniskt Forum, Sveriges Försäkringsförbund, Försvarsmakten/Marinen och Kungliga Örlogsmannasällskapet. Year of the Seafarer 12.30 13.00 15.00 18.00 19.00 Registrering 2010 års IMO-tal Ann-Catrine Zetterdahl, Sjöfartsverket Utan sjömän stannar världen Torbjörn Dalnäs, Sjöfartsverket Sjömännens vardag – långt bort från allt, om än närmare än någonsin Seglande sjömän; Mikael Esping, DFDS Lys Line, Bo Lindgren, Stena Line, Jeanette Nihlén, TT-Line, Mattias Nyström, Wallenius Marine och Mikael Lindmark, Scandlines Marie Jacobsson, ledamot av FNs folkrättskommission, Joakim Dahlman, Chalmers Tekniska Högskola Kaffepaus Det maritima klustrets egen strategiutredning och övergripande vision Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar under utredning Jonas Bjelfvenstam, VTI Paneldiskussion: Är den svenska sjömannen utrotningshotad? Hur ser rederinäringen ut 2015? Jörgen Lorén, Sveriges Fartygsbefälsförening, Leif Palm, Sjöbefälsförbundet, Kenny Reinhold, SEKO sjöfolk, Per Croner, Wallenius Marine AB, Lars Höglund, Furetank AB och Johan Markström, Wisby Tankers AB Reflektioner och slutord Rasmus Blomqvist, sjösektionen Chalmers, Karl Staf, sjösektionen Kalmar och Anders Lindström Prisutdelning Sjöfartsforums miljödiplom, WISTA Swedens Kompassros, Folke Patrikssons pris till unga entreprenörer Introduktion till kvällens Martha-afton Torbjörn Dalnäs, Sjöfartsverket Buffé med ”a touch of Martha” för alla anmälda Filmen Martha Moderatorer: Berit Blomqvist, Sveriges Skeppsmäklareförening och Anna Risfelt Hammargren, Sjöfartsforum Seminariet är kostnadsfritt men middagen kostar 400 kr + moms. Studentpris: 100 kr inkl moms Anmälan till erica.assistera@telia.com senast torsdagen den 16 september Ange om anmälan gäller middagen, faktureringsadress och eventuella allergier För mer information kontakta anna.hammargren@maritimeforum.se 2010-08-18 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 29 SFBF. NY ADRESS? Har Du bytt bostad,fartyg eller e-postadress? Glöm då inte att meddela oss. Vi vill även ha aktuell e-postadress till fartyget. Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev och annat föreningsmaterial utan fördröjning. BOKA SFBFs SEMESTERHUS Namn.................................. Pers.nr................................. TEGEFJÄLL Adress................................. SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt emellan Åre och Duved, har två lägenheter med plats för 8 personer i varje. I Tegefjäll finns fem liftar och fem preparerade nedfarter. Systemet är ihopbyggt med Duveds liftsystem. .......................................... Rederi................................. Fartyg o befattn.................... .......................................... E-post privat........................ E-post fartyg........................ MEDLEMSAVGIFTEN ■ Medlemsavgiften till föreningen är 340 kronor i månaden. ■ Avgiften för passiva medlemmar är 300 kronor per år. ■ Gratis medlemskap för studerande. Avgiften till a-kassan aviseras direkt från AEA. För medlemsfrågor kontakta Inga Bergenmalm E-post: inga.bergenmalm@sfbf.se tel 08-10 60 15 30 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 TORREVIEJA SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5 mil söder om Alicante, har två lägenheter - den övre i två etage med plats för 6 personer och den undre med plats för 4 personer. Till Alicantes internationella flygplats kan man ta sig med reguljär- eller charterflyg. Priser/vecka Övervåningen: lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september) Slutstädning 450:Lakan och handdukar 90:-/pers Undervåningen: lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september) Slutstädning 350:Lakan och handdukar 90:-/pers Priser lör-lör v 2-6 v 7-16 v 17-51 v 52-1 3 500:5 000:2 000:4 100:- Priser med reservation för höjningar. För ytterligare information och bokning kontakta Inga Bergenmalm tel 08-10 60 15. SFBFs och SBFs medlemmar kan nu hyra varandras fritidshus SFBF och SBF har kommit överens om att organisationernas medlemmar ska kunna hyra båda organisationernas fritidshus. För bokning och upplysningar om SBFs fritidshus i Idre och Sälen, kontakta Anita Isaksson på SBFs kansli, tel 08-598 99112. SFBF-ARTIKLAR SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem. 125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-. Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara. SFBF. SFBF SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING KONTOR OCH OMBUD Gamla Brogatan 19, 2 tr 111 20 Stockholm Tel. 08-10 60 15 Fax 08-10 67 72 E-post: kansli@sfbf.se Internet: www.sfbf.se Expeditionstider vard. 09.00-16.00 Lunchstängt 11.30-12.30 STYRELSEORDFÖRANDE JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR CHRISTER LINDVALL Tel. 08-10 60 18 070-510 7133 OMBUDSMÄN HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16 070-692 7478 LENNART JONSSON Tel. 08-10 60 17 070-855 3143 TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15 070-676 8080 Box 9 471 21 Skärhamn REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19 070-555 0188 ADMINISTRATÖR INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15 SEKRETERARE AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15 MEDLEMSAVGIFTER: Pg 607 9861-8 Bg 405-2361 FÖRENINGSOMBUD Helsingborg JÖRGEN HEIMDAHL Rönngatan 5 263 38 Höganäs Bost.tel. 042-333 704 Kalmar THOMMY KEMBRING Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar Bost.tel. 0480-47 81 88 Kramfors/Örnsköldsvik Vakant Luleå BENGT ÅSTRÖM Uddvägen 4, 941 42 Piteå Bost.tel. 0911-681 96 Malmö JAN ÖBERG Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg Mob.tel. 070-715 6236 AKADEMIKERNAS ERKÄNDA ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15 Fax: 08-24 78 79 Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm FACKKLUBBAR INOM SFBF REDERI ORDFÖRANDE ACE Link Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget Bolling & Norling Rederi AB Broström Ship Management Destination Gotland DFDS Tor Line Eckerö/Birka Line Finnlines Ship Management AB Klaveness Cement Logistics AB Rederi Allandia AB Ressel Rederi Sand & Grus AB Jehander Scandlines AB Sea Wind Line AB Sjöfartsverkets Rederi Stena Line Stockholms Sjötrafik AB Stockholms Skärgård Styrsöbolaget Svitzer Tallink Silja Transatlantic TT-Line Tynningö Sjötrafik AB Tärntank Rederi AB Wallenius Viking Rederi AB Visingsötrafiken Vägfärjorna Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar ARNE BJÖRNBERG, Jacoby väg 5 A, 263 58 HÖGANÄS, tel. 042-33 32 97, 070-668 8901 cptarnebjoernberg@hotmail.com GÖRAN MAGNUSSON (kont.m.) Sagavägen 6, 370 10 BRÄKNE HOBY, tel. 0705-21 56 12 gmagnusson@yahoo.se PER WESTERGREN (kont.m.), Fatburs Kvarngata 7, 4tr, 118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416 perwestergren@telia.com FREDRIK SUNDGREN (kont.m.), Murkelvägen 208, 184 34 ÅKERSBERGA, tel. 070-559 0795 JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65, 745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367 johan.juhlin@live.se ULF HAMMARSTRÖM, Bjärs Lojsta, 620 12 HEMSE, tel. 0498-48 44 52, 070-222 8422 uffeh@gotland.com uam@destinationgotland.se JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230, 442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608 jtunster@gmail.com JOAKIM NORDBERG, (kont.m), Nötövägen 189 22710 FÖGLÖ, Åland, tel. +358 407 1647 16 THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ, tel. 040-611 6162, 0706-269431 t.brundin@yahoo.se MATS ANDERSSON, Brukskogsvägen 16, 178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054 nobleisland@hotmail.com CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79, BV, 118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725, rabiega@telia.com INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42, 135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809 LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12, 760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08 leif.sjalander@telia.com NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92, 271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89, sfbf.klubb@scandlines.se JONAS ANDERSSON, Rosenlund, 740 20 VÄNGE, tel. 018-324 474, 070-763 3152, freiamalte@hotmail.com MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6, 393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681 944t@telia.com JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB, 405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816 MIKAEL STEIN (kont.m.) Bäckalidsvägen 48, 138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001 micke.stein@bredband.net HANS ANDERSON, Bergholms väg 14, 611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000 h.anderson@comhem.se BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3, 423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180 bengt.go@spray.se BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58, 430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18 borje.jensen@rodabolaget.se YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP tel. 0411-455 70, 070-441 1491 yvonneper@hotmail.com PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem, 516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222 sfbfklubben@rabt.se PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA. tel. 070-641 5926 patrik.fridlund@home.se BO ANDERSSON, (kont.m.), Stavsnäs gärde 20, 139 70 STAVSNÄS, tel. 08-571 513 98, 070-299 5148 BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120, 227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 50 bert.dahlberg@comhem.se JAN EKSTRÖM, Daltorpsvägen 15, 461 58 TROLHÄTTAN tel. 073-973 2922, ekstrom2@telia.com RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1, FI-221 00 MARIEHAMN ralle@aland.net GERT MÖBIUS (kont.m.), Norregårdsv. 5, 560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-407 60 STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18, 430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455 stig.karlsson-a@vv.se PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären, 893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24 ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A, 461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262 leimalm@telia.com GUSTAV MELIN, Eketrägatan 11 B 418 73 Göteborg, mob 0739-540 773 melingustav@gmail.com MALIN SÅNNELL, Smålandsgatan 8, 392 32 KALMAR, mob 070-960 5241 saannell@yahoo.se ANDRÉ SVENSSON, Jungs väg 63, 392 43 Kalmar, mob 0733-993 539 felax40@hotmail.com SFBFs STYRELSE ORDINARIE LEDAMÖTER CHRISTER LINDVALL 08-540 668 17 christer.lindvall@sfbf.se JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00 jorgen.loren@stenaline.com NILS DEWÁR 0411-149 87 dewar@comhem.se HANS ÅDÉN 08-541 366 66 hasse.aden@telia.com BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99 birgitta.carlsson@stenaline.com STIG KARLSSON 031-96 54 44 stig.karlsson-a@vv.se 1:e SUPPLEANTER JOHAN JUHLIN 0171-871 42 johan.juhlin@live.se MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12 margareta.hallenborg@zonline.se TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98 YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70 yvonneper@hotmail.com ERLING BORG 0611-138 33 erling.b@hotmail.com 2:e SUPPLEANTER TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49 tomi.gustafsson@stenaline.com DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60 dasacany@gmail.com HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91 hakanmannbrink@hotmail.com MIKAEL JOHANSSON 031-714 2964 mikael.johansson@stenaline.com JIMMY FRANZÉN 0390-400 28 jimmy.franzen@telia.com ADJUNGERADE MALIN SÅNNELL 070-960 5241 saannell@yahoo.se ANDRÉ SVENSSON, 0733-993 539 felax40@hotmail.com GUSTAV MELIN, 0739-540 773 melingustav@gmail.com BEFÄLHAVARE som förhandlar om att anta ny anställning bör innan uppgörelse träffas, förhöra sig hos föreningen angående löne- och anställningsvillkor. Då behöver föreningen inte i efterhand ingripa för justeringar, vilket är en omständlig procedur. OM DU ÄR ARBETSLÖS ELLER SJUKSKRIVEN skall du själv betala in medlemsavgiften till föreningen. Vid inbetalning använd SFBFs postgiro 607 9861-8 eller bankgiro 405-2361. SFBFs FÖRSÄKRING SFBFs medlemsförsäkring är frivillig och ingår ej i medlemsavgiften. Information om försäkringen beställer du av medlemsregistret tel 08-10 60 15. VILL DU HA SFBFs NYHETSBREV? Maila din e-postadress till inga. bergenmalm@sfbf.se så får du SFBFs nyhetsbrev som kommer ut omkring den 20:e varje månad. NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 31 POSTTIDNING B POSTTIDNING B Returadress Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm Belöning 2011 För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna , främst avseende: • ökad sjösäkerhet • minskade risker vid arbete och fritid ombord • förbättrad drifts- och materialekonomi • allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar • ökad driftsäkerhet • trivselfrämjande åtgärder Stiftelsen belönar också berömvärda insatser eller framstående sjömanskap vid incidenter eller olyckshändelser ombord och vid sjöräddning. Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargö- rande skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt. Förslagen, som kan vara skrivna på svenska eller engelska, kommer att granskas av Stiftelsens tekniska expertgrupp varefter Stiftelsens Direktion beslutar om belöning. Stiftelsen avsätter cirka en halv miljon kronor för dessa belöningar. Förslag skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2010. Belöningarna delas ut under våren 2011. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på Stiftelsen. Stiftelsen Sveriges Sjömanshus Katarinavägen 22, 116 45 Stockholm. Tel: 08-641 44 37 • Fax: 08-640 64 00 E-post: sjomanshus@marifond.se www.marifond.se REWARD 2011 Contributions for the benefit of seamen in the merchant navy – sea safety, environment and comfort – are the aims of the Reward of the Swedish Mercantile Marine Foundation. Proposal should be as detailed as possible. Please attach photos, drawings or sketches. Proposals should be sent to: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, Katarinavägen 22, SE-116 45 Stockholm not later than October 31, 2010. Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, SAN, bildades 1956 och är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivare och fackliga organisationer. SAN verkar för att förbättra arbetsmiljön och öka säkerheten inom svensk sjöfart och fungerar som en knutpunkt för arbetsmiljöarbete inom branschen. Nämnden ger finansiellt stöd till olika projekt, anordnar konferenser, delar ut arbetsmiljöpris och mycket mer. På www.san-nytt.se får du veta mer om oss. Våga vara ledare! SAN-konferens 2010 Ibland hävdas det att cheferna är de viktigaste arbetsmiljöfaktorerna ombord. Det är deras inställning till sådant som skyddsutrustning, kommunikation och arbetsbelastning som i långa stycken präglar fartyget och det arbete som utförs. Men chefsrollen är också kantad av en rad svårigheter. Inte minst därför att man som ledare till sjöss måste vara beredd att stå för sina beslut dygnet runt. Temat för årets SAN-konferens är Våga vara ledare. Vi kommer att lyfta både känsliga och problematiska aspekter av ledarskapet. Som åhörare får du också den senaste uppdateringen om införandet av Maritime Labour Convention som förhoppningsvis ska leda till en bättre tillvaro för världens sjömän. Dagen avslutas med en mingelbuffé. Konferensen hålls den 21 oktober i ”Läppstiftet” i Göteborg. Anmäl dig senast den 8 oktober. Inbjudan, program och anmälningsblanketter hittar du på SAN:s hemsida www.san-nytt.se. För mer information kontakta Eva Ohlsson på Sjöfartens Arbetsgivareförbund, tfn 031-62 95 40 eller eva.ohlsson@transportgruppen.se Hjälp oss att hitta årets arbetsmiljöpristagare! Säkerhet, buller, kemikalier, trivsel, hälsa, kommunikation, relationer – ja i stort sett allt som påverkar oss i jobbet hör till vår arbetsmiljö. Inom SAN vet vi att det finns många goda krafter på fartyg, rederier och landorganisationer som verkar för att 32 NAUTISK TIDSKRIFT 5/10 förbättra förhållandena för dem som arbetar ombord, och det är något vi vill premiera. Nu behöver vi din hjälp för att hitta dessa, personer eller företag, inför höstens utnämning av 2010 års arbetsmiljöprismottagare. Priset består av 10 000 kronor plus en SAN-flagga i fullformat och delas ut samband med höstens SAN-konferens. Förslag på kandidater lämnas senast den 8 oktober till Eva Ohlsson på eva.ohlsson@ transportgruppen.se eller Sjöfartens Arbetsmiljönämnd, Box 404, 401 26 Göteborg.
