3 LEDARE

Transcription

3 LEDARE

nr
3
2011
årgång 104
CAREER
EVENT I
KALMAR
KALLELSE
TILL SFBFs
ÅRSMÖTEN
LEDARE
KRAVEN FÖR
FRITIDSBÅTSFÖRARE
MÅSTE SKÄRPAS
NAUTISK TIDSKRIFT 3/11
1
LEDARE.
KRAVEN FÖR
FRITIDSBÅTSFÖRARE
MÅSTE SKÄRPAS
Jörgen Lorén, ordförande SFBF.
P
åskhelg ombord i Jutlandica. Jag
tänkte först skriva om att våren
har kommit, men det skulle bli
helt galet då det ju faktiskt är sommar
för tillfället. Vi får hoppas att det inte
blir vår till sommaren. I vilket fall som
helst så börjar skärgården åter befolkas
av fritidsseglare, vilket för mig ger en hel
del tankar om gångna sommarperioder.
Första segelbåten mitt i farleden - förhoppningen varje år är att det kanske
är några fritidsseglare som har lärt sig
att inte ligga mitt i farleden. Det känns
lite patetiskt att behöva gira undan för
en båt på ca 9 meter med 1,5 meters
djupgående, men så är fallet och redan på
långfredagen inträffade första närsituationen där vi fick deviera på grund av att
en segelbåt framfördes mitt i farleden.
Nu är de i alla fall här, så nu blir det att
studera dåligt sjömanskap och båtvett i
ett par månader. Även charterfirmorna
med RIB-båtsäventyr har börjat vädra
sina fartvidunder. Jag hoppas att de
som har ansvar vid framförandet av
dessa snabbgående båtar tagit lärdom av
tidigare incidenter. Varje år kan vi läsa
om ett antal olyckstillbud som skett i
samband med turer. I flera morgontidningar har man kunnat läsa om skadade
2
gäster som fått stora problem efter att
man vårdslöst och aningslöst lekt i vågor under hög fart. Skador framförallt i
rygg och nacke har uppstått och där kan
tyvärr livslångt lidande bli presenten till
de drabbade, i stället för en oförglömlig
och njutbar resa i skärgården. Även
problemet med att man aningslöst far
fram nära skär och klippor under den
känsliga häckningstiden för sjöfågel
har ventilerats, och personligen tror jag
tyvärr att det är en av flera orsaker till
att sjöfågel, och då framförallt ejder,
minskar i antal. Varför kan man inte visa
mer respekt mot naturen? Personligen
hoppas jag att staten överväger att införa
fler tysta områden i skärgården och även
fartbegränsningar i större omfattning.
Föregående år seglade jag själv utanför
Väderöarna en tidig morgon och allteftersom morgonen övergick i förmiddag
så kunde oljudet från alla snabbgående
motorbåtar höras väl när jäktandet till
nästa plats startade. De flesta verkar
”köra” båt ungefär som de kör bil när
de försöker hinna först till nästa ställe,
så att den bästa platsen kan paxas. Naturskyddsområden och respekten för
desamma verkar föga intressant. Tyvärr
så kunde jag även denna morgon studera
hur flera jäktade fritidsbåtsägare passerade rätt igenom naturskyddsområdet
där förbud året runt råder.
En god vän till mig vars dotter seglar
C-kanot och var på ett läger tillsammans med likasinnade, råkade ut för
en otrevlig incident. Flickan blev helt
enkelt nerseglad när hon låg stilla och
väntade på att de andra i gruppen skulle
anlända. Det visade sig att en familj som
var ute och semesterseglade lät sonen
segla själv medan övriga var under däck.
Sonen som satt till rors såg helt enkelt
inte upp utan rammade C-kanoten med
flickan i. Som tur var klarade hon sig,
mycket tack vare att simkunnigheten
var god samt att hon även övat en hel
del dykning, men ändå så var upplevelsen ofattbart otäck. Att bli rammad och
sedan komma under en stor segelbåt är
verkligen inget som kan rekommenderas
för en flicka i tioårsåldern. Som vanligt
i rättstaten Sverige så hände ingenting
vad gäller rättslig påföljd och jag drar
en parallell till olyckan i Nösund som
blivit väl beskriven i TV.
I våra yrken ombord på handelsfartyg
så har vi kravet att kontinuerligt gå s.k.
refresher-kurser. Det finns också ett
krav på att vi inte får vara borta från yr-
>
INNEHÅLL.
> ket för länge, om så sker gäller inte våra
certifikat. När det gäller navigatörerna
på fritidsbåtar så har man under lång tid
debatterat frågan huruvida krav skall
införas på det ena eller andra sättet. Frågan är så känslig så det verkar som om
ingen vågar fatta ett beslut. Min absoluta
uppfattning är att man någon gång måste
skärpa kraven både vad gäller teoretisk
och praktisk kunskap. Det är nu allt för
många noviser som absolut kan nästintill
ingenting om vad de sysslar med när de
är till sjöss. Man köper en båt med flera
hundra hästkrafter och far iväg ut på
sjön utan några som helst kunskaper,
och det är det som vi yrkessjöfolk och
de kunniga amatörer som trots allt finns,
har att tampas med i skärgårdarna under
sommaren. I olika båttidningar har artiklar skrivits om oss yrkessjömän, hur
vi negligerar fritidsbåtarna och sjövägsreglerna, ej svarar i radio då de gör anrop
osv. Båttidningarnas s.k. experter tror
att de vet och kan allt om vårt arbete,
men det är skönt att veta att det trots
allt är några som vet hur vi arbetar och
har det ombord i våra handelsfartyg. Jag
vet i alla fall att nu håller fritidseglarna
på att testa sina VHF-apparater med
olika former av anrop på kanal 16 för att
hörbarhet skall kontrolleras, snart skall
de också börja ropa upp grannbåten för
att säga att kaffet är klart tills de andra
kommer fram till den och den holmen.
På vintern är det i alla fall föredömligt
tyst i radion…
Nästa år kommer förmodligen samma
ledare inför ”den ljuva sommartid”.
Jag önskar alla medlemmar en underbar vår och sommar.
Jörgen Lorén, ordförande SFBF
sid 4-5
ETT STORT STEG
NÄRMARE ETT
GEMENSAMT
SJÖBEFÄLSFACK
Nu har både SFBFs och SBFs
styrelser beslutat att bana väg
för extrakongresser den 27
september. På nästa styrelsemöte, i maj för SFBFs del och
i juni för SBF, tas de definitiva
besluten om att kalla in extrakongresser som ska besluta
om ett samgående mellan de
två sjöbefälsfacken.
OMSLAG: CALMARE NYCKEL - KALMAR
SJÖFARTSHÖGSKOLAS UTBILDNINGSFARTYG.
FOTO: MARIE HALVDANSON
sid 10-11
FRÅGAN OM BEVÄPNADE
VAKTER OMBORD SNABBUTREDS
Beväpnade vakter på fartyg under blågul flagg? Ja, kanske. Och
om så blir fallet kan svenska befälhavare få ansvar att besluta
om eldgivning mot eventuella angripare. Regeringen snabbutreder frågan och sista juni ska rapporten presenteras.
...dessutom:
KALLELSE TILL SFBFs ÅRSMÖTEN SID 8,
Career Event i Kalmar sid 6-7, Segel sparar bränsle sid 15,
Dåliga villkor på snabbfärjan mellan Singapore
och Indonesien sid 16-18, Kick off inför sommarens
kryssningstrafik sid 20-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23,
Korsord sid 25, Maria Klaving servar rederierna med
varvskontakter sid 26-28, Inträdesanmälan sid 29 m m.
Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar
och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur.
Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: marie.halvdanson@sfbf.se Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015,
fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 350:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt
material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie _nilsson@hotmail.com Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379.
3
SFBF.
Nu har både SFBFs och SBFs styrelser
beslutat att bana väg för extrakongresser
den 27 september. På nästa styrelsemöte,
i maj för SFBFs del och i juni för SBF,
tas de definitiva besluten om att kalla in
extrakongresser som ska besluta om ett
samgående mellan de två sjöbefälsfacken.
ETT STORT STEG NÄRMARE ETT
Gemensamt
S
FBFs och SBFs senaste ordinarie kongresser beslutades,
var för sig, att de båda förbunden skulle närma sig varandra. En arbetsgrupp bildades som består av SFBFs och
SBFs ordförande och verkställande direktörer.
Arbetsgruppen och de båda styrelserna har träffats regelbundet och arbetat fram förslag till en ny gemensam organisation och nya stadgar.
En knäckfråga har varit organisationstillhörigheten. Saco
eller Ledarna? Nu har man kommit fram till en konstruktion
som gör det möjligt att tillhöra båda.
- Båda organisationerna kommer att finnas kvar, men byter
namn, säger Hans-Dieter Grahl, SFBFs vd. Och bakgrunden
till det, är att vi vill ha foten kvar i både Saco och Ledarna, för
att via Saco även kunna företräda våra statligt och kommunalt
anställda medlemmar, samt att Saco också spelar en viktig
roll när det gäller samhällsfrågor som rör våra medlemmar.
4
Vi kommer även att ha organisationsnumren kvar för att behålla finansiella tillgångar och slippa skatteeffekten. Den nya
organisationen omsluter de två andra, och medlemmarna blir
medlemmar i båda.
Vad innebär en sammanslagning för medlemmarna?
- Att det blir en större och starkare organisation. Vi kan
prata med en röst, säger Hans Dieter Grahl. Medlemsnyttan
blir större och det blir ett effektivare arbete, när en person
kan åka i väg på ett ärende i stället för två. Det har vi redan
märkt, sedan vi bildade Sjöbefälskartellen. Det innebär också
att enskilda ombudsmän har större möjlighet att tränga in i
specifika frågor som till exempel skatter.
Vad kommer det att innebära för de anställda i SFBF och
SBF?
- Det betyder att ingen behöver sluta, det blir ingen arbetsbrist, säger Grahl. Alla kommer att bli anställda i Ledarna.
Nöjda herrar. Från vänster: Örjan Liljeroth, ordförande Sjöbefälsförbundet, Hans-Dieter Grahl, vd Sveriges Fartygsbefälsförening, Leif Palm, vice vd Sjöbefälsförbundet
och Jörgen Lorén, ordförande Sveriges Fartygsbefälsförening. FOTO: MARIE HALVDANSON
Sjöbefälsfack
Vad är oddsen för att det blir ett samgående, enligt din bedömning?
- Utan att föregripa medlemmarnas val, så tror jag att
oddsen är ganska stora. Diskussionerna kring ett gemensamt
sjöbefälsfack har förts i mässar och dagrum sedan jag började
som befäl 1968, och säkert innan också. Situationen med en
ökad utflaggning och hotet om ett svenskt internationellt
skeppsregister kan vara faktorer som påskyndar processen
med ett samgående.
Om våra styrelser beslutar att vi ska ha en extrakongress, när
kommer vi att kalla våra kongressombud?
- Senast i slutet av juni kommer vi att skicka ut kallelse
till extrakongressen, säger Hans-Dieter Grahl. Endast de
ordinarie kongressombuden, valda vid den senaste kongressen 2009, kommer att kallas. Extrakongressen kommer att
vara förlagd till Stockholm och enbart ta upp frågan om
sammanslagning mellan Sveriges Fartygsbefälsförening och
Sjöbefälsförbundet.
Om de båda organisationernas styrelser beslutar att kalla in
extrakongresser, och om de båda kongresserna säger ja till en
sammanslagning, kommer den nya organisationen att verka
redan från den 1 oktober i år.
Under en övergångsperiod fram till nästa ordinarie kongress i den nya sammanslagna organisationen, kommer de
nuvarande styrelserna i båda organisationerna, att utgöra
styrelse.
Ett ja från kongressen innebär också att Nautisk Tidskrift
och tidskriften Sjöbefäl kommer ut som vanligt under hösten,
men ersätts av en helt ny tidskrift från och med 2012.
I september 2012 planeras den första ordinarie kongressen
i det nya förbundet.
MARIE HALVDANSON
5
UTBILDNING.
Career Event ’11
BRANSCHDAGAR PÅ
SJÖFARTSHÖGSKOLAN I KALMAR
Den 6-7 april var det dags för avgångselevernas branschdagar - Career Event ’11 på
Sjöfartshögskolan i Kalmar. Nära 50 utställare - rederier, landföretag, myndigheter och
organisationer fanns på plats.
Men precis som på branschdagarna på Sjöfartshögskolan Chalmers tidigare i år, erbjöds inte många arbeten och avgångseleverna verkar nu vara fullt införstådda med
att de måste söka sig utomlands.
C
areer Event är elevernas mässa och den har varit en tradition på Sjöfartshögskolan i Kalmar sedan 1999. Det är
en professionell rekryteringsmässa som helt och hållet
arrangeras av en projektgrupp bestående av avgångselever.
I år ingick Jonathan Pertot, Mikael Sundheden, Malin
Svärdh, Niklas Bergman, Viktor Rinaldo och Anna Rosenquist
i projektgruppen.
I utställningen fanns bl a rederierna Broström/Mærsk,
Destination Gotland, DFDS Seaways, Finnlines, Furetank,
Laurin Maritim, Eckerö, Transatlantic, Scandlines, Sirius,
Stena, Tallink/Silja, Tärntank, Trafikverket Färjerederiet, TTLine, Wallenius och Wisby Tankers. Men även myndigheter
som Sjöfartsverket och Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen och naturligtvis Sveriges Fartygsbefälsförening och
Sjöbefälsförbundet i gemensam monter.
SFBFs ombudman Lennart Runnegård Jonsson märkte tydligt att eleverna nu är inriktade på att ta arbete utomlands.
- De ställer många frågor om löner och villkor under andra
flaggor, berättade han. Själv ser jag de här dagarna som ett
6
tillfälle att fånga upp eleverna och berätta att vi finns. Senare
i vår kommer vi tillsammans med SBF att ha ett möte här i
Kalmar med eleverna. Då brukar det bli stor uppslutning.
Anna Rosenquist går sista året på sjökaptenslinjen och
ingick även i projektgruppen för Career Event ’11.
- Det har varit full tryck, säger hon. Några har fått jobb
oftast där de haft praktikplats, men de flesta knyter kontakter
med arbetsgivarna på mässan och lämnar sina CV.
Anna själv har inte haft mycket tid till att besöka rederierna
på mässan.
- Men jag söker jobb. Helst på Wallenius, men de har tyvärr
antällningsstopp. Jag kan också tänka mig ett tankrederi.
Jag undrar vad hon tycker om utbildningen, när hon nu är
färdig sjökapten.
- Totalt sett är jag nöjd. Men jag skulle vilja ha mer simulatortid och fler ledarskapskurser. Praktiken har varit det bästa
med utbildningen, säger Anna.
TEXT & FOTO: MARIE HALVDANSON
UTBILDNING.
Projektgruppen som ligger bakom Career Event ’11 på Sjöfartshögskolan i Kalmar.
Anna Rosenquist, nybakad sjökapten.
SFBFs och SBFs monter. Längst bak
till höger i bild, Mikael Huss, SBF,
Rebecka Fransson, SBF och Lennart
Runnegård Jonsson, SFBF.
...och mycket godis fanns det!
7
SFBF.
MARGARETA OCH RICKARD
ZEDELERS FOND
Sjökaptensring
Sveriges Fartygsbefälsförening
kan i samarbete med
Svenskt Guldsmide & Design AB
erbjuda
sjökaptensringar
till ett förmånligt pris.
Ringarna finns
i två olika varianter:
Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och styrmän,
som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges Fartygsbefälsförening.
För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt därom
eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person.
Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens äldre matriklar.
Ansökningsblankett kan laddas ner från hemsidan: www.sfbf.se eller beställas
från föreningens kansli tel. 08-10 60 15.
18 K rödguld à 6 425:(+ postförskott)
rödguld/vitguld,
18 K à 6 850:(+postförskott)
I priserna ingår moms,
valfri gravyr och ett snyggt etui.
Svenskt Guldsmide levererar en
exklusiv ring av högsta kvalitet,
utförande och finish.
Som en extra köptrygghet lämnas
1 års kvalitetsgaranti mot
eventuella fabrikationsfel,
räknat från leveransdagen.
För ytterligare information och
beställning kontakta
Agneta Häll
på kontoret i Stockholm,
tel 08-10 60 15.
KALLELSE
till SFBFs årsmöten 2011
STOCKHOLM, måndagen den 16 maj kl. 13.00-15.00
Katarina Sjöfartsklubb, Glasbruksgatan 2
GÖTEBORG, tisdagen den 17 maj kl. 13.00-15.00
Sjömanskyrkan/Sjömansgården, Amerikagatan 2
KALMAR, onsdagen den 18 maj kl. 13.00-15.00
Calmar Stadshotell, Stortorget 14
HELSINGBORG, torsdagen den 19 maj kl. 13.00-15.00
Elite Hotel Mollberg, Stortorget 18
OBSERVERA:
I Skåne hålls ett gemensamt möte - denna gång i Helsingborg.
På dagordningen bl a: De nya avtalen, rapport från förhandlingarna med SBF
om ett samgående mellan förbunden.
Välkomna!
8
AKTUELLT.
ANNA EKSTRÖM LÄMNAR SACO
Anna Ekström har utnämnts till generaldirektör för Skolverket.
Hon kommer att tillträda sin nya tjänst den 23 maj, då hon också lämnar ordförandeposten i Saco.
E
nligt Sacos stadgar inträder Sacos förste vice ordförande
Richard Malmborg som ordförande till dess en extra
kongress har hållits och ny ordförande valts.
- Det är med sorg i hjärtat som jag lämnar uppdraget som
ordförande i Saco, säger Anna Ekström. Jag har varit aktiv i
Saco nästan hela mitt vuxna liv, och det är svårt att komma på
ett finare uppdrag än att företräda Sveriges akademiker. När
jag nu efter drygt nio år slutar, är jag särskilt stolt över att
Saco och Sacos medlemsförbund har vuxit med 13 procent,
till mer än 80 000 förbundsmedlemmar, under den tid jag
varit ordförande.
- Jag är också stolt över det framgångsrika arbetet med att
stärka Akademikernas a-kassa under en svår och turbulent
tid.
- Det viktigaste som hänt under min tid är decentraliseringen och individualiseringen av lönebildningen. Lönerna är
den fackliga kärnfrågan. Sacos förbund har gått i spetsen, Sacos
kansli har bidragit med kvalificerad forskning, men framförallt är den dystra trenden för långtidsutbildade, lågavlönade
kvinnor på väg att brytas.
- Det återstår mycket att göra, men från att lönebildningen
varit ekonomins kvarnsten under 1970- och 1980-talen är den
individuella lönebildningen på väg att bli en murbräcka för
ökad produktivitet och konkurrenskraft.
Sacos ordförande Anna Ekström avgår den 23 maj. FOTO: PETER ROSÉN
Katarina Sjöfartsklubb
mötesplatsen för sjömän
Vill du veta mer, ring eller kom och besök oss.
Du är alltid välkommen!
Telefon 08-640 94 96
E-mail katarina.sjofartsklubb@telia.com - www.katarinasjofartsklubb.com
Besöksadress Glasbruksgatan 2:a porten brevid Sjöfartshotellet - Hotellbokning 08-517 349 80
9
PIRATERI.
FRÅGAN OM BEVÄPNADE VAKTER OMBORD
SNABBUTREDS
Beväpnade vakter på fartyg under blågul flagg? Ja, kanske. Och om så blir fallet kan
svenska befälhavare få ansvar att besluta om eldgivning mot eventuella angripare.
Regeringen snabbutreder frågan och sista juni ska rapporten presenteras.
P
irater har plågat handelssjöfarten under århundraden.
Hur man bäst skyddar sig mot de båtburna brottslingarna lär ha diskuterats lika länge. I modern tid har
främst passiva skyddsåtgärder förespråkats med taggtråd längs
relingen, vattensprut utefter sidorna och höga hastigheter genom särskilt utsatta områden. Däremot har såväl de sjöfackliga
organisationerna som Redareföreningen varit emot beväpnade
vakter ombord. Vapen riskerar att eskalera våldet och trigga
angriparna till ännu tyngre artilleri, har man resonerat. Men
de senaste årens våldsupptrappning utanför Somalia har fått
företrädare för både arbetsgivare och ombordanställda att
tänka om.
– Attackerna bara ökar och våldet blir allt grövre, säger
Jörgen Lorén, ordförande i Fartygsbefälsföreningen. Jag är
fortfarande orolig för att våldet ska eskalera om vi tar ombord
beväpnade vakter, men vad är alternativet? Vi måste skydda
våra medlemmar.
I början av februari vände sig Redareföreningen till näringsdepartementet med frågor om möjligheten för fartygsägare
att anlita beväpnade vakter eller svensk militär som skydd
för sina besättningar. Sedan dess har ärendet bollats mellan
justitie-, försvars- och näringsdepartementet utan attdet givits
något tydligt besked. Den svenska grundprincipen är att staten, genom militär och polis, har monopol på våldsutövning.
Vad som gäller i sådana här situationer är oklart.
– Problemet är att svensk lagstiftning inte har tagit ställning till den fråga som Redareföreningen nu ställt, säger Sofia
Karlsson vid näringsdepartementet.
Regeringen har nu tillsatt en snabbutredning under ledning av Sjöfartsverkets före detta sjösäkerhetsdirektör, Johan
Franson. Hans uppdrag är att se över vilka möjligheter det
finns i befintliga regelverk - nationellt och folkrättsligt - att
med vapen öka de ombordanställdas skydd. Om det visar sig
10
krävas lagändringar för att ta ombord vakter ska Franson göra
en konsekvensanalys av en sådan lagändring. Han ska också
följa utvecklingen av frågan i FN och IMO (International
Maritime Organization) och ta hänsyn till de beslut och rekommendationer som kan komma att fattas internationellt.
Den 30 juni ska resultaten av utredningen presenteras. Men
dras slutsatsen att det krävs regeländringar för att tillmötesgå
sjöfartens önskemål om skydd, kommer det att dröja ytterligare innan vakter kan hyras in på de utsatta fartygen.
– Man är ute alldeles för sent i den här frågan och egentligen har vi inte tid att vänta alls. Medlemmar hör av sig till
mig och är oroliga. Inte alla, men många, vill hellre jobba på
utlandsflaggade fartyg där beväpnade vakter är tillåtna än
under svensk flagg utan vakter. Jag kan förstå dem. Hade vi
haft en liknande situation i våra farvatten hade jag inte tvekat
att ta ombord vakter, säger Jörgen Lorén som är befälhavare
på Stena Jutlandica.
Om regeringen ger klartecken för beväpnade vakter, vilket
de styrande i Norge och Danmark redan gjort, uppstår en
unik situation för svenska befälhavare. Som högste ansvarig
ombord blir kapten chef för den inhyrda personalen och är
således den som ska ge order om eventuell eldgivning.
– Juridiken är det största problemet i det här och frågan
är vem som bär ansvaret om någon oskyldig skadas. Men i
praktiken tror jag det blir ganska enkelt. Om det kommer folk
i speedboats och skjuter mot fartyget är det nog inte särskilt
svårt att skilja dem från lokala fiskare som också kan röra sig
i området, säger Jörgen Lorén.
En annan fråga i sammanhanget är hur man agerar rent
praktiskt ombord om någon skadas.
– Det här är något man måste ta med i riskbedömningen.
Men att hantera sådant som skottskador har man inte kompetens för ombord, det är något de inhyrda vakterna måste
PIRATERI.
Fakta
Farvattnen utanför Somalia är ett av världens mest
trafikerade områden. Årligen passerar cirka 16 000 fartyg
Röda havet och Adenviken. I början av 2000-talet började
fiske- och handelsfartyg i området att attackeras av
sjörövare. Under senare år har antalet överfall ökat rejält
och piraterna använder allt grövre våld. Bara under årets
första kvartal ska 64 incidenter ha rapporterats. Idag är
uppskattningsvis 700 sjömän kidnappade av pirater och
cirka 30 fartyg är kapade. De gisslantagna sjömännen
behandlas ofta mycket illa och i början av året ska en
regelrätt avrättning av en besättningsman på tyskkontrollerade Beluga Nomination ha genomförts. FN uppskattar
kostnaderna för sjöröveriet till mellan fem och sju miljarder dollar per år.
kunna klara av.
Jörgen Lorén betonar behovet av att hjälpa och stödja
befälhavarna i den ovana situation som beväpnade vakter
skulle medföra. Att samla hemmavarande befäl till work
shops och genomgång av tänkbara scenarier, tror han är en
framkomlig väg.
– Som befälhavare är man många gånger väldigt ensam om
svåra beslut och att få höra hur andra resonerar och agerar
kan vara till stor hjälp. Men det är också viktigt med en bra
kommunikation med rederiledning och besättning.
Piratverksamheten utanför Somalia har vuxit snabbt under
senare år. Attacker sker nu inte bara i Adenviken utan även
längre ut i Indiska oceanen. Det har blivit en miljardindustri
som misstänks ha förgreningar till intressen även utanför
Somalia. Flottiljamiral Jan Thörnqvist är redare för marinens
flotta. I fjol var han på plats i Adenviken som chef för EU:s
operation Atalanta med uppdrag att förhindra piratattacker.
– Verksamheten förefaller väldigt välorganiserad. Vi har
indikationer på att koordinering och logistikförsörjning sker
från starka och mäktiga intressen i land, säger han.
I takt med att attackerna ökar dyker alltfler säkerhetsföretag
upp som säljer sina tjänster i form av beväpnade vakter till
handelssjöfarten. För redarna gäller det att välja bolag med
omsorg och försäkra sig om att få seriös och professionell
personal. På en del av Stena Lines fartyg som går under ickesvensk flagg har man redan börjat ta ombord vakter. Jörgen
Lorén tycker att rederiet och dess skotska managementbolag
sköter det hela på ett föredömligt sätt.
– Man har mycket kontakter med andra managementbolag
och utbyter erfarenheter om olika vaktbolag; vi vill ju inte
ha ombord några skjutglada cowboys. Stena anlitar säkerhetsföretag med engelsktalande före detta soldater som är
respekterade på marknaden och man skriver rigorösa avtal
med dem. Man har också kvar de passiva skyddsåtgärderna
och har hängt ut banderoller på fartygssidorna där det står att
det finns beväpnade vakter ombord.
I den uppsjö av olika säkerhetsbolag som numera erbjuder
sina bevakningstjänster till handelssjöfarten finns både mer
och mindre seriösa aktörer. Kostnaderna skiljer sig också
kraftigt mellan olika företag och en norsk redare vars bolag
hyr ombord vakter, säger att en filippinsk vakt bara kostar
hälften så mycket som en amerikansk.
– Visst kan det finnas en risk att man börjar konkurrera
genom att anlita de billigaste bolagen istället för att ta de mest
seriösa, det är ju så man gör med sjöfolk nu för tiden, säger
Jörgen Lorén. Men även om det kan finnas ett samband mellan pris och kvalitet är det inte säkert att ett dyrare bolag är
bättre än ett billigare.
En annan fråga som ska lösas innan vakter kan tas ombord
är transporten av vapen till och från fartygen.
– Du kan inte bara kliva på ett flygplan med vapen i väskan
eller gå ombord på ett fartyg beväpnad i vilken hamn som
helst. Det här är ingen under cover-verksamhet. Det krävs avtal
med flaggstaten och det är bara i vissa hamnar det är tillåtet för
vakterna att komma ombord. På fartygen får vakterna förvara
vapnen inlåsta i sina hytter, säger Jörgen Lorén.
Inom Försvarsmakten förstår man sjöfartsnäringens oro för
personalen och att man vill ha väpnat skydd. Men Jan Thörnqvist varnar för att den avskräckande effekt som vaktstyrkorna
hittills haft på andra länders fartyg, snabbt kan förändras.
– Det finns en risk att piraterna trappar upp ytterligare med
helt andra vapensystem och att det kan uppstå hämndattacker.
Våld föder mer våld, säger Jan Thörnqvist.
Linda Sundgren
11
AKTUELLT.
GÖTEBORGS SJÖFARTSHOTELL
ÄNDRAR RABATTSYSTEMET
Styrelsen för Göteborgs Sjöfartshotell har gjort förändringar i sitt rabattsystem för
sjömännens boende. Stiftelsen har träffat avtal med Spar Hotell Majorna och Spar
Hotell Gårda om ett fast pris för övernattning. Och man har också ett helt nytt avtal
med budgetalternativet Kville Hotell.
På Spar Hotell Majorna och Spar Hotell Gårda är kostnaden söndag-fredag 775 kronor för enkelrum standard, 860
kronor för enkelrum plus eller dubbelrum för eget bruk samt
1010 kronor för dubelrum för 2 personer.
För fredag-söndag gäller 740 kronor, respektive 795 kronor
och 995 kronor.
Priserna inkluderar moms, frukostbuffé, trådlöst internet
och parkering i hotellets garage i mån av plats.
Under helger och sommarperioder gäller ordinarie priser i
den mån de är lägre än de avtalade sjömansrabatterna.
Bokning på tel 031-752 0310 eller bokningen@sparhotel.se
Glöm inte att hänvisa till Göteborgs Sjöfartshotells avtal!
Budgethotellet Kville Hotell, är enkelt men välskött och
EFFEKTIVARE
BESÄTTNINGSKONTROLL
T
ransportstyrelsen inför rutiner för bättre kontroll av
bemanningen på fartyg och av sjömansbehörigheter.
Orsaken är att det händer att rederier lämnar felaktiga uppgifter eller inte rapporterar alls. Det kan i sin tur innebära
att ett fartyg är underbemannat eller bemannat med sjömän
utan rätt kompetens. I slutändan medför det att en sjöman
kan få problem med att få ut sin behörighet och faktiskt
kan bli av med jobbet.
Bemanningen på fartyg är en betydande säkerhetsfråga.
Det är viktigt att all personal ombord har rätt utbildning,
behörighet och erfarenhet. Varje rederi med svenska fartyg
måste därför rapportera personalens tjänstgöring till sjömansregistret som drivs av Transportstyrelsen.
Inför vårsäsongen kommer Transportstyrelsen att införa
nya rutiner för kontroll av bemanning och behörigheter.
Genom att göra ett urval i sjömansregistret identifieras
fartyg och rederier som kan behöva kontaktas. Ofta beror
brister på att redaren har missförstått vad som krävs och
hur man gör. Bristen kan då lösas ganska enkelt eftersom
Transportstyrelsen numera erbjuder enkla rapportmetoder
via myndighetens e-tjänster för sjöfart.
12
snyggt och trevligt. Det ligger vid Kvilletorget 24, ca 300 meter
från spårvagnshållplats (5 minuter till centrum).
Samtliga rum har kabel-tv och kyl, tillgång till internet och
gästdator. Frukostbuffé ingår.
Standardrummen har dusch och toalett, ekonomirummen
har dusch och toalett i korridoren.
Priser inklusive moms alla dagar: Enkelrum standard 600
kronor, dubbelrum standard 700 kronor.
Enkelrum ekonomi 450 kronor, dubbelrum ekonomi 600
kronor.
Bokning på tel 031-744 1440 eller info@kvillehotel.se
Hotellkupongens värde är fortfarande 400 kronor. Ovanstående priser reduceras alltså med samma summa.
Högrisktillägg i Adenviken,
Indiska Oceanen och
i Libyskt vatten
P
arterna på sjöarbetsmarknaden har kommit överens
om en utvidgning av området som täcks av högrisktillägg vid fart i Adenviken och Indiska Oceanen. Dessutom
har överenskommelse träffats om ett högrisktillägg vid
fart inom libyskt territorialvatten.
För närmare detaljer om avtalen samt karta se SFBFs
hemsida: www.sfbf.se
Intendenturbefälsavtal
i Tallink/Silja klart
E
fter flera års arbete och förhandlande skrevs det nya
intendenturbefälsavtalet i Tallink/Silja under den 31
mars.
Avtalet löper från den 1 april och är ett enhetslöneavtal,
där man brutit ut semestern. På så sätt har antalet tjänstgöringsdagar minskat till 163,5. Avtalet innebär också en
total revidering av det tidigare intendenturbefälsavtalet,
anpassat till 2011.
LT
AK
TU
EL
SMI och
FMI-paket
Begränsad
upplaga
kvar
450 kr
Svensk Sjöfartshistoria
SVERIGES MARITIMA
INDEX 2011
Redaktör Klara Magnusson
FINNISH MARITIME
INDEX 2010-2011
Redaktör Krzysztof Brzoza
Nu också med statsägda och
K-märkta fartyg i skeppslistan.
Läs även om Concordia Maritime och
SSPA Sweden AB i årets utgåva.
I text och bild presenteras den finska
och åländska handelsflottan samt
långtidsbefraktade fartyg på dessa
hamnar.
I storm och stiltje
Redaktör Gert Malmberg
Här skildras Sveriges sjöfartshistoria från
1850-talet och framåt, med fokus på tiden efter
andra världskriget och fram till idag, av ett tiotal
skribenter med erfarenhet inom olika områden
av sjöfartsnäringen. 345 kr.
Välkommen med din beställning!
Våra böcker beställs lättast via adlibris.com. För beställningar via vår hemsida, plusgiro 192366-3 eller bankgiro
463-8417 tas en fraktavgift ut (50 kr inom Sverige, 125 kr inom Europa). Se hela Breakwaters sortiment på
www.breakwater.se. Kontakta förlaget för företagsköp och större inköp.
Breakwater Publishing AB, www.breakwater.se, order@breakwater.se, Banehagsgatan 15, 414 51 Göteborg, 031-722 74 80
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus
Belöning 2012 – För insatser till nytta och gagn för sjöfolket i handelsflottan
Var med och skapa morgondagens säkra, miljövänliga och ergonomiskt riktiga arbetsplatser inom handelsflottan. Vi premierar
förslag på förbättringar inom däcks-, maskin- och intendenturavdelningarna, främst avseende:
Förslag skall avse helheten eller detaljer och vara utförligt tekniskt och ergonomiskt motiverade och åtföljda av klargörande
skisser, fotografier eller ritningar. Vid bedömningen är det av
betydelse om förslaget kunnat prövas praktiskt.
• ökad sjösäkerhet
• minskade risker vid arbete och fritid ombord
• förbättrad drifts- och materialekonomi
• allmänt miljömässiga och/eller ekonomiska förbättringar
• ökad driftsäkerhet
• trivselfrämjande åtgärder
Förslagen skall vara hos Stiftelsen senast den 31 oktober 2011
och kan vara skrivna på svenska eller engelska och insänds om
möjligt med e-post. Belöningar delas ut under våren 2012.
Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Nordling på
Stiftelsen.
För mer info se www.sjomanshus.se
Stiftelsen Sveriges Sjömanshus | Katarinavägen 22 | 116 45 Stockholm | Sweden | 08-642 44 37 | info@sjomanshus.se | www.sjomanhus.se
13
MILJÖ.
TVÅ PROPELLRAR PÅ
VÄRLDENS STÖRSTA
CONTAINERFARTYG
Det danska rederiet Maersk Line har beställt tio containerfartyg, som blir världens största. En rad tekniska förbättringar ska reducera fartygens bränsleåtgång
och ge minskade utsläpp. En stor teknisk
nyhet är att megafartygen ska segla med
två propellrar.
V
arje gång Maersk har beställt nya containerfartyg har det
handlat om nya rekord. År 1988 kunde ett containerfartyget från det danska rederiet ha 4 400 tjugofotscontainrar ombord. Åtta år senare kunde man ta 6 000. Ett stort
hopp gjordes 2006 då man kunde placera 11 000 containrar
ombord på Emma Maersk.
Med de nya megafartygen slås även de senaste rekorden
med god marginal: det kommer nämligen att bli plats till 18 000
containrar på vart och ett av de tio fartyg, som levereras från det
koreanska varvet DSME med början 2013 och fram till 2015.
Fartygen bliver 400 meter långa, 59 meter breda och 73
meter höga. De kommer att segla något långsammare än Emma
Maersk gör i dag, 23 i stället för 25 knop.
För första gången utrustar Maersk de nya fartygen med två
propellrar. Detta har slagit ned som en bomb i sjöfartskretsar.
Det vanligaste har hittills varit en motor och en propeller.
Men när fartygen blir allt större utsätts de tekniska gränserna för påfrestningar. På Emma Maersk har propellern
antagit enorma dimensioner: den är 9,6 meter i diameter och
väger 130 ton. Axeln är drygt 100 meter lång.
Genom att installera två propellrar fördelas trycket och
man kan därigenom öka propellereffektiviteten. De två propellrarna placeras inne i två mindre delskrov under vattnet.
Konstruktionen innebär att man kan placera fartygets huvudmotorer längre akterut, vilket i sin tur innebär kortare
axelledningar.
Megafartygen blir också mer miljövänliga. Hela 35 procent
mindre bränsle per container kommer att kunna sparas jämfört
med andra containerfartyg om några år. Jämfört med Emma
Maersk blir bränslebesparingen 20 procent.
För utsläppen av koldioxid blir det en reduktion på 50
procent jämfört med de genomsnittliga utsläppen i dag.
De nya fartygen klarar också de nya miljökraven vad gäller
Nox- utsläpp.
Christer Källström
14
MATAVFALL OMBORD
TORKAS MED MIKROVÅGOR
Matavfall är skrymmande ombord och
sprider lukt. Stena Metall och företaget
Gisip utvecklar nu en metod att behandla
resterna med mikrovågor så att de torkar
och steriliseras. Vikten minskar då med
85 procent.
E
n anläggning så stor som en liggande frysbox av gammal modell ska räcka för att behandla matavfallet på en
Danmarksfärja. Färjorna har idag problem med avfallet
som samlas upp i en container på bildäcket. Det luktar och
containern måste ofta transporteras bort för att tömmas. Med
mikrovågstorkning omvandlas matresterna till ett pulver.
- Det ser ut som sågspån, säger Carina Pettersson, projektledare vid Stena Metall.
Förutom att vikt och volym reduceras kraftigt är pulvret
steriliserat. Förrutttnelseprocessen sätter inte igång igen förrän
pulvret fuktas. Det kan man då med fördel göra i en biogasanläggning där avfallet blir biogas för till exempel fordonsdrift.
Ett annat sätt att använda avfallet är att förbränna det och
utvinna energi. Vinsten för rederiet är att transporterna kan ske
mer sällan och att man borde kunna få ersättning för levererad
restprodukt. Tekniken är densamma som i en vanlig mikrovågsugn för hushållsbruk med den skillnaden att man tillför
luft som tar med sig vattenånga bort. Mikrovågorna värmer
materialet inifrån precis som i en mikrovågsugn men det krävs
mer energi och materialet uppnår en högre temperatur. En
biprodukt är varmluft som tyvärr inte är särskilt eftertraktad i
ett restaurangkök ombord, men denna varmluft kan användas
för att förvärma materialet före mikrovågsbehandling.
Kapaciteten på anläggningen är inte så stor men tanken är
att man efter restaurangens stängning på kvällen automatiskt
matar in dagens rester i anläggningen successivt och att den
sedan står och går hela natten. Tekniken är testad i mindre skala
i ett pilotprojekt och är nu anpassad till Stena Lines färjor för
kommande användning i stor skala.
- En del justeringar kvarstår, säger Carina Pettersson.
Ett annat problem som måste lösas är hur myndigheterna i
olika länder ser på restprodukten. Det spelar roll för hur den
kan hanteras och användas.
- Det här är en energiprodukt och inte avfall. Men vi vet inte
om myndigheterna sväljer det, säger Ulf Rudberg, projektledare på Gisip, företaget som utvecklar mikrovågstekniken.
Agneta Olofsson
MILJÖ.
SEGEL SPARAR BRÄNSLE
För första gången ska en drake installeras på ett operationellt fraktfartyg.
Den tyska producenten av drakar, SkySails, har ingått ett kontrakt med den amerikanska firman Cargill.
Seglet installeras nästa år och väntas ge en bränslebesparing på 35 procent.
S
kysails har sedan 2001 arbetat med att utveckla drakar till
fraktfartyg. En testtur mellan Tyskland och Venezuela
med fartyget MS Beluga SkySails visade att man med
segel kunde spara 20 procent av bränslet.
Nu har draken gjorts större och tekniken förbättrats så att
man kan reducera hela 35 procent av bränslet. Seglet är på 320
kvadratmeter och Cargills chartrade fartyg är i Handysizeklass, alltså mellan 25 000 och 30 000 ton dödvikt. Det blir
tills vidare världens största fartyg som får en drake installerad.
”Segelfartyget” ska vara operationellt i december nästa år.
En drake på 320 kvadratmeter har under goda vindförhållanden en dragkraft på 16 ton. På SkySails arbetar man nu med
att förbättra dragkraften ytterligare, så att man kan komma
up på 130 ton.
Draken monteras med rep i fronten av fartyget och kommer
att på ett avstånd mellan 100 och 420 meter att röra sig i stora
’åttor’. Seglet styrs rent autmatiskt med datorer och insatserna
från besättningens blir minimala. På en display på bryggan kan
man få full information om hur systemet arbetar.
Cargills har sedan en tid tillbaka sökt efter projekt som kan
förbättra miljön inom fartygsindustrin.
− Sjöfarten svarar i dag för 90 procent av den internationella transporten av varor, säger G.J. Van den Akker, som är
chef för Cargills internationella transporter, i ett pressmeddelande. I en värld med ändliga resurser, innebär miljömässig
förvaltning affärsmässigt förnuft.
− I tillägg till lägre utsläpp av drivhusgaser, kan SkySails
teknik bidra till att reducera bränsleåtgången betydligt. Vi är
mycket imponerade av tekniken och ser installationen på ett
av våra chartrade fartyg som ett första steg på ett långvarigt
samarbete, framhåller G.J. Van den Aker.
Enligt FN:s Internationella Maritima Organisation (IMO)
kan en bred användning av stora segel på världens fraktfartyg
betyda en reduktion av koldioxid på upp till 100 miljoner ton
om året.
Christer Källström
15
FARTYG & REDERIER.
DÅLIGA VILLKOR PÅ SNABBFÄRJAN
MELLAN SINGAPORE OCH INDONESIEN
Nautikerna Syamsudin och Lourensius Obe trivs på snabbfärjan mellan Singapore och
Indonesien. Men villkoren är dåliga, så de har en gemensam plan:
– Vi ska bli kompanjoner i land, säger Lourensius Obe.
Ö
verstyrman Lourensius Obe sitter till rors ombord på
snabbfärjan Merbau Era, som susar fram över Malackasundets spegelblanka vatten med 22.5 knop.
Distansen mellan Singapore och den indonesiska ön Tanjung Balai är 33 nautiska mil. Kapten Syamsudin räknar med
att överfarten idag ska gå på en timme och fyrtio minuter.
– Idag är det fint väder, så är det nästan alltid, säger Syamsudin.
– Men ibland är det dålig sikt, då gäller det att se upp. Det
går väldigt många fartyg här, konstaterar Lourensius Obe och
sveper med blicken längs horisonten.
Merbau Era är, liksom de flesta snabbfärjorna i området,
en enskrovig båt, byggd helt i aluminium. Fartyget ägs av
Penguin Ferry Services PTE Ltd.
Ägaren har två färjor på linjen Singapore-Tanjung Balai
och det andra drivs i systerrederiet Indo Falcon Shipping &
Travel PTE Ltd.
Både Syamsudin och Lourensius Obe har arbetat för Penguin-rederiet i runt tio år. Liksom resten av besättningen på
åtta man så kommer de från olika platser i Indonesien. Genom
åren har de jobbat på de flesta av rederiets 15 fartyg, som kör
på olika destinationer, alla under indonesisk flagg.
Det är dagen efter det stora jordskalvet i Japan, som följdes av en väldig tsunami, med förödande konsekvenser för
befolkningen runt kärnkraftverket Fukushima.
– Indonesien träffades av en liten tsunami igår, men det blev
inga skador, säger Syamsudin som noga följt rapporteringen
på tv.
– Men vi har inte känt av något här, konstaterar Lourensius
16
Obe, med en blick på den lugna vattenytan. Det passerar fartyg
på alla sidor i soldiset. Vädret är i det närmaste perfekt.
Maskinchefen Siswanto kommer upp på bryggan, tillsammans med andremaskinisten Arpandi. De meddelar att allt är
väl. Det blir en stunds småprat, en cigarett och en kopp te.
Den 35 meter långa och 7,4 meter breda Merbau Era
byggdes 1995 i Singapore, men blev ombyggd och moderniserad år 2001. Idag har hon tre maskiner på totalt 3x610 kW.
Toppfarten ligger runt 25 knop, med 200 passagerare och ett
djupgående på 2,9 meter.
Men idag finns det gott om lediga sittplatser i passagerarutrymmet.
Penguin Ferry Services och Indo Falcon Shipping & Travel
är inte de enda bolagen som trafikerar sträckan SingaporeTanjung Balai. Konkurrenterna är många och trafiken stundtals intensiv – trots att indonesiska Tanjung Balai egentligen
är en ganska obetydlig plats.
Där finns inga exklusiva butiker, lyxhotell eller kasinon.
Där finns egentligen bara en tillgång som är intressant för
Singapore – och det är den som transporteras med snabbfärjorna: billig arbetskraft.
Passagerarna är till allra största delen indoneser som är på
väg till jobbet i Singapore, eller tillbaka hem till sina familjer,
efter att ha tjänat pengar i det välmående grannlandet i norr.
Detsamma gäller för besättningen ombord på Merbau
Era.
Både Syamsudin och Lourensius Obe trivs med arbetet till
sjöss. Men för arbetsgivaren är de framför allt billig, fackligt
oorganiserad arbetskraft.
>
Den 35 meter långa och 7,4 meter breda Merbau Era byggdes 1995 i Singapore,
men blev ombyggd och moderniserad år 2001. Idag har hon tre maskiner på
totalt 3x610 kW. Toppfarten ligger runt 25 knop, med 200 passagerare och ett
djupgående på 2,9 meter.
FOTO: LEIF HANSSON
Distansen mellan Singapore och den indonesiska ön Tanjung Balai är 33
nautiska mil. Kapten Syamsudin räknar med att överfarten idag ska gå på en
timme och fyrtio minuter.
FOTO: LEIF HANSSON
Överstyrman Lourensius Obe visar var besättningen sover.De bor trångt, alla i
samma hytt, i något som närmast kan beskrivas som ett trångt logement bakom
bryggan. FOTO: LEIF HANSSON
17
Merbau Era hinner med två turer per dag mellan Singapore och Tanjung Balai.
Och överfärderna går oftast helt utan problem. FOTO: LEIF HANSSON
>
Lourensius Obe, som är 49 år, arbetade under många år på
bogserbåtar i olika hamnar hemma i Indonesien och i Singapore. Syamsudin, som är 42 år, har jobbat på handelsfartyg
runt om i Asien, framför allt i Filippinerna, Indonesien,
Singapore och Malaysia.
Båda har en treårig utbildning vid en sjöbefälsskola i Samarang på ön Java och därmed full behörighet att jobba på alla
tänkbara fartygstyper.
Men de avtalsvillkor som de arbetar under kunde definitivt
ha varit bättre.
– Lönen är inte så bra, säger Syamsudin och skrattar lite
bekymmerslöst.
Han hämtar papper och penna och börjar skriva, för att
vara säker på att vi inte ska missförstå.
Hans egen lön ligger runt 8.750 kronor per månad. Överstyrmans lön är något lägre, 7.250 kronor per månad. De
uppger själva att de inte betalar någon skatt, men de har inte
heller något ekonomiskt skyddsnät att landa i om något skulle
hända.
– Jag skickar hem ettusen dollar varje månad till min familj. Resten går åt till mat och annat som jag behöver, säger
Lourensius Obe.
Befälen skriver på ett tvåårskontrakt. De bor ombord på
båten i elva månader, därefter är de lediga i en månad.
Under tiden ombord har de ingen möjlighet att åka hem. De
är visserligen lediga två dagar varje månad, men det finns ingen
möjlighet att besöka hemmet under fridagarna. Familjerna har
inte heller någon möjlighet att komma ombord på besök.
18
– Vi stannar här hela tiden. Vi träffar inte våra familjer
på ett helt år. Jag talar med min fru på telefon ibland, säger
Syamsudin, med en suck.
Besättningen har visserligen en försäkring som täcker
olyckor ombord, men den gäller enbart under arbetstid, inte
under frivakten. Men de förväntas vara stand-by även på
frivakten.
De bor trångt, alla i samma hytt, i något som närmast kan
beskrivas som ett trångt logement bakom bryggan.
Och de betalar för sin mat ombord.
– Vi arbetar hela tiden, konstaterar Syamsudin, som går
upp klockan fem på morgonen och sällan kommer i säng
före midnatt.
Merbau Era hinner med två turer per dag mellan Singapore
och Tanjung Balai. Och överfärderna går oftast helt utan
problem.
– Här har vi inga problem med pirater och annat elände,
säger Syamsudin med ett skratt.
Han får medhåll av Lourensius Obe:
– Ja, säkerheten är bra här, eftersom vi går så nära Singapore. Det är mycket värre längre norrut, mellan Sumatra och
Malaysia, konstaterar han lite bistert.
Men även om de båda trivs hyfsat med sitt jobb så har de
andra planer för framtiden.
De vill tillbringa mer tid med familjen – inte ännu, men
om 15 år.
Sjömän i Indonesien brukar gå iland i sextioårsåldern, men
Syamsudin planerar att sluta till sjöss redan när han fyller 57
år. Då är hans båda barn - förhoppningsvis - redo att klara
sig på egen hand.
Någon pension räknar han dock inte med att få. Därför får
hans hustru fortsätta sitt arbete som lärare i ännu några år.
– Vi får ingen pension, eller bonus, varken från staten eller
från företaget, säger Syamsudin.
Lourensius Obe är ju några år äldre än Syamsudin. Han
har fru och tre barn och han kommer att gå iland ungefär
samtidigt.
De båda arbetskamraterna har nämligen en dröm som de
ska förverkliga tillsammans.
Planen är att starta en bilverkstad hemma i Indonesien.
– Ja, vi ska bli kompanjoner, säger Lourensius Obe.
Ännu har de många år på sig att fundera över detaljerna.
Ännu återstår det många törnar och överfarter innan de lämnar
Merbau Era och Penguin-rederiet för gott.
Men när det väl sker ska allt vara sjösatt och klart.
– Lourensius Obe ska ha en verkstad i Timor och jag ska en
hemma i Java. Det blir två olika bolag, men vi ska samarbeta
under ett gemensamt namn, konstaterar Syamsudin.
Lourensius Obe drar ner på farten. Däcksmanskapet går
för och akter. Trossarna langas över till folk på kajen. Ännu
en resa över Malackasundet är till ända.
Text: Christer Hansson
AKTUELLT.
CHALMERS UTVECKLAR
3D-SJÖKORT
3D-sjökort är under utveckling av
Chalmers.
I stället för att se sjökortet
uppifrån så ser man det som man
ser genom vindrutan.
Illustration: Thomas Porathe
T
ester har visat att det är avlastande att se sjökortet från
det här perspektivet.
- Idén är att ta bort mentala rotationer som är kognitivt
belastande, säger Thomas Porathe, universitetslektor vid
Chalmers som har utvecklat idén i sin doktorsavhandling.
I stället för fågelperspektivet så ser man öar och byggnader
så som de ser ut i verkligheten. Det blir som förtoningar, fast
hela tiden i stället för att man letar fram dem.
För att man ska kunna se djupförhållanden så är de vatten
som är farbara för det aktuella fartyget markerade med blått,
medan för grunda områden markeras med rött. Systemet
hämtar då uppgifter från sensorer som mäter fartygets djupgående samt information från tidvattentabeller och aktuellt
vattenstånd.
En sak som 3D-sjökortet inte kan visa är avstånd, där måste
man komplettera med ett traditionellt sjökort.
- 3D-sjökortet kan inte ersätta det vanliga sjökortet, det
är ett komplement.
Tekniken att göra 3D-sjökort finns redan inom dataspelsvärlden. Det som behövs nu är bilder av öar och byggnader
runt aktuella farleder. Zeebrügge är först ut och där har man
tagit bilder med laserscannrar ombord på helikoptrar och
flyg.
I framtiden kan man ta bilder från satellit.
- Då kommer det att bli billigare.
Inom ett EU-projekt ska man nu testa tekniken i verkligheten invid Zeebrügge. Dessutom ska ett fingerat containerfartyg
testa den i en simulator vid sjöfartshögskolan i Antwerpen,
där Zeebrügge finns inlagt. I båda fallen är det aktiva sjöbefäl
och lotsar som ska framföra fartygen.
- I Zeebrügge har man besvärliga tidvattenströmmar.
Trots att tekniken är framtagen så kommer det att dröja
åtminstone tio år innan systemet finns på bryggorna. Det
är en lång och trög process att ändra sjökortsstandarden. På
uppdrag av IMO utför IHO, International Hydrographic Organization, standardiseringen och när den är klar ska staterna
inom IMO godkänna den vilket tar sin tid.
Troligen kommer tekniken ut på fritidsbåtsmarknaden
innan dess.
- Som ett sjöbefäl som testade sa: ska det gå till så här så kan
vem som helst köra båt, säger Thomas Porathe.
Agneta Olofsson
19
AKTUELLT.
Torbjörn Carlsson, föreståndare på Katarin Sjöfartsklubb, kom på idén med
fotbollsbåten inför förra säsongen.
- Den närmaste vägen från Stadsgården till fotbollsplanen på Kaknas, går ju över
vattnet. Då slipper vi dessutom trafikstockningen på Strandvägen. Fotbollsbåten
går från Stadsgården till Allmänna gränd på Djurgården, där Sjöfartsklubben
Kaknäs möter upp, för vidare transport till Kaknäs.
FOTO: MARIE HALVDANSON
KATARINA SJÖFARTSKLUBB ORDNADE
Kick off
INFÖR SOMMARENS KRYSSNINGSTRAFIK
Under mottot ”Seafarers’ Service” samverkar Katarina Sjöfartsklubb, Sjömansservicesjöfartsklubben Kaknäs och Sjömanskyrkan i Stockholm för att på bästa sätt ta hand
om besättningarna på krysningsfartygen som anlöper Stockholm under sommaren.
I slutet av mars bjöd Katarina Sjöfartsklubb in alla intressenter - agenter, rederier och
Stockholms Hamnar, till ett planeringsmöte inför säsongsstarten.
T
orbjörn Carlsson, föreståndare på Katarina Sjöfartklubb,
som drivs av Stiftelsen Stockholms Sjöfartshotell, berättade att avsikten med mötet var att fokusera på att bli
ännu bättre på att serva besättningarna. Förra året besöktes
Stockholm av 4 800 besättningsmedlemmar från kryssningfartygen och ca 5 000 sjömän från övrig sjöfart.
Enligt agenterna och Stockholms Hamnar förväntas kryssningstrafiken på Stockholm att öka något i år.
Men räknar med 271 anlöp med totalt en halv miljon passagerare.
Förra årets succé med fotbollsbåten kommer att fortsätta
även i år lovade Strömmas Magnus Lövgren:
- Vi har ju en omfattande sightseeingtrafik, och jag tror att
vi i år kan använda Fjäderholmsbåtarna som fotbollsbåt.
20
Detta gladde Torbjörn Carlsson. Det var han som kom på
idén med fotbollsbåten inför förra säsongen.
- Den närmaste vägen från Stadsgården till fotbollsplanen
på Kaknas, går ju över vattnet. Då slipper vi dessutom trafikstockningen på Strandvägen. Fotbollsbåten går från Stadsgården till Allmänna gränd på Djurgården, där Sjöfartsklubben
Kaknäs möter upp, för vidare transport till Kaknäs.
Annica Barning, ITF-inspektör från SEKO sjöfolk, påpekade att det blivit förändringar när det gäller Schengenvisa för
medborgare utanför Schengen (filippinare, indier m fl).
Gränspolisen har fått striktare förhållningsregler, och
de som ska mönstra på och av får inget visum vid gränsen
längre, det måste sökas innan. De behöver dessutom multiple
entry-visa.
SEAFARERS’ SERVICE IN STOCKHOLM
Opentime May - October
Monday - Friday 09.00-16.00-19.00 depending on ships
departure.
Saturday - Sunday open at ships arrival.
Men en sjöman kan få komma iland om befälhavaren på
skäligt sätt intygar varför Schengenvisa inte sökts.
Den 1 maj träder nya regler i kraft för kryssningstrafiken
som innebär att det kommer att bli Schengeninspektioner i
hamnar inom Schengen, inbegripet de svenska hamnarna. Det
är anledningen till varför gränspolisen blivit mer noggrann
när det gäller visering.
- Det är tråkigt för besättningarna, i värsta fall får de inte
gå iland, menade Annica Barning.
En agent berättade att sjömännen bara har gott att säga om
Stockholm och den sjömansservice som erbjuds.
Den 27 april anlöper det första kryssningsfartyget för
säsongen till Stockholm.
MARIE HALVDANSON
Offers free internet, phones, free WI-FI, café, souvenirs,
news papers, chapel, pool, sports, transport.
Katarina Sjöfartsklubb, Glasbruksgatan 2, Stockholm,
tel. +46 8 640 94 96, fax +46 8 462 91 80
e-mail: katarina.sjofartsklubb@telia.com
Sjömansservice Sjöfartsklubben Kaknäs, Kaknäsvägen 30,
Stockholm, tel +46 8 663 24 21, +46 733-52 61 41,
+46 708-16 88 11
e-mail: kaknas@sjofartverket.se
Sjömanskyrkan i Stockholm, Hus N, Frihamnen,
Ingång C, Stockholm, tel. +46 8 556 943 30,
+46 70 461 94 80, fax +46 8 556 943 39
e-mail: info@sjomanskyrkan.nu
21
LODSKOTT & PEJLINGAR.
ETYMOLOGISKA FUNDERINGAR:
Människor
MED STORA HUVUDEN
TEXT: JOHN E. PERSSON
Kapten, vanliga benämningen på befälhavare. Om kaptenen på handelsfartyg skriver
den engelske ordboksförfattaren amiral Smyth ”…en examinerad officer i handelsflottan, åt vilken är anförtrodd vården av fartyg såväl beträffande liv som egendom. Han
har intet särskilt befullmäktigande att möta olika omständigheter, och han måste huvudsakligen lita på sitt moraliska inflytande för att upprätthålla ordningen bland passagerare och manskap under de många veckor eller månader, som han är avskuren från
kommunikation med sitt lands domstolar, och han får endast i yttersta nödfall bruka
våld” (om han kan, annars är det aldrig värt att börja!) ”Takt och omdöme erfordras
för fullgörandet av dessa plikter”,
Ur SVENSKT NAUTISKT LEXIKON av Gustaf Stenfelt (1920)
O
rdet KAPTEN har – naturligtvis - sitt ursprung från
latinet. Troligen från Capito = ”människa med stort
huvud”. En romersk befälhavare över soldater kallades
Capitaneus vilket blev Capitaine på franska. I 1700-talets Sverige användes ibland det holländska Coopvaerdie-capitain om
de förnämligare befälhavarna i handelsflottan. Men vanligast
var Coopvaerdie-Skeppare.
Titeln SJÖKAPTEN lagfästes i Sverige första gången i och
med 1841 års navigationsreglemente, då statliga navigationsskolor inrättades i Stockholm, Göteborg, Gävle, Malmö och
Kalmar där man kunde avlägga ”Sjökaptensexamen af 1:a
klass” eller ”af 2:a klass”. Men den studerade nautikern kunde
då bara uppvisa ett betyg på sin behörighet. Det skulle dröja till
1878 års ”Förordning angående befäl å svenska handelsfartyg”
innan bevis, som utfärdades av Kungl. Kommerskollegium,
infördes och de kallades då ”befälhafvarbref”. Inte förrän 1912
fick de rubriken ”sjökaptensbrev”.
Av den som förde ett svenskt fartyg, vilket befor vatten
innanför linjen Skagen – Lindesnäs, krävdes fram till 1912 års
befälsförordning inga dokumenterade navigationskunskaper.
Detta ”enär ingen synnerlig risk för människoliv kunde uppkomma genom missräkning under segling i Östersjön” påstod
22
1839 års navigationsskolekommitté. De oskolade befälhavarna skulle enligt kommittén tituleras ”skeppare” – ”såsom
betecknande deras okunnighet i navigationsvetenskapen”
fyllde man i.
Detta var att chikanera en gammal fin yrkeskår. Begreppet skeppare hade använts som titel på fartygsbefälhavare i
svenska handelsfartyg åtminstone sedan 1400-talet. För att
få mönstra skeppare krävdes, ända fram till 1846, att den sökande hade burskap (var borgare) i en stapelstad. Skepparna
utgjorde under 1600- och 1700-talen ett stolt skrå med egna
”Societeter” eller ”Gillen” i flera större hamnstäder. Trots
avsaknad av formell examen navigerade de sina fregattskepp,
snaubriggar, galjoter och hukare, icke blott i Östersjön, utan
till fjärran hamnar i Medelhavet, Västindien, Nord- och Sydamerika och Fjärran Östern.
Under 1800-talet och framöver tilltalades även en skutskeppare, som var mönstrad befälhavare, ”kapten”. Denna benämning har senare fått bli titel, förutom i militära kretsar, även
på ledare inom bl.a. idrott. Tar man in på ett skapligt hotell i
USA finns det ofta i lobbyn en liten skylt med ”Captain”. Den
hänvisar till förmannen för hotellets ”bell-boys” vilka, mot
lämplig dusör, bär upp dina kappsäckar till ditt rum.
LODSKOTT & PEJLINGAR.
ILLUSTRATION: JOHN E. PERSSON
När begreppet ”befälhavare” infördes i svenska handelsflottan har jag inte lyckats hitta. Det kan spåras till det tyska
befehlen (bevelen) som ursprungligen betyder ”överlämna”,
vilket kvarlever i uttalandet ”Fader, i dina händer befaller
jag min ande” (Lukas 23:46). Senare har det övergått till att
betyda ”beordra”. En befälhavare, i armén eller till sjöss, ger
order helt enkelt.
En del skeppsredares uppfattning om hans roll ombord kan
förefalla märklig. Jag har i ett cirkulär till fartygen, från en tidigare välkänd svensk rederikoncern, hittat följande notering:
”Befälhavaren medföljer fartyget på dess resor”.
Från början hade jag tydligen själv samma uppfattning.
När jag var riktigt liten hade jag inte klart för mig min fars
yrke, fast jag varit med på flera resor till havs sommartid. När
jag i koltåldern fick frågan: ”Va e din far?” lär jag ha svarat:
”Han e på en ångbåt”
- E han kapten?
- Nä, svarade jag, som inte visste bättre.
- E han styrman?
- Nä!
- E han maskinist, båtsman, timmerman, matros, donkeyman, stuert, kock?
Jag lär ha svarat nekande på alla kategorierna.
- Va gör han då?
- Han e ombord o så går han ilann ibland!
Jag hade sett att styrmännen var på bryggan till sjöss eller
övervakade lastning och lossning i hamn, timmerman snickrade (han hade ett trevligt shapp under backen) och båsen
satte folk i arbete med att knacka rost och måla (ibland fick
jag också en rosthammare eller en mönjepyts med pensel).
Maskinisterna skruvade på en stor manick mitt i båten som
det ofta rök om och eldarna skyfflade in kol i pannorna så
flammorna slog ut genom luckorna. Stuerten fixade kallskuret
som han serverade i salongen och kocken brassade kulinariska
sensationer på en koleldad spis i byssan.
Men min far gick sällan ut på däck (han litade på sina
styrmän). Han gästade bara kommandobryggan sporadiskt
samt in och ut ur hamn, eller när han skulle ringa till rederiet
med radiotelefonen i karthytten (båten hade ingen ”gnist”).
Däremot gick han iland i hamnar vi gästade för att besöka
agenter och mäklare, då jag ofta fick följa med.
Han gjorde inget för mig påtagligt.
Han medföljde!
23
NycertifieriNgs- OmcertifieriNgkurser
Praktisk kyltekNik för maskiNbefäl
KYLUTBILDNINGEN I GÖTEBORG AB
GODKÄNT EXAMINATIONSCENTRUM
Praktisk kylteknik
Dagens skärpta miljökrav på hantering av
typen HFC köldmedier innebär ett markant
ökat ansvar på ombordanställd personal.
Därmed ökar kraven på kunskaper inom
praktiskt handhavande, avancerad kylteknologi samt kraven på energibesparing och
optimering.
Praktisk kylteknik för maskinbefäl omfattar fem dagars kylutbildning. Utbildningen
baseras på praktiska övningar på en avancerad nivå. Man riktar sig på de vanligaste
förekommande kylarbetena ombord, t.ex.
på kyl/frysanläggningar, luftkonditionering
osv.
Kurs & Tider
Praktisk kylteknik
År
2011
Vecka
21
Nycertifieringskurser
Enligt miljökrav ifrån Köldmedieförordningen SFS 2007:846 och F-gas förordningen
skall all ombordanställd personal som utför
arbete på kylaggregat ombord ha certifierad
kompetens.
Kursen omfattar 3 dagars utbildning.
2 dagar teori (F-gas förordning/köldmedieförordning).
1 dag Praktiskt & Teoretiskt prov.
Certifikat Kategori 1 är högsta certifikat
(omfattar alla typer av aggregat och fyllnadsmängder).
Kurs & Tider
Nycertifiering
Kategori 1
År
2011
Vecka
24
Omcertifieringskurser
Omcertifiering skall ske vart femte år och kursen
är på två dagar samt omfattar köldmedieförordningen SFS 2007:846 & F-gas förordningen.
Kurs & Tider
Omcertifiering
Kategori 1
Plats:
År
2011
Vecka
Kylutbildningen Göteborg AB
Södra Hildedalsgatan 6
417 05 Göteborg
Kursledare: Kent Lembratt/Anders Lembratt
Kursanmälan:
Ann-Marie Johansson
e-mail:
ann-marie@kylservice.nu
Tfn: 031-47 26 36, Fax 031-47 26 23
RÄTT LÖSNING TILL
NT-KRYSSET 2/11
Endast två rätta svar i denna omgång. Det var Ola Berg i
Stockholm och Lars Nilsson i Vikbolandet som lyckades
lösa krysset.
Stort grattis! Dubbeltrisslotterna kommer med posten!
24
NT-KRYSSET 3/11.
KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL
De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsin dubbeltrisslott. Senast den 7 juni vill vi ha era lösningar.
Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 4/11 som utkommer den 21 juni.
Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 3/11.
NAMN:
GATA:
POSTADRESS:
25
FARTYG & REDERIER.
Hon servar
REDERIERNA
MED VARVSKONTAKTER
Från den lilla ön Harstena i Gryts skärgård har varvsagenten Maria Klaving hela världen som arbetsplats.
Arbetsredskapen är datorn, iphonen, en bra resebyrå och så lite jävlar anamma.
Med hjälp av de attributen, servar hon de svenska rederierna med varvskontakter.
M
aria berättar över en kopp kaffe att hon har varit uppe
sedan halv fyra i morse. Men det är inget som märks.
Hon ser förvånansvärt pigg ut.
- Jag är alltid uppe så tidigt, jag är morgonpigg. Jag sätter på
kaffet och sedan drar det igång. Det är rapporter och offerter
som ska besvaras. Med den tidsskillnad som finns är det här
ett dygnetruntjobb. Men jobbet innebär också mycket väntan,
på priser och specifikationer.
Maria Klaving 44 år, är en liten späd tjej, klädd i höga
klackar, rosa byxor och en matchande rosa schal. Hon driver
företaget Klaving Shipping AB tillsammans med sin man
Jesper Nymann. Kunderna är den svenska handelsflottan,
medan varven de jobbar mot, finns placerade runtom i hela
världen.
Dygnet runt, lördag som söndag måste Maria Klaving vara
anträffbar. Vid en dockning eller om det inträffar ett haveri
ringer rederiernas inspektörer. Beroende på var i världen fartyget finns kontaktar Maria näraliggande varv eller hamnreparationsfirmor. Från dessa tar hon in offerter, blir det en affär
får Maria provision.
- Det handlar om att förmedla bra varvskontakter. Företaget jobbar med alla typer av reparationer som kan hända
ett fartyg, även jobb under vatten. Jag känner till varven och
vet både deras styrka och svaghet. Det är en trygghet för
rederierna, likaså att jag kan nås dygnet runt ifall det skulle
uppstå något problem.
Maria hade länge drömt om att få jobba som varvsagent.
26
Efter ett brokigt arbetsliv, hon var bland annat försäljare av
fästelement till plåtslagerier och drev en nöjestidning, började
Maria arbeta hos sin pappa Jörgen Klaving 1998. I närmare
30 år hade han drivit företaget och skrivit kontrakt med 3540 varv världen över. När pappan gick i pension år 2000 tog
hon över helt.
Och nu är hon inne på sitt elfte år i branschen.
- Visst har jag kommit in ordentligt i jobbet under de här
åren. Men samtidigt blir man aldrig riktigt fullärd.
De första åren drev Maria företaget ensam. Men nu finns
också Jesper Nymann, som hon träffade på ett varv i Litauen,
med och hjälper till. Jesper drev också eget, som specialist på
en viss typ av axeltätningar. Nu har han hand om den tekniska
biten i företaget och är mer ute på varven. Medan Maria sköter
allt det administrativa hemma på kontoret.
När de inte är ute på resor sköts jobbet från Harstena, en
liten ö med tio bofasta vuxna och tre barn. Från Harstena tar
det cirka 20 minuter med båt till hamnen Fyrudden, därifrån
är det sedan en timmes bilresa till närmsta stad Norrköping.
- Först bodde vi bara här under sommarhalvåret, berättar
Maria. Men en höst hade vi helt enkelt ingen lust att flytta tillbaka till staden. Vi beslöt att prova att bo på ön under vintern
i ett år. Nu har vi bott här permanent i fyra år.
Maria är delvis uppvuxen på Harstena och har alltid drömt
om att få bo där.
- Det är bara en timmes bilfärd till flygplatsen. Men jag
skulle aldrig palla att pendla varje dag.
Maria Klaving jobbar som varvsagent, en av få
kvinnor i branschen.
Hon reser mycket i jobbat. Det brukar bli sammanlagt två,
tre månader om året.
- Ändå har jag trappat ner resandet. Men Jesper reser
mycket. Han har varit borta en månad nu.
En viktig del av jobbet är mässorna där hon träffar alla
varvsmänniskor.
- Det är ett viktigt kontaktnät. Vi är deras säljare och ska
hålla reda på hur de svenska kunderna vill ha det.
Hon tycker inte att jobbet innebär några större svårigheter,
förutom då, att packa.
- Alla kvinnor vet vad jag pratar om, säger hon och skrattar. Det är jättesvårt när man ska resa mellan både varmt och
kallt klimat. Annars kan jag inte säga att jag tycker något är
jobbigt. Jo förresten, försenade dockningar kan vara jobbiga.
Men jag ser mig som lyckligt lottad, jag älskar det jag gör. Den
ena dagen är inte den andra lik. Och det är lika roligt att hjälpa
till med smågrejor som stora. Och kunderna är lättsamma
människor, det är mycket skratt.
Maria är ensam tjej i branschen. Det finns bara en till
kvinnlig varvsagent, Murielle Coué i Frankrike. Fast Maria är
inte helt säker på om Murielle fortfarande håller på.
Men Maria tycker inte att hon har märkt av någon skillnad
i behandlingen för att hon är tjej.
Jobbet innebär mycket resor. Kontoret sköts med hjälp av datorn och iphonen.
Vid en dockning eller om det inträffar ett haveri ringer rederiernas inspektörer
till Maria Klaving.
>
27
FARTYG & REDERIER.
Maria Klaving fixar bra varvskontakter åt de svenska rederierna.
>
- Förutom en gång. Det var i Litauen, jag och Jesper stod
där i Docken tillsammans med den ansvarige för alla reparationer. Han vände sig bara till Jesper. Gud så irriterad jag blev.
Jag sa till slut åt honom, ”det är jag som är vd, det är mig du
ska prata med”. Men numera är det väldigt många tjejer som
jobbar ute på varven.
Klaving Shipping har fortsatt att gå bra sedan Maria tog
över. Hon tycker inte företaget påverkats så mycket av lågkonjunkturerna.
- Fartygen måste in på varven. Men vissa reparationer och
ombyggnationer ligger nere under lågkonjunkturer. Man går
bara in på varven och gör det man måste göra.
Maria är aldrig riktigt ledig från jobbet. Men att ständigt
behöva vara anträffbar dygnet runt, är inget hon lider av.
- Det är nog mer mina nära och kära som tycker det verkar
jobbigt. Jobbet innebär ändå en slags frihet. Eftersom jag alltid
har mobilen med mig kan jag vara ute och göra annat, som
att gå i skogen.
Men visst händer det, sedan Jesper kom med i företaget,
att hon tar helt ledigt från telefonen ett par dagar.
- Då får Jesper ta alla samtal. Så visst är det skillnad nu när
vi är två, mot när jag jobbade ensam.
Så vad gör du när du kopplar av?
- Förr rökte jag, nu har jag slutat röka. Om jag säger att jag
fiskar, ljuger jag. Jag är inte så förtjust i att fiska. Jag brukar gå
en timma varje dag ute på ön. Jag går vägen runt, en slinga på
sex varv, där jag passerar vårt hus. Det är rätt bra, händer det
något på jobbet är jag aldrig längre borta än fem minuter.
Text: Marita Andersson Foto: Maria Qvarzell
28
Dygnet runt, lördag som söndag måste Maria Klaving vara anträffbar.
Fakta
Klaving Shipping AB
Ägare: Maria Klaving
Anställda: En person, Jesper Nymann.
Gör: Förmedlar reparationshjälp till de svenska rederierna.
Kunder: Har kontinuerlig kontakt med ett 15-tal svenska
rederier, även ett rederi i Dubai som har mätningsfartyg.
Men alla svenska rederier är potentiella kunder.
Varv: Jobbar mot 64 varv belägna i alla världsdelar.
Omsättning: Gillar inte att prata pengar.
ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF
Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Tilltalsnamn:
Efternamn:
c/o:
Bostadsadress:
Postnr:
Ort:
Bostadstelefon:
Tel ombord:
E-post hem:
Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift
blivit inbetald och registrerad på föreningens konto.
E-post ombord:
Ansökningsblanketten sänder du till
Sveriges Fartygsbefälsförening
Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Arbetsgivare:
Fartyg:
Befattning:
Behörighet:
Medlemskap önskas fr o m:
Land:
När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du
föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida
www.sfbf.se
Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli.
Mobiltelefon:
Utbildning:
Personnr:
Avslutad år:
Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail:
Fax: 08-10 67 72
kansli@sfbf.se
Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är
uppsägningstiden i vissa fall 6 månader.
Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att
administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen.
Datum
Underskrift
Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa
Villkor för medlemskap
AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är
anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt
uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om
arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar.
Akademikerkravet
Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för
avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF).
Inträdesansökan
Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se
För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15.
Arbetskravet
Arbetskravet är uppfyllt om du arbetar eller har arbetat. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den månad som
ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i AEA snarast
när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte i Sverige eller
att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i svensk a-kassa
igen.
Övergång från annan a-kassa
Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du
ansöker om inträde i AEA.
Arbete på fartyg med utländsk flagg
Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din
arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11.
Du kan också ställa frågor via e-post på adressen utland@aea.se
29
SFBF.
NY ADRESS?
Har Du bytt bostad,fartyg eller
e-postadress?
Glöm då inte att meddela oss.
Vi vill även ha aktuell e-postadress till fartyget.
Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev
och annat föreningsmaterial
utan fördröjning.
BOKA
SFBFs SEMESTERHUS
Namn..................................
Pers.nr.................................
TEGEFJÄLL
Adress.................................
SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt
emellan Åre och Duved, har två
lägenheter med plats för 8 personer
i varje.
I Tegefjäll finns fem liftar och fem
preparerade nedfarter.
Systemet är ihopbyggt med Duveds
liftsystem.
..........................................
Rederi.................................
Fartyg o befattn....................
..........................................
E-post privat........................
E-post fartyg........................
MEDLEMSAVGIFTEN
■ Medlemsavgiften till föreningen
är 340 kronor i månaden.
■ Avgiften för passiva medlemmar
är 300 kronor per år.
■ Gratis medlemskap för studerande.
Avgiften till a-kassan aviseras
direkt från AEA.
För medlemsfrågor kontakta
Inga Bergenmalm
E-post: inga.bergenmalm@sfbf.se
tel 08-10 60 15
30
TORREVIEJA
SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5
mil söder om Alicante, har två
lägenheter - den övre i två etage
med plats för 6 personer och den
undre med plats för 4 personer.
Till Alicantes internationella
flygplats kan man ta sig med
reguljär- eller charterflyg.
Priser/vecka
Övervåningen:
lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september)
Slutstädning 450:Lakan och handdukar 90:-/pers
Undervåningen:
lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september)
Slutstädning 350:Lakan och handdukar 90:-/pers
Priser lör-lör
v 2-6
v 7-16
v 17-51
v 52-1
3 500:5 000:2 000:5 000:-
Priser med reservation för
höjningar. För ytterligare
information och bokning
kontakta Inga Bergenmalm
tel 08-10 60 15.
SFBFs och SBFs
medlemmar kan nu hyra
varandras fritidshus
SFBF och SBF har kommit
överens om att organisationernas
medlemmar ska kunna hyra båda
organisationernas fritidshus.
För bokning och upplysningar om
SBFs fritidshus i Idre och Sälen,
kontakta Anita Isaksson på SBFs
kansli, tel 08-598 99112.
SFBF-ARTIKLAR
SFBF-slips i mörkblå helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 400:-. Scarf i marinblå
helsiden med SFBFs emblem och signalflaggor. 350:-. Manschettknappar med SFBFs emblem.
125:-. Slipshållare med SFBFs emblem. 75:-.
Beställ genom att betala in på SFBFs pg 65 37 64-1. Ange namn, adress och vara.
SFBF.
SFBF
SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING
KONTOR OCH OMBUD
Gamla Brogatan 19, 2 tr
111 20 Stockholm
Tel. 08-10 60 15
Fax 08-10 67 72
E-post: kansli@sfbf.se
Internet: www.sfbf.se
Expeditionstider vard. 09.00-16.00
Lunchstängt 11.30-12.30
STYRELSEORDFÖRANDE
JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16
070-692 7478
OMBUDSMÄN
LENNART RUNNEGÅRD JONSSON
Tel. 08-10 60 17
070-855 3143
TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15
070-676 8080
Box 9
471 21 Skärhamn
REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR
MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19
070-555 0188
ADMINISTRATÖR
INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15
SEKRETERARE
AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15
MEDLEMSAVGIFTER:
Pg 607 9861-8
Bg 405-2361
FÖRENINGSOMBUD
Helsingborg
JÖRGEN HEIMDAHL
Rönngatan 5
263 38 Höganäs
Bost.tel. 042-333 704
Kalmar
THOMMY KEMBRING
Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar
Bost.tel. 0480-47 81 88
Kramfors/Örnsköldsvik
Vakant
Luleå
BENGT ÅSTRÖM
Uddvägen 4, 941 42 Piteå
Bost.tel. 0911-681 96
Malmö
JAN ÖBERG
Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg
Mob.tel. 070-715 6236
AKADEMIKERNAS ERKÄNDA
ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA
Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15
Fax: 08-24 78 79
Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm
FACKKLUBBAR INOM SFBF
REDERI
ORDFÖRANDE
Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget
Bolling & Norling Rederi AB
Broström Ship Management
Destination Gotland
DFDS Tor Line
Eckerö/Birka Line
Finnlines Ship Management AB
Klaveness Cement Logistics AB
Kungälvs kommun Marstrandsfärjan
Rederi Allandia AB
Ressel Rederi
Sand & Grus AB Jehander
Scandlines AB
Sjöfartsverkets Rederi
Stena Line
Stockholms Sjötrafik AB
Stockholms Skärgård
Styrsöbolaget
Svitzer
Tallink Silja
Transatlantic
TT-Line
Tynningö Sjötrafik AB
Tärntank Rederi AB
Wallenius
Viking Rederi AB
Visingsötrafiken
Vägfärjorna
Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB
Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan
Chalmers-Lindholmen Sjöfartshögskolan Kalmar
HÅKAN VARENHED (kont.m.), Solskensvägen 12,
371 52 KARLSKRONA, tel. 0455-288 65, 0708-783 004
hakan.varenhed@affarsverken.se
PER WESTERGREN, Fatburs Kvarngata 7, 4tr,
118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416
perwestergren@telia.com
FREDRIK SUNDGREN (kont.m.), Murkelvägen 208,
184 34 ÅKERSBERGA, tel. 070-559 0795
fredrik.sundgren@telia.com
JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65,
745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367
johan.juhlin@live.se
INGELA ÖRNBERG, Källunge Skäggstäde 225,
621 79 VISBY, tel. 0498-21 35 72, 070- 222 8422
ingela.ornberg@destinationgotland.se
JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230,
442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608
jtunster@gmail.com
JOAKIM NORDBERG, (kont.m), Nötövägen 189
22710 FÖGLÖ, Åland, tel. +358 407 1647 16
THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ,
tel. 040-611 6162, 0706-269431
t.brundin@yahoo.se
MATS ANDERSSON, (kont,m.) Brukskogsvägen 16,
178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054
nobleisland@hotmail.com
JOHN ERIXON (kont.m.), Hagarnevägen 39 D,
451 33 UDDEVALLA, tel. 0522-82 118, 0735-029 251,
John.Erixon@yahoo.com
CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79 BV,
118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725,
rabiega@telia.com
INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42,
135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809
ingemar.larsson@ressel.se
LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12,
760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08, 070-627 1914
leif.sjalander@telia.com
NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92,
271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89,
sfbf.klubb@scandlines.se
MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6,
393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681
JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB,
405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816
MIKAEL STEIN, ordförande, Bäckalidsvägen 48,
138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001
micke.stein@bredband.net
HANS ANDERSON, Bergholms väg 14,
611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000
h.anderson@comhem.se
BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3,
423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180
bengt.go@spray.se
BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58,
430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18
borje.jensen@rodabolaget.se
YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP
tel. 0411-455 70, 070-441 1491
yvonneper@hotmail.com
PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem,
516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222
sfbfklubben@rabt.se
PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA.
tel. 070-641 5926
patrik.fridlund@home.se
BO ANDERSSON, (kont.m.), Stavsnäs gärde 20,
139 70 STAVSNÄS, tel. 08-571 513 98, 070-299 5148
BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120,
227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 50
bert.dahlberg@pbhome.se
JAN EKSTRÖM, Daltorpsvägen 15, 461 58 TROLLHÄTTAN
tel. 073-973 2922, ekstrom2@telia.com
RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1,
FI-221 00 MARIEHAMN
ralle@aland.net
JIMMY FRANZÉN, Näs 13 Andersgård,
560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-400 28, 070-236 7246
jimmy.franzen@telia.com
STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18,
430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455
stig.karlsson-a@trafikverket.se
PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären,
893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24
ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A,
461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262
leimalm@telia.com
GUSTAV MELIN, Eketrägatan 11 B 418 73 Göteborg, mob 0739-540 773
melingustav@gmail.com
ANDRÉ SVENSSON, Jungs väg 63,
392 43 Kalmar, mob 0733-993 539
felax40@hotmail.com
SFBFs STYRELSE
ORDINARIE LEDAMÖTER
HANS-DIETER GRAHL, 070-692 7478
dieter.grahl@sfbf.se
JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00
jorgen.loren@stenaline.com
NILS DEWÁR 0411-149 87
dewar@comhem.se
HANS ÅDÉN 08-541 366 66
hasse.aden@telia.com
BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99
birgitta.carlsson@stenaline.com
STIG KARLSSON 031-96 54 44
stig.karlsson-a@trafikverket.se
1:e SUPPLEANTER
JOHAN JUHLIN 0171-871 42
johan.juhlin@live.se
MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12
margareta.hallenborg@zonline.se
TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98
YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70
yvonneper@hotmail.com
ERLING BORG 0611-138 33
erling.b@hotmail.com
2:e SUPPLEANTER
TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49
tomi.gustafsson@stenaline.com
DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60
dasacany@gmail.com
HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91
hakanmannbrink@hotmail.com
MIKAEL JOHANSSON 031-714 2964
mikael.johansson@stenaline.com
JIMMY FRANZÉN 0390-400 28
jimmy.franzen@telia.com
ADJUNGERADE
ANDRÉ SVENSSON, 0733-993 539
felax40@hotmail.com
GUSTAV MELIN, 0739-540 773
melingustav@gmail.com
BEFÄLHAVARE
som förhandlar om att anta ny
anställning bör innan uppgörelse
träffas, förhöra sig hos föreningen
angående löne- och anställningsvillkor.
Då behöver föreningen inte i
efterhand ingripa för justeringar,
vilket är en omständlig procedur.
OM DU ÄR
ARBETSLÖS ELLER
SJUKSKRIVEN
skall du själv betala in
medlemsavgiften till föreningen.
Vid inbetalning använd SFBFs
postgiro 607 9861-8 eller bankgiro
405-2361.
SFBFs FÖRSÄKRING
SFBFs medlemsförsäkring är frivillig
och ingår ej i medlemsavgiften.
Information om försäkringen
beställer du av medlemsregistret tel
08-10 60 15.
VILL DU HA SFBFs
NYHETSBREV?
Maila din e-postadress till inga.
bergenmalm@sfbf.se så får du SFBFs
nyhetsbrev som kommer ut omkring
den 20:e varje månad.
31
POSTTIDNING B
POSTTIDNING B
Returadress
Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm
t
e
t
e
k
a
p
ö
j
S
Skrift
n nautiSk tidSjöbefäl
la
el
m
g
in
SamannonSer och tidSkriften
Söker ni befäl?
Annonsera hos oss
och ni når samtliga befälsgrupper!
Nautisk Tidskrift och Tidskriften Sjöbefäl
är två fackliga tidskrifter som ges ut av
Sveriges Fartygsbefälsförening respektive Sjöbefälsförbundet.
Vi vänder oss till samtligt befäl ombord i fartyg,
d v s till er målgrupp.
Ni kan annonsera i våra tidskrifter och/eller på våra hemsidor
(www.sfbf.se och www.sbf.org.se).
Kontakta Ankie Nilsson
0739-86 16 49
för annonsprislista och bokning
32

3 LEDARE

Transcription

Similar documents

LEDARE WAXHOLMSBOLAGET 140 ÅR

LEDARE

7 LEDARE DEBATT

2 LEDARE

LEDARE

LEDARE

4 LEDARE - Sjöbefälsföreningen

LEDARE

IFSMAs

LEDARE

KBV 031 SIPE Djurö Tekniska data

NU BLICKAR VI FRAMÅT!

PIRAT- ATTACKER

Farlig fartygsskrotning ökar

7 LEDARE - Sjöbefälsföreningen

Säkerhetsregler för Heta Arbeten

VIKTIG INFORMATION

Kursplan - Institutionen för idé- och samhällsstudier