Nåkkve Balldin

Transcription

Nåkkve Balldin

Kognition och relation
Steg 1
Nåkkve Balldin
Socionom
Fritids,kortids,boende
Behandlingsarbete
Familjearbete
Råd och stöd
Handledning & utbildning
e-post: nakkve@balldin.com
Åhörarkopior: www.humana.se
Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt
att sortera, filtrera och bearbeta information
Ofta får detta även konsekvenser för hur de reagerar, hanterar och
agerar på affekter
Svårigheter tar sig olika uttryck
Gemensamt:
Att våra standard strategier, traditionella
verktyg och metoder för samtal inte räcker…
Vi måste göra något annat!
Balldin & Balldin AB
Normal
Onormal
?
Vi behöver kunskap om
Unikt sätt
standard förmågor - standard utveckling
Komma ihåg att:
 Vad som betraktas som standard förändras över tid
 Variation av standardförmågor är och skall få vara
stor!
 Barn är olika och barn utvecklas och mognar olika
Varför får fler personer idag olika diagnoser?
 Kognitiva neurovetenskapen stora framsteg - mer
kunskap om hjärnan idag
 Lever i en tid som ställer allt större krav på oss
hantera och bearbeta information
 Lever i en tid som ställer större krav på samspel
 olika funktioner som påverkar våra individuella
förmågor för lärande, samspel, kommunikation
och att vara i meningsfulla relationer
 bemötandets betydelse för lärande, samspel,
kommunikation och att kunna få vara i
meningsfulla relationer
Funktionsnedsättning – funktionshinder
….eller funktionsmöjlighet
Diagnoser – en beskrivning av sårbarhet i en
specifik situation, ett visst sammanhang och i en
viss miljö
”funktionshinder är de begränsningar som en
funktionsnedsättning innebär för en person
i relation till omgivningen”
© Copyright Balldin & Balldin AB
1
Biosocial teori
Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet
Förenklad skiss!
I biosocial teori betonas samspelet mellan genetiska
förutsättningar och omgivning
Syn
Hörsel
B
C
Känsel
Genetiska förutsättningar påverkar våra förutsättningar
för samspel med omgivningen
Handlande
S
Tankar
Impulser
Känslor
Omgivningens bemötande avgör till stor del vilka
konsekvenser våra genetiska förutsättningar får
Sinnesintryck
S = Sekreteraren (förmedveten nivå)
B = Bibliotekarien (förmedveten nivå)
C = Chefen (medveten nivå)
Luria/Edby/Hedevåg
Arbetsminne - Arbetskoncentration
Sekreteraren
Ta emot information
Organisation
Tidsuppfattning
Fokusera
Koncentration
Planering
Reglering
Aktivitetsgrad
Arbetsminne
 Att memorera information och att agera på den i ett nu och
här perspektiv
”Lisa kan du gå ut och börja ta på dig overall och skor”
 Att komma ihåg vad man skall koncentrera sig på i ett här och
nu perspektiv
”Just nu skall jag lyssna på vad Nåkkve har att säga om
arbetsminne….”
Prioritering
Impulsstyrning
Dopamin, serotonin, noraadrenalin
Uppmärksamhet
Inhibitionssvårighet
Studier kring Arbetsminne - Arbetskoncentration
 Barn utvecklar arbetsminne genom hela barndomen, också
långt upp i tonåren
 Den stora utvecklingen sker vid cirka sex års ålder
 Stor variation mellan olika barns arbetsminnesförmågor
 Arbetsminnet är inte statiskt! Det kan förbättras (och
försämras) av miljöns villkor och omgivningens bemötande
 Arbetsminne centralt för inlärningsförmågor
 Arbetsminne centralt för problemlösning
 Arbetsminne centralt för metakognition (att tänka om våra
tankar)
 I stunden hämma
benägenheten att handla
 Fördröja den reaktion man
vill agera på
 Filtrerings och
regleringssvårigheter
 Att leva utan bromsar
(Barkley – ADHD and the nature of
selfcontrol)
Läs mer:
Den lärande hjärnan – Torkel Klingberg
2
ADHD –
Attention Deficit Hyperactivity Disorder
Unik sekreterare
Tre undergrupper
1. ADHD med primärt uppmärksamhetssvårigheter
 Svårt att bibehålla fokus
 Svårt att förstå det sammanhanget
Rörig
Stökig, stimmig
Säger och gör olämpliga saker
Glömmer bort
Disträ - dagdrömmare
 Svårt att använda erfarenheter
Arbetsminnet har stor betydelse
2. ADHD med primärt impulsivitet – hyperaktivitet
 Svårt att reglera aktivitet – kompenserar med
överaktivitet
Kreativ
Ser möjligheter
Energisk
Modig
Närvarande här och nu
Fångar stunden
 Säger och gör saker förhastat
Inhibitionsförmågor har stor betydelse
Bilbarn
3. ADHD av kombinerad typ – både uppmärksamhet och
Impulsivitet – hyperaktivitet
Föreställningsförmåga
Bibliotekarien
 Konkret (visuell) föreställningsförmåga
”vår pejlare”
Se med ögat
Generalisering
Känna igen
Koda/analysera
Tolka
Likheter
Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga)
Helheter - detaljer
Se med tanken
Föreställningsförmåga
Socialt samspel
Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i
t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a
inte k n se
Språkligt sammanhang
Abstrakt föreställningsförmåga:




Autismspektrum
Skapa inre bilder
Att själv kunna komplettera given information
Leka med tanken, spela upp på den ”inre teatern”
Hur tänker och känner andra? Andras intentioner?
Konsekvenser av bristande abstrakt föreställningsförmåga:
Strukturella funktionella
avvikelser
i hjärnan
Ärftliga Kromosomfaktorer avvikelser
Svårigheter med kommunikation och samspel
Generaliseringssvårigheter
Behov av förförståelse inför nya situationer
Bristande flexibilitet
Svårt att dela andras tankar och känslor
Kognitiv Empati – inte samma som affektiv empati!!!
ep
tio
n
Symptom
K
Huvud og
symptom
Diagnosni
Diagnoskriterier
kriteriertio
n
Skador
Skador uppuppkomna komna efter
i fosterlivet förlossningen
Annorlunda sätt att
tänka och förstå
Annorlunda lärande
Pe
rc
Kognition






Förlossningsskador
Begränsad
förmåga till
socialt samspel
Begränsad
kommunikations
förmåga
Begränsad föreställningsförmåga
Synapser, Spegelneuroner
3
Autism
verkar bero på att olika
delar i hjärnan är dåliga
på att kommunicera
med varandra
Unik Bibliotekarie
Fastnar i detaljer
Oflexibel
Ogillar förändringar
Upplevs fyrkantig
Upplevs socialt udda
Noggrann
Uthållig
Fokuserad
Vågar egna vägar
Ärlig och rak
Tågbarn
Slutsatser:
Chefen
Aktivt tänkande
Aktiv utvärdering
Aktiv analys
Aktiv planering
IQ
Aktiva beslut
Aktiv nyinlärning
Sinnesintryck (perception)
Intryck
Bearbetning
Uttryck
 Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som
kommer från ”Sekreteraren” och ”Bibliotekarien”.
 Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera
för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner.
Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef.
Förmågor varierar med chef
 Chefen vill lyckas och undviker helst arenor där man
riskerar att misslyckas
 Nedsatta chefsförmågor påverkar personens
utvecklingsnivå
Hörsel
Syn
Smak
Lukt
Känsel
Muskelsinnet
Samordning av
sinnesintryck
Foto: Robert Svensson
www.msitua.net
4
Hög negativ stress/hög affekt försämrar:
Arbetsminne - metakognition
Kognitiva förmågor för planering och reglering
Intellektuella förmågor
Kommunikativa och affektiva förmågor
Vid hög stress/affekt minskar
blodflödet i vissa delar av
hjärnan och ökar i andra delar
Personer med kognitiva svårigheter har lättare att hamna i hög
negativ stress:
Ojämna hanteringsförmågor – krav
”chefen” arbetar betydligt mer – tar mer mental energi
Förmågor som försämras i stress är redan nedsatta
Emotionell sårbarhet – en olycklig kombination
Emotionell sårbarhet
Sensitivitet
Låg
Hög
Sensitivitet
Låg
Omedelbara reaktioner
Låg tröskel för emotionella
reaktioner
Reaktivitet
Hög
Låg
Reaktivitet
Låg
Återgång till normaltillstånd
Snabbt
Hög
X
Extrema reaktioner
Högt påslag stör kognitiva
processer
Långsamt
Hög
X
Återgång till normaltillstånd
Långsamt
Snabbt
X
Långvariga reaktioner
Bidrar till hög känslighet för
eventuell ny emotionell stimulus
Emotionell sårbarhet
100
Känslomässigt dysreglerad
Känslostyrd
Vad skall vi göra då????
Det finns inga mirakellösningar
men vi kan bidra med mycket….
Visa förståelse
Öka vår kunskap om kognitiva
funktioner
Känslomässigt reglerad
Förnuftsstyrd
Reflektionsförmåga
Förstå att det handlar om barn
och ungdomar som kräver mer
av oss och som behöver mer av
oss…..
0
5
Bemötandets betydelse - vilket ansikte möts jag av idag?
Bemötande och kommunikation




Kroppsspråk, mimik, tonalitet
affektsmitta







Positiv förstärkning – bekräftelse
Behåll lugn och ha mycket tålamod
Tydlig och konkret kommunikation
Balansera mellan anpassningar och krav - Tänk på
chefsformen!
Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse
Ge tid att vänta in personens respons
Tänk på mängd ord (Första och sista ordet)
Ge positiva strategier
Undvik fokus på ”inte”
Ge ”varför” förklaringar
Skilj på vad vi gör och säger när barnet/ungdomen är
känslostyrt och när barnet/ungdomen är förnuftsstyrt
Diagnoser på gott och ont
Fördel om diagnos blir en väg till ökad förståelse för att
möjliggöra att få vara i nära och meningsfulla relationer
Diagnoser på gott och ont
Fara om diagnoser används som förklaringsmodell
för att göra individ till bärare av problem och att
individualisera insatser, i värsta fall för att motivera
exkludering
Stöd vid uppmärksamhetssvårigheter







Korta instruktioner – färre ord
En instruktion – ett göra
Ställtid – Tänk på ”Nej” som ”Jag behöver mer tid…”
Längre pass med mer av samma
Visuella stöd: listor, kom ihåg lappar, whiteboard,
Visuella påminnare: mobillarm, appar, sms
Stöd med att organisera och planera: Uppgifter, läxor, prov,
inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper,
datorns organisation med mera
 Starthjälp. Vuxenstöd som stöttar i igångsättning, oftast bäst
genom ett görande, inte pratande
 Fysisk rörelse
 Arbetsminnesträning
Avslutande magiska orden:
Slut för idag, tack för idag
Nåkkve Balldin
E –post: nakkve@balldin.com
6
Stöd vid hyperaktivitet








Korta instruktioner – färre ord
En instruktion – ett göra
Ställtid – Tänk på ”Nej” som ”Jag behöver mer tid…”
Visuella stöd i genomförande
Positiv förstärkning
Korta pass med uppgifter – direktbelöningar
Fysisk rörelse
Träna strategier att vänta; ”Räkna tyst till 20 innan du ställer
om fråga” , ”Gå in på rummet och lyssna på två låtar sen
kommer jag”
 En konflikthanteringsplan för att hantera starka reaktioner:
Förebyggande insatser / akutinsatser / efterarbete
 Träna självprat
 Visualisera tiden med scheman, digitala äggklockor, timglas, tid
på datorn, koppla ihop tid med aktivitet mm
Stöd vid svårigheter med föreställningsförmåga
 Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller situationer,
förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av
text/skisser/bilder/scheman
 Dagsscheman, veckoplaneringar
 Visualisera ”Plan B”
 Mycket fokus på ”varför” förklaringar
 Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang.
Använd bilder, skisser, tankekartor
 Sociala berättelser, ritprat, sociala manuskript, papper,
penna!
”Tala är silver, visualisera är guld”
Onsdag
Checklista
o Läxor; Engelska + matte
 Mobil
 Jojo kort
o Gå ut med hunden
 Plånbok
Helst innan 17.00!
 Skolväska
 Nycklar
Fotbollsträning 17.30 – 19.30!!!
Glöm inte mellanmål vid 15.30
OBS! Glöm inte låsa!
Hjälpmedel för att öka social förståelse
Stöd till chefen
Ritprat - en kommunikationsmetod
skriva och rita små berättelser
för att öka förståelsen i sociala situationer
för att förstå sig själv i relation till andra
 Positiv förstärkning
 Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och
händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra.
Betona även positiva tendenser.
 Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning
 Energiinventering och balansera dagen
 Kartlägga stressorer
 Stressredcuering
 ”Avbryt i succe’!” Fortsätt inte tills det inte funkar längre.
 Ställ olika krav på beroende på ”Chefsformen”
 Mat, sömn
 Omtanke, kärlek och lite service
7
Litteraturtips
Den översvämmade hjärnan – Torkel Klingberg (Natur och Kultur)
Den lärande hjärnan – Torkel Klingberg (Natur och kultur)
Barn med överlappande diagnoser – Kutscher (Natur och Kultur)
ADHD – att leva utan bromsar – Kutscher (Natur och kultur)
Varför jag känner som du känner – Joachim Bauer (Natur och
Kultur)
Familjevardag med autism och Asperger – Lindberg-Månsson
(Gothia)
En alldeles särskild familj – Lindberg (Gothia)
Problemskapande beteende – Hejlskov Elven – Studentlitteratur
Explosiva barn – Ross Greene – Studentlitteratur
Vilse i skolan – Ross Greene – Studentlitteratur
Böcker - Gunilla Gerland
www.pavus.se
8

Nåkkve Balldin

Transcription

Similar documents

Systematiskt arbete med neuropsykiatriska diagnoser

S stanna upp T tänk efter A agera R reflektera K kommunicera

Familjeliv och ADHD

Anders Westermarks presentation

© Copyright 2010 Familjeforum 1

översikt över skillnader mellan ADHD och hög begåvning (pdf

Om adhd – Diskussionsfrågor till en film om

Ge bort din telefon - få fika och kramar