Läs hela Nyhetsbrevet Finansiell Planering januari 2015

FINANSIELL PLANERING
JANUARI 2015
Skatteregler för fåmansbolag under lupp – risk för återställare
Flera ändringar kan vara på gång för beskattning vid ägarskiften i
­fåmansbolag. Nuvarande regler är för frikostiga, tycker regeringen.
SKATTER
Den 15 januari i år beslutade regeringen om vissa tillägg till den utredning
förra regeringen tillsatte om att se över
vissa delar av 3:12-lagstiftningen..
Utredningens ursprungliga direktiv var att se över beskattningen vid
ägarskiften i fåmansföretag. Utredningen ska bland annat analysera karens­
reglerna och om de utgör ett hinder vid
ägarskiften till närstående.
Som det fungerar i dag kan de
som överlåter sina andelar i fåmansföretaget till närstående inte utnyttja
karens­reglerna, till skillnad från de som
överlåter till någon extern part. Karens­
reglerna innebär att de tidigare ägarna
efter en karenstid på fem kalenderår får
en skatt på 25 procent på hela kapitalet
i bolaget vid kapitalvinst och utdelning.
Den nya regeringen ger den sittande
utredningen tilläggsdirektiv som ger
en fingervisning om hur de ser på det
nuvarande regelverket. Det ursprungliga syftet med 3:12-lagstiftningen,
som infördes i samband med 1990-års
skattereform, var att förhindra att högre
beskattade arbetsinkomster omvandlas
till lägre beskattade kapitalinkomster.
Regeringen m
­ enar att detta inte
längre gäller. Den pekar på de reformer
som genomfördes 2006 när Alliansen
tillträdde och att dessa motverkat syftet
från reformen 1990. Efter 2006 har
skattesatsen inom gränsbeloppet sänkts
från 30 till 20 procent, löneunderlaget
har gett en ökad tyngd i gränsbeloppet,
schablonbeloppet i förenklingsregeln
och det lönebaserat utrymmet har vid
flera tillfällen höjts. Förändringarna
har enligt nuvarande regering sammantaget medverkat till att en inkomst­
omvandling skett till förmån för
Finansminister Magdalena Andersson
med höstbudgeten – som sedan röstades
ned.
Foto: Frankie Fouganthin
kapitalbeskattning.
Det finns därför en risk för en återställare till hur det såg ut före 2006 års
reform.
Tilläggsdirektivet till utredningen
blir därför att dels analysera lämplig
förändring av storleken på schablonbeloppet och vilka som kan använda den.
Risken är att schablonbeloppet, som i
dag är cirka 155 000 kronor, kommer
att minskas, att de som med nuvarande
regler kan ta ut ett schablonbelopp i
utdelning begränsas och någon form av
aktivitetskrav införs.
Storleken på det lönebaserade
utrymmet kan komma att minska och
förutsättningarna för att beräkna detta
utrymme begränsas. Den egna lönen
lär inte ingå och andelen av löneunderlaget, i dag 50 procent, lär minska.
Kapitalandelskravet för att utnyttja
3:12-reglerna är i dag på ägarandelar
över 4 procent, vilket kan komma att
höjas.
Reglerna för att uppräkna det sparade utdelningsutrymmet kan bli lägre
och möjligheterna att spara utrymmet
begränsas.
Skattesatsen inom gränsbeloppet,
som i dag är 20 procent, kan bli högre
och takreglerna för beskattning av
utdelning och kapitalvinst ska ses över
och sannolikt tas bort eller höjas. I dag
är takreglerna cirka 5 miljoner kronor
vid utdelningar och 5,6 miljoner vid
kapitalvinst. Belopp över dessa beskattas i kapital.
Man ska vara tydlig med att detta
ännu bara är ett tilläggsdirektiv och
utredningen som ska redovisas senast
1 september 2015 ska göra sitt arbete
och komma med sina förslag, vilka kan
avvika från de ovanstående. Budskapet är att regeringen visat sina kort
och anser att nuvarande regler är för
frikostiga. Sannolikheten för begränsningar att få ut lågbeskattad utdelning
och kapitalvinst har ökat vilket kan få
effekter i höstbudgeten 2015. Signalerna kommer sannolikt skapa oro och
irritation hos delägare i fåmansföretag
som åter­igen får ändrade spelregler.
Med all rätt undrar de säkert när de ska
få stabila regler som gäller över tid.
Det verkar regeringen fullständigt
strunta i. Sedan undrar de säkert också
varför Alliansen inte opponerar sig.
JAN KLIPPVIK
jan.klippvik@catella.se
Kontakt
Catella Förmögenhetsförvaltning
STOCKHOLM
Birger Jarlsgatan 6, 1 tr, tel: +46 8 614 25 00
GÖTEBORG
Östra Hamngatan 19, tel: +46 31 600 179
MALMÖ
Norra Vallgatan 60, tel: +46 40 622 12 10
VÄXJÖ
Linnégatan 23, tel: +46 8 470 718 070
LUXEMBURG
Parc d’Activités, 38, r. Pafebruch,
tel +352 27 751 101
Webb:www.catella.com/sv/Formogenhetsforvaltning
Disclaimer
Informationen är framtagen av Catella Bank Filial
(Banken). Informationen är av allmän karaktär
och ska inte ses som en oberoende investerings­
analys eller rådgivning och utgör därmed inte ett
personligt investeringsråd eller rekommendation.
Om behov finns kan du även inhämta råd om
placeringar eller andra frågor rörande dina juri­
diska, ekonomiska eller skattemässiga förhållanden
anpassade efter din individuella situation från din
rådgivare i Banken.
Att investera i finansiella instrument innebär
alltid en risk. Din investering kan såväl minska som
öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka
hela det investerade beloppet. Historisk avkastning
är ingen garanti för framtida avkastning.
Praia da Marinha på Algarvekusten – kan det vara något?
Välj rätt pensionsland för sol och låg skatt
Spanien, Thailand eller Portugal? Det finns flera alternativ för den som
vill ha låg skatt och behagligt klimat – men vi har hittat en favorit.
UTLANDSFLYTT
På senare tid har medier ­rapporterat
om nya skatteparadis för svenskar som
flyttar utomlands. Men det handlar
inte om någon mass­utvandring och
inte ­heller är det pensionärer som är
merparten av emigranterna.
Statistiken visar att det är till Norge,
Danmark, Storbritannien, USA och
Finland de flesta flyttlassen går. Knappast några kända skatteparadis för
soltörstande pensionärer – tvärtom tror
jag att just dessa länder ligger i bottenskiktet vad gäller soltimmar. Skälet att
flytta till dessa länder är nog snarare att
man fått ett arbete där.
Dock finns det anledning att som
pensionär fundera över hur och var jag
ska leva mitt liv efter yrkeskarriären.
Om man på frågan ”var” svarar att livet
som pensionär kommer att tillbringas i
Sverige blir frågan om skatten inaktuell. Om det däremot finns tankar på
att leva i varmare breddgrader under
vinterhalvåret finns det starka skäl
att räkna på skatteeffekterna om man
skattskriver sig där.
Den senaste tidens börsuppgångar
har gjort att även pensionskapitalet
vuxit rejält. När pensionskapitalet blir
större kommer många att få betala höga
marginalskatter när det utbetalas. En
skattesänkning från 25 procent till 20
procent som inte fått så många spaltmeter är den särskilda inkomst­skatten,
SINK som den kallas, och som skulle
kunna mildra skatteeffekten rejält.
SINK är den skatt Sverige drar från
pensioner som betalas ut till svenska
pensionärer som inte är skattskrivna
i Sverige. Men vinnare på skatte­
sänkningen är främst de som redan är
skattskrivna utomlands och bara betalar
SINK. Skälet är de dubbelbeskattnings­
avtal Sverige har med olika länder.
Enligt dubbelbeskattningsavtalet
med Spanien har de rätt att beskatta
svenska pensioner och de har likt
­Sverige en progressiv skatteskala, så
räkna inte hem någon skattevinst där
annat än på låga pensioner. Vad gäller
antalet soltimmar vinner de å andra
sidan klart över Sverige vilket möjligen
ett starkt skäl att flytta dit.
I Portugal gäller skattefrihet på
privata tjänstepensioner under 10 år
och SINK-skatt på allmänna pensioner.
Även i Portugal lyser solen betydligt
längre än i Sverige – klar fördel Portugal således. Thailand har också låga
skatter jämfört med Sverige men ingen
skattefrihet likt Portugal. Italien kan
vara ett alternativ, men där finns en
beskattning med progressiv skatteskala
precis som i Sverige och Spanien.
Portugal är alltså vid en jämförelse
bäst. Dit flyttade knappt 300 personer
från Sverige i fjol. Innan de ändrade
skattereglerna var det få som flyttade
dit vilket gör att ökningen är dryga 300
procent, om än från en låg nivå. Jag tror
dock att fler kommer att välja Portugal
framför Spanien om pensionärslivet
ska tillbringas i solen. Golfbanorna i
­Portugal håller också hög klass i jämförelse med Spanien – något jag själv
haft nöjet att undersöka. Prova med
fördel Oitavas Dunes utanför L
­ issabon,
en kanonbana. Kontakta mig gärna för
att reda ut just din situation, och få ett
bra tips på golfbana på köpet.
JAN KLIPPVIK