Nr 06 – Sorg & Infektioner

Transcription

Nr 06 – Sorg & Infektioner
BarnBladet
Nr 6 • Volym XXXIX
Tema:
Sorg & infektioner
december 2014
Innehåll Barnbladet # 6.14
Ledare............................................................................................................................................................. 4
tema: sorg
Teckningar ger en glimt av barnens värld.................................................................................................. 6
”Så kom en sådan där kväll” föreläsare Monika Nyström berättar om ungas sorg.............................. 8
gästskribenten
Antje Jackelén: Clownens blick...................................................................................................................12
tema: infek tioner
Vaccinationer – barns och föräldrars upplevelser....................................................................................14
Aktuella frågor i det nationella vaccinationsprogrammet........................................................................17
Läkare utan Gränser: ”Din levande dotter behöver dig”.........................................................................20
Läkare utan Gränser: ”Ibland krävs det mindre än man tror”................................................................22
Rapport från NoSB:s samarbetsmöte i Stockholm 6 september 2014 ..................................................24
Bokstödet......................................................................................................................................................26
Samarbete mellan landsting kring vårdrutiner på neonatalavdelningar...............................................27
ak tuell forsk are
Renathen Håpoldøy: Forskning på barn premisser..................................................................................28
Medlemssidor ..............................................................................................................................................34
6
22
10
29
nr 6 december 2014
barnbladet
3
ledare
ansvarig utgivare
Bästa kollegor!
D
et hostas, snörvlas och det är åter
hög tid för våra virus och bakterier
att visa sig från sin allra envisaste
sida. Bäst att fylla på fruktskålen där
hemma och ladda frysen med isglass.
Det kommer att gå åt. På ett eller annat vis. I detta nummer av Barnbladet
är temat Sorg & Infektioner. Något
som ibland har ett samband men behöver inte nödvändigtvis hänga ihop. Den årliga lägesrapporten från
Socialstyrelsen om vårt nationella vaccinationsprogram ser fortsatt bra ut. Förtroendet är högt för våra
vacciner och fortfarande följer 97-98 % av landets
tvååringar programmet. Men är vaccinationstillfället anpassat för alla våra barn? Läs Berit Finnströms
artikel som behandlar just ”Vaccinationer – barns och
föräldrars upplevelser”.
Infektionstider, det är lätt att tänka steget vidare till
vårdhygien. Att förebygga vårdrelaterade infektioner är
en viktig del av vårt arbete. Hur vi följer hygienrutiner
har mycket att göra med om metoden är anpassad till
verkligheten. Maria Westerlund är barnsjuksköterska
på neonatalavdelning och hon berättar om samarbete
över landstingsgränserna, just för att förbättra rutiner
och att vi gör så lika som möjligt.
Hanna och Katrin är två sjuksköterskor som arbetar
för Läkare Utan Gränser. Deras vardag ser något annorlunda ut jämfört med den som de flesta av oss arbetar
i. Om vi upplever att vårt sätt att vårda i Sverige är
flexibelt och hänsynstagande, så får vi nog backa en
smula när vi läser deras självupplevda berättelser från
Syrien och Nigeria. Att arbeta i fält innebär konfrontation med liv och död på nära håll.
Livets sköra tråd, som så många människor, på så
många platser, runt om i världen balanserar på. Även
om döden är det mest förutsägbara som finns så inträffar den alltid olämpligt och med stor sorg. Sorg
4
barnbladet
nr 6 december 2014
som kan visa sig på
så många vis, för vi är
olika.
Möt Charlotte Ångström
Brännström, universitetslektor på intuitionen för omvårdnad på
Umeå Universitet och
Monika Nyström, förskolepedagog, föreläsare och författare i deras
möte med barn och sorg.
Jag tänker på att det finns, lite drygt, hundratusen sjuksköterskor (Socialstyrelsen 2014) som arbetar i Sverige
just nu. De flesta av oss har gått grundutbildningen på
sex terminer och därefter diverse kurser och specialistutbildningar. Hur många poäng i ”sorg” har vi? I vårt
arbete möter vi människor som drabbas av förluster,
smärta och saknad. Det slår mig att sorg och hantering
av sorg är bristfällig, på gränsen till obefintlig för en
del. Vi går kortare kurser om nya journalsystem, e-remisser och hur vi ska hantera MRSA. Men vad får vi för
fortbildning i sorg? Hur ska vi orka stå bredvid och ta
emot om vi inte har en grund att stå på? Visst har både
öppenvården och sjukhusen fantastiska kuratorer, psykologer och tillgång till både präst och imam. Men de
står sällan i rummet just när det sjuka barnet föräldrar
faller i gråt eller när en pojke berättar att hans mamma
är döende. Vad kan jag göra? Vad ska jag göra? Vart går
gränsen för professionalism? Hur medkännande får en
sjuksköterska bli, utan att gå för långt? Hur fångar man
bäst floder av salta tårar?
Avslutar med vår gästskribent ärkebiskopens ord ”Livet
ligger alltid en noslängd före döden!” och önskar er alla
en skön jul- & nyårshelg med tillfällen för återhämtning.
/Charlotte Pålsson
tema
sorg
Teckningar ger
en glimt av
barnens värld
-O
m vi tittar noga på ett barns teckning och tar oss
tid att fråga ”vad har du ritat för något” kan vi få
väldigt intressanta svar där barnen faktiskt berättar en hel del. Teckningarna ger en glimt av barnens värld, säger
Charlotte Ångström Brännström, universitetslektor på intuitionen för omvårdnad på Umeå universitet.
Charlotte har studerarat tröst sedan 2005 då hon som magisterstudent kom i kontakt med Astrid Norberg som var professor på institutionen för omvårdnad vid Umeå Universitet. Det
hade skrivits mycket om innebörden av tröst, men alltid från ett
vuxenperspektiv och nu hade Astrid Norberg en tanke om att
man istället skulle kunna intervjua barn.
– …och det blev min uppgift! Det kändes väldigt spännande
att börja med det där projektet Det här med teckningar har jag
intresserat mig mycket för från den tid jag jobbade kliniskt med
barn. Så många gånger man sett barn helt försjunkna i sina teckningar. Och rita går ju bra att göra både i väntrummet och om
de ligger i en säng och är svårt sjuka. Så jag läste på i litteraturen
och tänkte att ”det här ska jag prova tillsammans med intervjuer
och se hur det blir”. För barn har begränsningar i sitt språk men
teckningar kan ses som ett av barns många olika uttryck, för att
förstå deras känslor och tankar. Det kan ge ett spontant tillfälle
Pernilla Nylén Gallagher
sjuksköterska Neo Vaggan i Kalmar
6
barnbladet
nr 6 december 2014
att prata med barn om deras olika upplevelser – vilket i sin tur,
tror jag, kan öppna upp för en förståelse för vad som kan trösta
just det här barnet.
Sagt och gjort. Charlotte intervjuade 17 barn, 10 föräldrar
men också 9 sjuksköterskor om deras upplevelse av tröst. Och
responsen blev väldigt positiv, både bland barn och föräldrar:
– Många barn blev riktigt glada – och överraskade att jag ville
prata med dem och inte bara deras föräldrar. Och så tyckte barnen
att det var roligt att deras teckningar skulle visas för andra – barn
kan ju vara väldigt stolta över sina teckningar. Och många föräldrar uttryckte också att de hade fått en större inblick och förståelse
i vad deras barn tänkte på, saker som man kanske inte riktigt pratade om när barnet ligger där i sjuksängen. Som förälder vet man
ofta väldigt väl hur barnet mår, men vissa saker som barnet hade
funderat över var nyheter också för de allra närmsta.
– En dag när jag kom till avdelningen där ett av barnen vårdades sa en flicka: jag ska åka hem! Glädjen lyste i hennes ögon
trots att hon var sjuk och svag. Jag frågade lite mer och hon
berättade att hon inte hade varit hemma på nästan två månader.
Flickan hade inte trott att hon skulle få komma hem mer och
glädjen var så stor. Hennes föräldrar visste att hon längtade hem
men inte hur mycket.
Var det inte väldigt svårt ibland?
Jag tror att det griper tag i hjärtat på alla som har varit nära mycket svårt sjuka barn.Vissa barn följde jag under lång tid och man
kommer så nära när man följer med barnet hela tiden. Så visst,
man blir väldigt… man påverkas absolut av barnens livsöden. Jag
tema
upplevde att det var väldigt bra att ha handledare
att prata med för det var
just ganska många svåra situationer som uppstod under den här tiden, speciellt med en liten pojke,Victor, som var
mycket svårt sjuk i cancer.Victor var nio år och
jag lärde känna honom
när han nyligen hade insjuknat och var med tills
han dog. Och även under
tiden efter…
sorg
vara nära barn och uppleva barnens styrka och
livsgnista. De värderade
sjuksköterskors närvaro
och kompetens högt
och kände stor tacksamhet när personer i deras
nätverk för en stund tog
över ansvaret för det
sjuka barnet. Men framförallt upplevde de tröst
i att få vara nära och tillsammans med varandra.
Det är otroligt viktigt att
familjen får vara så delDen här teckningen ritade Victor medan behandlingen fortfarande var kurativ. Överst
– Victor kallade sjuk- har Victor skrivit ”Här är knölen”, sedan två streck som föreställer huden och en rund ring aktig som möjligt i omdomen för draken. Och som föreställer knölen (tumören). Den större draken symboliserar sjukdomen. Teckning- vårdnaden av barnen.
en visar en soldat med spjut och svärd som riktas mot draken. Soldaten symboliserar
- Jag har lärt mig så
de här drakarna ritade cytostatikabehandlingen som ska bekämpa draken genom ett krig i kroppen. Längst till
mycket av de här barnen.
han i många olika versio- höger ses en liten drake, vilken är en metastas.
Jag upplevde att de var
ner och fortsatte rita tills
väldigt uppriktiga och ärliga i det dom sade och det är jag väldigt
precis innan han dog. Victors drakar förändrades över tid. Den
tacksam över. Och ödmjuk inför. Det är fantastiskt att få komma
första draken ger ett lite mjukare intryck än de som han ritade
så nära barn och få en djupare förståelse för hur de tänker och
senare. Drakarna blev mer aggressiva och sprutade eld. De hade
funderar. Nu fortsätter vi med ett annat forskningsprojekt med
vassa klor och tänder. I slutet fanns heller inga soldater kvar som
barn där vi också använder intervjuer och ber barn rita teckkunde skydda honom eller bekämpa drakarna.
ningar. Det här projektet handlar om barn som genomgår strålVictor funderade mycket och teckningarna hjälpte honom
behandling och hur man ska kunna förbättra omhändertagandet
att uttrycka sina känslor och tankar. Han var inte särskilt pratsam
och miljön för de barnen. Också här får barnen rita och berätta.
och tyckte inte alls om när vårdpersonalen ställde för många
–Vad spännande, det låter!
frågor. Det fick honom att dra sig tillbaka. Ibland gömde hann
–Ja, det är riktigt spännande. Det är det verkligen!
sig under ett täcke och ibland drog han ner luvtröjan långt ner
över ansiktet. På sjukhuset
var det mycket svårt att trösta
Lästips:
Charlotte Ångström
•
Ångström-Brännstorm,
honom och Viktor sa flera
Brännström
Charlotte,
Dahlqvist, Vera,
gånger att det enda som beStrandberg, Gunilla & Norberg,
tydde någonting var att han
Astrid. 2014. Descriptions of comfort in the social networks surfick vara tillsammans med sin
rounding a dying child. Vård i
familj. Familjen och att vara
Norden 3/2014. 113(34): 4–8.
hemma var det enda som
•Ångström-Brännström, Charlotte
& Norberg, Astrid. 2014. Children
hjälpte Victor härda ut. Det
undergoing cancer treatment
bästa han visste var att få vara
describe their experiences
hemma i sitt rum eller ligga
of comfort in interviews and
på kökssoffan med hela fadrawings. Journal of Pediatric
Oncology Nursing, 31(3): 135-46.
miljen runt omkring. Sysko•
Ångström-Brännström,
nen betydde otroligt mycket
Charlotte, Dahlqvist, Vera &
för Victor. Tillsammans med
2013. Victor and the Dragon.:
A Young Child’s Experiences of
dem kunde han leka och busa
Discomfort and Comfort, From
som vanligt. Med dem intill
Diagnosis Until Death . Journal of
kände han sig inte lika ensam.
Hospice and Palliative Nursing,
– Alla barn jag inter15(8): 464-470.
•
Ångström-Brännström,
vjuade betonade hur betyCharlotte Norberg, Astrid &
delsefullt det var för dem att
Strandberg, Gunilla; et al. 2010.
ha familjen med under själva sjukhusvistelsen för att de skulle
Parents’ experiences of what comforts them when their child is suffering
from cancer Journal of Pediatric Oncology Nursing, 27(5): 266-27.
kunna känna sig trygga och lugna. Föräldrarna fann tröst i att
*
tema
sorg
Monika Nyström arbetar som
föreläsare om barn i sorg, främst för
sjukvårdspersonal och pedagoger.
Hon är författare till boken Leva
Älska Le – min resa genom sorgen
(utgiven på Ordberoende förlag)
och medförfattare till ”Sjukt viktigt”
[se sid 26]. Man kan följa henne
på bloggen www.monikas.info. Här
följer två texter om sorg författade
av Monika.
Så kom en sådan där kväll…
”Alla andra har allt.
Jag har inget.”
Monika Nyström
Föreläsare och förskollärare
monikanystrom@yahoo.se
8
barnbladet
nr 6 december 2014
Då pratet glider ner i djupet. En sådan där extremt ovanlig
stund. Det började med ett gräl. Om läxorna. Han ville inte
lyssna, jag kunde inte förstå. Det ledde till diskussioner om
vad alla andra får och vad alla andra har. Från Playstation3spel till studsmattor.
”Alla andra har allt. Jag har inget.”
Jag rabblade upp alla tekniska prylar och kläder och saker
han faktiskt har, och då kom det. Det där knivhugget som
gör mer ont än något annat.
”Alla andra har en pappa!”
Med ens var det som att allt blev tyst. Jag andades djupt
och lät det fortsätta vara tyst. Tänkte hur jag skulle hantera
stunden. Jag ville behålla den. Hitta fler sätt att få ur honom
tankar och känslor.
Så jag gjorde te och rostade kvällsmackor. Satte mig mitt
emot honom och lyssnade. Frågade lite grann. Om skolan.
Kompisarna. Instagram. Och om han brukade vara ledsen
över sin pappa.Vi fick en mysig stund och han fortsatte att
prata, om allt.
Till slut hade han lagt sig. Jag sa god natt och gick ut ur
rummet. Då kom det:
”Vet du, när pappa dog då grät jag aldrig. Det kanske var lite
konstigt nästan.”
Älskade unge! Så mycket som jag försökte få fram gråten ur honom då. Jag gick in och satte mig vid sängen och
förklarade att jag alltid har tyckt om att gråta för det känns
så skönt och varmt i magen efteråt. Då sa han:
”Fast i min mage var det inte varmt. Jag minns att det mer
kändes tungt liksom.”
Så tog det då fem år för honom att kunna sätta ord på
det. Och han berättade vidare om vilka som grät i kyrkan
under begravningen, vilka som grät efteråt, och vilka som
inte grät alls.
hospicesorg
tema
Jag anade i hans ord hur närvarande hans pappa fortfarande är.
Jag anade av hans förklaringar hur mycket smärta han har gömt
inuti sin lilla mage. Jag anade att han känner saknad i stunder då
han inte ens själv förstår att det är saknad som trycker på därinne.
Och jag anade att jag använde den absolut viktigaste förmågan i
mitt moderskap den här kvällen. Som höll mig lugn och stannade
nära, vågade vara kvar i det smärtsamma, och hjälpte honom att
uttrycka det som varit osagt.
För det är svårt. Att prata om död och sorg är svårt. Men det
viktigaste råd jag önskar lämna, är att våga prata. Inte bara då
sorgen är som svårast. Utan länge. Och igen. De barn som inte
verkar vilja prata om sin döda förälder, eller som inte vill berätta
hur det känns, fråga det barnet igen. Och igen.
För det du som vuxen visar barnet, är att du bryr dig. Du ser
barnet och visar att du finns där, alltid. Kanske måste det få gå
fem år. Kanske tio.
Om en pojke i sorg
Min son fyllde 10 år i våras. Han ska börja fjärde klass efter helgen och han är en försiktig, nyfiken, lat och glad, liten stor pojke. Han tränar fotboll, hoppar gärna studsmatta och är klok som
en gammal man. När hans pappa dog var han sex år. Och han har
aldrig gråtit av sorg.
Kanske hade han inte förmågan.Visste inte hur förlösande gråt
kan vara. Kanske kunde han inte tillåta sig att gråta, utan ville vara
Den som väntar på
någonting gott...
”stark”. Kanske för att han är av det manliga könet, kanske för att
han är storebror. Kanske ville han inte göra mig mer ledsen och
höll därför tillbaka tårarna.
Jag har läst allt jag har kommit över, om hur barn reagerar av
sorg. Hur olika uttryck det kan ge. Men att leva med två barn
som förlorat den person som är allra viktigast för dem, i så tidig
ålder, det har lärt mig mer än det jag har hittat att läsa. Så jag vill
berätta om hur vi har det nu. Kanske kan det ge spegling åt andra
som förtvivlat går igenom samma sak. För i min och barnens
dagliga kamp om att hitta rätt i sorgeprocessen, känner jag mig
så vansinnigt ensam.
För oss har nu drygt fyra år gått. Jag märker att många tänker att
nu har barnen kommit över sin sorg. De ser att barnen är lyckliga
och harmoniska och mår bra igen. Så fel de har.
Barnen mår visserligen bra, och de kan känna lycka och harmoni men sorgen är mer påtaglig och närvarande nu än för fyra
år sedan. Särskilt för min son. Han har den här sommaren släppt ut
så mycket känslor att jag ibland har stått alldeles förvånad vid hans
sida. Han har skrikit av ilska, gråtit tills kroppen skakat, drömt
mardrömmar och vrålat och sparkat i sömnen om nätterna.
Och så har han låtit minnen komma fram. Han har berättat
om saker som hans pappa sa i slutet. Han berättade om hur hans
pappa hade börjat gråta den där sista stunden de satt och pratade,
bara de två. I de stunderna, då min son berättar om sådant han
upplevde då, kastas jag tillbaka in i en sorg som jag har låtit lägga
sig att vila. Jag måste ställa mig där igen. Jag lyssnar, ställer frågor,
gråter och håller om min pojke.
8
Läs mer på: www.nutramigen.se
...behöver inte alltid vänta länge
Studier har visat att ca 80 % av alla spädbarn med komjölksallergi utvecklade tolerans för
komjölk efter 12 månaders kostbehandling med Nutramigen* LGG® 1,2
Vanligtvis har 85-90 % utvecklat tolerans först vid tre års ålder3
Mediq Sverige AB, Tel. 08-586 33 500
Box 10302, 434 24 Kungsbacka
Referenser: 1. Canani RB et al. J Pediatr 2013;163:771-777.
2. Berni Canani R et al. J Allergy Clin Immunol. 2012;129:580-582.
3. Høst et al. Ann Allergy Asthma Immunology 2002;89:33-7.
*Varumärke tillhörande Mead Johnson & Company, LLC. © 2014 Mead Johnson & Company, LLC.
Alla rättigheter förbehållna. LGG® och LGG® logotyp är registrerade varumärken tillhörande Valio Ltd, Finland.
VIKTIGT: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist.
Material avsett för sjukvårdspersonal.
”Nytt utseende,
samma innehåll”
tema
tema
sorg
8
8
Jag är tacksam för att han har nått hit. Så lättad över att han
har hittat ett sätt att få ur sig allt det svarta, mörka och onda som
han gömt i sin mage. Och jag är så fullkomligt slut. Hans ilska är
hans sätt att få ur sig det orättvisa han har tvingats uppleva, men
vem ska han rikta sin ilska mot? Mot sin mamma, förstås. Jag är
den där trygga famnen som alltid finns kvar, den som med sin
moderskärlek kan bära all skuld i världen.
Mitt i all sömnlöshet, förtvivlan och ensamhet förstår jag att
detta kommer att leda till något gott. Han kommer att känna sig
mer hel efter den här sommaren. Kanske ilskan måste få finnas
kvar under hösten, hela året eller längre än så. Och då önskar jag
att hans lärare, kompisar, grannar och bekanta fick förstå. Förstå
vad den här lilla stora pojken har inom sig. Förstå hur dåligt vi
sover om nätterna och hur mycket närvaro och ilskeförståelse
jag måste uppbringa.
Att möta så svår sorg i en småbarnsfamilj som vi har gjort,
det innebär att möta nya utmaningar under hela uppväxttiden.
Utöver de vanliga konflikter, utvecklingsfaser och hormonförändringar som vi har framför oss, så innebär sorgen ytterligare
ett djup. Alla familjer har väl sina svårigheter och alla barn har
säkert på olika sätt svårt att växa upp. Många anser att sorg är en
del av livet och att det får man bara lära sig att hantera, även om
man utsätts för det som liten. Jag tycker det är dumt att stanna
vid en sådan tanke.
Om vi kan lära av varandra, prata om hur vi som är mitt
inne i det upplever det, så kan man kanske hitta lättare vägar att
vandra på. Jag vill i alla fall göra vägen som mina barn vandrar på
så upplyst och trygg som möjligt. Och om jag kan ge styrka och
ljus åt andra föräldrar som också tycker att det är svårt att ta emot
ilska, att tvingas in i sorgemörkret år efter år, eller att gräva fram
minnen som ligger vilande, så är det med stolthet jag är så öppen
med våra upplevelser.
Är du intresserad av att boka Monika som föreläsare nås hon på e-postadress: monikanystrom@yahoo.se
*
Mitt i all sömnlöshet, förtvivlan och ensamhet förstår jag att detta kommer att leda
till något gott. Han kommer att känna sig mer hel efter den här sommaren. Kanske
ilskan måste få finnas kvar under hösten, hela året eller längre än så.
10
barnbladet
nr 6 december 2014
tema
gästskribenten
Clownens
blick
C
irkus! Clownen snubblar in i manegen. Kan du se
clownansiktet framför dig? Det är starka färgkontraster:
den röda näsan glatt i vädret och det kalla vita sminket
runt ögonen. Den varma röda, runda pricken i mitten – det är livet. Det kalla vita, likbleka – det är döden. Clownen har döden
och livet skrivet i ansiktet.
Det är nog därför clownfiguren är så klassisk. Den uttrycker
det som angår oss alla. Den gestaltar villkoren för vår existens
med lekens fulla allvar. Clownen bär själens glädje och själens
nöd utanpå kroppen, och berättar om det på ett språk som alla
kan förstå - även utan ord.
Vi vet hur hemskt det känns att göra bort sig så mycket att
man nästan vill dö på fläcken. Vi vet hur besvärande det är att
vara med när en annan människa gör bort sig. Då fastnar skrattet
i halsen. Men när clownen gör bort sig, då är det tillåtet att skratta,
ja då är det befriande att skratta. Därför att clownen tar på sig våra
misslyckanden så att vi befrias, åtminstone för stunden.
Själv tror jag att clownen är mer än vår skämskudde i pinsamma situationer. Clownen ger uttryck åt djupt existentiella
erfarenheter genom att gå in i både döden och livet. Clownen
är så inne i det att han eller hon kan säga: ”Jag vet det mesta om
dödens väg. Se på det likbleka runt mina ögon – jag ser döden i
vitögat och väjer inte. Med varje steg jag går eller snubblar fram
Av Antje Jackelén
Ärkebiskop i Svenska kyrkan
12
barnbladet
nr 6 december 2014
tar jag också ett steg mot döden. Jag blundar inte för döden. Men
stirra dig inte blind på det likbleka i mitt ansikte.Titta på det som
sticker ut: min stora röda näsa. Den vädrar livet, mitt i dödens
verklighet. Min röda nästipp ligger alltid främst. Livet ligger alltid
en noslängd före döden! Döden är verklig, men i centrum för
dödens verklighet finns ett överskott av liv! Som den röda pricken
sticker fram ur mitt vita ansikte.” Så säger clownen.
Ibland är detta svårt att se. Och det är inte alla förunnat att se
det. Jag tror att människor som arbetar nära barn med sorg vet
mer om det än många andra. I det som är svårt för andra möter vi
också vår egen sårbarhet. Döden finns nära och närvarande. Och
ändå, även där lyser det varma röda livet fram. Även där finns ett
överskott av liv, det säger berättelser som talar om befriande skratt
och upprättad värdighet även i dödens närhet. Som det ofta sägs:
barn sörjer randigt, de växlar mellan skratt och tårar. Men också
i en vuxen människas sorg kan glädjen finna rum.
Det är därför vi kan se på nöden inte med en vanlig blick bara
utan också med clownens blick. Det är den blick som vet mycket
om livets likbleka verklighet, men som allid ger det varma röda
livet ett försprång - om det så bara är en näslängds försprång!
Clownblicken säger oss att det är fullt möjligt att se döden
i vitögat på ett sådant sätt att livet ändå ligger snäppet före. Det
befriande skrattet som är clownens lön. Det är bevis på att det
faktiskt fungerar. Clownen tar på sig vår fumlighet och sårbarhet. Och gör bort sig på ett sådant sätt att vi befrias. På det viset
påminner clownen om Jesus. Om honom berättas det ju hur han
ser döden, nöden och lidandet, bär dem in i den egna döden
och uppstår till nytt liv. Därmed ger han livet ett outplånligt
försprång framför döden.
Många av er läsare finns i ert arbete i dödens och sorgens närhet. Kanske tänker ni ibland på clownens blick? Den
blicken förenar allvar med kärlek och humor. Den kan ge
tröst och kraft. Det finns ju knappast några snabba broar över
orons och sorgens avgrunder. Till våra livsvillkor hör tvivel,
vanmakt, vrede och ångest, men också tillit och tacksamhet.
Som en röst i bibeln uttrycker det (Psaltaren 30:6): ”Om
kvällen är gråten min gäst men om morgonen jublet.”
Jag gillar clownens ansikte. Där finns inte den glättighet
som bleknar bort inför allvaret. Utan där finns den glädje som
mognat fram i mötet med dödligheten. Där finns den näsvisa
livsglädje som alltid vädrar morgonluft. Och då hamnar döden alltid åtminstone en noslängd efter livet!
*
NY UTSIDA –
ÄNNU BÄTTRE
INSIDA
Nästa år kommer MiniMax att byta
förpackning, från tetra till flaska. Det
gör den kompletta barnsondnäringen
lite enklare att använda, lite lättare
att ta med sig. Vi byter dessutom ut
rismjölet mot majsmjöl. Tillsammans
med ekologisk mjölk och grädde blir
det en riktigt god nyhet!
Nu med majsmjöl
istället
för rismjöl!
tema
infektioner
Vaccinationer –
barns och föräldrars upplevelser
V
accinationer som genomförs på ett sätt som inte är anpassat till det enskilda barnets behov kan ge upphov till
stickrädsla hos barnet. Stickrädslan kan i sin tur orsaka att
barnet inte fullföljer vaccinationsprogrammet – och därmed får
ett bristande vaccinationsskydd – eller genomför det men under
stor vånda. Ibland utvecklar barn stickrädsla utan att någon specifik orsak kan spåras.Vad än orsaken är så måste barnen tas hand
om på bästa sätt och vaccinationen genomföras på ett sätt som
gör att barnen inte blir rädda.
Vi har tidigare (Finnström, 2013) skrivit om hur Taddio et al
(2010), i samarbete med en panel av forskare, kliniker och föräldrar och med utgångspunkt i aktuella studier, rekommenderar
hur vaccinationer ska genomföras. Flera av dessa råd behöver inte
bara gälla för vaccinationer, utan kan tillämpas vid sprutor och
stick av olika slag.
Föräldrar reagerar olika när deras barn skall vaccineras. För
många är vaccinationen ingen stor sak, utan bara något som måste
göras. Andra kan känna obehag och övermannas av känslor av
stress och oro, och kanske påminnas om egna negativa erfarenheter av sprutor. En del föräldrar vet med sig att de inte är den
bästa att stötta barnet och lämnar därför med varm hand över till
någon annan som barnet är trygg med.
Att stötta föräldrar, ge extra utrymme för att förklara hur vaccinationen kommer att gå till och guida föräldern vad han/hon
kan göra för att minska barnets smärta och obehag är viktigt och
skall starta från barnets allra första vaccination vid tre månaders
ålder.(1, 2)
Amela
Berit Finnström
Barnbladet
14
barnbladet
nr 6 december 2014
Amela har två barn, Dalia 3 år och Kenan 9 år. Hon tycker att
sprutor är jobbiga och får näst intill panik och har svårt att klara av situationen. Amela var inte rädd som barn utan det började
dels med hennes första förlossning, dels då Kenan vaccinerades
som baby och blev ledsen och grät.
tema
infektioner
– Särskilt minns jag ett
tillfälle då min son skulle få
– Det var inga problem på
två vaccinationer på en gång.
BVC, minns mamma Anita.
Den gången sprutade de
Det kom nog någon gång i
samtidigt i båda benen. Det
förskoleåldern när Märta blev
var jättejobbigt. Han var liten,
större och mer medveten.
säkert under året. Jag kände
Vid vaccinationen mot svinmig maktlös. Han grät och
influensa var hon jätterädd
hade jätteont och jag kunde
och svimmade nästan efteråt
inte göra någonting, utan det
och blev yr. Likadant var det
var bara att acceptera att det
vid TBE-vaccinationen förra
här måste göras. Det kändes
sommaren. Då fick vi lirka
inte bra. De hade bråttom
med henne och övertala hentror jag, det var många andra
ne att ta sprutan. Då var det
barn i väntrummet.
jobbigt för Märta.
Amela berättar att hon
Det är själva sticket som
inte kom sig för att protestera
Märta är mest rädd för. Hon
eftersom hon blev lite övervet inte vad hon ska göra vid
rumplad och det gavs inte
nästa vaccination för att det
heller något tillfälle att disska gå bättre. Mamma ska kankutera hur sprutorna skulle
ske följa med, säger hon, och
ges. Det var mest bara att gilla
Anita funderar på hur hon i så
Amela
läget. Kenan blev rädd efter det.
fall ska kunna hjälpa Märta.
Det gick till på samma sätt när Dalia fick sina vaccinationer
– Ja, jag vet inte om det finns så mycket att göra, mer än att
under det första året, men då var det pappa som var med. Dalia prata lugnande med henne så gott det går.
har inte blivit rädd för sprutorna och det tror Amela beror på att
Anita har själv varit rädd för sprutor som barn, så hon vet hur
hon alltid varit ett ganska robust barn som har lätt att acceptera det känns.
olika situationer.
Storasyster Hanna, 12 år, tycker inte att det är så farligt att få
Numera är det Amelas man som går med barnen till BVC eller en spruta, även om hon blir lite nervös precis när hon ska ta den.
skolan när det är dags för vaccination. Det är också han som för- I skolan går eleverna till skolsköterskan i grupp när det är dags för
bereder barnen hemma. Han brukar säga att det här inte är någon vaccination. Hanna berättar att de får sitta i ett rum och vänta på
stor sak, det kommer att gå bra och du är modig och kommer att sin tur och sedan går man in en och en för att ta sprutan. Är det
klara det fint.Vaccinationer är inget laddat område för honom.
bättre att gå in med en kompis?
– Han tar det på rätt sätt och är mycket bättre än jag på att
– Jag vet inte riktigt. Om man går två och två så kollar man
trösta och ta det lugnt. Till mig säger han att vaccinationer är ju på den som tar sprutan först och då kanske man inte vill ta sin
normalt, varför gör du så stor sak av det? Och det vet jag ju, säger egen spruta sedan. Jag tycker det är bättre att gå in ensam.
Amela och skrattar lite, men det hjälper inte. Jag kan inte dölja
– Hur är stämningen i klassen innan vaccinationen?
mina känslor och det märker barnen och då är det bättre att jag
– Det är lite stressigt, mest bland tjejerna tror jag.Tjejerna blir
inte är med.
ofta väldigt nervösa och pratar med varandra. Killarna verkar inte
– Barnen läser av oss även som riktigt små, tror Amela. Det prata så mycket om det som vi tjejer gör.
har jag märkt många gånger. De blir oroliga om mamman eller
– Kan man ta med sig mamma eller pappa om man är orolig?
pappan är orolig och man ska inte förneka barns känslor.
– Nej, det går inte! säger Hanna och fnissar lite. Men sedan blir
hon allvarlig. Det är nog en del som skulle vilja det, tror hon, men
som inte vågar visa att de vill ha mamma med sig.
Märta och Hanna
– Det är viktigt att sjuksköterskan är snäll och pratar med mig,
Märta, 10 år, tycker att det är jobbigt att ta sprutor men hon kan
inte riktigt sätta fingret på när den rädslan kom eller varför hon för då känns det bättre. Ibland säger hon att man ska slappna av i
8
armen och att man inte ska titta på sprutan.
blivit rädd.
Barnen läser av oss även som riktigt små, tror Amela. Det har jag märkt många
gånger. De blir oroliga om mamman eller pappan är orolig och
man ska inte förneka barns känslor
nr 6 december 2014
barnbladet
15
tema
8
infektioner
Om Märta och Hanna skulle ta med sig något hemifrån för att
ha något att tänka på under sticket så skulle Märta ta med sig en
iPad och spela något spel. Hanna skulle ta med en bok eller sin
iPhone och gå in på Instagram eller lyssna på musik.
Anna , Joel och Stella
Stella, 7 månader, är Anna och Joels första barn. Hon har fått två
vaccinationer hittills och dessutom det flytande vaccinet Rotarix mot diarré. Än så länge är det Anna som har gått med Stella
till BVC när hon har fått sina sprutor.Vid den första vaccinationen var det lite jobbigt. Anna visste inte hur Stella skulle reagera
och för Anna var det viktigt att det skulle gå bra första gången,
och att Stella inte skulle bli rädd.
Jag vet inte hur mycket så små barn minns, men man vill ju
inte att det ska bli en traumatisk upplevelse. Om det inte går bra
så blir man orolig som förälder också, inför nästa vaccination, och
det tror jag att man överför till barnet, säger Anna och tittar på
Stella som biter koncentrerat i örat på ett gosedjur.
Vaccinationen gick i alla fall bra. Dels fick Stella Rotarix som
smakar lite sött, dels avleddes hon med olika leksaker. Själva sprutorna gick fort, så Stella hann nog inte uppfatta riktigt vad som
hände. Hon kände sticket och grät lite men det gick snabbt över.
Vid 5-månadersvaccinationen blandade Anna själv sockervatten hemma och gav Stella lite på en tesked alldeles innan
de gick hemifrån. De bor granne med BVC så Stella hade nog
fortfarande söt smak i munnen när hon fick sprutan, tror Anna.
Samtidigt blåste sjuksköterskan såpbubblor, så den gången gick
det också bra.Anna hade med sig lite extra sockerlösning i väskan
men hon kom sig inte för att ta upp den.
– Nej, det kändes lite… Det bästa hade ju varit om man kunde
Hanna och Märta
bli erbjuden sockerlösning på BVC. Jag skulle gärna vilja ha mer
information om det här med smärta och sprutor, kanske i föräldragruppen eller på BVC. När vi pratar om det här med andra
föräldrar så vill alla att sprutorna skall gå så bra som möjligt och
alla vill veta hur man kan underlätta för barnen.
Resten av dagen, efter den andra vaccinationen, var Stella ganska arg och skrikig. Anna och Joel funderar på om det kan vara
Stellas reaktion på att det hade gjort ont och att mamma hade
varit med, men inte gjort något åt det.
– Hon var arg hela tiden, men när Joel kom hem så blev hon
som ett solsken mot honom.
Joel har inte varit med vid vaccinationerna, men nu är han
pappaledig och vid den stundande 1-årsvaccinationen kommer
det att vara hans tur. Joel tycker inte att det är så dramatiskt med
vaccinationer, det är något som man bara gör.
– Det kanske beror på att vi hade en ganska tuff start med
Stella. När hon föddes fick hon en infektion som behandlades
med antibiotika i dropp och jämfört med det så tycker inte jag
att vaccinationer är så mycket att bekymra sig för, säger Joel och
lyfter upp Stella, för nu är det sovdags.
Referenser
1. Finnström, B. (2013).Att använda evidensbaserade rekommendationer kan minska barnets upplevelse av smärta vid vaccinationer. Barnbladet, (4) 6-7.
2.Taddio, A. et al. (2010). Reducing the pain of childhood vaccination: an evidencebased clinical practice guideline (summary).
CMBJ, 182 (18) 1989-95.
Intervjun med Anna och Joel har tidigare publicerats i
Joel, Anna och Stella
16
barnbladet
nr 6 december 2014
Göteborgsposten den 26 oktober 2014.
*
tema
infektioner
Aktuella frågor i det
nationella vaccinationsprogrammet
I ett internationellt perspektiv fungerar barnvaccinationsprogrammet i Sverige
mycket bra. Det fungerar så bra att många, även inom vårdprofessionen, har
glömt bort sjukdomarna som ingår i programmet. Folkhälsomyndigheten
och Läkemedelsverket följer upp hur programmet fungerar och föreslår till
Socialstyrelsen de förändringar som bör utredas baserat på resultat från uppföljningen. Aktuella frågor som myndigheterna arbetar med idag är ökning av
antalet fall av kikhosta, eliminering av mässling och bedömning av vilka nya
vaccinationer som bör införas i programmet.
B
arnvaccinationsprogrammet i Sverige omfattar tio
sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, allvarlig sjukdom orsakad av Haemophilus influenzae typ b
(Hib), allvarlig pneumokocksjukdom, mässling, röda hund, påssjuka samt för flickor även mot infektion med humant papillomvirus (HPV). Därtill vaccineras barn i definierade riskgrupper
även mot tuberkulos, hepatit B, influensa och pneumokocker.
Vaccinationstäckningen i programmet är mycket hög med
drygt 98 procent av alla tvååringar vaccinerade med tre doser
mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib (Fig 1). Över 97
procent av tvååringarna är vaccinerade med en dos av MPRvaccinet och över 95 procent av elever i årskurs 6 med två doser.
Täckningsgraden för HPV-vaccination inom det nationella programmet är lägre (82 procent) än för andra vacciner och har inte
ännu uppnått det uppsatta målet på 90 procent .
De flesta sjukdomarna som ingår i barnvaccinationsprogrammet är under god kontroll, men två sjukdomar finns det anledning att speciellt ta upp: kikhosta och mässling.
Ann Lindstrand
Barnläkare och enhetschef
Enheten för vaccin och register,
Folkhälsomyndigheten
Ann.Lindstrand@folkhalsomyndigheten.se
Kikhosta
Trots den goda anslutningen till barnvaccinationsprogrammet
har antalet rapporterade fall av kikhosta ökat dramatiskt under
2014 (Fig 2). Fram till den 9 november hade 526 fall av kikhosta rapporterats under året och av dem var 98 spädbarn under
ett års ålder. Under de senaste fem åren har antalet rapporterade
fall bland spädbarn varit mellan 40-50/helår och totalantalet fall
kikhosta brukar inte överstiga 250 fall/år.Två tidigare friska fullgångna barn yngre än en månad har avlidit i kikhosta i år. Sedan
Fig 1. Vaccinationstäckning för 3 doser av vaccin mot difteri,stelkramp,
kikhosta (DTP), polio och 1 dos av vaccin mot mässling-påssjuka-röda
hund (MPR) bland 2-åringar
nr 6 december 2014
barnbladet
17
tema
infektioner
det acellulära kikhostevaccinet infördes i barnvaccinationsprogrammet 1996 har totalt 12 dödsfall inträffat bland barn, varav
11 varit ovaccinerade spädbarn. Är denna dubblering av antalet
kikhostefall under 2014 helt oväntad? Nej egentligen inte, eftersom flera länder med välfungerande barnvaccinationsprogram
har rapporterat utbrott av kikhosta efter många års användning
av acellulära kikhostevaccin bl a USA, England, Australien och
Kanada (Clark, 2014; Hartzell & Blaylock, 2014).
Grunden till denna ökning är att skyddet efter vaccination
med det acellulära kikhostevaccinet är relativt kortvarigt och
beräknas vara mellan 5-8 år, men även skyddet efter naturlig
sjukdom är begränsat till 10-15 år. Således kan man få kikhosta
igen senare i livet även om de klassiska sjukdomstecknen kan
saknas hos vuxna. Kikhostan cirkulerar fortfarande i Sverige och
det finns risk att ovaccinerade spädbarn blir smittade. Det är de
allra minsta barnen som blir svårt sjuka och kan dö av kikhosta.
Just nu utreds på Folkhälsomyndigheten alternativa strategier
för att skydda de yngsta spädbarnen.
De strategier som utreds är:
• om schemat kan ändras så att man ger första dosen vaccin tidigare än vid tre månader
• om man ska erbjuda vaccination till alla gravida kvinnor under tredje trimestern
• om man ska vaccinera nära anhöriga till spädbarn s k cocooning
• vuxenvaccination regelbundet
• tonårsvaccination för att minska cirkulering av kikhostan
• antibiotikaprofylax till spädbarn som har anhörig med kikhosta
Om eller vilken av dessa strategier eller kombinationer av
strategier som kommer att rekommenderas vet vi inte ännu.
Socialstyrelsen har bjudit in yrkesföreningar och myndigheter för en diskussion om detta i december 2014.
En viktig insats som vården kan göra gällande kikhosta
är att fråga föräldrar till spädbarn om någon i familjen har
hosta, framför allt en långvarig hosta som kommer i attacker
med fria intervall. Denna fråga kan tas upp i mödravården, på
BB eller via BVC. Ifall det finns någon med långdragen hosta
kan man uppmana familjen att söka vård för provtagning för
kikhosta. Man kan då ge antibiotikabehandling till både familjemedlemmarna eller spädbarn själva för att förhindra sjukdom.
Mässling
WHO-Europa har som mål att mässling och röda hund ska elimineras i regionen innan år 2015. Just nu pågår ett intensivt arbete i länderna som ingår i WHO:s Europaregion för att uppnå detta, men Europa är långt ifrån det uppsatta målet då nära
80.000 fall av mässling (ECDC, 2014) och drygt 74 000 fall av
röda hund (ECDC) har rapporterats bara inom EU-länderna de
18
barnbladet
nr 6 december 2014
Fig 2. Kokhosta, rapporterade fall per månad
januari 2008 –oktober2014
senaste fyra åren. I Sverige insjuknar ett fåtal personer i mässling
varje år, de flesta är smittade utomlands.Vid enstaka fall blir det
smittspridning inom landet. Under 2013 inträffade 51 fall av
mässling, varav en immunsupprimerad vuxen avled. I år har
hittills 25 fall rapporterats.
Mässling är en mycket smittsam sjukdom som kan leda till
allvarliga komplikationer. Vaccinering mot mässling är en effektiv förebyggande åtgärd. Om man når mer än 95 procentig
vaccinationstäckning, gränsen för s k flockimmunitet, stoppas
smittspridning. Det finns enstaka områden där vaccinationstäckningen bland barn har varit lägre under flera år. Rinkeby/Tensta i norra Stockholm är ett sådant område. Endast
ca 70 % bland 2-åriga barn var vaccinerade mot MPR (mässling, påssjuka, röda hund) 2012 och vaccinationstäckningen
i denna åldersgrupp har varit låg sedan början av 2000-talet.
Stadsdelarna har en hög andel befolkning med somaliskt ursprung. Denna befolkning reser mycket bl a till Somalia där
risken för smitta är stor eftersom vaccinationsprogrammen
inte fungerar optimalt. Risken för ett större utbrott av mässling kan därmed vara stor i Rinkeby/Tensta.
Som ett led i arbetet med att eliminera mässling och
röda hund har WHO-Europa utvecklat metoden Tailoring
Immunization Programmes (TIP) för att öka kunskapen om och
överbrygga hinder för vaccination i grupper med känd eller
misstänkt låg vaccinationstäckning. Denna mestadels kvalitativa metod har använts i Sverige och visar att föräldrar
i Rinkeby/Tensta fortfarande avstår MPR-vaccination av
rädsla för att barnen ska utveckla autism. Den vaccinationsinformation som erbjuds via BVC och elevhälsan når inte fram
till alla föräldrar med somaliskt ursprung. I somalisk kultur är
den muntliga traditionen stark och information samt kunskap
överförs via det talade ordet och helst genom personliga kontakter och nätverk som folk känner sig trygga i. Därför behövs
nytänkande och innovativa verktyg för att muntligt förmedla
betydelsen av vaccinering.
Det är viktigt att vårdpersonal informerar om vikten av
MPR-vaccin och är pålästa gällande effekt och biverkningar
tema
infektioner
”En viktig insats som vården kan göra gällande kikhosta är att fråga föräldrar till spädbarn
om någon i familjen har hosta, framför allt en långvarig hosta som kommer i attacker med
fria intervall. Denna fråga kan tas upp i mödravården, på BB eller via BVC. ”
av vaccinet. Särskilt viktigt är att både
barn och vuxna är skyddade inför
utlandsresor. Mässling är eliminerat
i Sverige enligt WHOs definitioner,
men det är fortsatt viktigt att behålla
en hög vaccinationstäckning så länge
mässling cirkulerar i andra länder.
Nya vacciner som ska bedömas
Fakta
Socialstyrelsen har ansvar för samordningen
av det nationella vaccinationsprogrammet.
Socialstyrelsen utreder och rekommenderar
vilka sjukdomar som bör omfattas av vaccinationsprogram. Regeringen tar sedan beslut
baserat på Socialstyrelsens rekommendation.
Socialstyrelsen har även ansvar för föreskriftsändringar inom programmet.
Folkhälsomyndigheten har ansvar för
uppföljningen av barnvaccinationsprogrammet gällande vaccinationstäckning, sjukdomsövervakning, seroepidemiologi, mikrobiell
epidemiologi och attityder. Sedan 1 januari
2013 registreras alla doser som ges inom
det allmänna vaccinationsprogrammet i det
nationella vaccinationsregistret. Det är ett
hälsodataregister som utvecklats och drivs av
Folkhälsomyndigheten.
Läkemedelsverket har ansvar för säkerhetsuppföljningen.
Socialstyrelsen har ansvar för föreskriftsändringar inom de nationella vaccinationsprogrammen och därmed även bedömningar av nya vaccin
som eventuellt ska rekommenderas att
ingå i programmet. Det är regeringen som tar beslut om nya vacciner ska
ingå. Just nu ligger en rekommendation om att införa allmän hepatit Bvaccination för beslut hos regeringen.
I väntan på nationellt beslut har många
landsting infört hepatit B-vaccination
på eget initiativ. Under 2014 uppskattas att över 50 % av Sveriges spädbarn fått vaccinationen på BVC.
Under hösten 2014 ordnade Socialstyrelsen ett möte med representanter från yrkesföreningar och myndigheter samt Karolinska
Institutet och Sveriges Kommuner och Landsting för att bestämma en prioriteringsordning för möjliga förändringar av vaccinationsprogrammen. Detta beskrivs väl i Socialstyrelsens lägesrapport om de nationella vaccinationsprogrammen . Efter långa diskussioner enades hela gruppen om följande ordning:
1. Kikhosta – alternativa strategier för att kontrollera sjukdomen bland spädbarn
2. Vaccination mot mässling – ska tidpunkten för vaccination
placeras i schemat vid 12, 15 eller 18 månader?
3. Rotavirusvaccination
4. HPV-vaccin till pojkar
5. Vaccin mot vattkoppor
Efter en föreslagen myndighetsförändring, som ligger i budgetpropositionen, kommer dessa bedömningar göras på Folkhälsomyndigheten. Bland annat ansvaret för smittskyddsarbetet flyttas
troligen från 15 juli 2015. Oberoende av vilken myndighet som
ska ta fram rekommendationer är det
bra att vården vet i vilken ordning som
dessa bedömningar kommer att göras.
Barnsjuksköterskornas roll i det
infektionsförebyggande arbetet
I Sverige vet vi att barnvaccinationsprogrammet fungerar väl tack vare
en väl fungerande barnhälsovård och
elevhälsa som sköts av sjuksköterskor. Utan barnsjuksköterskor och distriktssjuksköterskor stannar barnvaccinationsprogrammet. Många studier
pekar på att den viktigaste faktorn för
att föräldrar ska känna sig trygga att
vaccinera sina barn är att vårdgivaren
är påläst och kan förklara enkelt och
bra varför vi rekommenderar vaccination och vilka biverkningar man kan
få (Bobo, 2014; Swennen, Van Damme, Vellinga, Coppieters, & Depoorter, 2001). Därför är det oerhört viktigt att grundutbildningen, specialistutbildningar och fortbildning för både läkare och sjuksköterskor fungerar, och ger en god
kunskap inom området vaccinologi.
Referenser
Bobo, N. (2014). Increasing immunization rates through the immunization neighborhood recognizing school-located immunization programs. NASN Sch Nurse, 29(5), 224-228.
Clark, T. A. (2014). Changing pertussis epidemiology: everything old is new again. J Infect Dis, 209(7), 978-981. doi: 10.1093/
infdis/jiu001
ECDC. Number of rubella cases by month and notifications (cases per million) in the last 12 months, March 2012 - February
2013, EU and EEA countries. 2013; Hämtad från: http://www.
ecdc.europa.eu/en/healthtopics/rubella/epidemiological-data/
pages/rubella-cases-past-year.aspx.
ECDC. (2014). Number of measles cases by month and notifications (cases per mil-lion), March 2012-February 2013, EU/EEA
countries and Croatia. Hämtad från http://www.ecdc.europa.
eu/en/healthtopics/measles/epidemiological_data/pages/measles_past12months.aspx.
Hartzell, J. D., & Blaylock, J. M. (2014). Whooping cough in
2014 and beyond: An update and review. Chest, 146(1), 205-214.
doi: 10.1378/chest.13-2942
Swennen, B.,Van Damme, P.,Vellinga, A., Coppieters,Y., & Depoorter, A. M. (2001). Analysis of factors influencing vaccine uptake: perspectives from Belgium. Vaccine, 20 Suppl 1, S5-7; discussion S1.
*
nr 6 december 2014
barnbladet
19
Läkare Utan Gränser
Din Levande dotter behöver dig
E
n kväll kommer en pappa med sina små tvillingflickor
till vårt sjukhus i Latakia, en provins nära gränsen mellan
Syrien och Turkiet. Flickorna är svårt brännskadade och
jag inser snabbt att vi inte kan ge dem den vård de behöver. Läget
är kritiskt.Vi bestämmer oss för att försöka ta oss över gränsen till
Turkiet där det finns bättre resurser för att behandla brännskador.
Pappan hoppar in i framsätet i vår bil. Min kollega sätter sig i
baksätet med en av systrarna i famnen. Jag håller den mest brända
flickan i min famn. Hennes lungor är svårt skadade och hon har
svårt att andas. För att hjälpa flickan med andningen sätter vi ett
rör i halsen och kopplar röret till en andningsblåsa. När jag trycker
på blåsan pumpas luft ner i lungorna.
Det låga pustandet från andningsblåsan är det enda ljud som
hörs i bilen. Jag lyssnar regelbundet på flickans hjärta. Efter en
stund känner jag att det blir tyngre att blåsa in luft. Lungorna
har börjat fyllas med vätska på grund av brännskadan. Till slut
orkar flickan inte mer och hjärtat stannar. Pappan tittar på mig
och undrar varför jag slutat med den konstgjorda andningen. Jag
Katrin Kisswani
Sjuksköterska,
Projektansvarig
på uppdrag i Syrien 2013
Läkare Utan Gränser
20
barnbladet
nr 6 december 2014
bestämmer mig för att försöka förbereda honom på att dottern
är död och börjar trycka på andningsblåsan igen för att skapa de
mekaniska andetagen som inte längre har någon funktion. ”Din
dotter blir sämre och sämre”, säger jag.
När vi kommer till gränsen och kliver ur bilen står pappan
med sin andra, levande dotter i famnen. ”Skynda dig nu till gränspolisen och be om en ambulans”, säger jag. ”Jag hinner ifatt dig.”
När jag en stund senare kommer fram till ambulansen har jag
samlat tillräckligt med kraft för att kunna berätta för pappan att
hans dotter avlidit.
Pappan är förkrossad och i chock. Nu vet han inte längre vad
han ska ta sig till. ”Ska jag följa med min döda dotter tillbaka
och begrava henne eller ska jag åka med min levande dotter till
sjukhuset i Turkiet?”, frågar han. Efter ett kort samtal säger jag:
”Din levande dotter behöver dig”.
Två månader senare kommer en man in till mig på sjukhuset.
”Kommer du ihåg mig”? undrar han och ler stort. Med sig har
han en fullt frisk och arg tvååring som inte vill vara på sjukhus.
Att arbeta i fält innebär att konfronteras med liv och död på
nära håll. Många av de människor jag mött har drabbats hårt av
naturkatastrofer och krig. En del har vi inte lyckats rädda trots att
vi gjort allt som står i vår makt. Men många människor lever idag
tack vare att vi varit på plats.
*
tema
infektioner
Läkare Utan Gränser
Ibland krävs det mindre än man tror
Hanna Majanen, sjuksköterska, på uppdrag i Nigeria under 2014
Hanna Majanen är sjuksköterska och har jobbat i flera projekt för Läkare Utan
Gränser sedan 2006. Hon varit på uppdrag i Sudan, Liberia, Nigeria, Sydsudan och
Zimbabwe. I Sverige har hon jobbat som akutsjuksköterska på Astrid Lindgrens
barnsjukhus och på Karolinska sjukhuset.
J
ag och mitt team befinner oss i en by några timmars båtresa från sjukhuset där vi är baserade. Jag sitter bakom ett bord
och kön med personer som vill bli vaccinerade mot mässling
ringlar lång framför mig. Här i södra Nigeria där det ofta är både långt och svårt att ta sig fram till sjukhus är mässling en dödlig sjukdom.
Smittan har redan spridits över flera provinser.Vi är här för att
Hanna Majanen
Akutsjuksköterska
Astrid Lindgrens barnsjukhus
Karolinska sjukhuset
22
barnbladet
nr 6 december 2014
förhindra att fler insjuknar.
Person efter person kommer fram till mig och mina kollegor
och får en spruta i överarmen och bockas sedan av i vårt register.
Vårt arbete här är ren rutin. Då hör jag plötsligt hostan. Djup och
med små väsande ljud skär den igenom den varma luften. Jag
reser mig upp och går längs med kön. Det låter inte bra. Någon
är mycket sjuk.
En mamma håller sin lilla tremånaders bebis i famnen. Det är
bebisen som kämpar med hostan och är alldeles varm och febrig.
Alla symptom tyder på lunginflammation. Jag känner instinktivt
att detta är mycket allvarligt och kallar på en tolk och ber honom
berätta för mamman att barnet måste till sjukhus för att få vård
tema
infektioner
omedelbart. Jag förklarar att situationen är allvarlig och att barnet
riskerar att dö utan behandling. ”Detta måste min man besluta
om”, säger mamman. Men hennes man är inte byn. Han är långt
borta. Jag försöker med alla argument jag kan komma på att övertala henne att följa med, men hon står på sig. Inget jag säger kan
få henne att tänka om.
Jag lämnar uppgivet över en antibiotikakur och beskriver för
mamman hur hon ska dosera.
Med gråten i halsen lämnar jag kvinnan och går tillbaka till
mitt arbete. Jag är helt övertygad om att det lilla barnet kommer
att dö.
Det blev en tung resa från byn.Vi åker längs floden i små båtar
och besöker plats efter plats.
Tre månader går och så kommer vi tillbaka till byn för att
följa upp vårt senaste besök.Vi packar upp vår utrustning precis
som vanligt.
Plötsligt står mamman där och hon håller ett friskt barn i
famnen. Jag kan inte med ord beskriva hur förvånad och glad jag
blev. Antibiotikakuren hade gjort sitt!
För mig blev mötet med mamman en tankeställare. Hemma i
Sverige är det alltid självklart att man gör stora insatser när någon
är så sjuk som det här barnet. Genom att vi har stora resurser behöver vi aldrig lämna något åt ödet. Men den här gången räckte
en liten antibiotikakur för att rädda ett liv.
*
Akut förgiftning
Förgiftningar hos barn är vanligast vid 1–3 år, då de
utforskar sin omgivning. Medicinskt kol binder till sig
de flesta läkemedel, svamp- och växtgifter och kan
motverka att de giftiga ämnena tas upp i kroppen. Kol
ska ges så snabbt som möjligt, helst inom 15 minuter.
Därför bör det alltid finnas hemma. Kolsuspension är en
färdigblandad lösning som säljs receptfritt på apotek.
Beställ vår informationsbroschyr gratis på
pharma@abigo.se
OBS! Ge inte medicinskt kol utan att först kontakta Giftinformationscentralen
eller läkare. För mer information www.giftinformationscentralen.se
Aktivt kol 150 mg/ml
Kolsuspension (aktivt kol) A07BA01. Oral suspension 150 mg/ml. Akuta förgiftningar och
förgiftningstillbud. Kol bör ej ges före tillförsel av kräksirap och ej heller om det är aktuellt
att tillföra specifik antidot per os. Plastflaska 100 ml. OTC. För mer produktinformation och
prisuppgifter se FASS.se. Läs bipacksedeln före användning.
Datum för översyn av produktresumé: 2012-08-15.
ABIGO Medical AB • Ekonomivägen 5 • 436 33 Askim
Tel 031-748 49 50 • Fax 031-68 39 51 • pharma@abigo.se • www.abigo.se
navigator |
Kolsuspension
Nordiska Sjuksköterskors Samarbete om Barn
Rapport från samarbetsmötet i Stockholm 6 september 2014
I
samband med den nordiska kongres-
i de nordiska länderna. Det finns att läsa
sen i Stockholm i början septem-
på Barnombudsmannen hemsida www.
ber hade vi även ett samarbetsmöte
bo.se. Ett mycket bra dokument som borde
med våra föreningar från norden, för-
användas som ett diskussionsunderlag.
utom Finland men ambitionen är att
Arbetet med att arrangera en nordisk
försöka få med Finland i samarbetet.
barnkongress är väldigt stimulerande, det
Kongressen arrangerades gemensamt av
har förhoppningsvis också bidragit till en
Riksföreningen för Barnsjuksköterskor,
ökad samverkan mellan arrangörsfören-
Riksföreningen för skolsköterskor samt
ingarna i Sverige men det har också krävt
Distriktssköterskeföreningen.
ett antal timmars arbete. Vi har under
Inledningsvis diskuterade vi mycket
drygt två år haft regelbundna möten både
om kongressen som då precis avslutats.
via Skype men också fysiska träffar. Det
Vi från arrangörskommittén kände oss
vi i arrangörsgruppen kände oss mindre
nöjda med programmet, dess vetenskap-
nöjda med var att det inte kom fler delta-
liga nivå och arrangemanget i sin helhet.
gare. Vi har funderat mycket över det och
Vi fick också visa upp Stockholm från
Kattis Ahlström från BRIS var moderator
det finns säkert olika bidragande orsaker
sin bästa sida då vädret var fantastisk. Kongressmiddagen på
till det. Kunde vår egen marknadsföring varit annorlunda,
Junibacken kändes också väldigt ”svensk” och den blev också
har sjuksköterskor svårt att få ledigt för utbildning samt låg
väldigt lyckad. Vi var stolta över att få ha Kattis Alström från
utbildningsbudget för sjuksköterskor? Kunde vi ha varit tidi-
BRIS som moderator för hela kongressen. Paneldiskussionen
gare med det färdiga programmet?
med barnombudsmännen var mycket intressant och resulte-
Synpunkterna som kom från våra nordiska kollegor var
rade i ett gemensamt uttalande om åtgärder från de nord-
lite blandade. Islands deltagare hade svårt att förstå språket
iska barnombudsmännen ”Sjukvårdens ansvar för våldsutsatta
på kongressen när det inte var engelska. Danmarks deltagare
barn”. Detta uttalande gick även ut som ett pressmeddelande
tyckte det var bra med det nordiska språket och presentationer på engelska. Det var tyvärr få deltagare från Norge, där
Maria Radeskog
Universitetsadjunkt och barnsjuksköterska
Högskolan Gävle
mro@hig.se
24
barnbladet
nr 6 december 2014
tror vi att marknadsföringen kan ha spelat in.
Utifrån detta så behöver det diskuteras vilket språk som
ska användas i framtiden på samarbetsmöten och kongresser.
Fr v: Haide Anisian, Chatrin Persson, Maria Radeskog, Susann
Magnusson, Eva Gunnarsson och Birgitta Åström
Ska det vara kongress eller annat samarbete mellan våra
föreningar? Nästa kongress ska vara i Danmark enligt
tidigare plan men de är inte beredda att arrangera på
engelska. Ska varje land bjuda in övriga nordiska länder
i samband med våra ordinarie kongresser, ev. förlänga
med en extra dag, dela upp mellan vårt vanliga program,
och språk och en dag på engelska. Arrangörsföreningen
kanske i större utsträckning ska få presentera sitt lands
forskning och pågående projekt. Det är för mycket arbete
att driva kongresser på nuvarande sätt och allt för riskabelt ekonomiskt. Vi lyfte olika tankar och idéer och
delade upp oss, varje land för sig och hade en stund med
gruppdiskussioner.
Vi kom bl a fram till att alla länder ska ta mer ansvar
för att marknadsföra kongresser som respektive förening arrangerar och andra evenemang. Vi bestämde att
använda oss mer av Facebook (NoSB gruppen har en
egen grupp) där vi också kan delge varandra goda exempel och ny forskning, pågående projekt m m. Det gemensamma samarbetsavtalet för arbetsgruppen reviderades
och ska skickas ut på remiss till respektive förening för
ett ställningstagande. Mötet avslutas och ”stafettpinnen
överlämnas” till Norge som ansvar för nästa samarbetsmöte. Samarbetsavtalet och den skriftliga årsberättelsen
från respektive land kommer att läggas ut på hemsidan.
Har du mer frågor om det nordiska samarbetet eller vill
ha någon kontakt från något land så går det bra att höra
av sig mig.
*
NY UTSIDA –
LIKA GOD INSIDA
Nästa år kommer MiniMax näringsdrycker
att byta förpackning, från tetra till flaska.
Lite enklare att använda, lite lättare att
ta med sig. På insidan är MiniMax fortfarande den kompletta näringsdrycken,
framtagen för barn som gillar en rund
och mild smak av choklad, jordgubbe
eller banan/aprikos.
PS. Okej, en till nyhet kan vi faktiskt
bjuda på – nya MiniMax innehåller
ekologisk mjölk och grädde.
PSST, NU MED
EKOLOGISK MJÖLK
OCH GRÄDDE
bokstödet
SJUKT VIKTIGT
Monika Nyström, Helene Forsling och
Viveca Nordlander
Illustratör: Emilie Bergman
ISBN: 978-91-7577-078-9
Utgivning: IDUS-förlag, 2014
E
n lärorik, pedagogisk, inspirerande och unik pysselbok med tema
kroppen, sjukhus, sjukdomar och
döden.
Pysselboken Sjukt Viktigt är ett kreativt redskap för alla barn i åldern 3-12
år. Barn som behöver en ”krya-på-digpresent”, barn som är rädda för sprutor,
barn som är nyfikna, barn som måste få
bearbeta, barn som har frågor, barn som
själva är sjuka eller har en sjuk anhörig.
och skola vid temaarbeten om kroppen
vården, skolan eller samhället vågade
Pysselboken Sjukt Viktigt är modern
och sjukvård. Den är även ett värde-
möta dem. En bok som Sjukt Viktigt
och realistisk i sitt innehåll vilket skapar
fullt verktyg på läkarmottagningar samt
hade hon själv gärna haft till hands
igenkänning och trygghet för barn som
sjukhusavdelningar där barn finns som
under sjukdomstiden.
möter sjukvården. Illustrationerna är
anhöriga eller patienter.
”Det har varit en otroligt inspirerande
klara och tydliga. Boken kan användas
Helene Forsling, bild och dramape-
och tankeväckande process att tillsam-
av barnet självt som lärorik avkopp-
dagog, Monika Nyström, förskollärare,
mans få utarbeta en så unik och omfat-
ling eller som kreativ sysselsättning vid
författare och föreläsare samt Viveca
tande pysselbok med ett så viktigt tema”,
sjukhusbesök. Den kan även användas
Nordlander aukt. bildterapeut och soci-
berättar författarna.
på ett mer pedagogiskt sätt där barnet
onom har utformat och skrivit boken
tillsammans med en vuxen pratar om
Sjukt Viktigt. Illustrationerna är gjor-
bilderna och på så sätt bearbetar olika
da av Emilie Bergman. Pysselboken är
upplevelser.
sprungen ur författarnas samlade erfa-
Pysselboken är unik genom en kom-
renheter av hur barn i svåra situationer
pletterande handledning som på ett
bäst kan stödjas. Monika förlorade sin
lekfullt och inspirerande sätt väg-leder
man i cancer 2009 och blev ensam med
den vuxne i samtal med barnet. Boken
två små barn. Hon noterade att barn
kan med fördel användas inom förskola
som anhöriga är osynliga, ingen inom
26
barnbladet
nr 6 december 2014
Bokutlottning!
Du har nu chans att vinna ”Sjukt
Viktigt”. Skicka in ett mail med
namn och adressuppgifter till:
ansv.utg@barnbladet.org
*
Samarbete mellan
landsting kring
vårdrutiner på
neonatalavdelningar
M
aria Westerlund är barnsjuksköterska och en av medlemmarna i arbetsgruppen Medicinsk Utvecklingsgrupp
(MUG) som är en strategigrupp inom neonatalvård på
Hudiksvalls sjukhus i Hälsingland. Förutom att gruppen arbetar för att ständigt se över neonatalvården, och utvärdera/förbättra rutiner, har de även ett samarbete som sträcker sig en
bra bit bort från det egna landstinget, Landstinget Gävleborg.
Berätta, hur ser samarbetet ut?
Själva syftet med gruppen är att skapa gemensamma rutiner. Att vi gör lika är bra på flera vis, dels för att föräldrar som
flyttas mellan landsting ser att deras barn vårdas på liknade
vis, dels för att underlätta för oss som arbetar. Gör vi lika så
är det lättare att följa rutiner och riktlinjer. Neonatalpersonal
från Uppsala, Örebro, Västerås, Karlstad, Eskilstuna, Falun,
Gävle och Hudiksvall finns representerade i gruppen. Efter
varje samarbetsmöte träffas varje enhet lokalt och arbetar
sedan fram lokala rutiner utifrån rekommendationerna.
När du har varit iväg på ett samarbetsmöte hur arbetar ni då
för att föra kunskapen vidare?
Jag är ju inte själv i denna grupp. Jag har gott sällskap
av Sari Wennberg, barnsjuksköterska på Gävle Sjukhus och
två barnläkare som heter Uwe Ewald och Lars Åhman.
Tillsammans sitter vi ner och arbetar vidare med det material
vi fått med oss från sambarbetsgruppen. Under året 2015
kommer vi arbeta under temat ”Vårdrelaterade infektioner”.
Det innebär för oss att skapa arbetssätt för att ovanstående
ska utföras så rent som möjligt t ex fungerande rutiner vid
PVK-sättning och blododling.
Vad är ”Scrub the Hub”?
Charlotte Pålsson
Barnbladet
Orden kommer från engelskan och betyder direkt översatt
”Skrubba Infarten”. Det är en vårdrutin, utvecklad och prövad i
Örebro. Örebro Sjukhus är representerade i samarbetsgruppen
och det är deras barnläkare/verksamhetschef Andreas Ohlin
på Barn- och ungdomskliniken på Universitets Sjukhuset i
Örebro (USÖ) som är ansiktet utåt för denna studie. Extra
kul är att det var just neonatalavdelningen 35 vid USÖ som
vann Svenska Hygienpriset 2014 för just deras framgångsrika
arbete med hygienrutinen ”Scrub the Hub”. Det hela går ut
på att alla intravenösa infarter förses med kopplingar (bionektorer) som man rengör före varje användning genom att
skrubba membranet med en spritkompress i 20 sekunder och
låter det sedan lufttorka lika länge. Syftet med rutinen är att
minska infektionsrisken. Vårdskador orsakar onödigt lidande
för patienten och kan leda till lägre vårdtider vilket även ger
ökade kostnader. Mikroorganismer från patientens hud och/
eller från personalens händer kan förorena kopplingar och
kranar. Dessa mikroorganismer kan sedan vandra längst kateterns insida och orsaka sepsis.
Arbetssätt och metoder finns beskrivna sedan länge. Hur
menar du med att dessa ska förändras?
Jo, det är ju så här. När en läkare ska sätta en navelkateter
eller kanske utföra en lumbalpunktion så får de mycket hjälp
av oss sjuksköterskor. Vi dukar ofta fram, handräcker och hjälper till på många olika vis för att situationen ska bli så ren
som möjligt. Det är inte riktigt på samma vis när vi barnsjuksköterskor sätter en venös infart. Många gånger är vi själva
och det innebär en risk för att arbetet inte blir så rent som det
borde. Här är det till exempel viktigt att vi hittar en rutin och
arbetssituation som blir så ren som möjligt, samtidigt som den
är hanterbar att utföra. Med vårdrutinen ”Scrub the Hub” har
vi mycket att vinna.
Marias tips: Youtube.com, sök på Andeas Ohlin-små, små
*
barn och deras infektioner del 1 & 2.
nr 6 december 2014
barnbladet
27
aktuell forskare
Forskning på barns premisser
B
arn er en sårbar pasientgruppe og har tradisjonelt blitt
beskyttet mot å delta i forskning. Bakgrunnen for dette
er at barn har begrenset valgfrihet og evne til å bedømme risikomomenter som deltakelse i forskning kan medføre. Barnets individuelle behov for beskyttelse har imidlertid resultert i at
barn som gruppe ikke får like sikker og systematisk utprøvd behandling som voksne. Rundt halvparten av medikamentene som
brukes til barn i Norge er uten myndighetsgodkjenning til den
aktuelle pasientgruppen (1,2). I pediatrien fordeles medikamentbruken på færrest mulig preparater for å få nok erfaring til å utvikle gode retningslinjer (3).
Det finnes en rekke eksempler på hva som kan skje når et
nytt preparat tas i bruk uten tilstrekkelig testing. Thalidomidtragedien i 1950- og 60-årene viste tydelig at et medikament
som skulle gi effektiv og trygg lindring mot kvalme hos gravide,
viste seg å gi alvorlige utilsiktede virkninger på barna de bar (4).
På 50-tallet erfarte man også at antibiotikabehandling av nyfødte
med henholdsvis sulfafurazole og kloramfenikol førte til kjerneikterus (alvorlig form for gulsott) og «grey baby syndrome».
Renathe Håpoldøy
Studiesykepleier
Klinisk
Forskningspost Barn,
Haukeland universitetssykehus
28
barnbladet
nr 6 december 2014
Hildur Kvinge
Grindheim
Studiesykepleier
Klinisk Forskningspost
Barn, Haukeland
universitetssykehus
Dette var betinget i metabolske faktorer spesifikke for nyfødte
(5). Endring i administrering av et medikament kan også by på utfordringer. I 1930-årene tok man i bruk Sulfanilamide-tabletter
som ga effektiv behandling ved streptokokkinfeksjoner. Medisinen ble tilpasset barn ved å gi den i flytende form. Det viste seg
at tilsettingsstoffet (diethylenglykol) i miksturen var toksisk, og
i løpet av noen uker døde cirka 100 barn (6). En forutgående
systematisk legemiddelutprøving i et mindre utvalg, ville trolig
redusert skadeomfanget betraktelig.
Eksemplene viser at barn ikke er små voksne, men individer
med ulik fysiologi i stadig vekst og utvikling (7). Medikamenter
omsettes annerledes hos barn og kan ha andre virkninger og
bivirkninger enn hos voksne. På grunn av aldersavhengige forskjeller bør medikamentene testes spesifikt på de ulike aldersgruppene. Barn kan også rammes av sykdommer som er uvanlig hos
voksne. Behandling for slike tilstander kan derfor ikke testes på
voksne, men kun på barn.
Mangelen på kunnskap ble etter hvert sett på som en trussel i medisinsk behandling av barn. Revisjonen av Helsinkideklarasjonen i år 2000 åpnet derfor opp for at barn kan delta i
kliniske utprøvingsstudier (8,9). I 2007 kom et EU-direktiv som
oppfordrer testing av alle nye legemidler som skal brukes til barn,
på denne pasientgruppen (10). Dette har ført til betydelig økning
av pediatriske studier i Europa.
aktuell forskare
Samtykke
For å ivareta barnet gjennom denne økte forskningsaktiviteten,
har regelverk lagt spesifikke føringer for samtykkeprosessen og
risiko-nytte-vurderingen ved pediatriske studier.
Helsinkideklarasjonen (1964) etablerte prinsippet om frivillig
samtykke til å delta i klinisk forskning (11). I samtykkeprosessen
inngår samtykkekompetanse, informasjon og frivillighet. Disse
faktorene varierer ut fra barnets alder og modenhetsnivå (12).
Ettersom barnet mer eller mindre mangler samtykkekompetanse,
må foresatte avgjøre om barnet skal delta eller ikke. Denne avgjørelsen kan være vanskelig å ta, avhengig av barnets diagnose og
studiens kompleksitet. Hovedregelen er at begge foresatte skal gi
skriftlig samtykke til at barnet deltar i forskning (13,14).
Lovverket sier at pasienten skal motta informasjon «avpasset i forhold til vedkommendes forståelsesevne» (15). Evnen til
forståelse er individuell. Studier viser at alder, leseferdigheter og
tidligere erfaringer med sykdom og sykehus spiller en rolle for
å forstå hva forskning innebærer (16). Abstrakt informasjon som
studiens hensikt, risiko, fordeler og rett til å trekke seg fra studien,
blir forstått i henhold til alder. Informasjon om konkrete prosedyrer blir derimot forstått uavhengig av alder (17).
Barn har ikke samme mulighet til frivillig samtykke som
voksne. Et barn skal bli hørt, og foreldrene skal ta hensyn til
barnets mening når de tar avgjørelsen. Selv om barnet er uten
samtykkekompetanse, regnes det som kompetent til å nekte å
delta (14). Motsetter barnet seg deltakelse, skal dette tas hensyn til,
og deltakelse skal opphøre så sant det ikke har negativ betydning
for barnets helse. Medisinsk sett er barnet myndig til å bestemme
over egen kropp fra det er 16 år, men i legemiddelutprøving
defineres barn som 0–18 år. Fyller deltageren 18 år i løpet av
studieperioden kreves det at vedkommende underskriver eget
samtykkeskjema om å delta videre i studien.
Betaling til forskningspasienter kan påvirke frivilligheten i
uheldig retning ved at man godtar høyere risiko enn man normalt ville ha gjort (18). Foresatte som samtykker på barnets vegne
kan hypotetisk ledes til å godta betingelser utover barnets beste.
Europeiske myndigheter har siden 2001 frarådet betaling som
kan motivere til deltakelse i pediatriske studier (19). Det er derimot vanlig at man får dekket reiseutgifter, parkering og eventuelt
kompensasjon for tapt arbeidstid.
Sammenlignet med forskning med voksne, kan samtykkeprosessen ta lengre tid, ettersom flere aktører er involverte. Noen
ganger kan ikke begge foresatte møte opp samtidig for å samtykke. Det er uansett viktig at det gis nødvendig betenkningstid
og rom for spørsmål.
sisk, sosialt og psykisk ubehag og at opplegget er mest mulig likt
det barnet vil gjennomgå ved ordinær behandling (14). For å redusere risiko, inkluderes ikke barn i legemiddelstudier før det er
gjort omfattende studier på voksne. Når barn inkluderes starter
man med de eldste barna. Dataene blir analysert og vurdert, og
deretter åpner man trinnvis opp for at yngre barn kan inkluderes.
Først benyttes laveste dose for deretter å øke dosen.
I tidlig-fase-studier ønsker man å få kunnskap om medikamentets metabolisme i kroppen. Da er det vanlig med hyppige blodprøver til farmakokinetisk undersøkelse. Barn med mindre blodvolum
kan påføres anemi ved mange blodprøver.Til forskningsprøver skal
det ikke tas mer enn 1 prosent blodvolum per kilo, og i løpet av fire
uker skal det begrenses til 3 prosent blodvolum per kilo (20). Dette
innebærer streng prioritering av hvilke blodprøver som er viktige
og en prøveglassstørrelse som er egnet. Man bør også vurdere om
dataene kan innhentes på mer skånsomme måter som for eksempel
spyttprøver eller ved å bruke spørreskjema.
Et viktig forskningsetisk prinsipp ved bruk av spørreskjema
eller intervju, er å beskytte deltakerens privatliv og rett til konfidensialitet (11). Dette kan komme i konflikt med foresattes rett
til opplysninger om sitt barn (21). Foresatte ønsker kanskje å vite
hva barnet svarer, mens barnet ønsker det ikke. Det kan være
bra å avtale på forhånd hva som kan formidles videre, og respektere barnets ønske (22). Dersom det oppstår en interessekonflikt
under en studie, er det barnets vel og vel som er førsteprioritet.
En generell regel er at hensynet til forskningsdeltakeren alltid
går foran samfunnets og forskningens behov for datainnhenting.
Dersom forholdet mellom risiko og nytte endrer seg negativt
underveis, bør man vurdere å avslutte studien (11).
Fordeler med forskningsdeltagelse
Det er mulig at barnet opplever det som fordelaktig å delta i
forskning. I en spørreundersøkelse har 97 prosent av barna i en
legemiddelstudie svart at de var fornøyd med å delta, og nesten
alle ville deltatt om igjen i forskning (23). En forskningsprotokoll kan kreve hyppige visitter. Dette kan oppfattes som negativt
og tidkrevende, men det kan også resultere i at barn og foresatte føler seg godt ivaretatt. Noen barn føler at de bidrar med noe
viktig for sin pasientgruppe.Ved genetisk sykdom, gjør man også
noe verdifullt for egen slekt og familie.Ved å delta i forskning får
man gjerne mer innsikt i egen sykdom. Dette kan spesielt være viktig for ungdommer som etter hvert skal ta ansvar for egen
medisinering. Ikke minst gir forskning mulighet til å ta i bruk nyeste behandling som kanskje ikke er tilgjengelig på annen måte.
Risiko og ubehag
Klinisk Forskningspost Barn
Ifølge Helseforskningsloven kan barn inkluderes i forskning
forutsatt at risiko og ulemper er ubetydelige, og at barnet ikke
motsetter seg det. Det må være grunn til å tro at forskningsresultatene kan være til nytte for barnet eller andre i samme pasientgruppe.Akseptabel risiko er at barnet utsettes for minst mulig fy-
For å kunne gjennomføre trygge legemiddelstudier på barns premisser, må man sette av ressurser i form av tid, personell og fasiliteter. Helse Bergen opprettet i 2007 en forskningspost for barn.
Dette er den første i sitt slag i Norden, og er spesialisert for å ta de
hensyn pediatriske studier krever og har utprøving av legemidler
Barn fortjener best mulig behandling. Klinisk forskning tilstreber dette. I Felleskatalogen
er det ikke uvanlig at det under punktet «Dosering til barn» står «ikke undersøkt».
Dette betyr at barn får ikke like utprøvd behandling som voksne.
nr 6 december 2014
barnbladet
29
8
aktuell forskare
8
og medisinsk utstyr som hovedanliggende. Posten er praktisk og
hensiktsmessig lokalisert på Barneklinikken, Haukeland universitetssjukehus og dermed lett tilgjengelig både for pasientene og
personalet som er aktuelle i en barnestudie. Lokaliseringen gir
også mulighet for økonomisk sambruk av lokaliteter og medisinsk utstyr med de øvrige avdelingene.
De fleste barn er friske og de ulike pasientgruppene små. For
å oppnå tilstrekkelige data i en studie er det viktig med både
nasjonalt og internasjonalt samarbeid. De siste årene er det arbeidet med oppbygning av infrastruktur og nettverk i Norge for å
tilrettelegge for pediatriske studier. Klinisk Forskningspost Barn
er et ledd i denne utviklingen sammen med blant annet Nasjonalt kompetansenettverk for legemidler til barn( http://www.
legemidlertilbarn.no ).
Studiesykepleierens arbeid
Det økende behovet for studiesykepleiere har ført til at man har
fokusert mer på studiesykepleierens rolle i løpet av det siste tiåret
(24). I legemiddelutprøving er det legen som har ansvar for studien, men mange arbeidsoppgaver kan delegeres videre til studiesykepleier. Selv om sykepleieren utfører delegerte oppgaver
har hun eller han selv «ansvar for at egen praksis er faglig, etisk
og juridisk forsvarlig» (25). Studiesykepleieren har bruk for sine
evner til nøyaktighet, orden og organisering. Digital kompetanse
er også nyttig, og man bør være komfortabel med at mye av kommunikasjonen i legemiddelstudier foregår muntlig og skriftlig på
engelsk. I kliniske studier er mange diagnoser og undersøkelsesmetoder representert. Dette forutsetter at man hele tiden skaffer
seg ny kunnskap og lærer nye ferdigheter.
Studiesykepleieren kan være med i hele prosessen fra forberedelse, gjennomføring og avslutning av et forskningsprosjekt.
Målsettingen er å ivareta pasientens rettigheter, og innhente
og dokumentere forskningsdata på en korrekt måte (26). For
å kunne det, må studiesykepleieren ha kjennskap til god klinisk
utprøverpraksis (Good Clinical Practice/GCP). GCP er en internasjonal etisk og kvalitetsmessig standard for klinisk legemiddelutprøving (27). Ved Haukeland universitetssjukehus blir det
arrangert GCP-kurs to ganger årlig.
Alle studier skal ha en forskningsprotokoll som gir detaljerte
opplysninger om hensikten med studien, pasientgruppen som
kan inkluderes, hvordan data skal innhentes og dokumenteres, og
hvordan ulike prosedyrer skal utføres. Som studiesykepleier leser
man forskningsprotokollen nøye for å få oversikt over hvordan
prosjektet skal gjennomføres i praksis. Avviker prosedyrene fra
norsk standard? Er alle undersøkelsene nødvendige? Er fastende
blodprøver lagt til morgenen? Går undersøkelsene over flere dager slik at det trengs overnatting på sykehotellet? Hvilket utstyr
skal benyttes? Hvilke reaksjoner/bivirkninger kan forventes?
Hvilken beredskap er nødvendig?
Ingen studier er like og alle protokoller har spesifikke krav.
Forskningsdeltakeren kan være poliklinisk som en ekstra studiekonsultasjon eller inneliggende som ledd i sin vanlige behandling.Ved bruk av forskningsprotokollens flytskjema kan tids- og
ressursbruk estimeres slik at man kan lage budsjett og utarbeide
kontrakt for forskningssamarbeidet. Når alle godkjenninger er på
plass, kan studien starte. Det er viktig å påse at ingen studierela-
30
barnbladet
nr 6 december 2014
terte prosedyrer settes i gang før skriftlig samtykke er innhentet.
Tilgjengelighet
Ved utprøving av medisin må man se på respons i form av virkning og bivirkninger. Uønskede medisinske hendelser som eventuelt oppstår, følges grundig opp og rapporteres uavhengig om
man ser relasjon til studiemedisinen eller ikke. Studiesykepleieren har en viktig rolle med å observere og innhente opplysninger
ved å bruke kunnskap, klinisk blikk og gjennom tillit hos barnet
og foresatte. Sykepleieren har handlingskompetanse til å ivareta
barnet ved uønskede hendelser (28). En slik hendelse skal dokumenteres og rapporteres på riktig måte innenfor gitte tidsfrister.
Foresatte kan alltid ringe eller sende sms til studiesykepleieren,
som igjen kan kontakte studielegen ved behov.
Studiesykepleieren er også kontaktleddet til legemiddelfirmaene. Det er tett samarbeid med firmaets monitor, som jevnlig kommer på besøk til studiestedet. En monitor overvåker
forskningsprosessen og validerer forskningsdataen. Når alle kliniske undersøkelser er avsluttet, må papirer og data ferdigstilles
og klargjøres til lagring i 15 år. I løpet av denne tiden kan de
hentes fram dersom en inspeksjon fra nasjonale eller europeiske
legemiddelmyndigheter krever det.
Forskning tar tid for alle involverte. Studiesykepleieren må
tilrettelegge best mulig, slik at hyppige studievisitter går minst
mulig utover barnets skolearbeid og andre aktiviteter. Dersom
studievisittene tilpasses den involverte familien, kan man unngå
at barnet dropper ut av studien. Å delta i forskning er en ekstrainnsats som kommer resten av pasientgruppen til gode. Studiesykepleieren tilstreber at avtaler gjennomføres uten unødig
venting. Enkelte studievisitter kan foregå en hel dag, spesielt ved
blodprøver til farmakokinetiske tester. Andre studievisitter kan
være på kveldstid, enten fordi protokollen krever det, eller fordi
det passer best for den involverte familien.
Konklusjon
De nye lovendringene som omhandler legemiddelutprøving på
barn vil trolig føre til at sykepleiere på norske barneavdelinger blir mer involvert i forskning i årene som kommer. Det kunne vært nyttig med en kort innføring i Good Clinical Practiseprinsipper i grunn- og videreutdanning for sykepleiere. På denne måten vil sykepleiere ha større forståelse dersom en pasient i
avdelingen deltar i legemiddelutprøving, uavhengig av om man
er studiesykepleier eller ikke.
Barn fortjener best mulig behandling. Klinisk forskning tilstreber dette. I Felleskatalogen er det ikke uvanlig at det under
punktet «Dosering til barn» står «ikke undersøkt». Dette betyr at
barn får ikke like utprøvd behandling som voksne. Resultatet av
legemiddelstudier på barn er at Felleskatalogen vil kunne gi flere
anbefalinger om dosering til ulike alderstrinn ut fra dokumentasjon om medikamentets effekt og sikkerhetsprofil. Man kan
derfor påstå at det er uetisk om barn hindres i å delta i forskning.
Men for alle involverte, enten det er myndigheter, legemiddelindustri, forskningsteam eller pårørende, må målet være å beskytte
barna gjennom hele forskningsprosessen. Mye er gjort, men det
gjenstår fortsatt arbeid for at forskningsdesign skal bli enda mer
tilpasset barn, slik at risiko, ubehag og omfang av studien reduseres til et minimum.
aktuell forskare
Referanser:
1. Kallikstad B, Aaserud S. Barn og medisiner. Oslo: Cappelen Damm, 2009.
2. Bratlid D. Får barn riktige legemidler? Tidskr Nor Lægeforen 2005; 23: 329092.
3. Wang S. Udekkede behov for medisiner til barn. Oslo: Statens legemiddelverk,
2011.
4: Kim JH, Scialli AR. Thaliomide: the tragedy of birth defects and the effective treatment of disease. Toxicol Sci 2011 Jul; 122 (1):1-6.
5. Choonora I, Rieder MJ. Drug Toxicity and Adverse Drug Reaction in
Children – A Brief Historical Review. Pediatric and Perinatal Drug Therapy 2002;
5: 12-18.
6: Wax PM. Elixirs, Diluents, and the Passage of the 1938 Federal Food, Drug
and Cosmetic Act. Ann Intern Med Mars 1995; 122 (6): 456-461.
7. Klassen TP, Hartling L, Craig JC, Offringa M. Children Are Not Just Small
Adults:The Urgent Need For High-Quality Trial Evidence in Children. PLoS
Med 2008; 5(8): 172.
8. Stark NJ. Declaration of Helsinki. Controversies with Revisions 2000. Clinical Device Group Inc. CDG Web Publications 31. Oct 01. http://www.clinicaldevice.com/Helsinki2000.pdf
9. Store norske leksikon: Medisinsk etikk. http://snl.no/.sml_artikkel/
etikk#menuitem6 Lastet ned (3.sept 2012).
10. Regulation(EC) No 1901/2006 of the European Parliament and the Council of 12 December 2006 on medical products for paediatric use and amending
Regulation (EEC) No1768/92, directive 2001/20/EC, Directive 2001/83/EC
and Regulation (EC) No 726/2004
11.WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. http://www.wma.net/en/30publications/10policies/
b3/index.html
12. Malhotra S, Subodh BN. Informed consent & ethical issues in paediatric psychopharmacology. Review article. Indian J Med Res 2009; 129: 19-32.
13. Veiledning til Forskrift av 30.oktober 2009 om klinisk utprøving av legemidler til mennesker.Versjon 2.0 / 08.09.11
14. Veileder til lov 20.juni 2008 nr 44 om medisinsk og helsefaglig forskning
(helseforskningsloven).Versjon pr 25.mars 2010
15. FOR 2009-10-30 nr 1321: Forskrift om klinisk utprøving av legemidler til mennesker. §2-9c
16. Miller A, Drotar D, Kodish E. Children’s Competence for Assent and Concent:A Review of Empirical Findings. Etichs & Behavior 2004; 14(3): 255-295.
17. Ondrusek N, et al. Empirical examination of the ability of children to concent to clinical research. Journal of Medical Ethichs 1998; 24: 158-165.
18.www.etikkom.no/no/Forskningsetikk/Etiske-retningslinjer/Medisinog-helse/Betaling-til-deltakere-i-medisinsk-eller-helsefaglig-forskning/
(10.07.2012).
19. Directive 2001/20/EC of European Parliament and of the council of 4
April 2001 (Article 4 d)
20. Committee for medicinal products for human use (CHMP) and Paediatric
committee (PDCO): Guideline on the investigation of medicinal products in the term
and preterm neonate. EMEA 01 January 2010
21. Helseth S, Slettebø Å. Research Involving Children: Some ethical issues.
Nursing Ethics 2004; 11(3): 298-308.
22. Backe-Hansen E. Barn. Forskningsetisk bibliotek. http://www.etikkom.no/
FBIB/Temaer/Forskning-pa-bestemte-grupper/Barn/ (10.07.2012).
23. Fogas B, Oesterfield R, Shader R. A Retrospektive Study of Children of
Participation as Clinical Research Subject in a Minimal Risk Study. Journal of
Development & Behavioral Pediatrics 2001; 22(4): 211-216.
24. Poston RD, Buescher CR. Advanced Clinical Practice:The Essential Role of the Clinical Research Nurse (CRN). Urologic Nursing 2010; 30: 55-63.
25. Yrkesetiske retningslinjer for sykepleiere. ICNs etiske regler. Oslo: Norsk Sykepleierforbund, 2011.
26. Competency Framework for Clinical Research Nurses. A tool to promote patient safety and quality data. Short version: 01/10/2011
27. ICH Harmonised Guideline for Good Clinical Practice. 1997 Brookwood Medical Publications Ltd
28. Catania C. Clinical Trial Nurse’s Role in Safety Reporting. Nursing Forum 2012; 1: 18-26.
*
MAM Manuell Bröstpump
Enkel, bekväm och individuellt inställningsbar.
MAM Manuell Bröstpump är enkel att använda och
rengöra eftersom den endast består av fyra delar. Tratten
har inbyggda kuddar och kan roteras 360°. Det gör det
möjligt att pumpa ur alla mjölkgångar, vilket bidrar till att
risken för mjölkstockning minskar och att mjölkproduktionen
hålls igång.
mambaby.com
REgLERBAR pUMpsTyRKA
Inställningshjulet gör det enkelt att ställa in
sugstyrkan på pumpen från svag till kraftig.
Med reglerbar pumpstyrka är det lättare att
hitta ett bekvämt sätt att pumpa.
Bröstpumpen passar till MAM:s populära nappflaska
MAM Anti-Colic, som tack vare sin ventilerade botten
ger ett idealiskt mjölkflöde och minskar kolik hos 8 av 10
bebisar*. Flaskan har dessutom en silkeslen dinapp som
gör det lätt att växla mellan amning och flaska.
Bröstpumpen finns på utvalda apotek och i barnvagnsbutiker.
Beställ en bröstpump kostnadsfritt
på bvc@bambino-mam.se. Om du
har frågor är du välkommen att ringa
vår sjuksköterska Carina Gunnarsson
på telefon 08-545 180 70.
Beställ ett prov
kostnadsfritt!
*Medicinsk studie 2011/marknadsundersökning 2010, testat av 204 mödrar.
MJUK OCH BEKVÄM
Inbyggt i tratten finns kuddar som
ger en bekväm känsla och gör att
tratten fäster bättre på bröstet.
LÄTT ATT ANVÄNDA OCH MONTERA
Bröstpumpen monteras och tas isär i fyra enkla
steg. Den är lätt att hantera och rengöra eftersom
den endast består av fyra delar – förbindningsrör,
pump och handtag (en del), silikonventil och tratt.
noterat
Behandlingens intensitet inte avgörande
för utvecklingen hos barn med autism
T
idig upptäckt och tidiga åtgärder har visat sig ge positiva resultat vid autism. Men intensiteten i själva behandlingen verkar sakna betydelse. Det visar en avhandling
vid Sahlgrenska akademin.
Doktoranden Åsa Lundholm Hedvall och hennes forskarkollegor vid Gillbergcenter, Göteborgs universitet, har i en
studie följt 200 barn med autismdiagnos som under en tvåårsperiod remitterades till ett specialiserat habiliteringscenter
i Stockholm.
I studien medverkade barnen i en neuropsykologisk och
utvecklingsneurologisk bedömning, som sedan följdes upp
efter två år.
Vid uppföljningen fann forskarna att flertalet barn förändrats positivt, både när det gäller svårighetsgraden av autism,
begåvningsnivån, språket och det vardagliga fungerandet.
Intressant nog visade uppföljningen att barnens framsteg
inte var beroende av hur intensiv behandlingen varit, utan
vilka intellektuella förmågor det enskilda barnet hade när
behandlingen inleddes.
– För att uttrycka det enkelt: de barn som det gick bra
för vid starten av studien gick det också bra för vid uppföljningen, och vice versa. Störst framsteg gjorde de barn som
vid studiens start hade en mildare form av autism, säger Åsa
Lundholm Hedvall.
Hälften av de 200 barnen hade utöver autism också en
psykisk utvecklingsstörning vid studiens inledning. Den stora
majoriteten hade kvar denna intellektuella funktionsnedsättning vid uppföljningen två år senare.
I studien fick barnen lösa olika neuropsykologiska testuppgifter. De barn som löste uppgifterna långsamt visade sig
vara sämre på att klara av vardagsfärdigheter vid uppföljningen två år senare. För de barn som löste problemen snabbt
var förhållandet omvänt.
–Långsam bearbetningshastighet kan vara ett tidigt tecken på att barnet har planeringssvårigheter, något som i sin
tur kan kopplas till en mindre positiv långtidsprognos för
barn med autism. För att tidigt upptäcka autismens förebud,
och därmed öka möjligheten att ge ett tidigt stöd, borde vi i
högre utsträckning använda neuropsykologisk testning redan
i förskoleåldern, säger Åsa Lundholm Hedvall.
Avhandlingen Autism spectrum disorders in preschool children: Cognitive aspects and interventions försvarades vid en
disputation den 14 november.
Länk till avhandling:
le/2077/36753
https://gupea.ub.gu.se/hand-
Barnveckan
20-23 april 2015 Stockholm
Tema: Framtiden - i våra händer
För vidare information se:
www.barnveckan.se
32
barnbladet
nr 6 december 2014
Sista dag fö
r registrering
av abstracts
10 dec!
*
medlemssidor
Information om Riksföreningen för Barnsjuksköterskor
Riksföreningen är öppen för sjuksköterskor vilka arbetar med eller är intresserade av hälso- och sjukvård för barn och
ungdom. Föreningen har funnits sedan
1975 och arbetar bland annat för:
• att sprida kunskap om barnsjuksköterskans utbildning, kompetens och
arbetsområden
• att värna om barns rättigheter till
kompetent barnutbildad personal,
barnvänlig miljö etc
• att främja utveckling och forskning inom medlemmarnas funktionsområden
Riksföreningens styrelse består av nio
medlemmar, vilka är bosatta på geografiskt spridda orter och arbetar inom olika pediatriska områden. Styrelsen sammanträder 8–10 gånger/år och agerar i
aktuella frågor, svarar på remisser, planerar verksamheten mm.
Föreningens högsta beslutande organ är
årsmötet vilket hålls före maj månads utgång.
Kongress arrangeras en till två gånger/år. Dessa dagar erbjuder föreläsningar
om aktuella ämnen samt möjligheter att
träffa kollegor från hela landet.
”Barnbladet”, vår tidning, utkommer
med sex nummer varje år och innehåller artiklar om pediatrisk omvårdnad
och hälsovård. Barnbladet är ett utmärkt
organ att använda vid spridning av nyheter mellan kollegor runt om i landet och
även från våra nordiska grannländer.
Tidningen ingår i medlemsavgiften.
Medlemsavgiften är 300 kr/år, pensionär 200 kr/år. Sjuksköterska som är
medlem i annan riksförening 250 kr/år.
Prenumeration av Barnbladet 350:-/
år. Medlemskap iVårdförbundet eller SSF
berättigar inte till reducerad avgift.
RfB- stipendiater 2014:
• Ann-Cathrine Bramhagen tilldelas 5 000
SEK att använda för språkgranskning av
manuset Parents’ experiences when their
child is undergoing an elective colonoscopy
• Maja Norling tilldelas 5 000 SEK att
använda för språkgranskning av manuset
Experiences of using school toilets - interviews with pupils
• Malin Skoog tilldelas 5 000 SEK att använda till etikansökan för studien Icke svensktalande invandrarmödrars upplevelser av att
delta i screening för postpartum depression i
Barnhälsovården
• Stina Pettersson tilldelas 5 000 SEK att
använda som resebidrag vid verksamhetsförlagd utbildning vid ett barnsjukhus i
Kathmandu, Nepal
Viktigt om medlemsavgift
Just nu ser vi över vårt medlemsregister. Vet du
med dig att du inte betalat medlemsavgiften så gör
detta skyndsamt om du i fortsättningen vill vara en
del av Riksföreningen för Barnsjuksköterskor, vilket
vi givetvis hoppas att vill.
Bli medlem i Riksföreningen
för barnsjuksköterskor!
Alla sjuksköterskor som arbetar med
eller är intresserade av hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar kan
bli medlemmar. Du söker medlemskap
på www.barnsjukskoterska.com, eller
genom att maila till som är ansvarig
för medlemsregistret medl@barnsjukskoterska.com
Du kan även bli medlem genom
att betala in medlemsavgiften på riksföreningens pg 19 51 19-3 eller bg
5831-6704. Ange namn, adress och
personnummer samt eventuell annan
riksförening på inbetalningskortet.
Medlemskapet kostar 300 kr/år.
I medlemskapet ingår bl a att du får
Barnbladet 6 ggr/år, rätt att söka våra
stipendier och att du kan delta i våra
utbildningsdagar till medlemspris.
Ett stort grattis till vinnarna av vår
bokutlottning i förra numret:
• Kelly- Lilian Bergström, i Göteborg vann
Ungdomars Hälsa av Kristina Berg
• Greta R Schibbye, Solna, vann
Kommunikation med barn och unga i vården.
Stipendium
Du som är registrerad
medlem i Riksföreningen för
Barnsjuksköterskor erbjuds att
söka stipendium två gånger per år.
Din ansökan skall vara styrelsen
tillhanda senast 15 april eller 15
oktober.
Syftet med stipendiet är att stimulera medlemmar att utveckla och
sprida kunskap om omvårdnad riktat till barn och ungdomar.
För information om kriterier för att
erhålla stipendiet och ansökningsförfarande, v.g. se RfB:s hemsida
www.barnsjukskoterska.com
Beslut avseende stipendiefördelning lämnas den 15 juni respektive
15 december.
Stipendiaten ska inom 3 månader
efter avslutat projekt inkomma
med skriftlig rapport som efter
överenskommelse publiceras i
Barnbladet.
Tag gärna kontakt med stipendieansvarig via stip@barnsjukskoterska.com
Välkommen med din ansökan.
Nästa SIBO-möte äger rum 6-7/5 2015 på
Aronsborg i Bålsta.
Temat är: Hjärntumörer och palliativ vård.
För mer information om program och
anmälan besök www.sibo.se.
nr 6 december 2014
barnbladet
33
medlemssidor
Kompetensbeskrivning för
barnsjuksköterska
• Vad är en barnsjuksköterska?
• Vad ska en barnsjuksköterska
kunna?
• Var kan en barnsjuksköterska
arbeta?
• Vad ska ingå i utbildningen?
Kompetensbeskrivningen för
legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen
med inriktning mot hälso- och
sjukvård för barn och ungdomar
finns att tillgå på www.barn-
Styrelsen för Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor 2014
Annica Örtenstrand
Ordförande
ordf@barnsjukskoterska.com
Merja Vantaa Benjaminsson
Ansvarig medlemsregister
medl@barnsjukskoterska.com
Annelie Arvidsson
Kassör
kassor@barnsjukskoterska.com
Maria Forsner
Forsknings- & Utbildn.ansvarig
utb@barnsjukskoterska.com
Helena Wigert
Sekreterare
sekr@barnsjukskoterska.com
Charlotte Pålsson
Ansvarig utgivare
ansv.utg@barnbladet.org
Haide Anisian och
Mia Zetterbjörk
Ansvarig kongress/utställare
utst@barnsjukskoterska.com
Anne Wennick
Ansvarig stipendier
stip@barnsjukskoterska.com
sjukskoterska.com.
BarnBladet
Utges av Riksföreningen
för Barnsjuksköterskor
www.barnsjukskoterska.com
ISSN 0349-1994
TS-upplaga: 3.900 ex
Postadress
Box 48
267 21 BJUV
Telefon
+46 (0)42 70 250
Ansvarig utgivare/Chefredaktör
Charlotte Pålsson
ansv.utg@barnbladet.org
Redaktion
Charlotte Pålsson
ansv.utg@barnbladet.org
Berit Finnström
berit.finnstrom@hv.se
Pernilla Nylén Gallagher
pernillanylengallagher@hot-
Flyttat?
Har du bytt adress eller skaffat en ny mailadress meddela då oss:
med@barnsjukskoterska.com
Kalendarium 2015
29-30 januari
Barnsmärtombudsutbildning
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Villa Fridhem
www.svenskbarnsmartforening.se
19-22 mars
The 4th Global Congress for Consensus in
Pediatrics and Child Health
Arrangör: CIP
Plats: Marrakesh, Morocco
http://www.cipediatrics.org
20-23 april
”Framtiden- i våra Händer”
Barnveckan
Arrangör: RfB, BLF
Plats: Folkets hus, Stockholm
http://www.malmokongressbyra.se/barnveckan/valkommen
23-24 april
Vårmöte om barn och smärta
Arrangör: Svensk barnsmärtförening
Plats: Lund
www.svenskbarnsmartforening.se
6-9 maj
48th Annual Meeting of ESPGHAN
Plats: Amsterdam, Netherlands
34
barnbladet
nr 6 december 2014
Arrangör European Society for Paediatric
Gastroenterology, Hepatology and
Nutrition (ESPGHAN)
http://www.espghan2015.org
7-8 maj
Skolsköterskekongress
Arrangör: Riksföreningen för skolsköterskor
Plats: Karlstad Congress Culture Center
www.skolskoterskor.se
19-20 maj
Neo-BFHI: The Baby-Friendly Hospital
Initiative expanded for Neonatal Wards
Arrangör: Arbetsgrupp från nordiska länderna och Quebec, Kanada
Plats: Uppsala, universitets huvudbyggnad
http://www-conference.slu.se/neobfhi2015/
31 maj- 4 juni
10th International Symposium on
Pediatric Pain
Arrangör: the International Association for
the Study of Pain’s (IASP) Special Interest
Group on Pain in Childhood
Plats: Seattle, Washington USA
www.ispp2015.org
mail.com
Magnus Forslin
magnus@barnbladet.org
042-70 250 • 072-7272 640
Annonser
Linda Larsson Levin
linda@adviser.se
08-551 785 85 • 0733-22 88 35
www.adviser.se
Produktion
STODAB
info@barnbladet.org
042-70 250
Tryckeri
Lenanders Tryckeri
Box 4018, 390 04 Kalmar
Tel 0480-44 48 00
Kommande temanummer 2015
#1 Barns som far illa &
Barnsjuksköterskans framtid
#2 Kardiologi & Hygien
Omslagsbilder:
Nataliia Moroz
Medlem av
Prenumerationer
Prenumerationen på Barnbladet
kostar 350 kr/6 nr. Enstaka exemplar
50 kr/st. Sätt in 350 kr på
bankgiro 5831-6704.
Ange prenumeration på Barnbladet
samt texta tydligt namn och adress