Ekologisk sortprovning av spannmål och trindsäd. Resultat försök

Institutionen för växtproduktionsekologi
Jannie Hagman
Ekologisk sortprovning av spannmål och trindsäd.
Resultat försök sommaren 2014.
Resultaten sammanställda av Jannie Hagman, kontakt jannie.hagman@slu.se
Under 2014 genomfördes tjugo ekologiska sortförsök med spannmål och trindsäd som
finansierades av Jordbruksverket. Mer utförliga tabeller och redovisningar kommer att
publiceras i Sortval i ekologiskodling på Fältforskshemsida och på hemsidan:
www.slu.se/ekologisksortprovning
Höstvete
I höstveteförsöken var avkastningen jämn mellan de olika sorterna (tabell 1), men
skördenivån låg klart under den i konventionella försök. Den genomsnittliga avkastningen var
5 ton/ha. Det fanns inte heller några avgörande skillnader i övervintring mellan sorterna utan
det som skilde dem åt var egenskaper som strålängd, tusenkornvikt och stärkelsehalt. Stava
var den längsta sorten och hade också den lägsta mängden ogräs. Högst rymdvikt hade Stava,
Magnifik och Olivin. Störst kärnor hade Julius och lägst proteinhalt hade Mariboss.
Tabell 1. Höstvete, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper, 2010-2014
Avkastning A-F,
ÖverStråkg/ha och
vintr., Mognad Vatten- längd,
Sort
relativtal Antal 0-100 , dagar halt, % cm
Stava
5080
14
94
316
22,4
93
Rel. tal Stava = 100
Sortmedel
97
14
91
315
23,0
82
Olivin
93
14
89
314
22,6
81
Magnifik
98
14
91
316
23,0
84
Ellvis
92
14
89
313
23,1
76
Mariboss
99
5
90
315
23,2
78
Julius
100
5
91
315
23,7
77
Probvärde
ns
ns
ns
ns
***
LSD
6
Stråstyrka,
0-100
98
Ogräsvikt,
Rymdg/m2
vikt, g/l
297
788
Tusenkornvikt, g
40,9
Proteinhalt, %
av TS
10,1
Stärkelsehalt,
% av
TS
72,5
98
98
98
98
98
98
ns
350
370
311
421
348
352
ns
41,5
40,0
40,0
40,3
42,1
45,7
**
2,4
10,1
10,5
10,1
10,4
9,2
10,1
**
0,4
71,8
72,4
72,6
71,3
70,6
71,3
***
0,4
768
784
785
751
718
781
***
9
Höstråg och höstrågvete
Höstråg samprovas med höstrågvete i artförsök med två försök per år (tabell 2). Mätarsort var
Amilo. Ny sort för 2014 var Herakles. Försöken förstördes av snömögel 2010, och ett försök
utvintrade 2011, varför flerårsmedeltalen endast innehåller 7 försök från fem år. Avkastningen
var i medeltal 5 ton/ha, vilket var lägre än tidigare år och kan förklaras av att det inte ingår
några försök från de sydligaste områdena. Alla sorter hade ungefär samma mognadstid. Högst
skörd hade Caspian av höstvetesorterna och Remiko av höstrågvetesorterna, men Remiko har
endast ingått i försöksserien under två år. Rågsorterna var betydligt längre än
höstrågvetesorterna. Längst var rågsorten Amilo. Högst rymdvikt hade rågsorterna Amilo och
Herakles samt höstrågvetesorten Remiko. Höstrågvetesorterna hade större kärna och högre
proteinhalt än rågsorterna.
Tabell 2. Höstråg och höstrågvete, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper, 2010-2014
Avkastning A-F,
ÖverStråStråkg/ha och
vintr., Mognad, Vatten- längd, styrka,
Sort
relativtal Antal 0-100 dagar
halt, % cm
0-100
Amilo
4650
7
93
322
19,0
139
73
Rel. tal Amilo = 100
Sortmedel
109
7
87
320
18,9
108
81
Caspian
118
7
87
322
19,2
123
79
Palazzo
106
4
93
321
18,9
122
78
Herakles 1)
Höstrågvete
Tulus
Empero
Remiko
Probvärde
LSD
1) Ny 2014
Ogräsvikt,
g/m2
160
TusenRymd- kornvikt, g/l vikt, g
755
34,4
Proteinhalt, %
av TS
8,7
194
169
214
738
733
740
37,8
35,1
35,3
8,9
7,8
7,6
94
2
90
317
19,3
118
77
235
749
33,3
8,5
101
115
131
ns
7
7
4
76
80
92
ns
320
321
321
ns
18,5
19,2
18,1
ns
92
78
84
***
9
86
88
91
ns
210
234
132
ns
724
722
746
**
18
42,5
44,7
39,6
***
3,7
10,4
9,9
9,7
***
0,8
Vårvete och vårrågvete
Vårvetesorterna har under perioden 2010-2014 provats i upp till 15 försök (tabell 3). Ny sort
för 2014 var Boett. I försöken har det under åren 2013 och 2014 även ingått några
vårrågvetesorter. Vårvetesorterna Diskett, Triso och Hamlet var i de flesta fall de mest
högavkastande sorterna. Boett, som endast provats i två försök, gav också hög skörd.
Vårrågvetesorterna har haft svårt att hävda sig i jämförelse med vårvetesorterna och både
Milewo och Nagano hade en lägre avkastning än mätaren, vårvetesorten, Dacke.
Vårvetesorten Quarna och vårrågvetesorten Nagano mognade tidigast. Vårvetesorten Dacke
och vårrågvetet Milewo var längst. Högst rymdvikt hade Dacke, Quarna och Diskett, medan
Hamlet och Boett var mest storkärninga. Vårvetesorterna Quarna och Dacke hade högst
proteinhalt.
Tabell 3. Vårvete och vårrågvete, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper, 2010-2014
Sort
Avkastning A-F,
kg/ha och
Mognad, Vattenrelativtal Antal dagar
halt, %
Strålängd,
cm
Stråstyrka,
0-100
Ogräsvikt,
Rymdg/m2
vikt, g/l
Tusen- Protein- Stärkelsekorn- halt, % halt, %
vikt, g av TS av TS
Dacke
3570
15
117
21,8
94
93
199
791
33,1
13,1
69,3
Sortmedel
Triso
Quarna
Diskett
103
107
95
112
15
15
15
116
115
114
116
22,8
22,5
21,6
21,2
86
84
78
83
92
92
91
94
211
190
211
177
761
778
783
781
35,9
36,5
34,5
35,5
12,4
11,8
14,3
11,9
69,7
70,1
67,9
70,1
Boett1)
Hamlet
Vårågvete
Milewo (trs)
Nagano (trs)
Probvärde
LSD
116
109
2
8
118
120
22,4
23,7
89
81
95
91
197
179
777
790
37,6
41,7
12,2
12,0
70,4
71,2
92
88
**
5
5
117
115
**
3
24,8
24,3
*
1,9
93
84
***
4
86
90
ns
330
202
ns
686
703
***
16
34,8
33,5
***
2,1
11,7
12,3
***
0,5
69,7
68,6
***
0,9
Rel. tal Dacke = 100
1) Ny 2014
2
Vårkorn
I försöksserien med vårkorn ingår ett stort urval av sorter som även är vanliga i konventionell
odling, både foder- och maltsorter. Tipple var mätarsort. Nya sorter för 2014 var Barbro och
Evergreen. I försöksserien ingår också en sortblandning, samma som var mätare i den
konventionella försöken, vilket 2014 var Tipple, Quench, Anakin och Tamtam. Sorterna
omfattar en relativt stor spridning när det gäller tidighet och längd för att se vad detta kan
betyda för bl a ogräskonkurrensen. Bäst avkastning i medeltal hade Tamtam och Salome.
Einar hade den lägsta avkastningen och anledningen till detta var att sorten drabbades av
kraftiga angrepp av mjöldagg. Tidigast var Barbro som mognade drygt en vecka före Tipple.
När det gäller strålängd och ogräskonkurrerande förmåga var resultaten inte helt entydiga. Det
fanns exempel på att långt strå gav lägre ogräsmängder, men det fanns också exempel på det
motsatta förhållandet.
Sorterna Evergreen och Anakin hade störst rymdvikt och de var också, tillsammans med
Tipple och Propino, de mest storkärniga sorterna. Barbro och Einar hade högst proteinhalt och
Evergreen högst stärkelsehalt.
Tabell 4. Vårkorn, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper 2010-2014
Sort
Avkastning A-F,
kg/ha och
Mognad, Vattenrelativtal Antal dagar
halt, %
Strålängd,
cm
OgräsStråStråbrytning, styrka, vikt,
0-100
0-100
g/m2
Rymd- Tusen- Protein- Stärkelvikt, kornhalt, % sehalt, Mjölg/l
vikt, g av TS
% av TS dagg
Tipple
5210
14
105
18,3
60
3
93
147
657
48
10,1
60,9
2
104
18,7
67
7
89
148
656
46
10,5
60,5
6
27
Rel. tal Tipple = 100
Sortmedel
1)
100
Barbro
Anakin
Luhkas
Vilgott
Fairytale
Tamtam
Propino
Salome
Einar
Anakin + havre
104
104
102
100
105
107
98
108
73
96
2
14
14
14
8
11
5
8
3
8
97
104
101
101
106
105
105
103
102
105
17,7
18,0
18,4
18,1
18,4
19,1
18,1
18,2
20,5
19,0
76
65
64
61
69
70
71
64
67
72
6
5
6
11
7
6
4
5
13
15
82
92
88
86
90
92
94
90
83
88
129
150
148
141
167
156
161
132
163
114
656
670
669
651
664
666
647
659
638
619
45,8
49,6
45,9
44,1
43,0
46,2
48,8
46,3
38,8
44,8
11,6
10,4
10,3
10,8
10,1
10,2
10,2
10,2
11,1
10,5
58,5
61,1
61,2
60,2
61,3
61,4
60,7
61,2
58,5
57,9
Evergreen1)
Sortblandning
Probvärde
LSD
102
103
***
2
14
***
109
105
***
4
20,4
18,5
***
1
62
65
***
5
6
7
ns
92
90
ns
160
156
ns
675
663
***
16
48,7
47,5
***
2,4
10,2
10,3
***
0,5
61,9
61,0
***
0,9
2
44
3
1) Nya sorter 2014
Havre
Resultaten för havreförsöken redovisas i tabell 5. Högst avkastning hade sorterna Nike och
Haga. Cilla var den tidigaste sorten, men gav låg skörd och hade dålig stråstyrka. Alla sorter
var högvuxna och längst var SW Kerstin och Ivory. Högst rymdvikt hade Cilla, Ivory och
Galant och mest storkärniga var Ivory och Scorpion. Sorterna Scorpion, Cilla och Ivory hade
högst proteinhalt och Galant högst stärkelsehalt.
3
Tabell 5. Havre, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper 2010-2014
Sort
Avkastning A-F,
kg/ha och
Mognad, Vattenrelativtal Antal dagar
halt, %
Strålängd,
cm
OgräsStråStråbrytning, styrka, vikt,
0-100
0-100
g/m2
Rymd- Tusenvikt, korng/l
vikt, g Råfett,
Protein- Stärkelhalt, % sehalt, %
av TS
av TS
SW Belinda
4410
12
101
98
102
101
106
107
86
102
**
12
12
6
6
4
7
12
107
18,3
84
21
91
173
528
38,5
6,1
10,5
49,8
106
105
105
106
105
107
103
108
*
4
19,0
19,3
19,3
19,5
18,3
19,2
19,4
19,3
ns
83
88
86
83
84
79
79
88
**
6
31
37
37
25
30
25
49
23
ns
74
68
67
199
182
210
187
195
180
262
203
ns
540
547
539
547
538
539
554
531
***
13
38,3
46,0
44,8
35,6
35,4
36,9
37,0
36,9
***
2,2
5,1
5,2
5,1
4,8
5,0
4,9
4,9
5,0
***
0,4
10,5
10,7
10,8
9,9
10,0
10,3
10,8
10,3
***
0,5
50,5
50,6
48,7
52,7
51,0
51,3
48,5
50,6
***
1,3
Rel. tal Belinda = 100
Sortmedel
Ivory
Scorpion
Galant
Haga
Nike
Cilla
SW Kerstin
Probvärde
LSD
56
87
ns
Åkerböna
I åkerbönsförsöken (tabell 7) ingår både brokblommiga och vitblommiga, tanninfria, sorter.
Brokblommiga sorter är generellt odlingssäkrare och har bättre avkastning, men i årets
sammanställning hade den vitblommiga sorten Taifun samma avkastning som ett par av de
brokblommiga sorterna. Högst avkastning hade Vertigo och den nya sorten Boxer (endast
provad ett år). Sorten Julia utmärkte sig genom att ha längsta stjälk, lägsta spill samt högsta
proteinhalt. Sorten Imposa hade störst frö. Marcel var den tidigaste sorten och Banquise den
senaste sorten.
Tabell 7. Åkerböna, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper 2010-2014
BlomSort
Fuego
färg 1)
B
Avkastning A-F,
kg/ha och
relativtal Antal
StjälkMognad, Vatten- längd,
dagar
halt, % cm
Höjd v
skörd,
cm
Spill v Ogrässkörd, vikt,
kg/ha g/m2
Tusen- Proteinkornhalt, %
vikt, g av TS
3890
20
152
25,6
105
100
205
528
560
29
97
93
97
95
87
103
16
20
20
20
16
153
151
150
154
152
154
26
26,2
24,7
25,3
26
25,5
105
105
107
113
96
112
101
101
99
108
95
107
161
130
134
118
154
203
550
577
504
589
541
527
532
514
469
526
579
553
29,2
29,7
30,3
31,5
28,9
30,2
154
152
156
152
*
3
25,6
25,8
29,7
25,7
***
1,5
107
103
98
109
***
6
105
96
96
102
***
6
166
176
130
194
*
74
557
584
539
556
ns
536
495
526
557
***
32,4
29,6
25,8
27,7
29,3
***
1,2
Rel. tal Fuego = 100
Sortmedel
Marcel
Alexia
Julia
Imposa
Isabell
2)
Boxer
Taifun
Banquise
Vertigo
Prob-värde
LSD
B
B
B
V
B
B
V
V
B
107
94
90
106
*
4
12
8
8
1) V=vitblommig sort (Tanninfri), B=brokblommig sort
2) Boxer (SW-ZG 2007) , ny 2014
4
Ärter till mogen skörd
Resultaten från ärtförsöken redovisas i tabell 6. Sorten Ingrid gav hög skörd, vilket även
sorten L4794 gjorde, men denna sort är endast provad ett år. Ingrid hade flera bra
odlingsegenskaper som bra stråstyrka, god höjd vid skörd, lågt spill och en hög tusenkornvikt.
Casablanca var den sort som hade högst proteinhalt och hög tusenkornvikt, men sorten hade
även låg stjälkstyrka. Samodlingen med havre hade en gynsam inverkan på ogräsförekomsten.
Tabell 6. Ärter, ekologiskodling. Avkastning och sortegenskaper 2010-2014
Sort
Avkastning A-F,
kg/ha och
relativtal Antal
SW Clara
3720
Sortmedel
Rocket
Onyx
Clara + havre
Ingrid
Casablanca
L4794-ESO1)
Probvärde
LSD
Mognad, Vattendagar
halt, %
Stjälklängd,
cm
StråHöjd v
styrka, skörd,
0-100
cm
Spill v Ogrässkörd, vikt,
kg/ha g/m2
TusenkornProteinvikt, g halt, %
13
134
21
89
55
44
74
236
245
22,7
109
107
109
99
114
110
13
13
13
12
8
13
133
132
132
133
134
133
21,8
21,4
21,7
22,4
21,1
21,5
89
89
86
80
98
83
51
39
45
67
55
49
41
33
38
48
45
36
69
60
76
68
58
86
198
203
214
156
204
193
254
219
260
242
289
277
22,4
20,7
22,6
21,9
22,8
23,6
123
ns
3
136
ns
23,2
ns
93
ns
44
***
12
46
ns
59
ns
183
*
47
245
***
13
22,6
***
0,9
Rel. tal SW Clara = 100
1) Ny 2014
Jannie Hagman
Institutionen för växtproduktionsekologi
Box 7043, 750 07 Uppsala
E-post: jannie.hagman@slu.se
5