Monark 839E

INNEHÅLL
0. Allmänt
Garanti
Monterings instruktioner
0:1
0:1
0:2
1. Inledning
Översikt, Instr.bokens uppläggning
Specifikationer
Ytterligare information
1:1
1:2
1:2
2. Igångsättning
Slutlig mont.instruktion
Anslutning handenhet/skrivare
Förberedelser
2:1
2:1
2:1
3. Testning med Ergometer 839
Funktionskontroll
Kalibrering elektronik
Förberedelse för test
Pulsfrekvensmätning
Övervakning testperson
Bedömning testresultat
3:1
3:2
3:3
3:4
3:4
3:5
4. Terminalenhet - Konditionstest
Display terminalenhet, tangentbord
RPM display m. optisk puls/metronom
Skrivare - Utskrift
Testprogram- Allmänt
Menyträd, översikt
Konditionstest:
Åstrand
YMCA
Bruce
Naughton
Manuellt: broms.regl., effektregl.,VO2-regl.,
pulsreglering:
Arb.prov (stegtest):
Inkrement, Ramp
Sekvensprogram
System meny:
Service meny:
Extern anslutning
4:12
4:14
4:15
4:17
4:18
4:21
5. Mekanik
Kalibrering pendelvåg
0-justering mätartavla
Bromsbana-bromsband
Byte bromsband
Pendelvågslagring
Kedja
Vevlager
Byte frigångskrans
Bromshjulslagring
5:1
5:1
5:2
5:2
5:2
5:3
5:3
5:4
5:4
6. Appendix
Driftstörningar
Referenslitteratur
6:1
6:2
4:1
4:1
4:2
4:3
4:4
4:6
4:9
4:10
4:11
KUNDSERVICE
Om teknisk hjälp erfodras, kontakta då din Monark handlare eller
MONARK EXERCISE AB, S-780 50 VANSBRO, 0281-594940, Fax 0281-71981.
MONARK EXERCISE AB, S-432 82 VARBERG, 0340-86000, Fax 0340-80485.
FÖRORD
Vi gratulerar dig till ditt val att köpa en produkt tillverkad av Monark Exercise AB.
Monark har varit världsledande tillverkare av högkvalitets ergometrar, och träningscyklar i mer än 35 år.
Monarks 839 är en datorstyrd ergometer som bygger på den världsberömda mekaniska Ergometer 818.
Monark Ergomedic 839 är försedd med datorstyrd reglering av belastningen.
Den perfekta kombinationen av genomtänkt mekanisk design och en sofistikerad dator utgör en garanti för
839´ans prestanda.
Som alla tekniska produkter, behöver din Monark Ergomedic 839 kontinuerligt underhåll. Med minimalt
med vård kommer du att undvika onödiga reparationer och du har år av pålitlighet och problemfri användning
av din ergometercykel.
GARANTI
Er Monark ergometer har genomgått en fullständig kontroll innan den lämnade fabriken.
Monark Exercise AB lämnar 2 års garanti från leveransdagen att kostnadsfritt reparera
alla fel som uppstår pga material - eller fabrikationsfel. Skador som orsakas av normalt
slitage, överbelastning eller fel hantering omfattas ej av garantin. Vid fel på cykeln, kontakta i första hand Er Monark
återförsäljare.
UPPSÖK DIN LÄKARE FÖRST!
Innan du börjar träna bör du ha genomgått en fullständig läkarundersökning. Din läkare kommer antagligen ge dig ett
klartecken direkt. Personer med allvarliga skador på organ samt många hjärtpatienter, har även möjlighet att använda sig
av ergometercykeln under kontrollerade former.
Sammanfattningsvis kan man säga att misstänker Du eller har Du haft hjärtbesvär, genomgått någon operation, har
muskel, led, eller ryggskada prata med din läkare först.
0:1
MEDFÖLJANDE KOMPONENTER TILL MONARK 839
Pedaler, ett par
Främre stödben med transporthjul + två låsmutter
Bakre stödben + två bult + två låsmutter
Styre komplett
Handterminal + datakabel
Transformator + nätkabel
Bröstbälte med hjärtfrekvenstransmitter
Hjärtfrekvensmottagare
Verktygsetui: Fast nyckel 10, 13, 15
Hylsa 14, Insex 2, Torxnyckel 25, Hylsnyckel 10/13
Instruktionsbok
Åstrands testhanbok
Kalibreringsvukt 4kg
MONTERINGSANVISNINGAR
Demontera främre hjulkåpa och tag bort
transportkloss för bromshjul.
Tillverkn.nr
Luta cykeln framåt.
Montera bakre stödben med två vagnsbult
samt två muttrar.
OBS! Använd den medföljande hylsnyckeln vid montering.
Luta cykeln bakåt.
Montera det främre stödbenet med två muttrar
på de två fasta bultarna.
Sadelklamma
Ställ in önskat höjdläge på sadel/sadelstolpe genom
att lossa låsratt f. sadelstolpen. För att ändra sadelns
lutning lossas sadelklamman.
OBS! Drag fast ordentligt.
Låstatt f.
sadelstolpe
Se till att expanderkilen sitter löst innan styrstammen
monteras. Sätt i styrstammen i styrhuvudet och dra åt
expanderbulten ordentligt med vredet. Styrstammen skall
vara inskjuten minst 7 cm i gaffelröret. Se markeringen
som visar detta avstånd.
Tryck här
Skall styrets höjdläge ändras, skruvar man upp expanderbulten ca 5 mm. Tryck ner bulten varvid expanderkilen
kommer att sitta löst. Höj eller sänk sedan till önskat läge.
Skruva därefter åt expanderbulten igen med vredet.
Låsvred
Styrstam
min 7 cm
Skall lutningen på styret ändras, lossas expanderbulten
med vredet. Därefter ställs önskad vinkel på styret in
och expanderbulten dras till ordentligt igen med vredet.
Expanderkil
0:2
Pedal märkt R (right) monteras på cykelns högersida
(kedjehjulssida).
Pedalaxeln är högergängad och skall
gängas på veven i riktning medurs.
OBS! Drag åt ordentligt.
Pedal märkt L (left) skall monteras på cykelns vänstra
sida. Pedalaxeln är vänstergängad och skall gängas på
veven i riktning moturs.
OBS! Drag år ordentligt.
Skyddstape
Lossa bromsremmen och avlägsna skyddstejpen
från bromshjulet.
OBS! Det är mycket viktigt att hela plastremsan
avlägsnas. Rester av plastremsan kan ge ryck i belastningsanordningen.
Montera bromsremmen och sätt på
hjulkåpan som tidigare.
0:3
INLEDNING
ÖVERSIKT
Monark 839E kan sägas bestå av ett antal samverkande mekanismer, vilkas funktioner styrs av ett välutvecklat
datorsystem. Detta ger möjligheter till en noggrannhet ifråga om inställning och avläsning av mätvärden som inte kan
uppnås med en helt mekanisk konstruktion.
De mekaniska delarna är huvudsakligen de samma som på den välkända modellen 818. En stabil ram av kraftigt fyrkantsrör, ett stort välbalanserat bromshjul av gjutjärn, ett bromsband och en pendelvåg för mätning av kraften. Pedalerna
driver runt bromshjulet via en kedja, samtidigt som en sträckmekanism spänner bromsbandet för att reglera den
bromskraft som skall påverka bromshjulet. Denna bromskraft anges direkt genom pendelns utslag mot skalan på höger
sida om bromshjulet.
Datorsystemet består av en huvudenhet och en terminalenhet. Huvudenheten läser in pedalvarvtal och bromskraft samt
fastställer försökspersonens hjärtfrekvens genom ett bröstbälte alt. öronsenor. Desssutom aktiverar huvuddatorn ett
ställdon, som justerar bromsbandets spänning, vilket i sin tur reglerar bromskraften. Denna kraft varieras automatiskt i
förhållande till förändringar av pedalvarvtalet, så att en konstant bromseffekt bibehålls.
Den andra datorn, som finns in terminalenheten (kontrollenheten, handenheten) kommunicerar med operatören via ett
tangentbord och en display. Testledaren ger instruktioner via tangentbordet till huvuddatorn. De båda enheterna
samarbetar på så sätt att styrkommandon sänds till huvuddatorn som i sin tur sänder information som pedalvarvtal, kraft,
pulsfrekvens, tidsåtgång m.m. till terminalenheten.
INSTRUKTIONSBOKENS UPPSTÄLLNING
Instruktionsboken är indelad i olika avsnitt. Läs först avsnittet ”Igångsättning” som ger en inblick i ergometerns
grundfunktioner. Detta kapitel beskriver hur man monterar ihop cykeln och på ett enkelt sätt kontrollerar ergometerns
funktioner.
När användaren känner till de grundläggande principerna, är det lämpligt att fortsätta med kapitel 3 ” Att testa med 839Ergometern”. Detta kapitel förklarar i princip hur man tar fram de tester som finns inprogrammerade i datorn.
Innan man läser vidare om datorn och de olika testerna, bör användaren göra en snabb genomläsning av de delar som
behandlar det mekaniska underhållet av ergometern. ”MEKANIK”. Den delen berör kontinuerlig skötsel och underhåll
samt reparationer.
Meningen med den informationen är att användaren på ett tidigt stadium ska förstå hur man underhåller cykeln, istället
för att lämna in cykeln om enkla problem uppstår.
Läs slutligen avsnittet 4 ”Datorn”. Med hänsyn till informationens omfattning, är det lämpligt att först göra en snabb
genomläsning. Det är sedan lättast att lära sig hantera varje program, om man samtidigt med genomläsningen trycker på
handenhetens tangenter i den ordning exemplen anges.
I det här stadiet är det inte alls nödvändigt att åstadkomma något testprotokoll. Det är här viktigare att lära sig förstå hur
man får ergometern att utföra det man önskar. Att ställa i ordning ergometern för ett test är huvudändamålet så här långt.
När användaren känner sig hemma med de grundläggande funktionerna på ergometern, kan enklare övningar genomföras.
Användaren kan mycket väl ta på sig bröstbältet under övningen för att få en bekräftelse på att ergometern är under
kontroll och att en stabil hjärtfrekens kan avläsas. Efter att användaren behärskar manuella ergometerövningar och kan
mäta hjärtfrekvensen på ett tillförlitligt vis, kommer hanteringen av de inprogrammerade testerna att bli mycket enkel.
En förnyad genomgång av kapitel 3 ”Testning med Ergometer 839” kan då vara till god hjälp.
1:1
SPECIFIKATIONER
Konstruktion:
Stabil stålram
Stort välbalanserat bromshjul - 22 kg.
Bromskraft 0-1400 W vid 200 RPM
Bekväm sadel, justerbar i höjd
Styre justerbart i höjd och avstånd från sadeln
Hjul för enkel transport
Dator:
Datorsystem 8 MHz
Väl synlig och upplyst display
Flerfärgs LED för pedalvarvsområden och varvtal
Visuell metronom eller hjärtfrekvens
Maxpuls-larm
Seriell anslutning för 300 - 38400 baud
Förinstallerade protokoll: Pulsbaserad träning, YMCA, Astrand, Bruce,
Naughton, Inkremental, Ramp
Uppmätta kvantiteter:
Avstånd:
Energi:
Puls:
Kraft:
Effekt:
Tid:
Vikt:
meter, miles
kcal
slag/minut
newton, kp
watt, kpm/min eller
VO2 ml/min
min, sek
kg, lb
Elektrisk anslutn:
Tranformator för nätspänning 220-240 volt AC 50/60 HZ in
24 volt DC alt. 18 volt AC, 15 W, ut till ergometer
OBS! Tranformatorn måste vara CE-märkt.
Mått/längd
Längd:
Bredd:
Höjd, vid styret:
Höjd, vid sadel
Vikt:
1120 mm
530 mm
650-1135 mm
800- 1120 mm
55 kg
YTTERLIGARE INFORMATION
Användaren kan behöva mer information om olika användningsområden för ergometern.
Denna instruktionsbok har utarbetats främst som ett hjälpmedel för användningen av cykeln. Hänvisningar görs ibland i
texten till närliggande områden.
För den som vill veta mer om ergometerrelaterad testning vill vi främst hänvisa till nedanstående två arbeten. För mera
ingående information se avsnittet ”Referenslitteratur”.
Åstrand, P-O, ”Ergometri konditionsprov”, Monark, Varberg. (Bifogas)
Golding LA, Myers CR, Sinning WE, ”The Y´s way to physical fitness”, YMCA of the USA, Rosemont, IL 1982.
1:2
IGÅNGSÄTTNING
MONARK Ergomedic 839: SLUTLIG MONTERINGSINSTRUKTION
Läs dessa instruktioner innan du monterar ihop ergometern!
Montera stödbenen, pedalerna, sadeln och styret enligt tidigare beskrivning.
Glöm inte att ta bort lodarmens transportfäste, plasttejpen på svänghjulet och transportklossarna
över och under svänghjulet.
ANSLUTNING AV EXTRAUTRUSTNING
Monarks datoriserade ergometern 839 kan anslutas till flera olika utrustningar. Skrivare kan anslutas för att skriva ut
rapporter. En terminal eller extern PC kan även anslutasalt någon annan extern styrenhet.
Se vidare kapitel angående “Extern anslutning”.
Börja med att ansluta skrivaren till den parallella utgången på cykelns front. Terminalen eller datorn ansluts båda via en
seriell datakabel till en 9 pin D-sub kontakt som finns på huvudenhetens framsida vid parallellporten.
Ergometern behöver inte stängas av vid inkoppling av externa komponenter, emedan det ändå kan rekommenderas för att
förhindra överföringen av felaktiga data mellan enheterna under inkopplingen. Var försiktig vid anslutningar av olika
typer av extra utrustning, så att inte överslag med påföljande personskador uppstår. Användaren måste försäkra sig om att
rätt kablar används annars kan allvarliga personskador eller skador på utrustningen uppstå.
Anslut extrautrustningens kabel till uttaget på ergometern och slå på strömmen till bägge enheterna, om det inte är gjort
förut.
Om den externa enheten är en vanlig skrivare måste denna kunna emulera Epson alt. IBM proprinter mode för att fungera.
Kontrollera att systemparametrarna på displayen är inställda så, att datorn medger automatisk utskrift. Är datorn
frånslagen kommer inga signaler fram förrän den blivit tilllslagen igen. Likaså måste överföringshastigheten,4800 baud,
stämma överens med den anslutna utrustningen. Se avsnittet ”Externa anslutningar”. Om den anslutna enheten är en
skrivare så måste papper finnas i skrivaren och val av enheter ha gjorts innan skrivaren tas i bruk. ( se instruktionsboken
till skrivaren)
Den automatiska skrivlängden är förinställd för ett standardpapper med en höjd av11´´ . Överst på varje sida finns en
rubrikrad med beteckningar för de olika kolumnerna. Förkortningarna behandlas i avsnittet ”Externa anslutningar”.
Tiden mellan utskriften av varje rad kan ställas in efter önskan, se “system inställningar”, från 0 sekunder ( kontinuerlig
utskrift) till 665 sekunder, med steg på 1 sekund. Standardinställningen är 15 sekunder mellan varje radutskrift. Detta ger
en rimlig dokumentation samtidigt som pappersåtgången begränsas.
FÖRBEREDELSER
Även om 839 är till 100 % kalibrerad på fabriken, kanske användaren vill kontrollera detta genom att göra en mekanisk
kalibrering av pendelvågen. Se delen ”Kalibrering av pendelvåg”.
Sätt på strömmen till ergometern genom att först koppla kabeln från tranformatorn till strömintaget på ergometerns front
där det står ”24VDC/18VAC”. Koppla därefter in transformatorns nätkabel i vägguttaget.
Slå på strömbrytaren. En grön lysdiod tänds.
Genomför elektronisk kalibrering som beskrivs i delen ”Testning med ergometer 839, elektronisk kalibrering”.
Provtrampa på cykeln. Nu är Ergometer 839 helt funktionell och klar att användas.
2:1
TESTNING MED ERGOMEDIC 839
FUNKTIONSKONTROLL
Ergomedic 839 har en mekanisk broms och pendelvåg, vilket gör funktionskontrollen mycket enkel. Arbetet som utförs
på ergometern är ett resultat av bromskraften (pendelläge) och antalet trampvarv (= sträcka). Kontrollen omfattar både
mekaniska och elektroniska förlopp. Skulle ergometern inte klara endera eller bägge kontrollavsnitten, fortsätt till
kalibrerings och/eller service menyn (99 i huvudmenyn).
Efter varje reparation eller service bör en inspektion av alla mekaniska delar göras. En gång per år bör följande saker
kontrolleras.
1. Ta bort skyddskåpan för bromshjulet.
2. Lossa bromsbandet vid utjämningsfjädern
3. Vänta tills bromshjulet inte rör sig längre.
4. Se till att pendelns indexstreck står mitt för ”0” på skalan.
5. Häng kalibreringsvikten i utjämningsfjädern.
6. Det kända värdet på vikten ska stämma med vikten på skalan. Om inte, se delen ”Kalibrering
av pendelvågen“.
7. Sätt tillbaka bromsbandet.
8. Montera skyddskåpan över bromshjulet.
Gå sedan vidare och utför den dagliga kontrollen som också ingår i den årliga kontrollen.
DAGLIG KONTROLL
Följande procedur kommer att övertyga användaren om att ergometern fungerar för dagligt bruk.
Testet omfattar övning med den mekaniska bromsen, varvtal- och hastighetssystem likväl som datorstyrningen och
avkänningsförmågan av det mekaniska systemet.
Dessutom, om en kalibrerad EKG simulator är tillgänglig, kan provet användas för att kontrollera förstärkar- och
mätsystemen för hjärtfrekvensen. Antingen man nu använder en EKG-simulator eller ej, så kan pulsfrekvenssystemet
enkelt kontrolleras genom att man utför en manuell kontroll, exempelvis vid handleden. Medan patienten vilar, med
bältet påtaget, blinkar pulsindikatorn en gång per pulsslag. Den blinkande hjärtfrekvensen skall överensstämma med den
manuellt tagna pulsen. Om den inte gör det, kontrollera elektrodbältets anläggningsyta och fukta vi behov elektrodytorna
med vatten, innan sevice tillkallas.
KONTROLL AV BROMSKRAFTEN
Från huvudmenyn välj ex. konditionstest och gå till start-display där bromskraften i N visas.
1. Med pendeln vid 0, ska displayen visa ”0 N”.
2. Flytta pendeln till 4 kp och displayen bör nu visa ”39N”
OBS !
Efter denna kontroll kommer bromsbandet att vara slakt, vilket innebär att det tar c:a 15 sekunder innan reglerdonet har
spänt upp bromsbandet till normalt läge igen (5 N)
EFFEKT
Effekt beräkning
1 RPM = en punkt på bromshjulets bromsbana flyttar sig 6 meter per minut.
50 RPM = 300 meter/minut
2 kp bromskraft ger då 2 x 300 = 600 kpm/min
100 RPM = 600 meter/minut
1 kp bromskraft ger 1 x 600 = 600 kpm/min
3:1
KALIBRERING ELEKTRONIK
Kalibrering är nödvändig för att de elektroniska och de mekaniska delarna i ergometern ska stämma överens.
Följade steg visar hur elektroniken kalibreras gentemot pendelvågen.
1. Kontrollera vid bromshjulets undersida att bromsremmen är lös. Om inte, flytta pendeln till 3 kp och håll den där i
några sekunder. Flytta pendeln ner till nollposition igen, och kontrollera därefter att bromsremmen är lös.
2. Justera mätartavla så att pendelns indexstreck står mitt för 0-index på skalan.
3. Tryck alt. 5 i huvudmenyn (kalibrering) och följ instruktionerna i displayen. Håll pendeln i noll positionen och vänta på
ett pip. OBS! Pendeln skall hållas stilla.
4. Flytta pendeln till 2 kp och vänta på pip, flytta pendeln till 4 kp och vänta på pip. Flytta slutligen pendeln till 6 kp och
vänta på två pip kort efter varandra.
OBS! Pendeln skall hållas stilla.
5. Sänk pendeln åter till vilo-läge (0-index).
Kalibreringen är klar.
Kalibreringskoefficient som beräknats av datorn lagras i huvudminnet. Oavsett när strömmen slås på, kommer den senast
sparade kalibreringen att placeras i huvudminnet. Nya kalibrering ersätter automatiskt gammal.
Vanligtvis är det inte nödvändigt att omkalibrera cykeln. Värdena sparas även om man stänger av strömmen och om man
fysikt flyttar cykeln. Omkalibrering bör ske efter varje service, byte av elektronikdel, förflyttning eller efter att man har
programmerat in “Återställning” av grundinställningar.( alt 99 i huvudmeny och därefter alt. 3 i service meny)
En daglig kontroll av pendelns utslag gentemot elektroniken bör ske. Om dessa inte stämmer överens bör man
omkalibrera cykeln.
Kontroll av elektronisk kalibrering kan ske på följande sätt. Gå till något av fönstren som visas under test och jämför
pendelns utslag med det som visas vid N(Newton) i displayen. OBS! Ex. 4 kp motsvarar 39 N.
OBS !
Efter denna kontroll kommer bromsbandet att vara slakt, vilket innebär att det kan ta c:a 15 sekunder innan
reglerdonet har spänt upp bandet till normalläge (5N) igen.
3:2
FÖRBEREDELSE FÖR TEST
Mångsidighetn gör att Ergometer 839 den kan användas i en mångfald olika testsammanhang. Precisionen och
reproducerbarheten av de testvärden som erhålls med ergometern tillsammans med det okomplicerade sättet att sätta upp
proven, gör att ergometern kan användas vid kliniska arbetsprov, i företagshälsovården för konditions tester liksom av
träningsanläggningar, skolor och idrottsklubbar. Inom detta variationsrika område kommer naturligtvis både de testade
personerna och testledarnas bakgrund att variera kraftigt.
Rent allmänt bör man tänka på, att antingen det gäller ett kliniskt prov eller ett enklare konditionsprov i något
motionssammanhang, så kan påfrestningarna på den testade personen bli ganska stora. Det är därför tillrådligt att
personen ifråga har konsulterat en läkare innan provet utförs.
Innan provet genomförs bör testledaren gå igenom provet med testpersonen och förklara det arbete denne skall utföra och
hur lång tid provet kommer att ta. Man bör också komma överens om hur testpersonen skall ge till känna eventuell
trötthet, smärtor i bröstet eller andra onormala fysiska reaktioner.
Testpersonen skall också avhålla sig från större fysiska ansträngningar några timmar före ett prov avseende
syreupptagningsförmågan. Dessutom skall test och motionsprov genomförs en god stund efter en måltid. Likaså bör
testpersonen avstå från rökning åtminstone en timma före provet.
Den testade personen skall också ha lämplig klädsel för ett arbetsprov. Träningsoverall eller annan löst sittande klädsel är
bäst. I Norden behövs mera sällan instruktioner rörande själva cyklingen, men det kan ändå vara lämplig att testledaren
ger några råd rörande trampningen, sadelhöjd och inställning av styret. Det skall vara bekvämt att trampa. Sadelhöjden
skall ställas in så, att när fotens trampdyna vilar på pedalen, skall knät vara lätt böjt när pedalen är i sitt lägsta läge.
Gå igenom hur metronomen visar ”över-” resp ”under-” varvtal i förhållande till det inställda. Låt testpersonen pröva på
vid en låg belastning hur det känns att hålla konstant varvtal.
Slutligen appliceras bröstbältet. Kontrollera under någon minut att en korrekt pulsfrekvens visas. Känner man till
testpersonens normalpuls kan man nu också fastställas hur pass nervös vederbörande är inför provet. Det kan vara
lämpligt att låta testpersonens vila så pass länge före provet, att en något sånär stabil vilopuls kan avläsas.
3:3
PULSFREKVENS: ELEKTRODBÄLTE OCH ÖRONSENSOR
Personens hjärtfrekvens kan mätas dels med elektrodbälte eller med hjälp av öronsensor som känner av varje pulsslag från
hjärtat. Endast systemet med bröstelektrodbälte levereras med som standard. Öronsensor med tillhörande
adapterelektronik kan köpas som extra tillbehör. Datorn känner själv av vilket system som är inkopplat varför ingen
omkoppling mellan bälte alt. öronsensor behövs.
TELEMETRISYSTEM ( ELEKTRODBÄLTE MED SÄNDARE)
Elektrodbältet bör sättas fast på ett bekämt sätt med lagom spänning just under bröstmuskeln precis nedanför brösten.
Fukta elektroderna före användning. Problemfri pulsmätning kräver att bältet är rätt applicerat. Innan man sätter på bältet
ska man se till att huden, där man placerar bältet, är rengjord med något av de i handeln förekommande hudpreparaten.
När bältet är fastsatt kommer hjärtat att blinka i displayen en gång för varje slag.
OBS! Elektromagnetiska vågor kan störa pulsfunktionen när telemetrisystemet används. Mobiltelefoner skall därför
ej användas i närheten av cykeln under pågående test.
ÖRONSENSORN
(Ej med vid leverans. Kan köpas som extra tillbehör.Art.nr 9303-93 + 9339-64)
Öronsensorn konstruerades för de tillämpningar i vilka hjärtfrekvensen enbart önskades som information. Tekniken kan
medge utmärkt registrering av hjärtfrekvensen hos somliga individer medan registrering kan utebli helt hos andra
beroende på dålig cirkulation i perifera vener, örats utformning, rumstemperatur och flera andra variabler. Generellt gäller
att om den visade hjärtfrekvensen stämmer överens med den som kontrolleras vid handleden, så är pulsfrekvensen från
öronsensorns registrering tillförlitlig.
Öronsensorn ansluts vid styret bakom styrstammen via en speciell anpassningselektronik. När uppkoplingen är klar
tänds en IR diod i öronsensorn. På motsatt sida finns en ljuskänslig cell. När sensorn därefter sätts fast på öronsnibben
mäts förändringar i ljusöverföringen mellan diod och fotocell. Dessa förändringar i ljusöverföringen är förorsakade av
blodets pulsation, dvs hjärtfrekvensen.
Öronsensorns placering är mycket individuell från person till person och måste väljas så att bästa möjliga signal erhålls
liksom att man erhåller en stabil detektering av signaler. En bra plats är i allmänhet den s k öronsnibben. På vissa
personer kan man få bättre signal om sensorn kläms fast i örats övre del. Man måste för varje individ pröva sig fram till
bästa placering.
När sensorn fungerar bra visas det med en grön lampa som blinkar i samma takt som hjärtat slår. Hjärtat i handenhetens
display kommer också att blinka i takt med hjärtats pulsslag.
ÖVERVAKNING AV TESTPERSONEN
Programmerade tester genomförs praktiskt taget utan ingripande från testledaren. Denne kan därför ägna testpersonen full
uppmärksamhet. Testpersonens reaktioner under provets gång kan iakttas och eventuellt nödvändig hjälp kan ges under
provet. En del program har avsnitt där testpersonen får utveckla väsentlig fysisk aktivitet. Effekten på testpersonen får
inte underskattas.
Under provet är det ytterst väsenligt att övervaka testpersonens utseende och hjärtfrekvens. Provet bör avbrytas
omedelbart om han/hon får smärtor i bröstet, får svårt för att andas osv. Planera före varje test hur medecinsk hjälp skall
tillkallas i händelse av nödfall.
Testpersonen kan också ha svårt att hålla ett konstant trampvarvtal. Detta är av mindre betydelse ( utom i de fall där
programmet utgår från bromskraft efterssom effekten automatiskt justeras till rätt värde, så länge trampvarvtalet är minst
30 v/min (rpm).
Ibland kan testpersonen bli störd av handenhetens display, varvid den bör flyttas utom synhåll. En sådan störning kan
påverka personens puls.
3:4
BEDÖMNING AV TESTRESULTATEN
Den maximala syreupptagningsförmågan är ett standardmått för tillståndet hos hjärt/lung-funktionerna. Beroende på det
linjära förhållandet mellan arbete och syreupptagning och mellan arbete och hjärtfrekvens, kan pulsens förändring i
förhållande till arbetet ligga till grund för en beräkning av syreförbrukningen. Om hänsyn tas till maxpulsen, kan den
maximala syreförbrukningen bestämmas.
YMCA- och Åstrand-testernas beräkning av den maximala syreförbrukningen baseras på en submacimal belastning, under det att alla andra prov använder sig av syreförbrukningen vid den högsta belastningen. Vid Bruce- och Naughtonproven fordras att testpersonen cyklar på en viss belastningsnivå under minst en minut, för att syreförbrukningen skall
kunna bestämmas, om en minut inte kan innehållas kommer närmast föregående belastningsvärde att användas.
Den beräknade maximala syreupptagningsförmågan som erhålls ur några av de presenterade testen, är utsatta för en del
fel som ligger i den åldersrelaterade beräknade max-pulsen. Även om det föreligger ett definitivt och linjärt samband
mellan arbete och syreupptagning, så finns det vissa olikheter i verklig syreupptagning, beroende på skillnader i
effektiviteten vid utförandet av ett arbete. Personer ovana vid cykling och otränade personer är därför sannolikt mindre
effektiva är de som cyklar ofta.
Man bör komma ihåg, att dessa resultat är uppskattningar eller förutsägelser om maximal puls, och fel är därför mera
sannolika än om personerna skulle ha testats vid sin verkliga max-puls. Uttolkningen bör därför göras försiktigt och med
förståelse för möjligheten av fel i metodiken.
Ett relativt mått på konditionen kan erhållas ur följande tabeller.
Konditionsindex - Män
Max. syreupptagningsförmåga
ml/kg/min
Konditionsindex - Kvinnor
Max. syreupptagningsförmåga
ml/kg/min
Omdöme
- 36 yrs.
Utmärkt
54
Bra
49
Över gen.sn.46
Genomsn. 36
Und. gen.sn 32
Någorlunda 28
Dålig
24
Omdöme
36 - 45 yrs.
53
45
39
33
29
25
23
45 - yrs
43
38
34
30
27
24
20
Utmärkt
Bra
Över gen.sn
Genomsn.
Und. gen.sn
Någorlunda
Dålig
Se även tabell 7 i “Ergometri Konditionsprov“ av P O Åstrand.
3:5
- 36 yrs.
55
45
39
34
30
26
20
36 - 45 yrs.
49
43
37
33
29
26
22
45 - yrs.
46
38
32
27
24
20
18
TERMINALENHET
HUVUDDISPLAY (på terminalenheten)
1 Konditionstest
2 Man./Arb.prov
3 Sekvensprogram
4 Analog styrning
Se även överblick på menysystem.
TANGENTBORDETS UPPLÄGGNING
Normalt numeriskt tangentbord
Tangenter som används:
Tangent 1-9 (f. sifferinmatning)
Pil upp/ner (för val i meny)
Delete (raderar vid felinslag)
Enter (bekräftar inslag)
Punkt (vid inmatning av decimaler)
Speciella funk. under programkörning:
Tangent 9 - ökar ett inställt tabellvärde
Tangent 6 - minskar ett inställt tabellvärde
Tangent 3 - stertar alt. stoppar program
Tangent 7, 8 o 9 ökar inst. värde vid man. körning
Tang. 9 ökar siffran längst till höger, tangent 8 ökar
siffran näst längst till höger osv.
På motsvarande sätt minskar tangenterna 4, 5 o 6.
RPM DISPLAY MED OPTISKT PULS/METRONOM ( på cykeln)
Metronomen med två gröna lysdioder i mitten av displayen, blinkar en gång för varje
nertramp på pedal. De två gröna lysdioderna kan också ställas in för att visa puls.
Pedalvarvets frekvens kontra inställt värde visas alltid.
För låg hastighet:
Trampvarvtalet ligger under det på metronomen inställda
värde 2,4,8,16 eller mer genom att lysdioderna tänds till
vänster.
För hög hastighet:
Tramvarvtalet ligger över det på metronomen inställda
värde 2,4,8,16 eller mer genom att lysdioderna tänds till
höger
ERGOMETERNS HUVUDMINNE
För att underlätta användandet av ergometern är flera variabler lagrade i huvudminnet. Dessa variabler återsparas och
kommer alltid tillbaka vid återstartande av datorn.
4:1
SKRIVARE - UTSKRIFT
Om ergometern har kopplats till en.parallell (DOS-kompatibel) printer kan en utskrift som visar data under
testets gång erhållas.
I slutet av rapporten görs vi vissa förprogrammerade test en kalkyl.
Obs! Systemparametern automatisk utskrift måste vara i läge på för att utskrift alltid skall erhållas. Vid
förinstallerade test sätts denna parameter alltid automatiskt till läge utskrift på. För att ändra på tiden mellan
varje datautskrift se i “system meny”.
Exempel på utskriftsrapport:
Monark Ergometer 839E. Åstrand - Rapport: xx Sidan: 1
Namn: .......................................................................
Test:
........................................................................
Datum: .......................................................................
Sign:
.......................................................................
Ålder: 25 år
Vikt: 75.0 kg
Kön: Man
Max. tillåten puls. (BPM): 195
Tid
00:30
01:00
01:30
02:00
02:30
03:00
03:30
04:00
04:30
05:00
05:30
06:00
RPM
64
64
57
53
52
53
53
51
52
53
54
57
BPM
82
107
127
139
143
151
150
153
154
155
157
156
N
04
38
43
46
47
48
46
48
48
46
46
43
Uppmätt puls (BPM) : 156
Beräknad maximal syreupptagning:
kcal
01.0
08.0
16.0
25.0
33.0
41.0
50.0
58.0
67.0
75.0
83.0
92.0
km/tim
23.1
23.1
20.4
19.1
18.7
19.1
19.1
18.3
19.8
19.0
19.5
20.4
49.5 ml/min/kg
4:2
km
0.2
0.4
0.6
0.8
1.0
1.1
1.3
1.4
1.6
1.7
1.8
2.0
Referens
1500kpm/min
1500kpm/min
1500kpm/min
1500kpm/min
1500kpm/min
1500kpm/min
1500kpm/min
1500kpm/min
1500kpm/min
1500kpm/min
1500kpm/min
1500kpm/min
4.05 l/min
TESTPROGRAM - Allmänt
Ett inprogrammerat test styr automatiskt ergometern genom en förutbestämd följd av arbetsbelastningar. Ett test kan vara
så utformat att det ändrar belastningen efter ett tidsschema eller till en fysiologisk reaktion, som t ex hjärtfrekvens. Flera
av programmen kan modifieras eller specialanpassas till speciella behov.
Belastningsföljden kan ställlas in så, att en variation erhålls. Några program medger inställning av stegringsgraden
medan andra låter testpersonen arbeta till maximal (eller submaximal) ansträngning för att bestämma konditionen
(syreupptagningsförmågan).
Några test avslutas efter en bestämd tid eller efter det vissa specifika fysiologiska tillstånd uppstått, som exempelvis en
jämn arbetspuls, s k ”steady state”. Närmare detaljer ges i beskrivningen för varje särskilt test.
Om en extern skrivare är ansluten, skrivs efter det att ett test avslutats, en summering av testet. Denna rapport innefattar
olika data för identifiering: Testets namn, testpersonens ålder, vikt och kön. Dessutom skrivs testresultaten ut,
innefattande beräknad maxpuls, aktuell stady state plus, max arbetsbelastning, och V02-max. V02-max, eller maximala
syreupptagningsförmågan, uttrycks både som total förbrukning i l/min och i ml/kg kroppsvikt (ml/kg/min).Om en skrivare
inte är inkopplad presenteras bara VO2 lit/min och ml/kg/min i handenhetens display. Bedömningen av och meningen
med V02-max-data är specifik för varje test. Vissa program är enkla motionsövningar som inte är konstruerade för att
mäta syreupptagningen. Innan man bedömer ett syreupptagningsvärde bör man därför ha läst igenom de aktuella
programmens referenser.
839:ans dator kan utföra ytterligare flera olika tester för att underlätta för användaren. Fyra stycken finns
förprogrammerade. Flera förprogrammerade test mäter syreupptagningsförmågan vid jämn arbetspuls, s k steady state:
Åstrand-testet, använder en belastning, YMCA-testet använder två eller flera belastningsnivåer. Bruce och Naughton
använder multiplelt ökande belastningar (testprogram för löpmattor anpassade till ergometertest). Andra förinstallerade
program, som inte är avsedda för mätning av V02, tillhandahåller per tidsenhet stegrade belastningar (ramp och
inkremental). Dessutom finns ett program för träning med avseende på hjärtfrekvensen, som kan ställas in och ergometern
anpasssar belastningen så att den inställda hjärtfrekvensen hålls konstant inom plus/minus fem slag.
Vid alla test kan max-puls-varning kopplas till.Varningsvärde är förutinställt på 220 slag minus åldern. Innan programmet
startas, kan max-puls-varningen ändras med hänsyn till det motionsprogram testpersonen avser utföra.
Om max-hjärtfrekvens överskrids, hörs en ton som pågår ända tills dess hjärtfrekvensen underskrider det inställda
varningsvärdet, eller tills dess varningssignalen slås ifrån. När signalen ljuder nollställs belastningen automatiskt för att
förhindra att testpersonen överansträngs.
Varningsfunktionen kan kopplas bort, speciellt om ingen övervakning krävs av testpersonens pulsfrekvens.
De automatiska testerna avser att låta testpersonen arbeta vid vissa specifika nivåer av syreförbrukning. Ergometern
åstadkommer detta genom att ge en bromskraft som, hos normala individer kräver en förbrukning av den önskade
syrevolymen. Observera att de flesta testen uttrycker V02 i ml/kg/min och därför beräknas den totala syreförbrukningen
genom att använda testpersonens vikt och totala syreförbrukningen i l/min som omvandlas till effekt. Tabellen här nedan
visar vilket nominellt arbete, eller effekt, som motsvarar olika grader av syreförbrukning.
Belastning
(Kpm/min)
300
600
900
1200
1500
1800
2100
2400
Syre-upptag
(L/min)
0,9
1,5
2,1
2,8
3,5
4,2
5,0
5,7
4:3
MENYTRÄD
4:4
MENYTRÄD
4:5
ÅSTRAND-TESTET
Åstrand-testet beskrivs ingående i professor P O Åstrands bok ”Ergometri och Konditionsprov”, som bifogas varje ergometer. Här ges därför bara en kort summering.
Åstrand-testet är uppställt för att bestämma den maximala syreupptagningsförmågan, eller förbrukningen, genom att låta
testpersonen utföra ett submaximalt arbete och att därvid mäta ett stadigt eller konstant pulsvärde, s k ”steady state”.
Belastningen i förhållande till den resulterande pulsfrekvensen jämförs med ett beräknat förhållande, justerat med hänsyn
till ålder och kön, och därefter räknas en maximal syreförbrukning ut.
Testet anger nio arbetsbelastningar vid vilka en bedömning av testpersonen kan göras. För män ligger denna belastning
mellan 300 och 1500 kpm/min, med steg på 150kpm/min. För kvinnor ligger den mellan 300 och 900 kpm/min, med steg
på 75 kpm/min.
Valet av belastning görs manuellt under testets första minuter. Efter 3 minuter låses belastningen och kan ej längre
justeras. Belastningen skall vara tillräckligt stor för att ge en stabil arbetspuls på mellan 120-170 slag/min. Om en för hög
belastning har valts, finns risken, att testpersonen inte orkar cykla det minimum på 6 minuter som fordras för att nå den
stabila arbetspulsen (steady state). Testet har utarbetats för att undersöka individer med en normal verkningsgrad vid en
stabil arbetspuls; mycket höga belastningar kan endast utföras aerobiskt av individer med en mycket hög arbetskapacitet.
Vid slutet av den femte minuten registreras pulsfrekvensen. Om vid slutet av den därpå följande minuten, pulsen
fortfarande ligger inom 5 slag från den föregående registreringen, avslutas testet, om inte fortsätter testet, tills man
uppnått villkoren för en stabil arbetspuls (steady state).
ANM. Om pulsen är ojämn eller om belastningen är feljusterad för arbete med stabil puls, kan testet inte genomföras.
Testet kan avbrytas när som helst genom tryck på START/STOP ( tangent 3). Detta resulterar då i felmeddelandet ”testet
avbrutet“ på displayen och ingen beräkning av syreupptagningsförmågan (V02 max) görs.
ANM. Den slutgiltiga arbetspulsen måste ligga inom de gränser som anges. annars visas på displayen ett felmeddelande
“testet avbrutet“.
Den maximala syreupptagningen erhålls genom att med värdet på stabil arbetspuls och motsvarande belastning gå in i
tabellerna för ”Maximal syreupptagningsförmåga från arbetspuls och belastning” för män resp kvinnor. Denna beräkning
korrigeras sedan med en faktor, beräknad på testperonens ålder. Faktorn finns i nedanstående tabell, där den ges i
förhållande till test-personens max-puls. I ”Ergometer konditionsprov” av professor P O Åstrand finns en tabell där
faktorn ges även för testpersonens ålder, i den händelse vederbörandes max-puls inte är känd.
OBS! Vid omstart ligger alla data kvar i datorns minne varför det räcker att trycka “Start” för att börja om.
VO2 korrektionsfaktor
Max-puls
Faktor
över 200
191-200
181-190
171-180
161-170
151-160
mindre än 151
1.12
1.00
0.93
0.83
0.75
0.69
0.64
Intruera testpersonen om testet och justera elektrodbältet för säker puls
Programera personuppgifterna enligt instruktionerna i menyn.
Välj Åstrandtestet och tryck tangent 3 = Start.
4:6
Beräkning av maximal syreupptagningsförmåga från arbetspuls och belastning(kpm/min) - Kvinnor
HR
300
375
450
525
600
675
750
825
900
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
2.7
2.6
2.6
2.5
2.5
2.4
2.4
2.3
2.3
2.2
2.2
2.2
2.1
2.1
2.0
2.0
2.0
2.0
1.9
1.9
1.8
1.8
1.8
1.8
1.7
1.7
1.7
1.6
1.6
1.6
1.6
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
3.1
3.0
3.0
2.9
2.8
2.8
2.7
2.7
2.6
2.6
2.5
2.5
2.4
2.4
2.3
2.3
2.3
2.2
2.2
2.2
2.1
2.1
2.1
2.0
2.0
2.0
1.9
1.9
1.9
1.9
1.8
1.8
1.8
1.8
1.7
1.7
1.7
1.7
1.6
1.6
1.6
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
3.5
3.4
3.4
3.3
3.2
3.1
3.1
3.0
3.0
2.9
2.8
2.8
2.7
2.7
2.7
2.6
2.6
2.6
2.5
2.5
2.4
2.4
2.4
2.3
2.3
2.2
2.2
2.2
2.2
2.1
2.1
2.1
2.0
2.0
2.0
2.0
2.0
1.9
1.9
1.9
1.8
1.8
1.8
1.8
1.8
1.7
1.7
1.7
1.7
1.6
1.6
1.6
1.6
3.9
3.8
3.7
3.6
3.6
3.5
3.5
3.4
3.3
3.2
3.2
3.1
3.1
3.0
3.0
2.9
2.9
2.8
2.8
2.7
2.7
2.7
2.6
2.6
2.5
2.5
2.5
2.4
2.4
2.4
2.3
2.3
2.3
2.2
2.2
2.2
2.2
2.1
2.1
2.1
2.1
2.0
2.0
2.0
2.0
1.9
1.9
1.9
1.9
1.9
1.8
1.8
1.8
0.0
0.0
4.1
4.0
3.9
3.9
3.8
3.7
3.3
3.5
3.5
3.4
3.4
3.4
3.3
3.2
3.2
3.1
3.1
3.0
3.0
2.9
2.8
2.8
2.8
2.7
2.7
2.7
2.6
2.6
2.6
2.6
2.5
2.5
2.5
2.4
2.4
2.4
2.3
2.3
2.3
2.2
2.2
2.2
2.2
2.2
2.1
2.1
2.1
2.1
2.0
2.0
2.0
0.0
0.0
4.5
4.4
4.3
4.2
4.2
4.1
4.0
3.9
3.9
3.8
3.7
3.6
3.6
3.5
3.5
3.4
3.4
3.3
3.3
3.2
3.1
3.1
3.1
3.0
3.0
2.9
2.9
2.9
2.8
2.8
2.7
2.7
2.7
2.6
2.6
2.6
2.6
2.5
2.5
2.5
2.4
2.4
2.4
2.4
2.3
2.3
2.3
2.2
2.2
2.2
2.2
0.0
0.0
4.8
4.8
4.7
4.6
4.5
4.4
4.3
4.2
4.2
4.1
4.0
4.0
3.9
3.8
3.8
3.7
3.6
3.6
3.5
3.5
3.4
3.4
3.3
3.3
3.2
3.2
3.2
3.1
3.1
3.0
3.0
3.0
2.9
2.9
2.8
2.8
2.8
2.7
2.7
2.7
2.6
2.6
2.6
2.6
2.5
2.5
2.5
2.4
2.4
2.4
2.4
0.0
0.0
5.2
5.1
5.0
4.9
4.8
4.7
4.7
4.6
4.5
4.4
4.3
4.3
4.2
4.1
4.1
4.0
3.9
3.9
3.8
3.8
3.7
3.7
3.6
3.5
3.5
3.4
3.4
3.4
3.3
3.3
3.2
3.2
3.1
3.1
3.1
3.0
3.0
3.0
2.9
2.9
2.8
2.8
2.8
2.8
2.7
2.7
2.7
2.6
2.6
2.6
2.6
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
4.8
4.8
4.7
4.6
4.5
4.4
4.4
4.3
4.2
4.2
4.1
4.0
4.0
3.9
3.9
3.8
3.8
3.7
3.7
3.6
3.6
3.5
3.5
3.4
3.4
3.3
3.3
3.2
3.2
3.2
3.1
3.1
3.0
3.0
3.0
2.9
2.9
2.9
2.8
2.8
2.8
2.8
2.7
4:7
Beräkning av maximal syreupptagningsförmåga från arbetspuls och belastning(kpm/min) - Män
HR
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
300
2.3
2.3
2.2
2.2
2.2
2.1
2.1
2.0
2.0
2.0
2.0
1.9
1.9
1.9
1.8
1.8
1.8
1.7
1.7
1.7
1.6
1.6
1.6
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
450
3.0
2.9
2.9
2.8
2.8
2.7
2.7
2.6
2.6
2.6
2.5
2.5
2.5
2.4
2.4
2.3
2.3
2.3
2.2
2.2
2.2
2.1
2.1
2.1
2.1
2.1
2.0
2.0
2.0
1.9
1.9
1.9
1.9
1.9
1.8
1.8
1.8
1.8
1.7
1.7
1.7
1.7
1.7
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
600
3.6
3.6
3.5
3.4
3.4
3.4
3.3
3.2
3.2
3.1
3.1
3.0
3.0
2.9
2.9
2.8
2.8
2.8
2.7
2.7
2.7
2.6
2.6
2.6
2.5
2.5
2.5
2.4
2.4
2.4
2.4
2.3
2.3
2.3
2.3
2.2
2.2
2.2
2.2
2.1
2.1
2.1
2.1
2.0
2.0
2.0
2.0
2.0
1.9
1.9
1.9
1.9
1.8
750
4.3
4.2
4.2
4.1
4.0
4.0
3.9
3.8
3.8
3.7
3.7
3.6
3.6
3.5
3.5
3.4
3.4
3.3
3.3
3.2
3.2
3.1
3.1
3.0
3.0
3.0
2.9
2.9
2.8
2.8
2.8
2.8
2.7
2.7
2.7
2.6
2.6
2.6
2.6
2.5
2.5
2.5
2.5
2.4
2.4
2.4
2.4
2.3
2.3
2.3
2.3
2.2
2.2
900
5.0
4.9
4.8
4.7
4.6
4.6
4.5
4.4
4.4
4.3
4.2
4.2
4.1
4.0
4.0
3.9
3.9
3.8
3.8
3.7
3.7
3.6
3.6
3.5
3.5
3.4
3.4
3.4
3.3
3.3
3.2
3.2
3.2
3.1
3.1
3.0
3.0
3.0
2.9
2.9
2.9
2.8
2.8
2.8
2.8
2.8
2.7
2.7
2.7
2.6
2.6
2.6
2.6
4:8
1050
0.0
0.0
5.6
5.5
5.4
5.3
5.3
5.2
5.1
5.0
4.9
4.9
4.8
4.7
4.6
4.6
4.5
4.4
4.4
4.3
4.3
4.2
4.2
4.1
4.1
4.0
4.0
3.9
3.9
3.8
3.8
3.7
3.7
3.7
3.6
3.6
3.5
3.5
3.5
3.4
3.4
3.3
3.3
3.3
3.3
3.2
3.2
3.2
3.1
3.1
3.1
3.0
3.0
1200
0.0
0.0
6.4
6.3
6.2
6.1
6.0
5.9
5.8
5.7
5.6
5.6
5.5
5.4
5.3
5.3
5.2
5.1
5.0
5.0
4.9
4.8
4.8
4.7
4.6
4.6
4.5
4.5
4.4
4.4
4.3
4.3
4.3
4.2
4.1
4.1
4.0
4.0
4.0
3.9
3.9
3.8
3.8
3.7
3.7
3.7
3.6
3.6
3.6
3.5
3.5
3.5
3.4
1350
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
6.8
6.7
6.6
6.5
6.4
6.3
6.2
6.1
6.0
5.9
5.8
5.8
5.7
5.6
5.5
5.4
5.4
5.3
5.3
5.2
5.1
5.1
5.0
4.9
4.9
4.8
4.8
4.7
4.7
4.6
4.5
4.5
4.5
4.4
4.4
4.3
4.3
4.2
4.2
4.1
4.1
4.1
4.0
4.0
4.0
3.9
3.9
1500
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
0.0
6.8
6.8
6.7
6.6
6.5
6.4
6.3
6.2
6.1
6.1
6.0
5.9
5.8
5.7
5.7
5.6
5.6
5.5
5.4
5.4
5.3
5.2
5.2
5.1
5.1
5.0
5.0
4.9
4.9
4.8
4.8
4.7
4.6
4.6
4.5
4.5
4.5
4.4
4.4
4.3
4.3
YMCA-TESTET
YMCA-testet är baserat på cykeltestet i ”Y´s Way to Physical Fitness”. Till sin natur är det ett submaximalt test, som
använder flera förgrenade belastningar och i vilket nästa belastning bestäms av slutpulsen under innevarande
balastningsnivå. Se också tabellen över belastningsförgrening i slutet av detta avsnitt.
Var tredje minut ökas belastningen till dess den testade personen klarat av 3 nivåer, vilket alltså tar 9 minuter. Om den
testade personen har en onormalt hög puls vid ingångsbelsatningen (110 slag/min eller högre), avslutas testet efter den
andra nivån. Om testledaren märker att den testade personen har svårigheter att fullfölja testets tredje nivå, kan START/
STOP(tangent 3). användas för att avsluta testet i förtid. Om testet avslutas innan den andra nivån fullföljts, så visas på
displayen ett felmeddelande, som anger att testet avbrutits och att ingen beräkning av V02-max kan göras.
Efter avslutat test uppskattas V02-max och maximala belastningen genom extrapolering av data från de föregående två
nivåerna. V02-max visas på displayen och den maximala belastningen visas i den rapport som skrivs ut om en extern
skrivare varit inkopplad.
YMCA-testet:
Berätta för testpersonen om testet och justera bröstbältet för att få en bra pulsdetektering.
Välj YMCA test i menyn.
Följ därefter instruktionerna i displayen (mata in kön, vikt, ålder och ev. max-puls).
Kontrollera att pulssignalen är bra och att hjärtat i displayen blinkar i jämn takt.
Tryck därefter Start för att starta upp testet.
Komplettering
Testet kommer automatiskt att avslutas om två saker uppfylls
a. nio minuter (3 steg) har klarats av, eller
b. sex minuter (2 steg) har klarats av om pulsen under det första steget var 110 eller mer.
START/STOP knappen användas efter sex minuter om personen har stora problem att genomföra testet.
Män:
Nivå 1:
Puls:
Nivå 2:
Puls:
Nivå 3:
Kvinnor:
Nivå 1:
Puls:
Nivå 2:
Puls:
Nivå 3:
Anm: Angivna pulsvärden är testpersonens puls vid slutet av respektive nivå.
4:9
BRUCE PROTOCOL
Cykelergometrar mäter den totala syreförbrukningen relativt oberoende av kroppsvikten. Eftersom testpersonens vikt bärs
upp av sadeln, är det totalt uträttade arbetet en funktion av bromskraft och hastighet. Vid samma belastning kommer alla
testpersoner att ha samma syreförbrukning.
Med en löpmatta, å andra sidan, kommer mätningen av syreförbrukningen också att innefatta testpersonens vikt, och den
mäter därför syreförbrukningen per kg kroppsvikt. Vid en given stigning och hastighet kommer varje testperson att ha
ungefär samma syreförbrukning per kg kropppsvikt.
Det välkända Bruce-löpmattetestet för maximal syreförbrukning har omvandlats för att användas med en cykelergometer,
varvid hänsyn tagits till skillnaden i användningen av en löpmatta och en cykelergometer. I beräkningen av
ergometerbelastningen ingår testpersonens kroppsvikt för att räkna ut den totala syreförbrukningen vid varje arbetssteg,
varvid belastningsinställningen justeras i enlighet därmed. Den totala syreförbrukningen räknas ut från den förbrukning i
ml/kg/min för steget ifråga multiplicerat med kroppsvikten i kg. Belastningen väljs sedan ur den tabell i avsnitt
Testprogram som visar förhållandet syreförbrukning/belastning.
Testprogrammet ökar belastningen var tredje minut från ett uppvärmningsteg till successivt mera krävande nivåer tills
testpersonen inte orkar mer. När den belastningsnivån nåtts, tryck på START/STOP(tangent 3) för att avsluta testet.
Testet slutar automatiskt om en testperson klarar av att fullfölja steg VII (79.9 ml/kg/min), vilket dock syns osannolikt.
Om mindre än en minut har gått när testet avslutas, visar displayen meddelandet “testet avbrutet“.
Skriv in personens ålder, max-puls, vikt och kön enligt displayens anvisningar
Komplettering:
Testet kommer att avslutas automatiskt när steg 7 är avklarat. Normalt avslutar man testet genom att trycka på START/
STOP knappen när testpersonen inte orkar längre. Om inte testpersonen har klarat åtminstone en minut på det sista nivån,
görs beräkningen automatiskt på föregående nivå.
Stegen i Bruce-testet är enligt följande:
Steg
Uppvärmining
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4
Steg 5
Steg 6
Steg 7
Hast/mph
1.7
1.7
2.5
3.4
4.2
5.0
5.5
6.0
Lutning %
5
10
12
14
16
18
20
22
VO2 ml/kg/min
12.2
17.4
24.8
34.4
43.8
56.7
68.2
79.5
Under själva testet kan ökningstangenten( 9 ) alt. minskningstangenten ( 6 ) användas för att gå upp eller ned i
testprogrammet. På detta sätt, kan man öka belastningen på ett icke linjärt sätt, om dett skulle visa sig att påbörjat steg är
för lätt.
Berätta för testpersonen om testet och justera bröstbältet för att få en säker pulsindikering.
Följ därefter instruktionerna i displayen.
4:10
NAUGHTON-TESTET
Naughtons standardtest (litteraturhänvisning 5) är ett test med stegvis ökad belastning och med 2 min intervall mellan
varje steg. Testet är mycket likt Bruce-testet med två enkla undantag: Stegen är här 2 min i stället för 3 min långa och
stegringen av syreförbrukningen är linjär (3.5 ml/kg/min). Stegen utgör specifika syreförbrukningsnivåer, vanligen
kallade ”METS”.
Stegen i Naughton-testet är följande:
Steg
I
II
III
IV
V
VI
VII
VIII
IX
Hastighet
mph
2
2
2
2
2
2
3
3
3
Lutning
%
0
2.5
7.0
10.0
14.0
17.5
12.5
15.0
17.5
V02
ml/kg/min
7.0
10.5
14.0
17.5
21.0
24.5
28.0
31.5
35.0
Testet genomförs i övrigt på samma sätt som Bruce-testet.
Berätta för testpersonen om testet och justera bröstbältet för att få en bra puls.
Följ därefter instruktionerna i displayen.
4:11
MANUELL KÖRNING
Börja med att programera in persondata. Kön, vikt, ålder och ev. max puls.
Vid manuell körning kan sju olika alternativ av belastning ställas in.
Bromskraftreglering
Bromskraften ställs in i Newton alternativt i kp.
Effekten blir vid denna typ av körning beroende av tramp varvtalet.
Bromskraften kan minskas/ökas med tangenterna 7/4, 8/5 samt 9/6.
Tang. 7/4 ger ökning/minskning på 1.00 kp alt. 10 N.
Tang. 8/5 ger ökning/minskning på 0.1 kp alt. 1 N.
Tang. 9/6 ger ökning/minskning på 0.01 kp alt. 0.1 N.
Tryck Start/Stopp när körningen skall avslutas.
Ökningstangenter
Minskningstangenter
Effektreglering
Effektnivån ställs in i watt alt. kpm/min.
Effektuttaget är i detta läge oberoende av trampvarvtalet.
Tang. 7/4 ger ökning/minskning på 100 watt alt. 100 kpm/min.
Tang. 8/5 ger ökning/minskning på 10 watt alt. 10 kpm/min.
Tang. 6/9 ger ökning/minskning på 1 watt alt. 1 kpm/min.
Tryck Start/Stopp när körningen skall startas resp. avslutas.
VO2 reglering
Detta är också en form av effektreglering. Fördelen är här att om inställningen görs i
ml/min/kg ställs alltid belastningen in i förhållande till personens vikt.
Ett visst uttag i l/min motsvaras alltid av en given effekt. Se tabell i kapitel
”Testprogram allmänt”.
Tang. 7/4 ger ökning/minskning på 10 ml/min/kg alt. 1 l/min.
Tang. 8/5 ger ökning/minskning på 1 ml/min/kg alt. 0.1 l/min.
Tang. 9/6 ger ökning/minskning på 0.1 ml/min/kg alt. 0.01 l/min.
Tryck Start/Stopp när körningen skall startas resp. avslutas.
4:12
Pulsreglering <BPM>
Programmet har utarbetats för att hålla belastningen på en sådan nivå att en önskad hjärt frekvens kan
bibehållas under hela träningspasset. Detta görs på så sätt att belastningen startar från 0 och ökar
gradvis. Snabbheten i belastningsjusteringen beror på hur långt ifrån den önskade frekvensen man ligger.
Vid pulsfrekvens under den inställda ökar belastningen med 60 W (375 kpm/min) per minut, tills
testpersonens pulsfrekvens är högre än 75% av den tänkta arbetspulsen. Belastningen ökar sedan med
30 W (180 kpm/min) per minut tills den avlästa pulsfrekvensen ligger inom 5 slag per minut från det
önskade värdet. Belastningen hålls konstant så länge testpersonens puls håller sig inom området +/- 5
slag från det inställda värdet. Programmet fortsätter tills testledaren avslutar det automatiska testet genom att
trycka på START/STOP (tangenten 3).
Den belastning som datorn väljer för att testpersonen skall hålla den önskade arbetspulsen, kan användas
för jämförelser över en längre tid, för att objektivt värdera effekten av ett träningsprogram.
Arbetspulsen matas in som en del av programmeringen. Utgångsvärdet är 60 slag/min. Ställ in önskad nivå och
tryck Start. Det inställda värdet kan under testens gång ändras upp och ned med öknings - och
minskningstangenterna.
Tang. 7/4 ger ökning/minskning på 100 bpm.
Tang. 8/5 ger ökning/minskning på 10 bpm.
Tang. 9/6 ger ökning/minskning på 1bpm.
OBS! Den maximala arbetspulsnivå som kan ställas in är 90% av den beräknade max.pulsen (220 - ålder).
Den belastning som datorn väljer för att testpersonen skall hålla den önskade arbetspulsen, kan användas för
jämförelser över en längre tid, för att objektivt värdera effekten av ett tränings-program.
Tryck Start/Stopp när körningen skall avslutas
4:13
ARBETSPROV
TESTER MED STEGVIS ÖKNING (INKREMENT)
Ett test med stegvis ökning ger en i jämna steg ökande belastning per önskat tidsintervall. Programmet anstränger
testpersonen upp till maximal belastning. De steg med vilka belastningen skall öka kan förinställas. Samma enheter som vid
manuell körning kan användas dvs bromskraftreglering, effektreglering alt. VO2 reglering. Se “MANUELL KÖRNING”.
Typen av arbete: effekt eller kraft kan förinställas. Ett stegtest kan användas för att ge en linjärt ökande belastning, dvs
som en variant av det tidigare beskrivna Naughton-testet. Naughton-testet kan sägas vara ett stegtest där arbetet mäts i
syreupptagning och stegen är 3.5 ml/kg/min, varannan minut.
Två åtgärder måste vidtas vid ett stegtest. För det första måste belastningsökningen programmeras och sedan stegtiden.
Varje nytt steg beräknas sedan automatiskt med utgångspunkt från det föregående. Om stegtid och belastningsteg redan
finns inprogrammerade och inte skall ändras, behöver programmeringen inte upprepas. Vanligtvis programmerar
testledaren in “längd och nivå“ på stegen, en gång för alla under det att man sedan bara matar in testpersonens data för
varje gång.
Under själva testet kan ökningstangenten ( 9 ) och minskningstangenten ( 6 ) användas för att gå upp eller ner i
testprogrammet. På det sättet, kan man öka belastningen på ett icke-linjärt sätt, om det skulle visa sig att ett påbörjat steg
är för lätt.
Berätta för testpersonen om testet och justera bröstbältet för att få en säker pulsindikering.
Följ därefter instruktionerna i displayen.
TEST MED GRADVIS ÖKNING (RAMP)
Ramp-testet är mycket likt stegtestet, så tillvida som det är baserat på en kontiuerligt ökande serie av belastningar. Den
väsentliga skillnaden utgörs av att stegen i rampteste är mycket små, vilket medför att ändring från ett seg till ett annat
knappast känns och därför upplevs som en kontinuerligt ökande belastning.
Ramptest används ibland för att ge en mycket snabb stegring av belastningen med avsikt att bestämma den maximala
belastningen en testperson kan uppnå utan någon väsentlig stegring av mjölksyra i blodet från anaerobisk
ämnesomsättning. På grund av den snabba belastningsökningen, blir uttröttningen liten, även om det föreligger en
medicinsk risk för att extremt höga belastningar uppnås alltför fort.
I likhet med stegtestet måste ramptestet programmeras innan det kan användas. Programmeringen är lite annorlunda
på så sätt, att arbetsökningen per minut matas in istället för stegtid och stegökning.
Testet körs också på liknande sätt, dock med den skillnaden att man här inte kan gå upp eller ner i programmet.
Berätta för testpersonen om testet och justera bröstbältet för att få en säker pulsindikering.
Följ därefter instruktionerna i displayen.
4:14
SEKVENSPROGRAM (PERSONDEFINIERADE PROGRAM)
Med hjäp av sekvensprogram kan användaren skräddarsy motionsprogram och lagra dem i datorns
minne. Detta gör det möjligt att lagra ett antal specialkomponerade program med olika typer av
arbetsbelastningar.
Flexibiliteten gör det möjligt att programmera olika varianter på uppförs- och nedförsbackar(ökande alt.
minskande belastningar) eller varianter på Inkrement tester osv. Möjligheterna är nästan obegränsade.
Under val 3 i huvudmenyn finns Sekvensprogram med alternativen 1 Köra, 2 Redigera o 0 Exit.
Programering görs enligt följande.
Nytt program.
Börja med att välja 3 ”Sekvensprogram” i huvudmenyn och välj därefter 2 Redigera.
Välj nytt program genom att trycka Enter.
Displayen ser då ut enligt nedan.
Programrad
Programnummer
Belastningstyp
Markör
PGM #0
Stopp
Sekunder
000
0
0
Belastningsnivå
Tid i sekunder
Markören (pilen i displayen) indikerar vilken position som kan redigeras.
Vid redigering av ett nytt program börja med att ändra Stopp till önskad typ av belastning.
Detta görs med tangenterna 1 - 5.
Tangent 1 ger belastning i Newton, tangent 2 ger belastning i kp, tangent 3 ger belastning i watt,
tangent 4 ger belastning i kpm/min och tangent 5 ger belastning i ml/min/kg.
Tangent 0 ger Stopp som används för att avsluta program.
Exempel:
Välj t. ex. kp(tangent 2) och tryck därefter Enter.
Markören pekar nu åt höger där belastningsnivån skall ställas in. Skriv t. ex. 1.5 och tryck Enter.
Markören flyttas till position för tid i sekunder. Mata in t. ex. 300 (300/60 =5 minuter) och tryck Enter.
Markören hoppar upp till översta raden och pekar på radnummer. Tryck Enter och radnummret ökar
automatiskt ett steg.
Markören flyttar sig åter till bel.typ. Samma belastn.typ som tidigare väljs genom att trycka Enter.
Önskas en annan belastningstyp tryck den tangent (1 - 5) som önskas och tryck därefter Enter.
Markören pekar därefter på belastningsnivå.
Tryck in önskad nivå och tryck Enter varvid markören flyttas till tidsangivelse.
Mata in önskad tid som tidigare osv.
Fortsätt enligt ovanstående rutin om och om igen tills programmet har önskad längd.
När programmet skall avbrytas ställ markören mot belastningstyp. Tryck tangent 0 som ger ett Stopp
och tryck Enter.
Programmeringen avslutas då och frågan kommer upp vilket nummer programmet skall sparas under.
Välj ett nummer mellan 0 o 9 och tryck Enter varvid menyn för sekvensprogram åter visas.
OBS! Om en siffra som redan tidigare innehåller ett program väljs kommer detta program att
raderas.
4:15
Redigera befintligt program.
Tryck 2 = redigera.
Välj programnummer som skall regdigeras. Stega igenom programmet med Enter-knappen och ändra i de
positioner som önskas. Gå därefter till Stopp och avsluta med Enter.
Efter redigering av nya eller befintliga program stäng av huvudenheten och sätt därefter på den igen innan
programmen skall köras.
Köra program.
Börja med att välja 3 Sekvensprogram i huvudmenyn och därefter 1 Köra.
Välj mellan program nummer 0 - 9 och tryck därefter Enter.
För att i förväg gå in och titta vilka program som finns och hur de ser ut går man till Redigera.
Tryck därefter Enter för att stega igenom programmet. När ”Stop” visas vid markören för program är det slut.
Visar sig ett ”stop” direkt i början finns inget program inlagt under den siffran.
Lämpligt är att notera vilka programtyper som finns lagrade och under vilket nummer.
.
4:16
SYSTEM MENY
Val:
1 Inställningar
2 Språk
0 Exit
INSTÄLLNINGAR
Pedal referens: Metronom inställning
Förinställning <65> rpm.
Pulslarm:
till/från
Optisk puls:
till/från
Optisk metronom:
till/från
OBS! Ställs både optisk puls och optisk
metronom i läge till kommer enbart optisk
puls att bli tillkopplad.
Rapportutskrift: till/från
Rapport till skrivare
För förinstallerade tester sätts skrivare
alltid automatiskt i läge till vid start.
VIKTENHET:
Kan ställas i kg alt. pounds
0 = kg 1 = pounds
DISTANSENHET:
Kan ställas i kilometer alt. miles
0 = km
LOGGINTERVALL: Tid mellan varje utskriftsrad, 1 - 655 sekunder,
kan ställas här.
Förinställning <15> sek.
SPRÅK:
1 Engelska
2 Svenska
4:17
1 = miles
SERVICE MENY (99)
1 Justera pot. (potentiometrer)
Om service har utförts på pendeln kan den rätta potensiometer inställningen justeras här.
Följ instruktioner i displayen.
2 Kalibrera
Efter justering av potensiometer kan en ny kalibrering göras här.
Följ instr. i displayen.
3 Återställ
Raderar minnet, formaterar och laddar in fabriksintällningar.
OBS! Cykeln måste omkalibreras efter detta.
4 Skrivare
Sidmatning:
Radmatning:
Inställningar: Skrivartyp(Epson/IBM propr.), marginaler och sidlängd kan bestämmas här.
Skriv rapport: En testrapport kan skrivas ut här för att kontrollera skrivaren.
5 Motor
Motorkström:
Motor framåt:
Motor bakåt:
Motor stopp:
Motorström kan justeras
Reglerdon spänner bromsrem.
Reglerdon slakar bromsrem.
Stoppar reglerdon
6 Inställningar
Pedalreferens:
Blinktakten på de två gröna dioder som sitter i mitten av RPM displayen.
Fabriksinställning <65>.
Pedal min.:
Lägsta pedalvarv som ger belastning kan justeras här (fabriksinställning <30> rpm)
Om testpersonen trampar i lägre takt än 30 rpm kommer bromkraften att regleras
ner till 5N.
Cykelkonstant:
Här kan bromskraften anpassas till att mäta vid svänghjulet alt. vid pedalerna. Vid ett
Åstrandtest mäts alltid effekten vid bromshjulet vilken inställningen än är.
Fabriksinställning är faktor <1.00>. Detta betyder att kraften vid bromshjulet multipl. m.
en faktor 1.0.
Är transmissionsförluster ex. 4% och man vill visa effekten vid veven sätts faktorn
till 1.04.
4:18
Max. accepterad pulsvariation:
Tillåten variation i pulsfrekvensen f. att definiera “Steady state” nivån under
konditionstest kan ställas här. Fabriksintällning <5> BPM (slag/min).
Viktenhet:
Kan ställas i kg alt. pounds
0 = kg 1 = pounds
Kan ställas i kilometer alt. miles
0 = km 1 = miles
Distansenhet
Optisk puls
Till/från Vid till blinkar två gröna dioder i mitten av RPM displayen för
varje pulsslag. Står optisk metronom i till sätts den automatiskt i från läge.
Optisk metronom
Till/från Vid till blinkar de två dioderna i mitten på RPM displayen i
inställd pedal ref. takt.
Står optisk puls i till samtidigt sätts den auomatiskt i läge från.
Ljud puls
Till/från
Ljud metronom
Till/från
<BEL> puls
Till/från
Endast externa ansl.
<BEL> metronom
Till/från
Endast externa ansl.
Pulskontroll
Till/från
7 LCD belysning
Öka m. pil upp/ner, minska m. pil fram/bak
8 Sätt analog
Här kan typ ev extern styrning ställas till N, kp, Watt, kpm/min, ml/kg/min, l/min, 100 watt/
volt.
9 Lås upp NVM
Fabriks service
4:19
Menyträd - Service
4:20
EXTERNAANSLUTNINGAR
Cykeln kan kontrolleras externt från en terminal eller en PC.
Kontrollen sker över en seriell port som överför kommandon i ANSI/ISO/ASCII format.
Kontaktdonet en 9-stifts D-sub (hane), som finns i främre delen på huvudenheten är kompatibel med RS232 standarden.
För att koppla en PC till cykeln, använd en 0-modem kabel med 9 stifts D-sub kontaktdon (hona) i båda ändar.
Möjlighet finns även för analog styrning från extern enhet. Detta görs då via kontakterna b32 och z32 på
huvudkontaktdonet på basenhetens baksida.
För att få en fullständig beskrivning av dessa anslutningar och möjligheter till extern kommunikation beställ
“TECHNICAL REFERENCE MANUAL” från Monark ExerciseAB, Sverige.
4:21
MEKANIK
KALIBRERING AV PENDELVÅG
Ta bort svänghjulkåpan.
Lossa utjämningsfjädern från bromsbandet
Kontrollera att mätartavlans 0-index
står i linje med index på lodet (pendelvikten).
Om justering erfodras lossas först låsmuttern. Ändra sedan
skalan så att index på lodet stämmer överens med 0-index på skalan.
Drag åter fast låsmuttern efter justeringen.
En känd vikt, t ex 4 kg (vårt art nr 9000-211), fästs
där utjämningsfjädern sitter. Vikten bör inte vara lättare
än 3kg då detta ger sämre noggrannhet vid justering.
OBS!
Svänghjulet måste vara helt stilla innan vikten hängs på!
Låsskruv
Justervikt
Denna vikt ( 4 kg ) skall vid korrekt justering kunna läsas av
vid motsvarande ställe på mätartavlan.
Skulle avvikelse förekomma, justeras pendeln till rätt läge
på skalan med hjälp av justervikten. För att ändra justerviktens läge måste låsskruven lossas.
Låsmutter
Står pendelviktens index för lågt flyttas justervikten uppåt i
lodet. Står index för högt släpps justervikten något neråt och
låses i det nya läget. Detta upprepas tills utslaget blir det rätta.
Bromsband
Kontrollera pendelvågens kalibrering någon gång per år
eller när behov föreligger.
Mätartavla
Pendelvikt
Sätt fast svänghjulsskyddet.
5:1
BROMSBANA-BROMSBAND
Smutsbeläggning på bromsband och bromshjulets bromsbana kan ge ryck i belastningsanordningen ( pendeln ).
Bromshjulets bromsbana bör då slipas med fin slipduk,
och sedan torkas ren med en trasa. Se fig.
Gör enligt följande:
Demontera hjulkåpa.
Lossa bromsbandet vid utjämningsfjädern före slipningen.
Slipning kan lättare utföras om någon sitter och trampar
försiktigt på cykel.
Ojämnheter i bromsbanan tas också bort med ett fint slippapper eller slipduk. Bromsbandet slits annars onödigt hårt,
samtidigt som oljud uppstår.
Byt gärna bromsband i samband med rengöring av bromsbanan. Se nedan.
Håll alltid bromsbanan torr och ren. Något smörjmedel
får absolut inte användas.
BYTEAVBROMSBAND
Demontera hjulkåpan.
Lossa bromsbandet vid fjädern.
Loss skruvarna (4 st) och demontera elektronikkåpan.
Håll pendeln över 7 kp markeringen så
att skruv och låsbricka för bromsbandet kan lossas.
Byt bromsband och montera därefter övriga
detaljer enligt ovanstående punkter i omvänd
ordning.
Fjäder
Skruv + låsbricka
Pendelvågslagring
PENDELVÅGSLAGRING
Lagren i pendelvågen är livstidssmorda och
fordrar normalt inga åtgärder.
Om fel i lagren misstänks eller konstateras, vänd
Er till fackman för byte.
5:2
KEDJA 1/2“ x 1/8“
Kedjeskyddsfäste
Kontrollera med jämna mellanrum att kedjan är
rätt spänd och lagom smord. På mitten av sin fria
längd bör kedjan ha ett spel på minimum 10 mm.
Vid cirka 25 mm:s spel bör kedjan sträckas. När
kedjan har blivit så lång att den ej längre kan sträckas med kedjesträckarna är den utsliten och skall
bytas ut mot en ny.
Kedjesträckare
Lossa det undre kedjeskyddesfästet. Tag bort
skruven för det bakre högra kedjeskyddet. För att
få bort kedjeskyddet skjuts detta bakåt.
Demontera hjulkåpa fram.
Vid inställning av kedjan lossas axelmuttrarna. Nav
och axel flyttas därefter framåt eller bakåt genom
att lossa eller skruva åt kedjesträckarnas muttrar.
Dra därefter fast muttrarna på navaxeln igen.
Axelmutter
Kedjespel
Kedjelåsets fjäder skall monteras med den slutna
ändan i kedjans rörelseriktning. Använd tång för
att ta loss och montera låsfjädern.
Rörelseriktning
OBS! Hjulet måste riktas in parallellt med ramens
centrumlinje. Oljud kan annars uppstå från kedjan då den
kan ha tendens att hänga upp sig på kuggtopparna.
Sluten ända
Låsfjäder
Tång
VEVLAGER
Vevlagringen är av typen kasettvevlager och behöver normalt ej
efterjusteras eller smörjas.
Uppstår glapp i lagringen kontakta fackman för åtgärd.
5:3
BYTEFRIGÅNGSKRANS
Demontera hjulkåpan.
Lossa bromsbandet vid spännet. Lossa det undre
kedjeskyddsfästet. Tag bort skruven för kedjeskyddet
på höger sida. Lossa sadelstolpensbulten några
varv så att kåpan kan lyftas upp ca 10 mm. För att
få loss det bakre kedjeskyddet, skjuts detta bakåt.
Anslutning
Krans
Avdragare Hylsa
Demontera kedja enligt beskrivningen på föregående sida.
Lossa axelmuttrarna och lyft av hjulet. Tag av axelmutterbrickan, kedjesträckare och hylsa på frigångskranssidan. Placera avdragare i anslutning och placera
hylsa och axelmutter utanför.
Avdragare
OBS! Axelmuttern får ej dras åt helt. Anslutningfrigångskrans skall kunna
lossas ett halvt varv.
Byt ut anslutning- frigångskrans och montera igen enligt
ovanstående men i
omvänd ordning.
SMÖRJNINGFRIGÅNGSKRANS
Frigångskransen smörjs med olja någon gång per år. Luta cykeln något så att oljan lättare rinner in i lagringen.
BROMSHJULSLAGRING
Lagren i bromshjulet är livstidssmorda och fordrar normalt inga åtgärder. Om fel i lagren misstänks eller konstateras, vänd
Er till fackman för byte.
5:4
APPENDIX
DRIFTSSTÖRNINGAR
Normalt anses cirka 70% av alla driftstörningar på mindre datorer bero på nätstörningar som t ex korta spänningstoppar
(transienter). Dessa störningar beror ofta på olika maskiner som startas eller stoppas. Processorn i datorn reagerar då
felaktigt eller stannar helt.
Problemen kan lösas med hjälp av ett störningsskydd som kopplas in mellan nät och transformator.
FELSÖKNING
Symptom
Displayen fungerar inte
Trolig orsak/åtgärd
Kontrollera att transformatorn är kopplad till
växelströmsuttag med rätt nätspänning och att
transformatorns ut-kabel är rätt ansluten till
ergometern.
Displayen lyser upp, men
reagerar inte på signaler från
tangentbordet.
Slå av strömmen, vänta i 10 sekunder och slå på
strömmen igen.
Det uppstår ingen arbetsbelastning
Kontrollera att trampvarvtalet är högre än 30 RPM.
Ingen belastning läggs på om om det verkliga trampvarvtalet är lägre än
30 RPM. Se service meny pedal referens. Fabriksinställning är 30 RPM
men kan justeras till önskat värde.
Kontrollera kalibreringen
Ingen pulsfrekvens visas
Fukta huden där elektroderna sitter. Mottagaren, för signalerna
från pulsbältet, sitter ej på plats eller är ej nedtryckt ordentligt
i kontakten.
Fel på öronsensor, kabelbrott osv.
Ingen trampvarvsindikering (RPM)
Kontrollera att kabeln är korekt ansluten.
Kraften kan inte kalibreras
Potentiometerns drivrem slirar eller är av. Ersätt
skadad rem. Potentiometern feljusterad. Bota om
minnet, tryck (99) för att komma till service menyn.
Tryck 3 för att ställa in fabriksintällning (grundinställning). Kalibrera därefter elektroniken igen.
Ojämn Puls
Telemetri systemet kan störas av elektromagnetiska fält.
OBS. Stäng av ev. mobiltelefoner
FELMEDDELANDEN
Meddelande
Orsak
“Testet avbrutet“
Ett automatiskt testprogram har stoppats innan det är
färdigt. Inga testresultat kan erhållas
6:1
REFERENSLITTERATUR
1.
Åstrand I, ”Aerobic work capacity in men and women with special reference to
Acta Physiol Scand. 49 (suppl. 169), 1960.
2.
Åstrand P-O, ”Experimental studies of physical working capacity in relation to sex and age”,
Munksgaard, Köpenhamn, 1952.
3.
Åstrand P-O, Rodahl K, ”Textbook of Work Physiology”, McGraw-Hill, New York, 1970.
4.
Bruce RA, Kusumi F, Hosmer D, ”Maximal oxygen intake and nomographic assessment
of functional aerobic impairment in cardiovascular disease”, Am Heart J 85:546-562,1973.
5.
Naughton J, ”Exercise Testing and Exercise Training in Coronary Heart Disease”,
Academic Press, New York, 1973.
6.
Golding LA. Myers CR, Sinning WE, ”The Y´s way to physical fitness” YMCA of the USA,
Rosemont, IL, 1982.
7.
Wilson PK, Bell CW, Norton AC, ”Rehabilitation of the heart and lungs”, Beckman instruments,
1980.
8.
Åstrand P-O, ”Ergometri - konditionsprov”, Monark, Sverige.
6:2
age”,