Kvalitetsredovisning 14/15
Transcription
Kvalitetsredovisning 14/15
1 Förskolan Stengången Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Innehåll: Inledning……………………………………………………………………2 Förutsättningar……………………………………………………………...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse…………………………………4 Beslutade mål och åtgärder…………………………………………………8 Slutord………………………………………………………………………9 Bilaga 1: Resultat – Umeå kommun Föräldraenkät Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolan Stengången Dokumentnamn Kvalitetssammanställning Dokumentansvarig Sandra Morén, Förskolechef Fastställd/Upprättad 2015-09-15 Reviderad -- Version 1 Giltighetstid 1 år Dokumentinformation Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete 1 2 Inledning Stengångens förskola består av fyra avdelningar och är en åldershomogen förskola. Barn i 1-2 års ålder börjar på avdelningen Solen, går vidare till avdelningen Kometen och avslutar sin förskolevistelse på antingen avdelningen Månen eller Stjärnan. Arbetet bedrivs i fyra arbetslag bestående av förskollärare och barnskötare. Våra öppettider har varit 6.30 – 17.30. Tiderna anpassas efter föräldrarnas behov. Avdelningen Kometen har varit öppnings och stängningsavdelning. På dessa avdelningar har barnen vistas före kl. 7.30 och efter 16.30. Våra mattider är följande: Frukost kl. 9.00, frukt kl. 11.00 och lunch kl. 13.00 och sedan frukt kl. 15.30. Stengången har under många år arbetat Reggio Emilia inspirerat där barnens intresse, förmågor och utforskarlust står i centrum för arbetet. Förskolan leds av förskolechefen som även har verksamhetsansvar för förskolan Grönstenen och Dagbarnvårdarna "Polarna" (3 st.). Kvalitetsrapporten bygger på Lpfö 98, För- och grundskoleförvaltningens mål och riktlinjer, våra interna måldokument, utvärderingar och dokumentationer samt medarbetarenkät, föräldraenkät och samtal med föräldrar och barn. Rapporten har utarbetats av undertecknad. Förutsättningar Förskolan Stengången ingår i Östra skolområdet och ligger högt beläget på Carlshem. Huset är byggt i mitten av 70-talet och genomgick en grundlig renovering -04. Med anledning av tekniska skador i golvkonstruktionen från byggtiden 1977 har ett antal förskolor i Umeå kommun påbörjat renovering av golv och tak. Förskolan Stengången har under Ht-14 och Vt-15 genomgått en omfattande renovering då golv och tak, målning, fasad och kök b.la renoverats. Barnen i åldrarna 3-5 år har under renoveringen vistats i paviljonger en bit från förskolan med de pedagoger som arbetat tidigare med dessa åldersgrupper. Öppningar och stängningar har skett på förskolan för alla barn, detta har medfört att pedagoger har gått mellan förskolan och paviljongerna med barn vid öppning och stängning. Barnen 1-3 år har vistats kvar på förskolan under renoveringen. Utomhusmiljön på förskolan är stor och varierad med såväl plana ytor som kuperad ”terräng”. Här finns gräsytor, skogsdungar, asfalterade cykelbanor, fotbollsplan, gungställningar, rutschkanor och en grillkåta. I närområdet finns pulkbackar, många lekparker samt skogen med utbud av elljusspår. Varje vecka har förskolan tillgång till tid i skolans idrottssal. Närhet till bibliotek finns både på Ålidhemsskolan och på Carlshöjdsskolan. Under renoveringen har vissa delar av gården varit avstängda. Paviljongerna har haft en egen gård med staket runt. Denna gård har inte erbjudit varierad terräng eller många lekmöjligheter för barnen. Pedagogerna har vistats med barnen på olika lekplaster, i skogen och även på förskolegården på grund av detta. På förskolan har vi haft 68 barn i åldrarna 1-5 år och könsfördelningen har varit jämn. Under året så har antalet deltidsbarn varierat. Stengångens barn kommer till största delen från vårt upptagningsområde. Andelen barn med föräldrar som har 2 3 ett annat modersmål än svenska är ca 30%. Förskolan Stengången har fått s.k. viktpott under året. Denna tilldelning är en viktad resurs som fördelas utifrån socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Bemanningen på förskolan: Ht-14 Förskollärare 13 st. och 4 st. barnskötare Vt-15 Förskollärare 13 st. och 4 st. barnskötare Kokerska 1,0 Husvikarie 100 % Vi har haft extra resurs på två avdelningar för barn med behov av särskilt stöd. I personalgruppen finns en bra åldersfördelning mellan nyutexaminerade och de med lång erfarenhet. Flera i personalgruppen har arbetat länge på Stengången. Könsfördelningen är ojämn men vi har trots det två män som är anställda på förskolan. Måltidsservice ansvarar för kokerskan och köket. Vi har tillagningskök på Stengången men under renoveringen har vi fått mat från Fridhemsgymnasiet. Vi har städavtal med kommunens Servicekontor Städ. Korttidssjukskrivningar har varierat under årets månader. Infektioner har varit en stor bidragande faktor till sjukskrivningar. Vi har vid frånvaro hjälpts åt över huset och tagit in vikarier vid behov, vilket har varit svårt på grund av vikariebrist i kommunen. Under Ht-14 anställdes en husvikarie på 100 % för att underlätta i verksamheten. Medarbetarenkäten visar att personalen trivs på arbetsplatsen både med arbetskamrater och med ledning. Kompetensutveckling under året: Planeringsdag 12 september, Stengången Stängnings e.m. ÅSO 16 okt, 18 mars LHU - Lärande för hållbar utv. Heroma Schemautbildning Bo Heljskov: föreläsning Reggio Emilia Institutet; föreläsning Lärum utbildning IBT Tecken som stöd Idéan: Pedagogisk dokumentation Utbildning Självkänsla med spec. pedagog Planeringsdag Idéan 27 februari samtliga Samtliga 2 personer 2 personer 4 personer 12 st. 2 st. 1 person 3 personer 4 st. 8 st. Samtliga Under året har Stengången haft fokus på renovering och flytt. Vi har även deltagit i nätverksträffar genom Luren. Vi har haft regelbundna arbetsplatsträffar), där vi diskuterat värdegrundsfrågor, renoveringsdiskussioner, organisation, pedagogisk miljö och material. Budgetläget för Stengången är i nuläget gott. 3 4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Utifrån föräldraenkäten definierar vi våra styrkor som är; Trygghet och trivsel för alla barn, en stimulerande innemiljö och ger barn ett bra stöd för utveckling och lärande. Andra styrkor som föräldraenkäten visar är att vi ger barnen stimulans och utmaningar, vi stimulerar till nyfikenhet och lust att lära samt ett nyanserat talspråk, en god kommunikation och argumentation. Andra styrkor är att vi ger gott stöd i barnens motoriska utveckling och har god kunskap och utmanar barnens skapande förmåga samt kreativitet. Vi ger även ett gott bemötande vid lämning och hämtning och en god information om barnets utveckling/lärande. Föräldrarna upplever att innehållet i utvecklingssamtalen är meningsfulla. Utifrån föräldraenkäten definierar vi våra svagheter/utvecklingsområden som är; Kulturell identitet och modersmålet, där vi upplever att vi kan i större utsträckning förbättra informationen till föräldrar med annat modersmål. Vi välkomnar den nya organisationen kring modersmål där modersmålslärarna blir mer integrerad i den dagliga verksamheten. Vi har upplevt att kontakten med modersmålslärarna skett sporadiskt och där modersmålsläraren i större utsträckning dragit sig bort från verksamheten för att i samspel med barnet utveckla språk och kommunikation. En nackdel som vi upplever utifrån föräldraenkäten är förändringen för barn 3-4 år som tidigare har erbjudits modersmålstöd men som nu inte får detta. Vårdnadshavare kan ansöka om modersmålsstöd inför att barnet ska påbörja sitt sista år i förskolan. Ett annat utvecklingsområde är möjlighet för barnen att få lugn och ro. Under renoveringen har de tillfälliga paviljongerna inte varit optimala för detta pga. små och ljudkänsliga lokaler. I de nyrenoverade lokalerna är tanken att skapa ett sinnesrum där möjlighet finns att vila, lyssna på lugn musik eller saga i en mindre grupp. Pedagogerna delar även barngrupperna i mindre grupper för att på så sätt skapa lugn och ro samt tid till samtal och reflektion. Vi ser även att barns inflytande och ansvar är utvecklingsområden att jobba vidare med. Vi har påbörjat diskussioner kring demokrati och barns delaktighet som vi kommer att arbeta med under året. Vi har valt att presentera kvalitetsredovisningen i tre områden; Barns arbetsmiljö, Barns lärande samt Barns personliga och sociala utveckling. Andra områden som vi presenterar i löpande text i redovisningen är; Trygghet och trivsel, Lärandemiljö, Självständighet och självtillit, Lärande, Inflytande och ansvar, Vardagskontakter med föräldrar samt Utvecklingssamtal. Dessa områden knyter an till kvalitetsområden i förskolans läroplan och återfinns även i föräldraenkäten. Barns arbetsmiljö Skapa en trygg och genomtänkt arbetsmiljö tillsammans med barnen och utveckla den pedagogiska miljön samt materialet. Enligt läroplanen ska varje barns utveckling och lärande ses som interaktivt och relationellt, det vill säga att det sker i samspel med omgivningen. Det innebär att 4 5 läroplanen utgår från att alla individer i förskolan, barn som vuxna, ständigt knyter an till och skapar relationer med varandra och med den omgivande miljön. För att möta barnen i deras lärande behöver miljön vara utmanande, intressant, kreativ och tillgänglig. Under året har vi på APT (Arbetsplatsträff) och i PUG gruppen (Pedagogisk utvecklingsgrupp) diskuterat den pedagogiska miljön på förskolan. T.ex. Hur ser en Ateljé ut på 1-2 års avdelningen? Vilket material skall finnas i de olika miljöerna? Hur ser vi progression i miljöerna? Hur gör vi miljöerna och materialet tillgängligt för barnen? Pedagogerna interagerar med barnen på barns nivå och är lyhörda för vad de behöver och vill. T.ex. på 1- års avdelningen ger matsituationen ett lugn när det erbjuds flera alternativ och barnen själva få välja vad och i vilken ordning de ska äta. Pedagogerna tar mycket tid till att lära känna barnens vanor/viljor kring mat, vilket gör att de kan utmana dem där de befinner sig i sin utveckling. På 2-3 års avdelningen arbetade pedagogerna mycket med att innemiljön skulle bli mer tillgänglig, utmanande och skapa lugn. De ville att materialet skulle bli tillgängligt för alla barn och även ett större utbud av material (mer att välja på). De ville även använda ytorna på ett bättre sätt, skapa rum i rummen och skapa lugn och ro. Pedagogerna observerade barngruppen och blev varse om vad de behövde och var intresserade av, de diskuterade kring detta i arbetslaget och använde en arbetskväll för att i iordningsställa rummen. Genom observation, dokumentation och reflektion har pedagogerna uppmärksammat att barnen blev självständigare av att själva kunna ta fram det material de ville göra och att barnen delade in sig i olika grupper/rum utifrån vad de ville göra. De har även beskrivit och visat dokumentationerna i föräldrasamtal. På storbarnsavdelningarna (som var belägna i paviljonger under renoveringen) var lokalerna inte speciellt bra utformade ur barnperspektiv och ur arbetsmiljöperspektiv. Det var dåligt med utrymmen och små rum. Ljudnivån blev ofta väldigt hög pga. dålig ljudabsorbering. Detta åtgärdes på vissa ställen men blev inte helt bra. Pedagogerna försökte trots dåliga förutsättningar skapa en god pedagogisk miljö. De studerade vad barnen var intresserade av och gjorde stationer/mötesplatser där efter. De utrustade stationer/mötesplatser med det material som fanns tillgängligt. Stationerna fick vara stationära och även materialen var stationära. Exempelvis satt barnen vid ett specifikt bord när de skulle bygga med lera, ett annat bord om de skall rita osv. Under hela året har pedagogerna ändrat/lagt till och tagit bort vissa stationer/mötesplatser efter barnens intresse och önskemål. För att göra barnen delaktiga har pedagogerna kommunicerat och varit lyhörda med barngruppen kring mötesplatserna och önskemålen då och de har försökt att tillmötesgå dessa önskemål på bästa sätt. De har varit närvarande pedagoger för att inspirera och minimera förflyttningar och genom det försökt skapa en lugnare arbetsmiljö för både sig själva och barnen. Tidplanen för överflytt till paviljonger samt uppstart i ”nya” lokaler var väldigt begränsad pga. uppskjuten renovering. Pedagogerna hade en vecka på sig att flytta över möbler, material m.m. till paviljongerna samt att ställa iordning alla rum. 5 6 Barns lärande Under året arbeta med ett gemensamt tema och dokumentation – reflektion På 1-2 årsavdelningen är den situationsbundna kommunikationen (matsituationen, sånger, hallsituation, ateljén) något som skapar trygghet och igenkännande hos de yngre barnen. De yngre barnen lär av varandra, både socialt, kommunikativt och emotionellt och man jobbar mycket med den motoriska utvecklingen och självständighet. Trygghet är årets viktigaste fokus i småbarnsgruppen. På grund av renoveringen som medfört att barnen vistas i olika byggnader (Stengången och paviljonger) har det inte funnits ett gemensamt tema för huset under året. Däremot har ”renovering” blivit ett tema på småbarnsavdelningen och på olika sätt har kanske detta präglat alla avdelningar och blivit ett ”outtalat tema”. Pedagogerna på 1-2 års avdelningen följde byggprocessen/renoveringen och barnen var hela tiden delaktiga (fordon, personer, rutiner). Barnen har fascinerats av det som hänt runtomkring och har planterat sina erfarenheter i leken. Köksasvarig på Stengången och hennes roll på förskolan har synliggjorts och blivit populär bland barnen. Detta gjorde även att pedagogerna reflekterade över hur barnen ser på våra roller på förskolan (byggarna bygger, Köksansvariga hör ihop med mat). Pedagogerna väckte frågor kring vad barnen tycker/tror att pedagogerna gör och satte sedan upp bilder på sig själva i barnens höjd. Som en följd av detta vidgades samtalen till att även inkludera pedagogerna som personer (namn, inte arbetsuppgift). Pedagogernas bedömning är att barnen upplevde glädje och spänning i och med renoveringen och i interaktion med andra barn och vuxna. Genom att pedagogerna uppmärksammade och synliggjorde barnens upptäckter samt att de kontinuerligt uppmuntrade till samtal och frågor skapade detta en vikänsla och en lärandesituation för både barn och pedagoger. På storbarnsavdelningarna har några pedagoger gått utbildning i pedagogisk dokumentation under året. Det har arbetats med olika teman under höstterminen och vårterminen. För att knyta an till flytten till paviljongerna skapades ett tema kring en gemensam resa. Temat fick namnet Kompisraketen. Avdelningens namn heter Månen så barnen och pedagogerna bestämde att de skulle resa till Månen. Frågor som diskuterades var; Hur ska vi göra för att klara den här resan på Månen tillsammans? Barnen fick bestämma vad som skulle kunna ta dem till Månen där alla fick plats. Efter ett demokratiskt beslut bestämdes en raket. Under projektets gång lades fokus vid gemenskap och kompisanda, hur man behandlar varandra på ett bra sätt, hur man är en bra vän. På en av storbarnsavdelningen har man Morgonmöte med barnen. Genom morgonmötena upplever pedagogerna att barnen blivit bättre på att våga prata inför andra då fler och fler barn vill uttrycka önskemål eller berätta om känslor och upplevelser under ”ordet är fritt”. Barnen har sporrat varandra och spunnit vidare på kompisarnas berättelser. Pedagogerna upplever att det är viktigt att barnen får denna möjlighet att bli sedda och lyssnade på. De äldsta barnen på 6 7 förskolan har gjort flera utflykter till skogen, lekparker och varit på teater, de har även arbetat med natur- fysik- och kemiexperiment under våren. Barns personliga och sociala utveckling Fördjupa oss i ställningstaganden och organisation. Vi har under året diskuterat barnsyn i teori och praktik. På 1-2 års avdelningen har man arbetat mycket med grundtrygghet, sociala koder/lekkoder samt en god daglig kontakt med alla föräldrar. Det som har diskuterats/kommit överens om i arbetslaget gällande barnsyn/kunskapssyn har sedan återspeglats i den pedagogiska praktiken. Målet att alla barn skulle bli trygga och utveckla självständighet, att själv vilja gå ut/äta/sova har införlivats. Pedagogerna har varit närvarande i barnens lek för att lära känna dem och stödja dem i deras sociala utveckling. Pedagogerna har även arbetat med hur man är en bra kompis som är en viktig grund för fortsatt tid i förskolan. Föräldraenkäten visade på att föräldrarna är nöjda med information om trygghet/trivsel, men att det saknades vetskap/information om verksamhetens aktiviteter (vad/varför/process). Under samtalet delges dokumentation (bild/video) och som förberedelse finns ett frågeformulär, som både fylls i av pedagogerna och av vårdnadshavarna. Underlaget skrivs ”gemensamt”, alltså att hela arbetslaget står bakom observationerna. Pedagogerna upplever att samtalets utformning är uppskattad. Under renoveringen har samarbete skett främst mellan de avdelningar som är belägna i samma hus. Alltså mellan yngre barnsavdelningarna på Stengången och äldre barnsavdelningarna i paviljongerna. Detta samarbete har skett på flera olika sätt, t.ex. hjälp vid sjukdom/ledighet, kontinuerliga konstruktiva dialoger, gemensamma planeringsmöten där övergripande frågor lyfts och retts ut tillsammans. Pedagogerna upplever att de har peppat varandra till en positiv inställning kring allt (renovering, barngrupp, personal, lokaler). Det har byggts upp en positiv känsla mellan/i arbetslagen, lösningsfokuserad och hjälpsam. Pedagogerna planerar/arbetar preventivt (Sjukdom? Ledighet? Många barn?) och bemöter varandra respektfullt (utifrån rutiner, behov, tillfälle, läglighet). Ett bra bevis för detta är att vi har ett öppet och accepterande samtalsklimat (”högt i tak”). Mellan Stengångenhuset och paviljongerna har samarbetet fungerat mindre bra på grund av de yttre omständigheterna (vistas i olika byggnader, en bit ifrån varandra). 7 8 De beslutande mål och förbättringsåtgärder från förra kvalitetsredovisningen var: • - Organisera renoveringen som skall ske Ht 2014 på bästa sätt; Pedagogerna har efter bästa förmåga försökt skapa en god pedagogisk verksamhet för alla barn på förskolan. Förutsättningarna har inte alltid varit de bästa pga. dåliga lokaler och svårighet med samarbete mellan husen (Stengången och paviljongerna). Detta till trots har verksamheten hållit god kvalité, detta kan vi veta genom tät föräldrakontakt samt föräldraenkäten. Några kommentarer från föräldraenkäten: Barn och personal kämpar på beundransvärt i paviljongen! Bravo! Barngruppen känns sammanhållen med glada barn Vi är jätte nöjda m vår flickas förskola o de pedagoger som arbetar där Tyvärr är utemiljön inte stimulerande pga. tillfälliga lokaler Extremt hög ljudnivå i den temporära baracken • Arbeta vidare med pedagogisk dokumentation; Under året har 4 pedagoger i ett arbetslag genomgått Idéans utbildning i pedagogisk dokumentation. Vi kommer att arbeta vidare med att genomföra, åskådliggöra, diskutera, reflektera kring pedagogisk dokumentation i arbetslagen samt under PUG träffarna. • Komma igång med PUG-gruppen och Pedagogiska Caféerna; vi har under året diskuterat pedagogisk miljö och material under PUG (pedagogisk utvecklingsgrupp) och Pedagogisk café samt på APT träffar och avdelningsmöten. • Introducera ny personal i verksamheten samt vidareutbildning i pedagogisk dokumentation; Ny personal har på ett bra sätt introducerats i verksamheten genom att erfaren personal har kontinuerligt haft pedagogiska samtal och reflektioner med dem där man har lyft dilemman eller annat som rör den dagliga verksamheten. Beslutade mål och förbättringsåtgärder • Utveckla arbetet med och lära mer om kulturell identitet och integrera modersmål i verksamheten • Förbättra information till alla föräldrar genom dagliga samtal, veckobrev, Lärum och utvecklingssamtal • Fortsätta utveckla den pedagogiska miljön och material • Fortlöpande diskussioner och reflektioner kring Fokusområdet Demokrati 8 9 Slutord Läsåret 2014/15 har gått i renoveringens tecken. Två av avdelningarna där barn 35 år har vistats flyttade till tillfälliga paviljonger en bit från förskolan. Dessa lokaler var mindre och hade dålig ljudmiljö samt en väldigt torftig förskolegård. Kvar på förskolan var de yngre barnen 1-3 år. Förskolegården stängdes av på vissa ställen och baracker för personalutrymmen ställdes upp på förskolegården. Föräldraråd, utvecklingssamtal samt andra samtal blev tvungna att utföras i baracken. Innemiljön på förskolan och i paviljongerna har varit väldigt bristfällig på grund av renoveringen. Detta har även föräldrar uppmärksammat och uttryckt i föräldraenkäten. De har dock visat förståelse för detta och välkomnade en nystart till höstterminen 2015. Pedagogerna har visat stort tålamod, styrka, engagemang och positiv inställning under hela renoveringsåret. Föräldrar har även uttryckt detta i föräldraenkäten samt direkt till pedagogerna. De har fortsatt hålla en hög pedagogisk kvalité i verksamheten och medverkat till att hög kompetens på många områden. Ett arbetslag har utbildat sig i pedagogisk dokumentation i Idéan regi. Flera pedagoger har utbildat sig i Tecken till tal. Två arbetslag har haft flera utbildningstillfällen med vår specialpedagog där de läst boken Självkänsla – att förstå sig själv och andra skriven av; Marianne Brodin och Ingrid Hylander, där de har diskuterat och kopplat diskussionerna till vardagspraktiken. Alla arbetslag kommer att få denna utbildning vilket stärker pedagogernas kunskap om barn och förhållningssätt. Den pedagogiska miljön på förskolan har arbetslaget i samarbete med förskolechef diskuterat under hela läsåret. Vi har bl.a. diskuterat vilka miljöer som skall finnas på förskolan, vilket syfte har de och hur gör vi dem intressanta, utmanande, roliga och kreativa för barnen. Vi har även diskuterat progression i miljöerna. Vilket material skall finnas i Ateljén för 1-2 åringarna? För 3-5 åringarn? Vilket material ska finnas i Bygg och konstruktion för 1-åringar osv. Detta arbete kommer vi att fortsätta med under 2015-16. Utifrån föräldraenkäten där fokus Lugn och ro behövs för alla barn har vi påbörjat skapa ett rum som vi kommer att kalla Sinnesrummet, där några barn åt gången med en pedagog kan vistas i en harmonisk miljö. Där kommer att finnas madrasser på golvet, sackosäckar att sitta i, ett bubbelrör med lugnande ljus, fiberoptik och lugn musik om man önskar det. Vi välkomnar en ny förskola Ht2015 och ser framemot en början på något nytt! Umeå 150915 Sandra Morén Förskolechef 9 Bilaga 1 Resultat förskoleenkäten 2015 Stengången Sammanfattning Tabell 1 - Kvalitet i utbildningen (%) Stengången Umeå kommun 1-3 år 4-5 år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Trygghet och trivsel 95 79 79 89 85 90 90 100 80 Lärandemiljö 79 62 59 74 68 88 89 100 83 Självständighet och självtillit 83 72 73 78 76 83 85 100 60 Lärande 65 74 65 74 71 76 77 99 48 Inflytande och ansvar 59 70 73 61 66 73 76 97 41 Vardagskontakter med föräldrar 81 79 80 80 80 87 88 100 72 Utvecklingssamtal 81 75 71 81 77 78 78 100 60 Medelvärde 78 73 71 77 75 82 83 99 65 Kvalitetsområden Tabell 2 - Trygghet och trivsel (%) Umeå kommun Stengången 1-3 år 4-5 år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Ditt barns trygghet 100 91 86 100 95 95 96 100 86 Ditt barns trivsel 100 83 79 96 89 97 98 100 93 Ditt barns möjlighet till lugn och ro 79 52 57 65 62 71 73 100 51 Barnet blir respekterat 100 91 93 96 95 95 94 100 81 Medelvärde 95 79 79 89 85 90 90 100 80 Kommentar: Samtliga tabeller redovisar de positiva svarsalternativen. Max och Min är de högsta och lägsta resultat för en förskola i undersökningen. SO = Förskolans skolområde. UK = Umeå kommun. 1 Tabell 3 - Lärandemiljö (%) Stengången Umeå kommun 1-3 år 4-5 år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Stimulerar till nyfikenhet och lust att lära 100 78 71 96 86 91 93 100 69 Stimulerande innemiljö 86 78 71 87 81 91 91 100 85 Stimulerande utemiljö 79 30 43 52 49 85 86 100 78 Naturen, kulturlivet och samhället nyttjas 50 61 50 61 57 85 86 100 71 Medelvärde 79 62 59 74 68 88 89 100 83 Tabell 4 - Självständighet och självtillit (%) Umeå kommun Stengången 1-3 år 4-5 år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Ger ditt barn bekräftelse/beröm 79 65 71 70 70 82 81 100 56 Ger ditt barn stimulans och utmaningar 86 74 64 87 78 82 85 100 63 Ger ditt barn stöd för utveckling 93 74 79 83 81 82 85 100 56 Uppmuntrar till samspel/samarbete 79 74 71 78 76 87 88 100 69 Stödjer självständighet/tillit till egen förmåga 79 74 79 74 76 81 83 100 56 Medelvärde 83 72 73 78 76 83 85 100 60 Tabell 5 - Lärande (%) Stengången Umeå kommun 1-3 år 4-5 år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Talspråk, kommunikation och argumentation 86 78 79 83 81 86 85 100 56 Motorik 93 91 93 91 92 94 92 100 63 Skapande förmåga 86 91 79 96 89 88 88 100 44 Matematiskt tänkande 50 65 50 65 59 67 72 100 31 Förmåga att bygga och konstruera 64 83 64 83 76 84 86 100 63 Intresse för natur och hållbar utveckling 36 83 57 70 65 71 73 100 49 Kulturell identitet och modersmålet 43 52 43 52 49 51 53 100 31 Identitet/intressen utan begränsningar i kön 64 52 57 57 57 64 68 100 38 Medelvärde 65 74 65 74 71 76 77 99 48 2 Tabell 6 - Inflytande och ansvar (%) Stengången Umeå kommun 1-3 år 4-5 år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Uppmuntrar till inflytande och delaktighet 64 70 71 65 68 79 79 100 56 Tar tillvara önskemål, idéer och synpunkter 50 70 64 61 62 65 71 92 31 Stimulerar till att ta egna initiativ 64 57 71 52 59 71 76 100 31 Uppmuntrar att ta ansvar för egna handlingar 57 83 86 65 73 75 79 100 44 Medelvärde 59 70 73 61 66 73 76 97 41 Tabell 7 - Vardagskontakter med föräldrar (%) Stengången Umeå kommun 1-3 år 4-5 år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Bemötande vid lämning/hämtning 86 91 93 87 89 94 93 100 81 Ger möjlighet till frågor/önskemål/synpunkter 100 70 79 83 81 94 94 100 82 Ger möjlighet till delaktighet/inflytande 79 78 71 83 78 82 85 100 64 Ger information om hur ditt barn har det 100 83 86 91 89 91 91 100 75 Ger information om kvalitet i ped. verksamhet 43 72 71 55 61 73 76 100 48 Medelvärde 81 79 80 80 80 87 88 100 72 Tabell 8 - Utvecklingssamtal (%) Stengången Umeå kommun 1-3 år 4-5 år Flicka Pojke Totalt SO UK Max Min Information om barnets utveckling/lärande 93 83 79 91 86 86 84 100 69 Innehållet i utvecklingssamtalen är meningsfulla 86 83 79 87 84 83 82 100 67 Det som bestämts genomförs/följs upp 64 61 57 65 62 66 67 100 43 Medelvärde 81 75 71 81 77 78 78 100 60 3