docKokalite AB Skola/Förskolor Sollentuna kommun
download 
Report Transcription
Kokalite AB Skola/Förskolor Sollentuna kommun
Kokalite AB Skola/Förskolor Sollentuna kommun Observation Förskolor Anna Charlotte Ring, Nacka Kommun Pelle Laag, Nacka Kommun Observation skola Inga Seidlitz, Nacka Kommun Pelle Laag, Nacka Kommun Vecka 48-49 2014 Innehållsförteckning VÅGA VISA_____________________________________________________________ 3 FAKTADEL SKOLA och FÖRSKOLOR ____________________________________ 4 OBSERVATIONENS METOD FÖR ENHETEN ______________________________ 7 SAMMANFATTNING FÖR ENHETEN ____________________________________ 6 Sammanfattande slutsats ............................................................................................................................... 7 Starka sidor ................................................................................................................................................... 7 Förbättringsområden .................................................................................................................................... 8 MÅLOMRÅDEN DELENHET 1 SKOLAN _________________________________ 10 Normer och värden ...................................................................................................................................... 10 Kunskaper ................................................................................................................................................... 12 Ansvar och inflytande för elever .................................................................................................................. 17 Bedömning och betyg .................................................................................................................................. 19 Rektors ansvar ............................................................................................................................................. 20 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION SKOLAN _________________ 23 REFERENSER SKOLAN ________________________________________________ 24 2 20141116 (mall 20140820) VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. VÅGA VISA: • baseras på läroplaner för förskola och skola • utgår från ett barn- och elevperspektiv • stödjer det systematiska kvalitetsarbetet • jämför kommunernas förskolor och skolor • sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Observationer inom Våga Visa Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: • Normer och värden • Kunskaper/ Utveckling och lärande • Ansvar och inflytande för elever och barn • Bedömning och betyg • Rektors/förskolechefs ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på • Observationer i verksamheten • Intervjuer med elever, personal och skolledning samt samtal med barn • Skolans och förskolans styrdokument Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda frågeställningar. Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på www.ekero.se/vagavisa 3 20141116 (mall 20140820) FAKTADEL Fakta om Kokaliteskolan, Delenhet 1 Skolans/delenhetens namn: Är verksamheten kommunal eller fristående? (Koncern) Årskurser Har skolan någon profilering? Typ av demografiskt upptagningsområde Kokaliteskolan Fristående F-klass-åk3 Nej Skolans elever kommer huvudsakligen från villor och radhus i närområdet. Statistik Antal barn/elever: Antal lärare (heltidstjänster/årsarbetare) Antal lärare med ped högskoleexamen Antal personal i fritidshem. Ange behörighet Antal personal i förskoleklass. Ange behörighet Antal skolledare 55elever 3 3 4 Barnskötare, förskollärare 2 Förskollärare, barnskötare 1 Organisation /Ledning Ledningsgrupp, arbetslag eller liknande kring vilka elev/barngrupper personalen är organiserad. Ledningsgrupp: Vd, rektor, förskolechef, biträdande förskolechef. Skol- och fritidsteam: Gemensamma sammöten, utvecklingsforum och planeringsdagar. All personal har semestertjänster på skola-fritidshem. Hur är elevstödet organiserat, En del av elevstödet är de små klasserna, (aldrig fler än 16 specialpedagoger/speciallärare, elever i varje klass). I år är det 10 elever i åk 1, 16 elever i elevhälsa, bibliotek åk 2 och 14 elever i åk 3. Specialpedagog handleder lärarna och arbetar med de elever som behöver extra stöd enskilt. Skolpsykolog finns 2 timmar i månaden. Hon handleder, genomför tester på enskilda elever och gör observationer i klasserna. Skolläkare, skolsyster och kurator kommer från Optimuskliniken. Skolbiblioteket sköts av rektor och finns inrett i en stuga på gården (kokalitehuset). Hur är På fritidshemmet går 54 elever. Fritidshemmet är uppdelat fritidshemsverksamheten på två grupper (de yngre 25 elever och de äldre 29 elever) organiserad? på fredagar är alla tillsammans. Det arbetar 2 pedagoger i varje grupp. Hur är förskoleklassen I förskoleklassen arbetar 2 pedagoger med 15 elever i organiserad? gruppen. Förskolläraren har ansvar för all planering och utvecklingssamtalen med föräldrar. 4 20141116 (mall 20140820) Fakta om Allévägens och Rotebergsvägens förskolor, Delenhet 2 Rotebergsvägens förskola Förskolan/delenhetens namn: Är verksamheten kommunal eller fristående? (Koncern) Avdelningar Tillagningskök eller catering Har förskolan någon profilering? Typ av demografiskt upptagningsområde Kokalite AB, 1 Rotebergsvägens förskola Fristående 2 Tillagningskök Nej Kokalites barn kommer från villa, radhus och hyresrätter. Hög andel flerspråkiga barn (36 %) Statistik Antal barn: Antal pedagogisk personal (heltidstjänster/årsarbetare) Antal barn/årsarbetare Antal personal med förskollärarexamen (åa) Förskolechef (åa) Övrig ledning (åa) 39 6,1 6,3 2,5 0,25 1,0 (gemensam företaget) Organisation /Ledning Ledningsgrupp, pedagoggrupp Arbetslag eller liknande kring vilka barngrupper personalen är organiserad. Ledningsgrupp: Vd, rektor, förskolechef, biträdande förskolechef Utvecklingsgrupp: Vd, förskolechef och representant av förskollärare 1. Avdelningar med forum avdelningsmöte i syfte att organisera vardagen och samverka kring avdelningarnas barn och föräldrar. 2. Förskolans två avdelningar bildar samverkansgrupp. Samverkande avdelningar(SAM) med forum så kallat sammöte (kvällstid) i syfte att planera, följa upp och utvärdera företagsgemensamt kvalitetsarbete. 5 20141116 (mall 20140820) Allévägens förskola Förskolan/delenhetens namn: Är verksamheten kommunal eller fristående? (Koncern) Avdelningar Tillagningskök eller catering Har förskolan någon profilering? Typ av demografiskt upptagningsområde Kokalite AB, Allevägens förskola Fristående 4 Tillagningskök Nej Kokalites barn kommer huvudsakligen från villa och radhusboende. Statistik Antal barn: Antal pedagogisk personal (heltidstjänster/årsarbetare) Antal barn/årsarbetare Antal personal med förskollärarexamen (åa) Förskolechef (åa) Övrig ledning (åa) 74 12,5 5,9 3,8 0,25 1,0 (gemensam för företaget) Organisation /Ledning Ledningsgrupp, pedagoggrupp Arbetslag eller liknande kring vilka barngrupper personalen är organiserad. Ledningsgrupp: Vd, rektor, förskolechef, biträdande förskolechef Utvecklingsgrupp: Vd, förskolechef och representant av förskollärare 1. Avdelningar med forum avdelningsmöte i syfte att organisera vardagen och samverka kring avdelningens barn och föräldrar. 2. Samverkande avdelningar(SAM) med forum så kallade sammöten (kvällstid) i syfte att planera, följa upp och utvärdera företagsgemensamt kvalitetsarbete. Två grupper finns: Samverkan 1-3 år och samverkan 3-5 år 6 20141116 (mall 20140820) OBSERVATIONENS METOD FÖR ENHETEN Vi observerar Kokalite förskolor den 24 november - 2 december 2014 och skolan den 3 december – 9 december. Innan hela observationen har vi observatörer läst igenom översända dokument samt hemsidans information. Vi har intervjuat vd, rektor, förskolechefen och biträdande förskolechef samt haft uppföljande samtal. Vi har närvarat vid lektioner inom de flesta skolämnen och i alla klasser och närvarat i fritidshemsverksamheten. Vi har varit med vid ett elevråd. Vi har närvarat i samtliga barngrupper och medverkat vid de flesta av dagens aktiviteter, som olika former av samlingar, luncher, temaarbete, fria leken och skogsutflykt. Vi har haft flera kortare samtal med de flesta pedagogerna på förskolorna och gjort djupintervjuer med alla pedagoger på skolan. Vi har haft spontana samtal med barn och elever under våra dagar på skolan och förskolorna. SAMMANFATTNING Sammanfattande slutsats för enheten Kokalite AB skola/förskola består av tre verksamheter. En skola F-åk 3 och en förskola med fyra avdelningar på Allévägen samt en förskola med två avdelningar på Rotebergsvägen i Sollentuna. Vi möter glada barn/elever och engagerade pedagoger med ett öppet och positivt bemötande med barnen/eleverna i fokus. Arbetet med enhetens tema för läsåret är på förskolorna mycket genomtänkt och väcker ett stort intresse och lust hos barnen. Den pedagogiska dokumentationen på Allévägens förskola synliggör barns utveckling i hög grad medan det på Rotebergsvägens förskola är ett förbättringsområde. Rotebergsvägens förskola håller däremot en hög kvalitet i arbetet med barn som har annat modersmål än svenska. Skolan har väl fungerande strategier för att möta elevernas nyfikenhet genom ett utforskande och undersökande arbetssätt särskilt i naturvetenskapliga ämnen. Elevernas delaktighet i lektionsinnehåll kan däremot i vissa avseenden förstärkas. Fritidshemmets verksamhet är i hög grad strukturerad och arbetssättet är stimulerande för eleverna och pedagogerna är målinriktade. 7 20141116 (mall 20140820) I skolan är pedagogerna väl förtrogna med den moderna tekniken. Användandet av modern teknik som ett verktyg för barnen/eleverna i lärprocessen kan utvecklas, särskilt i förskolorna. Ledningen tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Dokumenten är tydliga och är väl förankrade hos alla pedagoger, vilket syns i verksamheterna. Starka sidor för Kokaliteskolan Delenhet 1 Pedagogerna är engagerade, skapar en positiv stämning och har eleverna i fokus. Normer och värden sid 10 Skolan har väl fungerande strategier och metoder för arbetet i naturvetenskapliga ämnen. Kunskaper sid 12 Fritidshemmets verksamhet är i hög grad strukturerad och arbetssättet är stimulerande för eleverna. Kunskaper sid 12 Ledningsgruppen tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Dokumenten är tydliga. Rektors ansvar sid 20 Starka sidor på Allévägens och Rotebergsvägens förskolor Delenhet 2 Det finns i hög grad ett respektfullt förhållningssätt och samarbete mellan förskolornas pedagoger, som är till gagn för barnen. Normer och värden sid 27 Förskolorna har engagerade pedagoger med barnen i fokus. Normer och värden sid 27 Den pedagogiska dokumentationen på Allévägens förskola synliggör barns utveckling och lärande genom deras reflektioner. Utveckling och lärande sid 29 Rotebergsvägens förskola har väl fungerande strategier och metoder för arbetet med barn med annat modersmål än svenska. Utveckling och lärande sid 29 Förskolornas och avdelningarna arbetar i stor utsträckning utifrån gemensamma planer och dokument. 8 20141116 (mall 20140820) Utveckling och lärande Förskolechefens ansvar sid 29 sid 36 Barnens ges möjligheter att i stor utsträckning ta ansvar för sina egna handlingar och miljö. Ansvar och inflytande för barn sid 34 Ledningsgruppen tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Förskolechefens ansvar sid 36 Förbättringsområden på Kokaliteskolan Delenhet 1 Elever kan ges ett större inflytande och en större delaktighet i lektionsinnehåll och arbetsformer. Ansvar och inflytande för elever sid 17 Föräldraråd saknas, även om det är ersatt av andra forum. Ansvar och inflytande för elever sid 17 För att säkra en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning behöver samarbetet/nätverket utökas omkring nationella prov. Bedömning och betyg sid 19 Samarbetet mellan pedagogerna i förskoleklass och pedagogerna i övriga skolan har vissa brister. Rektors ansvar sid 20 Förbättringsområden på Allévägens och Rotebergsvägens förskolor Delenhet 2 Användandet av modern teknik som ett pedagogiskt verktyg i barnens lärprocesser saknas till stora delar i förskolorna. Utveckling och lärande sid 29 Den pedagogiska dokumentationen på Rotebergsvägens förskola behöver förbättras för att påvisa det utforskande arbetssättet och för att synliggöra barns utveckling och lärande genom deras reflektioner. Utveckling och lärande sid 29 Formella forum för demokrati har brister. Ansvar och inflytande för barn sid 34 9 20141116 (mall 20140820) MÅLOMRÅDEN DELENHET 1 Kokaliteskolan Normer och värden Beskrivning Värdegrundsarbetet I “Kokalites likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling” beskrivs hur pedagogerna ska förebygga, upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering samt främja likabehandling. Planen innehåller en mall för de konkreta åtgärder som ska vidtas om något händer. Pedagoger berättar att de diskuterar och utvärderar likabehandlingsplanen på planeringsdagar vid höstterminens start och på olika möten samt utarbetar förslag till förändringar. I alla avdelningars läsårsplaneringar finns olika beskrivningar på hur pedagogerna ska arbeta med värdegrundsfrågorna. I likabehandlingsplanen beskrivs inte enhetens arbete med genusfrågor och jämställdhet. En pedagog berättar att de inte arbetar så aktivt med genus just nu. Vi läser i planen att pedagogerna ska arbeta med att öka medvetenheten om förhållningssättet till flickor och pojkar och förbättra kunskaperna i genuspedagogik. Som exempel på skolans förebyggande värdegrundsarbete används läromedlet “Start och StegVis” som innehåller övningar för social och emotionell utveckling och olika redskap för att lösa konflikter. F-åk 2 använder exempel från StegVis medan pedagogen i åk 3 har eget material som bygger på StegVis-modellen. StegVis syftar till att lära barnen grunder för socialt samspel, främja deras emotionella kompetens och förebygga aggressivt beteende. Ett syfte med enhetens gemensamma tema för året “Jag, vi och världen” är att till detta koppla likabehandlingsarbetet för att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Detta i enlighet med ett av skolans mål: ”Varje elev ska känna delaktighet i sitt eget kulturarv”. Vi ser exempelvis i pågående arbeten hur eleverna får ta del av andra länders levnadsförhållanden. Förhållningssätt mellan elever och personal När vi frågar eleverna om vad som är bra med skolan svarar de “jag känner alla barnen här”. 10 20141116 (mall 20140820) Vi ser att pedagogerna är noga med att alla elever i gruppen deltar i diskussioner, och att de hjälper och lyssnar på dem. Elever pratar gärna med och ställer frågor till oss observatörer. Vi ser under vår observation inte några konflikter. Arbetsklimat för elever Under våra klassrumsbesök är ljudnivån mestadels låg och vi ser att pedagogen tillrättavisar oroliga elever. Klassens egna trivselregler finns uppsatta i klassrummen och på lektioner hör vi att pedagogen hänvisar till dessa regler. Vi deltar under en samling i förskoleklassen där eleverna är engagerade och fokuserade. Fritidspedagogerna har huvudansvaret för rastverksamheten. Vi ser flera vuxna bland eleverna ute på rasterna. Under lunchrasten engagerar fritidspersonalen elever i olika lekar på skolgården. För att få en bättre verksamhet för eleverna på fritidshemmet är dessa indelade i två mindre grupper med två vuxna i varje grupp. Vi ser att eleverna umgås över klass- och åldersgränser och att även de minsta barnen får vara med. Bedömning i text Hos personalen finns det i hög grad en gemensam och förankrad syn på verksamhetens värdegrund. Arbetet med värdegrunden håller en hög kvalitet. Det bedrivs i stor utsträckning ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling med utgångspunkt från en plan där genusarbetet kan förtydligas. Ett respektfullt förhållningssätt mellan alla pedagoger, mellan elever samt mellan elever och pedagoger präglar verksamheten. Fritidshemmet anordnar aktiviteter som ökar samhörigheten mellan eleverna. Skolan har till stora delar arbetsro, särskilt i förskoleklassen. Bedömning enligt skala1. Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 Mycket god kvalitet 3 3,0 4,0 x 1.0 1 Stora brister i kvalitet Verksamheten har stora förbättringsbehov 2.0 Mindre god kvalitet Verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet och har flera förbättringsområden 3.0 God kvalitet Verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden. 4.0 Mycket god kvalitet Verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 11 20141116 (mall 20140820) Kunskaper Beskrivning Hur enheten arbetar för att varje barn och elev ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i läroplanen De lektioner vi besöker inleds med att pedagogen berättar om målet och syftet med lektionen och i slutet av lektionen sker det ofta en återkoppling. “Alla lektioner börjar med att vi får veta vad vi ska lära oss”, säger en elev. Vi observerar lektioner där arbetssättet är utforskande. Elever får på en lektion undersöka ett antal högar med vitt pulver genom att lukta, lyssna, känna och se. Eleverna undersöker hur pulvret i de olika högarna löser sig med vatten och får fundera över vilket pulver som kan vara exempelvis diskmedel, bakpulver eller mjöl. På en annan lektion undersöker de acetonets lösningsförmåga genom att hälla det på frigolit. Experimenten eleverna gör, finns redovisade i en blogg för klassen. I alla klasser pågår ett matematikprojekt där eleverna undersöker hur mycket en miljon är. Alla elever ska med prickar i olika mönster fylla i en rektangel bestående av 1500 små rutor. När alla är färdiga ska alla rektanglar läggas ut på golvet i gymnastiksalen som då förväntas bli täckt. En klass har ingen lärobok i matematik. Pedagogen förklarar att hon såg att det var tråkigt för eleverna att räkna sida upp och sida ner och att det är lättare att individualisera utan lärobok. Förutom arbetsblad använder hon skolans matteverkstad och interaktiva övningar vid smartboarden2. Pedagogerna berättar också att de tittar på moduler som används i ”mattelyftet”3. Det finns Facebookgrupper där matematik diskuteras, säger pedagogerna. För att höja elevernas läsförmåga ges extra uppmärksamhet i ämnet svenska med olika lässtrategier. I skolans arbetsplan finns ett antal mål som ska stärka läsförmågan: • • • • • Samtliga elever ska få möjlighet att arbeta med lässtrategier enligt modellen ”En läsande klass”. Eleverna i klass 1- 3 ska aktivt börja använda strategierna själva vid läsning. Genom olika uttrycksformer som till exempel boksamtal, teater, bild och film ska eleverna fortsätta att stärka sin förmåga att läsa, skriva och berätta. Skolbiblioteket ska öppnas för föräldrar. Hitta litteratur till exempel faktaböcker eller tidsskrifter som specifikt inriktar sig på elevers intresse. 2 Interaktiv pek- och skrivskärm. 3 Matematiklyftet är en statligt finansierad kollegial fortbildning i matematikdidaktik för lärare som undervisar i matematik. Syftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. 12 20141116 (mall 20140820) • Alla yngre barn på fritids ska erbjudas högläsning. För att inspirera och höja elevernas läslust arbetar eleverna med projektet ”En läsande klass4”, Detta är en femårig satsning för att öka svenska barns och ungdomars läsförmåga. Pedagoger får en detaljerad kursplan i läsning som följs upp med seminarieserier och andra aktiviteter. På väggar i klassrummen ser vi material som hör till projektet en läsande klass. Under vår observation besöker vi klasser som läser, samtalar två och två och sedan redovisar för klassen vad de talar om. På en lektion berättar pedagogen en saga och därefter får eleverna med hjälp av en tankekarta som bildstöd i uppgift att återberätta sagan för pedagogen eller en kamrat. De ger varandra respons enligt two stars and one wish- metoden, som betyder att elever/pedagog säger två bra saker och en sak som kan göras bättre. Eleverna i förskoleklassen arbetar med Bornholmsmodellen5. Under en lektion får alla elever ett kort med en bild. Pedagogen uppmanar eleverna att säga en mening om bilden och eleverna räknar hur många ord det blir i meningen. En del meningar blir långa, andra korta. Bibliotek i hallarna för föräldrar får stor respons från föräldrarna, säger rektor. Exempel på ämnesövergripande arbete ser vi i arbetet med enhetens årliga tema ”Jag, vi och världen”. Vi ser på arbetspass att eleverna får studera hur barn bor och går i skolan i andra delar av världen och vi ser i dokumentationer att de i projektet arbetat med svenska djur. Vid lektioner vi observerar leder pedagogen arbetet och eleverna arbetar oftast enskilt. Vi ser att eleverna ibland har svårt att koncentrera sig. Vi hör pedagogen ofta använda uttryck som ”nu ska du lyssna”, ”lägg ifrån dig pennan”, ”börja inte prata nu”, ”ssch ssch”. Ibland löser pedagogen detta genom att aktivera och låta dem lösa uppgiften i par. I fritidsverksamheten har lunchrasterna organiserats så att en huvudansvarig vuxen har ansvar för planering och genomförande av särskilda aktiviteter. Aktiviteterna inbjuder till exempel till lekar, fotbollsturneringar, besök i skolbiblioteket och disco på gården. Detta enligt ett av fritidshemsmålen för året: ”Alla lunchraster ska erbjuda någon form av planerad aktivitet”. Ytterligare en vuxen finns till hands för de elever som inte deltar i ovanstående aktiviteter. En pedagog berättar att de utvecklat rastverksamheten genom att byta ut vissa aktiviter och hitta nya som lockar fler elever att delta. Ett av skolans mål är att ”bli bättre på att hitta metoder för att fånga upp de elever som aldrig väljer att delta”. Elever är också med i planeringen av innehållet på rasterna. 4 5 www.enlasandeklass.se Material som utvecklar elevers språkliga medvetenhet. 13 20141116 (mall 20140820) Hur modern teknik integreras i lärandeprocessen Pedagogerna använder sig av smartboards i klassrummen för att presentera ett arbetsområde, visa bilder eller för att göra sökningar på internet. Skolan har en uppsättning lärplattor6. En elev säger att lärplattorna används av lärarna till att ta bilder med. Rektor förklarar att lärplattornas pedagogiska appar används regelbundet och att dessa används av eleverna två och två till exempel för att skapa sagor och skriva texter. Skolplus och elevspel är några exempel på lärprogram som eleverna använder i matematik och svenska berättar rektor vidare. I ett skåp finns en klassuppsättning datorer. Vi ser endast vid något tillfälle att en elev arbetar vid en dator under vår observation och en elev säger att de inte använder datorer så ofta. Han talar om för oss att datorerna används på fredagar under fritidstid då de spelar spel. Enheten har ett ”Ipadråd” som arbetar med att ta fram lämpliga arbetssätt i användningen av lärplattorna. Hur verksamheten anpassas till elever i behov av särskilt stöd Rektor går regelbundet in i klasser för att öka vuxentätheten för elever som behöver extra stöd i matematik och läsning. Pedagogen får på sätt möjlighet att arbeta speciellt med dessa elever. I lästräningsperioder går rektor in i klassen och lyssnar på elevernas läsning. Elever i behov av särskilt stöd kan få hjälp av specialpedagog och av talpedagog. Vid vårt besök ser vi att en elev får hjälp av talpedagogen. Till skolan finns en skolpsykolog knuten. Kokaliteskolans elever kan även få stöd av kurator, vilket händer mycket sällan enligt rektor. I de flesta av skolans lärplattor finns ”Skolstil”, ett uppläsningsprogram installerat. Rektor säger att ”datorer används som hjälpmedel för elever i behov av extra stöd”, vilket vi även ser. Skolan har också tillgång till ett talsyntesprogram på ett usb-minne. Pedagogen i klassen skriver åtgärdsprogram när en elev får särskilt stöd. Handlingsplanen utvärderas och uppdateras och föräldrar är delaktiga i processen. Hur verksamheten anpassas efter elever med annat modersmål än svenska För närvarande finns det två elever med annat modersmål än svenska, vilka får undervisning i sitt hemspråk. Ingen elev har studiehandledning. 6 Eller läsplatta, surfplatta, Ipad 14 20141116 (mall 20140820) Miljön som stöd för lärandet Pedagogerna anpassar klassrummen för att elever ska få en inlärningsmiljö efter sina förutsättningar. Det finns möjlighet att skärma av i klassrummen. Vi ser hörselskydd, som används av elever för att de inte ska bli störda. Ett mål för 2014/2015 är att ”skapa en utemiljö som stimulerar till lek och undervisning”. Vi ser att fritidshemmets pedagoger på olika sätt tar ansvar för detta mål genom sina planerade aktiviteter. I alla klassrum finns interaktiva tavlor, som används när vi observerar, men vi ser inte att elever använder dem. Skolgården är rymlig och skogsområden ligger nära. Fritidshemmets verksamhet förläggs till skogen två dagar i veckan. ”Då upptäcker vi”, säger en av fritidspedagogerna. Skolan erbjuder simskola med utbildad simlärare till alla elever i årskurs två. Kokalite arbetar för Grön flagg7. Årets utvecklingsområde kommer att handla om livsstil och hälsa och om konsumtion. Vi läser i arbetsplanen: ”Då vi lever i ett ”slit och släng” samhälle vill vi få eleverna att reflektera över detta och ta ett ansvar tillsammans med föräldrarna. Vi börjar fokusera på kvarglömda kläder som vi varje månad ser svämma över i våra korgar”. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning Som en del av mångfaldsarbetet och elevernas lärande har Kokalite sedan några år fadderbarn i Sydafrika som skolan, genom insamlingar, betalar utbildning för. En pojke och två flickor får därigenom möjlighet till en bra utbildning. Skolans alla klasser besöker det nyöppnade biblioteket i Rotebro. Förskoleklassens pedagog går med en grupp elever varje vecka och alla pedagoger är angelägna om att eleverna ska bli bekväma med biblioteket. Föräldrar uppmanas att skaffa lånekort till sina barn Eleverna gör besök på muséer minst en gång om året. Rektor berättar att klasserna gör studiebesök i samhället flera gånger per termin och bjuder in gäster med olika yrken, olika etniska bakgrunder eller med funktionshinder. 7 Grön Flagg innebär att eleverna blir delaktiga i hållbarhetsarbetet – samtidigt som man jobbar mot mål och riktlinjer i läroplaner. Allt arbete inom Grön Flagg utgår från elevernas idéer och nyfikenhet. 15 20141116 (mall 20140820) Bedömning i text Skola och fritidshem har i stor utsträckning ett strukturerat innehåll och utgår i hög grad från läroplanen. Elever förstår i stor utsträckning syftet med aktiviteter i undervisningen, vilka förmågor de ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper. Elever får i hög grad pröva utforskande och kreativa arbetssätt. Arbetsformer varierar i viss mån och elever ges till vissa delar möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Fritidshemmet präglas av ett kreativt arbetssätt. Eleverna upplever i hög grad att verksamheten erbjuder en meningsfull fritid. Fritidshemsverksamheten kompletterar i stor utsträckning utbildningen i skolan. Eleverna stimuleras till lärande och samarbete i hög grad. Ämnesövergripande arbete finns till stora delar. Ett exempel är årets temaarbete ”Jag, vi och världen”. Metoden ”two stars and one wish” är exempel på när kritiskt tänkande används i stor utsträckning och att elever lär sig att självständigt formulera ståndpunkter. Arbetssätt som stimulerar samarbetet mellan elever förekommer till viss del. Användandet av modern teknik som ett verktyg i lärprocessen förekommer hos pedagogerna i relativt stor utsträckning och i mindre omfattning av elever. De får i viss utsträckning utveckla sin förmåga att orientera sig i en komplex verklighet. Det finns väl fungerande strategier och metoder i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. För dessa elever anpassas verksamheten i stor utsträckning. Det finns väl fungerande strategier och metoder i arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Lärandemiljön inomhus är till stora delar stimulerande, utmanande och mångsidig. Lärandemiljön utomhus är stimulerande, utmanande och mångsidig. Samverkan med samhälle och arbetsliv sker i relativt stor utsträckning i det pedagogiska arbetet. Närområdets möjligheter tas i hög grad tillvara i verksamheten. 16 20141116 (mall 20140820) Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet 1 1,0 God kvalitet 2,0 Mycket god kvalitet 3 3,0 4,0 x Ansvar och inflytande för elever Beskrivning Elevers ansvar för det egna lärandet och hur de ges inflytande över verksamheten I klasserna ser vi veckans mål på tavlan. Äldre elever bestämmer vilket eget mål de vill ha och deras mål är skrivna i en pappershand som är uppsatt vid bänken. De väljer målet utifrån vad de själva tycker att de behöver öva på, i samråd med pedagogen. Pedagogerna planerar teman och lektioners innehåll. Pedagoger säger att de inte har elever med i planeringen i någon större utsträckning. När vi frågar elever hur de är med i planeringen av skoldagen och vad de gör, säger de att ”det är lärarna som bestämmer”. Eleverna säger däremot att de får bestämma vad de ska göra på fritidshemstiden. Äldre elever planerar två och två vilka fritidsaktiviteter de ska ha den kommande veckan. Ett schema sätts upp och det följs. En fritidspedagog berättar att de presenterar och introducerar flera lekar och därefter väljer eleverna, vilket är en följd av ett av årets mål, ”eleverna ska vara delaktiga i innehållet på rasterna och i fritidshemsverksamheten”. I åk 2-3 är två elever dukvärdar i samband med lunch, som intas i klassrummet. Åk 3 har även två nyhetsbevakare som har ansvaret för att redovisa aktuella händelser. Demokratiska arbetsformer Klassråd och elevråd hålls en gång i månaden. När klassråd genomförs är elever ordförande och sekreterare och de väljs för varje klassråd. När elever väljs till elevråd sker det genom lottdragning förutom i förskoleklassen, där olika elever kommer varje gång för att de ska vänja sig vid mötesformen. Rektor är sammankallande, ordförande och sekreterare. Protokollet skickas till klasserna samma dag. Vi närvarar vid ett möte då elevrådet planerar skolans Nobellunch. Elevrådet kommer överens om hur uppgifter ska fördelas. Årets pristagare Malala ska uppmärksammas och en elev i åk 1 ska på Nobellunchen berätta om henne. De skrivkunniga elevrådsmedlemmarna får med hjälp av stödord och en bild skriva om Malala. Rektor berättar att hon direkt efter mötet går med elevrådet till alla klasser där elevrådsrepresentanterna får tala om vad de bestämt. 17 20141116 (mall 20140820) Särskilt miljöråd eller matråd finns inte, men klasserna får en gång om året genom röstning påverka vilken mat de vill ha till lunch. Rektor berättar att miljö- och matfrågor kan eleverna ta upp på elevrådet. Samverkan med föräldrar Föräldrar inbjuds till utvecklingssamtal en gång per termin. Fritidshemmet ordnar ”drop in fika” eller frukostmöte ett par gånger per termin. I höst blev det en extra gång, säger en av fritidspedagogerna, ”för vi har gjort en kokbok”. Eleverna tar med sig recept hemifrån och under fritidshemstid ritar eleverna bilder. Sedan sätts alla recept samman till en bok. Pedagogerna skickar hem digitala veckobrev varje vecka. Information om veckans arbete finns för åk 3 även i en blogg. ”Samtliga föräldrar ska känna att de får tillräcklig information om sitt barn i fritidsverksamheten” är ett mål för läsåret. Skolan har inget föräldraråd. Vd berättar för oss att hon istället för föräldraråd bjuder in alla föräldrar till föreläsningar. Hon tycker att det blir fler föräldrar som är aktiva då. Föräldrar inbjuds till föräldramöte en gång per termin. Skolan firar traditioner som Nobel och Lucia. Bedömning i text Elever får i viss mån ta ansvar för sina egna handlingar och studier. Elevers tankar, intressen och åsikter tas i någon mån tillvara i verksamheten. Elever har i hög grad inflytande över planering, arbetssätt och innehåll i fritidshemsverksamheten. Formella forum finns för demokrati, som fungerar bra. Elever är engagerade och positiva till både klassråd och elevråd. Föräldrar ges relativt stor möjlighet att i dialog med skolan påverka utvecklingen av innehållet i verksamheten, bland annat genom att medverka på föräldramöten och utvecklingssamtal. Formella forum för demokrati finns inte för föräldrar. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 x 18 20141116 (mall 20140820) Bedömning och betyg Beskrivning Elevers kännedom om kunskapskraven Veckans mål i de olika ämnena finns på tavlan. Ibland hämtas de från arbetsområdets pedagogiska planering (PP). Elever i åk 3 har en ”Målmapp” i vilken resultat för olika arbeten och uppnådda individuella mål samlas. Vi intervjuar elever i åk 1-3. Äldre elever känner till vilka mål de har. ”Vi har målhänder”, säger en elev. Vi frågar vem som formulerar de mål som står på deras målhänder. ”Vi gör det i utvecklingssamtalen och sen ska jag komma på ett eget mål”. Alla elever har målhänder, som sitter på väggarna i ett av klassrummen. Målen som bestäms vid utvecklingssamtalen varierar och likaså de egna skrivna målen. Elever i åk 1 känner till utvecklingssamtalen, men de har inte så stor kännedom om sina mål. Skolan har satt ett mål för året: ”Eleverna ska aktivt kunna arbeta med sina mål från sin IUP i nära anslutning till utvecklingssamtalet”. Återkoppling på elevers lärande till elever och/eller föräldrar Ett mål i arbetsplanen är att varje lärare ska guida metoden ”two stars and one whish” för samtliga elever minst två gånger i veckan. Metoden är elevers sätt att återkoppla hur arbetet gått. När elever presenterar för andra elever ska de lyssnande eleverna säga två bra saker och en sak som de saknar i presentationen. Lärarna använder samma modell när de återkopplar till elever på deras arbete och detsamma sker vid utvecklingssamtalen, som är framåtsyftande. Elever deltar i utvecklingssamtalet i 30 minuter och därefter samtalar föräldrar och lärare i 15 minuter. Alla elever har en individuell utvecklingsplan och får skriftliga omdömen från åk 1. Två gånger per termin görs kunskapsuppföljning. Pedagogerna diskuterar alla elevers resultat och redovisar hur många elever som bedöms klara kunskapskraven i åk 3 eller som bedöms osäkra. Elever, som behöver extra stöd för att få större möjlighet att klara kunskapskraven, får hjälp av talpedagog och speciallärare. TIL 8 samt MIL9 används för att stärka elevers kunskaper i läsning och matematik. Skolans arbete för att säkra likvärdig och allsidig bedömning Nationella prov genomförs av undervisande pedagog i åk 3 och samma pedagog rättar och bedömer proven. Rektor säger att pedagogen samråder med andra pedagoger på skolan. 8 9 Tidig intensiv inlärning Lätt matematik 19 20141116 (mall 20140820) Bedömning i text Eleverna har i relativt stor utsträckning kännedom om kunskapskraven i de olika ämnena. Eleverna får till stora delar öva på att bedöma sina och kamraternas resultat. Föräldrar och elever ges goda förutsättningar att få kännedom om elevens kunskapsutveckling genom pedagogernas återkoppling till elevernas kunskapsutveckling i ett utvecklingssamtal per termin. Framåtsyftande, individuell planering används till stora delar. Skolan uppvisar vissa brister i det systematiska arbetet för att säkra en likvärdig, allsidig och rättssäker bedömning. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 x Rektors ansvar Beskrivning Hur rektor leder den pedagogiska verksamheten Kokalite leds av vd i samverkan med rektor och förskolechef. Rektor och förskolechef arbetar deltid i sina respektive ledningsuppdrag. De har ett ledningsgruppsmöte varannan vecka. I skolans ledning arbetar vd med administrativa frågor och rektor ser sig själv som inspiratör och den pedagogiska ledaren för skolan. ”Rektors roll är att konkretisera läroplanens värdegrund, uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer för Kokaliteskolan. Detta sker i diskussion med lärarna där läsårets utvecklingsområden både vad avser innehåll och metoder bestäms”, (Kokalites kvalitetsrapport för läsåret 2013/2014). Skolan har möten varje måndag då pedagogerna träffar rektor. Fritidspersonalen träffar rektor vid två tillfällen per månad. Skolans pedagoger deltar i miljörådet och i ett Ipadråd. Vd berättar att enheten har ett övergripande tema för varje år som bestäms av ledningsgruppen utifrån de behov som finns. Årets tema är “Jag, vi och världen”, vilket vi ser genomsyrar en stor del av arbetet i skolan. I handlingsplanen för temat finns rubriker som syfte, mål 2014/2015, ”gemensamma ramar för temaarbetet”,” hur vi ska mäta resultat”, 20 20141116 (mall 20140820) ”uppföljning och utvärdering”. Ett omfattande arbete har också det senaste året enligt ledningen lagts ner på skolans Grön Flagg-arbete. Vi ställer frågan vad som är särskilt bra med Kokalite och får följande svar av vd: “Man får ta stort ansvar, men har också stora frihetsgrader”. Vd fortsätter med att det är ofattbart hur närvarande alla är och att alla ställer upp och är så strukturerade. Rektor svarar att ”det är elevnära här och man bryr sig” och ”föräldrar tror på vad vi gör”. På samma fråga svarar lärarna att ”man har full koll på barnen, alla känner alla”. När vi frågar pedagogerna vem de vänder sig till i pedagogiska frågor svarar de att det är någon i ledningsgruppen eller en kollega. Pedagoger säger samtidigt att det skulle vara lättare att ha pedagogiska diskussioner om det fanns fler kollegor. Pedagoger i förskoleklassen berättar att de inte varit med på skolans lärarmöten och att ”detta är tråkigt”, ”vi skulle behöva mer samarbete”. När vi ställer frågor till övriga pedagoger om förskoleklassen, till exempel ”hur gör de i förskoleklassen?”, finns det en osäkerhet i svaren. Rektor syns ute i verksamheten, i klassrum och i personalrum. Det systematiska kvalitetsarbetet I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning för skolans olika verksamheter. Denna redovisning lämnas in i juni till kommunen. Vd berättar att de framtagna målen vid den tidpunkten endast är preliminära då pedagogerna inte har den tid de behöver till reflektion i slutet av terminen. Målen kan därför bli reviderade i början av augusti. I ”Kokalites kvalitetsrapport för läsåret 2013/2014” görs en uppföljning och en analys av resultat och mål och åtgärder föreslås. Aktuella utvecklingsområden för kommande läsår beskrivs med bakgrund och mål. Årets mål redovisas i rapporten inom respektive målområde. I skolans arbetsplan 2014/2015, som skrivs av rektor och en av pedagogerna görs en bakgrundsbeskrivning och en beskrivning om hur arbetet mot målen ska genomföras och följas upp. Ibland beskrivs genomförandet genom praktiska exempel på arbetssätt. En verksamhetsplan skrivs inför varje läsår. I denna beskrivs exempelvis det systematiska arbetet, årets temaarbete, likabehandling, miljöarbete, kompetensutveckling och användning av digitala verktyg i undervisning och lärande. Förutom kundundersökningen deltar föräldrar inte aktivt i det systematiska kvalitetsarbetet. Vd förklarar att föräldrar inte kan ha så stort inflytande när det gäller diskussioner om förskolans resurser. Däremot får de gärna vara bollplank och att det är viktigt att ha en god samverkan. Rektor säger att föräldrar är en viktig stödgrupp och att skolan har möten där 21 20141116 (mall 20140820) information om pedagogernas arbete ges samt föreläsningar där föräldrar inbjuds och som är ”jättepopulära”. Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Detta läsår tar skolan del av föreläsningar och seminarier i det så kallade Victoriaprojektet. Projektet ska ge eleverna ett förbättrat språkstöd på olika sätt. Villkor för att få delta är att samtliga pedagoger ska delta i ett antal föreläsningar under året. Kompetensutveckling för alla lärare sker vid gemensamma planeringsdagar, tre gånger/år. Pedagogiska diskussioner förs därutöver i miljö- och ITråd och i samverkansmöten mellan skola och fritidshem två gånger per termin. Individuell kompetensutveckling sker ibland på initiativ från pedagogen men även på förslag från rektor berättar en pedagog. Rektor berättar att klasslärarna fått ansvar för olika ämnesområden, som de förväntas fördjupa sig i. Rektor säger att hon själv gör fördjupningar i dessa ämnesområden så att diskussioner kan uppstå, exempelvis hur eleverna lär sig bäst matematik, genom huvudräkning eller genom uppställningar. Rektor berättar vidare att detta är ett arbete mot ett av skolans mål ”arbetet kring kopplingen undervisningsmetoder och vetenskap”. Kunskapsuppföljning med rektor sker minst två gånger per termin, läser vi i skolans kvalitetsrapport, Rektor har därutöver årliga utvecklingssamtal och lönesamtal. Det individuella utvecklingsbehovet diskuteras och en individuell utvecklingsplan formuleras som följs upp under kommande år, läser vi i verksamhetsplanen. Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer Om övergången till förskoleklass sker inom Kokalite görs det ett besök enligt en övergångsplan. Under våren besöker barnen förskoleklassen och fritidshemmet vid tre tillfällen och överlämningssamtal sker mellan pedagogerna. Skriftlig och muntlig information ges till föräldrar om förskoleklassens rutiner och arbetssätt. Eleverna lämnar skolan efter åk 3. Vid övergång till klass utanför enheten har berörda pedagoger eller rektor övergångssamtal med mottagande skola. Då lämnas elevens skriftliga omdömen samtidigt som muntlig information ges. Elever som ska börja i åk 4 går i huvudsak till tre närliggande skolor. Mottagande skolors pedagoger, främst Gillboskolans, återkopplar till Kokalites pedagoger hur de uppfattar elevernas kunskaper. Bedömning i text Rektor har i stor utsträckning kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalitet och arbetar i hög grad för att utveckla verksamheten tillsammans med ledningsgrupp och medarbetare. 22 20141116 (mall 20140820) Rektor tar i hög grad ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Personal medverkar i stor utsträckning i det systematiska kvalitetsarbetet medan föräldrar sällan medverkar. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i hög grad. Personalen erbjuds i hög grad kompetensutveckling som är kopplad till verksamhetens fokus för året och utifrån behov. Det finns väl fungerande rutiner och former för samverkan och kunskapsutbyte mellan pedagogerna. Det finns en väl fungerande samverkan mellan skola och fritidsverksamhet och mellan pedagoger inom åk 1-3. Vissa brister finns i samverkan mellan förskoleklass och åk 13. Det finns en väl fungerande samverkan i övergångar inom verksamheten och ett relativt väl fungerande arbete vid övergångar mellan skolformer. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 Mycket god kvalitet 3 3,0 4,0 x JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION Tidigare relevant observation finns inte för Kokalite förskolor 23 20141116 (mall 20140820) REFERENSER Ansvarsbeskrivning- skola och fritidshem - för rektor Arbetsplan för skola och fritids, Kokaliteskolan 2014/2015 Att tänka på vid pedagogisk dokumentation Dokumentationer: IUP och LPP från olika årskurser. Anslag och bilder i klassrum och korridorer samt elevernas målmapp Handlingsplan Grön Flagg 2014-2015 - skolan Kokalite Hemsida http:// www.kokalite.se/ Kalendarium 2014-15 Kokalites ab, Kokaliteskolans kvalitetsrapport Kokalite AB läsåret 2013/2014 Kokalites likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling hösten 2014/våren 2015 Kokalites verksamhetsplan hösten 2014 och våren 2015 Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Läsårets planering och uppföljning 2014/2015 Personallista Kokalite AB Pedagogportfolio för avdelningarnas systematiska kvalitetsarbete reviderad höst 2014 Pilen, Kundundersökning, mars 2014 Planerings- och uppföljningsmodell Plan för jämställdhet vid Kokalite AB Utvecklingssamtal på Kokalite Utvecklingssamtal - syfte med IUP och exempel - förberedelser för pedagog- frågor till föräldrarna Viktoriaprojektet II läsåret 14/15, Sollentuna Kommun Barn- och utbildningskontoret 201403-20 Våga Visa, Bedömningsmatris Grundskola, Grundsärskola, Förskoleklass och Fritidshem 20140612 Våga Visa, metodbok för observationer 2014 Våga Visa, frågebank vid observation på skola 2014-06-12 Åtgärdsprogram, exempel 24 20141116 (mall 20140820)
