VERKSAMHETSPLAN
Transcription
VERKSAMHETSPLAN
VERKSAMHETSPLAN ERICI FÖRSKOLA 2014-2015 Pedagoger på Erici förskola Förskolechef Martina Nebrelius Inflytande och samverkan Mål: Barnen upplever en trygg inskolning, en god övergång till ny avdelning, ett bra avslut av förskoleverksamheten och en trygg start i förskoleklassen. Erici förskola för en aktiv dialog med vårdnadshavarna om verksamhetens mål och innehåll. (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan) Barn upplever att de har ett verkligt inflytande över sitt eget lärande. De deltar aktivt, efter förmåga och ålder, i planering och utvärdering av verksamheten. (BUN-plan) Stycke ur Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010): Förskollärare ska ansvara för • att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. (s. 13) • att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. (s. 14) Arbetslaget ska • visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (s. 13) • föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. (s. 13) • beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (s.13) Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (s. 12) • utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (s. 12) Medel: Vi skapar goda förutsättningar för trygga inskolningar och bra övergångar för barnen mellan avdelningarna genom samverkan och samsyn mellan pedagogerna. Vi arbetar för en god förskole avslutning och en trygg övergång till förskoleklass för barnen genom ett gott samarbete med pedagogerna i de olika förskoleklasserna. Vår samverkan med vårdnadshavarna sker i den dagliga kontakten där vi har en aktiv dialog om barnens utveckling, våra mål och val av arbetssätt. För att följa upp och synliggöra verksamhetens mål och innehåll dokumenterar vi med hjälp av lärplatta, digital fotoram, kalender och mind-map. I ”Pluttra”, som är ett digitalt verktyg, dokumenterar vi barnens utveckling och lärande. Vårdnadshavarna kan även följa verksamheten genom avdelningens blogg i ”Pluttra” samt på förskolans gemensamma blogg på hemsidan. Erici förskola erbjuder dessutom ett samråd där vårdnadshavarna ges möjlighet till inflytande över utbildningen och där synpunkter kan diskuteras innan beslut fattas. Frågorna som behandlas i detta forum är viktiga för enhetens verksamhet och har betydelse för barnen och vårdnadshavarna. För att ge barn och vårdnadshavare inflytande i förskolan frågar vi vårdnadshavarna om barnens intressen redan under inskolningen. Vi låter barnen påverka sin verksamhet genom intervjuer, demokratiska röstningar och barnobservationer. Vi arbetar och utvecklar verksamheten efter barnens tankar och idéer och tar tillvara på deras förslag och fullföljer dem. Vi använder lärplattan för att synliggöra barnens tankar och kunskaper i olika projekt och aktiviteter. Med stöd av bilder, foton och filmer reflektera vi gemensamt med barnen och fångar upp barnens syn på sitt eget lärande. Vi uppmuntrar barnens nyfikenhet, företagsamhet och intresse i sitt eget lärande genom att barnen själva kan välja bland ett antal noga utvalda appar på lärplattan. Smartboarden är ett nytt verktyg i vår verksamhet som vi upplever är ett utmärkt redskap för att nå flera vid sagostunder, temaarbete, faktasökning etc. och som stimulerar barnen att aktivt delta genom att t.ex. välja sångkort under sångsamlingar. Smartboarden är också ett komplement till lärplattan för den gemensamma reflektionen då vi återkopplar och utvärderar vårt arbete. Uppföljning och utvärdering: För att skapa en positiv grundläggande erfarenhet av verksamheten i förskolan lägger vi stor vikt på inskolningarna. Vi individanpassar inskolningarna t.ex. med ”tre-dagars modellen” då den ansvariga pedagogen är en närvarande trygghet för barnet och föräldrarna. Vi har fått bra respons från våra föräldrar vid våra efterföljande inskolningssamtal. Föräldrarna är mycket positiva till tre-dagars inskolningen, även de föräldrar som har tidigare erfarenhet av fem dagars inskolning från syskonbarn. Föräldrarna upplever sig få en god inblick i vår verksamhet och lär även känna oss pedagoger och de övriga barnen på ett positivt sätt. Eftersom föräldrarna inte lämnar sina barn och går ifrån verksamheten under de tre dagarna upplever barnen ingen oro över att bli lämnade, vilket ger föräldrarna en trygghet. För att skapa positiva överflyttningar mellan avdelningarna utgår vi ifrån barnen genom att ha ett gott samarbete mellan pedagogerna. Vi ser en stor vinst med att verksamheten bemöter barnen med en succesiv förändringsprocess. En del inskolningar är med barn som kommer från andra förskolor och då samtalar vi mycket med vårdnadshavarna vid första samtalet, för att underlätta deras inskolning. Vårdnadshavarna ges möjligheter att uttrycka sina tankar kring förskolans arbetssätt och aktiviteter. Utöver den vardagliga kontakten med vårdnadshavarna har vi utvecklingssamtal, där det enskilda barnets utveckling diskuteras, samt föräldramöten, där vi belyser vår verksamhet och dess mål. För att stödja och stärka barnens övergång till skolan besöker vi under vårterminen regelbundet de förskoleklasser våra blivande förskoleklassbarn valt samt förskoleklasspedagogerna besöker barnen här på Erici. Antal besökstillfälle i förskoleklassen utgår ifrån det enskilda barnets behov. Vi har även övergångssamtal där vårdnadshavare, barn, förskolepersonal och förskoleklasspersonal är med på. I vår dagliga kommunikation låter vi barnen vara med och påverka verksamheten alltifrån t.ex. förändring av deras lek- och lärandemiljö till utgångspunkten i temat. Eftersom barnen vet att de är med och påverkar miljön och verksamheten är barnen mer delaktiga, aktiva och positiva i allt vi gör. Barnen utvärderar förskolans aktiviteter efter sin egen förmåga och ålder. Våren 2014 reviderade vi förskolans intervjufrågor så att frågorna nu är bättre anpassade till barnens ålder. Vi märker att de reviderade frågorna ger verksamheten tydligare svar. Kontinuerligt reflekterar vi över verksamheten utifrån våra samtal med barn och föräldrar, barnobservationer och pedagogiska dokumentationer. Utifrån analysen arbetar vi vidare och ser över vad som fungerar och vad som kan förbättras. Arbets- och lärandemiljö Mål: Barn och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. (BUN-plan) Erici förskola har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö. (BUN-plan) Vi erbjuder en likvärdig lärandemiljö såväl inom- som utomhus. Vi bedriver en tillåtande verksamhet där barnen får möjlighet att vara nyfikna och intresserade. Vår verksamhet innefattar såväl lek som lärande och avkoppling. Vi tar vara på naturens resurser i vårt materialval. Stycke ur Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. (s. 9) • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. (s. 9) • utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. (s. 10) • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord berätta uttrycka tankar ställa frågor argumentera och kommunicera med andra. (s. 10) Verksamheten ska • ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (s. 7) Medel: För att skapa trygghet hos barnen behövs föräldrarnas förtroende. Vi anser att den dagliga kontakten är grunden till en bra föräldrasamverkan. Vi pedagoger bidrar till trygghet och trivsel genom att vara närvarande, tillgängliga och observerande pedagoger som medlar mellan barnen då det behövs. ”Start” och ”Stegvis” är bra arbetsverktyg för barnen att bättre förstå sina och andras känslor och som på ett enkelt sätt skapar goda diskussioner. Vi använder även seriesamtal och sociala berättelser. Metoderna hjälper barnen att förstå genom att ”se” händelsen på bild. Vi ser verksamheten, barnens lek och lärande som en helhet. Vi är ”lyssnande pedagoger” genom medverkan i eller observationer av barnens lekar. För att främja utvecklingen av en god arbets- och lärandemiljö ingår vi pedagoger i tre intressegrupper som har särskilt ansvar för olika fokusområden i läroplanen. Det är allas pedagogers ansvar att bedriva likvärdig verksamheten såväl inomhus som utomhus. Vi arbetar tematiskt för att uppfylla läroplanens strävansmål på ett lustfyllt sätt vilket väcker nyfikenhet och stimulerar barnens utveckling och lärande. Vi är lyhörda för deras intressen och ger barnen tid till att utforska och upptäcka i en miljö som inbjuder till lek och lärande. Genom att vi kontinuerligt tar tillvara på barnens tankar och funderingar skapas en stimulerande miljö. Med ett ökat antal lärplattor per avdelning har vi större möjlighet att använda den pedagogiska dokumentationen för att synliggöra barnens intresse, inflytande och utveckling. Barnen får utsträckt möjlighet till att reflektera över sitt eget lärande och påverka verksamhetens utveckling. Vi anser att det är viktigt med avkoppling för barnen och har därför kontinuerlig vila, yoga, avslappning eller sagostund, när möjligheten finns. Vi tar tillvara på naturens resurser på bästa sätt genom att ofta använda naturmaterial. Vi samlar löv, kottar, pinnar och sten som vi använder i vår verksamhet t.ex. som byggmaterial, att skapa med och till matematik. Uppföljning och utvärdering: För att få respons på barnens trygghet och trivsel lämnar vi årligen ut trivselenkäter till föräldrarna att besvara tillsammans med sina barn. De svar vi får in visar övervägande på hög trivsel och god trygghet. Som komplement till trivselenkäten har vi gjort nya intervjufrågor till barnen som vi använder t.ex. för att ta del av barnens syn på sitt eget lärande och inflytande. Barnen använder sina svar till att delvis själva hålla i sina utvecklingssamtal med föräldrarna. Vi upplever att barnen blir mer delaktiga i samtalen pga. de reviderade frågorna. Genom det kontinuerliga arbetet med ”Start” och ”Stegvis” kan vi se och höra i barnens samtal med varandra att de har fått förståelse för varandras känslor och att de har mycket empati för varandra. Barnen har utvecklat sitt sociala sampel och diskuterar ofta på eget initiativ hur man är mot varandra, hur man är en bra kompis och att alla får vara med. Vi upplever att metoderna ger barnen möjlighet till att utveckla sin förståelse kring olika känslor, sociala händelser, sammanhang och ökad insikt i att upptäcka sambandet orsak och verkan. Vi upplever även att metoderna med seriesamtal och sociala berättelser fungerar bra. Bilden förstärker förståelsen och används både i stunden men även i förebyggande syften. I samband med arbetet i intressegrupperna har en avskild gemensam matematikmiljö med utmanande lättillgängligt material skapats. Här kan några barn tillsammans med en pedagog sitta ostört och arbeta med matematikvagnen eller hämta material till sin egen avdelning. Pedagogerna som ansvarar för inomhusmiljön kommer att fortsätta att fylla på matematikvagnen med lustfyllt material. Samma intressegrupp har även fokuserat på att främja språkutvecklingen på förskolan. Vi ser vikten av att läsa ofta, redan med de yngsta barnen, för att främja språkutvecklingen. Pedagogerna har utmanat sina kolleger att läsa samma saga upprepade gånger. Den återupplevda sagan stimulerar barnens språkförståelse och igenkännandet bidrar till att barnen själva kan medverka genom att återberätta sagan eller dramatisera. Genom dramatiseringen stimuleras fler språk utöver det talade t.ex. kroppspråk och mimik. Vi märker att upprepningarna skapar trygghet hos barnen och ökar deras intresse för läsning. Pedagogerna har även sett över förskolans läsmiljöer och inspirerat sina kolleger till att skapa avskilda platser, ”rum i rummen”, typ sagogrotta. Som en del i att stimulera likvärdig lärandemiljö inom- och utomhus har intressegruppen för utomhusmiljö satt ihop en utevagn som kommer att introduceras under hösten. Vi vill fortsätta att utmana barnen att bli mer kreativa i sin lek utomhus. Tanken med vagnen är att det ska vara lättare att bedriva pedagogisk verksamheten ute. Vagnen ska innehålla olika sorters material som är anpassat för utomhusbruk, såsom sagor, sånglådor, bokstavslekar mm. För att fånga upp barnens intresse, öka deras nyfikenhet och lust att lära är vi närvarande i leken och observerar barnen. Vi tror på att upptäcka tillsammans utvecklar verksamheten och vår utgångspunkt är barnens tankar och idéer. Vi kommer att fortsätta arbeta i mindre grupper, där alla barn ges tillfälle att komma tals och pedagoger ges större möjlighet att uppmärksamma enskilda barn. Ytterligare positiva effekter av de mindre grupperna är att de skapar en lugn och harmonisk verksamhet. Vi ser positiv effekt av våra kontinuerliga avkopplingsmetoder. Vi hör även från föräldrar att barnen själva använder en del yogarörelser hemma för att komma till ro. Hälsa och livsstil Mål: Erici förskola bedriver ett aktivt arbete med hälsa och livsstil. (BUN-plan) Förskolan utmanar barnens motoriska utveckling. Barnen förstår kostens/matens betydelse för hälsan. (BUN-plan) Barnens behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. (BUN-plan) Stycke ur Lpfö98: • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande. (s. 10) • Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturlig miljö. (s. 7) • Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. (s. 5) Medel: Vi vuxna strävar efter att vara goda lyhörda förebilder för barnen i vår verksamhet, som visar hänsyn och respekt för människan, djur och natur. Vi arbetar aktivt för en hälsofrämjande livsstil genom att inspirera och aktivera barnen i olika fysiska aktiviteter som t.ex. Miniröris (F & S), lekar och ute verksamhet. På vår gård har vi flera nya lekredskap som är utvalda för att bl.a. stimulera barnens motoriska utveckling. Genom den nyintroducerade utevagnen ökar verksamhetstiden utomhus, vilket i sig bidrar till en bättre hälsa för barnen. För att ytterligare förlänga utomhustiden intar vi, i större utsträckning, våra måltider utomhus. Vi ger barnen tid till avkoppling och vila t.ex. yoga och massage i mindre grupper. Förskolan har även tillgång till Ängaskolans gymnastiksal var tredje vecka, vilket ger oss ytterligare variation av aktiviteter. I vårt nuvarande tema ”Miljöhjältarna” kommer utevistelsen ha en stor betydelse men även hållbar utveckling. Vi kommer att lära om hur vardagslivet kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö, både i nutid och i framtid. Målet med temat är att utveckla barnens intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor och samhälle påverkar varandra, t.ex. allemansrätt, återvinning, bra miljöval och krav- och närodlad mat. Vår verksamhet erbjuder dagligen olika frukter och grönsaker och vi vuxna samtalar med barnen om vilken effekt de har för hälsan. Vi diskuterar matens fördelar, på vilket sätt maten påverkar kroppen och kroppens behov av energi. I temaarbetet ”Miljöhjältarna” kommer vi att ta upp vikten av att äta närodlat och ekologiskt, för att bidra till en bättre hälsa och till en bättre miljö. Vid behov ansöker vi till Barn- och elevhälsan för att öka våra kunskaper om arbetsmetoder för barn med behov av särskilt stöd. Uppföljning och utvärdering: Vi försöker att flytta ut verksamheten så mycket som möjligt eftersom utomhusvistelse gör oss piggare och friskare, minskar smittspridning av sjukdomar och ökar barnens rörelsemöjlighet. Vi vistas mycket på vår gård men besöker även olika lekplatser och andra naturområden i vår närmiljö. Utomhusvistelsen bidrar till att vi naturligt rör på oss i olika miljöer och vi tar till vara på barnens rörelseglädje av att allt ifrån klättra i träden till att springa i gräset i backarna. Genom utomhuspedagogik utökar vi tiden utomhus. Exempelvis tar vi ofta ut fallskärm, koner, rockringar, bollar osv. På så sätt utvecklas barnens kroppsuppfattning och motorik samtidigt som de tränar samarbeta och matematik. Intressegruppen som arbetar med att utveckla utomhusmiljön kommer att fråga kollegerna regelbundet om de känner att materialet i utevagnen passar barnens olika åldrar mm. Pedagogerna kommer också att ställa frågan om vagnen används och om den har ökat avdelningarnas utevistelse. För att främja vårt mål i hälsa och livsstil ytterligare har avdelningarna med de äldre barnen lånat gymnastiksalen på Ängaskolan. Vi känner att den större ytan ökar våra möjligheter att ta tillvara barnens idéer om lek och rörelse. Vi är mycket nöjda med att vi får låna skolans lokaler och barnen längtar dit varje gång. För att skapa en väl avvägd dagsrytm tycker vi fortsatt att yogan är betydelsefull. Syftet med den är att skapa en lugnare barngrupp och bygga upp barnens koncentration. Vi märker att yogan lär barnen att koppla av, lära känna sin kropp och motorik. Barnen blir erbjudna varierad kost med mycket frukt och grönt och vår kokerska lockar barnens smaklökar med såväl bekanta som nya grönsaker. Vi har skapat en lugn och harmonisk matsituation för barn och personal genom att vi kommunicerar en i taget vid det gemensamma bordet och inte stressar. Vi, både barn och personal, upplever det positivt att äta utomhus och barnen önskar ofta själva att utevistelsen förlängs genom att vi stannar ute och äter. Under hösten 2014 har de äldre barnen på förskolan fått besök av två ”Fairtradebananer” som berättade om betydelsen av att köpa Fairtrade-odlade bananer. Detta arbetar vi vidare med och har med hjälp av smartboarden följt upp vårt möte med bananerna samt sökt ny information till vårt arbete med Fairtrade. För att belysa och göra barnen medvetna om hur våra val påverkar naturen har vi även skapat ett samarbete med förskolans kokerska som ska hjälpa oss med att berätta vad hon använder som är just Fairtrade. Vi upplever att Barn- och elevhälsans konsultation bidrar till att arbetslagen har samsyn i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, att vi ser en helhet på verksamhet och barngrupp samt bekräftar vårt arbetssätt. Vi tar gärna hjälp av specialpedagogerna för att få stöd till oss pedagoger, föräldrar och barn. Omvärldsorientering Mål: Aktiviteterna på förskolan ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar genom att använda närsamhällets resurser och möjligheter. (BUN-plan) Barnen garanteras tillgång till kulturupplevelser. De ska också få kunskap om kulturarvet och olika kulturella uttrycksformer. Kultur integreras och ingår som en naturlig del i verksamheten så att barn inspireras till att själva skapa och uttrycka sig. (BUN-plan) Stycke ur Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. (s. 9) • utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. s. 10) Medel: Personalen tar vara på varandras olika kompetenser, som inspirerar vidare i barngrupperna. Med våra digitala verktyg erbjuder vi barnen olika arbetssätt och erfarenheter till att möta och upptäcka sin omvärld. Vi använder och utforskar olika uttrycksformer i vår verksamhet genom sång, musik, drama, dans, teater och skapande verksamhet. Genom kulturgarantin har vi en större möjlighet att uppleva kulturupplevelser i kommunen. Vi tar tillvara på alla möjligheter som vi får genom kulturgarantin och bokar tidigt våra platser så vi inte går miste om dem. Vi tar även del av vad kommunen i övrigt erbjuder t.ex. teater, sång, kyrklig verksamhet, bibliotek, Bokbuss och andra aktiviteter i Ystad. Vid påsk och midsommar besöker vi de boende på Bellevuehemmet då vi sjunger och dansar traditionella sånger tillsammans. Uppföljning och utvärdering: Vi ser positivt på alla möten med omvärlden. Våra lärarstuderande tillför barnen och verksamheten många upplevelser och erfarenheter. På Bellevuehemmet stimulerar vi kontakter med en annan generation som skapar inblick i hur deras liv har varit. Vi har tidigare haft ett samarbete med en kvinna som arbetar som volontär i Gambia vilket vi hoppas få möjlighet att fortsätta med. Vi ser att arbetet ger både oss personal och barnen en större förståelse för vår omvärld. Barn och personal uppskattar att ta del av olika kulturupplevelser, då de berikar vårt arbetssätt. Händelserna skapar samtal och reflektioner hos barnen, som visar sig i deras lekar. Upplägget av kulturgarantin med tilldelade platser tycker vi är positivt. Det säkerställer att alla barn (från 4 år) får ta del av kulturupplevelser oavsett hemmets möjligheter. Bokbussen, som kommer till förskolan, stimulerar barnens delaktighet då de själva kan välja böcker utifrån eget intresse. Personal Mål: Erici förskola upplevs som en stimulerande, trygg och utvecklande arbetsplats. (BUNplan) Stycke ur Lpfö 98: Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. (s. 11) Medel: Att få ta del av olika föreläsningar och fortbildningar utvecklar vår verksamhet och ger oss en stimulerande arbetsplats, vilket påverkar arbetet med barngruppen. Ystad kommuns förskolor har under två års tid ingått i en stor kompetenssatsning inom ämnena naturkunskap och teknik. All personal har gått på föreläsning och workshops som kopplat samman litteratur med praktiskt utövande. Under hösten 2014 har Ystad startat upp en kommunövergripande satsning ”Förskolelyftet” för att öka kunskapen om pedagogisk dokumentation och analysförmågan. Det finns utsedda förskollärare per förskola som kommer att vara nyckelpersoner och gå hela ”Förskolelyftet” (Skolverket). Dessa nyckelpersoner ansvarar för att inspirera övrig personal till fördjupade diskussioner. Uppföljning, utvärdering och utveckling är viktigt och ligger till grund för förbättringsområden och den fortsatta planeringen. Förutom vår schemalagda reflektionstid har arbetslagen under 2014 fått möjlighet att vid två tillfällen fördjupa olika ämnen. Vid dessa tillfällen har ett bestående avlösarteam (”implementeringsteam”) från Bemanningen haft pedagogisk verksamhet med barngruppen. Medarbetarsamtal, verksamhetsbesök och coachande samtal bidrar också till personalutveckling. Verksamhetsbesöken har varit både enskilda och gemensamma. Genom att ge personalen möjlighet till positiv och trygg personlig utveckling, ökar faktorer som kan påverka verksamhetens utveckling i positiv riktning. Vi tar stöd av Barn- och elevhälsan vid behov. Vi uppskattar möjligheten att öka trivseln hos personalen genom olika personalfrämjande insatser. Uppföljning och utvärdering: Upplägget och innehållet i den kommunövergripande kompetenssatsningen inom naturvetenskap och teknik har bidragit till ökad kunskap, utveckling och förhöjd kvalité i verksamheten. Denna satsning avslutas till årsskiftet och arbetet fortsätter på förskolan. Vi har delvis fått med oss material från workshops och delvis köpt in nytt material som vidare ska inspirera oss och underlätta vårt arbete. Vårt systematiska kvalitetsarbete sker kontinuerligt med hjälp av våra arbetsverktyg ”Strävansmål, nuläge och arbetsprocess” och ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” som vi använder vid våra reflektionstillfällen, i grupp och enskilt. Vi har också reflektionstid med personal från annan avdelning, då vi har tillfälle att inspirera varandra och vidareutveckla vårt arbete. Vi upplever det mycket positivt att vi åter haft möjlighet att ha vikarier, avlösarteam, då vi på avdelningen haft reflektionstid. Det känns tryggt att det alltid är bekanta vikarier som kommer. Vi har även haft möjligheten att ha ”implementeringteamet” här vid två tillfällen under 2014. Vid dessa tillfällen har vi diskuterat likvärdiga utvecklingssamtal samt reflekterat över det fortsatta arbetet inom natur och teknik. Det har varit ett extra plus att få avsatt tid under ordinarie arbetstid. Våra utvärderings- och planeringsdagar är avgörande för att på djupet utvärdera och analysera verksamhetens resultat. Resultaten är basen vid revidering av Verksamhetsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid medarbetarsamtalen ges möjlighet att påverka sin egen utveckling. Vi behöver dock fortsätta tänka på hur vi ska ge, den personal som varit på föreläsning, tid att delge kollegerna. Stödet och samarbetet med Barn- och elevhälsan ger oss många bra verktyg att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Möjligheten att t.ex. få handledning berikar hela arbetslaget med ny kompetens. Vi får även bra stöd med regelbunden coaching och uppföljning från sjukgymnast från Habiliteringen. Vi tycker att det är trevligt och positivt med möjligheten att köpa in arbetskläder eftersom det är behövligt. Vi uppskattar även att vi ska få gå på spa för att stärka samhörigheten på förskolan och få varva ner och njuta. Vi uppskattar möjligheten till olika personalfrämjande insatser, dessa stärker gemenskapen mellan oss.