CTG/ST-analys Fosterövervakning under förlossning

NU-sjukvården
Barium.ID: 21557
Publicerat för enhet: Kvinnoklinik
Version: 1
Innehållsansvarig: Kristina Persson, Barnmorska, Förlossningsavdelning (kripe); Karin Joelsson Svenn, Barnmorska,
Förlossningsavdelning (karjo); Anna Hagman, Överläkare, Kvinnoklinik läkare (annha67); Anneli Stockhem,
Barnmorska, Förlossningsavdelning (ansto); Lilian Olsson Fors, Avdelningschef, Förlossningsavdelning (lilol);
Catarina Larsson, Barnmorska, Förlossningsavdelning (catla1); Chero Abdulkadir, Specialistläkare, Kvinnoklinik
läkare (chean1); Maria Nordin, Barnmorska, Förlossningsavdelning (manor)
Godkänt av: Anna Hagman, Överläkare, Kvinnoklinik läkare (annha67)
Giltig från: 2015-06-07
Rutin
Giltig till: 2017-06-07
CTG/ST-analys
Fosterövervakning under förlossning - riktlinjer
Sammanfattning/syfte
Målsättning med fosterövervakning under förlossningen är att se tecken till
syrebrist hos fostret, så att åtgärder kan vidtas för att förhindra asfyxi. En normal
reaktiv kurva utesluter pågående fetal hypoxi. Avvikande eller patologiska kurvor
är vanliga, men de allra flesta av dessa foster har inte syrebrist. ST-analys kan
hjälpa bedömningen, ibland behövs skalpblodprov. En samlad klinisk bedömning
ska alltid göras. Övervakningen vid normal förlossning ska begränsas för att
främja ett normalt förlossningsförlopp och minska risk för onödiga interventioner.
Vid avsteg från PM bör detta dokumenteras.
Intagningstest
CTG registrering under 15-20 minuter vid ankomsten till förlossningen.
Registrering påbörjas inom 20 min.
Syftet är att upptäcka redan etablerad hypoxi/asfyxi samt att riskgruppera.
Kontrollera och dokumentera mors puls.
Normalt intagningstest skall uppfylla följande kriterier.
 Basalfrekvens; 110-150 slag/min.
 Variabilitet; 5-25 slag/min.
 Minst 2 accelerationer
 Avsaknad av decelerationer.
Normal test bedöms och dokumenteras av barnmorskan i Milou och Obstetrix.
Om testet inte är normalt tillkallas läkare för bedömning av fortsatt övervakning
eller åtgärd.
Riskbedömning → Normal förlossning utan riskfaktorer för
fosterasfyxi
Frisk kvinna med normal graviditet i vecka 37+0 – 41+6 med normal CTGintagningstest och där normal handläggning av förlossningen planeras.
Latensfas (förlängd latensfas som gör att kvinnan sjukhusvårdas)
 Fosterljudsövervakning endast vid tilltagande värkarbete eller på
indikation.
 CTG före sovdos och/eller annat narkotiskt preparat.
1 (4)
Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 21557
NU-sjukvården
CTG, ST-analys. Fosterövervakning under förlossning
Rutin
Öppningsskedet - Intermittent fosterljudsövervakning:
 CTG registrering var tredje timma under 20 minuter.
 Auskultation av fosterljud var 15:e – 30:e minut, minst en minut före och
efter värk. Dokumenteras i partogrammet.
 Värkstatus ska dokumenteras i partogrammet
Utdrivningsskedet
 Fostret övervakas som regel med kontinuerligt CTG.
 Om CTG är normalt när aktiv krystning börjar och utdrivningsskedet
förväntas bli kort < 30 min, kan fosterljuden auskulteras efter varje värk.
 Kontinuerlig CTG registrering om aktiv krystning > 30 minuter.
Riskbedömning → Ökad risk för fosterasfyxi
Skärpt fosterövervakning
Här ingår överburna och prematura förlossningar, tillväxthämmat foster, tvillingoch sätesförlossningar, förlossning efter tidigare kejsarsnitt, induktion på fetal
indikation, preeklampsi, insulinbehandlad diabetes, onormal uterusaktivitet,
onormal blödning, feber, kraftigt mekoniumfärgat vatten eller oligohydramnios
Latensfas i de fall pat vårdas på sjukhus (av annat skäl än enbart lång resväg.)
Induktion på fetal indikation (t ex överburenhet, misstänkt tillväxthämning)
 Intermittent CTG med 2-4 timmars intervall, samt vid begynnande
värkarbete för att se hur fostret reagerar.
Öppningsskede aktiv fas
 Kontinuerligt CTG alternativt tätare intermittent registrering.
 STAN (ej prematur) vb.
Utdrivningsskede
 Kontinuerligt CTG, STAN (ej prematur)vb.
Fortlöpande riskbedömning
Vid tecken till komplikationer eller avvikelser från ett normalt
förlossningsförlopp övergår man till kontinuerlig övervakning med CTG
(ev.+STAN) som för högriskfall enl ovan.
Som avvikelser räknas bl.a. utdraget förlossningsförlopp, Syntocinon stimulering,
tjockt mekoniumfärgat fostervatten, onormal blödning, onormal uterusaktivitet.
EDA /Spinalanestesi / PCB:
CTG registreras 15 min innan samt 30 min efter anläggning. 15 min efter
påfyllning med bolusdos.
Skalp-elektrod
Skalpelektrod skall kopplas då det är indicerat med kontinuerlig registrering av
fosterljud och där den tekniska kvaliteten inte kan säkerställas med yttre
registrering. Vid tidigare sectio bör skalpelektrod användas. Dokumentera i
journal
2 (4)
Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 21557
NU-sjukvården
Rutin
CTG, ST-analys. Fosterövervakning under förlossning
Klassifikation CTG
ST-analys – Indikation för åtgärd
Vid förlossning > 36+0 gravveckor
Normalt CTG
Avvikande CTG
Bifasiskt ST
Preterminalt CTG
Patologiskt CTG i
> 60 min föranleder
skalpprov
Normal ST
analys
Episodisk
T/QRS
stegring
Baslinje
T/QRS
stegring
Patologiskt CTG
Vid ST händelser och
normalt CTG krävs
Inga åtgärder
> 0,15
>0,10
Omedelbar förlossning
> 0,10
>0,05
3 bifasiska ST
händelseloggar
2 bifasiska ST
händelseloggar
3 (4)
Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!
Barium.ID: 21557
NU-sjukvården
CTG, ST-analys. Fosterövervakning under förlossning
Rutin
Åtgärd
 Avvikande CTG under förlossning
Kontakta läkare. Ansvarig barnmorska och förlossningsläkare diskuterar nästa
steg. Åtgärda sannolik orsak om sådan finns. Fortsatt observation och kontinuerlig
övervakning, STAN vb. Överväg skalpblodprov om avvikande mönster kvarstår
under längre tid, > 60 min, och om andra åtgärder inte normaliserar CTG.
Skalpprov tas om STAN startas när CTG inte är normalt.
Vid STAN-registrering och avvikande CTG tillkallar barnmorskan läkare om:
o episodisk T/QRS-stegring >0.15
o baslinje T/QRS-stegring >0,10
o Tre bifasiska ST händelseloggar
Vid ST-events där CTG bedöms avvikande är ofta skalpblodprov en lämplig
åtgärd.
 Patologiskt CTG
Omgående samråd mellan ansvarig barnmorska och förlossningsjour.
Patologiska CTG-mönster kräver åtgärd, vilken åtgärd eller hur bråttom det är
beror på mönster, utveckling och kliniska omständigheter. Åtgärda sannolik orsak
om sådan finns, t ex överstimulering. Skalpblodprov kan behövas för bedömning
och upprepas om det patologiska mönstret kvarstår. Vid behov avslutas
förlossningen med sectio eller VE/tång.
Om skalpblodprov utesluter etablerad hypoxi kan STAN kopplas och ST riktlinjer
följas. Var medveten om att avsaknad av ST-events inte utesluter hypoxi.
Vid STAN-registrering och patologiskt CTG finns indikation att intervenera
om
o episodisk T/QRS-stegring >0,10
o baslinje T/QRS-stegring >0,05
o Två bifasiska ST händelseloggar
o Vid gravt eller snabbt tilltagande patologiskt CTG är åtgärd indicerad
oavsett om STAN är normal.
o
Detsamma gäller vid kvarstående patologiskt CTG, där 60 minuter är ett
riktvärde för tidsgräns när åtgärd vidtas.
Tag skalpblodprov om annan intervention ej bedöms nödvändig!
Vid patologiskt CTG + ST-events i utdrivningsskedet är
omedelbar förlossning i regel lämpligaste åtgärd.
 Preterminalt CTG
Förlossning skall som regel ske omgående.
4 (4)
Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva!