Textil materiallära, grundkurs 150323

Textil materiallära - grundkurs
Provmoment:
Ladokkod:
Tentamen ges för:
Tentamen
51G01 (3.0)
DTEIN14h, TGDEP14h
7,5 högskolepoäng
Kod:
Tentamensdatum:
Tid:
2015-03-23
9:00-13:00
Hjälpmedel:
Miniräknare, linjal, lupp, nål, sax
Totalt antal poäng på tentamen:
För att få respektive betyg krävs:
95p
G=48p, Vg= 80p
Allmänna anvisningar: Skriv inte svaren i frågeformuläret utan på separata lösblad. Svaren på
frågorna ska vara på svenska, undantag är uttryck som saknar svensk översättning.
Nästkommande tentamenstillfälle:
2015-05-19
Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.
Lycka till!
Ansvarig lärare:
Telefonnummer:
Lena Berglin
0768-332447
1
1. Hur kommer egenskaperna hos en fiber att förändras när tvärsnittet ändras från runt
till trilobalt? (3p)
2. Vilka egenskaper är gemensamma för alla cellulosabaserade fibrer? (5p)
3. Förklara följande begrepp på bomull; ”naturally colored”, ”organic cottton”,
”transition cotton” och ”green cotton” (2p)
4. Beskriv Bomull och Polyester enligt identifieringsprocessen i labbet: titta och känna,
mikroskopiering, brännprov, våttest.(4p)
5. I tentamen ingår ett vävt tygprov som är elastiskt i väftriktningen. Du har fått i
uppgift att återskapa väven. Identifiera tygprovets uppbyggnad så lång det är möjligt
med de hjälpmedel du får ha med dig, (lupp, nål, sax). Motivera dina svar. Beskriv
vad du mer behöver göra för att ta reda på ytterligare nödvändig information. OBS
bortse från färgning och eventuella efterbehandlingar. (16p)
6. Lyocell är mer känslig för nötning jämfört med många andra fibrer. Vad är det som
händer med Lyocell vid nötning och hur kan det ses som en fördel i vissa
applikationer? (3p)
7. Hur skiljer sig två liknande produkter om de tillverkats av
a. Kardat eller Kammat bomullsgarn? (2p)
b. Ringspunnet eller Open-end spunnet bomullsgarn (2p)
8. Enligt vilket numreringssystem är följande garner numrerade? Hur bestäms
grantjockleken i detta system? Vilket garn är grövst respektive tunnast?
Nm 40/1, Nm 50/2, Nm 60/3, Nm 80/2, Nm 50/1 (4p)
9. Hur skiljer sig egenskaperna på följande garner: PES dtex 167/64/1 samt PES dtex
167/256/1 (2p)
10. Vilka egenskaper har polypropylen som gör att den används i så stor utsträckning i
sportkläder, mattor och nonwovenmaterial? (3p)
11. Hur kan man utnyttja termoplastiska egenskaper hos ett material i textila
tillverkningsprocesser? Nämn fem tillämpningar (5p)
Följande frågor utgår från tabell 2.1 och 2.2
12. Vilken/Vilka av stjälkfibrerna kan uppnå störst styrka i torrt tillstånd (utgå från högsta
värde)? (2p)
13. Vilken av stjälkfibrerna är styvast? Motivera ditt svar (3p)
14. Vilken av stjälkfibrerna är starkast i vått tillstånd (utgå från högsta angivna värde)?
(3p)
15. Lin och Rami har många liknande egenskaper. Rami ersätter ofta Lin i ex linneplagg
eftersom det är billigare. Det finns en egenskap i tabellen som är till linets fördelar
just i kläder. Vilken är den och vad är fördelen? (4p)
Följande frågor utgår från artikeln ”Characterization of recycled polyethylene terephtalates
and polyethylene terephtalate-nylon6 blend knitted fabrics”. Frågorna ska besvaras på
svenska.
16. Vad är syftet med artikeln? (2p)
17. Vilka är processerna för återvinning av PET? Vad ingår i respektive process? Vilka
för- och nackdelar har respektive process? (6p)
18. Vilka prover har tagits fram för experimentet och hur har proverna tagits fram efter
återvinningsprocessen? (4p)
19. När man återvinner material kan man förvänta sig att mekaniska egenskaper såsom
styrka försämras. Hur förhåller sig de olika materialens styrka i det här experimentet
och hur förklarar författarna styrkan hos de återvunna materialen? (6p)
20. Man har i experimentet jämfört fyra olika material genom att ta fram prover som är så
lika som möjligt för att se hur fiberinnehållet påverkar materialet. I det här
experimentet är det en skillnad på proven med avseende på hur garnet är framställt.
Vilken är skillnaden och hur kan det påverka jämförelsen? (4p)
21. Hur har återvinningsprocessen påverkat draperingsförmågan hos de rena PET
proverna och vad beror det på? (2p)
22. Vad är skillnaden mellan moisture Regain och moisture permeability? Vilka metoder
använder man för att studera respektive egenskap? (6p)
23. Vad är det i processen som främst påverkat provernas wickingförmåga? (2p)