Varför tar vi hand om friska barn?

Varför tar vi hand
om friska barn?
Margaretha Magnusson 20 april 2015
Översikt
1-3v
4v
6-8v
3-5m
6m
8m
10m
12m
18m
2,5 -3 år*
4 år
5 år
Hem
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
Hem
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
BVC
S2
besök
L+S
team
S
2 besök
S
3 besök
L+S
team
S
S
L+S
team
S
S
L+S team
S
S
Läkar us
Utvecklin
gsbed
Läk us
BMI
Utvbed
Språk
Vacc
Vacc
VID VARJE KONTAKT:
Barn/familjesituation
Tillväxt
Hälsosamtal
Åtgärd
Läkar us
Utvecklin
gsbed.
Läkar us
Utvecklin
gsbed
EPDS
Utvecklin
gsbed.
Vacc
3m+ 5m
Barnsäke
rhet
Utvecklin
gsbed
BMI
Utvbed
Hörsel
Syn
BMI
Epikris
Vacc
• Antal besök och när vid 2½-3 år anpassas efter val av språkscreening och lokala metoder. Utvecklingsarbete pågår.
För vidare information om det nationella barnhälsovårdsprogrammet, dess innehåll, kunskapsunderlag och metoder var god se www.rikshandboken-bhv.se
Historik
•
•
•
•
•
•
•
•
Mjölkdroppen
1937 Statsbidrag förebyggande verksamhet
50-tal Vaccinationer
Barnmisshandel
1967 Statsbidrag upphörde
1968 Allmän hälsoundersökning av 4-åringar
1978 Hälsovård i förskolan
1979 Barnhälsovårdsutredning
• 1979 Föräldrautbildning
• 1981 Allmänna Råd Hälsovård för mödrar och
barn
• 1991 Basprogram för barnhälsovård
• 1992 Skydda Skyddsnätet
• 1999 MFR State of the art
• 2000 Ny barnhälsovårdsjournal
• 2014 Vägledning för barnhälsovård
Barnhälsovårdens tre epoker
• Etableringsfas
• Optimistisk fas
• Omprövningsfas
Barnhälsovårdens Huvudmål
Främja barns hälsa och utveckling
Förebygga ohälsa hos barn
Tidigt identifiera och initiera åtgärder vid
problem i barns hälsa, utveckling och
uppväxtmiljö
För att på ett framgångsrikt sätt nå upp till
dessa mål kan barnhälsovården
• erbjuda insatser till alla
barn och deras föräldrar –
såsom att stödja och
aktivera föräldrar i deras
föräldraskap för att på så
sätt skapa gynnsamma
betingelser för en allsidig
utveckling för barn
• erbjuda hälsoövervakning
av alla barn
• ge individuellt utformad
hjälp till barn och deras
föräldrar då ett barn löper
högre risk att drabbas av
ohälsa eller redan har
nedsatt hälsa
• uppmärksamma
förhållanden i barnets
närmiljö
SALUTOGENES
• Aaron Antonovsky
• Vad orsakar och vidmakthåller hälsa?
• KASAM – Känsla av sammanhang
•
•
•
Begriplighet
Meningsfullhet
Hanterbarhet
Promotion
- Definition: den process som gör det möjligt för
människor att öka kontrollen över, och förbättra sin hälsa
och därmed leva ett aktivt och produktivt liv för att uppnå
välbefinnande och livskvalitet
- Bibehålla hälsa
Prevention
• Primärprevention
• Sekundärprevention
• Tertiärprevention
PRIMÄRPREVENTION
Hur främja
säker miljö?
Hur förebygga sjukdom?
• Vaccinationer
• D-vitamin
• Fluor
SEKUNDÄRPREVENTION
Träffar och undersöker alla barn
Brett populationsinriktat universellt
istället för punktinsatser
Undvika stigmatisering
Vi vet inte från början vilka barn
- Riskbarn
- Nya barn
Hitta barn med ökad
risk utan ohälsa
Upptäcka kongenitala avvikelser
Upptäcka nytillkomna tillstånd
Följa psykisk och fysisk utveckling
Hur upptäcka hälsoproblem?
Hälsoundersökningar
•
•
•
•
•
•
•
Hjärta
Höfter
Hörsel
Syn
Språk
Neuropsykiatriska
problem
Tillväxt
•
•
Samspel
Beteendeproblem
TERTIÄRPREVENTION
Optimala förutsättningar
• Vikten av att erbjuda det universella
programmet för alla
• Samverka
PSYKOSOCIALT STÖD
• Universell prevention
• Selektiv prevention
• Indikerad prevention
PROPORTIONELL UNIVERSALISM
The Marmot Review, 2010
”Det finns en social gradient i hälsa – ju lägre en persons
sociala position är, ju sämre är hans eller hennes hälsa.
Åtgärder skall rikta in sig mot att reducera gradienten i
hälsa.
Att bara rikta in sig på de mest utsatta kommer inte att
reducera ojämlikheten i hälsa tillräckligt. För att reducera
den sociala gradienten, måste åtgärder vara universella,
men med en omfattning och intensitet som är
proportionell till graden av utsatthet. Vi kallar detta
proportionell universalism”
Vad krävs av oss för att:
• skapa hälsofrämjande möten?
• göra barn och föräldrar delaktiga?
• värdera barnets skydds- och riskfaktorer?
• arbeta i team och samverka?
• uppmärksamma och ge stöd till barn och
familjer med ökade behov?
Barnhälsovårdens program
varför, vad och hur
Kurs i barnhälsovård - en introduktion
Barnveckan 20 april 2015
Toni.Reuter@vgregion.se
Margareta.Blennow@sodersjukhuset.se
Det saknades program 2008-2014
Socialstyrelsen tog bort styrande dokument för barnhälsovården
2008
Nytt program 2014 - Varför?
BHV hade förändrats på 10 år
2000
2010
BHV som erbjöds i
landet var i stort sett
likvärdig
(Kornfäldt R, 2000).
BHV visade stora
skillnader:
varierat antal läkarbesök
olika metoder
olika remisskriterier
hälsofrämjande och
förebyggande arbetet fick
stå tillbaka
– universella program nådde
de flesta, men insatser
nådde inte barn med
ökade behov
–
–
–
–
(Magnusson M 2011, Wallby T
2012)
Varierat antal läkarbesök, olika
metoder och olika remisskriterier M
Magnusson M, Lindfors A, Tell J Läkartidningen 2011
Avhandling visade att universella
program nådde de flesta, men insatser
nådde inte barn med ökade behov
Wallby, T. (2012). Lika för alla? Social position och etnicitet som determinanter
för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC. Doktorsavhandling.
Uppsala universitet.
Nytt program 2014 - Varför?
Det finns ny kunskap om….
1. Hälsans bestämningsfaktorer
2. Levnadsvanor (barns livssituation) och
motivationsarbete för livsstilsförändringar
3. Effekt av tidig intervention
4. Betydelsen av
förhållningssätt mellan barn/föräldrar och
profession (Mötets magi)
relationen mellan barn och föräldrar
5. Barns utveckling och beteende
6. Ändrat föräldraskap med bl.a. ökat
informationsutbud, sociala medier, föräldrars
delaktighet, ökad ålder, jämställt föräldraskap etc
Vårdval
behov av styrdokument
Socialstyrelsen (SoS)
fick 2010 i sitt
regleringsbrev uppdrag
av regeringen att ta
fram en vägledning för
barnhälsovården
Publicerades 2014
http://www.socialstyrelsen.se/
publikationer2014/2014-4-5
Barnhälsovårdens
program omfattar
Vad = Vägledning Hur = RHB
www.rikshandboken-bhv.se
Perspektiv och röd tråd i
barnhälsovårdens arbete
Perspektiv utifrån
- barnets familj
- barnkonventionen
- etik
- jämlikhet och
- genus
• Hälsofrämjande,
förebyggande
• Partnerskap och
delaktighet
• Empowerment
• Teamarbete,
samverkan
• Evidensbaserad
praktik - bästa
möjliga vetenskapliga
grund
http://www.rikshandbokenbhv.se/Texter/Oversikt/Programforklaring/
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Oversikt/Det-aldersrelaterade-programmet---enoversikt/
D-vitamin http://www.rikshandbokenbhv.se/Texter/Vitamin-D/D-vitamin/
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Psykiskhalsa/Depression-hos-nyblivna-mammor-och-
/
screening-med-EPDS-Psykisk-halsa
Vilket samband finns mellan
barnfamiljers köpkraft och
frisk/riskfaktorer i Stockholms läns
landsting?
Låg köpkraft
Enbart ammade 4 m
Rinkeby-Kista
Skärholmen
Södertälje
Spånga-Tensta
Botkyrka
Hässelby-Vällingby
Sigtuna
Farsta
Enskede-Årsta-Vantör
Nynäshamn
Huddinge
Haninge
Sundbyberg
Skarpnäck
Norrtälje
Upplands-Bro
Järfälla
Upplands Väsby
Stockholms län
Salem
Tyresö
Solna
Sollentuna
Östermalm
Hägersten-Liljeholmen
Nacka
Österåker
Värmdö
Södermalm
Bromma
Älvsjö
Lidingö
Vaxholm
Vallentuna
Ekerö
Norrmalm
Kungsholmen
Nykvarn
Danderyd
Täby
Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som
tillhör familj med låg köpkraft och andel barn
som får bröstmjölk enbart vid 4 månaders ålder
(Pearsons linjära korrelationskoefficient r= - 0,80)
Andel (%)
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Täby
Danderyd
Nykvarn
Kungsholmen
Norrmalm
Ekerö
Vallentuna
Vaxholm
Lidingö
Älvsjö
Bromma
Södermalm
Värmdö
Österåker
Nacka
Hägersten-Liljeholmen
Östermalm
Sollentuna
Solna
Tyresö
Salem
Stockholms län
Upplands Väsby
Järfälla
Upplands-Bro
Norrtälje
Skarpnäck
Sundbyberg
Haninge
Huddinge
Nynäshamn
Enskede-Årsta-Vantör
Farsta
Sigtuna
Hässelby-Vällingby
Botkyrka
Spånga-Tensta
Södertälje
Skärholmen
Rinkeby-Kista
Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som
tillhör familj med låg köpkraft och andel
treåringar med karies
(Pearsons linjära korrelationskoefficient1 r=0,88)
Andel (%) låg köpkraft
Låg köpkraft
Andel (%) barn med karies
70
16,0
60
14,0
50
12,0
40
10,0
30
8,0
6,0
20
4,0
10
2,0
0
0,0
Andel barn med Karies
Täby
Danderyd
Nykvarn
Kungsholmen
Norrmalm
Ekerö
Vallentuna
Vaxholm
Lidingö
Älvsjö
Bromma
Södermalm
Värmdö
Österåker
Nacka
Hägersten-Liljeholmen
Östermalm
Sollentuna
Solna
Tyresö
Salem
Stockholms län
Upplands Väsby
Järfälla
Upplands-Bro
Norrtälje
Skarpnäck
Sundbyberg
Haninge
Huddinge
Nynäshamn
Enskede-Årsta-Vantör
Farsta
Sigtuna
Hässelby-Vällingby
Botkyrka
Spånga-Tensta
Södertälje
Skärholmen
Rinkeby-Kista
Andel barn 0-5 år per kommun/stadsdel som
tillhör familj med låg köpkraft och
andel fyraåringar med fetma
(Pearsons linjära korrelations koefficient1 r=0,83)
Andel (%) låg köpkraft
70
60
50
40
30
20
10
0
Andel låg köpkraft
Andel (%) 4-åringar
med fetma
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Andel 4-åringar med fetma
Linjär (Andel 4-åringar med fetma)
Sammanfattning
Frisk- och riskfaktorer som speglar förskolebarns hälsa i
Stockholms län visar väsentliga skillnader
Barn som
• inte får bröstmjölk
• är passiva rökare
• har fetma
har ökad risk för ohälsa
Vad kan vården göra?
Ge barn hälsovård efter behov
Jämlik och rättvis BHV ?
Jämlik? universella programmet fördelas lika till
alla förskolebarn och föräldrar.
Rättvis? till var och en efter behov
Vad betyder det för oss som arbetar inom BHV?
Vad behöver vi göra och vad behöver vi
utvärdera?
Arbetsinnehåll
utan inbördes prioritering
• Hälsoövervakning
• Vaccinationer
• Samtal och föräldrastöd
• Hembesök
• Föräldrastöd i grupp
• Teamarbete
• Samverkan
All planering och
alla åtgärder ska ha
ett barnperspektiv
där barnets bästa
kommer i främsta
rummet
Hälsoövervakning
(besök, ej kontroller)
Hälsoövervakning innebär att
• uppmärksamma och följa barns
hälsa, utveckling och uppväxtmiljö
• värdera skydds- och riskfaktorer
• initiera stöd eller riktade insatser i
tidigt skede
Stöd och riktade insatser har effekt
• Ytterligare rådgivande eller stödjande samtal
• Ytterligare hembesök
• Kontakt med psykolog för BHV
• Riktad gruppverksamhet
• Fördjupade samtal om exempelvis levnadsvanor
• Förmedla kontakt och samverka med andra
verksamheter
som socialtjänst, öppen förskolan och förskola.
Teamarbete
Sjuksköterskans, läkarens och psykologens kompetenser
och erfarenheter kompletterar och stärker varandra i
arbetet inom barnhälsovården.
I några landsting finns även logoped, dietist och socionom
involverade. Deras erfarenheter kan bilda modell för andra
landsting
Samverkan
Viktiga samverkanspartners
utöver barn och föräldrar är:
Ex. på samverkan:
• Mödrahälsovård/BB/
Förlossning
• Sjukvården inkl barn- och
vuxenpsykiatrin
• Förskolan
• Elevhälsan
• Tandvården
• Socialtjänsten
• Informationsutbyte
• Familjecentral
• Gemensamma mottagningsoch/eller hembesök
• Besök i varandras verksamheter
• Gemensam fortbildning
• Konsultmottagningar
• Upprättande av individuella
planer
Barnhälsovårdens program
Vad krävs av var och en av oss för att….
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Oversikt/Programforklaring/
•
•
•
•
•
skapa hälsofrämjande möten
göra barn och föräldrar delaktiga
värdera barnets skydds- och riskfaktorer
arbeta i team och samverka
uppmärksamma och ge stöd till barn och
familjer med ökade behov
Kreativt avbrott
https://www.youtube.com/watch?v=lxk7pHZsIAs