Barnhälsovårdsbladet nr 5 2015 - Vårdgivare Skåne

Skånevård Sund
Kunskapscentrum för barnhälsovård
2015-10-28
Nu är hösten definitivt här. Så mycket har hänt i världen sedan sommaren, inte minst rörande
situationen för människor på flykt. De senaste månaderna har inneburit att BHV mött många
fler nyanlända barn och familjer. BHV har en viktig roll i att vara en trygg plats och att erbjuda
vaccinationer och annan hälsovård. Se mer om detta på annan plats i bladet.
Sedan sommaren har många sjuksköterskor, läkare och psykologer från BHV sammanstrålat för
att fördjupa sina kunskaper om hur vi ska möta de allra yngsta barnen på BVC på ett bra sätt
och vad BVC ska erbjuda i form av hälsovård och andra insatser. Samtidigt har teamsamarbete
och hur det kan bli ännu bättre diskuterats. Fortbildningarna, som är en del av ”kalibreringen”
av regionens barnhälsovård så att det nya nationella programmet ska kunna införas även i
Skåne, har varit mycket trevliga att planera och genomföra och har generellt sett uppskattats
av er medarbetare. Kunskapscentrum lägger stor vikt vid utvärderingarna från
utbildningstillfällena och tar tillvara kloka synpunkter för att ytterligare förbättra upplägget. Vi
ser fram emot att träffa ännu fler av er fram till årsskiftet. Många undrar hur införandet av det
nya programmet kommer att se ut och Kunskapscentrum för BHV har arbetat fram ett förslag
på hur man successivt ska kunna införa det under de närmaste åren. I skrivande stund har inte
politiska beslut fattats gällande resursernas storlek till BHV.
Jag vill avslutningsvis rikta ett stort tack till de medarbetare som varit stödjande och delaktiga i
projektet Jämställt föräldraskap – för barnets bästa. Projektet uppmärksammades stort den
22 oktober då det mottog Region Skånes Stora Likarättspris (se bild nedan). Arbete för
jämställdhet är en självklar del av arbete för jämlik hälsa. Jämställt föräldraskap gynnar barnet
och är också positivt för vuxnas hälsa. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen hos
medarbetare i MHV och BHV och stärka deras möjligheter att på ett positivt sätt öppna upp för
reflektion till exempel om fördelning av föräldraledighet och ansvar för barn och hem.
Projektet fortsätter och är nu in fasen att jobba fram ett kunskapsunderlag.
Tack till projektledarna Ilnaz Golestani,
Alexandra Thorén-Todoulos och Ida Ivarsson!
Trevlig läsning!
Marie Köhler
Personalnämndens ordförande Märta Stenevi (MP) delar ut Stora
Likarättspriset till Kunskapscentrum för barnhälsovård. Foto: Anita
Stålbrand
Kunskapscentrum för kvinnohälsa
I somras fattade Hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om att starta ett nytt regionalt övergripande
kunskapscentrum – ”Kunskapscentrum för kvinnohälsa”. KC Kvinnohälsa har främst uppdraget att
stödja mödrahälsovården, inklusive uppdragen rörande antikonception och cancerscreening, med
fortbildningar, att ta fram riktlinjer och vårdprogram, följa och mäta verksamheten och arbeta med
kvalitetsregister samt samverka regionalt och nationellt. Undertecknad har fått uppdraget att starta
upp KC Kvinnohälsa. Verksamheterna kommer att samlokaliseras vilket underlättar arbetet för att
stärka samverkan mellan MHV och BHV. I nuläget rekryteras två mödrahälsovårdsöverläkare på vardera
halvtid, en psykolog på halvtid. Samordningsbarnmorskorna (samborna) på fem halvtidstjänster finns
kvar på Kvinnoklinikerna och kommer framförallt att arbeta med KC Kvinnohälsa för att stärka
vårdkedjan mellan bas- och specialistmödravård/förlossningsvård. I dagsläget planeras även för
uppstart av ytterligare ett kunskapscentrum – Kunskapscentrum för Migration och Hälsa. Eftersom även
detta kommer att rymmas i samma nya lokal har möjligheten uppkommit att ha gemensam resurs i
form av en administratör och en folkhälsovetare, som också rekryteras i nuläget.
/Marie Köhler
Den 24 november fyller
Kunskapscentrum för
barnhälsovård 5 år!
Vi vill fira tillsammans med er och
bjuder in till mingelfest med roliga
inslag för både barn och vuxna.
Vi ses på Kunskapscentrum för
barnhälsovård, Ängelholmsg 3A i
Malmö, kl 15-18.
Hjärtligt välkomna!
/Ilnaz Golestani
Barnhälsovård till nyanlända barn
Inom barnhälsovården kan vi på många sätt arbeta för att trygga rätten till liv, överlevnad och
utveckling för alla barn och i nuläget har vi ett flertal barn som anländer till Sverige. Barn som under
långa perioder befunnit sig på flykt. I barnrättskonventionen finner vi stöd för detta arbete bland
annat i artikel 6 ” Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling”.
Migrationen utmanar oss i dessa dagar, då många barn och familjer flyr krig och fattigdom och
kommer till Sverige. Många familjer är splittrade och några kommer tillsammans. Vissa barn kommer
utan familj. Detta är en humanitär och global utmaning som ni möter i er vardag på BVC och vi får
hjälpas åt för att möta behoven på ett så bra sätt som möjligt. Vi bör både tänka kortsiktigt - hur löser
vi situationen här och nu - men också långsiktigt för att fortsatt bevaka barns rätt till en god hälsa.
Med anledning av de barn som nu anländer till Sverige och som har rätt till barnhälsovård kommer här
lite information som kan komma till användning i ert arbete på BVC:
Inom barnhälsovården har vi ansvar för komplettering av de vaccin och hälsobesök som barnet
saknar. Rikshandboken har ett avsnitt som beskriver vad vi bör tänka på i mötet: ”För dessa familjer
måste man avsätta tillräckligt med tid för att kunna göra ett individuellt program som kompenserar
det som familjen kan behöva men inte kunnat ta del av.”
Läs mer på Rikshandboken/Kontakter med barnhälsovården (asylsökande)
Både föräldrar och barn ska erbjudas hälsoundersökning på vårdcentralen enligt riktlinjer som finns
på Vårdgivare i Skåne/Asylsökande och flyktingar
Citat från ovanstående webbsida: ”Du får inte avvisa asylsökande och andra (motsvarande) från
mottagningen med hänvisning till att personen är asylsökande. Alla har rätt till en bedömning oavsett
ursprung, det vill säga att få bemötas och bedömas professionellt.”
Hälsoundersökningen är frivillig och ska erbjudas alla barn och föräldrar. Att barnet inte är hälsoundersökt utgör inget hinder för barnet att komma till BVC. Hälsoundersökningen är kostnadsfri för
patienten (bekostas av migrationsverket) och utförs enligt en mall, först av sjuksköterska och vid
behov av läkare. Syftet är en genomgång av tidigare sjukdomar, nuvarande hälsa, provtagning enligt
Smittskydds rekommendationer och kartläggning av ytterligare vårdbehov. Det är en standardiserad
hälsoundersökning med fokus på att spåra sjukdom och hälsoproblem och är vårdcentralernas
uppgift. Inte att förväxla med barnhälsovårdens insatser vars uppdrag är av hälsofrämjande karaktär.
Barn har dessutom rätt till gratis barnhälsovård det vill säga exakt samma utbud av barnhälsovård som
för alla andra barn. Kompletteringar och riktade insatser kan behöva göras eftersom barnen kan ha
gått miste om hälsovård tidigare i livet. Kompletterande vaccinationer, läkarbesök på BVC och
remittering till olika specialistinstanser kan behövas.
Vad det gäller vaccinationer är det mycket viktigt att alla barn erbjuds kompletterande vaccination så
snart som möjligt, dels för att skydda dem mot smittsamma sjukdomar, men också för att förbygga
epidemier. Gärna redan vid den första hälsoundersökningen. Dokumentera på vanligt sätt, men
känner ni er osäkra på om familjen snart kommer att befinna sig någon annanstans kan ni också
använda ett gult vaccinationskort (där finns plats för BATCH nr etc.) med denna information.
När barnets vaccinationer ska kompletteras är det lite av ett detektivarbete, när ni tar vaccinationsanamnesen, och mycket av den information läkaren behöver för att ordinera finns på vår webbsida.
Om ni sedan behöver extra stöd i den frågan kan ni fylla i ”Arbetsblad för kompletterande
vaccinationer” som finns på Vårdgivare i Skåne/Vårdriktlinjer/Vaccination . Maila sedan detta till
kunskapscentrum.bhv.pv@skane.se (denna adress finns också längst upp på arbetsbladet)
Ytterligare information om riskbedömning om smittspridning bland människor på flykt hittar ni på
Folkhälsomyndigheten/Människor på flykt
En annan användbar webbsida är från Stockholms Läns Landsting/Transkulturellt centrum
Arbetet med dessa barn är mycket viktigt, då vi vet att deras hälsa varit hotad på grund av osäkra
levnadsvillkor. Både regionalt och nationellt har vi aktuellt fokus på hur vi kan lyfta denna uppgift på
bästa sätt, utan att resten av de hälsofrämjande besöken blir lidande. I Region Skåne är nu
Gunnar Dahlbäck projektledare för att skapa ett Kunskapscentrum för Migration och Hälsa.
Hör gärna av er till oss med frågor och reflektioner!
/Micaela Nilsson, Ylva Thor och Liv Lyngå Folsach
Vaccinationsregistrering i PMO
Sedan införandet av Svevac får Kunskapscentrum för BHV en hel del frågor om vaccinationsregistreringen i PMO och nationella Vaccinationsregistret. Beskedet från PMO (systemförvaltare) är
att registreringen från PMO automatiskt går över i Vaccinationsregistret via Svevac, förutsatt att
enheten har ett konto och att registratorn är upplagd som användare. Barn med reservnummer är
dock undantaget.
PMO kommer att skicka ut en användarmanual gällande vaccinationsregistrering till samtliga
enheter via enhetens verksamhetschef eller gemensam e-post brevlåda.
Behöver du hjälp så ta kontakt med PMO-supporten:
Via 30000 eller via e-post: pmosupport.pv@skane.se
Vid överföringsfel och när LOT-nummer saknas kontakta:
support_svevac@mawell.com, tel 08–527 400 50, vardagar kl 08.00–17.00
/Micaela Nilsson
Bild Colourbox
E-journal inom barnhälsovården
E-journal är en möjlighet för föräldrar att ta del av sina barns BHV-journal. E-Journalen är tillgänglig på
1177.se (tidigare Mina vårdkontakter).
Via e-journal kan föräldrars delaktighet i besöken på barnhälsovården stärkas. Men en viktig fråga är
hur känslig information ska dokumenteras, till exempel tidiga funderingar på anmälan till socialtjänsten,
anmälan kring brott mot barn (fysisk misshandel eller sexuella övergrepp), tankar som behöver
dokumenteras men som ännu inte går att kommunicera med familjen.
I samband med införandet av e-journal innebär det att vårdnadshavare har tillgång till delar av barnets
BHV-journal. Det som skrivs till exempel i modulen Anteckning, Tillväxt och Vaccinationer, kan läsas av
vårdnadshavaren
Journaldata som behöver noteras men som ännu inte anses redo att delas via 1177 dokumenteras
under Tidiga Hypoteser. Det som skrivs i Kommentarrutan, syns inte i e-journalen, se nedan.
Tidiga hypoteser ska användas sparsamt och först efter noga avvägande av den som ansvarar för
journalanteckningen. Härunder får endast de anteckningar föras där bedömning är att patienten själv,
närstående eller tredje man kan lida skada av att ta del av uppgifterna direkt. Observera att patienten
ändå ges möjlighet till åtkomst även av journalanteckningar förda under tidiga Hypoteser i samband
med begäran om utlämnande i pappersformat via Regionarkivet, men då först efter att ansvarig
vårdgivare utfört sedvanlig men prövning.
/Micaela Nilsson
Kartläggning och enkät angående föräldrablivandet
Projektgruppen ”Jämställt föräldraskap – för barnets bästa” vill göra BHV-sjuksköterskor och
BHV-läkare uppmärksamma på en kartläggning samt en enkät som de just nu förbereder
tillsammans med forskarna Charlotte Larsson och Åsa Lefèvre, på Kunskapscentrum för
barnhälsovård. Som verksamhetscheferna för samtliga BVC redan blivit informerade om, är det
en kartläggning över vem som följer med barnet till BVC och som ska göras under en vecka i
slutet av november. Liknande kartläggningar har tidigare gjorts bland annat i västra Götaland
och Stockholm. Tanken är att samtliga BHV-sjuksköterskor i Skåne nu ska bidra med statistik
under en dag den aktuella veckan. Det planeras också för en motsvarande kartläggning inom
Mödrahälsovården under samma vecka. Ett mail med en enkel tabell att fylla i, och med
information om vilken specifik dag man ska föra statistik, kommer att skickas ut till alla BHVsjuksköterskor om några veckor och tanken är att statistiken fylls i direkt i tabellen i mailet och
sedan mailas tillbaka. I mailet kommer det dessutom finnas en länk till en kort webbenkät med
fokus på tankar kring bland annat föräldrablivandet. Denna webbenkät kommer även att skickas
till samtliga BHV-läkare för ifyllnad.
Syftet med både kartläggning och enkät är att de ska fungera som utgångspunkt inför olika
projekt och satsningar inom området och på så vis göra det möjligt att följa upp eventuella
effekter över tid. För att den insamlade datan ska ge en så sann bild som möjligt av utgångsläget
är det som alltid viktigt att så många som möjligt svarar. Man vill därför från projektgruppens
sida vänligen uppmana alla BHV-sköterskor och BHV-läkare att vara behjälpliga med detta!
/Marie Köhler
Bild Colourbox
Projektet ”Våld i nära relationer med fokus på barnet”
– Implementering på familjecentraler
Vi har sedan senaste BHV-bladet träffat verksamhetschefer på familjecentraler runt om i
regionen, för cirka två timmars information om våld i nära relationer och vad projektet kan vara
behjälpligt med. Erbjudandet vi presenterar innebär att projektledarna kommer till familjecentralen för tre besök med några veckors mellanrum, för information, stöd och handledning i att
börja fråga familjer om våldsförekomst ur ett barnperspektiv. Sju familjecentraler har i skrivande
stund bokat tider för implementeringsbesök, på ett par av dessa vi haft första träffen, som varar
cirka två timmar. De två följande träffarna beräknas till ca 1 ½ timme vardera.
Helst bör så många som möjligt av personalen delta i implementeringen, för att man under
processen i att börja fråga om våld ska kunna stötta varandra, dela erfarenheter och tillsammans
komma fram till fungerande arbetssätt för att uppmärksamma fler barn som växer upp med våld.
Viktigt är också att en fungerande kontakt/samarbete med socialtjänsten upprättas – om sådan
inte finns sedan tidigare. För att personal ska kunna fråga om våldsförekomst på ett bra sätt
måste man vara trygg med vart man ska vända sig vid ett svar om att våld i familjen förekommer.
Har vi ännu inte fått kontakt med din familjecentral? Är ni intresserade av mer information av att
börja fråga om våld på rutin, eller vill ni boka in tider för implementeringsbesök? Vi försöker vara
flexibla och komma på de tider som passar verksamheten; APT, samverkanstid eller vad som är
möjligt för er. Vi kan boka tider från nu och till mitten av mars 2016.
Varmt välkommen att kontakta någon av oss!
Andreas Andersson
andreas.andersson@skane.se
Pernilla Arvidsson
pernilla.arvidsson@skane.se
Har din enhet någon kontaktperson för barn som far illa-frågor?
Kontaktpersonen utses av närmsta chef och har i uppdrag att se till att information om utsatta
barn och anmälningsskyldighet finns på arbetsplatsen, att såväl ny som gammal personal vet hur
anmälan går till och hur man når den lokala socialtjänsten.
Som kontaktperson erbjuds du en tre timmars kostnadsfri introduktionskurs, arrangeras
fortlöpande under året på fyra orter i Skåne. Anmäl dig till kursen via utbildningskalendern. De
kurstillfällen som är kvar i höst är i Kristianstad den 19 november och i Lund den 2 december.
Vårens kurser är inte datumsatta än.
Du får även ett nyhetsblad i din e-post, cirka fyra nummer per år med uppdateringar inom
området, och information om konferenser och utbildningar, samt erbjudande om nätverksträffar
med andra kontaktpersoner för att byta erfarenheter.
Ny kontaktperson anmäls via webbsidan Vårdgivare i Skåne: Skane.se/barnsomfarilla.
För frågor och mer information, kontakta oss gärna
Åsa Gustavsson 040-675 31 76
Asa.M.Gustafsson@skane.se
Kerstin Bergmark 040-675 31 98
Kerstin.Bergmark@skane.se
Smått & Gott
om
Amning
Av Margareta Berglund
Årets rapport från Socialstyrelsen om Amning och föräldrars rökvanor barn födda 2013
Sverige har sedan 2003 ställt sig bakom Världshälsoorganisationens rekommendation om exklusiv/enbart
amning i sex månader och därefter fortsatt amning med tilläggskost under barnets första levnadsår eller
så länge föräldrar och barn önskar. Amningen har en skyddande effekt då bröstmjölken innehåller ämnen
som stimulerar barnets immunförsvar. Bröstmjölken skyddar även mot inflammationer, diarré,
småbarnsastma, fetma och diabetes.
Sedan mitten av 1990-talet har amningsfrekvensen i Sverige minskat något för varje år, men efter år 2010
har trenden planat ut. Årets rapport visar en svag ökning av andelen barn som ammas helt eller delvis vid
9 respektive 12 månaders ålder, men variationerna är stora. I Dalarna ammades till exempel 43 procent av
barnen helt eller delvis vid 9 månaders ålder, jämfört med 31 procent av barnen i Halland. Rapporten visar
att det är stora regionala skillnaderna i amningsmönstret i Sverige.
Amningsstatistik – riket och i Skåne
Amning vid en vecka
Enbart amning (i procent) Delvis amning (i procent)
Riket
80,7
14,9
Skåne 79,6
15,1
Amning vid 2 månader
Riket
65,8
19,8
Skåne 62,2
19,2
Amning vid 4 månader
Riket
53,0
22,1
Skåne 49,9
29,3
Amning vid 6 månader
Riket
15,2
48,0
Skåne 15,6
42,3
Amning vid 9 månader
Enbart eller delvis amning (i procent)
Riket
37,0
Skåne 33,9
Amning vid 12 månader
Enbart eller delvis amning (i procent)
Riket
19,1
Skåne 20,1
Källa: Socialstyrelsen
/Margareta Berglund
Amning är mer än mat!
Lina Palmers avhandling ”Amning och Existens: Moderskap, sårbarhet och
ömsesidigt beroende vid inledande amning” visar att amning berör
existentiella dimensioner hos kvinnan, oavsett om amningen är svår eller
välfungerande.
Lina Palmér, som är forskare vid Högskolan i Borås och Linnéuniversitetet
Har I sin doktorsavhandling genomfört 23 intervjuer med 16 kvinnor som
vill amma.
I avhandlingen framkommer att amning väcker frågor om hur en bra mamma och kvinna är och att
amningen påverkar mammans och barnets relation, oavsett om amningen är välfungerande eller inte samt
att om kvinnans amningsberättelse kan leda vägen i vården kan det hjälpa kvinnan att känna sig trygg.
Läs mer …
Palmer L. (2015). Amning och Existens: Moderskap, sårbarhet och ömsesidigt beroende vid inledande
amning. Linnaeus University Dissertations No 220/2015
/Margareta Berglund
Baby–Led-Weaning (BLW)
Det har under senaste tiden kommit frågor från flera BVC angående BLW då
föräldrar haft frågor eller berättat att de använder sig av BLW och som undrat hur
man som BHV-personal ska ställa sig BLW.
Vad menas med BLW?
”Baby-Led-Weaning” (BLW) är ett koncept som skapades av den brittiska barnmorskan Gill Rapley i början
av 2000-talet och som har fått genomslag i främst Storbritannien. BLW kan översättas till ”barnstyrd
introduktion till fast föda” som enligt konceptet handlar om att låta barnets intresse, motivation och
nyfikenhet styra övergången från amning/ersättning till fast föda och att det sker i barnets egen
takt. Enligt konceptet är barnet redo att börja med BLW när barnet är omkring 6 månader – om barnet kan
sitt stadigt sitta själv, kan koordinera ögon, hand och mun. Barnet börjar då på egen hand och efter sin
egen förmåga att utforska olika konsistenser och smaker av olika livsmedel och så småningom lär sig
barnet att äta själv.
Evidens och BLW?
Då det i nuläget inte finns tillräcklig evidens för ”BLW-metoden” rekommenderas den inte av
Livsmedelsverket eller barnhälsovården, men det kan vara bra att känna till BLW-konceptet när man
arbetar i barnhälsovården.
Läs mer …
Bondesson J. (2015). BLW på svenska. En introduktion till Bay-Led-Weaning. Danskt Förlag.
Finns på Adlibris.
/Margareta Berglund
Ny rapport: Bra mat för vuxna är även bra mat för barn!
Livsmedelsverket har i rapporten ” Bra livsmedelsval för barn 2-17 år” - baserat på nordiska
näringsrekommendationer 2012, sammanfattat vad som är bra mat för barn från två års ålder.
Att tidigt främja hälsosamma matvanor är bra för både hälsan och miljön
Hälsosam mat för barn från två års ålder är detsamma som hälsosam mat för vuxna det vill säga mat som
består av mycket grönsaker, frukt och baljväxter, fullkornsprodukter, fisk och växtbaserade oljor. En
begränsning av mat med mycket socker eller salt behövs i alla åldersgrupper och till exempel mängden
fibrer kan behöva anpassas i de små barnens mat. Levnadsvanorna i barndomen påverkar hälsan i vuxen
ålder och rapporten visar att om hälsosamma matvanor skapas under barndomen ökas chansen att de ska
fortsätta med dessa vanor även senare i livet.
Läs mer ...
Livsmedelsverket (2015). Bra livsmedelsval för barn 2-17 år. Rapport nr 11.
Bra mat för barn 2-17 år - SLV:s webbsida.
Vegetarisk mat för barn - SLV:s webbsida.
Bild: Livsmedelsverket
/Margareta Berglund
Arsenik i ris och risprodukter
I slutet av september kom ett pressmeddelande från Livsmedelsverket angående arsenik i ris och
risprodukter. Livsmedelsverket har undersökt ett 100 tal risprodukter för analysera mängden arsenik i de
olika produkterna. Olika tillagningsmetoder har också undersökts för att se om det har betydelse för
mängden arsenik i det färdigkokta riset. Resultatet visade att halterna av arsenik varierade både mellan
olika produkter och mellan olika märken av samma produkt. Det går att påverka halten arsenik i det ris
man kokar själv. Genom att koka riset med mycket vatten som sedan hälls av kan arsenikhalten i riset
minskas med mer än hälften.
Slutsatsen utifrån undersökningen är att det är bra att äta olika sorters mat och variera mellan olika
märken för då minskar risken att få i sig för mycket av skadliga ämnen, vilket gäller all mat, inte bara ris
och risprodukter. Barn bör inte äta ris och risprodukter exempelvis risgröt och risnudlar mer än fyra gånger
i veckan. Riskakor innehåller mer arsenik än andra risprodukter. Ett litet barn som äter två till fyra riskakor
per vecka riskerar att få i sig mycket arsenik och rådet är därför att inte ge barn under sex år riskakor.
Läs mer på Livsmedelsverket
/Linda Håkansson
Resa med små barn - vaccinationer
När familjer bestämmer sig för att resa utomlands med sina nyfödda barn så ställs vi inför professionella
utmaningar när vi inte delar samma prioritering.
Inom barnhälsovården har vi till uppgift att främja barns hälsa och ta beslut med barnets bästa i främsta
rummet. Det är då viktigt att upplysa föräldrarna om eventuella risker för barnets hälsa i samband med en
sådan resa - och hur dessa kan förebyggas. Vi ska också erbjuda skydd mot smittsamma sjukdomar vilket
många gånger innebär en extra dos vaccin, beroende på vid vilken ålder barnet reser, hur länge man är
borta och vart resan ska gå.
Beslutet om att resa med sitt lilla spädbarn förblir dock familjens. I enlighet med Folkhälsomyndighetens
rekommendationer fortsätter vi med tidigareläggning av vaccination vid resa, det vill säga vi följer det
påskyndade vaccinationsschema där första vaccinet (Infanrix-Hexa och Prevenar 13) kan ges tidigast vid 6
veckors ålder, följt av ytterligare två primärvaccinationsdoser vid 10 respektive 14 veckors ålder. Booster
sker som vanligt vid 12 månaders ålder. Detta påverkas inte av rådande bristsituation. Tvärtom så är det
just de yngsta barn som behöver skyddas med vaccin. Se ”Arbetsblad för vaccinationsplanering inför resa –
barn < 6 mån” på Vårdgivare Skåne/vårdriktlinjer/vaccinationer
/Kathy Falkenstein Hagander
Resa med barn - sol
När mörkret och kylan blir alltmer påtaglig väljer en del familjer att resa till soligare väder. Att resa är för
många förknippat med avkoppling, umgänge, sol och bad. Inte sällan rådfrågar familjerna barnhälsovården
inför resor som på bästa sätt balanserar sin vägledning utifrån barnets perspektiv.
Som förälder är det viktigt att ta i beaktande att anpassa såväl resa och resmål som boende efter sitt barns
utveckling och ålder. Eftersom hudcancerformen malignt melanom ökar snabbt i Sverige och en av
riskfaktorerna är att bränna sig i solen som barn så är det av stor betydelse att samtala med föräldrar om
solen året om. Tipsa dem gärna om Sunda Solvanor på 1177.vårdguiden
/Linda Håkansson
Tips radio och film!
Kropp & Själ - Rädd att vaccinera.
Margareta Blennow, mycket erfaren barnhälsovårdsöverläkare och Anders Lindberg, infektionsläkare
diskuterar hur man kan möta vaccinationsoro.
Vetandets värld - När polion kommer tillbaka.
I somras fick ett barn i Ukraina poliodiagnosen. Hur farligt är poliosjukdomen?
På våra fortbildningars dagar visas tre fortbildningsfilmer, titta gärna på dem i lugn och ro!
Developmental reflexes
En översikt om barnets medfödda reflexer (på engelska)
Undersökning i genomfallande ljus på spädbarn
Landstinget i Östergötland
Developmental dysplasia of the hip - education module
Utbildningsfilm om höftledsluxation (på engelska)
/Jet Derwig
Bild Colourbox
För alla sjuksköterskor och läkare som arbetar inom barnhälsovården och
vill lära sig mer om vaccination!
”Introduktion i barnhälsovård – Barnvaccinationer” den 11 december 2015
En heldag med fokus på barnvaccinationsprogrammet, grundläggande vaccinologi, föreskrifter för
ordination samt handläggning när ett barn är fullständigt vaccinerat. Vi fokuserar även på tillsatser och
biverkningar, teknik och strategier för smärtlindring och om föräldrars beslutsfattande att vaccinera sina
barn.
Anmälan i Utbildningskalendern
/Jet Derwig
Äntligen språk- och kulturseminarium igen!
12 februari 2016 i Jubileumsaulan SUS Malmö
Bild Colourbox
I det preliminära programmet kan vi fresta med gäster som Lars H Gustafsson, barnläkare och författare. Vi
kommer att inbjuda en barnboksskapare (än så länge hemlig), logoped och forskare Ketty Holmström
kommer tillbaka med sin uppskattade föreläsning ”Barnets språkutveckling på flera sätt - det finns inte bara
ett rätt sätt”. Berättelser från vardagen på bibliotek och BVC samt interaktiva workshops kommer att vara
punkter i programmet. Därtill mycket mera spännande som rör ”Barnets rätt till kultur och språkutveckling”.
Ni är välkomna från alla delar i Skåne att delta den 12 februari 2016 i Jubileumsaulan i Malmö. Seminariet
riktar sig till biblioteksmedarbetare, som arbetar med barn 0-6 år, och BVC-sjuksköterskor samt BVC-läkare,
BHV-psykologer, logopeder, socionomer och pedagoger på familjecentraler. Intresserade medarbetare i
mödrahälsovården är också välkomna.
Anmälan kommer i Utbildningskalendern innan jul
/Kathy Falkenstein-Hagander
Boktips!
Rätt lätt – Om barnets rättigheter 1-6 år
Barnböcker med barnrättighetsbudskap är riktiga rariteter. De finns,
men man kan få leta!
Det här är en ny bok kan hjälpa barnen mellan ett och sex år att få
koll på sina rättigheter!
Med lekfulla, tänkvärda, färgglada och detaljerade illustrationer ska
till och med de allra yngsta barnen kunna ta del av bokens budskap,
medan de lite äldre barnen, utöver rättigheterna, även får frågor att
fundera över, som till exempel ”När vill du att andra lyssnar på dig?”
och ”Vad kan du göra för att hålla dig frisk?”.
Författaren Susann Swärd som har skapat boken tillsammans med
illustratören Tina Landgren, har mångårig erfarenhet av arbete med
mänskliga rättigheter och står även bakom företaget Rättighetsfokus
som gett ut boken.
För att läsa mer och för information hur boken kan beställas, besök
hemsidan Rättighetsfokus
/Ylva Thor
Fortbildning våren 2016
Anmälan till nedanstående fortbildning kommer i
Utbildningskalendern innan jul. Välj kategori Barnhälsovård!
Mammasamtal-EPDS-metoden och counselling
Målgrupp: Nya BHV-sjuksköterskor. Även MBHV psykologer
välkomna delta.
Innehåll: Utbildningen ger fördjupad kunskap om postpartumdepression och kompetens att använda EPDS-metoden samt
introduktion till counselling (stödsamtal).
Plats: Kunskapscentrum för barnhälsovård
Kurstillfälle 1
Dag 1: 1 febr. Dag 2: 23 mars
Kurstillfälle 2
Dag 1: 25 maj. Dag 2: 22 sept
Dag 1 heldag kl 09.00-16.00
Dag 2 halvdag kl 13.00-16.00
Fortbildningen i nya nationella barnhälsoprogrammet fortsätter nu med:
Heldag för alla medarbetare i barnhälsovården
Målgrupp: BHV-sjuksköterska, BHV-läkare, MBHV-psykolog, STläkare, logoped, medarbetare på familjecentral.
Innehåll: Föreläsning om hörsel med audiolog, om syn med
ögonläkare, språk med logoped och tillväxt med barnläkare.
Två heldagar för BHV-sjuksköterskor
Målgrupp: Alla verksamma och/eller nyanställda BHV sjuksköterskor
Preliminärt innehåll: Fördjupning i språkutveckling med Miniscalco
och Språkfyran. Ögon och syn med ortoptist. Hörsel med audionom.
Grunda sunda vanor. Femårsbesöket. Tolkanvändning. PMO.
Plats: Åkersberg i Höör
Bild Colourbox
/Marita Ståhl
10 mars – Hässleholm
15 mars – Lund
17 mars – Malmö
31 mars – Helsingborg
Samtliga kl 08.30 – 16.30
21 – 22 april
3 – 4 maj
9 – 10 maj
16 – 17 maj
26 – 27 maj
Samtliga kl 08.30 – 16.00