STUDIEHANDLEDNING MAGISTER halvfart ht15 med bilaga

SAHLGRENSKA AKADEMIN
STUDIEHANDLEDNING FÖR KURSEN:
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp
Kurskod: OM5300, OM5350, OM5360, OM5370, OM5380,
OM5390
Kursen ges som en obligatorisk kurs i
Specialistsjuksköterskeprogrammet Barn och ungdom (SBU)
Specialistsjuksköterskeprogrammet Kirurgisk vård (KIV)
Specialistsjuksköterskeprogrammet Medicinsk vård (MEV)
Specialistsjuksköterskeprogrammet Onkologisk vård (ONV)
Specialistsjuksköterskeprogrammet Psykiatrisk vård (PSV)
Specialistsjuksköterskeprogrammet Vård av äldre (GEV)
Kursansvarig
Kursadministratör
Examinator
Åsa Axelsson
Karin Renås
Kerstin Segesten
Termin och år
HT 2015 – VT 2016
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Arvid Wallgrens backe, hus 1, Box 457, 405 30 Göteborg
031 786 0000
www.caresci.gu.se
1 (18)
KURSBESKRIVNING
I utbildningen till specialistsjuksköterska vid Sahlgrenska akademin ingår ett examensarbete om 15
hp. Som kurs betraktad, har denna en helt egen form. Den är både en läraktivitet och en examination.
Som läraktivitet ska den hjälpa dig att utveckla ditt vetenskapliga tänkande och dina vetenskapliga
förmågor och färdigheter, men också fördjupa ditt professionella kunnande. Lärandet sker genom tre
steg; du genomför en empirisk eller litteraturbaserad studie, du redovisar denna i en uppsats och du
analyserar och diskuterar eget och andras arbeten. Kursen bygger på den skolning i forskningsmetodik
som du fått under utbildningen.
Som examination ska examensarbetet visa att du nått målen för såväl magisterexamen som examen
som specialistsjuksköterska inom vald inriktning. I din uppsats ska du visa att du under utbildningen
har tillägnat dig ett vetenskapligt förhållningssätt vilket innebär att du kan göra kritiska bedömningar,
självständigt lösa problem, följa kunskapsutvecklingen och delta i kunskapsutbyte på vetenskaplig
nivå. Du ska också visa att du har kunskap om ditt eget specialistområdes vetenskapliga grund, insikt i
aktuellt forskning och att du kan analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och
situationer.
AKTIVITETER PÅ GUL
Information angående kursen presenteras på Göteborgs universitets lärandeplattform, GUL. På kursens
öppna sidor se kursplan och preliminärt schema.
Följande dokument är centrala för denna kurs och återfinns på GUL aktiviteten:



Kursplan: Examensarbete omvårdnad, 15 hp, OM5300, OM5350, OM5360, OM5370,
OM5380, OM5390
Denna studiehandledning
Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå (bilaga 1, i studiehandledningen)

Schema
OBSERVERA! Om kursansvarig eller handledare kontaktar dig så används PIM eller din epostadress på GUL. När du själv skickar in skriftliga uppgifter ska du också använda din GU-mail.
Filnamnet på samtliga dokument som du/ni skickar in till handledare eller annan lärare ska innehålla
ert/era namn, titel på arbetet och datum. Dessutom skall samtliga dokument ha ett ”running head”
som innehåller era namn och sidnummer (använd sidhuvud eller sidfot). Det är av största vikt för att
underlätta hanteringen av era dokument, både elektroniskt och då de skrivs ut på papper.
KURSENS INRE LOGIK
Arbetsformer under kursen varierar och innefattar framför allt eget arbete med en empirisk eller
litteraturbaserad studie under handledning, men också granskning av andras arbeten, seminarier och
självstudier.
2 (18)
Lärandemål
Läraktiviteter
Kunskap och förståelse
Klargöra aktuellt forskningsläge i relation till valt problemområde
Visa kunskap om forskningsetiska begrepp och teorier i relation till
valt problemområde
Argumentera för val av vetenskaplig metod och dess relevans för
forskningsproblemet
Beskriva och problematisera de teorier och begrepp som utgör
teoretisk referensram
Färdighet och förmåga
Formulera en problemställning utifrån aktuellt forskningsläge inom
ramen för huvudområdet
Formulera en forskningspersonsinformation samt genomföra en
risk/nytta analys
Tillämpa vald vetenskaplig metod i datainsamling och analys
Planera, genomföra, sammanställa, presentera och försvara ett
examensarbete
Kritiskt granska och värdera annat examensarbete samt som opponent
leda en kritisk dialog med respondenten
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Analysera och värdera metodologiska styrkor och svagheter i det egna
arbetet
Värdera betydelsen av det egna arbetets resultat för utvecklingen av
huvudområdet
Argumentera för hur etiska principer tillämpats i det egna arbetet och
motivera val av metod och urval i relation till problemområde och
syfte
Värdera och diskutera det egna arbetets betydelse för den enskilda
individen, dess samhällsaspekter samt nyttiggörande inom hälso- och
sjukvården
Inläsning av litteratur
Seminarium
Inläsning av litteratur
Seminarium
Inläsning av litteratur
Seminarium
Inläsning av litteratur
Seminarium
Handledning
Inläsning av litteratur
Webb-föreläsning
Handledning
Inläsning av litteratur
Handledning
Webb-föreläsning
Handledning
Inläsning av litteratur
Seminarium
Inläsning av litteratur
Kollegial granskning
Handledning
Inläsning av litteratur
Handledning
Inläsning av litteratur
Inläsning av litteratur
Seminarium
Inläsning av litteratur
Seminarium
Samtliga lärandemål examineras genom examensarbetet inklusive respondent och opponentskap.
De kriterier som gäller för godkänt resultat finns redovisade i ett särskilt dokument (bilaga 1).
PLANERING OCH GENOMFÖRANDE AV EXAMENSARBETE
Examensarbetet är ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng, vilket ungefär motsvarar 10 veckors
heltidsarbete. Ett examensarbete består av två steg; genomförande av en studie och redovisning av
3 (18)
studien i form av en uppsats. Ni kan för att genomföra er studie använda er av kvalitativ metod,
kvantitativ metod eller systematisk litteraturöversikt. Vilken metod ni väljer styrs av den
forskningsfråga ni formulerat. För att formulera er forskningsfråga kan ni ha hjälp av Webföreläsningen Att formulera en forskningsfråga (GUL). Oavsett vilken ansats ni valt ska
forskningsfrågan vara så avgränsad att den kan besvaras inom den tidsram som 15 hp utgör.
Som stöd i det arbetet har ni, utöver dialog med handledaren, hjälp av de Web-föreläsningar som
beskriver de tre olika ansatserna (GUL), kurslitteraturen samt annan litteratur som föreslås av er
handledare. Genomförandet av examensarbetet innebär att forskningsprocessens samtliga steg
inkluderas.
Det kan också finnas möjlighet att samarbeta med någon av institutionens forskare och på så sätt få
tillgång till ett mer omfattande datamaterial att utgå från.
Handledning
Uppsatsen skrivs företrädesvis parvis. Handledning av uppsatsen är obligatorisk och handledare och
examinator utses av institutionen bland dess lektorer. Bästa möjliga samstämmighet mellan
handledarens ämnes- och metodkunnande och ditt ämnes- och metodval eftersträvas. Ni får gärna
önska viss handledare, men önskemål kan inte alltid tillgodoses.
Handledare har 20 klocktimmar till förfogande för varje examensarbete. I detta skall rymmas
inläsning/granskning av det ni skrivit, handledningsträffar med er, annan läsning med anledning av ert
arbete och deltagande i ert slutseminarium. Det är ert ansvar att ta en första kontakt med handledaren,
se till att arbetet framskrider och att upprätthålla kontakten. Inför varje handledningstillfälle ska ni
vara väl förberedda och i god tid (minst tre dagar innan) ha lämnat in ett skriftligt underlag avseende
det som skall diskuteras. Vid första handledningstillfället gör ni en plan för hur tiden för handledning
skall användas. Mest handledning krävs i regel kring problemformulering, metodval och under
analysfasen. Handledning kan ske i personliga möten, via Skype, telefon, e-post mm.
Den elektroniska rättningsfunktionen i datorn kan användas efter överenskommelse mellan er och er
handledare. Ni finner den under Verktyg alternativt Granska. Med denna funktion blir
korrigeringar/rättningar och kommentarer från handledaren extra tydliga. Aktivera Spåra ändringar,
så visas kommentarer och justeringar. Ni kan därefter gå igenom påpekanden och förslag och
acceptera/ignorera eventuella ändringar. Detta är ett mycket effektivt och tidsbesparande sätt att
arbeta.
FORSKNINGSETIK
För att genomföra en empirisk studie behöver ni göra noggranna forskningsetiska överväganden.
Enligt lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor definieras forskning som
vetenskapligt experimentellt eller teoretiskt arbete för att inhämta ny kunskap och utvecklingsarbete på
vetenskaplig grund, dock inte sådant arbete som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundeller på avancerad nivå. Examensarbeten omfattas alltså inte av etikprövning och kräver inte tillstånd
av etikprövningsnämnd. För att säkra att de examensarbeten som genomförs vid institutionen uppfyller
kraven för god forskningsetisk sed har nedanstående rutiner för examensarbeten utarbetats.
4 (18)
Läraktiviteter



Inläsning av kurslitteratur
Halvtidsseminarium: Presentation och diskussion av forskningsetiska överväganden inklusive
risk-nytta-analys.
Formulering av forskningspersonsinformation (FPI)
Noggranna forskningsetiska överväganden och risk-nytta-analys redovisas i examensarbetet. De
anvisningar som gäller för ansökan till etikprövningsnämnden (EPN) följs.
Krav
Innan ni kan samla in data för ett empiriskt examensarbete skall följande tre krav vara uppfyllda:



Forskningsetiska överväganden inklusive risk-nytta-analys ska ha formulerats
Forskningspersonsinformation (FPI) ska ha godkänts av handledare
Information angående examensarbetet ska ha getts till verksamhetschef och
vårdenhetschef på aktuell enhet. (brev från institutionen och egen beskrivning)
Även om ni gör en systematisk litteraturöversikt måste punkt 1 och 2 vara uppfyllda för att få godkänt
på kursen.
Forskningspersonsinformation
Forskningspersonsinformationen skrivs enligt de riktlinjer som ges av Centrala Etikprövningsnämnden
(http://www.epn.se; Vägledning till forskningspersonsinformation under snabblänkar till höger på
sidan) och i samråd med handledare. Ni går igenom informationen med deltagarna och inhämtar
muntligt samtycke.
Om ni genomför en systematisk litteraturöversikt skriver en ”fiktiv” FPI utgående från
litteraturöversiktens problemområde, enligt de riktlinjer som anges av EPN. Vägledning till
forskningspersonsinformation under snabblänkar till höger på sidan). Det samma gäller om ni
genomför andra studier som inte inkluderar människor.
Färdigställd FPI läggs in som inlämningsuppgift på GUL. Notera att båda uppsatsförfattares namn
samt aktuell inriktning ska finnas i filnamnet. Ansvarig handledare anger att FPI: n är godkänd genom
att markera ”färdig” via statistikverktyget på GUL.
Information till verksamheten
Brevet som informerar verksamhetschef och vårdenhetschef finner ni i mappen ”Forskningsetik” på
GUL. Informationen kan ges av er eller inriktningsansvarig lärare, men ni ansvarar för att den når rätt
personer. Ni ger också en skriftlig och muntlig information till verksamhetschef och vårdenhetschef
eller motsvarande om hur er studie går till och ber om tillstånd att genomföra den.
Förvaring av insamlad data
Under studiens och uppsatsskrivandets gång måste ni bevara allt personrelaterat material så att ingen
obehörig kan ta del av det. Använd koder och förvara kodlistorna väl inlåsta. Lås in material på ett
säkert ställe när ni inte arbetar med det. Se till att ni inte glömmer kvar något vid kopieringsapparater
eller på liknande ställen.
5 (18)
Endast i undantagsfall sparas insamlat datamaterial (se dokumentet Forskningsetisk granskning av
examensarbeten – information till studenter i mappen Forskningsetik på GUL) Huvudregeln är att
insamlat material förstörs efter att examensarbetet är godkänt av examinator. Det innebär att allt
insamlat material, även observationsanteckningar, kasseras. Inget skall finnas kvar i institutionens eller
privata lådor, datorer eller mobiltelefoner.
HALVTIDSSEMINARIUM
Seminariet är obligatoriskt. Vid frånvaro lämnas synpunkter skriftligt till den grupp vars arbete du
skulle fördjupa dig i, samt till respektive kursansvarig, senast en vecka efter halvtidsseminariet.
Ansvarig lärare: Anges i schema.
Syfte med halvtidsseminariet är att samtliga studenter ska få möjlighet att i ett större forum diskutera
sitt arbete och få hjälp att komma vidare. Samtidigt tränas kollegial granskning inför slutseminariets
opponent och respondentskap.
Genomförande: En preliminär bakgrund med dess olika delar, problemformulering, syfte, metod och
forskningsetiska överväganden skall vara klart att presenteras och granskas av era kurskamrater. Halva
kursen har avverkats och ni skall med hjälp av den schemalagda undervisningen, er handledare och
eget arbete kommit långt i ert uppsatsarbete. I detta forum diskutera ni vilka problem ni stött på i ert
arbete och hur ni kan gå vidare.
En grupp har i uppdrag att före seminariet fördjupa sig i en annan grupps arbete och vice versa.
Närmare information angående denna uppdelning ges via GUL:s anslagstavla. Granskande grupper
skickar arbetena mellan sig, förslagsvis via mejl, senast två dagar innan seminariet. Samtidigt skickas
en kopia till ansvariga lärare.
På seminariet presenterar ni kort med hjälp av OH/PP:
1) Examensarbetets syfte
2) Sammanfattar ert problemområdes relevans utifrån
a) Förekomst och betydelse
b) Omvårdnadsteoretiska utgångspunkter
c) Tidigare forskning
3) Metod
a) Motivera vald vetenskaplig metod och dess relevans för forskningsproblemet
b) Beskriv hur ni tänkt genomföra studien
4) Forskningsetiska överväganden
5) Ange vilka problem ni brottas med just nu och gärna vill diskutera
Den grupp som fördjupat sig i det specifika arbetet har en insatt diskussion med författarna
med fokus på punkt 3 och 4 ovan. Bidra gärna med synpunkter på det fortsatta arbetet.
Därefter kommer övriga seminariedeltagare med sina synpunkter. Avsatt tid för varje
presentation/grupp är ca 30 min. vilket inkluderar presentation, diskussion med granskare
6 (18)
samt kommentarer från övriga deltagare och handledare.
EXAMINATION
Slutseminarium
Handledaren bedömer när arbetet är klart att gå upp på slutseminarium. Senast en vecka innan
inlämningsdatum ska all grundtext finnas på plats så handledaren kan bedöma om arbetet kan bli
färdigt inom avsatt tid. Om arbetet bedöms allt för ofärdigt gör student och handledare upp en plan för
hur och när arbetet blir färdigt. Handledaren meddelar kursledning och examinator sin bedömning
senast en vecka innan inlämningsdatum. Nästkommande tillfälle att försvara uppsatsen på ett
slutseminarium återfinns nedan under rubriken Översikt.
Vid slutseminariet försvarar ni ert arbete. Efter slutseminariet redovisar examinator sin bedömning
utifrån Sahlgrenska akademins ”Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå” samt beslutar
om ytterligare bearbetning behövs för att arbetet ska bli godkänt.
Avsatt tid för seminariet är 60 minuter, med efterföljande 30 minuter för examinator att delge
respondenter och handledare sin bedömning och ange eventuellt behov av revidering av uppsatsen.
Struktur för slutseminarium
 Examinator öppnar seminariet
 Opponenten/erna tar över ansvaret och leder seminariet enligt följande
 Respondenten/erna ges möjlighet att rätta eventuella felaktigheter av betydelse
 Opponenten/erna
o gör en sammanfattning av arbetet (10-15 min.)
o granskar arbetet i dialog med respondenterna
o gör en avslutande sammanfattning arbetets fördelar och brister
 Auditoriet ges möjlighet att ställa frågor
 Examinator gör en kort muntlig bedömning av opponent- och respondentskapet.
Opposition och försvar av eget arbete
Syftet med opponentskapet är att kritiskt granska och värdera styrkor och svagheter som finns i arbetet
samt att genom en utvecklande dialog föra arbetet framåt. Både opponenter och respondenter har
ansvar för att seminariet hålls i en konstruktiv och positiv anda. Att ge och ta emot konstruktiv kritik,
såväl positiv som negativ, utvecklar det vetenskapliga tänkandet och kan leda att examensarbetet
utvecklas ytterligare.
En hjälp för opponenterna i deras granskning/diskussion är ”Bedömningskriterierna för examensarbete
avancerad nivå”, punkterna ett till åtta. Detta innebär inte att gå igenom punkt för punkt på seminariet.
Observera att du, som opponent, ska diskutera arbetets fördelar och nackdelar med författarna. Det är
inte du som examinerar arbetet. Se till att inte fastna i detaljer. Eventuella skriv- eller stavfel som du
uppmärksammat lämnas skriftligt till respondenten/erna.
Om du vill läsa mer om att vara opponent:
Trost, J. (2002). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur.
7 (18)
Henricson, M. (Red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Bedömningskriterier: Opponenters och respondenters prestation under seminariet bedöms av
examinator enligt punkt nio och tio i ”Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå”.
Bedömning av examensarbete
En av institutionen utsedd examinator bedömer arbetet. Bedömningen följer Sahlgrenska akademins
”Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå”. I bedömningsdokumentet antecknar
examinator kommentarer till studenterna. Dessa delges i samband med slutseminariet. Examinator
bedömer om arbetet är i behov av ytterligare handledning. I samband med slutseminariet ska
dokumentet Signering för delaktighet i examensarbete lämnas till examinator. Dokumentet hämtas
från kursens aktivitet på GUL och signeras tillsammans med handledaren.
Slutlig revidering sker efter slutseminariet med beaktande av de rekommendationer som där framförts.
Betyg sätts senast tre veckor efter slutseminariet. Det reviderade arbetet skickas från student till
examinator (via GUL) senast en vecka innan. Examinator rapporterar det slutliga betyget till
kursledningen via GUL (dvs. arbetet registrerat som färdigt).
Om uppsatsen inte godkänts vid första examinationstillfället finns möjlighet att lämna in reviderad
uppsats för godkännande vid tidpunkt som planeras i samråd med student, examinator och handledare.
Nästa examinationstillfälle
För de studenter som inte blir klara att försvara sin uppsats vid det ordinarie slutseminariet anges
nästkommande tillfälle under rubriken Översikt nedan. Information om kommande planerade
slutseminarier kan även fås av kursens administratör. Anmälan görs per mejl till kursansvarig senast
tre veckor innan aktuellt slutseminarium.
Examensbok
Studenten ansvarar själv för att följande examinationsgrundande moment dokumenteras:
 Godkänt opponentskap
 Godkänt respondentskap
 Närvaro som åhörare vid tre slutseminarier
Du hämtar ut dokumentet ”Examensbok” från kursens aktivitet på GUL och anger namn och
födelsenummer samt kurs och inriktning. Examinator alt. handledare signerar din närvaro vid
respektive examinationstillfälle. När examensboken är ifylld lämnar du den till anvisad
kursadministratör som sköter dokumentationen i LADOK.
Elektronisk publicering
Genom att publicera ert examensarbete i elektronisk form på Göteborgs universitets domän
på internet (GUPEA) kan ni göra det tillgängligt för allmänheten. Detta är frivilligt och för att
institutionen ska ha rätt att publicera ert arbete elektroniskt krävs ert godkännande. Medgivande till
publicering ger ni genom att lämna in ett undertecknat avtal angående elektronisk publicering av
godkänd uppsats (GUPEA), till anvisad kursadministratör. Ni hämtar ut dokumentet från kursens
aktivitet på GUL.
8 (18)
Bedömningskriterier och krav
För godkänt resultat på kursen krävs:





Aktiv närvaro, presentation av eget och granskning av anvisat arbete vid halvtidsseminarium.
Godkänd forskningspersonsinformation (FPI)
Godkänt självständigt arbete
Godkänt respondent- och opponentskap
Närvaro som åhörare vid ytterligare tre slutseminarier.
Bedömningskriterier för examensarbete, se bilaga 1.
Praktisk information angående inlämning av examensarbeten
Inlämning av uppsats, urkundsgranskning, manuell granskning, komplettering och slutligt
godkännande av examensarbetet sker via GUL.
Examensarbetet läggas in som inlämningsuppgift på aktuell aktivitet (välj aktuell inriktning) på GUL,
senast vid den tidpunkt som finns angiven under rubriken Översikt nedan. Efter denna tidpunkt stängs
möjligheten att lämna in arbetet. Examensarbetet går automatiskt till Urkund.
Det är viktigt att filen ni använder är korrekt ”döpt”; båda författarnas namn (då det är aktuellt) enligt
regeln Efternamn_Titel_Kull (t.ex. H15)_Inriktning. Skriv även in för och efternamn på författarna i
kommentarsfältet när ni lämnar in uppsatsen. Ni som skriver tillsammans, endast en av er ska lämna in
examensarbetet på GUL, och samma person ska sköta all korrespondens via GULinlämningsuppgiften. När uppsatsen är godkänd registreras ni båda som godkända.
Vid inlämning av uppsatsen, sätt vattenstämpel ”arbetsmaterial”. När ni lämnar in arbetet efter
genomförda kompletteringar, ta bort vattenstämpeln.
Examinator hämtar ut arbetet från aktiviteten på GUL efter Urkunds granskning. All kommunikation
angående komplettering, revidering och godkännande sker via ”Inlämningsuppgift” på GUL. Godkänd
uppsats kontrolleras och registreras som ”färdig” av examinator. Kursadministratören hämtar sedan
uppgifter om godkänd student och den slutliga versionen av uppsatsen som ska arkiveras. Den sista
versionen som ni laddar upp läggs in i GUPEA om ni önskar det.
Samtidigt som arbetet läggs in på GUL som ”Inlämningsuppgift”, lägger ni själva in arbetet i där för
avsedd ”projektgrupps” dokumentmapp så arbetet blir tillgängligt för opponenter och åhörare på
seminariet. Uppsatsen skall alltså läggas in på två ställen på GUL:
1. Som inlämningsuppgift
2. Som dokument i aktuell projektgrupp för respektive inriktning
Ni är redan bekanta med hur ni lägger in en inlämningsuppgift, men här följer instruktioner för hur ni
lägger in er uppsats så den blir tillgänglig för era kollegor på GUL. Gå in på aktuell GUL-aktivitet,
klicka på projektgrupper i fältet kommunikation i den vänstra spalten – då blir projektgrupperna
synliga, klicka på aktuell inriktningsgrupp – klicka på dokument – längst ner på sidan blir då
projektgruppens dokument synliga.
9 (18)
För att ladda upp fil (uppsatsen) klickar du på ladda upp fil under dokument i högra spalten – sök fram
rätt fil i browse-fönstret – klicka på ladda upp – placera objektet i rätt projektgrupp och spara.
Uppsatsen blir nu synlig i projektgruppens dokument.
För att hämta fil (uppsats): gå in samma väg som ovan tills du kommer till aktuell Uppsatsgrupp –
klicka på projektgruppens egna dokument – inlagda uppsatser blir nu synliga längst ner på sidan.
ÖVERSIKT
Tidsplan för examensarbete inriktning mot SBU, KEV, MEV, ONV, PSV, GEV, H15-V16





Kursperiod: vecka 46 ht15 – 12 vt16
Halvtidsseminarium vecka 2 (160115)
Handledare meddelar kursledaren om uppsatsen beräknas bli färdig för att försvaras på
slutseminarium vecka 8 (160222)
Inlämning av examensarbete vecka 10 (160307, kl 8.00)
Slutseminarier: vecka 12 (160322-24)
Reviderat examensarbete skall lämnas till examinator senast 160421 och 160505 ska examinator
lämna besked om uppsatsen är godkänd.
För de studenter som ev. inte går upp med sina arbeten vecka 12, 2016, är nästa tillfälle att försvara
arbetet vid ett slutseminarium vecka 22, 2016 och därefter vecka 45, 2016. Anmälan görs senast
tre veckor innan aktuellt slutseminarium via mejl till kursansvarig, asa.axelsson@fhs.gu.se.
ALLMÄN INFORMATION
I er akademiska uppsats redovisar ni er studie i alla dess delar. Formatet för uppsatsen följer i princip
samma mönster som det för en artikel i en vetenskaplig tidskrift. Här nedan beskrivs de delar som ska
ingå och de krav som ställs på uppsatsens utformning. Uppsatsen skrivs i normalfallet på korrekt
svenska anpassad till en vetenskaplig rapport, men den kan även skrivas på korrekt engelska efter
samråd med handledare. Referenshanteringen sker enligt American Psychology Association (APA)
eller Vancouver.
Titel och abstract skrivs både på svenska och engelska.
UPPSATSENS INNEHÅLL
Introduktionsavsnittet: består av fyra delar; inledning, bakgrund, tidigare forskning och
problemformulering.
Inledningen: ska vara kort och tala om för läsaren varför den valda frågeställningen är viktigt och
intressant att studera. Beskriv det problem som ligger bakom, ex. genom dess karaktär, omfattning och
10 (18)
betydelse. Klargör hur frågan anknyter till ett större sammanhang. Inledningen ska väcka läsarens
intresse och vilja att läsa vidare.
Bakgrunden: I bakgrunden förankrar ni er studie i huvudområdet omvårdnad och i det
specialistområde ni studerar. Ni beskriver det teoretiska fundament eller de teoretiska utgångspunkter
som er studie ska vila på. Fundamentet kan bestå av ett vetenskapligt perspektiv, en teori, ett
etiskt/filosofiskt resonemang och/eller relevant tidigare forskning. Att slå fast utgångspunkter innebär
att göra ett antal val. Dessa ska problematiseras och diskuteras ni argumenterar för de val ni gjort.
Beroende av frågeställningens art kan ni ha anledning att klargöra centrala begrepp i ert arbete. Om ni
så önskar kan ni använda en underrubrik som ex. teoretisk ram eller teoretiska utgångspunkter.
Nästa steg i bakgrunden är att ge en översikt över kunskapsläget baserat på aktuell forskning. Här
beskriver ni vad vi redan vet om den fråga ni ska studera. Ange vad har tidigare forskare kommit fram
till och hur de kommit fram till detta. Det handlar inte om att beskriva artikel för artikel som ni läst
utan att be en samlad bild, men hela tiden med referens till aktuella artiklar. Genomgången av tidigare
forskning kan ha lett till att ni modifierat er ursprungliga forskningsfråga eller att ni fått stöd i ert
metodval. Beskriv detta! Om ni så önskar kan ni använda en underrubrik som ex. Tidigare forskning.
Introduktionsavsnittet utmynnar i en problemformulering där ni tydligt visar att frågeställningen är
relevant att studera utifrån förekomst och betydelse, ur ett omvårdnadsperspektiv och utifrån att
tidigare forskning inte besvarat frågan och att studien kan bidra till ökad kunskap i någon form. Detta
beskrivs i ett kort stycke som naturligt leder studiens syfte/frågeställning. Problemformuleringen har
inga litteraturreferenser. Dessa finns i den tidigare texten. Om ni tidigare har använt underrubriker så
ska denna del också ha en egen rubrik.
Syfte och frågeställningar: Utifrån er problemformulering här ovan formuleras en tydlig
forskningsfråga eller ett syfte. Det är denna fråga ni ska besvara med ert projekt alternativt det syfte ni
ska uppnå. Formuleringen ska vara så tydlig att varje ord guidar er vidare i arbetet. Den övergripande
frågeställningen eller syftet kan eventuellt förses med följdfrågor för att ytterligare förtydliga.
Metod: Frågeställningen/syftet styr ert val av forskningsansats och metod. Metodbeskrivningen ska
tydligt visa vilken ansats ni valt, vem/vad ni har studerat, hur datainsamlingen har gått till och hur
dataanalysen gjorts. Ange vilken teoretisk bas forskningsmetoden står på. Beskriv analysmetoden och
motivera valet av denna. Varje led i beskrivningen innebär att ni fattat ett beslut. Ange vilka
överväganden ni gjort och vad ni har grundat beslutet på. Referera till vetenskapsteori, metodlitteratur
och eventuellt studier som motiverat till visst val. Underrubriker i detta avsnitt kan vara urval,
datainsamling, dataanalys och forskningsetiska överväganden.
Urval/Deltagare: (eller annat relevant begrepp) Här anges vem eller vad som studerats, hur många,
hur urvalet gått till och varför (ex strategiskt, slumpmässigt, konsekutivt, totalundersökning). Ange de
studerades ålder, kön och andra relevanta uppgifter. Bortfall, om så är aktuellt, kan anges här eller
inledningsvis under resultat. Referenser ges till metodlitteratur.
11 (18)
Datainsamling:
Vid kvantitativ metod; redovisa valt mätinstrument, ange dess reliabilitet och validitet, motivera
ert val. Beskriv hur ni har gått tillväga; ex. information till deltagare, utskick, påminnelser,
registrering. Mätinstrument eller enkät bifogas uppsatsen.
Vid kvalitativ metod; redovisa hur deltagare informerades, beskriv intervjuer/fokusgrupper etc – hur
arrangerades, vilka uppmaningar/frågor användes, tidsåtgång, inspelning eller noteringar, utskrift.
Intervjuguide eller motsvarande befogas uppsatsen.
Vid systematisk litteraturöversikt; redovisa överväganden inför litteratursökning, hur sökningen gått
till, databaser, manuell sökning, hur artiklars kvalitet och relevans bedömts.
Oavsett vilken metod som använts görs referenser till metodlitteratur.
Dataanalys: Analysen av data beskrivs steg för steg. Läsaren ska kunna följa hur ni har kommit fram
till ert resultat. Använd gärna tabeller eller andra hjälpmedel. Vid statistiska beräkningar ange metod
och motiv för val. Vid kvalitativ analys förankra i underliggande teori. Vid litteraturöversikt beskriv
och motivera hur ni gått tillväga. Referens ges till metodlitteratur.
Etiska överväganden: Här redovisar ni de etiska överväganden ni gjort och beslut som ni fattat inför
studien, hur ni informerat era deltagare, hur ni inhämtat tillstånd från verksamhetsansvarig/a chef/er
och hur ni agerat för att bevara deltagarnas integritet och skydda deras identitet. Forskningspersonsinformationen bifogas uppsatsen.
Resultat: Här redovisar ni vad studien kommit fram till. Utgå från syftet/frågeställningen. Det är den
som ska besvaras. Presentationen av resultatet skall vara uppbyggd i en logisk och strukturerad form. I
empiriska studier finns vanligtvis inga referenser i resultatet. Har teorier använts som tolkningsstöd
anges dock relevant litteratur.
Resultat i kvalitativ studie: Redovisas i text där insamlad data har kategoriserats eller tematiserats
enligt vald metod. Den analyserande texten skall inte bara vara en beskrivning av vad informanter sagt
eller skrivit. Resultatet har abstraherats ur datamaterialet. Exemplifiera med citat från informanterna.
Resultat i kvantitativ studie: Skriv en kort presentation i brödtexten. Redovisa sedan i tabeller eller
figurer utifrån typ av variabelvärden. Resultatet kan t.ex. redovisas i beskrivande statistik och viss
statistisk analys. Upprepa inte men förklara gärna den information redovisats i tabell i löpande text.
Varje tabell eller figur ska ha en egen förklarande undertext.
Resultat i litteraturöversikt: Presentera hur de ingående artiklarna identifierats och valts ut i ett
flödesdiagram. Sammanställ artiklarna som ingår i översikten i en tabell (tabellera). Resultaten från
artiklarna sammanställs och vägs ihop till en samlad kunskapsbild.
Diskussion: I diskussionen problematiserar ni och kommenterar såväl metod som resultat.
12 (18)
Metoddiskussionen ska präglas av en metodologisk medvetenhet. Ni reflekterar här över egna
studiens styrkor och svagheter. Var kritiska men inte alltför självkritiska.
Vid kvalitativ metod diskuterar urvalet metodens lämplighet, eventuella problem som uppstått och
studien trovärdighet, begränsningar och överförbarhet. Diskutera er för förförståelse och hur denna
hanterats.
Vid kvantitativ metod diskuterar ni urvalets representativitet och möjlighet att generalisera resultat
skall diskuteras. Bortfallets storlek och hur det har hanterats redovisas. Ni reflekterar över er metod
och dess trovärdighet som validitet, reliabilitet etc.
Vid systematisk litteraturöversikt diskuterar ni hur sökningen gått till, om den har varit tillräcklig
och tillförlitlig. Ni diskuterar generellt de artiklar ni har använt utifrån forsknings kvalitet och
resultatens möjlighet att besvara er frågeställning.
Oavsett metod refererar ni till aktuell metodlitteratur.
Resultatdiskussionen ska innehålla era egna reflektioner över er studie och förankra resultatet i
litteraturen. Ni inleder med en mycket kort resultatsammanfattning. Upprepa inte
resultatredovisningen utan skriv kort. De viktigaste resultaten diskuteras, alla fynd behöver inte tas
upp. Fokusera på huvudfynden i den ordning de uppträder i resultatet. Belys dem från olika perspektiv
som exempelvis betydelse för patienter, för sjuksköteskor eller annan personal, för den kliniska
vårdverksamheten, för samhället, för hållbar utveckling, för etik, för människosyn och/eller mänskliga
rättigheter. Listan kan göras lång, välj det som passar er studie. Återvänd till den litteratur ni använt i
bakgrunden och sök ny litteratur för att få stöd i er diskussion. Jämför era resultat med tidigare
forskning.
Nya referenser ska alltså tillkomma i diskussionen. Diskussionen avslutas med
sammanfattande reflektion i relation till syfte och/eller per frågeställning. Om någon frågeställning
inte kunnat besvaras är detta en av slutsatserna. Ge förslag på hur resultaten kan prövas kliniskt. Ge
förslag på områden för fortsatt forskning. Viktigt här är att varken överskatta eller underskatta
resultaten.
Slutsatser Här anger ni kort, beskrivande eller i punktform, vad studien kommit fram till, hur
forskningsfrågan besvarats och vad resultaten kan användas till.
Referenser Följ Biomedicinska bibliotekets instruktioner för valt referenssystem, APA eller
Vancouver. Detta gäller både löpande text och referenslista.
Bilagor numreras och anges i texten på sedvanligt sätt.
13 (18)
LITTERATUR
Fullständig lista över kurslitteratur finner ni i kursplanen.
Henricson , M. (Red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (2002). Att vara opponent. Lund: Studentlitteratur.
Litteratur för examensarbete väljs i samråd med handledare
14 (18)
Bilaga 1: Bedömningskriterier för examensarbete avancerad nivå (15 hp eller 30 hp)
Allmänt gäller att:
Studeranden skall vara godkänd på alla punkter.
Examensarbetet bedöms som en helhet, även om tyngdpunktsområdet kan variera
1. Problemformulering – relevans för utvecklingen av forskning och praxis inom huvudområdet
IG
G
Problemområdet är lösryckt från
huvudområdet och betydelsen för
specialistsjuksköterskans funktion är
vagt motiverad
Problemområdet faller inom
huvudområdet och betydelsen för
specialistsjuksköterskans funktion är
tydligt motiverad samt är relaterat till
ett vidare sammanhang
Forskningsproblemet är vagt men hör
till huvudområdet eller huvudområdets
praxis, dock är behandlingen av
problemet ytlig.
Forskningsproblemet är väl motiverat
samt avgränsat gentemot tidigare
forskning.
Syfte och frågeställningarna är
ensidiga eller för vida
Syfte och frågeställningar är logiskt
härledda och väl underbyggda.
Problemvalet bidrar inte till utveckling
av specialistsjuksköterskans funktion.
Problemvalet kan bidra till utveckling
av specialistsjuksköterskans funktion.
Kommentarer
2. Bakgrund - anknytning till tidigare kunskap
IG
G
Förankringen i teori och tidigare
kunskap/forskning är bristfällig och
splittrad samt anknyter ringa till
problemområdet och är obalanserad till
omfattning och djup
Förankringen i teori och tidigare
kunskap/forskning är tydlig och
anknyter till problemområdet samt är
balanserad till omfattning och djup
Teoribeskrivningen är ytlig eller
saknas. Redogörelse för relevant
forskning saknas i arbetet
Teoribeskrivningen är tydlig och
reflekterad. Relevant forskning
redovisas
Referenslitteraturen är knapp och snäv
och sökningen är bristfällig
Referenslitteraturen är relevant,
innefattar bredd och djup och är
kopplad till arbetets syfte
Kommentarer
15 (18)
De centrala teorierna inom
huvudområdet omvårdnad beskrivs
inte i arbetet
De centrala teorierna inom
huvudområdet omvårdnad beskrivs i
arbetet och är kopplade till
forskningsfrågan
Begreppen är oklara och vagt eller inte
alls definierade
Begreppen är sakligt definierade
Teoretisk referensram saknas
Den teoretiska referensramen är
utnyttjad
3. Metod
IG
G
Metodplanering/design är otillräcklig
eller irrelevant i förhållande till
problemformuleringen. Förankringen i
metodlitteratur är svag
Metodplanering/design är genomtänkt,
logisk och förankrad i relevant
metodlitteratur.
De kunskapsteoretiska utgångspunkterna saknas
De kunskapsteoretiska
utgångspunkterna är väl beskrivna
Metodvalet är inte kopplat till syfte och
frågeställning.
Metodvalet är relevant i förhållande till
syftet med arbetet och bidrar till
framtagandet av ny kunskap.
Metoden är ytligt och
osammanhängande beskriven
Metoden är tydligt beskriven
Metoden tillämpas ej på ett
ändamålsenligt sätt
Metoden tillämpas på ett
ändamålsenligt sätt.
Val av analysmetod är inte motiverad
Val av analysmetod och dess
tillämpning är motiverad
Kommentarer
4. Resultatredovisning
IG
G
Resultatredovisningen motsvarar inte
syfte och frågeställning i arbetet
Resultatredovisningen motsvarar syfte
och frågeställning i arbetet
Resultatredovisningen är ofullständig,
osammanhängande och saknar logik
Resultatredovisningen är väl
strukturerad, logisk, saklig samt
relaterad till frågeställning och syfte
Figurer och tabeller bristfälliga och
tillför inte arbetet något mervärde
Figurer och tabeller avspeglar
resultatet på ett tydligt sätt
Kommentarer
16 (18)
5. Diskussion, argumentation och slutsatser
IG
G
Diskussionen är ologisk och saknar
relevans.
Diskussionen är logiskt presenterad.
Den kritiska analysen är ytlig och
saknar fokus alt. saknas helt.
Kopplingen mellan resultat och
tidigare forskning och/eller teoretisk
ram är bristfällig eller saknas.
Den kritiska analysen beaktar tidigare
forskning, teoretisk ram och är sakligt
underbyggd.
Argumentationen är fragmentarisk och
inte trovärdig
Argumentationen är konsekvent och
trovärdig
Styrkor och svagheter i metoden
redovisas inte
Styrkor och svagheter i metoden
redovisas och värderas kritiskt
Slutsatser saknas eller är bristfälligt
underbyggda.
Slutsatserna är relevanta utifrån
resultaten.
Implikationer för praxis och fortsatt
forskning saknas
Implikationer och överförbarhet till
praxis och fortsatt forskning anges
Kommentarer
6. Struktur och logisk uppbyggnad
IG
G
Utformningen av arbetet har stora
brister och försvårar läsningen. Röd
tråd och logisk struktur saknas i arbetet
som helhet.
Utformningen av arbetet är välgjord.
Röd tråd och logisk struktur framgår i
arbetet som helhet.
Rubriker och text stämmer ej överens
eller endast delvis överens
Rubriker och text stämmer överens
Den egna kritiska reflektionen saknas
genomgående
Den egna kritiska reflektionen framgår
Källor och källhänvisning följer ej
något vedertaget referenshanteringssystem. Användning av citat ej
adekvat.
Källor och källhänvisningar är korrekt
redovisade enligt valt
referenshanteringssystem. Adekvat
användning av citat.
Kommentarer
7. Språkhantering/skriftlig uttrycksförmåga
IG
G
Språket är oklart samt mera vardagligt
än vetenskapligt. Använder ej adekvat
terminologi för området
Språket är korrekt, koncist och texten
lättläst. Använder för området adekvat
terminologi
Stavning, grammatik och interpunktion
ofta inkorrekt
Stavning, grammatik, interpunktion
korrekt
Kommentarer
17 (18)
8. Etik
IG
G
Etiska ställningstaganden saknas eller
är bristfälliga i arbetet
Etiska ställningstaganden motiveras
och diskuteras i arbetet
Reflektion och värdering av resultatets
betydelse för utveckling av omvårdnad
ur individ- och samhällsperspektiv
saknas.
Resultatets betydelse för utveckling av
omvårdnad ur såväl individ- som
samhällsperspektiv är kritiskt
reflekterad och värderad
Kommentarer
Övergripande omdöme:
18 (18)