Skånevård Kryh

Skånevård Kryh
Division Habilitering och Hjälpmedel
Karin Gidlöf Wuttke
Planerings-/utvecklingsstrateg
Mobil: 0705-37 07 07
E-post: karin.wuttke@skane.se
Datum
Dnr
2015-05-07
1 (4)
Information till Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden
Behovsanalys inför budget 2016
Bakgrund
Inför budgetarbetet 2016 har divisionen ombetts inkomma till förvaltningsledningen Skånevård Kryh med en behovsanalys ur ett verksamhetsperspektiv. Av analysen ska framgå de förändrade behov som redan nu kan identifieras inför 2016. Divisionen har identifierat ett antal områden där medel
behöver tillföras för att nämndens uppdrag till fullo ska kunna genomföras.
Dessa områden redovisas nedan tillsammans med beräknad kostnadsökning.
Några av dessa områden kan komma att ingå i Habilitering och Hjälpmedels
interna kontrollplan 2016, då den befarade resursbristen innebär en hög risk
för avvikelse från målen.
Det samlade resursbehovet för de identifierade områdena uppskattas till 33
mkr. Divisionen bör också omfattas av indexuppräkning av budgeten med
anledning av förändringar i demografin, på samma sätt som övriga divisioner/förvaltningar inom hälso- och sjukvård. Kostnader för språktolk bör
också hanteras på samma sätt som för övrig hälso- och sjukvård.
Identifierade behov 2016
Hjälpmedel
Kostnaderna för hjälpmedel förväntas öka med omkring 10 mkr jämfört
med budget 2015. Beloppet avser ökade kostnader för:
291 89 Kristianstad
Telefon: 040-33 30 00  Fax: 044-309 32 98
E-post: habhjalp@skane.se
Webbplats: www.skane.se/habilitering
Organisationsnummer: 23 21 00-0255
2 (4)




Elrullsolar samt elscootrar
Hörhjälpmedel (exklusive hörapparater utprovade av auktoriserade
audionommottagningar)
Tyngdtäcken
Stolar och sittsystem
Anledningen till de ökade kostnaderna är både ökad förskrivning och förväntade prisökningar på uppemot 5 %. Om besparingar ska ske krävs förändringar i Region Skånes hjälpmedelsanvisningar på produktnivå som begränsar tillgången till hjälpmedel för medborgarna i Skåne. Beslut om förändringar i hjälpmedelsanvisningarna fattas av Hälso- och sjukvårdsnämnden.
En översyn av hjälpmedelsförsörjningen i Skåne har genomförts under
2014. Syftet med översynen är att effektivisera hjälpmedelsverksamheten
som helhet, att säkerställa en god och jämlik vård samt skapa bättre förutsättningar för en god ekonomisk hushållning inom hjälpmedelsområdet.
Utifrån de prioriterade utvecklingsområdena i utredningen och överenskommen åtgärdsplan har divisionschefen för Habilitering och Hjälpmedel i
uppdrag att driva, samordna och rapportera det fortsatta arbetet. Det är i
dagsläget oklart vilka de ekonomiska effekterna av förändringarna blir.
Barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST)
Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) har de senaste åren tilldelats ökade resurser för att förbättra tillgängligheten till utredning och insatser. De
barn/ungdomar som får diagnosen AST remitteras till Barn- och ungdomshabiliteringen (Bou) för habiliterande insatser, som ofta är livslånga. Under
tidsperioden 2012-2014 har antalet remisser ökat kraftigt:


Barn och ungdomar 0-18 år med diagnosen AST - ökning med 44 %
Små barn 0-6 år med diagnosen AST - ökning med 65 %
Bedömningen är att inflödet av remisser kommer att öka även fortsättningsvis. Det är viktigt med tidig diagnos och barn i förskoleåldern ska enligt
nationella riktlinjer få intensiva och mångsidiga insatser för maximal effekt.
Insatser kan idag endast erbjudas i begränsad omfattning och för att kunna
möte behovet av insatser enligt riktlinjerna behöver en satsning motsvarande
den inom Bup göras även inom Bou. För att på ett tillfredsställande sätt
kunna ge relevanta insatser för målgruppen krävs 16 nya tjänster till en
kostnad av 9 mkr under år ett. År två behövs ytterligare 6 tjänster, motsvarande 3 mkr. Totalt krävs 21 nya tjänster till en kostnad av ca 12 mkr.
Indexuppräkning som för övrig hälso- och sjukvård
Habilitering och Hjälpmedel har inte fått någon indexuppräkning av budgeten med anledning av förändringar i demografin, vilket övriga förvaltningar/divisioner inom hälso- och sjukvård har fått. Uppräkningen för 2015 för
övriga förvaltningar/divisioner uppgick till 0,8 %. Då befolkningsökning
och demografiska förändringar får genomslag även inom Habilitering och
Hjälpmedels verksamhet borde uppräkningen också omfatta divisionens
budget.
3 (4)
Kostnadsansvar för språktolk som övrig hälso- och sjukvård
Ansvaret för kostnader avseende språktolk har sedan 1 januari 2015 flyttats
till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Habilitering och Hjälpmedel är emellertid undantagen denna hantering. Tillämpningen vad gäller språktolk är densamma för Habilitering och Hjälpmedel som för övrig hälso- och sjukvård,
varför kostnaderna också bör hanteras på samma sätt.
Vårdval hörselrehabilitering
Hörselrehabilitering, inklusive hörapparater, sker genom vårdval där alla
aktörer utom en är privata. Hörselrehabiliteringar utförs av ett trettiotal fristående audionommottagningar, och en i Region Skånes regi. Vårdvalsmodellen innebär att vuxna personer med nedsatt hörsel själva kan välja vilken
auktoriserad audionommottagning i Skåne man vill gå till. Vårdvalet omfattar även valet av hörapparat. Rekvisition hörapparat innebär att man antingen kan välja från Region Skånes sortiment eller bland godkända hörapparater på marknaden.
Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden har inga möjligheter att påverka
volymen av hörselrehabiliteringar, och mycket små möjligheter att styra
kostnadsutvecklingen. Kostnaderna styrs av efterfrågan på utprovningar och
hörapparater. Regionfullmäktige har fattat beslut om en decibelgräns som
innebär att hörapparat kan provas ut till personer som hör sämre än 25dB i
ton-medelvärde på bästa örat. Undantag från denna gräns kan göras om det
finns medicinska skäl. Orsakerna till att kostnaden för vårdval hörselrehabilitering har ökat är att:



Antalet utprovningar succesivt har ökat, utan tilläggsersättning till
verksamheten. Prognosen för 2016 är 11 000 utprovningar.
Behovet av binaurala utprovningar (2 st.) har ökat.
Priserna på hörapparater har ökat till en följd av en ny upphandling
som trädde i kraft i maj 2014.
Utvecklingen avseende antal hörselrehabiliteringar och därtill hörande kostnader åskådliggörs i nedanstående diagram.
4 (4)
Utveckling av antal hörselrehabiliteringar och kostnader år 2007-2014, samt prognos 2015-2016, för
verksamheten vårdval hörselrehabilitering.
Noteras bör att kostnaderna år 2007 och år 2014 ligger i paritet med
varandra, trots ett ökat antal utprovningar år 2014 och ett nytt avtal som ger
brukarna tillgång till modernare hörapparater med förbättrad teknik.
För att nå en ekonomi i balans krävs att ersättningen till vårdvalet balanserar
efterfrågan. Det finns inget kostnadstak i vårdvalsmodellen och ökat antal
utprovningar kommer att leda till motsvarande kostnadsökningar. För att nå
ekonomisk balans föreligger ett behov av att förstärka verksamheten vårdval
hörselrehabilitering med ca 14 mkr 2016. En utredning kring vårdvalen och
deras finansiering pågår för närvarande på regionnivå.
Sammanställning av ökade kostnader 2016
Område
Patientgrupp
Skäl till förändrat behov
Vårdval Hörselrehabilitering
Hörselnedsättning
Underfinansierad verksamhet
14 000
Hjälpmedel
Rörelsehinder, grav hörselnedsättning, personer med neuropsykiatriska diagnoser
Ökade/nya behov
10 000
AST- Autismspektrum
Barn 0-6 år med AST
Ökade/nya behov
9 000
Demografi och befolkningsökning
Språktolk
Behov
33 000
Ökande befolkning och förändrad befolkningsstruktur
Personer med utländsk bakgrund
Förändrad befolkningsstruktur
Se även bilaga; Hälso- och sjukvårdens samlade behov 2016, Habilitering
och Hjälpmedel.