Kallelse 2015-03-11, pdf

Transcription

Kallelse
Utskriftsdatum: 2015-03-05
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN
Tid
onsdag 11 mars 2015 09:00
Plats
Konserthuset Växjö
Kallade
Ordinarie ledamöter
Charlotta Svanberg (S), ordförande
Tryggve Svensson (V), vice ordförande
Roland Gustbée (M), 2:e vice ordförande
Michael Sjöö (S)
Christina Bertilfelt (S)
Magnus Carlberg (S)
Ann-Charlotte Kakoulidou (S)
Ricardo Salsamendi (S)
Annelise Hed (MP)
Ove Löfqvist (M)
Thomas Ragnarsson (M)
Britt-Louise Berndtsson (C)
Eva Johnsson (KD)
Rolf Andersson (FP)
Maria Sitomaniemi (SD)
Ersättare
Stefan Marusic (S)
Gert Andersson (S)
Ulla-Britt Storck (S)
Britt Bergström (V)
Marianne Nilsson (M)
Denice Sigvardsson (M)
Marianne Eckerbom (C)
Thomas Haraldsson (C)
Övriga kallade
Ingrid Sivermo, Sekreterare
Per-Henrik Nilsson
Dan Petersson
Ingeborg Franzén
Kallelse
1.
Val av justerare och förslag till
justeringsdatum
Förslag till beslut
Föreslås att hälso-och sjukvårdsnämnden beslutar
att jämte ordföranden justerar 2:e vice ordföranden Roland Gustbée protokollet
2015-03-13
2.
Godkännande av föredragningslista
att fastställa dagordning för hälso-och sjukvårdsnämnden i enlighet med kallelse
utsänd
2015-03-05
3.
Information- Rättspsykiatriska kliniken
Anita Åkesson,
verksamhetschef
att notera informationen till protokollet
Kallelse
4.
Yttrande och förslag på övergripande budget Dan
Petersson,
och verksamhetsplan 2016 med flerårsplan
ekonomichef
2017–2018 14LTK1381
Föreslås att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar
att godkänna förslag till yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan
för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 med flerårsplan 2017 – 2018
att överlämna yttrande och budgetförslag till regionstyrelsen
Sammanfattning
I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om en övergripande budget och
verksamhetsplan för Region Kronoberg 2016-2018. Respektive nämnd ska
senast 2015-03-13 till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på
budget för denna period.
Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande och budgetförslag överlämnas till
regionstyrelsen dock är förutsättningarna vad gäller specialdestinerade
statsbidrag alltjämt oklara. Ställningstagande till omfattning av verksamheter som
finansieras av dessa bidrag kan tas först när förutsättningarna blivit kända och
konsekvenserna av eventuella förändringar har utretts.
Beslutsunderlag


Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande och förslag på budget 2016 med flerårsplan 2017-2018
Budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 HSN v10(20281)_TMP
Kallelse
5.
Kortare väntetider i cancervården överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Landsting 2015
(Dnr 14/6942) 15RK358
att uppdra till hälso-och sjukvårdsdirektören att implementera standardiserade
vårdförlopp inom cancervården i enlighet med överenskommelsen mellan staten
och SKL
att uppdra till hälso-och sjukvårdsdirektören att införa standardiserade
vårdförlopp för de fem pilotdiagnoserna under 2015 inom hälso-och sjukvården
Region Kronoberg
Sammanfattning
Regeringen har avsatt två miljarder under 2015 – 2018 för satsningen att utveckla
standardiserade vårdförlopp inom cancervården. I överenskommelse mellan
staten och Sveriges Kommuner och Landsting för 2015 (dnr 14/6942) har 500
miljoner kronor avsatts med fokus på att korta väntetiderna och minska
skillnaderna i cancervården.
Den viktigaste åtgärden är att införa ett gemensamt nationellt system med
standardiserat vårdförlopp, som börjar med beslut om remiss för välgrundad
misstanke om viss cancerdiagnos och följs sedan av utredning och start av
behandling.
Målet för 2015 är att insatser enligt överenskommelsen ska bli en integrerad del i
landstingens ordinarie verksamhet, där resultat av arbetet ska bli tydliga för
landsting och invånare.
Förutom kortare väntetider och en mer jämlik vård ska införandet av
vårdförloppen även skapa ökad kvalitet och mer nöjda patienter genom bättre
information och delaktighet.
Grundkrav enligt överenskommelsen är att landsting och regioner tar beslut om
att införa standardiserat vårdförlopp i cancervård enligt den nationella strukturen
samt att besluta om en handlingsplan för genomförandet för år 2015.
Kallelse
Beslutsunderlag




Standardiserade vårdförlopp inom cancervården
Standardiserade vårdförlopp inom cancervården
Kortare väntetider i cancervården. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
2015.
Handlingsplan_standardiserade_vårdförlopp_cancer_bilaga2_150305
Kallelse
6.
Remissyttrande – angående Screening för
livmoderhalscancer. Rekommendation och
bedömningsunderlag. Remissversion
15RK86
att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är hälso- och sjukvårdsnämndens
eget svar till Socialstyrelsen
Sammanfattning
Region Kronoberg har av Socialstyrelsen beretts tillfälle att avge yttrande över
ovanstående remiss.
I rapporten ”Screening för livmoderhalscancer” ger Socialstyrelsen
rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram
för livmoderhalscancer
Beslutsunderlag





Missiv remissyttrande livmoderhalscancer
Remissyttrande livmoderhalscancer
Remiss - rekommendation screening för livmoderhalscancer.
Rekommendation screening för livmoderhalscancer.
Remiss. Förlängd remissperiod rekommendation screening för livmoderhalscancer till och med den 13
mars 2015.
Kallelse
7.
Barnahus i Kronobergs län 15 RK225
15RK225
att utifrån den utredning om tillskapande av ett Barnahus i Kronoberg som
föreligger medverka till att det inrättas ett Barnahus i Kronoberg.
Sammanfattning
Mot bakgrund till att en motion om inrättande av ett Barnahus i Kronobergs län
inkom till Regionförbundet 2014 beslöt fullmäktige att uppdra åt regionstyrelsen
att bereda förslag till utredningsuppdrag förutsatt att övriga intressenter dvs.
länets kommuner, landstinget, polismyndigheten samt Åklagarkammaren i Växjö
ställde sig bakom och var beredda att delfinansiera en sådan utredning. Samtliga
huvudmän ställde sig bakom att utreda förslaget. En styrgrupp med
representation från samtliga myndigheter har under hösten 2014 utrett frågan
och nu föreligger ett förslag till samverkansavtal.
Utredningens förslag är att det inrättas ett Barnahus i Kronoberg från och med
den förste januari 2016. Ett Barnahus ska säkerställa att barn och ungdomar som
utsätts för olika typer av brott och misshandel ges ett professionellt
omhändertagande. Utredningen föreslår att Barnahuset förläggs centralt i Växjö
då närhet till sjukvård, polismyndighet och åklagare är av stor vikt. Växjö
kommun föreslås vara arbetsgivare för den fasta personalen i Barnahuset.
Ett förslag till samverkansavtal föreligger och innebär att ett Barnahus innehåller
de funktioner som anges av de nationella riktlinjerna för ett Barnahus.
För Region Kronoberg innebär detta kostnader för 50 % av lokalhyra samt
iordningsställande av ett undersökningsrum med inredning samt adekvat
utrustning. Städning och underhåll av lokalerna ska till 50 % täckas av Region
Kronoberg. Regionen ska vidare tillhandahålla specialistkompetens för
medicinsk och barnpsykiatrisk undersökning av barnen.
Region Kronoberg ska utse representant till styrgruppen för Barnahuset.
Styrgruppen har att följa upp verksamheten och tar årligen fram en
verksamhetsplan för Barnahuset.
Fast kostnad för Region Kronoberg bedöms bli ca 300tkr/år.
Kallelse
Beslutsunderlag


Barnahus i Kronobergs län - Utredning, följebrev till utredning och förslag på samverkansavtal
Kallelse
8.
InformationsärendePatientsäkerhetsberättelse 2014. 15RK333
Beslutsunderlag




Patientsäkerhetsberättelse 2014
Årsrapport för Strama Kronoberg 2014 samt handlingsplan för 2015 slutlig
Årssammanställning -2014
Patientsäkerhetsarbetet 2015
Kallelse
9.
Kurser och konferenser
Sammanfattning
Information från studiebesök- Rolf Andersson och Ricardo Salsamendi
10.
Anmälningsärenden hälso-och
sjukvårdsnämnden 2015-03-11
Sammanfattning
Följande ärenden anmäls till hälso-och sjukvårdsnämnden för kännedom:
- Information om statliga stimulansmedel för Kronobergs län-socialtjänst
- Regionala chefssamråd i Södra sjukvårdsregionen
- Överenskommelse om kunskapsstöd och uppföljning
- Överenskommelse om kortare väntetider i cancervården
- Redovisning Idé och KunskapCentrum 15RK194
- Hälsoekonomisk bedömning av Regional cancerplan syd 15RK41-1
- Regionala priser och ersättningar Södra Sjukvårdsregionen 15RK-1
- Regiondirektörsbeslut, fördelning av bidrag till handikapporganisationer 2015,
14LTK 1105
4
Yttrande och förslag på övergripande budget och
verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017–2018
14LTK1381
Missiv beslutsunderlag
Diarienr: 14LTK1381
Handläggare: Jens Karlsson, ekonomiavd
Datum: 2015-01-05
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Yttrande och förslag på övergripande budget och
verksamhetsplan 2016 med flerårsplan 2017–2018
att godkänna förslag till yttrande och övergripande budget och verksamhetsplan
för hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 med flerårsplan 2017 – 2018
att överlämna yttrande och budgetförslag till regionstyrelsen
Sammanfattning
verksamhetsplan för Region Kronoberg 2016-2018. Respektive nämnd ska senast
2015-03-13 till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget
för denna period.
regionstyrelsen dock är förutsättningarna vad gäller specialdestinerade statsbidrag
alltjämt oklara. Ställningstagande till omfattning av verksamheter som finansieras
av dessa bidrag kan tas först när förutsättningarna blivit kända och
konsekvenserna av eventuella förändringar har utretts.
Per-Henrik Nilsson
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Bilaga:
Dan Petersson
Ekonomichef
Förslag till budget 2016 med flerårsplan 2017-2018 för hälso- och
sjukvårdsnämnden
Sida 1 av 1
Förslag till Budget 2016
Datum: 2015-02-16
Förslag till Budget 2016 med
flerårsplan 2017– 2018
Sida 1 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
Budget 2016 med flerårsplan 2017–2018
verksamhetsplan för Region Kronoberg 2016-2018. Respektive nämnd ska senast 201503-13 till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget för denna
period.
regionstyrelsen dock är förutsättningarna vad gäller specialdestinerade statsbidrag alltjämt
oklara. Ställningstagande till omfattning av verksamheter som finansieras av dessa bidrag
kan tas först när förutsättningarna blivit kända och konsekvenserna av eventuella
förändringar har utretts.
Budgeten är inte bara en ekonomisk plan, utan beskriver även mål för hälso- och
sjukvården ur olika perspektiv med syfte att ge en tydlig koppling till regionens vision.
Ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och
en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Den här budgeten är en treårsplan
som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till 2018. Därigenom skapas en
långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden.
Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från
ekonomi till övriga målområden. För att få en fokusering av hela organisationen används
ett fåtal nyckelfaktorer.
Invånarperspektivet talar om på vilket sätt vi ska möta befolkningens behov och
förväntningar. Medarbetarperspektivet beskriver vad vi behöver göra för att rekrytera,
behålla och utveckla våra medarbetare. Verksamhetsutvecklingsperspektivet beskriver
hur vi ska använda våra resurser för att få en sammanhållen hälso- och sjukvård med
högsta kvalitet. Ekonomiperspektivet beskriver vad som krävs för en stabil ekonomi som
kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet.
Verksamhetsplaner ska tas fram på alla nivåer inom hälso- och sjukvården.
Budget 2016 med tillhörande verksamhetsplaner:

ger en strategisk inriktning i hela verksamheten

ger en tydlig bild av vart vi ska och vad som krävs för att nå uppsatta mål

översätter våra mål i konkreta handlingsplaner

styr så att vi använder våra resurser rätt

styr så att vi följer upp våra strategier.
Sida 2 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
Målvärde 2015
Målvärde 2016
Långsiktigt mål
2018
Plats 3
Plats 1-3
Plats 1
>75 %
>75 %
>78 %
>72 %
>73 %
>75 %
+/0
+600
+600 (jmf 2014)
+1200 (jmf 2014)
95 % (okt 2014)
99 %
99 %
99 %
Läkarbesök inom
primärvård – 7 dagar
91 %
95 %
96 %
97 %
Läkarbesök inom
planerad specialiserad
vård – 60 dagar
70 %
85 %
86 %
90 %
80 %
85 %
86 %
90 %
Påbörjat
Införandet påbörjas
Infört
Alla patienter har
tillgång till journal via
nätet
17 % har ett
vårdkonto
(nuvarande Mina
vårdkontakter)
20 %
30 %
40 %
Del 1 Budget - sammanfattning av våra mål
Invånare
Nuläge 2014
Kronobergarna har en god hälsa
Ohälsotal
Självskattad hälsa i
vuxna befolkningen
Plats 6 i Sverige
(27,2 dagar)
73 % har en bra
självskattad hälsa
Medborgarna har stort förtroende för vår hälso- och sjukvård
Förtroende för vår
hälso- och sjukvård
71 % av
befolkningen har
stort eller mycket
stort förtroende
Kronobergarna väljer vård i Kronoberg
Fler väljer vård i
Kronoberg
Vård i rätt tid
Telefontillgänglighet – 0
dagar
Behandling inom
vård – 60 dagar
Patienter och närstående delaktiga i vården
Tillgång till journal via
nätet
Vårdkonto i E-tjänster
på 1177
Hög patientsäkerhet
Sida 3 av 22
2015-02-16
Minska 10 % (jmf
2014)
Minska 15 % (jmf
2014)
REGION KRONOBERG
Vårdrelaterade
infektioner
Mätmetod infördvalidering pågår
(verktyget)
Minska 25 % (jmf
2014)
Medarbetare
Nuläge 2014
Målvärde 2015
Målvärde 2016
Långsiktigt mål
2018
Vakanser
114
35
35
Fåtal tillfälliga vakanser
Antal ST-tjänster
123
123
Utifrån
kompetensförsörjningsplan
Utifrån
kompetensförsörjningsplan
Andel
specialistsjuksköterskor
41 %
43 %
44 %
45 %
Attraktiv arbetsgivare
Delaktighet skapar en god arbetsmiljö
Delaktighet enligt
medarbetarenkät
73,2 (2013)
75
75
80
Sjukfrånvaro
4,5 %
4,1 %
4,1 %
4,1 %
Vårdtyngdsmätning
saknas
upphandlas
testas
I drift
Verksamhetsutveckling
Nuläge 2014
Målvärde 2015
Målvärde 2016
Långsiktigt mål
2018
Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling
Ledningssystem
Pågående
införande
testas
Infört
Fortsatt utveckling
Målkvalitet enligt
medarbetarenkät
56,1 (2013)
60
63
70
Effektiva vårdprocesser för bättre kvalitet
Genomgångna och
implementerade
patientprocesser
1
>3
>10
>15
Akutläkarsatsning
1 specialist
1 specialist
2 specialister+ST
2 spec+4 ST
Produktions- och kapacitetsplanering för högre effektivitet
Sida 4 av 22
2015-02-16
Andel av verksamheternas
verksamhetsplaner som
baseras på en produktionsoch kapacitetsplanering
0%
REGION KRONOBERG
20 %
80 %
100 %
Plats< 2
Plats< 2
Plats< 2
Hälso- och sjukvård med hög kvalitet
Öppna jämförelser –
totalindex medicinska
indikatorer, tillgänglighet,
patienterfarenhet
Ekonomi
Resultat för centrum/
Plats 6 i Sverige
Nuläge 2014
Målvärde 2015
Målvärde 2016
Långsiktigt mål
2018
-76 mkr
-65 mkr
+-0
+-0
Hälso- och sjukvård
Sida 5 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
1 Invånare
– Nöjda invånare med stort förtroende
1.1
Omvärldsanalys
Befolkningsutveckling i länet är positiv och nya prognoser visar att denna utveckling
fortsätter. 2014 hade Kronobergs län 187 156 invånare, om 20 år förväntas regionen ha
200 000 invånare. Medellivslängden i länet fortsätter öka och är för kvinnor 84,3 år och
för män 80,6 år. Antalet förlossningar fortsätter att öka och under 2014 har vi haft 2 074
förlossningar och 2 119 födda barn, vilket innebär ökningar med ca 2 % jämfört med
2013. Om vi jämför med 2011 har antalet förlossningar respektive födda barn ökat med
ca 11 %.
Äldre och yngre utgör en allt större andel av befolkningen. Detta innebär framtida
utmaningar för hälso- och sjukvården och för länets arbetsmarknad. Fler barn i
Kronoberg är inskrivna i förskolan än i de flesta län och andelen ungdomar som slutför
gymnasiet är relativt hög. Detta är en viktig skyddsfaktor för ohälsa. Länet har dock en
oroande stor grupp av ungdomar och unga vuxna som varken studerar eller kommer in i
arbetslivet.
Resultat från regionens folkhälsoundersökningar visar att de flesta kronobergare skattar
sin hälsa som god eller mycket god. Det gäller för såväl barn och unga som vuxna.
Andelen som anger att de har en god eller mycket god hälsa minskar dock med stigande
ålder. Skillnaderna i hälsa ökar stadigt mellan olika grupper i befolkningen. Hälsan
påverkas av många olika faktorer i samhället, allt från delaktighet och inflytande till miljö
och levnadsvanor.
Ohälsotalet har ökat. Bland orsakerna märks psykisk ohälsa och smärtproblematik.
En ny patientlag gäller från och med 2015-01-01. Denna ställer ökade krav på
information och patientdelaktighet men ger också patienterna ett fritt vårdsökande till
offentligt finansierad öppenvård i hela Sverige.
1.1.1
Konsekvenser och påverkan
1.1.2
Utmaningar och möjligheter
Psykisk ohälsa ökar hos de yngre och vuxna Kronobergarna vilket kommer att ställa
stora krav på våra verksamheter främst inom primärvården, barn och ungdomshälsan
samt psykiatrisk specialistvård för barn och vuxna. För den allt äldre befolkningen kan
man förvänta att man kommer att leva friskare i högre ålder men att behoven av vård för
kronisk sjukdom t ex cancer samt behoven av åtgärder mot åldersrelaterade sjukdomar
såsom hörselnedsättning, grå starr, artros, depressioner, tandvård mm kommer att
fortsätta att öka.
Ett förebyggande hälsoarbete är en viktig hörnsten i vårt arbete för att skapa en god
hälsa för våra medborgare. Patientlagen kommer att ställa press på Region Kronoberg att
med beslutsamhet jobba för att vara ”det naturliga valet” för våra patienter men också
för att attrahera nya patienter till oss från våra vårdgrannar. Genom att möta
kronobergaren med en god tillgänglighet och kvalitet tack vare en bättre produktionsoch kapacitetsplanering samt processarbete kan vi rusta oss för att möta framtiden krav.
Moderna e-hälsotjänster kommer att utvecklas för att stödja egenvård och samtidigt
förbättra tillgängligheten. Med en förbättrad patientsäkerhet och hög medicinsk kvalitet
Sida 6 av 22
REGION KRONOBERG
2015-02-16
kommer ohälsan samt belastningen på vården att minska. Rätt från början är god
hushållning.
1.2 Nuläge
Tillgängligheten är god inom flertalet verksamheter men det är ansträngt inom t ex
förlossningsvården, barn- och ungdomspsykiatrin, ortopedin, akutsjukvården,
hörselvården, viss medicinsk diagnostik mm. Oftast beror tillgänglighetsproblematiken
på personalförsörjningsproblem men i vissa fall på obalans mellan behov och resurser.
Ett arbete med produktions och kapacitetsplanering pågår för att optimera effektiviteten
samt få en bättre bild av de bakomliggande orsakerna.
Att rekrytera och behålla och fortbilda våra medarbetare blir allt viktigare för att klara vår
kvalitet och tillgänglighet.
Vårdskador med olika allvarlighetsgrad drabbar cirka 10 procent av patienter i sluten
vård och en stor del av dessa är vårdrelaterade infektioner (VRI) varav många är
undvikbara. Olika mätningar visar att mellan 10 och 20 procent av patienter i slutenvård
drabbas av VRI. Förebyggande arbete innefattar följsamhet till hygienrutiner, minskad
användning av urinvägskatetrar, prevention av lunginflammationer, val av rätt antibiotika
och arbete med verksamhetens säkerhetskultur.
Mål
Invånare
Ohälsotal
Självskattad hälsa i
vuxna befolkningen
Nuläge 2014
Plats 6 i Sverige
(27,2 dagar)
73 % har en bra
självskattad hälsa
Nuläge 2015
Målvärde 2016
Långsiktigt mål
2018
Plats 3
Plats 1-3
Plats 1
>75 %
>75 %
>78 %
Förtroende för vår
hälso- och sjukvård
71 % av
befolkningen har
stort eller mycket
stort förtroende
(Öppna jämförelse
2014)
>72 %
>73 %
>75 %
Fler väljer vård i
Kronoberg
+/0
+600
+600 (jmf 2014)
+1200 (jmf 2014)
Telefontillgänglighet –
0 dagar
95 % (okt 2014)
99 %
99 %
99 %
Läkarbesök inom
primärvård – 7 dagar
91 % (dec 2014)
95 %
96 %
97 %
Läkarbesök inom
vård – 60 dagar
70 % (dec 2014)
85 %
86 %
90 %
80 % (dec 2014)
85 %
86 %
90 %
Påbörjat i Sverige
Införandeprocess
påbörjad i
Kronoberg
Infört
Alla patienter har
tillgång till journal via
nätet
Behandling inom
vård – 60 dagar
Tillgång till journal via
nätet
Sida 7 av 22
2015-02-16
Vårdkonto i E-tjänster
på 1177
Vårdrelaterade
infektioner
1.3
17 % har ett
vårdkonto
(nuvarande Mina
vårdkontakter)
Mätmetod infördvalidering pågår
(verktyget)
REGION KRONOBERG
20 %
30 %
40 %
Minska 10 % (jmf
2014)
Minska 15 % (jmf
2014)
Minska 25 % (jmf
2014)
Strategi

Under 2016 fortsatt arbete med att förbättra tillgängligheten med hjälp av
Produktions- och Kapacitetsplanering (se perspektiven Medarbetare och
Verksamhetsutveckling).

Uppföljning och arbete med att implementera patientlagen och säkerställa goda
rutiner i tillgänglighetsarbetet.

Hälsoutvecklingen i Kronoberg ska följas, analyseras och vara ett underlag för
kommande prioriteringar, riktade insatser och beslut.

Region Kronoberg ska vara en aktiv aktör i det länsgemensamma
folkhälsoarbetet.

Fortsatt implementering ska ske av Socialstyrelsens riktlinjer för
sjukdomsförebyggande metoder.

Vi ska införa e-journal för att möta medborgarnas möjlighet att bli mer delaktiga
i sin vård. Vi ska införa, utveckla och informera om e-hälsotjänster. Vi ska
samverka med Linnéuniversitetet (LNU) och kommunerna i e-hälsoutvecklingen.

Arbetet med infektionsverktyget – analys och återkoppling av resultat ska
tillsammans med arbete med basala hygienrutiner, bättre städning minska VRI.

Patientsäkerhetskultur och avvikelsehantering ska förbättras genom utbildning,
förbättrad statistik och orsaksanalys av avvikelser.

Patientsäkerhetsnätverket ska stödja och arbeta med avvikelsehantering i varje
centrum. Patientmedverkan eftersträvas vid händelseanalys och riskanalys.
Sida 8 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
2 Medarbetare
- Medarbetare som trivs och utvecklas, en attraktiv arbetsgivare, delaktighet som skapar en god arbetsmiljö
2.1
Omvärldsanalys
Det kommer sannolikt fortsatt att vara viss brist på ett antal av de nyckelkompetenser
som hälso- och sjukvården har behov av att rekrytera. Bland dessa bör nämnas
sjuksköterskor, audionomer och specialistläkare.
Om bristen som nu fortsätter att vara nationell är det svårt att på kort sikt balansera upp
underskottet på personal. Det är också viktigt att arbeta för att behålla befintlig personal
då rekryteringsförsök av dessa från andra organisationer/företag sannolikt kommer att
öka.
Den fysiska närheten till och redan befintliga samarbeten med universitet, och andra
utbildningsorganisationer gör att vi redan har upparbetade kontaktytor med
studenter/framtida medarbetare. Att erbjuda praktikplatser är ett viktigt sätt att rekrytera
medarbetare oavsett om det sker på högstadienivå eller universitetsnivå. Att alltid under
en persons uppväxt/utbildningsaktiva år vara ett närvarande alternativ vid
karriär/utbildningsval är oerhört viktigt.
Patienterna ska möta den yrkesgrupp som bäst tillgodoser deras behov. Genom att
arbeta tillsammans i team skapas ett mervärde för patienten.
Innovativ teknik och nytänkande krävs för att förändra såväl roller och arbetssätt som
systemen för att leda och fördela bemanningsresurser.
2.2
Nuläge
Vi har en brist av sjuksköterskor, specialistläkare och vissa andra befattningar. Det
upplevs som svårare att rekrytera till Ljungby lasarett (LL) än Centrallasarettet i Växjö
(CLV). Vi ser att vi har en stor andel av nyfärdiga sjuksköterskor från LNU som söker
och får arbete inom regionen. Vi är ett starkt varumärke bland studerande och får ofta
positiv feedback från våra studerandepraktikanter. En utvärdering av 2014 års
sommarvikarierande undersköterska/skötare visar på att man trivs inom vår verksamhet.
Mål
Vi ska vara ett självklart arbetsgivarval för personer som inom regionen eller i dess
direkta närhet utbildar sig inom ett för oss relevant område. Vi ska också vara ett
alternativ för personer som är beredda att flytta från andra delar av landet till en
organisation som rankas som en mycket attraktiv arbetsgivare.
Sida 9 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
Medarbetare
Nuläge 2014
Målvärde 2015
Målvärde 2016
Långsiktigt mål
2018
Vakanser
114
35
35
Fåtal tillfälliga
vakanser
Antal ST-tjänster
123
123
123
123
Andel
specialistsjuksköterskor
41 %
43 %
44 %
45 %
Delaktighet enligt
medarbetarenkät
73,2 (2013)
75
75
80
Sjukfrånvaro
4,5 %
4,1 %
4,1 %
4,1 %
Vårdtyngdsmätning
saknas
upphandlas
testas
I drift
2.3
Strategi

Att vara en tillgänglig arbetsplats för studenter och erbjuda praktik inom olika
yrken och former ska ses som ett av verksamhetens huvuduppdrag

En väl genomförd introduktion såväl i det specifika yrket som i regionens
helhetsuppdrag för att verka för en samsyn om organisationens mål och mening.

Erbjuda medarbetare en hög grad av delaktighet och tydliggöra vad detta
innebär.

Tydlig strategi för att satsa på ledare för att på så sätt i förlängningen få ett
ledarskap som kan föra organisation mot verksamhetens uppdrag och mål
samtidigt som arbetsplatserna har en väl fungerande arbetsmiljö
Sträva efter att en långsiktigt god arbetsmiljö uppnås.
Prova verktyg för vårdtyngdsmätning på några vårdavdelningar för att därmed
kunna styra bemanningen efter omvårdnadsbehov.


3 Verksamhetsutveckling
– Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling, effektiva processer för bättre kvalitet
och lägre kostnader, forskning och utveckling för bättre kvalitet
Sida 10 av 22
2015-02-16
3.1
REGION KRONOBERG
Omvärldsanalys
Allt mer tid används för vårddokumentation och administration. Detta har
uppmärksammats nationellt. Region Kronoberg har liksom omvärlden inlett ett
förbättringsarbete i syfte att effektivisera vårdadministrationen.
Sjukvårdssystem nationellt men även internationellt t ex Intermountain i Utah, USA har
vunnit stora framgångar med ett processorienterat arbetssätt. I Sverige finns goda
exempel t ex i Borås.
Lean-konceptet används med framgång inom delar av sjukvården lokalt- nationellt och
internationellt men behöver spridas och implementeras ytterligare. Processorienterat
arbetssätt samt produktions och kapacitetsstyrning är viktiga delar i en sådan utveckling.
Värdeskapande sjukvård dvs. fokus på det värdeskapande resultatet för den individuella
patienten har visat sig ge bättre hushållning och nöjdare patienter. Därför bör detta
tankesätt utvecklas och genomsyra vår regions hälso- och sjukvård.
Statens styrning genom olika bidrag och satsningar av sjukvården inför 2016 är
svårvärderat. Flera angelägna satsningar har gjorts och avslutats t ex inom äldreområdet,
patientsäkerhet och missbruksvården. Inför 2016 finns osäkerhet avseende de medel
som ställts till regionens förfogande beträffande försäkringsmedicin, multimodal
rehabilitering och kognitiv beteendeterapi. Inom området psykisk ohälsa är vidare
pågående satsningar med stöd av statsbidrag osäkra inför 2016. Avseende tillgänglighet
är bilden likadan dvs. statliga stimulansmedel kommer att försvinna.
3.1.1
Osäkerhet råder beträffande statsbidragens inriktning och storlek inför 2016 gör att viss
verksamhet behöver finansieras för att inte förlora de förbättringar som gjorts inom t ex
rehabgarantin och sjukförsäkringsmiljarden. Tidigare utsiktsställda medel för att stödja
förlossningsvården drogs tillbaka i samband med budgetbeslutet december 2014.
Tillgänglighetsmedel har finansierat delar av kirurgisk tillgänglighet inom kirurgi-ortopedi
och ögonsjukvård. Äldremedel har bekostat läkemedelsgenomgångar osv. Dessa
satsningar är angelägna och ej enkla att trappa ned eller avsluta.
Omvärldsanalys ger impulser till ett nytänk kring processarbete, produktion och
kapacitetsplanering samt värdeskapande sjukvård. Samarbete, den tekniska och
medicinska utvecklingen samt en ökad patientdelaktighet och fokus på ”expertpatienter”
ger oss redskap för att genom ständig förbättring klara framtidens krav och behov.
3.1.2
Vi behöver utveckla en styrning som inte är alltför detaljerad. Organisationen ska känna
att samarbete lönar sig. Onödiga revir behöver rivas ned. Uppföljningen bör fokuseras
på relevant resultat/värde för patienten. Låt patienten direkt få möta den yrkesgrupp
som bäst tillgodoser deras behov. Genom att arbeta tillsammans i rätt team får vården
tid att ta bättre hand om de som är resurssvaga och som verkligen behöver hjälp hela
vägen.
Vi bör fortsätta att utveckla arbetssätt så nära patienten som möjligt. Att kunna sköta
vård på distans eller i hemmet innebär inte att behovet av kontakter med vårdens
Sida 11 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
företrädare försvinner. Inte heller att alla klarar sig själva. Vi ska fortsätta att möta svårt
sjuka och äldre multisjuka med hembesök såväl från primärvården som från
specialiserade team från sjukhusen t ex hjärtsviktsteam och palliativa rådgivningsteamet.
Tillgängligheten ska inte bara gälla förstagångsbesök eller behandling utan även
omhändertagandet av patienter med kronisk sjukdom.
Den specialiserade vården är i hög grad byggd och anpassad för sjukdomar och besvär
som kan hanteras inom en enhet. I dessa fall fungerar vården som regel bra, men det blir
problem när behoven är mer komplexa och kräver samverkan. Rätt mix av kunskap,
kompetens och information måste kunna kopplas till rätt patient. Vi får inte missa att
utnyttja den kanske viktigaste kunskapen dvs. patienten själv.
För att få mer tid för detta krävs att vi är nyfikna på och tar vara på de nya möjligheter
som tekniken erbjuder. Vi har idag en välutbyggd ambulanssjukvård och en mycket
välfungerande kommunal hemsjukvård samt primärvård som med rätt stöd och
verksamhetsutveckling skulle kunna innebära ett mindre behov av sjukhusvård. Ehälsoutvecklingen kommer att ge helt annan möjlighet till vård i det egna hemmet och
stöd till egenvård.
Akutsjukvården är i stark utveckling. Akutläkarspecialitet har funnits sedan lång tid
utomlands och blir en bas specialitet i Sverige 2015. Att satsa på akutläkare ligger i tiden
och ger en generalistkompetens i akutsjukvård samt en delvis fast läkarbemanning på
akutmottagningen. En akutläkare kan initialt handlägga samtliga patienter på en
akutmottagning. Akutläkare ersätter inte behovet av organspecifika specialister men
tillhandahåller specialistsjukvård inom den verksamhet som bedrivs på enheten dvs.
akutsjukvård. Utöver detta förstärks handledningen till underläkare och AT-läkare samt
teamutvecklingen och verksamhetsutvecklingen på akutmottagningen.
Åratals arbete med att försöka styra patienterna till rätt vårdnivå under jourtid har inte
varit tillräckligt framgångsrikt. Genom att införa ett system med ”en ingång in” kan
patienterna direkt hjälpas till rätt vårdnivå dvs. antingen jourläkarcentral eller
specialistsjukvård. Detta är en förlängd utveckling av 1177 vårdguiden via webben eller
telefon. Kommer man till sjukvården ska man mötas av en lots och inte av pekpinnar.
Hemsjukvården och ambulanssjukvården ska kunna få det läkarstöd som behövs via
telefon för att klara av att sköta en större del av patienterna hemma.
Vårdplatsbehoven på våra sjukhus ska ses över. Inför generalplanearbetet med stora
ombyggnationer av våra vårdavdelningar för fler enkelrum med egna hygienutrymmen
får vi ut färre vårdplatser på en traditionell avdelningsyta. Ombyggnadsbehovet är
uppenbart med dagens krav på hygien, minskad smittspridning. Förändringar i
sjukdomspanorama, nya behandlingsmetoder men också demografin med allt fler äldre
är en utmaning. Det blir därför allt viktigare med en korrekt dimensionering och
fördelning av slutenvårdsplatser.
För att bibehålla och utveckla en god diabetesvård finns nu möjligheter att på ett enklare
sätt än tidigare erbjuda patienterna kontinuerlig blodsockermätning. I Region Skåne och
Västra Götaland erbjuds detta i allt större omfattning och erfarenheterna därifrån är
redan goda. I Region Kronoberg är patienterna i nuläget hänvisade till att bekosta denna
terapi själva vilket leder till ojämlik vård. Kostnaden är i nuläget hög men vinsten av en
förbättrad livskvalitet och färre långtidskomplikationer kan ej överskattas.
Sida 12 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
En fortsatt utveckling av robotkirurgi ger möjligheter till skonsammare gynekologiskoch tarmkirurgi. Kostnader i förbrukningsmaterial ökar men vårdtiderna minskar vilket
leder till ett lägre slutenvårdsbehov.
Samverkan mellan kommuner och Region Kronoberg ger möjlighet att förbättra vården
av patienter med psykisk ohälsa, missbruk och neuropsykiatriska funktionshinder. En
utredning som gjorts tillsammans med kommunerna föreslår en gemensam
öppenvårdsverksamhet för missbruksbehandling i Kronoberg. Samarbetet kommer
förhoppningsvis att innebära en mer effektiv och koordinerad verksamhet som
överbryggar de organisatoriska mellanrummen. På sikt behöver samverkan även
fördjupas kring psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionshinder.
Region Kronoberg har satsat på psykiatrisk kompetens på vårdvalsenheterna. Många
patienter som söker sig till primärvården lider av psykisk ohälsa. För att möta detta
behov är det viktigt att värna dagens utveckling när statens rehabmiljard och
sjukskrivningsmiljard upphör.
Region Kronoberg ska arbeta för att på sikt kunna hålla en maxtid på fyra veckor från
misstanke om cancer till behandlingsstart av konstaterad cancer. Vårdkedjan ska vara
sammanhållen och tydlig för patienter och anhöriga. Arbetet med standardiserade
vårdförlopp enligt uppdrag från staten kommer att uppnå kortare ledtider och en ökad
kvalitet i cancervården.
3.2 Nuläge
Region Kronoberg ligger bra till i många av de kvalitetsregister som vi rapporterar till. Vi
har dock tappat några placeringar i den övergripande sammanställningen av Öppna
jämförelser 2014. Förbättringsbehov finns för t ex hjärtsjukvårdens ledtider till
kranskärlsröntgen och andelen strokepatienter som läggs in direkt på strokeenhet. Även
inom en del cancerdiagnoser finns förbättringspotential även om flertalet av våra
cancerprocesser ligger väldigt bra till. Diabetesvården ser bra ut särskilt för våra barn
med diabetes där vi är Sverigebäst sedan flera år.
Allt mer avancerade behandlingar t ex cochleaimplantat och en åldrande befolkning som
i allt högre omfattning önskar leva sina liv i eget boende ställer ökade krav på
rehabilitering.
Vi har idag svårigheter att planera och överblicka tillgänglig kapacitet i relation till de
produktionskrav som finns i verksamheten. Vi har ojämn arbetsbelastning och
svårigheter att planera arbetet för både enskilda medarbetare och arbetsteam vilket leder
till en försämrad arbetsmiljö. Vi har idag en otillräcklig kunskap om produktionsvolymer,
resursåtgång och kostnader. Verksamheten är inte fullt ut organiserad för att stödja
patientens väg genom vården. Det spelar ingen roll att alla delar är optimerade när
patienter ”faller mellan stolarna” i de så kallade organisatoriska mellanrummen. Dessa
uppstår när någons ansvar och befogenheter tar slut utan att någon annan tar vid.
Ett ökat antal nyanlända kommer till vårt län. Asylprocessen ställer krav på
hälsoundersökningar och under den förstatiden är den kroppsliga ohälsan större i denna
grupp. I ett något längre perspektiv kommer den psykiska ohälsan att öka vilket ställer
krav på ett gott stöd och omhändertagande. En stor del av de nyanlända är
ensamkommande barn med extra behov av stöd och hjälp. Psykisk ohälsa hos barn och
ungdomar är redan i fokus inom Regionen och enligt lag ska asylbarn ha samma vård
Sida 13 av 22
REGION KRONOBERG
2015-02-16
som övriga kronobergare. För att hålla ihop asylprocessen behövs en asylsamordnare
samt beredskap för tillfälligt ökade kostnader för ett professionellt omhändertagande.
Mål
Verksamhetsutveckling
Nuläge 2014
Målvärde 2015
Målvärde 2016
Långsiktigt mål
2018
Ledningssystem
Pågående
införande
testas
Infört
Fortsatt utveckling
Målkvalitet enligt
medarbetarenkät
56,1 (2013)
60
63
70
Genomgångna och
implementerade
patientprocesser
1
>3
>10
>15
Andel av klinikernas
verksamhetsplaner som
baseras på en produktionsoch kapacitetsplanering
0%
20 %
80 %
100 %
Öppna jämförelser –
totalindex medicinska
indikatorer, tillgänglighet,
patienterfarenhet
Plats 6 i Sverige
(2014)
Plats< 2
Plats< 2
Plats< 2
Akutläkarsatsning
1 specialist
1 specialist
2 specialister+ST
2 spec+4 ST
3.3
Strategi
 Produktions och kapacitetsstyrning

Löpande följa och utveckla medicinska resultat.

Effektiva patientprocesser nära patienten för ökad kvalitet och kortare ledtider
med patientvärdet i centrum.

Kostnad per patient (KPP) ska utvecklas.

Strukturerad vårddokumentation samt utnyttjande av ny teknik ex Cosmic R8
resp R8.1 och ”plattor” dvs. Cosmic Nova i vården.

Samverkan med kommuner och ökad samverkan mellan våra centrum för största
möjliga patientnytta.

Fortsatt utveckling och användning av ny teknik t ex kontinuerlig
blodsockermätning vid diabetes och utveckling av robotkirurgi samt ehälsotjänster.

Fortsatt användning av effektiva nya läkemedel enlig nationella riktlinjer samt
optimering av läkemedelshantering och distribution.

Försiktig start av en akutläkarsatsning och utveckling av ”en ingång” i den
somatiska akutsjukvården.
Sida 14 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG

Läkarstöd för prehospital vård i patienternas eget hem.

Översyn av vårdplatsbehoven och processerna mellan slutenvård och öppenvård
utifrån största möjliga patientnytta.
Sida 15 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
4 Ekonomi
– En hållbar ekonomi i balans, långsiktig planering, investering för framtiden
Ett övergripande mål för hälso- och sjukvården är att den ska vara effektiv. Det innebär
att resurserna i form av personalens kompetens, medicinsk utrustning, läkemedel med
mera ska användas på ett sådant sätt att de ger största möjliga bidrag till att nå målen om
en god hälsa, hög tillgänglighet, respekt för patienten och vård efter behov.
4.1 Omvärldsanalys
Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) står hälso- och sjukvården
för närvarande inför stora möjligheter, men även utmaningarna är stora.
Befolkningstillväxten är stark, med betydande omflyttningar inom landet. Oavsett
omständigheter ska varje landsting förse invånarna med vård av god kvalitet.
En ökande och allt äldre befolkning som dessutom förväntar sig allt bättre
behandlingsresultat, i kombination med höjda ambitioner inom vården kräver mer
resurser. Kostnaderna inom hälso- och sjukvården har ökat med i genomsnitt nästan 2
procent om året i fasta priser under de senaste tio åren. SKL bedömer att ökningstakten
fortsätter under planperioden, främst beroende på det demografiska trycket.
4.1.1
4.1.2
SKL skriver i ekonomirapporten att en kostnadsökning enligt prognosen ovan endast
kan ske till priset av fortsatt höjd skatt eller försämrat ekonomiskt resultat. Bedömningen
om en fortsatt kostnadsutveckling om 2 procentenheter per år kan till viss del bekräftas
av de överenskommelser om resultat 2015 som slutits mellan landstingsdirektör och
centrumchefer motsvarande -65 mkr.
Utan att göra avkall på vårdutbud, patientsäkerhet eller arbetsmiljö är det med nuvarande
förutsättningar inte sannolikt att en ekonomi i balans kan nås för hälso- och sjukvården
under planperioden. En kombination av resursförstärkning och medvetet långsiktigt
arbete måste genomföras för att bygga upp såväl kostnadseffektiva som ändamålsenliga
vårdprocesser. Fokus ska ligga inom följande områden:
 Bemanning baserade på behov, produktionsoch kapacitetsplanering.
Resursfördelning efter genomförd produktionsoch kapacitetsplanering inom
mottagningsverksamheter och vårdtyngdsmätningar inom slutenvården.
 Strategisk kompetensförsörjning för bemanning med egen personal.
 Minska vårdrelaterade infektioner och undvikbara vårdskador. Ett
förbättringsområde som idag innebär att omfattande resurser används på fel sätt.
Med rätt resursanvändning minskar belastningen på vården och reducerar behov
av övertid och hyrpersonal.
 Processgenomgångar för effektiv resursanvändning
4.2 Nuläge
Hälso- och sjukvården har en kostnadsnivå som överstiger den budgeterade ramen. De
ingående centrumen redovisar 2014 ett samlat resultat på -76 mkr och bedömningen för
2015 är att kostnaderna överstiger ramen med 65 mnkr. De kraftigaste
Sida 16 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
kostnadsökningarna noteras för hyrpersonal och övertid. Personalförsörjningen är
därmed utan tvivel en nyckelfråga för att nå en ekonomi i balans. Till detta kommer vissa
strukturella kostnader som serviceavtal inom medicinskt servicecentrum och medicinskt
material inom de kirurgiska specialiteterna.
Enligt Öppna jämförelser ligger Kronobergs totala kostnader för hälso- och
sjukvård/invånare strax under genomsnittet. Kostnaderna för primärvård och läkemedel
är låga, medan kostnaderna för den specialiserade somatiska vården ligger över
genomsnitt. I jämförelsen finns inte någon möjlighet att justera för strukturella
skillnader.
Nationella studier visar att Kronoberg har en hög andel vårdrelaterade infektioner. Här
finns en förbättringspotential avseende resursutnyttjande.
Mål
Ekonomi
Resultat för centrum/
Nuläge 2014
Målvärde 2015
Målvärde 2016
Långsiktigt mål
2018
-76 mkr
-65 mkr
+-0
+-0
Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdens mål är att nå ekonomisk balans mellan utfall och tilldelad
resursram. Prognos +-0 för 2016 baseras på bokslut 2014, prognos 2015 samt föreslagna
volymförändringar 2016. Det förutsätter också att bemanningskostnaderna kan sänkas
motsvarande kostnadsökningen för hyrpersonal och övertid mellan 2013 och 2014.
Nollresultat 2018 förutsätter att nya behov möts av nya resurser i kombination med
fortsatt effektiviseringsarbete.
4.3 Strategi
Genom ett systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete ska resurser för prioriterade
områden frigöras. Hälso- och sjukvården ska aktivt arbeta för att minska övertid och
sjukfrånvaro. Behovet av hyrpersonal ska minska under perioden 2016-2018 genom ett
prioriterat arbete för att istället bemanna med egen personal med effekten av sänkta
kostnader. Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska
drabbas av undvikbara vårdskador med lägre kostnader som följd.
Hälso- och sjukvården ska erbjuda en sammanhållen vård på rätt vårdnivå, i rätt tid. För
att nå dit behöver vi utveckla våra processer, analysera kvalitetsbrister, ha en
kapacitetsstyrd verksamhet och bedriva vård på rätt vårdnivå. Då använder vi våra
resurser på bästa sätt, skapar förutsättningar för en god vård för våra patienter och en
god arbetsmiljö för våra medarbetare. Hälso- och sjukvården har många välfungerande
verksamheter men de behöver fogas samman över gränserna med ett mer
processorienterat arbetssätt. Genom en effektiv verksamhetsplanering utifrån
produktionsoch kapacitetsplanering skapar vi förutsättningar för hälso- och sjukvård i
rätt tid, en tillgänglig hälso- och sjukvård. Även detta leder till lägre kostnader.
De effektiviseringsinsatser som planeras kommer inte att räcka för att reducera befintliga
underskott och möta befolkningens ökade behov av hälso- och sjukvård.
4.4 Förslag till volymförändringar
Föreslagna volymförändringar syftar till att budgetera kända, men ofinansierade
kostnader samt att finansiera prioriterad verksamhetsutveckling. Verksamheternas
Sida 17 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
inlämnade behov 2016 överstiger det som redovisas nedan med ca 50-60 mkr, vilket är i
linje med SKLs bedömning om ett ökat resursbehov motsvarande 2 % om året i fasta
priser. Dessa behov tas upp för ny prövning och prioritering inför budget 2017 och
2018.
Volymförändringar driftram (tkr)
2016
2017
2018
30 000
6 000
4 000
7 000
1 535
300
900
400
30 000
6 000
4 000
7 000
4 410
300
900
400
30 000
6 000
4 000
7 000
4 410
300
900
400
Sjukskrivningsmiljarden upphör
4 000
6 000
10 000
4 000
6 000
10 000
4 000
6 000
10 000
Summa Ofinansierade kostnader
70 135
73 010
73 010
300
540
3 120
700
2 000
525
2 000
7 000
10 000
800
1 200
400
300
540
7 180
700
2 000
525
2 000
12 500
20 000
800
1 200
400
300
7 180
700
2 000
525
2 000
12 500
30 000
800
1 200
400
1 000
300
2 000
300
2 000
300
500
500
500
1 000
500
400
3 800
1 000
500
400
3 800
1 000
500
400
3 800
-10 000
10 000
-20 000
20 000
56 645
66 105
Ofinansierade kostnader
Bemanning - Hyrpersonal/övertid
Nytt avtal OB
Köpt vård
Operationsmaterial/medicinskt material:
Serviceavtal MFT
Samordnare asylsökande 50 % sjuksköterska
Chefläkarfunktion
STRAMA
Ändrade statsbidrag
Bidrag Rehabgaranti (KBT-behandlingar) upphör
Utebliven kömiljard
Prioriterade områden
Barnahus 50 % av lokalkostnad (hyra, städ etc)
Körkortsbehörighet C1
Akutläkare - förändrad organisation
Samverkan Missbruks- och beroendevård
Neonathal - resterande behov
Hörselvård 1,0 audionomtjänst
Endoskopi utökad verksamhet
Diabetes - blodsockermätare
Läkemedel
Sömnapné
Utökning AT/ST 2,0 AT- tjänster
Medicinskt beslutsstöd primärvård + AT/ST
Allmän till specialistsjuksköterskor, trainee (AT för
sjuksköterska)
Holter/långtids EKG i samband med strokeprocessen +
behov för kompetenskort och klinisk förvaltning av de
nya EKG apparater
Öppenvårdsurologi (prostatacancer) sekreterare,
uroterapeut, cystoskopi-sjuksköterska
1,0 Mammografiläkare
Journalenheten ökat uppdrag 1,0 tjänst
Anslag för oförutsett - hälso- och sjukvårdsnämnd
Anslag för oförutsett - hälso- och sjukvårdsdirektör
Kostnadssänkningar
Minskat hyrpersonalberoende
Till verksamhetsutveckling
Summa Prioriterade områden
TOTALT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
36 085
106 220 129 655 139 115
Sida 18 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG
Kort kommentar till tabellen ovan:

Bemanning – Hyrpersonal/övertid – hälso- och sjukvården måste på sikt minska
beroendet av hyrpersonal. Kostnaden budgeteras till 30 mkr och i takt med att
den reduceras kan anslaget användas till verksamhetsutveckling.

Ökad kostnad för nytt OB-avtal budgeteras.

Avtal 2015 med Region Skåne medför ökade kostnader med 4 mkr mer än
budgeterat.

Täckning av underskott för operationsmaterial inkl upphandlingseffekter.

Kostnaden för serviceavtal ökar utöver tillförda medel 2015.

Kostnad för centralt placerad samordnare för asylsjukvård.

Chefläkarfunktion – tidigare finansierad av tillfälliga medel.

STRAMA. Utökning av arbetet med stöd för rationell antibiotikabehandling och
mot ökad antibiotikaresistens.

Ändrade statsbidrag – förutsättningarna vad gäller specialdestinerade statsbidrag
är ännu inte kända. Bidrag enligt sjukskrivningsmiljarden antas upphöra 2016,
medan villkor och eventuell fortsättning av rehabiliteringsgarantin och
kömiljarden är okänt. Om dessa bidrag upphör måste kostnader budgeteras, i
annat fall kan anslagen disponeras för andra ändamål.

Lokalkostnad för planerat Barnahus väntas uppgå till 300 tkr.

Ambulanserna byts succesivt ut till fordon med fyrhjulsdrift. Detta medför högre
tjänstevikt och krav på c-körkort.

Förändrad organisation med akutläkare. Enligt utredning förstärka med
generalistkompetens i det akuta omhändertagandet med syfte att hantera ett brett
spektrum av patienter på ett adekvat och effektivt sätt.

Samverkan missbruks- och beroendevård enligt utredning. Förslaget berör även
vårdvalet.

Neonatalvård – aviserad ökning enligt budget 2015.

Hörselvård – ytterligare förstärkning med syfte att förbättra tillgängligheten.

Endoskopi – ytterligare förstärkning med syfte att förbättra tillgängligheten.
Sida 19 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG

Diabetes blodsockermätare. En förbättring för patienten, en jämlik vård och på
lång sikt förebyggande för diabetesrelaterade sjukdomar.

Ökade läkemedelskostnader. Utvecklingen inom flera områden, exempelvis
cancer, hjärta- kärl, infektionssjukdomar och ögonsjukvård går väldigt fort.
Anslaget har förstärkts de senaste åren, men en fortsatt kostnadsutveckling på 10
mkr per år bedöms sannolik.

Ett samordnat omhändertagande för patienter med sömnapné

Utökning 2,0 AT-tjänster med syfte att kunna tillgodose behov av ST-tjänster
inom psykiatri och primärvård.

Medicinskt beslutsstöd upphandlas för användning inom vårdval och av AT/STläkare.

Utbildning av allmänsjuksköterskor till specialistsjuksköterskor enligt avisering i
budget 2015.

Förstärkning med 1,0 mammografiläkare – ökat behov i kombination med
pensionsavgångar.

Öppenvårdsurologi – helårseffekt av beslut 2015.

Ökat uppdrag för journalenheten. Central hantering av utlämnade av
journalkopior.

Anslag för oförutsett till hälso- och sjukvårdsnämnden och hälso- och
sjukvårdsdirektören. Finansieras genom omfördelning av befintliga anslag.

Åtgärder för att sänka kostnader genomförs med exempelvis aktiviteter för att bli
en attraktiv arbetsgivare, minska vårdrelaterade infektioner, processgenomgångar
samt produktionsoch kapacitetsplanering. Syftet är minskat beroende av
hyrpersonal och lägre övertidskostnader. I takt med att resurser frigörs kan dessa
användas till verksamhetsutveckling.
4.5 Vårdval hud
Ersättningen för behandlingar och behandlingsepisoder inom vårdval hud har inför 2015
justerats med mellan +1 och -37 %. Förändringarna medför att verksamheten i offentlig
regi måste effektiviseras med 20 % för att nå nollresultat exkl hyrläkare. Ersättningsnivån
och kostnadstaket bör ses över och eventuellt revideras.
4.6
Vårdval primärvård
 Patentutgångar inom allmänläkemedel för behandling av astma och KOL
möjliggör en sänkning av hälso- och sjukvårdspengen med 5 mkr.

Förslag angående samverkan inom missbruks- och beroendevård berör vårdvalet
med 1,0 läkare och 2,5 sjuksköterskor. Hälso- och sjukvårdspengen bör då
reduceras med motsvarande, ca 2,5 mkr, som förs till den nya
beroendemottagningen. Denna blir då anslagsfinansierad och kan användas fritt
av vårdvalets enheter.
Sida 20 av 22
2015-02-16
REGION KRONOBERG

I budget 2015 aviseras en satsning inom vårdvalet för att utöka verksamhet med
mobila läkare. Idag finns en framgångsrik verksamhet i Ljungby med mobil
läkare kopplad till Medicincentrum och i tät samverkan med Ljungby kommun.
Ett liknade upplägg testas i projektform under två år tom 2015 i Växjö. I
vårdvalsuppdraget 2015 finns en satsning på hembesök dvs. en ökad mobilitet
inom primärvården. Inför vårdvalsöverenskommelsen 2016 är det angeläget att
säkerställa läkarberedskap för kommunal hemsjukvård och ambulanssjukvården
dygnet runt liksom ett ökat öppethållande på adekvat bemannade
jourläkarcentraler till 24.00.

Utöver ovan förutsätts ersättningen prisuppräknas och den totala ramen anpassas
till befolkningsutvecklingen.
4.7 Barntandvårdspeng
Någon förändring utöver prisuppräkning av barntandvårdspengen föreslås inte.
4.8 Placerade barn
Genom det avtal som tecknats mellan Landstinget Kronoberg och länets kommuner
gällande personer med psykisk funktionsnedsättning, finns en risk för ökade kostnader
avseende placerade barn. Detta på grund av en överenskommelse om solidarisk
finansiering (50/50) av boende och logi. Detta bör diskuteras i kommande revidering
(2015) då tidigare skatteväxling skall ha tagit hänsyn till kostnadsfördelningen mellan
landsting/kommun. En länsgemensam analys av länets totala kostnader för placerade
barn och ungdomar skall genomföras i länets ledningsgrupp för samordning av hälsooch sjukvård samt socialtjänst i syfte att undersöka möjligheten till en gemensam mer
kostnadseffektiv satsning.
4.9 Investeringsplan
Regionstyrelsen beslutade 2015-01-14 om investeringsplan för 2015-2020, vilken
omfattar investeringar på totalt 2,6 miljarder kronor. 2015 års investeringar väntas uppgå
till 345 mkr (inklusive inventarier 17 mkr för intäktsfinansierade verksamheter). I planen
redovisas ett lägre utfall för fastighetsinvesteringar med tillhörande utrustning under
2015 jämfört med fullmäktiges beslut i november 2014. Den främsta orsaken är
tidsförskjutningar som innebär att ca 90 mkr av de investeringar som var planerade till
2015 nu väntas bli genomförda först under 2016. Utöver det tillkommer 27 mkr i
överförda medel från 2014 enligt prognos. Beslut om tilläggsbudget fattas under första
kvartalet 2015. Planerade investeringar framgår av tabellen nedan. Se investeringsplanen
för mer information.
Sida 21 av 22
REGION KRONOBERG
2015-02-16
Underlag långsiktig investeringsplanering 2015-2020
År/miljoner kronor
Beslutade och pågående
CLV Strålbehandling
VC Tingsryd
Nybyggnad av VC Strandbjörket
CLV kliniskt träningscentrum
CLV ombyggnad scopienhet
CLV ombyggnad ögon
CLV ombyggnad röntgen
CLV och LL klinisk kemi
Nybyggnad folktandvård Teleborg
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Summa
140
20
3
0
19
38
13
30
7
10
85
21
0
0
0
4
25
20
30
6
246
20
3
0
19
42
38
50
58
16
Löpande årligen
Smärre ombyggnationer fastigheter etc
MT-investeringar
Övr inventarier/återanskaffning
IT-investeringar
Oförutsett (inkl konstnärlig utsmyckning)
Inventarier/utrustning intäktsfinans vsh
126
34
20
16
22
17
17
126
35
20
16
23
17
15
137
36
20
16
33
17
15
130
37
20
17
24
17
15
131
38
20
17
24
17
15
133
39
20
17
25
17
15
783
219
120
99
151
102
92
Generalplan centrallasarettet Växjö
35
156
314
270
197
29
1 000
CLV nybyggnad L-huset samt BB/förlossning
25
60
120
75
20
CLV dagvård onkologi
CLV ombyggnad avd 13
CLV ombyggnad avd 33+gynmott
CLV ombyggnad MFT
CLV ombyggnad plan 9 specialisttandvård
CLV nybyggnad av barnens hus
0
11
24
25
11
1
5
15
10
CLV nybyggnad patologi
Nybyggnad P-hus
10
CLV flytt av jourrum+omklädn
CLV ombyggnad vårdavdelningar 1,3,4,5
11
CLV ombyggnad IVA
21
30
29
4
25
170
164
Vuxenpsykiatrin
15
150
150
10
10
1
10
9
18
61
32
LL ombyggnad sterilcentral+operation
5
25
LL ombyggnad vårdavdelningar 2,3,4, 5, 6
LL omdisponering mottagning
8
25
25
2
LL omdisponering ambulans och akutmottagning
5
11
5
345
598
668
5
Habiliteringen
TOTALT
80
70
29
29
11
116
54
25
26
Generalplan Ljungby lasarett
30
28
25
Generalplan Sigfridsområdet och övrigt
Ombyggnad vårdcentralen Teleborg
29
90
11
24
53
11
16
230
25
CLV ombyggnad ortopedmottagning
Hjälpmedelscentralen
95
70
40
300
50
0
0
410
315
50
55
20
20
28
37
0
176
30
25
3
25
12
108
17
21
477
365
162
2 615
Respektive investeringsprojekt omfattar investeringsutgift både för fastighet och utrustning
Konstnärlig utsmyckning ingår med 1 % av byggprojektkostnaden för fastighetsprojekt över 20 mnkr
Sida 22 av 22
5
Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse
mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015
(Dnr 14/6942) 15RK358
Diarienr: 15RK358
Handläggare: Per-Henrik Nilsson,
Datum: 2015-03-04
Hälso-och sjukvårdsnämnden
Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942)
att uppdra till hälso-och sjukvårdsdirektören att implementera standardiserade
vårdförlopp inom cancervården i enlighet med överenskommelsen mellan staten
och SKL
att uppdra till hälso-och sjukvårdsdirektören att införa standardiserade
vårdförlopp för de fem pilotdiagnoserna under 2015 inom hälso-och sjukvården
Region Kronoberg
Sammanfattning
Regeringen har avsatt två miljarder under 2015 – 2018 för satsningen att
utveckla standardiserade vårdförlopp inom cancervården. I överenskommelse
mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för 2015 (dnr 14/6942)
har 500 miljoner kronor avsatts med fokus på att korta väntetiderna och minska
skillnaderna i cancervården.
Den viktigaste åtgärden är att införa ett gemensamt nationellt system med
standardiserat vårdförlopp, som börjar med beslut om remiss för välgrundad
misstanke om viss cancerdiagnos och följs sedan av utredning och start av
behandling.
Målet för 2015 är att insatser enligt överenskommelsen ska bli en integrerad
del i landstingens ordinarie verksamhet, där resultat av arbetet ska bli tydliga
för landsting och invånare.
Förutom kortare väntetider och en mer jämlik vård ska införandet av
vårdförloppen även skapa ökad kvalitet och mer nöjda patienter genom bättre
information och delaktighet.
Grundkrav enligt överenskommelsen är att landsting och regioner tar beslut
om att införa standardiserat vårdförlopp i cancervård enligt den nationella
strukturen samt att besluta om en handlingsplan för genomförandet för år
2015.
Sida 1 av 2
Diarienr: 15RK358
Datum: 2015-03-04
Per-Henrik Nilsson
Hälso-och sjukvårdsdirektör
Bilaga:
Ingeborg Franzén
Utvecklingsdirektör

Kortare väntetider i cancervården. Överenskommelse
mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade
vårdförlopp cancer inom Region Kronoberg under 2015.
Sida 2 av 2
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK358
Datum: 2015-03-04
Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942). Införande av
standardiserade vårdförlopp.
Beslutsunderlag
I betänkandet En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11)
föreslogs en strategi för den svensk cancervård med inriktning på bland annat
förebyggande arbete, tidig upptäckt, diagnostik, behandling, palliativ vård,
kunskapsbildning och kunskapsspridning. Sedan 2009 har olika insatser
genomförts där en central del av strategin var att inrätta sex regionala
cancercentrum (RCC) som skulle arbeta för bättre vårdresultat, kortare
väntetider och ett mera effektivt utnyttjande av hälso-och sjukvårdens resurser.
Regeringen har avsatt två miljarder under 2015 – 2018 för satsningen att
utveckla standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården. I
överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för
2015 (dnr 14/6942) har 500 miljoner kronor avsatts med fokus på att korta
väntetiderna och minska skillnaderna i cancervården.
Grundkrav enligt överenskommelsen är att landsting och regioner tar beslut
om att införa SVF i cancervården enligt den nationella strukturen samt att
besluta om en handlingsplan för genomförandet för år 2015. För att få del av
medlen ska Region Kronoberg tillsammans med RCC Syd till SKL ta fram en
handlingsplan senast 15 mars för hur hälso- och sjukvården avser att införa
ett system med standardiserade vårdförlopp.
Arbetet med cancersatsningen ska bygga på det utvecklingsarbete som är
gjort inom ramen för den nationella cancerstrategin och de upprättade
Regionala Cancercentrum. Genom satsningen ska också RCC och
landstingens/regionernas linjeorganisation knytas närmare samman för ännu
bättre resultat i cancervården.
Satsningen går ut på att:
 eliminera omotiverade väntetider
 skapa mer likvärdig cancervård
 göra cancerpatienterna mer nöjda.
Detta ska göras genom att:
 optimera ledtiderna i cancervårdsprocesserna
 tydlig information om innehållet i det standardiserade vårdförloppet
 kontinuerligt följa upp och kommunicera i vilken mån SVF tillämpas
och ledtiderna hålls
 mäta patienternas grad av nöjdhet med cancervården.
Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras
Sida 1 av 2
Beslutsunderlag
Diarienr: 15RK358
Datum: 2015-03-04
Standardiserade vårdförloppen som införs under 2015 är:
 akut myeliosk leukemi (Blodcancer)
 huvud- halscancer
 matstrupe- magsäckscancer
 prostatacancer
 cancer i urinblåsa och urinvägar.
Standardiserade vårdförlopp ska utvecklas för 10 ytterligare diagnoser under
2015 med införande 2016.
Sammanfattning och slutsatser
1. Standardiserat vårdförlopp inom cancervården i enlighet med
överenskommelsen mellan staten och SKL ska införas inom Region
Kronoberg.
2. Handlingsplan fastställs för ett införande av standardiserat vårdförlopp i
cancervården 2015 för Region Kronoberg.
Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras
Sida 2 av 2
2015-03-04
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Solveig Svensson
Handlingsplan standardiserade
vårdförlopp Region Kronoberg
Bakgrund
För att minska regionala skillnader, förbättra tillgängligheten och korta ledtider
inom cancervården, har regeringen valt att satsa på ett nationellt definierat system
med standardiserade vårdförlopp (SVF). Med ekonomiska incitament motiveras
landstingen att delta. Satsningen pågår mellan 2015-2018. Utöver ovan nämnda
mål avser man också att stärka patientmedverkan och öka patientnöjdheten inom
cancervården.
1. Politiskt beslut
Region Kronoberg har beslutat att införa standardiserade vårdförlopp i sina
patientprocesser inom cancervården. Hälso- och sjukvårdsnämnden tar det
formella beslutet 2015-03-11 och därmed ansvaret för att organisation och
resurser skapas och att nödvändiga förändringar genomförs som möjliggör
införandet av SVF för de fem pilotprocesserna. Hälso- och sjukvårdsnämnden
ansvarar även för införande av fler SVF i enlighet med kommande beslut.
Införandet av standardiserade vårdförlopp
Arbetet med att införa standardiserade vårdförlopp för de fem pilotdiagnoserna
har påbörjats i Region Kronoberg. Inom varje cancerområde finns en lokal
patientprocessledare som tillsammans med sitt tvärprofessionella team arbetar
med respektive SVF. Patientprocessteamen har stöd av en huvudprocessledare
som samordnar arbetet och rapporterar till den strategiska styrgruppen. I
styrgruppen ingår verksamhetschefer, stödfunktioner och patientrepresentanter.
De lokala patientprocessledarna samverkar också med RCC Syd i det regionala
processarbetet.
Användning av ekonomiska styrmedel
Region Kronoberg avser att använda det ekonomiska tillskott som satsningen
innebär till utbildnings och informationsinsatser, ersättning till patientföreträdare,
kartlägga och effektivera processerna inom medicinsk service,
koordinatorfunktion, säkerställa att vårdadministrativa IT-systemen garanterar
och kvalitetssäkrar ledtidernas in- och utdata, och utveckla övriga befintliga
resurser som krävs för att uppfylla målen i SVF.
I Region Kronobergs framtida budgetarbete beaktas kostnader så att satsningen
på SVF blir hållbar i ett långsiktigt perspektiv.
Tidplan
Ansvarig
Första halvåret 2015 samt kontinuerligt
Hälso- och sjukvårdsdirektören
Handlingsplan_standardiserade_vå
rdförlopp_cancer_bilaga2_150305(
20599).docx
Sida 1 av 7
REGION KRONOBERG
2. Informationsplan för dialog och förankring
Mål
Berörda verksamheter inom Region Kronoberg är välinformerade om syfte och
metod för ett effektivt införande av SVF
Aktiviteter
 Ta fram detaljerad kommunikationsplan för hur information ska spridas i
organisationen. Planen ska vara klar senast 2015-04-13. I planen ingår bland
annat information till regionledning och ansvariga politiker, dialogmöte med
chefer, information till lokala processledare, kontaktsjuksköterskor,
primärvård, privata vårdgivare, patientrepresentanter och stödfunktioner.
 Regelbunden information genom den interna webben och interna
nyhetsbrev.
 Kommunikationsavdelningen utformar informationsmaterial till chefslinjen
för spridning till medarbetarna.
 Kartlägga behov av utbildning inom respektive pilotprocess.
 Ta fram och genomföra utbildning med stöd av RCC i samverkan.
Redan genomförda aktiviteter är: RCC Workshop i Lund, första dialogmöte med
chefer, RCC dialogmöte i Växjö, information i Region Kronobergs
nyhetsbrev.
Tidplan
Ansvarig
Första halvåret 2015 samt
kontinuerligt
Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp
och kommunikationsavdelningen
3. Engagemang av patientrepresentanter och privata
vårdgivare
Mål
Patientrepresentanter och privata vårdgivare är delaktiga vid införandet av SVF.
Aktiviteter
 Patient- och närståenderepresentanter finns med i strategiska styrgruppen.
 Möten hålls två gånger per år med berörda patientföreningar i Region
Kronoberg.
 Patientmedverkan i respektive processgrupp säkerställs. Är det inte möjligt
att engagera patientrepresentant i respektive grupp ska det framgå i
gruppens arbete på vilket sätt patient/närstående ändå gjorts delaktiga t ex
via enkäter, öppna möten eller andra forum för dialog och delaktighet.
 Uppdragsbeskrivning tas fram för patientmedverkan.
Sida 2 av 7
REGION KRONOBERG




Med vårdval primärvård sker samordning och samverkan via
Allmänmedicinskt kunskapscentrum (kompetenscentrum för
primärvården).
Med övriga privata vårdgivare som har avtal med Region Kronoberg sker
samordning och informations spridning via planeringssekreterare på
kundvalsenheten.
Anpassad information/utbildning tas fram med stöd av RCC och i
samverkan med Allmänmedicinskt kunskapscentrum.
Effekterna av engagemang följs upp och komplettera/anpassa vid behov.
Tidplan
Ansvarig
Huvudprocessledaren samt
respektive patientprocessledare
4. Plan för införande av standardiserade vårdförlopp med
engagemang av primärvård/specialiserad vård för
identifiering av patienter med grundad misstanke,
koordinatorsfunktion och möjlighet till förbokade tider
Mål
Att med stöd av SVF´s alarmsymtom kunna identifiera patienter med välgrundad
misstanke om cancer. En fungerande koordinatorfunktion finns i alla steg ifrån
välgrundad misstanke till start av behandling. Ledtider inom respektive SVF
efterföljs.
Aktiviteter

Definition av välgrundad misstanke och filterfunktion ska förankras i alla
berörda delar av vårdkedjan.

AMK (Allmänmedicinskt kunskapscentrum) ska användas för att få ut
information och förankra detta nya arbetssätt till primärvården.

Alla vårdcentraler inklusive de privata besöks för dialog och information
kring bland annat alarmsymtom.

För att nå ut med information ta hjälp av RCC:s planerade
informationssatsning till primärvården.

Koordinatorfunktionen ska organiseras effektivt och översyn av den
nuvarande kontaksjuksköterskerollen sker i dialog med respektive process.

Berörda verksamheter ska se över rutinen att erbjuda och erhålla tid
omgående eller hitta andra lösningar som har samma effekt.

Produktions- och kapacitetsplanering som har påbörjats inom Region
Kronoberg, ska användas som verktyg för att skapa effektiva patientflöden.

Processmodellen som används i Region Kronoberg ska följas.
Tidplan
Ansvarig
Första halvåret 2015
Sida 3 av 7
REGION KRONOBERG
5. Implementeringsplan för införande av de fem
pilotprocesserna 2015
Mål
SVF implementeras som en naturlig del i varje beslutad cancerpatientprocess. De
fem första processerna startas 2015-05-01.
Aktiviteter

Processteam ska finnas för varje diagnosgrupp med anpassad storlek utifrån
uppdrag.

Processteamen ska kartlägga sin nuvarande process ur ett patientperspektiv
och identifiera förbättringsområden. Patientrepresentanter skall involveras i
förbättringsarbetet. Utvecklingsenheten kan stödja vid behov.

Utvecklingsenheten kommer att erbjuda utbildning i förbättringsarbete, och
processarbete.

Processteamen skall involvera remittenter och samarbetspartners i
förbättringsarbetet.

Processteamen ska utarbeta detaljerade handlingsplaner för hur man skall
lösa sina förbättringsarbeten och hur man skall nå målen i SVF.

Koordinatorsfunktionens införande, dess roll och funktion påbörjas i
mitten av mars. Plan för startdatum juni 2015.

Rutin för uppföljning av ingående ledtider i vårdförloppet ska säkerställas.

Processteamen ska kartlägga nuläget kring behovet av obokade tider inom
respektive patientprocess. Rapportera aktuellt läge och behov 2015-05-01.

Processteamen skall följa ledtiden från välgrundad misstanke till första
behandling, men också andra process-/kvalitetsmått som har betydelse för
processen.

Avvikelsesystemet ska ses över och anpassas för att ge ytterligare stöd i
processarbetet för att få en gemensam åtgärd mellan chef och process.
Genomförda aktiviteter: De lokala processledarna har genomfört en första analys
av sina respektive flöden. Analysen presenterades på mötet med RCC 2105-02-23
Rutiner för landstingsövergripande samarbete
Mål
SVF ska för patienten upplevas som en sammanhållen vårdepisod oavsett vem
som är vårdgivare.
Aktiviteter
 Vårdgivaren ansvarar för att processen kan följas från symtom till
behandling.
Sida 4 av 7
REGION KRONOBERG



Vid behov av överlämning mellan vårdgivare ska patientens fasta
vårdkontakt/kontaktsjuksköterska aktivt informera patienten och ansvarig
mottagande koordinator.
Vårdgivaren ansvarar för att patienten följer SVF och att kodning sker i det
vårdadministrativa IT-systemet.
Att vidareutveckla multidisciplinära konferenser (MDK) där detta
förekommer idag samt påbörja implementeringen där detta arbetssätt
saknas.
Tidplan
Ansvarig
Första halvåret 2015 samt
kontinuerligt
Hälso- och sjukvårdsdirektören och berörda
centrumchefer
6. Plan för att vårdadministrativa system ska kunna användas
för uppföljning av ledtider nationellt
Mål
Region Kronobergs vårdadministrativa system kan hantera SVF´s krav på
uppföljning och utvärdering
Aktiviteter
 Nulägesanalys av hur efterfrågade mätpunkter i det standardiserade
vårdförloppet dokumenteras idag.
 Utveckla mätpunkter som efterfrågas för uppföljning och visualisering.
 De nya riktlinjer som Socialstyrelsen ska tillhandahålla för att kunna märka
remissen med SVF oavsett vårdgivare och vårdadministrativt system ska
implementeras.
 Dokumentationsmallar och vårdplaner som stödjer SVF och de olika
förloppen ska skapas.
Tidplan
Ansvarig
7. Ansvar och aktiviteter för att IT-stöd blir funktionellt för
uppföljning av SVF
Mål
Ett välfungerande IT-stöd som möter de behov som efterfrågas i SVF.
Om man efter kartläggningen ser att nya stödprocesser behövs, ska en strategi för
införandet av dessa tas fram med tydliga roller och ansvar.
Sida 5 av 7
REGION KRONOBERG
Aktiviteter
 Beskriva arbetssätt och underlag så att in- och utdata för uppföljning och
utvärdering blir tillförlitlig.
 Kartlägga de stödprocesser som behöver tillföras i regionens IT-stöd.
 Genomföra nödvändiga anpassningar för övriga avstämningspunkter för att
hantera in- och utdata från röntgen, cytologi- och patologi, mikrobiologi
samt klinisk kemi. Utan det kan dessa inte kopplas till SVF.
 Säkerställa att nationella KVÅ-koder eller episod-id från Socialstyrelsen för
märkning av SVF efterlevs.
 Säkerställa dokumentation i beslutade anteckningsmallar eller vårdplaner
med fasta värden.
 Utreda hur RCC´s framtagna ”min vårdplan” kan implementeras i Region
Kronobergs journalsystem.
Tidplan
Ansvarig
8. Plan för införande av kommande SVF 2016
Mål
Standardisera regionens modell för patientprocessarbete och SVF.
Aktiviteter
 Kontinuerligt utvärdera och utveckla arbetsgången utifrån lärdomar från de
påbörjade patientprocesserna.
 Arbetet med att utse processledare och påbörja arbetet med de planerade
processerna 2016 ska starta senast oktober 2015.
 Nulägesbeskriva sin nuvarande process ur ett patientperspektiv och
identifiera förbättringar. Utvecklingsenheten kan stödja i detta arbete.
 Processteamen skall involvera patienter i detta förbättringsarbete där det är
möjligt.
 Utvecklingsenheten erbjuder coaching samt vid behov medverkar i
förbättringsarbete och processarbete.
Tidplan
Ansvarig
Andra halvåret 2015
Sida 6 av 7
REGION KRONOBERG
9. Beskrivning av utmaningar och flaskhalsar vid införandet av
SVF
Utmaning
Aktivitet
Ansvarig
Följsamhet till riktlinjer.
Välgrundad misstanke betyder
samma sak för alla och
genererar samma upplägg.
Enkla tydliga riktlinjer och
instruktioner. Utbildning och dialog
med berörda aktörer.
Hälso- och
sjukvårdsdirektör
Anpassning av regionens
vårdadministrativa system
Tidigt kraftsamla berörda aktörer för
en säker lösning.
Tillgång till medicinsk service.
Genomgång av nuvarande processer
och resurser för ett optimalt
resursutnyttjande.
Tillgång till specialistläkare
och kontaktsjuksköterskor.
Genomgång av nuvarande processer
och resurser för ett optimalt
resursutnyttjande.
Berörda
Centrumchefer
Ny kompetensförsörjningsstrategi
håller på att tas fram.
Nytt sätt att arbeta och tänka
över organisatoriska gränser.
Bygga en kultur med fokus på
personcentrerad vård.
Värdegrundsarbete pågår inom
Regionen.
Patienter som får delar av
vården i annat Landsting.
RCC viktig aktör i detta arbete.
Aktiva överlämningar. Skapa
gemensamma rutiner i södra
regionen. Koordinatorsfunktionen
viktig resurs i kommunikation och
dokumentation.
Patientens medverkan och
delaktighet i sin individuella
process
Utbilda processteamet i
patientmedverkan.
Obokade tider, olika
bokningssystem, att tider
”slösas” bort.
Hitta sätt att utnyttja de tider som
inte går till SVF på andra sätt.
Dokumentation i VIS och
koder.
Utarbeta riktlinjer och mallar samt
utbildningsinsatser.
Enkel och tydlig information till
patienten på olika sätt exempelvis
genom Min Vårdplan. Utveckla
mina vårdkontakter. Utveckla
kontaktsjuksköterskerollen.
Per-Henrik Nilsson
Ingeborg Franzén
Hälso- och sjukvårdsdirektör Utvecklingsdirektör HS
Solveig Svensson
Verksamhetschef HSA
Sida 7 av 7
6
bedömningsunderlag. Remissversion 15RK86
Missiv remissyttrande
Diarienr: 15RK86
Handläggare: Marie Jadner,
Datum: 2015-02-25
bedömningsunderlag. Remissversion
Föreslås att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar
att godkänna remissyttrandet och att yttrandet är hälso- och sjukvårdsnämndens
eget svar till Socialstyrelsen
Sammanfattning
rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram för
livmoderhalscancer
Förslaget innebär en markant ökad analysfrekvens av HPV (humantpapillomavirus) som ligger bakom utveckling av livmoderhalscancer. Samtidigt
kommer det att krävas ett mindre antal gynekologiska cellprovskontroller (GCK) i
framtiden. För kvinnoklinikens del kommer den nya strategin inledningsvis att leda
till att något fler kolposkopier (mikroskopiska undersökningar av
livmoderhalstappen) och behandlingar av cellförändringar medan antalet
cancerdiagnoser och dödlighet kommer att minska. Hälsoekonomisk analys
antyder att detta kan ske till en mycket måttlig kostnadsökning.
Region Kronoberg ställer sig bakom förslaget till förändrade rutiner för
cervixcancerscreening.
Per-Henrik Nilsson
Bilaga:
Marie Jadner
Centrumchef Medicinskt servicecentrum
Remiss angående screening för livmoderhalscancer. Rekommendation
och bedömningsunderlag. Remissversion.
Remissyttrande angående screening för livmoderhalscancer.
Rekommendation och bedömningsunderlag. Remissversion.-
Sida 1 av 1
Remissyttrande
Diarienr: 15RK86
Datum: 2015-02-25
Socialstyrelsen
Nela Söder
10630 Stockholm
Screening-livmoderhalscancer@socialstyrelsen.se
livmoderhalscancer-Rekommendation och
bedömningsunderlag. Remissversion.
Sammanfattning
rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram för
livmoderhalscancer. Syftet med rekommendationen är att nå en nationell
samordning och samsyn när det gäller screening, samt att stimulera användandet
av vetenskapligt utvärderande och effektiva åtgärder. Målet är att främja en god
och jämlik vård för befolkningen. Rekommendationer och bedömningar utgår från
myndighetens modell för att bedöma, införa och följa upp nationella
screeningprogram. Förslaget innebär en markant ökad analysfrekvens av HPV
(humant-papillomavirus) som ligger bakom utveckling av livmoderhalscancer.
Detta gör att det krävs ett mindre antal gynekologiska cellprovskontroller (GCK) i
framtiden. För kvinnoklinikens del kommer den nya strategin inledningsvis att
leda till att något fler kolposkopier (mikroskopiska undersökningar av
livmoderhalstappen) och behandlingar av cellförändringar medan antalet
cancerdiagnoser och dödlighet kommer att minska. Då fler cellförändringar hittas
med HPV-baserad screening kommer det att leda till fler behandlingar som skapar
oro och är obehagliga för de drabbade kvinnorna. Hälsoförlusterna vägs dock upp
av hälsovinster till följd av färre fall av livmoderhalscancer (ca 1-2 fall/år) och en
minskning av cancerdödligheten (ett räddat liv vart annat år). Hälsoekonomisk
analys visar att det rekommenderade programmet medför ökade direkta kostnader
för till exempel kolposkopi och behandling av upptäckta cellförändringar, men att
programmet leder till en besparing för sjukvården på knappt 50-100 tkr i
Kronoberg per år, genom att färre kvinnor utvecklar sjukdomen. När det gäller
indirekta kostnader visar analysen att det rekommenderade screeningprogrammet
medför en besparing på cirka en kvarts miljon kronor per år.
Synpunkter
Remissen är välskriven. Förslaget till ny rutin är välunderbyggt och innebär en
modernare strategi kopplat till analys av HPV-virus. På sikt kommer färre prover
för cytologisk diagnostik att bli aktuella vilket kan komma att innebära att det i
Sida 1 av 2
Remissyttrande
Diarienr: 15RK86
Datum: 2015-02-25
små regioner och landsting kan bli svårt att upprätthålla kvalitet i
cellprovsbedömningarna. På sikt kan det krävas regional samverkan för att
bibehålla rimlig volym och kvalitet. Screeningverksamheten kommer till del att
flytta från patologin till mikrobiologiskt laboratorium vilket innebär att det kan
komma att krävas fler medarbetare inom mikrobiologin och att dagens
kallelsesystem som är kopplat till patologen kan komma att förändras.
Region Kronoberg har inga invändningar mot att införa den nya rutinen.
Charlotta Svanberg
Ordförande hälso- och sjukvårdsnämnden
Per-Henrik Nilsson
Sida 2 av 2
Screening för
livmoderhalscancer
Rekommendation och bedömningsunderlag
Remissversion
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även
bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem.
Artikelnummer
2015-1-23
Publicerad
www.socialstyrelsen.se, januari 2015
Förord
I denna rapport ger Socialstyrelsen en rekommendation och ett bedömningsunderlag för nationellt screeningprogram för livmoderhalscancer. Till rekommendationen hör även indikatorer för att möjliggöra utvärderingar av
screeningprogrammet på nationell nivå.
Syftet med rekommendationer om nationella screeningprogram är att nå en
nationell samordning och samsyn när det gäller screening. Syftet är också att
stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder
inom detta område för screening av olika hälsotillstånd. Målet är att främja
en god och jämlik vård för befolkningen. Rekommendationerna riktar sig till
beslutsfattare, verksamhetsledningar och yrkesverksamma inom hälso- och
sjukvården.
Socialstyrelsens rekommendationer och bedömningar som rör screeningprogram utgår från myndighetens modell för att bedöma, införa och följa upp
nationella screeningprogram.
Det här är en remissversion av rekommendationen om ett nationellt screeningprogram för livmoderhalscancer. Synpunkter på remissversionen lämnas senast den 27 februari 2015, och de kommer därefter att beaktas inför
den slutliga versionen av rekommendationen som publiceras våren 2015.
Socialstyrelsen vill tacka alla som med stort engagemang och expertkunnande har deltagit i arbetet med rekommendationen.
Lars-Erik Holm
Generaldirektör
Innehåll
Förord .........................................................................................................................3
Sammanfattning ......................................................................................................7
Inledning ....................................................................................................................8
Screening för livmoderhalscancer hittills ........................................................8
Testmetoder ..........................................................................................................9
Sjukdomsutveckling och cancertyper ............................................................9
Rekommendation om screeningprogram....................................................... 10
Motivering till rekommendation......................................................................10
Konsekvenser ......................................................................................................12
Beskrivning av screeningprogrammet ..........................................................13
Bedömning av screeningprogram .................................................................... 14
Bedömningskriterier med slutsatser ................................................................14
Referenser .............................................................................................................. 29
Projektorganisation............................................................................................... 30
Bilaga 1. Bedömningskriterier ............................................................................. 33
Sammanfattning
Screening för livmoderhalscancer har erbjudits kvinnor i Sverige sedan slutet
av 1960-talet. Det är en viktig åtgärd i hälso- och sjukvården för att motverka
förtida död i sjukdomen. Socialstyrelsen har utifrån den generiska screeningmodellen granskat kunskapsläget och bedömt screening för livmoderhalscancer och kommit fram till rekommendation som ger bättre cancerförebyggande effekt än det program som erbjudits i dag. Det screeningprogram som
Socialstyrelsen rekommenderar för livmoderhalscancer inkluderar även test
för humant papillomvirus (HPV) som är den främsta orsaken till cellförändringar hos kvinnor.
Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att fortsätta erbjuda
screening för livmoderhalscancer med cellprovtagning och analys för cytologi för kvinnor i åldern 23–29 år. Från 30 år rekommenderas cellprovtagning med analys för HPV och att den övre åldersgränsen bör höjas från 60 till
64 år. Rekommendationen innebär en förändring i analysmetoden för kvinnor
över 30 år.
Den organisation som i dag finns för det pågående programmet kommer
till stora delar att kunna användas även för det nu rekommenderade programmet eftersom provtagningen går till på samma sätt, och att cytologisk
analys även fortsättningsvis kommer att användas som en del i programmet.
Det finns i och med den befintliga organisationen förutsättningar för en övergång till det rekommenderade screeningprogrammet. Trots detta bedöms
övergången till det rekommenderade programmet initialt att kräva satsningar
för exempelvis utbildning av vårdpersonal och informationsinsatser. Socialstyrelsens samlade bedömning är att programmet kommer att resultera i såväl
hälsovinster, som minskade vårdkostnader. Hälsovinsterna och de lägre
vårdkostnaderna är en effekt av att fler förstadier till livmoderhalscancer
upptäcks vilket leder till att färre kvinnor insjuknar i sjukdomen.
Inledning
Det har under senare år kommit ny forskning om livmoderhalscancer och om
sätt att konstatera ökad risk för cellförändringar. Det finns därför ett behov av
att se över det nuvarande screeningprogrammet samt den samlade kunskap
som finns på området. Syftet är att utarbeta evidensbaserad nationell rekommendation om screening för livmoderhalscancer.
Socialstyrelsen har tagit fram en modell för att bedöma, införa och följa
upp screeningprogram. Modellen är utvecklad för att kunna tillämpas oavsett
vilket tillstånd ett screeningprogram avser upptäcka och åtgärda, och den
består av 15 bedömningskriterier som ska vara uppfyllda för att ett program
ska rekommenderas, se bilaga 1. På Socialstyrelsens webbplats finns mer
information om modellen samt om hur myndigheten tar fram rekommendationer om screening. Till grund för rekommendationen finns bilagorna Screening för livmoderhalscancer med HPV-test – en systematisk litteraturöversikt [1] och Värdet av populationsbaserad screening för livmoderhalscancer
– hälsoekonomisk analys. Samtliga rapporter finns att ladda ner från
www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram.
Screening för livmoderhalscancer hittills
Från slutet av 1960-talet har kvinnor i Sverige erbjudits screening för livmoderhalscancer. Sedan 1990-talet har kvinnor i åldern 23–60 år, regelbundet
blivit kallade till undersökning av cellförändringar i livmoderhalsen enligt
det program som erbjuds idag. Kvinnor mellan 23–50 år har erbjudits provtagning vart tredje år, och därefter vart femte år. Tack vare screeningprogrammet är det en betydligt mindre andel kvinnor som fått en invasiv livmoderhalscancer, jämfört med tidigare.
År 2013 togs totalt nästan 684 000 vaginala cellprov i Sverige, varav
75 240 prover var ofullständiga. Cirka 55 000 visade på någon form av cellförändringar. Tabell 1 visar antalet upptäckta fall av livmoderhalscancer samt
antal döda i sjukdomen i Sverige under fyra olika år sedan 1960 [1].
Tabell 1. Incidens och antal döda för livmoderhalscancer i Sverige
År
Antalet upptäckta fall
Antal döda
1960
1965
2000
2012
783
973
446
484
325
319
171
139
Effekten av screeningprogrammet har utvärderats i ett flertal undersökningar
och påvisats ha en stor inverkan på insjuknande och förtida död i livmoderhalscancer. I dag upptäcks strax under 500 nya fall av livmoderhalscancer
per år, vilket uppskattningsvis (utan hänsyn taget till ökade riskfaktorer sedan
1950-talet, t.ex. sexualbeteenden) innebära att man undviker upp till 1 500
fall av cancer per år med screeningen.
8
SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER
SOCIALSTYRELSEN
Ett högt deltagande i screening är en förutsättning för att hälsovinster ska
kunna uppnås. Täckningsgraden (den andel kvinnor som någon gång lämnar
ett prov inom ett visst screeningintervall + 0,5 års marginal) för cellprovtagning har under de senaste 10 åren varit relativt oförändrad med ett riksgenomsnitt år 2013 på 80 procent. Däremot varierar täckningsgraden mellan
olika län. Tretton län redovisade 2013 en täckningsgrad över rikssnittet, medan nio län låg under. Variationen i täckningsgrad mellan landstingen sträcker sig från att vara omkring 90 procent på vissa håll i landet ner till mindre än
70 procent [2].
Testmetoder
Den testmetod som har använts för screening för livmoderhalscancer hittills
är cellprov som analyseras med cytologi. Cellprov är ett prov från lätt lösgjorda celler i det yttersta slemhinnelagret. Cytologisk analys av provet innebär att man tittar på cellerna i cellprovet med mikroskop för att bedöma om
de har ett avvikande utseende eller är normala.
På senare år har det kommit ny forskning om livmoderhalscancer. Den har
framför allt handlat om mer effektiva testmetoder för att upptäcka förstadier
till livmoderhalscancer, såsom så kallade HPV-test som visar förekomsten av
humant papillomvirus. Ett sätt att undersöka om kvinnan bär på viruset är
med HPV-test som genomförs på ett vätskebaserat cellprov.
HPV är sexuellt överförbart och den främsta orsaken till livmoderhalscancer. Det finns olika typer av viruset som har olika egenskaper. En HPVinfektion kan orsaka cellförändringar, och i en förlängning livmoderhalscancer, om den blir långvarig och inte läker ut. En stor andel yngre kvinnor har
dock virusinfektionen utan att den orsakar cellförändringar, och infektionen
läker ofta av sig själv.
Sjukdomsutveckling och cancertyper
Livmoderhalscancer föregås av olika faser som utvecklas under lång tid.
Cellförändringar som innebär ökad risk för utveckling till cancer benämns
dysplasi eller CIN (Cervical Intraepithelial Neoplasia). Dysplasi kan vara av
olika svårighetsgrad och definierar utvecklingen från lätt, medelsvår till svår
vilket motsvaras av CIN 1, 2 och 3. Dysplasier behöver inte utvecklas till
cancer utan kan återgå till normal cellbild men ju högre grad av avvikelse
desto mindre är möjligheten till spontan utläkning. När starkt avvikande celler inte bara återfinns i slemhinnan utan tränger in i närliggande vävnad benämns tillståndet invasiv cancer.
Det finns främst två cancertyper av livmoderhalscancer; skivepitelcancer
och adenocarcinom (körtelcellscancer). Skivepitelcancer är den vanligaste
typen. Adenocarcinom är mer ovanligt men är även svårare att upptäcka med
nuvarande screeningmetod. Andelen fall av skivepitelcancer har minskat
avsevärt med cellprov för cytologi samtidigt som adenocarcinom har ökat.
Eftersom adenocarcinom inte har samma typ av förstadier som skivepitelcancer har analys för HPV bättre förmåga att förebygga denna cancerform.
SOCIALSTYRELSEN
9
Rekommendation om
screeningprogram
Rekommendation
Hälso- och sjukvården bör erbjuda screening för livmoderhalscancer
med
• cellprovtagning med analys för cytologi vart tredje år
till kvinnor i åldern 23–29 år
• cellprovtagning med analys för HPV vart tredje år
• cellprovtagning med analys för HPV vart sjunde år
till kvinnor i åldern 50–64 år.
Motivering till rekommendation
Avgörande för rekommendationen är att screeningprogrammet minskar sjuklighet och förtida död i livmoderhalscancer. En förutsättning för rekommendationen är att cellprovtagningen sker med vätskebaserad teknik, vilket möjliggör analys av både HPV och cytologi på samma prov.
Med cellprov för att analysera HPV kan fler fall upptäckas i ett tidigare
skede. Infektioner som skulle kunna utvecklas till cellförändringar eller cancer hittas med större säkerhet. Med det rekommenderade screeningprogrammet går det att konstatera uppskattningsvis ytterligare cirka 1 000 fall av medelsvåra till svåra dysplasier (CIN 2–3), det vill säga cellförändringar som
innebär ökad risk för utveckling av cancer jämfört med befintliga program.
Analysen visar även att 60 färre cancerdiagnoser och att ytterligare drygt 30
liv kan räddas per år.
Det finns inte något vetenskapligt stöd för att cellprov för HPV är en mer
effektiv testmetod än cellprov för cytologi hos kvinnor under 30 år. I den
yngre åldersgruppen (23–29 år) är andelen personer som bär på HPV dessutom mycket hög. Det finns därmed en risk för överdiagnostik om HPV-test
används för denna grupp. Detta kan i sin tur exempelvis medföra ytterligare
undersökningar som inte är nödvändiga, och sänkt livskvalitet till följd av
oro hos kvinnorna. Infektionen är också oftast självläkande för personer under 30 år och behöver inte få några negativa konsekvenser. Det är därför inte
ändamålsenligt att testa denna grupp för HPV, för att sedan gå vidare med
undersökning av eventuella cellförändringar.
För kvinnor i åldersgrupperna 30–49 år och 50–64 år är det dock mer fördelaktigt att erbjuda cellprov med HPV. Provet har ökad cancerförebyggande
effekt hos dessa åldersgrupper (jämfört med primär cytologisk analys), när
10
SOCIALSTYRELSEN
ett positivt HPV-test följs upp med en cytologisk analys av eventuella cellförändringar. Provtagning bör erbjudas vart tredje år för kvinnor i åldern 30–
49 år och vart sjunde år för kvinnor i åldern 50–64 år. Eftersom det är vanligare med livmoderhalscancer och cellförändringar i åldern 30–49 år behövs
också tätare provtagningstillfällen för dessa kvinnor. För kvinnor över 50 år
är det däremot mindre vanligt med livmoderhalscancer och cellförändringar.
Dessutom har resultatet av ett HPV-test längre varaktighet jämfört med cytologisk analys, vilket också motiverar ett längre tidsintervall för denna grupp.
Eftersom HPV-testet analyserar en tidig markör som skulle kunna utvecklas
till cellförändringar är svaret av tester giltigt under en längre period än svaret
av en cytologisk analys.
Studier har visat att screening för livmoderhalscancer med cellprov för cytologi har cancerförebyggande effekt även för kvinnor äldre än 60 år, vilket
motiverar att höja den övre åldersgränsen för screening från 60 till 64 år.
Tillgängliga data talar för att HPV-test har ännu bättre effekt än cytologi
också i dessa åldrar och därför rekommenderar Socialstyrelsen cellprov för
HPV även för kvinnor över 60 år. Rekommendationen för kvinnor i den äldre
åldersgruppen innebär att efter 50 år bör tre screeningtillfällen erbjudas med
sju års intervall.
Det HPV-baserade screeningprogrammet rekommenderas behålla screeningintervall om tre år för kvinnor under 50 år. Genom att erbjuda intervall
om tre år så ökar den cancerförebyggande effekten av screeningen. Ett intervall om fem år skulle innebära en effekt som skulle kunna liknas vid det som
det befintliga screeningprogrammet ger. Socialstyrelsen bedömer att ny rekommendation om screeningprogram bör föranleda en bättre cancerförebyggande effekt vilket motiverar ett oförändrat intervall för kvinnor under 50 år.
Screening med cellprov för HPV är kostnadseffektivt ur både ett hälsooch sjukvårdsperspektiv och ett samhällsperspektiv, jämfört med det nuvarande screeningprogrammet som enbart är cytologibaserat. Screeningprogrammet ger hälsovinster och minskade kostnader på grund av att färre personer diagnostiseras med livmoderhalscancer. Samtidigt är det färre som
avlider till följd av att fler förstadier till sjukdomen upptäcks och kan behandlas. Därmed är det rekommenderade screeningprogrammet kostnadsbesparande.
Socialstyrelsen bedömer att 2 av 15 kriterier inte är helt uppfyllda i nuläget, enligt modellen för att bedöma screeningprogram. Det är dels kriterium 7
om acceptans av testmetoden, dels kriterium 8 om acceptans av åtgärder vid
de olika tillstånden. Vetenskapligt underlag för bedömningskriterierna saknas
eftersom ett screeningprogram med HPV-test ännu inte finns etablerat och
med anledning av att resultat av studier inte finns publicerat i nuläget. Att
dessa kriterier inte uppfylls motiverar dock inte en annan rekommendation.
En samlad bedömning av det rekommenderade screeningprogrammet visar
på fördelar jämfört med nuvarande program. De rutiner och den organisation
som har byggts upp i det pågående programmet kan till stora delar användas
även i det rekommenderade programmet varför det bedöms finnas förutsättningar för övergången. Bedömningskriterierna 7 och 8 bedöms vidare kunna
accepteras av avsedd population genom att information om HPV-analys och
viruset framförs på ett ändamålsenligt och tillgängligt sätt. Myndigheten bedömer att acceptans för HPV-test underlättas av att provtagningen genomföSCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER
SOCIALSTYRELSEN
11
ras på samma sätt som i nuvarande program. Även åtgärder vid avvikande
prov har likheter mellan programmen. Det rekommenderade programmet har
att hantera HPV-positiva med normal cytologi, vilket också bedöms vara
möjligt genom utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och information
till berörda kvinnor. Myndigheten bedömer också att det finns förutsättningar
för att kriterierna ska uppfyllas, genom forskningsinsatser på området som
möjliggörs av att det rekommenderade screeningprogrammet införs.
Konsekvenser
Det rekommenderade screeningprogrammet med cellprov för cytologi och
HPV ger större hälsovinster än det nuvarande programmet med enbart ett
cytologiskt test. Övergången till HPV-test vid flertalet provtagningstillfällen
kommer initialt att innebära ökade kostnader och kräva satsningar för att
bland annat utbilda vårdpersonal, utforma en kommunikationsplan samt justera it-system för att kunna hantera inbjudningar och uppföljande undersökningar enligt det rekommenderade programmet. På sikt kommer dock screeningprogrammet att vara kostnadsbesparande på grund av dess hälsovinster.
Hälso- och sjukvården i Sverige erbjuder i dag ett screeningprogram med
cellprov om sammantaget 12 provtagningstillfällen för varje kvinna. Socialstyrelsens rekommendation innebär lika många provtagningstillfällen som i
dag, trots att kvinnor upp till 64 år bör erbjudas provtagning (i stället för upp
till 60 år, som har gällt hittills). Det beror på att tidsintervallet för kvinnor
över 50 har ökats, från vart femte till vart sjunde år.
Själva provtagningen för att analysera HPV är densamma som provtagningen för cytologi, så större delen av den existerande vårdkedjan och infrastrukturen går att behålla. Däremot kommer antalet cytologiska test för att
upptäcka livmoderhalscancer att minska avsevärt när HPV-test ersätter primär cytologi vid 9 av 12 provtagningstillfällen.
Cytologin kommer även framöver att ha en central roll i screeningprogrammet. Förutom att vara metod för primärscreening för de yngre kvinnorna
kommer alla positiva HPV-test analyseras med uppföljande analys med cytologi. Även framöver är det därför viktigt att upprätthålla en hög kompetens
inom cytologi. Därtill kommer behovet av kompetens inom virologi att öka
till följd av analyser av HPV-test. Det kommer att påverka hälso- och sjukvårdens organisation när det gäller laboratorier och personal.
Socialstyrelsen ser ett behov av att det sker en nationell samordning av
screeningen för livmoderhalscancer för att få ett likvärdigt screeningprogram
i hela landet. Ett sätt att uppnå detta är att hälso- och sjukvårdens huvudmän
tar fram ett nationellt vårdprogram. Ett sådant vårdprogram skulle bland annat kunna stödja hälso- och sjukvårdspersonal att på ett likartat sätt hantera
de markörer, cellförändringar och fall av livmoderhalscancer som upptäcks
genom screening, och på så sätt också innebära en kvalitetssäkring av de
primära vårdinsatserna.
Det rekommenderade screeningprogrammet medför att hälso- och sjukvården upptäcker fler potentiella cellförändringar som behöver följas upp med
kolposkopi. Kolposkopi är en gynekologisk undersökning av misstänkta avvikelser med ett mikroskopliknande instrument. Belastningen på gynekolo-
12
SOCIALSTYRELSEN
gerna kommer därmed bli något större än tidigare, vilket kan påverka hälsooch sjukvårdens organisation.
Beskrivning av screeningprogrammet
Screeningprogrammet innebär att alla kvinnor i åldern 23–64 år erbjuds cellprov för cytologi eller HPV med 3–7 års intervall, med avsikt att upptäcka
markörer för att utveckla livmoderhalscancer, förstadier för sjukdomen eller
livmoderhalscancer.
Det rekommenderade screeningprogrammet förutsätter att cellproverna tas
med vätskebaserad teknik. Med den metoden går det att analysera både HPV
och cytologi på samma prov. Det är dessutom möjligt att spara ett cellprov
för att göra fler analyser på det.
Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör typen av analys för cellprovet
(HPV eller cytologi) avgöras utifrån åldersgrupp. Det innebär att kvinnor i
åldern 23–29 år bör testas med cellprov för cytologi. För hälso- och sjukvården betyder det att dessa kvinnor bör erbjudas samma testmetod som tidigare, och med samma intervall för återbesök (det vill säga vart tredje år).
Cellprov för HPV bör erbjudas till kvinnor i åldern 30–49 år vart tredje år
och till kvinnor i åldern 50–64 år vart sjunde år. De cellprov som är positiva
för HPV – det vill säga som har en markör för utveckling av livmoderhalscancer – följs upp med en cytologisk analys. De som då har cytologiska
förändringar följs upp med en gynekologisk utredning (kolposkopi) för eventuella dysplasier.
Det är centralt att nödvändig infrastruktur står klar innan en övergång till
det nya screeningprogrammet implementeras. Ett nationellt vårdprogram
behövs liksom en kommunikationsplan. IT-systemen behöver utvecklas och
inrapportering av samtliga prover och provtyper till kvalitetsregistret behöver
fungera.
SOCIALSTYRELSEN
13
Bedömning av screeningprogram
Bedömningskriterier med slutsatser
Detta kapitel presenterar slutsatser och summerade underlag för de kriterier
som screeningprogrammet bedöms utifrån. Slutsatserna är baserade på
gruppnivå och utgår från bästa tillgängliga kunskap.
Bedömningen för kriterium 1–11 utgår från vetenskapliga underlaget i bilaga Screening för livmoderhalscancer med HPV-test – en systematisk litteraturöversikt [1]. Bedömningen för kriterium 12–15 utgår från underlag som
sammanställt av sakkunniga inom områdena.
1. Livmoderhalscancer är ett viktigt hälsoproblem
Livmoderhalscancer är en sjukdom som är dödlig om den inte upptäcks och
behandlas i tid. Behandling av avancerade stadier ger vanligen svåra bieffekter och även behandling av tidiga stadier kan innebära att kvinnan blir infertil
som en följd av att livmodern opereras bort.
Utan screening vore livmoderhalscancer en vanlig sjukdom. Andelen som
insjuknar och dör i sjukdomen har minskat dramatiskt sedan screening infördes från 1967, trots att de kända riskfaktorerna för livmoderhalscancer har
ökat sedan dess. Även epidemiologiska modelleringar visar att sjukdomen
skulle vara betydligt vanligare nu än när insjuknandefrekvensen var som
störst på 1960-talet utan screening. I stora delar av världen har få kvinnor
skydd av screening, och där är livmoderhalscancer den vanligaste eller näst
vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. I Sverige återfinns dock cancerformen långt ned på listan med kvinnlig cancer, och det beror på det befintliga screeningprogrammet. Screeningen har också lett till att de cancerfall
som fortfarande uppstår upptäcks i tidigare stadier och som därigenom kan
behandlas med bättre prognos och färre biverkningar. Kvinnan kan också
oftare behålla möjligheten att bli gravid och föda barn.
Trots det pågående screeningprogrammet upptäcktes 484 fall av invasiv
livmoderhalscancer 2012, och samma år avled 139 kvinnor till följd av sjukdomen i Sverige. Livmoderhalscancer bedöms därför vara ett viktigt hälsoproblem, och screening nödvändigt för att undvika upp till 1 500 dödsfall per
år. Vikten av screening för livmoderhalscancer påvisas även av att risken att
dö till följd av livmoderhalscancer är större hos kvinnor som inte deltar i
screeningprogrammet eller endast deltar sporadiskt.
2. Livmoderhalscancers naturalförlopp är känt
Naturalförloppet för livmoderhalscancer har varit föremål för omfattande
forskning och är känt. Forskningen har också identifierat förstadier till livmoderhalscancer, vilket har möjliggjort screeningen. Den grundläggande
förutsättningen för att utveckla livmoderhalscancer är infektion med humant
papillomvirus (HPV) vilket Harald zur Hausen påvisade 1983 och fick Nobelpris för 2008. Upptäckten har bidragit till större kunskap om orsakerna till
livmoderhalscancer och kopplingen mellan olika HPV och de olika cancertyperna. Det finns ett stort antal typer av HPV som har olika stor risk för can14
SOCIALSTYRELSEN
cerutveckling. Den omfattande forskningen inom området har lett till nya
metoder för att bekämpa cancern, till exempel vaccin mot infektionen.
Trots det kartlagda naturalförloppet finns det fortfarande vissa frågor som
rör tillståndet. Forskningen saknar exempelvis entydiga svar på frågan om
varför bara vissa kvinnor med HPV-infektion, som är en synnerligen vanlig
infektion, utvecklar höggradiga cellförändringar och cancer.
Naturalförloppet för adenocarcinom (körtelcellscancer) är mindre väl kartlagt än för skivepitelcancer. Men det står klart att även denna mer ovanliga
variant av livmoderhalscancer i de flesta fall är orsakad av HPV, och det har
lett till både primärprevention med vaccin och sekundärprevention via HPVtestning.
3. Livmoderhalscancer har en symtomfri fas som går
att upptäcka
Det finns tydliga förstadier till livmoderhalscancer i form av symtomfria
cellförändringar i livmoderhalsen som går att upptäcka innan en invasiv cancer utvecklas. När cancern ger symtom sker det vanligen först som blödningar, och senare smärtor och rubbningar av urinblåsans funktion. Sjukdomen är
då vanligen i ett avancerat stadium och prognosen är relativt dålig.
Den första tillämpningen av cellprover för cytologi kom i början av 1950talet och byggde på förmågan att hitta livmoderhalscancer i tidigt stadium,
innan kvinnan hade några symtom. Redan några år senare förstod man att
cancerliknande förändringar i slemhinnan också kunde hittas innan cancer
hade utvecklats. Den symtomfria fasen försköts på så sätt till ett preinvasivt
stadium. Dysplasier påvisas med ett cellprov för cytologi, som är ett prov
från lätt lösgjorda celler i det yttersta slemhinnelagret. Detta är alltså grunden
till att screeningprogrammen har kunnat förebygga att människor dör i livmoderhalscancer men också hindra de flesta från att insjukna i sjukdomen.
Den symtomfria fasen går alltså i hög grad att upptäcka, och detta beror
också på att den är lång. I vanliga fall tar det minst 10 år innan en höggradig
dysplasi (CIN3) har utvecklats till cancer.
4. Det finns lämpliga testmetoder
Socialstyrelsens bedömning är att vätskebaserat cellprov med analys för cytologi är en lämplig testmetod för screening av livmoderhalscancer, och för
kvinnor över 30 år med analys för HPV. Kvinnor under 30 år rekommenderas även i fortsättningen screenas med cytologisk analys. För att HPV-testet
ska vara lämpligt måste det hålla god kvalitet, och kvinnor som är HPVpositiva ska också undersökas med cytologi för att bedöma den fortsatta utredningen. Socialstyrelsen anser att testprestandan ska vara likartad i hela
landet och att laboratorier bör vara ackrediterade och testerna validerade.
Detta fjärde kriterium är särskilt betydelsefullt för att bedöma det aktuella
screeningprogrammet, och här behandlas endast den tekniska prestandan av
HPV-test som primär screeningmetod. Acceptansen av testet och de psykologiska effekterna i befolkningen värderas under punkterna 7 respektive 9.
SOCIALSTYRELSEN
15
Cytologi
Cellprov för cytologi som screeningmetod granskas endast som en jämförelse
med HPV-test inom detta uppdrag. Vaginalcytologi är en metod som baserar
sig på att manuellt granska och klassificera mikroskopipreparat.
Många studier har visat skillnader i bedömning mellan olika undersökare
(interindividuella skillnader) liksom skillnader när samma undersökare tittat
på samma preparat vid olika tillfällen (intraindividuella skillnader). Det finns
automatiserad bildtolkning men den metoden har ingen framträdande roll i
Sverige. I den internationella litteraturen som finns i det vetenskapliga underlaget framkommer mycket stora kvalitetsvariationer inom cytologi. I Sverige är kvaliteten vid internationella jämförelser genomgående hög, men trots
många års arbete med kvalitetssäkring och standardisering är variationerna
relativt stora även inom landet.
De flesta analyser görs av cytodiagnostiker vid cytologlaboratorierna.
Många laboratorier har dock rekryteringssvårigheter; stora pensionsavgångar
pågår och väntas fortsätta under de närmaste åren samtidigt som återväxten
är dålig.
HPV-test
HPV-testets styrka är att det har en högre sensitivitet och mer jämn kvalitet
jämfört med cytologi. Den höga sensitiviteten gör det mycket osannolikt att
en kvinna som har ett negativt prov (HPV-negativ) ska ha en höggradig cellförändring eller cancer (CIN2+). Testet har alltså ett högt negativt prediktivt
värde (NPV). Dessvärre åtföljs ett högt NPV av ett lågt positivt prediktivt
värde (PPV) och låg specificitet även när det gäller HPV-tester. Det innebär i
detta sammanhang att ett positivt test (HPV-positiv) sällan betyder att personen har höggradiga cellförändringar. Detta måste kompenseras av att man
gör andra testningar för att finna de kvinnor som har störst risk att vara bärare av CIN2+, innan de testpositiva kvinnorna remitteras för en klinisk
undersökning såsom kolposkopi. Ett positivt HPV-test behöver alltså följas
upp med t.ex. cytologisk analys för att undersöka om det finns cellförändringar som föranleder uppföljande undersökning.
Under bedömningskriterium 9 behandlas hur den lägre specificiteten hos
HPV-test kan hanteras, vilket kan göras genom att kvinnor som är positiva
för HPV men har normalt cellprov följs upp först efter tre år. Bedömningen
är att screeningskyddet inte påverkas nämnvärt, samt att ökningen av kolposkopiundersökningar är hanterbar för hälso- och sjukvården.
De randomiserade studierna i det vetenskapliga underlaget är helt baserade
på att HPV-positiva kvinnor undersöks med cytologi (triage med cytologi).
För att avgöra testets lämplighet måste man därför bedöma både cellprovtagning med analys för HPV, och eventuell uppföljning med analys för cellförändringar.
I Sverige i dag har nästintill alla landsting infört analys med så kallad
vätskebaserad cytologi. Det innebär att ett prov från kvinnans livmoderhals
slammas upp i en särskild vätska. Från denna vätska går det att både framställa ett cellprov på ett glas för mikroskopi och göra ett HPV-test. HPV-test
bedöms som ett lämpligt screeningtest, bland annat för att man kan göra uppföljande triage med cytologi utan att kalla in kvinnan för att ta ett nytt prov.
16
SOCIALSTYRELSEN
Även om HPV-test är standardiserade förekommer kvalitetsvariationer.
Testen förutsätter tillgång till goda laboratorierutiner och virologisk kompetens. Laboratorier och tester som används för screening bör hålla hög kvalitet
och vara likvärdigt över hela landet.
Bilden kompliceras av att det finns många olika HPV-tester på marknaden,
och några universitetslaboratorier har dessutom egenutvecklade tester. De
flesta är baserade på analys av DNA som kodar för höljet till viruspartiklarna, och de är mycket känsliga. Det finns dock HPV-tester som i studier inte har visat högre sensitivitet än cytologi. För att det fjärde kriteriet ska
vara uppfyllt får känsligheten i testet inte understiga känsligheten i de tester
som användes i de fyra stora randomiserade studierna som behandlas i det
vetenskapliga underlaget..
I de yngsta åldersgrupperna, under 30 år, är HPV-test inte lämpligt som
primär screeningmetod. Det beror på att det inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för närvarande men också på att förekomsten av HPV i dessa
åldrar är mycket hög. Att testa alla för HPV skulle innebära att en stor andel
av kvinnor under 30 år skulle få information om att de bär på viruset som
sedan i stor utsträckning i gruppen läker ut utan att leda till cellförändringar.
Hemtest för HPV har inte värderats inom ramen för denna genomgång.
I dag finns inget vetenskapligt underlag i form av randomiserade studier för
att värdera hemtest för HPV som primärscreening.
5. Det finns åtgärder som ger bättre effekt i tidigt
skede än vid klinisk upptäckt
Vid påvisad dysplasi finns evidensbaserade och effektiva åtgärder som är
desamma oberoende av den analys som görs av cellprovet, det vill säga oberoende av det rekommenderade screeningprogrammet. Screening leder till att
även invasiv cancer ofta upptäcks innan sjukdomen ger symtom, främst för
kvinnor i fertil ålder. Det finns stark evidens för att behandling av avvikande
cellförändringar och dysplasier är fördelaktigt för patienten. Det minskar
lidande och förtida död samt ökar möjligheterna att bevara fertiliteten. Desssutom finns behandlingsmetoder som är anpassade till varje stadium av cancerspridning i kroppen.
Det finns stor erfarenhet och ett gediget forskningsunderlag beträffande
behandling av dysplasier. Evidensen påvisar att höggradiga cellförändringar
ska avlägsnas, med undantag för medelsvår dysplasi (CIN2) i vissa fall hos
unga kvinnor. Åtgärden är mycket effektiv i att förebygga insjuknande och
förtida död i livmoderhalscancer, och livstidsrisken för en kvinna med CIN3
minskar från 30–50 procent till cirka 1 procent.
Vid upptäckt av dysplasier genomförs vanligtvis en kolposkopi, då det vid
behov även går att ta biopsier från livmoderhalsen. Om resultatet av undersökningen visar sig vara allvarliga genomförs en konisering då slemhinnan
och underliggande vävnad i det aktuella området tas bort. Behandlingen kan
genomföras med kniv, laser eller frysning. Det mest moderna verktyget är
slynga som har flera fördelar jämfört med de äldre metoderna. Den tunna
metallslyngan kan användas med lokalbedövning och underlättar att endast
avsett område avlägsnas vilket leder till mindre biverkningar. Metoder ger
även bra förutsättningar för analys av vävnaden som avlägsnas.
SOCIALSTYRELSEN
17
De nuvarande behandlingarna av dysplasi kan ge biverkningar. På kort sikt
är de små – blödning och i ovanliga fall en infektion efter ingreppen. De kräver ytterst sällan sjukhusvård och ger i princip aldrig bestående men. På lite
längre sikt finns en ökad risk för att föda för tidigt i framtida graviditeter.
Denna risk tycks vara liten, framför allt med moderna metoder för att avlägsna vävnad. Det finns ett par aktuella studier i Storbritannien, från centrum med rigorösa krav på professionell kompentens vid utredning och behandling, och i dem har man inte kunnat se någon ökad risk vid moderna
behandling med begränsade resektioner av vävnad. Svenska studier saknas
men studier i samtliga övriga nordiska länder har visat en viss ökad risk för
att framtida förlossningar kommer tidigare i graviditeterna. Möjligen finns en
liten riskökning som dock inte bör hindra behandling av dysplasi där sådan är
motiverad. Den ställer dock krav på kvalitet i kolposkopi och behandling för
att undvika överbehandling.
6. Screeningprogrammet minskar dödlighet och
sjuklighet i livmoderhalscancer
Screening för cellförändringar och tidig upptäckt av livmoderhalscancer har
bedrivits i Sverige och runt om i världen sedan 1960-talet. Det har visat sig
förhindra tillståndet på ett effektivt sätt och därför har inga randomiserade
studier genomförts (studier då en kontrollgrupp inte undersöks eller behandlas för att undersöka effekten av åtgärden i förhållande till ingen åtgärd).
Som följd av detta finns det inga vetenskapliga randomiserade studier som
visar att cellprov minskar sjukligheten och förtida död i livmoderhalscancer.
Omfattande vetenskaplig dokumentation visar trots detta att cytologibaserade screeningprogrammet har en god effekt när det gäller att sänka insjuknande och dödsfall i livmoderhalscancer. Det vetenskapliga underlaget har
dock påvisat att HPV-test (med uppföljande cytologisk analys vid positivt
test) har en högre sensitivitet för kvinnor över 30 år. Det talar för att man
med HPV-test hittar fler cellförändringar och att fler kan få behandling, vilket bedöms leda till att sjukligheten och förtida död i livmoderhalscancer
minskar ytterligare.
HPV-testet har i studier genomgående visat en högre känslighet för att
hitta dysplasier. Det finns till exempel en nyligen publicerad poolad analys
av fyra randomiserade studier med minst 6 års uppföljning som entydigt visar
att HPV-test ger ett bättre skydd mot insjuknande i livmoderhalscancer. Däremot finns ingen evidens för en förbättrad effekt av primär HPV-screening,
jämfört med cytologi, för kvinnor under 30 års ålder.
Tillståndet kan utöver sjuklighet och förtida död också leda till en funktionsnedsättning, nämligen infertilitet. I nuläget saknas evidens men det är
möjligt att HPV-test kan bidra till att fler kvinnor får en fertilitetssparande
behandling, tack vare testets förmåga att tidigare upptäcka precancerösa förändringar och den högre sensitiviteten som ger längre skyddseffekt.
7. Testmetoden och fortsatt handläggning bedöms
kunna accepteras av avsedd population
Ännu är det inget land som har infört nationellt screeningprogram med HPVtest som primär testmetod. Det finns pågående studier men färdigställd evidens saknas för frågeställningen avseende acceptans. Socialstyrelsen bedö18
SOCIALSTYRELSEN
mer att det finns faktorer som talar för att cellprovtagning med analys för
HPV och fortsatt handläggning kan accepteras av avsedd population. Det
bristande underlaget talar inte emot en rekommendation av programmet, men
det är viktigt att bevaka deltagandet och ständigt sträva efter att nå så många
som möjligt. Acceptans räknas i detta avseende som den faktiskt visade viljan hos befolkningen att delta i screeningprogrammet. De psykologiska effekter som inte påverkar deltagandet värderas under kriterium 9.
I dagsläget är primär HPV-testning i ett verkligt screeningprogram bara infört i pilotstudier i vissa delar av Storbritannien, och inga data har redovisats.
I Stockolms läns landsting görs ett randomiserat införande av HPV-test i det
screeningprogram som landstinget erbjuder, men ännu finns inga data om
deltagandet. De randomiserade studierna ger inte underlag eftersom deltagarna inkluderas och randomiseras först när de har tackat ja till att testas. Det
finns en norsk enkätstudie där man har frågat kvinnor hypotetiskt om de tror
att de skulle delta i ett HPV-baserat program. Resultatet var positivt, men det
är svårt att dra några klara slutsatser av det då svarsfrekvensen i den enkätstudien var under 60 procent.
Högt deltagande i screeningprogram är en avgörande faktor för programmets framgång, och i dag beror den låga dödligheten i livmoderhalscancer på
att det nationella deltagandet i genomsnitt är relativt gott. Täckningsgraden i
det befintliga cytologibaserade programmet är 80 procent, vilket är högt i
internationella jämförelser. Täckningsgraden med 5,5-årsintervall är 91 procent. Det räcker dock med en liten minskning av deltagandet i ett framtida
program som baseras på HPV-test för att gå miste om fördelarna med det
förväntade ökade skyddet för dem som deltar. Därför är eventuella effekter
på deltagandet mycket viktiga att uppmärksamma tidigt. Detta behöver också
göras på detaljerad nivå för att se eventuella förändrade mönster för deltagandet i till exempel socioekonomiskt utsatta områden, och eventuellt sätta in
åtgärder med till exempel informationsinsatser.
Underlaget är vidare bristfälligt när det gäller acceptansen för att delta i
uppföljningar som följd av ett positivt HPV-test. I de randomiserade studierna varierar detta stort. Uppföljningsfrekvensen var mycket hög i den svenska
Swedescreenstudien, men då gjordes också extraordinära insatser för att alla
skulle följas upp.
Farhågorna är dock små att deltagandet skulle förändras på något avgörande sätt, vare sig i screeningen eller i uppföljningen, om primär HPVtestning införs. Mycket tidiga och preliminära data från Stockholm talar
också för detta (enligt muntlig presentation av Sven Törnberg verksamhetsutvecklare screening, Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland). En anledning är att kännedomen om HPV och dess samband med livmoderhalscancer har ökat i Sverige under de senaste decennierna. Även HPVvaccination har bidragit till ökad kunskap bland befolkningen. Ytterligare en
faktor som talar för acceptans och deltagande i fortsatt behandling vid livmoderhalscancerscreening är att provtagningen kommer att gå till på samma sätt
även framgent.
SOCIALSTYRELSEN
19
8. Åtgärder vid tillståndet är klarlagda och bedöms
kunna accepteras av avsedd population
Åtgärder vid upptäckta cellförändringar inom ramen för nuvarande cytologiskt baserade screeningprogram finns kartlagda och har påvisats accepteras
av avsedd population. Acceptans av åtgärder vid HPV-baserad screening av
infektion med högrisk-HPV finns däremot inte kartlagt. Evidens saknas alltså
för acceptans av det första steget och för uppföljningar vid konstaterad HPV,
eftersom programmet inte har införts nationellt i något land. Socialstyrelsen
bedömer dock att kriteriet kan uppfyllas genom exempelvis informationsinsatser, utbildning av vårdpersonal och utarbetade vårdprogram. Även för
denna frågeställning är det avgörande att följa upp screeningprogrammet.
Socialstyrelsen bedömer att det är viktigt med vårdprogram för det rekommenderade screeningprogrammet, för att säkerställa ett nationellt likvärdigt
och högkvalitativt screeningprogram som ger skydd mot precancerösa förändringar och livmoderhalscancer. Åtgärderna för de respektive tillstånden
bör vara fastställda i vårdprogrammet, och bedöms särskilt angeläget med
anledning av att det rekommenderade programmet innebär fler led av provtagning och möjliga behandlingar. För att motverka risken för regionala
skillnader ser Socialstyrelsen fördelar med att ha ett nationellt vårdprogram
på plats innan screeningprogrammet startar. Vårdprogrammet kan med fördel
utarbetas av hälso- och sjukvårdens huvudmän.
Det vetenskapliga underlaget visar god evidens för att kvinnor som är
HPV-positiva och i en uppföljning med cytologi inte har cellförändringar kan
vänta i tre år på ett nytt test utan att löpa större risk för att utveckla cancer.
Det är dock inte känt hur detta upplevs och accepteras av de berörda kvinnorna. För de kvinnor som blir aktuella för vidare undersökningar eller behandling är det av stor betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal tydligt
kommunicerar syftet med och vikten av åtgärderna. Därigenom finns förutsättningarna för att populationen även skulle kunna acceptera uppföljningsintervallet för HPV-positiva kvinnor utan påvisade cellförändringar. Detta
kommer inte vara möjligt att mäta innan det rekommenderade screeningprogrammet startar, men det är viktigt att förebygga oro hos denna grupp så
långt som möjligt. Den utformning för screening som förordas inkluderar
samma uppföljning för dem som är HPV-positiva utan påvisade cellförändringar som för dem som är under 50 års ålder och HPV-negativa. Efter 50 års
ålder rekommenderas provtagning erbjudas vart sjunde år. Det innebär att
beskedet om HPV-infektionen avdramatiseras, och det bedöms underlätta
acceptansen och öka deltagandet.
9. Hälsovinsterna överväger de negativa effekterna
av screeningprogrammet
Socialstyrelsen bedömer att det rekommenderade screeningprogrammet ger
hälsovinster som överväger de negativa effekterna, förutsatt att det struktureras på följande vis:
• cellprovtagning med analys för cytologi vart tredje år
• cellprovtagning med analys för HPV vart tredje år
20
SOCIALSTYRELSEN
• cellprovtagning med analys för HPV vart sjunde år
till kvinnor i åldern 50–64 år (efter 50 år erbjuda tre screeningtillfällen
med sju års intervall)
• årlig ny inbjudan till icke deltagare
• prover som tas som vätskebaserade cellprover
• triage av HPV-positiva med cytologiskt prov
• cytologipositiva remitteras till kolposkopi
• cytologinegativa erbjuds nytt test med HPV efter tre år då HPV-positiva
remitteras till kolposkopi.
Ett nationellt screeningprogram utifrån dessa förutsättningar bidrar till hälsovinster där de positiva effekterna för samhället överväger de negativa, genom
att fler precancerösa förändringar och invasiva cancrar hittas tidigare i sjukdomsförloppet och färre kvinnor i Sverige dör i förtid.
Trots detta finns negativa effekter av screeningprogrammet som behöver
belysas. Främst är det psykologiska reaktioner som kan väckas av att HPV är
en sexuellt överförd infektion som används som en markör för risken att utveckla livmoderhalscancer.
Det är väl dokumenterat att besked om avvikande cellprov samt uppföljning med kolposkopi inom ramen för det befintliga screeningprogrammet
kan orsaka betydande stress och oro.
HPV är en markör för risk för cellförändringar som dock inte behöver utvecklas till dysplasier, och därför kommer fler kvinnor att få besked om att
de är testpositiva. Det vetenskapliga underlaget för kvinnors psykologiska
reaktioner är relativt tunt och de studier som gjorts gäller huvudsakligen
andra situationer än primär HPV-testning. Studierna har samtidigt gjorts med
en rad olika metoder och den bild som framkommer är också relativt entydig
– HPV-testning förefaller skapa mer oro och ångest än cytologprov, och
dessutom riskerar metoden att påverka kvinnors sexuella välbefinnande.
Även om oron är övergående kan resultatet bli ett stort obehag och negativ
inverkan på livskvaliteten, hos både kvinnorna och deras omgivning. I relationer kan det väcka frågor om hur man fått infektionen och möjligen skapa
konflikter partners emellan. Vetskapen om att bära på en sexuellt överförbar
infektion kan möjligen få inverkan på samlivet.
Samtidigt har utvecklingen sedan studierna gjordes varit snabb. Introduktionen av vaccination mot HPV har ökat kunskapen om detta virus och om
hur vanligt förekommande det är. Det är möjligt att denna ökade kunskap kan
dämpa oron hos berörda kvinnor, men det är inte självklart och långt ifrån
bevisat. I ett psykologiskt folkhälsoperspektiv finns naturligtvis också ett
värde i att ett negativt testresultat är säkrare än tidigare, och ett sådant svar
ger rimligen ännu större trygghet än tidigare.
Metoden innebär alltså en svagt dokumenterad men sannolikt måttlig ökning av oro och ångest hos relativt många, vilket ska vägas mot en väldokumenterad livsavgörande nytta för ett litet antal kvinnor. Socialstyrelsens bedömning är ändå att rekommendera HPV-test i screeningprogrammet. Detta
sker dock med ett antal viktiga villkor:
• Programmet ska utformas så att den cancerförebyggande effekten blir
större än i det nuvarande programmet. Först då uppväger fördelarna nackdelarna.
SOCIALSTYRELSEN
21
• Programmet ska utformas för att minimera oron hos kvinnor som är testpositiva.
• Att särskilda och väl avvägda kommunikationsinsatser görs för att informera om ett HPV-baserat program (i kallelser, på webbplatser m.m.) och
behandlingar som kan bli aktuella vid ett positivt utfall av HPV-testet (exempelvis i svarsbrev, på webbplatser och via hjälptelefon).
• Utbildningsprogram genomförs för berörd vårdpersonal som kan kommunicera kring programmet och begränsa psykologiska biverkningar hos
kvinnorna.
• Uppföljning av programmet säkras i det nationella kvalitetsregistet.
De randomiserade studier som har gjorts bygger på testning vart tredje år,
och man har följt effekten över två provtagningstillfällen. Det är i dessa studier som en minskning av cancerinsjuknandet har observerats. Denna cancerpreventiva effekt minskar dock om screeningintervallen förlängs så att de
motsvarar effekten av nuvarande cytologi. Detta talar för att intervallen i de
yngre åldrarna inte ska vara längre än i dagens program.
Kvinnor över 50 års ålder screenas för närvarande vart femte år. Tidigare
var det vart tredje år, men insjuknandefrekvensen i livmoderhalscancer har
fortsatt att sjunka och är i åldrarna 50–70 år lägst av alla åldersklasser över
30 års ålder. Det är också en liten andel cellförändringar som hittas hos kvinnor i den åldern. I dessa åldrar kan screeningintervallen tryggt ökas något
med HPV-testning, och ett prov kan tas vart sjunde år.
I det vetenskapliga underlaget finns evidens för god effekt av att öka screeningåldern. Förslaget är att erbjuda ett prov även till kvinnor fyllda 64 år.
Det innebär en faktisk höjning av den övre åldersgränsen med 8–10 år jämfört med dagens program. Samtidigt görs detta med ett test vars negativa
prediktiva förmåga (varaktighet) är dubbelt så hög som cellprovets. Det gör
att den cancerpreventiva effekten kommer att förbättras betydligt i hög ålder.
Det vetenskapliga underlaget innehåller inga data som ger anledning att
ändra startåldern 23 år för screening. Den föreslås därför vara oförändrad.
Antalet provtagningstillfällen är då detsamma som med dagens program;
i dag erbjuds en kvinna tolv cellprov under sin livstid, om hon deltar fullt ut.
Med en förlängning av intervallen blir det än mer väsentligt att kvinnor
som inte hörsammar inbjudan får fler möjligheter. Dagens rekommendationer
om årliga kallelser behöver finnas kvar. Årliga omkallelser, framför allt i
högre åldrar, ställer dock krav på goda rutiner för att upprätta och hantera
”spärrlistor”, exempelvis för kvinnor som opererat bort livmodern eller kvinnor som aktivt väljer att uteslutas från screeningen.
De randomiserade studierna bygger på triage med cytologi. Det betyder att
ett cellprov analyseras vid ett positivt HPV-test. Om även cellprovet visar
någon grad av förändring (ASCUS, CIN, atypi av oklar celltyp eller körtelcellsförändring) remitteras kvinnan till kolposkopi. Det är denna uppföljning
som ger ökad cancerförebyggande effekt med HPV-baserad screening, och
som rekommenderas utifrån det vetenskapliga underlaget.
Att prov tas med vätskebaserad teknik innebär att HPV-positiva kvinnor
inte behöver återkomma för ny provtagning med cytologi. Ett cellprov kan
tas fram från det befintliga provet och med detta ”reflextest” får man inget
bortfall i triage. Samma provtagning kan också göras för kvinnor under och
22
SOCIALSTYRELSEN
över 30-årsgränsen, vilket gör att de provtagande barnmorskorna blir mer
förtrogna med metoden och man undviker att fel prov tas på den aktuella
kvinnan.
Kvinnor som har påvisad HPV-infektion men normalt cytologprov behöver en särskild uppföljning med ett nytt prov inom en viss tid. I de randomiserade studierna har detta gjorts efter ungefär ett år, men studierna ger samtidigt evidens för att denna uppföljning blir lika säker om den sker efter tre år.
Man bör dock betänka den ångest och oro som främst kan drabba kvinnor
som inte får en omedelbar uppföljning efter beskedet om HPV-positivitet.
Med samma uppföljning för både testnegativa samt testpositiva och triagenegativa avdramatiseras beskedet om en påvisad HPV-infektion, och det
innebär alltså ett nytt prov efter tre år för båda grupperna. Samtidigt kan detta
intervall upplevas som långt av vissa kvinnor som fått veta att det första
testet (HPV) utföll positivt. Det ställer krav på resurser i form av till exempel
telefonstöd (hjälptelefon, förslagsvis via 1177 Vårdguiden), chatt och andra
kommunikationsvägar via sociala media. Ett treårigt intervall för uppföljning
av HPV-positiva och cytolognegativa sparar dock en hel del resurser jämfört
med årlig uppföljning.
Dessa förändringar av screeningprogrammet ställer krav på it-stöd, informationsinsatser, utbildning inom screeningorganisationen och vårdprogramsarbete.
10. Screeningprogrammet är godtagbart ur ett etiskt
perspektiv
Den etiska värderingen av det rekommenderade screeningprogrammet visar
inga specifika etiska problem när det gäller påverkan på kvinnors upplevelse
av självbestämmande och integritet, förhållandet mellan patient och sjukvård,
fortsatt forskning och lagstiftning. Den etiska värderingen av påverkan på oro
visar att den kan påverkas av information till den avsedda populationen. Socialstyrelsen bedömer att screeningprogrammet är godtagbart ur ett etiskt
perspektiv, men att det behövs ett särskilt arbete med informationen om screeningen och inbjudan till att delta i den.
Cellprovtagning med analys för HPV-test med cytologisk triage bedöms
kunna införas utan ökade kostnader och med resultatet att fler cancerfall förebyggs. Det finns dock risker för psykologiska bieffekter såsom ökad ångest, oro och stigmatisering med HPV-testning. Dessa risker bör adresseras
med utbildning och kommunikationsinsatser. Dessutom bör deltagandet följas upp, även bland grupper som kan vara särskilt känsliga för testning som
har någon association till sexuell praktik. De psykologiska negativa effekterna bedöms vara hanterbara och uppvägs av den förbättring av effektiviteten
som förväntas.
När de grundläggande kraven på screeningprogrammet är uppfyllda bidrar
det till en mer jämlik vård. Särskilda informationsinsatser för kvinnor som
inte deltar motverkar skillnader i deltagande utifrån socioekonomiska och
kulturella olikheter, och bidrar därför också till en mer jämlik vård. Dessa
informationsinsatser bör utformas så att kvinnors självbestämmande och
möjlighet att avstå från provtagning inte äventyras.
Det gäller alltså en befintlig verksamhet som föreslås genomgå den största
förändringen sedan livmoderhalscancerscreening infördes i slutet av 1960SCREENING FÖR LIVMODERHALSCANCER
SOCIALSTYRELSEN
23
talet. Screeningprogrammet bör noga följas upp i kvalitetsregister, och det är
helt avgörande för att identifiera kvalitetsproblem, förändringar i deltagande
och andra frågor som inte kan besvaras innan förändringarna görs. Det befintliga Nationella kvalitetsregistret för cervixcancerprevention bedöms inte
utgöra något hot mot kvinnors integritet. I enlighet med patientdatalagen har
kvinnor också möjlighet att ta bort sina uppgifter ur registret även om det
bara har skett i något enstaka fall. Registret bedöms även i fortsättningen
kunna ge ett starkt underlag för forskning, uppföljning och kvalitetssäkring
av de ingående vårdprocesserna.
11. Screeningprogrammets kostnadseffektivitet har
värderats och bedömts rimlig
En analys av nuvarande och rekommenderade screeningprogrammens kostnadseffektivitet har genomförts där kostnader och hälsoeffekter har beräknats. Analysen har utförts genom att jämföra screeningprogrammen och visar
att populationsbaserad screening för livmoderhalscancer med det rekommenderade programmet är en kostnadsbesparande screeningstrategi för både
sjukvården (direkta kostnader för hälso- och sjukvården) och samhället (indirekta kostnader för exempelvis produktionsbortfall) jämfört med den nuvarande cytologiscreeningen. Eftersom evidens gällande HPV-baserad screening inte är heltäckande har Socialstyrelsen i stället gjort antaganden om till
exempel HPV-prevalensen.
Enligt modellen leder det rekommenderade programmet inledningsvis till
ökade hälsoförluster till följd av att fler kolposkopier och behandlingar av
dysplasier utförs. Anledningen är att fler cellförändringar hittas med HPVbaserad screening och det leder till fler behandlingar som skapar oro och är
obehagliga för de drabbade kvinnorna. Hälsoförlusterna vägs dock upp av
hälsovinster till följd av färre fall av livmoderhalscancer och en minskning av
cancerdödligheten.
Det rekommenderade screeningprogrammet innebär enligt analysen att
1 800 fler fall av cellförändringar (CIN 1–3) upptäcks, vilket förväntas leda
till 60 färre cancerdiagnoser och 30 färre fall av förtida död i livmoderhalscancer per år jämfört med befintligt program.
Kostnaderna för de olika screeningalternativen har också analyserats. Resultatet visar enligt modellen att det rekommenderade programmet medför
ökade direkta kostnader för till exempel kolposkopi och behandling av upptäckta dysplasier, men att programmet leder till en besparing för sjukvården
på knappt 3 miljoner kronor per år, genom att färre kvinnor utvecklar sjukdomen. När det gäller indirekta kostnader visar analysen att det rekommenderade screeningprogrammet medför en besparing på cirka 13 miljoner kronor per år.
Ett fullständigt hälsoekonomiskt underlag finns i bilagan Värdet av populationsbaserad screening för livmoderhalscancer – hälsoekonomisk analys
som finns att ladda ner från Socialstyrelsens webbplats,
www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningprogram.
24
SOCIALSTYRELSEN
12. Information om deltagande i
screeningprogrammet har värderats
Kommunikationen till de deltagande kvinnorna är mycket viktig för att minimera de negativa psykologiska effekter som kan uppstå, och för att inte
täckningsgraden ska minska genom bytet av analysmetod för kvinnor över 30
år. I dag finns ingen kommunikationsplan för HPV-testning att utgå ifrån.
Socialstyrelsen bedömer att en kommunikationsplan behövs för det rekommenderade screeningprogrammet för att bland annat ta fram kallelser och
fördjupad information om HPV för personer som är intresserad av att veta
mer. Arbetet samordnas med fördel nationellt av hälso- och sjukvårdshuvudmännen.
Internationellt finns få erfarenheter om HPV-testning inom screeningprogram, men en del information har tagits fram av internationella organisationer med stöd av industrin (ECCA). Även 1177 Vårdguiden och Socialstyrelsen har erfarenhet av att kommunicera kring HPV och vaccination. Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) har redan i dag lyckats samla en stor del av
landstingen kring en gemensam kallelse och annan information om det nuvarande screeningprogrammet. Detta material är framtaget i samarbete med
kommunikationsexpertis och erfarenheterna från det arbetet kommer att vara
värdefulla. Det material som finns utarbetat för cytologi kan förslagsvis
kompletteras med information för HPV och analysmetoden för att hitta viruset. Regionalt finns även erfarenheter kring kommunikation för att underlätta
deltagandet i det nuvarande screeningprogrammet, till exempel Ta med en
vän-projektet i nordöstra Göteborg.
Utbildning av vårdpersonal är en kärnpunkt i kommunikationen med provtagande kvinnor. Över 1 000 barnmorskor är engagerade i screeningverksamhet i landet i dag, liksom läkare och annan personal vid gynekologmottagningar och andra vårdinrättningar. Hälso- och vårdpersonal kommer i
kontakt med screeningdeltagare och har möjlighet att ge information och
besvara eventuella frågor. Utbildning i det nya screeningprogrammet och i
kommunikationen kring detta blir avgörande och bör ha hög prioritet, liksom
återkoppling om resultat.
En kommunikationsplan bör förmedla det faktum att många kvinnor har en
HPV-infektion, och att det inte behöver innebära någon risk. Dessutom bör
planen ge svar på följande frågor:
• Hur smittar HPV?
• Vilka slutsatser kan kvinnan dra av en påvisad infektion när det gäller sitt
eget sexualliv och eventuell nuvarande eller tidigare partners?
• Vilka risker innebär det att ha en HPV-infektion och hur hanteras dessa?
• Behöver man ta prov även om man är vaccinerad?
Det är särskilt viktigt med god information till gruppen kvinnor som har en
HPV-infektion men negativt cellprov i triage. Dessa kvinnor kommer inte
regelmässigt i kontakt med någon vårdinrättning förrän tre år senare (om det
inträffar första gången). Kommunikationsplanen bör inkludera sociala medier, och man bör överväga en nationell hjälplinje per telefon, rimligen inom
ramen för 1177 Vårdguiden. Socialstyrelsen anser att kommunikationsinsat-
SOCIALSTYRELSEN
25
serna bör vara väl förberedda och finnas tillgängliga innan HPV-testning i
screening inleds.
13. Organisatoriska aspekter som är relevanta för ett
nationellt likvärdigt screeningprogram har kartlagts
Det finns en fungerande organisation för det pågående cytologiskt baserade
screeningprogrammet. Därför finns också en organisatorisk grund vid en
övergång till det rekommenderade programmet, men vissa delar kan behöva
ses över för att utvecklas och effektiviseras.
Runt om landet finns i dag olika it-system som upplevs fungera olika bra.
En uppskattning är att kraven kommer att öka på kallelsesystem som är integrerade med resultaten av laboratorieanalyser för cytologi och virologi, och
att det kan finnas fördelar med ett nationellt samordnat kallelsesystem. En
utblick mot våra nordiska länder visar att Norge har ett nationellt kallelsesystem, i Finland finns en nationell samordning och i Danmark finns en god
regional samordning.
Med ett samordnat kallelsesystem går det också att följa människor genom
livet, även om de flyttar över landet. Detta är faktorer som kommer att främja
en jämlik vård och motverka att inbjudningar inte når fram till kvinnor på
grund av att de har flyttat.
Vätskebaserade prover kommer att fortsätta tas som hittills. I dag har man
olika rutiner för att spara provmaterial. Med stöd av tidigare rekommendationer sparas glas från cytologi rutinmässigt vid landets laboratorier, medan
provtagningsvätskan bara sparas i vissa områden med etablerade biobanker.
När HPV-test ersätter cytologprov är det väsentligt att även spara vätskan för
att ge möjlighet till i första hand kvalitetsuppföljningar som motsvarar dem
som i dag görs inom cytologi. Dessutom kan biobankning i en nära framtid
vara en förutsättning för utökad diagnostik med analys av fler HPV-typer än
vad som gjordes initialt, andra molekylära markörer och persistens av HPV.
Antalet cytologprov i landet kommer att minska radikalt när HPV-test ersätter primär cytologi i nio av tolv provtagningstillfällen. Det kommer dock
att vara minst lika väsentligt som tidigare att upprätthålla en hög kompetens
inom cytologi. Det nuvarande kvalitetssystemet för cytologlaboratorier kräver minst 10 000 prover per år som miniminivå för att laboratoriet ska upprätthålla tillräcklig kompetens. Ett antal laboratorier kommer inte att nå detta
antal, vilket öppnar för sammanslagningar av laboratorieresurser över landstingsgränserna. Det nuvarande problemet med nyrekrytering av cytodiagnostiker kommer inte att försvinna vid en övergång till HPV-baserad screening
men situationen kan sannolikt bli betydligt bättre med mindre volymkrav.
Även på individnivå kan de nuvarande riktlinjerna om 1 000–2 000 prover
per år riskera att underskridas när proverna blir färre, samtidigt som den
långsiktiga återväxten av cytodiagnostiker och cytologer inte självklart säkras genom en övergång till HPV-baserad screening.
Det går att behålla större delen av den existerande vårdkedjan och infrastrukturen. Det är ett internationellt unikt koncept att barnmorskor vid mödrahälsovårdsmottagningar tar prover och det kommer inte att behöva ändras
och prover kommer att tas på samma sätt. Trots detta finns behov av ett mer
detaljerat nationellt vårdprogram för screening.
26
SOCIALSTYRELSEN
14. Screeningprogrammets resursbehov och
genomförbarhet har värderats
Socialstyrelsen har analyserat den etablerade organisationen utifrån det rådande screeningprogrammet och gjort en bedömning av hur det kan komma
att ändras i och med en övergång till det rekommenderade programmet. Bedömningen är att resursbehovet kommer att omfördelas och till exempel
minska inom cytologi. Däremot ställs högre krav på virologisk kompetens för
att analysera HPV-test. Bedömningen är även att vikten av en nationell samordning behövs också i frågor om organisering av resursbehov. Syftet är att
hitta synergieffekter som kan gynna huvudmännen och bidra till en större
jämlikhet över landet.
Andelen cytologprov kommer att minska som följd av det rekommenderade programmet, vilket kan innebära att en del cytodiagnostiker får andra
arbetsuppgifter. Uppskattningsvis kommer behovet av cytologiskt profilerade
patologer dock inte att påverkas av det nya programmet. Ett HPV-baserat
screeningprogram kommer däremot att öka kraven på virologisk kompetens.
Virologisk diagnostik kan komma att utföras i anslutning till cytologlaboratorier, men sådan verksamhet behöver övervakas av specialister i virologi och
mikrobiologi. För analys av HPV-test behövs därmed både biomedicinska
analytiker och specialistläkare inom exempelvis klinisk bakteriologi och virologi.
Provtagningen går till på samma sätt i de båda screeningprogrammen,
barnmorskor kommer att ta i stort sett samma antal prover som i dag. Behovet av kolposkopiundersökningar kommer troligen att öka något, vilket får
till följd att gynekologiska öppenvårdsverksamheter kommer att behöva organisera sin verksamhet för att omhänderta fler kolposkopier och behandlingar av dysplasi. Ett större antal behandlingar blir en önskad effekt av att
fler behandlingskrävande cellförändringar kommer att upptäckas, och ett
vårdprogramsarbete bör omfatta möjligheterna att på ett patientsäkert sätt
skärpa indikationerna för kolposkopi. Ett sådant arbete har redan påbörjats
med nya nationella rekommendationer från Nationella arbetsgruppen för
cervixcancerprevention, för att utreda kvinnor i åldrarna 23–27 år för lätta
cellförändringar. Efter ett par screeningomgångar med HPV-testning bör en
översyn av screeningintervallen göras och man kan då överväga att förlänga
screeningintervallen för kvinnor i åldersspannet 30–50 år. Detta skulle
minska behovet av kolposkopier. Inom fem till tio år kommer fler och fler
ålderskohorter som är delvis eller nästan helt vaccinerade mot HPV in i screeningåldrarna. Även detta kommer att minska antalet positiva cytologprover
och HPV-tester, och reducera belastningen på den gynekologiska vården.
15. Det finns en plan för utvärdering av
screeningprogrammets effekter
Utifrån Socialstyrelsens generiska modell för bedömning, införande och uppföljning av ett nationellt screeningprogram har vi tagit fram förslag till indikatorer för uppföljning och utvärdering av screening för livmoderhalscancer.
Uppföljning bör ske såväl på nationell som på regional och lokal nivå. De
föreslagna indikatorerna är:
Bakgrundsvariabel. Målgrupp för inbjudan till screeningprogrammet.
SOCIALSTYRELSEN
27
Bakgrundsvariabel. Antal kvinnor på så kallad spärrlista.
1. Andel kallade kvinnor i målgruppen (minus antal kvinnor på spärrlista).
2. Andel kvinnor som efter kallelse deltagit i screening för livmoderhalscancer.
3. Täckningsgrad av gynekologisk cellprovstagning.
4. Andel kvinnor med positiva prov (HPV-test respektive cytologi).
5. Andel obedömbara prov.
6. Andel cellprov utan endocervikala celler.
7. Andel positiva cellprov för HPV med normal cytologi.
8. Andel kvinnor med positiva cellprov som utretts vidare (avser såväl
HPV-test som cytologi).
9. Andel kvinnor med falskt positiva cellprov.
10. Andel kvinnor med falskt negativa cellprov.
Inom området finns sedan flera år ett kvalitetsregister, Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention, vilket möjliggör uppföljning av de flesta
föreslagna indikatorer. En utförlig beskrivning av indikatorerna kommer att
presenteras i Socialstyrelsens slutversion av screening för livmoderhalscancer.
28
SOCIALSTYRELSEN
Referenser
1.
Screening för livmoderhalscancer med HPV-test. En systematisk
litteraturöversikt. Socialstyrelsen och SBU; 2014.
2.
Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention. Årsrapport 2014.
Hämtad från http://wwwcancercentrumse/PageFiles/7078/NKCxarsrapport2014pdf.
SOCIALSTYRELSEN
29
Projektorganisation
Sakkunniggrupp
30
Björn Strander
ordförande för sakkunniggruppen,
medicine doktor, överläkare, spec. obstetrik
och gynekologi, processägare
cervixcancerprevention, regionalt
cancercentrum väst
Ann Sofie Almqvist
samordningsbarnmorska i Sörmland,
Landstinget Sörmland
Bengt Andrae
överläkare, spec obstetrik och gynekologi
samt gynekologisk onkologi, Gävle
sjukhus, processledare cervixcancerprevention, regionalt cancercentrum
Uppsala-Örebro
Julia Bak
överläkare, spec. cytologi och patologi,
Universitetssjukhuset Linköping
Karin Bergmark
medicine doktor, överläkare, spec.
gynekologisk onkologi och spec. obstetrik
och gynekologi, Sahlgrenska
universitetssjukhuset och Karolinska
institutet
Christer Borgfeldt
docent, överläkare, kvinnokliniken, Skånes
Universitetssjukhus, Lund, regional
patientprocessledare gynekologisk cancer,
regionalt cancercentrum syd
Lena Brissman
samordningsbarnmorska, landstinget i
Kalmar län
Gudrun Broberg
medicine doktor, barnmorska, Närhälsan
mödrahälsovård, Skaraborg
Pia Collberg
mödrahälsovårdsöverläkare, spec. obstetrik
och gynekologi, processledare för
cervixcancerprevention i Jämtlands läns
landsting, regional processledare för
cancercentrum norr.
Kristina Elfgren
medicine doktor, överläkare,
kvinnokliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset, processledare för
cancercentrum Stockholm-Gotland,
SOCIALSTYRELSEN
sekreterare i SFOGs arbetsgrupp för
cervixcancerprevention, C-ARG
Peter Horal
docent, spec virologi, avdelningen för
infektionssjukdomar, Göteborgs
universitet, föreståndare regionalt
biobankscentrum, Västra
Götalandsregionen
Margareta Jacobsson
barnmorska, Västerbottens läns landsting
Ann-Lisbeth Liest
överläkare, spec gynekologisk onkologi,,
Onkologiska kliniken,
Universitetssjukhuset Linköping
Siv Lundmark
cytodiagnostiker, avd. för patologi och
cytologi, laboratoriemedicin, Sunderby
sjukhus, Luleå
Anna Palmstierna
utvecklingsbarnmorska, regionalt
cancercentrum syd
Sven Törnberg
docent, överläkare, verksamhetsutvecklare
screening, regionalt cancercentrum
Stockholm-Gotland
Patientföreningar
Gynsam – Gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation
Nätverket mot gynekologisk cancer
Vetenskapligt underlag
Jan Adolfsson
docent, projektledare, Statens beredning för
medicinsk utvärdering (SBU)
Agneta Brolund
informationsspecialist, Statens beredning
för medicinsk utvärdering (SBU)
Charlotte Deogan
utredare, Folkhälsomyndigheten
Joakim Dillner
professor i infektionsepidemiologi,
avdelningen för patologi, Karolinska
institutet
Agneta Ellström Andersson
överläkare, Västra Götalandsregionen
Sara Fundell
projektadministratör, Statens beredning för
Sven Ove Hansson
professor i filosofi, Kungliga tekniska
högskolan (KTH)
Pär Sparén
professor, institutionen för medicinsk
epidemiologi och biostatistik, Karolinska
institutet
SOCIALSTYRELSEN
31
Björn Strander
cancercentrum väst
Hälsoekonomiskt underlag
Gunnel Ragnarson Tennvall
projektledare, hälsoekonom, doktor (i
medicinsk vetenskap), Institutet för hälsooch sjukvårdsekonomi (IHE)
Adam Lundqvist
biträdande projektledare, hälsoekonom,
ekon. magister, IHE
Indikatorer
Jan Adolfsson
docent, projektledare Statens beredning för
Björn Strander
cancercentrum väst
Joakim Dillner
professor (i infektionsepidemiologi),
avdelningen för patologi, Karolinska
institutet
Sven Törnberg
docent, överläkare, verksamhetsutvecklare
screening, regionalt cancercentrum
Stockholm-Gotland
Medverkande Socialstyrelsen
32
Linn Cederström
kommunikatör
Max Gnipping
administratör
Caroline Mandoki
administratör
Helene Persson
webbredaktör
Birgitta Svensson
utredare hälsoekonomi
Nela Söder
projektledare
Katrin Tonnes
kommunikatör
Arvid Widenlou Nordmark
tf. enhetschef
Göran Zetterström
utredare indikatorer
SOCIALSTYRELSEN
Bilaga 1. Bedömningskriterier
Socialstyrelsens modell innehåller 15 kriterier för att systematiskt bedöma
screeningprogram. Grundtanken är att samtliga kriterier ska vara uppfyllda
för att ett screeningprogram ska rekommenderas på nationell nivå. Till varje
kriterium finns en beskrivning av vad kriteriet innebär och vilken information som efterfrågas för att det ska kunna bedömas som uppfyllt.
1. Tillståndet ska vara ett viktigt hälsoproblem
Tillståndet (det som screeningprogrammet avser att upptäcka) ska leda till
allvarliga konsekvenser, till exempel leda till förtida död, svår skada eller
funktionsnedsättning. Screening kan också vara aktuellt för tillstånd med
mindre allvarliga konsekvenser men som på andra sätt är viktiga för samhället eller individen genom att en tidig åtgärd kan leda till sparade resurser
eller minskat lidande. Tillståndets konsekvenser ska alltså sammantaget vara
ett viktigt hälsoproblem men det kan vara viktigt ur olika aspekter för den
enskilda individen och för samhället.
2. Tillståndets naturalförlopp ska vara känt
Tillståndets naturalförlopp, och framför allt utvecklingen från latent till
symtomgivande sjukdom, ska vara beskrivet på gruppnivå. För tillstånd som
inte är progressiva är det i stället konsekvenserna av tillståndet som ska vara
kända. Tillståndet ska hos flertalet personer leda till allvarliga problem om
ingen åtgärd sätts in.
3. Tillståndet ska ha en symtomfri fas som går att
upptäcka
Tillståndet ska ha ett diagnostiserbart latent eller symtomfritt stadium. Om
det finns en symtomfri fas i vilken tillståndet går att åtgärda måste det finnas
en möjlighet att diagnostisera det i denna fas.
Vid progressiva sjukdomar med ett snabbt förlopp kan denna latenta eller
symtomfria fas vara relativt kort. Screeningen kan därför komma att göras
för tidigt eller för sent vilket leder till mindre nytta av programmet. Om den
symtomfria fasen däremot är längre finns en risk att screening leder till överdiagnostik och överbehandling av tillstånd som ändå aldrig skulle ha lett till
förtida död, svår skada eller funktionsnedsättning.
4. Det ska finnas en lämplig testmetod
Testmetoden ska ha en vetenskapligt bevisad förmåga att med stor precision
(utifrån sensitivitet, specificitet samt positivt och negativ prediktivt värde)
hitta eller utesluta det aktuella tillståndet. Testmetoden ska ha utvärderats i
den aktuella populationen. Om det efter ett initialt positivt screeningtest behövs kompletterande tester för att säkerställa diagnos eller behovet av åtgärder, ska även dessa testmetoder vara klarlagda och utvärderade.
I ett screeningprogram ska testresultatets gränsvärden för efterföljande åtgärder vara väldefinierade.
SOCIALSTYRELSEN
33
5. Det ska finnas åtgärder som ger bättre effekt i
tidigt skede än vid klinisk upptäckt
Det måste finnas effektiva åtgärder vid det tillstånd som screeningen avser
upptäcka. Dessutom ska effekten av åtgärden i tidig fas vara bättre än vid
symtom för att screening ska vara aktuellt. Även åtgärdens negativa effekter
(biverkningar och komplikationer) ska beaktas. Åtgärder som utförs vid ett
screeningupptäckt tillstånd kan i vissa fall ha färre negativa effekter än åtgärder som utförs efter klinisk upptäckt.
6. Screeningprogrammet ska minska dödlighet,
sjuklighet eller funktionsnedsättning som är
förknippat med tillståndet
Screeningprogrammets effekt ska ha utvärderats i väl genomförda randomiserade populationsbaserade studier. Programmet ska ha visat effekt på dödlighet, sjuklighet eller funktionsnedsättning i tillståndet i befolkningen.
Vissa screeningprogram kan av praktiska eller etiska skäl inte utvärderas i
randomiserade studier. För dessa kan dokumentation från flera, oberoende,
vetenskapliga studier av förloppen med och utan screening vara ett alternativ.
7. Testmetoden och fortsatt utredning ska
accepteras av avsedd population
Screeningprogrammets testmetod och eventuella fortsatta utredning ska vara
av en art som majoriteten av den avsedda populationen accepterar. Detta
innebär dels en rimlig tidsåtgång, dels att testet och den eventuella vidare
utredningens fysiska och psykiska påverkan är rimlig. Vanligen kan individernas acceptans av test och utredning bland annat bedömas utifrån deltagande och erfarenheter från de studier som ligger till grund för screeningprogrammet.
8. Åtgärder vid tillståndet ska vara klarlagda och
accepteras av avsedd population
Det ska finnas allmänt accepterade riktlinjer för hur tillståndet ska åtgärdas
när det upptäcks av screeningprogrammet. Åtgärderna måste accepteras av
de allra flesta individer som har tillståndet, oavsett om den enskilda individen
har symtom eller inte. Om en stor andel av individerna inte genomgår de
rekommenderade åtgärderna förrän de får symtom, finns det få fördelar med
att diagnostisera tillståndet i ett tidigt skede.
9. Hälsovinsterna ska överväga de negativa
effekterna av screeningprogrammet
Screening har både positiva och negativa effekter. Dessa effekter ska belysas
så att balansen mellan nytta och skada kan bedömas för varje enskilt screeningprogram. Ur ett etiskt perspektiv är denna balans central – de positiva
effekterna måste överväga de negativa för att ett screeningprogram ska kunna
rekommenderas.
34
SOCIALSTYRELSEN
10. Screeningprogrammet ska vara godtagbart ur
ett etiskt perspektiv
Screeningprogrammet ska även vara godtagbart ur ett etiskt perspektiv, oavsett om det bedöms ha hälsovinster som överväger de negativa effekterna,
vara accepterat av befolkningen och ha en rimlig kostnadseffektivitet. Detta
kräver en mer omfattande etisk analys som kan inkludera bedömningar av
• hur eventuella negativa effekter, autonomi och integritet kan hanteras
• om programmet kan ha någon mer långsiktig inverkan på människovärde
och jämlikhet
• om det finns berörda grupper vars värderingar och intressen gör att särskild hänsyn måste tas, även om programmet i stort är acceptabelt för befolkningen
• om programmet kan ses som uttryck för en rättvis fördelning av hälso- och
sjukvårdens resurser i relation till andra handlingsalternativ
• om programmet förändrar ansvars- och rollfördelningen mellan hälso- och
sjukvården och den enskilda individen och hur detta då hanteras
• om programmet har en gynnsam inverkan på fortsatt forskning inom fältet
• om det finns lagstiftning och andra riktlinjer som kan ge vägledning för
etiska ställningstagande i relation till ovanstående punkter i den etiska
analysen.
11. Screeningprogrammets kostnadseffektivitet ska
ha värderats och bedömts vara rimlig i relation till
behovet
En analys av ett screeningprograms kostnadseffektivitet ska innehålla information om kostnader och hälsoeffekter. Kostnadseffektiviteten för ett
program beräknas genom en jämförelse mellan screening och ett annat relevant alternativ (till exempel ingen screening, andra intervall eller andra åldersgrupper).
Effekterna av screeningen kan ta sig uttryck genom påverkan på till exempel vunna levnadsår eller kvalitetsjusterade levnadsår (QALY). Utifrån en
beräknad kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår går det att bedöma
om kostnaden är rimlig. Enligt behovsprincipen i den etiska plattformen ska
rimlighetsbedömningen göras i relation till svårighetsgraden. En bedömning
av kostnadseffektivitet baseras vanligen på resultat från vetenskapliga studier
samt på antaganden när centrala uppgifter saknas.
12. Information om deltagande i
screeningprogrammet ska ha värderats
Validerad, kortfattad och skriftlig information om screeningprogrammet ska
ges till alla som erbjuds delta. Av informationen bör följande framgå:
•
•
•
•
•
•
risken för att drabbas och konsekvenserna av tillståndet
hur screeningprogrammet påverkar konsekvenser av tillståndet
hur screeningtestet går till
hur stor andel som får ett positivt utfall av screeningtestet
risk för falskt positivt eller falskt negativt svar
konsekvenserna av ett positivt utfall av screeningtestet
SOCIALSTYRELSEN
35
•
•
•
•
vilka åtgärder för tillståndet som kan bli aktuella och deras konsekvenser
att det är frivilligt att delta i ett screeningprogram
vem som är avsändare
hur man kan få ytterligare, mer detaljerad information.
Informationen ska vara formulerad på ett enkelt och begripligt sätt samt finnas tillgänglig på de språk som är vanliga i den aktuella befolkningsgruppen.
Även andra aspekter av utformningen av informationen som kan bidra till ett
jämlikt deltagande ska beaktas. Informationen bör också ha testats på den
aktuella befolkningsgruppen innan den börjar användas. Behov av information om screeningprogrammet till andra än den avsedda populationen, till
exempel hälso- och sjukvården, beslutsfattare och allmänhet, ska också värderas.
13. Organisatoriska aspekter som är relevanta för ett
nationellt likvärdigt screeningprogram ska ha
klarlagts
Det ska finnas en plan för hur screeningprogrammet ska organiseras för att
uppnå nationell likvärdighet. Planen ska omfatta alla delmoment i screeningprogrammet som är centrala för att uppnå avsedd effekt. Planen ska också
ange vilka delar av screeningprogrammets organisation som kan anpassas
beroende på lokala förutsättningar. Planen ska exempelvis innehålla information om vilken utrustning som krävs, vilka kompetenser som bör ingå och
hur inbjudan till programmet ska hanteras.
14. Screeningprogrammets resursbehov och
genomförbarhet ska ha värderats
Behovet av resurser för att programmet ska kunna genomföras ska ha värderats och beskrivits på såväl kort som lång sikt. Värderingen ska beakta såväl
ekonomiska som personella resurser (till exempel i form av utbildad personal). Eventuellt behov av särskilda resurser eller kompetenser som uppstår
till följd av att fler fall upptäcks i tidigt skede av tillståndet, som kräver tidigare eller annan typ av behandling än om screeningen inte hade genomförts,
ska ha värderats. Resursbehovet för att utreda och friskförklara personer som
drabbats av falskt positiva screeningutfall behöver också ha värderats.
Det ska också finnas en övergripande analys av eventuella hinder för att
införa screeningprogrammet på lika villkor i hela landet. Värderingen bör
även innehålla en nulägesanalys av pågående lokala eller regionala screeningprogram samt opportunistisk screening.
15. Det ska finnas en plan för utvärdering av
screeningprogrammets effekter
Screeningprogrammet ska vara möjligt att utvärdera för att det ska gå att
följa upp om de förväntade hälsovinsterna har uppnåtts. En plan för utvärdering och uppföljning av de olika delarna (test, diagnostik och behandling)
liksom screeningprogrammet i sin helhet ska finnas innan start. Både positiva
och negativa effekter bör följas. Om ett screeningprograms förutsättningar
ändras finns anledning att göra en ny bedömning av programmet.
36
SOCIALSTYRELSEN
7
Barnahus i Kronobergs län 15 RK225 15RK225
Diarienr: 15RK225
Handläggare: Annika Hull- Laine
Datum: 2015-03-04
att utifrån den utredning om tillskapande av ett Barnahus i Kronoberg som
föreligger medverka till att det inrättas ett Barnahus i Kronoberg.
Sammanfattning
Mot bakgrund till att en motion om inrättande av ett Barnahus i Kronobergs län
inkom till Regionförbundet 2014 beslöt fullmäktige att uppdra åt regionstyrelsen
att bereda förslag till utredningsuppdrag förutsatt att övriga intressenter dvs. länets
kommuner, landstinget, polismyndigheten samt Åklagarkammaren i Växjö ställde
sig bakom och var beredda att delfinansiera en sådan utredning. Samtliga
huvudmän ställde sig bakom att utreda förslaget. En styrgrupp med representation
från samtliga myndigheter har under hösten 2014 utrett frågan och nu föreligger
ett förslag till samverkansavtal.
Utredningens förslag är att det inrättas ett Barnahus i Kronoberg från och med
den förste januari 2016. Ett Barnahus ska säkerställa att barn och ungdomar som
utsätts för olika typer av brott och misshandel ges ett professionellt
omhändertagande. Utredningen föreslår att Barnahuset förläggs centralt i Växjö då
närhet till sjukvård, polismyndighet och åklagare är av stor vikt. Växjö kommun
föreslås vara arbetsgivare för den fasta personalen i Barnahuset.
Ett förslag till samverkansavtal föreligger och innebär att ett Barnahus innehåller
de funktioner som anges av de nationella riktlinjerna för ett Barnahus.
För Region Kronoberg innebär detta kostnader för 50 % av lokalhyra samt
iordningsställande av ett undersökningsrum med inredning samt adekvat
utrustning. Städning och underhåll av lokalerna ska till 50 % täckas av Region
Kronoberg. Regionen ska vidare tillhandahålla specialistkompetens för medicinsk
och barnpsykiatrisk undersökning av barnen.
Region Kronoberg ska utse representant till styrgruppen för Barnahuset.
Styrgruppen har att följa upp verksamheten och tar årligen fram en
verksamhetsplan för Barnahuset.
Fast kostnad för Region Kronoberg bedöms bli ca 300tkr/år.
Sida 1 av 2
Diarienr: 15RK225
Handläggare: Annika Hull- Laine
Datum: 2015-03-04
Per-Henrik Nilsson
Hälso-och sjukvårdsdirektör
Bilaga:
Annika Hull-Laine
Centrumchef Barn och kvinnocentrum
Barnahus i Kronoberg Utredning 15RK225-1
Sida 2 av 2
8
Informationsärende-Patientsäkerhetsberättelse 2014.
15RK333
Patientsäkerhetsberättelse
för Landstinget Kronoberg
År 2014
20140228
Styrbjörn Östberg
Mona Lindqvist
Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Innehållsförteckning
Sammanfattning .................................................................................................................. 3
Övergripande mål och strategier ....................................................................................... 5
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ........................................................ 7
Stödfunktioner för patientsäkerhetsarbetet ...................................................................... 8
Struktur för uppföljning/utvärdering .............................................................................. 10
Uppföljning genom egenkontroll ...................................................................................... 12
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för
ökad patientsäkerhet ......................................................................................................... 15
Samverkan för att förebygga vårdskador ....................................................................... 27
Riskanalys .......................................................................................................................... 28
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ........................................... 29
Klagomål och synpunkter ................................................................................................. 30
Sammanställning och analys ............................................................................................. 32
Resultat ............................................................................................................................... 35
Övergripande mål och strategier för kommande år ....................................................... 50
2
Sammanfattning
Denna patientsäkerhetsberättelse beskriver huvudsakligen arbetet på landstingsövergripande nivå. För en mer detaljerad beskrivning se även respektive centrums
patientsäkerhetsberättelse och Strama Kronobergs årsredovisning och övriga bilagor.
Landstinget Kronobergs patientsäkerhetsarbete har den långsiktiga inriktningen att
minska förekomsten av vårdskador. Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet görs
genom deltagande i de nationella mätningarna samt egna mätningar och markörbaserad journalgranskning.
Alla centrum arbetar med de nationella satsningsområdena trycksår, fall, vårdrelaterade infektioner, centrala och perifera venösa ingångar med flera. För närmare
beskrivning av varje centrums arbete, se respektive patientsäkerhetsberättelse.
Genom riskbedömning i Senior Alert och individuella vårdplaner arbetas med att
förebygga och minska fallskador samt förebygga och minska frekvens av trycksår
och undernäring
Patientsäkerhet är en stående punkt i landstingsstyrelsens arbetsutskott, och handlingsplaner och resultat behandlas regelbundet i landstingets ledningsgrupp.
Patienters och närståendes klagomål hanteras direkt i verksamheten och via patientnämnden. Patienters och närstående är, om möjligt, alltid delaktiga i händelseanalyser vid allvarliga vårdskador.
Landstingets gemensamma vårdinformationssystem Cosmic är viktigt för patientsäkerheten. Flera kommuner använder Cosmic för sin vårddokumentation, vilket
innebär ökad patientsäkerhet genom tillgång till sammanhållen journal. Landstingets samtliga vårdenheter har tillgång till NPÖ (Nationell Patient Översikt).
Den bristande integrationen mellan det nationella ordinationssystemet Pascal och
landstingets vårdinformationssystem framhålls från alla verksamheter som en av de
stora patientsäkerhetsriskerna. Den nationella ordinationsdatabasen som ska bidra
till en lösning är ännu inte färdig. Fortsatt arbete sker tillsammans med leverantör
och övriga kunder samt nationella aktörer.
Att mäta resultat av patientsäkerhetsarbete är svårt. Vi ser ingen minskning av antalet vårdrelaterade infektioner trots intensivt arbete med vårdhygien, och andelen
vårdskador som identifierats vid journalgranskning är väsentligen oförändrad. Processmått som antalet anmälningar, försäkringsärenden och avvikelser är inte ett
säkert mått på vårdskador.
der 2014 gjordes den tredje mätningen av patientsäkerhetskulturen. Svarsfrekvensen är förbättrad, men brister finns, särskilt vad det gäller benägenheten att anmäla
avvikelser.
3
Landstinget erhöll ca 13,8 mkr enligt patientsäkerhetsöverenskommelsen och dessa
medel har finansierat patientsäkerhetsnätverket, andra personresurser och utrustning, till exempel madrasser.
4
Övergripande mål och strategier
Ur Budget 2014
Patientsäkerhetsarbetet i Landstinget Kronoberg ska i enlighet med patientsäkerhetslagen bedrivas med ett systemperspektiv, vara långsiktigt och ha ett uttalat patientfokus där patienter och närstående ska göras delaktiga.
Patientsäkerhetsarbetet omfattar följande strategiska områden:
säkerhetskultur
förebyggande arbete
risk- och avvikelsehantering
identifiering och utredning av vårdskador
Landstinget Kronoberg bedriver ett aktivt patientsäkerhetsarbete för att minska antalet vårdskador. Användningen av infektionsverktyget ska utvecklas för en säker
uppföljning av vårdrelaterade infektioner.
Rapportering av avvikelser utgör ett viktigt underlag för det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Alla medarbetare ska ha kännedom om
skyldigheten att rapportera avvikelser. Avvikelserapporter ska analyseras och återföras till medarbetarna på arbetsplatsen. Åtgärder ska identifieras och genomföras
för att minska risker för upprepning.
Patientnämnden har en viktig roll och ska genom sitt arbete bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i landstingets verksamheter.
Sedan 2013 avsätts 0,6 miljoner kronor för fortsatt införande av Rakel som är ett
nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Den påbörjade satsningen med 0,5 miljoner kronor för vidareutveckling av traumavården fortsätter.
2 miljoner kronor avsätts för att starta ett kliniskt träningscentrum för utbildningar, övningar och teambaserade arbetssätt.
Erfarenheter från det multiprofessionella teamarbetet för ett förbättrat omhändertagande av patienter som har många besök på akuten, mångbesökare, ska användas i
det fortsatta utvecklingsarbetet för en patientsäker vård.
5 miljoner kronor avsätts 2013 och 2014 för genomförandet av prioriterade ITprojekt varav flera har direkt koppling till patientsäkerhet samt till åtaganden inom
den nationella satsningen eHälsa.
Övriga strategier
Landstingets vårdinformationssystem är en vital del av patientsäkerheten och det
finns höga krav på driftsäkerhet och redundans. Tillgänglighet till information även
5
vid driftavbrott är nödvändig. Samarbete med kommuner med sammanhållen journal är en prioriterad strategi. Inom respektive centrum har man också egna mål och
strategier avpassade till sin egen verksamhet
Landstinget har för få enkelrum och detta ska beaktas i investerings- och planeringsarbete.
En genomgående strategi i landstingets patientsäkerhetsarbete är att engagera medarbetare i verksamheten i direkt patientsäkerhetsarbete som mätningar, händelseanalyser och riskanalyser för att skapa ambassadörer för en god patientsäkerhetskultur.
Patienter och anhörigas erfarenheter och kunskap ska utnyttjas i patientsäkerhetsarbetet.
6
Organisatoriskt ansvar för
patientsäkerhetsarbetet
Under 2014 pågick arbete med att förändra organisationen inför bildandet av Region Kronoberg. Från den 1 januari 2015 kommer vissa förändringar i organisation
och ansvarsförhållanden att ske men under 2014 var ansvarsförhållandena oförändrade.
Ansvarsfördelning och arbetsfördelning beträffande patientsäkerhetsarbetet i Kronobergs läns landsting är fastställd av landstingsstyrelsen.
Landstingsdirektör och ledningsgrupp ansvarar för att beslutat patientsäkerhetsarbete genomförs i verksamheten.
Landstingsdirektören ansvarar för att utse anmälningsansvariga enligt Lex Maria.
Centrumchef psykiatri ansvarar för att utse anmälningsansvarig vid brister i säkerheten enligt SOSF 2006:9 7 kap., och för att rutiner finns för anmälan.
Landstingsdirektören och medicinsk rådgivare ansvarar för att rutiner för avvikelsehantering och Lex Maria-anmälan utarbetas, fastställs och görs kända i verksamheten.
Anmälningsansvariga inom respektive verksamhet ansvarar för att händelseanalys
genomförs vid avvikelser som bedöms som möjliga Lex Maria-ärenden
Medicinsk rådgivare ansvarar för organisation och rutiner för genomförande av
händelseanalyser och riskanalyser.
Medicinsk rådgivare och chefläkare kan svara för vårdgivaren till Inspektionen för
vård och Omsorg (IVO) och andra myndigheter i patientsäkerhetsärenden eller utse
annan att ansvara för vårdgivarens yttrande.
Centrumchefer och verksamhetschefer ansvarar för att beslutande förebyggande
åtgärder vid identifierade risker genomförs och följs upp.
Verksamhetschefen ansvarar för att informera patienter och anhöriga om inträffade
vårdskador enligt kraven i 3e kap. 8 § i Patientsäkerhetslagen.
Hälso- och sjukvårdspersonal ska, inom ramen för verksamhetens ledningssystem,
kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet.
7
Stödfunktioner för patientsäkerhetsarbetet
Patientnämnden
Samtliga patientnämndsärenden registreras i avvikelsesystemet Synergi och kommuniceras med respektive verksamhet och vidtagna åtgärder dokumenteras i ärendet. Avvikelserna avslutas av patientnämnden och chefläkare läser alla avslutade
ärenden. Patientnämnden har ofta kontakt med chefläkarna för diskussion i enskilda ärenden.
Patientsäkerhetshandläggare – Process metodstöd och
patientsäkerhetsenhet
Alla ärenden från och till IVO och patientförsäkringen hanteras via landstingets
diarium och patientsäkerhetshandläggare. Alla patientärenden registreras i diariet
och i avvikelsesystemet Synergi som används för ärendehanteringen. Handläggarna
administrerar också övergripande händelseanalyser, vissa anhörigkontakter och
bistår i utredningar.
Nätverk för patientsäkerhet
Under 2011 startades med hjälp av medel från patientsäkerhetsöverenskommelsen
ett nätverk för patientsäkerhet där läkare, sjuksköterskor och andra resurspersoner i
verksamheten avlönas på deltid för att arbeta med patientsäkerhetsfrågor.
Nätverket har utvärderats och kommer att i något förändrad form att permanentas
från 2015.
Strama (Strategigruppen för Rationell
Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikarestens)
Landstingets Stramagrupp bedriver ett aktivt uppsökande arbete för att informera
om antibiotika och antibiotikaförskrivning. Gruppen består av olika experter inom
området och har egen budget.
Strama följer och redovisar antibiotikaanvändningen och arbetar tvärprofessionellt
inom såväl slutenvård som öppenvård för att påverka antibiotikaanvändningen (se
årsrapport).
Vårdhygien
Vårdhygienisk expertis kan nås för rådgivning alla vardagar samt vid behov via
mobiltelefon även lördag, söndag och helgdag.
8
Medicinska kommittén och läkemedelskommittén
Landstingets medicinska kommitté/läkemedelskommitté ansvarar för att ta fram
riktlinjer och vårdöverenskommelser samt för att värdera nya terapier och metoder
innan beslut om användning. Läkemedelskommittén ansvarar för läkemedelsrekommendationer och för att ta fram riktlinjer för läkemedelshantering.
Förvaltningsorganisation IT-system
Förvaltningsorganisationen för landstingets IT-system, särskilt vårdinformationssystemet Cosmic med undersystem, har en viktig funktion i att kvalitetssäkra drift
och utveckling samt skapa förutsättningar för patientsäker vård genom riskanalyser, framtagande av rapporter och för att säkra informationstillgången till vårdpersonal.
Varje modul i vårdinformationssystemet har en förvaltningsgrupp med flera olika
professioner som deltar. Ordförande och sekreterare i dessa grupper deltar även i
förvaltningsledningsgruppen där systemägaren är ordförande. Ordförande i förvaltningsgrupperna kommer från verksamheten. Sekreteraren i grupperna har ofta
sjukvårdsbakgrund och förvaltar den modul i systemet som gruppen ansvarar för.
Beslut kan hanteras på bägge nivåerna men kan också lyftas till landstingets ledningsgrupp.
Vårdplatskoordinatorer
Överbeläggningar innebär en patientsäkerhetsrisk. Sjukhusen har vårdplatskoordinatorer som styr och fördelar de akuta patienterna under dagtid, övrig tid är bakjour
ansvarig. Arbetet utgår från kontinuerlig uppdatering av vårdplatsläget och sjukhusens överbeläggningsplan. Vårdplatskoordinatorerna är också sjukhusets specialister på regelverket för utskrivningsklara patienter och bistår både avdelningar och
kommuner vid behov.
Kompetenscentrum
Kompetensenheten vid akutcentrum ansvarar för breddutbildningar som hjärtlungräddning och andra utbildningar i akut omhändertagande.
Under 2014 fortgick planering och ombyggnad för att skapa Kliniskt träningscentrum KTC
9
Struktur för uppföljning/utvärdering
Uppföljningsplan
De i budget beslutade målen följs upp i månads-, delårsrapporter och årsanalys
samt patientsäkerhetsberättelse.
VRI och trycksår, BHK(Basala Hygien- och Klädregler)
Landstinget deltar i SKL:s nationella punktprevalensmätningar för vårdrelaterade
infektioner, trycksår och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Resultaten redovisas på intern webb och vid återkopplingar till verksamheten och ledningsgrupper, och planer för fortsatt arbete utarbetas.
Patientförsäkringen LÖF (Landstingens Ömsesidiga
Försäkringsbolag).
Alla anmälningar till patientförsäkringen registreras centralt i avvikelsesystemet
och en sammanställning görs årligen. Alla ärenden passerar chefläkare som tar
ställning till om en egen utredning ska göras. Sammanställning och analys sker i
Patientsäkerhetsberättelsen. Verksamhetschef ansvarar för uppföljning och analys
på kliniknivå.
Anmälan till IVO
Patienter och anhörigas anmälningar till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg)
registreras centralt i avvikelsesystemet och sammanställning och analys görs årligen. Ärendena passerar chefläkare som tar ställning till om egen utredning ska göras. Varje ärende bedöms av verksamhetschef som ansvarar för eventuella åtgärder.
Patientnämndsärenden
Samtliga avslutade patientnämndsärenden granskas av chefläkare. Vid misstänkt
vårdskada kontaktar handläggaren chefläkaren tidigt i ärendet för bedömning.
Händelseanalys
Inför planerad eller möjlig Lex Mariaanmälan eller vid annan allvarlig händelse
görs händelseanalys av varierande omfattning, beroende på omständigheterna.
Händelseanalyserna dokumenteras i det nationella verktyget NITHA, och beslutade
åtgärder noteras i avvikelsesystemet för uppföljning. Vid större utredningar kan
även uppföljningsmöten förekomma. Händelseanalyser återförs och diskuteras med
verksamhetschefer och centrumchefer innan beslut om åtgärder.
Genomförande av, och redovisning över beslutade åtgärder följs upp via avvikelsesystemet. Uppföljning av effekten av beslutade åtgärder är svårare men kan ibland
genomföras. Händelseanalyser publiceras i nationella kunskapsbanken och lokalt
på webb.
Avvikelsesystemet Synergi
Landstinget använder ett gemensamt IT-baserat avvikelsesystem - Synergi.
10
Standardiserade rapportmallar är framtagna i ett landstingsövergripande rapportverktyg för centrumcontrollers, verksamhets- och avdelningschefer, skydds- och
huvudskyddsombud samt patientnämnd. Avvikelsehanteringssystemets rapportoch statistikmodul möjliggör sökningar på enhets- och avdelningsnivå efter behov.
Strama
Strama följer och redovisar antibiotika användningen (se årsrapport) och arbetar
aktivt för att påverka antibiotikaanvändningen.
Smittskyddsenheten
Smittskyddsenheten följer det epidemiologiska läget och tillsammans med mikrobiologen resistensmönster och redovisar i nyhetsbrev 4-5 gr/år.
Läkemedelskommittén
Läkemedelskommittén följer läkemedelsanvändning och publicerar förskrivningsstatistik på enhetsnivå och regelbundna nyhetsbrev med aktuell läkemedelsinformation.
IT
IT-avdelningen följer upp eventuella oplanerade avbrott och har kontinuerlig uppföljning av funktion. Rapporter tas fram för att kontrollera vårdprocesskvalitet.
Öppna jämförelser
Resultat i Öppna jämförelser används som indikatorer på brister i kvalitet och därmed även brister i patientsäkerhet. Brister identifieras av medicinska kommittén
och verksamheten, liksom möjliga förbättringsåtgärder.
Kvalitetsregister
Landstinget deltar i alla rekommenderade kvalitetsregister inklusive Senior Alert,
Palliativregister med flera. Dessa används för uppföljning och egenkontroll.
11
Uppföljning genom egenkontroll
Punktprevalensmätningar, s.k. PPM, genomförs under kort tid (dag-vecka) och ger
en ögonblicksbild av förekomsten av infektioner med mera. Det finns osäkerhetsmoment i att slumpen kan påverka, och att alla inte uppfattar mätmetoden på
samma sätt.
PPM-BHK
Landstinget deltar i SKL:s nationella PPM (punktprevalens)- mätningar och gör
även mätningar utanför dessa. Resultaten återförs till respektive verksamhet via
intern webb och informationsmöten. Verksamheten har också egen tillgång till databaserna med möjlighet att ta ut specifika rapporter för uppföljning.
PPM Trycksår
Landstinget deltar i SKL:s nationella PPM-mätning av trycksår. Resultaten åter-
förs till respektive verksamhet via webb och informationsmöten. Verksamheten har
också egen tillgång till databaserna med möjlighet att ta ut specifika rapporter för
uppföljning.
PPM VRI
Landstinget deltar i SKL:s nationella PPM-mätningar av vårdrelaterade infektioner.
Resultaten återförs till respektive verksamhet via webb. Verksamheten har också
egen tillgång till databaserna med möjlighet att ta ut specifika rapporter för uppföljning.
Lokala PPM-VRI mätningar 2014
Under 2014 har fyra lokala PPM-VRI genomförts enligt samma förutsättningar
som de nationella mätningarna som SKL anordnat. Styrkan med våra lokala mätningar är att en person genomfört samtliga mätningar inom hela slutenvården och
haft tid och möjlighet att diskutera tveksamma fall med vårdhygien och smittskyddsläkare.
Mars månads lokala mätningar skedde på samma dag som den nationella mätningen, detta för att också få en validering av de nationella mätningarna som ju genomförs av personal på respektive avdelning.
Infektionsverktyget
Under 2013 påbörjades införandet av infektionsverktyget – en modul i vårdinformationssystemet som innebär att vid antibiotikaordination måste diagnos väljas, liksom om infektionen är vårdrelaterad för att kunna följa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Breddinförande i slutenvården slutfördes under 2014 och metoden
har validerats. Mätningar ska ingå i VRI arbetet för 2015. Införande i primärvård är
ännu inte bestämt.
12
Markörbaserad journalgranskning
Markörbaserad journalgranskning enligt nationell modell har använts i landstinget
sedan 2010 som ett led i att värdera förekomsten av vårdskador. En granskningsgrupp med dokumenterat uppdrag har hittills genomfört granskningarna som omfattat den somatiska slutenvården, förutom barnmedicin där metoden ännu inte är
tillgänglig. I arbetsgruppen ingår läkare och sjuksköterskor. Arbetsgruppen för
Journalgranskning enligt GTT träffas 3-4 ggr per år.
30 journaler för somatisk slutenvård i Kronobergs län per månad granskas och en
bedömning av eventuella skador görs i arbetsgruppen. Resultatet sammanställs och
rapporteras till SKL:s nationella databas samt till chefläkare, ledningsgrupp och
verksamhetschefer.
Områden som berör vårdrelaterade infektioner rapporteras till avdelningen för
vårdhygien. Vid allvarliga vårdskador tar chefläkare kontakt med vederbörande
verksamhetschef där vårdskada inträffat enligt instruktion för MJG.
Antibiotikaförskrivning STRAMA
Två olika kvartalsrapporter som bygger på försäljningsstatistik av antibiotika för
öppenvård samt slutenvård publiceras varje kvartal på Stramas hemsida sedan
2011. Utdatarapporter från Cosmic har tagits fram som på vårdcentralnivå och för
enskild förskrivare redovisar antibiotikaförskrivning respektive infektionsdiagnoser. Rapporterna har använts av vissa vårdcentraler i lokalt uppföljningsarbete.
Antibiotikasidan i förskrivarprofil från eHälsomyndigheten används också i lokalt
uppföljningsarbete.
Vårdcentralerna har i samråd med Strama noggrant analyserat förskrivningssituationen som ett led i årets patientsäkerhetssatsning. Två tredjedelar av vårdcentralerna har lämnat in självdeklarationer med bland annat analys av vårdcentralens totala
förskrivning, variation mellan förskrivare samt förslag till förbättringsåtgärder .
Arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen i Kronobergs län har varit framgångsrikt. Under femårsperioden 2009-2014 flyttade vi oss från femte till tolfte
plats i den nationella jämförelsen, och totalt har antalet recept minskat från 385
recept/1000 invånare år 2009 till 310 recept/1000 invånare år 2014. (se resultat).
Primärvården står för cirka 70 procent av förskrivningen. Totalanvändningen av
antibiotika i länet (uthämtade recept, användning på sjukhus och kommunala
äldreboenden med mera), mätt i definierade dygnsdoser, DDD, per 1000 invånare
och dag, har också en tydligt minskande trend.
Öppna Jämförelser
Landstingets resultat i Öppna Jämförelser analyseras i medicinsk kommitté och
brister identifieras. I landstingets ledningsgrupp diskuteras och fastställs satsningsområden. Öppna Jämförelser och resultat i kvalitetsregister används i respektive
kliniks verksamhetsutveckling.
13
Nationella patientenkäten.
I Sverige deltar 13 av 21 landsting och regioner i nationell patientenkät. Resultat
för Primärvården 2013 som publicerades 2014-03-04 visar att kronobergarna
är mycket nöjda med vården. Barnsjukvårdens resultat visar också på detsamma.
CVK
Samtliga centrala infarter som används på sjukhusen registreras i mall i journalsystemet vid insättning och uttagande. Komplikationer registreras vid uttagande och
efter odling. På så sätt kan förekomsten av komplikationer i form av infektioner
mätas och följas över tid.
Perifer venkateter
För dokumentation av perifera venkatetrar används tabell i Cosmic som möjliggör
uppföljning. Mätningar av följsamhet görs regelbundet.
Patientnämnden
Samtliga patientnämndsärenden återförs när de är avslutade till chefläkare för kännedom. Vid misstänkt vårdskada kontaktas chefläkare direkt för ställningstagande
till egen utredning. Patientnämndens ärenden sammanställs i årsberättelse och redovisas för vårdgivaren (landstingstyrelsen).
Traumaarbetet 2014
Fortsatt arbete med anledning av traumagranskning 2012. Förändringsarbete utifrån rapporten har fortsatt inom flera verksamheter. Bland annat har flertalet riktlinjer reviderats. Traumamöte med inblandade kliniker med utgångspunkt från
några intressanta patientfall har genomförts en gång.
Traumaregistret
Vi deltar i det nationella traumaregistret SweTrau. Någon rapport för 2014 finns
inte ännu. Resultaten från registret kommer att följas kontinuerligt och återföras till
berörda verksamheter
14
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt
vilka åtgärder som genomförts för ökad
patientsäkerhet
Patientsäkerhet är prioriterat på ledningsnivå och diskuteras ofta i landstingsstyrelsen, landstingets ledningsgrupp, i centrum och verksamhetsledningar. Patientsäkerheten beaktas också vid beslut. Satsningar på patientsäkerhetsprojekt och genomförande av nationella mätningar redovisas och återkopplas till ledningsgrupper.
Patientsäkerhet är också ett återkommande ämne vid landstingets gemensamma
chefsdagar. Landstinget arrangerar varje höst en kvalitetsvecka med föreläsningar
och seminarier om aktuella patientsäkerhetsämnen.
Patientnämnden
Samtliga patientnämndsärenden registreras i avvikelsesystemet Synergi och kommuniceras med respektive verksamhet, och vidtagna åtgärder dokumenteras i ärendet. Avvikelserna avslutas av patientnämnden och chefläkare läser alla avslutade
ärenden.
Vid misstanke om vårdskada kontaktar patientnämnden chefläkare tidigt för att
kunna identifiera ärenden som bör utredas närmare. Med hjälp av synpunkter till
patientnämnden från patienter eller närstående, har flera allvarliga händelser uppmärksammats som därefter har lett till interna utredningar, händelseanalyser och
anmälningar enligt Lex Maria. Fler patienter säger att de uppmanats av vården att
ta kontakt med patientnämnden.
Det finns exempel på att patienters och anhörigas erfarenheter och kunskaper inte
tagits tillvara eller att man inte gjorts delaktig.
Kontakt sker mellan handläggare inom patientsäkerhet och patientnämndens handläggare. Patientnämnden gör en årlig sammanställning och analys av patientnämndsärenden. Patientnämnden har under året registrerat 792 ärenden, vilket är en
ökning med drygt 11 procent jämfört med föregående år, då 709 ärenden registrerades.
Nätverk för patientsäkerhet.
Samordnarna i nätverket deltar och engagerar sig i utbildning i ”Händelseanalys”
och Nitha. De deltar i händelseanalyser som analysledare eller dokumentationsansvariga. Samordnarna hanterar också avvikelsefrågor inom sina respektive centrum
med hjälp av information, anpassning av Synergi och statistik och analys.
15
De medverkar i arbetet med de nationella mätningarna av vårdskador (VRI, BHK
samt trycksårsmätningar). Nätverket kan också bjuda in sig och informera på arbetsplatsträffar, chefsmöten, ledningsgrupper eller besöka olika enheter för att tala
om vikten av ett bra patientsäkerhetarbete och vikten av att ha en medveten patientsäkerhetskultur.
Samordnarnas uppdrag kan vara centrumspecifika, handla om fallprevention,
journalgranskning, analys av specifik data från Synergi, eller andra uppgifter. Nätverket finansieras av medel från patientsäkerhetsöverenskommelsen. Nätverket var
mycket engagerat i förarbetena och analys av årets patiensäkerhetskulturenkät.
Under året har det funnits representanter från akutcentrum, barn- och kvinnocentrum, kirurgicentrum, medicincentrum, medicinsk servicecentrum, primärvårds- och
rehabcentrum, tandvårdscentrum och psykiatricentrum. Dessutom ingår chefläkarna samt funktionsansvariga från process, metod samt patientsäkerhet.
Man har under 2014 träffats 9 gånger.
Kvalitetsvecka
Landstinget ordnar varje år en kvalitetsvecka då priser för bästa patientsäkerhetsrespektive kvalitetsarbete prisbelönas. Årets tema var ”Den gränslösa organisationen”.
Patientsäkerhetspriset gick till strålenheten, onkologen, för bidraget ”Optimalt anpassad vingbräda för strålbehandling av bröstcancerpatienter”. De tillverkar själva
en ställning till patienter som är hållbar och gör det enklare att säkerställa och återplacera patienten i exakt läge, vid varje behandlingstillfälle och dag.
Vinnare av kvalitetspriset 2014 var tandvården och bidraget ”Jämställd tandreglering för barn och ungdomar mellan 3-19 år”.
Totalt tävlade 38 bidrag och vinnarna utsågs av en delvis extern jury.
Även i år hölls patientsäkerhetsronder (3 stycken) under kvalitetsveckan. Nytt för i
år var att titta på patientens väg genom vården/vårdprocesserna (eller delar av
vårdprocesserna). Processerna bröstcancer, stroke och akuta höftledsoperationer
var fokusområde för ronderna.
Vårdprocesserna föredrogs av processägare och aktuella medarbetare. Patientsäkerhetsrisker belystes och möjliga förbättringar i handläggningen av patienter diskuterades med chefer för alla berörda specialiteter.
Avvikelsehantering – Synergi
Kontinuerlig handledning av såväl patientsäkerhetsnätverk som bearbetare i verksamheten har genomförts under året, liksom riktad utbildning i statistik och analys.
Nätverksträff för avvikelsesamordnare arrangerades vid tre tillfällen under hösten
med tema systematisk verksamhetsutveckling.
16
I dialog med intresserade enheter har anpassning av listboxinnehåll gjorts i syfte att
öka användbarhet för bearbetaren och enhetens systematiska utvecklingsarbete.
VRI Vårdrelaterade infektioner
Arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs på flera fronter. Följsamhet till hygienregler är en viktig faktor och bland annat har nätverket för patientsäkerhet i olika
grupper arbetat med detta tillsammans med vårdhygien. I planeringen för framtida
lokaler är enkelrum prioriterat. Även arbetet med centrala och perifera infarter samt
korrekt användning av blåskateter är en del i detta.
Basala hygienregler
Följsamheten var vid årets SKL-mätningar förbättrad men inte tillfredställande.
Förutsättningarna har förbättrats genom komplettering av utrustning, delvis inköpt
för medel från patientsäkerhetsöverenskommelsen.
Inom de olika centrumen har man bedrivit kampanjer och mätningar för att höja
medvetenheten. Nätverkspersoner har varit mycket engagerade och påtalar svårigheterna med rättvisande observationsmätningar.
Ett så kallat TILDA-kort för utbildning och kontroll av kunskaper har introducerats.
Infektionsverktyget
I Ljungby där Infektionsverktyget (IV) breddinfördes i december 2013 validerades
samtliga ordinationsorsaker under hela januari 2014. Hela 89 procent bedömdes
vara korrekt när det gäller samhällsförvärvad infektion kontra VRI. Resultaten har
återförts till kontaktläkarna i Ljungby.
Validering av positiva svar gällande Clostridium och överföringen från Mikrobiologens datasystem direkt till rapportverktyget gjordes under våren. Alla positiva
Clostridiumsvar mellan 20140301-0531 hämtades direkt från ADBakt (mikrobiologens datasystem) och jämfördes med motsvarande period i Rapportverktyget.
Data stämde väl överens.
Under våren planerades även breddinförandet på CLV och samtliga medverkande
kliniker besöktes och läkarna fick genomgång av IV. I början av maj 2014 breddinfördes IV på CLV, och alla avdelningar eller kliniker förutom IVA, BUP, hudoch öronmottagningen startade. På CLV validerades alla ordinationsorsaker förutom profylax i juni och ”Annan VRI” under juli-augusti. Av de 370 antibiotikaordinationerna (exkl. profylax) som granskades på CLV var 320 st. korrekta (det vill
säga 86 procent) gällande samhällsförvärvade infektioner kontra VRI.
På nationella patientsäkerhetskonferensen i september redovisades vårt arbete med
att få upp användandet av data från rapportverktyget samt resultaten av vårt arbete
med Lokala PPM-VRI.
Patientsäkerhetnätverkets arbete med satsningen på VRI 2015 påbörjades i slutet av
2014 och där kommer IV att vara ett sätt att utvärdera arbetet.
17
IVA kommer att starta IV 2 mars 2015, registreringen av antibiotika i Cosmic
kommer att ske i samarbete mellan IVA-läkare och infektionskonsult. På köpet får
vi också en antibiotikahistorik i Cosmic vilket är värdefullt.
Markörbaserad Journal Granskning MJG
Mätning av vårdskador på sjukhusnivå har fortsatt. Metoden används även på kliniknivå för att granska vården av utvalda patientgrupper. Under 2014 har klinikbaserad granskning genomförts på:
Barn- och kvinnocentrum - kvinnokliniken:
Under januari till mars har det genomförts markörbaserad journalgranskning av
hysterektomier. Granskningen visade på ett högt antal undvikbara vårdskador. Resultatet har återförts till läkargruppen och barnmorskorna.
Kirurgicentrum - ortopedkliniken:
Specifikt uttagna områden/diagnoser inom området ortopedi och utifrån dessa värdera förekomsten av vårdskador.
Kirurgicentrum - anestesikliniken
Inom området Blåsöverfyllnad har en klinikbaserad MJG-granskningsgrupp inom
operation och anestesi arbetat med granskning av 51 slumpmässigt uttagna journaler. Start hösten 2013
Akutcentrum - akutvårdsavdelning
Journalgranskning av 25journaler per period har utförts inom området hudoch
fallriskbedömningar där dokumentation av hudinspektion samt dokumentation för
fallriskobservationer utförts för patienter äldre än 70 år. Granskningen innefattar
hela vårdperioden där det finns trycksår fall. Granskningsperioden innefattar ” före
införande av inskrivningschecklista”, ”aktiv tryckssårsgrupp” och ”period efter
införande”.
Patientsäkerhetskultur
Patientsäkerhetskulturen mäts för att:
kartlägga styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen för att tydliggöra angelägna förbättringsområden
öka insikten hos både ledare och medarbetare om de faktorer som
kan påverka patientsäkerheten
studera förändringar i förhållningssätt och attityder som effekt bland
annat av genomförda interventioner
jämföra enheter, yrkeskategorier etc.
Mätningen genomfördes i mars 2014 för tredje gången och redovisades i april. Arbetet med att analysera mätresultatet har till större delen skett under hösten 2014.
Den förbättrade svarsfrekvensen är det viktigaste resultatet av enkäten. Det gör att
resultatet är mer tillförlitligt än vid tidigare mätningar.
Resultaten används såväl lokalt som i det övergripande patientsäkerhetsarbetet.
18
Sepsis
”Tänk sepsis! Tid är liv.” Med utgångspunkt i ett par ärenden med försenad diagnos vid blodförgiftning har ett omfattande utvecklings- och utbildningsprojekt
genomförts i Landstinget Kronoberg sedan 2010. Riktlinjer och tydliga handlingsplaner för akuta åtgärder vid svår sepsis, blodförgiftning, har skapat förutsättningar
för en mer enhetlig vård med ökad patientsäkerhet och minskad dödlighet. Arbetet
är ett exempel på hur ett välfungerande multidisciplinärt samarbete över klinikgränserna kan förbättra patientsäkerheten.
Projektet följs upp via två olika register, Svenskt intensivvårdsregister och Infektionsläkarföreningsregister för intensivvårdade patienter med svår sepsis/septisk
chock. Genom arbete med dessa två register har täckningsgraden markant kunnat
ökas till det senare registret för båda sjukhusen. Projektet som vann patientsäkerhetspriset 2012 har under 2013 varit presenterats både nationellt och internationellt
(Patientsäkerhetskonferensen, Stockholm, International Forum on Quality and Safety in Healthcare London, för socialdepartementet vid besök i Växjö, Qulturum i
Jönköping m m). Det har också fungerat som inspiration för andra kliniker för att
komma igång med motsvarande arbete. Under 2014 har det gjorts revision av riktlinjerna i enlighet med senaste internationella guidelines och en ny utbildningssatsning har planerats och genomförts under januari 2015.
Utvärdering av resultaten för 2014 är inte slutförd.
Perifera venkatetrar
Det landstingsövergripande PVK-arbetet under 2014 har fortsatt med att involvera
fler enheter som till exempel barn och neonatal. År 2015 kommer även akuten att
börja dokumentera PVK i CambioCosmic. Representanter från patientsäkerhetsnätverket och nyckelperson på avdelning eller mottagning genomför upprepade
mätningar och granskningar som ett led i förbättringsarbetet. Utbildnings- och informations- och uppföljningsträffar har genomförts vid fyra tillfällen under 2014.
All vårdpersonal uppmanas att rapportera avvikelser på PVK grad 3 och 4. Arbetet
med TILDA-kort på PVK har genomförts. Landstinget har deltagit i en stor internationell studie som jämför användningen av PVK. Resultatet kommer att redovisas senare i år.
Enheter har uppmuntrats till att göra självskattningar och ytterligare egna mätningar. De enheter som gör det visar på fina förbättringar.
Medvetenheten hos personalen har ökat om infektionsriskerna. Sällan ser vi patienter med dubbla venkatetrar, sällan flera infarter. Det finns också en tydlig indikation och en regelbunden omprövning av behovet av PVK.
Mätningarna visar att följsamheten till riktlinjerna förbättrats över tid. PVK dokumenteras i journaltabell i Cosmic vilket kommer att möjliggöra att rapporter kan
fås som utgör underlag för fortsatt förbättringsarbete.
19
PVK utan så kallad injektionsport har utvärderats inför upphandling och två varianter av dessa PVK kommer att introduceras under 2015, allt i syfte att minska PVKrelaterade komplikationer.
KAD (Blåskateter)
Det finns framtagna riktlinjer samt en standardvårdplan för katetrisering. Målet är
att minska de vårdrelaterade infektionerna, samt förbättra patientsäkerheten av avveckling och utvärdering av behovet av katetern. Standardvårdplanen följer patienten till primärvård och hemsjukvård.
Kirurgkliniken har i anslutning till MJG 2013 identifierat problem med överfyllda
urinblåsor.
Tillsammans med anestesikliniken har man arbetat för att få fram en hållbar rutin,
för att förebygga överfylld urinblåsa i samband med per- och postoperativvård.
Tobaksfri operation
Tobaksfri operation är en medicinsk riktlinje som innebär att patienter bör vara tobaksfria två månader före och två månader efter kirurgiskt ingrepp. Vid vissa operationer såsom höft- och knäprotes, ryggoperationer, fetmaoperationer, kärloperationer och viss plastikkirurgi krävs att patienten gör ett rökuppehåll för att bli opererad. Patienten ska vara dokumenterat rökfri två månader före operation och sätts på
planeringslistan först när rökfrihet i minst fyra veckor uppnåtts. Patienten ska erbjudas hjälp och stöd att bli tobaksfri, och möjlighet finns att remittera till tobaksavvänjare på sjukhusen eller vårdcentral. Kan patienten inte klara av att göra önskat rökuppehåll ska en individuell bedömning göras av ansvarig läkare.
Ett flertal studier har visat att man kan reducera komplikationerna avsevärt med ett
tobaksuppehåll. Ett antal informationsinsatser har genomförts under året. En hälsoekonomisk beräkning om tobaksfrihet i samband med operation presenterades på
en chefsdag med syfte att ytterligare motivera till ett intensifierat arbete kring tobaksfrihet i samband med operation.
Trycksår
För att följa utvecklingen av trycksår i Landstinget Kronoberg deltar vi i den nationella mätningen av trycksår. Inför mätningen hålls utbildning och träning i bedömning. Resultat presenteras nationellt och avdelningsvis på webben. Utvecklingsledare är med i en referensgrupp för att hitta framgångsfaktorer för det
preventiva arbetet nationellt. Landstinget medverkar i Senior Alert och statistik tas
fram till webben varannan månad. Akutvårdsavdelningen och akuten, med kort
vårdtid, har ett eget bedömningsinstrument.
På ”Alert-dagen” i februari, som är en kunskapsdag inom bland annat trycksårsområdet, uppmärksammas och prisbelönas förbättringsarbeten. Goda idéer sprids sedan via Alertmagasinet i hela verksamheten.
Utbildning arrangeras på den internationella” Stop Pressure Ulcer Day”
20
En information för patientmedverkan har tagits fram och sprids även utanför länet
Det är god tillgång på vanliga trycksårsförebyggande madrasser. För prestationspengar från Senior Alert och från patientsäkerhetsöverenskommelsen har införskaffats flera både luftväxlande och fasta luftmadrasser, positioneringskuddar, hälavlastningar och sliders till samtliga avdelningar.
Vårdhygien
Förutom kontinuerlig bevakning av antibiotikaresistens har regelbundna screeningundersökningar gjorts inom dialys, intensivvård och neonatalvård i syfte att tidigt
upptäcka smittspridning inom vården. Vårdhygien utreder, smittspårar och ger råd i
samband med nydiagnostiserade multiresistenta bakterier.
Veckovis bevakning av Clostridium difficile sker sedan hösten 2014 i syfte att tidigt upptäcka anhopning inom enhet.
Svensk förening för vårdhygien kom 2012 med ett nationellt dokument om städning i vårdlokaler, SIV. Under 2014 har på uppdrag av medicinska ledningsgruppen riktlinjer ”Städning i vårdlokal” utarbetats tillsammans med lokalvården. Dessa
kommer att implementeras under första halvan av 2015.
Med det som utgångspunkt har lokala riktlinjer tagits fram. Det är uppdelat i olika
dokument för olika typer av verksamheter till exempel sluten somatisk vård, öppenvård och sluten psykiatrisk vård. Av rutinen framgår vilka ytor som ska städas
och hur ofta. De innehåller även en uppdelning av ansvaret mellan lokalvården och
vårdpersonal. Städningen ska utvärderas regelbundet. Då tittar man också på om
ytorna skulle vara slitna på ett sätt så att de blir svåra att hålla rena.
Informations- och utbildningstillfällen för chefer, lokalvårdens personal och vårdpersonal planeras under våren.
Resurspersoner har utbildats inom varje enhet på sjukhuset för att arbeta för en
minskning av infektioner relaterade till perifer venkateter (PVK).
Rutiner för omhändertagande av patient med misstänkt Ebola-smitta har utarbetats.
Under första halvan av 2014 fortskred vårt utbrott med C difficile ribotyp 027. I
samband med denna situation stramades rutiner upp och uppdaterade behandlingsriktlinjer införas. Diskussion angående akut behov av fler enkelrum med egen toalett föranledde akutöppning av tillfällig ny avdelning 17 B under januari 2014. Avdelningen stängdes under senvåren för att åter öppnas i november.
Läkemedelskommittén
Äldresatsningens mål vad gäller att minska olämpliga läkemedel till äldre, minska
antiinflammatoriska smärtläkemedel (NSAID) till äldre och minska antipsykotiska
läkemedel har uppnåtts. Läkemedelskommittén har via besök på alla vårdcentraler/kliniker, nyhetsbrev, läkemedelsgenomgångar och allmän info bidragit till
detta.
21
Enligt läkemedelsmåttet DU 90 procent Kronoberg är följsamheten till läkemedelsrekommendationerna god. Fördelen med detta är att förskrivare och andra som arbetar med läkemedlen lär känna aktuella preparat till verkningssätt, dosering och
biverkningar. Detta minskar risker för felaktigheter.
Att samordna journalsystem (Cambio Cosmic) och ordinations-databaser (NOD,
Pascal) är en nyckelfråga för att förbättra säkerheten i läkemedelshanteringen som
har fördröjts under flera år av olika skäl. Vi har trots allt förhoppning att det kommer att ske en samordning.
Tyvärr sker under tiden ett betydande merarbete, dokumentationen är inte alltid
tillfredställande och det finns risker för patientsäkerheten. Innan detta är löst ITmässigt måste samordningen ske manuellt och här har landstinget via läkemedelskommittén fastställt dokument om ansvaret för den samlade läkemedelslistan. Ytterligare arbete pågår under hösten för att försöka hantera en del av de problem
som finns i väntan på att det tekniskt kan lösas.
Fortsatt arbete av tillämpning av SOSF 2012:9 om läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse har skett och nått berörda verksamheter. Informationen har varit
omfattande. Tillämpningen ger en ökad möjlighet till god läkemedelsbehandling
och att risker kan åtgärdas innan de inträffar.
Biverkansrapportering till Läkemedelsverket fortgår och läkemedelskommittén
arbetar fortsatt för att den hålls adekvat.
Under året har kurs i farmakologi för AT-läkare hållits efter initiativ från ATläkare.
Fortsatt arbete med utvecklande av mallar i Cosmic för att göra det lättare att göra
rätt vid läkemedelsordination och underlätta komplicerade ordinationer har genomförts i samarbete med IT.
Läkemedelsgenomgångar
Fördjupade läkemedelsgenomgångar är en strukturerad och systematisk metod för
uppföljning och omprövning av en patients läkemedelsbehandling. Syftet är att
upptäcka, åtgärda eller förebygga läkemedelsrelaterade problem som till exempel
biverkningar, interaktioner, utebliven eller otillräcklig effekt, avsaknad av eller
oklar indikation samt underbehandling. Målgruppen är patienter 75 år eller äldre
med minst 5 läkemedel, där den kommunala hemsjukvården har tagit över läkemedelsansvaret. Fördjupade läkemedelsgenomgångar, så kallade teamgenomgångar,
har genomförts med 1 057 patienter inom primärvård. Nästa år planeras för 1 400
sådana genomgångar.
Enkla läkemedelsgenomgångar görs vid planerade besök hos läkare eller sjuksköterska och på samtliga inneliggande patienter på rehabkliniken. Patient och vårdgivare går då igenom aktuell läkemedelslista för att få en uppfattning om compliance,
om patienten också tar andra läkemedel och om det finns några läkemedelsrelaterade problem.
22
Överbeläggningar och säker utskrivning
Arbetet med överbeläggningar är viktigt för patientsäkerheten. Överbeläggningarna
kan, åtminstone under vissa perioder, vara besvärande för patientsäkerheten och
arbetsmiljön. Men vid nästan all vård av patienter, oavsett om det är vanlig beläggning eller överbeläggning, används riktiga patientvårdplatser, det vill säga fullt utrustade adekvata vårdplatser men utan ökad bemanning. Utlokaliserade patienter
till ”fel” klinik är ytterst sällsynt numera. I nationell överbeläggningsstatistik är
Kronoberg ett av de allra bästa landstingen. Kronoberg har också ett mycket välfungerande samarbete med kommunerna när det gäller vårdplanerings- och utskrivningsprocessen och är även här en av de bästa regionerna i Sverige.
Överbeläggningsplanen innebär bland annat att man vid överbeläggningar på det
ena sjukhuset kan använda ledig kapacitet på det andra sjukhuset
Arbetet med så kallad säker utskrivning fortsätter. Metoden är införd inom medicincentrum. Detta innebär att 70 till 80 procent av patienterna får ett skriftligt utskrivningsmeddelande. De övriga bedöms av olika skäl inte behöva ett utskrivningsmeddelande. Detta kan gälla till exempel mycket lindrigt sjuka patienter som endast observerats inneliggande eller patienter som skickats till annan enhet. Avsikten
är att sprida metoden så att den omfattar alla utskrivningar där det bedöms lämpligt.
Införande pågår inom kirurgicentrum och barnkliniken. Det finns nu rutiner för
remiss till apotekare för läkemedelsgenomgång.
Kompetensenheten (AKC)
Kompetensenhetens samordnare utbildar instruktörer och till viss del medarbetare i
strategiskt viktiga centrumövergripande metoder för bland annat akutinriktade arbetssätt och konceptutbildningar, exempelvis metoder; ALERT, ATSS, HLR, ISBAR och MEWS. Samordnare på kompetensenheten ansvarar även för att förvalta
och utveckla de processer där metoder ingår samt kvalitetsregister Hjärtstoppsregistret/SweTrau.
Utbildning av personal
-Traumasamordnare genomför likriktad metodisk multiprofessionell träning med
debriefing i traumaomhändertagande. Träning sker kontinuerligt vid Kronobergs
sjukhus.
- Akutmedicinska instruktörer/medarbetare utbildas kontinuerligt i de medicinska
metoderna ALERT/HLR/ATSS.
- Samordnare stödjer och utbildar instruktörer inom Kronobergs primärvård och
primärkommuner i MEWS/ISBAR/HLR.
- ALERT, nordisk metod för omhändertagande av patienter med svikt i vitala
funktioner, byter namn till proACT där även MEWS/SBAR ingår i utbildning.
Metoder för kommunikation (ISBAR)
Identifikation av svårt sjuk patient (MIG, MEWS)
Utbildningar inom HLR (hjärtstopp).
Utbildningar inom trauma (PHTLS/ATSS/ATLS).
23
Traumaarbetet 2014
Fortsatt arbete med anledning av traumagranskning 2012.
Förändringsarbete utifrån rapporten har fortsatt inom flera verksamheter, bland annat har flertalet riktlinjer reviderats. Traumamöte med inblandade kliniker med utgångspunkt från några intressanta patientfall har genomförts en gång.
Traumaregistret
Vi deltar i det nationella traumaregistret SweTrau. Någon rapport för 2014 finns
inte ännu. Resultaten från registret kommer att följas kontinuerligt och återföras till
berörda verksamheter
Traumaövningar
Traumaövningar genomförs varje månad i Växjö och Ljungby (utom under sommarmånaderna). Centrala moment i övningarna är bland annat att förbättra teamarbetet, kommunikation och skapa stringens och tydlighet i beslutsprocessen kring
patientomhändertagandet. Viss utvärdering har gjorts och finns presenterad på
traumasidorna på interna webben. Planering har påbörjats för att förbättra övningarna prehospitalt samt på akuten samt för övningar på röntgen, operation och IVA.
Traumarepresentanter är också med i planeringen av kommande kliniskt träningscentrum (KTC).
Nationellt traumaarbete
Under 2014 har representant från landstinget deltagit som expert i Socialstyrelsens
Traumautredning. Vi har också varit representerade i Säker Traumavård, ett kvalitetsprojekt med granskningar av traumasjukvården i Sverige, med utgångspunkt
från professionella organisationer och med stöd av Patientförsäkringen.
TILDA, Tool for Interactive Learning and Daily Assistance
TILDA är ett webbaserat utbildningsverktyg som används för att skapa, hantera
och följa upp utbildningar. Under 2014 har flera nya enheter börja använda systemet. Antalet gemensamma kompetenskort har utökats till runt 30 stycken och förutom kompetenskort för medicin teknisk utrustning finns kort som behandlar omvårdnad och dokumentation.
CEPS (Simulatorutbildning i omhändertagande av svårt
sjuka nyfödda barn)
Medarbetare på avdelning 8 genomgår även fortsättningsvis en hel- eller halvdagsutbildning per år i CEPS tillsammans med barnläkare och narkosläkare. Det är en
systematiserad utbildning och träning i akut omhändertagande av asfyktiska nyfödda barn och praktisk utbildning i hur man agerar vid akuta obstetriska situationer.
24
Rättspsykiatri
Arbetet med brister i säkerheten har fortsatt. Tio händelser har uppmärksammats
under 2014 vilka har rapporterats till IVO. Utredande och förebyggande åtgärder
har vidtagits i dessa fall.
Anmälningar rörande brister i säkerhet till IVO har minskat under året. En stabilare
klinikorganisation med högre medarbetarkompetens och säkerhetsmedvetenhet bidrar till att kliniken har färre anmälningar.
Senior Alert
2014 var sista året i äldresatsningen då prestationsersättning delades ut av staten.
Över tid ser vi en lyckad satsning på preventivt omvårdnadsarbete på alla sjukhusens vårdavdelningar då alla arbetat enligt konceptet Senior alert. Diskussioner om
hur nytta nås i relation till arbetsinsatsen enligt processen i kvalitetsregistret har
förekommit. En handfull avdelningar har hoppat över riskbedömningar på vissa
patienter medvetet. Målsättningen att 80 procent av alla patienter äldre 65år i sluten
vård ska riskbedömas, att 100 procent av riskpatienterna ska få preventiv åtgärd
insatt och uppföljning ska ske utskrivningsdagen och/eller rapporteras vidare till
hemsjukvården i förekommande fall, har inte uppnåtts helt.
I genomsnitt har Riskbedömningar på cirka 55 procent av patienterna utförts och
90 procent av riskpatienterna har fått åtgärd insatt under det gångna året. Alla avdelningschefer har intervjuats före jul 2014 och intygar att en kulturförändring har
skett och att det nu finns rutiner överallt för att fortsätta arbetet.
Munhälsobedömningar sker i allt högre grad. Kontinuerlig kontakt har etablerats
med tandhygienister och material enligt deras rekommendation har tilldelats samtliga vårdavdelningar.
Under 2014 har risken för tryckskada, fall och undernäring bedömts hos 6210 patienter. Likt tidigare år bedöms risker hos 55-57 procent av det totala antalet.
Mallstruktur i journalsystemet används av många för dokumentation av ”registerdata” i journalen.
Svenska palliativregistret
Registreringar i Svenska palliativregistret har gjorts i 97 procent av dödsfallen på
sjukhus 2014. Varje år har vi därmed klarat målsättningen i äldresatsningen (70
procent).
Resultatbilden över de kvalitetsindikatorer som speglar vården sista tiden i livet
enligt registret, visar flera områden där vi fortfarande har förbättringsarbeten att
göra. Utbildningsinsatser för all vårdpersonal i palliativ medicin pågår i Palliativt
center inom Linnéuniversitetets försorg.
Vårdavdelningarna utför förbättringsarbeten utifrån identifierade riskområden i
Senior alert och Svenska palliativregistret.
13 arbeten deltog i ”Alertdag- tävlingen”, som arrangerats för tredje året i rad tillsammans med kommunernas utvecklingsledare, om bästa förbättringsresultat i vår25
den. 2012 hade sjukhusens vårdavdelningar flest deltagande bidrag i tävlingen, 22
stycken.
Bild och funktionsmedicin (BFM)
Verksamheten har infört en ledningsansvarig röntgensjuksköterska (LARS) med
syfte att förbättra flödet i akutprocessen och öka patientsäkerheten genom en strikt
medicinsk prioritering vid hög belastning på röntgen. Kontinuerlig uppföljning sker
mellan akutens och röntgens ledning.
Projekt samordning patientsäkerhet/arbetsmiljö
Beslut har tagits av landstingets ledningsgrupp om fortsatt arbete med att integrera
patient - och arbetsmiljöarbetet med syfte att nå en hög patientsäkerhet och god
arbetsmiljö, att stödja chefer i deras arbete och att främjas allas delaktighet.
Arbetet innebär att skapa en samordnad checklista för ett systematiskt och strukturerat arbete enligt upplägg i SAM samt skapa tekniska lösningar för hanteringen.
En referensgrupp med representanter från berörda verksamheter och fackliga representanter har bildats.
26
Samverkan för att förebygga vårdskador
Samverkan mellan enheter inom landstinget och med vårdgrannar är av största vikt
för patientsäkerheten. Bristande informationsöverföring och okunskap om varandras förutsättningar kan medföra risker för patienter. I Landstinget Kronoberg är det
gemensamma vårdinformationssystemet en viktig del av patientsäkerhetsarbetet
med informationsutbyte inom landstinget samt med privata vårdgivare och kommunal sjukvård.
Samverkan med kommuner
Samverkan med länets kommuner bedrivs i olika former, bland annat genom äldresatsningen, vårdöverenskommelser och gemensam vårdplanering. Samarbetet över
huvudmannagränserna för våra mest sjuka äldre ger en ökad patientsäkerhet redan
idag. Det finns en gemensam ledningsgrupp för hälso- och sjukvård samt sociala
frågor i länet.
Cosmic, LINK
Flera kommuner har anslutit sig till den sammanhållna journalföringen genom att
elevhälsan dokumenterar sin journal i Cosmic. Lessebo och Växjö kommun har
anslutit sig under året. I slutet av 2014 har fem kommuner sin dokumentation för
elevhälsa i Cosmic och fem kommuner har sin dokumentation om HSL i Cosmic.
Samtliga kommuner använder Cosmic för sin vårdplanering tillsammans med
landstinget.
Avvikelsehantering
Avvikelsehanteringssystemet Synergi möjliggör rapportering av händelser och
iakttagelser mellan olika huvudmän. Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommun
samt vårdvalsenheter har tillgång till systemet.
Vårdhygien
Landstingets vårdhygieniska expertis bistår vård och omsorg i landsting och kommuner. Landstinget tillhandahåller kostnadsfri vårdhygienisk service till länets
kommuner.
27
Riskanalys
Avvikelser i Synergi kan användas för att identifiera risker. Formella riskanalyser
görs i form av Lex Elsie vid verksamhetsförändringar. Socialstyrelsens metod för
riskanalys används vid riskanalys.
Inom IT-verksamheten görs alltid riskanalyser vid större uppgraderingar. I samband med start av ny funktionalitet genomförs riskbedömningar tillsammans med
verksamheten för att hitta bästa möjliga sätt att införa rutiner och arbetssätt på.
Under 2014 påbörjades ett arbete med riskanalys med avseende på tillgång till patientinformation i vårdinformationssystemet där integritetsrisker värderas i förhållande till patientsäkerhetsrisker
Apodos och Cosmic läkemedelslistor och den bristande kompatibiliteten mellan
dessa framförs av många som kanske vår största enskilda patientsäkerhetsrisk. Läkemedelsförändringar i Pascal sparas bara i begränsad tid och försvinner sedan. Av
detta följer att läkemedelsförändringar inte kan dokumenteras i Pascal utan detta
måste komma till stånd i Cosmic, ett faktum som inte alltid beaktas av alla läkare.
En annan risk som identifierats är att recept på apoteken inte makuleras när läkemedelsbehandling förändras, vilket innebär att patienten kan få ut läkemedel där
ordinationen tagits bort.
Bristen på enkelrum med egen toalett på våra vårdavdelningar orsakar våra patienter undvikbara vårdskador, framför allt i calicitider och under influensasäsong. Vi
har också kunnat se fall av VRE (Vancomycinresistenta Enterococker) och MRSA
(Methicillinresistent Stafhylockus Aures) under året. Under första halvåret har fortsatt spridning av den mer aggressiv C difficile ribotyp 027 skett på CLV. Under
hösten har endast sporadiska fall påvisats. Bristen på enkelrum och följsamhet till
rutiner har varit bidragande orsak.
På grund av ett utbrott av Clostridium difficile 027 i början av 2014 öppnades åtta
extra enkelrum upp på avd. 17b (gamla avd. 16). Detta bidrog sannolikt till att utbrottet kunde begränsas. Efter sommarstängning av avd. 17b så öppnades den åter
hösten 2014 med 10 enkelrum. Behovet av ytterligare enkelrum i Ljungby är fortfarande stort, bland annat har ett begränsat VRE-utbrott på båda sjukhusen visat på
detta behov.
28
Hälso- och sjukvårdspersonalens
rapporteringsskyldighet
Avvikelsehantering
All personal är skyldig att anmäla risker, tillbud och negativa händelser. Samtlig
personal inom Landstinget Kronoberg, vårdvalsenheter samt kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterskor har behörighet att rapportera händelser och iakttagelser såsom negativa händelser, tillbud, risker, förbättringsförslag och klagomål i
avvikelsesystemet Synergi.
Verksamhetschef, eller av verksamhetschef utsedd medarbetare, bearbetar och återför rapporterade händelser till personalen på enheten samt vid behov till annan enhet. Verksamhetschef är ansvarig för att kontakta chefläkare vid misstanke om
ärende som kan vara aktuellt för Lex Maria-anmälan.
Rapportering
Trots att ett stort antal avvikelser rapporteras föreligger en underrapportering av
vårdskador och risk för vårdskador. Ärenden som inkommer som LÖF-ärenden
eller enskild anmälan till IVO har inte uppmärksammats och rapporterats. Det finns
en varierande tolkning av vad som är vanliga komplikationer och vad som skulle
kunna vara undvikbart.
Bristande kommunikation eller dokumentation uppmärksammas oftare än rena
vårdskador, och läkare är underrepresenterade som rapportörer av avvikelser.
29
Klagomål och synpunkter
Klagomål
Klagomål tas emot på verksamhetsnivå och bedömning görs i första hand av verksamhetschef. Verksamhetschefen har ansvaret att vidta åtgärder om så behövs och
informera patient och eventuell anhörig. Patienter ska informeras om möjlighet att
kontakta patientnämnden, IVO och Patientförsäkringen LÖF.
Patientnämnden
Samtliga patientnämndsärenden registreras i avvikelsesystemet Synergi och kommuniceras med respektive verksamhet och vidtagna åtgärder dokumenteras i ärendet. Avvikelserna avslutas av patientnämnden och chefläkare läser alla avslutade
ärenden. Vid misstanke om vårdskada kontaktar patientnämnden chefläkare tidigt
för att kunna identifiera ärenden som bör utredas närmare. Regelbunden kontakt
sker mellan handläggare inom patientsäkerhet och patientnämndens handläggare.
Patientnämnden gör en årlig sammanställning och analys av patientnämndsärenden.
Med hjälp av synpunkter till patientnämnden från patienter och närstående, har
flera allvarliga händelser uppmärksammats, som därefter har lett till interna utredningar, händelseanalyser och anmälningar enligt Lex Maria.
Flera ärenden som patientnämnden har tagit emot har resulterat i att verksamheten
har sett över och ändrat sina rutiner. I några fall har man haft riktade utbildningsinsatser.
Ärenden inom rättspsykiatrin där ärenden handlar om brister i kommunikation,
bemötande och delaktighet har halverats. Inom vuxenpsykiatrin är ärendemängden
relativt oförändrad från förra året. Här finns synpunkter på brister i kommunikation, vård och behandling samt under rubriken vårdansvar.
IVO
Enskilda anmälningar till IVO diarieförs centralt av handläggare inom landstinget.
Anmälan hanteras i avvikelsesystemet och ärendet skickas till berörd verksamhetschef och chefläkare. Verksamhetschefen ska bedöma anmälan, vidta eventuella
åtgärder och besvara frågor från Socialstyrelsen och chefläkare. En enskild anmälan kan leda till intern händelseanalys och anmälan enligt Lex Maria. Chefläkare
eller av chefläkare utsedd verksamhetsföreträdare svarar för vårdgivaren.
Lex Maria
Inträffade händelser som inneburit allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada ska anmälas till chefläkare som tar ställning till utredning och anmälan enligt
Lex Maria. Ärenden kan även uppmärksammas via patientnämnden, LÖF eller enskild anmälan. I de flesta fall görs händelseanalys och om möjligt involveras patient och anhörig.
30
Lex Maria-anmälningar handläggs på patientsäkerhetsenheten. Ärenden finns som
andra avvikelser i Synergi och beslut om uppföljning eller andra åtgärder kan dokumenteras och tidssättas där. Chefläkare och handläggare träffas regelbundet och
diskuterar enskilda avvikelser och mönster i klagomål och händelseanalyser.
LÖF
Samtliga ärenden till Patientförsäkringen LÖF hanteras i Synergi och sammanställs. Samtliga ärenden kommuniceras med, och bedöms av verksamhetschef.
Ärendena sammanställs årsvis och kommuniceras till centrum och verksamhetschefer.
Analys och återkoppling till verksamheten
Det är verksamhetschefens ansvar att se till att samtliga klagomål/avvikelser/anmälningar återkopplas till medarbetare via läkarmöten, APT eller
andra informationsvägar.
31
Sammanställning och analys
Chefläkare och handläggare träffas regelbundet och diskuterar enskilda avvikelser
och mönster i klagomål och händelseanalyser. Samtliga ärenden till Patientförsäkringen LÖF hanteras i Synergi och sammanställs. Samtliga ärenden kommuniceras
med och bedöms av verksamhetschef. Ärendena sammanställs årsvis och kommuniceras till centrum och verksamhetschefer. Alla verksamheter arbetar med analys
och återföring av sina avvikelserapporter.
Resultaten av Öppna Jämförelser, nationella PPM-mätningar och patientenkäter
redovisas på landstingsnivå, per centrum och för enheter. Utvärdering och analys
sker i huvudsak på verksamhetsnivå.
Sammanfattning
Att mäta vårdskador och effekten av patientsäkerhetsarbete är svårt.
Vårdskador vid markörbaserad journalgranskning visar samma mönster och nivå
som tidigare, och samma som de nationella resultaten.
Följsamheten till BHK-regler vid PPM-mätningar har förbättrats även om brister
fortfarande finns. Metoden med observationsstudier är svår att genomföra på
mindre enheter och vid ensamarbete, men bristerna med framförallt handsprit före
kontakt är ett faktum. Att förbättra förutsättningarna genom mycket god tillgång till
handsprit och utrustning är ett led i förbättringsarbetet liksom upprepade självskattningar och mätningar.
Uppföljningen av centrala infarter (CVK) visar fortsatt låg förekomst av CVKrelaterad blodförgiftning, och arbetet med bättre dokumentation av perifera nålar
ska ge förutsättningar för att mäta komplikationer även av dessa.
Arbetet med att förebygga trycksår har fortsatt. Vid den senaste mätningen syns en
liten förbättring, dock relativt lite Satsning på utbildning, förbyggande åtgärder och
utrustning ska förhoppningsvis ge resultat.
STRAMA:s arbete mot antibiotikaanvändning har resulterat i en fortsatt minskning
av antibiotikaförskrivning. Ytterligare insatser för att påverka förskrivning ska genomföras.
Antalet anmälningar till LÖF och Lex Maria till IVO är ingen större skillnad från
föregående år men, klagomålsärende till IVO har nästan halverats under 2014. Varför anmälningsbenägenheten minskat är svårt att förklara. Majoriteten av anmälda
skador berör diagnos och behandling. LÖF och Ivos bedömningar är likvärdiga
med tidigare år. Cirka 45 procent av ärenden anmälda till LÖF får ekonomisk ersättning beviljad och i cirka 30 procent av klagomålsärenden till IVO ges kritik till
sjukvården.
32
Allas medverkan behövs för att identifiera vårdskador – verksamhetens avvikelsrapportering, LÖF och Ivos utredning och granskning samt patient/närståendes
synpunkter och klagomål.
I genomförda händelseanalyser och internutredningar är bakomliggande orsaker till
händelsen framför allt inom orsaksområde kommunikation och procedur, rutin och
riktlinjer. Åtgärdsförslagen i analyserna är framförallt under ”Begränsat effektiva
åtgärder”. Det saknas fortfarande bra metod/arbetssätt för uppföljning av genomförda åtgärder och dess effekter.
Antalet anmälningar kan inte användas som mått på patientsäkerhet. De avspeglar
också verksamhetens uppmärksamhet och säkerhetskultur samt patienternas kännedom om möjligheterna att anmäla. Ett ökat antal avvikelser om vårdskador är
sannolikt ett tecken på en förbättrad säkerhetskultur – inte på sämre patientsäkerhet.
Säkerhetskultur är den viktigaste faktorn i patientsäkerhet. Under 2014 genomfördes den tredje mätningen av patientsäkerhetskulturen i Kronoberg – denna gång
med ett betydligt bättre deltagande. Brister sågs framförallt i avvikelserapportering
och bedömningen av ledningens stöd för patientsäkerhetsarbete.
Det finns fortfarande en underrapportering av vårdskador och risk för vårdskador.
Bearbetningen av avvikelser varierar och informationen i avvikelsesystemet är underutnyttjad. Avvikelsesystemet används även som ärendehanteringssystem för
klagomål och anmälningar, vilket underlättar analys och sammanställning av dessa.
33
Samverkan med patienter och närstående
Patienter och anhöriga informeras om utredningar vid misstänkt vårdskada och intervjuas i samband med händelseanalys. De informeras om möjligheten att själv
skriva yttrande till IVO vid Lex Maria-anmälningar.
De erbjuds också uppföljningsmöte efter avslutad händelseanalys och informeras
om IVO beslut. Ärenden i patientnämnden leder ofta till kontakt mellan patient och
verksamhetsföreträdare för att klargöra klagomål och tillvarata patientsynpunkter.
Inom centrumen görs olika former av patientnöjdhetsmätningar, patientenkäter och
annan uppföljning.
Trycksår
Patientinformation är framtagen för att få patienter och anhöriga att känna sig delaktiga i den trycksårsprevention som bedrivs, samt för att vid behov påminna personalen.
Övrig kontakt med patienter och anhöriga
Idag kontaktas inte patienter och anhöriga som gör anmälningar till IVO eller LÖF
annat än i undantagsfall vilket är identifierat som ett bristområde och möjlighet till
förbättrat patientsäkerhetsarbete.
34
Resultat
I detta stycke finns ett begränsat urval av de resultat som beskrivs i patientsäkerhetsberättelsen
Kompetensenheten - kliniskt träningscentrum
Landstingsövergripande utbildningar som syftar till ökad patientsäkerhet
Utbildning
Hjärt- lungräddning
AT-läkares grundutbildning, Centrallasarettet Växjö 20st, Ljungby
lasarett 2 st
AT-läkare repetitionsutbildning
Repetition A-HLR vuxen och barnrepetition (basal), medicinläkare, vår
och höst
Semestervikarierande läkares A-HLR utbildning, CLV 15 st, LL 9 st
Instruktörsutbildningar.
o Basal och S-HLR CLV 12stycken, LL 1st
o Barn-Instruktörsutbildning, Räddningstjänsten 8 st, LL 1st
proACT (ALERT)
Utbildning i omhändertagandet av akut försämrad person/patient, för tidigt insättande av adekvat behandling av sviktande vitala funktioner. proACT/MIG koordinator arbetar övergripande mot båda sjukhusen i utbildningar i proACT/MIG konceptet. Följande utbildningar har genomförts:
Grundutbildning
Förkortad utbildning
Instruktörsutbildning
Grundutbildning PRV
ISBAR CLV
ISBAR kommuner
8 tim
3 tim
6 tim
8 tim
3 tim
3 tim
10st 124 personer (30 läkare)
3 st
23 personer (23 läkare)
1st
4 personer
3 st
31 personer (6 läkare)
2 st
10 personer
2 st
20 personer
BHK(Basala Hygien och Klädregler)
Resultaten i PPM BHK 2014 visar på kvarvarande brister när det gäller följsamhet
till hygienreglerna även om viss förbättring skett. Främst krävs det förbättring i
momentet desinfektion före patientkontakt. Följsamheten till klädregler är numera
god.
35
PPM BHK 2010-2014
100%
90%
80%
70%
60%
Desinfektion före
50%
Desinfektion efter
40%
Handskar
30%
20%
10%
0%
ht10 vt 11 ht 11 vt 12 ht 12 vt 13 ht 13 vt 14
PPM VRI Nationellt och lokalt
VRI-mätningarna med punktprevalensmätning har nu pågått sedan 2008. Någon
säker förbättring över tid kan inte ses i Kronoberg . Våra lokala mätningar är validerade och genomförda på samma sätt och visar då högre frekvens av infektioner.
Bilden visar VRI frekvensen lokalt och siffrorna vad som rapporterades i den nationella mätningen från samma avdelningar
36
Trycksår
Mätningen 2014 visar en viss förbättring jfr 2013.
Andelen riskpatienter i somatisk slutenvård som hade två av tre förebyggande åtgärder (hälavlastning, vändning eller madrass) var vid mätning ht 2013 var 66%
motsvarande resultat för vt 2014 var 67%.
CVK (Centrala venösa infarter)
Antal 339
CLV 281
Ljungby 58
Totalt antal kateterdygn 3143
Antal dagar per CVK 9,3
Antal med positiv odling 59
Andel odlade spetsar 92 %
Antal CVK-relaterad sepsis 2 (CDK)
CVK-relaterad infektion/1000 kateterdagar 0,6
Fortsatt goda resultat och god kontroll av användning av CVK.
37
Antalet centralvenösa infarter har inte ökat utan snarare minskat något. Viktigt att
använda på rätt indikation.
Frekvensen infektionskomplikationer fortsatt låg.
38
PVK (Perifer venkater ,”nål”)
Följsamhet till landstingets riktlinjer har mätts även under 2014 och förbättring ses.
Patientsäkerhetskulturenkät
Patientsäkerhetskulturenkät genomfördes för tredje gången 2014. Denna gången
blev svarsfrekvensen över 75% varför resultaten bör avspegla kulturen.
2014 års mätning, förändringar sedan 2011
År
November
2009
Antal utskickade enkäter
5055
September
2011
5431
Mars 2014
4254
Andel av verksamheten
som ingått i mätning
Samtliga inkl. rättspsykiatri, men inte servicecentrum
Svarsfrekvens
Som ovan
54,4 %
Som ovan
51,3 %
75,3 %
Frågorna avser olika delar av säkerhetskultur och sammanställs till så kallade dimensioner där det tydligt framgår att det finns problem med viljan att rapportera
händelser, arbetsbelastning och tilltron till högsta ledningens stöd.
Höga värden önskvärda.
39
Resultat i de olika dimensionerna
Benägenhet att rapportera händelser
43
Arbetsbelastning och personaltäthet
49
Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete
49
Överlämningar och överföringar av patienter och information
53
Samarbete mellan vårdenheterna
58
Självskattad patientsäkerhetsnivå
60
Lärandeorganisation
62
Återföring och kommunikation kring avvikelser
62
En icke straff- och skuldbeläggande kultur
63
Öppenhet i kommunikationen
64
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
65
Information och stöd till patient vid negativ händelse
67
Information och stöd till personal vid negativ händelse
69
Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet
70
Samarbete inom vårdenheten
Resultat på landstingsnivå vid 2014 års mätning
81
Analys och förbättringsarbeten görs utifrån säkerhetskulturenkätens resultat, speciellt dimensioner med resultat under 50. Lokalt analysarbete är viktigt eftersom resultaten skiljer sig åt mellan arbetsplatser.
Några viktiga områden att arbeta vidare med:
patientsäkerhetsnätverk med centrumrepresentanter för en lokal förankring
avvikelsearbete på lokal nivå med regelbunden diskussion på APT
chefer och ledare ger fortsatt stöd till patientsäkerhetsarbetet.
Denna enkät har genomförts flera gånger i många landsting och Kronobergs resultat skiljer sig inte uttalat från riket.
40
Kronoberg (N= 3082)
Referensdatabas (N= 57353)
Benägenhet att…
100
Information och…
Sammantagen…
80
Information och…
Självskattad…
60
40
Överlämningar och…
Min närmaste…
20
0
Samarbete mellan…
Lärandeorganisation
Högsta ledningens…
Samarbete inom…
Arbetsbelastning…
En icke straff- och…
Öppenhet i…
Återföring och…
Anmälningar
För detaljer se bilaga
IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg)
Anmälan gällande fel i vården till IVO har minskat under 2014. Opererande verksamheter har flest anmälningar. En verksamhet som har betydligt färre anmälningar 2014 är Rättspsykiatriska regionkliniken som hade 23 ärenden 2013 och
minskat till 5 ärenden 2014.
Anmälan enligt Lex Maria
Det är flera händelser som anmälts enligt Lex Maria som berör mer än en klinik,
detta medför att flera kliniker är delaktiga i samma anmälan till IVO. De flesta
anmälningar sker från kirurgi- och medicincentrum.
Vårdskador som anmäls enligt Lex Maria handlar främst om fördröjd diagnos eller behandling.
De flesta ärenden avslutas med bedömning att verksamheten har utrett händelsen i
nödvändig omfattning och vidtagit de åtgärder som krävs. Ett fåtal ärende har medfört
att IVO genomför inspektion i verksamheten.
LÖF (Patientförsäkringen)
Totalt antal anmälda ärenden som har kommit Landstinget Kronoberg till känna
under 2014 är 222 ärenden. Jämfört med 2013 är det en minskning med 4,72 procent.
41
Utveckling av antalet anmälningsärenden
250
200
233
222
189
172
168
150
LÖF
109
108
IVO
100
LM
59
40
50
55
39
30
11
25
32
0
2010
2011
2012
2013
2014
Totalt anmälda ärenden till IVO, Lex Maria och LÖF under åren 2010-2014
De flesta anmälningarna till patientförsäkringen gäller opererande verksamheter.
140
120
100
80
60
2010
40
2011
20
2012
2013
0
2014
Fördelning av LÖF ärenden
Händelseanalys
Landstinget Kronoberg publicerade 35 analyser 2014 i kunskapsbank Nationellt
IT-stöd för händelseanalys (Nitha).
42
Patientnämnden
Patientnämnden har under året registrerat 792 ärenden, vilket är en ökning med
drygt 11 procent jämfört med föregående år, då 709 ärenden registrerades.
Inom kirurgcentrum ser vi en ökning med cirka 45 procent. Ökningen kan ses inom
samtliga verksamheter med undantag av anestesikliniken. Flertalet av ärendena
handlar om vård och behandling samt kommunikation. Väntetider och tillgänglighet utmärker sig något mer inom ortopedkliniken och öron- näsa och hals och hudkliniken. Det är 8 procent av nämndens ärenden som rör barn och ungdomar. Flera
av dessa handlar om barn som inte fått undersökningar eller behandlingar givna
utifrån deras behov. Det rör sig om felaktiga diagnoser, bristande smärtlindring och
att man inte har lyssnat på barnet eller anhöriga.
Totalt antal registrerade ärenden
900
792
800
709
700
600
558
601
500
400
300
200
100
0
2011
2012
2013
43
2014
11
51
38
Administrativ hantering
38
Ekonomi
Kommunikation
Medicinsk dokumentation
och sekretess
Omvårdnad
232
305
Organisation och
tillgänglighet
Vård och behandling
Vårdansvar
26
80
Övrigt
11
Fördelning av orsaker till kontakt med Patientnämnden
Fördelning av ärenden
Akutcentrum
Barn- och kvinnocentrum
Kirurgicentrum
Medicincentrum
Medicinskt servicecentrum
Primärvårds- och rehabcentrum
Psykiatricentrum
Servicecentrum
Tandvårdscentrum
Kommun
Privata och externa vårdgivare
2011
38
38
130
77
16
109
65
4
17
12
49
Ärendefördelning centrum
44
2012
34
57
130
77
31
114
50
8
19
24
61
2013
43
50
153
92
11
152
100
3
14
19
72
2014
45
48
223
98
14
158
77
4
30
14
69
Avvikelser
Antalet registrerade avvikelser har minskat något – om detta beror på minskad benägenhet att anmäla eller förbättrad användning av systemet är svårt att avgöra.
Antal avvikelser
Landstinget Kronoberg 2001 - 2014
12000
10000
7909
8000
6622
6000
3529
4000
2000
10001
9140
8767 8564 9171
47
4434 4871
5085 5120
1035
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Markörbaserad journalgranskning
Resultat från strukturerad journalgranskning av 360 journaler under tiden 2013-1009-2014-09-30 har det identifierats 42 skador, 32 vårdskador.
Antal vårddagar under tidsperioden var 2 947 dagar.
Totalt antal skador: 42
Beskrivning
Andel
Antal
Antal vårdskador
skador skador
Annat:
11,9%
5
4
Allergisk reaktion, Blödning, inte i samband med operation Trombos/emboli, Hudskada eller ytlig kärlskada
, Anestesirelaterad skada, Medicintekniskt orsakad skada
Postpartumskada/obstetrisk skada, Övriga skador
Blåsöverfyllnad:
14,3%
6
6
Fallskada:
7,1%
3
3
Kirurgiska skador:
7,1%
3
2
Förväxlingsingrepp, Organskada, Postoperativ blödning/hematom, Reoperation, Annan kirurgisk komplikation
Läkemedelsrelaterad skada:
4,8%
2
2
Svikt i vitala parametrar:
2,4%
1
1
Trycksår kategori 2-4:
11,9%
5
3
Vårdrelaterade infektioner:
40,5%
17
11
CVK-relaterad infektion Pneumoni, Postoperativ sårinfektion, Sepsis, UVI, Ventilator-associerad pneumoni, Infektion övrig, Clostridium difficile-infektion
45
Överbeläggningar
Överbeläggningar förekommer men det är nästan alltid på riktiga vårdplatser, det
vill säga antal platser i förhållande till personalbemanning. Det gäller inte korridorplatser. Utlokaliserade patienter är mycket sällsynt. Överbeläggningar är mindre än
rikssnittet4?
46
Antalet överbeläggningar rapporterade till SKL 201
47
Antibiotikaförbrukning
Minskningen av antibiotikaanvändning fortsätter.
Statistik
antal recept (varurader)/1000 inv
och år
Antibiotika (J01 exkl Hiprex)
Kronoberg, antal recept per 1000 invånare och år
600
500
400
300
200
100
0
Antal recept per 1000 invånare och kalenderår 2000-2014 i Kronoberg
recept (varurader)/1 000 invånare
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
Antibiotika (J01 exkl Hiprex),
antal recept per 1 000 inv och år
okt 2009 - sep 2010
okt 2011 - sep 2012
okt 2013 - sep 2014
okt 2010 - sep 2011
okt 2012 - sep 2013
Patientsäkerhetssatsningens siffror. Jämförelse mellan länen. Antal recept per
1 000 invånare och år. Obs! utvärderingsperioden är inte kalenderår utan oktoberseptember.
48
Den totala antibiotikaförbrukningen minskar.
DDD/1000 inv och dag
Antibiotika (J01 exkl Hiprex)
totalt Kronoberg (recept+rekvisition), DDD/1000
inv och dag
20,00
15,00
10,00
5,00
0,00
Totalförbrukning antibiotika 2000-2014 i Kronoberg mätt i DDD (definierade
dygnsdoser) per 1 000 invånare och dag.
Sepsis (blodförgiftning)
Dödligheten i blodförgiftning är hög men resultaten i Kronoberg snarast bättre än
riket. Behandlingsresultaten är beroende av tidig diagnos.
Bild som visar 30 dagars mortalitet för IVA. Första stapeln är total IVA mortalitet,
de andra tre avser svår sepsis och septisk chock. 2014.
49
Övergripande mål och strategier för
kommande år
Budget 2015
Patientsäkerhetsarbetet ska vara prioriterat. Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all
verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador. Patienter
och närståendes medverkan i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och deras erfarenheter ska tillvaratas.
Patientnämnden har en viktig roll och bidrar genom sitt arbete till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet.
Regionens patientsäkerhetsnätverk, med utsedda medarbetare från
varje centrum, ska utvecklas och stärkas.
Teambaserade arbetssätt ska utvecklas för en ökad patientsäkerhet.
Avvikelser ska analyseras och utgöra ett underlag i det förebyggande
riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter.
Genom konsekvent arbete med hygienregler ska vi minimera vårdrelaterade infektioner. IT-stödet Infektionsverktyget ska säkerhetsställa
uppföljning, identifiera risker och framgångsrika arbetssätt inom området.
Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling, på rätt indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar som möjligt. Äldres läkemedelsbehandling är en stor utmaning. Landstinget ska
regelbundet göra en sammanvägd bedömning av den äldres totala medicinering och dess nytta i förhållande till risk oavsett patientens aktuella vårdform. En annan utmaning är att minska antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av resistenta bakterier. Vi ska följa
läkemedelskommitténs rekommendationer om det inte finns skäl för
undantag.
I Region Kronobergs Budget 2015 med plan 2016-2017 har det poängterats att
patientsäkerhetsarbetet ska inriktas mot att minska vårdrelaterade infektioner. Två
metoder som tas upp där är basala hygienrutiner och användning av infektionsverktyget.
I Region Kronobergs Verksamhetsplan för 2015 kan man läsa angående aktiviteter
för 2015
Arbetet med Infektionsverktyget – analys och återkoppling av resultat ska
tillsammans med arbete med basala hygienrutiner minska VRI.
Patientsäkerhetskultur och avvikelsehantering ska förbättras genom utbildning, förbättrad statistik och orsaksanalys av avvikelser.
50
Patientsäkerhetsnätverket ska stödja och arbeta med avvikelsehantering i
varje centrum.
Försök med patientmedverkan vid händelseanalys och riskanalys ska påbörjas.
Patientsäkerhetsarbetet i Region Kronoberg ska i enlighet med patientsäkerhetslagen bedrivas med ett systemperspektiv, vara långsiktigt och ha ett uttalat patientfokus där patienter och närstående ska göras delaktiga. Patientsäkerhetsarbetet omfattar följande strategiska områden:
säkerhetskultur
Vi har beslutat att arbeta med följande fokusområden under 2015:
VRI, BHK samt trycksår
säkerhetskultur
avvikelsehantering och vårdskador
Patientsäkerhetsnätverket ska arbeta med tre ovanstående områden och patientmedverkan ska öka inom dessa tre områdena.
Bilagor
Sammanställning anmälningar till IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg, Patientförsäkringen LÖF, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag
STRAMA, årsrapport och analys 2014
51
52
2015-01-27
Strama Kronoberg
Årsrapport för Strama Kronoberg 2014
samt handlingsplan för 2015
Cecilia Nordquist
Ordförande Strama Kronoberg
2015-01-27
Medlemmar Strama Kronoberg 2014
Katarina Hedin
Cecilia Nordquist
FoU, ordf. t.o.m. aug 2014
Läkemedelsenheten, ordf. fr.o.m. sep 2014
Kerstin Abelson Storby
Olof Cronberg
Matilda Eriksson
Per Forsberg
Annika Garnolf
Håkan Ivarsson
Gunnar Kahlmeter
Charlotta Karlsson
Lena Nilsson
Arne Runehagen
Anna Wimmerstedt
Barn- och ungdomskliniken
VC Växjöhälsan
VC Lagan
Infektionskliniken
ÖNH-kliniken
VC Teleborg
Klinisk mikrobiologi
Vårdhygien
Smittskydd
Infektionskliniken
REGION KRONOBERG
Uppdrag Strama Kronoberg - LD beslut 13/2011
2 (21)
REGION KRONOBERG
10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården
Resistenta bakterier fortsätter att öka och är ett hot mot folkhälsa såväl internationellt som
nationellt. Sambandet mellan antibiotikaförbrukning och resistensutveckling är väl belagt men det
behövs fler åtgärder än minskad antibiotikaförskrivning för att kunna fortsätta att bedriva en säker
och effektiv vård av infektioner i Sverige. 2010 lanserade Strama och Svenska Infektionsläkarföreningen ett 10-punktsprogram för att minska antibiotikaresistens inom slutenvården. För att
ytterligare stärka arbetet i kampen mot antibiotikaresistens har Stramanätverket och Svenska
Infektionsläkarföreningen under 2014 uppdaterat 10-punktsprogrammet som även har breddats till
att omfatta hela sjukvården. I den nya utformningen betonas även behovet av långsiktigt folkhälsoarbete. Friska människor får färre infektioner, behöver mindre antibiotika och hotas inte på samma
sätt av resistensutvecklingen.
Länk till nationellt 10-punktsprogram
Sedan 2012 har Strama Kronoberg valt att skriva årsrapporten utifrån 10-punktsprogrammet för att
visa hur långt landstingets/regionens samlade arbete har kommit under respektive punkt. Årets
årsrapport utgår från det reviderade 10-punktsprogrammet från 2014. Dokumentet utgör också
handlingsplan för det fortsatta lokala Stramaarbetet.
Strama Kronoberg ska verka för att 10-punktsprogrammet tjänar som utgångspunkt för
handlingsplaner i Region Kronoberg. Det är av största vikt att 10-punktsprogrammet får en
naturlig plats i regionens ledning och styrning.
__________________________________________________________________
Innehåll:
A. Förhindra smittspridning
1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras
2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
B. Minska behovet av antibiotika
3. Vårdrelaterade infektioner måste begränsas
4. Samhällsförvärvade infektioner ska förebyggas
C. Optimera bakteriologisk diagnostik och säkerställ tillgången till
epidemiologiska data
5. Bakteriologisk odling ska tas före antibiotikabehandling
6. Mikrobiologiska laboratoriet måste övervaka det epidemiologiska läget och bistå
behandlande läkare, vårdhygien, smittskydd samt lokala Stramagrupper.
D. Använd antibiotika rationellt
7.
8.
9.
10.
Lokala förskrivnings- och resistensdata måste analyseras ihop och återkopplas
Riktlinjer för handläggning av infektioner ska finnas och följsamheten ska mätas
Antibiotikaprofylax inför kirurgi ska ges på rätt sätt
Antibiotika ska användas rationellt
E. Övrigt – lokala tillägg Strama Kronoberg
11. Information till vårdgivare
12. Information till allmänheten/patienter
13. Aktuella utvecklingsarbeten med strama-anknytning
3 (21)
REGION KRONOBERG
Aktuell lägesbeskrivning samt utförda åtgärder 2014:

För våra sjukhus, rehab och primärvård, folktandvård samt kommunal vård och omsorg
finns i dagsläget 0,3 läkare och 3 hygiensköterskor tillhörande enheten för Vårdhygien
(MSC) att tillgå.

På sjukhusen i Växjö och Ljungby finns få enkelrum (12-13%) med eget hygienutrymme.
Detta är en låg siffra jämfört med andra landsting.

Samtliga vårdrum på infektionsavdelning 17 är med luftsluss genom justering av befintlig
ventilation.

Inom IVA CLV har två rum försetts med luftsluss och inom HIA CLV har ett rum försetts
med luftsluss.

Mot slutet av 2013 befann vi oss i ett utbrott med Clostridium difficile ribotyp 027. Detta
föranledde i januari akutöppning av avd 17 B samt förändrade rutiner med bl. a daglig och
slutstädning med klorbaserat medel.

Vid årets slut har 38 patienter med verifierad ribotyp 027 insjuknat. Riktad uppföljning av C.
difficile-infektioner har gjorts.

Avdelning 17 B stängdes under senvåren för att åter öppnas november 2014.

Spridning av MRSA och VRE har skett inom CLV och LL. Inom kommunal vård har även
MRSA-spridning förekommit. Rutiner för multiresistenta bakterier (MRB), calici och C.
difficile har reviderats i syfte att minska smittspridning inom den slutna vården.

Rutin för omhändertagande av patient med mässling har upprättats då vi för första gången
på många år haft smittspridning i länet.

Rutiner för städning i vården har utarbetats.

Rutiner för omhändertagande av patient med misstänkt Ebola-smitta har utarbetats.
4 (21)
REGION KRONOBERG
Planerade åtgärder framöver:

Även om vi fått fler enkelrum är behovet fortfarande stort och det är viktigt att vi även i
fortsättningen arbetar för att fler enkelrum med hygienutrymme skapas på såväl CLV som
LL.

Fortsatt uppföljning av infektioner orsakade av C. difficile planeras.

MRB-screening av mammor vars barn neonatalvårdas planeras.

Den 17 april planeras extra chefsdag med inriktning VRI. Patientsäkerhetsarbetet har under
2015 tema ”VRI ska förebyggas". I detta arbete kommer patientsäkerhetsnätverket att vara
nyckelpersoner.

Rutiner städning i vården implementeras under februari-april.

Vårdhygieniska riktlinjer ska bli lättare att hitta på nya webben.
5 (21)
REGION KRONOBERG

SKLs mätning av basala hygien- och klädregler (slutenvård, öppenvård inkl. tandvård) i
form av observationsstudie av 10 personal per enhet genomfördes vid två tillfällen av
patientsäkerhetssjuksköterska alternativt på enheten utsedd personal. Vi nådde inte SKLs
uppsatta mål.

Med anledning av dåliga resultat i SKL-mätningen har ytterligare inventering av
förutsättningar för tillämpande av basala hygienrutiner gjorts.

Komplettering av utrustning via medel från patientsäkerhetssatsningen har skett på CLV
och LL. Rätt utrustning (hållare för handskar, förkläden, ytdesinfektion, handdesinfektion)
på rätt ställe behövs.

Som komplement till SKLs mätning har självskattning av basala hygien- och klädregler
genomförts inom somatisk sluten- och öppenvård vid ett par tillfällen.

Riktade hygienronder har gjorts tillsammans med avdelningspersonal och
patientsäkerhetssamordnare.

Satsning i samarbete mellan patientsäkerhetsnätverket, smittskydd och vårdhygien
planeras avseende följsamhet till basala hygien- och klädregler.

Följa åtgången av handdesinfektionsmedel inom respektive enhet.

Praktisk träning typ ”öppet hus” planeras.

Temadag VRI blir start på ledningens engagemang.
6 (21)
REGION KRONOBERG

Inom varje enhet har resursperson utsetts för att aktivt arbeta för en minskning av PVKrelaterade komplikationer. Resurspersonerna har utbildats. Granskning och utvärderingar
har genomförts regelbundet. Tyvärr har vi fortfarande PVK-relaterade infektioner (ca 15-20
under 2013). Mörkertalet okänt. Inom landstinget inhandlas 90 000 - 100 000 st. PVK:er
under ett år. Enligt internationella rapporter kan ca 70 - 80 komplikationer på motsvarande
antal PVK:er förväntas.

KAD-arbetet drivs i projektform i samarbete mellan vårdhygien, mikrobiologen och
infektionsläkare Christian Blomkvist. 2 st. projektanställda sjuksköterskor har arbetat 20 %
vardera under 8 mån med KAD-projektet. Inriktning på projektet har varit kateteter på rätt
indikation, under rätt tid med regelbunden omprövning samt dokumentation. Journaltabell
har utarbetats.

Uppföljning har skett av samtliga CVK:er med positiva odlingsfynd. Aktuella data ligger på
0,6 CVK-relaterade sepsisfall per 1000 kateterdygn. Dessa är relaterade till dialyskatetrar.

Postoperativ sårinfektionsmätning utförs sedan 1998. Uppföljningstid 45 dagar, (inte 30
som många andra sjukhus har som standard). Resultat kirurgi senaste 2 åren stationärt ca
5% och ortopedi ca 3 %, med variation beroende på ingreppets art.

Infektionsverktyget är breddinfört inom slutenvården samt flertalet sjukhusanslutna
öppenvårdsmottagningar.

SKLs VRI-mätning genomfördes våren 2014 med infektionsfrekvens på 12,9%. De data
som mätningen baseras på är validerade av vårdhygien. Kompletterande lokal VRI-mätning
(utförd på samma sätt) genomförs regelbundet för att erhålla relevanta data som
komplement till infektionsverktygets. Data från dessa mätningar visar på VRI-frekvens som
överensstämmer med SKL-mätningen och vid någon mätning även högre VRI-frekvens.

Sedan 2010 har Strama Kronoberg uppmanat till daglig omvärdering av intravenös
antibiotikabehandling på samtliga avdelningar via skriftlig kommentar på antibiotikalathund.
Detta har haft svårt att få genomslag i praktiken av resursskäl.
7 (21)
REGION KRONOBERG

Förbättringsarbetet avseende PVK-hantering kommer att fortgå. Vår målsättning är bättre
följsamhet till dokumentationsriktlinjer samt < 5 infektioner/100 000 PVKer.

KAD-projektet upphör. Ny inriktning är prevention av överfylld urinblåsa och ökad
bladderscanning. Riktad uppföljning i samband med inläggning av CVK planeras avseende
följsamhet till rutinerna.

Uppföljning av SVP och Picc-line enligt modell CVK.

Rutiner för daglig omvärdering av intravenös antibiotika behöver diskuteras och
implementeras ytterligare.

VRI är tema inom årets patientsäkerhetssatsning tillsammans med
patientsäkerhetsnätverket.

Framtagande av verksamhetsspecifika rapporter ur infektionsverktyget som förankras via
medicinska kommittén i ledningsgruppen..
8 (21)
REGION KRONOBERG

Klamydia egenprovtagning infördes 2008 och sedan 2013 analyseras alla klamydiaprover
även för förekomst av Gonokocker.

För barn födda 2011 var anslutningen till det nationella barnvaccinationsprogrammet cirka
98,8% för det femvalenta vaccinet, 98,3% för MPR samt 97,7% för pneumokockvaccinationen.

Folkhälsoenheten har under 2014 haft ett samordnande ansvar för det STI-förebyggande
arbetet i länet och handlingsprogrammet för sexuell och reproduktiv hälsa har legat till
grund för detta. Exempel på vad som har genomförts är utbildningar, spridning av
informationsinsatser, publicering av material etc. Central smittspårning och möjlighet till
egenprovtagning av klamydia är sedan några år tillbaka implementerat i Landstinget
Kronoberg.

Folkhälsoenheten har under 2014 haft ett samordnande ansvar för det tobaksförebyggande
arbetet i länet.

Region Kronoberg har en riktlinje om tobaksfrihet i samband med operation. Arbetet pågår
kontinuerligt men behöver intensifieras. Rökare löper större risk för komplikationer i
samband med operation. Rökuppehåll innan operation halverar risken för postoperativa
komplikationer såsom bland annat sårinfektioner och försenad sårläkning.

På infektionskliniken är målsättningen att ge skriftlig information om rökstopp till alla
patienter med pneumoni.

I samverkan med analysenheten pågår ett arbete med att mäta utdata gällande genomfört
tobaksuppehåll i samband med operation.

Under året har alla hushåll med ålderspensionärer fått brev med information inför årets
vaccinationskampanj mot influensa och pneumokocker. Vaccinationstäckningen ligger för
innevarande säsong på 58 % vilket gör att vi ligger bland de landsting och regioner som
ligger högst.

Nya rutiner för HPV-vaccination har implementerats.

Utbrottet med C. difficile 027 har främst drabbat den slutna vården men påverkade även
öppenvården och den kommunala vården. Nya behandlingsrutiner har framtagits.

För första gången på många år har vi haft smittspridning av mässling i länet.
Handläggningsrutiner har tagits fram.
9 (21)
REGION KRONOBERG

Ett utbrott av ebola i Västafrika har skapat mycket oro även i vår del av världen. Rutiner är
framtagna för hur misstänkta fall skall omhändertas inom vården och även hur ev.
ambulanstransporter ska ske.

Mycket av detta skapar oro i samhället och kräver stora informationsinsatser som ofta går
via media.

Klinisk Mikrobiologi arbetar kontinuerligt med att uppdatera analysutbudets relevans.

Barnhälsovården fortsätter arbeta för en hög anslutning till det nationella
barnvaccinationsprogrammet samt för att se till att nyanlända barn hälsoundersöks och
kompletteringsvaccineras.

Sedan 2015 har avdelningen Folkhälsa och social utveckling ansvar för det samordnade
STI-förebyggande arbetet i länet. Handlingsprogrammet för sexuell och reproduktiv hälsa
ligger till grund för planerade insatser.

Minska rök- och snusanvändningen i länet genom olika insatser från Folkhälsoenheten.

Under 2015 planerar Folkhälsoenheten en utbildning för alla opererande läkare och övrig
berörd personal för att intensifiera arbetet med rökfrihet i samband med operation.

Även om vi har en bra vaccinationstäckning mot influensa ligger den sämre mot
pneumokocker. Det vaccin som vi i dag har rätt att ge kostnadsfritt kommer antagligen
ersättas av ett bättre vaccin. Socialstyrelsen arbetar på nya riktlinjer. När dessa kommer får
vi göra en satsning. Om man kommer att rekommendera konjugerade vacciner ska vi
försöka få rätt att även ge dem kostnadsfritt till riskgrupper.

För att öka kunskapen och få mer likartad hantering av patienter i regionen kommer
smittskyddet besöka vårdcentralerna under året.

Smittskyddet planerar även en satsning mot förskolan men det kräver att vi får de extra
resurser vi ansökt om.

Representanter för smittskydd och Strama fortsätter delta i grupperna för Sexuell Hälsa,
både på landstingsnivå och för hela länet. Viktiga arbetsområden där är olika projekt och
samarbete med bland annat Folkhälsoenheten, ideella organisationer, skolor, kvinnoklinik,
hudklinik, för att förebygga och informera om STI, egenprovtagning klamydia, självtest HIV
och annat.
10 (21)
REGION KRONOBERG

Positiva blododlingsfynd rapporteras automatiskt till infektionskonsult.

Resultat från pneumoniregistret visar andelen patienter med inneliggande vård för
pneumoni som har luftvägsodlats (sputum/nasofarynx) har stigit till 82 %.

Transporter av blododlingar utvärderas kontinuerligt. Målsättningen för 2015 är att 80% av
blododlingsflaskorna ska skall placeras i inkubationsskåp inom 4 h och långsiktigt arbetar vi
mot att alla ska vara insatta inom 1 h efter provtagning.

Klinisk Mikrobiologi arbetar fortlöpande med att ta fram relevant statistik för återkoppling till
beställande enhet avseende provflöde.
11 (21)
REGION KRONOBERG

Klinisk Mikrobiologi för Kronoberg och Blekinge övervakar resistensläget i båda länen och
rapporterar detta på sin hemsida (http://www.mikrobiologi.org/resistensutveckling). Det är
idag, med den snabba genomströmningen av patienter i sluten vård, endast små skillnader
i resistens mellan sluten vård och öppen vård.

Klinisk Mikrobiologi samarbetar med Svebar (Svensk övervakning av antibiotikaresistens)
och EARS-Net (European Antimicrobial Resistance Surveillance Network, ECDC)

Enstaka avdelningar med särskilt känsliga miljöer till exempel intensivvård, neonatalvård,
njurmedicin och urologi kräver särskild bevakning. Detta tillgodoses i dag med regelbundna
övervakningsodlingar och vårdhygienisk återkoppling.

Klinisk mikrobiologi övervakar förekomst av bakterier med spektakulär resistens och särskilt
vårdhygieniskt intresse och vidtar i samråd med Vårdhygien och Smittskydd omedelbara
åtgärder för att utreda och förhindra spridning av dessa bakterier.

Klinisk mikrobiologi utvärderar och utvecklar fortlöpande tillgängliga metoder för
övervakning av det epidemiologiska läget.

Klinisk mikrobiologi upprätthåller laboratoriets status som nationellt och internationellt
referenslaboratorium för antibiotikaresistens.
12 (21)
REGION KRONOBERG

Klinisk mikrobiologi kartlägger löpande resistensläget och deltar i utformningen av
behandlingsriktlinjer (empirisk terapi) gällande antibiotika.

Om en plötslig förändring gällande resistensläget skulle ske (vid t.ex. ett utbrott) görs en
översyn av gällande behandlingsriktlinjer i samråd med infektionskliniken.

Två olika kvartalsrapporter som bygger på försäljningsstatistik av antibiotika för öppenvård
samt slutenvård publiceras varje kvartal på Stramas hemsida sedan 2011.

Utdatarapporter från Cambio Cosmic har tagits fram som på VC-nivå och för enskild
förskrivare redovisar antibiotikaförskrivning respektive infektionsdiagnoser. Rapporterna har
använts av vissa vårdcentraler i lokalt uppföljningsarbete

Vårdcentralerna har i samråd med Strama noggrant analyserat antibiotikaförskrivningen
som ett led i årets patientsäkerhetssatsning. 23 av 32 vårdcentraler har lämnat in
självdeklarationer med bland annat analys av vårdcentralens totala förskrivning, variation
mellan förskrivare samt förslag till förbättringsåtgärder.


Medicincentrum följer antibiotikaanvändningen i relation till antalet vårddygn/vårdtillfällen

Formen för redovisning av resistensläget på Klinisk mikrobiologis hemsida ses över för att
öka tillgängligheten.

Vidare arbete med utdata från Cambio Cosmic (under förutsättning att erforderliga resurser
avsätts) med målet att även i Kronoberg få fram diagnoskopplade data för antibiotikaförskrivning samt användarvänliga rapporter.

Fortsätta publicera och marknadsföra kvartalsrapporter.

medicinska kommittén i ledningsgruppen.
13 (21)
REGION KRONOBERG

Arbete med att hålla de medicinska riktlinjerna uppdaterade pågår kontinuerligt. Inom
Strama har vi gjort en koppling mellan medicinska riktlinjer, rekommenderade läkemedel
samt ordinationsmallarna i Cosmic. Allt är baserat på nationella riktlinjer samt aktuell lokal
resistenssituation.

Strama har varit delaktig i återkoppling av förskrivning av antibiotika till vårdcentralerna med
hjälp av självdeklarationer, se punkt 7.

Följsamheten inom slutenvården följs upp med hjälp av infektionsläkarföreningens
kvalitetsregister för pneumoni och sepsis.

Ett flertal utvecklingsarbeten med fokus på följsamhet till riktlinjer pågår se ”punkt 13 Övrigt
III: Aktuella utvecklingsarbeten med Stramaanknytning”

Tandvården i Kronoberg har sedan 2010 gjort återkommande, systematiska
journalgranskningar av antibiotikaförskrivningen, anordnat utbildningsinsatser för att öka
följsamheten till riktlinjer samt uppdaterat riktlinjer i samarbete med Strama. Vid
uppföljningen 2014 kunde konstateras att antibiotikaförskrivningen i tandvården totalt
fortsatt att minska och följsamheten till riktlinjer för såväl profylax som behandling har ökat.


Fickkort för sepsis och empirisk antibiotikaterapi har uppdaterats inför 2015.

Samtliga enheter inom vårdvalet kommer att uppmuntras till fortsatta egna årliga
uppföljningar och utvärdering av individuell förskrivning. Arbetet för att få fram överskådliga
förskrivardata ur Cambio Cosmic är en viktig del i detta.

Införandet av Infektionsverktyget kommer framöver förhoppningsvis att kunna bidra till att
varje enhet inom både sluten- och öppenvård bättre kan relatera sin egen
antibiotikaförskrivning till olika diagnoser.

Tandvården fortsätter med nya utbildningsinsatser och systematisk uppföljning av
antibiotikaanvändningen.

medicinska kommittén i ledningsgruppen.
14 (21)
REGION KRONOBERG

Verka för att infektionsverktyget utvecklas enligt verksamhetens önskemål samt även införs
i öppenvården.

Fortsatt arbete med att hålla de medicinska riktlinjerna uppdaterade samt samordnade med
läkemedelsrekommendationer och mallar i Cosmic.

Verka för att medicinska riktlinjer även framöver fortsättningsvis kommer att publiceras
externt.
15 (21)
REGION KRONOBERG

Riktlinjer för antibiotikaprofylax gynekologi, ortopedi, kirurgi och urologi framtagna och
lanserade i samarbete mellan infektionsläkare, opererande verksamheter och stramagruppen.

Lathund för antibiotikaprofylax i tandvården färdigställd och publicerad.

Lansering av samtliga profylaxriktlinjer via hemsidan ”Antibiotikaguiden”
.

Ytterligare spridning av profylaxriktlinjerna

Arbete pågår på anestesikliniken med förbättring ”Time out ”-checklistan inför operationer,
bl. a med syfte att skapa bättre timing vid antibiotikaprofylax.
16 (21)
REGION KRONOBERG

Antibiotikaguiden har sammanställts och publicerats. Detta är en samlingssida på
landstingswebben för viktig information om antibiotika: profylaxriktlinjer, spädningsinfo,
länkar till medicinska riktlinjer etc. Den länkas från antibiotikamallarna i Cosmic och hittas
också via Medicinska riktlinjer.

Behandlingsrekommendationer för empirisk antibiotikaterapi uppdaterade inför 2015.

Fortsatta satsningar tillsammans med SFAM, AMK, Medicinska kommittén och
Läkemedelskommittén på utbildningar om infektionsbehandling för både AT/ST-läkare och
färdiga specialister inom öppenvård och slutenvård.

Fortsatt spridning av informationsmaterial i form av Stramabroschyrer och information om
läkemedelsmallar och medicinska riktlinjer på Intranätet.

Rutiner för daglig omvärdering av iv-antibiotika måste säkras.

Fortsatt marknadsföring av Antibiotikaguiden

Lansering av uppdaterade ”antibiotika-kort” och ”sepsis-kort” i slutenvården. Planscherna
med samma innehåll uppdateras samtidigt. Inför 2016 planeras uppdatering och
distribuering av fickkort samt planscher samtidigt som ”Läkemedel 2016”.

Överväga införandet av antibiotikakörkort.
17 (21)
REGION KRONOBERG

Under 2014 har strama-distriktsläkare (Håkan Ivarsson) besökt 12 vårdcentraler med
information alternativt deltagit i personalutbildningar.

Läkemedelskommitténs informationsapotekare har tagit upp antibiotikafrågor vid 1-2
tillfällen på alla vårdcentraler och marknadsfört affisch och broschyr som Strama-gruppen
tagit fram samt redovisat lokal antibiotikastatistik på arbetsplatsnivå.

Utbildning har genomförts för AT-läkare i öppen- och slutenvård

Utbildning om infektionsbehandling och mikrobiologi till våren-15 i samarbete med SFAM.

Utbildning för personal på Sjukvårdsrådgivningen planeras feb-15.

Pågående översyn av infektionsutbildning till AT-läkare. Samordning krävs.

Sepsisutbildning för slutenvården genomförs januari/februari 2015

Samarbete med MAS-ar i kommunerna kring antibiotika till äldre, framförallt
urinvägsinfektioner

Eventuellt använda webbutbildning som tagits fram i Stockholm (antibiotikakörkort)

Uppdatera ”verktygslådan” till verksamhetschefer – samla ihop de resurser som erbjuds för
att lokalt arbeta med antibiotikafrågor.

Se över Strama Kronobergs webbplats i samband med skiftet till Region Kronoberg. Strama
Kronobergs webbplats bör kunna nås via externa webben för att kunna läsas av såväl
offentliga som privata vårdgivare men även av allmänheten, patienter och andra aktörer i
Kronoberg såsom länsstyrelsen och veterinärer. Innehållet bör också kunna nås av andra
landsting/regioner för att dela material.
18 (21)
REGION KRONOBERG

Föreläsning om antibiotika på matmässan i Växjö genomförd av Anna Wimmerstedt
tillsammans med Christina Greko veterinär, SVA

Föreläsning krissamverkan Kalmar (Anna Wimmerstedt)

Filmen ”Antibiotika eller inte” visas i väntrummen på många vårdenheter.

Plansch och broschyr ”När kan antibiotika hjälpa” har spridits ytterligare.

Flera andra landsting (bl. a VGR, Stockholm) har tagit fram och lanserat patientbroschyrer
kring bakterier i urinen och urinvägsinfektioner hos äldre. Dessa vill vi gärna anpassa och
använda i Kronoberg

Utreda behovet av ytterligare informationsmaterial till allmänheten. Erfarenhetsutbyte med
andra stramagrupper. Inventering av vad som finns tillgängligt via 1177.
19 (21)
REGION KRONOBERG
Forsknings- och utvecklingsprojekt

Ett arbete om hur väl kriterier för akut mediaotit dokumenteras i journalen och hur
riktlinjerna för behandling följs är avslutat. Arbetet visar att de finns brister i
dokumentationen av symtom och fynd och att antibiotikaförskrivning har minskat samt att
andelen behandlade med förstahandsval har ökat. Arbetet är utfört av ST-läkare Matilda
Eriksson Vårdcentralen Lagan inom ramen för kursen i vetenskaplig metodik.

Ett arbete om vilken träffsäkerhet läkemedelsverkets diagnostiska algoritm har vid
utredning av misstänkt faryngotonsillit i primärvården i Kronoberg i åldersgruppen 15-45 år
är avslutat. Studien visar att positivt prediktivt värde är 93 % och negativt prediktivt värde är
85 %. Arbetet är genomfört av ST-läkare Johanna Sandgren Vårdcentralen Strandbjörket
inom ramen för kursen i vetenskaplig metodik.

Ett kvalitetsarbete om följsamheten till Stramas riktlinjer för behandling av akut mediaotit
och pneumonier hos barn är genomfört av Maria Runehagen på barn- och
ungdomskliniken. Arbetet är gjort inom ramen för kursen kommunikation, ledarskap och
kvalitet.

Under året har en artikel som belyser handläggning av halsont i primärvården publicerats.
1/3 av läkarna var följsamma till riktlinjer medan 2/3 inte var det. De icke-följsamma läkarna
hade kunskapsluckor och resonerade inte med sina kollegor om riktlinjer och hur
patienterna bör handläggas. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25363143

En artikel är inskickad till vetenskaplig tidskrift. Den beskrivet att en grupp läkare som inte
följer riktlinjer anser att bakteriell halsinfektion kan identifieras genom den kliniska blicken
och CRP.

Ett forskningsprojekt håller på att sammanställas av ST-läkare Helena Björk ÖNH-kliniken.
Projektet fokuserar på förekomst av fusobakterium necrophorum hos patienter som
planeras för tonsillektomi. Odling tas vi initiala besöket, vid operationstillfället samt vid
uppföljning ca sex månader postoperativt.

En forskningsstudie är genomförd och en rapport är skriven om faktorer som påverkar
distriktsläkares förskrivning av antibiotika vid infektioner i primärvården. Studien visar att på
de lågförskrivande vårdcentralerna fanns en professionsöverskridande gemensam praxis
för och målsättning med omhändertagandet av patienter med luftvägsinfektioner. De
faktorer som tycktes betydelsefulla i detta sammanhang var: tid och forum för diskussion
om hur omhändertagande ska ske av patienter med luftvägsinfektion inom och mellan
yrkesgrupper, ledarskap och stöd till lokala opinionsledare, interprofessionellt samarbete,
möjligheter till fortbildning. http://www.folkhalsomyndigheten.se/documents/omfolkhalsomyndigheten/uppdrag-styrdokument/avslutade/studie-faktorer-som-paverkarlakare-antibiotika.pdf

Dataanalys av ett kvalitetsarbete pågår på Vårdcentralen i Lessebo där ST-läkare Per
Nilsson tittar på förskrivning av antibiotika inom ramen för kursen i vetenskaplig metodik.
Per kommer att jämföra hur enskilda doktorer på vårdcentralen förskriver antibiotika på
ordinarie mottagning jämfört med på den ”snabbmottagning” som finns på vårdcentralen.
20 (21)
REGION KRONOBERG

Kvalitetsarbete pågår på Vårdcentralen Centrum där ST-läkare Måns Faxen inom ramen för
kursen i vetenskaplig metodik tittar på kriterier och behandling av pneumoni i öppen vård.

ST-läkare Anna-Therese Gunnskog, ÖNH-kliniken ska undersöka hur CRP används vid
klinisk misstanke om faryngotonsillit i primärvården samt studera hur CRP används vid
olika Centor-score.

Ett forskningsprojekt om ont i halsen hos barn är initierat under slutet av 2014 och under
2015 kommer datainsamlingen att pågå. Fokus är etiologi vid ont i halsen hos barn samt
förlopp av symtomen med och utan behandling med antibiotika.

En vetenskaplig artikel om faktorer som påverkar allmänläkares förskrivning av antibiotika
kommer att skrivas.
21 (21)
Gunilla Karlsson
Susanna Lundvall
2015-01-14
Sammanställning 2014
LÖF, klagomålsärende till IVO, lex Maria och händelseanalyser/riskanalyser
1
Sammanfattning
Antalet anmälningar till LÖF och lex Maria till IVO är ingen större skillnad
från föregående år, klagomålsärende till IVO har nästan halverats under 2014.
Majoriteten av anmälda skador berör diagnos och behandling. LÖF och IVO:s
bedömningar är likvärdiga med tidigare år, ca 45 % av ärenden anmälda till
LÖF får ekonomisk ersättning beviljad och i ca 30 % av klagomålsärenden till
IVO ges kritik till sjukvården.
Allas synpunkter behövs för att upptäcka vårdskador – verksamhetens
avvikelsrapportering, LÖF och IVO:s utredning och granskning samt
patient/närståendes synpunkter och klagomål.
Antal ärende 2014
Patientförsäkringen (LÖF)
222
Anmälan om fel i vården till IVO
55
Anmälan enligt lex Maria
32
Händelseanalys/internutredning
33/22
Riskanalys
0
Anmälda ärenden under åren 2010-2014
250
200
233
222
189
172
168
150
LÖF
109
108
IVO
100
LM
59
40
50
55
39
30
11
25
32
0
2010
2011
2012
2013
2014
Årssammanställning -2014.docx
2 (13)
2
Bakgrund
Vården försöker ge patienten bästa möjliga vård, ändå sker skador och
felbehandlingar. Det finns idag lednings- och rapporteringssystem som
syftar till att klarlägga bristerna i vårdorganisationen som avvikelsehantering,
risk- och händelseanalyser och anmälan enligt Lex Maria. I detta arbete är även
patient och närståendes synpunkter och erfarenheter av vården viktiga att ta
tillvara på för att synliggöra och förebygga vårdskador.
Gemensamt för anmälningar till LÖF, IVO och utredningar i form av
händelseanalys är att de ska bearbetas som andra avvikelser i Landstingets
avvikelsesystem, Synergi. Oberoende hur ett ärende kommer in är målet att
ärendet ska betraktas som en avvikelse, dvs bearbetas utifrån en orsaksanalys
till varför det hänt, bedömning och klassificering av vårdskada och vidta
åtgärder för att det inte ska hända igen. Om vårdskadan är allvarlig ska
vårdgivaren anmäla den till IVO enligt lex Maria.
3
Syfte
Synliggöra vårdskador för en säkrare vård. Oberoende hur ett ärende kommer
in ska ärendet bearbetas utifrån en orsaksanalys till varför det hänt, vad kan
förbättras för att det inte ska hända igen.
4
Metod
Sammanställningen grundas på verksamheternas bearbetning av avvikelserna i
Synergi samt genomgång av beslut från LÖF och IVO. Alla ärenden är inte
avslutade och är därmed inte färdigbearbetade i avvikelsesystemet. Inga av
ärendena har kostnadsberäknats för denna period.
5
Resultat
Sammanställningen grundar sig på ärenden som berör vårdenheter i
Landstinget kronoberg och Vårdval.
5.1
Anmälan till Patientförsäkringen (LÖF)
När en patient drabbas av en skada i samband med vård inom offentlig sjukeller tandvård kan patienten ha rätt till ekonomisk ersättning enligt
patientskadelagen.
För att ersättning ska lämnas måste skadan ha orsakats av vården och inte bero
på sjukdomens naturliga utveckling eller kunnat undvikas. Att behandlingen
inte leder till önskat resultat eller att det uppstår en komplikation, ger inte
enbart möjlighet till ersättning.
Under 2014 tog Patientförsäkringen LÖF emot (siffror ej publicerade från
LÖF januari -15) skadeanmälningar som handlade om Landstinget Kronoberg.
Totalt antal anmälda ärenden som har kommit Landstinget Kronoberg till
3 (13)
känna under 2014 är 222 ärenden. Jämfört med 2013 är det en minskning med
4,72 %. Datum för händelser som anmälts sträcker sig från 1970 till 2014.
Patientförsäkringen (LÖF)
Antal ärende
Antal beslut *
222
138
*Inkomnda beslut under året, berör även äldre anmälda ärnenden.
Differensen mellan registrerade ärenden hos LÖF och Landstinget beror på:
-
-
Ett mindre antal anmälningar per år till LÖF avböjs utan att rekvisition
skickas till Landstinget (men räknas med i LÖF:s statistik), t.ex.
trafikolyckor ersätts aldrig från LÖF, äldre ärende > 10 år, tas inte upp
undantag är patienter som smittats med blodsmitta via blodtransfusion.
Ett mindre antal ärenden per år handlar om ersättning till närstående för
psykiskt lidande i samband med närståendes död dessa ärenden
kommer aldrig ut till Landstinget.
Ett mindre antal ärenden skickas fortfarande direkt ut till verksamheten
och kommer aldrig till Landstingets kansli för diarieföring.
Sammanställning per centrum och klinik
Verksamhter som har stora operationsvolymer har flest skador som anmäls till
LÖF. De vanligaste skadorna är de som inträffar i samband med operation.
Andra vanliga skador som anmäls är merskador som orsakts av försenad eller
utebliven diagnos. Antal ärenden per centrum och klinik se biaga 1.
140
120
100
80
60
2010
40
2011
20
2012
0
2013
2014
4 (13)
Ärendetyp
De flesta ärendena är klassificerad som en vårdrelaterad negativ händelse, där
bedömning gjorts att händelsen medfört en vårdskada.
Ärendetyp
Antal
Negativ händelse – Vårdrelaterat
149
Tillbud – Vårdrelaterat
11
Risk/iakttagelse – Vårdrelaterat
6
Klagomål
51
Förbättringsförslag
4
Negativ händelse – Arbetsmiljö
1
Totalt
222
Allvarlighetsgrad och behandlingskrävande skada:
Ärenden som klassificeras som negativ händelse i avvikelsesystemet måste
ange allvarlighetsgrad och behandlingskrävande skada. Av de skador som
bedömts som negativ händelse har 85 ärenden skadeklassats enligt följande:
Vårdskadan har lett till
Ej behandling som
medfört obehag
Behandling utan
bestående men
Behandling med
bestående men
Dödsfall
Totalt av
bearbetade
ärenden i Synergi
19
35
27
4
85
Orsaksbeskrivning
Bakomliggande orsaker återfinns inom följande orsaksområden.
Orsaker
Procedur/rutiner och riktlinjer
73
Kommunikation och Information
23
Omgivning
29
Teknik, utrustning och appratur
4
Utbildning och kompetens
2
Totalt
121
5 (13)
Beslut från LÖF angående ersättning av patientskada:
Siffrorna grundar sig på beslut från patientförsäkringen som kommit under
året, dvs händelsen kan vara anmäld tidigare år. Bilaga 1. De verksamheter
som har stora operationsvolymer och där skador inträffat i samband med
operation är de skador som ersätts i större omfattning än andra anmälda skador.
Totalt
Procent av tot. %
Ersättning av patientskada
från LÖF
60
43
Ingen ersättning av
patientskada från LÖF
78
57
Totalt
138
5.2
Anmälan om fel i vården till inspektionen för vård och omsorg
(IVO)
Om patient eller någon närstående råkat ut för en vårdskada eller upplevt
brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälsooch sjukvården eller tandvården, kan de göra en anmälan till IVO.
IVO utreder händelsen/händelserna och fokuserar inte enbart på hälso- och
sjukvårdspersonalens agerande. Tyngdpunkten ligger framför allt på att
bedöma om något blev fel och i sådana fall varför. IVO bedömer också vad
som är viktigt att åtgärda för att inte samma händelse ska ske igen.
Anmälan om fel i vården till IVO
Antal ärenden
Antal beslut*
55
83
* Siffrorna grundar sig på beslut som kommit under året, dvs händelsen kan vara anmäld tidigare år
Anmälan gällande fel i vården till IVO har minskat under föregående år. Även
här har opererande verksamheter flest anmälningar. En verksamhet som har
betydligt färre anmälningar 2014 är Rättspsykiatriska regionkliniken som hade
23 ärenden 2013 och minskat till 5 2014. Bilaga 2.
6 (13)
Ärendetyper:
Verksamheten klassificerar nästan hälften av ärendena som klagomål. 32
ärenden är klassificerad som en vårdrelaterad negativ händelse, där bedömning
gjorts att händelsen medfört en vårdskada.
Ärendetyp
Antal
Negativ händelse – Vårdrelaterat
32
Tillbud – Vårdrelaterat
3
Risk/iakttagelse – Vårdrelaterat
4
Klagomål
40
Förbättringsförslag
4
Totalt
83
Allvarlighetsgrad och behandlingskrävande skada
I bearbetningen i Synergi måste allvarlighetsgrad och behandlingskrävande
skada anges i ärenden klassificerade som negativ händelse – vårdrelaterat, dvs
händelser som man bedömt medfört en vårdskada.
Av de ärenden som klassificeras som negativ händelse vårdrelaterad bedöms 4
händelser har givit bestående men för patienten och 3 händelser har lett till att
patienten avlidit.
Vårdskadan har lett till
Ej behandling som
medfört obehag
Behandling utan
bestående men
Behandling med
bestående men
Dödsfall
Totalt av
bearbetade
ärenden i Synergi
9
8
4
3
24
Beslut från IVO:
Siffrorna grundar sig på beslut som kommit under året, dvs händelsen kan vara
anmäld tidigare år. Bilaga 2.
Totalt
Procent av tot. %
Kritik
24
29
Ingen kritik
54
65
IVO initierat ett nytt
ärende
5
6
Totalt
83
Vid genomgång av klagomålsärenden till IVO återkommer tre områden som
bakomliggande orsak till anmälan om fel i vården, det är diagnos/behandling,
kommunikation och dokumentation. Ett mindre antal ärenden berör läkemedel
och provsvar/provsvarshantering. Att ange vilka vårdskador som upprepas är
svårt eftersom det är ca 30 % av ärendena som avslutas med kritik från IVO. I
7 (13)
övriga ärende bedömer IVO att vård och behandling har skett enligt vetenskap
och beprövad erfarenhet.
I drygt 40 % av ärenden som anmäls till IVO har patient/närstående även varit i
kontakt med Patientnämnden. I hälften av ärendena har patienten även gjort en
anmälan till LÖF. Ett fåtal ärenden har medfört att verksamheten har
genomfört en händelseanalys/internutredning och gjort en lex Maria anmälan.
Antal ärenden (83 beslut)
%
Verksamheten har upprättat en avvikelse innan
patientens anmälan
9
11
Ärendehandläggare har upprättat en avvikelse i
samband med patientens anmälan
74
89
Internutredning/händelseanalys genomförd
7
8
Anmälan enligt Lex Maria
2
2
Patienten har varit i kontakt med Patientnämnden
gällande anmäld händelse
34
41
Patienten har gjort en anmälan till LÖF
39
50
5.3
En händelse som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada ska
rapporteras och utredas. Syftet med utredningen ska vara att så långt som
möjligt klarlägga händelseförloppet och vilka faktorer som påverkat det, samt
ge underlag för beslut om åtgärder. Om vårdskadan är allvarlig ska vårdgivaren
snarast anmäla enligt lex Maria till IVO.
IVO ska säkerställa att anmälda händelser, som har medfört eller hade kunnat
medföra en allvarlig vårdskada, har utretts i nödvändig omfattning samt att
vårdgivaren har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå hög
patientsäkerhet.
Antal ärende
Antal beslut*
32
30
* Siffrorna grundar sig på beslut som kommit under året, dvs händelsen kan vara anmäld tidigare år
Det är flera händelser som anmälts enligt lex Maria som berör mer än en klinik,
detta medför att flera kliniker är delaktiga i samma anmälan till IVO. De flesta
anmälningar sker från Kirurgi- och Medicincentrum. Bilaga 3.
Vårdskador som anmäls enligt lex Maria handlar främst om fördröjd diagnos/behandling.
De flesta ärenden avslutas med bedömning att verksamheten har utrett händelsen i
nödvändig omfattning och vidtagit de åtgärder som krävs. Ett fåtal ärende har medfört
8 (13)
att IVO genomför inspektion i verksamheten.
5.4
Händelseanalys
Då en händelse inträffat som medfört att en patient kommit till allvarlig skada
eller kunde ha skadats allvarligt bör en händelseanalys utföras. Analysen ger
kunskap om hur och varför händelsen inträffade. Den ska även ge
åtgärdsförslag på åtgärder som bör vidtas för att förhindra att liknande
händelser upprepas.
Antalet analyser som redovisas här är övergripande, flera verksamheter är
involverade i händelsen och uppdragsgivare är oftast chefläkare. Det
genomförs även analyser i verksamheten som berör enskild klinik och där är
oftast verksamhetschefen uppdragsgivare.
Antal ärende
Händelseanalys
33
Internutredning
22
5.5
Riskanalys
En riskanalys ska identifiera och värdera risker, identifiera orsaker till dessa
och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna. En risk innebär att
en negativ händelse kan inträffa som kan leda till en vårdskada. Syftet är att
vidta förebyggande åtgärder.
Övergripande riskanalyser med flera verksamheter involverade inom det
patientnära området genomförs i mycket låg omfattning. Det förekommer dock
att mindre riskanalyser genomförs i verksamheten med uppdrag av
verksamhetschef.
Det avslutades en övergripande riskanalys gällande operationsal på
förlossningen under året (startad 2013).
Antal ärende
Riskanalys
0
9 (13)
LÖF
Centrum/Klinik
Bilaga 1
Antal LÖF
Beslut, Ersättning
1
1
Beslut, Ingen ersättning
Akutcentrum (0)
Akutgeriatriska kliniken
Akutkliniken
Resursenheten
Ambulansverksamheten
Barn- och kvinnocentrum (18)
Barn- och ungdomshabiliteringen
2
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken
1
Kvinnokliniken
15
1
12
Anestesikliniken
10
5
4
Kirurgkliniken
37
10
16
Ortopedkliniken
62
23
14
6
1
3
Infektionskliniken
6
1
5
Medicinkliniken Ljungby
7
3
Medicinkliniken Växjö
13
3
Onkologkliniken
1
Ögonkliniken
4
Mödra- och barnhälsovårdspsykologer
Kirurgicentrum (111)
Vårdenhet kirurgicentrum
Öron-, näsa-, hals- och hudkliniken
Medicincentrum (31)
3
1
3
2
Medicinskt servicecentrum (4)
Bild- och funktionsmedicin
4
2
Klinisk kemi och transfusionsmedicin
Medicinsk fysik och teknik
Klinisk patologi och cytologi
Primärvårds- och rehabcentrum (21+2)
Alvesta
1
Birka
Braås
1
Centrum
2
Dalbo
1
Ingelstad
1
Jourläkarcentralen, Växjö
2
Kungshögen, LL
3
Lagan
1
2
1
Lammhult
1
Lenhovda
1
Lessebo
1
10 (13)
Markaryd
1
Moheda
Rottne
Ryd
1
Sländan, LL
3
1
Strandbjörket
Strömsnäsbruk
2
Teleborg
Tingsryd
3
Åseda
1
Vuxenhabiliteringen
2
1
Psykiatricentrum (7)
Rättspsykiatriska regionkliniken
2
Vuxenpsykiatrin
5
1
1
1
Ekelidens vård- och behandlingshem
Tandvårdcentrum (16)
Folktandvården Klostergatan
1
Folktandvården Lenhovda
1
Folktandvården Ljungby lasarett
2
Folktandvården Moheda
1
Folktandvården Norr
3
Folktandvården Rottne
2
1
0
1
Folktandvården Solrosen
1
käkkirurgi
6
Specialisttandvården Växjö
1
1
1
2
Extern verksamhet (7)
Falken
Vårdcentralen Gränsbygdskliniken
1
Vårdcentralen Capio Hovshaga
2
1
Hälsoringen, Älmhult
Läkarhuset, LL
Smålandshälsan, LL
Sensia, Specialistläkargruppen i Växjö
1
Sensia, Vårdcentralen Hälsans hus
1
Vårdcentralen Achima Care Vislanda
1
Vårdcentralen Achima Care Älmhult
1
1
1
1
Växjöhälsan
Totalt
222
60
78
11 (13)
IVO – Anmälan om fel i vården
Anmälan
Bilaga 2
Beslut
Akutcentrum (3)
Akutkliniken
3
Ambulansverksamheten
2
Beslut med
kritik
1
1
Beslut utan
kritik
IVO egeninitierat
ärende
1
1
Barn- och Kvinnocentrum (4)
Barn- och ungdomspsykiatriska
kliniken
Kvinnokliniken
2
3
1
1
2
7
3
4
Capio Primärvård AB Hovshaga
1
1
1
Achima Care AB Vislanda
1
Achima Care AB Älmhult
1
1
1
Smålandshälsan Ljungby AB
1
1
Vårdcentralen Hälsans hus
2
2
Kirurgicentrum (18)
Kirurgkliniken
3
8
3
5
Ortopedkliniken
12
9
2
7
Anestesikliniken
1
2
1
1
ÖNH-kliniken
2
3
Hud-kliniken
3
1
1
Medicincentrum (7)
1
6
3
3
6
5
2
3
Infektionskliniken
1
1
Onkologkliniken
1
1
Ögonkliniken
1
1
1
1
1
1
2
2
1
1
Primärvård- och rehabcentrum
(10)
Vuxenhabiliteringen
2
Vårdcentralen Alvesta
Vårdcentralen Centrum
1
Vårdcentralen Dalbo
1
Vårdcentralen Kungshögen
Vårdcentralen Lagan
2
Vårdcentralen Lenhovda
1
1
Vårdcentralen Lessebo
1
Vårdcentralen Lidhult
1
Vårdcentralen Markaryd
1
1
1
1
1
1
1
2
1
1
5
4
Vårdcentralen Teleborg
Vårdcentralen Tingsryd
1
Vuxenpsykiatrin
Rättspsykiatriska
regionkliniken (5)
1
3
1
12 (13)
5
12
1
7
4
Tandvårdscentrum (0)
Folktandvården Klostergatan
Totalt
1
55
83
1
24
54
5
13 (13)
Centrum/Klinik
Akutcentrum (3)
Akutkliniken
Bilaga 3
LManmälan
IVO Inspektion
Suicid
2
Totalt antal
beslut
1
1*
Barn- och Kvinnocentrum (1)
1
1
Achima Care AB Älmhult
2
Sensia Specialistläkargruppen Växjö
1*
2
1
Kirurgicentrum (10)
Kirurgkliniken
4
5
2*
Anestesikliniken
1
1
1*
ÖNH-kliniken
2
Medicincentrum (10)
2
4
1
4
1
2
3*
Infektionskliniken
1
1
1
1
1
1*
Primärvård- och rehabcentrum (5)
Vårdcentralen Centrum
1
1
Vårdcentralen Lenhovda
1
1
Vårdcentralen Rottne
1
1
1
Vårdcentralen Sländan
1
1
1
Vårdcentralen Strömsnäsbruk
1
1
1
Vuxenpsykiatrin
5
1
5
7
2
1
1
2
32
4
13
30
Rättspsykiatriska regionkliniken (2)
Tandvårdscentrum (0)
Totalt
* Anmälan enligt Lex Maria som berör mer än en klinik, dvs flera kliniker är
delaktiga i samma anmälan till IVO.
Ärenden med * innebär att kliniken är delaktig i en lex Maria-anmälan där annan klinik
är ärendehandläggande enhet.
2015-01-22
Patientsäkerhet
Pär Lindgren
1 Övergripande mål och strategier för kommande år
1.1
1.1.1
Budget 2015
Patientsäkerhetsarbetet ska vara prioriterat. Vi ska ha en hög patientsäkerhet
i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador.
•
Patienter och närståendes medverkan i patientsäkerhetsarbetet ska
stärkas och deras erfarenheter ska tillvaratas.
•
Patientnämnden har en viktig roll och bidrar genom sitt arbete till
kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet.
•
Landstingets patientsäkerhetsnätverk, med utsedda medarbetare från
varje centrum, ska utvecklas och stärkas.
•
Teambaserade arbetssätt ska utvecklas för en ökad patientsäkerhet.
•
Avvikelser ska analyseras och utgöra ett underlag i det förebyggande
riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter.
•
Genom konsekvent arbete med hygienregler ska vi minimera
vårdrelaterade infektioner. IT-stödet Infektionsverktyget ska
säkerhetsställa uppföljning, identifiera risker och framgångsrika
arbetssätt inom området.
•
Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling, på rätt
indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar
som möjligt. Äldres läkemedelsbehandling är en stor utmaning.
Landstinget ska regelbundet göra en sammanvägd bedömning av den
äldres totala medicinering och dess nytta i förhållande till risk oavsett
patientens aktuella vårdform. En annan utmaning är att minska
antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av resistenta
bakterier. Vi ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer om
det inte finns skäl för undantag.
I Landstinget Kronoberg Budget 2015 med plan 2016-2017 har det poängterats att
patientsäkerhetsarbetet ska inriktas mot att minska vårdrelaterade infektioner. Två
metoder som tas upp där är basala hygienrutiner och användning av
infektionsverktyget.
I Landstinget Kronobergs Verksamhetsplan för 2015 kan man läsa angående
aktiviteter för 2015
Patientsäkerhetsarbetet2015.docx
Sida 1 av 7
REGION KRONOBERG
Arbetet med Infektionsverktyget – analys och återkoppling av resultat ska
tillsammans med arbete med basala hygienrutiner minska VRI.
Patientsäkerhetskultur och avvikelsehantering ska förbättras genom
utbildning, förbättrad statistik och orsaksanalys av avvikelser.
Patientsäkerhetsnätverket ska stödja och arbeta med avvikelsehantering i
varje centrum.
Försök med patientmedverkan vid händelseanalys och riskanalys ska
påbörjas.
1.2 Patientsäkerhetsarbetet 2015
Patientsäkerhetsarbetet i Region Kronoberg ska i enlighet med
patientsäkerhetslagen bedrivas med ett systemperspektiv, vara långsiktigt och
ha ett uttalat patientfokus där patienter och närstående ska göras delaktiga.
Patientsäkerhetsarbetet omfattar följande strategiska områden:
•
säkerhetskultur
•
•
•
Vi har beslutat att arbeta med följande fokusområden under 2015:
1. VRI, BHK samt trycksår
2. Säkerhetskultur
3. Avvikelsehantering och vårdskador
Patientsäkerhetsnätverket ska arbeta med tre ovanstående områden och
patientmedverkan ska öka inom dessa tre områdena.
1.3
Fokusområde VRI, BHK och trycksår
1.3.1
Planerade arbetsområden
Fem huvudgrupper har identifierats som kommande arbetsområden
1.
2.
3.
4.
5.
6.
1.3.2
Infarter
UVI/KAD
BHK
Postoperativa sårinfektioner
Städning i vårdlokal
Övrigt
a. Pilotprojekt gällande vårdrelaterade pneumonier via “vardagsnära
förbättringar”
b. Infektionsverktyget – använda verktyget för att utvärdera
genomförda förbättringar
Infarter
Sedan flera år pågår arbete med att reducera komplikationer relaterade till
intravenösa infarter. Arbetet har bl a utförts utgånget från landstingets två
Sida 2 av 7
REGION KRONOBERG
intensivvårdsavdelningar med inriktning mot CVK relaterade komplikationer samt
utgånget från patientsäkerhetsnätverket och vårdhygien beträffande PVK relaterade
komplikationer.
I båda arbetena har det skrivits riktlinjer för hantering av respektive infart och även
dokumentation av inläggning, kontroller och förekomst av komplikation. Det har
införts en infartsansvarig sjuksköterska inom olika enheter.
Under 2015 kommer detta arbete att fortsätta. Vi behöver se över samverkan mellan
de olika grupperna och inkludera även andra intravenösa infarter t.ex. PICC line, CDK
(centrala dialyskatetrar) samt SVP (subkutan venport).
1.3.3
UVI/KAD
Det har drivits KAD projekt utgånget från vårdhygien beträffande kateterrelaterade
infektioner. Detta arbete har bl a inkluderat dokumentation vid inläggning av KAD via
en standardiserat vårdplan.
En vårdskada som har uppmärksammats de senaste åren är urinretention och skador
som kan uppkomma pga distenterad blåsa. Förbättringsarbete i den perioperativa
processen har påbörjats vilket har lett fram till nya riktlinjer beträffande scanning av
urinblåsan.
Under 2015 kommer arbetet att fortsätta. Vi behöver integrera de olika sakerna som
pågår och få en övergripande styrning av detta arbete.
1.3.4
BHK
Basala hygien- och klädrutiner är en förutsättning för att uppnå resultat inom VRI
området. BHK arbetet behöver därför fortsättas och förbättras. Det vi behöver uppnå
är en högre följsamhet till befintliga rutiner. Vi behöver här arbeta utifrån flera
aspekter: säkerhetskulturen både på individuell basis och som organisation,
färdigheter t.ex. kommunikation (säga till när man ser någon som inte följer
rutinerna) samt miljö och strukturfrågor från enkla som t ex tillgång till handsprit i
vårdmiljön till mer komplexa som tillgång på enkelrum.
Vi behöver kunna mäta följsamhet till våra rutiner.
1.3.5
Postoperativa sårinfektioner
Vi har sedan flera år uppföljning av postoperativa infektioner. Detta sker delvis på
olika sätt på olika enheter.
Vi behöver fortsätta detta arbete och i större utsträckning arbeta med saker som
förebygger uppkomst av dessa infektioner. Detta inkluderar det arbete som sker
inom BHK samt städning av vårdlokaler.
Under 2014 reviderades riktlinjerna för antibiotikaprofylax. Dessa riktlinjer behöver
implementeras. En viktig faktor är tidpunkt för profylaxen. Här behöver vi förbättra
våra rutiner och barriär i form av Time Out på operationsavdelningen. Via vårt
kvalitetsregister SPOR (Svenskt perioperativt register) så kommer vi förhoppningsvis
att kunna följa upp resultat av våra åtgärder.
Sida 3 av 7
REGION KRONOBERG
1.3.6
Städning i vårdlokaler
Förbättrad städning av våra vårdlokaler är viktiga för att påverka VRI. Samverkan
pågår mellan vårdhygien och städet för att det ska bli bättre. Det kommer också att
ske ett pilotarbete inom ramen för ”Vardagsnära förbättringar”.
1.3.7
Övrigt
Arbete inom ramen för ”Vardagsnära förbättringar” beträffande vårdrelaterade
pneumonier på medicinkliniken i Växjö.
1.3.8
Infektionsverktyget
Under 2014 infördes infektionsverktyget i somatisk sluten vård. Validering av
datakvalitet har gjorts. Data kommer att analyseras och ligga till grund för
arbete med förebyggande av vårdrelaterade infektioner och optimal
antibiotikaanvändning.
1.4
1.4.1
Fokusområde säkerhetskultur
Rapporteringskulturen
Kompetens inom patientsäkerhet
Teamarbete
Användning av iakttagna risker och negativa händelser
1.4.2
Rapporteringskulturen
I den senaste patientsäkerhetskulturenkäten så redovisar vi som organisation samt
flertalet enheter en låg siffra när det gäller att rapportera avvikelser till Synergi. Det
beror på en rad faktorer bl a attitydfrågor men också vad man får tillbaka i
redovisningen av inträffade händelser.
1.4.3
Kompetens inom patientsäkerhet
För att ledning och medarbetare ska kunna arbeta på ett bra sätt med
patientsäkerhet så krävs det specifik kompetens inom detta område. Historiskt har
det inte förekommit utbildning inom detta område men de senaste åren så har det
kommit riktade utbildningsinsatser. Två områden där vi i händelseanalyser
fortfarande ser brister är kommunikation/informationsöverföring samt
beslutsfattande.
Vi behöver se över de olika utbildningsinsatserna inom i första hand dessa två
områden men också mer allmän och översiktlig kompetens som behöver förmedlas
till nyanställda.
1.4.4
Teamarbete
En viktig framgångsfaktor för ökad patientsäkerhet är ett förbättrat arbete i team.
Arbete med HCRM (Health Care Resource Management) har börjat införas inom
vården i Sverige bl a Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Under 2015 kommer ett pilotprojekt att göras på Anestesikliniken och
Ortopedkliniken i samverkan med Patientförsäkringen. Deltagande i detta projekt bl
a via patientsäkerhetsnätverket.
Sida 4 av 7
REGION KRONOBERG
Ett kliniskt träningscentrum för utbildningar, övningar och teambaserade
arbetssätt kommer att öppnas hösten 2015.
1.4.5
Användning av iakttagna risker och negativa händelser
Ett annat område där vi uppvisar låga siffror i patientsäkerhetskulturmätningen är
beträffande återrapportering av händelser. Det finns enheter med bra resultat. Vi
behöver förbättra återrapporteringen men ffa hur vi i nästa steg använder oss av de
iakttagna riskerna och negativa händelserna i vårt förbättringsarbete.
1.5 Fokusområde avvikelsehantering och vårdskador
Rapportering av avvikelser utgör ett viktigt underlag för det förebyggande
riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Alla medarbetare ska ha
kännedom om skyldigheten att rapportera avvikelser. Avvikelserapporter ska
analyseras och återföras till medarbetarna på arbetsplatsen. Åtgärder ska
identifieras och genomföras för att minska risker för upprepning.
1.5.1
1. Informationsöverföring och kommunikation, t.ex. remiss och
provsvarshantering, dokumentation, vårdplanering samt uppföljning.
2. Kompetens och resursrelaterade problem t.ex. kunskapsbrister hos personal
som inte kompenseras av andra resurser t.ex. bakjoursstöd,
sommarbemanning.
3. Förväxlingar och identifiering t.ex. felmärkning av provmaterial/remisser,
ingrepp på fel kroppsdel
4. Läkemedelshantering och ordinationer t.ex. läkemedelsförändringar i
vårdens övergångar, riskläkemedel och riskpatienter.
5. Ärendehantering t.ex. Patientförsäkringsärenden, patientnämndsärenden,
händelseanalyser och Lex Maria.
6. Riskanalyser
1.5.2
Informationsöverföring och kommunikation
En återkommande orsak i händelseanalyser är brister i informationsöverföring och
kommunikation. Vi har infört verktyg för att förbättra t.ex. ISBAR och check-svar. Vi
ser dock kvarstående problem som beror på att dessa verktyg inte används optimalt.
December 2014 kom en rapport från IVO, Kommunikationsbrister i vården, som
också belyser problemet.
Vi behöver analysera denna rapport tillsammans med våra befintliga
händelseanalyser för att skapa en ny strategi för det fortsatta förbättringsarbetet.
I tillkommande ärenden ska dessa frågor särskilt beaktas.
1.5.3
Kompetens och resursrelaterade problem
Vi har en rad analyser och kända risksituationer där medarbetare hamnar i
situationer som potentiellt kan överstiga deras kompetens. Detta kan gälla läkare
under utbildning i behov av stöd från äldre kollega eller bakjour. Men det kan också
gälla andra yrkeskategorier och där har sommarperioden identifierats som en risk.
Sida 5 av 7
REGION KRONOBERG
Vi behöver fortsatt observans på dessa situationer i vårt avvikelsearbete men vi
behöver också förbättra arbetssituationen för dessa medarbetare utifrån de problem
som vi redan känner till. De förbättringar som vi inför, t.ex. MIG-verksamhet,
behöver också följas upp beträffande följsamhet och resultat.
1.5.4
Förväxlingar och identifiering
Ett område som vi också ser i hanteringen av avvikelser är olika former av
förväxlingar och bristande identifiering. Vi ser bl a åtgärder utförda på fel kroppsdel
eller sida, fel märkta remisser och/eller provmaterial, undersökningar utförda på fel
patient eller svar på undersökningar där förväxlingar sker.
Vi behöver fortsätta arbetet t.ex. med Time Out verktyget på operation som delvis
kan anpassas till annan verksamhet. En ökad patientmedverkan kan också leda till en
minskad frekvens av avvikelser.
1.5.5
Läkemedelshantering och ordinationer
Läkemedelshantering är också ett viktigt område. Vi har identifierat ett riskområde
med Pascal/Cosmic där arbete pågår för att öka följsamheten till befintliga riktlinjer.
Riskområden har också identifierats beträffande ordinationsutförandet där
användning av mallar i Cosmic är ett verktyg till minskning av händelser.
Ett gemensamt arbete med Läkemedelsenheten har framförts på idéstadiet och vi
behöver starta detta under 2015.
1.5.6
Ärendehantering
Vi har en gemensam ärendehantering beträffande LÖF-ärenden, IVO ärenden samt
Lex Maria. Denna struktur ska vi fortsätta med. Resursförstärkning behövs
personalmässigt för att ge möjlighet till nya arbetsuppgifter till
patientsäkerhetssamordnare.
1.5.7
Riskanalyser
Det utförs riskanalyser i allt för begränsad omfattning inom Kronoberg. De som
genomförs utförs dessutom utifrån olika modeller beroende på var analysen är
utförd.
Vi behöver se över en gemensam struktur för riskanalys inom olika verksamheter
inom Region Kronoberg.
1.5.8
Övrigt
Vi ska fortsätta med markörbaserad journalgranskning på kliniknivå.
1.6 Patientsäkerhetsnätverket
Vi ska ytterligare utveckla patientsäkerhetsnätverket och verka för
säkerhetskultur
1.6.1
Avvikelsehantering och utredning
Egen kompetens inom patientsäkerhet
VRI och BHK
Sida 6 av 7
REGION KRONOBERG
1.6.2
Avvikelsehantering och utredning
Medlemmarna i patientsäkerhetsnätverket ska utföra/delta i händelseanalys arbetet
centralt inom hälso och sjukvården i Region Kronoberg. De kan också utföra interna
utredningar åt ett centrum eller klinik.
1.6.3
Egen kompetens inom patientsäkerhet
Personerna inom nätverket behöver regelbunden kompetenshöjande åtgärder. Detta
kan ske genom egna studier, interna utbildningstillfällen och externa konferenser.
Under 2015 ska dessa kompetenshöjande insatser vara kopplade till de
fokusområden som beskrivs i detta dokument.
1.6.4
VRI och BHK
Medlemmarna i nätverket kommer att få arbetsuppgifter som är kopplade till
fokusområdet VRI och BHK enligt ovan. Nätverket ska här ses som en övergripande
resurs och inte bara vara kopplade till egen verksamhet/centrum.
1.7
Patientmedverkan
Patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet har betonats av Socialstyrelsen och IVO
liksom Landstinget Kronoberg. Vi behöver satsa mer på detta under de kommande
åren. Patientskadeutredningar ska ske snabbt och med en tydlig medverkan av
patienter och närstående.
Vi ska involvera fler patienter och anhöriga i patientsäkerhetsarbete genom
aktivt uppsökande – kontakt med patienter/anhöriga som anmäler till LÖF och
IVO
1.8 Patientnämnden
Patientnämndens roll i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och
patientnämnden ska genom sitt arbete bidra till kvalitetsutveckling och hög
patientsäkerhet i regionens verksamheter.
1.9 Övriga strategier
Patientsäkerhetsarbete är långsiktigt och det är viktigt att fortsätta påbörjade
satsningar, projekt och arbetssätt med envishet och uthållighet. Dessa
satsningar och projekt är:
•
att implementera riktlinjerna för läkemedelsgenomgång och
läkemedelsberättelse på fler kliniker
•
att arbeta med överbeläggningsplanen och med att jämna ut
beläggningen mellan sjukhusen
•
att fler verksamheter och utbildningar ska använda TILDA
•
att långsiktigt arbeta för att skapa fler enkelrum
Sida 7 av 7

Kallelse 2015-03-11, pdf

Transcription

Similar documents

Läs hela remissvaret

Den offentliga måltiDens möjligheter

Juni 2015 - Region Kronoberg

Enklare sjukskrivningsprocess

Cirkulär nr 2 2015

Enkätfrågor årskurs 5, pdf, öppnas i nytt fönster

HK 150317 SMP Skarpa elever tävlar om riksfinal

Mars 2015 - Region Kronoberg