Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Transcription

Verksamhetsberättelse 2014
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Innehållsförteckning
1 Inledning...................................................................................................................... 3
2 Organisation................................................................................................................ 4
3 Viktiga händelser 2014 ............................................................................................... 5
4 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål .................. 8
5 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål ..................................... 19
6 Prioriteringar ............................................................................................................ 22
7 Personalredovisning ................................................................................................. 24
8 Ekonomisk redovisning............................................................................................ 37
9 Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg ........................................................ 39
10 Utvecklings- och kvalitetsarbete ............................................................................. 40
11 Utveckling av organisationskultur och värderingar ............................................. 42
12 Invånar- och målgruppsorientering ....................................................................... 43
13 Internkontroll ........................................................................................................... 44
14 Uppföljning Förenkla helt enkelt ............................................................................ 50
15 Utmaningar och framtid – viktiga händelser 2015-2017 ...................................... 52
Bilagor
Bilaga 1: sammanställning UAF uppföljning SAM 2014
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014
2(52)
1 Inledning
Det tar tid att få samma struktur och kultur i en stor organisation som Utbildnings- och
arbetsmarknadsförvaltningen. Förvaltningen har nu funnits i fyra år. Under denna tid har vi
tillsammans arbetat med att få ett gemensamt förhållningssätt. Alla chefer har utbildning i
Utvecklande ledarskap, UL, och det sprids nu på medarbetarnivå. Varje år träffas anställda inom
förvaltningen för gemensamma upplevelser. En ”light”-version av Verksamhetsplanen sprids,
diskuteras och följs upp bland chefer och medarbetare så att verksamhetens mål, dvs nämndens
uppdrag till oss, ska vara allmänt känt. Det här har tillsammans bidragit till att vi nu börjar få en
gemensam historia, struktur och kultur. Vi är tydligt på rätt väg.
Halmstads kommun har haft en oväntat hög tillströmning av flyktingar. Detta beror givetvis på
kriget i Syrien och att Migrationsverket valt att öppna flera flyktingförläggningar i kommunen.
Tack vare ett gott samarbete med frivilligorganisationer och andra förvaltningar i kommunen
har Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen kunnat hantera situationen för att göra
tillvaron dräglig och hanterbar för de nyanlända flyktingarna. Det gäller att finna lokaler, ge
utbildning och skapa aktiviteter i väntan på bostad och arbete oberoende av vilken kommun som
tar emot i slutändan. Staten skjuter till resurser som krävs så att kommunerna inte ska behöva
prioritera bland andra behov.
De olika insatser och projekt som sattes igång under 2013 för att motverka ungdomsarbetslöshet
har nu fått effekt. Ett trendbrott går att utläsa ur statistiken från Arbetsförmedlingen och det är
tydligt att tidiga insatser har en god inverkan. Exempel på några av insatserna är ”Made by
Halmstad”, ”Ungdomskraft”, ”Hållplats 1-90”, ”Dramalogen”, ”Sommarkraft” samt ”Prova-påplatser”. Ett särskilt fokus har varit entreprenörskap där Ungt Företagande, UF, och UngDrive
har varit viktiga verktyg. Kattegattgymnasiet var 5-te skola i landet när det gällde antal UFföretag. Ett flertal av Halmstads UF-företag har fått fina pris och utmärkelser.
Halmstad har haft en kontrollerad situation när det gäller utbetalning av ekonomiskt bistånd. Vi
har relativt andra kommuner en låg kostnad för t ex unga och för långtidsarbetslösa. Det kan
härledas från ovan nämnda tidiga insatser mot ungdomsarbetslöshet och samordnade insatser för
”noll-placerade” dvs de som hamnar utanför försäkringskassan. Aktiva insatser har gynnsam
effekt, för den enskilde, för familjen och för Halmstad.
Daglig verksamhet arbetar vidare med nya former av företagsgrupper. De senaste är mycket
framgångsrika. Värmeljushållare återvinns och blir benproteser. Deltagare bidrar med
småsysslor och till en roligare tillvaro för äldre i behov av hemtjänst. Det här är bra exempel på
hur kreativa tankar kan utvecklas till win-win koncept.
Halmstads gymnasieskolor har haft ett gott år. I SKL´s Vitbok uttrycks det att lärare trivs med
sitt yrke och Halmstad går från plats 70 till 26 i lärarnas rankning över bästa skolkommun. I
motsvarande elevundersökningar får Halmstad kommun gott betyg av elever som trivs och
känner sig bekräftade. Det finns en ny handlingsplan för önskad skolutveckling. Den omfattar
”Bedömning för lärande”, IKT och Matematik. Karriärtjänsterna i gymnasieskolorna är
kopplade till handlingsplanen och det ger signifikant utslag på elevernas studieresultat. Under
året har Vård och omsorgscollege certifierats och Teknikcollege har fått omcertifiering. Tre nya
utbildningar har fått igångsättningstillstånd. Det är spetsutbildning i musik på Sturegymnasiet,
4-de teknikåret på Kattegattgymnasiet och Produktionsingenjör i mekanik på Yrkeshögskolan.
Jag har under året haft orsak att vid ett flertal tillfällen hylla både medarbetare och deltagare och
elever för goda, i många fall exceptionella, resultat och framgångar. Tillsammans med en
ekonomi i balans gör det att jag kan se tillbaka på ett bra och utvecklande verksamhetsår 2014.
Det finns mycket som nu är under kontroll men samtidigt kommer alltid nya och nygamla
utmaningar. Några av de jag ser framför mig år 2015 är flyktingmottagandet, arbetet kring
kvalitetsuppföljning och sist med absolut inte minst, projektering av Kattegattgymnasiet.
Halmstad 14 januari 2015
Annika Vannerberg
3(52)
2 Organisation
Halmstad Utbildning
Kattegattgymnasiet har under året utrymts inför den planerade ombyggnationen, som inte blev
av. Då lokalerna är utdömda är det inte ett alternativ att flytta tillbaka verksamheten i väntan på
besked om vad som ska hända med Kattegattgymnasiet. Skolans verksamhet är splittrad på fyra
adresser och möjligheterna till samverkan mellan personal och elever är ytterst begränsade. Det
är mycket trångt och schemaläggningen är problematisk. Trots detta har skolans ledning gjort
allt de kan för att möta eller lindra de akuta behov som uppstår – snabbt. Ledning, personal och
elever har haft ett tålamod som inger respekt.
Halmstad Kompetens
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har utsetts att ansvara för samordning av
kommunens åtagande vad gäller nyanlända. Ledstjärnan är ”en väg in för nyanlända i Halmstads
kommun”. Det har för detta ändamål bildats en ny enhet på Halmstad Kompetens, Enheten för
etablering av nyanlända, som skall verka som den samordnande funktionen mellan kommunens
förvaltningar och bolag, olika myndigheter, frivilligorganisationer och näringsliv. Enheten skall
utgöra en servicefunktion både gentemot olika berörda aktörer men även stötta den nyanlände i
sin etablering. Enheten består av samordnare, socialsekreterare, bostadshandläggare samt
funktioner för ekonomi och kommunikation. Till enheten kommer även etableringsguider att
knytas an. Etableringsguiderna ska jobba för social integration genom att hjälpa nyinflyttade att
snabbt lära känna Halmstads kommun, få ett nätverk av kontakter och finna samlingsplatser för
olika aktiviteter. För närvarande finns tre etablerade asylboenden och diskussioner pågår om
ytterligare två boenden.
En förändring har skett av strukturen för samverkan på Halmstad Kompetens. KOMPSAM har
lagts ner och tre nya samverkansgrupper har bildats. Verksamhetsföreträdare från
Arbetsmarknadsenheten och Ekonomiskt bistånd ingår i en grupp, Vux och DV i en annan och
den tredje består av Kompetenscentrum och Slussen.
Under 2014 gjordes även en omorganisation inom Halmstad Kompetens där man på ett
tydligare sätt organiserade verksamhetsfunktioner utifrån ett beställar- och utförarperspektiv.
4(52)
3 Viktiga händelser 2014
Halmstad Utbildning
Kattegattgymnasiet
Kattegattgymnasiet har – sedan slutet av 1990-talet – varit föremål för planering och
projektering inför en nödvändig ombyggnation. Nu, 2014, var det dags för skarpt läge.
Skolans ombyggnad var planerad att ske i etapper med första start sommaren 2014. Inför dessa
ombyggnationer planerades evakuering av delar av skolans undervisning till andra lokaler,
paviljonger i anslutning till skolan samt lokaler på Skånegatan 59, och evakueringen
genomfördes under sommaren. Resultatet av anbudsprocessen, som hanterades av
Fastighetskontoret, ledde till att upphandlingen avbröts och de så efterlängtade
verksamhetsanpassningarna av Kattegattgymnasiet sköts än en gång på framtiden. Under hösten
har arbetet fortsatt, under Stadskontorets ledning, med att ta fram nya ekonomiska underlag för
inriktningsbeslut, del-, helrenovering alternativt delvis ny eller helt ny skola-, inför beslut av
Komunfullmäktige under första kvartalet 2015.
Utvecklingsplan
Under året fastställdes utvecklingsplanen för Halmstad Utbildning. Planen är ett sätt att beskriva
hur skolornas fortsatta arbete mot en ännu högre måluppfyllelse ska bedrivas. Detta arbete
genomsyras av att det är ett systematiskt och gemensamt arbete inom områdena bedömning för
lärande (BFL/formativ bedömning), informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och
matematik. Planen hjälper oss att bibehålla fokus i vårt utvecklingsarbete och att vara uthålliga.
BFL är en arbetsmetod som visat sig ökar måluppfyllelse hos eleverna och som har starkt stöd i
såväl internationell som inhemsk forskning. IKT - använt som ett pedagogiskt verktyg - kan
stärka den ordinarie undervisningen och underlätta elevernas lärande. Via erfarenheterna från
det tidigare genomförda projektet Teknikstöd i skolan har vi dokumenterade och positiva
erfarenheter från att IKT är en framgångsfaktor även för elever med kognitiva funktionshinder.
Matematik har varit ett prioriterat område sedan läsåret 2012, då en alldeles för hög andel av
våra elever hade underkänt betyg i ämnet matematik. Satsningen, som bl.a. innebär att
matematiklärare möts under handledning och diskuterar sin undervisning i blandade grupper
från samtliga skolor, har redan givit påtagliga resultat i form av en minskande andel elever med
underkända betyg.
Karriärtjänster
Halmstad Utbildning har haft karriärtjänster i verksamheten sedan hösten 2013. Inledningsvis
anställdes enbart förstelärare, men under 2014 har även två lektorer inom naturvetenskapliga
ämnen anställts. Formen för anställningarna är, enligt kollektivavtal för Halmstads kommun,
visstidsanställning med 40 timmars arbetsplatsförlagt arbete och ferietjänst. Förstelärarnas
tjänster är direkt kopplade till utvecklingsuppdrag och har huvudsakligen knutits till
utvecklingsplanens tre områden; BFL, IKT eller matematik, vilket på ett positivt sätt bidragit till
att utvecklingen inom de tre prioriterade områdena tagit fart.
Halmstad Kompetens
Ungdomsarbetslösheten
Ungdomsarbetslösheten har haft stort fokus under året och olika insatser har genomförts i syfte
att bekämpa denna och vägleda ungdomar in på arbetsmarknaden eller till studier. Som exempel
kan nämnas Sommarkraft (feriearbete för gymnasieungdomar), Prova på-platser (praktik
kombinerat med anställning), Hållplats 1-90 (samverkan med Arbetsförmedlingen om tidiga
insatser), Unga på Räddningstjänsten (mångfaldsprojekt) och Linehedsparken (ungdomsprojekt
i samverkan med Teknik- och fritidsförvaltningen) m m.
Samarbetet med Arbetsförmedlingen kring ungdomar med funktionsnedsättning har inneburit
att 27 ungdomar med NPF-diagnos har fått en utvecklingsanställning kombinerat med
individuella kompetenshöjande insatser med målet att komma vidare i arbete eller utbildning.
Arbetslösa vuxna 25 år och äldre
Den uppskattade vuxenresursförstärkningen i form av Trygghetsvärdar på skolorna utökades
under året till att omfatta även gymnasieskolorna. 25 långtidsarbetslösa har haft en anställning
5(52)
med särskilt anställningsstöd.
Ekonomiskt bistånd
Under år 2014 har antalet socialtjänstärenden fortsatt öka på grund av ökad inströmning av
nyanlända flyktingar.
Antal hushåll som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd har minskat. En bidragande
faktor är att arbetsmetoden för nollplacerade har varit framgångsrik. 19 personer (varav 10
barnfamiljer) från ekonomiskt bistånd med långvarig biståndsperiod har erhållit anställning i
form av nystartsjobb under ett år. Samtliga har blivit självförsörjande från sin första lön. Ett
aktivt arbete har skett inom såväl enheten för Ekonomiskt bistånd som Arbetsmarknadsenheten
och Arbetsförmedlingen angående tidiga insatser för unga, vilket har resulterat i att antal unga
personer beroende av ekonomiskt bistånd har minskat med 23 % i jämförelse med år 2013.
Halvin
Idag skänks eller slängs många begagnade kommunala kontorsmöbler vid nyinköp. Under året
har Halvin startat på Haldahuset, ett slags ”kommunalt Blocket”, där möbler samlas in för att
sedan återanvändas, vilket bidrar till ett hållbart samhälle ur ekonomisk, social och miljömässig
aspekt. I detta sammanhang kan även nämnas att Haldahuset utsågs till ”Årets arbetsplats” på
Halmstads kommun, vilket är ett värdefullt erkännande för den medarbetartrivsel och positiva
arbetsplatskultur som råder på Haldahuset.
Etableringen
Under 2014 kom ca 75 000 människor till Sverige. I Halmstads kommun finns det idag ca 550600 nyanlända. Senaste årets stora volymökning har aktualiserat frågan avseende behovet av en
kommunövergripande organisation för etablering av nyanlända. Detta har bland annat lett till
tecknande av en lokal överenskommelse (LÖK) mellan kommunen, Arbetsförmedlingen och
Regionen. Länsstyrelsen, Försäkringskassan och Migrationsverket kommer att tillkomma i
överenskommelsen. Den lokala överenskommelsen utgör organisation och struktur i samarbetet
för och arbetet med de nyanlända i Halmstads kommun.
Den ökande volymen inom asylmottagningen har även medfört att volymerna inom
vuxenutbildningen gällande sfi-undervisningen har utökats genom upphandling av aktörer som
komplement till undervisningen i egen regi. Antal sfi-studerande har nästintill fördubblats under
året, från ca 350 i januari till 680 i december 2014.
Vuxenutbildningen
Vård och Omsorgsprogramet har under 2014 startat en mycket uppskattad lärlingsutbildning.
Det är fortfarande en stor tillströmning av studerande till Vård och omsorgsprogrammet och en
utökning av antal platser planeras under 2015.
Daglig verksamhet och Slussen
Daglig verksamhet har under året startat nya företagsgrupper. Som exempel kan nämnas en fixar
grupp som hjälper pensionärer med vardagssysslor såsom byta glödlampor, handla, klippa gräs
m m. Man har även startat ett insamlingsprojekt av gamla värmeljushållare som återanvänds
genom att de skickas till Thailand där man omarbetar dem för tillverkning av benproteser.
Åldersgränsen höjdes för deltagare inom DV till 67 år vilket har medfört att verksamheten har
ökat och att vi nu är uppe i 330 deltagare.
Halmstad kompetenscentrum (HKC)
Även inom Halmstad kompetenscentrum märks den ökade tillströmningen till SFI. Vi har även
fått en utökad målgrupp till samhällsorienteringen och denna målgrupp består av nyanlända som
inte är flyktingar.
Ett samarbete är påbörjat mellan Ungdomskraft, HKC och vuxenutbildningen i syfte att korta
ledtider och erbjuda individuella lösningar för våra målgrupper samtidigt som kvalitetssäkring
sker av vår verksamhet. Aktuella insatser är bl a fortbildning av mattelärare,
utformning/skapande av orienteringskurs ”inför matte2”, uppkoppling mot UHR betygsdatabas
samt ökat samarbete med VLC avseende nivåtestning.
Samverkan HU – HK
Efter att den nya förvaltningen varit igång under drygt två år började två av förvaltningens olika
6(52)
verksamhetsområden - arbetsmarknadsenheten och gymnasieskolorna – att pröva om det fanns
samverkansmöjligheter som skulle kunna ge ett mervärde och göra skillnad för vår
gemensamma måluppfyllelse. En gemensam nämnare var ungdomar som riskerade att hoppa av
gymnasieskolan. Via statistik från Ekonomiskt Bistånd har det konstaterats att gruppen unga
utan avslutad gymnasieskola dominerar gruppen biståndstagare under 25 år. Det är därför av
största vikt att finna vägar och modeller som gör att ungdomarna kan fullfölja sin
gymnasieutbildning t.ex. via varvning av teori och praktik. En modell som har utfallit med gott
resultat är när studietrötta elever från introduktionsprogram eller yrkesprogram ges möjlighet att
kombinera teoretiska studier på skolan med praktik vid Haldahusets verkstäder. Ytterligare ett
par modeller har prövats och utvärderats men har inte varit lika framgångsrika. Arbetet
fortsätter.
7(52)
4 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån
kommunfullmäktiges mål
Utfall för målen anges enligt följande
Status för aktiviteter anges enligt följande
Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial
snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna.
4.1 Målområde: Barn och utbildning
4.1.1
Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka så
att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland
gruppen större städer (konkretiserat mål).
Mätetal
Målvärde
Andel folkbokförda elever i Halmstads kommun som fullföljer
gymnasieutbildningen inom fyra år exklusive introduktionsprogrammet
Andel elever i Halmstads kommunala gymnasieskola som fullföljer
Utfall
84%
88%
Andel elever i Halmstads fristående gymnasieskolor som fullföljer
90%
85%
Antal elever inom den kommunala gymnasieskolan som avbryter sina
gymnasiestudier på grund av att de upphör med studierna
7
13
Antal elever inom den kommunala gymnasieskolan som avbryter sina
gymnasiestudier på grund av att de blir utskrivna i enlighet med
gymnasieförordningen kap. 12 § 4
7
6
Aktiviteter
Senaste kommentar
Sammanställa och analysera avbrottsorsaker
samt vidta åtgärder utifrån gjord analys.
I år har det gått att få fram en mer tillförlitlig
statistik kring avhoppen. 99 personer avbröt under
läsåret 2013/2014 sina studier. En första analys
visar att de flesta avhoppen sker på grund av byte
av utbildning (34 st.). I samband med
resultatrapporten förslås därför nämnden att
beslut att utöka skuggningsverksamheten på
skolorna, för att eleverna från grundskolan ska
kunna få en bättre bild av vad utbidlningen
innebär. 42 av eleverna har angett anledningar
som gör att de blir föremål för det kommunala
aktivitetsuppdraget. Inför kommande år har
enkäten som eleverna besvarar när de gjort ett
avbrotts gjorts om så att resultaten bättre kan
8(52)
Aktiviteter
Senaste kommentar
härledas till program.
Förvaltningen fortsätter att verka för en
gemensam vägledning inom Halmstads kommun.
Pågående process. Tjänstemän från UAF och
BUF har träffats varvid tankar kring en gemensam
vägledningsorganisation har presenterats och
diskuterats.
Ambassadörer från gymnasieskolan
informerar elever i grundskolan om
gymnasieskolans program.
Ambassadörer utbildas på alla enheterna och
deltar vid gymnasiemässan, Öppet hus,
skuggningar av elever från åk 8 och 9 och vid
andra informationstillfällen. Utbildning sker bland
annat via Dramalogen.
Utveckla samverkan med och mellan
fristående gymnasieskolor avseende vägledning,
byten, studieavbrott samt tillgång till bibliotek.
Pågående process. Utveckling av samverkan
diskuteras i mötesforum där representanter från
Halmstad Utbildning samt representanter från de
olika friskolorna i Halmstads kommun ingår.
4.1.1.1
Andelen elever med gymnasieexamen ska i Halmstad år 2016 tillhör en av
landets 15 bästa kommu-ner bland gruppen större städer.
Senaste kommentar
Under året som gått har bedömningen gjorts att målet kommer att nås. Först den 18 december
kom dock siffor från Skolverket där jämförelser med andra kommuner är möjliga. I dessa siffror
ligger Halmstad på plats 25 bland de 31 kommuner som enligt SKL klassificering tillhör
gruppen större städer. Det är dock första året där elever som gått alla tre åren inom ramen för
GY11. Det finns anledning att misstänkta att resultaten kommer variera en del de första åren,
innan de sätter sig något. Dessutom har det uppdagats att Skolverket inte redovisar elever som
fått ett streck i en kurs (eleven kan exempelvis ha varit så frånvarandre att det inte finns
underlag för betygssättning). Det innebär att flera elever som inte får sin gymnasieexamen inte
är med i statistiken, vilket kan påverka det verkliga utfallet mellan kommunerna. Det kan dock
konstateras att det blir svårare att nå nämndens mål till 2016 än vad tidigare beräknats.
Mätetal
Målvärde
Utfall
80%
87%
Andel elever i avgångsklasserna som erhållit gymnasieexamen
Aktiviteter
Senaste kommentar
Under höstterminen presenteras en
kvalitetsrapport som redovisar kunskapsresultaten
inom gymnasieskolan, med förslag på
övergripande åtgärder för högre måluppfyllelse.
Resultatrapporten är klar och har behandlats av
nämnden. Genomgång av resultaten på
programnivå med respektive rektor är avklarad.
Under vårterminen presenteras en
elevbarometer med fokus på bland annat
inflytande, psykisk hälsa, entreprenöriellt lärande
och IKT-användning.
Rapporten är framtagen och nämndsbehandlad.
Genomgång av resultaten på programnivå med
rektorerna är avslutad.
Analys av resultat för varje enskild rektors
ansvarsområde. Utifrån analys tar rektor och
personal fram förslag på åtgärder.
Rektorerna redovisar sina åtgärder senast 31
januari.
Undervisningen i matematik ska utvecklas
genom aktivt deltagande i matematiklyftet.
34 matematiklärare har fullföljt matematiklyftet
under läsåret 2013/14. Efter gemensamt beslut av
rektorerna och ledningen inom Halmstad
Utbildning fortsatte vi själva med nästa modul
inom Matematiklyftet själva, utan statsbidrag
under läsåret 2014/2015.
9(52)
4.1.2
Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat
mål).
Mätetal
Målvärde
Utfall
1.1. Andel pedagoger som har PIM-utbildning (praktisk IT- och
mediekompetens)
65%
1.2. Andel pedagoger som har IKT-utbildning (via datastudion/Datateket)
0%
2.1. Datortäthet - antal datorer/elev
0,5
2.2. Datortäthet - antal surfplattor/elev
0,6
Andel elever i årskurs ett som utrustas med ett digitalt verktyg
100%
100%
Aktiviteter
Senaste kommentar
Alla elever i årskurs 1 på gymnasiet ska
utrustas med ett digitalt verktyg (inklusive
Introduktionsprogrammen)
Alla elever i årskurs ett under läsår 2014/2015 har
utrustats med ett digitalt verktyg.
Projektet Teknikstöd (där elever med kognitiva
svårigheter fått ett anpassat tekniskt stöd för att
underlätta skolgången, med hjälp av en
arbetsterapeut ) införlivas i den ordinarie
verksamheten.
Sedan 1 juli är 2,0 arbetsterapeuter anställda inom
UAFs gymnasieskolor. 1,0 tjänst på
Sannarpsgymnasiet, 0,6 tjänst på
Kattegattgymansiet samt 0,4 tjänst inom
introduktionsprogrammet med inriktning språk
(språkintro). Arbetsterapeuterna ingår i respektive
skolas elevhälsoteam, EHT.
4.2 Målområde: Demokrati och dialog
4.2.1
Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information
(konkretiserat mål).
Mätetal
Målvärde
Utfall
Webbinformation, SKL (Utifrån fastställda frågor i olika kategorier
poängsätts webbplatsen om svaret hittas. Mäter inte kvalitet, endast att
svaret hittas.)
65%
SKL:s mätning för 2013 är 65% träffsäkerhet inom området gymnasieskola. En förbättring från
2012 då siffran var 50%.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Utveckla nämndens/förvaltningens delar av
halmstad.se
Arbetet pågår och är långsiktigt. Är en prioriterad
aktivitet i samverkan med stadskontoret då en av
deras satsningar i år är att förbättra halmstad.se.
Hemsidan ska göras mer tillgänglig för fler
språkgrupper
UAF undersöker f n om det finns möjlighet att
använda en modell med appar som används i en
del andra kommuner.
4.2.2
Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens
utveckling (konkretiserat mål).
Aktiviteter
Arenor ska skapas där ungdomar får träffa
politiker.
Nämnden ska inbjuda till öppna möten.
Senaste kommentar
I januari startades ”Engagera Mera” upp, ett
ideologiskt diskussionsforum en gång/månad.
Bland annat så har ungdomsförbunden varit på
plats. Sommaruppehåll juni-aug.
Denna aktivitet samordnas med aktiviteten
"Nämnden ska inbjuda till medborgardialog".
10(52)
Aktiviteter
Senaste kommentar
Kontaktpolitisk verksamhet ska bedrivas för att
främja en bättre förståelse för verksamheten.
Kontaktpolitisk verksamhet bedrivs löpande, både
genom enskilda nämndspolitikers besök i olika
delar av förvaltningens verksamheter samt genom
bokade verksamhetsbesök som hela nämnden
bjuds in till.
Nämnden ska inbjuda till medborgardialog.
4.2.2.1
Under året har det genomförts medborgardialog
med nämnden.
Alla deltagare ska känna att verksamheten/insatsen utformas efter den
enskildes förutsättningar
Senaste kommentar
Målet är uppnått. Detta kan vi se genom de deltagarenkäter som har genomförts under året.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Andel deltagare som känner sig respekterade i kontakten med sin
handläggare.
80%
93%
Andel deltagare som känner sig respekterade i kontakten med sin
verksamhet på daglig verksamhet
85%
91%
Aktiviteter
Senaste kommentar
Klagomålshantering genom Åsikten eller
uppgjorda klagomålsrutiner
Det finns rutiner inom verksamheterna för
klagomålshantering. I våra serviceåtaganden står
det angivet vart man skall vända sig inom
respektive verksamhet. Klagomål via Åsikten
hanteras när de kommer in.
Årligen genomföra deltagarundersökningar
inom förvaltningens samtliga
verksamhetsområden, exklusive daglig
verksamhet där undersökningen görs varannat år.
Deltagarundersökning (exkl Daglig verksamhet)
har genomförts under våren 2014.
Deltagarundersökningen avseende daglig
verksamhet har sammanställts och presenterades
för nämnden i mars 2014. Elevbarometern för
gymnasieskolan är genomförd och redovisad.
4.3 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad
4.3.1
Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som
vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god (konkretiserat mål).
Mätetal
Målvärde
Antal kontaktade företag i samband med kartläggning av bristyrken
(ökning)
Utfall
99
Aktiviteter
Senaste kommentar
Kartlägga och analysera näringslivets behov
av yrkesutbildningar för vuxna gällande såväl
nyrekrytering som redan anställd personal för att
starta matchande utbildningar.
Genom Arbetsförmedlingen har 25 bristyrken
kartlagts. 6 av dessa är det mycket stor
efterfrågan på. Ett flertal yrkesutbildningar har
genomförts utifrån dessa bristyrken med mycket
goda resultat. Exempelvis har 10 av 10
studerande på bussförarutbildningen fått arbete.
Av de 10 som går bussförarutbildningen under
våren 2014 har 80 % fått arbete redan innan
utbildningen är avslutad. Ytterligare 7 utbildningar
11(52)
Aktiviteter
Senaste kommentar
är igång för 35 personer. Vid årets slut hade 24 av
dessa 35 personer erhållit arbete efter fullföljd
utbildning.
Kartlägga bristyrken genom samarbete med
Arbetsförmedlingen, HNAB, privata och offentliga
arbetsgivare i syfte att starta efterfrågade
utbildningar
4.3.2
Halmstads kommun ska när det gäller kommunpolitikers och kommunala
tjänstemäns attityder till företagande finnas bland de 25 bästa
kommunerna år 2014 på Svenskt Näringslivs ranking (konkretiserat mål).
Aktiviteter
Senaste kommentar
Systematiskt arbeta för att skapa mötesarenor
mellan lärare, elever och företagare
Genom paraplyet Made by Halmstad har en väg in
för lärare och företagare som tillsammans vill
förbättra förutsättningarna för elevers lärande
skapats. Arbetet med att förankra koncepten i
skolverksamhet fortgår via kontakt med
skolledning, SYVar och arbetslag. Upprättandet av
långsiktiga näringslivskontakter pågår
kontinuerligt. Gensvar från skola såväl som
näringsliv är fortsatt positiv. Hållbara strukturer för
samarbete mellan skola och omvärld behöver
förankras ytterligare.
I samverkan med arbetslivet utforma och
genomföra handledarutbildning för företag
kopplade till elevers arbetsplatsförlagda lärande
Handledarutbildning genomförs på de flesta
yrkesprogram. Under 2014 har förvaltningen sökt
och blivit beviljade ca en halv miljon kr för att
utveckling yrkesprogrammens APL-verksamhet. I
det ingår att utveckla handledarutbildningen. På
Sturegymnasiet har yrkeslärare under hösten
deltagit i Skolverkets utbildning/information kring
digital handledarutbildning. Det är ett komplement
till den företagsnära utbildningen som oftast sker i
samband med besök av yrkeslärare på
arbetsplatsen. På Sannapsgymnasiet sker också
utbildning av en av förstelärarna, som har som
ansvar att utveckla APL och handledarutbildning.
Implementering av kommunens övergripande
kulturprojektet gällande personalens värderingar
och bemötande
Förvaltningens chefer har deltagit på ledardagar
då kulturprojektet har varit i fokus.Cheferna har
fört diskussionen vidare på detta tema i olika
möteskonstellationer i förvaltningen för att på så
sätt förmedla detta fokus till förvaltningens
medarbetare.
Aktivt arbete med kommunens
serviceåtaganden
4.3.3
Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka
Mätetal
Målvärde
Utfall
500
512
Mindre
än14,8%
15,8%
3. Kommunala sommarjobb
1. Ungdomsarbetslöshet
4.3.3.1
Stärka individers möjligheter att skapa, utveckla eller bibehålla sin relation
till arbetsmarknaden
12(52)
Senaste kommentar
I förhållande till de mätetal som är uppställda bedöms målet vara uppnått.
Mätetal
Målvärde
Utfall
80%
55%
100
125
85%
70%
3
6
Andel ungdomar som efter avslutad insats genom Ungdomskraft gått
vidare till arbete, utbildning eller annan insats via exempelvis
Arbetsförmedlingen
80%
88%
Andel vuxna (25 år och äldre) försörjningsstödstagare som varit aktiva
inom AME och som vid avslut kommit närmare arbetsmarknaden
(genom arbete, studier eller annan insats genom exempelvis
Arbetsförmedlingen)
80%
64%
Andel elever i åk 3 som tagit del av informationen från Moving Out
Antal personer som fått prova på-plats
Andel studerande som 6 månader efter avslutad utbildningsinsats inom
Vuxenutbildning har gått vidare till arbete eller vidare studier.
Antal ungdomar från gymnasiesärskolan och antal deltagare från Lärvux
som erhållit arbete.
Aktiviteter
Senaste kommentar
2014 ska 100 prova på-platser erbjudas till
arbetssökande ungdomar i samverkan med
Arbetsförmedlingen och kommunala förvaltningar.
Totalt har 125 ungdomar erbjudits prova på-plats
under året.
Följa upp erbjudna prova på-platser
Uppföljning sker 6 mån efter fullföljd prova påperiod, varför en eftersläpning sker. Redovisnig av
årets resultat kommer att ske under våren 2015.
Vidareutveckling av konceptet Moving Out
som erbjuder avgångselever
arbetsmarknadskunskap
Konceptet har utvecklats i samarbete med
ungdomsgymnasiet (Framtidsdagarna) och
omfattade i år samlad information på flera olika
områden förutom arbetsmarknadskunskap.
Utvärdering visar emellertid att årets koncept inte
hade tillräckligt stor genomslagskraft och den
erfarenhet som har dragits kommer att ligga till
grund för kvalitetssäkring av nästa års koncept.
Omprövning av verksamheter/insatser för att
kunna erbjuda en verksamhet anpassad efter
deltagarens och arbetsmarknadens behov.
Daglig verksamhet för kontinuerligt en diskussion
för att matcha deltagarnas behov med utbudet
inom daglig verksamhet. Inriktningar förändras
inom befintliga verksamheter och
företags/förvaltningsgrupper startas upp och/eller
läggs ner utifrån deltagarnas behov.
Årlig kartläggning av hur behovet av
inriktningar inom daglig verksamhet förändras
Varje deltagares behov dokumenteras och
kartläggs i syfte att utveckla verksamheten så att
deltagaren ska känna stimulans och utveckling.
Följa upp vuxenstuderande 6 månader efter
avslutad utbildningsinsats
Då syftet med vuxenstudier varierar måste
mätresultatet brytas ner på skolformsnivå. Det vi
kan se är att en hög andel av de studerande inom
yrkesvux går vidare till arbete medan resultatet för
de studerande i andra skolformer i hög grad är
fortsatta studier på annan nivå.
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen
ska aktivt samverka med Arbetsförmedlingen för
att bredda tillgången på praktikplatser även i det
privata näringslivet.
Samarbete med Arbetsförmedlingen avseende
ackvirering av praktikplatser i näringslivet sker i
många olika former. Som exempel kan nämnas att
Arbetsförmedlingen har en arbetsförmedlare
placerad på Ungdomskraft och Haldahuset. Syftet
är att öka antal praktikplatser i näringslivet men
även att matcha deltagare mot lediga jobb.
Ta fram meningsfulla arbetsuppgifter på
kommunens förvaltningar och i arbetslivet för
deltagare inom gymnasiesärskolan, lärvux och
Daglig verksamhet för kontinuerligt en diskussion
för att matcha deltagarnas behov med utbudet
inom daglig verksamhet. Inriktningar förändras
13(52)
Aktiviteter
Senaste kommentar
daglig verksamhet.
inom befintliga verksamheter och
företags/förvaltningsgrupper startas upp och/eller
läggs ner utifrån deltagarnas behov.
Inför kommande lagförslag om kommunalt
aktivitetsansvar utveckla och strukturera
samverkan inom förvaltningen kring ungdomar
som inte har fullföljd gymnasieutbildning
Arbetsgrupper har formerats med personal från
Halmstad Utbildning och Halmstad Kompetens,
där man diskuterar och i samverkan prövar
konkreta insatser för ungomar som omfattas av
det kommunala informationsansvaret.
Representanter från förvaltningen har även
deltagit i förstudie inför kommande utlysning av
medel från Socialfonden i syfte att undersöka
möjlighet att söka medel för insatser för denna
målgrupp.
Erbjuda arbetsprövning för deltagare anvisade
från enheten för ekonomisk bistånd,
Samordningsförbundet och Arbetsförmedlingen
120 deltagare har varit aktuella för arbetsprövning
under perioden jan - dec 2014.
Genom Ungdomskraft erbjuda insatser för
ungdomar (16-24 år) anvisade från enheten för
ekonomiskt bistånd, Arbetsförmedlingen samt
inom ramen för kommunala uppföljningsansvaret
Erbjuda anställning med stöd riktad till
personer med funktionsnedsättning
152 personerr med funktionsnedsättning har haft
anställning med stöd under perioden jan-dec.
Starta och utveckla ett samarbete med bland
annat Högskolan i Halmstad för att ta fram
näringslivsanpassade kurser och kompetenser
Vi är medlemmar i HH-Noden (samarbete mellan
högskolor och kommuner i Regionen) där man
tittar på vilka utbildningar som det bör satsas på i
regionen.
Utvecklande av metoder i
språkundervisningen för personer inom SFI
Vi har redovisat projektet På Rätt Post med
akademikerspåret där olika pedagogiska metoder
har använts. Vi har genomfört workshops med
Flipped Classroom, Akademiker Power, SFX, SHF
och Mammagrupper med föreläsare från Botkyrka
och Haninge kommun. Föreläsning med Christer
Hallerby som har haft i uppdrag från regeringen att
se över vuxenutbildningens uppdrag för SFI och
Gruv.
Utveckla förvaltningens samarbete med
Arbetsförmedlingen avseende tidiga insatser för
unga
"Hållplats 1-90" startade i februari 2014. AF, AME
och VLC samverkar avseende tidiga insatser till
ungdomar under den första arbetslösa tiden.
Sedan starten har ca 150 ungdomar deltagit i
denna insats.
4.3.3.2
Alla ungdomar på gymnasiet ska möta en undervisning som stimulerar
entreprenöriella kompetenser såsom, samarbetsförmåga, initiativförmåga,
kreativitet, självständighet och problemlösning
Senaste kommentar
Målet bedöms att nås. Detta med anledning av att det skett en stor uppgång i andelen elever som
bedriver UF-företag. Den kompetensutvecklingssatsning som nu görs på Bedömning för
lärande, där alla lärare ingår, främjar även de entreprenöriella förmågorna så som exempelvis
initiativtagande, problemlösningsförmåga. Made by Halmstads aktiviteter bidrar även till att
målet nås.
Mätetal
Målvärde
Utfall
10%
23%
-
-
Andel elever på gymnasiet som genomfört UF-år
Andel elever som instämmer helt eller delvis med att deras lärare
14(52)
Mätetal
Målvärde
Utfall
uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen
70%
70%
uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar under lektionerna
79%
83%
Andel elever som instämmer helt eller delvis med att de får möjlighet att
vara kreativa och komma med egna idéer på lektionerna
83%
85%
uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer
Aktiviteter
Senaste kommentar
Alla elever på gymnasiet ska uppmuntras att
genomföra ett UF-år
På Sannarpgymnasiet erbjuds UF-företagande
inom ramen för individuellt val. Det ingår också
inom vissa profiler på
Samhällsvetenskapsprogrammet. Vård- och
omsorgsprogrammet har genomfört det inom
ramen för gymnasiearbetet och det erbjuds också
inom IB. Även särskolan har UF-företag.
Kattegattgymnasiet erbjuder eleverna att läsa UF
inom de flesta program. Läsåret 2013/2014 var
skolan nr 5 i Sverige gällande andel av elever som
genomgår ett UF-år.
På Sturegymnasiet har Handels-och
administrationsprogrammet UF som
utbildningskoncept i sin utbildning. UF erbjuds
också inom kursen Entreprenörskap inom ramen
för individuellt val.
Utbilda UF-handledare inom framförallt
yrkesprogrammen
Tre nya handledare har under våren utbildats på
Sannarpsgymnasiet. Fem lärare har genomgått
utbildningen på Kattegattgymnasiet.
Sturegymnasiet har också utbildat handledare,
bland annat inom Handels- och
administrationsprogrammet.
Fortbildning för lärare inom entreprenöriellt
lärande
Made by Halmstad har fortsatt att erbjuda enskilda
arbetslag stöd för att arbeta med entreprenöriellt
lärande i samverkan med omvärlden. Arbetet har
fokuserat på metoder utifrån önskemål från
arbetslagen. Made by Halmstad fortsätter att
sponsra utbildning via Ung Företagsamhet.
Utbildnings av flera förstelärare sker på enheterna
för att utveckla APL på yrkesprogrammen. En
särskild satsning sker också på att utveckla
APL:en inom särskolan. På Kattegattgymnasiet
har en av förstelärarna fått ett särskilt ansvar för
entreprenöriellt lärande som utvecklingsområde.
Utveckla och genomföra nya metoder för
elevers tidiga kontakt med arbetslivet
Utefter behov skräddarsys de utvecklade
koncepten inom Made By Halmstad. Flertalet har
testats och utvärderats för att nu förbättras och för
övriga finns tidigare erfarenheter för
kvalitetssäkring. För att arbeta med progressionen
från för- och grundskola finns genom Made by
Halmstad en väl fungerande struktur för
samarbete med Barn- och ungdomsförvaltningen
på utförarnivån. Det finns idag en strategisk plan
där de högst prioriterade koncepten ska nå alla
elever i varje årskurs på gymnasieskolan.
15(52)
4.4 Målområde: Omsorg och stöd
4.4.1
Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och
personer med funktionsnedsättning ska bibehållas (konkretiserat mål)
4.4.1.1
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har ansvar för att verksamheten
håller en hög kvalitet genom att bl a regelbundet genomföra
kvalitetsinspektioner.
Senaste kommentar
Under hösten 2014 genomfördes inspektioner av hur entreprenörerna upfyller avtalet, samt hur
kommunens egen verksamhet lever upp till de delar som den är berörd av inom entreprenörernas
avtal. Resultatet är att man lever upp till det avtal man ingått.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Antal genomförda kvalitetsinspektioner i såväl kommunal som extern
drift (ökning)
25
Aktiviteter
Senaste kommentar
Ett verksamhetsledningssystem för tillsyn av
såväl interna som externt utförda verksamheter
tas fram för daglig verksamhet, i samverkan med
hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen.
Ett gemensamt kvalitetsledningssystem för UAF´s
delar som rör socialtjänsten är under
upparbetande.
Framtagande av Lex Sara rutiner.
Lex Sarah rutiner är framarbetade och
presenterade för UAN.
Genomföra kvalitetsinspektioner på Daglig
verksamhet inom såväl kommunal som extern
drift.
Planerade kvalitetsinspektioner är genomförda på
alla dagliga verksamheter inom såväl kommunal
som privat regi.
Deltagarundersökning för att fördjupa
kunskapen om deltagarnas upplevelser av Daglig
verksamhet inom såväl kommunal som extern drift
Deltagarundersökningen på daglig verksamhet är
genomförd och presenterad för nämnden i mars.
4.5 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa
4.5.1
Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska
Mätetal
Målvärde
Utfall
Upplevelsen av det psykiska välbefinnandet har ökat hos de ungdomar
som erhållit stöd hos kurator inom Ungdomskraft
100%
100%
Andelen gymnasieelever som instämmer helt i att de upplever oro och
ängslan på grund av sina studier
18%
24%
Aktiviteter
Senaste kommentar
Deltagare i Ungdomskraft ska erbjudas
kontakt med kurator
Deltagare i Ungdomskraft erbjuds stöd av kurator
utifrån sina individuella behov.
Ett aktivt arbete förs på skolorna för att
förebygga nätmobbning och utsatthet på nätet
På Sannarpsgymnasiet har man inom ramen för
likabehandlingsarbetet diskuterat nätmobbning.
"Låt stå" har varit på plats för att diskutera kring
nätkränkningar. Även Dramalogen har använts i
dessa diskussioner.
16(52)
Aktiviteter
Senaste kommentar
Under vårterminen 2014 genomförde
Kattegattgymnasiet en temadag för samtliga
elever i årskurs 1, om bland annat nätmobbing.
På Sturegymnasiet har en gästföreläsare
engagerats kring detta tema i samband med
föräldramöten på introduktionsprogrammen (IM).
Samtal förs också i koppling till
likabehandlingsarbetet och i klasserna.
Ett förebyggande arbete på skolorna kring
livsstilsrelaterade frågor (exempelvis stress,
matvanor, motion och sömn)
På Sannarpsgymnasiet genomförs ett
forskningsarbete kring ungdomars stress, som
senare bland annat ska kunna ligga till grund för
förebyggande åtgärder. Stress bland eleverna
diskuteras inom alla arbetslag och bland eleverna
på programforum/skolforum.Skolan har temadagar
kring sex- och samlevnad. Elevhälsan har dagar i
alla klasser i årskurs 1. Elevhälsan har individuella
samtal med varje elev i årskurs 1 där detta
diskuteras. Inom ramen för programmen
diskuteras detta när det gäller planering av prov
och liknande. Inom ramen för idrott och hälsa 1
ingår det inom ramen för kursplanen och alla
elever läser denna kurs. Frågan diskuteras även
med eleverna på de olika programmens
programforum.
Kattegattgymnasiet använder resultaten från
Elevbarometern för att planera insatser. Alla
elever i årsk1 genomför teambuildning under de
första skolveckorna som ett led i att skapa ett gott
klimat i klassen. På kick-off med alla medarbetare
har Hjärngymskonceptet presenterat, vilket
behandlar vikten av en sund livsstil. En ansökan
till Allmänna Arvsfonden om ett projekt för att
hantera dessa frågor är inlämnad. Under
höstterminen sjösätts projektet Öka skolnärvaron.
På Sturegymnasiet arbetar elevhälsan med dessa
frågor i samband med elevhälsosamtal och via
kuratorsmedverkan i klasser. "Livskunskap" och
"Jagkunskap" finns även på IM.
Ett integrationsprogram ska tas fram för
eleverna inom språkintroduktion.
Ett integrationsprogram finns framtaget.
Inledningsvis intervjuas eleverna och deras betyg
valideras för att möta upp med kurser utefter
elevens behov. En arbetslivskurs ges för att öka
elevernas självkännedom, vägleda och motivera
dem individuellt utifrån deras egna förutsättningar
och mål. Företag och myndigheter bjuds in för att
vägleda och informera eleverna bl.a. om deras
rättigheter och skyldigheter samt för att skapa
framtidsdrömmar och motivation. Under HT-14 har
15 elever deltagit i en ”grupp praktik” på ett privat
företag tillsammans med etableringsvägledaren
som handledare på plats. Praktiken är en första
kontakt med svenskt arbetsliv och ger därmed en
möjlighet att vägleda, inspirera och etablera
eleverna på arbetsmarknaden.
Likabehandlingsplanen ska vara ett levande
verktyg på skolorna och eleverna ska engageras i
den årliga revideringen av planen
På Sannarpgymnasiet genomförs detta på alla
program under uppstarten och följs upp vidare
under året. På Kattegattgymnasiet planeras
insatser för detta höstterminen 2014.
Sturegymnasiet har genomfört en satsning på
likabehandlingsdagar och utbildning av mentorer. I
övrigt har mentorstiden använts till
likabehandlingsplanen. Planen ska revideras
utifrån Elevbarometersresultaten i arbetslagen och
tillsammans med eleverna.
17(52)
Aktiviteter
Senaste kommentar
Tydlig riskinventering, tillsammans med
eleverna, av skolmiljöer där mobbning kan
förekomma
Genomförs i samband med revideringen av
likabehandlingsplanerna.
Införa ett fadder-/mentorsystem för elever
inom språkintroduktionen inom ramen för
projekten Näktergalen/flyktingfonden och Vänner
emellan
Under våren 2014 startades projekt Näktergalen.
Projektet är ett samarbete mellan Högskolan i
Halmstad och Sannarpsgymnasiets
Språkintroduktionsprogram med huvudsyfte att
bidra till ökad integrering och en meningsfull fritid
för våra ensamkommande elever. De
ensamkommande eleverna har ett extra stort
behov av en coach (mentor) eftersom de saknar
familj och sociala nätverk i det svenska samhället.
Åtta elever och åtta coacher har deltagit i
projektet. Elev och coach har träffats 3-4 ggr/mån
såväl enskilt som i grupp. Träffarna har innehållit
allt från ”läxhjälp” och studieteknik till matlagning,
träning och besök på arbetsplatser. Sju av åtta
elever påbörjade gymnasieutbildning under hösten
2014 och har hittills lyckats mycket bra med sina
studier. Samtliga åtta par har fullföljt projektet som
avslutades i december 2014. Ett nytt projekt
kommer att planeras under vårterminen 2015.
4.5.1.1
Ohälsotalet hos personer som uppbär försörjningsstöd ska minska
Senaste kommentar
Verksamheten har lyckats att sätta in positiva åtgärder för denna grupp. Dessvärre har andelen
människor som kommit in nya med denna problematik ökat vilket betyder att totalresultatet är
relativt jämnt i förhållande med början av året.
Mätetal
Målvärde
Utfall
60
103
Antal försörjningsstödstagare som blir remitterade till AME för insats
200
219
Antal personer med beslutsorsak ”sjuk utan ersättning” inom
försörjningsstöd
110
132
Antal personer med beslutsorsak ”arbetslös ej arbetssökande” inom
försörjningsstöd
80
70
Antal sjukskrivna 0-placerade bidragstagare som har aktualiserats på
Försäkringskassan
50
100
Antal försörjningsstödstagare som blir föremål för insatser genom
Samordningsförbundet.
Aktiviteter
Senaste kommentar
Försörjningsstödstagare erbjuds aktivitet i
samarbete med Samordningsförbundet Halland
141231: 19 personer är aktuella för insats genom
Arena för individsamverkan.
Systematiska avstämningsmöten med
Försäkringskassan och vården ska genomföras.
141231: 47 avstämningsmöten har hållits under
året.
18(52)
5 Målredovisning - nämndens/styrelsens
verksamhetsmål
5.1 Nämndens/styrelsens mål
5.1.1
Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet ska
genomsyras av ett aktivt jämställdhetsarbete.
Senaste kommentar
Målet bedöms att nås i förhållande till uppställda aktiviteter.
Aktiviteter
Senaste kommentar
En temadag per år för gymnasieelever där
könsroller, genus, sexuella trakasserier behandlas
med koppling till likabehandlingsplanen.
På Sannarpsgymnasiet har de valt att inom ramen
för programmen organisera denna typ av dagar.
Exempel på detta är ”flickadagen” där Carolina
Kluft var inbjuden. En gemensam temadag rör sex
– och samlevnad. Dessutom tas frågan upp i
samarbete med Dramalogen.
På Kattegattgymnasiet genomfördes en sådan
dag under våreterminen 2014.
På Sturegymnasiet behandlas detta inom ramen
för likabehandlingsdagarna som genomförs för
årskurs 1 och 2.
Systematiskt uppmärksamma
jämställdhetsfrågor i arbetet med deltagare och
klienter.
UAF har ett jämställdhetsperspektiv som
genomsyrar det dagliga arbetet där beslut fattas
och resurser fördelas, på alla nivåer och inom alla
områden i organisationen. UAF verkar aktivt för
och bidra till att insatser/
aktiviteter/praktik/utbildningar m m fördelas lika
mellan könen hos våra kunder. UAF använder
könsuppdelad statistik som ett verktyg i syfte att
öka kunskap och synliggöra likheter och
skillnader.
5.1.2
Arbetsgivaren ska på de arbetsplatser där det inte råder en jämn
fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en
viss kategori av arbetstagare, sträva efter att få sökande av det
underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska sträva efter att andelen
arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar.
Senaste kommentar
Jämställdhetsperspektivet har ökat i samband med varje rekrytering men vi ser gärna en större
ökning innan vi upplever att målet är uppnått.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Antal rekryteringar (tillsvidare och visstidsanställningar längre än sex
månader) av det underrepresenterade könet på
program/enhet/arbetsställe.
Aktiviteter
Vid varje rekrytering skall annonsen särskilt
Senaste kommentar
I kravspecifikationen inför rekrytering
19(52)
Aktiviteter
Senaste kommentar
utformas så att den vänder sig till det
underrepresenterade könet.
uppmärksammas jämställdhet/mångfald. I de fall
man önskar rikta annonsen till det
underrepresenterade könet utformas annonsen
därefter. I ca hälften av de rekryteringar som var
särskilt riktade 2014 lyckades UAF rekrytera en
person av det underrepresenterade könet.
Alla inblandade parter i en rekrytering skall
tänka utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Vi upplever att jämställdhetsperspektivet har ökat
och på sikt kommer att förstärkas av den dialog
som alltid finns med i alla UAF´s rekryteringar.
5.1.3
Minska sjukfrånvaron – sjuktalet ska minska
Senaste kommentar
Kommentarer till sjuktalen; se Personalredovisning.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Antal sjukdagar i genomsnitt per tillsvidareanställd
17,9
Andel korttidsfrånvaro
22%
Andel långtidsfrånvaro
78%
Aktiviteter
Senaste kommentar
Alla medarbetare med mer än 5 korta (färre än
15 dagar) sjukfrånvarotillfällen under en
tolvmånaders period ska till företagshälsovården
för hälsobedömning och stöd
Utifrån förvaltningens sjukstatistik (personer med
fler än 5 korta sjukfall under den senaste 12
månaders perioden) genomför Previa
hälsosamtal. Totalt under året har 44 st
medarbetare varit aktuella för hälsosamtal.
Temautbildning kring kulturen ”när är man
sjuk” gestalta olika kulturer kring sjuk och frisk
Förslaget är att ta bort denna aktivitet och orsaken
till detta är att vi berört vissa delar av detta i
arbetet med kultur och värderingsarbetet.
Rikta stödinsatser till verksamheter och chefer
med höga sjuktal
En riktad insats gällande basal kroppskännedom
och kognitiv beteendeterapi är planerad med start
januari 2015. Totalt 14 medarbetare inom en
specifik verksamhet kommer att delta och syftet är
att ge medarbetarna verktyg för att hantera
upplevda fysiska och psykosociala besvär.
5.1.4
Minimiera bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet
Senaste kommentar
Uppföljning av SAM 2014; se Personalredovisning.
Mätetal
Målvärde
Utfall
Minskad andel klara brister och brister i det systematiska
arbetsmiljöarbetet t o m 2016 (minskning)
Aktiviteter
Senaste kommentar
Alla chefer med klara brister i uppföljning av
det systematiska arbetsmiljöarbetet kontaktas av
företagshälsovården för råd och stöd
Berörda chefer kontaktas kontinuerligt av HR
utvecklare utifrån SAM. Cheferna är medvetna om
det stöd som kan erbjudas via
företagshälsovården och anlitar Previa vid behov.
20(52)
Aktiviteter
Senaste kommentar
Utbildning för medarbetare i det systematiska
arbetsmiljöarbetet
Denna utbildning kommer påbörjas tidigast hösten
2015 i samband med införandet av nytt HR-it stöd
i Heroma.
Bygga strukturer och rutiner för systematiska
arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen
Ständigt pågående arbete som utvärderas och
följs upp. Kommer kompletteras/uppdateras i
samband med att nya HR- it stödet Heroma införs.
21(52)
6 Prioriteringar
Urbant Utvecklingsarbete
SALUT projektet på Andersberg har fortsatt sin verksamhet under 2014. Projektet är i huvudsak
finansierat av Samordningsförbundet och startade 2013 med syftet att pröva arbetsmetodik
utifrån ett salutogent förhållningsätt i nära samverkan med enskilda, myndigheter och
organisationer för att på ett bättre sätt fånga upp individers behov av insatser för att kunna
komma i/återgå till arbete. I projektet finns olika kompetenser samlade för att gemensamt
försöka finna individuella skräddarsydda lösningar för de individer som aktualiseras. Projektet
kommer att utvärderas och styrgruppen undersöker möjligheten till implementering av
framgångsrika metoder i ordinarie verksamhet.
Ökade livschanser
Ungdomskraft
Övergripande mål för projektet är att förbättra ungdomars hälsostatus, motverka utanförskap
och erbjuda aktiva insatser i syfte att lotsa unga till studier eller etablering på arbetsmarknaden
med särskild fokus på unga utan fullföljd gymnasieutbildning samt unga som anvisas från
enheten för ekonomiskt bistånd.
Sommarkraft
Alla ungdomar i åk 1 som sökt kommunalt feriearbete har kunnat erbjudas detta. Det har varit
mycket uppskattad, både av berörda ungdomar men även av många tacksamma föräldrar.
Särskilt viktigt är det för de ungdomar som saknar nätverk och som inte heller har föräldrar med
nätverk. Kontakten med näringslivet samt det faktum att ungdomarna får uppleva hur det är att
tjäna egna pengar kan vara en väsentlig motivationshöjande faktor i den fortsatta skolgången.
Made by Halmstad
I projektet fungerar Made by Halmstad som en koordinator för att samordna lärare, företag och
intresseorganisationer i syfte att bidra till elevernas entreprenörskap och entreprenöriella
förmågor. Samarbetet innebär tex företagsmässor, studiebesök, företagsfaddrar eller genom att
dela erfarenheter och idéer. Genom nätverkande och samarbete mellan inarbetade koncept och
organisationer som TEK, KomTek, Snilleblixtarna, Ung Företagsamhet och Teknikcollege och
Vård- och omsorgscollege får vi en hög kvalité. Det handlar om att låta unga människor öva upp
sin nyfikenhet, kreativitet, ansvarstagande och förmåga att se framåt men även att förverkliga
sina visioner och drömmar med hjälp av tekniskt och digitalt kunnande. Eleverna får även ökad
förståelse för ekonomi, professionella presentationer och kommunikation. Genom dessa insatser
uppfylls även målen i skolans styrdokument. Made by Halmstad finns med där företagare möts
och är nu en naturlig del i utvecklingen av Halmstads gymnasieskolor.
Dramalogen
Dramalogen utgörs av en grupprocess inom kultur och entreprenörskap. Den skapar möjligheter
för ungdomar att med estetiska verktyg bli egna företagare, bygga nätverk, bli arrangörer av
event eller fortsätta sin utbildning med högre studier i Halmstad. Efterfrågan på Dramalogens
tjänster har varit stor. Bemötandefrågor, näthats-problematik, underhållning och förståelse för
det svenska samhället har varit frågor på agendan för Dramalogerna. Av de första 15
Dramalogerna är 8 egna företagare och resten har gått vidare till högre studier. Varje termin
startar ett nytt kurstillfälle då 12-15 deltagare får kunskap och verktyg att starta eget företag
inom det estetiska området. Dramalogen har också blivit en plats för ensamma konstnärer att
vidga sina nätverk och fördjupa sina kompetenser inom företagande.
Årligen omprövning av samtliga verksamheter och delverksamheter
Att kontinuerligt ompröva sin verksamhet har kommit att bli ett naturligt inslag i styrning och
ledning av de kommunala gymnasieskolorna. Det är en av effekterna av det nödvändiga stålbad,
med omfattande kostnads- och verksamhetsanpassningar, som genomfördes vid skolorna under
2012-2013 för att nå en budget i balans. Eftersom skolornas samtliga delar (utbud, organisation,
personal, lokaler, lärverktyg etc) då granskades, omprövades och anpassades efter rådande
22(52)
ekonomiska verklighet, finns ej längre något som betraktas som omöjligt att pröva. Varje
förändring/utökning av en verksamhet ställs numera alltid mot motsvarande anpassning och
balans av kostnaderna inom någon annan del av verksamheten. Nollsummespel råder.
23(52)
7 Personalredovisning
Tillsvidare- och visstidsanställda
Tillsvidare
Årsarbetare tillsvidare
Visstid
Dec 2014
andel
visstid (%)
Dec 2013
andel
visstid (%)
84
75
5
6
14
Daglig verksamhet
105
101
2
2
3
Ekonomiskt bistånd
34
33
13
28
23
Kommunvux
55
52
17
14
21
Hstd Kompetens övergripande
12
11
2
14
23
Kattegattgymnasiet
126
124
27
18
24
Sannarpsgymnasiet
119
116
24
17
27
Sturegymnasiet
96
89
27
22
21
Hstd Utbildning övergripande
21
19
0
0
31
Förvaltningskontoret
19
19
5
21
21
Vägledningscentrum
13
13
2
13
7
684
653
124
15
20
AME
Totalt
Ovanstående antal tillsvidareanställningar inkluderar 55 lönebidragsanställda varav 23 har sin
anställning inom UAF och övriga 32 på andra förvaltningar i kommunen.
Av AME´s totalt 5 visstidsanställningar är 2 av arbetsmarknadspolitisk karaktär.
Antal tillsvidareanställda 2014 är 684, en ökning från 2013 med 37 tillsvidareanställda.
Antal visstidsanställda 2014 är 124, en minskning från 2013 med 34 visstidsanställda.
Totalt anställda 2014 är 808, en ökning från 2013 med 3 anställda.
Ekonomiskt bistånd har ökat med sammanlagt 12 anställda (7 tillsvidare och 5 visstid). En av
orsakerna är det ökade behovet av ekonomiskt bistånd med anledning av fler nyanlända
flyktingar till vår kommun.
Kattegattgymnasiets tillsvidareanställda har ökat med 8 och visstidsanställda har minskat med
11.
Andel visstid har minskat från 24 % till 18 %.
Sannarpsgymnasiets tillsvidareanställda har ökat med 18 och visstidsanställda har minskat med
14.
Andel visstid har minskat från 27 % till 17 %.
En av orsakerna till den fortfarande relativt höga % andel visstidsanställningar på
gymnasieskolorna är att from 1 dec 2013 måste läraren vara legitimerad för att kunna anställas
tillsvidare. Andra orsaker till visstidsanställningar är brist på behöriga yrkeslärare, brist på
behöriga sfi-lärare, brist på behöriga lärare i estetiska ämnen samt brist på behöriga speciallärare
med inrikting mot utvecklingsstörning (till gymnasiesärskolan).
UAF har 56 obehöriga lärare anställda enligt Skollagen 2 kap 21 §.
24(52)
Könsfördelning - tillsvidareanställda
Kvinnor
Män
Totalt
Dec 2014
andel
kvinnor
(%)
AME
54
30
84
64
63
Daglig verksamhet
83
22
105
79
79
Ekonomiskt bistånd
27
7
34
79
89
Kommunvux
43
12
55
78
78
11
1
12
92
80
Kattegattgymnasiet
58
68
126
46
42
Sannarpgymnasiet
77
42
119
65
62
Sturegymnasiet
62
34
96
65
63
18
3
21
86
83
14
5
19
74
68
Vägledningscentrum
9
4
13
69
62
456
228
684
67
65
Totalt
Dec 2013
andel
kvinnor
(%)
Andelen kvinnor på Ekonomiskt bistånd har minskat från 89 % 2013 till 79 % 2014.
Vi upplever att detta är ett resultat utifrån UAN´s jämställdhetsmål i
verksamhetsplaneringen: "Arbetsgivaren ska på de arbetsplatser där det inte råder jämn
fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av
arbetstagare, sträva efter att få sökande av det underrepresenterade könet". I samband med
rekryteringen riktas annonsen mot det underrepresenterade könet.
Könsfördelning - visstidsanställda
Kvinnor
Män
Totalt
Dec 2014
andel
kvinnor
(%)
AME
5
0
5
100
71
Daglig verksamhet
2
0
2
100
100
Ekonomiskt bistånd
13
0
13
100
88
Kommunvux
14
3
17
82
69
2
0
2
100
67
Kattegattgymnasiet
10
17
27
37
37
Sannarpgymnasiet
16
8
24
67
66
Sturegymnasiet
14
13
27
52
59
0
0
0
0
75
2
3
5
40
40
Vägledningscentrum
2
0
2
100
0
80
44
124
65
59
Hstd kompetens övergripande
Totalt
Dec 2013
andel
kvinnor
(%)
Timavlönad personal
2013
AME
2014
Antal timmar
Årsarbetare
Antal timmar
Årsarbetare
129 433
65
137 762
70
25(52)
2013
2014
Daglig verksamhet
19 008
10
14 399
7
Ekonomiskt bistånd
2 378
1
1 959
1
Kommunvux
5 487
3
7 893
4
627
0
253
0
Kattegattgymnasiet
3 079
2
1 888
1
Sannarpgymnasiet
2 004
1
2 983
2
Sturegymnaiset
1 385
1
959
0
1 452
1
2 204
1
22
0
415
0
Vägledningscentrum
44
0
0
0
164 918
83
170 715
86
Totalt
Orsaken till AME´s stora antal årsarbetare är att AME´s korta arbetsmarknadsåtgärder
(anställning tre månader eller kortare) alltid ersätts med timlön. Av ovanstående 70 årsarbetare
har 29 varit anställning av ungdomar inom projektet Sommarkraft, 20 inom projektet Prova-påplats för arbetslösa ungdomar, 20 inom ramen för Offentlig skyddad anställning samt 1 Praktikoch projektplats.
Daglig verksamhet är verksamhet för personer med funktionsnedsättning och verksamheten
kräver full bemanning av personal på alla enheter. Vid den ordinarie personalens sjuk- eller
annan frånvaro måste vikarie tillsättas. Vikarierna är timavlönade.
Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda)
2013
2014
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
95
96
96
95
96
95
Totalt
Åldersfördelning - tillsvidareanställda
-25
2635
3645
4655
5560
61
62
63
64
65
65+
Summa
AME
1
7
16
22
22
7
2
2
2
1
2
84
Daglig verksamhet
5
12
35
26
17
3
2
3
1
0
1
105
Ekonomiskt bistånd
2
2
7
15
5
1
1
0
1
0
0
34
Kommunvux
0
2
10
17
14
2
3
0
5
2
0
55
Hstd kompetens
övergripande
0
1
1
3
4
2
1
0
0
0
0
12
Kattegattgymnasiet
0
14
33
38
26
1
5
3
4
0
2
126
Sannarpgymnasiet
3
14
31
41
15
6
3
1
3
2
0
119
Sturegymnasiet
0
12
16
37
13
6
3
3
3
3
0
96
Hstd Utbildning
övergripande
0
1
6
8
5
1
0
0
0
0
0
21
Förvalningskontoret
0
3
5
3
5
0
1
1
0
1
0
19
Vägledningscentrum
0
1
5
4
2
1
0
0
0
0
0
13
11
69
165
214
128
30
21
13
19
9
5
684
Enhet
Totalt
26(52)
Medelålder - tillsvidareanställda
Enhet
2013
2014
AME
51
51
Daglig verksamhet
46
46
Ekonomiskt bistånd
47
48
Kommunvux
54
52
54
54
Kattegattgymnasiet
50
49
Sannarpgymnasiet
48
48
Sturegymnasiet
49
50
49
49
48
49
Vägledningscentrum
47
48
Totalt
49
49
Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön
2014
Enhet
2013
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
AME
2
1
3
3
Daglig verksamhet
3
0
3
4
Ekonomiskt bistånd
2
2
4
3
Kommunvux
2
3
5
4
Hstd kompetens
övergripande
2
0
2
1
Kattegattgymnasiet
2
4
6
5
Sannarpsgymnasiet
1
3
4
5
Sturegymnasiet
2
2
4
3
Hstd Utbildning
övergripande
1
0
1
1
2
1
3
3
Vägledningscentrum
0
0
0
1
19
16
35
33
Totalt
Av UAF´s totalt 35 tillsvidareanställda chefer är 58 % kvinnor.
En av ovanstående chefer är en chef utan personalansvar.
Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön
2014
Enhet
Kvinnor
Män
Totalt
Daglig verksamhet
1
0
1
Totalt
1
0
1
27(52)
Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda
2014
2015
2016
2017
2018
Sum
ma
Handläggare, ekonomi
1
1
0
0
0
2
Handläggare, annan
1
0
0
2
3
6
Administratör, personal/löner
0
0
0
1
0
1
Administratör, socialtjänst
1
0
0
0
0
1
Administratör, skola/fritid
0
1
1
1
0
3
Receptionist,telefonist
0
0
1
0
0
1
Administratör,annan
1
0
0
0
0
1
Hantverkare
0
1
2
0
0
3
Vaktmästare
1
0
0
2
1
4
Lantbruksarbete
0
0
0
0
2
2
Biblioteksassistent
0
0
0
0
1
1
Måltidspersonal
0
0
0
0
1
1
Ledning, socialt och kurativt arbete
0
1
0
0
0
1
Ledning, funktionshindrade
0
0
0
0
1
1
Rektor
0
1
0
0
0
1
Ledning, annan
0
1
0
0
0
1
Lärare gymnasium, allmänna ämnen
9
1
1
6
7
24
Lärare gymnasium, yrkesämnen
4
6
4
2
2
18
Lärare, praktiska/estetiska ämnen
0
1
1
1
0
3
Speciallärare
1
0
0
1
1
3
Specialpedagog
1
2
0
0
1
4
SFI-lärare
0
1
0
1
3
5
Barnskötare
0
0
0
1
0
1
Instruktör/handledare
2
0
0
0
1
3
Studie- och yrkesvägledare
0
0
0
0
1
1
Lärarassistent
0
1
0
1
0
2
Elevassistent
0
1
0
0
0
1
Skolarbete,annat
0
1
0
0
0
1
Socialsekreterare
0
0
0
0
1
1
Integrationshandläggare
0
0
0
0
1
1
Kurator
0
0
0
0
1
1
Lokalvårdare/städare
0
0
0
1
0
1
Renhållningsarbete
0
0
1
0
0
1
Tekniker, IT
1
0
0
0
0
1
Skolsköterska
0
0
0
0
1
1
Vårdare, daglig verksamhet
3
1
2
2
2
10
26
21
13
22
31
113
Yrkesfördelning
Totalt
And
el
Sjukfrånvaro
Sjukdagar i snitt 2014
2013
28(52)
Sjukdagar i snitt 2014
2013
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
AME
24,20
17,44
21,79
19,70
Daglig verksamhet
40,13
47,82
41,74
32,21
Ekonomiskt bistånd
24,02
28,21
24,88
25,17
Kommunvux
11,54
5,84
10,29
8,63
15,67
0
14,36
12,63
Kattegattgymnasiet
13,77
4,45
8,74
10,01
Sannarpgymnasiet
10,69
8,87
10,05
14,38
7,83
6,47
7,35
11,97
Hstd utbildning övergripande
14,63
14,00
14,54
2,68
35,66
69,00
44,44
24,74
Vägledningscentrum
19,87
29,03
22,69
6,36
Totalt
19,74
14,22
17,90
16,61
Sturegymnasiet
Förvaltningens genomsnittliga sjukdagar per tillsvidareanställd har ökat från 16,61 sjukdagar
2013 till 17,90 sjukdagar 2014.
Förvaltningskontoret och ett flertal verksamheter inom Halmstad kompetens har ökat sina
sjukdagar/snitt under 2014. Upprepade förändringar i verksamheten kan leda till otrygghet för
vissa individer och kan vara en bidragande orsak till sjukskrivning. En del av sjukskrivningarna
beror på omständigheter som inte alls är arbetsrelaterade.
Gymnasieskolornas sjukdagar/snitt har minskat. En orsak till detta kan vara att
omställningsprocessen inom Halmstad Utbildning är över och fler lärare har kunnat
tillsvidareanställas, detta kan ha bidragit till minskad oro (en trygghet i visshet) .
Inom förvaltningen är det de psykosociala diagnoserna som har ökat mest. Inom de
verksamheter med höga sjuktal har riktade insatser såsom stresshantering/mindfullness, och
basal kroppskännedom/KBT planerats och till viss del genomförts. Dessa aktiviteter kommer
även att fortgå under 2015.
Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre
2014
2013
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
AME
36
35
36
45
Daglig verksamhet
19
18
18
32
Ekonomiskt bistånd
12
12
12
14
Kommunvux
16
14
16
36
Hstd Kompetens övergipande
23
0
23
13
Kattegattgymnasiet
20
45
27
21
Sannarpgymnasiet
25
31
27
22
Sturegymnasiet
30
32
30
24
21
0
18
47
Enhet
29(52)
2014
2013
12
8
10
17
Vägledningscentrum
11
26
17
72
Totalt
22
24
22
29
Korttidssjukfrånvaron har minskat från 29 % 2013 till 22 % 2014. Förvaltningen har under detta
året arbetat systematiskt med att få ner korttidsfrånvaron med hjälp av bedömningssamtal hos
Previa företagshälsa.
Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar
2014
2013
Kvinnor
Män
Totalt
Totalt
AME
64
65
64
55
Daglig verksamhet
81
82
82
68
Ekonomiskt bistånd
88
88
88
86
Kommunvux
84
86
84
64
Hstd kompetens övergipande
77
0
77
87
Kattegattgymnasiet
80
55
73
79
Sannarpgymnasiet
75
69
73
78
Sturegymnasiet
70
68
70
76
79
100
82
53
88
92
90
83
Vägledningscentrum
89
74
83
28
Totalt
78
76
78
71
Enhet
Långtidssjukfrånvaron har ökat från 71 % 2013 till 78 % 2014.
En stor andel av de långtidssjukskrivna inom UAF har en diagnos av psykosocial karaktär och i
de flesta fall kräver dessa diagnoser längre rehabiliteringstid.
Sjukfrånvaro per yrkesgrupp
Yrkesgrupp
2012
2013
2014
Handläggare och administratörsarbete
5,62
11,49
14,69
18,83
14,66
11,73
Kultur, turism och fritidsarbete
-
-
25,18
Köks- och måltidsarbete
-
-
33,88
7,43
2,29
11,29
-
-
1,0
10,21
13,89
11,80
6,75
18,93
19,97
Städ. tvätt och renhållningsarbete
-
-
4,33
Teknikarbete
-
-
46,33
23,02
26,37
42,61
Hantverksarbete med mera
Ledningsarbete
Rehabilitering och förebyggande arbete
Skol- och barnomsorgsarbete
Socialt och kurativt arbete
Vård- och omsorgsarbete med mera
Vi har valt att inte redovisa alla undergrupper i tabellen utan endast de övergripande
yrkesgrupperna.
Under yrkesgruppen "Handläggar- och administratörsarbete" finns;
30(52)



receptionister
administratörer
handläggare
Under yrkesgruppen "Hantverksarbetare med mera" finns;





lantbruksarbete
park/trädgårdsarbete
kontorsvaktmästare
vaktmästare
hantverkare
Under yrkesgruppen "Kultur, turism och fritidsarbete" finns;


bibliotekarie
bibliotekarieassistent
Under yrkesgruppen "Köks- och måltidsarbete" finns;

måltidspersonal
Under yrkesgruppen "Ledningsarbete" finns;


rektorer
övrig ledningspersonal
Under yrkesgruppen "Rehabilitering och förebyggande arbete" finns;



arbetsterapeut
logoped
friskvårdsarbete
Under yrkesgruppen "Skol- och barnomsorgsarbete" finns;













elevassistenter
instruktör/handledare
barnskötare
fritidspedagog
förskollärare
SFI-lärare
specialpedagog
speciallärare
lärare praktiska/estetiska ämnen
lärare i gymnasium yrkesämnen
lärare i gymnasium allmänna ämnen
lärare grundskola senare år
studie- och yrkesvägledare
Under yrkesgruppen "Socialt och kurativt arbete" finns;




kuratorer
behandlingsass/socialped
integrationshandläggare
socialsekreterare
Under yrkesgruppen "Städ. tvätt och renhållningsarbete" finns;


lokalvårdare/städare
renhållningsarbete
Under yrkesgruppen "Teknikarbete" finns;


tekniker IT
tekniker annan
31(52)
Under yrkesgruppen "Vård- och omsorgsarbete med mer" finns;





vårdbiträde äldreomsorg
vårdare dagverksamhet
vårdare gruppboende
skolsköterskor
skolläkare
Under rubriken "Vård- och omsorgsarbete med mera" har sjukdagarna i snitt ökat från 26,37 till
42,61 sjukdagar. Vårdare inom Daglig Verksamhet är de som står för det största antalet
sjukdagar (41,74 sjukdagar/snitt). En bidragande orsak till detta kan vara att deltagarna ofta
kommer till Daglig Verksamhet även vid sjukdom vilket leder till att även personalen blir
nedsmittad av infektioner och blir sjuka. Det förekommer även tunga lyft på Daglig
Verksamhet, vilket till viss del kan vara en bidragande orsak till den sjukfrånvaro som är av
fysisk karaktär. Daglig verksamhet har även berörts av många förändringar i verksamheten och
detta kan leda till otrygghet för vissa individer och kan vara en orsak till sjukskrivning.
Medarbetarskap och ledarskap
Utvecklande ledarskap (UL)
Utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen har under flera år valt att arbeta med Utvecklande
Ledarskap (UL). Halmstads kommun har sedan i ett bredare perspektiv infört utvecklande
ledarskap som valbart i resterande av kommunens verksamheter. Det är ett långsiktigt arbete
som kan ses som en strävan att uppnå och än så länge valbart i sin utformning.
En övergripande målsättning för Utvecklande ledarskap är att kunna analysera, reflektera över
och medvetet utveckla sina dagliga ledarhandlingar med hjälp av modellen Utvecklande
ledarskap samt den självinsikt som kommer ur tolkningen av bedömningsformuläret ULL i syfte
att bättre utveckla medarbetarna för att på sikt nå högre effektivitet.
På den här förvaltningen är den här ledarstrategin vald, samtliga chefer ska genomgå
fortbildning i utvecklande ledarskap. Vid rekrytering av nya chefer tas detta upp och
förväntningar om vilken form av ledarskap tydliggörs. Av förvaltningens 34 chefer har 30
chefer genomgått Utvecklande ledarskap (UL).
Utöver att alla chefer genomgår programmet utvecklande ledarskap så har flera medarbetare på
kansliet genomgått samma program i syftet att arbeta med spridningen av programmet samt att
fungera som ambassadörer.
Cheferna ansvarar sedan för att sprida tänket i sina led, ibland med hjälp av HR-funktionen. I
vissa arbetsgrupper har det genomförts föreläsningar och i andra arbetsgrupper planeras
liknande insatser.
Nu funderar förvaltningsledningen över nästa steg; hur mäter vi att vi i vardagen lever ett
utvecklande ledarskap i andras ögon? Hur kopplas mätningen ihop med medarbetar- och
lönesamtal? Hur hanteras chefer som inte lyckas eller vill arbeta med det utvecklande
ledarskapet? Under första delen av 2015 ska ett avgörande ske om hur nästa steg ser ut.
Morgondagens ledare
Under 2014 fick två medarbetare från utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ta del av
kommunens interna ledarprogram – morgondagens ledare.
Rektorsutbildningen
Alla rektorer på utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen ska ha genomgått
rektorsutbildning. I nuläget läser tre rektorer på rektorsprogrammet, övriga har tidigare
genomfört denna utbildning.
Medarbetarskap
Under våren 2014 anordnades workshops på Dramalogen där flera av våra verksamheter, chefer
32(52)
tillsammans med medarbetare, under en eftermiddag arbetade med vår värdegrund. Ingången
var att vi ständigt behöver reflektera och bli medvetna om hur vi förhåller oss och är mot andra
människor, samt hur vi tolkas. Vi behöver synliggöra våra dagliga möten. Med hjälp av
interaktiva föreställningar och forumteater belystes bemötande, jämställdhet/mångfald, min
självbild och mitt självledarskap. På en förvaltningsgemensam träff med alla anställda
gestaltade Dramalogen termerna lyssna, förstå och förändra. Målet var att förtydliga Halmstads
kommuns värdegrund; Demokrati - Lika värde - Hållbar utveckling.
Förvaltningens chefsgrupp har även under året arbetat med bemötandefrågor med hjälp av
Dramalogen.
Lean
Stödfunktionerna HR och Ekonomi samt verksamheterna Kompetenscentrum, Slussen och VLC
har tidigare fått utbildning inom Lean och man har under året arbetat vidare med att utveckla
Leanarbetet. Leanfilosofin bygger på metoder att identifiera och avlägsna alla faktorer i en
process som inte skapar värde för slutkunden. "Mervärde för mindre arbete". Leanarbetet lyfter
även medledarskapet och delaktigheten inom verksamheterna.
Samverkan
På initiativ från HR har företrädare för fackliga organisationer inbjudits till möte för att
diskutera samverkansfrågor inom UAF. I kommunens nya samverkansavtal finns ett uttalat mål
att skapa en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor
och en god relation mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Under året har
arbetsgruppen träffats vid två tillfällen och diskuterat frågor som Vilka strukturer och kulturer
finns idag kring samverkan? Vad fungerar bra idag och vad behöver utvecklas?
Under året har beslutats om ny samverkansorganisation för UAF. I samband med detta har
arbetet med ovanstående frågeställningar ytterligare aktualiserats och fortgår för att uppnå målet
som har varit den gemensamma utgångspunkten för nya samverkansavtalet.
Individuella utvecklingsplaner
Resultatet gällande IUP (individuella utvecklingsplaner) i medarbetarundersökning 2011
svarade 44% av våra medarbetare att de hade en plan för detta. I undersökningen 2013 hade den
siffran stigit till 48%.
Förvaltningen är tydlig med att våra chefer ska använda den kommungemensamma mallen för
medarbetarsamtal där IUP är en del.
I dokumentet Lönebildning - lönekriterier påtalas att "Medarbetarens arbetsuppgifter,
arbetssituation och individuella utveckling inklusive kompetensutveckling skall diskuteras och
resultera i en individuell utvecklingsplan".
Mångfalds- och jämställdhetssatsningar
Ett av UAN´s jämställdhetsmål är att arbetsgivaren på de platser där det inte råder en jämn
fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av
arbetstagare ska sträva efter att få sökande av det underrepresenterade könet. Vid varje
rekrytering utformas annonsen särskilt så att den vänder sig till det underrepresenterade könet.
Alla inblandade parter i en rekrytering skall tänka utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Jämställdhetsperspektivet har ökat i samband med varje rekrytering men vi ser gärna en större
ökning innan vi upplever att målet är uppnått.
I det värdegrundsprojekt som anordnades under våren 2014 deltog personal från mer än hälften
av UAF´s verksamheter. Sammanlagt ca 200 anställda (medarbetare och chefer) fick möjlighet
att delta i forumteater och interaktiva föreställningar under ledning av Dramalogen. Projektets
huvudsakliga syfte var att uppmärksamma begrepp som bemötande, jämställdhet/mångfald, vår
33(52)
självbild och vårt självledarskap och få oss att reflektera!
Projektet avslutades på Halmstads Teater i maj. Då var all personal inom UAF inbjuden till en
"kreativ eftermiddag" med Dramalogen under temat kommunikation.
Vid en av kommunens fyra ledardagar 2014, jämställdhetsdagen den 25 september, inbjöds till
"förflyttning genom dåtid, nutid och framtid för att få perspektiv på hur de beslut vi tar påverkar
utvecklingen av jämställdhet och mångfald i vår organisation och vårt samhälle". Ida Hult,
etnolog och framtidsstrateg föreläste om samhällstrender och beteendemönster ur ett
jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Max Wehlin, utvecklingsstrateg omvärldsanalys på
stadskontoret satte fokus på Halmstads utmaningar och vilken betydelse jämställdhet och
mångfald kan ha. Jämställdhetsdagen avslutades med en workshop på temat: hur möter vi våra
utmaningar och skapar verksamheter där jämställdhet och mångfald har en betydelse för
utvecklingen?
Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Inom ordinarie budget
UAF Championship 2014 genomfördes under 6 veckor i syfte med att uppmuntra till goda och
energigivande vanor. Lag bildades och tillsammans samlade lagmedlemmarna ihop poäng
utifrån hur mycker var och en i laget hade utfört fysisk aktivitet. Det var 17 lag som deltog med
totalt 124 medarbetare. 9 lag hade maxpoäng under alla 6 veckor. Som avslutning lottades 1:a 3:e pris ut bland de deltagande lagen.
Andra exempel på hälsofrämjande insatser: På en av våra gymnasieskolor erbjuds "friskis och
svettis" gymnastik 1 ggr/v för sina medarbetare samt frukt till personalen en dag i veckan. Det
finns även tillgång till spinningcyklar för medarbetarna på denna gymnasieskola. På Haldahuset
erbjuder man medarbetarna en promenad på 45 min en gång i veckan, de försöker även få med
sig deltagarna i denna aktivitet.
Flertalet av våra verksamheter försöker i samband med planerings- och utvecklingsdagar att
lägga in inslag av hälsofrämjande karaktär.
Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Med centrala medel
En riktad insats gällande basal kroppskännedom och kognitiv beteendeterapi har initierats och
planerats under hösten 2014 och startar januari 2015. Insatsen gäller för en specifik verksamhet
och är ett resultat från arbetet med medarbetarundersökningen 2013. Medarbetarna och
närmaste chef har i dialogsamtal kommit fram till om medarbetaren ska vara med på insatsen
eller inte. Om ja till deltagande så har medarbetare och chef därefter kommit fram till ett
individuellt mål för deltagandet i gruppen som följs upp under och efter den riktade insatsen.
Två grupper med 7 deltagare/grupp kommer under våren vid 8 tillfällen att skaffa sig verktyg
med hjälp av basal kroppskännedom och kognitivbeteendeterapi . Syftet med insatsen är att ge
medarbetarna inom denna enhet verktyg för att kunna hantera upplevda fysiska och
psykosocialabesvär. Målet med insatsen är att tillsammans med andra åtgärder kunna få
medarbetare på denna enhet att må bättre och minska enhetens sjukfrånvaro. Insatsen kommer
att ske på arbetstid.
Alla anställda har fått erbjudandet att delta i Tai Chi under hösten. Platserna har varit
begränsade och regeln "först till kvarn" har gällt. Två grupper á 7 tillfällen och totalt 21 st
medarbetare har varit aktiva i dessa grupper. Ledare för dessa aktiviteter har varit förvaltningens
egna Tai Chi mästare Matts Jernmark som annars arbetar som lärare på Sturegymnasiet.
Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Företagshälsovårdens delaktighet i det
hälsofrämjande arbetet
I statistikåterkoppling från Previa gällande 2014 så har vi använt 698 timmar av deras tjänster,
av dess är 24% i rehabiliterande syfte, 69% i förebyggande syfte och 7% i främjande syfte.
Några exempel: Under våren 2014 så erbjöds förvaltningens medarbetare att delta i prova på
grupper gällande mindfulness/yoga vid 3 tillfällen. Totalt var det 4 grupper. Aktiviteten var i en
34(52)
av förvaltningens verksamheter, Kadriljen (Daglig verksamhet) där det finns förutsättningar för
denna typ av aktivitet. Totalt var det 44 medarbetare som provade på mindfulness/yoga.
Andra exempel: Inom delar av Daglig verksamhet har ergonom från Previa gått igenom
ergonomin för medarbetarna. Beteendevetare från Previa har hos flertalet av våra verksamheter
varit och pratat om individens ansvar i att ha/få ett väl fungerande arbetslag med inslag av
vikten av god kommunikation.
Arbetsskador
Antal
Typ
av
Skada
?
Vad
sammanfatta
r olyckan?
Varför
hände
olyckan?
Elev blev
arg
1
Arbets
olycka
Våld från elev
2
Arbets
olycka
Idrottslektion,
trampade
snett
Vilken är den
huvudsaklig
a
kroppsskada
n?
HU
HK
Ytliga skador
X
Svullen fot,
stukning och
sträckning.
kunde inte
stödja på
foten
x
Förval
t-kont
Man
Kvi
nna
X
x
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
De enheter som varit med i uppföljningen av SAM 2014 och innefattas av denna
sammanställning är: Daglig verksamhet, Kommunvux, Haldahuset, Ungdomskraft, Ekonomiskt
bistånd, Förvaltningskansli/ledning, Kompetenscentrum/VLC/Slussen, Sannarpgymnasiet,
Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet.
Jämfört med 2013 så har vissa övergripande förbättningar i det systematiska arbetsmiljöarbetet
skett. Inom områden som lagar och andra krav är det i stort sett oförändrat om man ser på
helheten. På respektive avsnitt så är det en förbättring gällande första hjälpen och
krisstöd/hantering samt brandskydd. Det har tillkommit ett nytt område i uppföljningen kring
alkohol och droger och här visar förvaltningens resultat att det finns brister i rutiner och
utbildning i att hantera detta. I avsnittet samverkan/skyddskommitté är det i stort sett
oförändrat jämfört med tidigare år. Gällande uppgiftsfördelning så har arbetet kring
samordningsansvar minskat och visar på större brister. När det gäller kunskap och utbildning
upplever enheterna att de klarar kraven på särskild utbildning bättre än tidigare dock finns det
ökade brister i utbildning av skyddsombud. En förklaring till detta kan vara att förvaltningen
gjort om samverkansorganisationen och det har tillsatts nya skyddsombud som inte har fått
någon utbildning ännu. Inom området riskbedömning/kartläggningar så upplever enheterna
ett tydligt och genomtänkt arbete gällande skyddsronder och kemikaliehantering. I avsnittet
kring riskinventering finns det fortfarande brister att arbeta vidare med.
I övrigt se bilaga1, sammanställning uppföljning SAM
En reflektion från årets uppföljning är då det görs förändringar i verksamheten såsom
chefsbyten eller annan omorganisation så leder detta ofta till sämre rutiner och mer brister i det
systematiska arbetsmiljöarbetet. En förklaring till detta kan vara att överlämning mellan chefer
inte fungerar optimalt samt att det saknas skriftliga rutiner om hur det systematiska
arbetsmiljöarbetet bedrivs.
35(52)
Sammanfattande analys
Hälsa och arbetsmiljö
Sjukdagarna har i genomsnitt per tillsvidareanställd ökat från 16,61 sjukdagar för 2013 till 17,90
sjukdagar för 2014. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen så som övriga samhället
påverkas av förändringar av olika slag. Dessa förändringar kan leda till oro i arbetsmiljön och en
känsla för ovisshet hos den enskilda medarbetaren. Denna oro och ovisshet kan var en
bidragande orsak till att sjuktalen ökar men även andra inte arbetsrelaterade omständigheter kan
vara en annan orsak.
Förvaltningen har under året erbjudit sina medarbetare olika "prova på aktiviteter" och
utmaningar för att uppmuntra till goda och energigivande vanor.
Ledarskap
Utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen har under flera år valt att arbeta med Utvecklande
Ledarskap (UL).
Vid rekrytering av nya chefer tas detta upp och förväntningar om vilken form av ledarskap
tydliggörs. Av förvaltningens 34 chefer har 30 chefer genomgått Utvecklande ledarskap (UL).
Utöver att alla chefer genomgår programmet utvecklande ledarskap så har flera medarbetare på
kansliet genomgått samma program i syftet att arbeta med spridningen av programmet samt att
fungera som ambassadörer.
Cheferna ansvarar sedan för att sprida tänket i sina led, ibland med hjälp av HR-funktionen. I
vissa arbetsgrupper har det genomförts föreläsningar och i andra arbetsgrupper planeras
liknande insatser.
Nu funderar förvaltningsledningen över nästa steg; hur mäter vi att vi i vardagen lever ett
utvecklande ledarskap i andras ögon? Hur kopplas mätningen ihop med medarbetar- och
lönesamtal? Hur hanteras chefer som inte lyckas eller vill arbeta med det utvecklande
ledarskapet? Under första delen av 2015 ska ett avgörande ske om hur nästa steg ska se ut.
Jämställdhet och mångfald
Halmstads kommuns kultur- och värderingsprojekt inleddes under 2013 och har även under
2014 fortsatt vara den röda tråden på kommunens fyra ledardagar. Årets första ledardag inleddes
med "stärkt fokus på medarbetarskapet". Föreläsare Lars Jo Larsson ställde frågor som Hur
påverkar attityder och värderingar vår kommunikation? Hur blir man tydlig och gör sig
förstådd? Inom detta tema deltog under våren 2014 personal från mer än hälften av UAF´s
verksamheter, sammanlagt ca 200 anställda (medarbetare och chefer) i forumteater och
interaktiva föreställningar under ledning av Dramalogen. Projektets huvudsakliga syfte var att
uppmärksamma begrepp som bemötande, jämställdhet/mångfald, vår självbild och vårt
självledarskap och få oss att reflektera! Projektet avslutades på Halmstads Teater i maj. Då var
all personal inom UAF inbjuden till en "kreativ eftermiddag" med Dramalogen under
huvudrubriken kommunikation.
36(52)
8 Ekonomisk redovisning
Ekonomi
När Utbildnings – och arbetsmarknadsmarknadsförvaltningen summerar ekonomin i
verksamheterna för 2014 så är utfallet att tre av fyra verksamheter visar på nollresultat eller
överskott medan en verksamhet uppvisar ett minusresultat jämfört med budget.
Det ekonomiska resultatet (nettokostnad) per ram/anslag för 2014 blev enligt följande:
Verksamhet 130 Arbetsmarknadsenheten: + 3 438,0 kkr
Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd: + 1 718,0 kkr
Verksamhet 651 Gymnasiet: - 4 442,0 kkr
Verksamhet 661 Vuxenutbildningen: 0
Arbetsmarknadsenheten
Består av Arbetsmarknadsenheten, Daglig verksamhet, Ekonomiskt bistånd (de delar som inte
är bidrag till enskilda) och Flyktingetablering.
Resultatet uppgår till 3 438 kkr. Av detta överskott tillhör 2 264 kkr. Daglig Verksamhet där
deltagare slutat övervägande under de första tre kvartalen av året vilket innebar att tilldelade
medel för volymökningen först behövdes användas under sista kvartalet.
Arbetsmarknadsenheten har för året ett överskott motsvarande 796 kkr. Motsvarande belopp
kommer att belasta de tre första månaderna 2015. Ungdomarna inom projektet får tre månaders
praktik och tre månaders anställning inom kommunens verksamheter. De som inleder sin
praktikperiod under senare delen av 2014 kommer att vara anställda under första delen av 2015.
För att finansiera ungdomarnas anställningar behöver enheten få resultatbalansera angivna
medel till 2015.
Ekonomiskt bistånd (de delar som inte är bidrag till enskilda) har på grund av högre bidrag från
Migrationsverket en positiv ramavvikelse, även här marginellt, på 2 % motsvarande 378 kkr.
Ekonomiskt bistånd
Intäkterna, främst i form av bidrag från Migrationsverket och Socialstyrelsen, var relativt sett
högre än ökade kostnader för preventiva åtgärder och detta bidrog till att verksamheten gjorde
en avvikelse från fastställd ram med 1,7 mkr 2014( 2,6 %.)
Verksamheten har en hög andel intäkter i form av återkrav (590 kkr), en tendens som tidigare
uppskattats vara tillfällig tack vare projektet ”Nollplacerade”. Flera bistånd återbetalas dock av
Försäkringskassan då de har erhållit ekonomiskt bistånd i väntan på beslut från
Försäkringskassan och då de blivit beviljade sjukersättning återbetalas biståndet.
Personer som beviljats bistånd i avvaktan på etableringsstöd eller som komplettering till
etableringsstöd, d.v.s. nyanlända flyktingar (16-30 år), har ökat kraftigt under 2014. Detta har
genererat högre kostnader för tolk än budgeterat.
Gymnasiet
Årets resultat uppgår till - 4 442 kkr. att jämföra med resultatet för 2013 som uppgick till
8 612 kkr. Att verksamheten redovisar ett underskott för 2014 beror på Kattegattgymnasiets
flytt och kringkostnader för denna som inneburit en merkostnad som inte fanns 2013.
Merkostnaden motsvarar i stort sett hela underskottet då vi haft kostnader på 6 653,0 kkr. och
fått ett tilläggsanslag på 2 200 kkr. (begärt 6 220,0 kkr.).
Kostnaden till andra huvudmän (AHM) och fristående skolor (FRI) ger ett underskott mot
budget då elevantalet i andra skolor än Halmstads gymnasieskola har varit större än lagd
prognos inför året.
Ramen för verksamheten har även minskat från 372 503 kkr. 2013 till 367 502 kkr.
I verksamheten ingår även kostnader för Vägledningscentrum, HR och Ekonomi.
37(52)
Vuxenutbildningen
Vuxenutbildningen klarade sin budget och gjorde ett nollresultat 2014 mycket tack vare ökade
driftsbidrag från staten.
Schablonbidrag/intäkter för verksamheten SFI från Migrationsverket och bidrag från skolverket
för yrkesvux och lärlingar har ökat. Deltagarantalet har även ökat verksamhetskostnaderna och
personalkostnaderna på främst SFI kommer att öka under 2015 pga. ett större
flyktingmottagande
Investeringar
Arbetsmarknadsenheten: + 1 524,0 kkr. Överskott på inventarier Daglig verksamhet inkl.
budget för nya enheter samt ombyggnad av Älvdalen.
Gymnasiet: + 7 973,0 kkr. 6 675,0 kkr. avser ombyggnad Kattegattgymnasiet och flytt av
Nissaskolan.
Vuxenutbildningen: + 332,0 kkr. Pengarna kommer att användas under 2015 för inköp av
inventarier vid flytten av Kompetenscentrum.
38(52)
9 Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg
I september 2013 tillsattes en kvalitetsutvecklare/inspektör vid Slussen och under 2014 tillhör
denna tjänst även Halmstads kompetenscentrum.
Inspektören har under senare delen av 2013 och en bit in på 2014 genomfört en
deltagarundersökning för samtliga deltagare på Daglig verksamhet i Halmstads kommun.
Under hösten 2014 genomfördes inspektioner av hur entreprenörerna uppfyller avtalet, samt hur
kommunens egen verksamhet lever upp till de delar som de är berörda av inom entreprenörernas
avtal. Dokumentationen enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och
socialtjänstlagen (SoL) inspekterades också. Samtliga dagliga verksamheter i Halmstads
kommun blev inspekterade.
Resultatet är att man lever upp till det avtal man ingått i stort, både inom kommunen och inom
entrprenören. Däremot följde man inte lagen, föreskrifterna och avtalet när det gäller
dokumentationen. Det pågår nu ett förbättringsarbete för både chefer och medarbetare när det
gäller dokumentation samt metodutveckling avseende kvalitetsarbete.
39(52)
10 Utvecklings- och kvalitetsarbete
Utvecklande ledarskap en stomme i förvaltningen
Det är ett uttalat krav att alla chefer ska gå utbildning i – och verka efter – förhållningssättet
utvecklande ledarskap. Förvaltningen överväger hur detta ska kunna följas upp löpande.
Systematiskt kvalitetsarbete inom gymnasieskolan
Inom Halmstad Utbildning bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som bygger på två
övergripande rapporter per år. En Resultatrapport som redovisar andel elever med
gymnasieexamen, betyg mm och Elevbarometern som bygger på en enkät till samtliga elever
inom den kommunala gymnasieskolan. Elevbarometern har frågor gällande undervisningens
kvalité, kränkande behandling, IKT, inflytande mm. Utifrån det som framkommer i rapporterna
fattar nämnden beslut om övergripande åtgärder. Utöver nämndens beslut om åtgärder går varje
rektor tillsammans med sin personal igenom resultaten för sina program utifrån de två olika
undersökningarna och fattar beslut om åtgärder för förbättringar.
Utifrån de övergripande beslut som nämnden har fattat baserat på kvalitetsarbetet har en
utvecklingsplan tagits fram för Halmstad Utbildning. Planen består av tre fokusområden som
ska gälla de kommande åren. Bedömning för lärande (även kallad formativ bedömning), IKT
som pedagogiskt verktyg och Matematik. Bedömning för lärande, har stort stöd i såväl inhemsk
och internationell forskning som en av de främsta metoderna för att öka elevernas resultat,
oavsett ämne. Lärarna kommer under de kommande åren att ha månatliga träffar där de får till
sig ny kunskap och diskuterar de erfarenheter de haft av de metoder som de fick i uppgift att
testa på i undervisningen föregående gång. Även denna form att bedriva fortbildning på är
vetenskapligt förankrad. Utbildningen kommer att ske under en period på flera år framöver och
innebär kontinuerlig kompetensutveckling för lärarna.
Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är något som alla elever ska få tillgång till
enligt Läroplanen för gymnasieskolan 2011. IKT är en naturlig del i samhället och eleverna
behöver veta hur de hanterar tekniken inför sitt kommande yrkesliv och i privatlivet. Använt
som ett pedagogiskt verktyg kan IKT stärka den ordinarie undervisningen och underlätta
elevernas lärande. Alla elever inom Halmstad Utbildning ska ha tillgång till ett digitalt verktyg.
Förvaltningen har utsett särskilda förstelärare med ansvar att ge personalen stöd och utbildning i
hur IKT kan användas för att stödja lärprocessen hos eleverna.
Matematik har varit ett prioriterat område sedan 2012, då en alldeles för hög andel av våra
elever hade underkänt betyg i ämnet matematik. Förvaltningen deltog under läsåret 2013/2014 i
det statliga Matematiklyftet och har sedan fortsatt detta arbeta med egna medel. Satsningen, som
bl.a. innebär att matematiklärare möts under handledning och diskuterar sin undervisning i
blandade grupper från samtliga skolor, har redan givit påtagliga resultat i form av en minskande
andel elever med underkända betyg.
Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten finns och ska vidareutvecklas
Socialstyrelsen ställer krav på att ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten ska finnas. För
förvaltningens del gäller detta ekonomiskt bistånd och daglig verksamhet. Grunden till ett
kvalitetsledningssystem finns redan, och detta ska nu vidareutvecklas.
Metodarbete Nollplacerade
Metodarbetet för målgruppen nollplacerade har varit framgångsrikt. Arbetsmetoden innebär
bl.a. ett nära samarbete mellan Ekonomiskt bistånd och Försäkringskassan samt sjukvården. Ett
fungerande flödesschema finns för samverkan mellan aktörerna och pilotprojektet som har
finansierats av Samordningsförbundet Halland har nu implementerats i ordinarie verksamhet.
Daglig verksamhet (DV) - Slussen
Arbetet med att tydliggöra en beställar- utförarorganisation har fortsatt. Ett utvecklingsarbete
fortgår mellan DV och socialförvaltningen gällande friskvårdsaktiviteter genom Slussen och
”fritiden”.
Halmstad kompetenscentrum (HKC) och Vägledningscentrum (VLC)
40(52)
HKC har tillsammans med VLC påbörjat ett utvecklingsarbete genom LEAN-konceptet. Syftet
med arbetet är att människor som söker sig till verksamheterna får den hjälp och det stöd de
behöver, att ingen faller mellan stolarna och att ledtider kortas för individerna.
Ett avtal har skrivits om samarbete med Länsstyrelsen, Region Halland och Arbetsförmedlingen
kring ”hälsokommunikation” för nyanlända.
Alla avtal med utförarna för vuxenutbildningen har förlängts med ett år.Under 2015 kommer ett
kvalitetsarbete att ske som ett underlag inför kommande upphandling.
Samverkan har utökats med Arbetsförmedlingen kring personer som tillhör etableringen samt
flyktingar som bor på anläggningar (ABO).
41(52)
11 Utveckling av organisationskultur och värderingar
Det tar tid att få samma struktur och kultur i en stor organisation som Utbildnings- och
arbetsmarknadsförvaltningen. Förvaltningen har nu funnits i fyra år. Under denna tid har vi
tillsammans arbetat med att få ett gemensamt förhållningssätt. Alla chefer har utbildning i
Utvecklande ledarskap, UL, och det sprids nu på medarbetarnivå. Cheferna ansvarar för att
sprida tankesättet i sina led och till sin hjälp har de även förvaltningens HR-funktion.
Förvaltningens chefer har också deltagit i ledardagar organiserade av Stadskontoret.
Under våren 2014 anordnades workshops på Dramalogen där flera av förvaltningens
verksamheter, chefer tillsammans med medarbetare, under en eftermiddag arbetade med vår
värdegrund. På en förvaltningsgemensam träff med alla anställda gestaltade Dramalogen
termerna lyssna, förstå och förändra. Målet var att förtydliga Halmstad kommuns värdegrund;
demokrati – lika värde - hållbar utveckling. Förvaltningens chefsgrupp har även under året
arbetat med bemötandefrågor med hjälp av Dramalogen.
Varje år träffas anställda inom förvaltningen för gemensamma upplevelser. En ”light”-version
av Verksamhetsplanen sprids, diskuteras och följs upp bland chefer och medarbetare så att
verksamhetens mål, dvs nämndens uppdrag till oss, ska vara allmänt känt. Det här har
tillsammans bidragit till att vi nu börjar få en gemensam historia, struktur och kultur. Vi är
tydligt på rätt väg.
42(52)
12 Invånar- och målgruppsorientering
Halmstad Utbildning
Skolorna har under årens lopp prövat olika former av elevinflytande och resultaten har varierat.
Traditionella elevråd har upplevts ha ett begränsat genomslag bland elevgrupperna och
koncentrerats till ett fåtal engagerade elever. Däremot har utvecklingen av s.k. programråd varit
lyckosam och lett till en mera reell påverkan kring utbildningens planering och genomförande.
Genom den årliga Elevbarometern ges alla elever möjlighet att lämna sin syn på utbildningens
kvalité, inflytandefrågor med mera. Underlaget från enkäten används till olika
utvecklingsinsatser inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.
Halmstad Kompetens
Under året har enkätundersökning vad gäller tillgänglighet och bemötande genomförts i
Halmstad Kompetens verksamheter. Underlaget används för att utveckla verksamheten vidare.
43(52)
13 Internkontroll
Identifiera risker:
First Card hantering (Avser hela förvaltningen)
Kontrollmoment:
Under 2014 har det utförts granskning av de inköp som görs i förvaltningen med First Card.
Granskningen har utförts genom att september och oktober har granskats i samtliga enheters
bokföring. Tanken med First Card är att de ska ersätta kontantkassor och kontanthantering samt
fakturor vid inköp för lägre belopp.
Kommentar till granskningen:
I det granskade urvalet finns brister i redovisningen. Dessa brister är främst bristfälliga/felaktiga
kvitton eller avsaknad av kvitton. Saknas kvitto för ett inköp genererar detta löneavdrag med
motsvarande belopp. Attester saknas på transaktioner. Saknas information över deltagare/syfte
vid representation samt felaktiga momsavdrag. Det har även påträffats enstaka bonuskort som
dragits vid betalning.
Åtgärder som genomförts:
UAFs ekonomifunktion har utvecklat och förtydligat de centrala riktlinjer som finns avseende
innehav och användande av First Card för UAFs personal. Dessa finns att hämta på intranätet.
Sammanfattningsvis så används First Card – korten ändamålsenligt med några få undantag.
Arbetet med att få bort dessa undantag görs genom en ständig process av kontroller,
förtydligande av riktlinjer, uppmaningar till medarbetare och chefer etc.
Identifiera risker:
Personligt utlägg (hela förvaltningen)
Kontrollmoment:
Under 2014 har det utförts granskning av utbetalda personliga utlägg mellan januari och
oktober.
Utbetalningarna omfattar 74 st om sammanlagt 60 000kr. Utav dessa saknar 16% kostnadsslag.
Informera om att alla personliga utlägg ska konteras på rätt kostnadsslag.
Sammanfattningsvis så används personligt utlägg i liten omfattning med några få undantag.
Arbetet med att få bort dessa undantag görs genom en ständig process av kontroller och
informationer. Rutiner finns på intranätet.
Identifiera risker:
Representation (hela förvaltningen)
Kontrollmoment:
Under 2014 har det utförts granskning av representationskonto bokförda mellan jan och okt
Kontroll har skett gällande moms och att deltagare/syfte har angetts.
Stor del av representation sker med first card och då är det övervägande de lägre beloppen. De
högre beloppen sker via fakturering. Brister har hittats vad gäller deltagare/syfte och moms på
övervägande antal granskande fakturor och first card transaktioner.
Åtgärder som kommer att genomföras:
Under 2015 ska det genomföras punkt insatser främst till berörda om att uppsatta regler för
attest vid representation ska följas. Regelverket finns tillgängligt via intranätet.
44(52)
Sammanfattningsvis finns det stora birister i redovisningen av representation. Övervägande
transaktioner följerinte uppställda riktlinjer.
Identifiera risker:
Utbetalningar till externa leverantörer
Kontrollmoment:
Stickprov har tagits från ett antal leverantörer till gymnasieskolan och Daglig verksamhet.
Granskningen har omfattat elevens folkbokföring, program och pris per program, för
gymnasieskolan.
För Daglig verksamhet har granskningen omfattat verifikationernas överensstämmelse med
underlagets redovisning.
Gym: Felaktigheter har hittats i jämförelse mellan faktura och elevregisteringsregister då elever
har funnits på fakturan men inte i kommunens elevregister. Felaktiga belopp har utbetalats då
fakturan har haft ett för högt pris på program där Halmstad Kommun har ett lägre pris. Enligt
samverkansavtalet ska lägsta pris gälla.
DV: Ingen avvikelse. Däremot vore det önskvärt med samstämda underlag vad gäller namn och
ordningen mellan dem.
DV: Fortsatt utveckling av underlagen
Granskningen av fakturorna i efterhand blir komplicerade att genomföra då eleverna kan byta
program och/eller skola under terminen/året och historiken framgår inte i elevregistret.
Identifiera risker:
Denna kontroll punkt är inte utförd. Förvaltningen kommer arbeta med denna punkt under 2014.
Identifiera risker:
Utbetalning till klient
Kontrollmoment: Inom enheten för ekonomiskt bistånd görs fortlöpande, stickprovsvisa
kontroller avseende utbetalning till klienter (socialbidrag) och beslut rörande klienter. Enligt
beslut till rätt mottagare, frekvens; årligen, omfattning: stickprov. Detta sker genom kontroll
1g/mån. Dokumentationen förvaras i pärm på enheten.
Inga avvikelser har iakttagits under året.
Identifiera risker:
Dokumentation klienter-försörjningsstöd, enligt Socialstyrelsens åtgärder

Kontroll görs att handläggningen av ett ärende håller lagstadgade kvalitetskrav.
Samtliga handläggares dokumentation har kontrollerats.
Kommentarer till granskningen:
Dokumentationen förvaras hos verksamhetsutvecklaren. Enhetschef och verksamhetsutvecklare
återkopplar till handläggaren. Finns behov av förbättring får handläggaren besked om detta.
En generell återkoppling sker årligen till enheten vid ett enhetsmöte
Inga kommentarer har getts
Identifiera risker:
Kontroll av behörig inloggning i verksamhetsystemet

Kontroll görs av vilka som tagit del av aktmaterial i verksamhetsystemet och om detta
är en behörig person. Den som är behörig är den som handlägger ett ärende samt chef
och verksamhetsutvecklare, som genomför dokumentationskontrollen.
45(52)
Här kontrolleras att personer registrerade i verksamhetssystemet Procapita är korrekta. Det är en
befattningshavare utanför enheten som gör detta. Kontroll görs också av vilka som tagit del av
aktmaterial i verksamhetssystemet och om detta är en behörig person.
Inga avvikelser har noterats under året.
Identifierade risker
Måluppfyllelse för gymnasieelever som studerar hos annan huvudman.
I mätningen av studieresultat används Skolverkets statistik över andelen elever som tagit
gymnasieexamen år 2014. Antal studieår mäts genom att ta fram genomsnittet för hur stor andel
utav eleverna i årskurs 3 under läsåret 2013/2014 som är födda år 1994 eller tidigare.
Andelen för de fristående gymnasieskolorna redovisas i relation till resultaten för den
kommunala verksamheten och ställs gentemot målvärdet på 80% för år 2014.
Kommunala skolor
Andel
Nationella program totalt
86,90%
Yrkesexamen
77,90%
Högskoleförberedande examen
92,20%
Fristående skolor
Nationella program
totalt
Högskoleförb.
examen
Yrkesexamen
Aspero
96,30%
96,30%
---
Drottning Blankas Gym.
84,4 %
94,40%
71,40%
Halmstad Praktiska
81,8 %
---
81,80%
LBS – Ljud och
Bildskolan
92,9 %
92,90%
---
Plönninge
80,9 %
---
80,90%
Under hösten 2014 har UAN tagit beslut om direktiv för insynsarbete i fristående
gymnasieskolor, vilket skapar bättre förutsättningar för att kunna följa verksamheternas
utveckling.
Avseende studieresultat så har de fristående gymnasieskolorna ett genomsnitt för de nationella
programmen på över målvärdet 80 %, med en spridning mellan 80,9 % - 96,3 %. Det finns en
tydlig skillnad mellan andelen elever med högskoleförberedande examen och yrkesexamen, där
andelen som fått yrkesexamen genomgående är lägre. När det gäller antal studieår finns det
stora skillnader mellan den kommunala verksamheten och vissa av de fristående
gymnasieskolorna, där de fristående generellt har en äldre andel elever i årskurs 3. Underlaget
visar andelen äldre elever per termin, men inteorsaken. Det kan vara eleversom bytt program,
börjat sina studier senare eller av olika orsaker behövt gå om en årskurs. Man kan anta att
skillnaden mellan höst- och vårterminen beror på att elever behövt gå om en årskurs.
Sammanlagt visar resultaten på att det genomsnittliga studieresultatet för de fristående
gymnasieskolorna ligger på en nivå i linje med det uppsatta målvärdet, och därmed inte avviker
resultatmässigt. En avvikelse finns i studietiden, där underlaget visar på stora skillnader
åldersmässigt i årskurs 3, då fyra utav de fem fristående verksamheterna har en högre andel
46(52)
äldre elever än den kommunala verksamheten. Utifrån syftet att motverka förlängd studietid blir
det därför intressant att även fortsättningsvis se över antal studieår, för att se hur
åldersspridningen utvecklas.
Identifierade risker
Utvecklat samarbete mellan BUF/UF för tidigt identifiering av elever med särskilda behov
som ej när grundskolans mål och därmed ej blir behöriga till gymnasieskolans nationella
program.
Rutiner för identifiering och uppföljning

De elever som har särskilda behov och/eller inte kommer att vara behöriga till
gymnasieskolans nationella program identifieras i grundskolan. Gymnasieskolan blir
medvetna om dessa elever först efter det preliminära gymnasievalet, då BUF
överlämnar information till UAF, i enlighet med den framtagna rutinen för överlämning
av information om elever från grundskolan till gymnasieskolan.

I den nya organisationsstrukturen för gymnasieskolans introduktionsprogram som
startar fr.o.m. läsåret 2015/2016 tydliggörs vilka utbildningsvägar som finns för
obehöriga elever, vilket medför en enklare uppföljningsprocess där elevens tänkbara
skolgång på förhand kan kartläggas.
Rutiner för kommunikation mellan BUF/UAF för att skapa rätt förväntanskap för
möjligheter för elever utan gymnasiebehörighet



BUF och UAF har regelbundna möten under året, där skolchef och kvalitetsutvecklare
från UAF träffar förvaltningschef och kvalitets- och utvecklingschef från BUF, med
syftet att förbättra och bibehålla kommunikationen mellan förvaltningarna.
Rutinerna för kommunikation avseende att skapa rätt förväntanskap för obehöriga
elever har tidigare varit begränsade, och man har upplevt att det inte funnits någon
organisation för mottagandet av obehöriga elever inom den kommunala
gymnasieskolan. Sedan gymnasiereformen GY11 infördes har man haft en organisation
som inte varit optimal utifrån skollagen och gymnasieförordningens intentioner, där
man inom den kommunala gymnasieverksamheten har erbjudit tre utav reformens fem
introduktionsprogram för obehöriga elever. En annorlunda kommunal organisation
med tidigt samarbete mellan grundskola och gymnasieskola har efterfrågats. Under
2014 har det genomförts en utredning med uppdraget att ge en översyn av
introduktionsprogrammens organisation i kommunen. Denna har resulterat i en ny
organisationsstruktur för gymnasieskolans introduktionsprogram, med syftet att skapa
rätt förväntanskap och fler möjligheter för obehöriga elever. Den nya organisationen
förväntas tillmötesgå elevernas förväntningar och förstahandsval i så stor utsträckning
som möjligt, med tydliga utbildningsvägar.
Den nya organisationen för introduktionsprogrammen medför även en ökad tydlighet
för personal avseende regelverk för obehöriga elever och dess möjligheter inom
introduktionsprogrammen.
Rutiner för informationsöverlämnande efter elevernas preliminära gymnasieval
BUF och UAF har tillsammans tagit fram en rutin för överlämning av information om elever
från grundskola till gymnasieskola, ”Rutin för överlämning av information om elever från
grundskolan till gymnasieskolan”, vilken fastställdes i februari 2014. I rutinen betonas
betydelsen av kontinuitet i stödet för eleven, och den innehåller en tidsplan för hur arbetet med
överlämningen ska genomföras. Under hösten 2014 genomfördes en uppföljning, och rutinen
reviderades
Kontrollmomenten har granskats genom att se över de rutiner som finns i nuläget, samt de
rutiner som är under utveckling med utgångspunkt i den nya organisations-strukturen. Eftersom
det handlar om en redogörelse för, snarare än en mätning av, aktuella rutiner Eftersom det
handlar om en redogörelse för, snarare än en mätning av, aktuella rutiner presenteras dessa
tillsammans med konsekvenser av vidtagna åtgärder i kontrollmomenten.
47(52)
Utifrån de begränsande rutinerna för kommunikation avseende förväntanskap och möjligheter
för obehöriga elever har under 2014 en utredning avseende introduktionsprogrammen
genomförts.
I utredningen av organisation för introduktionsprogrammen framkom det att man från
grundskolan efterfrågar ett ökat samarbete mellan grundskola och gymnasieskola i arbetet med
att förbereda obehöriga elever. För att se ifall tidsramen för överlämning av information är
tillräkclig kan det vara intressant att utreda om samverkan skulle kunna inledas innan årskurs
9. Och i så fall hur denna skkulle kunna utformas. En sådan utredning skulle behöva
genomföras i samverkan med BUF.
Under 2014 har man arbetat med att utveckla introduktionsprogrammens organisation, för att
kunna förbättra obehöriga elevers möjligheter inom den kommunala gymnasieverksamheten.
UAF och BUF har även tillsammans fastställt rutiner för överlämning mellan grundskola och
gymnasieskola. Sammantaget har man under 2014 arbetat aktivt med att förebygga och
motarbeta de risker som identifierats i intern kontrollen.
Identifiera risker:
Kontanthantering Kretsloppan
Har några incidenter förekommit vid kassahanteringen, stämmer bokföringen mot kassakvitto?
Inga incidenter vid kassahanterinen.
4 stickprovskontroller har gjorts där man kontrollerat kassakvitton mot bokföring och mot
Nokas värdehanterings kvitton.
Försöker minska kontanthanteringen kontinuerligt genom att förmå kunderna att använda
betalkort.
Inga incidenter eller avvikelser har förekommit under året.
Identifiera risker:
Hot och Våld inom AME
Kontrollerat om någon tillbudsrapport har lämnats in om anmälan av hot och våld
Under 2014 har ingen anmälan gjorts
Genomfört utbildning i Previas regi för samtliga arbetsledare och AME-handläggare
Identifiera risker:
Säkerställa om det finns handlingsplan gällande medarbetarenkät
Handlingsplaner från alla 36 chefer inom UAF ska finnas hos HR-utvecklaren.
10 st chefer inkom i tid med handlingsplan. 12st skickade in handlingsplanen efter påstötningar.
14 st har inte skickat in skriftlig handlingsplan utifrån medarbetarenkäten.
Påminnelser till de personer som inte inkommit har skett via e-post
Inför kommande medarbetaundersökning 2016 kommer HR att lyfta frågeställningen i de olika
ledningsgrupper som finns i förvaltningen. Vi kommer även att trycka på att chefens skall följa
upp handlingsplanen i medarbetsamtalet med aktuell chef. I internkontroll 2015 kommer vi att
48(52)
titta på kvalitén på handlingsplanen
Identifiera risker:
Översyn av processen systematiskt arbetsmiljöarbete inom UAF
Alla verksamheter gör årligen en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. En intern
kontroll har skett i samband med den årliga uppföljningen för att se hur alla
verksamhetsområden skattar att de arbetar utifrån SAM-processen i de frågor som handlar om
processens olika delar i uppföljningen
Alla chefer inom förvaltningen har kännedom om systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppföljningen
av SAM visar att det finns en viss systematik i SAM med att det finns brister i processen.
Cheferna/verksamheterna gör inte alla delmoment som ingår i det systematiska
arbetsmiljöarbetet. Det finns tydliga brister i momenten kring kartläggning, riskbedömning och
handlingsplaner.
Förtydliga processen till förvaltningschefer och de rutiner som är kopplade till denna.

I och med det nya HR-it stödet kommer processen att bli tydligare och det blir svårare
att inte följa delmoment.
Identifiera risker:
Hot och Våld inom DV
Enhetshef harkontakt och avstämning med arbetsmiljöverket kring hur man ska arbeta med hot
och våld.
Personalen gör en riskanalys i deltagarnas handlingsplaner.
Personalen får kontinuerlig kompetensutveckling och handledning av specialpedagog
Man arbetar med tydliggörande och ett pedagogiskt förhålningssätt. Alla medarbetare gåennn
en utbildning genom Studio 3 (lågeffektivt bemötande)
Identifiera risker:
Brandrutiner DV
Enhetscheferna har upprättat en pärm med Systematisk brandskydd
Pärmen uppdateras varje månad och finns på varje enhet. Varje enhet har en
brandskyddsansvarig.
Alla medarbetare kommer under våren 2015 att gå en anpassad brandskyddsutbildning.
Identifiera risker:
Dokumentation i Procapita
Socialförvaltningen har under 2014 haft en utbildning för alla medarbetare inom DV i procapit.
Åtgärder som ska genomföras:
Ytterligar utbildning i procapita måste genomföras under 2015.
49(52)
14 Uppföljning Förenkla helt enkelt
14.1 Bemötande
Förslag B1: Levandegör riktlinjer för service och bemötande
Har förvaltningen/bolaget genomfört förankring hos personalen?
Klar
Påbörjad
Andel av personalen där
förankring skett (%)
Ej klar
Förankring planeras vara
genomförd (mån/år)
Förslag Ä2: Uppföljning och återkoppling av dissonanser
Har förvaltningen/bolaget en rutin eller ett kvalitetssystem som systematiskt fångar upp
dissonanser i samspelet förvaltning/bolag?
Ja
Nej, och planerar ingen
rutin/kvalitetssystem
Nej, och planerar ingen
rutin/kvalitetssystem
När kan rutinen/systemet
vara i bruk? (mån/år)
Förslag Ä4: Myndighetsavgifter – kommungemensamt förhållningssätt
Hur är din förvaltnings/bolags status angående
sammanställning av avgifter enligt punkt Ä4A?
Klar
Påbörjad
När beräknas den vara klar?
(mån/år)
Ej klar
När beräknas den vara klar?
(mån/år)
14.2 Samarbete och samverkan
Förslag S1: Öka din arbetsplats kunskap om andra verksamheter i kommunen
Antal organiserade aktiviteter för att fördjupa kunskapen om andra delar i kommunens
organisation som är relevanta för din förvaltnings/bolags verksamhet
Oftare än 6 gånger/år
2-6 gånger/år
1 gång/år
Sällan/aldrig
S1C: Intranätet: Lägg ut information om din verksamhet, hämta information om andras
verksamheter, utnyttja de sociala funktionerna – alla i samverkan med närmsta chef
Antal organiserade aktiviteter för att fördjupa
kunskapen om andra delar i kommunens organisation som är relevanta för din
förvaltnings/bolags verksamhet
Oftare än 6 gånger/år
2-6 gånger/år
1 gång/år
Sällan/aldrig
50(52)
Förslag S2: Uppmuntran – storytelling
Är uppmuntran och positiv förstärkning på APT eller motsvarande ett stående inslag på
mötesagendan på din förvaltning/bolag?
Ja
Nej
Vilka åtgärder planeras för att
förbättra läget?
Hur ofta tas uppmuntran och positiv förstärkningupp i dialog med anställda?
Ofta
re
än 6
gån
ger/
år
2-6 gånger/år
1
gån
g/år
Sällan/aldrig
Förslag S3: Introduktionsprogram för nyanställda
I vilken omfattning planerar din förvaltning/bolag
medverkan i det kommungemensamma introduktionsprogrammet för nyanställda?
Vi skickar alla
nyanställda
Vi skickar chefer
och
nyckelpersoner
Andel
av
person
alen
(%)
Vi skickar ingen
51(52)
15 Utmaningar och framtid – viktiga händelser 20152017
Etableringsuppdraget
Förvaltningens största utmaning torde vara etableringsuppdraget: ökande volym,
anknytningsflyktingar, rörliga familjer som flyttar inom Halmstad, snabbt ökande tryck på SFI,
bostadsförsörjning och infrastruktur är några av nyckelfaktorerna i utmaningen avseende
etbaleringsuppdraget.
Kattegattgymnasiet
Den utan konkurrens största utmaningen inom Halmstad Utbildning är att bibehålla den höga
kvaliteten på utbildningarna och den likaledes höga andelen nöjda elever och personal på
Kattegattgymnasiet. Detta trots en situation där inga beslut är fattade om när en framtida
ombyggnation kan bli aktuell. Skolans verksamhet är splittrad på fyra adresser och
möjligheterna till samverkan mellan personal och elever är begränsade. Det är – framför allt på
Skånegatan – trångt och schemaläggningen är problematisk. Trots detta har skolans ledning
gjort allt de kan för att möta eller lindra de akuta behov som uppstår – snabbt. Ledning, personal
och elever har haft ett tålamod som inger respekt.
De är värda ett besked som gör att de kan se fram emot en ny eller nyrenoverad skola, att vara
stolta över!
Sysselsättning för personer med funktionshinder m fl
Sysselsättning för personer med funktionshinder, nyanlända och personer som står långt ifrån
arbetsmarknaden kommer att prioriteras, vilket ligger i linje med ledstjärnan i Halmstad
kommuns planeringsdirektiv 2015-2017: ”Halmstad den inkluderande kommunen”. Fokus
kommer även att ligga på utveckling av samverkan samt tillskapande av projekt och insatser för
unga arbetslösa.
Daglig verksamhet – Slussen
Nya målgrupper: personer med diagnosen ”Alzheimers i tidig ålder” får beslut om daglig
verksamhet. Det är en helt ny grupp för den dagliga verksamheten och kommer att kräva en
egen verksamhet med personal som har kompetens inom området.
Halmstad kompetenscentrum
Utökningen av SFI. Här krävs att vi samverkar och tar ett gemensamt ansvar för utmaningen att
fler nyanlända personer kommer till Halmstad. En annan viktig utmaning är utveckling av
kvalitetsuppföljning avseende den egna och den upphandlade verksamheten.
Utveckla resultaten på yrkesprogrammen
I juni 2014 tog elever som läst sin utbildning inom ramen för Gy11 studenten för första gången.
Det innebar att det var den första årskullen som fick den nya så kallade gymnasieexamen. När
det skedde kunde det konstateras att det fanns en stod spridning bland andelen elever som fått
sin gymnasieexamen på yrkesprogrammen. En utmaning framöver blir att minska skillnaderna
mellan programmen och öka andelen elever som får sin yrkesexamen. Ett arbete med detta har
påbörjats.
52(52)

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Transcription

Similar documents

och arbetsmarknadsnämndens sammanträde 2015-09-29

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ANSLAG/BEVIS

Examinationsuppgift Identifiera lärandebehov Detta är en individuell

Villatomt Vårdsätra, Klintvägen 38.

Folder ekonomiskt bistånd

Grundkurs i dödsboanmälan och kommunal dödsbohandläggning

Organisation ASN