fulltext - DiVA Portal

Transcription

fulltext - DiVA Portal
Revisorns roll som förebyggare av
ekonomisk brottslighet
Författare: Sandra Malm, Zita
Kovacs
Mail: Sandraochzita@gmail.com
Handledare: Anna Stafsudd
Examinator: Timurs Umans
Datum: 2015-05-21
Nivå: Civilekonomuppsats
Kurskod:4FE11E
0
Förord
Vi vill inleda med att rikta ett stort tack till vår handledare, Anna Stafsudd, som under
uppsatsens gång har givit oss värdefull vägledning som öppnat upp för mycket goda
diskussioner.
Tack Anna!
Våra respondenter ska också ha ett tack för att de velat besvara vår enkät och bidra med viktig
information till vår uppsats. Tack! Vi vill också passa på att tacka våra opponenter för
värdefulla tips och diskussioner. Ett innerligt tack förtjänar även våra nära och kära, som har
peppat och stöttat oss i både med- och motgång. Tack!
Sist men inte minst, vill vi även tacka varandra för ett gott samarbete under denna
uppsatsperiod. Det har inte alltid varit lätt eller smärtfritt, men trots detta har vi inte gett upp
utan fortsatt kämpa. Vi är stolta över vad vi åstadkommit och hoppas att Ni läsare inte
misstycker.
Växjö den 21 maj 2015
Sandra Malm & Zita Kovacs
1
Sammanfattning
Examensarbete
i
redovisning
och
finansiering
för
Civilekonomprogrammet,
Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT-2015
Författare: Sandra Malm och Zita Kovacs
Handledare: Anna Stafsudd
Examinator: Timurs Umans
Titel: Revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet.
Bakgrund och syfte: I november år 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta
aktiebolagen i Sverige, vilket innebär att dessa företag kan välja om de vill ha kvar revisorn
eller inte. Regeringens syfte med lagändringen var att det skulle bli enklare och mer lönsamt
att driva företag. Detta väckte dock en stor oro hos myndigheter, framförallt Skatteverket,
som menar att en viktig kontroll- och resursfunktion för samhället nu försvinner och som i sin
tur kan leda till ökad ekonomisk brottslighet. Syftet är att förklara om användandet av revisor
är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför.
Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats, som tillsammans med rationell
valhandlingsteori, agentteori, resursberoendeteori samt faktorer på individ- och företagsnivå
har för avsikt att förklara revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet. En
enkätstudie om företagen och revisorn samt en dokumentstudie om ekonomisk brottslighet
efter år 2011, har bidragit med data och ligger till grund för den kvantitativa
forskningsmetoden.
Slutsatser: Utifrån de resultat som genererats kan vi konstatera att revisorn inte fyller en
brottsförebyggande funktion i småföretag. För de företag som har revisor indikerar resultaten
att ju längre en revisor har reviderat ett företag, desto större är risken för att ekonomisk
brottslighet ska begås. Vidare fann vi signifikanta samband mellan styrelsens respektive
VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. Även variablerna kön och
risktagande visade på
bivariata
samband
bokföringsbrott.
2
mot
ekonomisk
brottslighet
respektive
Abstract
Degree Project in Accounting and Corporate Finance, The Business Administration and
Economics Programme, School of Business and Economics at Linnaeus University, 2015
Authors: Sandra Malm and Zita Kovacs
Supervisor: Anna Stafsudd
Examiner: Timurs Umans
Title: The role of auditors as a preventer of economic crime.
Background and purpose: In November 2010, the audit requirement for the smallest
companies in Sweden was abolished, meaning that these companies can decide whether they
want to keep the auditor or not. The government’s objective with the legislative change was
that it would become easier and more profitable to run a business. However, this raised a
major concern among public authorities, especially the Swedish Tax Agency, who argues that
a key control and resource function for the community now dissapears, which in turn may
lead to increased economic crime. The purpose of this degree project is to explain if the use of
the auditor is negatively related to economic crime, and in that case, why. The purpose of this
degree project is to explain if the usage of auditors is negatively related to economic crime,
and in that case, why.
Method: This study is based on a deductive research approach, which along with rational
choice theory, agency theory, resource dependence theory and factors at individual and
company level intend to explain the auditor as a preventer of economic crime. A survey about
the firms and the auditor, together with a document study on economic crime after year 2011,
has contributed with data and forms the basis of the quantitative research method.
Conclusions: Based on the results generated by this study, we can conclude that the auditor
does not prevent crime in small businesses. For those companies that have an auditor, our
results indicate that the longer an auditor has audited the company, the greater the risk of that
economic crime will be committed. We also found significant relationships between the
Board and the CEO's involvement in the accounting records and economic crime. Although,
the variables gender and risk-taking showed bivariate relation to economic crime and
accounting fraud.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning................................................................................................................................. 8
1.1 Bakgrund .......................................................................................................................... 8
1.2 Problemdiskussion ............................................................................................................ 9
1.3 Syfte ................................................................................................................................ 13
1.4 Disposition ...................................................................................................................... 14
2. Metod ................................................................................................................................... 15
2.1 Teoretisk utgångspunkt................................................................................................... 15
2.1.1 Val av teorier............................................................................................................ 15
2.1.2 Val av forskningsansats ........................................................................................... 16
2.1.3 Tvärsnittsstudie ........................................................................................................ 17
3. Teoretisk referensram ......................................................................................................... 19
3.1 Revisorn .......................................................................................................................... 19
3.1.1 Revisorns arbetsuppgifter ........................................................................................ 19
3.1.2 Revisorns oberoende ................................................................................................ 20
3.1.3 Revisionskvalité ....................................................................................................... 21
3.2 Revisionsplikten ............................................................................................................. 22
3.2.1 Lagändringen ........................................................................................................... 22
3.3 Ekonomisk brottslighet ................................................................................................... 24
3.3.1 Vad är ekonomisk brottslighet? ............................................................................... 24
3.3.2 Bokföringsbrott ........................................................................................................ 25
3.3.3 Skattebrott ................................................................................................................ 26
3.3.4 Anmälda brott .......................................................................................................... 27
3.3.5 Anmälningsprocessen för ekonomiska brott ............................................................ 28
3.4 Teorier som förklarar ekonomisk brottslighet ................................................................ 31
3.4.1 Rationell valhandlingsteori ...................................................................................... 31
3.4.2 Faktorer relaterade till ekonomisk brottslighet ........................................................ 32
3.5 Revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet ........................................... 39
3.5.1 Resursberoendeteorin ............................................................................................... 40
3.5.2 Agentteorin .............................................................................................................. 39
3.6 Sammanfattning .............................................................................................................. 42
4. Empirisk metod .................................................................................................................... 43
4
4.1 Kvantitativ forskningsmetod .......................................................................................... 43
4.1.1 Enkät ........................................................................................................................ 44
4.1.2 Dokumentstudie ....................................................................................................... 44
4.1.3 Alternativa forskningsmetoder................................................................................. 45
4.2 Urval .............................................................................................................................. 45
4.2.1 Svarsfrekvens ........................................................................................................... 47
4.2.2 Bortfallsanalys ......................................................................................................... 48
4.3 Metod för datainsamling ................................................................................................. 50
4.3.1 Genomförande av enkät ........................................................................................... 50
4.3.2 Genomförande av dokumentstudie .......................................................................... 61
4.4 Operationalisering .......................................................................................................... 61
4.4.1 Beroende variabler - Ekonomisk brottslighet .......................................................... 62
4.4.2 Oberoende variabler - revisorn ................................................................................ 62
4.4.3 Kontrollvariabler ...................................................................................................... 62
4.4.4 Databearbetning ....................................................................................................... 65
5. Resultat och analys ............................................................................................................... 67
5.1 Översikt av variabler ...................................................................................................... 67
5.1.1 Översikt av respondenterna ...................................................................................... 67
5.1.2 Förekomst av ekonomisk brottslighet ...................................................................... 67
5.1.3 Revisorn ................................................................................................................... 69
5.1.4 Involverade i bokföringen ........................................................................................ 71
5.1.5 Kontrollvariabler ...................................................................................................... 72
5.2 Analys av ekonomisk brottslighet .................................................................................. 74
5.2.1 Ekonomisk brottslighet ............................................................................................ 76
5.2.2 Bokföringsbrott ........................................................................................................ 79
5.2.3 Skattebrott ................................................................................................................ 82
5.2.4 Sammanfattning av ekonomisk brottslighet ............................................................. 82
5.3 Företagens egen uppfattning om revisorn ...................................................................... 84
5.4 Teoretisk förankring ....................................................................................................... 85
6. Slutsatser och implikationer ................................................................................................. 91
6.1 Slutsatser ......................................................................................................................... 91
6.2 Studiens implikationer och begränsningar ..................................................................... 93
6.3 Förslag till vidare forskning ........................................................................................... 94
5
Källförteckning......................................................................................................................... 95
Appendix 1 - Enkätbrev ......................................................................................................... 108
Appendix 2 - Enkät ................................................................................................................ 109
Appendix 3 – Korrelationsanalys, Modell 1 .......................................................................... 115
Appendix 4 – Korrelationsanalys, Modell 2 .......................................................................... 118
Appendix 5 – Korrelationsanalys, Modell 3 .......................................................................... 119
Appendix 6 – Korrelationsanalys, Modell 4 .......................................................................... 120
6
Figurförteckning
Figur 1 – Anmälda brott
Figur 2 – Misstanketrappan
Figur 3 – Svarsfrekvens
Figur 4 – Involverade i bokföringen
Diagramförteckning
Diagram 1 – Ekonomisk brottslighet
Diagram 2 – Skatte- och bokföringsbrott
Diagram 3 – Revisor
Diagram 4 – Brott i förhållande till avskaffning av revisor
Diagram 5 – År utan revisor
Tabellförteckning
Tabell 1 - Översikt, År med revisor
Tabell 2 – Översikt kontrollvariabler
Tabell 3 - Ekonomisk brottslighet
Tabell 4 – Bokföringsbrott
Tabell 5 - Sammanställning Ekonomisk Brottslighet
Tabell 6 - Sammanställning Bokföringsbrott
7
1. Inledning
1.1 Bakgrund
År 1895 lagstadgades för första gången revision genom 1895 års lag om aktiebolag. Sedan
dess har utvecklingen bara gått framåt. År 1944 kom ett lagkrav som innebar att de samtliga
största aktiebolagen var tvungna att ha en auktoriserad revisor. Mer än 40 år senare
expanderades revisionsplikten, och mellan åren 1983 och 1988 kom lagen att gälla för
samtliga svenska aktiebolag. Syftet med den allmänna revisionsplikten var framförallt att den
offentliga kontrollen i form av revisorn skulle förhindra skatteflykt och övrig ekonomisk
brottslighet. (Ryberg, 2011) Ett försök i att komma åt andras egendom, till exempel samhället,
privatpersoner eller företag, benämns ekonomisk brottslighet. Begreppet innefattar flera olika
brott, däribland bokföringsbrott och skattebrott. (Brottsrummet, 2015)
Ytterligare utveckling inom revision och det svenska samhället har lett till att nutiden ska
präglas av att det ska vara enklare, billigare och mer lönsamt att driva företag. Regeringen
tillsatte år 2006 en utredning vars uppgift var att undersöka möjligheterna till en regeländring
som skulle innebära att revisionsplikten avskaffades för mindre bolag. I mars 2008 kom det
första betänkandet angående den avskaffade revisionsplikten, där det framgick att om inte
Sverige anpassade sin bolagsrätt till internationell nivå fanns två alternativ för småföretagen i
Sverige: gå under i konkurrensen eller flytta sin verksamhet till något av de länder som
faktiskt hade anpassat sig till den internationella nivån. Betänkandet föreslog fri revision för
96 procent av de svenska småföretagen. (SOU 2008:32) I april 2010 kom regeringen med ett
nytt förslag i prop. 2009/10:204, där gränsvärdena sänktes till: tre anställda, 1,5 miljoner
kronor i balansomslutning och tre miljoner kronor i nettoomsättning (SOU 2008:32; Ryberg,
2011).
Anledningen till varför lagändringen kom att dröja berodde på att Ekobrottsmyndigheten,
Finansinspektionen och Brottsförebyggande rådet ställde sig kritiska till utredningen eftersom
de hävdade att det skulle bli svårare att upptäcka brott (Björkman, 2010). Den 1 november
2010 infördes därefter frivillig revision (SFS 2010:834) för de minsta aktiebolagen.
Regeringens syfte med lagändringen var att göra det möjligt för bolagen att själva bestämma
vilka tjänster som de har behov av i sin verksamhet. Med avskaffandet av revisionsplikten
8
försvann också kravet på den offentliga kontrollen som tidigare utövats av revisorn.
(Regeringen, 2010)
Den nya lagstiftningen (SFS 2010:834) möttes av glädjerop från företag, då regeringen
beräknade en besparing på 2,5 miljarder kronor för småföretagen (SvD, 2010). Skatteverket
ställde sig däremot tveksamma till frivillig revision. Den frivilliga revisionen väntades leda
till mer jobb för Skatteverket, som menade att både medvetna och omedvetna skattefel
riskerar att öka (SvD, 2010; Skatteverket, 2010). De uppgav att en hårdare kontroll från
Skatteverket inte var aktuell, men däremot var deras mål att komma i kontakt med fler företag
framöver för att öka medvetenheten i företagens redovisning (Skatteverket, 2010). Varken
Dan Brännström, generalsekreterare i FAR, eller Vilhelm Andersson, Skatteverkets rättschef,
trodde att revisorerna skulle komma att drabbas märkbart. De menade att företag med revisor
skulle fortsätta att utnyttja den tjänsten. En anledning tros vara att bankerna mer eller mindre
skulle kräva en revisor för att ge ut lån till företagen. (SvD, 2010)
År 2011 startades en debatt om huruvida gränsvärdena för fri revision bör höjas, framför allt
drevs debatten utav Svenskt Näringsliv samt revisorerna själva. Gränsvärdena i lagen innebar
att det fortfarande var lag på revision för 15-20 procent småföretag. Svenskt Näringsliv och
revisorerna ansåg att lagen fortfarande omfattade fler företag än vad den bör göra, och
hävdade att dessa gränsvärden kan hindra företagare att anställa personal just för att slippa
revisorn. I samband med debatten sade FAR:s representant att de instämmer med att
gränsvärdena bör höjas, men såg också att ett av fyra företag som startats efter lagstiftningen
år 2010 valde att ha kvar revisorn. Även Skatteverket kunde tänka sig en höjning av
gränsvärdena, men den borde ligga längre fram och inte ske för hastigt. Riskerna skulle bli att
ännu fler skattefel kan uppstå. Skatteverkets beräkningar på skattefel beräknas uppgå till
ytterligare 1,3 miljarder kronor efter den avskaffade revisionsplikten. (Andersson, 2011)
1.2 Problemdiskussion
Fel i företagets redovisning förekommer ofta på grund av misstag och okunskap inom
företaget, vilket ökar efterfrågan på en part som kan eliminera att oönskade fel uppstår i
bokföringen. Revisorns roll enligt resursberoendeteorin är att tillhandahålla kompetens i bland
annat kunskap, råd och vägledning för företagets ekonomiska situation. (Pfeffer & Salancik,
2003) Stefan Persson, Ernst & Young, säger att “alla behöver en revisor, men alla behöver
9
inte revision”, och menar att alla företag är i behov av revisorns kompetens och rådgivning
(Wennberg, 2004).
I småföretag kan kostnaden för revision överstiga nyttan, men det är även i småföretag som
behovet av kompletterande kompetens är av störst betydelse. Anledningen är att småföretag
inte har samma möjligheter att tillgå resurser som större företag, där just kunskaper inom
ekonomi och redovisning har visat sig saknas i mindre företag. (Johannisson & Gustavsson,
1984; Gooderham et al., 2004; Stanworth & Gray, 1991; Tanewski & Carey, 2007)
Enligt den rationella valhandlingsteorin är alla människor rationella, vilket gör att deras
beslutsfattande utgår från att maximera sin lycka och minska lidandet. Människans rationella
beteende kan i många fall förklara varför individer begår ekonomisk brottslighet. Ekonomisk
brottslighet utgår inte enbart från människans rationella beslutsfattande, utan påverkas också
utav sociala och institutionella faktorer. (Jacobsen, 2012) Egenintresset existerar inte enbart i
den rationella valhandlingsteorin, utan kan också förklaras utav agentteorin. Agenteorin utgår
ifrån förhållandet mellan principalen (ägaren) och agenten (företagsledningen), där
principalen å ena sidan är den risktagande parten som vill maximera sin avkastning på kapital.
Agenten är å andra sidan riskaversiv och vill maximera sitt egenintresse. Agentproblematiken
uppstår när principalen och agentens intresse inte är förenade, samt när risken finns för att
informationen som lämnas till principalen är otillräcklig för att principalen ska kunna ta
kvalificerade beslut i företaget. (Bratton & Wachter, 2010; Fama, 1980; Jensen & Meckling,
1976). I småföretag är inte agentproblematiken kring relationen mellan ägaren och
företagsledningen lika påtaglig eftersom dessa ofta utgörs av samma personer (Goswami et
al., 1995). Trots att det i småföretag oftast inte finns fler än några fåtal individer, och
intressekonflikten mellan dessa inte alltid är så stark, existerar fortfarande egenintresset hos
dessa individer i små företag som leder till att ekonomisk brottslighet kan begås (Jacobsen,
2012). Individerna kan fortfarande motiveras av att maximera sin egen nytta för att erhålla till
exempel så stor vinst som möjligt, som kan uppnås genom att manipulera redovisningen. Att
manipulera redovisningen innebär också att företagets intressenter vilseleds. Konflikter
mellan eventuella delägare kan också tros uppstå, till exempel på grund av olika personliga
ekonomiska förhållande. I dessa småföretag har revisorn alltså en viktig roll i att se till att
egenintresset inte missgynnar företaget, samt att se till att informationen som ges ut till
företagets intressenter är korrekt. (Jensen & Meckling, 1976) Revisorn i småföretag utgör
10
därför en kontrollfunktion för att se till att minska egenintresset som leder till att ekonomisk
brottslighet begås (Watts & Zimmerman, 1978).
För att revisorn ska kunna uppfylla sina funktioner som kompetens och kontrollmekanism,
krävs att denne kan förhålla sig oberoende gentemot det reviderade företaget. Att revisorn
förhåller sig oberoende är en förutsättning för att denne faktiskt också anmäler ett upptäckt
brott. (Landes, 2005; Kueppers & Sullivan, 2010)
Revisorn ska till viss del kontrollera, men framför allt bidra med resurser och kompetens till
det reviderade företaget för att förebygga ekonomisk brottslighet (Pfeffer & Salanick, 2003;
Jensen & Meckling, 1976). Förutom att förebygga ekonomisk brottslighet fyller revisorn även
andra viktiga funktioner i ett företag. En av dessa är att revisorn kan skapa legitimitet för ett
företag, vilket kan ses som avgörande för företagets överlevnad. (Deegan & Unerman, 2011)
Innan avskaffandet av revisionsplikten förekom det flera delade meningar om hur effekterna
av avskaffandet skulle te sig. Företagen ställde sig positiva till lagförslaget, medan bland
annat myndigheter såsom Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten var oroliga för en ökning
av ekonomisk brottslighet. (SvD, 2010; Skatteverket, 2010) Utredningen (SOU 2008:32)
ansåg att oron var överdriven och förslaget drevs ändå igenom år 2010.
De som förespråkade en avskaffad revisionsplikt hävdade att ekonomisk brottslighet inte
riskerade att öka på grund av fri revision. Förespråkarna menade att de personer som vill och
tenderar att begå sådan brottslighet redan hade möjligheten att göra det. Anledningen till
varför Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten däremot ställde sig negativa till avskaffandet
av revisionsplikten och en ökad ekonomisk brottslighet berodde främst på revisorns funktion
som bland annat brottsförebyggande. Revisorns skyldighet att anmäla en misstanke om
ekonomisk brottslighet vid granskningen av ett företags redovisning finns i 9 kap, 42-44§§
ABL. Det är utifrån agentteorin revisorns uppgift att i småföretag säkerställa att den
information som ges ut till företagets intressenter och samhället är korrekt (Watts &
Zimmerman, 1978).
11
Sverige var det näst sista EU-landet att införa frivillig revision, där endast Malta har kvar sin
revisionsplikt. Att harmonisera Sveriges lagstiftning i förhållande till den europeiska
lagstiftningen var en av anledningarna till att införa frivillig revision för de mindre företagen.
(Ryberg, 2011) I England avskaffades revisionsplikten redan år 1994, och omfattas av EU:s
direktiv om gränsvärden: 50 anställda, 35 miljoner kronor i balansomslutning och 70 miljoner
kronor i omsättning. Effekterna har visat sig vara att allt fler väljer bort revisionen och
utnyttjar andra tjänster så som till exempel skatterådgivare. År 2006 avskaffade vårt
grannland, Danmark, sin revisionsplikt för företag under 12 anställda, 1,5 miljoner i
balansomslutning och tre miljoner i nettoomsättning. I en undersökning från år 2007 visade
det sig att endast 6,4 procent av företagen valde bort revisionen i Danmark. Anledningar till
att de inte valde bort revisionen sägs vara att det inte ses tillräckligt kostnadseffektivt, och att
det tar tid för att ställa om. De få företag som valde bort revisionen ersatte den med andra
redovisningstjänster eftersom de var oroliga för Skatteverkets hårdare kontroller. (Grant
Thornton, uå) I både England och Danmark har effekter på revisionspliktens avskaffande
studerats gällande utnyttjandet av fri revision. Däremot har inga tidigare studier gjorts för att
se effekter på ekonomisk brottslighet som ett resultat av avskaffandet av revisionsplikten.
I november 2014 redovisade Upplysningscentralen siffror på att hela 60 procent av de företag
som numera har möjligheten att välja bort revisorn har utnyttjat denna möjlighet i Sverige.
Det har också skett en försämring på kvalitén av företagens årsredovisningar som har blivit
inlämnade efter den avskaffade revisionsplikten i Sverige, vilket ligger till grund för
Skatteverkets oro för en ökad ekonomisk brottslighet. (UC, 2014) Jämfört med till exempel
Danmark väljer alltså betydligt fler bort revisionen i Sverige. Detta motiverar en studie
gällande revisorns roll som kontrollmekanism och med sin kompetens för att förebygga
ekonomisk brottslighet i Sverige. Vi tror således att det är lättare att se effekter på ekonomisk
brottslighet, då fler företag valt bort revisionen i Sverige.
Tidigare vetenskaplig forskning kring en ökad ekonomisk brottslighet till följd av avskaffad
revisionsplikt existerar inte i dagsläget. Däremot har tidigare forskning skrivits om vad som
föranleder till ekonomisk brottslighet, och revisorns roll (e.g. Zahra, Priem & Rasheed, 2007).
Det finns även andra allmänna studier inom ämnet för avskaffandet av revisionsplikten och
dess förväntade effekter. Generellt sett säger studierna att revisionsbyråerna ställer sig relativt
positiva till fri revision, men att de har varit oroliga över att fel företag kommer att välja bort
revisionen. Detta skulle i sin tur leda till fler oseriösa företagare på marknaden, vilket också
12
Skatteverket instämmer med. (Jakupovic, Fridell, 2011) Olsén och Svenberg (2012) har även i
sin studie, efter genomförd intervju, uppfattat Skatteverket som oroliga för effekterna utav
den avskaffade revisionsplikten. Samtidigt säger deras resultat att två år efter lagstiftningen,
har Skatteverket också sett positiva effekter i form av bättre och närmare kontakter med
företagen. De menade att nya bokföringskontroller har resulterat i en positiv dialog med
företagen under bokföringsåren och att de upplevde att företagens syn på Skatteverket inte
längre uppfattas som ett hot, utan som en tillgång i form av hjälp för redovisningen (Olsén &
Svenberg, 2012). Skatteverket såg dock inte att de redan år 2012 haft någon möjlighet att
mäta några uppkomna skattefel till följd av revisionspliktens avskaffande, och oron för en
ökning av ekonomisk brottslighet finns fortfarande kvar (Geiros & Runhall, 2012).
Problemet för Skatteverket, och de svenska myndigheterna, är alltså att revisorns roll som en
offentlig kontroll inte längre är ett krav för svenska småföretag. Många svenska småföretag
har valt bort revisorn och det har skapat en oro hos myndigheterna för att ekonomisk
brottslighet ska öka. (SvD, 2010; Skatteverket, 2010) Ekonomisk brottslighet begås främst på
grund av egenintresset hos individer, vilket skapar ett visst behov av revisorn som en
kontrollmekanism för att upptäcka brott. (Jensen & Meckling, 1976; Jacobsen, 2012) Utöver
egenintresset är framför allt misstag och okunskap en orsak till ekonomisk brottslighet, varför
revisorn fyller en mycket viktig funktion i att bidra med resurser. För att uppfylla dessa
funktioner krävs det att revisorn kan förhålla sig oberoende till det reviderade företaget för att
ha viljan att anmäla ekonomisk brottslighet (Jensen & Meckling, 1976; Keuppers & Sullivan,
2010). Till följd av den avsaknade vetenskapliga forskningen och de tidigare delade
meningarna angående lagändringen är det möjligt att fråga sig om de svenska myndigheternas
oro var överdriven angående ökad ekonomisk brottslighet, eller om revisorn faktiskt kan
förebygga ekonomisk brottslighet i de svenska småföretagen? Vårt bidrag till forskningen blir
således att förklara om användningen av revisorn har betydelse för ekonomisk brottslighet och
i så fall varför.
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att förklara om användningen av revisor är negativt relaterad till
ekonomisk brottslighet, och i så fall varför.
13
1.4 Disposition
Kapitel 1: Inledning - Detta kapitel förklarar bakgrunden till den avskaffade revisionsplikten
och följs därefter av en diskussion kring den aktuella problematiken om vad avsaknaden av
revisor innebär för ekonomisk brottslighet. Utifrån problemdiskussionen formuleras studiens
syfte. Till sist förklaras även studiens disposition.
Kapitel 2: Metod - Detta avsnitt presenterar uppsatsens val av teoretisk utgångspunkt och
forskningsansats. Vidare genomförs även en beskrivning av motsatt forskningsansats,
kunskapssyn och andra teoretiska utgångspunkter som valts bort i denna studie.
Kapitel 3: Teori - I det tredje kapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkterna med hjälp
av litteratur, artiklar och offentlig information. Vi definierar även här olika begrepp som
används i uppsatsen.
Kapitel 4: Empirisk metod - Detta kapitel redogör för det material som samlats in och sedan
använts till vår studie. Empirin omfattar tillgänglig information om företagen och ekonomisk
brottslighet från en databas. Detta kommer sedan att utgöra underlag för den statistiska
analysen som kommer att genomföras.
Kapitel 5: Resultat och analys - Kapitel fem presenterar resultaten från studiens empiriska
undersökningar, som testar ifall revisorn har en brottsförebyggande funktion för ekonomisk
brottslighet. Detta kapitel analyserar de resultat som genererats, och det sker en återkoppling
till det teoretiska materialet.
Kapitel 6: Slutsatser och implikationer - I det avslutande kapitlet sker en återkoppling till
uppsatsens syfte och en slutsats presenteras. Författarnas egna reflektioner lyfts även fram och
studiens implikationer presenteras. Avslutningsvis ges förslag till vidare forskning inom
ämnet.
14
2. Metod
2.1 Teoretisk utgångspunkt
För att undersöka om användningen av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet
och därmed uppfylla studiens syfte, krävs det ett antal motiverade ställningstaganden. De
ställningstaganden som har gjorts är vilken teoretisk grund och forskningsansats som är
genomgående i studien för att bidra med trovärdighet. (Bryman & Bell, 2005)
2.1.1 Val av teorier
För att förklara revisorns brottsförebyggande funktion kommer ett flertal teoretiska
utgångspunkter att ligga till grund för vår uppsats.
För att kunna förklara ekonomisk brottslighet och varför människor väljer att begå brott
användes den rationella valhandlingsteorin. Denna teori utgår ifrån att människan agerar
rationellt och vill maximera sitt egenintresse vid beslutsfattande, vilket kan resultera i att brott
begås. (e.g. Paternoster & Simpson, 1996) Vidare tas även tidigare forskning upp som belyser
de faktorer på individnivå och företagsnivå som påverkar ekonomisk brottslighet. Faktorerna
är uppdelade på individnivå och företagsnivå. Individfaktorerna är kön, ålder, erfarenhet,
utbildning, finansiella problem, brottshistorik och självkontroll. Företagsfaktorerna är
bransch, företagskultur, ägarstruktur, revisorbyte och styrelsen. Faktorerna används för att
kontrollera att resultatet säkerställs med hänsyn till andra faktorer, än revisorn, som leder till
ekonomisk brottslighet. (e.g. Zahra, Priem & Rasheed, 2007)
Agentteorin användes för att förklara revisorns roll som en kontrollmekanism som i sin tur
kan upptäcka brott. I agentteorin uppstår ofta konflikter mellan olika parter varav en
efterfrågan på en oberoende part uppstår. Revisorns funktion blir därmed att minska
egenintresset som har uppstått hos de olika parterna i företaget. Agentproblematiken
förekommer främst mellan ägare och företagsledning i stora företag där det finns en
separation mellan ägande och kontroll. I småföretag existerar inte separationen mellan ägande
och kontroll, då ägare och ledning oftast utgörs av samma person. Däremot existerar
egenintresset även hos individer i mindre företag, varför revisorns roll dels blir att säkerställa
15
att en rättvisande och korrekt information ges ut till intressenter men i sin tur även att se till
att egenintresset inte leder till ekonomisk brottslighet. (Jensen & Meckling, 1976)
Jensen och Meckling (1976) teori angående agentförhållandena är studerad och skriven i USA
och trots att teorin är allmänt erkänd inom bolagsstyrning, kan appliceringen i Sverige komma
att ifrågasättas. I Sverige skiljer sig ägarstrukturen från USA:s, varav de studerade
relationerna i bolagsstyrningssystemen inte behöver se likadana ut i länderna. Trots att
ägarförhållandena skiljer sig åt mellan Sverige och USA förblir ändå revisorns roll att agera
som kontrollmekanism för att minimera egenintresset och därmed ekonomisk brottslighet,
vilket motiverar oss till att använda agentteorin.
Resursberoendeteorin ser inte revisorn som en kontrollmekanism, men fyller ändå ett viktigt
syfte i att ge rådgivning och erhålla andra nödvändiga resurser till företag såsom dennes
formella kompetens och erfarenhet (Pfeffer & Salancik, 2003). Enligt detta förhållande kan
revisorn öka kvalitén på ett företags redovisning och därmed minska risken för att företag
omedvetet ska begå ekonomiska brott (DeAngelo, 1981; Johannisson och Gustavsson, 1984;
Gooderham et al. 2004).
Legitimitetsteorin handlar om hur företag agerar mot samhället för att erhålla dess förtroende
och på så sätt anses vara legitima (Deegan & Unerman, 2011). Institutionell teori förklarar hur
företag tar efter andra företag som har vunnit legitimitet från samhället, för att på så sätt själva
kunna erhålla legitimitet (Meyer & Rowan, 1977). Ett sätt för företagen att vinna legitimitet
kan vara att ha en revisor, då teorierna förklarar revisorn som en resurs som kan ge företagen
legitimitet. Då vi ämnar att undersöka om användningen av revisor är negativt relaterad till
ekonomisk brottslighet, och inte varför företag har revisor, anser vi att dessa två teorier inte är
användbara för vår studie.
2.1.2 Val av forskningsansats
En deduktiv forskningsansats anses vara mest lämplig och kommer därmed att användas för
att uppfylla uppsatsens syfte att förklara om användningen av revisor är negativt relaterad till
ekonomisk brottslighet. Existerande teorier och forskning har bidragit med studier angående
revisorn som en kontrollmekanism och tillhandahållare av kompetens, ekonomisk brottslighet
samt uppfattningar om förväntade effekter utav den avskaffade revisionsplikten, vilka i
huvudsak har använt en deduktiv forskningsansats. (e.g. Jensen & Meckling, 1976). Därför
16
har vi valt att utgå ifrån, och kombinera, dessa existerande teorier för att generera en
utgångspunkt till vår empiriska undersökning varför en deduktiv forskningsansats är
applicerbar i vår studie. (Bryman & Bell, 2005). Det empiriska resultat som genereras ska
kunna generaliseras och har slutligen till syfte att utöka den befintliga forskningen. Resultatet
ska även ge svar på studiens frågeställning om användandet av revisor kan förebygga
ekonomisk brottslighet i de svenska småföretagen. (Holme & Solvang, 1997)
För att motivera och klargöra valet av en deduktiv forskningsansats i vår studie, är det därför
av betydelse att även förklara dess motsats. Den andra forskningsansatsen är induktion, vilken
uppnår studiens syfte genom att utifrån egna erfarenheter generera nya teorier. (Bryman &
Bell, 2005). Det främsta motivet för att inte använda en induktiv forskningsansats är
problematiken i att erfara ekonomisk brottslighet. Det finns därför risker med att använda oss
utav erfarenheter i vår studie, då resultaten kan bli subjektiva och missvisande. Nackdelen
med induktiv forskningsansats är också faktumet att resultatets rimlighet kan ifrågasättas då
den inte är möjlig att kontrollera, vilket motiverar en deduktiv ansats för studien. En
ytterligare orsak till varför en induktiv ansats inte är lämplig är att det inte främjar några
upprepningsbara eller generaliserbara resultat utifrån vårt problem, vilket gör att några
allmänna slutsatser för studien inte kan produceras. (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007)
2.1.3 Tvärsnittsstudie
Den valda undersökningsdesignen består av ramen för datainsamling och dataanalys, vilken
återger de tidigare gjorda ställningstagandena (Bryman & Bell, 2005). Med anledning av att
vår studie strävar efter att kunna generalisera de resultat som genererats, har vi därför valt att
använda oss utav en tvärsnittsstudie. En tvärsnittsstudie gör det möjligt att snabbt och
effektivt samla in data, vilken är en grundläggande faktor för att generera generaliserbara
resultat (Jacobsen, 2002).
Tvärsnittsstudien går ut på insamling av data från flera fall vid en given tidsperiod, med
avsikten att det ska resultera i en mängd kvantitativ data som har koppling till flera variabler,
vilka sedan ska undersökas för att påträffa olika samband (Bryman & Bell, 2005). Genom
studium av flera fall och ett större urval, kan variationer inom den valda populationen bättre
undersökas och leda till en starkare utgångspunkt vid analysen av dessa eventuella variationer.
Om vi i studien istället hade valt att utnyttja en fallstudie som endast undersöker ett fall eller
17
ett experiment, hade det lett till att det blivit svårare att generalisera våra slutsatser med
hänsyn till färre observationer. Ett experiment innebär även att resultatet inte går att
generalisera på hela populationen, utan genererar mer teorier. Eftersom vårt syfte är att
generalisera förklaringen av revisorns roll och dess påverkan på ekonomisk brottslighet anses
en tvärsnittsdesign vara mest aktuell i vår studie. (Bryman & Bell, 2005).
18
3. Teoretisk referensram
I det här teoriavsnittet kommer inledningsvis allmän information om revisorn och dess
arbetsuppgifter att beskrivas. Detta görs för att skapa en övergripande bild av professionen.
Vidare ges information angående syftet med revisionspliktens avskaffande, vilket har lett till
en oro om ökad ekonomisk brottslighet bland de svenska myndigheterna, och som är
bakgrunden till vår uppsats. I kommande avsnitt presenteras ekonomisk brottslighet och hur
denna behandlas utav myndigheter och revisorn, för att förklara vad det är som revisorn ska
förebygga. Följaktligen beskrivs faktorer, på individ- och företagsnivå, som föranleder till
ekonomisk brottslighet för att förklara andra orsaker än avskaffning av revisorn som
föranleder till denna brottslighet. Avslutningsvis beskrivs revisorns roll utifrån rationella
valhandlingsteorin, agentteorin samt resursberoendeteorin för att förklara hur användandet av
revisor kan förebygga ekonomisk brottslighet.
3.1 Revisorn
Nedan följer en beskrivning av vad revisorns profession innebär. Revisorns arbetsuppgifter
beskrivs enligt svensk lag, vad gäller dess skyldighet vid en god revision. Vi fördjupar oss i
vad revisorns oberoende och revisionskvalité innebär och vilken roll det har för ekonomisk
brottslighet.
3.1.1 Revisorns arbetsuppgifter
Den 1 juni 2013 togs möjligheten att bli godkänd revisor bort, och efter det finns bara titeln
auktoriserad revisor kvar, som uppnås vid avläggande av revisorsexamen (FAR, 2013).
Revisorns huvudsakliga uppgift är att utföra en oberoende granskning av en organisations
ekonomiska förvaltning. I Aktiebolagslagen (2005:551) framgår det att revisorn ska granska
bolagets årsredovisning och bokföring (9 kap 3§ ABL). De upplysningar som revisorn begär
ska lämnas av styrelsen eller verkställande direktör, och dessa är skyldiga att möjliggöra en
granskning av bolaget i den mån revisorn anser vara nödvändig (9 kap 7§ ABL).
Granskningen ska följa god revisionssed genom att vara ingående och tillräckligt omfattande
för ramen av god revisionssed (9kap 3§ ABL). Det ställs krav på att revisorn ska ha den insikt
och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållande som till hänsyn av bolagets
omfattning krävs för att kunna fullfölja uppdraget (9 kap 11§ ABL).
19
Efter varje räkenskapsår ska revisorn lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman (9 kap
5§ ABL). Revisionsberättelsen ska uppge ifall årsredovisningen har upprättats i enlighet med
lagen om årsredovisningen, och om årsredovisningen ger en rättvisande bild av bolagets
ställning (9 kap 31§ ABL). Revisorns uppdrag i ett företag sträcker sig i ett år från föregående
års bolagsstämma där revisorn utsågs. Företaget kan dock i bolagsordningen ange att revisorn
får behålla sitt uppdrag i en längre tid, men högst i fyra år. (9 kap 21 § ABL) Syftet med
revisionen är att kunna lämna en fullständig och korrekt revisionsberättelse, då den
tillsammans med årsredovisningen ska utgöra ett trovärdigt beslutsunderlag för företagets
intressenter. Revisionsverksamheten är strikt styrd av lagar, avtal och rekommendationer från
branschorganisationen FAR och god yrkessed, men det ingår även i revisorns arbete att ge råd
i samband med iakttagelser vid granskning. (Moberg, 2006)
3.1.2 Revisorns oberoende
En revisor väljs av bolagsstämman (9 kap 8§ ABL), och ska inför varje uppdrag pröva sin
opartiskhet och självständighet (21§ Revisorslag). Revisorn ska alltid vara objektiv i sina
ställningstagande
och
utföra
uppdragen
opartiskt
och
självständigt,
vilket
är
revisionsverksamhetens skyldighet att se till att dessa egenskaper säkerställs och följs (20§
Revisorslag). Ifall revisorn inte kan utföra sitt uppdrag i hänseende till opartiskhet,
självständighet samt objektivitet ska revisorn avsäga sig uppdraget (21§ Revisorslag). Ett
sådant förhållande kan föreligga ifall revisorn har ett ekonomiskt intresse i verksamheten, har
en nära relation till företagsledningen eller uppdragsgivaren samt om revisorn är utsatt för hot
(21§ Revisorslag). Revisorns oberoende ställning kan då sägas hotas när revisorns relation
med en klient övergår till en relation som inte anses vara professionell. En oprofessionell
relation uppstår när relationen övergår till något mer än enbart affärer (Glazer & Jeanicke,
2002).
Revideringens mål är att utmynna i en revisionsberättelse som alla externa parter kan ta del
av, vilket leder till krav på rapporten, varav en är att revisorn ska förhålla sig helt oberoende i
sitt arbete (Landes, 2004).
För att sköta sitt revisionsuppdrag krävs det att revisorns och klientens bolagsledning har goda
relationer och är lojala, varför också revisorn har tystnadsplikt (10 kap 37§ ABL).
Tystnadsplikten hindrar revisorn från att uttala sig om känsliga frågor till andra än
20
bolagsledningen. Med revisorns anmälningsplikt inskränks ofta revisorns tystnadsplikt, vilket
kan försämra revisorns relation till klienten. Det kan även innebära att bolagsledningen
undviker att dela med sig av all information som revisorn kräver för att kunna revidera
bolaget.
Oberoende innebär ändå att revisorn hittar fel som förekommer i ett företags rapporter, och
trots att revisorns oberoende kan leda till att revisorn upptäcker brott är dess oberoende
avgörande för revisorns vilja att faktiskt anmäla ett upptäckt brott. (Kueppers & Sullivan,
2010).
3.1.3 Revisionskvalité
Revisorer har ett stort ansvar genom att säkerställa att den information som ges ut till ett
bolags intressenter är korrekt, då ett stort antal parter förlitar sig på informationen. Därför är
det också viktigt att revisionen är kvalitetssäkrad. (Öhman, 2004)
Revisionskvalité sägs påverkas av två dimensioner: oberoende och kompetens (Francis et al.
1999; DeAngelo, 1981; Johnson et al. 2002). Utifrån de agentteoretiska resonemangen anses
det därmed avgörande för revisionens existens att granskningen utförs av en utomstående
tredje part som är oberoende (Jensen & Meckling, 1976; Öhman, 2004). Revisorns kompetens
innefattar tillräcklig kunskap och erfarenhet för att utföra en revisionsgranskning på ett
tillfredsställande sätt (Lee & Stone, 1995). Detta innebär möjlighet att upptäcka felaktigheter
och brister i företagens ekonomiska rapporter (Humphrey et al. 2006).
Revisionskvalité är svårt att definiera, och det råder flera olika vedertagna definitioner av
revisionskvalité. För utgångspunkten i agentteorin att alla agerar i sitt egenintresse, kan leda
till att intressenter har olika uppfattningar om vad revisionskvalité är för dem. Detta gör att
intressenters nöjdhet med revisionen inte alltid överensstämmer med syftet av revisionen
(FAR SRS, 2006). DeAngelo (1981a) har definierat revisionskvalité som revisorns upptäckt
av brott i klientens redovisning och sannolikheten att revisorn rapporterar felaktigheterna. Till
skillnad från DeAngelo (1981a) ger Knapps (1991) definition möjlighet till ett andra
perspektiv, där revisorerna kan välja att inte rapportera upptäckta fel. Definitionen bygger på
21
att kvalitén i revisorns arbete skapas när revisorn reducerar risken för väsentliga fel i
rapporteringen (Knapp, 1991).
3.2 Revisionsplikten
I det här avsnittet kommer lagändringen och dess innebörd att presenteras för att belysa
problematiken kring revisorns avskaffande och ekonomisk brottslighet som gett upphov till
vår uppsats. Revisionspliktens historia kommer att återges för att visa på den utveckling som
skett samt myndigheternas oro över vad lagändringen kan komma att leda till.
3.2.1 Lagändringen
Revisionsplikten motiverades under slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet utav
företag som en potentiell ekonomisk brottsling. Under tiden fram till 2000-talet har bilden av
företag kommit att ändras. För en långsiktig ekonomisk utveckling har samhället lagt stor vikt
vid entreprenörskap, varför det också har blivit allt viktigare att det ska vara enklare och mer
lönsamt att driva företag. Detta motiverade Sverige till att följa EU-länderna och avskaffa
revisionsplikten för små företag, då revisionen sågs som ett hinder för den ekonomiska
utvecklingen som entreprenörskap kom att betyda i form av en kostsam extern granskare.
(Ryberg, 2011; prop. 2009/20:204)
Sverige har sedan länge varit avvikande från övriga länder när det kommer till
revisionsområdet. Efter att Finland och Norge avskaffade revisionsplikten var det enbart
Sverige och Malta som fortfarande hade lagstadgad revisionsplikt. Först den 1 november år
2010 införde Sverige frivillig revision för mindre företag. Lagändringen omfattade drygt 295
000 av Sveriges 390 000 aktiebolag. Från om med det räkenskapsår som inletts senare än 31
oktober år 2010 kan mindre företag nu välja att avstå från revisionen, såvida de uppfyller de
gränsvärden som lagen innebär. (Ryberg, 2011) Kriterierna som gäller enligt den nya
lagändringen år 2010 utgör en drastisk sänkning från 2008 års betänkande, som föreslog fri
revision för företag som inte överskred mer än ett av följande tre gränsvärden: 50 anställda,
41,5 miljoner kronor i balansomslutning och 83 miljoner kronor i nettoomsättning. (SOU
2008:32)
22
Kriterierna som ska uppfyllas för att kunna ta ett beslut om att inte ha revisor efter år 2010 är:
·
Nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor
·
Balansomslutning på max 1,5 miljoner kronor
·
Medeltal anställda på högst 3 (helårsbasis)
Sveriges gränsvärden är i jämförelse med de övriga EU-ländernas gränsvärden väldigt låga.
Gränsvärdena för revisionsplikt i Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna
ligger vid 3-8 miljoner euro i omsättning, en balansomslutning på 2-4 miljoner euro och 50
anställda vilket omfattar en betydande större andel företag än vad gränsvärdena i Sverige gör.
(Ryberg, 2011)
Företag som utnyttjar den fria revisionen måste dock fatta ett aktivt beslut, vilket främst beror
på försiktighetsskäl inför det nya regelverket. På bolagsstämman kan företaget ta ett beslut om
att ändra bolagsordningens bestämmelser om revision. Efter att samtliga pågående
revisionsuppdrag avslutats ska ändringarna registreras hos Bolagsverket. (Prop. 2009/10:204;
Ryberg, 2011)
En av de största farhågorna till följd av den avskaffade revisionsplikten har varit en ökning av
skattefel. För att förebygga ökade skattefel har bolag som valt att inte ha revisor tvungna att
uppge den informationen i sin inkomstdeklaration. (Ryberg. 2011). Enligt en uppskattning i
propositionen förväntades en ökning av skattefel med 15-20 procent för företag som valt bort
revisorn, och som inte utnyttjar någon redovisnings- eller granskningstjänst. I ett särskilt
yttrande i Civilutskottets betänkande 2009/10: CU28 redogjorde Socialdemokraterna (S),
Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (Mp) för deras oro av ökade skattefel. Regeringen föreslog
i propositionen 2009/10:204 utökade kontrollmöjligheter för Skatteverket för att förebygga
skattefel. Skatteverket ska ha möjligheten att underlöpande beskattningsår kunna begära
företag att lämna ut uppgifter och handlingar för att kontrollera att företagen uppfyller sina
befintliga skyldigheter. Det sker främst genom att kontrollera dokumentationsskyldigheten
enligt 19 kap 2§ lagen (2001:1 227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och att 14
kap 2§ skattebetalningslagen (1997:483) fullgörs. Den nya kontrollfunktionen för
Skatteverket har i propositionen uppskattats till att öka kostnaderna för Skatteverket med
minst 40 miljoner kronor per år. (Prop. 2009/10:204; Civilutskottets betänkande 2009/10:
CU28)
23
S, V och MP ser dock inte att Skatteverket kan komma att fungera som ett alternativ till
revisionsplikten eller att den är tillräcklig för att motverka en ökning av skattefel. S, V och
Mp uttrycker också deras tveksamhet mot lagändringen med att poängtera att seriösa företag
inte får konkurreras ut av oseriösa företagare. (Civilutskottets betänkande 2009/10: CU28)
3.3 Ekonomisk brottslighet
I detta avsnitt presenteras det som revisorn ska förebygga, alltså ekonomisk brottslighet. Till
en början beskrivs vad som definieras som ekonomisk brottslighet, vilket är följt av en
definition av de ekonomiska brott vi ämnar undersöka, bokföringsbrott och skattebrott. Vi
behandlar även anmälda brott och vad dubbelbeskattning innebär, vilket kan påverka
statistiken av skattebrotten. Vidare beskrivs anmälningsprocessen för ekonomiska brott, för
att ge en uppfattning om vilka som anmäler brott samt hur det går till från att ett brott
upptäcks till att åtal.
3.3.1 Vad är ekonomisk brottslighet?
Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp som omfattar flera olika brott. Definitionen är
vid, och den allmänna uppfattningen är att ekonomisk brottslighet omfattar de brott som begås
med ekonomiska motiv. Det innebär att gränsdragningen för vad som faller inom ramen för
ekonomisk brottslighet är komplicerad, vilket skapar problem när dessa ska behandlas. En
gränsdragning som har föreslagits är att det krävs särskild kompetens för att utreda den typen
av brott. (Brå, 2007) Det finns även en skiljedragning mellan brott som begås i en
näringsverksamhet, alltså företagsrelaterade brott, och brott som begås inom i en
näringsverksamhet men som även riktar sig mot näringsverksamheten, alltså yrkesrelaterade
brott. I Sverige är det den företagsrelaterade brottsligheten, som riktas mot allmänheten
istället för företag som legat inom ramen för ekonomisk brottslighet. Den företagsrelaterade
brottsligheten omfattar framför allt skattebrott, bokförings- och borgenärsbrott. (Lindgren
2000)
Flera av brotten som kan anses rymma under begreppet ekonomisk brottslighet har diffusa
offer och skadedrabbningar, vilket leder till att det finns ett stort antal mörkertal. Antalet
upptäckta brott beror därför till stor del på kontrollmekanismerna i samhället. (Brå, 2007).
Beräkningar på den dolda brottsligheten finns till viss mån för skattebrotten. Skattefelen sägs
24
uppgå mot 133 miljarder och begås framför allt av småföretag. Beräkningarna för skattefelen
uppgår till mer än vad den redovisade skatten uppgår till vilket tyder på omfattande
skatteundantagande (Skatteverket, 2008). Skatteverket kan besluta om skattetillägg, vilket kan
tillämpas istället för en brottsanmälan. En brottsanmälan ska göras när det undanhållna
beloppet överstiger ett prisbasbelopp, och i övriga fall ska ett skattetillägg tillämpas
(Skatteverket, uå). År 2006 uppgick skattetilläggen i Sverige till 2,4 miljarder kronor (Brå,
2007).
Det antal ekonomiska brott som anmälts varje år till Ekobrottsmyndigheten har, enligt en
undersökning från 2008, varit relativt stabil och har innefattat cirka 15 000 brottsmisstankar
per år. De mest frekventa brotten som anmäls är Skattebrott (37 procent) och bokföringsbrott
(45 procent) där Skatteverket och konkursförvaltare står bakom de flesta av anmälningarna
som inkommit. Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelse- och spaningsverksamhet har
resulterat i att anmälningar om grov ekonomisk brottslighet har ökat. Dessa brott anmäls
framför allt från revisorer, Finanspolisen och från enskilda personer. Skatteverket gjorde en
sammanställning (södra regionen, 2006) av de totalt 8 000 orena revisionsberättelserna som
revisorerna anmälde. De innehöll exempelvis följande anmärkningar: Årsredovisningen har
inte lämnats in i rätt tid (508), bristfälliga räkenskaper (283) och värderings- eller
periodiseringsfrågor (252). SOU 2008:32)
Medvetenheten kring de skador som följer av ekonomisk brottslighet har under 2000-talet
ökat, och har från myndigheternas sida prioriterats högre (Croall, 2004). Det har hävdats att
de ekonomiska brotten kostar samhället betydligt större summor pengar än vad de
traditionella brotten, som till exempel stöld, våldsbrott och trafikförseelser, gör (Sutherland
1983). De två i särklass största kategorierna i ekonomisk brottslighet är bokföringsbrott och
skattebrott, som tillsammans står för cirka 90 procent av alla brott. (Brå, 2007)
3.3.2 Bokföringsbrott
Ekobrottsmyndigheten utreder bland annat bokföringsbrott som är den mest förekommande
av de ekonomiska brotten. Ett bokföringsbrott kan begås genom att en bokföringsskyldig med
oaktsamhet inte inlämnar en bokföring, om denna är oriktig eller om den inte går att
kontrollera. Detta medför att en bedömning utifrån den inlämnade bokföringen av den
aktuella verksamheten inte går att göra eftersom verifikationer saknas. Ett par orsaker till
25
varför ett företag saknar bokföring kan vara att de aldrig upprättat någon eller att de under de
senaste månaderna inte gjort detta. De olika bokföringsbrotten regleras i Brottsbalken
(1962:700) och dessa är uppdelade i tre grader, normala, ringa samt grova.
(Ekobrottsmyndigheten,
bokföringsbrott
innebär
2014;
att
Dahlqvist
någon
av
&
Elofsson,
oaktsamhet
eller
2011).
med
Normalgraden
uppsåt
av
försummar
bokföringsskyldigheten som återfinns i Bokföringslagen (1999:1078). För att brottet ska
bedömas som grovt eller ringa, görs en bedömning av beloppets storlek på försummandet av
bokföringsskyldigheten eller om den som begått gärningen har använt sig av falska handlingar
eller om denna har varit av farlig art. (BrB 11:5). Påföljden för en som begått bokföringsbrott
sträcker sig från böter upp till sex års fängelse. (Ekobrottsmyndigheten, 2014).
Bokföringsbrott går oftast inte ut på en direkt ekonomisk vinning, utan snarare för att dölja
andra ekobrott. Det är därför vanligt att bokföringsbrott uppkommer i samband med
misstankar om annat ekobrott. (BRÅ, 2007)
3.3.3 Skattebrott
Det näst vanligaste ekonomiska brott som kan begås efter bokföringsbrott är skattebrott. Även
dessa brott utreds av Ekobrottsmyndigheten. Att begå skattebrott innebär att oriktiga
skatteuppgifter har redovisats eller att exempelvis deklarationen inte lämnats in. Skattebrott
syftar alltså till att någon undgår att betala skatt. De olika skattebrotten finns reglerade i
Skattebrottslagen (1971:69) och dessa är också uppdelade i tre grader beroende på brottets
omfattning, det vill säga normal, ringa eller grovt. För att en person ska kunna dömas för
normalgraden skattebrott enligt Skattebrottslagen (1971:69) krävs det att handlingen har
begåtts med uppsåt eller av grov oaktsamhet, samt att skatteundandragningen uppgår till ett
större belopp. (Ekobrottsmyndigheten, 2015; Dahlqvist, 2003). Vid en bedömning om brottet
ska anses som grovt eller ringa, tas det även här i beaktande om det handlar om ett stort
belopp, om den som begått gärningen har använt sig av falska handlingar eller om denna har
varit av farlig art (SBL 1:2-5). Straffskalan för de olika skattebrotten sträcker sig, precis som
för bokföringsbrotten, från böter upp till sex års fängelse. (Ekobrottsmyndigheten, 2015)
Skatteverket presenterade år 2007 en “Skattefelskarta” som visade hur stort skattebortfallet
beräknas vara inom olika sektorer. Den totala skattesumman år 2005 var teoretiskt beräknad
till cirka 1450 miljarder kronor. Samma år fastställdes skatterna till cirka 1300 miljarder
kronor. Skattefelet, alltså mellanskillnaden, uppgår till 133 miljarder kronor 2005. Det
26
motsvarar fem procent av BNP eller tio procent av den fastställda skatten (SOU 2008:32).
Den sektor som står för det största skattefelet är småföretagen. För småföretagen är det dolda
arbetsinkomster som är det främst förekommande skattefelet. Revisorer har inte något direkt
inflytande över företagets skatte- eller självdeklarationer, men är trots allt ansvariga för
granskningen utav företaget. Vid granskningen har revisorn större möjlighet att upptäcka
bristfällig bokföring, felaktigt redovisade utgifter och så vidare, än revisorns resurser för att
upptäcka om bolaget redovisat alla inkomster. Att det skatterättsliga sambandet mellan
årsredovisningar och deklarationer är svagt beror bland annat på att revisionens främsta syfte
inte är att tillgodose staten. Syftet är att tillgodose ägarnas intresse, och deras behov av
kontroll. (SOU 2008:32). Från åren 2006-2007 fram tills nu har en ny regeländring tagit form
och etablerats, därför är det av intresse att undersöka förändringen till följd av den nya
lagändringen.
3.3.4 Anmälda brott
År
År
År
År
År
År
År
År
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
Antal
5570
15813
21572
21726
17808
17176
17939
15551
4713
8942
11044
12004
12260
11805
12644
12777
Hela landet
Skattebrott, grovt skattebrott
Bokföringsbrott
Figur 1, Anmälda brott (Brottsförebyggande rådet, uå)
Enligt skattebrottslagen (1971:69) kunde en person i Sverige tidigare dömas för skattebrott,
trots att denne hade debiterats skattetillägg. Sommaren år 2013 beslutade dock Högsta
Domstolen, efter påtryckningar från Europeiska Unionen, att ändra denna gällande rätt
eftersom förfarandet ansågs vara oförenligt med rätten att inte dubbelbestraffas. Lagen
regleras i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll artikel fyra samt i EU:s
rättighetsstadga artikel 50. De personer som dömts till skattebrott och skattetillägg efter den
10 februari 2009, kan nu ansöka om resning hos Högsta Domstolen. Detta innebär att målet
omprövas och en ny bedömning om vilken påföljd som ska erläggas personen görs.
(Ekobrottsmyndigheten, uå) Utifrån figur 1 kan det utläsas att antalet anmälda skattebrott har
27
minskat. En förklaring till detta kan vara den ändring som gjorts gällande dubbelbestraffning.
Detta kan även ha fått konsekvenser för antalet skattebrott som går till åtal, som vi ämnar att
undersöka. Därför är detta en viktig aspekt att komma ihåg för vidare analys av våra resultat.
3.3.5 Anmälningsprocessen för ekonomiska brott
3.3.5.1 Skatteverket
Skatteverket är en förvaltarmyndighet för beskattning, fastighetstaxering, folkbokföring och
registrering av bouppteckningar. Skatteverket tar emot och granskar deklarationer, och
hanterar skatteärenden åt både företag och medborgare. Skatteverket ska utreda, förhindra och
förebygga ekonomisk brottslighet, vilket ter sig i flera olika former. Genom bland annat
prioriterad kontakt med de branscher där det råder störst risk för skattefel, ska ekonomisk
brottslighet minskas. Beskattningsverksamheten är en av Skatteverkets enheter som har till
syfte att minska skattefel och uppbördsfel. Deras uppgifter består bland annat av information,
förebyggande åtgärder samt kontroll. (Skatteverket, uå)
Efter en begäran av en åklagare kan Skattebrottsenheterna i Skatteverket bistå vid
brottsutredningar. Deras främsta uppgift är att förhindra skattebrott och arbetar ofta med
underrättelse och spaning. Genom underrättelse och spaning analyserar och bearbetar
Skattebrottsenheterna information för att avslöja ett brott, eller ett eventuellt brott.
(Skatteverket, uå) Skatteverket lämnar i genomsnitt in cirka 4000 brottsanmälningar (varje
brottsanmälning kan inkludera flera olika misstankar) till Åklagarmyndigheten och
Ekobrottsmyndigheten (Skatteverket, uå).
3.3.5.2 Ekobrottsmyndigheten
Antalet ekonomiska brott ökade markant under slutet av 1980-talet. Att utreda ekonomiska
brott kräver speciell kompetens eftersom dessa utredningar ofta är komplicerade, svåra att
utredda och tar tid. Riksdagen beslutade därför att inrätta en myndighet som effektivt skulle
bekämpa och förebygga den allvarliga ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten
initierades år 1998 och varje år utreder de omkring 35 000 misstankar om brott, och av dessa
leder ungefär 25 procent till åtal. Ekobrottsmyndigheten har även ett annat betydande ansvar
mot ekonomisk brottslighet när det gäller samordning av denna. De utgör en betydelsefull
instans gällande frågor om lagstiftning, analysen av den ekonomiska brottslighetens
28
utveckling samt bidrar med förslag till åtgärder för att bekämpningen av ekonomisk
brottslighet ska effektiviseras. I detta arbete har Ekobrottsmyndigheten ett nära samarbete
med
Finansinspektionen,
Polisen,
Skatteverket,
Tullverket,
Åklagarmyndigheten,
branschorganisationer samt näringslivets- och fackliga organisationer för att ständigt kunna
utveckla nya arbetsmetoder för att på sikt bli både mer effektiva och produktiva. För att uppnå
en framgångsrik verksamhet och ta till vara på medarbetarnas kompetens har
Ekobrottsmyndigheten även ett gediget utbildningsprogram, som också riktar sig till andra
myndigheter med motsvarande arbete. (Ekobrottsmyndigheten, 2014)
3.3.5.3 Revisorns anmälningsplikt
Ekobrottsmyndigheten samarbetar med FAR, som är en branschorganisation för revisorer och
rådgivare, gällande revisorernas anmälningsskyldighet. Denna anmälningsskyldighet för
revisorer återfinns sedan år 1999 i Aktiebolagslagen (2005:551). Där framkommer det att
revisorn är skyldig att anmäla till åklagaren vid misstankar om ekonomisk brottslighet som
har begåtts av företagets verkställande direktör eller styrelseledamot. En revisor ska i första
hand skicka in anmälan till Ekobrottsmyndigheten i den geografiska region där det misstänkta
ekonomiska brottet har begåtts. Som huvudregel behöver en revisor som gör en sådan
anmälan sedan den 1 november 2010 inte längre avgå från sitt uppdrag. Dock ska revisorn
alltid omedelbart pröva om denne behöver avgå från uppdraget, efter att åtgärder vidtagits vid
misstanke om brott. Revisorerna innehar således stor betydelse för bekämpning av ekonomisk
brottslighet, både vad gäller att anmäla vid misstanke om brott samt ur ett generellt
brottsförebyggande perspektiv. (Ekobrottsmyndigheten, 2014; Ekobrottsmyndigheten, 2014;
Prop. 2009/10:204 s. 116)
3.3.5.4 Graden av misstanke
Som tidigare nämnts innehar revisorn en skyldighet att anmäla vid misstanke om brott. Att
något kan misstänkas betyder att det räcker för revisorn att inneha en liten grad av misstanke
för att kunna anmäla ett brott. Det är inte med enkelhet som graden av misstanke kan
beskrivas, därför är det av vikt att förklara vilken nivå som krävs utifrån det enskilda fallet.
En metod som går att använda för att beskriva detta är den så kallade misstanketrappan (figur
2), som förklarar de olika graderna av misstanke. De olika graderna av misstanke som
innefattas av trappan är anledning att anta, kan misstänkas, skälig misstanke, sannolika skäl
samt ställt utom rimlig tvivel, där anledning att anta är den lägsta graden av misstanke och
29
ställt utom rimlig tvivel den högsta graden av misstanke. Utifrån trappan innebär kan
misstänkas, att revisorns anmälningsskyldighet redan börjar på ett väldigt tidigt stadium och
att revisorn av den orsaken inte behöver ha i åtanke om en brottsutredning kommer att
resultera i en fällande dom. (Ekobrottsmyndigheten, 2011) Ett exempel på när en person kan
misstänkas för brott är när ett brott har begåtts i ett rum. Alla personer som befann sig i
rummet kan då misstänkas för brott. Bevisningen att en person i rummet har begått brottet
anses då vara svag. (Lag 24, uå)
Figur 2: Misstanketrappan. (Ekobrottsmyndigheten, 2011)
3.3.5.5 Brottens upptäckt till väckande av åtal
I de vanligaste fallen upptäcks de misstänkta ekonomiska brotten av revisioner som utförs vid
Skatteverket eller av konkursförvaltare som har granskat företag som befinner sig i konkurs.
De misstänkta brotten kan därefter anmälas av inte bara revisorer, utan även
Finansinspektionen, Tullverket, myndigheter eller allmänheten. (Ekobrottsmyndigheten,
2014)
Efter att ett brott har upptäckts sker en anmälan till Ekobrottsmyndigheten och en åklagare
beslutar sedan om en förundersökning ska inledas eller inte. En förundersökning startas om
det föreligger någon anledning att misstänka att ett brott har begåtts. Denna leds utav en
åklagare och själva arbetet utförs av ett utredningsteam som innefattar poliser, ekorevisorer
samt ekoadministratörer. Det ena syftet med en förundersökning är att ta fram tillräckligt med
information som bistår åklagaren med underlag för att denne ska kunna besluta om åtal kan
väckas. Det andra syftet är att utreda vem personen är som skäligen misstänks för brottet i
fråga. Allt som sker under förundersökningen dokumenteras för att sedan vara till underlag
för beslutet som tas av åklagaren och för en eventuellt kommande rättegång. Om det beslutas
om åtal lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten, där huvudförhandlingen sker och
därefter kan en dom meddelas. Det finns sedan möjlighet att överklaga domen om någon av
30
parterna så önskar. Det ska dock noteras att alla brott inte leder till åtal och anledningarna till
detta är många. En av anledningarna är att det kan föreligga svårigheter med bevisningen
kring att brottet har utförts med medvetenhet eller bara oaktsamhet. En annan ledning är att ett
annat brott kan ha begåtts, av den misstänkte, som medför ett hårdare straff. I de här fallen
kan det finnas skäl till att istället lägga ned förundersökningen. (Ekobrottsmyndigheten, 2014)
3.4 Teorier som förklarar ekonomisk brottslighet
I följande avsnitt kommer tidigare forskning att användas för att skapa kontrollvariabler, där
faktorer som leder till ekonomisk brottslighet diskuteras. Först presenteras faktorer från vad
som kännetecknar en individ till att begå ekonomisk brottslighet. Ett företag består av
anställda som sköter den dagliga verksamheten i företaget, till exempel redovisningen. Detta
innebär att felaktigheter som kan komma att leda till ekonomiska brott, främst begås av
individer i dessa företag. I vissa fall är det dock företaget och dess miljö som påverkar
individen till att begå ett ekonomiskt brott. Det innebär att det finns faktorer på företagsnivå
som leder till ekonomisk brottslighet. Följaktligen följer en beskrivning av dessa
företagsfaktorer.
3.4.1 Rationell valhandlingsteori
Teorin utvecklades ur skriften ”Principa” som gavs ut av Isaac Newton år 1687 och sägs vara
grunden för det vetenskapliga tänkandet. Rationell valhandlingsteori har sin utgångspunkt i att
alla individer är rationella och vill maximera sin egennytta. Teorin utgår ifrån antagandet att
alla individer har en vilja om att uppfylla sina mål. Hur en individ sedan väljer att uppfylla
sina mål beror på vilka tillgängliga handlingsalternativ det finns att tillgå. (Jacobsen, 2012)
Enligt ekonomen och filosofen Bentham (1988) styrs vi människor av krafterna lycka och
lidande, där vi strävar efter att försöka uppnå lycka och undvika lidande. Detta eftersom
människan drivs av att maximera egenintresset och välja det alternativ som ger oss största
möjliga lycka (Bentham, 1988). Därav kommer en brottsling att välja att avstå från att begå
brottet om brottets konsekvenser kommer bli större än dess fördelar (Simpson, 2002).
Vidare utgår nationalekonomen Becker (1968) från antagandet att inte ta det för givet att
människor har respekt för lagen. Han menar att det som avgör om en individ väljer att följa
eller bryta mot lagen, beror på vilka vinster respektive kostnader som individen upplever att
31
ett laglydigt respektive lagvidrigt beteende får för konsekvenser. (Becker, 1968) Teorin om att
människor agerar rationellt har på senare tid kritiserats av många, vilka menar att även sociala
och institutionella kontexter spelar in på människans agerande (Reed & Yeager, 1996; Yeager
& Reed, 1998). Trots denna kritik anses teorin vara speciellt tillämpbar när orsaker till
företagsbrottslighet och ekonomisk brottslighet ska förklaras på grund av egenintresset
(Paternoster & Simpson, 1996).
En annan kritik mot den rationella valhandlingsteorin ges uttryck av kriminologen Coleman
(2001) som menar att det tycks finnas ekonomiska brottslingar som inte agerar rationellt. Han
anser att brottslingens personlighet också måste vägas in i dennes beteende för att en
förklaring ska kunna föreligga. Personligheten är således avgörande för om personen är
benägen att utsätta sig för risker oberoende om dennes egennytta maximeras eller inte.
(Coleman, 2001)
Utöver personlighet finns det ytterligare kontexter som kan förklara ekonomisk brottslighet.
En av dessa är de normsystem som finns inom näringslivet. Coleman (2001) menar att det
särskilt i ekonomiska organisationer, där konkurrens föreligger, har institutionaliserats om att
framgång ska uppnås till varje pris. Detta leder till att ekonomisk brottslighet lärs in som ett
rationellt beteende som i sin tur accepteras. (Coleman, 2001) Det är således fler faktorer som
påverkar en individs handlingar och därför är det av intresse att vidare gå in på andra orsaker
till varför ekonomisk brottslighet begås.
3.4.2 Faktorer relaterade till ekonomisk brottslighet
3.4.2.1 Individbaserade faktorer
Kön
Män anses kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken. För skatte- och bokföringsbrott är
brottslingen till 90 procent en man, ofta i yngre medelåldern. De brott som en kvinna begår är
ofta ringa. Orsaken till varför männen är överrepresenterade i ekobrottsstatistiken kan bero på
flera faktorer. Oftast begås brotten inom en näringsverksamhet, där männen vanligtvis har en
hög position. För näringslivet är 70 procent av alla egenföretagare män, 70-80 procent av
cheferna i näringslivet är män, och i börsbolagen består 90 procent av företagsledningen av
män. En ytterligare orsak till att männen begår ekobrott i större utsträckning kan bero på att de
32
branscher med stora problem gällande ekonomisk brottslighet är mansdominerade, som till
exempel byggbranschen. (Brå, 2007) Zahra, Priem & Rasheed (2007) har forskat inom ämnet
och har kommit fram till att tidigare forskning har sett bevis på att kön spelar en roll för den
press som leder till att ekonomiska brott begås. Även denna forskning säger att män utövar
fler brottsliga aktiviteter.
Ålder
Enligt bland annat Shover & Hockstetler (2002) kan åldern påverka individers beslut att begå
ekonomisk brottslighet. I allmänhet är yngre mer risktagande och de har större svårigheter
med att förutse konsekvenserna utav deras agerande (Gottfredson & Hirschi, 1990; Brå 2007).
Dessutom har tidigare forskning visat på att äldre ledande befattningshavare är mindre
benägna att ta förhastade beslut (Daboub et al., 1995).
Utbildning
Utbildningsnivån hos individerna i företaget kan också påverka ekonomisk brottslighet
(Zahra, Priem & Rasheed, 2007). Forskare säger främst att en högre utbildningsnivå
föranleder till ett mer moraliskt handlande vilket resulterar i mindre brottslighet men några
forskare säger även att en högre utbildningsnivå kan leda till mer ekonomisk brottslighet. Att
ekonomisk brottslighet ökar med utbildningsnivån sägs bero på att utbildningen ökar
egenintresset. (Zahra. Priem & Rasheed, 2007; Frank, Gilovich, & Regan, 1993)
En ekonomisk utbildning kan också ifrågasätta individens moraliska handlingar så som “free
riding” och egoism. (Ferraro, Pfeffer & Sutton, 2005)
Erfarenhet
Faktorn erfarenhet kan med enkelhet mätas genom att se hur länge en VD har varit verksam i
en och samma bransch. En VD som bytt jobb ofta eller haft kortare tillsvidareanställningar
anses vara mer benägna att engagera sig i ekonomisk brottslighet. (Clinard, 1983) Tidigare
forskning hävdar således att en VD som haft samma befattning under en längre period, är
mindre benägen att aktivt delta i ekonomisk brottslighet. Däremot är risken stor att dennes
ovilja till förändring leder till ett passivt samtycke till andra att begå ekonomisk brottslighet.
(Daboub et al., 1995) Andra forskare har också funnit att tillverkningsföretag som leds av en
33
VD med finansiell och administrativ bakgrund, är mer benägna att engagera sig i ekonomisk
brottslighet (Simpson and Koper 1997).
Självkontroll
Det centrala begreppet som förklarar varför individer inte begår ekonomisk brottslighet är
självkontroll och en avsaknad av denna förklarar således varför individer begår ekonomisk
brottslighet. Individer som har bristande självkontroll tenderar att inneha egenskaper såsom
impulsiva, kortsiktiga, okänsliga, risktagande samt icke verbala, vilka är anledningar till att de
kommer att intressera sig i ekonomisk brottslighet. (Gottfredson & Hirshi, 1990)
Det finns sex bakomliggande orsaker till självkontroll, som kan härledas från egenskaper hos
de ekonomiska brottens handlingar. Den första orsaken är att en individ med låg självkontroll
som begår ekonomisk brottslighet erhåller direkt tillfredsställelse av sina behov. En individ
med hög självkontroll kommer istället att avstå från en omedelbar behovstillfredsställelse. En
annan orsak är att en ekonomisk brottslig handling skapar lätt och enkel belåtenhet av
önskemål. Individer som saknar självkontroll tenderar att inte vara målmedvetna,
arbetssamma och uthålliga. Den tredje orsaken är att brottsliga handlingar är riskfyllda,
spännande och upphetsande. En individ som inte har självkontroll tenderar således att vara
mer aktiv och äventyrlig än en individ med självkontroll som är mer försiktig och iakttagande.
Fjärde orsaken är att brottsliga handlingar förhindrar långsiktigt engagemang i exempelvis
arbetet. Individer som har låg självkontroll tenderar därför att ha instabila arbetsprofiler
eftersom de inte är intresserade av eller lämpliga för en långsiktig karriär. Den femte orsaken
är att brottsliga handlingar endast erfordrar lite planering och skicklighet. Detta innebär att
individen utan självkontroll inte behöver ha några speciella förmågor som efterfrågar träning
eller upplärning. Den sista orsaken till varför en individ med låg självkontroll begår
ekonomisk brottslighet är att brottets handling ofta leder till lidande och obehag för den
drabbade. Följaktligen kommer en individ med låg självkontroll att vara egoistiska, okänsliga
eller likgiltiga för andras behov eller lidande. Det behöver dock inte innebära att en sådan
individ är ovänlig eller osocial. De är snarare skickliga på att finna de direkta och enkla
belöningar som uppkommer av charm och generositet. (Gottfredson & Hirshi, 1990)
34
Finansiella problem
Wells (1997) har genom forskning utav Donald Cresset, forskare inom kriminologi, tagit fram
en modell för arbetstagarnas motiv för att begå ekonomisk brottslighet: press på arbetstagarna,
möjlighet att begå brott och integriteten hos arbetstagarna. (Agarwal & Medury, 2014)
Att en arbetstagare begår ekonomisk brottslighet beror främst på finansiella svårigheter och
ett direkt behov av pengar. 95 procent av all ekonomisk brottslighet sker på grund av just
svårigheter med det finansiella. Detta fenomen är inte alltid synbart för andra, vilket gör det
viktigt för granskare att förstå individen och pressen som råder. Några vanliga faktorer som
leder till detta beteende kan vara: att individen lever över sina tillgångar, beroende i form av
spel, droger eller alkohol, personliga skulder och girighet. (Agarwal & Medury, 2014)
Brottshistorik
Det har också visat sig att de som tidigare begått brott, visar större tendenser för att begå
bokföringsbrott. Cirka 50 procent av de som döms för bokföringsbrott har tidigare begått brott
som till exempel trafikbrott, andra ekobrott eller våldsrelaterade brott. (Brå, 2007)
3.4.2.2 Företagsbaserade faktorer
Styrelsen
Den viktigaste funktionen hos en styrelse är att minimera kostnaderna som uppstår till följd av
separationen av ägande och kontroll i moderna företag. Sammansättningen av individer
hävdas vara avgörande för att en styrelse ska ses som en effektiv övervakning av ledningen.
Oberoende styrelseledamöter sägs öka effektiviteten av övervakningen. (Fama & Jensen,
1983) Huruvida medlemmarna i en styrelse är oberoende eller beroende har även visat sig ha
ett samband med ekonomisk brottslighet (Uzun, Szewczyk & Varma, 2004). En oberoende
styrelseledamot definieras som en utomstående part helt utan några relationer till
företagsledningen eller ägarna (Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 2015).
Oberoende styrelseledamöter minskar benägenheten för företaget att begå ekonomiska brott.
Företag som har högre andel oberoende styrelseledamöter inkluderar alltså fler företag som
aldrig begått ekonomiska brott jämfört med de företag som faktiskt begått sådan brottslighet.
Således verkar en hög andel av beroende ledamöter öka benägenheten för företag att begå
35
ekonomiska brott. (Uzun, Szewczyk, Varma, 2004) Vid uppkomsten av ekonomiska brott
riskerar företagets rykte att skadas, vilket är kostsamt för företaget. Men även för ledamöterna
hotar ett sämre rykte och kostnader, vilket är särskilt motiverande för oberoende ledamöter att
agera i enlighet med ägarnas intresse. Att oberoende ledamöter därav verkar för en mer
effektiv övervakning av företagsledningen leder i sin tur till att den ekonomiska brottsligheten
minskar i jämförelse av beroende styrelseledamöter som inte är lika effektiva i sin
övervakning (Bhagat, Brickley & Coles, 1987).
Oberoende styrelseledamöter verkar inte bara för en mer effektiv övervakning av
företagsledningen, utan har också visat sig öka värdet för företaget (Rosenstein & Wyatt,
1990).
Ägarstruktur
Alexander och Cohen (1998) har studerat ägarförhållande och dess relation med ett företags
brottslighet genom jämförelse av ägarstrukturen i kriminella och icke kriminella företag.
Deras studie visar att brottsligheten tenderar att öka mer i företag där ägarandelarna är mindre
än i företag där majoritetsägare existerar. Författarnas resultat överensstämmer med Jensen
och Mecklings (1976) teorin om att brotten reflekterar en agentkostnad som uppstår och ska
motverkas utav företagsledningen. Agentproblematiken och egenintresset sägs förklara hur
ledningen i ett företag har incitament till att begå brott. Med en större ägarandel råder inte
samma incitament i form av egenintresse att begå brott i jämförelse med företag där
ägarandelarna är mindre (Alexander & Cohen, 1998; Jensen & Meckling, 1976).
Finansiell ställning
Enligt Loebbecke et al. (1989) och Bell et al. (1991) kan företags dåliga finansiella ställning
motivera individer inom företaget att vidta brottsliga åtgärder för att förbättra utseendet på
bolagets finansiella ställning. Förutom att motivera insiders att begå ekonomisk brottslighet,
kan dålig finansiell ställning även tyda på en svag kontrollmiljö inom företaget, ett tillstånd
som tillåter individer i ett företag att begå ekonomisk brottslighet (AICPA, 1997).
Företagets lönsamhet antas vara en variabel som ger en uppskattning om företagets prestation.
Gordon (1964) konstaterade att ett företags lönsamhet hämmas av VD:ns egna intresse att
maximera sin nytta. Denna nytta definieras delvis som anställningstrygghet, vilken maximeras
36
genom att producera jämna eller stigande resultat. Förväntningarna är att ledningen ska kunna
upprätthålla eller förbättra tidigare lönsamhetsnivåer, oavsett vad dessa nivåer tidigare har
varit. Om inte denna förväntan uppfylls av företagets faktiska resultat, skapar det en
motivation för VD:n att manipulera bokslutet och begå ekonomisk brottslighet. (Gordon,
1964)
Bransch
Enligt Zahra et al (2007) spelar även branschtillhörigheten en avgörande roll för ekonomisk
brottslighet. Ekobrott har setts vara mer förekommande i branscher med stor
kontanthantering, till exempel taxi, restaurang och frisör där oredovisade intäkter och svart
handel är vanligt. Även inom byggbranschen är ekobrott vanliga. I den branschen har
problemen varit så omfattande att konkurrensen hävdas vara helt satt ur spel. Den svarta
arbetskraften som råder inom branschen tillhör ofta grov kriminalitet, och andelen
oredovisade intäkter i förhållande till redovisade intäkter är absolut störst för byggbranschen.
(Brå, 2007)
Företagskultur
En annan faktor som kan leda till att företaget begår ekonomisk brottslighet är företagskultur
(Ashforth et al., 2008). Individer med liknande värderingar och förhållningssätt kan
sinsemellan utveckla starka band. När individer dessutom är överens om och delar normer för
hur man ska uppföra sig, kan det leda till att täta relationer växer fram. Samtidigt kan täta
nätverk vara en nödvändig förutsättning för gemensamma normer och värderingar. En
förståelse för de informella nätverken i ett företag är en förutsättning för att kunna uppnå
effektiv kommunikation, samordning, och prestation. (Brass, Butterfield & Skaggs, 1998)
I ett experiment visade det sig att deltagarnas beteende följde vissa specifika mönster. För det
första, de som belönades när de uppfyllt sina mål, tenderade att överskatta sin produktivitet
betydligt oftare än deltagare som bara ombads att göra sitt bästa. För det andra, var de också
mer benägna att göra detta när de var nära, snarare än långt ifrån, att uppnå målet. Det visade
sig också att deltagare som inte erhållit någon monetär eller social belöning för att uppnå sina
mål, var mer benägna att överskatta sin produktivitet än de som bara försöker göra sitt bästa.
Detta tyder på att målsättning i sig, utan ekonomiska incitament, ökar värdet av det som
individer erhåller av att överskatta sin produktivitet. (Schweitzer et al., 2004)
37
Ett annat resultat som visade sig var att bedrägeri kan underlätta självrättfärdighet.
Individerna var mycket mer benägna att både förvränga deras prestation (på ett sätt som
motiverade dem att ta oförtjänta pengar) och sedan ta oförtjänta pengar, än att de helt enkelt
bara skulle ta de oförtjänta pengarna (Schweitzer et al., 2004). Att begå bedrägeri för att
uppnå målsättningen och sedan erhålla sin belöning i form av bonusar, är vanligt
förekommande vilket gör att ett oetiskt beteende ofta är att förvänta (Jensen, 2001). Dessa
resultat föreslår att chefer bör vara uppmärksamma på oetiska beteenden när de använder sig
av att anställda ska arbeta utifrån att uppnå uppsatta mål. (Schweitzer et al., 2004)
Revisorsbyte
Enligt Loebbecke et al. (1989) begås brotten under de två första åren av en revisors
mandatperiod. Även fast majoriteten av revisorsbytena är av legitima skäl, är risken för att
revisorn inte ska upptäcka ekonomisk brottslighet högre under den första tiden när revisorn
tillsattes än under de påföljande åren. Det innebär att revisorns funktioner som
kontrollmekanism och resurstillhandahållare är begränsade de första åren som revisorn
reviderar ett företag. (St. Pierre & Anderson 1984; Stice 1991) Tidigare forskning visar även
på att en klient kan välja att byta revisor i syfte att minska sannolikheten för upptäckten av
ekonomisk brottslighet (Sorenson et al, 1983).
38
3.5 Revisorns roll som förebyggare av ekonomisk brottslighet
I det avslutande kapitlet förklaras vad revisorn har för roll i småföretag som omfattas av fri
revision. Agentteorin och resursberoendeteorin förklarar hur revisorn kan uppfylla sina
funktioner som kontrollmekanism och resurs, till exempel kompetens. Utifrån teorierna
motiveras syftet med revisorn, hur denne ska förebygga risken för att ekonomisk brottslighet
begås i småföretag.
3.5.1 Resursberoendeteorin
Resursberoendeteorin grundades av Pfeffer & Salancik (1978), som menar att företag är
beroende av resurser för att kunna ta kvalificerade beslut. De huvudsakliga argumenten i
resursberoendeteorin är att företag påverkas av den externa miljön, och är beroende av dess
tillhandahållande av resurser. Alla företag, inklusive småföretag, behöver alltså resurser för
att kunna verka och överleva. (Pfeffer & Salancik, 2003) Stefan Persson, Ernst & Young
uttrycker detta som att “alla behöver en revisor, men alla behöver inte revision” och
poängterar således att alla företag, även småföretag, har ett behov av revisorns kompetens
(Wennberg, 2004).
Revisorn kan ses som resurstillhandahållande i form av rådgivning och kompetens.
Kompetens definieras som ett tillstånd av tillräcklig erfarenhet och kunskap för att uppnå
tydliga mål inom revisionen, där målen är att upptäcka felaktigheter i ekonomiska rapporter
(Johnson et al. 2002). Framför allt mindre företag, som inte har möjlighet att anställa personal
för alla områden, har hävdats behöva resurskomplettering (Tanewski & Carey 2007). I en
undersökning från Storbritannien visade det sig att få av företagsledarna har professionell
utbildning eller specifika kvalifikationer, och saknar ofta kunskaper inom till exempel
ekonomi och redovisning (Stanworth & Gray, 1991). I småföretag kan kostnaden för revision
överstiga nyttan, men det är även i småföretag som behovet av kompletterande kompetens är
av störst betydelse. Därför kan det vara viktigt för mindre företag att komplettera sina
kunskaper med andra tjänster inom specifika områden. Ett exempel är revisorers
tillhandahållande av professionell kompetens som kan minska oönskade fel i redovisningen
och på så sätt förhindra ekonomisk brottslighet. Närvaron av en kompetent och oberoende
revisor kan också avskräcka företag från att begå medvetna fel i redovisningen. Det kan också
ge komparativa fördelar, samt förbättra utvecklingen i mindre företag. (Johannisson och
Gustavsson, 1984; Gooderham et al. 2004; Srinidhi & Gul, 2007)
39
3.5.2 Agentteorin
Agentteorin grundades av Jensen & Meckling år 1976. Teorin beskriver förhållandet mellan
principalen och agenten, och den problematik som kan uppstå när parterna vill maximera sina
egenintressen. (Jensen & Meckling, 1976) Agentproblematiken uppstår vanligtvis när en av
parterna (ofta agenten) har mer information, om till exempel bolaget, än vad den andra parten
har. Denna part har då ett val, att antingen vidareförmedla informationen till principalen eller
att utnyttja den för sitt egenintresse. Här fyller revisorn, precis som styrelsen, en funktion i att
minska denna agentproblematik samt minska kostnader som uppkommer på grund av olika
egenintressen inom företaget. Med hjälp av revisorn, kan aktieägare och övriga intressenter
försäkra sig om att företagsledningen handlar utifrån företagets, och intressenternas, intressen
istället för deras egenintresse. (Carrington, 2010)
Enligt den rationella valhandlingsteorin begås ekonomiska brott på grund av egenintresset,
vilket innebär att agentproblematiken även är aktuell i mindre företag (Jacobsen, 2012). I
småföretag med få anställda eller i företag som drivs av familjer består ofta ägaren och
ledningen av samma eller närstående personer. Trots det existerar fortfarande egenintresset
hos dessa parter, som leder till att individer kan manipulera redovisningen för att maximera
den egna nyttan och företagets vinst. Det innebär också att företagets intressenter vilseleds när
felaktig, eller manipulerad, information offentliggörs. Revisorns roll i små företag blir,
förutom att se till att informationen som delges är korrekt, också att se till att egenintresset
kontrolleras (Goswami et al., 1995).
Idag finns det ett betydande behov av att granska den information som kommer från företag
och de individer som anses ansvariga. Syftet med denna kontroll är att kunna förse företagets
intressenter med pålitlig ekonomisk information, trots problem som kan uppkomma mellan
ägare och företagsledning. En lösning på agentproblematiken är lagstiftning, som gör att
företagsledaren tvingas redovisa all tillgänglig och privat information om bolaget (Power,
1997; Healy & Palepu 2001). I Bokföringslagen (1999:1078) stadgas det om
bokföringsskyldighet för juridiska personer (BFL 2:1, 6:2, 6:3) och enligt Aktiebolagslagen
(2005:551) innefattar revisorns roll även att granska förvaltningen av bolaget som sköts av
styrelsen och den verkställande direktören (ABL 9:3). Anledningen till varför det finns ett
behov av en granskande revisor i ett företag, är för att det kan finnas incitament för
40
företagsledningen att manipulera redovisningen för att maximera sitt egenintresse. Detta kan
resultera i att företagets redovisning blir missvisande och företagets intressenter vilseleds,
vilket kan innebära att ekonomisk brottslighet begås. (Watts & Zimmerman, 1986) Därav är
det också av vikt för revisorns profession och yrkesutövning att denne förhåller sig oberoende
gentemot företagsledningen för att kunna säkerställa den ekonomiska rapporteringens kvalitet
och på så sätt förhindra ekonomisk brottslighet (Beattie et al., 1999).
Som agentteorin uttrycker det finns revisorn till för att kontrollera och övervaka
företagsledningen som därav ska avskräckas från att manipulera redovisningen. Revisorn kan
dock
även
tillföra
mervärde
för
företagsledningen.
Detta
genom
att
redovisningsinformationen som reviderats av revisorn gör att företagsledningen erhåller ett
bättre beslutsunderlag, och att ekonomiska problem kan upptäckas. I små företag kan risken
för att väsentliga fel uppkommer, och att dessa ekonomiska brott inte upptäcks i
redovisningskontrollen, vara hög. (Collis et al., 2004) En annan anledning till varför revisorn
efterfrågas av företag är för att denne med större mervärde bidrar till att förbättra
effektiviteten, än till att förbättra den externa redovisningen. Detta förhållande ses framförallt
i mindre företag. (Wallace, 2004)
Samhället, framförallt Skatteverket, är en intressent som efterfrågar revisorn och nyttan som
denne medför genom att revidera företag (Svanström, 2008). Det föreligger därav en nära
relation mellan företagens beskattning och redovisning i Sverige (Grönlund et al., 2005:65).
Anledningen till detta är att företagens resultat påverkar vilken bolagsskatt som företagen ska
betala (SOU 2008:32, s. 137). Skatteverket lägger därför stor vikt vid att boksluten ska vara
tillförlitliga, eftersom dessa ligger till underlag för företagens beskattning. För företagen finns
det på grund av egenintresset, skäl till att redovisa ett lågt resultat för att betala så lite skatt
som möjligt. Revisorns roll blir således att kontrollera om de periodiseringar som företagen
gjort är riktiga. Genom detta tycks risken reduceras för felaktigheter i bokslutet som i sin tur
minskar vinsten som ska beskattas. Då företag kan välja att ha revisor, kommer de att
överväga nyttan av att ha en revisor mot kostnaderna av att betala en högre skatt. (Sundgren,
2003)
41
3.6 Sammanfattning
Till följd av revisionspliktens avskaffade har en oro väckts hos myndigheterna, som befarar
att felaktigheterna i redovisningen kan öka som ett resultat av att företag väljer bort revisorn
(SvD, 2010; Skatteverket, 2010). Enligt den rationella valhandlingsteorin begås ekonomiska
brott på grund av människor är rationella och drivs av sitt egenintresse (Jacobsen, 2012).
Ekonomisk brottslighet kan vara svår att upptäcka då offren ofta är diffusa och kräver starka
kontrollmekanismer i samhället för att bli upptäckta. Revisorer är en sådan kontrollmekanism
som har möjligheten att upptäcka ekonomiska brott i företag. (Brå, 2007) Enligt agentteorin är
revisorn en kontrollmekanism, som ska se till att redovisningen stämmer och kontrollera att
egenintresset inte ger upphov till ekonomisk brottslighet (Jensen & Meckling, 1976).
Ekonomisk brottslighet begås inte enbart på grund av att människor är rationella. Brottslighet
i småföretag uppkommer ofta på grund av sociala och institutionella kontexter samt misstag
och okunskap i företaget kring bokföringen. (Pfeffer & Salancik, 2003; Reed & Yeager, 1996;
Yeager & Reed, 1998) Resursberoendeteorin menar då att revisorn kan bidra med resurser i
form av kompetens och rådgivning, som gör att företagets felaktigheter kan reduceras (Pfeffer
& Salancik, 1978). En förutsättning för att revisorn ska kunna förebygga ekonomisk
brottslighet med kontroll och kompetens, är att revisorn förhåller sig oberoende gentemot
företaget som denne reviderar. Genom att revisorn är oberoende ökar redovisningens kvalité
samt viljan för att faktiskt anmäla ett upptäckt brott ökar (Jensen & Meckling, 1976; Beattie et
al., 1999; Kueppers & Sullivan, 2010).
42
4. Empirisk metod
Kommande avsnitt behandlar val av forskningsmetod och beskriver studiens genomförande,
för att på så sätt öka studiens replikerbarhet. I denna studie har en kvantitativ forskningsmetod
valts för att kunna generalisera våra resultat, som genomförs med hjälp av en enkät och en
dokumentstudie. Vidare presenteras urvalet som består av mindre företag som omfattas av fri
revision. En redogörelse för tillvägagångssättet för datainsamling görs och vi fördjupar oss
kring insamling och kodning av valda faktorer som utgör våra variabler i studien.
Avslutningsvis presenteras de statistiska testerna som genomförs för att ge oss ett resultat av
vår undersökning.
4.1 Kvantitativ forskningsmetod
Vårt syfte är att förklara om användandet av revisor, är negativt relaterat till ekonomisk
brottslighet. Till följd av studiens syfte och problemformuleringens förklarande karaktär har
en kvantitativ forskningsmetod valts för att uppfylla vår studies syfte (Jacobsen, 2002).
Tidigare har val för ett deduktivt synsätt motiverats för att öka studiens generaliserbarhet och
för att förhålla oss objektiva, vilket stöder en kvantitativ forskningsmetod.
En kvantitativ forskningsmetod är mest lämplig då vi från start vet vad det är vi vill undersöka
och därför underlättas kvantifiering och analys av data vid denna forskningsmetod. Den
innebär även att risken för subjektiva bedömningar minskar. (Jacobsen, 2002; Bryman & Bell,
2005) Vald forskningsmetod möjliggör också ett generaliserbart resultat då metoden främjar
att undersöka ett större urval av företag jämfört med en kvalitativ forskningsmetod, vilket är
en förutsättning för att uppnå det generaliserbara resultatet (Jacobsen, 2002; Holme &
Solvang, 1997). Då vi ämnar att generalisera resultat för samtliga företag som omfattas av fri
revision vill vi ha möjligheten att studera ett större urval av företag i vår studie om ekonomisk
brottslighet.
En kvalitativ forskningsmetod, vilken är motsatsen till den kvantitativa forskningsmetoden, är
problematisk för att studera ekonomisk brottslighet, och därmed uppfylla studiens syfte. En
kvalitativ forskningsmetod fokuserar mer på ord än på analys av kvantifierbar data och
innebär en mer djupgående undersökning på några få fall, vilket inte gör det möjligt att
generalisera våra resultat. Vi vill alltså studera relationen mellan revisorn och ekonomisk
43
brottslighet, varav det inte ligger i vårt intresse att undersöka vad som sägs om revisorn och
ekonomisk brottslighet, utan hur det faktiskt ligger till i företagen. Det är därför problematiskt
att studera ekonomisk brottslighet kvalitativt då det är ett känsligt ämne, och risken för att få
sanningsenliga svar troligtvis minskar. Dessutom ökar risken för subjektiva bedömningar vid
en kvalitativ forskningsmetod, vilket vi vill undvika när vi studerar den ekonomiska
brottsligheten för att kunna återge verkligheten på bästa sätt. (Jacobsen, 2002; Bryman &
Bell, 2005) Metoden används även för att generera teorier medan vi syftar till att testa
befintliga teorier. (Bryman & Bell, 2005) En kvantitativ forskningsmetod är följaktligen den
mest lämpade för vår studie.
4.1.1 Enkät
I vår studie har information, om revisorn och företaget, samlats in via enkäter som har
skickats ut till företag. Detta för att denna metod dels underlättar datainsamlingen för ett
större antal företag, och dels för att få företagets perspektiv på informationen. Ytterligare
fördelar med enkäter är att samtliga företag får möjligheten att svara på samma frågor, vilket
gör det enklare för oss att operationalisera svaren. En nackdel med denna metod är att det
finns begränsat utrymme för respondenterna att förklara och uttrycka sina svar, vilket kan leda
till att viss information försvinner eller blir missvisande. Intervjuer är ett alternativ som hade
kunnat användas för att få svar på hur praktiken ser ut i verkligheten. En nackdel för både
enkäter och intervjuer är däremot att risken för subjektivitet från vår och respondenternas
sida, som eventuellt inte vill dela med sig av sanningsenlig information. Genom intervjuer
hade dock studiens objektivitet påverkats ännu mer, vilket hade resulterat i att
generaliserbarheten i resultaten hade försvårats. Därav valet av enkäter framför intervjuer.
(Holme & Solvang, 1997; Bryman & Bell, 2005).
4.1.2 Dokumentstudie
Insamlingen av data till en tvärsnittsstudie kan göras på ett flertal olika sätt. De vanligaste
sätten är genom enkäter, intervjuer och färdigställt material som samlats in (Bryman & Bell,
2005). I vår studie har även data om ekonomisk brottslighet samlats in genom färdigställt
material, dokumentstudier, vilket gör att vi under datainsamlingen kan ställa oss objektiva till
denna och med detta kan vi minimera risken för att de ställningstaganden och tolkningar som
görs blir subjektiva (Holme & Solvang, 1997). Anledningen till varför ekonomisk brottslighet
44
inte inkluderas i enkäten är då vi anser att det kan vara känsliga frågor att ställa, vilket
resulterar i att vi inte erhåller sanningsenliga svar vilket i sin tur påverkar vår studies
trovärdighet.
4.1.3 Alternativa forskningsmetoder
Med anledning av att studiens syfte är att förklara om användandet av revisor är negativt
relaterat till ekonomisk brottslighet, anser vi därför att en kombination av insamlande av
färdigställt material och enkäter är mest lämpat för vår studie. Ett alternativt sätt att undersöka
ekonomisk brottslighet är intervjuer. Intervjuer i stor grad fångar upp respondenternas
personliga meningar som inte alltid behöver vara sanningsenliga, vilket motiverar oss för att
inte välja intervju. Det kan vara speciellt problematiskt då vi studerar ekonomisk brottslighet
som många anser vara känsligt att diskutera. Denna metod hade därmed inte varit till hjälp för
att uppnå vårt syfte med denna studie och samtidigt kunna generera objektiva och
generaliserbara resultat. Ett annat alternativ hade varit att använda oss av experiment. Ett
experiment hade lett till att det inte varit möjligt att generalisera våra resultat då det
undersöker färre fall än vad vår studie gör. Experiment utvecklar också nya teorier, vilket inte
är enligt vår avsikt i denna uppsats. (Bryman & Bell, 2005)
4.2 Urval
Vårt syfte är att förklara om avsaknaden av revisor, med sin kontrollfunktion och kompetens,
leder till ökad ekonomisk brottslighet. Detta eftersom en oro väckts för att ekonomisk
brottslighet skulle öka till följd av den avskaffade revisionsplikten. Totalt är det cirka 295 000
företag som omfattas av den avskaffade revisionsplikten, vilket innebär att det är runt 295 000
mindre företag som nu kan välja att inte använda sig utav revisionens tjänster. En
totalundersökning skulle innebära att samtliga 295 000 företag användes som urval av
underlag för att genomföra undersökningen i studien (Bryman & Bell, 2005). Detta anser vi
inte är möjligt i vår studie, främst på grund av tidsbrist, vilket har resulterat att vi har tillämpat
ett slumpmässigt urval av företag. Utgångspunkten för ett slumpmässigt urval är att samtliga
företag i populationen har samma chanser att komma med i urvalet (Bryman & Bell, 2005),
vilket är av stor vikt för att uppnå studiens generaliserbarhet.
45
Utifrån databasen Retriever Business har vi filtrerat företag på de kriterier som avgör om
företaget har möjligheten att avstå revisionen. Dessa kriterier är följande:

Nettoomsättning: max 3 000 000 kronor

Balansomslutning: max 1 500 000 kronor

Antal anställda: max 3 stycken
Företagen som omfattas av fri revision har möjligheten att överskrida ett av dessa tre kriterier,
men eftersom det inte är möjligt för oss att filtrera på företag som uppfyller två av de tre
kriterierna, har vi valt att begränsa oss till alla tre kriterierna. Vi har utöver dessa kriterier
även filtrerat på företag som är aktiva aktiebolag, då den avskaffade revisionsplikten omfattar
de mindre aktiebolagen samt att det är en förutsättning att företagen är aktiva för att de ska
kunna ha revisor, och för att vi ska kunna får svar på våra enkäter. Ytterligare ett kriterium
som använts är att företag måste ha varit registrerat och verksamt innan år 2010. Detta för att
de ska ha haft möjligheten till att välja bort revisorn. För att försäkra oss om att rätt företag
kommit med i urvalet har vi även filtrerat sökningen till att endast innefatta företag som inte
omfattas av revisionsplikten. Det har slutligen gett oss cirka 295 000 företag till vårt urval.
Dessa företag har sedan exporterats från den använda databasen till Excel, där ett
slumpmässigt urval gjorts genom funktionen SLUMP. Varje företag har tilldelats ett
slumpmässigt tal mellan 0 och 1 som sedan har sorterats efter ökande nummer. Denna
funktion har alltså därmed blandat våra företag utan någon inbördes ordning.
Enligt Bryman & Bell (2005) är det av stor vikt att ha en vetskap om svarsfrekvensen för att
kunna bestämma antalet enkäter som ska skickas ut. Denna information är dock svår att veta
innan och kan bero på vilken typ av datainsamlingsmetod som vi använder oss utav samt vilka
respondenterna är (SCB, 1997). Vi är medvetna om att denna undersökning av små företag är
insamling av mailadresser begränsad, främst på grund av företagens storlek vilket innebär att
mailadresser inte alltid är så tillgängliga.
För att förhålla oss till en rimlig svarsfrekvens har vi valt att studera svarsfrekvensen för
liknande studier, alltså enkäter om revisionsplikt som skickats ut till små företag. Tidigare
studier har haft en svarsfrekvens på 8-15 procent (Mellvé & Jönsson, 2013; Arevärn &
Larsson, 2014; Andersson & Englund, 2014). Genom att studera tidigare forskning om
46
ekonomisk brottslighet har vi kommit fram till att en förklaringsgrad på 25 procent är rimlig
att förhålla sig till (Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998). Enligt Hair et al. (1998)
innebär en förklaringsgrad på 25 procent, 11 oberoende variabler och en signifikansnivå på
fem procent att en urvalsstorlek på 100 är rimlig att anta för att kunna dra några slutsatser utav
resultatet i en regressionsanalys. Med hänsyn till en förväntad låg svarsfrekvens och för att
vara på den säkra sidan har vi valt att lägga oss på en urvalsstorlek av 250. Utifrån denna
bakgrund har vi valt att utgå ifrån en förväntad svarsfrekvens på 10 procent. Det innebär att
för att erhålla 250 enkätsvar behöver vi skicka ut 2 500 stycken enkäter.
För att göra vår datahantering enklare valde vi att göra ett mellansteg för urvalet, som innebar
att dessa 295 000 företag begränsades till 16 000 genom att ta de första 16 000 av de
slumpmässigt sorterade företagen. För att komma fram till att 16 000 var en lämplig
begränsning har vi studerat tidigare studier som har använt 11 000 till sitt urval där ett utskick
av 2000 enkäter genomfördes (Mellvé & Jönsson, 2013). Utifrån vårt utskick av 2 500 enkäter
motiverade det fler företag för vår undersökning.
Från dessa 16 000 företag har vi sökt efter kontaktuppgifter som skulle resultera i 2 500
mailadresser att skicka ut enkäter till. Med anledning av att de företag som vi studerat är små,
hade vi en hel del svårigheter med att finna de kontaktuppgifter som behövdes och
insamlingen av mailadresser blev därför mycket tidskrävande.
4.2.1 Svarsfrekvens
Att företaget hålls anonymt i undersökningen är vikt för svarsfrekvensen, och poängteras dels
i mailet vi skickar ut i samband med mailet men också i inledningen av enkäten. I samband
med utskicket valde vi att utforma ett brev som skrevs i mailet av den anledningen att få
företagen att känna att just deras svar är viktigt för vår studie. Brevet presenterade oss
författare och vad vår uppsats gick ut på. Det är ett bra sätt att introducera enkäten, och ökar
svarsfrekvensen. (Bryman & Bell, 2005) När vi skickade ut enkäten ville vi inte att vårt mail
direkt skulle hamna i papperskorgen, utan fånga intresse hos den som läser mailet. Därför
använde vi “Bäste Företagare” som rubrik istället för att skriva “enkät” då vi tror att det ökar
intresset och på så sätt kan öka svarsfrekvensen.
47
Det är fördelaktigt för att öka studiens svarsfrekvens att två stycken påminnelser kan skickas
ut efter det första utskicket (Bryman & Bell, 2005). Vi har valt att skicka ut en första
påminnelse efter tre arbetsdagar och en andra påminnelse för de som inte svarat efter
ytterligare sex arbetsdagar. Svarsfrekvensen var som högst den dagen enkäten skickades ut
(2015-04-08), och under det första utskicket besvarade 97 stycken företag på enkäten.
Svarsfrekvensen höjdes med 60 svar efter den första påminnelsen (2015-04-08), och under
perioden fram till den andra påminnelsen. Efter den andra påminnelsen (2015-04-21) ökades
svarsfrekvensen med 53 svar. (Se figur 3) Totalt besvarade alltså 210 företag vår enkät. Av de
2 500 enkäterna som skickades ut, ger det oss en svarsfrekvens på 8,4 procent.
Figur 3 - Svarsfrekvens
4.2.2 Bortfallsanalys
Som vi tidigare nämnt är vår studies syfte att förklara om avsaknaden av revisor, med sin
kontrollfunktion och kompetens, leder till ökad ekonomisk brottslighet. I vår studie har vi valt
att avgränsa oss till småföretag som uppfyller kraven för fri revision, samt att de ska vara
aktiebolag och ha startats efter år 2010. Vi har skickat ut 2 500 enkäter till slumpmässigt
utvalda småföretag, men har varit medvetna om att inte alla skulle svara på vår enkät, dels på
grund av tidsbegränsningar men även på grund av oviljan att delta. Enligt Bryman och Bell
(2005) kan bortfall bero på både externa och interna faktorer. Interna bortfall innebär att det
saknas svar på frågor i enkäten som behövs tas med i beaktning vid analysen. Till externa
bortfall hör att respondenten inte haft tid eller inte vill medverka i studien.
48
Det interna bortfallet uppgick till totalt 55 företag. Av de 210 svaren som vi har fått av
enkäten, kunde vi konstatera att 29 företag inte ingick i vårt urval genom vår kontrollfråga om
de uppfyllde kraven för fri revision. Genom att även kontrollera när företaget startades kom vi
fram till att 20 företag inte existerat innan avskaffandet av revisionsplikten, vilket innebar att
de inte heller var aktuella i vår undersökning. När vi gick igenom våra svar upptäckte vi också
att sex av svaren inte var fullständiga, och ingick därför inte i vår undersökning. Dessa har
inte angett företagsnamn, vilket gör det omöjligt för oss att inkludera företagen i
undersökningen. Att sex av företagen valt att inte uppge sitt namn skulle kunna bero på att de
inte vill att deras företag ska kunna kopplas till undersökningen. Efter dessa frågor återstod
155 användbara svar för vår analys. Med hänsyn till bortfallet i svarsfrekvensen justerades
den till 6,2 procent.
Anledningar till varför en så stor del i urvalet föll bort kan vi inte svara säkert på. Vi har fått
svar från företag som uppgav att de inte har tid att svara på enkäten, är på semester eller att de
ansåg att enkäten var för detaljerad om företaget och valde därför att avstå från att medverka i
studien. Det externa bortfallet uppgick alltså till 2 290 företag.
Det totala bortfallet uppgick i vår studie till 2 345 företag. För att kunna säkerställa att vi kan
dra generaliserbara resultat i vårt urval har vi studerat bortfallet i undersökningen. Att studera
bortfallet innebär att vi kan bedöma om studiens resultat kan användas för att dra slutsatser
om hela populationen. Vi tillämpade en bortfallsanalys för att säkerställa att de företag som
inte ingick i urvalet inte påverkade generaliserbarheten i vår studie, och på så sätt bedöma om
det slutliga urvalet är representativt.
Då information om företagets omsättning och ekonomisk brottslighet, både skattebrott och
bokföringsbrott, fanns tillgängligt har en bortfallsanalys utförts utifrån dessa faktorer. För att
testa om företagen i bortfallet signifikant skiljer sig från det slutliga urvalet har ett t-test
genomförts. I t-testet kunde vi utläsa att företagen som ingår i bortfallet inte skiljer sig
signifikant från det totala urvalet gällande varken ekonomisk brottslighet, bokföringsbrott,
skattebrott eller omsättning. Vi bedömer att vårt slutliga urval är representativt och
generaliserbart för hela vårt urval av mindre aktiebolag som startats efter år 2010 och
omfattas av fri revision.
49
4.3 Metod för datainsamling
I
följande
avsnitt
presenteras
hur
enkäten
och
dokumentstudien
genomfördes.
Enkätundersökningen användes för att inhämta information från företagen om revisorn och
företaget, medan insamlingen av färdigställt material användes för att säkerställa om
ekonomisk brottslighet förekom i företagen. Hur dessa två metoder utformades kommer att
beskrivas i detta avsnitt.
4.3.1 Genomförande av enkät
Vi har valt att ta hjälp av kwiksurvey.com för att utforma vår webbenkät. Detta företag gör
det möjligt för oss att exportera materialet till och få det kodat i Excel, vilket gör att arbetet
med bearbetningen och analysen av datan kommer att underlättas.
Det finns olika tjänster som tillhandahåller register för mailadresser, men efter att ha
undersökt de olika alternativen kom vi fram till att det handlade om allt för omotiverade höga
kostnader. Detta alternativ valdes alltså bort på grund av att det inte var ekonomiskt
försvarbart. Därför har insamlingen av mailadresser skett manuellt genom sökningar på
internet. Genom att söka på företagets namn på Google, fick vi resultat av relevanta sidor. I
första hand sökte vi efter kontaktuppgifter på företagens hemsidor. Få företag hade en egen
hemsida, vilket kan bero på att företagets storlek är begränsad där tid och resurser kan vara
den främsta anledningen till avsaknaden av hemsida. På grund av att kontaktuppgifterna inte
alltid var tillgänglig via företagens hemsidor, valde vi att även ta reda på ifall mailadresser
fanns tillgängliga via sidorna Gula sidorna, Företagsfakta och Företagsbas. Dessa var de sidor
som ofta hade mailadresser vilket ledde till att vi begränsade oss till att hålla oss till dessa
sidor istället för att gå igenom samtliga informationssidor, vilket främst berodde på tidsbrist.
Det hade varit fördelaktigt om enkäterna kommit ut till VD:n i företagen, vilket vi hade som
mål till en början. Vi insåg dock snabbt att detta är alldeles för svårt att hitta en direkt
mailadress till VD. Vi valde därför att skicka ut den tillgängliga mailadressen vi kunde hitta
för respektive företag. Tidsåtgången för att samla in samtliga företags kontaktuppgifter
uppgick till närmre tio dagar.
Genom att utgå från tidigare forskning har vi skapat frågor som använts i enkäten (e.g. Zahra,
Priem & Rasheed, 2007). Vi har även tagit hjälp av tidigare studier för att formulera
50
frågeställningar, vilket ökar relevansen och underlättar analysen och jämförbarheten (Bryman
& Bell, 2013).
4.3.1.1 Utformning av enkät
När vi utformade enkäten, behövde vi ställa oss frågan om vi skulle använda oss av slutna
eller öppna frågor. Fördelarna med öppna frågor är enligt Bryman & Bell (2005), att vi som
författare varken kan begränsa eller påverka respondenternas svar. Därför har vi valt att
huvudsakligen använda oss utav öppna svarsalternativ, då det inte ställs en fråga med
självklara svarsintervall. Vidare innebär detta ökad pålitlighet för vår studie, då vi inte via
slutna svaralternativ påverkar respondentens svar. Till följd av denna diskussion har vi sedan
påbörjat utformningen av vår enkät. Detta genom att strukturera upp vad som behövs besvaras
av respondenterna för att det ska kunna bidra till att uppfylla studiens syfte.
Enkäten har utformats som en webbenkät av den anledningen att vi antog att alla har tillgång
till internet och att det är ett smidigt sätt att nå ut till samtliga företag. Vi tror också att
respondenterna upplever det smidigare med en webbenkät som länkas direkt i mailet, vilket
kan öka vår svarsfrekvens. Fördelen med webbenkäter är främst att det är en billig och
effektiv variant. Det finns dock risker med webbenkäter. Tekniska problem och fel hantering
av mailadresser kan påverka svarsfrekvensen och öka bortfallet. Urvalet kan även bestå av
gamla eller obrukbara mailadresser vilket behövs tas med i beräkningen. (Dahmström, 2011)
Detta är svårt att förutse och omöjligt att undvika för oss författare. Vi anser dock inte att
nackdelarna väger upp fördelarna med en webbenkät och valet för att använda en webbenkät
för vår undersökning.
Vår enkät fokuserar endast på vår oberoende variabel, att ha revisor eller inte, samt våra
kontrollvariabler. Frågorna är därför utformade för att undersöka hur företag ser på revisorns
roll samt några faktorer som kan ligga bakom ekonomisk brottslighet. Följaktligen är enkäten
indelad i avsnitt som handlar om respondenten, om företaget, om VD, om styrelsen, om
ägarna och om revision för att få en tydlig struktur att följa. Nedan följer en motivering till
varför frågorna ställts som de gjorts under respektive avsnitt.
51
Urval
2. Uppfyller Ert företag minst två av följande påståenden?
- Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning
- Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning (balansomslutning = summan av företagets
totala tillgångar)
- Högst 3 anställda
Fråga 2 ställs för att försäkra oss om att de som besvarar enkäten representerar vårt urval.
Kriterierna grundar sig på kraven för att ett företag ska innefattas av fri revision. Om företaget
således inte uppfyller dessa kriterier, är de inte aktuella för vår studie och ombeds därför att
inte vidare besvara resterande frågor. På så vis har vi säkerställt att de som fullgjort enkäten är
representativa för vårt urval.
Om Er
3. Vilken eller vilka positioner i företaget har Ni som svarar på enkäten?
4. Ålder:
5. Kön:
6. Hur länge har Ni varit verksam i branschen?
7. Vilken är Er högsta utbildningsnivå?
8. Har Ni någon utbildning inom redovisning/revision?
9. Till vilken grad anser Ni Er…
...vara eftertänksam och ta hänsyn till framtiden i Ert beslutsfattande
...uppskatta utmaningar i ditt arbete
...vara risktagande
...ha ett långsiktigt engagemang i företaget
...sätta andras behov framför mina egna
52
I avsnitt nummer två ställs frågor om respondenten. Frågorna 3-9 ställs för att
våra kontrollvariabler på individnivå kön, ålder, erfarenhet, utbildning och självkontroll ska
bli besvarade och kunna användas i en vidare analys för att kunna visa på ett samband med
ekonomisk brottslighet. Vi frågar även om respondentens befattning för att säkerställa vem
det är som svarar på enkäten. Detta är av vikt för att det kan vara skillnad på svaren beroende
på om det är ägaren som svarar eller en anställd. Exempelvis bör en ägare ha mer detaljerad
kännedom om företaget, än en som endast är anställd. Då företagen är små misstänker vi att
det är troligt att en och samma person har flera befattningar, men vill ändå säkerställa att det
inte finns någon skillnad i svaren för respondenten och VD.
Vidare får respondenten besvara om denne är man eller kvinna, hur gammal denne är, vilken
dennes högsta utbildningsnivå är samt om denne har en ekonomisk utbildning inom
redovisning eller revision. Enligt Brå (2007) och Zahra, Priem & Rasheed (2007) har
individens kön en påverkan ekonomisk brottslighet. Vidare har tidigare forskning även kunnat
visa på att åldern kan vara ytterligare en faktor som påverkar individers beslut vad gäller
ekonomisk brottslighet (Shover & Hockstetler, 2002; Gottfredson & Hirschi, 1990).
Tidigare forskning har visat på att en VD eller en ledande befattningshavare som har haft
samma befattning under en kortare tid, löper en större risk att begå ekonomisk brottslighet
(Clinard, 1983; Daboub et al., 1995; Simpson & Koper 1997). Därför valde vi att ställa frågan
om erfarenhet till både den som besvarar enkäten, som med största sannolikhet i ett mindre
företag är ägaren, och VD:n. Detta motiveras av teorin som pekar på både VD:s och ledande
befattningshavares ökade risk att begå ekobrott. Svarsalternativen har vi valt att hålla öppna
för respondenten, för att denne ska få möjlighet att ange exakt antal år som denne har varit
verksam i branschen. Risken finns dock att det är någon annan än VD som besvarar denna
enkät och därför inte kan besvara frågan angående VD. Vi anser däremot att den risken i ett
litet företag är ganska liten och därför har vi valt att ställda den frågan.
Tidigare forskning hävdar oftast att en högre utbildningsnivå minskar ekonomisk brottslighet.
Samtidigt menar forskare att det också fungerar på motsatt vis, att en högre utbildningsnivå
även kan leda till högre ekonomisk brottslighet, främst på grund av egenintresset. I en
undersökning visades även att det är få företagsledare som har någon ekonomisk utbildning,
53
vilket också kan föranleda till ekonomisk brottslighet. (Zahra. Priem & Rasheed, 2007; Frank,
Gilovich, & Regan, 1993; Ferraro, Pfeffer & Sutton, 2005; Stanworth & Gray, 1991) Därför
är det av intresse att undersöka om högre utbildning påverkar ekonomisk brottslighet positivt
eller negativt. Valet att studera utbildningsnivån på respondenten samt VD:n grundas på att
det oftast är denne som innehar den högsta positionen inom företaget. Vi ansåg det även
viktigt att undersöka om personerna har någon ekonomisk utbildning, av hänsyn dels för
teorin som säger att en ekonomisk utbildning kan leda till ökad ekonomisk brottslighet, men
också för att se ifall personerna själva har kompetens att ersätta revisorns funktioner. Vi har
avgränsat den ekonomiska utbildningen till redovisning/revision då det känns mest relevant
för vår undersökning, men vi är medvetna om att ekonomisk utbildning täcker in mycket mer.
Enligt Gottfredson & Hirshi (1990) påverkar även graden av självkontroll huruvida en individ
kommer att begå ekonomisk brottslighet eller inte. Det finns olika personliga egenskaper som
kännetecknar en individ med låg självkontroll. De vi har valt att ha med i vår undersökning är;
impulsiv, risktagande, okänslig, kortsiktig och ej arbetsam. För att kunna ha med dessa
egenskaper har olika påståenden utformats för var och en av dessa. Utformningen har gjorts
genom att studera tidigare forskning om ekonomisk brottslighet som också utgått ifrån
Gottfredson & Hirschis (1990) egenskaper som kännetecknar självkontroll. Detta för att se
hur de har använt sig av egenskaperna vid en enkätundersökning. Bland andra har Grasmick
et al. (1993) i sin enkät skapat påståenden som passar in på de olika egenskaperna och sedan
rangordnat svarsalternativen utefter hur väl de passar in på respondenten. Utifrån dessa har vi
valt att utforma fem påståenden som kan kopplas till de fem egenskaperna; impulsiv (...vara
eftertänksam och ta hänsyn till framtiden i Ert beslutsfattande), ej arbetsam (...uppskatta
utmaningar i ditt arbete), risktagande (...vara risktagande), kortsiktig (...ha ett långsiktigt
engagemang i företaget), okänslig (...sätta andras behov framför mina egna). Vi valde att inte
ha med en egenskap, ej intellektuell, av den anledningen att den är svår att göra om till ett
påstående som kan besvaras med rättvisa i enkäten.
54
Om företaget
10. När startades Ert företag?
11. Hur stor var företagets omsättning det senaste räkenskapsåret?
12. Hur stort var företagets resultat det senaste räkenskapsåret?
13. Hur stora var företagets totala tillgångar vid det senaste räkenskapsåret?
14. Hur många anställda har företaget?
15. Inom vilken bransch är Ert företag verksamt?
16. Ange mer specifikt vilken bransch företaget är verksamt i:
17. Hur många män respektive kvinnor finns det i företaget?
Avsnittet om företaget inleds med en fråga om när företaget startades. Denna ställs för att vi i
vår studie vill undersöka om revisorns roll har en påverkan på ekonomisk brottslighet. Därför
är det av vikt att företaget har varit verksamt innan år 2010, för att de ska ha haft möjligheten
att välja bort revisorn. Således har de företag som svarat på enkäten och som startats efter
2010, blivit ett bortfall.
Vidare ställs frågorna 11-13 angående företagets finansiella ställning. Tidigare forskning har
visat att individer i ett företag med dålig finansiell ställning, har större benägenhet att begå
ekonomisk brottslighet (Gordon, 1964; Loebbecke et al., 1989; Bell et al., 1991; AICPA,
1997; Summers & Sweeney, 1998). Summers & Sweeney (1998) har mätt företagets
finansiella ställning genom att använda sig av måttet ”avkastning på totala tillgångar” (ROA),
beräknad som företagets nettoomsättning året innan uppkomsten av brottet/totala tillgångar
slutet av det året. Eftersom vi i vår studie utgår från en enkät, där det är svårt att ta reda på
omsättning och totala tillgångar för den exakta tiden då brottet ska ha begåtts, har vi därför
bett respondenten att besvara årets omsättning, resultat och totala tillgångar för att sedan
kunna räkna om det till ROA. Detta för att det ska bli lättare för respondenten att besvara
frågan, då denne slipper ta reda på tidigare års omsättning och totala tillgångar. Med
utgångspunkt från tidigare forskning (Gordon, 1964; Loebbecke et al., 1989; Bell et al., 1991)
55
har vi även valt att använda oss av måttet ”resultat” för att erhålla ytterligare ett mått på
företagets finansiella ställning. Vi har valt att låta respondenten svara öppet i tusentalskronor
för att få en så exakt siffra som möjligt på företagets tillgångar, omsättning och resultat. Detta
för att erhålla en relativt korrekt bild om företagets finansiella ställning.
Frågorna 14 och 17, om hur många anställda företaget har och hur många män respektive
kvinnor det finns i företaget. Som tidigare nämnts har individens kön en påverkan ekonomisk
brottslighet (Brå, 2007; Zahra, Priem & Rasheed, 2007). För att kunna beräkna andelen män i
företaget, var det därför av betydelse att ta reda på det totala antalet anställda i företaget.
Tidigare forskning (Zahra et al., 2007) och studier som gjorts av (Brå, 2007) visar på att
företags branschtillhörighet har en påverkan på ekonomisk brottslighet. Därför har vi i vår
enkät valt att ha med frågorna 15-16 gällande bransch. Vi har i utformningen av
svarsalternativen utgått ifrån börsens branschindelning (GICS, the Global Industry
Classification Standard) som består av 10 kategorier. För att få reda på branschen mer
specifikt har vi valt att lämna svaret öppet för respondenten som fått utrymme att själv kunna
fylla i vilken bransch som företaget är verksamt i, för att komma åt de specifika branscherna.
Enligt Brå (2007) är bygg- och restaurangbranschen mest förekommande i ekonomisk
brottslighet.
Om VD:n
18. Ålder:
19. Kön:
20. Hur länge har Ni varit verksam i branschen?
21. Vilken är Er högsta utbildningsnivå?
22. Har Ni någon utbildning inom redovisning/revision?
56
I avsnittet om VD:n ställs frågorna 18-22, samma frågor som i avsnittet om dig. Om
respondenten är VD behöver denne därför inte besvara detta avsnitt och ombeds därför att gå
vidare till avsnittet om styrelsen. Vi har ändå valt att ha med frågorna riktade till VD:n,
eftersom det finns möjlighet att enkäten besvaras utav någon annan i företaget. Det
förekommer också situationer då personen i företaget inte titulerar sig VD trots att personen är
ensam.
Om styrelsen
23. Hur många består företagets styrelse av?
24. Hur många av dessa är oberoende, d.v.s. inte har någon anknytning till företagets ägare
eller företagsledning?
25. Hur ser könsfördelningen ut i styrelsen?
Män:
Kvinnor:
Efterföljande avsnitt handlar om styrelsen och här ställs frågorna 23-25 som berör antalet
styrelseledamöter, samt styrelsens könsfördelning och oberoende. Som tidigare nämnts har
variabeln kön en påverkan på ekonomisk brottslighet, varför det även här är av intresse att ta
reda på hur könsfördelningen ser ut. För att kunna beräkna andelen män i styrelsen, antalet
män/totala antalet styrelsemedlemmar, var det av vikt att ta fråga hur många personer
styrelsen består av. Utifrån tidigare forskning framgår det även att styrelsens sammansättning
kan påverka ekonomisk brottslighet. (Fama & Jensen, 1983; Bhagat et al., 1987; Rosenstein &
Wyatt, 1990; Uzun et al., 2004)
57
Om ägarna
26. Hur många ägare finns det i företaget?
27. Hur stor andel av företaget äger den största ägaren?
28. Har denne någon ytterligare befattning inom företaget? Isåfall vilken/vilka?
Styrelseledamot
VD
Ekonomiansvarig
Annan
29. Om företaget består av fler ägare, hur stor andel av företaget äger den näst största
ägaren?
30. Har denne någon ytterligare befattning inom företaget? Isåfall vilken/vilka?
Styrelseledamot
VD
Ekonomiansvarig
Annan
I avsnittet om ägarna ställs frågorna 26-30 som handlar om ägarfördelningen och om de har
någon ytterligare befattning i företaget. Frågorna ställs för att ägarstrukturen i ett företag kan
förklara brottslighet i företag. Enligt Alexander och Cohen (1998) är brottsligheten mindre
frekvent i företag med ett majoritetsägare eller där ägarens andel är större. Genom att ställa
dessa frågor konstaterar vi ifall företaget har någon majoritetsägare och får en föraning om
hur ägarstrukturen ser ut i företaget.
58
Om revisorn
31. Har Ert företag revisor?
32. Om Nej, varför har ni valt bort revisorn?
333. Om Nej, vilket räkenskapsår avskaffade Ni revisorn?
34. Om Ja, varför har ni valt att ha kvar revisorn?
35. Om Ja, sedan vilket räkenskapsår har Er nuvarande revisor reviderat Ert företag?
36. Vem/vilka är involverade i arbetet med företagets bokföring?
Ägare
Styrelseledamot
VD
Ekonomiansvarig
Skatteverket
Redovisningskonsult
Annan
37. Vilka svårigheter anser Ni uppkomma med bokföringen?
38. Till vilken grad anser Ni att revisorn kan…
...upptäcka felaktigheter i redovisningen
...bistå med kompetens
...öka förtroendet för företaget
...förhålla sig oberoende
39. Har Ni upplevt några konsekvenser utav avskaffandet av revisonsplikten? Isåfall vilka?
I det avslutande avsnittet ställs frågorna 31-39 som rör vår oberoende variabel revisorn,
revisionen och företagets syn på bokföring. Fråga 31 tar reda på om företaget idag har en
revisor eller inte. Detta är av intresse för att kunna få svar på vår oberoende variabel och om
företaget har utnyttjat möjligheten att välja bort revisorn till följd av revisionspliktens
avskaffande. Därefter följer två följdfrågor om respondenten svarat ja respektive nej på
frågan. Enligt tidigare forskning begås de flesta ekonomiska brotten i ett företag under de två
första åren av revisorns mandatperiod. Det finns även en risk för att företag byter ut sin
59
revisor bara för att minska sannolikheten för att denne ska upptäcka brott. (Sorenson et al,
1983; St. Pierre and Anderson 1984; Loebbecke et al., 1989; Stice 1991) Om respondenten
svarat nej ombeds denne att svara på varför och året för avskaffandet. Företaget bör ha
avskaffat revisorn året innan brottet begicks för att avskaffandet ska ha kunnat ge något utslag
på en eventuell brottslighet som har någon relation till revisorn. Frågan ställs för att ta reda på
hur länge sedan det var som företaget avskaffade revisorn, för att ställa det mot när det
eventuella ekonomiska brottet begicks. Om respondenten däremot svarat ja, ombeds denne att
också svara på varför och hur länge de har haft sin nuvarande revisor. Den andra frågan ställs
för att vi ska få reda på hur länge de har haft sin senaste revisor, och för att vidare i analysen
kunna härleda risken för att revisorn inte ska ha upptäckt ett eventuellt begånget brott eller att
företaget ska ha begått ett brott i början av mandatperioden. Detta för att vi eventuellt ska
kunna koppla ekonomisk brottslighet till revisorn samt för att få företagets mening om
revisorns roll. Fråga 37, om vem/vilka som är involverade i bokföringenen ställs för att
undersöka om det finns något samband mellan den som är involverad i bokföringen och
ekonomisk brottslighet. Enligt Brå (2007) är de individer som begår brott inom företag främst
ledande befattningshavare. Skatteverket och myndigheterna har även uttryckt sin oro för
ökade ekonomisk brott, och har därför ökat sin kommunikation med företag för att på så sätt
kunna förhindra en ökning av ekonomisk brottslighet. Dessutom visar tidigare studier
Skatteverket inte längre ses som ett hot eller kontroll för företag utan istället fungerar som en
resurs som kan ge råd vid företagens bokföring. I de länder som redan avskaffat
revisionsplikten har småföretag visat sig ersätta revisorn med andra redovisningstjänster.
Detta motiverar oss att studera vem/vilka som är involverade i bokföringen. (Grant Thorton,
uå; SvD, 2010; Skatteverket, 2010; Olsén & Svenberg, 2012)
Frågorna 38 och 39 ställer vi för att få företagens perspektiv på hur de ser på revisorns roll
och om de har lagt märke till några konsekvenser till följd av revisionspliktens avskaffande.
Avslutningsvis ställs frågan om respondenten är intresserad utav en återkoppling av
undersökningen, där denne får fylla i sin mailadress om denne senare vill ta del av vår färdiga
uppsats.
I teorikapitlet tas bland annat olika faktorer på individ- och företagsnivå upp som förklarar
ekonomisk brottslighet. Vi har i enkäten valt att bortse från tre av dessa faktorer; finansiella
problem, brottshistorik samt företagskultur. Anledningen till varför finansiella problem har
60
exkluderats i enkäten är för att det är svårt att ställa väldigt personliga frågor riktade till
respondenten. Om vi hade haft med en sådan fråga, hade risken funnits att frågan inte
besvarats och att svarsfrekvens generellt för enkäten hade blivit lägre. Vi har även valt att
exkludera brottshistorik från vår undersökning, då vi inte anser oss ha möjlighet att studera
varje individs brottshistorik i hänsyn till tid, och att vi inte har möjlighet att närmre studera
varje individ i företaget. Den tredje faktorn som vi valt att inte ha med i enkäten är
företagskultur. Detta för att det i småföretag, med endast några få anställda, kan vara svårt att
identifiera någon specifik företagskultur.
4.3.2 Genomförande av dokumentstudie
Vi har valt databasen Infotorg Juridik för att genomföra denna materialinsamling av
ekonomisk brottslighet. Genom att söka på företagets namn, som vi erhållit via
enkätutskicken, kan vi på så sätt se ifall företaget förekommer i några juridiska sammanhang.
Det går sedan att klicka sig vidare för att exakt se vilket brott som begåtts. Förekommer det
några skatte- eller bokföringsbrott är det av intresse för vår studie och noteras därefter. Det
som är av nackdel för vår studie är att det hade varit av större intresse att även studera
anmälningar som kommer in. Vi har endast studerat domar, och det är få anmälningar som
faktiskt går så långt som till åtal, vilket påverkar vårt resultat. Anmälningar är dock inte
tillgängliga via Infotorg Juridik och är inte offentliga handlingar, vilket innebär att vi inte har
haft tillgång till dessa.
4.4 Operationalisering
Syftet med denna studie är att undersöka om användningen av revisor är negativt relaterat till
ekonomisk brottslighet. För att undersöka detta har vi utgått ifrån tidigare forskning och
teorier om revisorns roll samt ekonomisk brottslighet. Vidare ska teorikapitlet överbryggas till
den empiriska undersökningen och därför måste vi förklara våra variabler för att möjliggöra
de mätningar som vi avser att göra (Holme & Solvang, 1997; Bryman & Bell, 2005). I detta
avsnitt kommer därför en beskrivning av våra variabler att göras, och hur dessa har legat till
grund för utformningen av vår enkät. Genom att göra detta kan vi skapa mätbar data för att
öka studiens generaliserbarhet, och slutligen uppnå vårt syfte med studien.
61
4.4.1 Beroende variabler - Ekonomisk brottslighet
Studiens syfte är att förklara om användningen av revisor är negativt relaterat till ekonomisk
brottslighet. Undersökningen av ekonomisk brottslighet har gjorts genom att studera om
företaget ifråga förekommer i brottsstatistisken från år 2011 på InfoTorg Juridik, eftersom det
är först från det året som det är möjligt att välja bort revisorn. Således kodas våra beroende
variabler som antingen “Ekonomisk brottslighet har ej begåtts=0” eller “Ekonomisk
brottslighet har begåtts=1”, “Bokföringsbrott har ej begåtts=0” eller “Bokföringsbrott har
begåtts=1”, “Skattebrott har ej begåtts”= 0 eller “Skattebrott har begåtts = 1”.
4.4.2 Oberoende variabler - revisorn
Vår första oberoende variabel är revisorn, som tar reda på om företaget har revisor eller inte.
Denna kodas som antingen “har ej revisor = 0” eller “har revisor = 1”. Den andra variabeln är
år utan revisor, det vill säga hur länge företaget har varit utan revisor. År utan revisor kodas
som antal år utan revisor. Vår tredje oberoende variabel är år med revisor, vilken talar om hur
länge den nuvarande revisorn har reviderat företaget. Variabeln år med revisor kodas som
antal år som den nuvarande revisorn reviderat företaget.
4.4.3 Kontrollvariabler
Genom att ta med kontrollvariabler i undersökningen, kan dess faktiska påverkan fastställas
(Körner & Wahlgren, 2006). De kontrollvariabler som vi använder oss av i denna studie delas
in under individnivå respektive företagsnivå. De variabler som innefattar individnivå består av
olika faktorer som påverkar den ekonomiska brottsligheten beroende på individens
egenskaper. Dessa är ålder, kön, erfarenhet, utbildning och självkontroll (e.g. Shover &
Hockstetler, 2002). De variabler som innefattar företagsnivå består istället av olika faktorer
som påverkar ekonomisk brottslighet beroende på företagets egenskaper. Dessa är bransch,
ägarstruktur, styrelsen, år med revisor samt finansiell ställning (e.g. Zahra, Priem & Rasheed,
2007).
62
4.4.3.1 Individnivå
Kön
Kön undersöks genom att studera dels respondentens och VD:ns kön, samt könsfördelningen i
styrelsen och i företaget. Respondentens och VD:ns kön kodas som “Man=0” och “Kvinna=1”.
Könsfördelningen i både företaget och styrelsen operationaliseras som andelen män. Andel är
beräknad genom antalet män dividerat med totala antalet anställda respektive styrelsemedlemmar.
Ålder
Ålder testas genom att studera både respondentens och VD:ns ålder. Båda kodas som antal år.
Utbildning
De olika utbildningsnivåerna för respondent och VD kodas som “grundskola=0”,
“gymnasium=1” och “eftergymnasial =2”. De svar som vi fått in under “annat”, har vi valt att
koda in under dessa tre kategorier om de passar in där. Om respondenten exempelvis svarar
komvux, likställs det med gymnasie. Förutom utbildningsnivå studeras även ekonomisk
utbildning hos respondent och VD. Ekonomisk utbildning innebär utbildning inom
redovisning/revision och kodas som “Ingen ekonomisk utbildning=0” eller “Ekonomisk
utbildning=1”.
Erfarenhet
Variabeln erfarenhet studeras som hur länge respondent och VD har varit verksamma i
branschen. Erfarenhet kodas som antal år.
Självkontroll
Självkontroll är uppdelad på fem olika påstående vilka motsvarar egenskaperna impulsiv
(...vara eftertänksam och ta hänsyn till framtiden i Ert beslutsfattande), ej arbetsam
(...uppskatta utmaningar i ditt arbete), risktagande (...vara risktagande), kortsiktig (...ha ett
långsiktigt engagemang i företaget) och okänslig (...sätta andras behov framför mina egna).
Självkontroll kodas efter hur väl påståendena passar in på respondenten, det vill säga “inte alls
= 1”, “lite = 2”, “delvis = 3”, “mycket = 4”, “väldigt mycket = 5”, “vet ej = 6” samt “förstår ej
påståendet = 7”.
63
4.4.3.2 Företagsnivå
Bransch
På
företagsnivå
är
den
första
kontrollvariabeln
bransch.
Variabeln
kodas
som
“Tjänsteföretag=0” eller “Tillverkande företag=1”. I kategorin tjänsteföretag inkluderades
finans och fastighet, hälsovård, IT, telekomoperatör, energi och kraftförsörjning. I
tillverkande företag inkluderades sällanköpsvaror, dagligvaror, industrivaror och material.
Dessutom har vi med branscherna restaurang och bygg. Dessa kodas som “ingår ej i
restaurangbranschen = 0, ingår i restaurangbranschen = 1” samt “ingår ej i byggbranschen =
0, ingår i byggbranschen = 1”.
Styrelsen
Vår styrelsevariabel är andelen oberoende styrelseledamöter, vilken beräknas som antal
oberoende styrelseledamöter dividerat med totala antalet i styrelsen. Den kodas sedan
kontinuerligt i procent.
Ägarstruktur
Variabeln ägarstruktur består av andelen största ägare och andelen näst största ägare. Dessa
kodas kontinuerligt i procent.
Finansiell ställning
Omsättning, resultat och totala tillgångar kodas i tusentals kronor. Vi har sedan
operationaliserat finansiell ställning genom att räkna ut ett ROA, i enlighet med Summers &
Sweeney (1998). ROA beräknas, och kodas, genom omsättning dividerat med totala
tillgångar.
Involverade i bokföringen
Vem eller vilka som är involverade i bokföringen kodas som “ägare ej involverad i
bokföringen = 0, ägare involverad i bokföringen = 1”, “styrelseledamot ej involverad i
bokföringen = 0, styrelseledamot involverad i bokföringen = 1”, “VD ej involverad i
bokföringen = 0, VD involverad i bokföringen = 1”, “ekonomiansvarig ej involverad i
bokföringen = 0, ekonomiansvarig involverad i bokföringen = 1”, “skatteverket ej involverad
i bokföringen = 0, skatteverket involverad i bokföringen = 1”, “redovisningskonsult ej
64
involverad i bokföringen = 0, redovisningskonsult involverad i bokföringen = 1”. Eftersom
inga svar erhölls under “annat”, exkluderades denna.
4.4.4 Databearbetning
För att analysera vår data har vi valt att använda oss av SPSS, som är ett statistikprogram.
Inledningsvis har univariata analyser i SPSS gjorts för att presentera vår insamlade data, som
ger oss möjligheten att enkelt överskåda datan innan vi går vidare med analysen.
Eftersom våra beroende variabler ekonomisk brottslighet, skatte- och bokföringsbrott är
dikotoma variabler har en logistisk regression genomförts då denna lämpar sig bäst för
dikotoma beroende variabler (Hair et al., 1998). Den logistiska regressionsanalysen
genomförs för att identifiera eventuella samband mellan våra oberoende och beroende
variabler, revisorn och ekonomisk brottslighet. Analysen förklarar alltså hur stor
sannolikheten är att något ska inträffa, eller ha ett samband. I vår studie används den
logistiska regressionen för att se om användandet av revisor är negativt relaterat till
ekonomisk brottslighet, och vilka andra faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet.
För att undvika att oberoende variabler samvarierar och på så sätt påverkar analysen behöver
vi utesluta multikollinearitet. Då en logistisk regression inte ger oss möjligheten att studera
multikollinearitet
görs
detta
genom
bivariata
korrelationsanalyser.
Bivariata
korrelationsanalyser genomförs även för varje regression. Detta för att studera hur starka
sambanden mellan de oberoende och beroende variablerna är och säkerställer på så sätt
studiens validitet. Vi har valt att använda oss av Spearmans rho´s korrelationsanalys, då vi i
denna undersökning använder oss av dels dikotoma variabler men även flera ordinal-,
intervall- och kvotvariabler. Det är även lämpligt att använda denna korrelationsanalys när vi
ska analysera få enkätsvar. Vid användningen av Pearson r används endast dikotoma
variabler, varför vi i vår studie använder oss av Spearmans rho istället. (Hair et al., 1998;
Bryman & Bell, 2005)
Om korrelationskoefficienten mellan de oberoende variablerna är större än 0,6 eller mindre än
-0,6 innebär det att en risk för multikollinearitet föreligger, och att modellens tillförlitlighet
därför bör ifrågasättas (Hair et al., 1998).
65
Ett ytterligare sätt att kontrollera för multikollinearitet är att studera toleransvärden för de
oberoende variablerna i en linjär regressionsanalys. Toleransvärden som understiger 0,1 ger
indikationer på att multikollinearitet kan föreligga. En linjär regressionsanalys används,
förutom för att utesluta mulitkollinearitet, också för att säkerställa att modellen är användbar
genom att studera R Square, adjusted R Square och signifikansnivån.
66
5. Resultat och analys
I detta avsnitt kommer studiens empiriska data att presenteras och analyseras. Vi kommer
inledningsvis presentera den data vi samlat in från enkäten samt dokumentstudien, för att
sedan presentera resultaten av de logiska regressionsanalyserna samt korrelationsanalyserna.
Avslutningsvis genomförs en teoretisk återkoppling för de resultat som generats av denna
studie.
5.1 Översikt av variabler
5.1.1 Översikt av respondenterna
Inledningsvis presenteras här den data som samlats in genom vår enkät och dokumentstudie.
Detta görs för att ge en tydlig bild över samtligt material innan vi går in på de vidare och mer
djupgående analyserna. Innan vi går in på de olika variablerna kan det redan här noteras att vi
har tagit med färre variabler i våra tester för att de ska kunna genomföras, än i enkäten och
detta för att det är få som svarat på samtliga frågor. Det bör även noteras att undersökningen
är genomförd i mindre bolag vilket kan ha påverkat svaren. I de inledande frågorna i enkäten
får vi information om respondentens befattning, ålder, kön, utbildning, erfarenhet och
självkontroll. Eftersom respondenten är verksam i ett mindre bolag kan denne inneha flera
befattningar i företaget, vilket visar sig svaren som vi fått. Av de som svarat på enkäten var
149 ägare, 95 VD, 74 styrelseledamot och 57 ekonomiansvarig. Vår genomsnittlige
respondent är en 55 årig man med en eftergymnasial utbildning och 20 års erfarenhet i
branschen.
5.1.2 Förekomst av ekonomisk brottslighet
Vår beroende variabel i denna studie är ekonomisk brottslighet, som även är uppdelad på
skatte- och bokföringsbrott.
67
EKONOMISK BROTTSLIGHET
Ekonomisk
brottslighet
10,3%
Ingen
ekonomisk
brottslighet
89,7%
Diagram 1 – Ekonomisk brottslighet
SKATTE- OCH BOKFÖRINGSBROTT
Skattebrott
25%
Bokföringsbrott
75%
Diagram 2 – Skatte- och bokföringsbrott
Diagram 1 visar hur många av företagen som har begått ekonomisk brottslighet. Av de 155
företagen som ingår i urvalet har 16 företag förekommit brottsstatistiken efter år 2010. Av de
16 brott som begåtts är 4 av de skattebrott och resterande 12 bokföringsbrott, vilket visas i
diagram 2.
68
5.1.3 Revisorn
REVISOR
Revisor
15,7%
Ingen
revisor
84,3%
Diagram 3 – Revisor
Vår oberoende variabel är om företaget har en revisor eller inte. Diagram 3 visar att det av
155 företag är 84,3 procent som till följd av revisionspliktens avskaffande valt att inte ha kvar
revisorn. Det är således betydligt fler företag som valt att utnyttja möjligheten med fri
revision, än de 15,7 procent som valt att ha kvar revisorn.
BROTT I FÖRHÅLLANDE TILL
AVSKAFFNING AV
REVISOR
0 år
8%
1 år
43%
-2 år
8%
5 år
8%
4 år
8%
2 år
25%
Diagram 4 – Brott i förhållande till avskaffning av revisor
I diagram 4 går det att utläsa att de flesta brott, efter avskaffandet av revisorn, har begåtts efter
ett till två år.
69
År utan revisor
ÅR UTAN REVISOR
5 år
21 %
1år
9%
2 år
21 %
4 år
44 %
3 år
19 %
Diagram 5 – År utan revisor
När vi ställde frågan när företaget som inte har revisor, avskaffade revisorn har 39 procent
avskaffat revisorn för 4 räkenskapsår sedan. Utifrån diagram 5 ser vi att färre och färre
avskaffat revisorn de senaste åren, 1-2 år sedan. Det innebär att det syns en tydlig effekt av att
de flesta valt att avskaffa sin revisor kort tid efter lagändringen om fri revision 2010.
År med revisor
Tabell 1 - Översikt, År med revisor
Vi har även ställt frågan till de som fortfarande har revisor, sedan vilket räkenskapsår deras
nuvarande revisor har reviderat deras företag. Spridningen är stor och uppgår till 1-29 år,
vilket gör att vi också har fått ett genomsnitt på att revisorn har reviderat företaget sedan 11 år
tillbaka (Tabell 1).
Genom att ställa frågan hur länge den nuvarande revisorn har reviderat företaget, kan också vi
studera hur länge revisorn har suttit i ett företag som har begått brott respektive inte begått
brott. Tabell 1 visar att revisorn i genomsnitt har suttit 21 år i ett företag som begått
70
ekonomisk brottslighet, medan revisorn i genomsnitt har suttit 9 år i ett företag som inte har
begått ekonomisk brottslighet.
5.1.4 Involverade i bokföringen
INVOLVERADE I BOKFÖRINGEN
120
100
4 SKATTEVERKET
48 EKONOMIANS
0
50 STYRELSE
20
59 VD
40
102 ÄGARE
60
98
REDOVISNINGSKONSULT
80
Figur 4 – Involverade i bokföringen
I vår enkät frågar vi vem/vilka som är involverade i företagens bokföring. I figur 4 kan vi
utläsa resultatet, som säger att ägaren vanligtvis är involverad i bokföringen, men även
redovisningskonsulter för företagen tenderar att vanligtvis vara involverade i bokföringen. Det
innebär således att bokföringen har överlämnats till en utomstående konsult, som upprättar
företagets bokföring. Skatteverket däremot är endast involverad i bokföringen i fyra fall, och
verkar inte ha haft någon större kontakt med företaget vad gäller deras bokföring.
71
5.1.5 Kontrollvariabler
Deskriptiv statistik för kontrollvariablerna
Variabel
N Minimum Maximum Medel Std.Avvikelse
Kön
VD
117
0
1 0,274
0,448
Ålder
VD
118
33
82 56,017
10,689
Utbildning Utbildningsnivå
113
0
3 1,752
0,605
Ekonomisk
113
0
1 0,336
0,475
utbildning
Erfarenhet
VD
116
3
60 21,828
11,901
Självkontroll Impuls
152
2
5 4,250
0,757
Arbetsam
154
2
5 4,143
0,787
Risktagande
152
1
5 2,849
0,852
Långsiktig
155
3
5 4,671
0,560
Okänslig
154
1
7 3,422
1,148
Styrelse
Andel oberoende
144
0
100 11,736
23,919
Ägarstruktur Andel största ägare 149
35
100 90,208
19,440
Finansiell
ROA
155
0
25 2,380
2,866
ställning
Resultat
151
-5512
2000 55,033
576,757
Bransch
Tjänst/Tillverkande 119
0
1 0,479
0,502
Bygg
119
0
1 0,059
0,236
Restaurang
119
0
1 0,034
0,181
Valid N
75
(listwise)
Tabell 2 - Översikt kontrollvariabler
Utifrån tabell 2 ser vi att antalet respondenter för varje kontrollvariabel varierar mellan 113
för utbildningsvariablerna och 155 för ROA och självkontroll långsiktig. Antalet respondenter
som besvarat samtliga frågor i enkäten är totalt 75 stycken.
VD:ns ålder sträcker sig mellan 33-82 år, där medelåldern ligger på 56 år för VD:n. Av
kontrollvariablerna är fem variabler dikotoma, varav två VD-variabler. Att variablerna är
dikotoma innebär att minimum och maximum antingen är 0 eller 1. Vi kan alltså tolka
medelvärdena i tabell 2 som att andel företag med en kvinna som VD är 27 procent vilket
innebär att 73 procent av företagens VD är en man. Andelen företag där VD har en ekonomisk
utbildning är 34 procent. VD:n har i genomsnitt 22 års erfarenhet av branschen som denne är
verksam i. Spridningen är stor och det förekommer VD:ar som har allt från 3 till 60 års
erfarenhet av branschen. Vi bedömer trots den stora spridningen att den genomsnittliga VD:n
har en stor erfarenhet av den bransch denne är verksam i.
72
Nedan följer en beskrivning av samtliga självkontrollvariabler. Impulsiv har ett medelvärde
på 4,25. Detta kan tolkas som att en genomsnittlig VD är mycket eftertänksamma och tar
hänsyn till framtiden i sitt beslutsfattande. Det innebär således att VD:ar anses vara väldigt
lite impulsiva när de fattar beslut i företaget. Arbetsam har ett medelvärde på 4,14. Det
betyder att den genomsnittlige VD:n uppskattar utmaningar i sitt arbete väldigt mycket och
innebär därav att denne är arbetssamma. Risktagande har ett medelvärde på 2,85. Den
genomsnittlige VD:n har därför svarat att denne delvis är risktagande, vilket kan anses som ett
ganska neutralt svar där VD:n inte anser sig själv vara speciellt risktagande. Långsiktig har ett
medelvärde på 4,67. Detta innebär att en genomsnittlig VD har ett väldigt långsiktigt
engagemang i företaget, vilket skulle betyda att VD:ar inte har ett kortsiktigt tänkande.
Avslutningsvis har okänslig ett medelvärde på 3,42. Genomsnittet av VD:arna har alltså
svarat att de delvis sätter andras behov framför sina egna. Återigen är detta ett neutralt svar,
vilket skulle innebära att de inte är okänsliga.
Hur stor andel av företagens styrelseledamöter som är oberoende varierar från 0 procent,
alltså enbart beroende styrelseledamöter till 100 procent, där samtliga är oberoende.
Medelvärdet är 11,47, vilket innebär att endast 11,74 procent av företagens styrelseledamöter
är oberoende.
Företagens ägarstruktur mäter majoritetsägandet i små företagen som ingår i vår
undersökning. Den största ägaren äger mellan 35-100 procent, men medelvärdet är 90,21.
Medelvärdet tyder på att de flesta företag består av en majoritetsägare.
För variabeln bransch är den uppdelad på tjänste- och tillverkande företag, bygg och
restaurang. I testerna kommer dessa testas separat, alltså tjänste- och tillverkande företag i ett
test samt bygg och restaurang i ett test. Anledningen till att bransch separeras är att bygg och
restaurang ingår i de andra kategorierna. Andel företag som är tillverkande företag uppgår till
48 procent, andel företag som tillhör byggbranschen är sex procent, och slutligen är tre
procent av företagen i restaurangbranschen. Med anledning av att dessa två branscher endast
utgör några procent av branscherna, kommer dessa således inte att testas separat.
73
För att studera finansiell ställning i respektive företag har frågor angående omsättning och
totala tillgångar ställt för att kunna beräkna ROA. Spridningen på ROA är mellan 0 och 25.
Genomsnittligt ROA uppgår till cirka 2,4 vilken kan sägas vara ett lågt ROA och innebär att
det genomsnittlige företaget har en svag finansiell ställning.
5.2 Analys av ekonomisk brottslighet
För att uppnå studiens syfte använder vi oss av logistisk regressionsanalys. Som vi redogjort
för tidigare används en logistisk regression framför en vanlig linjär regressionsanalys på
grund av att vår beroende variabel är en dikotom variabel (Körner & Wahlgren, 2006). Våra
tester har genomförts utifrån fyra olika modeller, där dessa fyra testas mot ekonomisk
brottslighet, bokföringsbrott samt skattebrott för sig. Modell 1 testar kontrollvariablerna
tillsammans med revisor i företaget, modell 2 testar variablerna involverade i bokföringen
med revisor i företaget, modell 3 testar variablerna involverade i bokföringen med år utan
revisor och modell 4 testar variablerna involverade i bokföringen tillsammans med år med
nuvarande revisor. De olika modellerna testas var för sig då det inte var möjligt att testa alla
tillsammans av den anledningen att multikollinearitet uppstod för de oberoende variablerna.
Då det ligger i vårt primära syfte att testa revisorn mot ekonomisk brottslighet har vi valt att
testa dessa i separata tester.
För att säkerställa en hög validitet, och för att undersöka att våra oberoende variabler kan
inkluderas i den logistiska regressionsanalysen, kontrolleras ifall multikollinearitet uppstår
genom en korrelationsanalys för varje regressionsanalys (Körner & Wahlgren, 2006). Risk för
multikollinearitet uppstod för samtliga av våra variabler för VD och respondenten. Detta
bekräftas i korrelationsanalysen där det visar ett starkt samband mellan VD ålder och
respondentens ålder, VD kön och respondentens kön, VD erfarenhet och respondentens
erfarenhet, VD utbildning och respondentens utbildning, VD ekonomisk utbildning och
respondentens ekonomiska utbildning. Vid en deskriptiv analys konstaterades det ett stort
bortfall för VD-variablerna vilket innebar att dem inte skulle vara möjlig att testa i den
logistiska regressionsanalysen. Eftersom det är VD-variablerna vi vill studera och då
respondentens svar endast används för att konstatera vem det är som svarar på enkäten, har vi
kodat om alla svar från respondenter som även är VD, till VD-variablerna. Detta innebar
tillräckligt med för att kunna analysera VD-variablerna i den logistiska regressionen.
74
Med tanke på att vi har använt oss av fyra olika variabler, ROA, totala tillgångar, omsättning
samt resultat, för att mäta företagets finansiella ställning, kan vi misstänka att det kommer
föreligga multikollinearitet mellan dessa. Dessutom är vår variabel ROA uträknad med hjälp
av variablerna omsättning och totala tillgångar, vilket gör att det kan misstänkas att
multikollinearitet kommer att föreligga. Utifrån korrelationsanalysen bekräftades våra
misstankar gällande multikollinearitet mellan ROA och totala tillgångar. Däremot förelåg det
ingen samvariation mellan ROA och omsättning. Genom att jämföra vilken av variablerna för
finansiell ställning som har starkast påverkan på ekonomisk brottslighet, kunde vi utläsa att
ROA hade det största negativa talet på -0,254. Utifrån den logistiska regressionen uppvisade
inga av dessa variabler någon signifikans. Trots detta anser vi att variabeln ROA är den mest
lämpade att använda för att mäta företagets ställning, vilket även tidigare forskning använt sig
av. Till följd av detta väljer vi att bara testa variabeln ROA i den slutliga logistiska
regressionen, för att inte riskera att multikollinearitet uppstår. Som vi nämnt tidigare, förekom
det även multikollinearitet för våra tre oberoende variabler, varför dessa testades separat.
I en deskriptiv analys upptäcks även att kontrollvariabeln näst största ägarens andel av
företaget inte heller uppnår tillräckligt med svar för att kunna tas med i en logistisk
regressionsanalys. Därför tas inte denna variabel med i den logistiska regressionsanalysen.
Efter att ha kontrollerat att det inte finns någon risk för att multikollinearitet ska uppstå
genomförs därefter våra logistiska regressionsanalyser.
75
5.2.1 Ekonomisk brottslighet
Ekonomisk brottslighet
Modell 1
Logistisk regression
B
Sig.
Revisor
-6,182
År utan revisor
Revisorsbyte
Kön
-21,138
Ålder
0,238
Utbildningsnivå
-0,015
Ekonomisk utbildning
-5,504
Erfarenhet
-0,155
Impuls
-0,368
Arbetsam
4,102
Risktagande
-0,895
Långsiktig
1,701
Okänslig
-1,263
Andel oberoende
-0,030
Andel största ägare
0,006
Inv. Ägare
Inv. Styrelse
Inv. VD
Inv. Ekonomiansvarig
Inv. Skatteverket
Inv. Redovisningskonsult
ROA
0,254
Bransch
-7,010
Modell 2
Logistisk regression
B
Sig.
0,100
0,981
Modell 3
Logistisk regression
B
Sig.
Modell 4
Logistisk regression
B
Sig.
0,153
-0,226
0,435
0,119
0,004
1,936
1,990
-2,111
-0,123
0,322
0,284
0,051
0,017
0,008
0,879
0,814
0,670
0,998
0,056
0,991
0,092
0,227
0,811
0,103
0,368
0,248
0,063
0,480
0,899
1,638
1,589
-1,964
0,342
0,405
0,261
0,064
0,033
0,011
0,641
0,768
0,679
1,376
2,235
-1,966
-0,025
0,558
-0,221
0,232
0,021
0,023
0,978
0,695
0,782
0,334
0,066
N
78 N
Modellen signifikans 0,047 Modellen signifikans
153 N
0,025 Modellen signifikans
114 N
136
0,029 Modellen signifikans 0,002
Nagelkerke R Square 0,609 Nagelkerke R Square 0,204 Nagelkerke R Square 0,261 Nagelkerke R Square 0,291
Cox & Snell R Square 0,276 Cox & Snell R Square 0,099 Cox & Snell R Square 0,128 Cox & Snell R Square 0,15
Konstant
-25,295 Konstant
-3,960 Konstant
-2,807 Konstant
-4,178
*Korrelationen är signifikant på 0.05 nivån.
Tabell 3 - Ekonomisk brottslighet
Modell 1 testar variabeln revisor i företaget och kontrollvariablerna mot ekonomisk
brottslighet, där signifikansnivån är på 0,047. Modellen visar ett Nagelkerke R Square på
0,609 och ett Cox & Snell R Square på 0,276. Dessa två mått talar om modellens
förklaringsgrad, alltså i vilken utsträckning den beroende variabeln kan förklaras av de
oberoende variablerna. Tidigare forskning (Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998) som
också studerat ekonomisk brottslighet har erhållit en förklaringsgrad på 25 procent i en linjär
regression. Vi har dock genomfört logistiska regressioner där förklaringsgraderna skiljer sig åt
och därför kan vi inte med exakthet jämföra de olika förklaringsgraderna med varandra.
Däremot kan vi anta att 27,6 procent är tillräckligt hög för våra vidare analyser. Inga
signifikanta samband föreligger för några variabler.
76
Kontrollvariablerna har även testats med variablerna år utan revisor och år med revisor, men
dessa gav inga signifikanta modeller. Därför görs inga vidare analyser av dessa variabler mot
ekonomisk brottslighet. Vi har också testat att inkludera bygg- och restaurangbranscherna i en
regression men var inte möjligt att genomföra, vilket beror på att vi inte har tillräckligt med
data för dessa variabler och ger därför inte någon varians för att kunna analyseras. Därför
väljer vi att följaktligen enbart inkludera variabeln bransch, som testar tjänste- och
tillverkande företag i en regression med revisor i företaget.
Förutom de logistiska regressionsanalyserna, har vi även genomfört en korrelationsanalys för
varje regression. Detta för att undersöka om det föreligger några bivariata samband mellan
våra oberoende och beroende variabler. I modell 1, appendix 3, uppvisar variabeln kön en
signifikant negativ korrelation mot ekonomisk brottslighet. Detta skulle betyda att det är män
som begår ekonomisk brottslighet i småföretag, vilket stämmer överens med teorin (Brå,
2007; Zahra, Priem & Rashhed, 2007). Regressionsanalysen för modell 1 visar dock ingen
signifikans för variabeln kön. Detta kan bero på att denna variabel inte får något genomslag
när den testas tillsammans med andra variabler i regressionen, vilket styrks av
regressionsanalysen för modell 1.
Modell 2 som testar ekonomisk brottslighet mot revisorn i företaget samt variablerna
involverade i bokföringen, visar en signifikans för hela modellen på 0,025. Utifrån modellen
kan det utläsas ett Nagelkerke R Square på 0,204 och ett Cox & Snell R Square på 0,099.
Dessa förklaringsgrader kan utifrån tidigare forskning om ekonomisk brottslighet anses vara
relevanta (Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998). Vidare i regressionen går det att
utläsa signifikanta samband mellan ekonomisk brottslighet och styrelsens respektive VD:ns
involvering i bokföringen. Variabeln styrelsens involvering i bokföringen har ett positivt
samband på 1,964, vilket betyder att i de företag som har begått ekonomisk brottslighet,
tenderar styrelsen att vara involverad i bokföringen. Variabeln VD:ns involvering i
bokföringen visar dock på ett negativt samband på -1,964, vilket skulle innebära att i de
företag som har begått ekonomisk brottslighet, tenderar VD:n att inte vara involverad i
bokföringen.
77
Korrelationsmatrisen för modell 2, appendix 4, visar vilka oberoende variabler som har en
signifikant korrelation med vår beroende variabel ekonomisk brottslighet. Där går det att
utläsa en signifikant positiv korrelation mellan styrelsens involvering i bokföringen och
ekonomisk brottslighet. Detta överensstämmer med regressionen som också visade ett
signifikant positivt samband mellan ekonomisk brottslighet och styrelsens involvering i
bokföringen. Regressionsanalysen för modell 2 uppvisade ett signifikant negativt samband
mellan VD:ns involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. I korrelationsmatrisen
föreligger dock ingen signifikans mellan dessa variabler. Däremot är riktningen på
korrelationen negativ, precis som vid regressionen.
Utifrån modell 3 som istället testar variabeln år utan revisor och variablerna involverade i
bokföringen mot ekonomisk brottslighet, visar en signifikansnivå på 0,029 för hela modellen.
Modellens Nagelkerke R Square ligger på 0,261 och Cox & Snell R Square är 0,128, vilket är
något högre än vad tidigare forskning om ekonomisk brottslighet fått (Beasley, 1996;
Summers & Sweeney, 1998). Av regressionen kan det utläsas signifikanta samband mellan
ekonomisk brottslighet och styrelsens respektive VD:ns involvering i bokföringen. Återigen
visar variablerna styrelsens involvering i bokföringen ett positivt samband (signifikans 0,021
och Beta 2,235), och VD:ns involvering i bokföringen ett negativt samband (signifikans 0,023
och Beta -1,966) mot ekonomisk brottslighet.
Utifrån korrelationsmatrisen för modell 3, appendix 5, uppvisas även här en signifikant
positiv korrelation mellan styrelsens involvering i bokföringen och ekonomisk brottslighet. I
regressionen var VD:ns involvering i bokföringen signifikant vilket den inte är i
korrelationen. Däremot är korrelationskoefficienten för båda analyserna negativ.
I modell 4 testas variabeln år med revisor och variablerna involverade i bokföringen mot
ekonomisk brottslighet. Modellens signifikansnivå uppgår till 0,002 och modellen som helhet
är signifikant. Nagelkerke R Square uppgår till 0,291 och Cox & Snell R Square uppgår till
0,150, vilken ännu en gång överstiger förklaringsgraden för tidigare forskning om ekonomisk
(Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998). Som tidigare, visar regressionen på signifikanta
samband mellan ekonomisk brottslighet och styrelsens (signifikans 0,017 och Beta 1,990)
respektive VD:ns (signifikans 0,008 och Beta -2,111) involvering i bokföringen. Ett
78
signifikant positivt samband fås även för variabeln år med revisor (signifikans 0,004 och Beta
0,119), vilket innebär att ju längre den nuvarande revisorn har reviderat företaget, desto mer
ekonomisk brottslighet.
I korrelationsmatrisen för modell 4, appendix 6, föreligger det signifikanta positiva
korrelationer för styrelsens och ägarens involvering i bokföringen. Detta överensstämmer med
regressionen, som visade signifikans för styrelsens involvering i bokföringen och innebär att
våra resultat är robusta genom samtliga tester. Inga signifikanta korrelationer uppstod dock
för variablerna VD:ns involvering i bokföringen och år med revisor. Däremot är riktningen på
korrelationen samma som i regressionen.
5.2.2 Bokföringsbrott
Bokföringsbrott
Modell 1
Logistisk regression
B
Sig.
Revisor
-68,718
År utan revisor
År med revisor
Kön
-146,198
Ålder
13,434
Utbildningsnivå
106,596
Ekonomisk utbildning
-229,990
Erfarenhet
-7,933
Impuls
63,077
Arbetsam
143,880
Risktagande
52,129
Långsiktig
-50,039
Okänslig
-39,120
Andel oberoende
-2,364
Andel största ägare
4,495
Inv. Ägare
Inv. Styrelse
Inv. VD
Inv. Ekonomiansvarig
Inv. Skatteverket
Inv. Redovisningskonsult
ROA
-6,963
Bransch
-319,217
Modell 2
Logistisk regression
B
Sig.
0,997
1,168
Modell 3
Logistisk regression
B
Sig.
Modell 4
Logistisk regression
B
Sig.
0,145
-0,214
0,540
0,113
0,011
2,821
2,516
-1,957
-0,073
0,160
1,062
0,057
0,014
0,023
0,935
0,909
0,186
0,997
0,992
0,997
0,996
0,977
0,992
0,990
0,996
0,997
0,994
0,995
0,986
2,269
2,062
-1,868
0,377
0,339
0,972
0,063
0,022
0,028
0,645
0,808
0,208
18,597
2,744
-1,734
-0,175
0,540
0,237
0,998
0,024
0,061
0,858
0,709
0,798
0,999
0,979
N
78 N
153 N
114 N
136
Modellen signifikans 0,001 Modellen signifikans 0,023 Modellen signifikans 0,017 Modellen signifikans 0,005
Nagelkerke R Square 1,000 Nagelkerke R Square 0,239 Nagelkerke R Square 0,329 Nagelkerke R Square 0,306
Cox & Snell R Square 0,379 Cox & Snell R Square 0,101 Cox & Snell R Square 0,140 Cox & Snell R Square 0,137
Konstant
-1796,118Konstant
- 5,682 Konstant
-20,932 Konstant
-6,202
*Korrelationen är signifikant på 0.05 nivån.
Tabell 4 - Bokföringsbrott
79
Modell 1 inkluderade kontrollvariablerna för att studera hur dessa beter sig till varandra och
mot bokföringsbrott. Samtliga oberoende variabler testades med kontrollvariablerna, men då
endast revisor i företag gav en signifikant modell är det endast denna som analyseras vidare.
Signifikansnivån är 0,001 och förklaringsgraden uppgår till 0,137 för Cox & Snell R Square
medan motsvarande värde för Nagelkerke R Square är 1. Inga signifikanta samband kan
återfinnas i modell 1.
I korrelationsanalysen, Appendix 3, för modellen där vi inkluderat våra kontrollvariabler kan
vi säkerställa ett bivariat statistikt medelsvagt positivt samband för VD:ns risktagande mot
bokföringsbrott. Det innebär att ju mer risktagande VD:n är desto större är tendenserna för att
bokföringsbrott begås.
Modell 2 visar regressionen med den första oberoende variabeln, revisor i företag, och
involvering i bokföring mot den beroende variabeln bokföringsbrott. Den andra modellen för
bokföringsbrott är signifikant, med ett signifikansvärde på 0,023. Utifrån tidigare forsknings
(Beasley, 1996; Summers & Sweeney, 1998) förklaringsgrad bedömer vi att en
förklaringsgrad med Cox & Snell R Square på 0,101 och Nagelkerke R Square på 0,239 är en
tillräckligt hög förklaringsgrad. Regressionen påvisar att både styrelsens och VD:ns
involvering i bokföringen är signifikanta. Styrelsens involvering i bokföringen uppvisar en
signifikansnivå på 0,022 och ett beta-värde på 2,06. VD:ns involvering i bokföringen är
signifikant med en signifikansnivå på 0,028. Till skillnad från styrelsens involvering i
bokföringen har VD:ns involvering i bokföringen ett negativt beta-värde, som uppgår till -1,9.
Dessa resultat innebär att i företag som begår bokföringsbrott, tenderar ha en styrelse som är
involverad i bokföringen, samt att desto mer VD:n är involverad i bokföringen, desto mindre
är risken för att bokföringsbrott begås. Resultaten för bokföringsbrott går alltså i enlighet med
ovanstående resultat för ekonomisk brottslighet. De övriga variablerna i modellen uppvisar
inga signifikanta värden.
I en korrelationsanalys testas även de bivariata sambanden. Utifrån Appendix 4 kan vi utläsa
att styrelsens involvering i bokföringen är signifikant medelstarkt positivt korrelerad med
bokföringsbrott, precis som i regressionen. Däremot kan vi inte i korrelationsanalysen styrka
80
något signifikant samband mellan VD:ns involvering i bokföringen och bokföringsbrott som
existerar i modell 2.
I modell 3 testas den oberoende variabeln år utan företag, med involvering i bokföring, mot
den beroende variabeln bokföringsbrott. Modellen som helhet har ett signifikansvärde på
0,017, vilket innebär att modellen är signifikant. Förklaringsgraden har ökat i modell 3,
jämfört med modell 2, med ett Cox & Snell R Square på 0,140, och ett Nagelkerke R Square
på 0,329 i vår senare modell. Det innebär att den oberoende variabeln år utan revisor,
tillsammans med involvering i bokföring, förklarar bättre den beroende variabeln
bokföringsbrott än vad revisor i företag tillsammans med involvering i bokföringen. Även i
modell 3 är styrelsens involvering i bokföringen signifikant med en signifikansnivå på 0,024
och ett positivt beta-värde på 2,744, vilket betyder att även här existerar ett positivt samband
mellan styrelsens involvering i bokföringen och bokföringsbrott. VD:ns involvering i
bokföringen har fortfarande ett negativt beta-värde, dock är signifikansnivån 0,061 vilket inte
uppfyller en signifikansnivå på under 0,050 för att kunna fastställa ett statistiskt signifikant
samband mellan denna variabel och bokföringsbrott. Anledning är att VD:ns involvering inte
är stark nog för att slå igenom tillsammans med variablerna i modell 3.
Även i korrelationsanalysen för modell 3 (Appendix 5) är styrelsens involvering i bokföringen
signifikant, med en medelstark positiv korrelation, mot bokföringsbrott. I Appendix 5 framgår
det att ägarens involvering i bokföringen är signifikant medelstark positivt korrelerad med
bokföringsbrott. VD:ns involvering i bokföringen är inte heller i denna korrelationsanalys
signifikant, och styrker alltså inte signifikansen i regressionen.
I modell 4 används år med revisor istället för år utan revisor för att testa bokföringsbrott.
Signifikansnivån på 0,005 visar att modellen är signifikant. Förklaringsgraden är aningen
lägre i förhållande till modell 4. Regressionen visar att Cox & Snell R Square uppgår till
0,137 medan motsvarande värde för Nagelkerke R Square är uppgår till 0,306. Vi finner även
signifikanta samband mellan år med revisor och bokföringsbrott, vilket vi inte funnit för de
övriga oberoende variablerna revisor i företag och år utan revisor (modell 2 och 3).
Signifikansnivån är 0,011 och har en positiv riktning med ett beta-värde på 0,113. Det innebär
som vi konstaterat för ekonomisk brottslighet, att desto längre revisorn har reviderat företaget,
81
desto mer troligt är det att bokföringsbrott begås. I modell 4 återfinns även ett negativt
signifikant samband (signifikans 0,023 och beta - 1,96) mellan VD:ns involvering i
bokföringen och bokföringsbrott. Precis som i de tidigare modellerna är även här styrelsens
involvering signifikant, som i modell 4 uppgår till 0,014. Beta-värdet uppgår till 2,516.
I Appendix 6 konstaterar vi att styrelsens involvering i bokföringen åter igen uppvisar en
signifikant medelstark positiv korrelation till bokföringsbrott, i likhet med våra tidigare
modeller 2 och 3, och tyder på en robusthet i våra tester. VD:ns involvering är fortfarande inte
signifikant i korrelationsanalysen.
5.2.3 Skattebrott
Vi har även testat att göra likadana regressioner för skattebrott, men inga av modellerna
uppvisade någon signifikans varför inga vidare analyser görs för den här oberoende variabeln.
Anledningen till att vi inte kunnat testa skattebrott är på grund av för liten varians i den
beroende variabeln.
5.2.4 Sammanfattning av ekonomisk brottslighet
Ekonomisk brottslighet
Modell 1
Kön
Modell 2
Inv. Styrelse
Inv. VD
Modell 3
Inv. Styrelse
Inv. VD
Modell 4
Logistisk regression Spearman Rho´s
Sig.
B
Sig.
Corr.
0,998
-21,138
0,043
-0,188
0,033
0,011
1,589
-1,964
0,034
0,264
0,172
-0,091
0,021
0,023
2,235
-1,966
0,007
0,373
0,251
-0,084
0,004
0,119
Inv. Styrelse
0,017
1,990
Inv. VD
0,008
-2,111
*Korrelationen är signifikant på 0.05 nivån.
0,196
0,024
0,275
0,112
0,193
-0,094
Revisorsbyte
Tabell 5 - Sammanställning Ekonomisk Brottslighet
82
Bokföringsbrott
Modell 1
Risktagande
Modell 2
Inv. Styrelse
Inv. VD
Modell 3
Inv. Ägare
Inv. Styrelse
Modell 4
Logistisk regression Spearman Rho´s
Sig.
B
Sig.
Corr.
0,996
52,129
0,026
0,180
0,022
0,028
2,062
-1,868
0,009
0,736
0,211
-0,028
0,998
0,024
18,597
2,744
0,027
0,002
0,207
0,283
0,011
0,113
Inv. Styrelse
0,014
2,516
Inv. VD
0,023
-1,957
*Korrelationen är signifikant på 0.05 nivån.
0,280
0,006
0,757
0,093
0,234
-0,027
Revisorsbyte
Tabell 6 - Sammanställning Bokföringsbrott
Utifrån de logistiska regressionerna för både ekonomisk brottslighet och bokföringsbrott, kan
vi konstatera att variabeln år med nuvarande revisor visade ett positivt signifikant samband.
Detta innebär att ju längre den nuvarande revisorn har reviderat företaget, desto större är
risken för att ekonomisk brottslighet begås. För de andra oberoende variablerna, alltså revisor
i företag och år utan revisor, finner vi inga signifikanta samband.
Det gick även att utläsa att det föreligger signifikanta samband i nästan samtliga modeller, för
både styrelsens och VD:ns involvering i bokföringen. I modell 3 för bokföringsbrott
föreligger undantaget, där inget signifikant samband existerar för VD:ns involvering. Detta
innebär att styrelsens och VD:ns involvering i bokföringen oftast är av betydelse för
ekonomisk brottslighet, med undantag för VD:ns involvering i bokföringen hos företag som
inte har revisor. I korrelationsanalysen för modell 3, bokföringsbrott, förekom även en positiv
signifikant korrelation för ägarens involvering i bokföringen. Detta betyder att om ägaren är
involvering i bokföringen för företag utan revisor, finns risken för att bokföringsbrott uppstår.
Dock har inte något sådant samband funnits i regressionsanalysen.
Utifrån korrelationsanalyserna modell 1 för ekonomisk brottslighet, kunde vi även utläsa att
det finns en positiv signifikant korrelation för variabeln kön. Detta innebär att män löper
83
större risk att begå ekonomisk brottslighet i småföretag. För bokföringsbrott fanns inget
samband med kön, men däremot korrelerar bokföringsbrott signifikant med risktagande.
Resultatet säger att ju mer risktagande VD:n är, desto större är risken för bokföringsbrott.
Avslutningsvis kan vi konstatera att samtliga tester uppvisar liknande resultat vilket tyder på
en tydlig robusthet i modellerna.
5.3 Företagens egen uppfattning om revisorn
I det här avsnittet kommer fem öppna frågor i från enkäten att diskuteras för att belysa
företagens syn på vad revisorn uppfyller för funktion för företaget. De mest förekommande
svaren på frågan gällande varför företagen valt bort revisorn, är att revisorn inte tillförde
något värde för företaget och att de kan minska sina kostnader genom att istället använda sig
av en redovisningskonsult istället, som är ett billigare alternativ. Detta bekräftar att
regeringens syfte med avskaffandet av revisionsplikten för småföretag, har gett önskade
effekter som ju var att öka lönsamheten att bedriva småföretag (Regeringen, 2010).
En fråga om varför ställdes även till de som har valt att ha kvar revisorn efter avskaffandet.
Det vanligaste svaret som erhölls var att revisorn inger en trygghet i och med att denne kan
bidra med sin kompetens. Ett annat svar som var genomgående var att företagen har en nära
relation till sin revisor. Detta kan bero på att revisorn inte förhåller sig oberoende när den har
reviderat ett företag under en längre period, vilket vi kommer att diskutera i nästa avsnitt.
På frågan om vad företagen har för svårigheter när de upprättar sin bokföring, fick vi svaret
att de inte besitter tillräckligt med kunskap och inte har den tiden det krävs för att upprätta en
tillräckligt bra bokföring. De kommenterar även att det är många regelverk som måste
efterlevas och att de i vissa fall är komplicerade att tyda, samtidigt som dessa ofta uppdateras.
Detta visar ändå att det finns ett behov för småföretag att ta hjälp av någon som har bredare
kompetens inom redovisning eller revision. (Tanewski & Carey 2007)
Vi har även bett företaget att svara på hur väl revisorn kan uppfylla vissa funktioner däribland
upptäcka felaktigheter i redovisningen och bidra med kompetens och resurser. Företagen är
84
överens om att revisorn både kan kontrollera i form av att upptäcka fel i bokföringen, samt
bidrar med resurser till företaget. Enligt agent- och resursberoendeteorin är revisorns roll att
kontrollera att bland annat egenintresset inte leder till att ekonomisk brottslighet begås, samt
att bidra med kompetens och rådgivning i syfte att minska fel i bokföringen (Jensen &
Meckling 1976; Pfeffer & Salancik, 2003). Vi kan således bekräfta teorin, och att revisorn
fyller en brottsförebyggande funktion.
På den sista frågan undrade vi om företaget upplevde några konsekvenser av revisionsplikten,
och de flesta uppger att de främst ser positiva effekter. För dessa småföretag innebär
lagändringen att de sparar in en betydande stor summa pengar varje år, som enligt företagen
själva kan investeras bättre.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att företagen upplever att kostnaden för revisorn inte
överstiger nyttan med revisorn, trots att det finns undantag.
5.4 Teoretisk förankring
I detta avsnitt presenteras reflektioner över analysen utifrån de teoretiska referensramarna.
Teorierna och tidigare forskning förklarar ekonomisk brottslighet och revisorns roll utifrån
agent- och resursberoendeteorin.
Huvudargumentet för vår studie är att revisorn är en resursgivare och även en
kontrollmekanism, som kan upptäcka och förhindra ekonomisk brottslighet (Brå, 2007;
Jensen & Meckling, 1976; Pfeffer & Salancik, 2003). Enligt den rationella valhandlingsteorin
begås ekonomiska brott på grund av att människor är rationella och drivs av sitt egenintresse,
vilket agentteorin säger att revisorn kan förebygga (Jensen & Meckling, 1976; Jacobsen,
2012). Brott kan också begås på grund av andra faktorer på individ- och företagsnivå inom
företaget (e.g. Zahra, Priem & Rasheed, 2007). Revisorn ska inte bara kontrollera enligt
agentteorin, utan även bidra med resurser som kompetens och rådgivning enligt
resursberoendeteorin. Resurstillhandahållande ska leda till att företagets felaktigheter i
bokföringen kan reduceras. (Pfeffer & Salancik, 1978) Att revisorn förhåller sig oberoende
gentemot företag som den reviderar är en förutsättning för att kunna förebygga ekonomisk
85
brottslighet genom kontroll och kompetens. Det leder till att redovisningens kvalité säkerställs
och viljan att anmäla ett brott ökar. (Jensen & Meckling, 1976; Beattie et al., 1999; Kueppers
& Sullivan, 2010)
Ekonomisk brottslighet kommer nu att diskuteras utifrån de beroende variablerna ekonomisk
brottslighet, bokföringsbrott och skattebrott. Revisorn diskuteras utifrån variablerna revisor i
företag, år utan revisor samt år med nuvarande revisor. Avslutningsvis diskuteras övriga
faktorer som påverkar ekonomisk brottslighet, alltså våra kontrollvariabler.
Efter att ha genomfört våra regressions- och korrelationsanalyser för både ekonomisk
brottslighet och bokföringsbrott kan vi konstatera att det inte föreligger något signifikant
samband för varken revisor i företaget eller år utan revisor (modell 1-3).
Utifrån tidigare forskning är risken för att ekonomisk brottslighet begås högre de två första
åren som revisorn reviderar företaget, än under de påföljande åren (Loebbecke et al., 1989).
Enligt St. Pierre & Anderson (1984), Stice (1991) och Sorenson et al. (1983), beror det på att
revisorn inte lika enkelt kan upptäcka brott under de första åren. Det innebär att företag kan
komma att byta revisor för att denne inte ska bli tillräckligt insatt i företaget, för att på så sätt
undvika att upptäcka eventuella ekonomiska brott. I våra tester uppvisar år med revisor ett
positivt signifikant samband mot både ekonomisk brottslighet och bokföringsbrott. Detta
innebär att ju längre revisorn har reviderat företaget, desto högre är risken för att ekonomisk
brottslighet begås. Vårt resultat visar alltså motsatsen till vad teorin säger. En anledning till
detta skulle kunna vara att revisorn efter en längre tid inte längre förhåller sig lika oberoende
till företaget som denne reviderar. Enligt Beattie et al. (1999) är det viktigt att revisorn
förhåller sig oberoende för att denne ska kunna uppfylla sina funktioner och förhindra
ekonomisk brottslighet, det vill säga kunna upptäcka ett brott och har viljan att anmäla det.
Enligt agent- och resursberoendeteorin uppfyller revisorn funktioner så som en
kontrollmekanism och tillhandahållare av resurser (Jensen & Meckling, 1976; Pfeffer &
Salancik, 1978). Således innebär också resultatet att revisorn har svårare för att uppfylla sina
funktioner som kontrollmekanism och tillhandahållare av resurser ju längre revisorn reviderar
företaget. I den deskriptiva analysen kunde vi se att revisorn reviderar ett företag i genomsnitt
11 år. När vi sedan studerat det i förhållande till de som har begått brott och de som inte har
86
begått brott, är genomsnittet 19 år respektive 11 år. Detta styrker våra signifikanta samband
samt ger en indikation till att revisorn reviderar ett och samma företag under en längre period.
Med utgångspunkt av resultaten ovan och utifrån de erhållna enkätsvaren om varför företag
behåller revisorn, har vi fått svar som tyder på att en anledning är att revisorn är kompis med
personer i företaget. I och med att genomsnittstiden för revisorns uppdrag i småföretagen
uppgår till 10 år, och än högre för företag som begår ekonomisk brottslighet, kan det
ifrågasättas om det är rimligt att företaget behåller sin revisor i så många år, trots att lagen
säger att revisorns uppdrag inte får gälla i mer än fyra år (9 kap 21§ ABL). Att revisorn har
svårt för att förhålla sig oberoende kan också bero på att företagen är mindre och för att det då
bör vara enklare att skapa närmre, oprofessionella, relationer mellan parterna i dessa
småföretag.
För skattebrott blev inga av modellerna signifikanta, varför vi inte kan dra några generella
slutsatser av sambandet mellan revisorsvariablerna och skattebrott. Då vi endast finner ett
signifikant samband mellan år med revisor och de beroende variablerna, kan vi inte styrka att
revisorn har en brottsförebyggande funktion.
Då vi menar att revisorn inte kan förhindra ekonomisk brottslighet vill vi därför diskutera ifall
revisorns brottsförebyggande funktion kan kompenseras utav någon annan part.
Enligt tidigare studier är det främst ledande befattningshavare i ett företag som begår
ekonomisk brottslighet (Brå, 2007). I våra tester kan vi bland annat konstatera att det är de
ledande befattningshavarnas involvering i bokföringen som har ett samband med ekonomisk
brottslighet. Styrelsen och VD:ns involvering i bokföringen har ett signifikant samband i
samtliga modeller för ekonomisk brottslighet och bokföringsbrott, med ett undantag för
modell 3 för bokföringsbrott. I resultatet för styrelsens involvering i bokföringen återges ett
positivt samband, vilket innebär att ju mer styrelsen är involverad i bokföringen, desto fler
brott tenderar att begås oavsett om företaget har revisor eller inte. Det betyder att styrelsen
inte kan ses som ett substitut för revisorn, och revisorn kan således inte förhindra ekonomisk
brottslighet då styrelsen är involverad i bokföringen. Detta skulle kunna förklaras av
agentteorin och rationell valhandlingsteori, som menar att individer i ett företag drivs utifrån
sitt egenintresse vilket kan leda till att ekonomisk brottslighet begås (Jensen & Meckling,
87
1976; Jacobsen, 2012). I och med att styrelsens involvering i bokföringen tenderar att leda till
ekonomisk brottslighet, kan det antas att de drivs av egenintresset och att revisorn inte kan
förhindra att egenintresset leder till ekonomisk brottslighet. Eftersom ägarna i ett företag utser
en styrelse till att kontrollera företagsledningen, är styrelsens arbetsuppgift att kontrollera
företaget å ägarnas vägnar (Jensen & Meckling, 1976; Carrington, 2010). En anledning till
varför styrelsens involvering i bokföringen tenderar till att ekonomisk brottslighet begås kan
vara, likt revisorns, svårigheter med att förhålla sig oberoende till företaget. Därför kan vi
också säga att styrelsen, precis som revisorn, misslyckas med att uppfylla sin kontrollfunktion
som ska kunna förebygga ekonomisk brottslighet.
Resultatet för VD:ns involvering i bokföringen visar på motsatta förhållanden mot ekonomisk
brottslighet. Det vill säga ett negativt signifikant samband, som innebär att ju mer VD:n är
involverad i bokföringen, desto mindre brott begås. Detta betyder att VD:ns involvering i
bokföringen tenderar att reducera risken för fler brott, oavsett om företaget har en revisor eller
inte. Således är VD:ns involvering i bokföringen alltid av betydelse för att minska risken att
ekonomisk brottslighet begås. VD:n kan alltså sägas fylla samma brottsförebyggande funktion
som revisorn borde göra enligt teorierna (e.g. Jensen & Meckling, 1976), och skulle därför
kunna ersätta revisorns roll som kontrollmekanism för att förebygga ekonomisk brottslighet. I
de deskriptiva analyserna kommer vi fram till att VD:n i genomsnitt har en hög
utbildningsnivå, och ungefär var tredje VD har en utbildning inom redovisning och revision,
varför de skulle kunna hävda ha den kompetensen och de resurser för att kunna minska
felaktigheterna i företagets räkenskaper (Pfeffer & Salancik, 2003).
Även ägarens involvering i bokföringen har ett positivt signifikant samband i
korrelationsanslysen med bokföringsbrott i modell 3. Detta innebär att i företag utan revisor,
kan även ägarens involvering tendera att bokföringsbrott begås. Att företag inte har revisor
innebär enligt agentteorin att en viktig kontrollfunktion saknas (Jensen & Meckling, 1976),
vilket kan resultera i att ägarna har möjlighet att begå ekonomisk brottslighet, möjligtvis på
grund av att de strävar efter att maximera sitt egenintresse. Det kan också betyda att företaget
saknar resurser för ägaren att upprätta en korrekt bokföring (Tanewski & Carey 2007). I och
med att ägarens involvering i bokföringen tenderar att leda till bokföringsbrott då företaget
inte revideras av en revisor, kan det antas att det ändå finns ett behov av någon form av
kontrollmekanism som förhindrar att ekonomisk brottslighet begås i dessa företag.
88
Enligt agentteorin har styrelsen en funktion av att övervaka VD, för att se till att VD:n och
ägarnas intressen är förenade (Jensen & Meckling, 1976). Våra resultat tyder alltså på att
styrelsen inte uppfyller en övervakande kontrollfunktion, vad gäller ekonomisk brottslighet.
Den huvudsakliga orsaken kan härledas till att företagen är små. Styrelsen kan ofta ha nära
relationer till ägarna i företaget, vilka ofta även är VD, vilket innebär att styrelsen inte har
samma incitament till att övervaka deras intresse. Således fyller inte styrelsen den
kontrollfunktion som kan sägas förebygga ekonomisk brottslighet. Att styrelsen inte uppfyller
den kontrollfunktion som den ska, kan enligt agentteorin innebära att styrelsen brister i att se
till att ägarnas och VD:ns intresse är förenade och att VD:n på så sätt inte kontrolleras. I vårt
fall, i småföretag, finns sällan intressekonflikter mellan ägare och VD:n då dessa ofta kan
utgöras av samma personer. Att VD:ns involvering i bokföringen i småföretag inte leder till
ekonomisk brottslighet förklaras därför av att VD:n, precis som ägarna, är intresserade av att
företaget fortlever. I större företag har VD:n incitament till att ta större risker för att maximera
sitt egenintresse, då denne kan erhålla större avgångsvederlag, vilket innebär att VD:n inte har
lika mycket att förlora som i ett mindre företag. Således leder inte VD:ns involvering i
bokföringen till att brott begås i småföretag.
Enligt den rationella valhandlingsteorin begås ekonomisk brottslighet på grund av att
människor är rationella och drivs av egenintresset (Jacobsen, 2012). Men teorin har fått kritik,
och forskning har visat på att det är många fler faktorer som påverkar att ekonomisk
brottslighet begås (e.g. Zahra, Priem & Rasheed, 2007). Utöver ovanstående variabler
uppvisades även ett positivt signifikant samband i korrelationsanalysen med å ena sidan kön
och ekonomisk brottslighet och å andra sidan risktagande och bokföringsbrott. Enligt Zahra,
Priem & Rasheed (2007) är det i huvudsak män som begår ekonomisk brottslighet i företag,
där en av orsakerna är att många branscher där ekonomisk brottslighet förekommer är
mansdominerande. Detta samband styrks utav våra resultat som också visar att det är flest
män som begår ekonomisk brottslighet. Vår deskriptiva analys visar att 73 procent av
företagen har en man som VD, vilket kan ha påverkat testerna men som ändå kan styrkas av
teorin. Gottfredson och Hirshi (1990) menar att ekonomisk brottslighet kan ha en
utgångspunkt hos individer med bristande självkontroll. Har en individ bristande självkontroll
kan några personlighetsdrag vara bland annat impulsiv, kortsiktig, risktagande och okänslig
(Gottfredson & Hirshi, 1990). Att risktagande har ett bivariat positivt samband innebär att
89
individer som är mer risktagande tenderar att begå bokföringsbrott i större utsträckning.
Risktagande är dock endast en av egenskaperna för självkontroll, vilket gör det svårt att styrka
att variabeln självkontroll i sin helhet har ett samband med ekonomisk brottslighet.
Enligt Brå (2007) beror ekonomisk brottslighet främst på om företaget är verksamt inom
bygg- och restaurangbranscherna, ålder och kön. Att vi inte får signifikans för bransch kan
bero på att vi inte har kunnat testa de specifika branscherna som är utpekade för att begå
ekonomisk brottslighet. Då bygg- och restaurangbranscherna inte testas enskilt ingår de i
branschindelningen som tjänste- och tillverkningsföretag. Dessutom hamnar de i varsin
kategori, vilket gör att vi inte kan styrka något samband och därmed inte heller teorin.
Tidigare forskning säger också att faktorer så som finansiell ställning, erfarenhet, styrelsens
oberoende och ägarstruktur kan spela roll för vilka som begår ekonomisk brottslighet (e.g.
Zahra et. al., 2007). Att dessa variabler inte uppvisar några signifikanta samband i våra tester
kan bero på att forskningen om dessa är internationella, och inte tidigare tillräckligt studerade
för att dra några slutsatser om dessa i svenska sammanhang, än mindre i småföretag.
Våra tester indikerar inte på ett signifikant samband att företag utan revisor tenderar att begå
mer ekonomisk brottslighet. Det innebär att revisorns brottsförebyggande roll enligt
agentteorin och resursberoendeteorin inte kan styrkas.
90
6. Slutsatser och implikationer
I detta avslutande kapitel redogörs studiens slutsats, med härledning av uppsatsens
problemdiskussion och syfte som vi ämnar besvara. Resultaten som presenteras i detta avsnitt
besvarar om revisorn kan ses som en förebyggare av ekonomisk brottslighet i små företag,
och vad som kännetecknar företagen som har begått ekonomisk brottslighet. Avslutningsvis
presenteras studiens teoretiska och praktiska implikationer samt begränsningar. Utifrån dessa
lyfter vi fram förslag till vidare forskning.
6.1 Slutsatser
Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige.
Lagändringen möttes av positiva reaktioner från företagen, men Skatteverket och
Ekobrottsmyndigheten ställde sig tveksamma till den nya lagen. Anledningen var att
ekonomisk brottslighet skulle riskera att öka när en kontroll- och resursmekanism för
samhället försvinner i de företag som väljer att inte längre använda sig av revisor. I länder där
revisionsplikten har varit avskaffad sedan en längre tid tillbaka har studier visat att företag har
ersatt revisorn med andra redovisningstjänster (Grant Thornton, uå). Inga studier har tidigare
undersökt effekter på ekonomisk brottslighet, och eftersom fler av de företag som omfattas av
lagändringen har valt bort revisorn i Sverige jämfört med övriga länder har det motiverat oss
till att studera om revisorn har en brottsförebyggande roll av ekonomisk brottslighet.
Vår problemdiskussion ledde fram till studiens syfte som var att undersöka om användandet
av revisor är negativt relaterat till ekonomisk brottslighet, och i så fall varför. För att
undersöka detta har vi tagit utgångspunkt i agentteorin, resursberoendeteorin och rationell
valhandlingsteori samt tidigare forskning om faktorer som tillsammans förklarar revisorns roll
och ekonomisk brottslighet (e.g. Jensen & Meckling, 1976). För att kunna uppfylla studiens
syfte och generera generaliserbara resultat, genomfördes insamling av kvantitativ data genom
både en enkätstudie och en dokumentstudie på småföretag som omfattas av fri revision. Detta
för att kunna fånga både företagens användning av revisorn och ekonomisk brottslighet.
Utifrån vår studies resultat och analys av småföretag som omfattas av fri revision kan vi
hävda att ekonomisk brottslighet inte påverkas av valet att ha revisor eller inte. Däremot
91
påverkas ekonomisk brottslighet av hur länge den nuvarande revisorn har reviderat företaget.
Resultatet säger att ju längre den nuvarande revisorn har reviderat företaget, desto större är
risken att ekonomisk brottslighet begås i företag som har kvar revisorn. Detta är inte förenligt
med tidigare forskning som säger att ekonomisk brottslighet främst uppstår under de två första
åren som revisorn reviderar företaget (Loebbecke et al., 1989). En anledning till dessa resultat
är att revisorn behöver vara oberoende för att kunna uppfylla sina funktioner som
kontrollmekanism och resurstillhandahållare (Kueppers & Sullivan, 2010), vilket tros minska
ju längre revisorn reviderar företaget. Det är dock intressant att företagen själva anser att
revisorn kan bidra med kontroll och resurser, vilka enligt teorierna är en förutsättning för att
förebygga ekonomisk brottslighet. Våra resultat visar däremot på motsatsen. Beträffande
involveringen i bokföringen, kan vi utifrån våra resultat dels konstatera att styrelsens
involvering i bokföringen leder till ökad ekonomisk brottslighet och dels att VD:ns
involvering i bokföringen tenderar att leda till minskad ekonomisk brottslighet. Dessa
förhållanden gäller oavsett om företaget har en revisor eller inte. VD:ns involvering i
bokföringen skulle därför kunna ersätta revisorns hävdade roll som en förebyggare av
ekonomisk brottslighet, då denne kan bidra med sin kompetens (Pfeffer & Salancik, 2003).
Ett bivariat samband mellan ägarnas involvering i bokföringen i de företag som inte har
revisor och bokföringsbrott styrker dock revisorns brottsförebyggande funktion. Faktorer på
individ-och företagsnivå som enligt tidigare forskning sagts påverka ekonomisk brottslighet
(e.g. Zahra et al., 2007), kan utifrån våra resultat endast styrkas för kön och risktagande. Här
fann vi dock endast bivariata samband mellan å ena sidan män och ekonomisk brottslighet, å
andra sidan risktagande och bokföringsbrott.
De övriga oberoende variablerna som utifrån tidigare forskning har visat sig ha ett samband
med ekonomisk brottslighet, kan inte styrkas i vår empiriska undersökning av svenska
småföretag.
Avslutningsvis kan vi bekräfta att företagen har valt bort revisorn på grund av ekonomisk
skäl, vilket var syftet med lagändringen att göra det mer lönsamt att driva småföretag i
Sverige. Vi har inte heller sett några negativa konsekvenser på ekonomisk brottslighet som ett
resultat av avsaknaden av offentlig kontroll. Således hävdar vi att Skatteverkets oro har hittills
inte visat sig vara befogad. Enligt våra resultat fyller revisorn ingen brottsförebyggande
92
funktion, dessutom tenderar ekonomisk brottslighet att öka ju längre revisorn reviderar
småföretagen.
6.2 Studiens implikationer och begränsningar
Syftet med vår studie var att förklara om användandet av revisorn är negativt relaterat till
ekonomisk brottslighet. Till skillnad från tidigare studier som studerat revisorns roll
kvalitativt har vi försökt att kvantitativt förklara revisorns roll, dessutom i förhållande till
ekonomisk brottslighet som tidigare varit outforskat. Vi har därför valt att utgå ifrån en
kombination av teorier som förklarar revisorns roll samt faktorer som föranleder till
ekonomisk brottslighet. Det har resulterat i att målet för vår studie har varit att testa tidigare
forskning och teorier, samt att vi ska kunna generalisera våra resultat.
Utifrån de resultat som studien har genererat, kan vi bidra med några implikationer. För det
första, kan vi påstå att både agent- och resursberoendeteorin inte kan appliceras för
revisorernas roll i småföretag. En anledning kan vara att revisorns oberoende inte efterlevs vid
revisionen i småföretag, vilket är en förutsättning för agent- och resursberoendeteoriernas
brottsförebyggande perspektiv på revisorn. De resultat som genererats tyder på att revisorn
inte kan förebygga ekonomisk brottslighet. Då vi inte heller har funnit några starka samband
för faktorerna som leder till ekonomisk brottslighet, mer än bivariata samband på kön för
ekonomisk brottslighet och risktagande för bokföringsbrott, verkar denna internationella
forskning inte vara direkt översättbar på de svenska småföretagen. För det andra, kan vi
utifrån studiens resultat ifrågasätta revisorns oberoende i småföretag. Enligt lagtext får en
revisor som längst revidera företaget i fyra år, men våra resultat tyder på att företagen behåller
revisorn över en längre tid vilket leder till ekonomisk brottslighet. Dessutom verkar företagen
ha en nära relation till revisorn, vilket också kan påverka oberoendet och således leda till
ekonomisk brottslighet. Med anledning av detta vore det av vikt att se över revisorernas
oberoende och skärpa kraven för oberoendet.
Sist vill vi även nämna en avgörande begränsning för vår studie, vilken kom att påverka
applicerbarheten. Begränsningen var att det förelåg svårigheter med insamlingen av
mailadresser från småföretagen vilket påverkade vårt urval. Bortfallet i studien är också stort
93
och påverkades av att det inte var så många som besvarade enkäten. Således bör vi endast
med försiktighet generalisera våra resultat gentemot hela populationen.
6.3 Förslag till vidare forskning
Vid tidpunkten för denna studie har fem år gått sedan revisionsplikten avskaffades. För att
studera ekonomisk brottslighet till följd av att småföretag numera kan välja att inte använda
sig av revisor, och huruvida revisorn fyller en brottsförebyggande funktion, är lagändringen
relativt ny. Det kan därför vara fördelaktigt att studera den ekonomiska brottsligheten om
ytterligare fem år för att se om effekterna ter sig tydligare.
Med anledning av att vi inte kunde studera bygg- och restaurangbranscher, hade det således
också varit intressant om framtida studier kunde göra en undersökning om ekonomisk
brottslighet och revisorn i endast dessa branscher, för att bekräfta teorierna om att specifika
branscher är mer brottsbenägna.
Då vi även har funnit intressanta resultat för vem eller vilka som är involverade i företagets
bokföring i förhållande till ekonomisk brottslighet, hade det varit av intresse att studera dessa
mer djupgående. På grund av att vi kommit fram till att revisorn inte fungerar som en
brottsförebyggande funktion, är vårt förslag att vidare studera vilka som faktiskt kan
förebygga ekonomisk brottslighet där mer utrymme för dessa variabler ges än vad som
rymdes i vår undersökning.
Den forskning som är gjord på de faktorer som förväntas föranleda till ekonomisk brottslighet
är i första hand studerad internationellt. Då vi inte kunnat styrka de flesta av dessa faktorer,
anser vi att denna forskning endast gäller internationella företag. Den enda forskning på
faktorer som leder till ekonomisk brottslighet står idag Brottsförebyggande rådet för, vilka
dessutom enbart täcker in kön, ålder och bransch. Därför föreslår vi slutligen att vidare
forskning studerar faktorer som är tillämpbara på svenska småföretag.
94
Källförteckning
Agarwal G.K. & Medury Y. (2014), Internal Auditor as Accounting Fraud Buster, The IUP
Journal of Accounting Research & Audit Practices, Vol. XIII, No. 1.
Aktiebolagslag (2005), Stockholm, (SFS 2005:551).
Alexander, C.R. & Cohen, M.A. (1998). Why do corporations become criminals? Ownership.
hidden actions, and crime as an agency cost. Journal of Corporate Finance 5 (1999), s.1-34
American Institute of Certified Public Accountants (AICPA). (1997). Consideration of Fraud
in a Financial Statement Audit. Statement on Auditing Stan-dards No. 82. New York, NY:
AICPA.
Andersson A. (2011). Höj gränsen för revisionsplikt, Tillgänglig: http://www.drivaeget.se/nyheter/pengar/hoj-gransen-for-revisionsplikt (Hämtad 2015-01-26)
Andersson, N. & Englund A (2014). Vilka faktorer påverkar små företag vid valet av revisor.
Civilekonomuppsats. Umeå Universitet.
Arevärn, D & Larsson, D (2014). Fattar företagsägare ett ekonomiskt rationellt beslut med
att slopa revisorn?. Civilekonomuppsats. Umeå Universitet
Becker, G. (1968). Crime and punishment: an economic approach. The journal of political
economy, nr. 76.
Beasley, M. S. (1996). An empirical analysis of the relation between the board of director
composition and financial statement fraud. The Accounting Review, 71: 443-465.
Beattie, V., Brandt.R. & Fearnley,S. (1999). Perceptions of auditor independence: UK
evidence. Journal of international accounting, auditing & taxation. Vol.8, No.1: 67-107.
95
Bell, T. B., S. Szykowny, & J. J. Willingham. (1991). Assessing the likelihood of fraudulent
financial reporting: A cascaded logit approach. Working paper, KPMG Peat Marwick,
Montvale, NJ.
Bentham, J. (1998). The principles of morals and legislation. Orig. utg. 1789. New York:
Prometheus Books.
Bhagat, Sanjai, James A. Brickley, and Jeffrey I,, Coles. (1987). Managerial Indemnification
and Liability Insurance: The Effect on Shareholders wealth, Journal of Risk and Insurance,
vol. 54, no. 4 (December): 721-736.
Björkman C. (2010). Beslut om slopad revisionsplikt uppskjutet, Tillgänglig:
http://www.driva-eget.se/nyheter/skatt/beslut-om-slopad-revisionsplikt-uppskjutet (Hämtad:
2015-01-26)
Bokföringslag (1999), Stockholm, (SFS 1999:1078).
Brass, D. J., Butterfield, K. D., & Skaggs, B. C. 1998. Relationships and unethical behavior:
A social network perspective. Academy of management review, 23: 14-31
Bratton, W.W & Wachter, M.L. (2010). The case against shareholder empowerment.
University of Pennsylvania Law Review, 158, 653-727
Brottsbalk (1962), Stockholm, (SFS 1962:700).
Brottsförebyggande rådet (2007). Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007, Kapitel:
Ekonomisk brottslighet, Tillgänglig:
http://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b2980008084/1334745588306/15+Ekono
misk+brottslighet.pdf (Hämtad: 2015-02-20)
Brottsförebyggande rådet (2015). Anmälda brott. Tillgänglig:
http://www.bra.se/bra/brott-och-statistik/statistik/anmalda-brott.html (Hämtad 2015-04-17)
96
Brottsrummet (2015). Ekonomisk brottslighet, Tillgänglig:
http://www.brottsrummet.se/sv/ekonomiska-brott (Hämtad: 2015-02-21)
Brown, R (eds). (1905). A history of accounting and accountants. Edinburgh: T.L & E.C
Jack.
Bryman A., & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber
Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber.
Civilutskottets betänkande (2009/10:CU28), En frivillig revision. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/En-frivilligrevision_GX01CU28/?html=true (Hämtad: 2015-01-30)
Clinard, M. B. (1983). Corporate ethics and crime. Beverly Hills, CA: Sage.
Coleman, J. (2001). The criminal elite: understanding white-collar crime. 5 uppl. New York:
Worth Publishers.
Collis, J., Jarvis, R. & Skerratt, L. (2004). The demand for the audit in small companies in the
UK. Accounting and Business research, Vol.34, No.2: 87-100.
Croall, H. (2004). Lurad och förgiftad: att avslöja utsatthet för ekobrott, Rapport 2004:1
Stockholm, Tillgänglig:
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800013863/1311847608576/2004_1_lur
ad_och_forgiftad.pdf (Hämtad 2015-02-20)
Daboub, A. J., Rasheed, A. M. A., Priem, R. L.,& Gray, D. A. (1995). Top management team
characteristics and corporate illegal activity. Academy of Management Review, 20: 138-170.
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning.
(5. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
DeAngelo, L. (1981a) Auditor size and audit quality. Journal of Accounting and Economics 3,
s. 183–199
97
DeAngelo, L. (1981b). Auditor independence, "low balling", and disclosure regulation.
Journal of accounting and Economics, 3, 2, s. 113-127
Deegan C., & Unerman J., (2011). Financial Accounting Theory. 2 European edition.
Maidenhead: McGraw-Hill Higher Education
DiMaggio, P. J., & Powell W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism
and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48(2),
147-160.
Ekobrottsmyndigheten (2011). Revisorers åtgärder vid misstanke om brott – Vissa praktiska
tillämpningsfrågor, Rapport 2007:1, Reviderad maj 2011, Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Revisorer/Revisorers%20%C3%A5tg%C3
%A4rder%20vid%20brottsmisstanke.pdf (Hämtad: 2015-02-23).
Ekobrottsmyndigheten (2013). Dubbelbestraffning – vad är det och vad är det som har hänt?
Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Dubellbestraffning/Dubellbestraffning_EB
M2013.pdf (Hämtad: 2015-03-21)
Ekobrottsmyndigheten (2013). Revisorers åtgärder vid misstanke om brott – Vissa praktiska
tillämpningsfrågor, Rapport 2007:1, Reviderad okt 2013, Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Revisorer/Rev%20%C3%A5tg%20vid%20
misst%20om%20brott%20(farev)okt%202013.pdf (Hämtad: 2015-03-20).
Ekobrottsmyndigheten (2014). Anmäla misstänkt brottslighet, Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/for-dig-som-ar/revisor/anmala-misstankt-brottslighet/
(Hämtad: 2015-02-23).
Ekobrottsmyndigheten (2014). Brottsbalken, Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/lag-och-ratt/brottsrubriseringar/brottsbalken/ (Hämtad:
2015-02-20).
98
Ekobrottsmyndigheten (2014). För dig som är revisor,
Tillgänglig: http://www.ekobrottsmyndigheten.se/for-dig-som-ar/revisor/ (Hämtad: 2015-0223).
Ekobrottsmyndigheten (2014). Skattebrottslagen, Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/lag-och-ratt/brottsrubriseringar/skattebrott/ (Hämtad:
2015-02-20).
Ekobrottsmyndigheten (2014). Så här arbetar Ekobrottsmyndigheten, Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/vart-arbete/sa-har-arbetar-ebm/ (Hämtad: 2015-02-20).
Ekobrottsmyndigheten (2014). Vårt arbete, Tillgänglig:
http://www.ekobrottsmyndigheten.se/vart-arbete/ (Hämtad: 2015-02-20).
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - Idéer, moden, förändring (1:1 uppl.).
Malmö: Liber.
Fama, E. F., (1980). Agency problems and the Theory of the firm. Journal of
Political Economy, 88, 288-307
Fama, E. P., & Jensen. M.C. (1983). Separation of Ownership and Control. Journal of Law
and Economics, vol. 26 (June): 301-325.
FAR SRS (2006), Revision – en praktisk beskrivning. Stockholm: FAR Förlag
FAR (2013). Godkänd revisor med examen – auktoriserad efter 1 juni 2013. Tillgänglig:
http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Nyheter/Godkand-revisor-med-examen-auktoriserad-efter-1-juni-2013/ (Hämtad: 2015-02-17)
Ferraro, F., Pfeffer, J., & Sutton, R. I. (2005). Economics language and assumptions: How
theories can become selffulfilling. Academy of Management Review, 30: 8-24.
99
Francis, J, & Krishnan, J (1999). Accounting Accruals and Auditor Reporting Conservatism,
Contemporary Accounting Research, 16, 1, s. 135-165
Frank, R. H., Gilovich, T., & Regan, D. T. (1993). Does studying economics inhibit
cooperation? Journal of Economic Perspectives, 7: 159-171.
Geiros S. & Runhall C. (2012). Revisionspliktens avskaffande: En studie om Sveriges
utveckling utifrån ett intressentperspektiv. Civilekonomuppsats, Lunds universitet. Lund: Uni.
Glazer, A. S., & Jaenicke, H. R. (2002). A pathology of the independence standards board's
conceptual framework project. Accounting Horizons, Vol: 16.4 , 329-352.
Gooderham, P.N., Tabiassen, A., Doving, E. & Nordhaug, O. (2004). Accountants as Sources
of Business Advice for Small Firms. International Small Business Journal, Vol.22, No.1: 522.
Gordon, M. (1964). Postulates, principles, and research in accounting. The Accounting Review
39 (April): 251-263.
Goswami, G., Noe, T. & Rebello, M. (1995). Debt financing under asymmetric information.
Journal of Finance, 50, 633-659.
Gottfredson, M.R. och Hirschi, T. (1990) (på engelska). A General Theory of Crime..
Stanford, Kalifornien: Stanford University Press
Grant Thornton (uå) Revisionsplikten i Europa. Tillgänglig:
http://www.grantthornton.se/Tjanster/Revision/Vad-ar-nyttan-med revision/Revisionsplikteni-Europa/ (Hämtad: 2015-01-21)
Grasmick, H. G., Tittle, C. R., Bursik, R. J., & Arneklev, B. J. (1993). Testing the core
empirical implications of Gottfredson and Hirschi's general theory of crime. Journal of
research in crime and delinquency, 30(1), 5-29.
Grönlund, A., Tagesson, T. & Öhman, P. (2005). Principbaserad redovisning.
Studentlitteratur: Lund.
100
Hair, J. F. Jr., Anderson, R., Tatham, R., & W. C. (1998) Multivariate Data Analysis (5th
ed.). Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall.
Healy, P.M. & Palepu, K.G. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the
capital markets: A review of empirical disclosure literature. Journal of Accounting and
Economics, Vol.31: 405-440.
Holme, I. A. & Solvang, B. K. (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Upplaga 2. Studentlitteratur. Lund
Humphrey, C, Moizer, P, & Turley, S (2006). Independence and Competence? A Critical
Questioning of Auditing, Advances In Public Interest Accounting, 12, 1, s. 149–167
Jacobsen, D-I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. (1:10. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Jakupovic A. & Fridell E. (2011) Avskaffandet av revisionsplikten: Möjlig påverkan på
revisionsbyråer och små aktiebolag. Masteruppsats. Högskolan i Jönköping. Jönköping:
Högskolan/IHH
Jensen, M. C. 2001. Corporate budgeting is broken—Let’s fix it. Harvard Business Review,
79(6): 94–101
Jensen, M. C. & Meckling, W. H. (1976). The theory of the firm: Managerial behavior,
agency cots and ownership structure. Journal of financial economics, 3, 305-360.
Johannisson, B. & Gustavsson, B-Å. (1984). Småföretagande på småort – nätverksstrategier i
informationssamhället. Centrum för Småföretagsutveckling, Högskolan i Växjö.
Johnson, V, Khurana, I, & Reynolds, J (2002). Audit-Firm Tenure and the Quality of
Financial Reports, Contemporary Accounting Research, 19, 4, s. 637-660
Jönsson, E & Mellve, V (2013). Varför behåller små aktiebolag revisorn trots att
revisionsplikten för dessa är avskaffad?. Civilekonomuppsats. Linnéuniversitetet Växjö
101
Knapp, M. (1991). Factors that audit committees use as surrogates for audit quality. Auditing:
A Journal of Practice and Theory 10 (1): 35–52.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2015). Styrelsen. Tillgänglig:
http://www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning/svensk-bolagsstyrning/den-svenska-modellenfor-bolagsstyrning/styrelse (Hämtad: 2015-12-20)
Kueppers, R. J., & Sullivan, K. B. (2010). How and why an independent audit matters.
International Journal of Disclosure and Governance Vol. 7:4 , 286–293.
Körner, S., & Wahlgren, L. (2006). Statistisk dataanalys. Lund: Studentlitteratur.
Lag 24 (uå). Kan misstänkas. Tillgänglig: http://www.lag24.se/a/kan-misst%C3%A4nkas
(Hämtad: 2015-02-24)
Landes, C. E. (2004). On high Standards of Auditing ethics and Behavior. The CPA Journal
74.2 , 9-11.
Lee, T & Stone, M (1995). COMPETENCE AND INDEPENDENCE: THE CONGENIAL
TWIN OF AUDITING? Journal of business, finance & accounting, 22, 8, s.1169-1177
Lindgren, S-Å. (2000). Ekonomisk brottslighet – ett samhällsproblem med förhinder. Lund:
Studentlitteratur.
Loebbecke, J. K., M. M. Eining, & J. J. Willingham. (1989). Auditors' experience with
material irregularities: Frequency, nature, and delectability. Auditing: A Journal of Practice &
Theory 9 (Fall): 1-28.
Meyer, J. W., & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizations: Formal Structure as Myth
and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363.
Moberg, Krister (2006). Bolagsrevisorn: oberoende, ansvar, sekretess. 3., [omarb.] uppl.
Stockholm: Norstedts juridik.
102
Neu, D., & Simmons, C. (1996). Reconsidering the "social" in positive accounting theory:
The case of site restoration costs. Critical Perspectives on Accounting, August 1996, 7(4),
409-435.
Olsén C. & Svenberg E. (2012). Konsekvenser till följd av avskaffandet av revisionsplikten.
Magisteruppsats. Högskolan Borås
Paternoster, R. & Simpson, S. (1996). “Sanction threats and appeals to morality: Testing a
rational choice model of corporate crime”. Law & social review, nr 30. Blackwell publishing.
Pfeffer, J., & Salancik G.R. (1978). The External Control of Organizations: A Resource
Dependence Perspective. New York: Harper and Row.
Pfeffer J. & Salancik G.R. (2003). External Control Organizations, Stanford Business
Classics
Power, M. (1997). The Audit Society Rituals of Verification. Oxford University Press Inc,
New York.
Proposition (2009:10/204) En frivillig revision. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/43/17/bd6f4a23.pdf (Hämtad: 2015-01-30).
Reed, G. & Yeager, P. (1996). Organizational offending and neoclassical criminology:
challenging the reach of a general theory of crime. Criminology, 34.
Regeringen (2010). En frivillig revision, Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/48/34/cb0eca03.pdf (Hämtad:2015-02-02)
Rosenstein, S. &. Wyatt J.G. (1990). Outside Directors, Board Independence and Shareholder
Wealth. Journal of Financial Economics, vol. 26 no. 2 (August): 175-192
Ryberg, T. (2011). Värt att veta om frivillig revision. Frivision AB, Göteborg . Tillgänglig:
http://frivision.se/file/vart-att-veta-om-frivillig-revision.pdf (Hämtad: 2015-02-25)
103
Saunders M., Lewis P., & Thornhill A (2007). Research methods for business students,
Prentice Hall, Harlow, Storbritannien.
SCB (1997.) Minska bortfallet, Tillgänglig:
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ov9999_2000i02_br_x97%C3%96p9701.pdf
(Hämtad: 2015-04-06)
Scott, W. R. (2008). Institutions and Organizations - Ideas and Interests. (3 uppl.). Thousand
Oaks, Kalifornien: Sage Publications Inc.
Schweitzer, M. E., Ordóñez, L., & Douma, B. 2004. Goal setting as a motivator of unethical
behavior. Academy of management journal, 47: 422-432.
Shover, N.,& Hochstetler, A. (2002). Cultural explanation and organizational crime. Crime,
Law & Social Change, 37:1-18.
Simpson, S. (2002). Corporate crime, law, and social control. Cambridge: Cambridge
University Press.
Simpson, S. S., & Koper, C. S. (1997). The changing of the guard: Top management
characteristics, organizational strain, and antitrust offending. Journal of Quantitative
Criminology, 13: 373-404.
Skattebrottslagen (1971), Stockholm, (SFS 1971:69)
Skatteverket (uå). Kontroll, Tillgänglig:
http://www.skatteverket.se/omoss/omskatteverket/beskattningsverksamheten/kontroll.4.76a43
be412206334b89800051634.html (Hämtad 2015-02-20)
Skatteverket (uå). Självrättelse av inkomstdeklaration, Tillgänglig:
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/betalafatillbaka/sjalvrattelseavdeklaration.4.3684199
413c956649b5786f.html (Hämtad 2015-02-20)
104
Skatteverket (uå). Skatteverkets skattebrottsenheter, Tillgänglig:
http://www.skatteverket.se/omoss/omskatteverket/beskattningsverksamheten/ekonomiskbrotts
lighet/skattebrottsenheter.4.2e56d4ba1202f95012080003259.html (Hämtad 2015-02-20)
Skatteverket (2008). Skattefelskarta för Sverige, Rapport 2008:1, Tillgänglig:
http://www.skatteverket.se/download/18.6704c7931254eefbe718000349/rapport200801skatte
felskarta.pdf (Hämtad: 2015-02-20)
Skatteverket (2010). Skatteverkets pressmeddelande: Frivillig revision för de minsta bolagen,
Tillgänglig:
https://www.skatteverket.se/omoss/press/pressmeddelanden/riks/2010/2010/frivilligrevisionfo
rdeminstabolagen.5.1a098b721295c544e1f800047828.html (Hämtad: 2015-01-22)
Sorenson, J. E., H. D. Grove, & F. H. Selto. (1983). Detecting management fraud: An
empirical approach. Symposium on Auditing Research 5: 73-116.
Srinidhi, B, & Gul, F 2007, The Differential Effects of Auditors’ Nonaudit and Audit Fees on
Accrual Quality, Contemporary Accounting Research, 24, 2, s. 595-629
Stanworth, M.J, & Gray, C. (1991). Bolton 20 years on – The small firms in the 1990s.
London: Paul Chapman Publishing.
Statens Offentliga Utredning. (SOU 2008:32) Avskaffande av revisionsplikten för små
företag. Delbetänkande av utredningen om revisorer och revision. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/21/24/04afd0c4.pdf (Hämtad: 2015-01-20)
Stice, J. D. (1991). Using financial and market information to identify pre-engagement factors
associated with lawsuits against auditors. The Accounting Review 66 (July): 516-533.
St. Pierre, K., & J. Anderson. (1984). An analysis of the factors associated with lawsuits
against public accountants. The Accounting Review 59 (April): 242-263.
Summers S.L & Sweeney J.T. (1998). Fraudulently Misstated Financial Statements and
Insider Trading: An Empirical Analysis. The Accounting Review, Vol. 73, No. 1, pp. 131-146.
105
Sundgren, S. (2003). Attestering av småföretags bokslutsinformation – en analys, några
empiriska resultat samt ett förslag. Särtryck ur Tidskrift, utgiven av Juridiska Föreningen i
Finland, häfte 2/2003: 259-275
Sutherland, E. H. (1983). White Collar Crime. The Uncut Version. New Haven: Yale
University Press.
Svanström, Tobias (2008). Revision och rådgivning: efterfrågan, kvalitet och oberoende.
Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008
Svensk författningssamling (SFS 2010:834). Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
Västerås. Tillgänglig:
http://www.lagboken.se/dokument/Andrings-SFS/638084/SFS-2010_834-Lag-om-andring-iaktiebolagslagen-2005_551?id=59924 (Hämtad: 2015-01-30
Svenska Dagbladet (2010). Företag jublar åt slopad revisor, Tillgänglig:
http://www.svd.se/naringsliv/regeringen-slopar-revisionsplikt-for-250-000
foretag_4478435.svd (2015-01-26)
Tanewski, G. & Carey, P. (2007). Determinants of value adding business advice provided by
external accountants to SME clients. Working paper, Monash university, Australia.
Upplysningscentralen (2014). 4 av 5 nystartade aktiebolag väljer bort revisor – försämrad
kvalitet på boksluten, Tillgänglig:
http://www.far.se/PageFiles/14031/4%20av%205%20nystartade%20aktiebolag%20har%20va
lt%20bort%20revisor%20nov%202014.pdf (Hämtad: 2015-02-25)
Uzun, H., Szewczyk, S.H. & Varma, R. (2004). Board Composition and Corporate Fraud.
Financial Analysts Journal. May/Jun2004, Vol. 60 Issue 3, p33-43. 11p. 3 Charts.
Wallace, W. (2004). The economic role of the audit in free and regulated markets: A look
back and a look forward. Research in Accounting Regulation. Volume 17, Pages 267–298
106
Wallerstedt, E. (2001). The emergence of the Big Five in Sweden. European Accounting
Review, Vol.10, No.4: 843-867.
Watts, R.L. & Zimmerman, J.L. (1978). Towards a positive theory of the determination of
Accounting standards. The Accounting Review, Vol.53, No.1: 112-134.
Watts, R.L. and J. Zimmerman (1986). Positive Accounting Theory, Edgewood Cliffs, NJ:
Prentice Hall.
Wells J. (1997). Occupational Fraud and Abuse, Obsidian Publishing, Dexter, MI..
Wennberg, I (2004). Dags att avskaffa revisionsplikten för små företag? Balans 2/2004
Yeager, P. & Reed, G. (1998). On corporate persons and straw men: a reply to Herbert, Green
and Larragoite. Criminology, 36.
Zahra, S, Priem, R, & Rasheed, A (2007). Understanding the Causes and Effects of Top
Management Fraud, Organizational Dynamics, 36, Ethics and Organizations Special Issue, s.
122-139
Öhman, P (2004). Revisorers perspektiv på revision, En fråga om att följa upptrampade
stigar, Luleå Tekniska Universitet, kap 1-2, 5-7
107
Appendix 1 - Enkätbrev
Bäste Företagare,
Våra
namn
är
Sandra och
Zita,
och vi
är två studenter
som
studerar
på
civilekonomprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Just nu skriver vi på vårt
examensarbete som handlar om revisorns roll och konsekvenserna av den avskaffade
revisionsplikten.
Ert företag är ett av vårt slumpmässiga urval av de företag som omfattas av fri revision. Vi
skulle nu behöva Er hjälp med att besvara några frågor som rör Ert företag och Er relation till
revisionen. Vår korta enkätundersökning består av 41 frågor som är betydelsefulla för
uppsatsens gång och därför vill vi gärna att ni besvarar dessa.
Att besvara frågorna tar cirka fem minuter och respondenten samt företaget kommer att hållas
anonyma i undersökningen. Inget företag kommer att nämnas i undersökningen, utan det är
enbart vi som kommer att se Era svar. Upplever Ni någon fråga som svår, finns möjligheten
att lämna svaret tomt och fortsätta på nästa fråga. Om så önskas kommer en kort
sammanfattning utav resultatet av vår undersökning att skickas till Er.
Vi ser gärna ett svar snarast möjligt, dock senast onsdagen den 21 april 2015. En länk till
enkäten bifogas här:http://kwiksurveys.com/s.asp?sid=fk70jl59vpxw6br518328
Vid vidare frågor, vänligen kontakta oss via följande e-mailadress eller mobilnummer;
Sandra Malm & Zita Kovacs
Uppsatsens handledare:
Anna Stafsudd
Tack på förhand!
108
Appendix 2 - Enkät
Tack för att Ni medverkar i vår undersökning. Vi vill ännu en gång upplysa om att alla svar
kommer att hållas anonyma.
1) Ange företagets namn:
Urval
2) Uppfyller Ert företag minst två av följande påståenden?
- Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning
- Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning (balansomslutning = summan av företagets totala
tillgångar)
- Högst 3 anställda
Nej
Ja
Om Ni svarar NEJ på denna fråga ingår Ni inte i vår urvalsgrupp av företag som har möjlighet
att välja bort revisorn. Därför behöver Ni inte besvara resterande frågor, men vi är ändå
tacksamma om Ni fullföljer enkäten genom att skicka in den. Tack för Er medverkan!
Om Er
3) Vilken eller vilka positioner i företaget har Ni som svarar på enkäten? (flera alternativ möjliga)
Ägare
Styrelseledamot
VD
Ekonomiansvarig
Annat (fyll i nedan)
Other:
4) Ålder: (ange år)
5) Kön:
Man
109
Kvinna
6) Hur länge har Ni varit verksam i branschen? (ange år)
7) Vilken är Er högsta utbildningsnivå?
Grundskola
Gymnasie
Eftergymnasial
Annat:
8) Har Ni någon utbildning inom redovisning/revision?
Nej
Ja
9) Till vilken grad anser Ni Er...
Inte Lite Delvis Mycket
Väldigt
Vet
Förstår ej
alls
mycket
ej
påståendet
...vara eftertänksam och ta hänsyn till
framtiden i Ert beslutsfattande
...uppskatta utmaningar i ditt arbete
...vara risktagande
...ha ett långsiktigt engagemang i företaget
...sätta andras behov framför mina egna
Om företaget
10) När startades Ert företag? (ange år)
11) Hur stor var företagets omsättning det senaste räkenskapsåret? (ange tkr)
12) Hur stort var företagets resultat det senaste räkenskapsåret? (ange tkr)
13) Hur stora var företagets totala tillgångar vid det senaste räkenskapsåret? (ange tkr)
110
14) Hur många anställda har företaget? (ange antal)
15) Inom vilken bransch är Ert företag verksamt?
Energi
Material
Industrivaror och industritjänster
Sällanköpsvaror och sällanköpstjänster
Dagligvaror
Hälsovård
Finans och fastighet
Informationsteknik
Telekomoperatör
Kraftförsörjning
16) Ange mer specifikt vilken bransch företaget är verksamt i:
17) Hur många män respektive kvinnor finns det i företaget? (ange antal)
Män:
Kvinnor:
Om VD:n
Om Ni som svarar på enkäten är VD har nedanstående frågor redan besvarats ovan i avsnittet
"Om Er". Vänligen gå vidare till fråga 24.
18) VD:ns ålder: (ange år)
19) Kön:
Man
Kvinna
111
20) Hur länge har VD:n varit verksam i branschen? (ange år)
21) Vilken är VD:ns högst utbildningsnivå?
Grundskola
Gymnasie
Eftergymnasial
Annan:
22) Har VD:n någon utbildning inom redovisning/revision?
Nej
Ja
Om styrelsen
23) Hur många består företagets styrelse av? (ange antal)
24) Hur många av dessa är oberoende, d.v.s. inte har någon anknytning till företagets ägare eller
företagsledning? (ange antal)
25) Hur ser könsfördelningen ut i styrelsen? (ange antal)
Män:
Kvinnor:
Om ägarna
26) Hur många ägare finns det i företaget? (ange antal)
27) Hur stor andel av företaget äger den största ägaren? (ange procent)
28) Har denne någon ytterligare befattning inom företaget? Isåfall vilken/vilka? (fler alternativ
möjliga)
Styrelseledamot
VD
112
Ekonomiansvarig
Annan: (fyll i nedan)
Other:
29) Om företaget består av fler ägare, hur stor andel av företaget äger den näst största ägaren? (ange
procent)
30) Har denne någon ytterligare befattning inom företaget? Isåfall vilken/vilka? (fler alternativ
möjliga)
Styrelseledamot
VD
Ekonomiansvarig
Annan: (fyll i nedan)
Other:
Om revisionen
År 2010 togs revisionsplikten bort för mindre aktiebolag, vilket innebär att dessa inte längre
behöver ha revisor.
31) Har Ert företag revisor?
Nej
Ja
32) Om Nej, varför har ni valt bort revisorn?
33) Om Nej, vilket räkenskapsår avskaffade Ni revisorn?
34) Om Ja, varför har ni valt att ha kvar revisorn?
35) Om Ja, sedan vilket räkenskapsår har Er nuvarande revisor reviderat Ert företag?
36) Vem/vilka är involverade i arbetet med företagets bokföring? (fler alternativ möjliga)
113
Ägare
Styrelseledmot
VD
Ekonomiansvarig
Skatteverket
Redovisningskonsult
Annan: (fyll i nedan)
Other:
37) Vilka svårigheter anser Ni uppkomma med bokföringen?
38) Till vilken grad anser Ni att revisorn kan...
Inte Lite Delvis Mycket
Väldigt
Vet
Förstår ej
alls
mycket
ej
påståendet
...upptäcka felaktigheter i
redovisningen
...bistå med kompetens
...öka förtroendet för företaget
...förhålla sig oberoende
39) Har Ni upplevt några konsekvenser utav avskaffandet av revisonsplikten? Isåfall vilka?
40) Önskar Ni ta del av resultatet av undersökningen? (ange isåfall er mailadress)
114
Sig. (2tailed)
N
Correlatio
n
Coefficient
115
Sig. (2tailed)
N
Correlatio
n
Coefficient
N
N
Sig. (2tailed)
VD_arbs a Correlatio
m
n
Coefficient
VD_im pul
s
Sig. (2tailed)
Revis or_ft Correlatio
g
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
N
Bokförings Correlatio
brott
n
Coefficient
N
Sig. (2tailed)
Skattebrott Correlatio
n
Coefficient
Ekobrott
154
,108
154
,762
,025
152
152
,130
,558
,048
153
,607
,310
,083
153
,282
,042
155
155
,088
,560
-,047
,000
,854 **
154
,099
,134
152
,420
,066
153
,359
,075
155
1,000
155
-,047
155
155
1,000
155
,000
,854 **
,560
**
155
,000
,480 **
,000
,480
155
1,000
Ekobrott
152
,057
,155
150
,872
,013
153
1,000
153
,359
,075
153
,607
,042
153
,282
,088
152
,006
,221 **
152
1,000
150
,872
,013
152
,420
,066
152
,558
,048
152
,310
,083
Bokförings Revis or_ft VD_im pul
Skattebrott
brott
g
s
154
1,000
152
,006
,221 **
152
,057
,155
154
,099
,134
154
,762
,025
154
,108
,130
VD_arbs a
m
152
,000
,420 **
150
,799
,021
150
,260
,093
152
,026
,180 *
152
,052
-,158
152
,353
,076
VD_ris kt
154
,000
,325 **
152
,001
,278 **
153
,224
,099
155
,647
-,037
155
,842
,016
155
,766
-,024
VD_långs
154
,473
,058
152
,833
-,017
152
,394
,070
154
,808
,020
154
,542
,049
154
,595
,043
VD_okäns
lig
Korrelationsnalys modell 1
154
,536
,050
152
,829
-,018
153
,120
,126
155
,915
,009
155
,405
,067
155
,598
,043
ROA
118
,774
,027
116
,467
,068
118
,348
-,087
119
,066
-,169
119
,933
,008
119
,125
-,141
Brans ch
117
,355
,086
115
,408
,078
116
,064
-,173
117
,073
-,166
117
,386
-,081
117
,043
-,188 *
VD_kön
116
,002
-,285 **
114
,353
-,088
115
,689
,038
116
,795
-,024
116
,526
-,059
116
,589
-,051
VD_erfare
nhet
113
,149
,137
111
,196
,124
112
,198
-,122
113
,065
,175
113
,375
-,084
113
,249
,109
VD_utb
113
,217
,117
111
,092
,161
112
,002
-,285 **
113
,371
-,085
113
,625
,047
113
,596
-,050
143
,547
-,051
141
,000
-,290 **
144
,691
,033
144
,771
-,024
144
,285
-,090
144
,400
-,071
148
,149
-,119
146
,004
-,239 **
148
,533
,052
149
,462
-,061
149
,840
-,017
149
,458
-,061
Ägare_an
VD_utb_e Styrels e_a del_s törs t
k
ndel_ober
a
Appendix 3 – Korrelationsanalys, Modell 1
116
N
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
N
Correlatio
n
Coefficient
VD_ålder
Brans ch
ROA
N
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
N
Correlatio
n
Coefficient
N
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
N
VD_okäns Correlatio
lig
n
Coefficient
VD_långs
VD_ris kt
118
,604
118
,764
-,028
119
119
,048
,933
,008
155
,405
,067
154
,542
,049
155
,842
,125
-,141
155
,598
,043
154
,595
,043
155
,766
,016
152
152
-,024
,052
-,158
,353
,076
118
,465
,068
119
,066
-,169
155
,915
,009
154
,808
,020
155
,647
-,037
152
,026
,180 *
117
,150
,134
118
,348
-,087
153
,120
,126
152
,394
,070
153
,224
,099
150
,260
,093
116
,637
,044
116
,467
,068
152
,829
-,018
152
,833
-,017
152
,001
,278 **
150
,799
,021
118
,190
-,121
118
,774
,027
154
,536
,050
154
,473
,058
154
,000
,325 **
152
,000
,420 **
117
,008
-,246 **
116
,365
,085
152
,752
,026
152
,729
,028
152
,213
,102
152
1,000
*
118
,669
-,040
119
,016
,221
155
,971
,003
154
,628
-,039
155
1,000
152
,213
,102
118
,554
-,055
118
,197
-,120
154
,184
,108
154
1,000
154
,628
-,039
152
,729
,028
118
,001
-,293 **
119
,167
-,128
155
1,000
154
,184
,108
155
,971
,003
152
,752
,026
90
,252
,122
119
1,000
119
,167
-,128
118
,197
-,120
119
,016
,221 *
116
,365
,085
117
,438
-,072
89
,657
-,048
117
,090
,158
117
,167
-,129
117
,142
,137
116
,282
-,101
116
,000
,469 **
89
,539
,066
116
,060
-,175
116
,093
-,157
116
,845
,018
115
,009
-,243 **
*
113
,736
,032
87
,928
,010
113
,970
,004
113
,036
-,198
113
,121
,147
112
,345
,090
113
,539
-,058
86
,893
-,015
113
,608
-,049
113
,691
-,038
113
,497
,065
112
,579
,053
113
,274
-,104
114
,840
,019
144
,199
,108
143
,325
,083
144
,003
-,242 **
141
,577
,047
114
,762
-,029
116
,864
,016
149
,932
,007
148
,591
-,045
149
,146
-,120
146
,590
-,045
117
Sig. (2tailed)
N
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
N
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
N
Ägare_an Correlatio
del_störst n
a
Coefficient
Sig. (2tailed)
N
Styrelse_a Correlatio
ndel_ober n
Coefficient
Sig. (2tailed)
N
VD_utb_e Correlatio
k
n
Coefficient
VD_utb
Sig. (2tailed)
N
VD_erfare Correlatio
nhet
n
Coefficient
VD_kön
,840
149
,458
149
-,017
144
144
-,061
,285
,400
-,090
113
113
-,071
,625
,047
113
,375
,596
-,050
113
,249
-,084
116
116
,109
,526
-,059
,589
-,051
117
117
-,081
,386
*
,043
-,188
149
,462
-,061
144
,771
-,024
113
,371
-,085
113
,065
,175
116
,795
-,024
117
,073
-,166
148
,533
,052
144
,691
,033
112
,002
-,285**
112
,198
-,122
115
,689
,038
116
,064
-,173
146
,004
-,239**
141
,000
-,290**
111
,092
,161
111
,196
,124
114
,353
-,088
115
,408
,078
**
148
,149
-,119
143
,547
-,051
113
,217
,117
113
,149
,137
116
,002
-,285
117
,355
,086
**
146
,590
-,045
141
,577
,047
112
,579
,053
112
,345
,090
115
,009
-,243
116
,282
-,101
149
,146
-,120
144
,003
-,242**
113
,497
,065
113
,121
,147
116
,845
,018
117
,142
,137
148
,591
-,045
143
,325
,083
113
,691
-,038
113
,036
-,198*
116
,093
-,157
117
,167
-,129
149
,932
,007
144
,199
,108
113
,608
-,049
113
,970
,004
116
,060
-,175
117
,090
,158
116
,864
,016
114
,840
,019
86
,893
-,015
87
,928
,010
89
,539
,066
89
,657
-,048
113
,019
-,220*
112
,618
-,048
112
,272
,105
112
,387
,083
115
,239
-,111
117
1,000
112
,336
,092
111
,433
-,075
113
,062
-,176
113
,790
-,025
116
1,000
115
,239
-,111
109
,011
-,244*
108
,647
-,045
112
,005
,265**
113
1,000
113
,790
-,025
112
,387
,083
109
,795
,025
108
,495
-,066
113
1,000
112
,005
,265**
113
,062
-,176
112
,272
,105
141
,025
,189*
144
1,000
108
,495
-,066
108
,647
-,045
111
,433
-,075
112
,618
-,048
*
149
1,000
141
,025
,189*
109
,795
,025
109
,011
-,244*
112
,336
,092
113
,019
-,220
Appendix 4 – Korrelationsanalys, Modell 2
Korrelationsanalys Modell 2
Bokförings Revisor_ft Inv_bok_ä Inv_bok_S Inv_bok_V Inv_bok_e Inv_bok_s Inv_bok_r
Ekobrott Skattebrott
brott
g
gare
tyrelse
D
k
kattev
edkon
Ekobrott
Skattebrott
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Bokföringsbr Correlatio
ott
n
Coefficient
Revisor_ftg
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_äga Correlatio
re
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_Styr Correlatio
else
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_VD Correlatio
n
Coefficient
Inv_bok_ek
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_ska Correlatio
ttev
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_red Correlatio
kon
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
1,000
,479
**
**
,088
,151
,172
*
-,091
,091
,078
-,056
,000
,000
,282
,062
,034
,264
,262
,339
,495
1,000
-,048
,042
,029
-,027
-,128
-,023
-,027
-,133
,557
,607
,722
,742
,115
,782
,742
,100
1,000
,075
,155
,211 **
-,028
,117
,105
,016
,359
,056
,009
,736
,149
,198
,845
1,000
-,038
-,071
-,041
,018
-,071
-,051
,640
,386
,618
,823
,385
,528
1,000
,315 **
,267 **
,239 **
,116
-,270 **
,000
,001
,003
,154
,001
1,000
,461 **
,490 **
,148
-,059
,000
,000
,068
,470
1,000
,372 **
,041
,024
,000
,616
,770
1,000
,066
-,198
,419
,014
1,000
,123
,479
**
,000
,854
,854**
-,048
,000
,557
,088
,042
,075
,282
,607
,359
,151
,029
,155
-,038
,062
,722
,056
,640
,172 *
-,027
,211 **
-,071
,315 **
,034
,742
,009
,386
,000
-,091
-,128
-,028
-,041
,267 **
,461 **
,264
,115
,736
,618
,001
,000
,091
-,023
,117
,018
,262
,782
,149
,823
,003
,000
,000
,078
-,027
,105
-,071
,116
,148
,041
,066
,339
,742
,198
,385
,154
,068
,616
,419
-,056
-,133
,016
-,051
-,270 **
-,059
,024
-,198 *
,123
,495
,100
,845
,528
,001
,470
,770
,014
,131
118
,239
**
,490
**
,372
**
*
,131
1,000
Appendix 5 – Korrelationsanalys, Modell 3
Korrelationsanalys modell 3
Bokförings År_utan_r Inv_bok_ä Inv_bok_S Inv_bok_V Inv_bok_e Inv_bok_s Inv_bok_r
Ekobrott Skattebrott
brott
ev
gare
tyrelse
D
k
kattev
edkon
Ekobrott
Skattebrott
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Bokföringsbr Correlatio
ott
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
År_utan_rev Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_äga Correlatio
re
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_Styr Correlatio
else
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_VD Correlatio
n
Coefficient
Inv_bok_ek
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_ska Correlatio
ttev
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_red Correlatio
kon
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
1,000
,479
**
**
-,030
,182
,000
,000
,749
1,000
-,048
,479
**
,000
**
-,084
,144
,090
-,107
,053
,007
,373
,128
,341
,256
-,015
0,000
,003
-,126
,009
-,031
-,109
,611
,876
1,000
,974
,183
,921
,741
,249
1,000
-,026
,207 *
,283 **
-,021
,158
,121
-,057
,786
,027
,002
,822
,094
,200
,544
1,000
-,115
-,007
-,079
-,002
,056
-,196 *
,222
,940
,402
,980
,556
,037
1,000
,331 **
,193 *
,269 **
,135
-,286 **
,000
,040
,004
,153
,002
1,000
,442 **
,513 **
,173
-,118
,000
,000
,065
,209
1,000
,320 **
,052
,028
,001
,583
,767
1,000
,080
,854
,251
,854**
-,048
,000
,611
-,030
-,015
-,026
,749
,876
,786
,182
0,000
,207*
-,115
,053
1,000
,027
,222
,251**
,003
,283 **
-,007
,331 **
,007
,974
,002
,940
,000
-,084
-,126
-,021
-,079
,193 *
,442 **
,373
,183
,822
,402
,040
,000
,144
,009
,158
-,002
,128
,921
,094
,980
,004
,000
,001
,090
-,031
,121
,056
,135
,173
,052
,080
,341
,741
,200
,556
,153
,065
,583
,399
-,107
-,109
-,057
-,196 *
-,286 **
-,118
,028
-,268 **
,140
,256
,249
,544
,037
,002
,209
,767
,004
,137
119
,269
**
,513
**
,320
**
-,268
**
,399
,004
1,000
,140
,137
1,000
Appendix 6 – Korrelationsanalys, Modell 4
Korrelationsanalys modell 4
Bokförings
Ekobrott Skattebrott
brott
Ekobrott
Skattebrott
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Bokföringsbr Correlatio
ott
n
Coefficient
År med
revisor
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_äga Correlatio
re
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_Styr Correlatio
else
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_VD Correlatio
n
Coefficient
Inv_bok_ek
Sig. (2tailed)
Correlatio
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_ska Correlatio
ttev
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
Inv_bok_red Correlatio
kon
n
Coefficient
Sig. (2tailed)
1,000
,477
**
Inv_bok_ä Inv_bok_S Inv_bok_V Inv_bok_e Inv_bok_s Inv_bok_r
gare
tyrelse
D
k
kattev
edkon
**
,112
,165
,193
*
-,094
,095
,072
-,059
,000
,000
,196
,056
,024
,275
,270
,408
,497
1,000
-,054
,056
,032
-,025
-,135
-,025
-,030
-,141
,531
,516
,708
,775
,118
,775
,726
,101
1,000
,093
,168
,234 **
-,027
,123
,099
,017
,280
,051
,006
,757
,154
,250
,840
1,000
-,019
-,036
,044
,057
-,076
-,056
,825
,679
,611
,509
,379
,520
1,000
,286 **
,233 **
,252 **
,124
-,278 **
,001
,006
,003
,149
,001
1,000
,421 **
,524 **
,162
-,083
,000
,000
,059
,339
1,000
,355 **
,045
-,020
,000
,603
,819
1,000
,069
,477
**
År med
revisor
,000
,852
,852**
-,054
,000
,531
,112
,056
,093
,196
,516
,280
,165
,032
,168
-,019
,056
,708
,051
,825
,193 *
-,025
,234 **
-,036
,286 **
,024
,775
,006
,679
,001
-,094
-,135
-,027
,044
,233 **
,421 **
,275
,118
,757
,611
,006
,000
,095
-,025
,123
,057
,270
,775
,154
,509
,003
,000
,000
,072
-,030
,099
-,076
,124
,162
,045
,069
,408
,726
,250
,379
,149
,059
,603
,426
-,059
-,141
,017
-,056
-,278 **
-,083
-,020
-,280 **
,131
,497
,101
,840
,520
,001
,339
,819
,001
,130
120
,252
**
,524
**
,355
**
-,280
**
,426
,001
1,000
,131
,130
1,000