2 Forskningsprocessen

Forskningsprocessens
olika faser
JOSEFINE NYBY
JOSEFINE.NYBY@ABO.FI
Steg i en undersökning
1. Problemformulering
2. Planering
3. Datainsamling
4. Analys
5. Rapportering
1. Problemformulering: intresseområde
Tankekarta, credit: Fredrica Nyqvist
Vad vill jag
veta?
Vad är jag
intresseard av?
Jag
Vad har jag för
erfarenhet?
Vilken kunskap
har jag?
Vilken kunskap
söker jag?
1. Problemformulering: problemområde
Tankekarta, credit: Fredrica Nyqvist
Vem är i
fokus?
Vilken kunskap har du om
problemet?
Varför är just detta
forskningområde betydelsefullt
att studera?
Grupp,
individ?
Vad vill du veta
om problemet?
Problem
som ska
studeras
Vilken forskning finns det
sedan tidigare?
Vad är i
fokus?
Upplevelser,
skillnader,
effekter?
Tillvägagångssätt/strategi
A) Argumentera att ditt ämne blivit försummat inom tidigare forskning
B) Visa öppenhet för korsbefruktning (’cross-reference’) inom olika
teoribildningar
C) Se problemet i en större kontext
D) Viktigt att studien replikeras?
E) Leta upp och försök bena ut en uttalad eller outtalad kontrovers i en tidigare
forskning
F) Vända upp och ner på en etablerad sanning
Presentation av problemformuleringen
- presenteras ofta i inledningen/bakgrunden  innan syftet
- avgränsning: författaren beskriver vad denne inte vill göra
- när problemformuleringen preciserats  val av metod
- forskningsproblem: begreppsutvecklande studier, beskrivande studier
(var, när, hur, vem vilka?) och förklarande studier (varför?)
Syfte
- Förklara ett fenomen
- Undersöka ett samband
- Förstå en förändringsprocess
- Bedöma konsekvenserna av något
- Beskriva en upplevelse
- Utvärdera en policy
- Testa om en viss teori håller
2. Planering
- Forskningens utgångspunkter:
- Syfte, bakgrund, begreppsram, teori, tidigare forskning etc.
- Planering av datainsamling
- Att använda tidigare data/samla in ny data
- Metodologiska och tekniska tillvägagångssätt
- Tidsram
- Huvudsakliga källor
3. Datainsamling
Kvantitativ forskning
- Mätning
Kvalitativ forskning
- Kausalitet (varför)
- Skapa kunskap om fenomen så som det
tolkas, erfars och vilken mening som tillskrivs
fenomenet, av människor
- Generalisering (samplet måste vara
representativt
- Kännetecknas av att forskare är flexibel, har
öppet förhållningssätt till forskningsfältet
- Replikation
- Inget slumpmässigt urval, utan utifrån
erfarenheter  informationsrikt material
Exempel:
◦ Icke-experimentella studier
◦ Prospektiva studier: longitudinella studier eller
tvärsnittsdata
◦ Retrospektiva studier: analyser av redan insamlad
data
◦ Experimentella studier
◦ Forskaren vill påverka verkligheten och se vad som
händer (t.ex. Randomiserad kontrollerad studie)
- teoretisk mättnad, insamling och analys
Exempel: intervjuer, berättelser, folkgrupper,
deltagande observationer, textanalyser
4. Analys
Svar på frågan ’varför’: beroende-oberoende variabler
Beroende variabeln (dependent variable)
◦ Beskriver variationen i den egenskap hos analysenheterna som vi vill förklara
Oberoende variabel (independent)
◦ Beskriver variationen i egenskaper hos analysenheterna som vi tror vi kan
förklara variationer i den beroende variabeln
Kvalitativ analys
- Generellt transkriberas intervjuer/observationsanteckningar i sin helhet
◦
◦
◦
◦
Datamaterialet läses i sin helhet flera gånger
Text tas ut som svarar på frågeställningar
Kodas om till meningsenheter, kategorier och teman
Induktiv (t ex fenomenologisk ansats) eller deduktiv ansats (t ex fenomenologisk
hermeneutisk ansats)
◦ Grounded theory: formar en ny teori
Kom ihåg! (kvant och kval)
- Att operationalisera begreppen, göra dem mätbara
- Sambandets riktning
- Kontroll för bakomliggande variabler (t.ex. kön, ålder, utbildningsnivå,, vilket
statistiskt sett görs m.h.a. multivariata analyser)
5. Rapportering (metodval)
Validitet och reliabilitet
- Hög reliabilitet (från eng reliability): om olika oberoende mätningar av ett och samma
fenomen ger samma eller ungefärligen samma resultat
- Validitet (från eng validity): instrumentet mäter vad det avser att mäta, hög validitet
förutsätter hög reliabilitet
Validitet och reliabilitet
(källa: http://www.socialresearchmethods.net/kb/relandval.php)
Exempel på
forskningsprocessens olika faser
1. Problemformulering
◦ Intresseområde: Vad är jag intresserad av? Vad kan jag från tidigare? Vad vill jag veta?
 välfärdsstater, reformer, familjepolitik, politiska åsikter, valfrihet
 Politiska åsikter om valfriheten när det kommer till barndagvård = problemet
◦ Problemområde: Tidigare forskning? Varför är detta betydelsefullt? Fokus på skillnader?
 Tidigare forskning har fokuserat på regeringar, valfrihet när det kommer till barndagvården
visar på vår problemformulering, Finland ett ’eftersläntrarland’ i ett brytningsskede (tidigare
grundprinciper tummas på) = högaktuell och behövlig forskning  syfte och strategi: CHECK!
Exempel på
forskningsprocessens olika faser
2. Planering
◦ Forskningens utgångspunkter:
◦ Syfte: att undersöka hur principen om valfrihet inom familjepolitiken var politiserad av de åtta största finska partierna inför
riksdagsvalet 2015, genom en analys av valprogram
◦ Planering av datainsamling:
◦ Använd valprogram och övriga dokument  var hittar jag dessa?
◦ Metod
◦ Kvalitativ innehållsanalys
◦ Tidsram, huvudsakliga källor
Exempel på
forskningsprocessens olika faser
3. Datainsamling
◦ Samla in data, läsa genom texterna många gånger, hitta ”luckor”  ta in mer data som kan
jämföras med det som faktiskt ska analyseras (i detta fall valprogram, då tar man fler
dokument som kompletterar valprogrammen, men man kan inte börja analysera något helt
annat)
◦ Skapa kategorier och dela in datamaterialet i dessa (noggrannare genomgång 3.3.2016)
◦ Här ska forskare vara flexibel, eftersom nya frågeställningar kan uppkomma eller bristfällig
data kan förekomma
Exempel på
forskningsprocessens olika faser
4. Analys
◦ Analys av materialet, sök sambandet, kontrollera att det stämmer, koppla ihop
med teori
5. Rapportering
◦ Rapportera vad som framkommit i analysen, beskriv metoden
Till sist.... Några vanliga skillnader mellan
kvantitativa och kvalitativa studier
KVANTITATIV
KVALITATIV
– Siffror
– Ord
– Forskarens uppfattning
– Deltagarens uppfattning
– Distans
– Närhet
– Teoriprövning
– Teorigenering
– Statistik
– Processinriktad
– Strukturerad
– Ostrukturerad
– Generalisering
– Kontextuell förståelse
– ”hårda”- reliabla data
– Rika och fylliga data
– Makroinriktning
– Mikroinriktning
– Beteende
– Mening
– Konstlade miljöer
– Naturliga miljöer