höstterminen 2013
Transcription
höstterminen 2013
STORIES WE TELL FILMCENTRUM PRESENTERAR FILMNYTT HÖSTTERMINEN 2013 KRIGETS BARN SÖKANDET EFTER SAMMANHANG VI KAN FILM Ovan och intill finns två bilder som har mycket gemensamt. Enhetliga färgskalor, natur, en pojke och en flicka, en man och kvinna. Hand i hand på väg bort från oss. Bildkompositionen väcker vår nyfikenhet. Vilka är de och vart ska de? Var har de varit? Vi söker svar i särdragen och detaljerna. Flickan har ett vapen över axeln, är barfota. Pojken är albino. Det är varmt och horisonten är långt borta. Afrika. De har långt att gå. Paret ovanför rör sig med snabba steg. Det är kallt. Han har axlarna uppskjutna. Det är halt. Deras väg är avgränsad, de har bara kunnat följa den rakt fram. Den och det upprepade mönstret från brons räcken tar slut. Något nytt börjar. Hela tiden tolkar vi och skapar historier. Historier som i sin tur styr oss vidare. Och det är delvis det som de här filmerna faktiskt har gemensamt. En spelfilm om barnsoldater och en dokumentär om en familjehemlighet; Krigets barn och Stories We Tell. Två filmer om förväntningar, föreställningar och förverkligande. ”AT HEART WE ARE ALL THE SAME” FILMHANDLEDNINGAR En filmhandledning är ett studiematerial som i första hand är avsett för lärare men som också kan passa elevarbeten. Handledningarna presenterar filmens historia och ger en ingång till de ämnen och frågor som filmen berör. Här är några av Svenska Filminstitutets senast utgivna handledningar. Mer information hittar du på www.sfi.se/filmiskolan. KAUWBOY | ELIXIR | FOXFIRE | DJURVÄNNERNA | DEN GRÖNA CYKELN | BARNEN FRÅN FROSTMOFJÄLLET | JAG BEHÖVER DIG MER ÄN JAG ÄLSKAR DIG OCH JAG ÄLSKAR DIG SÅ HIMLA MYCKET | THE QUIET ONE | BEKAS ”Jag ser mig inte som fransk medborgare, utan som världsmedborgare”, säger Remi i södra Frankrike, som tycker att hans födelseland är en självgod och osolidarisk nation. Han drömmer om en gränslös värld utan egoism och han identifierar empati som något som gör honom lycklig. I New Jersey konstaterar Kim att det hon gillar bäst är macaroni and cheese. Hon är glad att hon bor i USA, som är ett bra land sånär som för några orkaner och tornados. Om hon kunde förändra något i världen skulle det nog vara att helgen blev fyra dagar istället för två... Två barn med olika fokus. Båda är 11 år. Både är typiska och otypiska. Båda är med i vår nya snackis, dokumentären I Am Eleven, där ett annat av barnen, Grace från Storbritannien, boendes i Tjeckien, resonerar att alla är lika ”för att alla är olika på sitt eget sätt”. Om sin likhet med andra 11-åringar runt om i världen säger Jack i Thailand: ”At heart we are all the same”. Följ med oss på filmresa, genom ett rikt och varierat utbud – och kom ihåg; mångfald är motsaten till enfald! FilmCentrum importerar och distribuerar kvalitetsfilm med institutions- och biblioteksrättigheter. På vår hemsida hittar du nyheter, aktuella projekt och filmhandledningar. Där kan du också söka efter filmer med ämnesord och tematiska ingångar. OM FILMCENTRUM RÄTTIGHETER FilmCentrum distribuerar film till skolor, AV-centraler, bibliotek och andra institutioner. “Privat bruk” De filmer som hyrs eller köps i handeln är enbart avsedda för privat bruk. Det är viktigt att den som avser att visa film för en grupp människor sätter sig in i gällande regler för att undvika att i efterhand drabbas av rättsliga åtgärder. Film i klassrummet inbjuder till fortsatt arbete, analys och närstudier. Att se om, dissekera, diskutera och jämföra, utvecklar både film och åskådare. Liksom alla texter är filmen beroende av en utläsare, en person som tolkar innehållet; det är i mötet med publiken som filmen blir till. Film som läromedel! Film erbjuder en unik möjlighet att förena teori och praktik. Den ger gemensamma utgångspunkter för diskussion och kan användas för att konkretisera och tillgängliggöra abstrakta samtal – eller omvänt; låta sig förklaras och analyseras utifrån teoretiska ramverk. Samma film kan också väcka lust till eget skapande, stimulera engagemang och förankra källkritiska förhållningssätt. På filmcentrum.se kan du ladda ner filmhandledningar, se trailers och söka film efter åldersrekommendation, ämnesord och språkpreferenser. OM FILMCENTRUMS DISTRIBUTION I år fyller FilmCentrums distribution 45 år. Nu, som när allt började, tycker vi att det är viktigt att bredda utbudet och öka tillgången till kvalitetsfilm. Begreppet har hunnit gå ur tiden, men vi håller kvar vid det ett tag till. Varför förklarar vi på sidan 19. Vi värnar om publikens rätt till ett rikt filmutbud och vi värnar om upphovsmännens rätt till sina verk. Film ska införskaffas med tillämpliga rättigheter, och varje filmare ska ha rätt till avkastning från sitt värv. Den rätten är såväl moraliskt som strategiskt förankrad genom att den ska utgöra förutsättningen för ett brett och kvalitativt filmutbud också i framtiden. Institutionella visningsrättigheter Visning inom organiserade grupper, t ex skolor, sjukhus, äldreboenden, kriminalvårdsanstalter, studieoch ungdomsverksamhet, kyrkliga församlingar, föreningar, företag och organisationer. Skolbiorättigheter Skolbio innebär att barn och ungdomar ser film på biograf (eller motsvarande lokal) under skoltid. Biblioteksrättigheter Rätten att organiserat låna ut en film för privat bruk – ej för visning inom skola och institution. *Kostnaden för köp av enskild institutionell dvd hittar du på www.riks.filmcentrum.se. För skolbio och specialvisningar – varmt välkommen att kontakta FilmCentrum! ÅLDERSREKOMMENDATIONER De åldersrekommendationer som anges ger en uppfattning om från vilken ålder vi anser att filmens tematik kan tillvaratas. De är inte åldergränser och betyder inte automatiskt att filmen är olämplig för en yngre publik. TITLAR INNEHÅLL Film för de yngsta Lågstadiefavoriter Mellanåldern Vänner långt borta 11-åring i världen Boken på duken Skapande skola Våra pedagoger Läroplanen i praktiken Sex och samlevnadsundervisning Sex: hands on DOXBOX Anorexi Kvalitetsfilm? Filmsverige i siffror Konstfilm för alla Seniorfilm Sökandet efter sammanhang (2) Huvudsyssla: bisyssla NonStop Entertainment ”Non-Theatrical” Flera områden av visningar omfattas av begreppet, alla med den gemensamma begränsningen att man inte får ta betalt/sälja biljetter till visningen. 6 7 8 8 9 11 12 12 13 14 15 16 18 19 19 19 19 21 24 27 Boygame Broken Den gröna cykeln Djurvännerna Dom andra Ett köpmanshus i skärgården Familjen Persson i främmande ... Foxfire Frihet bakom galler Första gången Godheten Guds hästar Hannah Arendt I Am Eleven Ingen riktig finne Inte bara honung Jag behöver dig mer än jag ... Jorden runt på 80 dagar Kalle Stropp Kauwboy Krigets barn 15 21 10 6 26 23 25 10 26 15 26 20 23 8 25 24 10 23 6 7 21 Lönesänkarna Mamman och den vilda Bebin Mor gifter sig No Om jag vore Paraden Renoir Rust and Bone Sandra Spring Lola Stories We Tell Ta av mig Tavlan Uppe på Vallmokullen Vinterdröm Vitt porslin Ylva och Draken You and Me Forever Zaytoun Äta lunch 26 6 23 20 18 20 22 22 6 22 25 15 7 10 22 18 18 15 20 18 HÖSTEN 2013 REDAKTÖR ELSA COJNBY POSTADRESS FILMCENTRUM/FILMNYTT BOX 17099 104 62 STOCKHOLM E-POST PRESS@FILMCENTRUM.SE ADMINISTRATION, BESTÄLLNING DISTRIBUTION@FILMCENTRUM.SE MEDARBETARE, FILMNYTT HT 2013 ANNA RINGMAN ELSA COJNBY LINDA LINDGREN NILS-THOMAS ANDERSSON ILLUSTRATION ANNA RINGMAN GRAFISK FORM ELSA COJNBY TRYCK GRAFISKA PUNKTEN, VÄXJÖ FILMNYTT ÄR FILMCENTRUMS INFORMATIONSBLAD OM FILMPEDAGOGISKA PROJEKT OCH KOMMANDE RELEASER. FILMNYTT KOMMER UT VID RESPEKTIVE TERMINSSTART, I JANUARI OCH AUGUSTI. Så var det skolstart igen och dags att välkomna en färgglad och händelserik höst. Ett sommarlov har passerat och mycket har hunnit hända, i skolan väntar både återseenden och nya bekantskaper. För många elever väntar en helt ny klass. Terminens första tid kan onekligen vara lite spänd, både för små och stora. Varför inte ta hjälp av en film eller ett filmprojekt för att bryta isen! Filmpedagogiskt arbete är ofta ett bra sätt för att skifta fokus och omfördela roller i klassrummet. Nyansrikedomen i naturen, som hör den här årstiden till, återfinns också i våra filmer och det är ett nöje att presentera de nyheter som är på ingång. Vad sägs till exempel om vår nya importtitel I Am Eleven, som har gjort segertåg över världens festivaler. En varm, tankeväckande och inspirerande dokumentär om 11-åringar från femton olika länder. Onekligen en film med stora möjligheter i skolan! Vi tar tillfället i akt att uppmärksamma och påminna om två av de finansieringsmöjligheter som finns för er som vill arbeta med film i skolan; Svenska Filminstitutets "Stöd till filmkulturell verksamhet för barn och ungdom" (s. 5) och Kulturrådets Skapande skola-stöd (s. 12-13). Bland höstens releaser hittar vi två ingångar till blommor och bin. Den ena handlar om de små surrande steklarna som pollinerar världens växter – ett långt viktigare jobb än man kan tro. Mer om det på sida 24. Den andra typen av blommor och bin avser våra nya sexfilmer på sida 15. Spännande det också. Till hösten lanserar vi äntligen vår uppföljning på det uppskattade arbetet med ”101 dokumentärer” – nämligen DOXBOX. Först ut är fyra paket för högstadiet och gymnasiet. De har alla övergripande handledningsmaterial och du hittar dem på sida 16-17. Övergripande handledningsmaterial har även det specialfokus på anorexi som presenteras i det här numret av FilmNytt (s. 18). Vi tittar också närmre på det här med ”film på bok”, eller ”boken på duken” som Svenska Filminstitutet kallar sin satsning. Samverkan mellan den rörliga bilden, det skrivna ordet och språkutveckling är också fokus för vårt numera välkända projekt Minibio. På sida 6 får du stifta bekantskap med Sandra, i filmen med samma namn, som är vår senaste lilla nykomling i Minibiosamlingen. En riktigt fin höst önskar vi på FilmCentrum! MISSTRÖSTA INTE. GÖR RÄTT. LÄTT. FILM MED RÄTT RÄTTIGHETER – FÖR BIBLIOTEK, SKOLOR OCH INSTITUTIONER! FilmCentrum har ett stort utbud av kvalitetsfilm och förvaltar rättigheter åt bland andra Folkets Bio, NonStop Entertainment, SF, TriArt, Atlantic, Scanbox Vision, SVT och massor av enskilda producenter. www.riks.filmcentrum.se Använd film i ditt arbete med barn och ungdomar! ჱ ჱ ჱ Genom Svenska Filminstitutets stöd till filmkulturell verksamhet för barn och ungdom kan du utveckla arbetet med film på din skola, kulturskola eller i din fritidsverksamhet. Stödet kan sökas för arbete med film i skolan, film på fritiden, och skolbiovisningar. Film i skolan Medie- och informationskunnighet (MIK) som demokratisk förutsättning är ett perspektiv som genomsyrar grundskolans kursplaner och gymnasieskolans ämnesplaner från 2011. Alla lärare har ett ansvar att förmedlaNXQVNDSRPÀOPRFK rörlig bild. Men hur gör man? Svenska Filminstitutet och regionala ÀOPUHVXUVFHQWUXPKDUOnQJHUIDUHQKHW SnRPUnGHWRFKHUEMXGHUNXUVHUSHGDJRJLVNWPDWHULDORFKUnGJLYQLQJ+RV 6YHQVND)LOPLQVWLWXWHWÀQQVGHVVXWRP HWWHNRQRPLVNWVW|GDWWV|ND3URMHNW VRPlUOnQJVLNWLJDRFKNRPPXQ|YHUJULS DQGHSULRULWHUDV7LOOVNLOOQDGIUnQ.XOWXU UnGHWVVW|GWLOOVNDSDQGHVNRODNDQGHWWD DQYlQGDVI|UNRPSHWHQVXWYHFNOLQJPHQ RFNVnI|UXSSOHYHOVHDYÀOPSnELRJUDI UHJLVV|UVEHV|NÀOPDQDO\VHJHWVNDSDQGHRFKXWIRUVNDQGHDYÀOPDUYHW,QN|S DYWHNQLNNDQRFNVnLQJnLEXGJHWHQVRP en mindre post. 3URMHNWNDQInVW|GLXSSWLOOWUHnUPHQ även kommuner och skolor som tidigare InWWVW|GHWNDQV|NDLJHQI|UHQQ\VDWVQLQJDYQnJRWVODJ rustning. Stödet kan sökas av kommunal förvaltning eller annan organisation VRPGULYVPHGNRPPXQDOÀQDQVLHULQJ PHQVDPDUEHWHPHGWLOOH[HPSHOGHQ ORNDODELRJUDIHQÀOPI|UHQLQJHQHOOHUHWW VWXGLHI|UEXQGNDQ|NDP|MOLJKHWHUQDDWW skapa utrymme för barn och unga i det offentliga kulturlivet. Film på fritiden Film på bio ,PnQJDNRPPXQHUVDNQDVGHWP|MOLJKHWHURFKDUHQRUI|UXQJDDWWRFNVnSn VLQIULWLGXWIRUVNDÀOPVRPHJHWXWWU\FN DWWVHÀOPHOOHUDUUDQJHUDÀOPYLVQLQJDU 6YHQVND)LOPLQVWLWXWHWVVW|GNDQRFNVn V|NDVI|UDWWXWYHFNODVnGDQYHUNVDPKHWRFKNDQGnJnWLOOH[HPSHOYLVVNDSDQGHYHUNVWlGHUNRPSHWHQVXWYHFNOLQJ DYSHUVRQDOELRYLVQLQJDUHOOHUYLVVXW- $WWVHÀOPSnELRJUDIWLOOVDPPDQVPHG andra är en kulturupplevelse precis som HWWEHV|NSnWHDWHUNRQVHUWHOOHUPXVHXP 0nQJDNRPPXQHUKDUYDULWPHGRFK investerat i digitalisering av den lokala ELRJUDIHQ6NROELRRFKÀOPYLVQLQJDUI|U EDUQRFKXQJDSnIULWLGHQlUHWWXWPlUNW sätt att använda den nya tekniken! ჱჱჱ Nästa ansökningstillfälle är den 15 oktober 2013. Vill du veta mer? Ansökningstillfällen för 2013 är den 31 mars och 30 september. Vill du veta mer? Gå in på www.sfi.se/filmiskolan eller kontakta Annika Gillegård på Svenska Filminstitutet, Gå in på www.sfi.se/filmiskolan eller kontakta Annika Gillegård på Svenska Filminstitutet, telefon 08-665 12 46 eller filmiskolan@sfi.se. Ditt regionala filmresurscentrum kan också telefon 08-665 12 46 eller filmiskolan@sfi.se. Ditt regionala filmresurscentrum kan också hjälpa till att att utveckla utveckla din hjälpa till din projektidé. projektidé. På Film i skolan-webben inspiration och mycket mer På Film i skolan-webbenfinns finnsockså ocksåfilmhandledningar, filmhandledningar,tips, tips, inspiration och mycket mer – både – både för för dig dig som som just just börjat börjat arbeta arbetamed medfilm filmoch ochför fördig digsom somvill villfåfåytterligare ytterligarefördjupning. fördjupning. www.sfi.se/filmiskolan www.sfi.se/filmiskolan FILM FÖR DE YNGSTA Små barn kommer ofta i kontakt med medieinnehåll som inte är avsett för dem, t ex filmer och tv-program riktade till äldre barn eller vuxna. FilmCentrum anser att det är viktigt att arbeta med filmer som verkligen är avsedda för små barn; filmer med innehåll, bildspråk och tematik, som riktar sig specifikt till den yngsta publiken. Det är förutsättningen för att utvinna och arbeta med innehållets pedagogiska potential. Låter det intressant, så spana in projektet Minibio på webben – eller varmt välkomen att beställa kostnadsfritt material genom oss! Sandra Sandra är en finurlig sexåring med ett bekymmer: hon är allergisk mot sin mamma. Med ett fängslande bildspråk skildrar filmen ur Sandras perspektiv hur hon försöker lösa problemet med sin frånvarande mamma. Sandra är det senaste tillskottet i satsningen Minibio! Filmen lämpar sig utmärkt för arbete med små barn och levereras med en liten praktisk filmhandledning. DAVID WRAMNEBY. SVERIGE 2012. 8 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: RELEASE: 2013.09.18 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: F1 FilmCentrum Folkets Bio Folkets Bio Mamman och den vilda Bebin Djurvännerna Kalle Stropp och Grodan Boll Bebins framfart är värre än det mesta. Det värsta är att han gömmer sig för mamman hela tiden. Fast då och då hittar hon honom. Lite puss och kram och sen iväg på nya farligheter. En trilogi 3 x 12 minuter av Eva Lindström. I En Fågeldag följer vi fågelbarnens äventyrliga promenad bort från hemmet, från ljus morgon till mörk natt. I Jag rymmer! har det lilla fåret bestämt sig för att lämna sin flock. I Min vän Lage möter vi ugglan Lage som lämnat sitt hem i den mörka skogen för att bli storstadsuggla. En dag blir Kalle Stropps och Grodan Bolls vän Hönan kidnappad av två skurkar. Kalle Stropp, Grodan Boll och Plåt-Niklas tar upp jakten. Men starten är olycklig då deras andra vän Papegojan också blir kidnappad. BARBRO LINDGREN & EVA ERIKSSON. SVERIGE 1983. 10 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: 2013.08.14 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: F1 6 Folkets Bio EVA LINDSTRÖM. SVERIGE 2013. 36 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: 2013.08.14 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: F1 FILMHANDLEDNING FRÅN SFI JAN GISSBERG & THOMAS FUNCK. SVERIGE 1987. 30 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: 2013.08.14 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: F1 LÅGSTADIEFAVORITER Tavlan Till höstterminen vill vi puffa för två särskilt efterfrågade filmer. ”Mycket vackert, fyndigt och originellt” skrev Svenska Dagbladet om Tavlan. ”Hisnande och färgsprakande bildfyrverkeri” tyckte man i Upsala Nya Tidning. Filmen har överösts av vitsord och när den fick en filmhandledning från Svenska Filminstitutet blev den snabbt en snackis även bland lärarna. Kauwboy uppmärksammades när den vann Malmö stads barnfilmpris på BUFF 2013. ”En välgjord och hoppingivande film som tar oss med på en stark känsloresa om sorgbearbetning, kärlek och utsatthet” ansåg juryn. Vi instämmer. (Le Tableau) En försvunnen konstnär, en övergiven ateljé – en oförglömlig resa! Den store målaren har lämnat sina skapelser i varierande skick och gett upphov till en hierarki, där fulländade figurer bildat en elitistisk överklass medan övriga förpassats till samhällets botten. En äventyrslysten trio beger sig in i de olika tavlorna för att finna den enda person som kan bringa ordning i kaoset. Den prisade animatören Jean-François Laguionie förenar klassiskt måleri med den senaste tekniken i en trollbindande saga för hela familjen! JEAN-FRANÇOIS LAGUIONIE. FRANKRIKE 2011. 76 MIN. TAL: FRANSKA/SVENSKA TEXT: (SVENSKA) RELEASE: FINNS REK. FRÅN: ÅK 3 FILMHANDLEDNING FRÅN SFI KONST & KULTUR · FANTASI OCH VERKLIGHET · ÄVENTYR Njutafilms Folkets Bio Kauwboy (Kauwboy) 10-årige Jojo hittar en dag en fågelunge, och tar den med sig hem. Han måste gömma den lilla kajan för sin pappa, som inte vill ha några fåglar i huset. Jojo ringer ibland i hemlighet till sin mamma, men han berättar inte om sin vän kajan. Han vill överraska henne när hon snart fyller år. Jojos pappa vill inte fira någon som inte är där. Eftersom hans pappa har väldigt häftigt humör måste Jojo vara mycket försiktig. BOUDEWIJN KOOLE. NEDERLÄNDERNA 2012. 78 MIN. TAL: HOLLÄNDSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.09.25 ((TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 2 FILMHANDLEDNING FRÅN SFI MOD & RÄDSLA · VÄNSKAP · IDENTITET/SJÄLVBILD · FAMILJESOCIOLOGI · ÄVENTYR 7 MELLANÅLDERN Med ”mellanåldern” åsyftas förstås barn i ålder motsvarande skolans mellanstadium, men det är inte bara inom skolans värld som de står mellan två stadier. I filmvärlden är det ett tråkigt faktum att få alster når den publik som varken är små barn eller unga vuxna. De som inte gärna går på bio med mamma eller pappa, och som heller inte tar sig till biografen själva, är inte en köpstark grupp för biografägarna att sälja biljetter till. Biografen är dock inte det enda stället att se film på, däremot är den fortfarande det i särklass mäktigaste marknadsföringsfönstret; en biograflansering ger en ordentlig knuff även för dvd-lanseringen. Logiskt nog är publiken mer benägen att se filmer som den känner igen och vet något om. (Man kan fundera över vad det därutöver spelar för roll att vi bäst tar till oss skildringar som stämmer överens med den världsbild vi redan har...) Hur det yttrar sig i praktiken syns på sidan 19, i en kort genomgång av statistik från 2012. Mot bakgrund av ovanstående är vi extra glada att presentera dokumentärfilmen I Am Eleven. Den senaste i raden av våra importerade favoriter, och en fantastisk möjlighet för dig som lärare. Väl mött! FilmCentrum I Am Eleven VÄNNER LÅNGT BORTA (I Am Eleven) ”Främlingar är vänner du ännu inte känner”, lyder ett bevingat uttryck. Det kan vara lätt att glömma bort, i en värld där mycket och många framstår som farligt och illasinnade. Med filmen I Am Eleven som utgångspunkt kan elever och lärare fundera över sin plats på ett stort grönt klot i ett ännu större universum. Vore det inte roligt och berikande att få kontakt med andra barn och skolor, i andra delar av världen? I I Am Eleven träffar vi elvaåringar i femton länder och får ta del av deras funderingar kring livet och framtiden. Situationerna och drömmarna skiljer sig åt, men det finns också förvånande likheter och en känsla av samhörighet; femton länder – en värld. Ta med dina elever på en tankeväckande resa som ger utgångspunkt för reflektion och egna projektarbeten! GENEVIEVE BAILEY. AUSTRALIEN 2013. 93 MIN. TAL: ENGELSKA, SVENSKA, JAPANSKA, FRANSKA, BERBER, HINDI, MALAYLAM, THAI, BULGARISKA, TYSKA, MANDARIN, HOLLÄNDSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.10.02 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 5 FILMHANDLEDNING KOMMER! DOKUMENTÄR · BARN I ANDRA LÄNDER · BARNS RÄTTIGHETER · SAMHÄLLSKUNSKAP · IDENTITET/SJÄLVBILD · KLIMAT, MILJÖ & GEOGRAFI · RELIGION/LIVSÅSKÅDNING · EXISTENTIELLA FRÅGOR · SKOLA & UTBILDNING 8 Med Internet och nya medier har det blivit lätt att förflytta sig mellan länder och kontinenter. Att brevväxla och chatta över jorden är enkelt genomförbart idag. Men även om avstånden har krympt så har klyftorna inte gjort det. Det finns barn och skolor som saknar alldeles för mycket. Vandana på bilden t ex, hon bor på ett barnhem som jobbar hårt för att ge tak över huvudet åt barnen. Hon ska bli läkare. Kanske kan dina elever utveckla sina språk- och ämneskunskaper och samtidigt bidra till något meningsfullt långt borta? 11-ÅRING I VÄRLDEN Traditionellt fokuserar man ju på Europa och Norden inom geografin i årskurs 5. Om man kan avsätta lite tid även där finns det dock mycket att vinna för helheten. I Am Eleven förenar SO-ämnena och ger en fantastisk möjlighet att göra praktik av LGR 11:s lydelser att eleverna ska ”göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor” samt ”utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen”. Här tipsar vi om några olika pusselbitar och infallsvinklar som respektive ämne kan bidra med. Svenska: reflektion och formulering Exempel på frågeställningar: Vem är du? Hur är du? Vad gillar du? Vad gör dig lycklig? Vad gör dig arg? Vad är kärlek? Vill du ha familj och barn själv, när du blir stor? Vill du gifta dig? Vad betyder religion för dig? Vad har du gemensamt med andra? Vad gör dig olik andra? Hur är det att bo där du bor? Varför? Vad vill du bli när du blir stor? Varför? Hur vill du förändra världen? Hur vill du förändras? Ett tips är att spara texter eller på annat sätt dokumentera de diskussioner som förs, för att återkomma (eller åtminstone ge dem till eleverna) om några år. Att få reflektera över samma frågor vid en annan ålder och påminnas om hur man tidigare tänkt, kan vara både spännande och nyttigt. Geografi: olika länder och hållbar utveckling Börja med att placera ut barnen i filmen på världskartan. Vem bor var (markera med post-it-lappar)? Dela ut de länder som är markerade till eleverna i grupper om 2-3 personer. Låt varje grupp fördjupa sig i sitt land och arbeta vidare. Exempel på uppslag: Vart ligger landet (kontinent, klimatzon osv)? Vilka länder omger landet? Studera plattektoniska rörelser, förekomst av vatten och andra naturresurser samt befolkning och befolkningsfördelning. Vilket intryck fick eleverna av landet genom vad som framgick i filmen? Kunde de dra några slutsatser om de geografiska förhållandena? Rika i Japan säger att hon inte är så intresserad av miljön, eftersom hon ändå känner sig maktlös. Remi i Frankrike vet mer om hållbar utveckling eftersom hans familj har solceller istället för statlig el och Dagan i USA har läst mycket om alternativa energikällor i National Geographic. Rika bor i området Kanagawa på Japans största ö Honshu. På ön inträffade en kärnkraftolycka år 2011. Vad hände och varför? Diskutera kärnkraft och andra energikällor! Är eleverna bekanta med energiförsörjningen i Sverige och känner de att de kan påverka miljön? Religion: värdegrunder och existentiella frågor Knyt an till frågorna som barnen besvarar i filmen (och som finns i urval ovan). Flera av frågorna berör moral och etiska begrepp (rätt och orätt, jämlikhet, solidaritet...), finns det stora olikheter i hur de besvaras (i filmen och i klassen)? Utgå från världskartan: var bor barnen? Vilka religioner är tongivande var, vad betyder det att länder är olika sekulariserade? I filmen framkommer t ex att Kim är judinna, Goh är buddhist, Siham är muslim och Jack är kristen. Luca tror på något, men vill inte namnge någon specifik religion. Jamira som är kristen umgås nästan bara med muslimer, och muslimske Osama säger att religionen inte spelar så stor roll. Jack betonar att det viktiga är att tro på något, att det finns gemensamma värdegrunder som liknar varandra. Vilka värdegrunder skulle det kunna vara? Jämför religionerna! Varför kallas buddhismen ofta för en livsåskådning istället för en religion? Vad är godhet, vad är ondska, vad är meningen med livet – utifrån respektive religion? Flera av barnen återkommer till att de vill göra gott och hjälpa andra människor som har det svårt. Hur tänker de att världen ska bli bättre? Vad vill de bli när de blir stora? Hur kan du hjälpa andra? Samhällskunskap: statsskick och demokrati Återgå till världskartan och de länder som har markerats. Sammanfattad fakta om landets geografi och befolkning är relevant för frågeställningar om statsskicket och den politiska situationen. I filmen pratar barnen om olika konflikter; om mobbning och stökiga områden i grannskapet – men också om krig, flyktingar, territoriella stridigheter och medborgarskap. På det indiska barnhemmet pratar barnen om den långvariga konflikten mellan Indien och Pakistan och hur den drabbar befolkningen. Jättelandet Indien omtalas ibland som "världens största demokrati", men påståendet står inte oemotsagt. Bena ut vad en demokrati är och innebär! Vad är motsatsen till demokrati? Vad krävs för att en demokrati ska fungera? Vilka konsekvenser kan det bli för människor som inte lever i en demokrati? Fortfarande lever en tredjedel av Indiens befolkning – dvs 396 miljoner människor – under fattigdomsgränsen. Kvinnors situation i landet rankas som den sämsta bland G20-länderna, alltså sämre än i t ex Saudiarabien. Hur har fattigdom med demokrati att göra? Vad är jämställdhet och vilken roll har mänskliga rättigheter i en demokrati? Vilka av barnen bor i demokratier? Finns det problem med definitionen? Har Sverige tillfredställande demokrati, anser eleverna? Varför/varför inte? Hur resonerar barnen i filmen om att gå i skolan? Vad har utbildning med demokrati att göra? 9 Folkets Bio FilmCentrum Den gröna cykeln (Wadjda) Tioåriga Wadjda drömmer om en cykel, men i Saudiarabien där hon bor är det inte tillåtet för flickor att cykla omkring på gatorna. Medan hennes mamma är upptagen med att övertyga pappan att inte ta sig en andra fru passar Wadjda på att försöka skaffa pengar så att hon kan köpa cykeln själv... Den gröna cykeln av Haifaa Al Mansour – Saudiarabiens första kvinnliga regissör – valdes till bästa långfilm på Göteborg International Film Festival 2013! HAIFAA AL MANSOUR. SAUDIARABIEN 2012. 98 MIN. TAL: ARABISKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.09.11 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 5 FILMHANDLEDNING FRÅN SFI BARN I ANDRA LÄNDER · BARNS RÄTTIGHETER · GENUS · RELIGION/LIVSÅSKÅDNIG Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket Det är sommar och Morris och Betty är 16 år. I korta scener berättas deras kärlekshistoria – från den självklara början till det oundvikliga slutet. Morris räknar dagarna och fyller dem med bilder av Betty, men sommaren lider mot sitt slut och känslorna är inte längre desamma. En kortfilm om ung kärlek, men också om gränser. Gränserna mellan kärlek och sex, föräldrar och barn, barndom och vuxenblivande. En ren, naken och rå kärlekshistoria, baserad på hyllade och Augustnominerade ungdomsromanen med samma namn, av Gunnar Ardelius. MARIA ENG. SVERIGE 2012. 28 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: FINNS (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 6 FILMHANDLEDNING FRÅN SFI ATT BLI VUXEN · FILM PÅ BOK · KÄRLEK OCH FÖRÄLSKELSEE · SEX OCH SEXUELL IDENTITET · RELATIONER NonStop Entertainment TriArt Uppe på Vallmokullen (Kokuriko-zaka kara) (Foxfire) Umi lever utan sina föräldrar tillsammans med sin farmor och sina syskon. Varje morgon hedrar hon sin pappas minne genom att hissa en flagga utanför deras hus. Ritualen fascinerar pojken Shun när han dagligen ser den på väg till skolan från sin pappas båt. Shun skriver en dikt om det hela i skoltidningen och när Umi läser den bestämmer hon sig för att söka upp honom. En relation och en förälskelse tar form, men det finns saker de inte känner till om varandra som ska få stor betydelse för deras framtid. Mellan Väggarna-regissören Laurent Cantets version av Joyce Carol Oates roman ”Foxfire – En tjejligas bekännelser”. I ett arbetarområde i staten New York på 50-talet bildar en grupp tonårstjejer ett systerskap som motvikt till den mansdominerade omgivningen. De kallar sig Foxfire och känns igen på sina intatuerade flammor. Uppe på Vallmokullen är Studio Ghiblis senaste storfilm, regisserad av Goro Miyazaki. GORō MIYAZAKI. JAPAN 2012. 91 MIN. TAL: JAPANSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: FINNS ((TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 7 FILMHANDLEDNING FRÅN SFI VÄNSKAP · RELATIONER · IDENTITET & SJÄLBILD · MOD & RÄDSLA 10 Foxfire LAURENT CANTET. FRANKRIKE 2012. 143 MIN. TAL: ENGELSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.09.18 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 9 FILMHANDLEDNING FRÅN SFI FILM PÅ BOK · GENUS · FÖRTRYCK, MAKT & MOTSTÅND · HISTORIA · SAMHÄLLSKUNSKAP · VÄNSKAP FLER FILMATISERADE BÖCKER Till hösten erbjuder FilmCentrum ett Skapande skolapaket kring just filmer med litterära förlagor. Paketet tar fasta på språk och berättande och eleverna får handledd hjälp att förena teori och praktik; att jämföra, analysera och själva skapa. I projektet ingår att eleverna själva ska skriva korta noveller och gestalta ett bildmanus till samma berättelse. Mer om Skapande skola hittar du på nästa sida. För de lärare som själva vill ta hjälp av film för att stimulera språkintresse och -medvetenhet har vi förstås fler tips; Jämför bok och film! Hur skildras karaktärerna och hur styrs vår uppfattning om dem? Är filmen direkt eller löst baserad på boken? Speglas samma förlopp och på samma sätt? Hur uppfattade eleverna bokens sätt att berätta – språk och ton – och hur överförs det i filmen? Gör nedslag i specifika scener för att se hur stämningar och skeenden gestaltas! Läs boken på originalspråk och integrera i undervisningen av nordiska språk (eller varför inte i engelskan, tyskan, franskan...?). Här är några av alla våra filmer som baseras på böcker: BOKEN PÅ DUKEN Svenska Filminstitutets presenterade i våras sitt stora skolbioprojekt som handlar om hur man kan använda filmen för att väcka barns och ungas läslust. Projektet tillkom som ett svar på litteraturutredningens iakttagelse att den unga generationen läser allt mindre och allt sämre. Den föreslagna satsningen "Ett läslyft för Sverige" kräver engagemang från hela samhället och ”Boken på duken” är så Filminstitutets strå till stacken. Filmen Foxfire på sidan intill är en av de filmer som ingår i SFI:s satsning och som har försetts med en filmhandledning speciellt framtagen med hänsyn till projketet. Därutöver har Filminstitutet också tagit fram en del specialskrivet inspirationsmaterial som i första hand vänder sig till lärare men också kan användas av de äldre eleverna, bland annat en essä om filmatiseringar av kända böcker skriven av filmprofessor Erik Hedling, samt en text om läsfrämjande av läsambassadören Johan Unenge. För att stimulera barns eget filmskapande bjuder SFI vidare in till filmfestivalen "Boken på webben" där elevernas egna filmatiseringar av litterära klassiker kommer att presenteras. Filmerna ska vara max fem minuter långa och utgå ifrån ett givet utdrag ur någon av böckerna som ingår i Boken på duken. Mer om festivalregler och hur du skickar in ditt bidrag kan du läsa på Filminstitutets hemsida, under avdelningen för Film i skolan: www.sfi.se/filmiskolan MELLANSTADIET ALLIS MED IS – Allis med is av Gunilla Linn Persson DET LEVANDE SLOTTET – Trollkarlens slott (Howl's Moving Castle) av Diana Wynne Jones EN Ö I HAVET – En ö i havet av Annika Thor JÖRGEN + ANNE = SANT – Jørgen + Anne er sant av Vigdis Hjorth* MIN VÄN JOE – Janne min vän av Peter Pohl MIN VÄN SHEJKEN FRÅN STUREBY – Min vän shejken från Stureby av Ulf Stark OLIVER TWIST – Oliver Twist av Charles Dickens OTTO ÄR EN NOSHÖRNING – Otto er et næsehorn av Ole Lund Kirkegaard SKELLIG – Skellig av David Almond* ÖN I FÅGELGATAN – Øen i Fuglegaden av Uri Orlev HÖGSTADIET CRAZY – Crazy av Benjamin Lebert* DIE WELLE – The Wave av Todd Strasser (pseud. Morton Rhue) FLICKAN VID STENBÄNKEN – Skuggan över stenbänken, ...och de vita skuggorna i skogen, Skuggornas barn av Maria Gripe GÖSTA BERLINGS SAGA – Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf JORDEN RUNT PÅ 80 DAGAR – Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne KOMPANI ORHEIM – Kompani Orheim av Tore Renberg* PARANOID PARK – Paranoid Park av Blake Nelson* PUMANS DOTTER – Pumans dotter av Monica Zak RABBIT-PROOF FENCE – Rabbit-proof Fence av Doris Pilkington* TUSEN GÅNGER STARKARE – Tusen gånger starkare av Christina Herrström GYMNASIET CEREMONIN – A Judgement in Stone av Ruth Rendell FRÖKEN JULIE – Fröken Julie av August Strindberg GOMORRA – Gomorra av Roberto Saviano JULORATORIET – Juloratoriet av Göran Tunström MANNEN UTAN ÖDE – Mannen utan öde (Sorstalanság) av Imre Kertész NOSFERATU – Dracula av Bram Stoker PÅ VÄSTFRONTEN INTET NYTT – Im Westen nichts Neues av Erich Maria Remarque SUBMARINE – Submarine av Joe Dunthorne* WINTER’S BONE – Winter's Bone av Daniel Woodrell YOUNG ADAM – Young Adam av Alexander Trocchis* HITTA M ER SO FILM R PÅ ALLA Å BÖCKE , P SIDA S A R HEM S M BASE T NTRU ESORDE E C MN FILM ER Ä OK” UND M PÅ B CKSÅ ”FIL AR O *LÄS PÅ ORIGINALSPRÅK (EJ UTGIVEN PÅ SVENSKA) H RNA RÅN ILME AR F AV F NING TT TA FLERA ANDLED TE A H M IN M! FILM LÖ G E SFI – AV D HJÄLP 11 SKAPANDE SKOLA VÅRA PEDAGOGER Skapande skola syftar till att stärka arbetet med kultur i skolan. Satsningen avser såväl offentliga som fristående skolor, för åk f-9. Stödet söks hos Kulturrådet en gång per år av skolans huvudman. Målet med Skapande skola är att skolor och kommuner ska få möjlighet att arbeta mer med kultur, ge elever möjlighet att få ta del av olika kulturformer, möta professionella kulturutövare och själva få ägna sig åt kreativt skapande. Här presenterar vi några av alla våra flitiga pedagoger, som kommer att arbeta med lärare och elever kring våra nya filmprojekt under hösten 2013. Kanske ses ni på just din skola? Mer information om Skapande skola och hur man söker stöd finns på Kulturrådets hemsida www.kulturradet.se. UPPDATERADE FILMPAKET FilmCentrum distribuerar och samordnar filmverksamheter till skolan, alltifrån film med olika temaingångar, besök av filmare eller filmpedagoger, till hela filmpaket anpassade för olika årskurser. Grunden för alla våra filmpaket är densamma: film, analys och eget skapande. Hos FilmCentrum kan du alltid känna dig trygg med att vi förmedlar riktig kompetens; bra film med professionella workshopledare och metoder. Våra filmpaket är framtagna i nära samarbete med pedagoger och yrkesverksamma inom skolan, med nära koppling till läroplanen. Till hösten 2013 har vi uppdaterat våra Skapande skolapaket. Vi behåller några av våra mest uppskattade projekt och har justerat några genom att ta fasta på de synpunkter och önskemål som framkommit i skolornas utvärderingar. Vi har också tagit en extra titt på vad resultatet blivit när lärare och skolsamordnare har snickrat ihop helt egna boxar – inte sällan har arbetet dragit åt likartat håll. Mer om våra nya paket hittar du på filmcentrum.se och har du frågor eller vill ha fysiskt material är du alltid välkommen att kontakta Linda Lindgren på 08 54527502 eller linda@filmcentrum.se. ”En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.” LGR 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011) Anders Hazelius är filmare, manusförfattare och bosatt i Stockholm. Han är utbildad på Filmhögskolan i Göteborg, har producerat ett flertal egna kortfilmer och arbetat som filmpedagog på bland annat Molkoms folkhögskola och Mediefabriken i Oslo. Ett personligt uttryck och mod är centralt i Anders filmskapande. Som filmpedagog arbetar han gärna med teman som genus, sexualitet och grupptryck, vilka är ämnen som ofta behandlas i hans eget filmskapande, inte minst i sin senaste kortfilm Första gången (se sid 15). Pia Tjäder är filmregissör och manusförfattare med utbildning från Nordland Konst och Filmskola i Norge och Filmhögskolan i Göteborg. Hennes filmer har visats på både SVT och Göteborgs Filmfestival. Utanför sitt filmskapande arbetar Pia med filmpedagogik och handledning. Pia har stor erfarenhet av att handleda unga i dokumentärfilm, animation, spelfilm och musikvideos. Att arbeta tematiskt med film i skolan är något hon föredrar. Pia sitter i styrelsen för ”Doris”, som arbetar för att göra filmbranschen mer jämställd, och använder gärna film för att lyfta fram frågor kring jämställdhet, samlevnad och politik. Jessica Karlsson är filmpedagog, filmvetare och regissör. Hon har läst filmvetenskap och studerat praktisk film på Malmö Högskola. I samarbete med FilmCentrum har Jessica arbetat med ett flertal filmpedagogiska projekt i skolan. Hon är specialiserad inom genustematik och problematiserar gärna, med filmens hjälp, föreställningar om kön och identitet. Vill din skola boka Jessica får ni vara ute i god tid. Hon är en mycket uppskattad filmpedagog och brukar bli fullbokad redan vid skolstarten. Jonathan Norberg arbetar professionellt med produktioner inom kortfilm, animation och reklamfilm samt brinner för filmpedagogisk verksamhet för barn och unga. Han är utbildad i Film- och TVproduktion i Högskolan Dalarna och arbetar som filmpedagog via Film i Västernorrland. Att ge möjligheter till ungas eget skapande är något som driver Jonathan i hans filmpedagogiska arbete. Han har lång erfarenhet av att arbeta tematiskt med filmskapande och är en mycket uppskattad pedagog av skolorna i Västernorrland. Marika Heidebäck är dokumentärfilmare och animatör uppvuxen i Hässelby, Stockholm. Marika har undervisat i animation i Palestina och Jordanien och är utbildad vid DI, Dramatiska Institutet. Hon har ett gediget register av produktioner bakom sig och är en rutinerad pedagog som arbetar lika bra med både stora och små. Marika har arbetat en hel del med sin egen korta dokumentärfilm Jag ville va doms kompis och har handlett elever på lågstadiet att göra animationsfilmer på temat ”utanförskap och gemenskap”. Tidigare medverkande: Jonas Embring, Annika Karlsson, Erik Green Petersson, Anusha Caroline Andersson och Isabelle A Johanson. 12 LÄROPLANEN I PRAKTIKEN: TEMA – FILM – FÖRDJUPNING Under läsåret 2012/2013 har FilmCentrum haft lyckade samarbeten med skolor och kommuner över hela landet. Hundratals elever har gjort specialarbeten med och kring rörlig bild, både inom ett specifikt ämne och ämnesöverskridande. Filmen har fungerat som verktyg för kunskapsinhämtning, som utgångspunkt för analys och källkritik, och som inspiration till eget skapande. ”Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet” konstaterar läroplanen. För många elever är filmmediet förknippat med kravlös förströelse, något som kan användas för att ge grogrund för lustfyllt lärande. Att se film, diskutera innehåll och analysera berättarteknik är både lärorikt och roligt! Filmarbetet är ett sätt att ta fasta på det vidgade textbegreppet och att dra nytta av det intresse och den förförståelse som redan finns hos eleverna. ”Filmpaketen för Skapande skola anknyter utmärkt till nya läroplanen och skolans måldirektiv”, säger en lärare som integrerat filmarbetet i svenskundervisningen. De flesta skolor och kommuner som kontaktar oss betonar att de eftersöker projekt som kan implementeras i och berika skolans långsiktiga arbete. Kanske är det just därför som särskilt många skolor även under föregående läsår har använt film för att undersöka frågor som berör genus, identitet och värdegrunder. ”Genom ett sådant tema kan vi koppla filmarbetet till skolans kontinuerliga jämställdhets- och likabehandlingsarbetet” berättar en av lärarna i utvärderingen av projektet. Andra ofta efterfrågade teman är ”klimat/miljö” och ”hållbar utveckling”. Det är uppslag som berör undervisningen inom många ämnen, både natur- och samhällsorienterande. Det är också uppslag som kan kopplas till läroplanens direktiv om ett miljöperspektiv; Genom ett miljöperspektiv får de [eleverna] möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Flera lärare uppmärksammar andra positiva effekter av Skapande skola-arbetet, som t ex att sammanhållningen i klassen har förbättrats, att elever som tagit mindre plats har klivit in i nya roller och att ansvarskänslan har förstärkts i mötet med profesionella vuxna från en annan värld än skolans. Inte sällan ger arbetet med film de elever som annars är mindre aktiva eller mindre fokuserade tillfälle att imponera, något som understryker den komplexiteten i kunskapsbegreppet, som läroplanen sätter ord på: Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. 13 SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING Det finns olika begrepp i läroplanen och kurs- och ämnesplanerna med anknytning till kunskapsområdet sexualitet och samlevnad. I läroplanen finns fortfarande begreppet samlevnad inskrivet under rektors ansvar men i kurs- och ämnesplanerna är samlevnad formulerat med ordet relationer. Kön och könsmönster samt kvinnligt och manligt är begrepp som återkommer på flera ställen. Även begreppen normer, värden, etik finns med liksom jämställdhet och sexualitet. Begreppet identitet finns uttryckt i till exempel ämnesplanerna för idrott och hälsa och religionskunskap på gymnasiet. I ämnesplanen för naturkunskap finns också begreppen lust och sexuell hälsa omnämnda. Här är några exempel på hur man kan matcha film med inriktning på undervisningen inom området: BIOLOGI ÅRSKURS 4-6 ”Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar” TJEJER TYP TOLV | JÖRGEN + ANNE = SANT | TOMBOY | CORNELIA REGNBÅGSUNGEN RELIGION ÅRSKURS 4-6 ”Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning” Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer DEN GRÖNA CYKELN | I AM ELEVEN | BUDDHA FÖLL AV SKAM SAMHÄLLSKUNSKAP ÅRSKURS 4-6 ”Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur” HOLGER & VILDE | REBELLEN OM JÄMSTÄLLDET | KID SVENSK ”Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv” FÖRSTA GÅNGEN | TA AV MIG | BOYGAME | KNULLAR FISKAR? | EN PAPPAS KAMP | KROPPEN MIN IDROTT OCH HÄLSA ÅRSKURS 7-9 ”Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön” KVINNOR OFFSIDE | FIGHTER | THIN ICE | ARMBRYTERSKAN FRÅN ENSAMHETEN HISTORIA ÅRSKURS 7-9 ”Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet” BANG OCH VÄRLDSHISTORIEN | JAG VILL ATT DU SKA VETA | INGEN MAN I SIKTE RELIGION ÅRSKURS 7-9 ”Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet” ”Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen” DADDY’S LOVE | JENNY, GUD OCH TYSTNADEN | FÖRBJUDEN KÄRLEK | FRIHET BAKOM GALLER | JAG ÄR BÖG | BEAUTIFUL BOXER | FEM LIKA FEM OLIKA | MOOLAADÉ - FRISTADEN SAMHÄLLSKUNSKAP ÅRSKURS 7-9 ”Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning” ”Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas” ”Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet” WELCOME TO THE DOLLHOUSE | TUSEN GÅNGER STARKARE | ME AND MY NOSE PATRIK 1,5 | ORKA BRY SIG | PRINSESSA | HÅLL OM MIG | APFLICKORNA | CISNE NEGRA | SUBMARINE | FISH TANK BILD ÅRSKURS ÅRSKURS 7-9 14 BIOLOGI ÅRSKURS 7-9 FilmCentrum SEX: HANDS ON You And Me Forever Vi har fått samma fråga om och om igen under flera år; var är alla filmer om sex – inte sexuell identitet och allmänt vuxenblivande, inte relationer, utan faktiskt s e x. Sånt som kan vara jättepinsamt att börja prata om, men som det ingår i läroplanen att undervisa om. Vi har haft svårt att svara, men nu har vi gjort slag i saken och tagit fram en liten sexsamling. Det är fyra filmer som är ”hands on” om sex; praktiskt om sex alltså. Men för den sakens skull inte undervisningsfilmer. Fyra filmer som säger mycket och sätter igång många samtal. (You And Me Forever) Laura och Christine är bästa vänner. Så har det alltid varit. En dag dyker den mystiska och spännande Maria upp som en frisk fläkt. Laura lockas av Marias gränslöshet och lämnar mer och mer Christine i sticket. En fin, spännande och väldigt dansk berättelse om vänskap, kärlek och sex. KASPAR MUNK. DANMARK 2012. 86 MIN. TAL: DANSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.09.30 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 8 ATT BLI VUXEN · VÄNSKAP · KÄRLEK OCH FÖRÄLSKELSE · SEX OCH SEXUELL IDENTITET – Det går åt rätt håll när det gäller lärarnas kunskaper och hur mycket de talar om sex och samlevnad, men det går fantastiskt långsamt Pelle Ullholm, sexualupplysare på RFSU, på RFSU:s och UR:s seminarium i Almedalen, juli 2013. FilmCentrum FilmCentrum FilmCentrum Ta av mig Boygame Första gången Mikaela har bytt kön från man till kvinna. En natt på krogen träffar hon en kille som följer henne hem. Väl i hemmet tar han av henne allt. Nicolas och John är bästa kompisar. De spelar handboll ihop och delar sitt intresse för tjejer med varandra. De vill komma över sin osäkerhet när det kommer till den sexuella kontakten med tjejer. Sofia och Alex är på väg till skogsdungen, nu ska det äntligen bli av. Det är första gången för båda. Men Alex får inte upp den. Vems är felet? Vad gör man, det skulle ju bli av? Vad ska man säga till polarna? Det gemensamma beslutet fattas, de måste fabricera sin sexdebut. VICTOR LINDGREN. SVERIGE 2012. 15 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: 2013.10.07 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 8 SEX OCH SEXUELL IDENTITET · HBTQA · MOD & RÄDSLA ANNA ÖSTERLUND NOLSKOG. SVERIGE 2013. 15 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: 2013.10.02 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 8 ATT BLI VUXEN · RELATIONER · MOD & RÄDSLA · SEX & SEXUELL IDENTITET · HBTQA ANDERS HAZELIUS. SVERIGE 2013. 9 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: ENGELSKA RELEASE: 2013.10.07 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 8 ATT BLI VUXEN · SEX OCH SEXUELL IDENTITET · MOD & RÄDSLA 15 DOXBOX Känner du till FilmCentrums arbete med 101 dokumentärer? Här kommer uppföljningen; DOXBOX! I varje DOXBOX paketerar vi fem dokumentärer med olika perspektiv men med gemensamt tema och övergripande diskussionsunderlag till ett pressat pris. Vi vet att lärare vill ha, och behöver, få ut så mycket som möjligt av undervisningsmaterialet och med DOXBOX går det att arbeta på många olika sätt. Man kan lägga upp ett större projekt ämnesöverskridande utifrån de olika titlarna, eller man kan dela upp klassen i grupper för fördjupning med olika fokus med avslutande gemensamma diskussioner. Man kan också plocka russinen ur kakan och låta boxarna korsbefrukta varandra. Låt oss förklara! Till terminsstarten i augusti lanserar vi DOXBOX HBTQ, DOXBOX Media, DOXBOX Politik och DOXBOX Religion. Vi har inte tagit fram boxar som motsvarar skolans ämnen – men vi har tagit fram boxar som svarar mot skolans ämnesplaner. Varje tema har flera infallsvinklar och är relevant för flera undervisningsämnen. Och omvänt; varje undervisningsämne är relevant för flera teman. Att hitta två filmer som inte berikar varandra POJKTANTEN, Folkets Bio 16 BURMA VJ, FilmCentrum HBTQ (gymnasiet) Media (åk 9) Två riktiga klassiker på området, ett norskt guldkorn, en animerad dokumentär kortfilm och en nyligen guldbaggeaktuell långfilm! Om media som upplyser, som granskar, som bevakar, som underhåller och som missleder. Fem skilda perspektiv på media och makt. BITCH & BUTCH BURMA VJ Filmteamet diskuterar olika sätt att göra erotisk film med ett kvinnligt perspektiv. Hur frångår man den stereotypa kvinnobild som finns inte bara i porrfilmer, utan även i populärpressen, där kvinnan är ett objekt som finns till för att behaga män? – MIA ENGBERG, SVERIGE 2003. 45 MIN 2007 ledde en fredlig buddistgrupp ett massivt upplopp emot militärregimen i Burma. Utländska TV-kanaler förbjöds arbeta i landet, men fick ändå material – en grupp unga videojournalister riskerade nämligen sina liv för att ge oss insyn. – ANDERS ØSTERGAARD. DANMARK/SVERIGE 2008. 84 MIN. DADDY’S LOVE VIDEOCRACY Kenneth är 26 år och snart singelpappa. Han är gay och efter många och långa funderingar bestämmer han sig för att skaffa barn själv. Han har hittat en surrogatmamma i USA och åker dit för att få träffa sin son... – METTE AAKERHOLM, NORGE 2007. 55 MIN Kommersiell TV i Italien är en maktfaktor för politikern och ägaren Silvio Berlusconi. Bakom en fond av skrattspäckad underhållning och lättklädda kvinnor döljer sig ett skrämmande maskineri. – ERIK GANDINI, SVERIGE 2009. 80 MIN. UT WIKILEAKS En kort animerad dokumentärfilm om två homosexuella personer som berättar om när de ”kom ut”. Filmen riktar in sig på kraften i att våga stå för vem man är och att finna den första riktiga kärleken. – JONATHAN NORBERG, SVERIGE 2010. 9 MIN Wikileaks utmanar makten och bakom världshistoriens största läckor finns en radikal ideologi. Möt aktivisterna som är besatta av gränslös frihet på nätet. – BOSSE LINDQUIST & JESPER HUOR, SVERIGE 2010. 58 MIN. DU SKA NOG SE ATT DET GÅR ÖVER KONSPIRATION 58 Det var när My blev kär i Scully i ”Arkiv X” som hon förstod att hon gillade tjejer. Ingen annan fick veta. För hur ska man som 14-åring berätta för hela släkten och kompisarna att man är lesbisk? – CECILIA NEANT-FALK, SVERIGE 2003. 74 MIN 1958 var ett händelserikt år. TV fick sitt stora genombrott och Sverige arrangerade VM i fotboll. ...Eller? Det finns de som hävdar att det aldrig var fotbolls-VM i Sverige. Förmedlar TV en sann och objektiv bild av verkligheten? – JOHAN LÖFSTEDT, SVERIGE 2002. 30 MIN. POJKTANTEN PAGE ONE – INSIDE THE NEW YORK TIMES När Ester Martin såg Eli på avstånd kände han för första gången igen sig själv i någon annan. Långt senare möts de, blir vänner, älskare och själsfränder. En film om att bli kategoriserad och att själv kategorisera. – ESTER MARTIN BERGMARK, SVERIGE 2012. 74 MIN I den tid när Internet har blivit vår största nyhetskälla och ett stort antal tidningar går i konkurs, skildrar filmen medieindustrins förändring och vad som står på spel om den grävande journalistiken försvinner. – ANDREW ROSSI, USA 2011. 80 MIN. utanför sina respektive huvudfokus, är en utmaning. Det gör filmerna användbara och inbjuder till tvärvetenskapliga projekt och tankesätt. I de nya kursplanerna till läroplanen Lgr 11 har medier, i form av information och kommunikation, en framskjuten plats. I stället för att vara ett enskilt ämne, genomsyrar det nu en stor del av kursplanerna. Det tyker vi är klarsynt och i linje med samhällsutvecklingen. – Helt klart ett synsätt som inbjuder till möjligheter! I kursplanen för samhällskunskap återfinns också särskilt viktiga formuleringar kring syftet med undervisningen inom ämnet: Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala. ...//... Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. ...//... Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. ...//... Genom WALLSTRÖMS RESOLUTION, FilmCentrum undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor. Utdraget synliggör fördelen med att arbeta ämnesöverskridande. Den förståelse och de färdigheter som samhällskunskapens syfte beskriver fås genom en komplex hermeneutisk väv. Visst kan man studera exempelvis ämnet ”politik” enskilt, och på så vis öka kunskaperna om det som vi nedan sammanfattar ”ideologier, partier, styrande organ, sakfrågor, inflytande, enskilda individer, grupper, metoder och samhällsförändring”. Det kan tyckas nog. Men om lärare ges tid och resurser att arbeta tillsammans mot samma mål med kompletterande medel finns möjlighet att skapa en märkvärdig helhet. – Än en gång: summan kan bli mer än delarna av helheten. Här är alltså vårt bidrag till processen. Hoppas att ni ges resurser att tillvarata möjligheterna. Lycka till! PRIS PER DOXBOX 2.400 KR (ORDINARIE PRIS 2.900-3.000 KR) NUNNAN, Folkets Bio Politik (åk 8) Religion (åk 9) Fem filmer om politik! Om ideologier, partier, styrande organ, sakfrågor, inflytande, enskilda individer, grupper, metoder och samhällsförändring. Vad är religion? Kan man skilja religion från tradition och vad händer när religiösa föreställningar helt präglar livet? Kan en styrka också vara ett ok? BIG BOYS GONE BANANAS!* NUNNAN En svensk filmare gjorde avslöjanden om storföretaget Dole, som svarar med allt fulare knep för att försöka tysta vad som framkommit. Filmteamets trovärdighet ska sänkas och filmen (Bananas!*) ska aldrig mer visas. – FREDRIK GERTTEN, SVERIGE 2012. 90 MIN. Marta tog studenten och gjorde sitt radikala livsval att bli nunna. Vi följer med före och efter hennes prövotid, till Karmelitklostret i Glumslöv som annars är helt stängt för massmedia och alla utomstående. – MAUD NYCANDER, SVERIGE 2007. 58 MIN. PALME JENNY, GUD OCH TYSTNADEN En berättelse om en människa, en politiker och hans tid. Om en man som förändrade historien. I filmen ger politiska motståndare, internationella statsmän och partikollegor sin bild av Olof Palme. – KRISTINA LINDSTRÖM & MAUD NYCANDER, SVERIGE 2012. 105 MIN. Jenny läser till präst. Hon är ung, kvinna och gift med Linda. Det är femtio år sedan Svenska Kyrkan beslutade att kvinnor får prästvigas men frågan om homosexuellas rätt till vigsel väcker starka känslor. – INGELA LEKFALK, SVERIGE 2008. 58 MIN. TILL UNGDOMEN AT NIGHT I FLY Vi följer fyra norska ungdomar från olika politiska ungdomsförbund i sina förberedelser inför skolvalet 2011. Filmen tar en dramatisk vändning när regissören precis undkommer Anders Behring Breiviks terrordåd mot Arbeiderpartiets sommarläger på Utøya. – KARI ANNE MOE, NORGE 2012. 114 MIN. WALLSTRÖMS RESOLUTION År 2010 utses Margot Wallstöm till FN:s särskilda sändebud för att stoppa våldtäkt som vapen i krig och konflikt. Hon och hennes medarbetare beslutar att de på rekordfart ska skapa en ny strategi och driva igenom en FN-resolution som verktyg i kampen. – MARIKA GRIEHSEL, SVERIGE 2011. 58 MIN. LÖNESÄNKARNA Sverige har blivit ett land med kraftigt ökande inkomstskillnader och inte på hundra år har löntagare fått så lite betalt för vad de producerar. – ERIK SANDBERG, SVERIGE 2013. 58 MIN. I ökända New Folsom Prison i USA, en isolerad och brutal värld, möter vi några av de livstidsdömda fångar som ingår i kulturprojektet Arts in Correction. De sitter inne för grova brott, men har utvecklat djupa lärdomar om livet och vad det innebär att vara människa. – MICHEL WENZER, SVERIGE 2011. 88 MIN. ISLAMS BARN I FOLKHEMMET Tre tjejer, tre killar. Någon förespråkar sharialagar, en är musiker, andra ser musik som synd. Någon vill att kvinnan ska lyda sin man, en annan bränner sin slöja. Födda i muslimska länder, boendes i Sverige. – BO HARRINGER & RENZO ANERÖD, SVERIGE 2006. 75 MIN. PINK SARIS Flickorna i hinduismens lägsta kast pratar om döden som den enda utvägen. De genomlider barnäktenskap, tvångsgiften och övergrepp. Sampat Pal i det ”rosa gänget” vet vad de går igenom och leder en orädd kvinnorrättskamp. – KIM LONGINOTTO, STORBRITANNIEN 2010. 96 MIN. 17 ANOREXI FilmCentrum Den 12-14 september arrangerar Nordiska rådet en konferens om ätstörningar. Senare i höst startar också en högskoleutbildning kring ätstörningar i samarbete med Karolinska Institutet. FilmCentrum har flera filmer som berör ämnet anorexi och som kan bidra till att synliggöra och problematisera den sjukdom som tycks ha populärkulturen mot sig, när det gäller att påverka dem som primärt drabbas. Idag finns en destruktiv pro-anarörelse utbredd, inte minst på nätet, med ungdomar som anser att anorexi är en livsstil och inte ett sjukdomstillstånd. Mitt ibland oss fortgår en värld där ungdomar skadar sig själva och uppmuntrar varandra till det. Den oinsatte missar samma harmlösa armband som en insatt läser som ett tillkännagivande och en kod om samhörighet. Då och då syns urmärglade kändiskroppar i media, med det röda armbandet höjt i triumf. Vår okunskap kan tyckas naiv. Äta lunch En gång i veckan träffar 15-åriga Klara, Sofia, Lisa och Tomas på ätstörningskliniken. Idag är Kristin ny i gruppen och det serveras köttbullar med potatismos och brunsås. Reglerna är att allt ska vara uppätet inom 30 minuter. SANNA LENKEN. SVERIGE 2012. 13 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: FINNS (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 8 IDENTITET/SJÄLVBILD · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · PSYKISK OHÄLSA · VÅRD OCH OMSORG Här presenterar vi två nya och två tidigare lanserade filmer på ämnet. Det är fyra starka filmer som ger både dig som arbetar inom vården och dig som anhörig instrument för fortbildning och fortsatt arbete. Vi vill uppmärksamma att regissörerna är uppskattade samtalsledare som gärna följer med sina filmer, något som kanske är särskilt intressant för den som vill visa filmerna för ungdomar. FilmCentrum T TEKE APO FILM L FILM ÄL TIL G MED ER V ÄNN R KATALO RBETAR DU K A Å V M D T, TEKE TILL ER SO OM VÅR APO N 0 A IN IRATIO AR ANDR R ÄN 20 INSP D LE F IL B – T R . U G FTE ELLER OMSOR DE E DELA OCH ER IN ÄMNEN FILM A OLIK Om jag vore Hängivelse, självkontroll och maktlöshet. En film om en ung kvinna som försöker leva sitt liv så normalt som det bara går. JOSPEHINE ADAMS. SVERIGE 2013. 39 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: 2013.10.09 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 8 IDENTITET/SJÄLVBILD · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · PSYKISK OHÄLSA · VÅRD OCH OMSORG FilmCentrum FilmCentrum Ylva och Draken Vitt porslin Anorexin tog kommandot över Ylva för åtta år sedan. Hon vägde då knappt 37 kilo, tappade hår, hennes puls blev allt långsammare och kroppstemperaturen sjönk. Hon skar sig i handlederna. Hon stack sig med nålar. Idag är Ylva 19 år och på väg att vinna över anorexin. Men det har varit en kamp på liv och död. Filmen Ylva och Draken handlar om Ylvas väg ut i livet – från hennes försök att som treåring vara till lags och få sina föräldrars uppmärksamhet, till idag, då Ylva långsamt frigör sig och själv tar kommandot över sin framtid. I fem års tid kretsade Linnéas liv kring att svälta, hetsäta och spy. Ingen i hennes närhet visste någonting. En dag tog det bara stopp, hon orkade inte längre. Att börja äta utan att efteråt spy var det värsta hon kunde tänka sig men för att få tillbaka livsglädjen var det hennes enda utväg. THOMAS DANIELSSON. SVERIGE 2005. 28 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: FINNS (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 8 DOKUMENTÄR · IDENTITET/SJÄLVBILD · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · PSYKISK OHÄLSA · VÅRD OCH OMSORG I Vitt Porslin djupdyker vi in i hur det kan vara att leva med en ätstörning. Hur man tänker, vad man gör och hur otroligt illa man gör sig själv. Intervjuer med familj och vänner speglar olika perspektiv som anhöriga kan ha till någon som lever med denna komplexa psykiska sjukdom. Men det finns också ljuspunkter – Linnéas berättelse om sina destruktiva tonår visar oss också att det går att bli frisk. Först och främst måste man våga. LINNÉA ROXEHEIM. SVERIGE 2006. 27 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: FINNS (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: ÅK 8 DOKUMENTÄR · IDENTITET/SJÄLVBILD · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · PSYKISK OHÄLSA · VÅRD OCH OMSORG 18 KVALITETSFILM? KONSTFILM FÖR ALLA Det postmoderna ifrågasättandet av auktoriteter innebär också motiverad kritik av kvalitetsbegreppet. Vad som är kvalitativt är varken en objektiv eller statisk sanning. Det är en åsikt hämtad ur en given tid och en given kontext. I det här numret av FilmNytt återfinns två nya filmer som passar in i FilmCentrums konstfilmsamling, Tavlan på sida 7 och Renoir på sida 22. Du som känner vår verksamhet sen tidigare är säkert bekant med vår konstfilmkatalog Blå Apelsin som utkom år 2007. Baskatalogen och supplementet innehöll filmer om och av konstnärer och deras verk, samt olika konstnärliga uttryck och epoker. Utbudet har vuxit och växer ännu, och här tipsar vi om några pärlor för olika åldrar: Vi använder begreppet kvalitetsfilm när vi syftar på välgjorda och angelägna filmer. Filmer som är relevanta, ofta för att de kompletterar vad som finns att tillgå på den kommersiella marknaden. Det betyder inte att vi skriver in en motsättning mellan kvalitet och popularitet/profit – men statistiken och topplistorna nedan vittnar om att det behövs andra kriterier för att tillgängliggöra film än rent ekonomiska. Inte ens om man ser populariteten i sig som kvittot på filmernas kvalitet kan man frångå kvalitetsbegreppets subjektiva och tidsbundna karaktär. Filmer som är kvalitativa och efterfrågade i ett sammanhang är det inte i ett annat. Vi fortsätter att prata om kvalitetsfilm, för vi och ni vet vad vi menar och i vilket sammanhang vi befinner oss. FÖRSKOLAN/LÅGSTADIET ABSOLUT BARNTILLÅTET DET VAR EN GÅNG PÅ RIKTIGT LINNEA I MÅLARENS TRÄDGÅRD MELLANSTADIET TIGRAR OCH TATUERINGAR TAVLAN HÖGSTADIET BLUE, KARMA, TIGER BOMBER OCH GRANATER, KNIVAR OCH GAFFLAR GYMNASIET FILMSVERIGE I SIFFROR Förra året rapporteras rekordmånga biobesök i Sverige. 18.365.543 st för att vara exakt. Det är den högsta siffran sedan 1989. Vi ser ca 80 långfilmer per person och år enligt den statistik från SOM-institutet (som drivs av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation och Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet). Totalt gick 217 långfilmer upp på svenska biografer, det lägsta antalet sedan 2002 och betydligt lägre än de senaste fem årens genomsnitt. Drama var den vanligaste genren (42%), följt av komedi (22%) och nästan 8 av 10 filmer riktade sig till vuxna. Mest sedda filmerna på biograf 2012 1. Skyfall 2. Hobbit – en oväntad resa 3. Dark Knight Rises 4. Ice Age 4: jorden skakar loss 5. Breaking Dawn – del 2 6. Hamilton – I nationens intresse 7. Hunger Games 8. Mästerkatten 9. Avengers 10. En oväntad vänskap Mest köpta svenska filmerna på dvd/BluRay 2012 1. Hamilton – I nationens intresse 2. The Stig-Helmer Story 3. En gång i Phuket 4. Johan Falk: Spelets regler 5. Nobels testamente 6. Jägarna 2 7. Johan Falk: De 107 patrioterna 8. Johan Falk: Alla råns moder 9. Cockpit 10. Johan Falk: Organizatsija Karayan WASTE LAND AI WEIWEI: NEVER SORRY AT NIGHT I FLY Vi har filmer om Caravaggio, Picasso, Edward Munch, Carl Larsson, Siri Derkert, Nils Dardell, Francis Bacon, Pina Bausch, Torun Bülow-Hübe, Lars Lerin, Jackson Pollock, John Heartfield och många, många fler därtill. Vi har filmer som fokuserar konst och konstnärskap i Sverige, Europa, USA, Ryssland och Asien. Och vi har filmer från stenristningarnas tid till dags datum. Sök på ämnesordet ”konst & kultur” på filmcentrum.se, så hittar du dem alla! SENIORFILM Film är ett fantastiskt medium för att minnas. En tidsmaskin som obehindrat låter oss byta tid och rum. Ljud och bilder från andra skeden och landskap kan både skapa stämning och stimulera den egna hågkomsten. Därför har vi lanserat ”filmbiblioteket senior”. Återupplev barndomen och Sverige så som det såg ut förr; följ med till Tjorven och vännerna på ön Saltkråkan, möt ”Hästmannen” på sin gård i skogen på det småländska höglandet. Företa en resa längre tillbaka i tiden med de folkkära historieberättarna Hans Villius, Olle Häger och Herman Lindqvist. Eller varför inte återstifta bekantskap med familjen Nilsson på fädernäsgården i den klassiska TV-serien ”Tre kärlekar”? Klassiska pjäser och draman efter våra mest uppskattade författare erbjuder fantastiska stycken kulturhistoria. Vi har också Chaplinfilmer och andra klassiker, filmer om 90-åringar som startar en gympagrupp, naturfilmer, filmer om konst och konstnärer, om musik och om livet i andra länder – följ med på en resa! www.riks.filmcentrum.se/seniorfilm 19 Guds hästar (Les chevaux de Dieu) Nabil Ayouch (Ali Zaoua, m fl) är tillbaka med ytterligare en brutal skildring av det marockanska samhället. Yachine och Hamid är bröder och lever i ett av Casablancas fattigaste områden, härjat av sociala orättvisor. Livets skola är tuff; här förvandlas fotbollsmatcherna till slagsmål med dödlig utgång och bröllop till fylleslag – de två brödernas uppväxt kantas av motgångar. När den äldre brodern en dag grips av polisen och sätts i fängelse ser det till en början ut att bli räddningen för Yachine men Hamid återvänder och allt går snabbt utför… NABIL AYOUCH. MAROCKO 2012. 115 MIN. TAL: FRANSKA, ARABISKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.10.16 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET Folkets Bio RELATIONER · VÅLD/KRIMINALITET · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE No (No) Chile, 1988. För att blidka omvärlden har den sittande diktatorn Pinochet utlovat ett folkval. Ska han sitta i åtta år till – ja eller nej? Några oppositionella på en reklambyrå bestämmer sig för att göra det omöjliga; att försöka slå en motståndare som själv skrivit reglerna och kontrollerar allt. Genom en modern, ungdomlig reklamkampanj ska de få bort Pinochet från makten. 15 tv-minuter varje dag i en månad är allt de har – och vågar de egentligen lyckas? PABLO LARRAÍN. CHILE 2012. 118 MIN. TAL: SPANSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: FINNS REK. FRÅN: GYMNASIET HISTORIA · MEDIA · SAMHÄLLSKUNSKAP · POLITIK & STATSVETENSKAP Atlantic Njutafilms Njutafilms Paraden Zaytoun (Parada) (Zaytoun) Bröllopsplaneraren Mirko kämpar för att genomföra Belgrads första Prideparad. Motarbetad av sin egen pojkvän och den korrumperade polisstyrkan vänder han sig till Lemon, en homofobisk gangster på väg mot altaret. Kan motsatsparet mötas över gränserna och tillsammans förverkliga den första paraden…? Libanon, 1982. När israeliske stridspiloten Yoni störtar tillfångatas han av den krigslystna frihetsrörelsen. I fångenskap möter han 12-årige Fahed, en palestinsk flykting som till en början bemöter honom med hat, men snart inser att de delar ett gemensamt mål. Nu tvingas de överse sina skillnader och samarbeta om de någonsin ska kunna överleva länge nog för att kunna återse sina hem. SRDJAN DRAGOJEVIC. SERBIEN/KROATIEN 2011. 115 MIN. TAL: SERBISKA TEXT: SVENSKA RELEASE: FINNS REK. FRÅN: GYMNASIET EUROPA · HBTQA · EXISTENTIELLA FRÅGOR · ÄVENTYR ERAN RIKLISMIN. ISRAEL 2012. 110 MIN. TAL: ENGELSKA, ARABISKA, HEBREISKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.10.09 REK. FRÅN: ÅK 9 KRIG/KONFLIKT · KULTURMÖTE/KULTURKROCK · VÄNSKAP · RELIGION/ LIVSÅSKÅDNING 20 NonStop Entertainment Broken (Broken) När 11-åriga flickan Skunk bevittnar en misshandel på sin gata dras hon in i en infekterad konflikt som successivt sammanflätar kvartersbornas livsöden. Broken, som är regisserad av prisbelönte teaterregissören Rufus Norris, hade premiär i Cannes och har belönats med bland annat en British Independent Film Award för Bästa film. I Sverige har huvudrollsinnehavaren Tim Roth belönades med en bronshäst för Bästa skådespelare på Stockholms filmfestival och på Barn och ungdomsfilmfestivalen BUFF vann filmen Svenska Kyrkans pris, med motiveringen: “Varför drabbar detta kaos mig? Broken släpper respektfullt en bomb med frågor och vi får själva hitta svaren. Filmen berör svårigheten i att vara människa i en värld som faktiskt är oförutsägbar och där hoppet också finns.” RUFUS NORRIS. STORBRITANNIEN 2013. 87 MIN. TAL: ENGELSKA TEXT: SVENSKA, DANSKA, NORSKA, FINSKA RELEASE: FINNS (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 9 ATT BLI VUXEN · ETIK OCH MORAL · EXISTENTIELLA FRÅGOR · FAMILJESOCIOLOGI · IDENTITET/SJÄLVBILD · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · RELATIONER · SOCIALA FRÅGOR · VÄNSKAP Studio S Krigets barn (Rebelle) Komona är fjorton år och lever i ett krigshärjat område söder om Sahara. Hon berättar historien om sitt liv för det ofödda barnet i sin mage. Historien börjar när Komona som tolvåring blir kidnappad av rebeller. De upptäcker att hon har känslig intuition och hon blir upphöjd till häxa, en position som är farlig i ett vidskepligt samhälle som är i upplösning. KIM NGUYEN. KANADA, 2012. 90 MIN. TAL: LINGALA, FRANSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.09.18 REK. FRÅN: GYMNASIET KRIG/KONFLIKT · VÅLD/KRIMINALITET · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER · FÖRTRYCK, MAKT & MOTSTÅND · EXISTENTIELLA FRÅGOR SÖKANDET EFTER SAMMANHANG Huvudrollsinnehavaren i Krigets barn, Rachel Mwanza, levde som gatubarn när regissören Kim Nguyen hittade henne. Hon hade aldrig skådespelat förut men vann pris för Bästa skådespelerska vid den prestigefyllda filmfestivalen i Berlin. En makalös bedrift, som hon dessutom blev första afrikan om. Filmen spelades in i ordningsföljd och Rachel och de andra aktörerna fick inte läsa manuset i förväg. Det är väldigt ovanligt i filmsammanhang, men gjorde att filmen kunde fånga de naturliga uttryck och reaktioner som syns i filmen. Aktörerna visste ofta lika lite som vi om vad som skulle hända och fullkomligt slängdes in i den gripande och brutala berättelsen. 21 Spring Lola Njutafilms (Lola rennt) Efter ett samtal från en desperat pojkvän tvingas Lola ut på sin livs springtur i Berlins pulserande stadslabyrint. En bortslarvad påse med maffians pengar håller på att utlösa en kedja av katastrofer och Lola måste hinna ikapp ödet för att förhindra det – men tiden är knapp och färdvägarna många. TOM TYKWER. TYSKLAND 1998. 81 MIN. TAL: TYSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: FINNS REK. FRÅN: ÅK 8 IDENTITET/SJÄLVBILD · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · RELATIONER Njutafilms Vinterdröm (Winterschläfer) Biomaskinisten Rene krockar en stulen bil och försätter en ung flicka i koma. Han lyckas fly från brottsplatsen, men en skallskada gör att han inte minns vad som skett. Samtidigt söker flickans far rättvisa och drar in bilens ursprungliga ägare i dramat. Ett kraftfullt psykologiskt drama, som med ödesdigert vackra bilder visar hur livsöden korsas med förödande konsekvenser. Av Tom Tykwer, som också regisserat Spring Lola. TOM TYKWER. TYSKLAND 1997. 122 MIN. TAL: TYSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: FINNS REK. FRÅN: ÅK 8 PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · RELATIONER · VÅRD OCH OMSORG TriArt TriArt Rust and Bone Renoir (De rouille et d'os) (Renoir) Ali är ensamstående pappa till femårige Sam. Fattig, hemlös och utan jobb tar han sonen med sig till Antibes, där de flyttar in i systerns garage. När han får jobb som dörrvakt på en nattklubb blir tillvaron sakta men säkert bättre. Efter en tumultartad kväll träffar han Stéphanie. Deras första möte är kort och lämnar inga större spår. Men när Stéphanie efter en olycka ser sitt liv falla i bitar tar hon en chans och ringer Ali. Pierre-Auguste Renoir plågas av förlusten av sin fru, smärtorna av sjukdomen artros och den fruktansvärda nyheten att hans son Jean har sårats i strid. Men när en ung flicka mirakulöst träder in i hans värld blir han fylld med en ny, helt oväntad energi. JACQUES AUDIARD. FRANKRIKE 2012. 120 MIN. TAL: FRANSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: FINNS (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: GYMNASIET RELATIONER · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE ”Min dröm är en film, lika flytande och kurvig som en flod, där en scen strömmar fram till nästa i ett gemensamt flöde och hela tiden undviker det som Renoir själv uttrycker som ett stelt eller överdrivet tempo” säger Gilles Bourdos om sin film. GILLES BOURDOS. FRANKRIKE 2012. 101 MIN. TAL: FRANSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.09.04 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: GYMNASIET KONST & KULTUR · HISTORIA · RELATIONER 22 www.riks.filmcentrum.se | bestallning@filmcentrum.se | 08 545 275 00 Scanbox Scanbox Scanbox Jorden runt på 80 dagar Mor gifter sig Ett köpmanhus i skärgården Den odödliga berättelsen om Phileas Foggs och hans betjänt Passepartouts resa jorden runt efter ett lättsinnigt vad på Reformklubben i London 1872. Under flera år har Moas mor ensam försörjt sig och sin flicka som fabriksarbeterska i staden. Men när hon gifter sig går en dröm i uppfyllelse: hon flyttar till landet ifrån stadens fattigdom och trångboddhet, då mannen tar plats som gårdskarl på ett gods. Åke är köpman och delägare i ett handelshus, hans nyblivna hustru Emilia är överklasskvinna och dotter till en adelsman. Det unga paret kommer till Svartskär där de ska leva långt från stadens nöjen och flärd. Efter Jules Vernes klassiker. Efter en roman av Moa Martinsson. BENGT LAGERKVIST. SVERIGE 1975. 125 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: 2013.09.04 REK. FRÅN: ÅK 6 FILM PÅ BOK · KLASSIKER · ÄVENTYR PER SJÖSTRAND. SVERIGE 1979. 402 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.09.04 REK. FRÅN: GYMNASIET FILM PÅ BOK · KLASSIKER · SVERIGE FÖRR · GLESBYGD · RELATIONER En folklivsberättelse från ett Bohuslän där sillperiodens glansdagar är förbi och människor lever i fattigdom och nöd. En klassiker efter Emelie Flygare-Carléns roman. ÅKE FALCK. SVERIGE 1973. 300 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.09.04 REK. FRÅN: GYMNASIET FILM PÅ BOK · SVERIGE FÖRR · RELATIONER · GLESBYGD Folkets Bio Hannah Arendt (Hannah Arendt) På uppdrag av tidningen The New Yorker reser Hannah till Jerusalem i tron om att hon ska stå öga mot öga med ett monster. Men det hon finner är en ”ingen” och när hon till slut levererar sina artiklar orsakar de omedelbart en skandal i USA och Israel och snart i resten av världen. Barbara Sukowa briljerar i Margarethe von Trottas engagerande film om den tyska filosofen Hannah Arendt och hennes rapportering från Adolf Eichmanns rättegång i Israel 1961. MARGARETHE VON TROTTA. TYSKLAND 2012. 113 MIN. TAL: TYSKA, FRANSKA, ENGELSKA, HEBREISKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.08.28 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET ANDRA VÄRLDSKRIGET· MEDIA · KRIG/KONFLIKT · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE· ETIK & MORAL 23 Folkets Bio Inte bara honung HUVUDSYSSLA: BISYSSLA (More Than Honey) De flesta biodlare i Sverige har sina bin som, – hör och häpna – bisyssla. I dubbel bemärkelse alltså. Det gör det svårt att sia om hur många biodlare det faktiskt finns i landet, men någonstans kring 12-15.000 uppskattas. Antalet bisamhällen landar på omkring 100.000, även det en grov uppskattning. Albert Einstein lär ha sagt att om alla bin i världen skulle dö ut, är mänskligheten utplånad inom fyra år. Under de senaste fem åren har miljontals bin dött utan att någon kan förklara orsaken. Om bina fortsätter att dö kommer det att få drastiska konsekvenser för människan. Över en tredjedel av vår livsmedelsproduktion är beroende av binas pollinering. Filmen tar oss på en resa till biodlare över hela världen för att ta reda på varför bina dör. MARKUS IMHOOF. SCHWEIZ 2012. 90 MIN. TAL: TYSKA, ENGELSKA, MANDARIN TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.10.23 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 9 DOKUMENTÄR · HÅLLBAR UTVECKLING · KLIMAT, MILJÖ OCH GEOGRAFI · NATURVETENSKAP Bin pollinerar både odlade grödor och vild flora, vilket gynnar både växterna och artrikedomen. Att äta svensk honung är alltså ett effektivt bidrag till det svenska ekosystemet. Av den årliga försäljningen på ca 6000 ton honung är dock, enligt Jordbruksverket, endast hälften svenskproducerad, trots att förutsättningar finns för att andelen skulle kunna vara betydligt högre. Under vintern och våren 2013 dog onormalt många bin i Sverige; så mycket som en fjärdedel av landets bisamhällen slogs ut, och nu talar forskarna om en oroande trend. Runtom i världen fortsätter bisamhällen att kollapsa och bristen på bin kommer att skapa problem som är långt mer omfattande än vad vi kunnat föreställa oss. Trots att den näringsrika honungen alltså inte är huvudnäring för de flesta biodlare, samlas många av dem i Sveriges Biodlares Riksförbund. Där kan du få mycket information om både bin, biodling och det svenska biklimatet. Besök dem på www.biodlarna.se – Och se förstås filmen Inte bara honung! Är du mer poetiskt lagd finns även filmen (bara) Honung, som utsågs till bästa film på den prestigefyllda filmfestivalen i Berlin 2010. 24 Folkets Bio Familjen Persson i främmande land Per Persson lämnade Sverige för 40 år sedan. Med sin Land Rover körde han österut och hamnade till slut i Pakistan där han förälskade sig, bildade familj och kom att leva sitt liv. Per har uppfostrat sina döttrar till självständiga starka kvinnor, något som inte accepteras i Pakistan. Döttrarna börjar längta till Sverige och en dag kastar familjen loss mot lyckolandet, men landar i en husvagn utanför Hässleholm. Den hjärtevärmande filmen invigde Tempo dokumentärfestival 2013 och lämnade ingen oberörd! ÅSA BLANCK & JOHAN PALMGREN. SVERIGE 2013. 90 MIN. TAL: SVENSKA, ENGELSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: TBA (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: ÅK 9 DOKUMENTÄR · SVERIGE · ARBETSLIV · MIGRATION · POLITIK & STATSVETENSKAP · IDENTITET/SJÄLVBILD · SOCIOLOGI · ETNICITET OCH URSPRUNG · KULTURMÖTE/KULTURKROCK SVENSK DOKUMENTÄRFILM C/O FOKETS BIO Familjen Persson i främmande land är först ut i Folkets Bios nya utökade satsning på dokumentärfilm. Filmen har premiär den 23 augusti och följs av ytterligare fem svenska dokumentärer som kommer att gå upp på en biograf nära dig den här hösten. Folkets Bio Folkets Bio Ingen riktig finne Stories We Tell (Laulu koti-ikävästä) (Stories We Tell) En far och en son beger sig ut på en resa som utvecklas till en musikalisk färd in i känslor och minnen av den finska immigrationen till Sverige; historier om skam, brott, alkoholism och familjehemligheter. Skådespelerskan och regissören Sarah Polley (Away From Her, Take This Waltz) bar på en hemlighet under många år. Till slut bestämde hon sig för att berätta sin familjehistoria i en dokumentärfilm där syskonen, pappan, närstående och vänner får sätta ord på sina upplevelser av livet, uppväxten och den stora familjehemligheten. Ingen riktig finne tilldelades Dragon Award Best Nordic Documentary på Göteborg International Film Festival 2013. Juryns motivering: ”Dragon Award Best Nordic Documentary går till Ingen riktig finne, en rörande historia om inre och yttre exil som lyfter upp ett sällan diskuterat trauma i den svenska välfärdsstaten under det välmående 60- och 70-talet. Med stor känslighet och förfining beskriver regissören ett personligt förhållande mellan far och son och deras känslosamma minnesresa på jakt efter tillhörighet. Deras samtal och möten med andra svenskfinnar längs med vägen avslöjar gradvis ett tema av rotlöshet och främlingskap, samtidigt som invävda live-inspelningar av finska emigrantsånger från 70-talet ger en poetisk kommentar och vidgar bilden till att omfatta en hel kultur. ” MIKA RONKAINEN. FINLAND 2013. 90 MIN. TAL: FINSKA, SVENSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.09.18 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET SARAH POLLEY. KANADA 2012. 108 MIN. TAL: ENGELSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.11.20 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET DOKUMENTÄR · FAMILJESOCIOLOGI · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · IDENTITET/SJÄLVBILD DOKUMENTÄR · MIGRATION · IDENTITET/SJÄLVBILD · KULTURMÖTE/KULTURKROCK · HISTORIA · KONST & KULTUR · SVERIGE · ETNICITET OCH URSPRUNG 25 Folkets Bio Folkets Bio Dom andra Frihet bakom galler (De andre) Dokumentärfilmaren Margreth Olin följer ett antal ungdomar som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd och nu inväntar utvisning. Eftersom de enligt lagen kan avvisas först när de fyllt 18 år, lever de alla i ett slags limbo i väntan på ofrivillig exil. Olin granskar ett system som är så fixerat vid härkomst att de mänskliga rättigheterna kommer i skymundan. Margreth Olins engagerade röst berör och Dom andra är ett starkt inlägg i flyktingdebatten. MARGRETH OLIN. NORGE 2013. 90 MIN. TAL: NORSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: TBA (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET DOKUMENTÄR · MIGRATION · MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER · PSYKOLOGI OCH MÄNNISKANS PSYKE · POLITIK & STATSVETENSKAP · VÅRD & OMSORG Frihet bakom galler tar oss med in i ett afghanskt kvinnofängelse. Ett fängelse där fångarna varken ångrar sig eller skäms för de ”brott” som de är inlåsta för. Med livet som insats har de flytt hemifrån, från våld och hot, för kärlekens och sin värdighets skull. Är det rentav så att fängelset innebär frihet och livet på utsidan är ett fängelse? Fångarna är alla anklagade för ”moraliska” brott och nästan alla har flytt hemifrån. Vanligaste orsaken är deras män. Många av kvinnorna har barn, och det är lika mycket ett kvinnofängelse som ett barnfängelse. Filmen skildrar vardagen innanför murarna; relationerna, bristen på mat, smutsen, sången, dansen, barnens fångenskap, grälen. Samtidigt berättar den om kvinnornas situation utanför fängelset. NIMA SARVESTANI & MARYAM EBRAHIMI. SVERIGE 2013. 77 MIN. TAL: DARI TEXT: SVENSKA RELEASE: 2013.10.02 (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET DOKUMENTÄR · GENUS · FÖRTRYCK, MAKT & MOTSTÅND · MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Lönesänkarna Allt mindre av det växande välståndet kommer vanliga löntagare till del. Inte på hundra år har svenska löntagare fått så lite betalt för vad de faktiskt producerar. De senaste trettio årens ekonomiska politik har gjort Sverige till ett land med kraftigt ökande inkomstskillnader. ERIK SANDBERG. SVERIGE 2013. 58 MIN. TAL: SVENSKA TEXT: – RELEASE: FINNS (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD OCH SKOLBIO) REK. FRÅN: GYMNASIET DOKUMENTÄR · SVERIGE · ARBETSLIV · POLITIK & STATSVETENSKAP · SAMHÄLLSKUNSKAP FilmCentrum Folkets Bio Godheten Godheten tar tempen på ”tidens anda” av girighet, egoism, dyrkan av Mammon, överklassens återkomst, bonusar, riskkapitalister och privatiseringar av det allmänna, framväxten av ett nytt klassamhälle med tilltagande ojämlikhet, utslagning och ökande våld. Kort sagt: en film om förlusten av det gemensamma. Thommy Berggren medverkar i rollen som Den Girige och som sig själv, tillsammans med ekonomer och samhällsanalytiker samt ett par engelska professorer, Richard Wilkinson och Kate Picket. STEFAN JARL. SVERIGE 2012. 79 MIN. TAL: SVENSKA, ENGELSKA TEXT: SVENSKA RELEASE: FINNS (TILLGÄNGLIG ÄVEN FÖR VOD) REK. FRÅN: GYMNASIET DOKUMENTÄR · SAMHÄLLSKUNSKAP · ETIK & MORAL · EXISTENTIELLA FRÅGOR · POLITIK & STATSVETENSKAP Folkets Bio 26 NONSTOP ENTERTAINMENT FilmCentrum förvaltar de institutionella rättigheterna åt utvalda ensklida producenter, men också åt några större distributörer. En av dem är NonStop Entertainment. NonStop Entertainment har sedan 1998 breddat begreppet kvalitetsfilm och försett den nordiska och baltiska marknaden med filmpärlor som t ex Gomorra, The Wrestler, This is England, Buena Vista Social Club, Requiem for a dream, Whale Rider, Se mig och Me and you and everyone we know. I Sverige har NonStop Entertainment egen biografdistribution och du hittar deras titlar i alla biografkedjor. De senaste filmerna som du kanske har sett på bio och som nu kommer på dvd är Broken (s. 21) och Foxfire (s. 10). Utöver redan nämnda titlar vill FilmCentrum också särskilt uppmärksamma den fantastiska filmen Beasts of the Southern Wild, som var med i förra terminens FilmNytt och som hade dvd-release i slutet av maj. Om du mot förmodan helt har missat filmen så gör genast slag i saken och införskaffa den på dvd! Du kommer inte att ånga dig. Filmen har en handledning från Svenska Filminstitutet och vi rekommenderar den från åk 8, även om man, som Filminstitutet tycker, kan visa den ända ner i mellanstadiet. NonStop Entertainment www.riks.filmcentrum.se | bestallning@filmcentrum.se | 08 545 275 00 27 FilmCentrum BOX 17099 104 62 STOCKHOLM RELEASEDATUM Boygame Den gröna cykeln Djurvännerna Dom andra Ett köpmanshus i skärgården Familjen Persson i främmande ... Foxfire Frihet bakom galler Första gången Guds hästar Hannah Arendt I Am Eleven Ingen riktig finne Inte bara honung Jorden runt på 80 dagar Kalle Stropp och Grodan Boll Kauwboy Krigets barn Mamman och den vilda Bebin Mor gifter sig Om jag vore Renoir Sandra Stories We Tell Ta av mig You and Me Forever Zaytoun bestallning@filmcentrum.se | 08 545 275 00 HT 2013 2/10 11/9 14/8 TBA* 4/9 TBA* 18/9 2/10 7/10 16/10 28/8 2/10 18/9 23/10 4/9 14/8 25/9 18/9 14/8 4/9 9/10 4/9 18/9 20/11 7/10 30/9 2/10 Med reservation för ändringar. *TBA = TO BE ANNOUNCED – Information kommer på hemsidan! Titlar som du inte finner med datum angivet här är redan tillgängliga för leverans! En lista över samtliga titlar i FilmNytt hittar du nederst på sidan 2. OBSERVERA att fler titlar kan tillkomma – meddelas på hemsidan! VÅRTERMINENS STORSÄLJARE 10 I TOPP BARN/SPELFILM 10 I TOPP UNG- 10 I TOPP DOM/SPELFILM SKOLBIO 10 I TOPP DOKUMENTÄR 1. Tomboy 2. En katt i Paris 3. Astons presenter 4. Snuttefilm – för de små 5. Jörgen + ANNE = Sant 6. Linnea i målarens trädgård 7. Bekas 8. Lilla spöket Laban 9. Ön i fågelgatan 10. Prick och Fläck – på pricken 1. Moonrise Kingdom 2. Arcadia 3. Kaddish för en vän 4. Välkommen till Pleasantville 5. Pojken med cykeln 6. Kompani Orheim 7. Tusen gånger starkare 8. Oskuld 9. Håll om mig 10. Play 1. Palme 2. Searching for Sugar Man 3. Våga minnas 4. Big Boys Gone Bananas!* 5. Tobakens barn 6. Super Size Me 7. Jag köpte en regnskog 8. Gerillasonen 9. Där mitt hjärta slår 10. Bananas!* 1. Jörgen + ANNE = Sant 2. Kraschlandning 3. Kaddish för en vän 4. Chaplins pojke 5. Lost in Africa 6. Ponyo – på klippan vid havet 7. Arcadia 8. Skellig 9. Six Degrees That Could Change the World 10. Moderna tider VI KAN FILM