UM_28201-10 psyksjuk tjetjen

Transcription

UM_28201-10 psyksjuk tjetjen
Sida l (12)
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
2011-10-10
Meddelad i
Stockholm
Mål nr
UM 28201-10
Enhet 23
KLAGANDE
Roza Jambulato va, 19661010
Paviljongvägen 7, Igh l
852 40 Sundsvall
Ombud och offentligt biträde: Advokat Margareta Lind
Advokatbyrån Margareta Lind AB
Box 2027
103 11 Stockholm
MOTPART
Migrationsverket
Förvaltningsprocessenheten i Solna
Box 507
169 29 Solna
ÖVERKLAGAT BESLUT
Migrationsverkets beslut 2010-11-24, bilaga l
Dnr 9-475429
SAKEN
Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL
DOMSLUT
1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut, utom såvitt
avser statusförklaring och ersättning till offentligt biträde, och beviljar
Roza Jambulatova permanent uppehållstillstånd.
2. Migrationsdomstolen avslår yrkandet om att Roza Jambulatova ska
ställas under uppsikt.
3. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till Margareta Lind enligt
lagen (1996:1620) om offentligt biträde till yrkade 24 208 kr, varav
13 292 kr för arbete, l 070 kr för tidsspillan, 5 004 kr för utlägg och
4 842 kr för mervärdesskatt.
Dokld 103906
Postadress
115 76 Stockholm
Besöksadress
Tegeluddsvägen 1
Telefon
Telefax
08-56168000
08-561 686 55
E-post:
forvaltningsrattenistockholm@dom.se
Expeditionstid
måndag — fredag
09:00-15:00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
Sida 2
UM 28201-10
4. Migrationsdomstolen förordnar med stöd av 43 kap. 5 och 8 §§
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att bestämmelsen om
sekretess i 21 kap. 5 § och 37 kap. l § samma lag ska vara tillämplig
även i fortsättningen beträffande uppgifter som lagts fram vid den
muntliga förhandlingen och som inte tagits in i denna dom.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
Sida 3
UM 28201-10
BAKGRUND
Roza Jambulatova ansökte 2003 om asyl i Tyskland. Hon registrerades då
under namnet Roza Dzhambulatova, Hennes ansökan avslogs av tyska
myndigheter och utvisningen verkställdes den 22 februari 2007.
Den 22 februari 2010 ansökte Roza Jambulatova om asyl i Sverige.
Migrationsverket avskrev ansökan den 22 april 2010 eftersom Roza
Jambulatova inte hörsammat kallelser till inskrivningssamtal och verket
därmed antog att hon inte avsåg att fullfölja asylansökan.
Den 6 april 2010 ansökte Roza Jambulatova om asyl i Belgien under
namnet Roza Dzhambulatova. Hon återfördes till Sverige i enlighet med
Dublinförordningen och ansökte på nytt om asyl i Sverige.
Migrationsverket beslutade den 24 november 2010 att avslå Roza
Jambulatovas ansökan om uppehållstillstånd m.m. Till grund för sitt beslut
anförde Migrationsverket bl.a. följande. Roza Jambulatova har inte anfört
några omständigheter som kan kopplas till hennes emicitet, utan anför den
allmänna situationen för tjetjener i Ryssland. Vad gäller den anförda
hotbilden mot henne från de ryska och tjetjenska poliserna finner
Migrationsverket att hennes utsaga präglas av trovärdighetsbrister. Det
Roza Jambulatova anför grundar sig på hennes förhållande till sin avlidne
make och hans tidigare arbete. Under utredningen kunde hon dock inte
svara på frågor om hennes makes politiska arbete. Hon har inte anmält
fängslandet av sin make eller branden av sitt hus till polisen. Migrationsverket anser inte att Roza Jambulatova har gjort myndigheternas intresse
för henne sannolikt med beaktande av de vaga uppgifterna, att hon släpptes
direkt efter förhören samt att hon stannade kvar i landet i omkring fem
månader efter det angivna frigivandet.
De fullständiga skälen för Migrationsverkets beslut framgår av bilaga l.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
Sida 4
UM 28201-10
YRKANDEN M.M.
Roza Jambulatova överklagar beslutet och yrkar att hon ska beviljas
uppehållstillstånd och arbetstillstånd samt flyktingstatus, alternativ
skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Hon yrkar även
att hon ska beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande
omständigheter. Till grund för sina yrkanden anför Roza Jambulatova bl.a.
följande.
Hon har Inte angett olika efternamn när hon ansökt om asyl. Hon har i
Sverige, Belgien och Tyskland uppgett samma ryska namn som sedan
översatts/stavats enligt mottagarlandets språknorm-. Hon vidhåller också
det hon tidigare angivit, att polisen i Tyskland har beslagtagit hennes
passhandlingar och att hon Late har några sådana i hemlandet. De
passkopior som sedan skickats in till Migrationsverket är kopior som
hennes syster tidigare har tagit för att ansöka om bistånd åt henne. Det är
fullt möjligt i hennes hemland att söka bistånd för någon annan med hjälp
av en kopia av en legitimationshandling. Biståndet kan emellertid endast
hämtas ut personligen.
Hon rinner det besynnerligt att Migrationsverket inte känner till kvinnans
situation i Tjetjenien. Det är inte ovanligt att muslimska kvinnor inte
känner till så mycket om sina mäns handlande, särskilt inte när det rör sig
om deras anknytning till rebellerna, vilket i sig är riskfyllt. Hon känner inte
till mer om maken än hon berättat, men det får inte innebära att hennes
trovärdighet minskar. Beträffande vistelsen hos fastern var hon tvungen, på
grund av skadorna efter frihetsberövandet, att stanna där en längre tid. Det
var ingen som kände till att hon vistades där.
Det är sannolikt att myndigheterna eller en närstående organisation ligger
bakom förfölj elsen/frihetsberövandet av henne och förstörelsen av hennes
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
Sida 5
UM 28201-10
hus. Därför är det svårt för henne att anmäla brotten. Det finns inget i
hennes berättelse som inte kan anses som en realitet. De handlingar som
ingetts visar dels att hennes identitet är sannolik och dels att hennes berättelse är trovärdig, även om de inte kan styrka de särskilda händelserna.
Migrationsverket motsätter sig bifall till överklagandet. Under den
muntliga förhandlingen har Migrationsverket även yrkat att migrationsdomstolen när dom meddelas förordnar om att Roza Jambulatova ska
ställas under uppsikt.
Migrationsdomstolen har den 19 september 2011 hållit muntlig
förhandling i målet.
Roza Jambulatova har vid den muntliga förhandlingen uppgett i huvudsak följande. De som grep henne var ryska militärer tillsammans med
tjetjener som arbetar för den ryska säkerhetstjänsten FSB. Efter att hon
släppts fri vårdades hon av sin faster som bor i en by utanför Tjetjenien
som ligger långt från hennes hemby. Hon vistades då hela tiden inomhus
av rädsla för att polisen skulle fa reda på var hon befann sig. Hon mådde
väldigt dåligt efter sin fångenskap. Hon har i mars 2011 fatt veta att hennes
syster dödats i hemlandet. Hon fick reda på detta via tjetjener som bor i
Belgien och som hade sett på internet att system blivit funnen död.
Migrationsverket har vid den muntliga förhandlingen medgett att Roza
Jambulatova inte, så som anges i beslutet, har angett olika efternamn vid de
olika tillfallen då hon ansökt om asyl.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
Sida 6
UM 28201-10
DOMSKÄL
Aktuella bestämmelser
Av 10 kap. l och 6 §§ UtlL framgår att en utlänning som har fyllt 18 år far
ställas under uppsikt bl.a. om det är sannolikt att utlänningen kommer att
avvisas eller utvisas enligt 8 kap. l, 2 eller 7 §§ samma lag eller om det är
fråga om att verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning. Beslut om
att ställa en utlänning under uppsikt på dessa grunder får meddelas endast
om det på grund av utlänningens personliga forhållanden eller övriga
omständligheter finns anledning att anta att utlänningen annars kommer att
hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige.
Övriga aktuella bestämmelser framgår av det överklagade beslutet,
bilaga l.
Identitet
Roza Jambulatova har lämnat in en kopia av ett ryskt inrikespass och en
kopia av ett födelsebevis. Kopior har i allmänhet ett mycket begränsat
bevisvärde. Migrationsdomstolen anser därför att Roza Jambulatova
varken kan anses ha styrkt sin identitet eller gjort den sannolik. Hon har
uppgett att hon är hemmahörande i Ryssland, i delrepubliken Tjetjenien.
Det har inte framkommit något som ger migrationsdomstolen anledning att
ifrågasätta dessa uppgifter och Roza Jambulatovas behov av skydd ska
därför prövas mot detta land.
Skvddsbehov
Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande
som ska göra sannolikt att han eller hon är i behov av internationellt skydd
(jfr MIG 2007:12). Bedömningen av den sökandes skyddsbehov ska vara
framåtsyftande och ta sin utgångspunkt i objektiva faktorer.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
Sida?
UM 28201-10
Roza Jambulatova har lämnat in en kallelse till polisen. Denna är i sig inte
tillräcklig for att styrka hennes behov av skydd; Migrationsdomstolen har
därför att bedöma hennes asylberättelse. Det Roza Jambulatova berättat om
hur hon blev gripen och misshandlad är inte osannolikt mot bakgrund av
det som är känt om situationen i Tjetjenien. Roza Jambulatova har vid den
muntliga förhandlingen i migrationsdomstolen givit en delvis annorlunda
bild av hur det gick till när hon greps och när hon blev av med sina passhandlingar i Tyskland jämfört med vad hon tidigare uppgivit. Migrationsdomstolen anser trots detta att berättelsen i sina huvuddrag framstår som
självupplevd och att hon vid den muntliga förhandlingen har givit ett trovärdigt intryck, Migrationsdomstolen anser inte heller att det finns anledning att ifrågasätta Roza Jambulatovas allmänna trovärdighet. Hennes
berättelse ska därför ligga till grund för bedömningen av hennes behov av
skydd.
Även om migrationsdomstolen bedömt att Roza Jambulatova är trovärdig
så anser domstolen inte att det hon anfört är tillräckligt för att hon ska
anses som flykting eller alternativt skyddsbehövande. Hon greps av polisen
på grund av sin mans tidigare aktiviteter som hon uppgett att hon inte
kände till någonting om. Det har inte gjorts sannolikt att de som grep henne
gjorde det för att de tillskrev henne en politisk uppfattning. Omständigheterna ger inte heller anledning att tro att hon förföljts på grund av någon
av de övriga flyktinggrunderna som anges i 4 kap. l § UtlL. Hon kan
därmed inte anses vara flykting.
Roza Jambulatova har misshandlats och utsatts för övergrepp för att hon
skulle avslöja Information om sin mans kontakter och om listor som
hennes man haft. När hon sedan har släppts far det förutsättas att de
personer som hållit henne frihetsberövad har ansett att de fatt reda på all
den information som Roza Jambulatova haft tillgång till. Hennes man hade
då också dödats. Det finns därmed ingen anledning att tro att dessa
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
Sida 8
UM 28201-10
personer skulle söka upp Roza Jambulatova på nytt om hon återvände till
Tjetjenien. Det har inte heller framkommit några andra skäl till varför hon
skulle riskera att på nytt utsättas för övergrepp. Hon har också efter
frisläppandet vistats fem månader i hemlandet utan att utsättas för
ytterligare våld eller påtryckningar. Vid en framåtsyttande bedömning
finns därför inte anledning att anta att Roza Jambulatova, vid ett återvände
till Tjetjenien, riskerar att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan
omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Hon är därmed
inte att anse som alternativt skyddsbehövande.
Vid angivna förhållanden och då det inte heller finns ett övrigt
skyddsbehov kan uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. l § UtlL inte
beviljas. Det finns därmed inte skäl för statusförklaring.
Synnerligen ömmande omständigheter
Roza Jambulatova har till migrationsdomstolen kommit in med ett intyg
utfärdat av leg. psykologen Aline Braun och specialistläkaren i psykiatri
Tomas Wågberg daterat den 6 september 2011. Enligt intyget har Roza
Jambulatova diagnostiserats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
och uppvisar också en depressivitet Hon far medicinering och en gles
psykologkontakt har inletts utifrån bedömningen att vård inte kan anstå.
Enligt intyget finns stor risk att symptomen kronifieras eller att livsledan
övergår till aktiv suicidalitet. Undertecknande psykolog och psykiatriker
anser även att det är osannolikt att Roza Jambulatova skulle kunna bearbeta sina trauman i hemlandet, även om hon skulle fa tillgång till behandling, då det verkar osannolikt att hon skulle kunna känna sig trygg där.
Av lagtexten framgår att omständigheter rörande utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet särskilt ska
beaktas vid bedömningen av vad som utgör synnerligen ömmande
omständigheter. Roza Jambulatova har redan vid ankomsten till Sverige
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
Sida 9
UM 28201-10
angett att hon lider av psykiska problem och hon har sökt vård för detta.
Hon har även vid den muntliga förhandlingen berättat om sitt trauma på ett
sätt som gör trovärdigt att detta påverkat henne på ett allvarligt sätt.
Migrationsdomstolen noterar särskilt att det i det åberopade intyget anges
att Roza Jambulatova har psykiska problem som - om inte behandling ges
- riskerar att leda till aktiv suicidalitet. I intyget anges även att Roza
Jambulatova inte kan få en effektiv behandling i hemlandet eftersom hon
där inte kan uppleva sig trygg nog för att tillgodogöra sig adekvat behandling. Migrationsdomstolen beaktar därutöver att Roza Jambulatova uppgett
att hennes syster dödats och att hon därmed står utan socialt nätverk i hemlandet. Vid en sammantagen bedömning av Roza Jambulatovas hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hennes hemland finner
migrationsdomstolen att det föreligger sådana synnerligen ömmande
omständigheter som utgör grund för att bevilja Roza Jambulatova
uppehållstillstånd. Överklagandet ska således bifallas och Roza
Jambulatova ska beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige.
Vid denna utgång saknas anledning att förordna om att Roza Jambulatova
ska ställas under uppsikt och detta yrkande ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (D V 3110)
Rådman
I avgörandet har, förutom ordföranden Anders Mellstrand (skiljaktig), även
deltagit nämndemännen Tita Bergqvist (skiljaktig), Agneta Clavering
(skiljaktig) och Michael Dakwar. Föredragande har varit förvaltningsrättsnotarien Fredrik Forsberg.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
Sida 10
UM 28201-10
ORDFÖRANDENS SKILJAKTIGA MENING
Ordföranden Anders Mellstrand är skiljaktig och anför följande.
I övrigt överens med majoriteten har jag en annan uppfattning när det
gäller bedömningen av om det finns synnerligen ömmande omständigheter
och de slutsatser detta medför.
Redan av ordalydelsen i 5 kap. 6 § utlänningslagen framgår att tillståndsgrunden synnerligen ömmande omständigheter är av undantagskaraktär.
Att lagstiftaren valt rekvisitet "synnerligen" visar att bestämmelsen ska
tillämpas restriktivt. Vid en prövning enligt lagrummet ska det ske en
sammanvägd bedömning av omständigheterna. Det krävs att omständlighetema är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som
synnerligen ömmande (jfr prop. 2004/05:170 s. 185 ff.).
En livshotande psykisk sjukdom kan utgöra skäl för uppehållstillstånd på
grund av synnerligen ömmande omständigheter. Det ska beaktas om det är
rimligt att vård ges i Sverige och de ekonomiska konsekvenserna av om
uppehållstillstånd ges. Det måste även vägas in om vården kan ges i
Sverige och därtill leda till goda resultat genom en påtaglig och varaktig
förbättring av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. Förutsättningarna för att utiänningen ska kunna erhålla adekvat vård i hemlandet
ska även beaktas. Det är inte tillräckligt att vården i Sverige är bättre än i
utlänningens hemland. Om hälsotillståndet är sådant att en verkställighet
av beslutet skulle medföra en allvarlig risk för utlänningens liv eller hälsa
kan uppehållstillstånd beviljas (se prop. 2004/05:170, s. 280.).
Enligt intyget daterat den 6 september 2011 har Roza Jambulatova inte
varit inlagd på psykiatrisk avdelning. Hon bedöms inte vara suicidal i
nuläget Det framgår även av intyget att Roza Jambulatova har varit hjälpt
redan av en gles öppenvårdskontakt med psykolog. Det är inte visat att
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
Sida 11
UM 28201-10
denna vård inte skulle finnas i hemlandet. Jag anser att Roza Jambulatovas
hälsotillstånd visserligen är ömmande, men att det inte är att anse som
synnerligen ömmande på sådant sätt att hon bör beviljas uppehållstillstånd.
Jag bedömer inte heller att situationen i hemlandet eller Roza Jambulatovas
anpassning till Sverige är sådana att de utgör synnerligen ömmande
omständigheter.
Sammanfattningsvis finner jag att omständigheterna i målet inte, varken
var för sig eller sammantaget, är synnerligen ömmande på ett sådant sätt att
Roza Jambulatova ska beviljas uppehållstillstånd. Överklagandet ska
därför avslås.
Vid denna utgång är det sannolikt att Roza Jambulatova kommer att
utvisas från Sverige. Det som framkommit i målet ger emellertid inte
anledning att anta att hon skulle komma att hålla sig undan. Yrkandet om
att Roza Jambulatova ska ställas under uppsikt ska därför avslås.
SKILJAKTIG MENING
Nämndemännen Tita Bergqvist och Agneta Clavering är skiljaktiga
beträffande bedömningen av klagandens behov av skydd och anför
följande.
Roza Jambulatova har genom en berättelse som framstår som trovärdig och
självupplevd gjort sannolikt att hon på grund av sin anknytning till sin man
har varit fängslad och att hon utsatts för tortyr och andra övergrepp. Av
landinformation i målet, som även refererades till vid den muntliga
förhandlingen, framgår att anhöriga till personer som utpekats som rebeller
är mycket utsatta i Tjetjenien. Vi anser därför att det finns grundad
anledning att anta att Roza Jambulatova vid ett återvändande skulle löpa
risk att dödas eller att på nytt utsättas för tortyr. Hon ska således anses som
alternativt skyddsbehövande och beviljas uppehållstillstånd redan på denna
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I STOCKHOLM
Migrationsdomstolen
DOM
grund. Överröstade i denna del instämmer vi med majoriteten i att Roza
Jambulatova ska beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen
ömmande omständigheter.
Sida 12
UM 28201-10
Akt 4.21
1/11
Migrationsverket
Asylprövningsenheten På
Arlanda/jouren
Emma Gunnesson
Beslut
2010-11-24
Beteckning
9475429
Ärende om uppehållstillstånd m.m.
Sökande
Jambulatova, Roza Shalaudinovna, född 661010, k, medborgare i Ryssland
Adress: Paviljongv. 7 Lgh l Pl 22, 852 40 Sundsvall
Offentligt biträde: Margareta Lind, Advokatbyrån Margareta Lind AB,
Box 2027
103 11 Stockholm
Beslut
Migrationsverket beslutar att
avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd
inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ
skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring
utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716)
utvisningen ska verkställas genom att du reser till Ryssland, om du inte
visar att något annat land kan ta emot dig
bevilja det offentliga biträdet Margareta Lind tjugoåttatusen
femhundranitton (28 519) kronor i ersättning, varav 5 703 kronor är
moms.
Staten står för ersättningen till Margareta Lind och den betalas ut av
Migrationsverket.
Överklagande
Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida.
Migrationsverket
Asylprövningsenheten På Arlanda/jouren
Besöksadress Sky City, Arlanda Rygplats Postadress Box 507 SE-16929 Solna
Telefon 0771-235 235 Telefax 0859361101
E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163
Dokumentid: 19082620
2/11
Beteckning
9475429
Bakgrund med mera
Den 17 maj 2000 ansökte du, via Sveriges ambassad i Moskva, om
uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Som skäl anförde du ett
vänskapligt förhållande med en svensk medborgare. Migrationsverket
avslog din ansökan den 5 december 2000 på grund av att du saknade sådan
anknytning att uppehållstillstånd för bosättning i Sverige kunde beviljas.
Den 27 mars 2001 ansökte du ånyo, via Sveriges ambassad i Moskva, om
uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Du anförde att situationen i ditt
hemland hade förändrats och att du ville leva ett lugnt liv i Sverige. Den 24
september 2001 avslog Migrationsverket din ansökan och fann att det
saknades skäl att bevilja dig uppehållstillstånd i Sverige.
Du reste sedan enligt egen uppgift in i Sverige den 20 februari 2010 och
ansökte om asyl den 22 februari samma år under namnet Roza Shalaudinova
Jambulatova. I samband med ansökningsförfarandet framkom det att dina
fingeravtryck förekom i fingeravtryckdatabasen Eurodac. Du hade ansökt
om asyl i Tyskland den 25 mars 2003 under namnet Roza Dzhambulatova.
Med anledning av din ansökan om asyl i Tyskland begärde svenska
myndigheter att Tyskland skulle acceptera ansvaret för din asylansökan
samt återta ditt ärende i enlighet med Dubhnförordningen. Tyska
myndigheter avslog den 18 mars 2010 Sveriges begäran om återtåg på grund
av att du hade verkställts från Tyskland till Ryssland den 22 februari 2007.
Migrationsverket avskrev din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd den
22 april 2010. Skälet var att du inte hörsammade kallelser till
inskrivningssamtal samt inte fanns boende på den adress du uppgivit till
verket. Det kunde således antas att du inte hade för avsikt att fullfölja din
ansökan om asyl i Sverige.
Den 6 april 2010 ansökte du om asyl i Belgien under namnet Roza
Dzhambulatova. Du överfördes till Sverige i enlighet med
Dublinförordningen eftersom Sverige var ansvarig stat för ditt ärende. Du
reste tillbaka till Sverige den 9 juni 2010 och ansökte ånyo om asyl.
Aktuell ansökan
Du lämnade in en ny ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige
den 9 juni 2010. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även
pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ
skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstattisförklaring.
Som skäl för din ansökan har du bland annat uppgett följande. Du har
lämnat ditt hemland på grund av situationen för tjerjener samt på grund av
din makes tidigare arbete inom militären och de konsekvenser det har
inneburit för dig. Du har fängslats och utsatts för övergrepp. Slutligen anför
du att du mår psykiskt dåligt och att det föreligger synnerligen ömmande
omständigheter i ditt ärende.
Dokumentid: 19082620
3/11
Beteckning
9475429
För att styrka din identitet har du ingivit en kopia av ditt inrikespass samt en
kopia av ditt födelsebevis.
Till stöd för din ansökan i övrigt har du ingivit en kopia av din fars
dödsattest, kopia av ett intyg med information om att din far skjutits, en
kopia av en kallelse som överlämnats till din granne om att någon sökt efter
dig, tre stycken fotografier på din bostad samt en kopia av en äganderätt till
din bostad.
I ärendet har även inkommit ett läkarintyg angående din psykiska hälsa från
Bo Fråst, familjeläkare vid Vårdcentralen Centrum, daterat den 31 augusti
2010.
Migrationsverket har hållit en asylutredning i ärendet den 30 juni 2010.
Skriftlig inlaga har inkommit till Migrationsverket den 18 augusti 2010
jämte kompletterande yttrande den 16 september 2010.
Skälen för beslutet
Identitet
Det är en grundläggande princip inom asylrätten att det är den asylsökande
som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt, vilket även
inbegriper att sökanden måste göra sin identitet, bl.a. för att det ska kunna
fastställas mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG
2007:12). Med identitet avses främst uppgifter om sökandens fullständiga
namn, födelsedatum och födelseort. Även uppgifter om medborgarskap,
hemvist och etnicitet är viktiga i sammanhanget.
De krav som bör ställas på den asylsökande har formulerats på följande sätt
i UNHCRrs handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av
flyktingars rättsliga ställning (UNHCRrs handbok), vilken räknas som en
viktig rättskälla vid förfarandet att fastställa skyddsbehov (MIG 2006:1).
205 a)
Den sökande bör
I. Tala sanning och helt och hållet bistå utredaren så att alla fakta i ärendet
fullständigt klarläggs.
H. Anstränga sig att underbygga sina uppgifter genom att använda all
tillgänglig bevisning och i förekommande fall ge tiUfredställande
förklaringar till varför bevisning saknas. Om nödvändigt, måste han göra en
ansträngning att skaffa fram ytterligare bevisning.
ffl. Lämna all relevant information om sig själv samt redogöra för tidigare
upplevelser så detaljerat att utredaren har en möjlighet att fastställa alla
väsentliga fakta. Han bör uppmanas att ge en sammanhängande redogörelse
för alla de grunder som åberopas till stöd för ansökan om flyktingskap och
besvara alla frågor som ställs.
Dokumentid: 19082620
4/11
Beteckning
9475429
Av det anförda följer att det som bör krävas av den asylsökande är största
möjliga mån av aktiv medverkan att klarlägga identiteten och, förstås, att
han eller hon talar sanning.
Det naturliga sättet att klarlägga identiteten är att uppvisa dokument som
visar vem man är. Den asylsökande är skyldig att för Migrationsverket
uppvisa de identitetshandlingar som han eller hon är i besittning av (MIG
2007:15). Det kan finnas godtagbara skäl till att sökanden saknar dokument,
men sökanden bör då ge en rimlig förklaring till varför det förhåller sig så
och i största möjliga mån försöka skaffa fram dokument som kan klarlägga
identiteten. Det kan t.ex. röra sig om att göra allvarliga försök att få tag på
släktingar eller vänner som i sin tur skulle kunna hjälpa sökanden att sända
hit identitetshandlingar som har blivit kvar i hemlandet. Den asylsökande
som inte försöker använda sig av de möjligheter som finns kan inte anses
medverka till utredningen om identiteten.
För att styra din identitet har du ingivit en kopia av ett ryskt inrikespass
samt kopia av födelsebevis. Vid den muntliga utredningen på
Migrationsverket den 30 juni 2010 uppgav du att polisen i Tyskland
beslagtog både ditt inrikes- samt utrikespass när du sökte asyl där i mars
2003. Du uppgav vidare att du inte hade handlingar i hemlandet. Den 6
september 2010 inkom du, via ditt biträde, med en kopia av ditt inrikespass.
Det framgår av skrivelsen ditt biträde ingivit att handlingen skickats till
Sverige av din syster ifrån Tjetjenien. Migrationsverket finner dessa
uppgifter tillsammans med omständigheten att du dessutom uppgivit olika
efternamn när du ansökt om asyl i Tyskland och Belgien påverkar den
allmänna trovärdigheten i ditt ärende.
Migrationsverket anser mot bakgrund av ovanstående samt mot bakgrund av
att du enbart ingivit kopior av identitetshandungar att du varken har styrkt
eller gjort din identitet sannolik. Du har uppgett att du är medborgare i
Ryssland. Mot bakgrund av detta och att det inte finns något som tyder på
att du är hemmahörande i något annat land, prövar Migrationsverket din
ansökan mot Ryssland.
Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting, alternativt
skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande
Av 4 kap. l § utiänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som
inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon
känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av
- sin ras
- sin nationalitet
- den samhällsgrupp som han eller hon tillhör
- sin religion
- sin politiska uppfattning
- kön eller sexuell läggning
För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av
Dokumentid: 19082620
5/11
Beteckning
9475429
sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen
skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon
riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas
erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer.
Flyktingar har enligt 5 kap. l § utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd.
En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande
enligt 4 kap. 2 § utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land
därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet
skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr
eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller,
han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att
skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre
väpnad konflikt.
För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte
kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns
ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som
är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna
inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom
handlingar från enskilda personer.
Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l § utlänningslagen rätt till
uppehållstillstånd.
En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms
som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § utlänningslagen, om han
eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon
- behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt
- på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad
fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp.
Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i
en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot
övergrepp från enskilda personer.
En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan
bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a § utlänningslagen,
om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit
på grund av en miljökatastrof
Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l §
utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd.
Migrationsverket har att beakta följande omständigheter.
Varje asylansökan ska prövas individuellt och en samlad bedömning ska
Dokumentid: 19082620
6/11
Beteckning
9475429
göras av de uppgifter som. framkommer i ärendet, dvs. bl.a. sökandens egen
berättelse tillsammans med vad som är allmänt känt om förhållandena i
hemlandet. Utgångspunkten är att bevisbördan ligger hos den asylsökande.
Emellertid betonas i utlänningslagens förarbeten att beviskravet inte får
ställas allt för högt när det rör sig om påståenden som risk för förföljelse
eller om risk för dödsstraff, omänsklig eller förnedrande behandling. Någon
fullständig bevisning som klart styrker en sådan risk kan sällan läggas fram.
Sökandens berättelse bör därför godtas om den framstår som trovärdig och
sannolik (prop. 2005/06:6 s. 12 och prop. 1996/97:25 s. 98 och 294). Vid
bedömningen av trovärdigheten fäster myndigheterna normalt vikt vid att
berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter.
Påståendena får heller inte strida mot allmänt kända fakta. Betydelse i
trovärdighetshänseende tillmäts också det förhållandet, att berättelsen i sina
huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningen.
Bevisregeln "the benefit of the doubt" - tvivlets fördel - är tillämplig då
tvivelsmål kring den asylsökandes berättelse föreligger. En förutsättning för
att den asylsökande ska åtnjuta denna fördel är dock att han eller hon gjort
ett ärligt försök att styrka sin berättelse, att hans eller hennes allmänna
trovärdighet inte ifrågasätts samt att det åberopade omständigheterna inte
står i strid med kända fakta (jfr UNHCR:s Handbok om förfarandet och
kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning).
Till stöd för din ansökan anför du följande. Du är född i ett samhälle som
heter Alhan-jurt och uppvuxen Groznyj. För omkring ett år sedan gifte du
dig med din make. Omkring slutet av augusti eller början på september 2009
greps din make av maskerade män i er bostad. När din make släpptes en
månad senare ringde han dig och uppmanade dig att gå ut utanför er bostad.
Utanför bostaden stod en bil och väntade på dig. Du fördes till ett mörkt rum
där du förhördes av tjetjensk polis angående din make. Din make hade varit
politiskt aktiv och förfogade över listor vilka militären var intresserad av.
Du kvarhölls under flera dagar och behandlades väldigt dåligt under tiden.
Rummet där du hölls gripen var kallt och liknade en cell. Man blåste rök
och tafsade på dig och under tiden du hölls gripen tvingades du emellanåt
stå upprätt med händerna bundna över ditt huvud tills du förlorade
medvetandet. Du utsattes även för sexuella övergrepp. Männen som hade
tillfångatagit dig och förhört dig talade både ryska och tjeckiska och var
klädda i militärkläder. Slutligen efter femton dagar gav männen dig en
spruta och lämnade dig därefter vid en vägkant. Du misstänker att sprutan
innehöll någon form av narkotika och har alltsedan dess haft svårigheter
med minnet. Du återsåg aldrig din make. Av din syster fick du veta att han
hade misshandlats och därefter skjutits. Man hade funnit hans kropp på en
sophög. I samband med att du greps brände polisen ner ditt hus. Efter ditt
frisläppande togs du om hand av din faster och syster. Dina släktingar
hjälpte dig och ordnade allt praktiskt inför din resa så att du kunde lämna
Ryssland. I slutet av juni 2010 kom några män fram till dig i Sundsvall och
uppgav att de behövde en kvinna. Männen uppgav sig för att vara detektiver
och visade fotografier av dig och du blev mycket rädd. Du har även fått veta
Dokumentid: 19082620
7/11
Beteckning
9475429
att militären sökt efter dig hos din syster i hemlandet. Vid ett återvändande
till ditt hemland fruktar du att du kommer att utsättas för allvarliga
övergrepp och du anför att myndigheterna saknar möjlighet att erbjuda dig
erforderligt skydd.
Migrationsverket gör följande bedömning.
Migrationsverket har i uppgift att bedöma den åberopade bevisningen i
ärendet. Verket har ovan konstaterat att du inte styrkt din identitet, vilket
påverkar bevisvärdet av ingivna handlingar. Du har ingivit handlingar
avseende din fars död. Migrationsverket ifrågasätter inte att din far sköts till
döds. Uppgifterna kring din far och hans död måste dock värderas
tillsammans med din utsaga. Avseende de inlämnade fotografierna visar
dessa en ödelagd byggnad som du anför är din bostad som förstörts i
hemlandet. Du här även ingivit en handling för att visa äganderätten till din
bostad. Verket finner dock att fotografierna inte går att koppla till ingivet
ägandebevis eller till någon specifik händelse och måste därför värderas
utifrån de uppgifter som du lämnat i denna del. Den ingivna skriftliga
bevisningen kan därför inte ensam sägas utgöra ett bevis avseende ditt
skyddsbehov utan måste bedömas tillsammans med de uppgifter som du
lämnat i en framåtsyftande bedömning.
Migrationsverket bedömer inledningsvis att den allmänna situationen för
tjetjener i Ryssland inte är sådan att alla tjetjener som kommer därifrån ska
ges rätt att stanna som flyktingar eller skyddsbehövande. En individuell
bedömning av de åberopade skyddsskälen måste därför göras.
Migrationsverket finner att du inte har gjort sannolikt att du riskerar
förföljelse vid ett återvändande till ditt hemland med anledning av din
etniska tillhörighet. Du har inte anfört några omständigheter som kan
kopplas till din etnicitet, utan anför den allmänna situationen för tjetjener i
Ryssland. Inte heller finner Migrationsverket att du gjort sannolikt att den
anförda hotbilden mot dig skulle grunda sig i en tillskriven politisk
åskådning. Migrationsverket bedömer därför att du inte är flykting.
Migrationsverket har således att bedöma huruvida du är att anses vara
skyddsbehövande.
Vad gäller den anförda hotbilden från de tjetjenska och ryska poliserna
finner Migrationsverket inledningsvis att din utsaga präglas av
trovärdighetsbrister. Det gäller dels det faktum att du uppgivit olika
identiteter hos de länder där du ansökt om asyl, vilket påverkar den
allmänna trovärdigheten av din utsaga, dels det faktum att du inte kunde
svara på många frågor angående din make. Du kan således inte få fördelen
av ovannämnda bevislättnadsregel. Migrationsverket konstaterar att det du
anför grundar sig i ditt förhållande till din avlidne make och hans tidigare
arbete. Under den muntliga utredningen kunde du dock inte svara på frågor
om din makes politiska arbete. Inte heller har du inkommit med någon
Dokumentid: 19082620
8/11
Beteckning
9475429
skriftlig bevisning till stöd för den anförda relationen med din make eller
anförda händelser som hänför sig till denna relation. Du har inte anmält
varken fängslandet av din make eller branden av ditt hus.
Mlgrationsverket noterar att du anför att du inte kunde anmäla händelserna
på grund av att det är myndigheterna som ligger bakom dem. Till stöd för
.myndigheternas intresse för dig har du ingivit en kallelse som ska ha
lämnats till din granne. Mlgrationsverket noterar att du mottog kallelsen
efter det att den anförda bostaden brunnit ned och finner att, för det fall att
det var myndigheterna som låg bakom branden av din bostad,
myndigheterna torde ha vetskap om att du inte längre var bosatt där. Det
noteras i sammanhanget att du uppgivit att myndigheterna sökt efter dig hos
din syster. Migrationsverket anser mot bakgrund av ovanstående att du inte
gjort myndigheternas intresse för dig sannolikt. I den bedömningen beaktas
dina vaga uppgifter, att du släpptes efter förhören samt att du stannade kvar
i hemlandet i omkring fem månader efter det anförda frigivandet.
Slutligen vad gäller omständigheten att din far sköts till döds anser verket
att den inte kan kopplas till den anförda hotbilden mot dig i ditt hemland.
Av uppgifter i ärendet framkommer att din far dog under år 2000, dvs.
närmare tio år innan de händelser du anför att du utsattes för ägde rum.
Migrationsverket finner, vid en sammantagen bedömning av det som anförts
i ärendet, att du inte heller är att anses som alternativt skyddsbehövande. Du
har inte gjort sannolikt att det finns grundad anledning att anta att du vid ett
återvändande till hemlandet skulle löpa risk att utsättas för sådana övergrepp
som avses i denna bestämmelse. I den bedömningen har Migrationsverket
bland annat beaktat att du inte gjort sannolikt att du är av intresse för ryska
myndigheter. Inte heller är situationen i ditt hemland sådan att du kan anses
vara i behov av skydd i enlighet med denna bestämmelse. Migrationsverket
bedömer därför att du inte är alternativt skyddsbehövande.
Situationen i Ryssland kan inte anses vara sådan att det anses föreligga yttre
eller inre väpnad konflikt eller att det kan anses råda andra svåra
motsättningar. Migrationsverket bedömer därför att du inte är övrig
skyddsbehövande.
Därför får du inte flyktingstatusförklaring
En flykting ska enligt 4 kap. 3 § utlänningslagen erhålla
flyktingstatusforklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är
flykting får du inte flyktingstatusförklaring.
Därför får du inte alternativ skyddsstatusförklaring
En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a § första
stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom
Migrationsverket bedömt att du inte är alternativt skyddsbehövande får du
inte alternativ skyddsstatusförklaring.
Dokumentid: 19082620
9/11
Beteckning
9475429
Därför får du inte övrig skyddsstatusförklaring
En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a § andra
stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom
Migrationsverket bedömt att du inte är övrig skyddsbehövande får du inte
övrig skyddsstatusförklaring.
Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande
omständigheter
Det framgår av 5 kap. 6 § utlänningslagen att en utlänning kan få
uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt
förarbetena (prop.2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om
situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för
uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen
ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en
undantagsbestämmelse.
Du har uppgett att du mår psykiskt dåligt. Till stöd för ditt hälsotillstånd har
ingivit ett läkarintyg från Vårdcentralen Centrum daterat den 31 augusti
2010.
Ohälsa kan ensamt anses vara tillräckligt för att uppehållstillstånd bör
beviljas. Begreppet hälsotillstånd tillåter ett beaktande av hela hälsoskalan.
Eftersom det är en samlad bedömning som ska göras i det enskilda fallet,
går det inte att fastlägga när ett visst hälsotillstånd ska leda till
uppehållstillstånd. Ett skäl för uppehållstillstånd kan vara att utlänningen
har en livshotande somatisk eller psykisk sjukdom eller lider av ett
synnerligen allvarligt funktionshinder. Det ska beaktas om det är rimligt att
vård ges i Sverige och de ekonomiska konsekvenserna av om
uppehållstillstånd ges. Det måste även vägas in om vården kan ges i Sverige
och därtill leda till goda resultat genom en påtalig och varaktig förbättring
av hälsotillståndet, alternativt vara livsnödvändig. Förutsättningarna för att
utlänningen skall kunna erhålla adekvat vård i hemlandet ska även beaktas.
Det är inte tillräckligt att vården i Sverige är bättre än i utlänningens
hemland. Om hälsotillståndet är sådant att en verkställighet av beslutet
skulle medföra en allvarlig risk för utlänningens liv eller hälsa kan
uppehållstillstånd beviljas (jfr MIG 2007:35).
När det gäller rekvisitet hälsotillstånd framgår det av förarbetena till
bestämmelsen (prop. 2004/05:170, s. 280 f.) att hälsotillståndet måste vara
synnerligen allvarligt och tillfredsställande dokumenterat genom läkarintyg
för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas vuxna personer av enbart
medicinska skäl. Det ska då även beaktas om det är rimligt att vården ges i
Sverige. Åberopade läkarintyg bör innehålla uppgifter om läkarens
tjänstestälhiing, varför intyget utfärdats, bedömningsunderlaget och vilka
medicinska slutsatser som kan dras av detta underlag. Vid värderingen av ett
läkarintyg kan joumalanteckningar vara av betydelse, men fristående
journalanteckningar helt utan koppling till ett läkarintyg torde sällan ha
något högre eget bevisvärde.
Dokumentid: 19082620
10/11
Beteckning
9475429
Av det ingivna intyget framgår det att du lider av depressioner, drabbas av
panikattacker, svettningar, hjärtklappning, andnöd och att du lider av
dödsångest. Migrationsverket finner att det av det ingivna medicinska
underlaget inte har framkommit att ditt hälsotillstånd är att beteckna som så
allvarligt att det därav finns skäl att bevilja dig uppehållstillstånd på denna
grund.
Migrationsöverdomstolen har uttalat att med situationen i hemlandet avses
bl.a. den sökandes anknytning till detta land, t.ex. famirjemedlemmar som
finns kvar där och den tid personen levt där. Domstolen har även beaktat det
allmänna läget i hemlandet. En samlad bedömning ska göras i det enskilda
fallet (MIG 2008:3).
Med beaktande av att du har släktingar kvar i Ryssland och den tid du har
levt där samt med beaktande av det allmänna läget i Ryssland finner
Migrationsverket att du inte kan beviljas uppehållstillstånd på denna grund.
Av vad som ovan anförts framgår att det att det inte finns någon enskild
omständighet i fråga om ditt hälsotillstånd eller din situation i ditt hemland
som gör att uppehållstillstånd kan beviljas på denna grund. Inte heller vid en
samlad bedömning föreligger skäl att bevilja dig uppehållstillstånd med stöd
av 5 kap. 6 § utlänningslagen.
Därför utvisas du
Eftersom, det inte finns någon grund för att ge dig uppehållstillstånd avslår
Migrationsverket din ansökan och utvisar dig från Sverige med stöd av 8
kap. 7 § utlänningslagen.
Maria af Bjur
Beslutsfattare
Kopia till
Enheten i Sundsvall
Lind Margareta
Dokumentid: 19082620