docSenaSte nytt - Tandläkartidningen
download 
Report Transcription
SenaSte nytt - Tandläkartidningen
LEDARE Specialistfrågan åter högaktuell N »Det senaste tillskottet till våra arbets uppgifter berör den ny ligen startade behörighets utredningen …« roland svensson Ordförande roland.svensson@ tandlakarforbundet.se är vi träffas till förbundsmöte i början av december kommer verksamheten som utfördes 2008 att granskas och verksamheten för perioden 2010–12 att fastställas. En rapport om årets verksamhet från januari till och med september kommer att bifogas möteshandlingarna. Jag blir återigen imponerad över den verksamhetsvolym vi har. Inte förrän allt sätts på pränt och man ser den i ett sammanhang blir man varse dess omfattning. Det senaste tillskottet till våra arbetsuppgifter berör den nyligen startade behörighetsutredningen där man har integrerat en utredning om våra specialiteter och antalet specialister med en översyn av tandhygienisternas utbildning. För snart tre år sedan gjorde Socialstyrelsen en översyn av specialiteterna, antal och utbildning, samt specialistnumerären. Denna översyn överlämnades till socialdepartementet där den lades i malpåse för att dyka upp i denna behörighetsutredning. Ann-Christin Tauberman, före detta generaldirektör på Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket, tlv, har fått det gigantiska uppdraget att om ett drygt år lämna ett betänkande till regeringen. Vi har naturligtvis varit i kontakt med utredningen för att diskutera dess uppdrag samt lämnat tandläkarnas synpunkter på Socialstyrelsens översyn som säkert kommer att ligga till grund för den nya utredningens arbete. Förbundets policy om tandvårdens framtida kompetens- och personalförsörjning diskuterades. De specialist- och ämnesföreningar som är associerade till Tandläkarförbundet är kallade till det årliga mötet med förbundet i november där behörighetsutredningen säkerligen kommer att bli huvudfrågan. Förbundet träffar även företrädare för grundutbildningen årligen. I oktober kommer vi att diskutera den trend med verksamhetsförlagd praktik som tycks etablera sig på allt fler ställen. Fortlöpande kontakter tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 med tandläkarhögskolorna och socialdepartementet och dess utredare om det tredje steget i tandvårdsstödet, Curt Malmborg, har etablerats för att säkerställa ett regelverk som underlättar rekryteringen av undervisningspatienter till den kliniska delen av grundutbildningen. De förenade tandläkarförbunden inom eu, Council of European Dentists (ced), har länge varit ekonomiskt och organisatoriskt beroende av det tyska tandläkarförbundet; ced har sedan sin etablering i Bryssel haft en svag ekonomi och har mot en blygsam ekonomisk ersättning tacksamt tagit emot support i form av kontorslokaler och personalunderstöd av det tyska förbundet. I och med att ced mognat som organisation och dess betydelse som informationskälla till förbunden och för att tandläkarinflytandet i eu ökat allt mer, beslutades på förra allmänna mötet att ced ska etablera ett oberoende kontor med egen anställd personal. Trots att det innebär en avgiftshöjning för medlemsförbunden togs beslutet med stor majoritet. Trovärdigheten för organisationen, såväl internt som externt, stärks när ett totalt oberoende etableras och eventuella misstankar om otillbörlig påverkan från en enskild medlemsorganisation undanröjs. En arbetsgrupp på fyra personer, däribland jag, fick uppdraget att förbereda och praktiskt genomföra denna omstrukturering och den första oktober öppnades ced-kontoret med tre anställda. Den ekonomiska krisen tvingade arbetsgruppen att vara extra sparsam för att den budgeterade avgiftshöjningen från tandläkarförbunden skulle minimeras. För vår del begränsas höjningen till cirka 6 000 kronor nästa år; en mycket rimlig ökning med tanke på den vinst ced som organisation gör med de åtgärder som nu verkställs. Tandläkarnas inflytande inom eu kommer att förstärkas och i förlängningen kommer naturligtvis Tandläkarförbundet att få förbättrad service från ced. n 3 KRÖNIKA Tandläkare med starkt engagemang T andläkaren i telefonen var rosenrasande. »Hur kan ni ta in sådana annonser i Tandläkartidningen? Har ni ingen kontroll alls?« Han hade just fått sitt färska exemplar av Tandläkartidningen och där hittat Försäkringskassans annons där tandläkarna uppmanades att registrera sina prisuppgifter. När han såg annonsen hade han just lugnat sig efter att ha nåtts av samma budskap i ett tidigare nummer. Ilskan berodde dels på att han inte alls tyckte att det var så enkelt att registrera priserna som annonstexten påstod och dels på att en av annonserna talade om andra tandläkare som hans konkurrenter. »De är inte mina konkurrenter, de är mina kolleger!« röt han. Jag tackade för hans engagemang och förklarade att jag mycket riktigt är ansvarig utgivare för både artiklarna och annonserna i tidningen men att det ska mycket mer till än några provocerande formuleringar från en myndighet för att jag ska stoppa en annons. I det här fallet kan jag i stället se till att annonsens avsändare får svara på läsarens missnöje. Om det kan du läsa på sidan 8. I det här numret möter du många fler engagerade tandläkare. En av dem är Harun Hadzimusic. Han har insett att de kurser som Tandläkarförbundet erbjuder tandläkare och övriga teammedlemmar inte uppstår ur tomma intet utan är resultatet av några kol2006 drack varje legers ständigt pågående arbete. Själv kassvensk 90 liter tade han sig in i jobbet med att ta fram kurser läsk. I USA dricks redan efter två år i yrket och nu hoppas han det ännu mer och där vill närings på att fler unga tandläkare ska ansluta. Vi forskare införa en intervjuar Harun Hadzimusic på sidan 44. läskskatt på mot svarande 2:30 per Idakajsa Sand är en annan ung engagerad liter, en höjning tandläkare. Hon tog examen vid Karolinska med 15–20 pro institutet i våras och i samband med det säncent. Den skulle få ner konsumtio de hon oss sin uppsats där hon går igenom nen med 10–20 landstingens regler för vård av papperslösa procent, tror fors karna. En tjugo och gömda flyktingar. Det visar sig att regprocentig prishöj lerna är oklara och okunskapen hos vårdgining på kapitalva vare och patienter utbredd. Vi publicerar ror styr kanske konsumtionen. Idakajsa Sands artikel på sidan 68. Men ett par kro Lägg sen till de forskare, deltagare i Tylönor på läsken? Glöm det, ni på sandsdagarna, debattörer och tandläkare från Socialstyrelsen, norr till söder som du möter i det här numret som enligt DN så framträder den tydliga bilden av en engalockas av idén. n gerad yrkeskår. Som så många gånger förr. n 4 »›De är inte mina konkurrenter, de är mina kolleger!‹ röt han.« sveriges tandläkarförbund the journal of the sda (swedish dental association) Årgång 101 Grundad 1909 Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Telefon: 08-666 15 00 Fax: 08-666 15 95 Hemsida: www.tandlakartidningen.se E-post: redaktionen@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se chefredaktör: Christina Mörk 08-666 15 06 Ansvarig utgivare redaktion: Anita Hagstedt 08-666 15 29 Korrektur, registrering Thomas Jacobsen 08-666 15 00 Vetenskaplig redaktör Mats Karlsson 08-666 15 17 Reporter Björn Klinge 08-666 15 57 Vetenskaplig redaktör Carina Frohm 08-666 15 16 Layout, produktionsansvarig Lasse Mellquist 08-666 15 28 Layout Janet Suslick 08-666 15 26 Reporter annonser: Elisabeth Frisk 08-666 15 13 Prenumerationer, ej medlemmar Radannonser Christer Johansson 08-666 15 27 Produkt- & platsannonser Inger Kåberg 0708-44 33 83 Platsannonser platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se prenumeration: Sverige 1 400 kronor + 6 % moms Norden 1 500 kronor + 6 % moms övriga länder 1 650 kronor TS-kontrollerad upplaga: 9 800 Medlem av Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB 264 22 Klippan ISSN 0039-6982 christina mörk Chefredaktör All redaktionell text lagras elektroniskt av Tandläkartidningen för att kunna publiceras också på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. 12 REPORTAGET »Överfarten tar inte mer än 45 minuter. Det skulle ta längre tid att köra igenom Köpenhamn nu på morgonen.« sid 12 tandläkartidningen nr 12 2009 vetenskap & klinik munhygien inom äldrevården. tandvård till papperslösa. HaRUN HadzImUsIc sId 44 n sTUdENTboENdE I kRIs? sId 51 www.tandlakartidningen.se 3 LEDARE Specialistfrågan åter högaktuell. Roland Svensson 6 I KORTHET Berg får skadestånd av HSAN. 12 svensk tandvÅrd lockar danskarna NR 12 2009 Årgång 101 sid 12 att välja implantatsystem sid 17 sid 31 tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 12 2009 Förutsättningarna för tandvård i Europa varierar, visar statistik. 31 mÅnga fällor vid imPlantatbehandling 17 »hot mot forskningen« 39 snidar med borren Förslaget att omorganisera Vetenskapsrådet hotar forskningen, befarar Ulf Lerner. Leif Andersson är numera mer bildhuggare än tandläkare. 19 oftast rätt agerande Fler borde engagera sig i efterutbildningen, tycker tandläkare Harun Hadzimusic. Tandläkare är oftast bra på att hantera olika tillbud, visar ett axplock lex Mariafall. styr inte forskningen 26 inte lika som bär Goda erfarenheter och låg växelkurs attraherar danskarna. vid tillbud prismedvetna danskar tar bron till tandläkaren 51 Vi har besökt Tylösandskonferensen, anordnad av Specialistföreningen för oral protetik. 100 år VETENSKAP & KliNiK: Munhygien inom äldrevården. Tandvård till papperslösa. 44 26 17 n INTERVJUN: 47 23 vad hände sen? Folktandvården Gävleborgs lärlingssystem summeras. OMSLAG: Köpenhamnsbon Erling Aggerholm på Öresundsbron. Foto: Jenny Leyman 44 eldsjälar sökes 47 rätt sPrutor omdiskuterad frÅga Hur ska man avgöra vilken spruttyp som är bäst? 51 kortvarig bostadskris För tandläkarstuderande brukar »krisen« vara kortvarig. VETENSKAP & KLINIK 55 KRÖNIKA Lyssnar du till opinionsledare? Thomas Jacobsen 56 FACKPRESS 60 I KORTHET 64 »förbättra munhYgienen inom äldrevÅrden« Förbättrad munhygien hos äldre kan minska risken för att insjukna eller dö i vårdrelaterad lunginflammation, visar flera studier. Petteri Sjögren 68 okunskaP om PaPPerslösas rätt till tandvÅrd Papperslösa i behov av tandvård kan stöta på flera hinder. Idakajsa Sand 74 DEBATT 80 PLATSANNONSER 87 RADANNONSER 94 FÖDELSEDAGAR 96 VIKTIGA ADRESSER 98 KALENDARIUM 5 F O TO : J E N NY L E YM A N, C O LO U R B OX , R O GE R B O R GE L I D, R O B E R T H A R D I N G / S C A NP I X , P O N T U S T I D E M A N / I B L . I LLU S T R AT I O N : R O B E R T H I L M E R S S O N. INNEHÅLL I KORTHET Berg får skadestånd av HSAN Justitiekanslern, JK, beslutade i början av september att HSAN ska betala ut ett skadestånd på 400 000 kronor till privattandläkare NilsGunnar Berg, Sölvesborg, för att han felaktigt fick en varning i HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, 2006. Nils-Gunnar Berg krävde HSAN, dess ordförande, en av de sakkunniga och de åtta ledamöterna på stora skadestånd för den varning han fick i september 2006. Skadeståndsanspråken var på nära 1,8 miljoner kronor. Nu får han 400 000 kronor. – JK utgår alltid från en tredjedel av det begärda skadeståndet, men pengarna är inte det viktiga utan att Nils-Gunnar det nu Berg äntligen skapats rättvisa, säger NilsGunnar Berg och tillägger: – Det är bedrövligt att inkompetens ledde till HSAN:s beslut. Man bröt också mot förvaltningslagen när jag inte fick chansen att försvara mig innan beslutet fattades. Länsrätten konstaterade se- nare att Nils-Gunnar Berg fått varningen på felaktiga grunder. Samma uppfattning hade Socialstyrelsen. Justitieombudsmannen, JO, anmälde HSAN:s ställföreträdande ordförande Lars-Åke Johnsson till Statens Lars-Åke ansvarsJohnsson nämnd. JO ansåg att det varken fanns formell eller saklig grund för varningen. Ärendet borde ha lagts på is i avvaktan på ytterligare utredning. Statens ansvarsnämnd övervägde att ge Lars-Åke Johnsson löneavdrag, men på grund av att fallet kan ses som en »engångsföre- teelse« valde man i stället att ge honom en varning. Lars-Åke Johnsson förklarade i Tandläkartidningen att han ansåg att varningen i Statens ansvarsnämnd var felaktig. – Det är anmärkningsvärt att man inte tagit hänsyn till de utlåtanden från tre kompetenta tandläkare som har skickats till nämnden Nu är ärendet avslutat. JK har beslutat att döma ut ett skadestånd på 400 000 kronor som ska betalas ut av HSAN. Enligt Nils-Gunnar Berg har det varit en tuff tid från varningen tills att ärendet nu avslutats. – Det har tagit på mig både psykiskt och fysiskt. Det är skönt att det hela är över. mats karlsson »Misstaget ska inte upprepas« Ett liknande misstag som när Nils-Gunnar Berg fick varningen ska inte kunna upprepas. Det säger HSAN:s generaldirektör Aud Sjökvist. Anledningen till att NilsGunnar Berg fick varningen var att HSAN:s sakkunnige tolkade journalanteckningarna felaktigt. I journalen framgick det att Berg planerade en terapi med upprensning och rotfyllning. Den sakkunnige misstolkade förkortningarna i OPUS-programmet, där »U« står för utförd behandling, »P« för planerad och »D« för diagnos, och tolkade det som om Nils-Gunnar Berg utfört en rotbehandling. Trots att misstaget uppdagades förklarade man från HSAN:s sida att man inte hade laglig rätt att själva upphäva beslutet utan det måste överklagas till länsrätten – Vi ändrar nu rutinerna och inför flera kontrollstationer på väg från utredning till nämnd, säger generaldirektör Aud Sjökvist. mats karlsson VARNING för riktigt låga priser SEAL-TIGHT JR dental MK 695:- 1.200:E-max 1.200:- 1.400:Zirconia 1.200:- 1.500:- inkl.CoCr inkl.mtr. inkl.mtr 08-664 13 60 www.jrdental.se 040-16 20 00 6 tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 12 2009 FOTO: L ASSE MELLQ UIST Monica Mölder och Birgitta Wassholm, tandhygienister i Finspång,fanns på plats i Galleria Linden i Norrköping på Internationella munhälsodagen. Munhälsodagen firades från norr till söder Internationella munhälsodagen firades runt om i landet lördagen den 12 september. I Östergötland uppmärksammades Munhälsodagen på olika sätt. En klinik i Norrköping passade på att fira femårsjubileum med öppet hus den 12 september och dagen firades även på gator och torg både i Norrköping och i Linköping. En mobil klinik var på plats vid Ikea i Linköping. I Åtvidaberg syntes folktandvården i samband med ett lopp på orten. I Kalmar län hade de flesta kliniker öppet hus. De erbjöd gratis polering till vuxna och tandborstar till barnen. Även i Örebro län hade flera kliniker öppet hus med undersökningar till rabatterat pris, information och råd. På flera orter i Gävleborg gav tandhygienister från folktandvården munhälsoråd och delade ut tandborstar och tandkräm. Kliniken i Hofors erbjöd en undersökning till sina patienter mellan 20 och 30 år som inte hade besökt tandvården på länge. I Växjö fanns en tand- vårdsbuss på plats vid köpcentret. I Nacka utanför Stockholm var det öppet hus och besökare fick se hur laser används för att behandla karies. Internationella munhälsodagen uppmärksammades av Sveriges Tandläkarförbund, Privattandläkarna, Praktikertjänst Tandvård, Sveriges Folktandvårdsförening, Tjänstetandläkarna, Sveriges Tandhygienistförening och Svenska Tandsköterskeförbundet. Bland annat skapades en särskild webbplats. Fiberoptisk sensor Alltid en tandläkare i HSAN ➤ Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, har ändrat sina rutiner; nu finns en tandläkare alltid med när nämnden tar upp fall som rör tandvården. – Den kompetensen behövs, därför har vi ändrat sammansättningen, säger jurist Bo Andersson. Tandläkarförbundets förre ordförande Leif Leisnert sitter i nämnden på ett mandat från Saco. Som representant för allmänheten deltar tandläkaren och riksdagsmannen Lars Tysklind. Någon av dem deltar nu alltid när nämnden sammanträder och behandlar ärenden som rör tandvården. mk 82 procent läser korta nyheter i Tandläkartidningen Mediateket 2009 100 år janet suslick Skarpare diagnos med originalet från Hamamatsu P AKE r op TER bilds timerad b BJU kärm ildgr DAN a DE! ljusm EIZO Flex nskning ingår Scan ätare , värd MX19 med ic e 8.6 88.- in0K med in insk b kl. m oms yggd ® Fö Hamamatsus intraorala röntgensensorer är originalet. En högteknologisk japansk kvalitetsprodukt med ett extra lager fiberoptik för extremt hög skärpa. Med Digitales får du också två utbildningstillfällen, gedigen erfarenhet och stabil drift på din klinik. Besök www.digitales.se för exempelbilder Tel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51 IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFI tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 12 2009 HAMAMATSU 7 I KORTHET Tvisten om munsköljmedel trappas upp Prisportalen öppnar 20 oktober En av fyra nyttjar inte ATB Bråket mellan de båda tillverkarna av munsköljmedlen SB12 och Listerine trappas upp. Denna gång är det Antula Healthcare som slår tillbaka mot McNeil och kräver att Marknadsdomstolen förbjuder ordalydelser i marknadsföringen av Listerine. ➤ 20 oktober öppnar För- ➤ Bara tre av fyra som I februari i år krävde Antula Healthcare att Marknadsdomstolen skulle granska reklambudskapet i tv om Listerine och omedelbart sätta stopp för reklamen. Man ansåg att det inte fanns vetenskaplig grund för medlets påstådda förträfflighet. Tvisten gick inte till domstol utan de båda företagen valde att träffa en överenskommelse mellan sig. I våras anmälde McNeil i sin tur tv-reklamen för SB12. I reklamen framstod munsköljmedlet enligt företaget som det enda på marknaden som ger säker 171x80 09-09-24 08.41 andedräkt i tolv timmar. I juni i år beslöt Marknadsdomstolen att SB12 från Antula Healthcare AB inte får marknadsföras med påståenden om att det är det enda medlet som ger säker andedräkt i tolv timmar. Beslutet gäller i väntan på ett slutgiltigt avgörande. Nu har bråket mellan de båda företagen tagit en ny vändning. Antula Healthcare AB kräver att Marknadsdomstolen beslutar om ett skadestånd på 750 000 kronor om McNeil inte upphör med vissa påståenden i sin reklam för Listerine. Det handlar om ordalydelser om att medlet ger frisk och fräsch andedräkt i upp till tolv timmar, att ordvalet i reklamen ger intrycket att användningen av medlet förebygger hål i tänderna bättre än vad tandborstning gör, och att klorhexidin orsakar missfärgning av tänderna. Anthula Healthcare AB anser att ordvalet inte har vetenskaplig täckning. Sida 1 mats karlsson säkringskassans prisportal. När portalen öppnas kommer patienterna att kunna gå in på Försäkringskassans hemsida för att jämföra priser mellan olika vårdgivare och åtgärder. Enligt Lars Olsson, verksamhetsansvarig för tandvårdsstödet på kassan, kommer vårdgivarna att ha ansvaret för att prisuppgifterna uppdateras kontinuerligt. Medlemmar har tidigare hört av sig till Tandläkartidningen och berättat att de haft problem med att lägga in prisuppgifterna. Men enligt Lars Olsson finns inga sådana problem i dag. Vissa cerifikat fungerar dock inte med Internet Explorer 8.0. – Om det inträffar problem får vårdgivaren kontakta cerifikatutgivaren – ofta en bank – för att se hur det löses. mk 100 år besökte tandvården under det första året efter tandvårdsreformen använde det allmänna tandvårdsbidraget (ATB). Det visar siffror som Tandläkartidningen har beställt från Försäkringskassan och Socialstyrelsens tandhälsoregister. Nästan fyra miljoner män- niskor besökte tandvården mellan 1 juli 2008 och 30 juni 2009. Av dem var det »bara« 2 938 590 som utnyttjade det allmänna tandvårdsbidraget (»tandvårdschecken«). Lars Sjödin, tandläkare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) vet inte varför alla inte har utnyttjat bidraget. Möjliga orsaker kan vara att patienten inte vet om att det finns, att patienten inte vill använda ATB eller vill spara bidraget till nästa år alternativt att tandläkaren inte vill att patienten ska nyttja det, spekulerar han. js Hörselskador kan förebyggas – aldrig botas! Frank Nanning, tandläkare För mig är det lika självklart att använda mina EARfoon hörselskydd som att använda skyddsglasögon och munskydd. Jag är rädd om min hörsel och ljudet från sug och borr är klart skadligt på längre sikt. Med EARfoon hör jag patienter och kollegor tydligt, dessutom är de enkla att sätta in och mycket bekväma och diskreta. 8 • Extremt bekväma tack vare den personliga utformningen (vi gör ett avtryck av hörselgången) • Garanterat inga obehag av värme eller tryck • Filter som gör att man hör tal, men dämpar buller • Hygieniska tack vare medföljande rengöringsset • Små och nästan osynliga eller färgade och synliga • EARfoon Sound kan kopplas till telefon eller radio • Lång livslängd, allergibehandlade och CE-märkta • Återförsäljare finns över hela landet. Tel. 08-96 19 00 info@earfoon.se www.earfoon.se tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 12 2009 LED Yes we can change! Världens första LED-kopplingar Nu kan du enkelt få LED-ljus på alla dina befintliga instrument, bara genom att köpa en ny koppling från NSK. LED ger ett klarare ljus än halogenlampor, utvecklar mindre värme och lyser i tusentals timmar. NYHET! Nu finns även NSKs lågvarvsmotor med LED-ljus. Byt till NSKs M40 LED-motor och du har uppgraderat alla dina lågvarvsvinkelstycken med traditionell fiberoptik till LED. LED-koppling för instrument med NSK-fattning. LED-koppling för instrument med KaVo-fattning. nj! Jubileumskampa Byt in din gamla koppling och få 500 kr i rabatt D-koppling. vid köp av en LE TS Dental är svensk representant för märket NSK. Box 37, 911 21 Vännäs, Tel. 0935-131 11, info@tsdental.se, www.tsdental.se NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk Dentalservice / www.dentalservice.se I KORTHET Kliniker med kontantfakturor behöver inte kassaregister Budgetpropositionen: Tandläkare som skriver kontantfakturor behöver inte skaffa sig certifierade kassaregister när den nya kassaregisterlagen börjar gälla nästa år. Det är nödvändigt med en bättre och djupare analys av tandvården för att regeringen ska kunna styra och utnyttja tandvårdsstödet på ett effektivt sätt. Det framgår av regeringens budgetproposition, som också innehåller ett och annat matnyttigt om tandvården. Tandläkartidningen skrev i förra numret om den nya kassaregisterlagen som börjar gälla vid årsskiftet. Tandläkare och alla andra som säljer varor eller tjänster kontant måste beställa ett certifierat kassaregister senast den 1 januari 2010, och kassaregistret måste installeras senast den 1 juli 2010. Men det finns undantag. Tandvårdsmottagningar som skriver kontantfakturor och tar betalt samtidigt Tandvårdens effektivitet måste granskas Skatteverket kräver certifierade kassaregister En ny kassaregisterlag gäller från årsskiftet. Tandläkare och alla andra som säljer varor eller tjänster kontant måste naden förrän nu, lättar myndigheten på kraven. Kassaregistret ska installeras så snart som möjligt, nästan alla som tar betalt för varor eller tjänster med kontanter eller kontokort, men företag med en årlig kontant försäljning under Ur Tandläkartidningen nummer 11 2009. behöver inte certifierade kassaregister. Fakturan måste då innehålla namn och adress på patienten samt uppgifter om när fakturan har skriFiberoptisk sensor vits, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser och vad den kostar. Kontantfakturan måste bokföras senast påföljande arbetsdag. ➤ Skarpare diagnos med originalet från Hamamatsu 100 år P Tandläkartidningen har haft kontakt med socialdepartementet för att få veta vad man egentligen menar när man skriver att det behövs en bättre och djupare analys av tandvården för att regeringen ska kunna styra och utnyttja tandvårdsstödet på ett effektivt sätt. Vid pressläggningen har tidningen inte fått något svar på den frågan. AKE r op TER bilds timerad bil BJU kärm dgra DAN DE! ljusm EIZO Flex nskning ing Sc ätare, värde an MX190 år medici K ns 8.688 .- ink med inb k l. mom yggd s ® Fö Hamamatsus intraorala röntgensensorer är originalet. En högteknologisk japansk kvalitetsprodukt byggd på fiberoptik som ger högsta bildkvalitet. Med Digitales får du också två utbildningstillfällen, gedigen erfarenhet och stabil drift på din klinik. Besök www.digitales.se för exempelbilder Tel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51 IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFI janet suslick läs mer www.skatteverket.se SMIDER NI SPRITT A? SPRITTA HAMAMATSU Sedan reformen infördes har 58 procent av alla kvinnor och 53 procent av alla män varit hos tandläkare eller tandhygienist. 32 procent av männen i åldrarna 20–29 år har besökt tandvården minst en gång under det första året. För kvinnorna är siffran 39 procent. I åldersgruppen 65–74 år har mer än 70 procent besökt tandvården. Sex landsting har höjt sina priser. Prisskillnaderna mellan olika åtgärder är stor mellan landstingen. Priset för tandvård hos privata vårdgivare ligger i genomsnitt 12 procent över referenspriserna. Inom den offentliga tandvården ligger priserna i genomsnitt 6 procent över referenspriserna. Nära tre fjärdedelar av sta- tens utgifter för tandvårdsstödet har gått till privata vårdgivare. Förklaringen till detta är att de har de flesta vuxenpatienterna. mats karlsson Utbildningspaket i Västra Götaland Ett nytt efterutbildningsprogram planeras för tandläkare och den övriga tandvårdspersonalen i Västra Götaland. Programmet införs nästa år. DESINFEKTERBART TANGENTBORD AV GLAS En produkt som kommer att revolutionera ditt hygienarbete! www.dentalservice.se RIKSTÄCKANDE SERVICE & FÖRSÄLJNING AV DENTALUTRUSTNING 10 Programmet omfattar sammanlagt fyra dagar under två år. Alla som har jobbat minst fem år efter grundutbildningen ska delta. – Utbildningsprogrammet erbjuds alla anställda och är en kontinuerlig kvalitetssäkring av medarbetarnas kompetens och den verksamhet vi bedriver, berättar Anneli Bernhardsson, personalchef inom folktandvården i Västra Götaland. – Vi förväntar oss att samtliga medarbetare vill ta del av det. Det blir olika aktiviteter för olika yrkeskategorier. Innehållet är inte klart än, men kommer att fokusera på patientfall eller grupper i olika ålderskategorier. För nyutbildad personal planeras ett treårigt utvecklingsprogram. Under första året har nyanställd personal en handledare och sedan blir det andra aktiviteter. Ett sådant program finns redan för tandläkare, men nu ska det införas även för tandhygienister och tandsköterskor. janet suslick tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 12 2009 Corega rengör protesen enkelt, effektivt och skonsamt Tandproteser är tillverkade av akrylat, ett material som är mjukare än tandemalj. Många patienter rengör dock sin protes med vanlig tandkräm, ibland på rekommendation av tandvårdspersonal. Det finns emellertid en risk för att tandkrämens slipmedel repar ytan. Studier har visat att detta sker även med lågslipande tandkräm. Den ojämna ytan bildar dessutom en grogrund för bakterier, vilket kan leda till dålig andedräkt, candidiasis och protesstomatit. Corega rengöringstabletter är speciellt utvecklade för att rengöra proteser på ett mycket skonsamt men ändå effektivt sätt. Corega motverkar bakteriekolonisation på protesytan(1) Protes borstad med medelslipande tandkräm Protes rengjord med Corega rengöringstabletter GSK Abrasivity Study 1, GSK data on file, 2008 C19005 2009/04 (1) GSK Dental är en del av GlaxoSmithKline som är ett av världens ledade forskningsbaserade läkemedelsföretag. Varje dag är det över 200 miljoner människor som använder en produkt från GSK Dental. Därmed har vi också ett stort ansvar för att sprida information och rådgivning till tandläkare och övrig tandvårdspersonal för att hjälpa dem att hjälpa sina patienter. För ytterligare information och för att beställa gratis varuprover kan du maila vår dental adviser: dental.se@gsk.com REPORTAGET Et nyt smil. Tandläkaren Rolf Bergström och Köpenhamnsbon Erling Aggerholm är mitt inne i finjusteringen av överkäkens nya tanduppsättning. Motsvarande implantatbehandling skulle gå på ungefär det dubbla i Danmark. 12 Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Nöjda danskar passerar sundet Allt fler danskar får upp ögonen för svensk tandvård. Genom mun-till-mun-metoden sprids goda erfarenheter och den svaga svenska kronan gör sitt till. Text: Erik Skogh Foto: Jenny Leyman ➤ Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 13 REPORTAGET M Språket utgör ➤ orgonen gryr. Den danske militären Erling Aggerholm sätter sig i sin bil inget hinder. Med och kör mot Öresundsbron. Det har lite svenskdansk blivit många turer till Sverige det blandning har senaste året. Sammanlagt 20 gånger Erling Aggerbehöver han korsa sundet för att genomföra sin holm och Rolf implantatbehandling i både över- och underkäBergström inga problem att förstå ke. Vid åttatiden är han framme vid Colosseum Team Bergström i Malmö för sitt 19:e besök. varandra. Erling Aggerholm har sparat sina gamla tänder. – Jag kan göra smycken till mina barnbarn, skojar han. – Överfarten tar inte mer än 45 minuter. Det skulle ta längre tid att köra igenom Köpenhamn nu på morgonen, förklarar Erling Aggerholm. Han är inte ensam om att göra resan. – Dansk, dansk, dansk, räknar tandläkaren Rolf Bergström upp medan han pekar på namnen i dagens tidbokning. Han uppskattar att ungefär 75 procent av implantatpatienterna utgörs av danskar. Redan 1995 satte kliniken in en annons på De Gule Sider. Mottagningen är helt inriktad mot implantat och har även annonserat i dansk dagspress. Men det gav ingen mersmak. Däremot inleddes 2001 ett givande samarbete med bokningssajten AvMinTand.dk (se separat artikel). Inledningsvis gick dock trevarna över sundet trögt. Vändningen kom i och med Öresundsbron som invigdes år 2000. Restiden förkortades och en ny dansk nyfikenhet väcktes för Sverige, enligt Rolf Bergström. Nöjda kunder utgör den viktigaste marknadsföringskanalen. Fler patienter väntas 2011 Rekommendationer till släkt, vänner och arbetskamrater genererar flest kontakter. Sedan årsskiftet bidrar dessutom den historiskt låga växelkursen till ett ytterligare ökat intresse. Bilden bekräftas av flera tandläkare i Malmö som Tandläkartidningen har pratat med. – Antalet danska förfrågningar har absolut ökat sedan kronan blivit svagare. Särskilt när det gäller dyra arbeten, berättar tandläkaren Henrik Werner vid Tandvårdsgruppen S:t Göran. Enligt tandläkaren Anna Bazala efterfrågar danskarna främst protetik men det finns även ett sug efter profylaktisk tandvård. Hennes mottag- 14 Det är inte alltid man har en så bra förebild, konstaterar Rolf Bergström, nöjd med fotot som Erling Aggerholm tagit med av sig själv. ning mottar via mejl och telefon två till tre förfrågningar i veckan från nya danska kunder. När citytunneln invigs 2011 kommer trycket att öka än mer, förutspår Anna Bazala. Då danskarna väl genomgått en behandling återvänder de vanligtvis även för mindre ingrepp och kontroller. Anna Bazala beskriver den danska patienten som prismedveten. Man drar sig inte för att pruta eller fråga efter mängdrabatt. Henrik Werner instämmer. – Danskarna är väldigt noga med priset. Vi håller oss strikt till kostnadsförslaget och försöker sköta korrespondensen via mejl för att ingen språkförbistring ska uppstå. När danskarna kommer hit har de med sig mejlen och bockar av och om något inte stämmer så får vi kommentarer, berättar han. Hemsidan avgjorde saken Även för Erling Aggerholm var priset en viktig faktor. I Danmark landade kostnadsförslaget för hans behandling på 250 000 danska kronor. Hos Colosseum Team Bergström blev notan i stället 180 000 svenska kronor. Men priset var inte den enda avgörande faktorn. När Erling Aggerholm sökte svenska kliniker jämförde han deras hemsidor. Att Colosseum Team Bergström hade både en svensk och en dansk version fann han sympatiskt. Men för egen del spelade det mindre roll eftersom han inte har något problem med språket efter flera års tjänstgöring i de nordiska länderna. Viktigare var i stället att det fanns prisuppgifter för olika behandlingar och att kliniken verkade stor och erfaren. – Vi har valt att inte i första hand kommunicera priset. Alla danskar vet att det är billigare i utlandet. Min tanke har i stället varit att trycka på vår erfarenhet och professionalism, betonar Rolf Bergström. Colosseum Team Bergström strävar efter ännu Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Rolf Bergström väljer hellre en dansk än en svensk patient på grund av mindre administration. fler danska implantatpatienter. Inte minst för att de kräver betydligt mindre administration än svenskar. Rolf Bergström hyllar inte precis den nya tandvårdsreformen. För krånglig och inkomplett när de gäller diagnoser, lyder hans dom. – Jag lägger fem gånger så mycket administrativ tid på en svensk patient som på en dansk. Det är i alla fall så det känns, säger Rolf Bergström. varm rekommendation Nu satsar kliniken på intern marknadsföring gentemot de danska kunderna. Tusen utvalda patienter ska uppmuntras att värva nya patienter till en kostnadsfri undersökning. Värvningarna resulterar i en present – vad det blir beror på antalet värvningar. Erling Aggerholm behöver dock ingen kampanj för att sprida budskapet vidare. – Jag kommer helt klart att varmt rekommendera alla jag känner att åka över till Sverige och gå till tandläkaren, slår han fast. Samtidigt handlar det om en het potatis. – Många danskar vågar faktiskt inte fråga sin tandläkare om möjligheten till tandvård utomlands, berättar Erling Aggerholm. Relationen till tandläkaren är mer auktoritär i Danmark, menar han, mer av ett klassiskt doktor-patient-förhållande. Rolf Bergström vittnar om flera kunder som inte har varit välkomna tillbaka till sina danska tandläkare. Samtidigt är bilden splittrad. Många patienter blir också uppmanade att söka sig utomlands. – En del danska tandläkare ser en möjlighet för patienter som annars inte skulle ha råd till behandlingen. Det finns plats för båda alternativen, anser jag. Men Sverige kommer främst att förbli ett komplement till dansk tandvård och framför allt när det gäller dyrare behandlingar, sammanfattar Rolf Bergström. n Söker fler godkända tandläkare Bokningssajten AvMinTand.dk har den senaste tiden förlorat flera svenska tandläkare som kunder. Det beror på att dessa kliniker fått för många danska patienter, enligt företaget. Därför söker man nu tandläkare både i Malmö och i Helsingborg. Sajten AvMinTand.dk startade 2001 och förmedlar kontakter mellan danska patienter och utländska tandläkare. Listan över länder är lång – Polen, Thailand, Tyskland, Turkiet utgör några exempel. Hälften av ansökningarna, cirka 750 stycken i månaden, går dock till Sverige. Malmö är den stad som har flest tandläkare listade. Totalt tio stycken. Men det räcker inte. – Vi söker ytterligare fem tandläkare i Malmö och en till två i Helsingborg. Vi har haft flera svenska avhopp från listan för att de har fått för många danska patienter, berättar Asger Frydkjær som grundat AvMinTand.dk. Klinikerna får ansöka om att bli upptagna på Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 listan och betalar sedan per förfrågan som förmedlas via sajten. Men först måste man bli godkänd. En rad krav ställs på allt från behandlingens och bemötandets kvalitet till språkkunskaper och garantier. Innan en klinik godkänns inspekteras den av Asger Frydkjær personligen. Den som missköter sig åker ut från listan. Inget land utmärker sig i detta sammanhang. Enligt Asger Frydkjær handlar de flesta klagomålen om bristande kommunikation. Men inte på grund av dåliga språkkunskaper utan därför att tandläkaren inte är på samma våglängd som patienterna. – Jag har haft patienter i Ungern som inte kunde engelska men det har gått bra ändå eftersom det handlar om en mycket empatisk tandläkare, exemplifierar Asger Frydkjær. I Malmö har hittills en tandläkare åkt ut från listan. Det tar inte mer än 45 minuter för Erling Aggerholm att via Öresundsbron köra från sitt hem i Köpenhamn till kliniken i Malmö. Erik Skogh 15 Efterlängtad entré Lansering på Swedental 2009 Patenterad ytstruktur som hämmar mjukvävnadsförlust. Dokumenterade studier visar på minimal benförlust. Laser-Lok has been uniquely shown to attract a physical connective tissue attachment to a predetermined zone on the implant while inhibiting epithelial downgrowth and preserving the coronal level of bone.* Den stödjande gängan är omvänd för en bättre fördelning av belastningen på käkbenet. Resultatet av 15 års forskning På Swedental 2009 lanseras ett unikt implantatsystem från en av världens ledande tillverkare. Resultatet av 15 års forskning och dokumenterade studier visar att den patenterade ytstrukturen: • Bevarar marginalt ben • Ökar tillväxten av mjukvävnad • Ökar den primära stabiliteten Vill du veta mer eller ta del av forskningsresultat och studier? Kontakta någon av oss på Biomain 042-453 07 00 *Human Histologic Evidence of a Connective Tissue Attachment to a Dental Implant. M Nevins, ML Nevins, M Camelo, JL Boyesen, DM Kim. The International Journal of Periodontics & Restorative Dentistry. Vol. 28, No. 2, 2008. »Regeringen vill styra forskningen« Vetenskapsrådet (VR) ska omorganiseras, föreslår regeringen. Det är ett hot mot odontologisk forskning, befarar Ulf Lerner, som representerar odontologin i VR. Text: Janet Suslick I regeringens forsknings- och innovationsproposition, som lades fram i oktober förra året lovades en ökning av anslagen med 5 miljarder kronor under åren 2009 till 2012. Stora delar av ökningen går till riktade satsningar. – Forsknings- och innovationsproppen innehåller ett klart ökat krav på mer tillämpad forskning som i ett kort tidsperspektiv kan skapa exploaterbatandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 ra resultat, säger Ulf Lerner, professor i oral cellbiologi i Umeå. Men han menar att nya, viktiga, genombrytande kunskaper kommer ur icke-programstyrd forskning, inte ur riktade program som bestäms av politiker. – Det låter förstås bra att satsa stora resurser på ett stort problem, men det är mycket mer komplicerat än så att med hjälp av forskning få fram »användbara« data, tycker han. »Forskarna tappar mark« Nu följer regeringen upp forskningsoch innovationspropositionen med ett förslag om hur Vetenskapsrådet ska styras. Förslaget »Nya regler om Vetenskapsrådet och ämnesråden m m« gick ut på remiss i somras. Regeringen vill minska antalet ledamöter i styrelsen från 13 till nio, och samtidigt krympa andelen ledamöter valda av forskarsamhället. Hittills har åtta av 13 ledamöter varit valda av forskarna, men regeringen föreslår att andelen ska minskas till fem av nio. – Förslaget innebär att forskarna tappar mark i styrelsen, säger Ulf Lerner, som är med i vr:s ämnesråd för medicin. – Samtidigt blir vi färre personer i ämnesrådet för medicin och i stället för att syssla med strategiska frågor ska vi bedöma ansökningar. svårare för odontologin Ulf Lerner är oroad över att kompetensen minskar inom det breda ämnesområdet medicin – som också ➤ 17 f oto : ro b e r t h a r d i ng / s c a n p i x Vetenskapsrådet kommer allt mer att styras av regeringen att stödja forskning inom strategiskt viktiga områden, befarar forskare. »Vi är övertygade om att förslaget leder till ökad politisk styrning, minskat forskarinflytande och urholkning av svensk grundforskning.« ➤ omfattar odontologi, farmaci och vårdvetenskap – om det blir färre representanter. – Det gör det ännu svårare för odontologin att få en representant som kan tala för odontologisk forskning, säger han. Forskarna protesterar Tillsammans med 51 andra ledamöter i vr:s fem ämnesråd säger Ulf Lerner, nej till regeringens förslag. Konsekvenserna av förslaget kan bli ödesdigra, skriver forskarna i en debattartikel i Dagens Nyheter med rubrik »Nya ministern hotar svensk grundforskning«. Förslaget försämrar förutsättningarna för den grundläggande forskningen i Sverige och för vr:s förankring i forskarsamhället, skriver de. »Organisationsförslaget innebär att man frångår vr:s huvuduppgift att stödja grundläggande forskning av högsta kvalitet. Ämnesråden ska i högre grad styras att stödja forskning inom strategiskt viktiga områden. Detta medför fler politikerinitierade strategiska program och mindre fokus på den grundläggande forskningen«, skriver forskarna. »Vi är övertygade om att förslaget leder till ökad politisk styrning, minskat forskarinflytande och urholkning av svensk grundforskning.« Bred representation viktig Ulf Lerner vill inte att vr ska organiseras om. Organisationen fungerar bra och har forskarnas förtroende, menar han. Det är viktigt med bred representation i ämnesrådet för medicin, och viktigt att även odontologin är representerad, tycker han. I Vetenskapsrådets remissvar till utbildningsdepartementet föreslår vr att en större andel av styrelsens ledamöter väljs av forskarsamhället. vr vill att sex av nio styrelseledamöter ska väljas av forskarsamhället och att tre ska utses av regeringen. vr vill att ämnesråden ska bestå av elva ordinarie ledamöter varav två utses av regeringen och nio väljs av forskarsamhället, i stället för sju enligt regeringens förslag. vr anser att det blir svårare att bedöma i sakfrågor som ämnesrådet ska behandla om den ämnesmässiga bredden i rådet minskar. Fler valda ledamöter ger också bättre förtroende i forskarsamhället, menar vr. n IPS Empress® Direct Lättarbetad högestetisk komposit Den enda kompositen som kan kallas Empress! • Utomordentliga hanteringsegenskaper • Förenklad applicering • Naturtrogna färger • Fantastisk polerbarhet www.ivoclarvivadent.com Ivoclar Vivadent AB ı Dalvägen 14, 169 54 Solna ı Tel: 08 514 93 930 ı Fax: 08 -514 93 940 ı info@ivoclarviadent.se ad_empress_direct_sv tdl tid_aug1 1 18 09-08-24 12.49.29 Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 LEX MARIA Oftast rätt agerande vid tillbud Tandläkarna är oftast bra på att hantera olika tillbud. Det visar det axplock lex Mariafall som Tandläkartidningen tagit del av. I Tandläkarförbundets skrift »Avvikelser – lär av misstag, egna och andras« från 2008 sammanfattas 32 anmälningar som kom till Socialstyrelsen i Örebro 2006 och 2007. I endast två av fallen gick patienten vidare och anmälde tandläkarna till hsan, Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd. I ett fall beslöt Socialstyrelsen att göra en inspektion på kliniken, i ett annat att öka tillsynen hos tandläkaren. Den vanligaste anledningen till lex Mariaanmälningar är nedsväljning av föremål. Elva av de 32 fallen gäller sådana tillbud. Enligt Socialstyrelsen är det viktigt att anmäla händelser eftersom alla ska lära av det inträffade och för att olyckor eller risker ska kunna undvikas i framtiden. Ingen gör fel med flit – det är viktigt att hitta orsaken för att kunna undvika upprepning genom att ändra en rutin, Här presenteras tre lex Mariaanmälningar med kommentarer från Socialstyrelsen och docent Gunilla Nordenram. Svalde avtrycksmaterial Patienten svalde avtrycksmaterial, som senare ledde till tarmvred. Avtrycksmaterialet togs bort genom operation och patienten blev besvärsfri. Vid behandlingen togs avtryck för hel underkäksprotes. Som avtrycksmedel användes silikonbaserat material. Både den behandlande tandläkaren och patienten upplevde avtryckstagningen som besvärlig och tandsköterskan assisterade genom »att öppna upp pats mun med spegel i ena mungipan«. Efter provtagningen hostade patienten kraftigt, hon sköljde munnen och drack vatten. Patienten kom tillbaka till kliniken för att fortsätta behandlingen vid tre tillfällen, den sista drygt tre veckor Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 efter provtagningen. Ett par veckor därefter meddelade anhöriga att patienten hade lagts in på sjukhus och opererats för tarmvred. Klinikchefen kontaktade den behandlande läkaren, som bekräftade diagnosen och berättade att man funnit främmande material i tarmarna, material som bestod av gummi. Enligt den verksamhetsansvarige på kliniken hade avtryckstagningen inte avvikit från det normala. Socialstyrelsen konstaterade att händelser av detta slag är mycket ovanliga. Det fanns inga tecken på att material kommit ner i svalget, vilket innebar att det troligtvis svaldes efter att avtrycket tagits ut. Patienten uppgav inte att hon hade känt något specifikt i halsen, och den som behandlade henne hade ingen anledning att tro att hon svalt ner material. Socialstyrelsen delade den verksamhetsansvariges uppfattning att det är svårt att förändra de rutiner och arbetsmetoder som finns vid provtagning. Det är viktigt att se till så att skeden inte fylls med överskott. Eftersom det silikonbaserade materialet är lättflytande är det möjligt för den assisterande tandsköterskan att fånga upp eventuellt överskottsmaterial med sug. Det inträffade ledde inte till några särskilda åtgärder från Socialstyrelsens sida. Mats Karlsson KOMMENTAR Vid avtryckstagning är det givetvis viktigt att kontrollera att inte onödigt mycket avtrycksmassa används och att överskott sugs bort effektivt. Man kan också av säkerhetsskäl undvika att ha patienten i liggande position. Men även om sådana säkerhetsåtgärder vidtas kan nedsväljning av främmande föremål inträffa, och som i detta fall obemärkt. Gunilla Nordenram Docent ki, Huddinge Bristfällig dokumentation En tvåårig pojke hade slagit i framtänderna i överkäken i en cykelvurpa. Han sov när han kom till kliniken. Han undersöktes av tandhygienist. När han väckts ville han inte röntga tänderna. Tandhygienisten observerade att han hade ett sår på överläppen och att tandköttet var sårigt och blödde kraftigt. Tänderna 52–62 var rörliga. Tandhygienisten diskuterade fallet på telefon med tandläkaren, som rekommenderade lättuggad föda och att föräldrarna skulle kontakta försäkringsbolag. Tandläkaren undersökte pojken åtta dagar senare och fann »Båda tänderna missfärgade«. Han bedömde att tanden 61 hade drabbats av intern resorption. Han beslöt att avvakta med fortsatt behandling och uppmanade pappan att hålla uppsikt efter eventuella tecken på varbildning. Två och en halv vecka senare fick patienten antibiotika på grund av en abscess vid 51. 61 extraherades av misstag. Ett par veckor därefter extraherades 51. Tandläkaren hade en grannrelation till patientens föräldrar och hade blivit konsulterad både som privatperson och som behandlande tandläkare. Detta hade lett till ofullständiga journalanteckningar. Socialstyrelsen konstaterade att det är »av största vikt« att alla uppgifter av betydelse förs in i journalen. Detta skedde inte. Bland annat saknades diagnos eller indikation för förskrivning av antibiotika, doseringen angavs inte, och diagnos för tand 61 saknades. Socialstyrelsen skriver vidare att eftersom pojken sov vid ankomsten till kliniken borde läkare ha konsulterats för att undersöka att han inte hade hjärnskakning. Fyra framtänder var rörliga och blödde kraftigt. Dessa fynd kan indikera käkbensfraktur. Röntgenundersökning borde ha utförts för att se om så var fallet. Patienten undersöktes inte som planerats tre dagar efter cykelolyckan ➤ 19 LEX MARIA ➤ utan först efter åtta dagar. Då kon- staterade tandläkaren att två tänder var missfärgade. En missfärgning av tandkronan indikerar en blödning i pulpan, vilket ska följas upp. Socialstyrelsen kritiserade också tandhygienisten; hennes kompetensområde omfattar inte att ta ställning till traumaskador på tänder och käkben. Socialstyrelsen beslöt att göra besök på kliniken för att kontrollera kvaliteten på vården. maTS karLSSon KOMMENTAR Tandhygienisten bedömde patienten när denne kom och behandlingsansvarig tandläkare gav anvisningar per telefon utan att själv undersöka patienten. Ett sovande barn som fått ett trauma mot huvudet borde ha lett till en mera omfattande bedömning. Tandhygienistens observationer kan inte ligga till grund för behandling. Tandläkaren kan visserligen få en preliminär uppfattning om skadans omfattning genom tandhygienistens observationer, men det är tandläkarens ansvar att grunda sina terapibeslut på en egen korrekt genomförd och dokumenterad undersökning. Tandhygienisten har ingen kompetens att fatta terapibeslut i traumafall. Det förefaller som om tandläkaren hade privat underhandskontakt med barnet och hans föräldrar, men överlämnade till pappan att observera tecken på varbildning. Det har i detta fall skett en olycklig sammanblandning av privatkonsultation och professionellt omhändertagande. Detta ledde sannolikt till extraktion av fel tand eftersom tandläkaren vid telefonkontakt med pappan trodde att det var vänster framtand som var svullen och skulle tas bort. guniLLa nordenram Docent vid ki, Huddinge Patienten svalde borret Behandlare skulle utföra kronterapi på tand 43. Vid slipningen visade det sig att det borr som tandläkaren skulle använda var för kort och att angränsande tänder förhindrade arbetet. Tandläkaren beslöt därför att dra ut borret något ur chucken. Han kontrollerade att det var stabilt retinerat och påbörjade arbetet. Borret lossnade dock. Tandläkaren kunde inte återfinna borret i munhålan, och kontaktade läkare. Man röntgade patienten. Det visade sig att borret låg i magsäcken. Man beslöt att göra en uppföljande röntgenundersökning tre dagar senare, men innan dess meddelade patienten att borret kommit ut den naturliga vägen. Den verksamhetsansvarige beslöt att borr inte ska »förlängas« på det sätt som gjorts. Efter händelsen köpte man in speciella borr med förlängda skaft. Händelsen inträffade i mars 2007, Vägen till säker anestesi Ultra Safety Plus INJEKTION men rapporterades inte in förrän 7 juni. Socialstyrelsen konstaterade att det inte fanns anledning till några speciella skyddsåtgärder vid det ingrepp som utförts eftersom ett korrekt placerat borr inte ska kunna lossna ur ett vinkelstycke. Tandläkaren förändrade dock borrets retention, vilket ledde till en risk för att det skulle släppa ur sitt fäste. Tandläkaren kontrollerade visserligen att borret satt fast, men då roterade det givetvis inte. När tandläkaren konstaterat att borret lossnat agerade han enligt Socialstyrelsen korrekt och kontaktade omedelbart läkare för konsultation, och patienten remitterades för röntgenundersökning. Socialstyrelsen bedömde att köpet av speciella borr kommer att leda till minskade risker för liknande händelser. maTS karLSSon KOMMENTAR Tandläkaren handlade helt adekvat och följde folktandvårdens rutiner genom att omedelbart kontakta läkare och remittera för röntenundersökning. En reflektion: Är det inte generellt lång tid mellan att en händelse inträffar och anmälan inkommer till Socialstyrelsen? Varför dröjer man? Handlar det om någon administrativ tidstjuv? guniLLa nordenram Docent, ki, Huddinge Ultra Safety Plus är det säkra sättet för behandlaren att lägga bedövning - Före, under och efter injektion. SÄKRAD Septodont är världens största tillverkare av anestetika inom odontologi. Tel: 08-564 373 70 20 www.bigmandental.se TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 dokumenterat likvärdigt med autogent ben* • Väldokumenteratimer än125studieröver10år oss Kontakta stration för demon å din gp och visnin klinik • Resorberarpå4 – 12månader underbildandeavnyttvitaltben • Framgångsriktanväntpå flerän500000patienter Dennya benregenerationenärhär Cerasorb® tillhandahåller maximal porositet för bättre resorption vid benaugmentation. Tillverkad av en ny generation av renfasig ß-trikalciumfosfat, bildar produkten ett sammanbindande tredimensionellt skelett som gör att det resorberas fullständigt medan det samtidigt sker en nybildning av ben. Dentalmind, Vindåkersvägen 10, 311 50 Falkenberg Tel. 0346-241 70, www.dentalmind.com * pro s pe c t i v e m u lt i c e n t e r ra n d om i z e d c l i n i c a l t r i a l , i n t j ou r na l ora l max i l lofac i a l i m pl a n ts 2 0 0 5 , 3 7 1 - 3 8 1 “e.max lithium disilicate is the most robust ceramic system * tested to date.” 1,000 N* IPS e.max lithium disilicate Detta förändrar allting Hållbarheten hos kronor av litiumdisilikat glaskeram är helt överlägsen fasadklädd, skiktad zirkoniumoxid. Därför är litiumdisilikat det rätta materialvalet för singelkronor: starkt, estetiskt, ekonomiskt. Prova det du också. *Mouth Motion Fatigue and Durability Study Petra C Guess, Ricardo Zavanelli, Nelson Silva and Van P Thompson, New York University, March 2009 1 90% failure by 100,000 cycles 2 No failures at 1 million cycles amic all cer need u all yo 350 N* veneered zirconium oxide Vill du läsa hela studien? Beställ den via info@ivoclarvivadent.se www.ivoclarvivadent.com Ivoclar Vivadent AB | Dalvägen 14,169 56 Solna | Tel. 08 514 93 930 | Fax 08 514 93 940 | info@ivoclarvivadent.se 2 1 VAD HÄNDE SEN? Lärling är en väg till tandvårdsyrket En lärlingsmodell som är populär både bland ungdomar och kliniker – men hittills har ganska få tandläkare rekryterats lärlingsvägen. Så kan Folktandvården Gävleborgs lärlingssystem summeras efter tio års verksamhet. Henrik Söderman TexT: Fredrik mÅrTenSSon – Det är mycket som fungerar väl, men vi behöver bli bättre på att hålla kontakten med våra före detta lärlingar för att på sikt få fler att välja vår organisation, säger Ulla-Britt Forsman, utbildningsledare vid Folktandvården Gävleborg. Gymnasieexamen. Lärlingsanställning i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare ett halvår. 13 000 i månadslön. I korta drag är det grundbultarna i det lärlingssystem som finns i Gävleborg sedan 1999 och som bara efter några år blev ett permanent inslag i folktandvårdens rekryteringsarbete. – Det är en långsiktig rekryteringsinsats. Vi har aldrig förväntat oss snabba resultat, betonar Ulla-Britt Forsman och delar frikostigt med sig av statistik från de tio åren. Av 155 färdiga lärlingar har 29 procent valt att läsa vidare till tandläkare eller tandhygienist. Många av dessa har ännu inte nått examen. Femton före detta lärlingar, varav fyra är tand- läkare, har återvänt för att jobba inom Folktandvården Gävleborg. – Nästan 30 procent är bra, men att inte mer än 15 personer kommit tillbaka kan vi inte vara nöjda med. Samtidigt ser det bra ut när det gäller tidigare lärlingar som sommarjobbat hos oss under de senaste åren, så vi räknar med att få upp siffrorna till en bättre nivå, säger Ulla-Britt Forsman. Färre söker i dåliga tider Personliga brev skickas till presumtiva lärlingar – ungdomar som är på väg att ta examen från gymnasiet – under våren. Av ungefär 1 100 brev som skickades i år fick folktandvården svar av 70 ungdomar. – Det är faktiskt en minskning, vilket till en början förvånade oss med tanke på de dåliga tiderna. Men förmodligen har det att göra med att fler ungdomar söker sig direkt till högskolorna, säger Ulla-Britt Forsman. Antalet lärlingsplatser har under åren pendlat mellan sex och 16, men under senaste åren legat på en hög nivå. Femton lärlingar började sin tjänst 1 september. Vi åker till Sätra, ett bostadsområde några kilometer från centrala Gävle, och finner en klinik, som lyckats väl med att ta emot lärlingar. Två före detta lärlingar arbetar i Sätra som tandläkare och årets nya lärling är 19-åriga Amanda Jansson. – Jag bor i närheten och hade länge varit Faksimil ur Tandläkartidningen nummer 15 2002. TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 intresserad av tandläkaryrket men betygen räckte inte riktigt för att komma in direkt på en utbildning. Så det här känns som en perfekt lösning. Min strategi är att meritera mig med lärlingsåret för att ha bättre chans att bli antagen till Karolinska via deras provoch intervjubaserade urval. – Det har varit en ganska mjuk omställning till arbetslivet under de första veckorna. Den tandläkare jag gått hos i många år är nu min handledare. Jag trivs jättebra och känner att tandläkare har den mix av att vara ett socialt och kompetenskrävande yrke som skulle passa mig. Nu i början är allt ganska basic och jag följer hur ett team arbetar, säger Amanda Jansson. inspiration, inte arBetskraFt Henrik Söderman, tidigare lärling och nu tandläkare i Sätra sedan 2006, menar att det är väldigt individuellt vad lärlingarna kan göra. – Det är så stor skillnad i mognadsnivå mellan olika ungdomar så det går inte att strikt följa någon lista eller så. Men det handlar om att assistera oss, jobba i sterilen, sitta i receptionen, följa med när vi informerar på skolor och liknande. – Men det blir lite fel om man tänker på lärlingar som arbetskraft. Det är mer en utbildningssatsning men för den skull inte någonting som behöver ta tid och kraft från oss som jobbar här. Jag upplever tvärtom att jag blir mer alert som tandläkare av att ha en intresserad och frågvis ung kille eller tjej i närheten. Bra stöd av mentorn Henrik Söderman hade under gymnasieåren i Bollnäs inga som helst planer i riktning tandvården. – Nej, jag halkade verkligen in på en lärlingsplats. Hade planer på att söka officersutbildning i unga år. Men med stöd från en bra tandläkare som mentor kände jag snabbt att yrket passade mig och under studietiden återvände jag alltid till länet för att feriejobba så mycket som möjligt. n 23 Kangäkage fgån he DRAFTFCB ga Svegje kommeg! Bättre bedövningsmetoder, effektivare utrustning och smidigare lösningar. Sveriges största dentalmässa, Swedental är den självklara mötesplatsen för hela tandvårdsteamet! Där kan du uppleva den senaste tekniken från den breda utställningen och träffa kollegor från hela landet. På www.swedental.org finns möjlighet att föranmäla ditt besök och se vilka som kommer att ställa ut. Besök samtidigt Odontologisk Riksstämma under mässdagarna. Ledande kliniker delger sina kunskaper och du kan träffa framstående forskare och diskutera utifrån ditt perspektiv. Ta även del av vad myndigheterna säger om frågor som rör din bransch. På www.tandlakarforbundet.se kan du från och med augusti anmäla dig, men redan nu kan du läsa mer om programmet, hotell- och resebokning, avgifter och annat inför ditt besök. Varmt välkommen till Stockholmsmässan den 12 –14 november! riksstamman@tandlakarforbundet.se Stockholmsmässan, Mässvägen 1 Älvsjö Tel: 08-749 41 00 Fax: 08-749 61 77 TLT FÖRDJUPNING I Europa är vi inte lika som bär Tandläkareuropa är mångfacetterat. I Liechtenstein arbetar cirka 35 tandläkare varav tre specialister. I Tyskland jobbar runt 66 000 tandläkare och det finns tusentals specialister. Text: Janet Suslick Illustration: Robert Hilmersson Förutsättningarna för tandvård varierar en hel del i Europa, visar statistik om 31 länder. Många uppgifter finns samlade i en databas om tandvården i Europa hos »The Council of European Chief Dental Officers«. Databasen omfattar alla 27 eu-länder samt Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz. Är tandläkaryrket kvinnligt eller manligt i Europa? Det finns inget entydigt svar. I Sverige är hälften av alla yrkesaktiva tandläkare kvinnor, enligt statistiken, som är från 2007. I öst finns det flera länder där kvinnor dominerar yrket. I Estland är 87 procent av tandläkarna kvinnor, och minst två tredjedelar av alla tandläkare är kvinnor i Polen, Tjeckien, Bulgarien, Rumänien, Lettland och Litauen. Samtidigt är yrket klart mansdominerat i andra europeiska länder. Störst andel män i yrket har Schweiz (78 procent) och Holland (75 procent). Mer än två tredjedelar av tandläkare är män även i Italien, Luxemburg och på Malta. Grekland tandläkartätast Var finns flest tandläkare? Tyskland har flest tandläkare i rena tal – där finns cirka 66 000 yrkesaktiva tandläkare. Men landet har också den största 26 I öst finns det flera länder där kvinnor dominerar yrket. befolkningen i Europa, så det är inte så konstigt. Märkvärdigare är kanske att Grekland är tandläkartätast i Europa, med knappt 800 invånare per tandläkare. Eller att Malta är tandläkarglesast med bara en tandläkare per drygt 3 000 personer. ➤ Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Växla upp till SpeedCEM Det nya självbondande cementet som omedelbart övertygar • snabbt – direkt applicering från en automix spruta • enkelt –från blandning till avlägsnande av överskott • mångsidigt – till IPS e.max, oxidkeramer och metall FFER! RISK FREstEnuO! Erbjudande ju t.se .ivoclarvivaden Gå in på www www.ivoclarvivadent.com Ivoclar Vivadent AB Dalvägen 14,169 56 Solna | Tel. 08 514 93 930 | Fax 08 514 93 940 | info@ivoclarvivadent.se NYHET Ditt CEMENT till IPS e.max TLT FÖRDJUPNING »Yrket är klart mansdominerat i Tyskland, medan det är på väg att bli ett kvinnodominerat yrke i Sverige.« ➤ I Sverige finns en tandläkare på omkring 1 200 invånare. Länder med större andel tandläkare än Sverige är: Danmark, Finland, Norge, Island, Estland, Litauen, Bulgarien, Cypern och Liechtenstein. I vissa länder i Europa finns för- Luxemburg, Liechtenstein och Cypern importerar alla sina tandläkare. utom tandläkare även stomatologer, läkare med minst treårig specialistutbildning om munhålans sjukdomar. De finns främst i Spanien, Italien, Österrike och Frankrike och är kanske en del av förklaringen till att Spanien och Österrike finns bland de tandläkarglesaste länderna. FlYttar runt I Sverige är cirka åtta procent av alla registrerade tandläkare utbildade utomlands, men siffran är mycket högre på annat håll. Luxemburg, Liechtenstein och Cypern har inga egna tandläkarutbildningar utan importerar alla sina tandläkare. Andra länder med hög andel tandläkare som är utbildade utomlands är Storbritannien (25 procent), Norge (23 procent) och Grekland (15 procent). En märklig uppgift i databasen är att det finns arbetslösa tandläkare i Sverige. Andra länder där det enligt databasen finns arbetslösa tandläkare är Frankrike, Tyskland, Grekland, Polen och Slovenien. sverige Har Flest HYgienister Sverige har flest tandhygienister i förhållande till antalet tandläkare. Det går drygt 0,4 hygienister på varje tandläkare. Många tandhygienister finns också Volymtomografi/CBCT Sverige har flest tandhygienister. i Finland. Där är motsvarande siffra nästan 0,4. Andra länder med relativt många hygienister är Norge, Storbritannien, Irland, Lettland och Malta. I många europeiska länder finns inga tandhygienister alls, eller bara ett fåtal. Flest sköterskor i tYskland Antalet tandsköterskor varierar också mycket. Tyskland har i särklass flest – P AKE evere TER ra BJU funk s inklusi tion DAN v e för b radiol DE! o ehör ighet gisk ledn ings- ®L Morita är röntgenspecialistens val av 3D-röntgen Volymtomografi från Morita uppfyller röntgenspecialistens krav på högsta upplösning i kombination med fritt val av både storlek & placering av exponeringsvolym. Digitales är Sveriges största leverantör av volymtomografi/CBCT och främsta valet bland svenska radiologer och specialistkliniker. Besök www.digitales.se för exempelbilder Tel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51 Accuitomo 170 & Veraviewepocs 3D IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFI 28 TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 tandläkare per tekniker, men i Tjeckien jobbar knappt en tandläkare per tekniker. Tandläkarnas specialiteter och antalet specialister varierar i Europas länder. Ortodonti är den enda specialitet som förekommer överallt. Sverige är det enda landet med radiologer – förutom Malta som har en. Endodonti är också en specialitet som inte förekommer i så många länder. Sverige har ovanligt många specialiteter, men samtidigt fattas det några som finns i andra länder, bland andra samhällsodontologi och oral medicin. Tandläkare i Tyskland har två års praktisk träning. 170 000 tandsköterskor. Det är nästan 2,6 sköterskor per tandläkare. I andra länder finns det minst dubbelt så många tandläkare som sköterskor. Så är det i till exempel Frankrike, Belgien, Grekland, Portugal, Polen, Rumänien och Bulgarien. Sverige ligger däremellan med 1,6 tandsköterskor på varje tandläkare. Även antalet tandtekniker varierar. I Estland och Finland finns nästan nio Olika specialiteter Om man jämför Sverige med Europas största land, Tyskland, finns det likheter och olikheter. Det bor nästan nio gånger så många i Tyskland, men länderna har ungefär samma andel tandläkare. Yrket är klart mansdominerat i Tyskland, medan det är på väg att bli ett kvinnodominerat yrke i Sverige. Tandtekniker och tandsköterskor är mycket vanligare i Tyskland. Däremot förekommer knappt tandhygienister. Andelen specialister är ungefär lika i Sverige och Tyskland, drygt elva procent av alla tandläkare. Men specialiteterna skiljer sig åt. I Tyskland finns bara ortodontister, käkkirurger och »oral maxillofacialkirurger«. En annan skillnad är att tandläkare har två års praktisk träning i Tyskland. Tyskland utbildar också fler tandlä- kare i förhållande till befolkningen än Sverige. Många specialister i Bulgarien Om man i stället jämför Sverige med Bulgarien, som har ungefär samma befolkningsmängd som Sverige, ser man andra likheter och skillnader. Andelen tandläkare i befolkningen är ungefär den samma, men de flesta tandläkare i Bulgarien är kvinnor. Bara ett fåtal tandläkare i Bulgarien är utbildade utomlands. Tandtekniker är vanligare i Bulgarien, men tandhygienister finns inte. Samtidigt finns det bara en fjärdedel så många tandsköterskor. I Bulgarien är hela 35 procent av alla tandläkare specialister och det finns ännu fler specialiteter än i Sverige. Bulgarien utbildar färre tandläkare i förhållande till befolkningen än Sverige, men medan två tredjedelar av de nyutexaminerade är kvinnor i Sverige, har trenden i Bulgarien gått åt andra hållet och det var fler män än kvinnor som tog examen där för två år sedan. Uppgifterna i databasen är huvudsakligen från 2007, men en del är mer än två år gamla och vissa är uppskattningar. Statistiken är alltså inte exakt, utan ger bara en fingervisning, påpekar Kenneth Eaton, professor i Storbritannien och ansvarig för databasen. n läs mer Database of Oral Healthcare in Europe (www.cecdo.org) A-dec - världens största tillverkare av stol & unit • Driftsäker som få tack vare luftstyrning • Tunnt ryggstöd kombinerat med optimalt inställbart nackstöd ger suverän ergonomi • Användaren konfigurerar sin utrustning helt valfritt. • Omställbar från vänster till högerhänt behandlare på mindre än 1 minut Kontakta oss för mer information! Tel: 08-564 373 70 Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 www.bigmandental.se 29 Dentan fluorskölj. Verkar medan du sover. Dentan är en effektiv fluorskölj som hjälper patienter med hög kariesrisk. Eftersom den är fri från färgämnen och har mild smak kan du lugnt rekommendera dina patienter att skölja med Dentan innan de går och lägger sig. Och påminn gärna om att en bra vana för att få friskare tänder är att skölja varje kväll, efter tandborstningen. Dentan finns receptfritt på apotek. www.tandguiden.se Används som kariesförebyggande behandling vid ökad risk för karies vid bl a: muntorrhet (t.ex vid användning av vissa läkemedel), delprotes och tandställning. Skölj 10 ml Dentan 1-2 gånger dagligen. Till barn mellan 6-12 år rekommenderas 0,05 % NaF som finns i 500 ml mint och 1000 ml mint och neutral. Till barn över 12 år och vuxna rekommenderas 0,2 % NaF som finns i 500 ml mint. 0,2 % NaF 1000 ml mint och neutral, ingår i förmånen vid receptförskrivning. Produktresumén senast granskad: 0,2 % 2008-05-23 och 0,05 % 2006-12-07. Mer information: www.fass.se, www.tandguiden.se och www.medasverige.se. Kundkontakt: 020-35 05 05. Många fällor vid implantatbehandling För 25 år sedan arrangerade specialistföreningen den första Tylösandskonferensen, en konferens som i år lockade över 200 deltagare och som säkert kommer att locka än fler i framtiden med tanke på den snabba utvecklingen inom protetikoch implantatteknikerna. Text: Mats Karlsson Mycket har hänt sedan Socialstyrelsen 1975 slog fast att behandling med käkbensförankrade broar kan och bör användas som komplement till konventionell protetik. Ragnar Adell, docent vid käkkirurgiska kliniken vid universitetssjukhuset i Örebro, har mycket lång erfarenhet av arbete inom implantatområdet. Efter en historisk exposé över utvecklingen delade han med sig av sina och andras erfarenheter. En sådan är att minimera installationstraumat. – Det gäller att varar mycket försiktig vid lambåuppfällningen så att inte periostets kambriumskikt skadas. Det är lätt hänt om man inte arbetar mycket bennära med sitt raspatorium. Mycket viktigt är att minimera friktionsvärmetraumat vid preparationen av implantatsätet. Detta gör man genom att använda lågt varvtal, ett intermittent borr och ha riktig kylning. Temperaturen får inte överskrida 47 grader. Man får inte borra mer än en minut åt gången. Korrekt lastbelastning är också en förutsättning för ett lyckat resultat. För detta krävs att brokonstruktionen är minutiöst anpassad till distanspelarna. Ofta för bråttom Snabbt och snyggt är dagens trend, framhöll Torsten Jemt, professor vid specialistkliniken för oral rehabilitetandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Utvecklingen inom implantatkirurgin går snabbt. Hur väljer man bästa lösningen för patienterna? Det var en av de frågor som togs upp vid Tylösandsdagarna. ring, Brånemarkkliniken i Göteborg. Men estetik kostar biologisk hälsa, påpekade han. Fram till mitten av 1980-talet användes långa distanspelare som stack upp över mjukvävnaden och broar som inte kom för nära mjukvävnaden. Rent, men inte särskilt estetiskt. När de estetiska kraven ökade gjordes distanserna kortare och fasadmaterialet drogs ner över mukosan. Broarna byggdes närmare mjukvävnaden, vilket innebar att det blev svårare att hålla rent. För att nå god estetik var man tvungen att kompromissa med åtkomlighet och rengöring. Kanske går det också för snabbt att fatta beslut om att sätta in implantat. – Man behöver kanske inte ha så bråttom. Patientens tandstatus är kanske tillräckligt god för att man ska vänta med ett ingrepp. Att välja mellan tvåstegs- eller enstegskirurgi är ett problem. Många patienter vill ha en snabb lösning. Men vilken teknik bör användas? Föroch nackdelar bör vägas innan man väljer metod. Hur påverkas patientens liv av att få implantat? Det var en av de frågor som Mark Thomason, professor i protetik från Newcastle, England, tog upp. Enligt honom finns få data om detta, och tandläkarna borde i högre grad ta reda på vilka krav och förväntningar patienterna har. Är estetiken det viktigaste, eller handlar det om att först och främst skapa en god tuggförmåga? Enligt Mark Thomason får många av de äldre i Storbritannien, och i många andra länder, inte del av den tandvård de borde ha i form av goda protetiska lösningar eller implantat. Tandlöshet uppfyller enligt världshälsoorganisationen who kriterierna för fysiskt handikapp; det innebär oförmåga att äta och tala. Det är också ett socialt handikapp. Tala samma språk Funktion, estetik, fonetik och hygien är fyra mål som måste uppfyllas för en lyckad implantatbehandling. Det slog Sven Scholander, övertandläkare vid specialistkliniken för oral protetik i Kristianstad, fast. Och inte minst: Har ➤ 31 ➤ vi evidens för det vi gör? Vad blir kon- sekvensen av en viss kirurgisk eller protetisk lösning? Vilka komponenter och material finns på marknaden? Hur bra är de? Vilka kan de biologiska reaktionerna bli vid val av olika material? Vid diskussionen med patienten om val av behandling är det enligt Sven Scholander nödvändigt att ta upp frågor som: Vad är ett önskvärt resultat? Vad är möjligt? Vilka är prognoserna för olika alternativ? Och inte minst: innan man bestämmer sig för en viss behandling är det viktigt att försäkra sig om att patienten verkligen förstår den informationen. vägar till succÉ Ronald E Jung, som arbetar som tandläkare vid Clinic for Fixed Removable Prosthodontics, universitetet i Zurich, Schweiz, förklarade att det finns tre vägar till succé vid implantatbehandling: korrekt inspektion och undersökning av patienten, val av rätt metod och teknik, samt skicklighet och kunskap hos tandläkaren. Hans slutsatser är bland andra: tänder som haft en eller två rötter lämpar sig väl för direktbelastning, tänder som haft flera rötter är mindre lämpade eftersom implantaten måste sättas i skiljeväggarna. Det innebär sämre läkning. När det gäller det estetiska slutresultatet för patienter med hög läpplinje påpekade han att patientens krav har stor betydelse vid valet av implan- »Kanske går det också för snabbt att fatta beslut om att sätta in implantat. » tatmetod; direktbelastning i den synliga delen av munnen innebär större estetisk risk än tvåstegstekniken, där man kan kontrollera återväxten av vävnad. Per Vult von Steyern, universitetslektor vid Malmö högskola, betonade i sitt föredrag hur viktigt det är med ett nära samarbete mellan tandläkare och tandtekniker för att nå ett gott resultat vid behandling av implantatpatienter. Men det finns enligt honom ett stort problem: – Ständiga upphandlingar av tandtekniska produkter stör kontinuiteten och begränsar möjligheten till samarbete mellan tandläkare och tandtekniker och är därför inte förenliga med vetenskap och beprövad erfarenhet. Uttalandet rev ner en spontan applåd från åhörarna. I sitt föredrag tog han upp keramer på implantat. Varför används keramer inom tandvården? Fördelarna är att de är hårda, starka, kemiskt stabila, hygieniska, har låg värmeledande egenskaper och är ljusbrytande. Keramer på implantat förutsätter att man kompenserar för optiska tillkortakommanden genom smart design. Här har tandteknikern en mycket betydelsefull roll. Han tog också upp utvecklingen inom Cad/Cam-tekniken. Jämfört med tio år tillbaka har tekniken utvecklats och ger i dag färdiga konstruktioner med mycket hög precision. periimplantit stort proBlem I takt med att allt fler patienter får implantat ökar risken för periimplantit och mukosit. Det är viktigt att rätt åtgärder sätts in så att implantaten inte förloras, påpekade Ann-Marie RoosJansåker, övertandläkare vid Centrum för specialisttandvård, Kristianstad. Orsaken till dessa problem är bakterier och överbelastning av implantaten. Patienterna måste få noggranna instruktioner om hur de ska bibehålla en god mynhygien. Riskpatienter för periimplantit och mukosit är de som inte lyckas hålla en god munhygien, har tidigare problem med parodontit, samt är rökare. Studier tyder på att råa implantatytor ökar risken för periimplantit eftersom ytorna är svårare att hålla rena. Studier som Ann-Marie RoosJansåker presenterade visar att antimikrobiell behandling förbättrar den kliniska statusen hos periimplantitpatienter, att parodontala periopatogener kan »smitta« från tänder till implantat och att munhygienen påverkar långtidsresultatet. Icke-kirurgisk behandling runt implantat visar enligt en studie av Renvert, Roos-Jansåker & Claffey 2008 att mekanisk rengöring kan ha effekt på mukosit. En kombination med antimikrobiell munsköljning kan ha effekt. Mekanisk rengöring vid pe- ➤ Kurskatalog VT2010 Vilken kurs tänker du gå? utbildnin g VÅREn 20 KursKatal og från Hösten har kommit och det är dags att planera vårens efterutbildning. Snart kommer katalogen med 95 kurser inom alla odontologiska ämnesområden, teamutveckling, bemötande och effektivisering av tandvården. I oktober trillar kurskatalogen ner i brevlådan hos alla våra medlemmar. Kurserna presenteras givetvis även på vår hemsida – där du enkelt och smidigt anmäler dig direkt till de kurser du är intresserad av. Surfa in på www.tandlakarforbundet.se och välj Kurser i menyn. sveriges tandläKar förb 11 UTLAN 10 und 95 KURSE R TOTALT 7 DIPLOMKUR SER, 23 NYA KURSER SISTA ANMÄL NINGSDAG 22 NOVEM BER DSKURSER, www.tandla karforbunde t.se Varmt välkommen på kurs hos din heltäckande kursarrangör! 32 TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 Nya Planmeca Sovereign Classy! Nytt! Nya Planmeca ProMax 3D s! Ny! Nya Planmeca ProSensor! Vi hjälper dig att utrusta kliniken! Allt från planering och inredning till digitala helhetslösningar. Välkommen till din utrustningsleverantör! SWEDENTAL MONTER C07:31 Tel. 08-546 979 00 www.plandent.se ➤ riimplantit är inte effektiv. Kombina- tion med lokal eller systemisk antibiotika kan ha effekt. Kombination med chx har begränsad effekt. Laser har en begränsad effekt. Kirurgisk behandling runt implantat visar enligt en studie av Clarke, Polyzois, Renvert & Claffey 2008 att kirurgisk rengöring är mer effektiv än icke kirurgisk. Ann-Marie Roos-Jansåker slog ett slag för hur viktiga tandhygienisterna är för att följa upp patienter som fått implantat: Tandhygienisten ska arbeta förebyggande. De ser tidiga tecken på patologi och kan då sätta in rätta resurser. – Tandläkarna blir allt bättre på att föra över kunskap till patienterna om hur de ska hålla sig friska, konstaterade Mats Trulsson, docent vid institutionen för odontologi, ki, Huddinge. Flödet av ny kunskap ökar och kommer att accelerera. Patienterna blir också mer pålästa, vilket innebär att förhållandet mellan tandläkare och patienter kommer att förändras; de blir mer eller mindre Hur välja rätt implantatsystem? Hur väljer tandläkarna implantatsystem? Hur söker man information, och hur värderar man de fakta som finns? Tandläkartidningen ställde frågorna till några av deltagarna. Lars Ralph, distriktstandläkare, folktandvården, Arvidsjaur: I Norrbottens läns landsting är min protetikkonsulttandläkare chef över både protetikavdelningen och de övriga specialisttandläkaravdelningarna, och tillsammans med käkkirurgernas chef torde han ha störst inflytande över de olika partners när terapin ska diskuteras. Nya material och metoder kommer att introduceras på marknaden. I framtiden kommer tandläkarna att implantatsystem som används. Det är inte lätt att finna relevant information om olika implantatsystem. Bästa vägen är en genomtänkt informationssökning hos PubMed eller annan Medlinesökning. Hade jag inte själv genomgått större delen av utbildningen till forskarbibliotekarie hade jag inte tvekat att söka professionell hjälp vid behov; egna internetsökningar kan nog leda rejält vilse. Vi kan inte räkna med att all information är oberoende. Å andra sidan finns det tillräckligt med pengar i implantatverksamheten för att även forskningen om implantatkvalitet ska vara noggrann och kontrollerad. möta allt fler äldre patienter med behov av olika terapier. –En stor utmaning blir att täcka det behov dessa patienter har, sade han. n ➤ Böj dig inte för dina patienter! (i alla fall inte din nacke) Din nackhälsa ligger oss nämligen varmt om hjärtat. Med våra unika prismaglasögon/luppar får du en bra arbetsställning utan att böja nacken eller anstränga ögonen och ändå ser du perfekt. När du provar kommer du att känna skillnaden. Det är brytningen i optiken och prismat som är hemligheten. Så många som 65% av alla tandläkare har problem med axlar och nacke på grund av felaktig arbetsställning. Eftersom ergonomi och optik är våra hjärtefrågor, vet vi att det inte skulle behöva vara så. Kontakta oss eller någon av våra specialutbildade optiker så får du veta mer. Box 220 / 435 25 Mölnlycke / Tel 031-88 77 27 / www.optergo.se BORÅS Wikanders Optik, 033-48 88 88 KARLSTAD Lix Optik, 054-13 04 30 LUND Optiker Branning, 046-13 32 30 MALMÖ Skjöld/ Skjöld & Grönvall Leg.optiker, 040-795 50 MÖLNLYCKE Mölnlycke Optik, 031-88 09 23 NORRKÖPING Nya Torgets Optik, 011-13 13 92 STOCKHOLM Benckert Optik, 08-64 46 450 SUNDSVALL Ögat Optik, 060-12 77 05 UPPSALA Se & Synas, 018-14 79 79 VÄNERSBORG Optiker Liljelood, 0521-100 00 VISBY Linser & Bågar, 0498-21 24 20 VÄXJÖ Optikerkonsulten, 0709-94 53 86, Synkliniken i Växjö, 0470-53 33 00 ÖREBRO Mega-Optik, 019-31 19 06. Optergo_Tandl 171x120_090414.indd 1 34 09-04-15 11.32.00 Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 “ Många patienter lider av ilningar helt i onödan” Tandläkare Johan Bramberg, Rådhuskliniken, Stockholm Ilningar i tänderna är ett vanligt problem och över hälften av de drabbade talar inte med sin tandläkare eller tandhygienist om sina problem.1 Undersökningar visar att detta kan bero på rädsla att smärtan kan vara tecken på allvarligare problem.2 Andra orsaker kan vara att smärtan varierar över tid eller att man använder tekniker för att försöka undvika smärtan. Tandvården kan här spela en viktig roll genom att uppmärksamma problemet, ge förebyggande information och rekommendera en effektiv lösning. Genom att använda Sensodyne vid den dagliga tandborstningen lindras ilningar hos 9 av 10 patienter.3 ”Det känns positivt att kunna föreslå en så enkel lösning: GSK Dental är en del av GlaxoSmithKline som är ett av världens ledade forskningsbaserade läkemedelsföretag. Varje dag är det över 200 miljoner människor som använder en produkt från GSK Dental. Därmed har vi också ett stort ansvar för att sprida information och rådgivning till tandläkare och övrig tandvårdspersonal för att hjälpa dem att hjälpa sina patienter. För ytterligare information och för att beställa gratis varuprover kan du maila vår dental adviser: dental.se@gsk.com C13011 2009/08 1. Addy M. Int Dental J 2002; 52:367-375. 2. Canadian Advisory Board on Dentine Hypersensitivity. J Can Dent Assoc 2003; 69(4):221-226. 3. Tarbet WJ, et al. J. Periodontol. 1980 sep; 51(9): 535-540 allt de behöver göra är byta tandkräm till Sensodyne.” 5 av 6 har redan gjort det. Du har väl inte glömt att registrera dina priser i vår nya prisjämförelsetjänst? Det tar inte mer än 20 minuter och sedan kommer patienter över hela landet enkelt kunna söka efter din mottagning. Vi ses på www.forsakringskassan.se, förhoppningsvis redan idag. ➤ Hur välja rätt implantatsystem? Torgil Rundcrantz, privattandläkare, specialist i oral protetik, Kristianstad: Jag har arbetat med implantat sedan 1984. Då fanns endast Brånemarksystemet som var mycket väldokumenterat. På 90-talet började jag också använda andra system, vilka också hade god vetenskaplig dokumentation. Jag vill ha mycket god vetenskaplig dokumentation. Därför föredrar jag dessa system. De har den bästa tekniska och protetiska utformningen liksom mycket god servicenivå. Det finns vetenskaplig dokumentation att hitta. Framför allt får man söka efter vederhäftiga översiktsartiklar och skaffa sig en uppfattning. Givetvis kan man få god information speciellt från erfarna oralprotetiker. De ser ju slutresultatet, inte våra implantatkirurger, såvida de inte själva utför protetiken. Jag utgår främst från min snart 25-åriga erfarenhet av implantatprotetik, men vill också se vetenskaplig dokumentation av nya system. Priset på komponenter är mindre intressant. Jag vill ha ett lättarbetat system med god vetenskaplig dokumentation. Barbro Swartz, övertandläkare, verksamhetschef, Alf Eliasson, övertandläkare och odontologie doktor, centrum för specialisttandvård, Örebro: Vi använder implantatsystem som är kliniskt väl dokumenterade i stu- dier med långtidsuppföljning. Valet av system utgår sedan från patientens förutsättningar när det gäller hälsostatus, benvolym, benkvalitet etc och beaktar patientens önskemål om exempelvis estetik. Vi ser en fördel med att använda ett begränsat antal system, då vi tror att god kännedom om systemet kan ha betydelse för resultatet. Vi får kontinuerligt information om nya implantatkomponenter av de leverantörer vi arbetar med. Vi värderar kliniska studier tyngst och ställer oss oftast avvaktande till nya produkter och inväntar klinisk dokumentation innan vi ändrar rutiner. Vi följer utvecklingen i vetenskapliga publikationer och värderar oberoende kliniska långtidsstudier högre än korttidsstudier, som ibland sponsrats av implantatföretagen. få färger • oändliga möjligheter Ceram·X är en nanokomposit som erbjuder hög estetik med minimalt antal färger och finns i två system för olika behov. Ceram·X mono Ceram·X duo ● för universalt bruk ● för högre estetik ● 7 färger som täcker hela VITA-skalan ● 7 färger (4 dentin- och 3 emaljfärger) som täcker hela VITA-skalan DENTSPLY DeTrey | Box 2024 | SE-128 21 Skarpnäck | Tel 08 685 65 05 | w w w.dentsply.de Ceram_174x120mm.indd 1 tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 1/5/07 5:10:46 PM 37 NobelProcera TM Komplett produktsortiment med zirkoniumoxid i fyra färger. white light medium intense Säkerställer materialets homogenitet och renhet Innovativ färgningsteknik Anpassad böj/hållfasthet och ingen försämring i styrka jämfört med vit zirkoniumoxid* Utmärkta estetiska resultat genom enhetlig färg på hela konstruktionen © Nobel Biocare 2009 light colored intense colored *NIOM-tester (Nordic Institute of Dental Materials) av NobelProcera™ Zirconia: S306269B, S306205B. **Utveckling av produkter för NobelActive™-plattformen pågår. Nu följer vi upp framgångarna med våra färgade NobelProcera-kronor i Zirconia. Samma färger finns nu för hela vårt sortiment** – kronor, hättor, broar, distanser, implantatbroar. Den innovativa färgningstekniken säkerställer utmärkt homogenitet i materialet och enhetlig färg på hela konstruktionen. Externa studier påvisar ingen försämring av styrkan jämfört med vit zirkoniumoxid*. NobelProcera har lösningar för alla indikationer – enstaka kronor, broar på upp till 14 enheter, cementerade eller skruvretinerade, fixerade eller löstagbara proteser för naturliga tänder och implantat. NobelProcera har omfattande erfarenhet och centraliserad, kvalitetssäkrad industriell tillverkning. Perfekt passform, snabba leveranstider, konsekventa och förutsägbara resultat – dina kunder kommer att bli nöjdare och verksamheten effektivare. Nobel Biocare är världsledande inom nyskapande och evidensbaserade tandtekniska lösningar. Om du vill veta mer, kontakta en av våra lokala säljare för Nobel Biocare på 031-335 49 10 eller besök vår webbplats: www.nobelbiocare.com/nobelprocera ➤ Hästen i Leif Anderssons hand är också Årjängs souvenir. Här finslipas den med ett gammalt tandläkarborr. Snidare med borr Det finns likheter mellan att snida i trä och att laga tänder. Det tycker Leif Andersson, numera mer bildhuggare än tandläkare. Text: Janet Suslick Foto: Jens Magnusson Leif Andersson började som tandläkare i Årjäng i Värmland 1966. Efter en hjärntumör slutade han som tandläkare 1994 och satsade helt på konsten. Men några år senare började han som tandläkare på halvtid i Töcksfors, några kilometer från norska gränsen. Där jobbade han i fyra år. – När jag var 61 år pensionerade jag mig från tandläkaryrket, trodde jag, berättar Leif Andersson. Men det blev inte riktigt så. Nu är han 68 år och jobbar fortfarande någon gång i månaden som tandläkare. – Jag jobbar inte på kliniken längre, men när de ringer mig behandlar jag patienter som inte kan ta sig till kliniken. Jag åker hem till dem eller till sjukhemmet eller äldreboenden. Samtidigt jobbar han ungefär heltid som bildhuggare. Leif Andersson ser likheter mellan att laga tänder och att snida i trä. Både som tandläkare och snidare jobbar han med händerna, och han använder tandläkarborren till vissa jobb även som bildhuggare. Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 – När jag arbetar med björk behövs det bra borrar. Jag använder akrylfräsare i tre, fyra grovlekar för att göra Årjängshästen, som är Årjängs souvenir efter en tävling som jag vann för ett antal år sedan, berättar han. Sedan tävlingen har han gjort hundratals små hästar, som bland annat delas ut i samband med besök och representation. Huggjärn och klubba Annars är det mest kniv, huggjärn och klubba som gäller som verktyg. I våras medverkade han i Annan konst, en uppmärksammad utställning i Göteborg med konst av självlärda konstnärer från Sverige, Norge och Finland. – Jag deltog med Fraxe, en drake med åtta huvuden som väger tre, fyra ton, berättar Leif Andersson. Slipverktyg komFraxe stod på Götaplatsen, utanför konstmu- mer väl till pass. seet. Leif Andersson gör ett antal träfigurer om året till Årjängstravet och till Nordiska travmuseets Hall of fame, om travsportens största profiler. Som motiv är tandläkare inte alls så intressanta som hästar. Ett par tavlor i trä med tandläkarmotiv har det blivit under årens lopp. Däremot har han tidigare gjort julkrubbor och kyrkokonst. n ➤ 39 Förutom med tandläkarborren skapar Leif Andersson många djur med kniv, huggjärn och klubba. Inlägg i vargdebatten kallas denna skulptur. 40 Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Hästar är återkommande motiv. Förutom Årjängshästen, gör Leif Andersson ett antal träfigurer till Årjängstravet varje år. Leif Anderssons variant av Jesu födelse finns i ett antal olika exemplar i flera kyrkor. Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 41 Bright Dental Lab är ett fullservicelab som Vi erbjuder två produktkategorier: bistår med dentala helhetslösningar till tand- Bright Elite: dentala lösningar som läkare över hela Sverige. Kontakta oss så tillverkas i Sverige berättar vi mer om vårt företag och vad vi kan göra för dig. Bright Premium: dentala lösningar som tillverkas av våra internationella samarbetspartners Johnny Tekin Grundare Bright Dental Lab 036-440 44 33 Du bestämmer, vi levererar! – We create bright smiles! Bright Dental Lab, Box 423, SE-551 16 Jönköping, telefon 036-440 44 30, telefax 036-12 93 20 info@brightdentallab.com, www.brightdentallab.com Bright Dental Lab stödjer diabetesforskningen i Sverige Varje dag får två barn i Sverige diabetes typ 1 man till att förbättra och utveckla behandlingsformer, Över 800 barn och ungdomar i Sverige får varje år samt skapar möjligheten för forskare att i framtiden finna diagnosen diabetes; en diagnos som förändrar deras liv ett botmedel. drastiskt, samt har en negativ inverkan på munhälsan. Idag har mer än 350 000 svenskar diabetes. Sjukdomen Bright Dental Lab har nu funnits i ett år. Detta drabbar i allt högre utsträckning barn och ungdomar, vill vi fira med att inleda vårt långsiktiga stöd där antalet insjukna har mer än fördubblats de senaste åt svensk diabetesforskning. För varje beställd 20 åren. helkeramisk Cad-Cam framställd krona kom- Diabetesfonden – Stiftelsen Diabetesförbundets Forsk- mer Bright att skänka 100 kr till diabetesforsk- ningsfond satsar på ökad forskning kring diabetes som i ningen för barn och ungdomar året ut (gäller framtiden ska göra livet enklare för barn och ungdomar endast vid Bright Elite). Tillsammans kan vi med diabetes. Genom att stödja Diabetesfonden bidrar göra en skillnad! Jag drabbades själv av typ 1 diabetes Vi är mycket glada och tacksamma att för 8 år sedan, och känner ett ansvar i Bright Dental Lab vill stödja diabetes- att dela med mig av den framgång jag forskningen genom ett samarbete med haft med Bright, till just den forskning Diabetesfonden. som underlättat mitt liv. Johnny Tekin Margareta Nilsson Grundare Bright Dental Lab Ordförande Diabetesfonden Vi använder Straumanns prisbelönta Etkon scanner för framställning av helkeramiska kronor, implantat och frästa Cocr/titan kronor INTERVJUN »Var finns eldsjälarna?« – Efterutbildningen håller en mycket hög kvalitet. Jag önskar bara att vi var fler som engagerade oss i kursverksamheten. Kurserna kommer inte av sig själva. Det säger Harun Hadzimusic, tandläkare och ledamot i Västra regionföreningens kursnämnd. TexT: maTS karLSSon FoTo: roger borgeLid F ör Harun Hadzimusic är det en självklarhet att engagera sig. Det handlar om allt från att utveckla teamet på kliniken till att vara med om att ta fram ett så bra kursutbud som möjligt för den efterutbildning som Tandläkarförbundet anordnar via de olika kursnämnderna. – Tyvärr tycks trenden inom tandläkarkåren och hela samhället vara att allt färre tar sitt ansvar för att påverka via fackligt arbete eller på annat sätt. Visst finns det eldsjälar, men fler behövs, säger han. Harun Hadzimusic kom som flykting från Bosnien till Sverige 1992. Han tog tandläkarexamen i Malmö 2005 och har sedan dess i huvudsak arbetat vid Folktandvården Norrstrand 44 – Vi vill ha och har också en dialog med förbundets medlemmar. Vid exempelvis riksstämman fångar vi upp idéer. En del medlemmar kommer med mycket bra förslag, andra föreslår kurser som redan finns. Där behöver vi alla förbättra kommunikationen. De senaste åren har kursnämnderna erbjudit drygt 200 kurser varje år. Mer än 50 procent av deltagarna är tandläkare. De kurser som har lockat flest gäller protetik, medicinska ämnen och kirurgi. Vissa kurser fullteckville ställa upp nas år från år. Därför går de kurserna När Västra regionens kursnämnd be- i repris. Ett exempel på en sådan är hövde påfyllning bland ledamöterna kursen »Hitta din balans«, en kurs om helhetssyn på hälsan, där kände han sig manad att stälbland annat matens, motiola upp: nens och sömnens roll tas – Det var stort. Jag tycker upp. att de som sitter i nämnderna Statistiken visar att kurser gör ett fantastiskt arbete och i kursnämndernas regi hade tar fram ett stort antal kur5 855 deltagare 2006. Det ser inom ett vitt fält, kurser följande året sjönk antalet med mycket hög kvalitet, till 5 411, och 2008 till 4 790. exempelvis diplomkurserna. Siffrorna anger inte indiviTyvärr finns det många tandläkare som inte är medvetna Ett bevis på enga- der; ett antal av dessa deltagare kan ha gått flera kurser. om hur mycket arbete vi läg- gemang. Trenden visar alltså att ger ner. Ibland får jag känsla av att vissa tror att kurserna kommer färre går på efterutbildning, men Harun Hadzimusic är försiktig med till av sig själva. Fler borde engagera sig, tycker han, tolkningen av siffrorna. både genom att ställa upp när kursnämnderna behöver fylla på med nya ökad konkurrens ledamöter, men också genom att kom- Marknaden för efterutbildning har ma med idéer om hur kursutbudet ska förändrats. Naturligtvis har det alltid funnits konkurrens från olika aktörer utvecklas. i Karlstad. Redan under studietiden engagerade han sig i studentfackliga frågor, bland annat i European Dental Student Association, för att skapa en så bra tandläkarutbildning som möjligt. Han blev ledamot i Västra regionens kursnämnd 2007, och sitter också med i marknadsföringsgruppen som bland annat har i uppgift att göra reklam för Tandläkarförbundets kurser samt finna vägar att möta konkurrensen på marknaden. TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 »Vi vill ha och har också en dialog med förbundets medlemmar. Vid exempelvis riksstämman fångar vi upp idéer.« det då med de unga tandläkarnas intresse för efterutbildning? – Unga tandläkare befinner sig i olika stadier. En del tycker exempelvis att de har suttit tillräckligt i skolbänken och vill jobba med att få upp tempot, andra vill bli specialister. Jag hoppas att alla tar chansen och vidareutbildar sig eftersom kunskap är och förblir färskvara. Kunskap är och förblir färskvara. Därför är det viktigt att efterutbilda sig, tycker tandläkare Harun Hadzimusic. som universiteten, landstingen, Praktikertjänst och olika företag inom dentalbranschen. Men konkurrensklimatet har blivit tuffare. – Utifrån den statistik vi tagit fram är det svårt att utläsa om vi tappat till de externa aktörerna eller om personer i högre utsträckning avstår från att gå kurser, säger han, och tillägger att det i vilket fall som helst inte går att sitta stilla i båten. – Vi måste bli ännu bättre för att locka kursdeltagare. Det vi erbjuder är kurser som inte är knutna till olika tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 företag. Majoriteten av oss är tandläkare och lever i den vardag som våra deltagare finns i. Det ser jag som en styrka. Vi är naturligtvis beroende av att få intäkter för att täcka kostnaderna, men vi står obundna gentemot olika kommersiella intressen. kunskap är färskvara Av statistiken kan man också utläsa att de flesta kursdeltagarna är 38 år och äldre. Ganska naturligt eftersom huvuddelen av förbundets medlemmar återfinns i denna grupp. Men hur är Inte obligatorium Vid förbundsmötet 2007 diskuterades det om man skulle införa en obligatorisk efterutbildning i Sverige. Det finns exempelvis i England, Norge och Danmark. I Norge krävs 150 timmar under fem år, i Danmark 50 timmar under en tvåårsperiod. I Sverige finns inget obligatorium, däremot har Tandläkarförbundet antagit ett policydokument där det står att tandläkarna årligen bör genomgå efterutbildning. – Om behov uppstår tycker jag att ett obligatorium kan vara en lösning. Då är det viktigt att behålla kvaliteten i den efterutbildningen. Det vore synd om deltagarna skulle kunna gå vilka kurser som helst bara för att fylla en viss kvot. Det ska vara kurser som är till nytta för tandvården. Har han då själv levt upp till målet att vidareutbilda sig? – Självklart. Det gäller att hänga med och förhoppningsvis komma med något nytt själv, säger han. n 45 Besök vår värld av Öppna Lösningar! Bli inspirerad i vår monter på Swedental, C08:11 Torsdag 12 nov 09 10.30 11.00 12.00 12.30 14.00 15.00 16.30 Marginal Bone Maintenance – Dr C Almgren Workshop Maintenance Sköterskor – AC Lundgren & Representant från TePe Munhygienprodukter AB “The Restoration of Cervical Contour; a Key to Implant Planning, Placement and Restoration” – Dr F Rojas Vizcaya Marginal Bone Maintenance – Dr C Almgren Workshops Atlantis™/Cresco™ – M Thorell Workshops Atlantis™/Cresco™ – M Thorell “Atlantis™– the pink and white esthetic integration through patient specific solutions” – Dr F Rojas Vizcaya Fredag 13 nov 09 10.00 11.00 12.00 12.30 13.30 14.30 16.00 16.30 Workshops Atlantis™/Cresco™ – M Thorell Workshops Atlantis™/Cresco™ – M Thorell “Atlantis™– the pink and white esthetic integration through patient specific solutions” – Dr F Rojas Vizcaya Marginal Bone Maintenance – Dr C Almgren Workshop Maintenance Sköterskor – AC Lundgren & Representant från TePe Munhygienprodukter AB “Esthetic Protocol for Maxillary Complex Case Design” – Dr F Rojas Vizcaya Marginal Bone Maintenance – Dr C Almgren “The Restoration of Cervical Contour; a Key to Implant Planning, Placement and Restoration” – Dr F Rojas Vizcaya Lördag 14 nov 09 10.30 11.30 12.00 12.30 Coaching i protetik – Dr F Rojas Vizcaya “Atlantis™– the pink and white esthetic integration through patient specific solutions” – Dr F Rojas Vizcaya Marginal Bone Maintenance – Dr C Almgren Coaching Dokumentation – Dr C Almgren Våra föreläsare Dr Fernando Rojas Vizcaya DDS, MS, Adjunct Assistant Professor in the Dep.Of Prosthodontics, University of North Carolina and Private Practice in Castellón, Spania Dr Charlotte Almgren DDS, Scientific Manager Astra Tech Ann-Christin Lundgren Kursansvarig Dental Astra Tech Skandinavien Mattias Thorell Produktspecialist Dental Astra Tech Representant från TePe Munhygienprodukter AB Under h ela mäs sa intressa nt och v n bjuder vi på arieran vår mon de prog ett ter. Välk ram i ommen till oss! Monte r C08:1 1 Astra Tech AB, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel: 031-776 30 20. Fax: 031-776 30 17. www.astratechdental.se MATERIAL&METOD Rätt spruttyp omdiskuterad fråga Rätt hantering av sprutor inom tandvården är A och O. Alla spruttyper har sina för- och nackdelar. Hur ska man avgöra vad som är bäst? Vid folktandvården i Uppsala har man lagt ner ett omfattande arbete och gjort sitt val. TexT: maTS karLSSon FoTo: coLourbox ➤ TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 47 MATERIAL&METOD ➤ På marknaden finns tre typer av spru- osäkra rutiner Vid folktandvården i Uppsala ledde en inspektion från Arbetsmiljöverket 2007 till att man ändrade sina rutiner vid spruthanteringen. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter afs 2005:1 sägs det att kanyler ska läggas i en särskild behållare direkt efter användningen utan att skyddshylsan sätts tillbaka. De rutiner man hade vid folktandvården var inte tillräckligt säkra. Man beslöt att följa instruktionerna och gick över från karpulspruta till engångsspruta. Men problem uppstod; mellan 23 juni och 6 november inträffade nio tillbud. Man kontaktade leverantören, som gjorde ändringar i användaranvisningarna och bytte ut visst material. En kort tid därefter inträffade nya incidenter. Främst berodde de på att kanylhylsan lossnat från handtaget. »Ju fler moment som måste utföras desto större risk för att något går fel.« f oto : co L o u r box tor: karpulsprutan, engångssprutan och en datorstyrd doseringsspruta för entandsbedövning. Varje spruttyp har sina för- och nackdelar och valet är inte alltid enkelt. Det handlar om att ta hänsyn till arbetsmiljö, effektiv hantering, ekonomi och patientens önskan om få bedövningen utförd på ett visst sätt. Tillbud vid spruthantering beror oftast på felaktig hantering. Tydliga instruktioner minskar riskerna. Vid andra incidenter lossnade kanylen, gick av eller böjde sig. Efter att ha gått över till engångssprutor med metallhandtag minskade antalet tillbud. Folktandvården beslöt ändå att återgå till karpulsprutor, men för att höja säkerheten köpte man in kanylborttagare. 2008 rapporterade folktandvården i Uppsala 40 stick- och skärskador. Fjorton av dessa inträffade i samband med att personal satte på eller tog av kanyler, i huvudsak efter att man använt engångssprutan. engångssprutan osäker? I dag använder man i huvudsak karpulsprutor och använder kanylborttagare. Det har fungerat bra. å in ts a id r! bs se eb kur w r ns vå ste på hö e at 48 info@denzir.com r 0771-98 98 00 G fö Vad vet du om åldring? www.denzir.com TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 Betyder det då att folktandvården i Uppsala inte anser att engångssprutan är säker? – Inte alls, säger cheftandläkare Pia Gabre. Trots det som inträffat bedömer vi att engångssprutan med metallhandtag och rätt hanterad är relativt säker. Men det handlar om att vara mycket noga med att följa instruktionerna för att det inte ska inträffa olyckor. Ju fler moment som måste utföras desto större risk för att något går fel, påpekar hon. – När engångssprutan används måste både tandsköterska och tandläkare följa anvisningarna och klara flera moment korrekt. Hanteringen av de riskabla momenten med karpulsprutan sköts av endast en person, tandsköterskan. Ju färre inblandade i hanteringen desto bättre, tycker Pia Gabre. miljöFördelar I Tandläkartidningen nummer 8 i år intervjuades Peter Lundholm, klinikchef vid folktandvården i Stockholm i samband med att han fått pris för bland annat säkrare rutiner vid spruthantering. I Stockholm används engångssprutan. När man införde den nya spruttypen hade man flera incidenter. De problem som inträffade berodde på felaktig hantering. I artikeln påpekade han att spruttypen har fördelar ur arbetsmiljösynpunkt, men all personal måste vara väl insatt i hur man ska hantera sprutan. I Uppsala används fortfarande en- gångssprutan, men endast vid kirurgi när sterilitet gäller. Man använder också den datoriserade doseringssprutan för patienter som är spruträdda. Pia Gabre ser en stor fördel med kanylborttagare eftersom den passar till alla spruttyper. Vilka fördelar respektive nackdelar ser hon då med karpulsprutan? – Jag tycker att den är säkrare eftersom den kräver färre moment i hanteringen. Den är billigare och det blir en mindre mängd avfall. Nackdelarna är att den kräver en investering i de automatiska kanylborttagarna när den nya rutinen startas. Den kräver även att vi måste ta en ny spruta då mer än en ampull ska läggas vid samma behandling. Med engångssprutan? – Den medger en arbetsrutin som följer Arbetsmiljöverkets regler. Den stora nackdelen är de många momenten som ska följas för att den ska vara säker för patienter och personal. n »Jag läser Tandläkartidningen för att den ger mig vetenskap till min beprövade erfarenhet.« Britt-Marie Persson, tandläkare, Mölndal ➤ OLIKA SPRUTOR Fördelar karpulsprutan: enkel hantering, billigare än engångssprutan, mindre avfall. 100 år Fördelar engångssprutan: fungerar bra vid rätt hantering, bra vid kirurgi eftersom den är steril. Nackdelar: många moment för säker hantering, dyrare än karpulsprutan, mer avfall. Fördelar datoriserad dosering: lämplig för patienter som är spruträdda. Nackdelar: dyr i inköp och drift. Perfekt panoramabild med exponeringsautomatik från P AKE r opt TER imer a BJU d wi b DAN inby descree ildgrans ggd nkär k n DE! ing ljusm m ätare EIZO M ingår me X d , vär de 2 240WK m icinsk 1.22 5.- in ed Morita kl. m oms ® Fö Modern panoramaröntgen med hög bildkvalitet skapar allt fler användningsområden på kliniken. Moritas patenterade teknologi gör att panoramabilden blir ett viktigt och starkt komplement till intraoral bildtagning. Besök www.digitales.se för exempelbilder Tel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51 IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFI TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 49 F oto : P o n t u s T i d e m a n / S y d s v e n s k a n / IB L STUDENT Jonas Klauber fick bo i militärtält en vecka i augusti när han började på Lunds tekniska högskola. Sedan fick han tag på ett rum på promenadavstånd från högskolan. Kortvarig bostadskris för studenterna Rubrikerna: »Bostadskris för studenter« »Vandrarhem blir akutboende för studenter« »Studenter utan bostäder«. Men Tandläkartidningen kan slå hål på myten. För tandläkarstuderande brukar krisen vara kortvarig. Text: Janet Suslick De flesta som söker till tandläkarutbildningen i Stockholm är medvetna om att det är svårt att få tag i bostad, tror Clara Stålnacke, ordförande i Odontologiska Föreningen (of) i Stockholm. tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Det brukar alltid lösa sig, även om många får bo tillfälligt några veckor eller månader, berättar hon. De flesta blivande tandläkarstuderande börjar tänka på bostadsfrågan i samband med att de funderar på att söka in på utbildningen. De ställer sig i bostadskö i förväg och tar kontakt med människor de känner i Stockholm, enligt Clara Stålnacke. of i Stockholm är ansluten till Stockholms studentkårers centralorganisation (ssco) som är huvudman för Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (sssb) som hyr ut studentbostäder runt om i Storstockholm, bland annat nära Karolinska institutets tandläkarhögskola i Flemingsberg. Flest studentbostäder nära tandläkarhögskolan har Huge Fastigheter ab. Det rör sig om 700 studentbostäder i området. De flesta som fick bostad genom Huge i början av september i år hade stått i kö sedan årsskiftet 2008/2009 eller tidigare, enligt Maria Bäckström, assistent på bolaget. Lättast på våren Kötiden varierar. När en bostad blir ledig, läggs den ut på Huges webbplats. Studenterna anmäler sitt intresse, och den med längst kötid för just den bostaden får hyra den. Generellt kan man säga att ett litet rum som ligger i studentkorridor med gemensamt kök kräver betydligt kortare kötid än en fin tvårumslägenhet. Dessutom är det svårast att få bostad inför höstterminen och lättast under➤ 51 »I Umeå är tandläkarstuderande mer skonade från bostadsbrist.« ➤ våren eller början på sommaren. För att få ett rum i korridor kan det ibland räcka med några månaders kötid, medan kötiden på en tvåa ofta är ett par år. Blivande studenter kan ställa sig i kö hos Huge innan de har kommit in på universitetet, men de behöver vara 18 år och måste logga in på hemsidan med några månaders mellanrum för att stå kvar i kön. För att få skriva kontrakt måste de kunna styrka att de studerar i Stockholm. Även Svenska Bostäder har studentlägenheter i Stockholm. Det fungerar på liknande sätt med webbaserade köer. Hoppar runt I Göteborg flyttar många tandläkarstuderande runt under de första åren. De får andrahandskontrakt eller är inneboende. Problemet är störst för nyinflyttade, och vissa får bo på vandrarhem eller hotell tills de hittar något mer permanent, enligt Emma Gustafsson, ordförande för Odontologiska Föreningen i Göteborg. Kötiderna på studentbostäderna varierar, men de flesta får räkna med ett halvår till ett år i kö för att få ett studentrum i korridor utanför centrum och ett par år för att få en studentlägenhet utanför centrum, berättar hon. of i Göteborg har en representant i Göteborgs förenade studentkårer, som ligger bakom Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder (sgs). Uthyrning fungerar på ungefär samma sätt som i Stockholm. Umeåstudenter mer skonade Även i Malmö drabbar bostadsbrist tandläkarstuderande, men det är ingen som har behövt hoppa av utbildningen på grund av det, berättar Axel Fredell, ordförande för Odontologiska Föreningen i Malmö. I Umeå är tandläkarstuderande mer Har du fluxat idag? skonade från bostadsbrist. Det beror främst på att de börjar sina studier i januari. Då är det mycket färre nya studenter i staden. Vissa problem kan det vara ändå. Alla får inte egna lägenheter på en gång, med det ordnas akutboende för dem som inte lyckas ordna bostad på egen hand, berättar Mikael Rundberg, vice ordförande för Odontologiska Föreningen i Umeå. När han började på tandläkarutbildningen vårterminen 2005, fick han bo på ett hotell där de höll på att renovera. Han bodde kvar där hela första terminen och köpte en bostadsrätt sedan, berättar han. För att lösa problemet med bostadsbristen behövs det fler studentbostäder, anser både Clara Stålnacke, of i Stockholm och Emma Gustafsson, of i Göteborg. Men det är också ett problem att nybyggda bostäder ofta är för dyra om man ska leva på studiemedel, tycker de. n Som ett komplement till daglig tandborstning, minst två gånger per dag, stöder Sveriges Tandläkarförbund användningen av munskölj som innehåller fluor. NYHE T! NYHET! Nu finns Flux även för barn – Flux Junior. Efter ett framgångsrikt år med Flux 0,2% NaF lanserar vi Flux Junior. Flux Junior är framtagen i samma anda som Flux – det ska vara attraktivt att skölja med fluor – tandhälsa är kul! Därför har Flux Junior en anpassad smak och en anpassad fluorkoncentration (0,05% NaF) för barn, 6-12 år. Vill ni veta mer om Flux Junior och våra smaktester – besök www.fluxfluor.se 52 brosc h yr! Bestä ll info@ gratis på: fluxfl uor.se ThinkHappyThoughts.se Actavis AB, 112 89 Stockholm • www.fluxfluor.se Flux Jun för ba ior rn! Patient - STARKA TÄNDER ÄR INTE FLAX – DET ÄR FLUX! Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 SIMPLY BETTER STRAUMANN ® SLActive Straumann ® SLActive – The next generation in surface technology p Higher security and faster osseointegration for every indication p Reduced healing times from 6–8 weeks down to 3–4 weeks p Increased treatment predictability in critical protocols STR-090023 Based on the following studies: preclinical: Buser et al (2004), Schwarz et al (2006/2007) clinical: Zöllner et al (2007), Oates et al. (2007) internal data on file KLI N I S K D A T A BEKRÄFTAR DEN LÅNGSIKTIGA EFFEKTEN AV ORAL-B® TRIUMPH® Oral-B® är det mest använda eltandborstmärket bland svenska tandläkare och tandhygienister. Bevisat i kliniska studier. Oral-B® Triumph® visade på signifikanta fördelar för den gingivala hälsan i två långtidstudier1 Oral-B® är det mest rekommenderade eltandborstmärket bland tandläkare och tandhygienister världen över. För mer information och för granskning av data, kontakta din lokala representant. Referens: 1. Arkiverad data, P&G. © 2009 P&G P10593.4 SWE VETENSKAP & KLINIK Lyssnar du till opinionsledare? »Det gäller att hitta individer med tro värdighet som kan föra budskapet vidare under mer informella former.« thomas jacobsen Vetenskaplig redaktör Jag åt en gång lunch med marknadschefen för ett stort multinationellt dentalbolag. Nyfikenheten drev mig in i en diskussion kring marknadsföring. Jag hade en experts odelade uppmärksamhet under en kort stund och var tvungen att ta vara på möjligheten. Hur får de oss att välja just deras produkter? Vad sker i huvudet på en marknadsförare? jag gav honom följande hypotetiska förutsättningar: Du har 100 000 $ kvar på din marknadsföringsbudget. På vilket sätt använder du bäst dessa pengar? Är ytterligare annonser eller fler gratisprover den framgångsrika vägen eller kanske ni skulle bjuda in till konferens? Kan man lämna med en resväska eller lax på köpet? Jag hann knappt avsluta innan han svarade: »Jag skulle regelbundet flyga Gordon Christensen till vårt huvudkontor för att hålla honom uppdaterad om utvecklingen i företaget och våra produkter.« Gordon Christensen är som ledare för Clinical Research Associates en opinionsledare, en kollega med stort förtroende i professionen. En opinionsledare är en individ vars åsikter och beteende står som modell för andra. Många lyssnar på hans råd och tar efter. på marknadsföringsspråk kallas detta Two-step flow of communication. Tankarna uppstod under 1940-talet i usa när man undersökte vad som påverkar allmänheten att välja en viss presidentkandidat. INNEHÅLL Till sin förvåning upptäckte forskarna att personliga kontakter oftare än annonser i medier var skäl till att man valde en viss person. Det gäller att hitta individer med trovärdighet som kan föra budskapet vidare under mer informella former. många företag arbetar på detta sätt. De fokuserar sin marknadsföring på en mind re grupp individer och hoppas sedan att dessa ska sprida budskapet vidare. Det fungerar uppenbarligen ganska bra. För visst har vi oftare större förtroende för en kollegas, en väns eller släktings vittnesmål än för en slogan i en annons? Men medaljen har givetvis en baksida. Vi sänker gärna garden när vi deltar i ett informellt samtal med en kollega jämfört med när vi lyssnar till en försäljare eller läser en broschyr. Vi förväntar oss inte att personen ska vara del av en marknadsföringsstrategi. men eftersom metoden fungerar för företagen kanske vi skulle kunna kopiera konceptet? Alla har vi väl haft patienter som inte lyssnar på råd och inte vill ta till sig ett hälsobudskap? Fundera en stund på vilka opinionsledare ni kan finna i era patienters omedelbara närhet. Vilka barn lyssnar inte mer på sina kompisar än på sina föräldrar? Kanske det finns personer som är mer intresserade av att kopiera en väns vanor än att följa tandläkarens råd? Men avslöja inte att de blir del av en marknadsföring. Det kan stjälpa hela planen. 64 56fackpress 60i korthet 64 »förbättra munhygi enen inom äldrevården« Bakteriespridning från munhåla och svalg till lungorna utgör den troliga smittvägen för vårdrelaterad lunginflammation (vrl). En förbättrad munhygien hos äldre kan minska risken för att insjukna eller dö i vrl, visar flera studier. Petteri Sjögren tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Käkbensförankrade protetiska konstruktioner hos de äldre ställer höga krav på vård- och omsorgspersonalens kunskaper. 68 okunskap om pappers lösas rätt till tandvård En papperslös har tillgång till all tandvård som erbjuds i Sverige, men papperslösa som är i behov av tandvård kan stöta på flera hinder. Två av de största hindren är okunskap, både hos vårdgivare och patient, samt rädsla för att bli angiven. I många landsting är det också oklart vilken typ av tandvård en papperslös är berättigad till. Det finns landsting som har gått längre än vad lagen kräver. Idakajsa Sand 55 VETENSKAP & KLINIK fACKPrESS Probiotika minskar karies hos förskolebarn Regelbunden och långvarig konsumtion av mjölk med probiotika och fluor minskar förekomsten av karies hos förskolebarn liksom antalet dagar de behandlas med antibiotika, enligt en svensk studie. Studien gjordes vid 14 förskolor med 27 avdelningar. Föräldrarna till 248 av de 470 barnen samtyckte till att deras barn skulle få delta i försöket. Förskolorna lottades till en grupp där barnen till lunch fick dricka mjölk med Lactobacillus rhamnosus LB21 och 2,5 mg fluor per liter eller en grupp som fick mjölk utan dessa tillsatser. Försöket pågick i 21 månader och bortfallet blev 25 procent. Vid starten var genomsnittliga dmfs i interventionsgruppen 0,5 och i kontrollgruppen 0,6. Efter 21 månader var dmfs 0,9 respektive 2,2. Antalet frånvarodagar för sjukdom var lika stort i båda grupperna, men interventionsgruppens barn hade 60 procent färre dagar med antibiotika på grund av infektion. Bland de barn som deltog hela försöksperioden var det genomsnittliga antalet dagar med otitis media 0,4 i interventionsgruppen mot 1,3 i kontrollgruppen. Forskarna skriver att den förebyggda fraktionen av karies var 75 procent, vilket är högre än förväntat med utgångspunkt från tidigare studier med fluoriderad mjölk. Källa: Stecksén-Blicks C, Sjöström I, Twetman S. Effect of long-term consumption of milk supplemented with probiotic lactobaccili and fluoride on dental caries and general health in preschool children: a cluster-randomized study. Caries Res 2009; 43: 374–81. foto: car ina fr ohM CarieS reSearCH Mjölk med probiotika och fluor minskar förekomsten av karies hos förskolebarn, visar studie. BISFIL™ 2B – kompositen med obegränsat härddjup Underhärdade kompositfyllningar är ett välkänt problem. Omsorgsfull ljushärdning tar lång tid och ger dessutom oönskad värmeutveckling. Lösningen heter BISFIL 2B – den flytande underfyllnadskompositen med obegränsat härddjup tack vare kemisk härdning. Den höga fillerhalten ger låg krympning (2.9%vol) och hög styrka. Kemisk härdning ger även en gynnsammare krympning eftersom den sker mera gradvis. Genom att lägga BISFIL 2B i kavitetsbotten och sedan använda valfri ljushärdande komposit ocklusalt skapar du posteriora fyllningar både säkrare, snabbare och med bättre kvalitet. BISFIL 2B finns nu med blandningspistol och självblandande intraorala spetsar. Redo att användas direkt. Kontakta oss för att få veta mer om våra erbjudanden med Bisfil 2B. Använd ett lämpligt adhesivsystem som t ex One-Step. Välj blandningsspets och injicera Bisfil 2B direkt i kaviteten med pistolen. Krympningen fördelas gynnsammare vid härdningen. Den ocklusala portionen görs sedan i ljushärdande komposit. Bisfil 2B ger mycket bra röntgenkontrast. HULTÉN & Co ab tel 040-15 66 77 fax 040-15 56 00 www.bisco.se Bifil2B½A4.indd 1 56 2008-04-07 08:56:46 tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Avtagbar protetik Högsta kvalitet till ett bättre pris. METAL PARTIALS Partiella proteser Stadig och hållbar konstruktion Hög estetik SunCast /Kobolt. Krom SunCast /Nobilstar ® ® 1299 SEK 1599 SEK Partiella proteser Ingen metall, klammrar i nylon Mer resistent mot missfärgningar än Akryl Kan användas i kombination med metall Skelett Sunflex Complete Sunflex /Kobolt. Krom ® ® 1599 SEK 1999 SEK 100% satisfaction guaranteed ISO-certified laboratory Fast turnaround Servicing Sverige, Norge, Island, Finland, Danmark Helproteser Per käke 1399 SEK One Source - One Solution www.sundentallabs.com Vegagatan 8 • Box 6249 • 102 34 Stockholm, Sverige +46 8 457 81 90 VETENSKAP & KLINIK fACKPrESS I KOrTHET Parodontit och diabetes har gemensamma ledargener JOUrnal OF PeriOdOntOlOgY ➤ Parodontit och diabetes har fyra ledargener gemensamma. Det tyder på att det finns gemensamma genetiska faktorer bakom de båda sjukdomarna. Men det krävs riktade experimentella studier för att bekräfta sambanden. Det är en italiensk forskar- grupp som efter sökning i gendatabaser drar den slutsatsen. Gruppen publicerade 2008 en artikel där de rapporterade att det finns fem ledargener för parodontit. Nu har de startat från grunden och sökt i data- 58 baser efter gener som är involverade eller misstänks vara det i diabetes typ 2. De hittade 12 gener som var så kallade ledargener, som har många interaktioner med och styr andra gener med betydelse för en sjukdom. Forskarna konstaterar att fyra av ledargenerna för parodontit har samma roll vid diabetes. som kontrollsjukdom an- vände de sinuit. Men de hittade inga gemensamma ledargener för denna sjukdom och parodontit, trots att båda är infektionssjukdomar i huvud-halsregionen. Forskarna påpekar att de inte har några experimentella data som stöder deras slutsats. Men studiens syfte är i första hand att ge välgrundade hypoteser som sedan kan ligga till grund för målinriktade experimentella studier av sambanden. Källa: Covani U, Marconcini S, Derchi G et al. Relationship between human periodontitis and type 2 diabetes at a genomic level: a data-mining study. J Periodontol 2009; 80: 1265–73. Ämne från tranbär hejdar vävnadsdestruktion JOUrnal OF dental reSearCH ➤ Ämnen som isoleras från tranbär kan motverka produktionen av metalloproteinaser (mmp) som i sin tur vid för hög nivå är inblandade i vävnadsdestruktion vid parodontit. De har därmed potential att förhindra denna vävnadsnedbrytning. Det är en amerikanskkanadensisk forskargrupp som studerat tranbärets effekter. De påpekar att tranbärsextrakt visat sig kunna motverka odlade cancercellers tillväxt, hindra bakterier från att fästa i urinvägarna och minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Det finns också forskning som visar på effekt mot parodontit. Parodontitbakterier utlöser hög produktion av mmp och dessa i sin tur bidrar till vävnadsnedbrytning vid parodontit. Med tanke på den kemiska strukturen hos proantocyanidiner (paC) från tranbär ställde de upp hypotesen att de senare kan motverka produktionen av mmp. tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 VETENSKAP & KLINIK fACKPrESS I KOrTHET I laboratorieförsök studerade de bland annat hur paC från tranbär påverkade den produktion av mmp som utlöses av Aggregatibacter actinomycetemcomitans. De fann att mmp-produktionen motverkades på ett dosberoende sätt. Dessutom motverkades den katalytiska effekten hos mmp-1 och mmp-9. Forskarna anser att dessa resultat tyder på att det kan vara möjligt att utveckla nya metoder att med ämnen från tranbär motverka den vävnadsdestruktion som äger rum vid parodontit. Källa: La VD, Howell AB, Grenier D. Cranberry proanthocyanidins inhibit MMP production and activity. J Dent Res 2009; 88: 627–32. Miceller med farnesol hindrar bildning av biofilm antiMiCrOBial agentS and CHeMOtHeraPY On line ➤ Miceller som binder till hydroxiapatit och är laddade med farnesol har i laboratorieförsök visat sig kunna helt hejda bildning av biofilm, enligt en forskargrupp i usa. Syftet med studien var att utveckla ett system som ger en långvarig och effektiv koncentration av ett läkemedel på tandytan, med yttersta målet att kunna förhindra karies. De använde den biokompatibla kopolymeren Pluronic och modifierade den med en del som binder till biomineral, nämligen bisfosfonaten alendronat. De miceller som bilda- des i proceduren visade sig snabbt och effektivt binda till bitar av hydroxiapatit och kontinuerligt frisätta den antimikrobiella substans, farnesol, som de hade laddats med. I laboratoriet förhindrade dessa miceller effektivt S mutans från att bilda biofilm på hydroxiapatiten. Forskarna påpekar att storleken på micellerna, cirka 1 nanometer, gör att de bör kunna nå delar av tänderna som är svåra att komma åt med tandborstning utan att orsaka obehag hos patienten. en möjlig risk med att använda alendronat i munsköljvätskor skulle kunna vara att det ger ett systemiskt intag av drogen. Det har uttalats farhågor för den långsiktiga effekten av bisfosfonater på benresorption. Men forskarna bedömer att risken för negativa verkningar blir minimal med miceller i en sköljvätska. De konstaterar att det krävs fortsatta studier för att översätta detta nya system för leverans av läkemedel till en kliniskt användbar behandling för att förebygga karies. Källa: Chen F, Liu X-M, Rice KC et al. Tooth-binding micelles for dental caries prevention. Antimicrobial Agents and Chemotherapy on line 200908924. Doi:10.1128/ AAC.00387-09 lennarT eDQVisT, medicin journalist, sammanfattar artiklar i medicinska och odontologiska tidskrifter för Tandläkartidningens läsare. e-post: lennart.edqvist@telia.com SJÄLVBONDANDE CEMENT Enkel rengöring av överskottscement • Självbondande cement med utmärkt retention och mekanisk styrka. • Automixspruta för snabb och enkel hantering: - kontrollerad blandning, direkt applicering, exakt dosering vid varje tillfälle • Gelfas för enkel rengöring. For better dentistry Dentsply DeTrey | Box 2024 | 128 21 Skarpnäck | Tel. 08-685 65 05 tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 59 VETENSKAP & KLINIK I KOrTHET Klinisk forskning ett lyft för tandvården Det anser Sveriges Tandläkarförbund, som är positivt till det och andra förslag i utredningen Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården. Tandläkarförbundet betonar dock att hela vården omfattas av utredningens förslag – inte bara sjukvården, som utredningens titel antyder. Kombinationstjänsterna där tandläkare genomgår forskarutbildning och specialistutbildning parallellt är något som förbundet vill bevara och bygga vidare på. Långsiktig finansiering av tjänster som kombinerar forskning och klinik är också viktig, skriver Tandläkarförbundet i sitt remissvar. Tillgång till kliniska labo- För att unga kliniska forskare ska kunna rekryteras måste forskningens meritvärde stärkas, menar sveriges Tandläkarförbund. foto: GÖt ebor Gs Uni Ver si t e t Forskning ska innebära en karriärmöjlighet. Forskningens meritvärde måste stärkas för att unga kliniska forskare inom odontologin ska kunna rekryteras. Ökad frekvens av hudcancer hos tandläkare ratorier, teknisk utrustning, databaser, stöd för statistisk bearbetning och hjälp med att söka forskningsanslag är andra viktiga förutsättningar för odontologisk forskning av god kvalitet. Tandläkarförbundet stödjer också utredningens förslag att inrätta ■ en kommitté för klinisk behandlingsforskning på Vetenskapsrådet ■ en nationell samarbetsgrupp för akademisk medicinsk behandlingsforskning ■ särskilda regionala universitetsmedicinska centrum där universitet och landsting tillsammans ansvarar för forskning, utbildning och kunskapsspridning. Odontologi bör finnas med som ett särskilt uppdrag för de universitetsmedicinska centrumen i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö, föreslår förbundet. Det är även viktigt att den odontologiska kliniska forskningen får öronmärkta pengar, tycker Tandläkarförbundet. janet suslick ➤ Förekomsten av hud- cancer är förhöjd hos tandläkare. Denna upptäckt har publicerats i en artikel från en stor nordisk cancerstudie, Nordic Occupational Cancer (noCCa). Studien bygger på 2,5 miljoner diagnostiserade cancerfall bland 15 miljoner människor i fem nordiska länder. Den höga förekomsten av cancer gäller hudmelanom oavsett lokalisering och icke-melanom hudcancer (exklusive basalcellscancer) på extremiteter. Tandläkare toppar statistiken även när det gäller prostata-, bröst- och livmodercancer. I gengäld har tandläkare den lägsta förekomsten av livmoderhalscancer och cancer i magsäck (män), galla och urinblåsa. Källa: Den norske tannlegeforeningens tidende 2009, nr 11. cf läs mer »Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården« (SOU 2009:43) Salli Sadelstol •eliminerar obehagen som uppkommer vid långtidssittande läs mer http://astra.cancer.fi/NOCCA PÅMINNELSE för riktigt låga priser JR dental ALMA - Programvaran för svensk tandvård Förenkla din kommunikation med Försäkringskassan! sfri kostnad n e r ö f s Ring os tion! tra demons ALMASOFT Tel 046-23 81 80 Fax 046-20 90 21 www.almasoft.se info@almasoft.se 60 NYHET! Salli Swing www.salli.com •rörlig sits •fantastisk för ländryggen Order och förfrågan: Salli Systems Minna-Liisa Ydeskog Tel. 0706-179920 ml@salli.com MK 695:- 1.200:E-max 1.200:- 1.400:Zirconia 1.200:- 1.500:- inkl.CoCr inkl.mtr. inkl.mtr 08-664 13 60 www.jrdental.se tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 teknodont.se Inget oväntat i glaset... Ledande inom svensk tandteknik VETENSKAP & KLINIK I KORTHET Problem med käkarna vanligare bland kvinnor ➤ Kvinnor löper högre risk än män att få långvariga symtom på käkfunktionsstörning. Värk i nacke, axlar eller rygg ökar också risken för att utveckla käk- och huvudvärk, visar en doktorsavhandling vid Umeå universitet. I sin avhandling har Susanna Marklund studerat störningar i käkfunktionen i förhållande till kön, tandgnissling och tandpressning, olika bettförhållanden samt huvudvärk, nackvärk och ryggvärk som möjliga riskfaktorer. För personer med korsbett och tandpressning eller tandgnissling bör den ökade risken att utveckla käkledsbesvär tas med i Nytt material för implantat bedömningen när en behandling planeras, visar studien. Studien visar även att nack- och ryggvärk och käkfunktionsstörning ömsesidigt påverkar varandras förlopp. En bedömning av käksystemet bör därför ingå vid utredning och behandling av patienter med smärta i nacke och rygg. Studien har pågått under två år och studiegruppen bestod av 371 tandläkarstudenter, av vilka 308 följdes upp efter ett år och 280 kunde följas under två år. Källa: Umeå universitet cf läs mer http://urn.kb.se/resolve?urn= urn:nbn:se:umu:diva-25689 ➤ Nya material grun- dade på föreningar mellan kol och kväve kan ge bättre medicinska implantat, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Materialen kan till exempel användas till konstgjorda höftleder eller tänder. − Ett problem med de material vi i dag använder i kontakt med ben, är att de är spröda och inte helt biokompatibla. Bland annat kan de korrodera och släppa ifrån sig partiklar till blod och vävnader,säger Torun Berlind som lade fram sin doktorsavhand ling i augusti. De kolnitrider Torun Berlind framställt är både hårda och elastiska Implantatmaterial av kolnitrider. Bild från atomkraftmikroskop (AFM). och tycks fungera bra ihop med benvävnad och mjukvävnad. Materialen är dock mindre lämpade för direkt kontakt med blod. Materialen har konstruerats genom ytbeläggning i vakuum, där ett tunt lager fästs på en yta av kisel. Därefter har man undersökt hur materialen samverkar med proteinerna i blodplasma. Källa: Linköpings universitet cf odontologiSk rikSStÄmma 2009 några smakprov ur programmet: • god tandvård - nya register inom tandvården (Östholm, klinge, Persson Eldeby, Wahlström, gahnberg) • retinerade molarer, hur behandlar vi dessa? (al-khalili, kjellberg) 12–14 november Stockholmsmässan Älvsjö För mer information besök www.tandlakarforbundet.se 62 tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 ! t e h y N Borrix COMBO Kombinerat fil- och borrställ Besök oss på SWEDENTAL, monter C13:29. AristoDent AB Södra Kungsgatan 2 | 642 35 Flen | +46 157 156 30 | +46 157 156 33 E-post: info@aristodent.se | www.aristodent.se VETENSKAP & KLINIK Petteri Sjögren »Förbättra munhygienen inom äldrevården« Sammanfattat Bakteriespridning från munhåla och svalg till lungorna utgör den troliga smittvägen för vårdrelaterad lunginflammation (VRL). En förbättrad munhygien hos äldre kan minska risken för att insjukna eller dö i VRL, visar flera studier. Referentgranskad Accepterad för publicering 7 augusti 2009 Petteri Sjögren med dr, ötdl, Oral Care AB E-post: petteri. sjogren@oralcare.se Artikelförfattaren är anställd vid Oral Care. Arbetet har bedrivits som ett forsknings projekt inom Oral Care. Finansiären har inte haft inflytande över projek tets resultat. E n ökande volym av forskningspublikationer påvisar samband mellan bristande munhygien och luftvägsinfektioner hos äldre och medicinskt försvagade personer. Bakteriespridning från munhåla och svalg till lungorna utgör den troliga smittvägen för vårdrelaterad lunginflammation (vrl). Då vrl är en vanlig infektion hos försvagade äldre och en av de vanligaste dödsorsakerna måste den geriatriska slutenvården och äldreomsorgen tillhandahålla en tillfredställande daglig munvård, professionell förebyggande tandvård och behandlingar. Detta är av särskilt stor betydelse i Sverige där tandvårdsförsäkringen gjort det möjligt för många äldre att ersätta dåliga tänder med fastsittande, ofta käkbensförankrade, protetiska konstruktioner som kräver avancerad munvård för att inte utgöra en bakteriereservoar. Syftet med denna artikel är att beskriva samband mellan munhygien och risken för att insjukna eller dö i vrl hos äldre personer inom slutenvård och på äldreboenden. VRL vanligt bland äldre Vårdrelaterad lunginflammation (vrl) förekommer särskilt ofta hos patienter som vårdas vid intensivvårdsenheter, men även hos andra medicinskt försvagade personer, såsom äldre i slutenvård och inom äldreomsorgen [1]. Lunginflammation är en vanlig vårdrelaterad infektion hos äldre försvagade personer och utgör en av de vanligaste dödsorsakerna hos denna patientgrupp, med en dödlighet i upp till 25 procent efter insjuknandet [1, 2]. Ett samband mellan dålig munhygien samt nedre luftvägsinfektioner och vrl har angetts i litteraturen [3–6]. vrl orsakas ofta av bakteriearter som normalt inte koloniserar orofaryngela områden, och munhålan har angetts utgöra en reservoar för dessa luftvägspatogena mikroorganismer [1]. 64 Uppkomstmekanism Hos friska personer finns ett väl fungerande skydd mot aspirerade bakterier, så vrl drabbar nästan uteslutande medicinskt försvagade personer. Försämrad hostreflex, muntorrhet, sväljsvårigheter eller bristande förmåga att sköta sin dagliga munhygien utgör riskfaktorer för att insjukna i vrl [7]. En särskilt utsatt riskgrupp är patienter som vårdas i respirator (intuberade) i mer än 48 timmar på intensivvårdsavdelningar [8]. För personer som inte vårdas i respirator utgör så kallad tyst aspiration av bakterier från munhåla och svalg till de nedre luftvägarna och till lungorna den främsta smittvägen vid uppkomsten av vrl [9]. Andra möjliga smittvägar vid vrl är inhalation av luftburna patogena mikroorganismer, eller translokation av bakterier från lokala infektioner vid bakteriemi [7]. Kolonisationen i svalget är dock troligen ett kortvarigt och övergående tillstånd, varför biofilmerna i munhålan har angetts utgöra en mer beständig reservoar för luftvägspatogena mikroorganismer [9] (figur i). Risken för att drabbas av tyst aspiration är särskilt uttalat hos äldre med nedsatt funktion till följd av cerebrovaskulära sjukdomar (det vill säga sjukdomar i hjärnans blodkärl), såsom stroke [10]. Man har funnit att ungefär 70 procent av äldre personer som drabbats av pneumoni uppvisar förekomst av aspiration från munhåla och svalg till lungorna under sömnen [10]. Tyst aspiration av patogena mikroorganismer från munhålan, via svalget, till lungorna är alltså den mest sannolika och troliga mekanismen vid uppkoms ten av vrl hos äldre personer inom slutenvård och inom äldreomsorgen [11, 12] (figur ii). Mikroorganismer I studier där man avsett att kartlägga orsakssamband mellan mikroorganismer som finns på tänder och avtagbara proteser samt vrl har en lång lista av olika bakteriearter identifierats som potentiellt patogena [9, 11, 13, 14]. Exempel på förekommande bakteriearter är Staphylococcus aureus (inklusive methicillin resistent S aureus, mrsa), gramnegativa tarmbakterier (till exempel Escherichia coli) och Pseudomonas aeruginosa [9, 11, 13, 14]. De flesta mikroorganismer som infekterar lungorna är alltså inte relaterade till sjukdomar i munhålan [11, 14], men även vanligt fötandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 VETENSKAP & KLINIK Munhygien inom äldrevården hos tandlösa har visat sig utgöra en riskfaktor för vrl [13, 16]. Likaså kan avtagbara tandproteser utgöra en reservoar för luftvägspatogena mikroorganismer [17]. Figur I. Biofilmerna i munhålan utgör en reservoar för luftvägspatogena mikroorganismer som kan ge upphov till luftvägsinfektion och vårdrelaterad lung inflammation. Figur II. Tyst aspiration av patogena mikroorganis mer från munhålan till lungorna är en trolig smitt väg vid uppkomsten av vårdrelaterad lunginflam mation hos äldre personer inom slutenvården och äldreomsorgen. rekommande mikroorganismer från munhålan, såsom Streptococcus intermedius och Candida albicans-svampen, kan orsaka opportunistiska lunginfektioner under särskilda omständigheter [11, 13]. Närvaro av kariogena eller parodontalpatogena bakterier i saliv och dental plack har visat sig utgöra riskfaktorer för insjuknande i aspirationspneumoni, men något direkt orsakssamband har inte kunnat påvisas [10]. I en experimentell djurmodell på mus har dock Porphyromonas gingivalis och Treponema denticola visat sig kunna orsaka pneumoni [15]. Möjligen kan även cytokiner och inflammatoriska enzymer från den orala biofilmen aspireras, eller på annat sätt överföras, till lungorna och där stimulera inflammatoriska processer som föregår kolonisationen av lungpatogena mikroorganismer och uppkomsten av vrl [7]. Kopplingen mellan cytokiner samt inflammatoriska enzymer från den orala biofilmen och vrl kan på sikt komma att visa sig tydligare i sitt sammanhang, eftersom man i vissa studier har funnit ett möjligt samband mellan parodontit och kronisk obstruktiv lungsjukdom [1]. Även tandlösa personer med bristande munhygien riskerar att drabbas av luftvägskomplikationer eftersom bakteriebeläggningar på tungan tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Prevention genom förbättrad munhygien En ständigt ökande volym av kliniska forskningspublikationer påvisar samband mellan bristande munhälsa och allmänsjukdomar hos äldre och medicinskt försvagade personer [14, 18]. Bland annat har ett samband mellan bristande munhygien och vrl angetts. Därför har man i kliniska studier försökt utvärdera om förbättrad munhygien hos dessa medicinskt försvagade patientgrupper kan minska förekomsten av luftvägsinfektioner samt insjuknande och dödlighet i vrl [14, 18]. I oberoende systematiska litteraturöversikter har man utvärderat den förebyggande effekten av munhygienåtgärder mot nedre luftvägsinfektioner och vrl hos äldre personer inom slutenvård och på äldreboenden [14]. I de systematiska översikterna fann man bevis från kliniska forskningsresultat från slutenvård och äldreboenden, för att vrl bland äldre till viss del kan förebyggas genom förbättrad munhygien [14, 18]. I detta sammanhang är det viktigt att beakta den förebyggande åtgärdens effektstorlek i termer av absolut riskreduktion, eftersom riskreduktionens storlek måste vara kliniskt relevant för att vara intressant ur ett vårdperspektiv. Den absoluta riskreduktionen utgörs av den procentuella skillnaden i utfall (till exempel lunginflammation) mellan studiegruppen och kontrollgruppen, snarare än kvoten av utfallen mellan grupperna som ofta anges (relativ riskreduktion), men berättar ingenting om effektens storlek i sig [19]. Number needed to treat (nnt) är ett annat kliniskt intressant mått som visar hur många personer som behöver behandlas med en metod (eller åtgärd) för att förhindra ett fall av sjukdom [19]. Den vetenskapliga bevisningen som har sitt ursprung i randomiserade kontrollerade studier anses vara av högsta bevisvärde (evidens) då en systematisk översikt ska sammanställas [20]. Samtliga randomiserade kontrollerade studier som identifierats vid omfattande litteratursökningar inom detta område, visar på förebyggande effekt av munhygienåtgärder mot nedre luftvägsinfektioner och vrl hos äldre personer inom slutenvård och på äldreboenden [21–25]. Bland dessa randomiserade kontrollerade studier fann man en relativt god förebyggande effekt mot luftvägsinfektioner och vrl genom förbättrad munhygien. Den absoluta riskreduktionen för att insjukna i nedre luftvägsinfektion eller vrl var ungefär 7 procent [21, 23]. Översatt till kliniskt relevanta tal (nnt) innebär detta att om man förbättrar munhygienen hos (ungefär) 15 äldre personer som bor inom slutenvård eller på äldreboenden kan man förhindra ett fall av 65 VETENSKAP & KLINIK Petteri Sjögren ver ofta känslor av rädsla och obehag inför munvårdssituationen [34–37]. Ett av de vanligaste skälen till upplevt obehag är att munvårdssituationen ofta är förknippad med en viss motvilja, eller motstånd, från den demenssjuka personen. Det är därför viktigt att omsorgspersonalen även får lära sig att hantera känslor av obehag för att kunna ge vårdtagarna bättre munvård genom att till exempel metoder från kognitiv beteendeterapi integreras i munvårdsutbildningen [37]. I ett mångkulturellt samhälle är det även viktigt att beakta kulturella skillnader i hur man ser på åldrandet, ur både vårdtagarens och omsorgspersonalens perspektiv. Figur III. En ökan de förekomst av bland annat käk bensförankrade protetiska kon struktioner hos de äldre ställer höga krav på vård- och omsorgspersona lens kunskaper om och förmåga att utföra munvård. »… ungefär vart tionde dödsfall i VRL bland äldre personer inom sluten vård och på äldreboenden kan förebyg gas genom förbättrad munhygien.« 66 insjuknande i nedre luftvägsinfektion eller vrl [21, 23]. Motsvarande siffror visar att förbättrad munhygien minskar den absoluta risken för att dö i vrl med 9–12 procent [24, 25]. Översatt till nnt innebär detta att ungefär vart tionde dödsfall i vrl bland äldre personer inom slutenvård och på äldreboenden kan förebyggas genom förbättrad munhygien [24, 25]. Även resultat från övriga, icke-randomiserade, studier där man har studerat sambandet mellan munhälsa och nedre luftvägsinfektioner eller vrl pekar i samma riktning som fynden i de ovan nämnda randomiserade studierna [9, 26–28]. Vårdpersonalens roll Gamla på äldreboenden, med avtagande förmåga för dagliga aktiviteter, är en grupp som ofta har svårt för att klara av sin dagliga munhygien, och många gånger även svårt för att regelbundet ta sig till den professionella tandvården [7]. Men trots att äldre personer ofta värdesätter tandhälsan högt, och att tandhälsan är en viktig del av det allmänna välbefinnandet och livskvaliteten hos de äldre [29], är munhygienen bristfällig bland äldre som är beroende av omsorg [30, 31]. En ökande förekomst av egna tänder (ofta restaurerade) samt käkbensförankrade protetiska konstruktioner hos äldre personer [32, 33], ställer mycket höga krav på omsorgspersonalens kunskaper i munvård (figur iii). Eftersom infektionsfrihet, livskvalitet, god hälsa, smärtfrihet, samt tillfredsställande tuggfunktion hos de äldre är mål som eftersträvas, är utbildning av omsorgspersonal i munvård en avgörande nyckelfråga i sammanhanget [34]. Intressant nog leder utbildning i munvård ofta till ökade kunskaper bland omsorgspersonal, men beteendet kring munvården förändras inte i samma utsträckning [35, 36]. Därför anses omsorgspersonalens attityder och upplevelser till munvårdsuppgifter vara en minst lika viktig pusselbit i sammanhanget som deras kunskaper i munvård [35]. Omsorgspersonal inom demensvården upple- Sammanfattning och framtida studier Att vara beroende av andras hjälp för att kunna sköta sin dagliga munhygien, som vid demenssjukdomar, neurologiska sjukdomar, intensivvård och andra tillstånd där förmågan till egenvård avtar, ökar risken för att insjukna i vrl [7]. Även bristande munhygien, kolonisering av luftvägspatogena mikroorganismer i den orala biofilmen samt nedsatt allmäntillstånd bidrar till en förhöjd risk för att drabbas av vrl [7]. Intensivvårdspatienter som vårdas i respirator och gamla, medicinskt försvagade personer som vårdas inom slutenvård och inom äldreomsorgen är särskilt utsatta för risken att drabbas av vrl. Den sammantagna vetenskapliga bevisningen i dag talar för att förbättrad munhygien kan minska risken för att insjukna och dö i vrl, så munvården hos dessa patientgrupper kan inte negligeras [14, 18]. Munhygienåtgärderna som studerats i de randomiserade kontrollerade studierna som beskrivits i denna artikel bestod av tandborstning eller jodpensling efter varje måltid, alternativt professionell tandrengöring varje vecka eller 0,12 procent klorhexidinsköljning före och efter genomgången hjärtkirurgi [21–25]. Således är det inte troligt att så omfattande munhygienåtgärder kan ingå i de dagliga rutinerna inom slutenvården eller äldreomsorgen. Däremot kan tandhygienister som arbetar i nära anslutning till geriatriska slutenvårdsavdelningar eller inom äldreomsorgen vara en möjlig väg för att nå en tillfredsställande munhygien bland äldre personer. Det är dock viktigt i sammanhanget att tandhygienisten får arbeta i en organisation med odontologisk kompetens för att säkra sin professionella vidareutveckling. Framtida randomiserade kliniska studier bör inriktas på att söka efter enkla och effektiva förebyggande metoder för att förbättra munhygienen hos dessa patientgrupper. Att metoderna ska vara enkla är viktigt då munhygienåtgärder på dessa patienter många gånger är både psykologiskt och tekniskt sett svåra att utföra för omsorgspersonalen. Således bör framtida studier även söka efter ny kunskap om hur omsorgspertandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 VETENSKAP & KLINIK sonalen kan utbildas i munvård på ett relevant sätt för att klara det ökande antalet egna tänder och fastsittande protetik hos en växande äldre befolkning. En annan viktig aspekt i sammanhanget är att omsorgspersonalen kan lära sig att hantera känslor av obehag och motvilja inför munvårdssituationen. Utbildning i munvård har på många håll varit närmast obefintlig inom grundutbildningarna för vårdyrken. Därför är det viktigt att munvård integreras i vårdutbildningarna i större omfattning än vad som hittills varit fallet. Vid insjuknandet i en kronisk sjukdom kan sjukdomsbördan i sig få personen i fråga att försumma sådana dagliga aktiviteter som inte tidigare varit högt prioriterade i vardagen. Även äldre personer avstår ofta från regelbundna kontakter med den professionella tandvården [38]. Inom den professionella tandvården är det därför viktigt att kontinuerligt påminna patienterna om vikten av egenvård genom hela vuxenlivet, så att vanan för de dagliga munvårdsaktiviteterna bibehålls på en tillfredsställande nivå även i påfrestande situationer. Det är även viktigt att tandvårdspersonalen informerar och instruerar omsorgspersonal om vikten av dagliga munvårdssituationer där den kliniska bilden tyder på bristande munvård hos en patient som är beroende av andras hjälp i sin vardag. För att minska risken för individuellt lidande samt risken för medicinska komplikationer som bristande munvård kan leda till, ska mun- och tandvård ingå som en självklar och naturlig del av vårdkedjan i moderna vård- och omsorgsorganisationer. Särskild åtanke och stöd bör riktas gentemot de personer som är beroende av andras omsorg i sin vardag. english summary Need to be improve the oral hygiene in geriatric care facilities Petteri Sjögren Tandläkartidningen 2009; 101 (12): 64–7 The objective was to describe the preventive effect of oral hygiene on health care-associated pneumonia and respiratory tract infection in elderly, and to provide an narrative overview of the association between oral hygiene and healthcare associated pneumonia. Randomized controlled trials reveal a positive preventive effect of oral hygiene on pneumonia and respiratory tract infection in hospitalized, or nursing home resident elderly. Silent aspiration of respiratory pathogens from the oral cavity and the pharynx seems to be a plausible route for bacteria into the lungs, causing health-care associated pneumonia. There is strong evidence that mechanical oral hygiene has a preventive effect on mortality from pneumonia, and on non-fatal pneumonia in hospitalized, or nursing home resident elderly, and about one out of ten deaths in health-care tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Munhygien inom äldrevården »Framtida randomiserade kliniska studier bör inriktas på att söka efter enkla och effektiva förebyggande metoder för att förbättra munhygienen hos dessa patientgrupper.« associated pneumonia among these patients may be prevented by improving the oral hygiene status. For many elderly patients, daily oral hygiene measures provided by nursing staff are crucial to achieve a sufficient level of oral hygiene. Therefore, future research in this area should be focused on high quality randomized controlled trials to evaluate the efficacy of oral hygiene measures for prevention of health-care associated pneumonia. Another, equally important, area for future research is the development of new clinically relevant dental hygiene educational programs for nursing staff. Referenser 1. Scannapieco FA, Bush RB, Paju S. Associations between periodontal disease and risk for nosocomial bacterial pneumonia and chronic obstructive pulmonary disease. A systematic review. Ann Periodontol 2003; 8 (1): 54–69. 2. Niederman MS. Nosoco mial pneumonia in el derly patients: Chronic care facility and hospital considerations. Clin Chest Med 1993; 14 (3): 479–90. 3. Scannapieco FA, Pa pandonatos GD, Dunford RG. Association between oral conditions and respiratory disease in a national sample survey population. Ann Peri odontol 1998; 3 (1): 251–6. 4. Scannapieco FA, Mylotte JM. Relationship between periodontal disease and bacterial pneumonia. J Periodontol 1996; 67 (10 suppl): 1114–22. 5. Preston AJ, Gosney MA, Noon S, Martin MV. Oral flora of elderly patients following acute medical admission. Gerontology 1999; 45 (1): 49–52. 6. El-Solh AA, Pietrantoni C, Bhat A, Okada M, Zambon J, Aquilina A, et al. Colonization of dental plaques a reservoir of respiratory pathogens for hospital acquired pneu monia in institutionali zed elders. Chest 2004; 126 (5): 1575–82. 7. Paju S, Scannapieco FA. Oral biofilms, periodonti tis, and pulmonary infections. Oral Dis 2007; 13 (6): 508–12. 8. Fields LB. Oral care intervention to reduce incidence of ventilatorassociated pneumonia in the neurologic intensive care unit. J Neurosci Nurs 2008; 40 (5): 291–8. 9. Russell SL, Boylan RJ, Kaslick RS, Scannapieco FA, Katz RV. Respiratory pathogen colonization of the dental plaque of institutionalized elders. Spec Care Dentist 1999; 19 (3): 128–34. 10. Kikuchi R, Watabe N, Konno T, Mishina N, Sekizawa K, Sasaki H. High incidence of silent aspiration in elderly patients with communityacquired pneumonia. Am J Respir Crit Care Med 1994; 150 (1): 251–3. 11. Mojon P. Oral health and respiratory tract infec tion. J Can Dent Assoc 2002; 68 (6): 340–5. 12. Marrie TJ, Slayter KL. Nursing home-acquired pneumonia. Treatment options. Drugs Aging 1996; 8 (5): 338–48. 13. Abe S, Ishihara K, Okuda K. Prevalence of potential respiratory pathogens in the mouths of elderly patients and effects of professional oral care. Arch Gerontol Geriatr 2001; 32 (1): 45–55. 14. Azarpazhooh A, Leake JL. Systematic review of the association between respiratory diseases and oral health. J Periodontol 2006; 77 (9): 1465–82. 15. Okuda K, Kimizuka R, Abe S, Kato T, Ishihara K. Involvement of periodon topathic anaerobes in aspiration pneumonia. J Periodontol 2005; 76 (11 Suppl): 2154–60. 16. Abe S, Ishihara K, Adachi M, Okuda K. Tonguecoating as risk indicator for aspiration pneumonia in edentate elderly. Arch Gerontol Geriatr 2008; 47 (2): 267–75. 17. Sumi Y, Kagami H, Ohtsu ka Y Kakinoki Y, Harugu chi Y, Miyamoto H. High correlation between the bacterial species in denture plaque and pharyngeal microflora. Gerodontology 2003; 20 (2): 84–7. 18. Sjögren P, Nilsson E, Forsell M, Johansson O, Hoogstraate J. A syste matic review of the preventive effect of oral hygiene on pneumonia and respiratory tract infection in elderly in hospitals and nursing homes: effect estimates and methodological quality of randomized controlled trials. J Am Geriatr Soc 2008; 56 (11): 2124–30. 19. Sackett DL, Straus SE, Richardson WS, Rosen berg W, Haynes RB. Evidence-based medicine how to practice and teach EBM. London: Churchill Livingstone, 2000. 20. Concato J, Shah N, Hor witz RI. Randomized, controlled trials, obser vational studies, and the hierarchy of research designs. N Engl J Med 2000; 342 (25): 1887– 92. För en fullständig referens lista – se http://www.tand lakartidningen.se 67 VETENSKAP & KLINIK Idakajsa Sand Okunskap hindrar papperslösa att få vård Sammanfattat Papperslösa som är i behov av tandvård kan stöta på flera hinder. Två av de största hindren är okunskap, både hos vårdgivare och patient, samt rädsla för att bli angiven. I många landsting är det också oklart vilken typ av tandvård en papperslös är berättigad till. Idakajsa Sand tdl, folktandvården, Jakobsberg E-post: idakajsa.sand@ ftv.sll.se Handledare: Lena Karlsson tandhygienist, institu tionen för odontologi, Karolinska institutet S Godkänd för publicering 2 september 2009 yftet med denna artikel är att belysa och diskutera tandvård till papperslösa samt att upplysa tandvårdspersonal i ämnet. Artikeln, som bygger på ett examensarbete, avser att ge läsaren en uppfattning om vad lagen säger om papperslösas rättigheter till tandvård, hur detta praktiseras i vårt samhälle samt vilka åsikter som finns i frågan. Resultatet visar att det enda egentliga hindret för papperslösa att få tandvård, vare sig de söker akut eller för fullständig behandling, är om de inte har möjlighet att betala för den. Dock stöter de papperslösa på hinder av flera olika slag vid behov av tandvård, där okunskap både hos vårdgivare och patient samt rädsla för att bli angiven är två av de största problemen. I många landsting är det också oklart vilken typ av tandvård en papperslös är berättigad till. Cirka 20 000 papperslösa Tillgång till god tandvård är en självklarhet för de allra flesta i Sverige. Tandvårdslagen slår fast att målet för svensk tandvård är »en tandvård på lika villkor för hela befolkningen« [1]. Att ha tillgång till denna subventionerade tandvård är dock inte en självklarhet för alla som vistas i Sverige. Här lever i dag ett okänt antal personer utan legal status. De kallas för papperslösa, gömda, irreguljära migranter eller illegala invandrare. Gruppen utgörs till exempel av personer som kommit hit för att arbeta utan tillstånd, turister eller studenter som kommit hit med ett giltigt visum och stannat kvar sedan det gått ut, traffickingoffer eller de som stannat kvar efter avslag på asylansökan. I denna artikel används begreppet papperslös för hela denna grupp. Migrationsforskaren Jonas Widgren uppskattade antalet papperslösa till cirka 20 000 åren 68 2003–2004 [2] och det är troligen ännu fler i dag. De papperslösa är begränsade vid alla de tillfällen man använder sitt personnummer, till exempel vid jobbansökan, bankärenden och vid behov av sjuk- och tandvård. Många blir utnyttjade på både bostadsmarknaden och arbetsmarknaden och de flesta jobbar inom städ-, restaurang- eller byggbranschen eller med hushållsnära tjänster. Författaren Kristina Mattsson beskriver detta utförligt i sin bok »De papperslösa och de aningslösa« [3]. Den enda vård många vågar söka finns på ställen där vårdpersonal på sin fritid hjälper papperslösa, ofta med små resurser. När det gäller sjukvård har en del sådana center upprättats, men någon motsvarighet finns inte när det handlar om tandvård. Material och metoder Böcker, lagtext och artiklar har studerats och tre intervjuer har genomförts: dels med en tandläkare som erbjuder papperslösa tandvård, dels med en person som jobbar med dessa frågor på landstingsnivå och dels med en papperslös. Utöver detta har alla landsting och samtliga riksdagspartier fått svara på frågor via e-post och några har även kontaktats på telefon. Tandvårdslagen förtydligad I tandvårdslagen 1985:125 6 § står det: »Om någon som vistas i landstingskommunen utan att vara bosatt där behöver omedelbar tandvård, ska landstingskommunen erbjuda sådan tandvård.« Hur detta ska tillämpas på asylsökande med flera har länge reglerats genom en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Under 2008 kom en ändring i 6 § i tandvårdslagen med anledning av den nya lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera. Denna lag gjorde att det som tidigare varit praxis i och med överenskommelsen, nu blev lagfäst. Lagen förtydligar i vilken omfattning tandvård ska ges åt asylsökande och andra utlänningar som vistas inom landstingen. Utlänningar som inte fyllt 18 år ska erbjudas tandvård i samma omfattning och på lika villkor som de barn som är bosatta inom landstinget. Detta gäller alltså även papperslösa barn. När det kommer till vuxna skiljer man på de som är inne i en asylprocess och de som är papperslösa. Till den första gruppen tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 VETENSKAP & KLINIK Tandvård till papperslösa foto: r ik sbanken »… papperslösa har inte rätt till några subventioner, utan ska betala fullt pris för behandling … Kan de inte betala för sig vid behandlingstillfället ska de ändå erbjudas omedelbar tandvård.« räknas de som har ansökt om uppehållstillstånd, de som har beviljats uppehållstillstånd men inte är folkbokförda i landet och de som väntar på avvisning. Dessa får akut tandvård och annan tandvård som inte kan anstå till reducerat pris. Patientavgiften är 50 kronor. Den andra gruppen, de papperslösa, har inte rätt till några subventioner, utan ska betala fullt pris för behandling, liksom turister. Kan de inte betala för sig vid behandlingstillfället ska de ändå erbjudas omedelbar tandvård. De som har fått besked om avvisning men håller sig undan så att avvisningen inte kan verkställas räknas också till denna grupp. Landstingens praxis Landstingens praxis visar att det finns landsting som har gått längre än vad lagen kräver och även erbjuder vuxna papperslösa akut tandvård på samma villkor som till asylsökande, det vill säga för 50 kronor per besök, eller, som i Värmland, utan kostnad för patienten. Hur landstingen har svarat på frågor utskickade via e-post redovisas i tabell 1 (se nästa uppslag). De landsting som erbjuder akut tandvård till papperslösa patienter för 50 kronor eller utan kostnad får ingen ersättning från Försäkringskassan utan det är respektive landsting eller den enskilda kliniken som får stå för kostnaden. En papperslös som själv står för kostnaden kan erbjudas fullständig behandling. Flitig debatt Det har ofta debatterats inom politiken och i medier vilken vård papperslösa ska erbjudas och tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 hur den ska betalas. Diskussionerna har framför allt gällt sjukvård, och det är också då frågan om betalning hamnar i fokus, eftersom sjukvården är kraftigt subventionerad för den som ingår i den svenska sjukförsäkringen, medan tandvården till större del än sjukvården bekostas av patienten själv. Regeringens hållning har fått stark kritik, bland annat från fn:s särskilda rapportör för rätten till hälsa, Paul Hunt. Han menar att Sverige bryter mot fn:s konvention om mänskliga rättigheter när man inte infört att alla har rätt till bästa möjliga vård på ett konsekvent sätt [4, 5]. Rapporten som Hunt skrivit har gett ringar på vattnet och många organisationer och enskilda engagerade har använt rapporten som verktyg i sin kamp för att uppmärksamma de dåliga villkoren för vårdsökande papperslösa. Ett av de initiativ som väckt stor uppmärksamhet är det så kallade »Rätt till vård-initiativet« [6]. Detta initiativ togs av 27 organisationer och förbund, bland annat Röda Korset, Rädda Barnen, Sveriges Läkarförbund, Vårdförbundet, Läkare Utan Gränser, lo, Sveriges Kristna Råd och Amnesty International, men Sveriges Tandläkarförbund och andra organisationer har ställt sig bakom initiativet efteråt. Man uppmanar den svenska staten att »ta sitt ansvar för att papperslösa och asylsökande får tillgång till hälso- och sjukvård på i allt väsentligt lika villkor som övriga invånare« [7]. Regeringen är dock inte enad i frågan om sjukoch tandvård för papperslösa. Socialminister Göran Hägglund (kd) står för en mer generös linje än migrationsminister Tobias Billström (m), där »Regeringens hållning har fått stark kritik, bland annat från FN:s särskilda rapportör för rätten till hälsa, Paul Hunt.« 69 VETENSKAP & KLINIK Idakajsa Sand TABELL 1. Landstingens svar på utskickat frågeformulär. En kommun*, Gotland, och tre landsting, Gävleborg, Jämtland och Kronoberg inkom inte med svar. Landsting 1. Hur ställer ni er till tandvård för vuxna papperslösa personer? 2. Vem bestämmer om dessa ska erbjudas tandvård eller inte? Blekinge Vi kan aldrig neka någon som är i akut behov av hjälp. Landstinget Blekinge ska ta fram policy för hur det ska gå till när gömda flyktingar behöver akut vård. Dalarna Vi erbjuder akut tandvård. Respektive klinikchef. Halland De ska erbjudas vård på samma villkor som asylsökande, det vill säga akut vård och vård som inte kan vänta. Politiskt beslut i Landstinget Halland. Jönköping Erbjuds akut tandvård. Landstingets politiker. Kalmar Ingen avvisas när det gäller akut tandvård. Alla erbjuds akut tandvård. För fullständigt omhändertagande av patienten krävs politiskt beslut, vilket inte är taget i dag. Norrbotten Erbjuds akut vård. Önskar de annan behandling får de betala som andra vuxna. Verksamhetschefen tillsammans med ledningsgruppen. Skåne Region Skåne har nyligen tagit ett politiskt beslut om att erbjuda gömda flyktingar och papperslösa akut tandvård. Tandvårdsnämnden i region Skåne. Stockholm Erbjuds akut tandvård. Dokumentet »Riktlinjer för omhändertagande av ›papperslösa eller gömda‹ personer på hälso- och sjukvårdsinrättningar inom Stockholms läns landsting«. Sörmland De får vård för sina akuta besvär på samma sätt som alla andra patienter. Politiskt beslut. Uppsala Landstinget har beslutat att alla ska få nödvändig vård, oavsett betalningsförmåga. Det gör den behandlare/klinik som de söker vård hos. Värmland Vi tar emot papperslösa och gömda flyktingar och ger dem nödvändig vård. Det har våra politiker beslutat. Västmanland Vi nekar aldrig en patient akut tandvård. Man får alltid hjälp med akuta besvär på någon av folktandvårdens kliniker. Landstingen har lagt uppdraget på folktandvården. Västerbotten Vi ger alla som är i behov akuttandvård. Verksamheten, men tandvårdsledningens inriktning är att de ska erhålla akuttandvård. Västernorrland Vi utför tandvård om kölistesituationen medger detta. Respektive verksamhetsområdeschef avgör. Västra Götaland Vi avvisar inga patienter som söker tandvård hos oss. Fastställd »Rutin för handläggning av ›papperslösa‹ patienter och patienter med skyddad identitet«. Örebro Vi ger samma vård som till asylsökande, det vill säga akut tandvård. Finns inget formellt beslut, men klinikchefer är uppdaterade vad gäller landstingets policy. Östergötland Det är tandvårdslagens 6 § som gäller och den som är i behov av omedelbar vård ska få sådan. Tandvårdslagen § 6. * Gotlands kom mun tillhör inte ett landsting, utan då kommunens yta och folkmängd är identisk med länets funge rar kommunen som landsting och har ansvar för sjukvård och tandvård. Hägglund förespråkar vård för papperslösa på samma villkor som för övriga boende i Sverige. Billström menar att man då undergräver det asylsystem vi har i Sverige och att regeringen uppfyller rätten till hälsa. Dock kommer inte regeringen förändra något förrän man har tillsatt en utredning, något man inte ens är överens om ska göras [8]. Manuel, en papperslös Som ett led i uppsatsarbetet genomfördes en intervju med en papperslös, Manuel, som i verklig- 70 heten heter något annat. Han är 46 år, kommer från Bolivia och befinner sig sedan drygt två år i Sverige. Han bor just nu i lägenhet som han hyr i andra hand i en av Stockholms förorter tillsammans med sin fru och deras femårige son. De har tidigare hyrt ett rum som de fått dela med andra personer och även en tid varit inneboende hos en vän. Manuel och hans familj har sökt asyl, men fått avslag och lever nu som gömda. Både Manuel och hans fru arbetar som städare och deras son har fått gå kvar på den förskola han gick på under asylprocessen. tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 VETENSKAP & KLINIK Tandvård till papperslösa 3. Hur gör ni om någon utan personnummer dyker upp i väntrummet hos er för akut tandvård? 4. Om patienten i fråga 3 erbjuds vård, vad kostar det då för patienten? Vi rekvirerar ett tillfälligt personnummer från reservnum mertjänsten. De flesta patienter vet vad de heter och när de är födda. Patienten betalar vad det kostar enligt gällande Tandvårds taxa, 100 %. Erbjuder tandvård via tillfälligt personnummer. Patienten får betala 100 %. De bör ha med sig någon annan som kan legitimera sig och detta förs in i journalen. Tror att de betalar samma summa som asylsökande, dvs 50 kr. Berättigad vård ska ges oavsett betalförmåga i ögonblicket. Samma som asylsökande, dvs 50 kr. Den personen erbjuds vård. Gällande tandvårdstaxa för landstinget. Ingen ersättning från Försäkringskassan utgår eftersom personen inte tillhör denna. De får akut tandvård oavsett om de har personnummer eller ej. Enligt normal taxa. Ger dem den vård de behöver. 50 kr för ett akutbesök, men deras vårdbehov går före deras betalningsförmåga. Om personen är beredd att betala får den tandvård på sam ma villkor som alla andra vuxna. Den som inte kan betala får hjälp med akuta besvär, tandvärk och inflammationer som påverkar deras allmäntillstånd. Eftersom de inte omfattas av tandvårdsstödet får de stå för hela kostnaden. De får hanteras via tillfälligt personnummer i systemet. De betalar samma summa som asylsökande, dvs 50 kr. Ber patienterna legitimera sig eller om följeslagare kan intyga identiteten. Akutbehandlingar genomförs i alla fall, men inga planerade behandlingar utan leg. Om personen är ansluten till Försäkringskassan betalar man enligt tandvårdsförsäkringens regler. Annars betalar patienten 100 %. Ett besök har i regel föregåtts av en kontakt med någon som hjälper den gömda. Vården är kostnadsfri för patienten. Beror på vad som behöver göras, men patienten får alltid akut vård. Patienten får betala 100 %. Ger patienten tillfälligt nummer och behandlar det akuta. Ger patienten akuttandvård och kan inte patienten betala så hanteras det av kliniken. Vi utför akut tandvård och sådan vård som inte kan anstå. Patienten får betala vården själv enligt vår gängse prislista. Behandlar de akuta besvären. 50 kr. Patienten hänvisas till central jourklinik som är tillsagd att ta hand om vederbörande. Patienten får en faktura skickad till uppgiven adress och den betalas oftast inte. Landstinget är medvetet om detta, och folktandvården får en form av ersättning från landstinget. Tas emot enligt tandvårdslagen § 6. Gällande tandvårdstaxa för landstinget. Ingen ersättning från Försäkringskassan utgår eftersom personen inte tillhör denna. Vid intervjun med Manuel framkommer det att han är mycket frustrerad över den situation som papperslösa i Sverige befinner sig i. »Man har ingen värdighet och blir inte längre behandlad som människa … man har ingen möjlighet att få läkarvård och absolut inte tandläkare«, säger han. Manuel känner inte till något ställe dit papperslösa kan vända sig för att få tandvård. I ett år har han haft en protes som är trasig, vilket förutom tuggsvårigheter också har orsakat en infektion i munslemhinnan vid proteskanterna, men han har inte lyckats få någon hjälp med det. »Det tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 finns vissa samvetslösa tandläkare också som passar på att tjäna pengar, och det var en tandläkare som utanför tiden ville hjälpa till, men han tog 600 kronor och gjorde ingenting, bara undersökte«, säger han. När vi pratar om vilka sociala nätverk som finns för de papperslösa nämner Manuel den kyrka han går till som har hjälpt honom och hans familj mycket. Annars känner han bara till någon ytterligare kyrka och föreningen Syndikalisterna [9], där medlemmar träffas en gång i veckan för att hjälpa de papperslösa. Man försöker även 71 VETENSKAP & KLINIK Uppsatsen i sin helhet (access 20090929) finns att läsa på edu.ofa. ki.se/examensarbete/ detail.asp?Id=246 72 hjälpa varandra så gott det går genom att dela med sig av erfarenheter både om hur det svenska samhället fungerar och hur man kan lindra vissa sjukdomstillstånd. »När man har tandvärk så ska man ta en liten bit vitlök och stoppa den där [på tanden] och det gör jätteont. Sen så somnar den, så man känner inte värken längre. Eller en liten nejlika stoppar man in i den. Man kan göra en kompress, mjöl och vatten som man blandar med papper och så sätter man den på kinden.« Dessa och andra liknande råd ger man till varandra. Diskussion I början av uppsatsarbetet förutsatte jag att papperslösa inte hade möjlighet att få någon tandvård, i likhet med bristen på tillgång till allmän sjukvård. Detta visade sig inte vara fallet. Inte heller kan kritiken i medier mot att papperslösa inte erbjuds full sjukvård överföras på tandvården, då spelreglerna är väldigt olika. En papperslös har tillgång till all tandvård som erbjuds i Sverige. Detta verkar dock inte vara känt, allra minst bland de papperslösa själva. Intervjun med Manuel visade att han inte visste vilka möjligheter en papperslös har att få tandvård och detta verkar vara den allmänna uppfattningen bland papperslösa. Detta kan bero på flera saker, bland annat svårigheten att nå ut med information till en grupp som inte är registrerad i landet och som ingen myndighet vakar över eller har speciellt intresse för. En annan orsak kan vara okunskap hos vårdgivarna. Frågan är relativt ny och har knappt behandlats i odontologiska tidskrifter, än mindre i litteratur. På grund av att de papperslösa vistas i landet utan legal status kan man också tro att det är olagligt att ge tandvård till dem. Ytterligare en orsak kan vara att villkoren skiftar mellan olika landsting, vilket är en följd av att regeringen inte kan enas om en gemensam linje, eller ens sätta igång en utredning i frågan. Under tiden har några landsting tagit fram, och andra är på gång med, riktlinjer för hur de ska handla i en vårdsituation med en papperslös patient. De problem som finns i samband med att en ReFeRenseR 1. Tandvårdslag 1985:125. 2. Social rapport 2006. Stockholm: Socialstyrelsen, 2006. 3. Mattsson K. De papperslösa och de aningslösa. Stockholm: Leopard förlag, 2008. 4. Regeringens webplats om mänskliga rättigheter. FNrapportör vill förbättra rätten till hälsa. 20070618. 5. Backman LE. FN: Sverige diskriminerar papperslösa. Sveriges Radio 20080213. http://www.sr.se/ekot/ arkivasp?DagensDatum=20080213&Artikel=1890051 6. www.vardforpapperslosa.se 7. Ahlin L, Björkman A, Bågenholm E N, Eklund AK, Larsson T, LundbyWedin W, et al. Ovärdig behandling av papperslösa. Svenska Dagbladet 20080317. www.svd.se/opinion/ brannpunkt/artikel_983137.svd 8. Ohlin E. Regeringen splittrad om de papperslösa. Läkartidningen 2008; 8: 510–1. 9. www.sac.se foto: car ina fr ohM »En pap perslös har tillgång till all tandvård som erbjuds i Sverige. Detta verkar dock inte vara känt, allra minst bland de pappers lösa själva.« Idakajsa Sand »När man har tandvärk så ska man ta en liten bit vitlök och stoppa den där [på tanden] …« (»Manuel«, papperslös) papperslös söker tandvård varierar mellan de olika landstingen. I Uppsala och Halland uppger man att problemet ligger i att patienten inte kan legitimera sig, medan man i Kalmar säger att det krävs ytterligare ett politiskt beslut för att de papperslösa ska få tillgång till tandvård. I Örebro har man en särskild klinik dit man hänvisar alla papperslösa patienter. Flera landsting skriver att man inte kan få tandvård om man inte kan betala för sig, och verkar förutsätta att de papperslösa inte kan det. Förhoppningsvis kommer gemensamma riktlinjer att utformas inom en snar framtid som försäkrar alla som vistas i Sverige tillgång till tandvård på jämställda villkor. Det skulle underlätta för vårdgivare som då kan behandla alla vårdsökande jämställt oavsett varför patienten befinner sig i Sverige. Det skulle också säkerställa att Sverige inom tandvården lever upp till de internationella konventioner man skrivit under där man erkänner allas rätt till bästa möjliga hälsa och lovar att skapa förutsättningar för att alla ska få vård vid händelse av sjukdom. För de papperslösa skulle ett sådant beslut tydliggöra vilka rättigheter de har inom tandvården och på så sätt motverka både fysiskt och psykiskt lidande. tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 3M Hälsovård e SteriGag y l p m o C TM EPT T ACC C E J E R Steam l Chemica r Integrato 1243 UST T BAR M DARK THIS POIN PASS TM 1243 TM e SteriGag Complymical Integrator TM EO Che Kvalitetssäkring av både PT ACCE T REJEC 1244 st ar mu Blue b 1244 enter ACCE patient, personal och instrument Stänkresistent munskydd, klass IIR SteriGage™ - indikator för ångsterilisering Bowie-Dick™ - engångstest för e SteriGag ångsterilisering Comply TM Steam l Chemica r Integrato 1243 TM DA P T REJEC 1243 TM Comply e SteriGag TM rator ical Integ EO Chem T REJEC 1244 1244 Vill du lära dig mer om rengöring/desinfektion, sterilisering och personligt skydd? Kontakta oss på tel. 08-92 21 00 eller kjell.rehn@mmm.com. Blu DEBATT En eloge till allmäntandvården Svar på Håkan Wickholms artikel »Vem ska ta ansvar för den åldrande sjuka patienten?«. Den äldre befolkningen i vårt land ökar. Detta har bland annat sin förklaring i medicinska landvinningar; allt fler sjukdomar kan botas och allt fler människor får en ökad livslängd med förhoppningsvis god livskvalitet. Merparten av dessa äldre personer har en fungerande kontakt med allmänläkare och tandläkare hos vilka de kan känna sig trygga och väl omhändertagna i välkänd miljö. Batljan och medarbetare (Batljan & Lagergren: Finansdepartementet 2000), som studerat utveckling av ohälsa och funktionsförmåga med utgångspunkt från tre hypoteser om komprimerad sjuklighet, växande sjuklighet (failure of success) och uppskjuten sjuklighet kom fram till att det är den uppskjutna sjukligheten som gäller: Vi behåller vår hälsa till en allt högre ålder, men när sjukdom drabbar oss blir den sista tiden i livet inte förkortad utan oförändrat lång. När hälsan sviktar finns äldreomsorg med uppsökande munhälsobedömning och rätt till nödvändig tandvård enligt läkarvårdstaxa, men kommunal åtstramning (enligt Batljan & Lagergren) gör att det är svårt att först beredas plats och därefter bland annat att få hjälp att komma till tandläkare. Och att komma till tandvården, det behöver äldre personer med betandning upp i hög ålder. Håkan Wickholm lyfter fram en ytterst angelägen fråga gällande våra äldres tandvård i sitt debattinlägg i Tandläkartidningen nummer 10 2009. Jag vill ge en eloge till alla tandläkare och tandhygienister inom allmäntandvården som förstår sina äldre patienters behov av regelbunden profylax och tätare tandläkarkontroll. Våra gamlas orala hälsa bygger till stor del på ert engagemang och ibland envishet när det gäller att se till att patienterna kommer till behandling. Det är 74 DEBATT Vem ska ta ansvar för den åldrande sjuka patienten? P atienten som i dag är 87 år har varit revisionspatient hos mig i bortåt 30 år. De årliga kontrollerna har varit problemfria tills för några år sedan då hon plötsligt utvecklar om fattande karies och sviktande munhy gien – från det ena undersökningstill fället till det andra. Jag remitterar patienten till tand hygienist och sanering påbörjas. Tandhygienistbesöket avslutas dock tvärt av patienten, då hon upple ver detta mycket negativt vilket hon understryker mycket tydligt. Patienten får hjälp med sin situation (kariessanering och försök till kost rådgivning) och behandlingen fort skrider. Vid nästa revisionstillfälle verkar läget ha stabiliserats någorlunda. Några år senare är situationen på nytt bekymmersam. Förutom »rampant« karies utvecklar patienten på två må nader en tumör på höger sida i över käken. Jag tolkar först denna som en abscessbildning utgående från hörn tanden. Patienten får antibiotika, dock inte av mig utan av sin son som är pen sionerad läkare. Vid återbesök hos mig har inte abscessbildningen svarat på denna behandling utan snarare tilltagit i storlek. Jag misstänker att inte allt står rätt till och remitterar patienten till specialistkliniken på sjukhuset. Då inte heller de får något utbyte vid Ur Tandläkar tidningen nummer 10 2009. incision, tas ett vävnadsprov som se nare ger svaret »förändring av lym fomkaraktär«. Patienten remitteras till Lund för strålbehandling som hon snabbt svarar på. Jag får ett remissvar med röntgenpå pekande och förslag till hygienistbe handling från sjukhustandvården. Nu blir den odontologiska proble matiken tydlig. Jag kontaktar remiss svarets avsändare och förklarar bak grunden, men vederbörande verkar anse att det är min patient och att jag ska ta hand om den fortsatta behandlingen. Jag anser däremot att detta inte längre är en patient för privat allmänpraxis; det fortsatta omhändertagandet bör ombesörjas av sjukhustandvården. Vi ➤ inte helt lätt när den fysiska, och even- behandling med exempelvis cytostatuellt psykiska, förmågan försämras. tika eller radioterapi mot huvud/hals Härvid vill jag gärna citera Nordström och organtransplantation. Dessutom (Oral health and dietary habits in an ingår profylax hos tandhygienist inför, elderly city population. Avhandling, under och efter avslutad medicinsk Umeå universitet 1995): behandling. »TheFÖR high and, with age increasing När patienterna återhämtat sig återPROFESSIONELL TANDVÅRD prevalence of chewing problems asso- går de till sin ordinarie tandläkare för LED-ljus på både scaler bläster ciated with an impaired dental statusochfortsatt revisionstandvård vilket sällan affects dietary intake and emphasises möter några hinder. I de fall patienthe importance of improving dental terna inte återhämtar sig utan överstatus while the elderly is still able to går till palliativ medicinsk behandadapt to a new situation and thereafter ling kan omhändertagandet i enstaka maintain the oral function for life.« fall fortsätta hos sjukhustandvården, Bryant och medarbetare skriver främst med lindrande behandling av (Ethical issues encountered by den- tandhygienist. Det finns inga resurser tists in the care of institutionalized att rutinmässigt behålla dessa patienelders. Spec Care Dent 1995; 1(2)): ter på specialistklinik och det är inte »… the dental profession has been so heller indicerat. successful in motivating independent adults to improve their oral health Ekonomi Jag vill kommentera de fem punkterna Ergonomi Hygien that oral diseases are now becoming i Håkan Wickholms debattinlägg: Kundservice -676 54 10 a problem of old age, particularly for 1.08»Tandläkarna har inte tillräcklig www.fd.se those who have lost the ability to care medicinsk kompetens.« Min befor themselves.« dömning och erfarenhet är att tandTandläkarTidningen årg 101 nr 10 2009 69 Dessa citat äger fortfarande stor akläkarna har tillräcklig kompetens tualitet. för att sköta konventionell tandvård på dessa patienter. Dessutom har specialisttandvården konsultverkSjukhustandvården vid specialistsamhet och rådgivning samt gör tandvården i landstinget i Halland är specialistinsatser om så önskas. bemannad med två och en halv tandläkartjänst och knappt två tandhy- 2. »Förslagen tandbehandling på patienten har inte kunnat genomförgienisttjänster. Högst prioritet inom as.« Svårt att diskutera ett enskilt specialisttandvården har omhänderfall då detaljer saknas i debattinlägtagande av patienter från sjukvården. get. Det gäller patienter som behöver oral infektionssanering inför medicinsk 3. »Kostnad för patienten.« InfekTandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 DEBATT tionssanering inför viss medicinsk behandling betalas enligt läkarvårdstaxa efter avslutad medicinsk behandling, även vid tandbehandling på sjukhustandvården. Efter förhandsbedömning kan eventuella tillkommande åtgärder ingå i behandling enligt läkarvårdstaxa. Sådan förhandsbedömning kan allmäntandläkare skriva. Kostnaden är alltså i stort sett samma inom allmäntandvård och sjukhustandvård. 4. »Bristande motivation.« Även om en patient inte är motiverad för behandling (kanske upplevs som alltför omfattande) bör information om indicerad behandling ges eller försök till övertalning göras om det bedöms angeläget för att undvika akutisering av potentiella infektioner. 5. »Hög ålder.« De äldre patienterna blir allt fler. Ska de inte få fortsätta med tandbehandling där de är vana att gå? Man kan jämföra med medicinen: ska alla sköra äldre med sviktande hälsa hänvisas till Nivå Mål Behandlingsintention Akut vård Att lindra Man avser endast avhjälpa akuta tillstånd, akut smärta eller symtomgivande inflammatoriska tillstånd. Lindrande vård Att fördröja Symtom på sjukdom accepteras, liksom att dessa symtom förvärras, dock ej dithän att akut smärta eller inflammation uppträder. Bevarande vård Att bevara Man eftersträvar att bevara nuvarande munsituation. Lätta symtom på sjukdom accepteras, men inte att dessa förvärras. Förbättrande vård Att förbättra Man eftersträvar en optimal oral hälsa. Symtom på sjukdom accepteras ej. läkare på sjukhus i stället för att gå till allmänläkare? Det är en orimlig tanke; alla måste ta sitt ansvar för omhändertagandet av den åldrande befolkningen, både inom sjukvård och tandvård. Avslutningsvis: Ånyo en eloge till alla inom tandvården som engagerar sig i sina åldrande patienter. Det är ju så att »Dentists along with physicians must learn the art of good palliative care without guilt«. (Ettinger RL. Clinical decision making in the dental treatment of the elderly. Gerodontology 3 (3); 1984). Ni ska känna er tillfreds med utförd behandling, oavsett behandlingsintention. Inom sjukhustandvården inom landstinget i Halland har vi ovanstående mall i våra tankar (Isaksson R et al. Evaluation of an oral health education program for nursing personell in special housing facilities for the elderly. Part II: Clinical aspects. Spec Care Dent 2000;20). Rita iSaKSSOn Övertandläkare, ämnesföreträdare för sjukhustandvård specialisttandvården, Landstinget Halland Fredagen den 13 november är det magi i luften Vågar du missa årets fest? Under Swedental 2009 bjuder Biomain in till ett magiskt mässparty. Mat, dryck, dans och skrämmande bra underhållning hela kvällen. Carlss gnus on C lie ar aper (vinnare av Ta g lan Ch Ma 09) När: Fredagen 13/11 kl. 19.00 Var: Münchenbryggeriet – Lokal Clustret, Söder Mälarstrand 25 Pris: 850 kr/person (exkl. moms) Anmälan: info@biomain.se eller 042-453 07 00 Begränsat antal platser – Först till kvarn! biomain_festannons_8.indd 1 TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 09-09-25 16.13.03 75 DEBATT Listerine – sårgörare eller botgörare? D et finns många sjukhustandläkare som funderat över nyttan med Listerine, bland annat på grund av dess starka smak, höga alkoholhalt och låga fluorhalt som enbart finns i Listerine Fluoride. Vid en första titt på flaskan finns endast en knapphändig innehållsdeklaration. På innehållsförteckningen kommer vatten på första plats och sedan alkohol! Frågan om alkoholmängd besvaras ogärna av återförsäljare till Listerine. De meddelar enbart att alkoholen behövs för att lösa vissa ämnen i Listerine och de är väldigt svävande med sitt svar om alkoholmängd. Statens kriminaltekniska laboratorium är däremot tydligt i sin information på sin hemsida. Där framgår att Listerine innehåller ca 21,8 viktprocent alkohol. Detta är viktigt för polisen att känna till eftersom människor som sätter sig i bilen direkt efter att de sköljt med Lis- Ergonomiska stolar för bättre hälsa! Perfect Classic - ställbar sitsvinkel - mjuk stoppning - litet fotkryss »Min … erfarenhet är att Listerine kan ge upphov till etsliknande skador i kindslemhinnan.« terine kan ge positivt utslag i polisens utandningsutrustning. Listerine har vunnit stora marknadsandelar på grund av massiv reklamkampanj där Sveriges Tandläkarförbunds logotyp varit en del av marknadsföringen. Förra året tog dock Sveriges Tandläkarförbund beslut om att ta bort logotypen från det numera populära munsköljmedlet Listerine eftersom det innehåller för lite fluor. Listerine Fluoride innehåller 0,022ppmF och Tandläkarförbundet vänder sig mot McNeils rekommendation att använda Listerine direkt efter tandborstning eftersom fluoret i Tandläkartidningens läsarundersökning visar: 63 procent läser debatt i Tandläkartidningen. tandkrämen som ska stärka tänderna då sköljs bort! Det är inte bara i dagligvarubutikerna som Listerineförsäljningen slagit rekord. Den ökade försäljningen märks även hos många apotek. Antalet Listerinesmaker ökar på apotekets hyllor och tränger ibland undan andra bra och väldokumenterade varor på grund av platsbrist. Utbudet för kraftigt muntorra patienter har minskat, och lämpliga produkter har haft svårt att komma in på marknaden de senaste åren. Detta är bekymmersamt eftersom många väldigt muntorra patienters slemhinnor är sköra på grund av salivbrist och ytterligare dehydrering med en alkoholhaltig och stark munsköljprodukt oftast inte accepteras av denna patientgrupp. Min personliga erfarenhet är att Listerine kan ge upphov till etsliknande IT-produkter som förebygger smittspridning Ett nyutvecklat tangentbord. Finns med larm som påminner användaren om rengörning. MultiErgonomi Mediateket 2009 Supportstolen Svensk möbeldesign i världsklass, signerad prof. Bruno Mathsson. tel. 0565-12280, fax 0565-12282 www.supportdesign.se 76 100 år Medigenic tangenbord kombinerar rätt tangenbordskänsla med enkel desinficering av plan yta. Tangentbordet finns i tre utföranden. Tvättbar mus i samma material. Tel. 08-774 98 80 www.multiergonomi.se info@multiergonomi.se TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 DEBATT Johnson & Johnson svarar: Stort behov av information om munskölj med essensoljor Här svarar Seppo Wickholm, medicinsk rådgivare, på Valentina Plazinics artikel. I egenskap av medicinsk rådgivare på Johnson & Johnson som både producerar och marknadsför Listerine munskölj vill jag kommentera inlägget Etsskada höger kind. Denna försvann »Listerine – sårgörare eller botgöraefter att patienten slutade skölja med re?«. Med cirka 20 års erfarenhet som Listerine. sjukhustandläkare känner jag väl till skador i kindslemhinnan. Dessa är den problematik med munhälsa man reversibla. Vid utsättning av Listerine möter i vardagen hos de patienter som återfår kindslemhinnan sin normala behandlas inom sjukhustandvården. färg och struktur. Finns det någon anMunskölj med essensoljor är främst nan med liknande erfarenhet? ett bakteriehämmande medel för plackreduktion, en egenskap som Valentina Plazinic finns hos alla varianter av Listerine. Sjukhustandläkare, Södersjukhuset De olika varianterna har dessutom Artikeln har tidigare varit publicerad i egenskaper såsom reduktion av tandBiorace_TLT_#5_09_nr3:RaCeannons 13.44 Sida 1 fluor för att skydda mot Svensk sjukhustandläkartidning 2009-09-21 (utan stensbildning, karies et cetera. Produkten är mycket svar från Mc Neil ab). väldokumenterad och har varit föremål för ett stort antal studier avseende effekt och säkerhet. Sammansättningen av essensoljor såg dagen ljus redan för 130 år sedan så det finns en lång erfarenhet att luta sig emot. Med anledning av innehållet i ditt inlägg är några direkta kommentarer på sin plats. Innehållsdeklarationen är fullständig och följer helt eu:s kosmetikadirektiv. Innehållsämnena anges i fallande viktordning. Produkten innehåller knappt 80 procent vatten och drygt 20 procent alkohol. Övriga ämnen finns i små mängder. Uppgiften om att våra produktspecialister skulle vara förtegna om alkoholhalten är jag tveksam till, att alkoholen fungerar som lösningsmedel för bland annat de aktiva essensoljorna är korrekt. Polisen har välfungerande rutiner vad gäller alkoholmätning och kän- t BioRaCe gör det enkelt för dig när du rensar maskinellt t Höjer behandlingsresultatet t L å t f i l en g ö r a j ob b e t ! Enkelt, snabbt och säkert Beställ hos Kundservice: tel. 08-676 54 10 Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 77 ➤ DEBATT ➤ nedom om effekter av munskölj på utandningsprov efter dialog med oss. Ingen riskerar att bli rattonykter av munskölj om det används på föreskrivet sätt. Samarbetsavtalet med Tandläkarförbundet upphörde av ett enda skäl. Förbundet tog beslut om att endast rena fluorskölj, vilket Listerine inte är, fick bära förbundets logotyp. Fluorhalten är 100 ppm (inte 0.022 ppm som anges i inlägget). Halten följer Food & Drug Administrations (uSA:s Livsmedels- och läkemedelsverk) rekommendationer gällande fluorinnehåll i munskölj som används två gånger dagligen. En diskussion om vad en optimal fluorhalt innebär eller om det enskilda patientfallet ryms inte inom ramen för det här inlägget utan får tas i annan ordning. Frågan om hyllutrymme på apoteken för olika produkter föreslår jag att du diskuterar med Apoteket AB. Någon dehydrerande effekt har inte en produkt med så låg alkoholhalt som Listerine. För en sådan effekt av alkohol krävs mångdubbelt högre koncentrationer. Muntorrhet och annan problematik belyses utmärkt i den omfattande översiktsartikeln av Lahtinen & Ainamo i Tandläkartidningen nr 9, 2009 sid 66–77 som jag rekommenderar att du tar del av. Självfallet Socialstyrelsen svarar Nils Norrsell om N2 I förra numret av Tandläkartidningen ställde Nils Norrsell tre frågor till Socialstyrelsen: 1. Är 50 års användning av N2 med dokumenterat goda resultat obeprövad erfarenhet? 2. Vilken klinisk dokumentation stödjer Socialstyrelsen sig på när man dömer ut N2? 3. Vilken rotfyllningsmetod anser Socialstyrelsen uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet? Socialstyrelsens svar: Med anledning av Nils Norrsells debattinlägg i Tandläkartidningen vill Socialstyrelsen klarlägga hur myndigheten arbetar med frågor om behandlingsmetoders förenlighet med lagkravet på vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen ger tandvården vägledning genom rekommendationer grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet, främst inom ramen för sina nationella riktlinjer. Sedan år 2001 finns även vid myndigheten ett strukturerat arbete för att sprida kunskap om dentala material. För närvarande tar Socialstyrelsen fram riktlinjer på tandvårdsområdet. Det är emellertid den enskilda legitimerade yrkesutövarens ansvar att följa den vetenskapliga utvecklingen inom sitt område och att utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. är du välkommen att kontakta mig eller mina kolleger om du har frågor angående munskölj med essensoljor, Listerine. Slutligen, som kommentar till din fundering om nyttan med användning av Listerine inom sjukhustandvården: Munskölj med essensoljor kan enligt mitt förmenande göra stor nytta och ha en given plats i egenvårdsprogram för patienter som får sin tandvård hos sjukhustandläkare. Självfallet efter individuell bedömning. Med vänlig hälsning DEBATT SePPO WicKHOlM Medicinsk rådgivare, Johnson & Johnson Consumer Nordic »Ovetenskap och orättvisa i svensk tandvård« Nyligen har två N2-kolleger anklagats för att ha arbetat i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Själv drabbades jag av samma orättvisa anklagelse år 1989. 25 patienter hade fått rotfyllningar, alla med gott resultat och patienterna var nöjda. hsan gav mig ändå en varning för arbete i strid med vetenskap kraven på opartiskhet och saklighet. Innan varningen till slut upphävdes hade ärendet hamnat i Europadomstolen. Jag fick 1998 det glädjande beskedet från Hans Sundberg på Socialstyrelsen att N2 ce-märkts och fritt fick saluföras i Sverige. Alltsedan dess har jag och flera andra kolleger anordnat kurser och entusiasmen hos dem som har provat N2-metoden har användning skulle strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Trots att vår lyckandefrekvens ligger över 90 procent (1, 2) och att de metoder som lärs ut i Sverige knappt ger 50 procent (3) har Socialstyrelsen meddelat att man inte ändrat sin uppfattning, som helt uppenbart bygger på fixa idéer och ovetenskaplighet. Så Ur Tandläkartidningen nummer 11 2009 Perfect Classic - ställbar sitsvinkel - mjuk stoppning - litet fotkryss Resorberbart membran baserat på den senaste forskningen inom benuppbyggnad. Biologiskt extracellulärt membran med matrix och signal som stimulerar nybildning av ben. Supportstolen PeR-anDeRS SUneSSOn Tf avdelningschef Socialstyrelsens tillsynsavdelning Svensk möbeldesign i världsklass, signerad prof. Bruno Mathsson. KONTAKTA OSS: 031-93 68 23 kundtjanst@keystonedental.se tel. 0565-12280, fax 0565-12282 www.supportdesign.se Härmed avslutar vi debatten om N2 för denna gång. cHRiStina MÖRK Välkommen till Etikdagen, som fyller 10 år! En dag med fokus på mötet mellan människor från olika kulturer i den svenska tandvården. Tid: fredag den 15 januari 2010 Plats: Klara Strand Konferens, Stockholm Avgift: 2 950kr inkl moms och kurslitteratur Läs mer och anmäl dig på www.tandlakarforbundet.se Kontakt: Pia Kollin, tel: 08-666 15 31, e-post: pia.kollin@tandlakarforbundet.se 78 V Ergonomiska stolar för bättre hälsa! Socialstyrelsen går därför inte in och bedömer frågan i enskilda fall, om den inte aktualiseras genom ett tillsynsärende eller på grund av en begäran från en domstol eller myndighet. Etikdagen 2010 Kulturmöten i Tandvården - olika men ändå så lika! Hur mötas och bemöta?! Va TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009 Denzir® är ett registrerat varumär Yttriumoxidstabiliserad Zirkonium 0771-98 98 00 in Elipar™ S10 LED ljushärdningslampa Snabb härdning Passa på - Elipar™ S10 kan bli din! • Snabb härdning - 5 sek ljushärdningstid på färger A3 eller ljusare* • Lätt att hålla ren • Transparent ljusledare med magnet Beställ 15 burkar/sprutor Filtek™ Supreme XT, Filtek™ Z250 eller Z100, så får du lampan utan extra kostnad. (**värde ca 13 000:-) Erbjudandet gäller t om 091215 *Se bruksanvisning. **Kontakta din depå för mer information. 3M Svenska AB · 3M ESPE Dentalprodukter · 191 89 Sollentuna · Tel: 08-92 21 00 e-post: 3msvenskaab@mmm.com · www.3mespe.com/se platsannonser Aktuella stop- och utgivningsdagar Nr 14 Stopp 2/11 Utgivning 26/11 Nr 15 Stopp 24/11 Utgivning 17/12 Hemsida: www.tandlakartidningen.se E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se Fax: 08-666 15 95 Adress: Tandläkartidningen, Box 1217 111 82 Stockholm Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med drygt 51 000 studenter och 5 500 anställda. Verksamheten bedrivs i vetenskapsområden, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildningen och forskningen har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och Nobelpris om. Tastegettill någotnytt! FolKTandvårdenijÄmTlandSlÄn Foto: toMMy AnDerSSon/biLDArKiVet.Se Jämtlands län är känt för sitt rika utbud av friluftsliv. Här finns några av Sveriges mest kända och attraktiva fjällområden med aktiviteter för både sommar och vinter. Här åker vi skidor på längden och tvären, åker långfärdsskridsko på någon våra insjöar, åker skoter, fjällvandrar, paddlar kanot, forsränner, cyklar mountainbike mm. Här plockar vi hjortron och kantareller, fiskar röding och öring, jagar älg, björn, fågel och småvilt. Listan av vårt läns utbud och möjligheter kan göras lång. Kom hit och pröva så får DU upptäcka vad länet har att erbjuda! Sista ansökningsdag är5november 2009 Universitetslektor i odontologisk materialvetenskap med placering vid institutionen för odontologi Anställningen är förenad med befattning som övertandläkare vid Folktandvården Västra Götaland. Ref.nr: E 324 3861/09 Sista ansökningsdag: 2009-11-05 www.gu.se Klinikchef/distriktstandläkare tillFolktandvårdeniStrömsundskommun Vi kan erbjuda dig möjligheten att kombinera en tjänst som distriktstandläkare med förordnande som klinikchef i Strömsunds kommun. Som klinikchef har Du budget- och personalansvar samt ansvaret för att bedriva förändrings- och utvecklingsarbete på kliniken. Som klinikchef är du direkt underställd Folktandvårdens verksamhetsområdeschef och ingår tillsammans med övriga chefer i Folktandvårdens ledningsgrupp. Kontakta verksamhetsområdeschef Kristin Gahnström Jonsson, tfn: 070-345 48 67, eller personalhandläggare Marianne Gabrielii, se nedan. Ärduenbartintresseradav tjänst som distriktstandläkare hos oss, kan du kontakta personalhandläggare Marianne Gabrielii, tfn: 063-14 76 26, mail: marianne.gabrielii@jll.se så får du veta mer om vilka möjligheter som finns. Föransökanochmerinformation gåinpåwww.jobb.jll.se 80 Vi expanderar och söker därför fler allmäntandläkare, tandsköterskor och specialister Vi kan erbjuda Î Modern klinik i Oslo centrum Î Spännande och utvecklande arbete i en internationell miljö Î Bra villkor med prestationsbaserad ersättning Î Möjlighet till arbeta under kortare perioder, dvs. möjlighet till att kombinera denna tjänst med arbete på hemmafront Läs mer om oss och jobbet på www.euroclinic.no eller sök direkt! För vidare information kontakta oss på +47 45 51 99 20 eller work@euroclinic.no © 2008 Cordial Business Advisers AB tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 platsannonser E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 81 platsannonser E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se Folktandvården Uppsala län söker tandläkare Uppsala län är ett av Sveriges snabbast växande län med goda kommunikationer och närhet till Arlanda. Folktandvården har ca 550 anställda på 25 kliniker med tillgång till alla specialiteter. För att ge våra patienter de bästa förutsättningarna för en god tandhälsa satsar vi mycket på Frisktandvård. Vi eftersträvar mångfald där våra medarbetares bakgrund, erfarenheter, kunskaper och personlighet berikar vår verksamhet. Vi söker tandläkare till flera av våra allmäntandvårdskliniker i länet. Vi erbjuder bland annat kombinationstjänster (stad-landsbygd) för dig som söker variation. Arbetar du på landsbygden har vi särskilt lönetillägg. För dig som är nyutexaminerad finns handledare och vårt adeptprogram. Har du särskilt intresse och kompetens för t ex implantat eller protetik är vår Folktandvård platsen för dig. Vill du kunna påverka din arbetstid har vi olika arbetstidmodeller. Vi har god tillströmning av patienter, bra ekonomi och intressanta utvecklingsprojekt. Vi tycker att kompetensutveckling är viktigt och vår senaste medarbetarenkät visade att vår personal trivs hos oss. Välkommen att skicka in din ansökan till Folktandvårdens kansli, 750 17 Uppsala. Ansökan skall vara inkommen senast den 30 oktober 2009. Märk ansökan med refnr 60-09. Du kan även skicka din ansökan via e-post: folktandvarden@lul.se Upplysningar Personalkonsult Astrid Lilja 018-6116136 eller Gun Erdös 018-611 61 96 Facklig företrädare för TT tandläkare Isabel Ragnarsson 070 508 13 10. Folktandvården Värmland Tandläkare Colosseumkliniken i Uddevalla Söker tandläkare med passion för yrket. Stort patientunderlag med möjlighet till ett brett behandlingspanorama. Kontakta Lars Zellman 0705-48 58 58 lars@colosseumkliniken.se Josefine Bergquist 0708-20 22 77 Josefine@colosseumkliniken.se Senaste nytt finns på www.tandlakartidningen.se 82 Kliniken i Hagfors Vill du veta mer kontakta klinikchef Jan Gustafsson, tfn 0563-610 50. Sista ansökningsdag 29 oktober 2009. Läs mer om tjänsten på www.liv.se/jobb Arbeta utomlands? Då ska du gå ur AEA. När du återvänder till Sveriges ska du gå med igen direkt annars går du miste om inarbetade försäkrings-perioder. Läs mer på www.aea.se tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 platsannonser E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se Klinikchef Folktandvården Gävleborg AB är ett landstingsägt bolag med 440 medarbetare. Vi erbjuder tandvård vid 21 kliniker runt om i länet och har specialisttandvård vid två länsövergripande kliniker. Folktandvården tar hand om 96 % av barnen och 50 % av de vuxna väljer oss. Vår omsättning är 365 miljoner och samtliga våra kliniker är miljödiplomerade. Klinikchef till Specialisttandvården Vi söker en klinikchef som vill fortsätta att driva och utveckla vår specialisttandvård på Gävle sjukhus som är länets största och odontologiskt bredaste klinik. Här finns specialisttandvård inom protetik, paradontologi, käkkirurgi, bettfysiologi och radiologi samt sjukhustandvård. Din utmaning Vi förväntar oss att du arbetar för bolagets helhet. Vi erbjuder dig ett självständigt arbete med övergripande ansvar för klinikens verksamhet, medarbetarna och uppsatta mål. Din profil Vi söker dig som har en odontologisk utbildning, gärna med specialistutbildning, eller annan för tjänsten relevant utbildning. Du har god dokumenterad ledarskapserfarenhet. Som person är du kommunikativ, lyhörd och har god organisationsförmåga. Du är handlingskraftig och känner engagemang för klinikens utveckling likväl som de enskilda avdelningarnas utveckling. Vill du veta mer? Välkommen att kontakta VD Ann-Christin Käll, tfn 026- 15 76 10 eller klinikchef Hartmut Feldmann, tfn 070 - 566 09 63. Skicka din ansökan till ftv@lg.se eller Folktandvården Gävleborg AB, Box 581, 801 08 Gävle. Ange referensnummer 2009/10. Sista ansökningsdag 2009-11-06 Läs mer på www.folktandvardengavleborg.se ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Jag söker biträdande områdeschef till Område Söder I min roll som områdeschef för Område Söder är det viktigt att jag har ett starkt ledningsstöd och en god samarbetspartner och det är där du kommer in. Förutom att du ingår i den verkställande ledningen för området ansvarar du också för hantering och strukturering av ledningssystemet för kvalitets- och utvecklingsarbetet samt arbetar fram underlag för uppföljning av fattade beslut. Du har en viktig uppgift i att kartlägga resursbehovet i området och tillsammans samverkar vi kring underlag för medarbetarnas utvecklingsplaner och lönesättning. Då alla chefstjänster vid Folktandvården är tidsbegränsade förordnanden betyder det att du erbjuds ett förordnande som biträdande områdeschef på 4 år (med möjlighet till förlängning) samt en tillsvidareanställning som tandläkare med placering på en av klinikerna i området, där du också delvis kommer att arbeta kliniskt. tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Tycker du att det låter intressant och vill veta mer om tjänsten är du välkommen att höra av dig till mig, Solveig Borgström, på telefon 073 – 806 62 00 alternativt via e-post: solveig.borgstrom@orebroll.se Solveig Borgström Områdeschef för Område Söder Din ansökan, märkt ”Dnr 09OLL3049 Bitr OC” och ditt CV vill vi ha senast 16 november till Folktandvården, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro eller via e-post: ftv@orebroll.se 83 platsannonser E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se Arbeta som tandläkare hos Swedish Medical Centre, Förenade Arabemiraten Swedish Medical Centre (SMC) är en ledande sjukvårdsgrupp i Förenade Arabemiraten. SMC söker tandläkare (allmäntandläkare, protetiker, ortodontister, implantologister och pedodontister) och tand-tekniker för arbete i städerna Abu-Dhabi och Al-Ain, Förenade Arabemiraten. En utmärkt lön med ytterligare förmåner (inklusive fri bostad, årlig semester med fri flyg- resa till hemlandet och ersättning baserad på prestation) erbjuds. För fler detaljer om behörighetskriterier och ansökningsprocessen, var god kontakta: Dr Fawad Javed, email: fawad.javed@ki.se Mr Khalid Al-Kaabi, email: khalid_alkaabi78@hotmail.com Work as a Dentist with the Swedish Medical Centre, United Arab Emirates The Swedish Medical Centre (SMC) is a leading medical group situation in the United Arab Emirates. The SMC is seeking Dentists (General Dental Practitioners, Prosthodontists, Orthodontists, Implantologists and Pedodontists) and Dental technicians to work in the cities of Abu-Dhabi and Al-Ain, United Arab Emirates. An excellent salary with further benefits (including free accommodation, yearly vacation Tandläkare sökes with free return air-tickets to home country and allowance based on performance of the candidate) are being offered. For further details regarding the eligibility criteria and job application process, please contact: Dr Fawad Javed, email: fawad.javed@ki.se Mr Khalid Al-Kaabi, email: khalid_alkaabi78@hotmail.com Vi söker nya medarbetare till vår moderna klinik i Stockholms city (Sergelstorg 12), samt vår klinik vid Spånga station. Vi söker två tandläkare omgående. Vi är ett team på 3 tandläkare och 3 tandsköterskor. Du skall kunna arbeta med akuttandvård samt tandvårdsrädda patienter, vilket ställer höga krav på svenska språkkunskaper. Vi erbjuder bra löneförmåner. Folktandvården Västra Götaland www.akuttandvard.se Kontakta:simon.onval@swipnet.se Ref.nr: FTV 247-2009 Tandläkare Folktandvården Vänersborg Tillsvidare. Tillträde enligt överenskommelse. Upplysningar: Klinikchef Sigrid Nilsson, tfn 0521-630 20. Sista ansökningsdag: 2009-10-29. www.vgregion.se/jobb Senaste nytt finns på www.tandlakartidningen.se 84 tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 platsannonser E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se TANDLÄKARE 75 % med möjlighet till 100 % längre fram. Nova Tandvård består av tre kliniker belägna i Ystad och Sjöbo. Tjänsten innefattar alla typer av behandling av vuxna och barn och din placering kommer att vara i Ystad. Du bör ha erfarenhet och intresse av implantatstödd protetik. Vi erbjuder trevlig arbetsmiljö, goda förtjänster och möjligheter till personlig utveckling inom professionen. Tillträde: 1 januari 2010. Framtid som privat tandläkare/ hygienist i Växjö? Ett av Smålands intressantaste erbjudande! www.tandhalsa.se maria.l.ottosson@tandhalsa.se Liv och hälsa i Västerbotten Välkommen med din intresseanmälan till: Moa Sjörup, klinikchef: 0411-172 55, moa.sjorup@novatandvard.se eller Marie Strömblad, personalchef: 0411-181 69, marie.stromblad@novakliniken.se www.novakliniken.se Landstingets vision: År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. DentCare - Den nya tandvårdskliniken Kungsgatan 37 i Stockholm Högst upp i huset, på plan åtta, finner ni våra eleganta lokaler. Med två väl tilltagna terrasser med magnifik utsikt över Stockholms innerstad. - Fullt utrustade behandlingsrum med stol och unit Bemannad reception Daglig lokalvård Väntrum i välkomnande miljö Arbetsdator med mjukvara www.dentcare.se 08-120 205 00 info@dentcare.se DentCare Tandläkare caries Tandläkare oral diagnostik Folktandvården i Västerbotten, Tandläkarhögskolan i Umeå, söker allmäntandläkare alternativt övertandläkare, till Utbildningstandvården. Vi har två befattningar lediga inom caries och en befattning ledig inom oral diagnostik. Arbetsuppgifterna består av klinisk handledning av tandläkarstuderande och egen patientverksamhet, samt utvecklingsarbete inom ämnet. I tjänsterna ingår även tid för medverkan vid Odontologiska institutionen. Du är en erfaren allmäntandläkare. För befattningen inom caries fordras minst 2 års erfarenhet som allmäntandläkare. För tjänst som övertandläkare krävs specialistutbildning eller motsvarande. Erfarenhet av pedagogiskt arbete och forskning inom ämnet är meriterande. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med Umeå Universitet i grund- och vidareutbildning samt forsknings- och utvecklingsarbete. Mer upplysningar lämnas av verksamhetschef Ulrika Fune- gård, telefon 090-785 60 10, ulrika.funegard@vll.se Läs mer och ansök på vll.se/ledigajobb Ni tar hand om Era patienter, vi tar hand om Er tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 85 platsannonser E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se Folktandvården är en delverksamhet inom Landstinget i Jönköpings län. Verksamheten är spridd i Distriktstandläkare Mariannelund Folktandvård hela länet och allmäntandvård bedrivs på 29 kliniker. Inom Folktandvården finns också specialisttandvård vid Odontologiska Institutionen i Jönköping med åtta olika specialistområden. Folktand- Vi vill väcka ditt intresse för en spännande utmaning! I Mariannelund i Jönköpings län finns vi, dina framtida arbetskamrater. Kaj vår tandläkare ska gå i pension och därför väntar vi på dig som har mångårig erfarenhet vad gäller både barn- och vuxentandvård. I dagsläget är vi en tandläkare, två tandsköterskor och en tandhygienist som arbetar på vår välskötta klinik. I Folktandvården, Landstinget i Jönköpings län, arbetar vi för att finna personliga lösningar för dig som kommer till oss. Smaka på följande exempel… vården i Jönköpings län • • • • • har omkring 700 medarbetare och omsättningen är cirka 400 miljoner och verkar i ett expansivt län, där Landstinget tar sin del av ansvaret för att göra länet attraktivt genom satsningar inom bland annat kultur och näringsliv. Intresserad av chef- och ledarskap? Javisst! Deltidsarbete? Helt okej! Senior - som vill arbeta ett tag till? Självklart! Arbeta på någon ytterligare klinik? Naturligtvis! Kanske är ni två intresserade tandläkare som vill jobba tillsammans och dela på ansvaret? Varför inte! Det här är vad vi tänker men vad tänker du? Tveka inte att höra av dig för att bolla dina idéer med oss. Välkommen att kontakta verksamhetschef Eva Örn, 070-821 55 72, eller tandvårdsdirektör Agnetha Bartoll, 036-32 53 32, för att få svar på dina frågor. Läs mer på www.lj.se/jobb KÖP TIDSKRIFTSSAMLARE! En hel årgång i en enda samlare! Umeå universitet söker... Vill du beställa Tandläkartidningens nya tidskriftssamlare? För 69 kronor inklusive moms får du en samlare som rymmer en hel årgång. Vid Umeå universitet finns världsledande forskning inom flera områden. Vi erbjuder ett attraktivt utbud av utbildningar och goda studiemiljöer. Campus utgör en inspirerande miljö för de 4 000 anställda och 29 000 studenter som valt oss. För oss är det självklart att sträva efter jämställdhet och mångfald. Tillsammans står vi inför spännande utmaningar och stora möjligheter. Skicka din beställning med e-post till anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se Uppge antal, namn på beställare, adress samt eventuell fakturaadress. 2 universitetslektorer i oral hälsa Beställning: anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se Nytt jobb? 2 universitetsadjunkter i oral hälsa Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetandläkarna för aktuell löneinformation innan du börjar ett nytt jobb. TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 98 NR 8 2006 Läs mer på: www.jobb.umu.se 105 86 Samlare.indd Avs1:3 tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 07-12-03 13.00.34 RADANNONSER Aktuella stopp- och utgivningsdagar Nr 14/09 Stopp 2/11 Utgivning 26/11 Nr 15/09 Stopp 24/11 Utgivning 17/12 E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se Tel: 08-666 15 13 Fax: 08-666 15 95 Hemsida: www.tandlakartidningen.se Adress: Tandläkartidningen, Box 1217, 111 82 Stockholm ARBETE SÖKES fungerande Flex integral. Schick sensorer. Helt uppdaterad hygiendel. Allt i toppskick. Säljes eller uthyres utan patienter. Tillträde våren 2010. Låga lokalkostnader. Ring 070-228 00 80, kvällstid för info. Dags att köpa eller sälja mottagning? Tandläkare i Göteborg Kv tdl med flera års erfarenhet söker anställning alt tim i Gbg-reg. Svar till »091206«. PRAKTIKER SÄLJES Växjö – attraktivt i centrum! Vi söker en/två tandläkare som vill fortsätta vår verksamhet. Fräscha lokaler med nya Sironautrustningar. I dagsläget två behandlingsrum med möjlighet att inreda ett tredje. Reception, steril, kontor och personalutrymmen. Lämpar sig utmärkt för sologrupp. Nätverk (opus) och digital rtg. Ca 1 500 aktiva patienter och god lönsamhet. Vi är anslutna till Praktikertjänst och är kvalitetsdiplomerade. För mer info se vår hemsida: www.vaxjotandlakarna.se och www.praktikformedlaren.se. Kontakt: tel 070-542 04 45, 0470-682 44 (kvällstid), info@vaxjotandlakarna.se eller Ola Grand, Praktikertjänst, tel 070-789 37 19. Praktik i Solna säljes Nu säljer jag min trevliga enmanspraktik med expansionsmöjligheter pga stundande pensionering. Praktiken är nyligen renoverad, har god lönsamhet och en stabil patientstock. Det finns inga krav på att överta personal. Minimipris jag säljer för är 300 000 kr. Skicka din intresseanmälan till tdl.pia@live.se Malmö Praktik i attraktivt läge, bra omsättning och många patienter säljes omgående. Svar till »091208«. Kristineberg Två behandlingsrum, låg hyra, litet antal patienter. Ring efter kl 19, 073-807 14 88. På www.praktikformedlaren.se finns objekten du söker. Praktikertjänst Tandvård PRAKTIKER KÖPES Praktik köpes Stockholm Även arrende för succ övertagande av intresse. Centrala Stockholm samt närförort. Mångårig erfarenhet av privattandvård. Svar till »091201«. Göteborg + grannkommuner Praktik önskas köpas i Göteborg med omnejd (västra Götaland + Halland) av mkt erfaren kollega. Flexibel överlåtelsetid upp till 12–18 mån är ok i väntan på rätt klinik. Svar till »091209«. Erfaren tandläkare önskar köpa praktik i Stockholms innerstad, gärna på Söder. Helst två behandlingsrum, med eller utan patienter. Svar till 0760-40 04 98. ARRENDE Ny praktik i centrala Stockholm Praktik säljes i Nyköping Svar till »091202«. Vill du hyra in dig – timmar/dagar – i nybyggd praktik i centrala Stockholm. Fräscht. Specialist, allm tandläkare eller hygienist. Du måste ha egna patienter. Svar till »091204«. Sydtyskland/25 km till Bodensjön Tandläkare till Lund Väletablerad, datoriserad och digitaliserad praktik med två behandlingsrum att överlåta genast pga praktikinnehavarens bortgång. Kontakt: meine_praxis@web.de Malmö Del i en av Malmös mest etablerade gruppkliniker. Två behandlingsrum, heldigitaliserad, nya datorer. Två år gammal Flex xo unit, en äldre väl Praktik centralt i Lund behöver ytterligare en tandläkare. Assistent, delägare – allt kan diskuteras. Svar till »091207«. Erfaren tandläkare m egna patienter söker arrende ca 16 tim/v, i modern datoriserad praktik, i centrala Stockholm. Tel 08-664 40 90, 070-220 38 42, am.odont@gmail.com Vi välkomnar H.M. Konungen till Älmhult, kapitel 17 Den 15 oktober besöker H.M. Kung Carl XVI Gustaf Tandvårdshuset Älmhult för att dela ut Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Utmärkelsen är Sveriges mest prestigefyllda pris för framgångsrika organisationer, och är en bekräftelse på ett målmedvetet kvalitetsarbete. Samarbetet med Tandvårdshuset i Älmhult ligger i linje med Smiles ambitioner att etablera ett ledande nationellt nätverk av tandvårdskliniker med fokus på hög kvalitet och service. Om du vill vara med och skriva nästa kapitel i vår historia är du välkommen att höra av dig. tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Vi söker kliniker i hela Sverige som vill göra något nytt. Maila mig så ordnar vi ett förutsättningslöst möte. Med vänliga hälsningar, David Halldén, david.hallden@smile.se PS! Läs mer om oss på www.smile.se 87 ➤ RADANNONSER E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se ARRENDE DIVERSE BEMANNINGSFÖRETAG Erfaren tandläkare söker arrende i Stockholm 1–4 d/v. Tel 0709-43 75 02. Assistenttandl/arrendator sökes e-Quality Tandläkare sökes deltid till praktik centralt i Solna pga hög arbetsbelastning. Svar till »091205«. SÄLJES Kuriosa Komplett tandläkarutrustning från början av 30-talet, den s k »kulan«. Museum eller utsmyckning av stort väntrum? Stockholm. Tel 070-217 23 33. Examen 1969! Kurs 65a i Umeå! Känner du för ett glas Champagne? Varför inte träffas vid Mässan torsdag 12 nov? Maila lars.ake.ohman@ptj.se eller ring 070-627 45 61. är ett auktoriserat bemanningsföretag inom tandvård. Vi har duktiga tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor tillgängliga för inhyrning och/eller rekrytering. Vi söker även personal inom dessa kategorier. Kontakta oss gärna för mer information och offert. Kontaktperson: Cilla Nordqvist, telefon 08-54 55 12 80, mail: cilla.nordqvist@e-quality.se, web: www.e-quality.se Flexskåp bortskänkes. 08-669 22 03. Alla tidningar på ett ställe. 88 tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 REMISSER E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se Här annonserar kolleger som åtar sig remisshantering. Rubriker markerade med asterisk* kräver specialistkompetens. Tandläkartidningen påtar sig inte ansvar för att kolleger som annonserar under denna rubrik besitter nödvändiga kvalifikationer. Bettfysiologi* Odont dr Thorvald Kampe Bettfysiologi, protetik, implantat Sveavägen 13–15, 9 tr 111 57 Stockholm Tel 08-10 73 83 Narkos/Tandvårdsrädsla SPECIALKLINIKEN FÖR TANDVÅRDSRÄDDA Narkos – Hypnos Fobi/korttidsterapi inom landstingens högkostnadsskydd Leg tandläkare Margareta Forsberg Leg tandläkare Jennifer Samec Leg tandhygienist Anna Quarterman Leg psykolog, leg psykoterapeut spec klin psykologi Janna Strömberg Leg läkare spec anestesi Karl-Henrik Fridblom Sveavägen 83, 113 50 Stockholm Tel 08-32 60 80 Oral kirurgi* Dr Ann-Catherine Mörner-Svalling Sibyllegatan 29 114 42 Stockholm T-bana Östermalmstorg 08-661 65 40, 0705-77 48 27 Göran Ulfenberg Jakobsbergsgatan 8, 2 tr 111 44 Stockholm Tel 08-21 01 43, 0709-79 49 60 Även remisser för rutinendodonti mottages Röntgen* Eastmaninstitutet, Folktandvården Tar emot remisser på vuxna och barn för odontologisk radiologisk utredning t ex implantat, traumata och käkleder Dalagatan 11, 113 24 Stockholm Tel 08-123 165 60, fax 08-729 78 73 EBF dentalröntgen AB Spec tandl Anders Frykholm Rtg tsk Barbro Berggren, Mona Edsta Barn och vuxna tas emot för undersökning av tänder, käkar inkl käkleder och utredning inför implantat m m. Rådmansgatan 48, 113 57 Stockholm Tel 08-545 940 35, fax 08-545 940 36 Specialistkliniken för Narkos och behandling av Tandvårdsrädsla Narkos - Sedering - Lustgas Terapi - Hypnos - KBT Implantat under Narkos Landstingens högkostnadsskydd Snabb behandling av remisser! Leg tdl Sture Friedner Leg tdl Pia Lif-Bimer Leg tdl Sigrid Schumann Leg tdl Louise Sidenö Leg tdl Joakim Skott Leg tdl Lennart Hübel Specialist käkkirurgi Björn Johansson Leg tandhygienist Anna-Lena Brandvold Leg psykolog, leg psykoterapeut Sven-Erik Levin Leg psykolog Shervin Shahnavaz Leg läkare, spec anestesi Bo Lundblad Narkoskliniken RÅLAMBSVÄGEN 10A, KUNGSHOLMEN 112 59 STOCKHOLM Tel: 08-737 00 75, Fax: 08-737 00 76 www.narkoskliniken.se info@narkoskliniken.se Oral protetik* Eric Lothigius PROTETIK + IMPLANTAT Kungsgatan 54, 111 35 Stockholm Tel 08-411 16 11 E-post: info@e2kliniken.com www.e2kliniken.com Ortodonti* Dr Thomas Örtendahl Utlandagatan 24 412 80 Göteborg Tel 070-661 98 77 E-post: thomas@ortendahl.com Lingualortodonti (osynlig tandställning) Vi utför »Invisalign« behandlingar. c-takt link för digital remiss/konsultation Prislista och utgivningsplan finns på vår hemsida: www.tandlakartidningen.se 100 år tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 Tar emot remisser för: Parodontal terapiplanering och behandling Hel- del- och singelimplantat Fixturoperation på remiss WASA TANDKLINIK TEGNÉRGATAN 15, 3 TR 111 40 STOCKHOLM TEL 08-21 01 85 wtk@wasatandklinik.com KURS/KONFERENS E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se NFH Nordisk förening för Funktionshinder och oral Hälsa Äta mat en glädjekälla eller ett problem? Ortodonti Åkerblads Hotell i Tällberg 21-22 januari 2010 Tandregleringsklinikerna tar emot remisser för behandling av barn och vuxna. Sväljnings- och tuggsvårigheter, teamsamverkan i dysfagibehandlingen, mat- och måltidskvalitet, ätstörningar. Folktandvården Stockholm Eastmaninstitutet, Dalagatan 11, 113 24 Stockholm, 08-123 165 10 Danderyds Sjukhus, Hus 50, 182 57 Danderyd, 08-123 157 70 Sollentuna, Tingsvägen 17, 191 61 Sollentuna, 08-123 159 30 Handen, Handenterminalen 3, 136 40 Haninge, 08-123 162 15 Vill du annonsera? Maryam Pourmousa Parodontolog Södertälje, Lovisinsgatan 3, 151 73 Södertälje, 08-123 158 10 Bland föreläsarna: Margareta Gonzalez-Lindh, logoped, Mary Hägg, med. dr, Madeleine Wertsén, övertdl Lena Gustafsson, coordinator, Carl Jan Granqvist, professor, Göran Karlsson, psykolog, Wivianne Sjöberg, övertdl, Camilla Sparring, “Matupproret” Kursavgift: 3 400 kr. Logikostnaden tillkommer Anmälan senast 2009-11-23 via www.nfh-sverige.se 89 KURSER & KONFERENSER E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se Etabl. 2002 SACD:s kurser kan man lita på. Sveriges ledande kursgivare inom kosmetisk tandvård inbjuder till kurs i Göteborg den 4–5 december SACD-kurserna är en investering i kunskap, teamwork och personalvård. Boka kursen redan nu på För hela tandvårdsteamet! Världsnamn i talarstolen garanterar maximalt utbyte. ”Functional Occlusion to Smile Design in the Practice of Excellence” The complete dental team www.sacd.se På rätt kurs med pålitliga SAC D Där finner du även kursinfo, kurspriser, föreläsarnas meriter etc. Dr John Cranham, Dr. Cranhams tandsköterska DA II Shannon Pace Schmidt och Dr. Cranhams tandtekniker CDT Lars Hansson. Triple & Touch underhåller En hel årgång i en enda samlare! Vill du beställa Tandläkartidningens tidskriftssamlare? För 69 kronor inklusive moms får du en samlare som rymmer en hel årgång. Skicka din beställning med e-post till anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se Uppge antal, namn på beställare, adress samt eventuell fakturaadress. Beställning: anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se 90 tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 KURSER & KONFERENSER E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folktandvården Odontologiska Utbildningsenheten, Örebro inbjuder till ODONTOLOGISKA TEMADAGAR 2010 Tema: Hur samverka kring patienter med komplexa vårdbehov? Tandvård – Sjukvård - Samhälle Torsdag den 4 februari kl 09.00 – 17.30 Registrering och kaffe 09.00 – 09.50 Mun- och tandvård vid cancerbehandling av barn och ungdom Professor Göran Dahllöf, Stockholm Samverkan kring patienter med sjukdom och funktionsnedsättning Docent Gunilla Klingberg, Göteborg Övertandläkare John Bratel, Göteborg Ovanliga diagnoser - kunskap och evidens Samarbete vid craniofaciala missbildningar Samtal om att leva med avvikande utseende Övertandläkare Birgitta Bergendal, Jönköping Övertandläkare Agneta Marcusson, Linköping Master i mänskliga rättigheter Elin Forsberg, Göteborg Administrativ chef Thomas P Larsson, Helsingborg Kropp och själ i välmående Leg läkare Nils Simonson, Östersund Patienter med komplex orofacial smärta Smärtläkare Hans Westergren, Malmö Professor Thomas List, Malmö Tandvårdsdirektör Per Göransson, Malmö Smärtbehandling – samverkan med tandvården Smärtläkare Hans Ruborg, Örebro Kvällsarrangemang – Middag med underhållning på Örebro Slott Fredag den 5 februari kl 08.30 – 13.00 Patienter med ansiktsdefekter – bred samverkan Övertandläkare Barbro Swartz, Örebro Övertandläkare Börje Svensson, Örebro Anaplastolog Kerstin Bergström, Göteborg Behandlingsteam för patienter med LKG-defekter Docent Agneta Karsten, Stockholm Plastikkirurg Erik Neovius, Stockholm Behandlingsstrategier vid psykiskt svårbehandlade Övertandläkare Jan Ekenbäck, Stockholm patienter Kursavgift: 3450:- (2950:-). I kursavgiften ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch och middag med kvällsarrangemang torsdag, samt förmiddagskaffe fredag. Kursavgiften kommer att faktureras vid två tillfällen, i mitten av december samt före kursstart. Sista anmälningsdag: 11 januari 2010. Vid betalning före 31 december 2009 sänkt kursavgift till 2950:Logi: Bokas direkt till hotellet före 31 december. Förbokade hotell och priser. Uppge ”100204-Odontologiska” samt för Hotell Plaza ”G152485”. First hotell: Enkelrum 895:- Dubbelrum 1095:- Tel: 019-6117300 Email: boka@hotellorebro.se www.hotellorebro.se Hotell Plaza: Enkelrum 995:- Tel: 019-6119035 Email: info@plazahotel.se www.plazahotel.se Clarion hotell: Enkelrum 900:- Tel: 019-6706700 E-mail: cl.orebro@choice.se www.clarionorebro.se Frågor om konferensen: Yvonne Magnusson, Odontologiska Utbildningsenheten, tel 019-6024013 yvonne.magnusson@orebroll.se Anmälan skickas/faxas senast 11 januari 2010 till: Odontologiska Utbildningsenheten, Temadagar, Box 1126, 701 11 Örebro. Faxnummer: 019-6024085 Anmälan kan också göras på Internet – se www.orebroll.se/folktandvarden Anmälan är bindande. Namn……………………………………………………….Telefon…..…………………………. Fax……...........………………... Klinik……………………....................E-post…….………………………… Adress………................……………….........……… Postnr………………………………….Ort.................…………………………………. tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 91 Motivet är en nytolkning av konstverket Stammar från 1998. Peter Dahl Recycled Peter Dahl. Återvinn gamla tidningar med stil i en papperskasse specialdesignad av konstnären PappersKretsen.se Du kan beställa kassen, samt se var din närmaste återvinningsstation finns, på VI SOM INGÅR I PAPPERSKRETSEN ÄR HOLMEN, SCA, M-REAL, STORA ENSO, MEDLEMSFÖRETAGEN I TIDNINGSUTGIVARNA, SVERIGES TIDSKRIFTER OCH GRAFISKA FÖRETAGENS FÖRBUND. 92 tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 ÖVRIGT E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se Polisen i Göteborg önskar hjälp med identifiering Polisen i Göteborg önskar hjälp med identifiering av en avliden man som påträffades under Angereds bro i Göteborg den 24 maj 2009. Han hade troligen avlidit samma dag. Mannen var medelålders och hade följande tandstatus: 18 saknas 17 mo guldinlägg 16 modlv guldinlägg 15 modl guldinlägg 14 saknas utan diastema 13 intakt 12 intakt 11 intakt 28 saknas 27 modlv guldinlägg 26 modlv guldinlägg 25 mod guldinlägg 24 saknas utan diastema 23 intakt 22 intakt 21 intakt 41 intakt 42 intakt 43 intakt 44 b composit 45 intakt 46 modlv guldinlägg 47 modlv guldinlägg 48 saknas 31 intakt 32 intakt 33 intakt 34 saknas utan diastema 35 krona i metallbunden porslin, rotfyllning 36 modlv guldinlägg 37 modlv guldinlägg 38 saknas Se även röntgenbilder: Om ni känner igen denna tandstatus som er patient kontakta Irena Dawidson, rättsodontolog. Tel 08-54 54 21 13 eller 070-569 56 45 E-mail: irena.dawidson@rmv.se »Jag läser Tandläkartidningen för att den är Trendig, Aktuell, Nyhetsrik, Drivande, Lyxig, Ämnesinriktad, Kul, Alltid intressant, Rolig, Engagerande.« Olga Charyeya, tandläkarstuderande, Malmö 100 år tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 93 ÖVRIGT E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se F d tandläkaren Svante Erhardson har nu gett ut boken PENSIONÄR POESI Kan beställas hos Bokförlaget Ristaros Grindtorpsvägen 41 183 49 Täby eller på ristaros@telia.com Pris inkl moms och frakt: 150 kr PERSONALIA E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se FÖDELSEDAGAR 30 år Josephine Brodén, Malmö 27/10 Theres Poulsen, Sundsvall 29/10 Daniel Nebel, Malmö 30/10 Shirin Said, Uppsala 31/10 Maysam Al Sabri, Västerås 1/11 Henrik Kruger, Mölndal 1/11 Uday Wajid Najim, Södertälje 6/11 Therese Johansson, Umeå 7/11 Sofia Svegland, Lund 9/11 Cedric De Ridder, Umeå 11/11 Johanna Englund, Östersund 12/11 Thomas Sahlin Suleyman, Uppsala 12/11 40 år Allan Faraj, Eskilstuna 23/10 Yunis Salar, Umeå 24/10 Karin Larsdotter, Örebro 26/10 Mohammad Qadous, Falköping 28/10 Tailun He, Göteborg 1/11 Gabriella Ödling, Eskilstuna 2/11 Henrik Ramhult, Borås 2/11 Martha Hjelm, Stenungsund 8/11 50 år Yvonne Jinhagen, Henån 23/10 Ali Ammari Abdulwahab Hasson, Malmö 2/11 Eva Nordh, Landskrona 9/11 Håkan Karlsson, Västerås 9/11 Johan Drejer, Stockholm 9/11 60 år Nils Annerud, Marstrand 26/10 Margit Helin, Södertälje 31/10 Björn Molander, Göteborg 1/11 Sune Grimming, Falköping 1/11 Margit Gabrielson, Västra Frölunda 2/11 Anna-Lena Östberg, Skövde 3/11 Kristina Viira, Enebyberg 7/11 Monica Sandström, Ed 7/11 Leif Stilgård, Trollhättan 11/11 Britt Norberg, Viken 12/11 Önskar du ej publicering av din födelsedag? Meddela det senast åtta veckor i förväg. elisabeth.frisk@ tandlakarforbundet.se 100 år 94 65 år Hans Eric Jansson, Karlskoga 24/10 Annika Skoglund, Helsingborg 25/10 Madeleine Sjölin-Fransson, Trelleborg 25/10 Eva Hedman, Västra Frölunda 1/11 Lars Engström, Vagnhärad 3/11 Nan Frostner, Varberg 8/11 Sven-Åke Lundin, Askersund 10/11 Staffan Dahl, Malmö 11/11 70 år Bo Sundh, Göteborg 5/11 Kerstin Hammar, Helsingborg 6/11 Arne Ferry, Storuman 11/11 75 år Peter Schönström, Stockholm 26/10 Christer Hartmann, Nyköping 3/11 85 år Göte Gustafsson, Falkenberg 28/10 AVLIDNA Susanna Delin, Kullavik, f -67 DISPUTATIONER stockholm Lena Karlsson, den 16 oktober 2009. Avhandlingen: »Optical based technologies for detection of dental caries«. göteborg Elisabeth Boström, den 9 december 2009. Avhandlingen: »Resistin is a modulator of inflammation and autoimmunity«. Fakultetsopponent: Professor Roland Jonsson, Bergen, Norge. Lars Hjalmarsson, den 11 december 2009. Avhandlingen: »On cobolt-chrome frameworks in implant dentistry«. Fakultetsopponent: Docent Mats Trulsson, Huddinge. Christer Fransson, den 18 december 2009. Avhandlingen: »Prevalence, extent and severity of peri-implantitis«. Fakultetsopponent: Professor Stefan Renvert, Kristianstad. Har du bytt adress? Medlem i Tjänstetandläkarna: medlemsservice@tjanstetandlakarna.se Medlem i Privattandläkarna: daniella.bahgat@ptl.se Prenumerant: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se 100 år tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 PERSONALIA GRATTIS Joséphine Brodén 30 år vi gratulerar Joséphine Brodén, tandläkare i Malmö, som fyller 30 år den 27 oktober. Joséphine Brodén påbörjade sina tandläkarstudier vid Malmö Tandvårdshögskola 1998. Efter examen 2004 arbetade hon inom folktandvårJoséphine Brodén den i Skåne fram till 2008 då hon påbörjade en specialistutbildning i endodonti. För fyra månader sedan blev Joséphine Brodén och hennes make Mats, som doktorerar i matematisk statistik, stolta föräldrar till Märta. Efter mammaledigheten siktar Joséphine Brodén på att återuppta sin specialistutbildning och slutföra det sista ett och ett halvt året. Resor är något som intresserar henne mycket och därför är utlandsarbete något som Joséphine Brodén kan tänka sig. I våras var hon på utbyte i Paris och tillbringade en månad på den odontologiska fakulteten vid Université Descartes. I framtiden vill Joséphine Brodén även prova på att arbeta som privattandläkare. Då Joséphine Brodéns far är fransman och har ett hus i Provence kommer födelsedagen att firas där, tillsammans med den övriga familjen, varav två bröder som annars är bosatta i usa och i Finland också kommer att vara med. Boo Petersson ledamot i etiska kommittén Ann Wennerberg får forskningspris boo petersson, övertandläkare vid folktandvården i Skåne, har utsetts till ny ledamot i Tandläkarförbundets etiska kommitté. Han ersätter ledamot Thomas Kvist. Boo Petersson Boo Petersson arbetar kliniskt och handlägger patientärenden. Han är också försäkringsodontologisk rådgivare och flitig föreläsare inom förbundet. mk ann wennerberg, professor i oral protetik vid Malmö högskola, har tilldelats Acta Odontologica Scandinavicas Stora Nordiska forskningspris. Priset delas ut till forskare som »gjort framståenAnn Wennerberg de insatser inom odontologisk forskning och som har uppmärksammats internationellt inom sitt ämnesområde« och mottagaren belönas, utöver ett diplom, med en prischeck på 58 000 kronor. ef Tandläkartidningen på nätet Har du tappat bort ett nummer av Tandläkartidningen? Behöver du snabbt ha tag i en artikel ur ett tidigare nummer? Du vet väl att du kan läsa Tandläkartidningen på nätet? Gå in på www.tandlakartidningen.se och följ inloggningsinstruktionerna så hittar du hela tidningen som pdf. cecilia ekholm Tipsa Tandläkartidningen! redaktionen@ tandlakarforbundet.se På www.tandlakartidningen.se hittar du också nyheter, ett arkiv med vetenskapliga artiklar, nyttiga länkar, information för annonsörer och kontaktuppgifter om redaktionen. Välkommen till www.tandlakartidningen.se! 100 år 100 år tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 95 kansli förbundsstyrelse Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Tel: 08-666 15 00 (växel) Fax: 08-662 58 42 www.tandlakarforbundet.se kansli@tandlakarforbundet.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn @tandlakarforbundet.se Roland Svensson Ordförande 0510-855 50 0708-35 55 98 roland.svensson@ tandlakarforbundet.se Ekonomiska frågor Nordöstra kursnämnden, Riksstämman Margareta Andréasson 08-666 15 36 Kamrathjälpen, ansvarsfrågor Lotten Bergström 08-666 15 45 Kurser Nordöstra kursnämnden, Riksstämman Elsie Ekander 08-666 15 44 Kanslichef Jeanette Falk 08-666 15 53 Kurser södra regionen, Riksstämman, fdi Ylva Liljeson 08-666 15 43 Efterutbildning, Riksstämman Annika Hodgson 08-666 15 34 Etik, kvalitet Åsa Hultén tjl Pia Kollin vik 08-666 15 31 Utredare, studenthandläggare Pia Leden tjl Emma Åberg vik 08-666 15 22 Ekonomichef Bo Lidholm 08-666 15 12 Informationsansvarig Lena Munck af Rosenschöld 08-666 15 52 lena.munck @tandlakarforbundet.se Sekreterare Anna-Maja Necander 08-666 15 07 Ekonomi Ann-Sofi Olsson 08-666 15 02 Efterutbildning, Riksstämman, Swedish Dental Journal Pia Säävälä tjl Eva Nylander vik 08-666 15 10 Kurser västra regionen Västra regionens kansli 031-15 69 22 96 Gunilla Klingberg Vice ordförande 031-750 92 08, 0707-80 00 44 gunilla.klingberg@vgregion.se Louise Ericson Ordf i efterutbildningsrådet 08-85 56 00, 070-687 50 60 louise.ericson@ptj.se Claes-Göran Emilson 031-786 32 03 emilson@odontologi.gu.se Benny Enbuske 0929-135 40, 0708-13 56 21 benny.enbuske@nll.se Kenth Nilsson 021-17 69 80, 070-658 78 86 kenth@stf-tt.org Anders Wikander 070-648 63 03 anders.wikander@telia.com Mikael Jansson 070-678 18 16 mikael.jansson@ptj.se Victoria Fröjd Adjungerad styrelseledamot 0735-27 39 11 victoria.frojd@ tandlakarforbundet.se tandläkarförbundets stöd till enskilda medlemmar drogfrågor på ett professionellt sätt. Du kan kostnadsfritt och under sekretess ringa Alnas rådgivning. Mer information www.alna.se. Kontaktperson i samtliga områden: Lotten Bergström, 08-666 15 45 lotten.bergstrom@ tandlakarforbundet.se Kollegastöd Kollegastöd riktar sig till dig som behöver stöd för problem på arbetet eller i privatlivet. Du kan i förtroende och under sekretess vända dig till någon av nedanstående kolleger (kvällstid om ej annat anges, e-post för att boka tid för samtal). Vid anmälan till HSAN/ Socialstyrelsen En anmälan ska besvaras inom tre veckor. Anstånd kan begäras på tel 08-508 861 00. Tandläkarförbundets medlemmar kan få hjälp att besvara en anmälan: Odontologisk hjälp via Tandläkarförbundets expertgrupp. Kontaktperson: Lotten Bergström, se ovan. Juridisk hjälp ges av respektive riksförening. Privattandläkarna: Eva Andersson, 08-555 44 665 Tjänstetandläkarna: Susanna Magnusson, 08-54 51 59 84 Bengt Adèrn, 016-244 56 Ahmad Aghazadeh, 0707-70 80 21 ahmad.aghazadeh@telia.com Katt Sören Andersson, 070-663 84 18, 0243-122 80 soren.andersson.00@ptj.se Gunnar Bringman, 035-10 31 20, dag gunnar.bringman@ptj.se George Estlander, 036-37 89 98 george.estlander@ptj.se Lars Frithiof, 08-96 42 55 lars.frithiof@ofa.ki.se Margit Gabrielson, 031-69 16 00 margit.gabrielson@vgregion.se Bita Ghorani, 070-746 86 82 bita.ghorani@ftv.sll.se Lennart Hernell, 060-214 92 lennart.hernell@swipnet.se Gunnel Johansson, 070-585 30 41 Margareta Jonsson, 0708-27 26 26 margareta@ajonsson.se Peter Stade, 0498-21 39 04 peter.stade@ptj.se Claes Svärd, 0498-48 25 46 claes.svard@gotland.se Stiftelsens syfte är att hjälpa tandläkare med ekonomiska problem. Vi kan enbart stödja individer, inte företag. Ansök med ett brev med bakgrund och önskemål om hjälp samt kopia på senaste deklaration, egen och make/makas. Kontaktperson: Lotten Bergström, se ovan Alna (alkohol, läkemedel och narkotika i arbetslivet) 08-564 407 70 Alna hjälper företag och organisationer att hantera alkohol- och Tandläkarförbundets serie Kunskap & Kvalitet: n Kvalitetssäkra din journalföring n CE-märkta medicin-tekniska produkter n Medicinsk riskbedömning för tandläkare n Tandläkarens ansvar och skyldigheter n Försäkring för patient och tandläkare n Hygien i tandvården n Avvikelser – lär av misstag, egna och andras n Etiska riktlinjer Medlemslogotyp Medlem beställ upp till 10 st utan kostnad, icke-medlem 50 kr per st. kontakt@tandlakarforbundet.se WWWTANDLAKARFORBUNDETSE $UÖKANÖH¦MTAÖDINÖ MEDLEMSLOGOTYPÖ P¥ÖHEMSIDANÖÖ UNDERÖMEDLEM MEDLEMSKAPETÖ ,OGGAÖINÖMEDÖ PERSONNUMMERÖ OCHÖLSENORDÖÖ tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 kontor Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43, 2 tr Tel: vx 08-555 44 600 Fax: 08-555 44 666 Hemsida: www.ptl.se E-postadress: info@ptl.se E-post direkt till en person: fornamn.efternamn@ptl.se Sveriges Privattandläkarförening Eva Andersson, generalsekreterare 08-555 44 665, 073-366 51 00 Dan Nilsson, sakkunnig och pressekreterare 08-555 44 604, 070-984 40 99 Svensk Privattandvård AB Jan-Åke Zetterström, vd 08-555 44 690, 070-730 31 00 Ingela Andrée, personalchef och reception 08-555 44 605 Daniella Bahgat, medlemsservice 08-555 44 699 August Liljeqvist, jurist 08-555 44 644 Maria Bjurö, informationschef 08-555 44 651, 070-810 46 11 Tina Fredriksson, kommunikatör 08-555 44 610, 070-382 71 74 Susanne Hirvonen, ekonomichef 08-555 44 620 Gudrun Tiberg, ekonomiassistent 08-555 44 660 Anders Wikander, odontologisk konsult 070-648 63 03 Förtroendenämnden Ann-Catrin Almespång 08-555 44 635 Privattandvårdsupplysningen 020-662 800 sveriges privata specialisttandläkare Per Jesslén, ordförande 08-23 20 00, 070-789 20 20 per.jesslen@tele2.se kansli Postadress: Box 2287, 103 17 Stockholm Besöksadress: Österlånggatan 43 Tel: vx 08-54 51 59 80 Fax: 08-660 34 34 www.tjanstetandlakarna.se E-post direkt till en person: fornamn@tjanstetandlakarna.se Ombudsmän Björn Petri, kanslichef 08-54 51 59 81 Susanna Magnusson 08-54 51 59 84 sveriges odontologiska lärare Per Tidehag Ordförande 090-785 62 57 070-307 62 57 per.tidehag@vll.se Mats Olson 08-54 51 59 83 Inger Wass, sekreterare 08-54 51 59 82 Aino Landes, ekonomi 08-54 51 59 85 Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 medlemsservice@ tjanstetandlakarna.se studerandeföreningen Victoria Fröjd, ordförande 0735-27 39 11 victoria.frojd@ tandlakarforbundet.se Anneli Lampinen, vice ordförande 070-313 18 62 annelielampinen@hotmail.com WWWTANDLAKARFORBUNDETSE .UÖHITTARÖDUÖVETENSKAPLIGÖDOKUMENTATIONÖ OMÖIMPLANTATÖP¥ÖHEMSIDANÖÖ Gör så här: • Logga in som medlem • Välj Sök implantatdokumentation • Godkänn användarvillkoren • Sök fram ett implantat med hjälp av menyer eller fritextfält • Läs fakta ur den vetenskapliga dokumentationen direkt på skärmen eller på en utskrift För mer information - kontakta Pia Kollin, pia.kollin@tandlakarforbundet.se eller Lena Munck, lena.munck@tandlakarforbundet.se tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009 97 NÄSTA NUMMER 5 NOVEMBER KALENDARIUM Lars-Åke, Sven och de 101 munnarna Tid: 29 oktober 2009 Plats: Varberg www.tandlakarforbundet.se Erosioner och tandslitage - diagnostik och behandling Tid: 3 november 2009 Plats: Malmö www.tandlakarforbundet.se Sverige hade några starka lag redan vid OS i Bergen för två år sedan. Hur gick det i årets OS? ➤Jo, det stämmer. Det har varit os i år; de nordiska Odontologiska spelen hölls i Stockholm den 24–27 september med odontologiska föreningen vid ki som värd. Alla Nordens tandläkarhögskolor deltog i de spännande tävlingarna på Zinkensdamms idrottsplats och det lika viktiga festandet. Treårigt för hygienist Tandläkare och VM-ess nistutbildningen ska bli treårig. Om det blir så, vad kommer det att innebära för tandhygienisternas arbete? Vilken inverkan får det på tandläkarnas arbete? Möt tandhygienisternas ordförande Yvonne Nyblom och läs om hennes tankar kring detta. re, 1976 sprintmästare vid VM i Västberlin. Möt Johan Granath, grabben från Köping som blev ett världsnamn på skridskobanorna runt om i världen. Men han gjorde ytterligare en karriär, som tandläkare. Nu driver han praktik i både Katrineholm och Kolsva. Musik mot rädsla Effekten av COX-2 snabb verkan mot tandvårdsrädsla, tror Göran Önneby, tandläkare och studerande vid Musikhögskolan i Stockholm. cox-2-inhibitorer och deras förmåga att stoppa cancer. Trots en lovande start visar försök att cox-2-inhibitorer kan orsaka allvarliga sidoeffekter. ➤ Just nu utreds det om tandhygie- ➤ Musikterapi kan ha en mycket ➤ 1970 blev han svensk juniormästa- ➤ Forskningen har satsat stort på ANNONSÖRER I DETTA NUMMER Cervident 2 JR dental 6, 60 Kerr 6 Örestad Dentallab 6 Digitales AB 7, 28, 49 UMEC EARfoon 8 NSK Sweden, TS Dental 9 Svensk Dentalservice 10 GlaxoSmithKline 11, 35 Biomain 16, 75 Ivoclar Vivadent 18, 22, 27 Bigman 20, 29 Dentalmind 21 Stockholmsmässan 24, 25 Meda 30 Sveriges Tandläkarförbund 32, 78 Forssberg Dental AB 33, 77 Optergo AB 34 Försäkringskassan 36 Dentsply DeTrey 37, 59 98 Nobel Biocare AB 38 Bright Dental Lab 42, 43 Astra Tech AB 46 Denzir 48 Pepsodent 50 Actavis AB 52 Straumann 53 Oral-B 54 Hultén & Co AB 56 Sun Dental Lab 57 MIS Sweden AB 58 Almasoft 60 Salli Systems 60 Teknodont 61 Sv Tandläkare-Sällskapet 62 AristoDent 63 3M Espe 73, 79 Support Design 76 Multiergonomi 76 Smile 87 Praktikertjänst Tandvård 88 Folktandvården Stockholm 89 Maryam Pourmousa 89 Narkoskliniken 89 Nordisk förening för Funktionshinder och oral Hälsa 89 Sw Ac of Cosmetic Dentistry 90 Folktandvården Örebro 91 Hådéns Dental Återvinning 94 Specialistkliniken för Dentala Implantat 99 W & H Nordic AB 100 GC Nordic bilaga Kerr bilaga Opus Health Care bilaga Unident AB bilaga Vitaflo Scandinavia bilaga Voco bilaga W & H Nordic AB bilaga Anonyma Alkoholister, IDAA 2009 AA-möte för läkare, tandläkare och veterinärer Tid: 3 november och 1 december 18.30–19.30 Plats: Läkarsällskapet, Klara Ö Kyrkogata 10, Stockholm, lokal Grottan, 3 tr. Vad har du i ditt medicinskåp? Tid: 6 november 2009 Plats: Göteborg www.tandlakarforbundet.se Smärta och läkemedel vid medicinska risker Tid: 9 november 2009 Plats: Stockholm www.tandlakarforbundet.se Dubai International Implant Summit Tid: 10–12 november 2009 Plats: Dubai, Förenade Arabemiraten www.diis.ae Odontologisk Riksstämma 2009 Tid: 12–14 november 2009 Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö www.tandlakarforbundet.se CEA Dental San Diego Convention Tid: 13–14 november 2009 Plats: San Diego, USA www.ceadental.com Short Term course in Orthodontics 2010 Tid: Del 1: 11–22 januari, del 2: 1–11 juni, del 3: 23 augusti – 3 september. Plats: Genève, Schweiz macornel@hotmail.com The 14th International Dental Conference & Arab Dental Conference & Exhibition – AEEDC Dubai 2010 Tid: 9–11 mars 2010 Plats: Dubai, Förenade Arabemiraten www.aeedc.com TIPSA OSS om evenemang till kalendariet. Kontrollera datum innan du bokar, uppgifterna i kalendariet kan ha uppdaterats efter pressläggning. elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
