SenaSte nytt - Tandläkartidningen

Transcription

SenaSte nytt - Tandläkartidningen
LEDARE
Specialistfrågan
åter högaktuell
N
»Det senaste
tillskottet till
våra arbets­
uppgifter
berör den ny­
ligen startade
behörighets­
utredningen
…«
roland svensson
Ordförande
roland.svensson@
tandlakarforbundet.se
är vi träffas till förbundsmöte i
början av december kommer verksamheten som utfördes 2008 att
granskas och verksamheten för
perioden 2010–12 att fastställas.
En rapport om årets verksamhet från januari
till och med september kommer att bifogas möteshandlingarna. Jag blir återigen imponerad
över den verksamhetsvolym vi har. Inte förrän
allt sätts på pränt och man ser den i ett sammanhang blir man varse dess omfattning.
Det senaste tillskottet till våra arbetsuppgifter berör den nyligen startade behörighetsutredningen där man har integrerat en utredning
om våra specialiteter och antalet specialister
med en översyn av tandhygienisternas utbildning. För snart tre år sedan gjorde Socialstyrelsen en översyn av specialiteterna, antal och
utbildning, samt specialistnumerären. Denna
översyn överlämnades till socialdepartementet
där den lades i malpåse för att dyka upp i denna
behörighetsutredning. Ann-Christin Tauberman, före detta generaldirektör på Tandvårdsoch läkemedelsförmånsverket, tlv, har fått det
gigantiska uppdraget att om ett drygt år lämna
ett betänkande till regeringen.
Vi har naturligtvis varit i kontakt med utredningen för att diskutera dess uppdrag samt
lämnat tandläkarnas synpunkter på Socialstyrelsens översyn som säkert kommer att ligga
till grund för den nya utredningens arbete. Förbundets policy om tandvårdens framtida kompetens- och personalförsörjning diskuterades.
De specialist- och ämnesföreningar som är associerade till Tandläkarförbundet är kallade till
det årliga mötet med förbundet i november där
behörighetsutredningen säkerligen kommer
att bli huvudfrågan. Förbundet träffar även
företrädare för grundutbildningen årligen. I
oktober kommer vi att diskutera den trend med
verksamhetsförlagd praktik som tycks etablera
sig på allt fler ställen. Fortlöpande kontakter
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
med tandläkarhögskolorna och socialdepartementet och dess utredare om det tredje steget
i tandvårdsstödet, Curt Malmborg, har etablerats för att säkerställa ett regelverk som underlättar rekryteringen av undervisningspatienter
till den kliniska delen av grundutbildningen.
De förenade tandläkarförbunden inom eu,
Council of European Dentists (ced), har länge
varit ekonomiskt och organisatoriskt beroende av det tyska tandläkarförbundet; ced
har sedan sin etablering i Bryssel haft en svag
ekonomi och har mot en blygsam ekonomisk
ersättning tacksamt tagit emot support i form
av kontorslokaler och personalunderstöd av
det tyska förbundet. I och med att ced mognat
som organisation och dess betydelse som informationskälla till förbunden och för att tandläkarinflytandet i eu ökat allt mer, beslutades
på förra allmänna mötet att ced ska etablera
ett oberoende kontor med egen anställd personal. Trots att det innebär en avgiftshöjning
för medlemsförbunden togs beslutet med stor
majoritet. Trovärdigheten för organisationen,
såväl internt som externt, stärks när ett totalt
oberoende etableras och eventuella misstankar
om otillbörlig påverkan från en enskild medlemsorganisation undanröjs. En arbetsgrupp
på fyra personer, däribland jag, fick uppdraget
att förbereda och praktiskt genomföra denna
omstrukturering och den första oktober öppnades ced-kontoret med tre anställda. Den
ekonomiska krisen tvingade arbetsgruppen att
vara extra sparsam för att den budgeterade avgiftshöjningen från tandläkarförbunden skulle
minimeras. För vår del begränsas höjningen till
cirka 6 000 kronor nästa år; en mycket rimlig
ökning med tanke på den vinst ced som organisation gör med de åtgärder som nu verkställs.
Tandläkarnas inflytande inom eu kommer att
förstärkas och i förlängningen kommer naturligtvis Tandläkarförbundet att få förbättrad
service från ced. n
3
KRÖNIKA
Tandläkare med
starkt engagemang
T
andläkaren i telefonen var rosenrasande. »Hur kan ni ta
in sådana annonser i Tandläkartidningen? Har ni ingen
kontroll alls?« Han hade just fått sitt färska exemplar av
Tandläkartidningen och där hittat Försäkringskassans
annons där tandläkarna uppmanades att registrera sina prisuppgifter. När han såg annonsen hade han just lugnat sig efter att ha
nåtts av samma budskap i ett tidigare nummer. Ilskan berodde
dels på att han inte alls tyckte att det var så enkelt att registrera
priserna som annonstexten påstod och dels på att en av annonserna talade om andra tandläkare som hans konkurrenter. »De är
inte mina konkurrenter, de är mina kolleger!« röt han.
Jag tackade för hans engagemang och förklarade att jag mycket
riktigt är ansvarig utgivare för både artiklarna och annonserna i
tidningen men att det ska mycket mer till än några provocerande
formuleringar från en myndighet för att jag ska stoppa en annons.
I det här fallet kan jag i stället se till att annonsens avsändare får
svara på läsarens missnöje. Om det kan du
läsa på sidan 8.
I det här numret möter du många fler engagerade tandläkare. En av dem är Harun
Hadzimusic. Han har insett att de kurser
som Tandläkarförbundet erbjuder tandläkare
och övriga teammedlemmar inte uppstår ur
tomma intet utan är resultatet av några kol2006 drack varje
legers ständigt pågående arbete. Själv kassvensk 90 liter
tade han sig in i jobbet med att ta fram kurser
läsk. I USA dricks
redan efter två år i yrket och nu hoppas han
det ännu mer och
där vill närings­
på att fler unga tandläkare ska ansluta. Vi
forskare införa en
intervjuar Harun Hadzimusic på sidan 44.
läskskatt på mot­
svarande 2:30 per
Idakajsa Sand är en annan ung engagerad
liter, en höjning
tandläkare.
Hon tog examen vid Karolinska
med 15–20 pro­
institutet i våras och i samband med det säncent. Den skulle
få ner kon­sum­tio­
de hon oss sin uppsats där hon går igenom
nen med 10–20
landstingens regler för vård av papperslösa
procent, tror fors­
karna. En tjugo­
och gömda flyktingar. Det visar sig att regprocentig pris­höj­
lerna är oklara och okunskapen hos vårdgining på ka­­pi­­tal­­­va­­
vare och patienter utbredd. Vi publicerar
ror styr kan­­ske
konsumtionen.
Idakajsa Sands artikel på sidan 68.
Men ett par kro­
Lägg sen till de forskare, deltagare i Tylönor på läsken?
Glöm det, ni på
sandsdagarna, debattörer och tandläkare från
Socialstyrelsen,
norr till söder som du möter i det här numret
som enligt DN
så framträder den tydliga bilden av en engalockas av idén. n
gerad yrkeskår. Som så många gånger förr. n
4
»›De är inte
mina konkurrenter,
de är mina
kolleger!‹
röt han.«
sveriges tandläkarförbund
the journal of the sda
(swedish dental association)
Årgång 101 Grundad 1909
Postadress: Box 1217, 111 82 Stockholm
Besöksadress: Österlånggatan 43
Telefon: 08-666 15 00
Fax: 08-666 15 95
Hemsida: www.tandlakartidningen.se
E-post:
redaktionen@tandlakarforbundet.se
E-post direkt till en person:
fornamn.efternamn@tandlakarforbundet.se
chefredaktör:
Christina Mörk 08-666 15 06
Ansvarig utgivare
redaktion:
Anita Hagstedt 08-666 15 29
Korrektur, registrering
Thomas Jacobsen 08-666 15 00
Vetenskaplig redaktör
Mats Karlsson 08-666 15 17
Reporter
Björn Klinge 08-666 15 57
Vetenskaplig redaktör
Carina Frohm 08-666 15 16
Layout, produktionsansvarig
Lasse Mellquist 08-666 15 28
Layout
Janet Suslick 08-666 15 26
Reporter
annonser:
Elisabeth Frisk 08-666 15 13 
Prenumerationer, ej medlemmar
Radannonser
Christer Johansson 08-666 15 27
Produkt- & platsannonser
Inger Kåberg 0708-44 33 83
Platsannonser
platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se
prenumeration:
Sverige 1 400 kronor + 6 % moms
Norden 1 500 kronor + 6 % moms
övriga länder 1 650 kronor
TS-kontrollerad upplaga: 9 800
Medlem av
Tryck:
Ljungbergs Tryckeri AB
264 22 Klippan
ISSN 0039-6982
christina mörk
Chefredaktör
All redaktionell text lagras elektroniskt
av Tandläkartidningen för att kunna
publiceras också på internet. Författare
som inte accepterar detta måste meddela
förbehåll. I princip publiceras inte artiklar
med sådant förbehåll.
12
REPORTAGET
»Överfarten tar inte
mer än 45 minuter.
Det skulle ta längre
tid att köra igenom
Köpenhamn nu på
morgonen.«
sid 12
tandläkartidningen nr 12 2009 vetenskap & klinik munhygien inom äldrevården. tandvård till papperslösa.
HaRUN HadzImUsIc sId 44 n sTUdENTboENdE I kRIs? sId 51 www.tandlakartidningen.se
3 LEDARE Specialistfrågan åter
högaktuell. Roland Svensson
6 I KORTHET Berg får skadestånd av HSAN.
12 svensk tandvÅrd
lockar danskarna
NR 12 2009
Årgång 101
sid 12
att välja
implantatsystem
sid 17
sid 31
tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 12 2009
Förutsättningarna för tandvård
i Europa varierar, visar statistik.
31 mÅnga fällor vid
imPlantatbehandling
17 »hot mot forskningen«
39 snidar med borren
Förslaget att omorganisera
Vetenskapsrådet hotar forskningen, befarar Ulf Lerner.
Leif Andersson är numera mer
bildhuggare än tandläkare.
19 oftast rätt agerande
Fler borde engagera sig i efterutbildningen, tycker tandläkare Harun Hadzimusic.
Tandläkare är oftast bra på att
hantera olika tillbud, visar ett
axplock lex Mariafall.
styr inte
forskningen
26 inte lika som bär
Goda erfarenheter och låg
växelkurs attraherar danskarna.
vid tillbud
prismedvetna
danskar
tar bron till tandläkaren
51
Vi har besökt Tylösandskonferensen, anordnad av Specialistföreningen för oral protetik.
100 år
VETENSKAP & KliNiK: Munhygien
inom äldrevården. Tandvård till papperslösa.
44
26
17
n INTERVJUN:
47
23 vad hände sen?
Folktandvården Gävleborgs
lärlingssystem summeras.
OMSLAG: Köpenhamnsbon Erling
Aggerholm på Öresundsbron. Foto:
Jenny Leyman
44 eldsjälar sökes
47 rätt sPrutor
omdiskuterad frÅga
Hur ska man avgöra vilken
spruttyp som är bäst?
51 kortvarig bostadskris
För tandläkarstuderande brukar »krisen« vara kortvarig.
VETENSKAP & KLINIK
55 KRÖNIKA Lyssnar du till opinionsledare? Thomas Jacobsen
56 FACKPRESS
60 I KORTHET
64 »förbättra munhYgienen inom äldrevÅrden«
Förbättrad munhygien hos
äldre kan minska risken för att
insjukna eller dö i vårdrelaterad lunginflammation, visar
flera studier.
Petteri Sjögren
68 okunskaP om PaPPerslösas rätt till tandvÅrd
Papperslösa i behov av tandvård kan stöta på flera hinder.
Idakajsa Sand
74 DEBATT
80 PLATSANNONSER
87 RADANNONSER
94 FÖDELSEDAGAR
96 VIKTIGA ADRESSER
98 KALENDARIUM
5
F O TO : J E N NY L E YM A N, C O LO U R B OX , R O GE R B O R GE L I D, R O B E R T H A R D I N G / S C A NP I X ,
P O N T U S T I D E M A N / I B L . I LLU S T R AT I O N : R O B E R T H I L M E R S S O N.
INNEHÅLL
I KORTHET
Berg får skadestånd av HSAN
Justitiekanslern, JK,
beslutade i början av
september att HSAN ska
betala ut ett skadestånd
på 400 000 kronor till
privattandläkare NilsGunnar Berg, Sölvesborg,
för att han felaktigt
fick en varning i HSAN,
Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd, 2006.
Nils-Gunnar Berg krävde
HSAN, dess ordförande, en
av de sakkunniga och de
åtta ledamöterna på stora
skadestånd för den varning
han fick i september 2006.
Skadeståndsanspråken var
på nära 1,8 miljoner kronor.
Nu får han 400 000 kronor.
– JK utgår alltid från en
tredjedel
av det
begärda
skadeståndet, men
pengarna
är inte det
viktiga
utan att
Nils-Gunnar
det nu
Berg
äntligen
skapats rättvisa, säger NilsGunnar Berg och tillägger:
– Det är bedrövligt att inkompetens ledde till HSAN:s
beslut. Man bröt också mot
förvaltningslagen när jag
inte fick chansen att försvara mig innan beslutet
fattades.
Länsrätten konstaterade se-
nare att Nils-Gunnar Berg
fått varningen på felaktiga
grunder. Samma uppfattning hade Socialstyrelsen.
Justitieombudsmannen,
JO, anmälde HSAN:s
ställföreträdande
ordförande
Lars-Åke
Johnsson
till Statens
Lars-Åke
ansvarsJohnsson
nämnd. JO
ansåg att det varken fanns
formell eller saklig grund
för varningen. Ärendet borde ha lagts på is i avvaktan
på ytterligare utredning.
Statens ansvarsnämnd
övervägde att ge Lars-Åke
Johnsson löneavdrag, men
på grund av att fallet kan
ses som en »engångsföre-
teelse« valde man i stället
att ge honom en varning.
Lars-Åke Johnsson förklarade i Tandläkartidningen
att han ansåg att varningen
i Statens ansvarsnämnd var
felaktig.
– Det är anmärkningsvärt
att man inte tagit hänsyn
till de utlåtanden från tre
kompetenta tandläkare som
har skickats till nämnden
Nu är ärendet avslutat.
JK har beslutat att döma ut
ett skadestånd på 400 000
kronor som ska betalas ut
av HSAN.
Enligt Nils-Gunnar Berg
har det varit en tuff tid från
varningen tills att ärendet
nu avslutats.
– Det har tagit på mig
både psykiskt och fysiskt.
Det är skönt att det hela är
över.
mats karlsson
»Misstaget ska inte upprepas«
Ett liknande misstag som
när Nils-Gunnar Berg fick
varningen ska inte kunna
upprepas. Det säger
HSAN:s generaldirektör
Aud Sjökvist.
Anledningen till att NilsGunnar Berg fick varningen
var att HSAN:s sakkunnige
tolkade journalanteckningarna felaktigt. I journalen
framgick det att Berg
planerade en terapi med
upprensning och rotfyllning. Den sakkunnige misstolkade förkortningarna i
OPUS-programmet, där »U«
står för utförd behandling,
»P« för planerad och »D«
för diagnos, och tolkade det
som om Nils-Gunnar Berg
utfört en rotbehandling.
Trots att misstaget uppdagades förklarade man
från HSAN:s sida att man
inte hade laglig rätt att
själva upphäva beslutet
utan det måste överklagas
till länsrätten
– Vi ändrar nu rutinerna
och inför flera kontrollstationer på väg från utredning till nämnd, säger generaldirektör Aud Sjökvist.
mats karlsson
VARNING
för riktigt låga priser
SEAL-TIGHT
JR dental


MK
695:- 1.200:E-max 1.200:- 1.400:Zirconia 1.200:- 1.500:-
inkl.CoCr
inkl.mtr.
inkl.mtr

08-664 13 60
www.jrdental.se
040-16 20 00
6
tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 12 2009
FOTO: L ASSE MELLQ UIST
Monica Mölder
och Birgitta
Wassholm,
tandhygienister i Finspång,fanns på
plats i Galleria
Linden i Norrköping på Internationella munhälsodagen.
Munhälsodagen firades från norr till söder
Internationella munhälsodagen firades runt om
i landet lördagen den 12
september.
I Östergötland uppmärksammades Munhälsodagen
på olika sätt. En klinik i
Norrköping passade på att
fira femårsjubileum med
öppet hus den 12 september och dagen firades även
på gator och torg både i
Norrköping och i Linköping.
En mobil klinik var på plats
vid Ikea i Linköping. I Åtvidaberg syntes folktandvården i samband med ett
lopp på orten.
I Kalmar län hade de
flesta kliniker öppet hus.
De erbjöd gratis polering
till vuxna och tandborstar
till barnen.
Även i Örebro län hade flera
kliniker öppet hus med undersökningar till rabatterat
pris, information och råd.
På flera orter i Gävleborg gav tandhygienister
från folktandvården munhälsoråd och delade ut
tandborstar och tandkräm.
Kliniken i Hofors erbjöd
en undersökning till sina
patienter mellan 20 och
30 år som inte hade besökt
tandvården på länge.
I Växjö fanns en tand-
vårdsbuss på plats vid köpcentret.
I Nacka utanför Stockholm var det öppet hus och
besökare fick se hur laser
används för att behandla
karies.
Internationella munhälsodagen uppmärksammades
av Sveriges Tandläkarförbund, Privattandläkarna,
Praktikertjänst Tandvård,
Sveriges Folktandvårdsförening, Tjänstetandläkarna,
Sveriges Tandhygienistförening och Svenska Tandsköterskeförbundet. Bland
annat skapades en särskild
webbplats.
Fiberoptisk sensor
Alltid en
tandläkare
i HSAN
➤ Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd, HSAN, har
ändrat sina rutiner; nu
finns en tandläkare alltid
med när nämnden tar upp
fall som rör tandvården.
– Den kompetensen behövs, därför har vi ändrat
sammansättningen, säger
jurist Bo Andersson.
Tandläkarförbundets
förre ordförande Leif Leisnert sitter i nämnden på
ett mandat från Saco. Som
representant för allmänheten deltar tandläkaren
och riksdagsmannen Lars
Tysklind. Någon av dem
deltar nu alltid när nämnden sammanträder och
behandlar ärenden som rör
tandvården.
mk
82 procent
läser korta
nyheter i Tandläkartidningen
Mediateket 2009
100 år
janet suslick
Skarpare diagnos med originalet från Hamamatsu
P
AKE
r op
TER
bilds timerad b
BJU
kärm
ildgr
DAN
a
DE!
ljusm EIZO Flex nskning
ingår
Scan
ätare
, värd
MX19
med
ic
e 8.6
88.- in0K med in insk
b
kl. m
oms yggd
® Fö
Hamamatsus intraorala röntgensensorer är originalet.
En högteknologisk japansk kvalitetsprodukt med ett
extra lager fiberoptik för extremt hög skärpa.
Med Digitales får du också två utbildningstillfällen,
gedigen erfarenhet och stabil drift på din klinik.
Besök www.digitales.se för exempelbilder
Tel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51
IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFI
tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 12 2009
HAMAMATSU
7
I KORTHET
Tvisten om munsköljmedel
trappas upp
Prisportalen
öppnar
20 oktober
En av fyra
nyttjar
inte ATB
Bråket mellan de båda
tillverkarna av munsköljmedlen SB12 och Listerine
trappas upp. Denna gång
är det Antula Healthcare som slår tillbaka
mot McNeil och kräver
att Marknadsdomstolen
förbjuder ordalydelser
i marknadsföringen av
Listerine.
➤ 20 oktober öppnar För-
➤ Bara tre av fyra som
I februari i år krävde Antula Healthcare att Marknadsdomstolen skulle
granska reklambudskapet
i tv om Listerine och omedelbart sätta stopp för
reklamen. Man ansåg att
det inte fanns vetenskaplig
grund för medlets påstådda
förträfflighet.
Tvisten gick inte till
domstol utan de båda företagen valde att träffa en
överenskommelse mellan
sig.
I våras anmälde McNeil
i sin tur tv-reklamen för
SB12. I reklamen framstod
munsköljmedlet enligt
företaget som det enda på
marknaden
som ger säker
171x80 09-09-24
08.41
andedräkt i tolv timmar.
I juni i år beslöt Marknadsdomstolen att SB12
från Antula Healthcare
AB inte får marknadsföras
med påståenden om att det
är det enda medlet som
ger säker andedräkt i tolv
timmar. Beslutet gäller i
väntan på ett slutgiltigt
avgörande.
Nu har bråket mellan
de båda företagen tagit
en ny vändning. Antula
Healthcare AB kräver att
Marknadsdomstolen beslutar om ett skadestånd på
750 000 kronor om McNeil
inte upphör med vissa påståenden i sin reklam för
Listerine. Det handlar om
ordalydelser om att medlet
ger frisk och fräsch andedräkt i upp till tolv timmar,
att ordvalet i reklamen ger
intrycket att användningen
av medlet förebygger hål
i tänderna bättre än vad
tandborstning gör, och
att klorhexidin orsakar
missfärgning av tänderna.
Anthula Healthcare AB
anser att ordvalet inte har
vetenskaplig
täckning.
Sida
1
mats karlsson
säkringskassans prisportal.
När portalen öppnas kommer patienterna att kunna
gå in på Försäkringskassans
hemsida för att jämföra priser mellan olika vårdgivare
och åtgärder.
Enligt Lars Olsson,
verksamhetsansvarig för
tandvårdsstödet på kassan,
kommer vårdgivarna att ha
ansvaret för att prisuppgifterna uppdateras kontinuerligt.
Medlemmar har tidigare
hört av sig till Tandläkartidningen och berättat att
de haft problem med att
lägga in prisuppgifterna.
Men enligt Lars Olsson
finns inga sådana problem
i dag. Vissa cerifikat fungerar dock inte med Internet
Explorer 8.0.
– Om det inträffar problem får vårdgivaren kontakta cerifikatutgivaren –
ofta en bank – för att se hur
det löses.
mk
100 år
besökte tandvården under
det första året efter tandvårdsreformen använde
det allmänna tandvårdsbidraget (ATB). Det visar
siffror som Tandläkartidningen har beställt från
Försäkringskassan och
Socialstyrelsens tandhälsoregister.
Nästan fyra miljoner män-
niskor besökte tandvården
mellan 1 juli 2008 och
30 juni 2009. Av dem var
det »bara« 2 938 590 som
utnyttjade det allmänna
tandvårdsbidraget (»tandvårdschecken«).
Lars Sjödin, tandläkare på
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV)
vet inte varför alla inte har
utnyttjat bidraget. Möjliga
orsaker kan vara att patienten inte vet om att det
finns, att patienten inte vill
använda ATB eller vill spara
bidraget till nästa år alternativt att tandläkaren inte
vill att patienten ska nyttja
det, spekulerar han.
js
Hörselskador kan förebyggas – aldrig botas!
Frank Nanning, tandläkare
För mig är det lika självklart att
använda mina EARfoon hörselskydd som att använda skyddsglasögon och munskydd.
Jag är rädd om min hörsel och ljudet
från sug och borr är klart skadligt på
längre sikt.
Med EARfoon hör jag patienter och
kollegor tydligt, dessutom är de
enkla att sätta in och mycket bekväma och diskreta.
8
• Extremt bekväma tack vare den personliga utformningen (vi gör ett avtryck av hörselgången)
• Garanterat inga obehag av värme eller tryck
• Filter som gör att man hör tal, men dämpar
buller
• Hygieniska tack vare medföljande rengöringsset
• Små och nästan osynliga eller färgade och synliga
• EARfoon Sound kan kopplas till telefon eller
radio
• Lång livslängd, allergibehandlade och CE-märkta
• Återförsäljare finns över hela landet.
Tel. 08-96 19 00
info@earfoon.se
www.earfoon.se
tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 12 2009
LED
Yes we can change!
Världens första LED-kopplingar
Nu kan du enkelt få LED-ljus på alla dina befintliga instrument, bara
genom att köpa en ny koppling från NSK. LED ger ett klarare ljus än
halogenlampor, utvecklar mindre värme och lyser i tusentals timmar.
NYHET!
Nu finns även NSKs lågvarvsmotor med LED-ljus.
Byt till NSKs M40 LED-motor och du har uppgraderat alla dina
lågvarvsvinkelstycken med traditionell fiberoptik till LED.
LED-koppling för instrument med NSK-fattning.
LED-koppling för instrument med KaVo-fattning.
nj!
Jubileumskampa
Byt in din gamla
koppling och få
500 kr i rabatt
D-koppling.
vid köp av en LE
TS Dental är svensk representant för märket NSK.
Box 37, 911 21 Vännäs, Tel. 0935-131 11, info@tsdental.se, www.tsdental.se
NSK:s sortiment kan även köpas via Svensk
Dentalservice / www.dentalservice.se
I KORTHET
Kliniker med
kontantfakturor
behöver inte kassaregister
Budgetpropositionen:
Tandläkare som skriver
kontantfakturor behöver
inte skaffa sig certifierade kassaregister när den
nya kassaregisterlagen
börjar gälla nästa år.
Det är nödvändigt med
en bättre och djupare
analys av tandvården för
att regeringen ska kunna
styra och utnyttja tandvårdsstödet på ett effektivt sätt. Det framgår av
regeringens budgetproposition, som också innehåller ett och annat matnyttigt om tandvården.
Tandläkartidningen skrev
i förra numret om den nya
kassaregisterlagen som
börjar gälla vid årsskiftet.
Tandläkare och alla andra
som säljer varor eller tjänster kontant måste beställa
ett certifierat kassaregister
senast den 1 januari 2010,
och kassaregistret måste
installeras senast den 1 juli
2010.
Men det finns undantag.
Tandvårdsmottagningar
som skriver kontantfakturor och tar betalt samtidigt
Tandvårdens effektivitet
måste granskas
Skatteverket kräver
certifierade kassaregister
En ny kassaregisterlag
gäller från årsskiftet.
Tandläkare och alla andra
som säljer varor eller
tjänster kontant måste
naden förrän nu, lättar
myndigheten på kraven.
Kassaregistret ska installeras så snart som möjligt,
nästan alla som tar betalt
för varor eller tjänster med
kontanter eller kontokort,
men företag med en årlig
kontant försäljning under
Ur Tandläkartidningen
nummer 11 2009.
behöver inte certifierade
kassaregister.
Fakturan måste då innehålla namn och adress på
patienten samt uppgifter
om när fakturan har skriFiberoptisk
sensor
vits,
när affärshändelsen
har inträffat, vad denna
avser och vad den kostar.
Kontantfakturan måste
bokföras senast påföljande
arbetsdag.
➤
Skarpare diagnos med originalet från Hamamatsu
100 år
P
Tandläkartidningen har
haft kontakt med socialdepartementet för att få
veta vad man egentligen
menar när man skriver att
det behövs en bättre och
djupare analys av tandvården för att regeringen ska
kunna styra och utnyttja
tandvårdsstödet på ett effektivt sätt.
Vid pressläggningen har
tidningen inte fått något
svar på den frågan.
AKE
r op
TER
bilds timerad bil
BJU
kärm
dgra
DAN
DE!
ljusm EIZO Flex nskning
ing
Sc
ätare,
värde an MX190 år medici
K
ns
8.688
.- ink med inb k
l. mom yggd
s
® Fö
Hamamatsus intraorala röntgensensorer är originalet.
En högteknologisk japansk kvalitetsprodukt byggd
på fiberoptik som ger högsta bildkvalitet.
Med Digitales får du också två utbildningstillfällen,
gedigen erfarenhet och stabil drift på din klinik.
Besök www.digitales.se för exempelbilder
Tel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51
IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFI
janet suslick
läs mer
www.skatteverket.se
SMIDER NI
SPRITT
A?
SPRITTA
HAMAMATSU
Sedan reformen infördes
har 58 procent av alla kvinnor och 53 procent av alla
män varit hos tandläkare
eller tandhygienist.
32 procent av männen i
åldrarna 20–29 år har besökt tandvården minst en
gång under det första året.
För kvinnorna är siffran 39
procent.
I åldersgruppen 65–74
år har mer än 70 procent
besökt tandvården.
Sex landsting har höjt
sina priser. Prisskillnaderna mellan olika åtgärder
är stor mellan landstingen.
Priset för tandvård hos
privata vårdgivare ligger i
genomsnitt 12 procent över
referenspriserna. Inom den
offentliga tandvården ligger priserna i genomsnitt 6
procent över referenspriserna.
Nära tre fjärdedelar av sta-
tens utgifter för tandvårdsstödet har gått till privata
vårdgivare. Förklaringen
till detta är att de har de
flesta vuxenpatienterna.
mats karlsson
Utbildningspaket i Västra Götaland
Ett nytt efterutbildningsprogram planeras för
tandläkare och den övriga
tandvårdspersonalen i
Västra Götaland. Programmet införs nästa år.
DESINFEKTERBART
TANGENTBORD AV GLAS
En produkt som kommer att
revolutionera ditt hygienarbete!
www.dentalservice.se
RIKSTÄCKANDE SERVICE & FÖRSÄLJNING AV DENTALUTRUSTNING
10
Programmet omfattar sammanlagt fyra dagar under
två år. Alla som har jobbat
minst fem år efter grundutbildningen ska delta.
– Utbildningsprogrammet erbjuds alla anställda
och är en kontinuerlig kvalitetssäkring av medarbetarnas kompetens och den
verksamhet vi bedriver,
berättar Anneli Bernhardsson, personalchef inom
folktandvården i Västra
Götaland.
– Vi förväntar oss att
samtliga medarbetare vill
ta del av det.
Det blir olika aktiviteter
för olika yrkeskategorier.
Innehållet är inte klart än,
men kommer att fokusera
på patientfall eller grupper
i olika ålderskategorier.
För nyutbildad personal planeras ett treårigt
utvecklingsprogram. Under
första året har nyanställd
personal en handledare
och sedan blir det andra
aktiviteter. Ett sådant
program finns redan för
tandläkare, men nu ska det
införas även för tandhygienister och tandsköterskor.
janet suslick
tandlÄKaRtidninGen ÅRG 101 nR 12 2009
Corega rengör protesen enkelt,
effektivt och skonsamt
Tandproteser är tillverkade av akrylat, ett material som är mjukare än tandemalj. Många patienter rengör dock sin protes
med vanlig tandkräm, ibland på rekommendation av tandvårdspersonal. Det finns emellertid en risk för att tandkrämens
slipmedel repar ytan. Studier har visat att detta sker även med lågslipande tandkräm. Den ojämna ytan bildar dessutom
en grogrund för bakterier, vilket kan leda till dålig andedräkt, candidiasis och protesstomatit. Corega rengöringstabletter
är speciellt utvecklade för att rengöra proteser på ett mycket skonsamt men ändå effektivt sätt.
Corega motverkar bakteriekolonisation
på protesytan(1)
Protes borstad med
medelslipande tandkräm
Protes rengjord med
Corega rengöringstabletter
GSK Abrasivity Study 1, GSK data on file, 2008
C19005 2009/04
(1)
GSK Dental är en del av GlaxoSmithKline som är ett av världens ledade forskningsbaserade läkemedelsföretag.
Varje dag är det över 200 miljoner människor som använder en produkt från GSK Dental. Därmed har vi också ett stort ansvar
för att sprida information och rådgivning till tandläkare och övrig tandvårdspersonal för att hjälpa dem att hjälpa sina patienter.
För ytterligare information och för att beställa gratis varuprover kan du maila vår dental adviser: dental.se@gsk.com
REPORTAGET
Et nyt smil. Tandläkaren Rolf Bergström
och Köpenhamnsbon Erling Aggerholm är
mitt inne i finjusteringen av överkäkens
nya tanduppsättning. Motsvarande implantatbehandling skulle gå på ungefär
det dubbla i Danmark.
12
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Nöjda danskar
passerar sundet
Allt fler danskar får upp
ögonen för svensk tandvård.
Genom mun-till-mun-metoden sprids goda erfarenheter och den svaga svenska
kronan gör sitt till.
Text: Erik Skogh Foto: Jenny Leyman
➤
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
13
REPORTAGET
M
Språket utgör
➤
orgonen gryr. Den danske militären
Erling Aggerholm sätter sig i sin bil
inget hinder. Med
och kör mot Öresundsbron. Det har
lite svenskdansk
blivit många turer till Sverige det
blandning har
senaste året. Sammanlagt 20 gånger
Erling Aggerbehöver han korsa sundet för att genomföra sin
holm och Rolf
implantatbehandling i både över- och underkäBergström inga
problem att förstå ke. Vid åttatiden är han framme vid Colosseum
Team Bergström i Malmö för sitt 19:e besök.
varandra.
Erling Aggerholm
har sparat sina
gamla tänder.
– Jag kan göra
smycken till mina
barnbarn, skojar
han.
– Överfarten tar inte mer än 45 minuter. Det
skulle ta längre tid att köra igenom Köpenhamn
nu på morgonen, förklarar Erling Aggerholm.
Han är inte ensam om att göra resan.
– Dansk, dansk, dansk, räknar tandläkaren
Rolf Bergström upp medan han pekar på namnen
i dagens tidbokning. Han uppskattar att ungefär
75 procent av implantatpatienterna utgörs av
danskar. Redan 1995 satte kliniken in en annons
på De Gule Sider. Mottagningen är helt inriktad
mot implantat och har även annonserat i dansk
dagspress. Men det gav ingen mersmak. Däremot
inleddes 2001 ett givande samarbete med bokningssajten AvMinTand.dk (se separat artikel).
Inledningsvis gick dock trevarna över sundet
trögt. Vändningen kom i och med Öresundsbron
som invigdes år 2000. Restiden förkortades och
en ny dansk nyfikenhet väcktes för Sverige, enligt Rolf Bergström. Nöjda kunder utgör den viktigaste marknadsföringskanalen.
Fler patienter väntas 2011
Rekommendationer till släkt, vänner och arbetskamrater genererar flest kontakter. Sedan årsskiftet bidrar dessutom den historiskt låga växelkursen till ett ytterligare ökat intresse. Bilden
bekräftas av flera tandläkare i Malmö som Tandläkartidningen har pratat med.
– Antalet danska förfrågningar har absolut
ökat sedan kronan blivit svagare. Särskilt när det
gäller dyra arbeten, berättar tandläkaren Henrik
Werner vid Tandvårdsgruppen S:t Göran.
Enligt tandläkaren Anna Bazala efterfrågar
danskarna främst protetik men det finns även ett
sug efter profylaktisk tandvård. Hennes mottag-
14
Det är inte alltid man har en så bra förebild, konstaterar Rolf Bergström, nöjd med fotot som Erling
Aggerholm tagit med av sig själv.
ning mottar via mejl och telefon två till tre förfrågningar i veckan från nya danska kunder. När
citytunneln invigs 2011 kommer trycket att öka
än mer, förutspår Anna Bazala. Då danskarna väl
genomgått en behandling återvänder de vanligtvis även för mindre ingrepp och kontroller. Anna
Bazala beskriver den danska patienten som prismedveten. Man drar sig inte för att pruta eller
fråga efter mängdrabatt. Henrik Werner instämmer.
– Danskarna är väldigt noga med priset. Vi håller oss strikt till kostnadsförslaget och försöker
sköta korrespondensen via mejl för att ingen
språkförbistring ska uppstå. När danskarna kommer hit har de med sig mejlen och bockar av och
om något inte stämmer så får vi kommentarer,
berättar han.
Hemsidan avgjorde saken
Även för Erling Aggerholm var priset en viktig
faktor. I Danmark landade kostnadsförslaget för
hans behandling på 250 000 danska kronor. Hos
Colosseum Team Bergström blev notan i stället 180 000 svenska kronor. Men priset var inte
den enda avgörande faktorn. När Erling Aggerholm sökte svenska kliniker jämförde han deras
hemsidor. Att Colosseum Team Bergström hade
både en svensk och en dansk version fann han
sympatiskt. Men för egen del spelade det mindre
roll eftersom han inte har något problem med
språket efter flera års tjänstgöring i de nordiska
länderna. Viktigare var i stället att det fanns prisuppgifter för olika behandlingar och att kliniken
verkade stor och erfaren.
– Vi har valt att inte i första hand kommunicera priset. Alla danskar vet att det är billigare i
utlandet. Min tanke har i stället varit att trycka
på vår erfarenhet och professionalism, betonar
Rolf Bergström.
Colosseum Team Bergström strävar efter ännu
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Rolf Bergström
väljer hellre
en dansk än en
svensk patient på
grund av mindre
administration.
fler danska implantatpatienter. Inte minst för att
de kräver betydligt mindre administration än
svenskar. Rolf Bergström hyllar inte precis den
nya tandvårdsreformen. För krånglig och inkomplett när de gäller diagnoser, lyder hans dom.
– Jag lägger fem gånger så mycket administrativ tid på en svensk patient som på en dansk. Det
är i alla fall så det känns, säger Rolf Bergström.
varm rekommendation
Nu satsar kliniken på intern marknadsföring
gentemot de danska kunderna. Tusen utvalda
patienter ska uppmuntras att värva nya patienter
till en kostnadsfri undersökning. Värvningarna
resulterar i en present – vad det blir beror på antalet värvningar. Erling Aggerholm behöver dock
ingen kampanj för att sprida budskapet vidare.
– Jag kommer helt klart att varmt rekommendera alla jag känner att åka över till Sverige och
gå till tandläkaren, slår han fast.
Samtidigt handlar det om en het potatis.
– Många danskar vågar faktiskt inte fråga sin
tandläkare om möjligheten till tandvård utomlands, berättar Erling Aggerholm.
Relationen till tandläkaren är mer auktoritär i Danmark, menar han, mer av ett klassiskt
doktor-patient-förhållande. Rolf Bergström vittnar om flera kunder som inte har varit välkomna
tillbaka till sina danska tandläkare. Samtidigt är
bilden splittrad. Många patienter blir också uppmanade att söka sig utomlands.
– En del danska tandläkare ser en möjlighet för
patienter som annars inte skulle ha råd till behandlingen. Det finns plats för båda alternativen,
anser jag. Men Sverige kommer främst att förbli
ett komplement till dansk tandvård och framför
allt när det gäller dyrare behandlingar, sammanfattar Rolf Bergström. n
Söker fler godkända tandläkare
Bokningssajten AvMinTand.dk har den senaste tiden förlorat flera svenska tandläkare
som kunder. Det beror på att dessa kliniker
fått för många danska patienter, enligt företaget. Därför söker man nu tandläkare både i
Malmö och i Helsingborg.
Sajten AvMinTand.dk startade 2001 och förmedlar kontakter mellan danska patienter och
utländska tandläkare. Listan över länder är lång
– Polen, Thailand, Tyskland, Turkiet utgör några
exempel. Hälften av ansökningarna, cirka 750
stycken i månaden, går dock till Sverige. Malmö
är den stad som har flest tandläkare listade. Totalt tio stycken. Men det räcker inte.
– Vi söker ytterligare fem tandläkare i Malmö
och en till två i Helsingborg. Vi har haft flera
svenska avhopp från listan för att de har fått för
många danska patienter, berättar Asger Frydkjær
som grundat AvMinTand.dk.
Klinikerna får ansöka om att bli upptagna på
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
listan och betalar sedan per förfrågan som förmedlas via sajten. Men först måste man bli godkänd. En rad krav ställs på allt från behandlingens och bemötandets kvalitet till språkkunskaper
och garantier. Innan en klinik godkänns inspekteras den av Asger Frydkjær personligen. Den
som missköter sig åker ut från listan. Inget land
utmärker sig i detta sammanhang. Enligt Asger
Frydkjær handlar de flesta klagomålen om bristande kommunikation. Men inte på grund av dåliga språkkunskaper utan därför att tandläkaren
inte är på samma våglängd som patienterna.
– Jag har haft patienter i
Ungern som inte kunde engelska men det har gått bra ändå
eftersom det handlar om en
mycket empatisk tandläkare,
exemplifierar Asger Frydkjær.
I Malmö har hittills en tandläkare åkt ut från listan.
Det tar inte mer än
45 minuter för
Erling Aggerholm
att via Öresundsbron
köra från sitt hem i
Köpenhamn till kliniken i Malmö.
Erik Skogh
15
Efterlängtad entré
Lansering på Swedental 2009
Patenterad ytstruktur som
hämmar mjukvävnadsförlust.
Dokumenterade studier visar
på minimal benförlust.
Laser-Lok has been uniquely shown to attract a
physical connective tissue attachment to a predetermined zone on the implant while inhibiting
epithelial downgrowth and preserving the
coronal level of bone.*
Den stödjande gängan är omvänd för en bättre fördelning
av belastningen på käkbenet.
Resultatet av 15 års forskning
På Swedental 2009 lanseras ett unikt implantatsystem från en
av världens ledande tillverkare. Resultatet av 15 års forskning och
dokumenterade studier visar att den patenterade ytstrukturen:
• Bevarar marginalt ben
• Ökar tillväxten av mjukvävnad
• Ökar den primära stabiliteten
Vill du veta mer eller ta del av forskningsresultat och studier?
Kontakta någon av oss på Biomain 042-453 07 00
*Human Histologic Evidence of a Connective Tissue Attachment to a Dental Implant. M Nevins, ML
Nevins, M Camelo, JL Boyesen, DM Kim.
The International Journal of Periodontics &
Restorative Dentistry. Vol. 28, No. 2, 2008.
»Regeringen vill
styra forskningen«
Vetenskapsrådet (VR) ska
omorganiseras, föreslår regeringen. Det är ett hot mot
odontologisk forskning, befarar Ulf Lerner, som representerar odontologin i VR.
Text: Janet Suslick
I regeringens forsknings- och innovationsproposition, som lades fram i oktober förra året lovades en ökning av
anslagen med 5 miljarder kronor under åren 2009 till 2012. Stora delar av
ökningen går till riktade satsningar.
– Forsknings- och innovationsproppen innehåller ett klart ökat krav på
mer tillämpad forskning som i ett kort
tidsperspektiv kan skapa exploaterbatandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
ra resultat, säger Ulf Lerner, professor
i oral cellbiologi i Umeå.
Men han menar att nya, viktiga, genombrytande kunskaper kommer ur
icke-programstyrd forskning, inte ur
riktade program som bestäms av politiker.
– Det låter förstås bra att satsa stora
resurser på ett stort problem, men det
är mycket mer komplicerat än så att
med hjälp av forskning få fram »användbara« data, tycker han.
»Forskarna tappar mark«
Nu följer regeringen upp forskningsoch innovationspropositionen med
ett förslag om hur Vetenskapsrådet
ska styras. Förslaget »Nya regler om
Vetenskapsrådet och ämnesråden
m m« gick ut på remiss i somras.
Regeringen vill minska antalet ledamöter i styrelsen från 13 till nio, och
samtidigt krympa andelen ledamöter
valda av forskarsamhället. Hittills
har åtta av 13 ledamöter varit valda av
forskarna, men regeringen föreslår att
andelen ska minskas till fem av nio.
– Förslaget innebär att forskarna
tappar mark i styrelsen, säger Ulf Lerner, som är med i vr:s ämnesråd för
medicin.
– Samtidigt blir vi färre personer i
ämnesrådet för medicin och i stället
för att syssla med strategiska frågor
ska vi bedöma ansökningar.
svårare för odontologin
Ulf Lerner är oroad över att kompetensen minskar inom det breda ämnesområdet medicin – som också ➤
17
f oto : ro b e r t h a r d i ng / s c a n p i x
Vetenskapsrådet kommer allt mer att styras av regeringen att stödja forskning inom strategiskt viktiga områden, befarar forskare.
»Vi är övertygade om att förslaget leder till ökad politisk styrning,
minskat forskarinflytande och urholkning av svensk grundforskning.«
➤ omfattar
odontologi, farmaci och
vårdvetenskap – om det blir färre representanter.
– Det gör det ännu svårare för odontologin att få en representant som kan
tala för odontologisk forskning, säger
han.
Forskarna protesterar
Tillsammans med 51 andra ledamöter
i vr:s fem ämnesråd säger Ulf Lerner,
nej till regeringens förslag.
Konsekvenserna av förslaget kan
bli ödesdigra, skriver forskarna i en
debattartikel i Dagens Nyheter med
rubrik »Nya ministern hotar svensk
grundforskning«.
Förslaget försämrar förutsättningarna för den grundläggande forskningen i Sverige och för vr:s förankring i forskarsamhället, skriver de.
»Organisationsförslaget
innebär
att man frångår vr:s huvuduppgift
att stödja grundläggande forskning
av högsta kvalitet. Ämnesråden ska i
högre grad styras att stödja forskning
inom strategiskt viktiga områden.
Detta medför fler politikerinitierade
strategiska program och mindre fokus
på den grundläggande forskningen«,
skriver forskarna.
»Vi är övertygade om att förslaget
leder till ökad politisk styrning, minskat forskarinflytande och urholkning
av svensk grundforskning.«
Bred representation viktig
Ulf Lerner vill inte att vr ska organiseras om. Organisationen fungerar bra
och har forskarnas förtroende, menar
han. Det är viktigt med bred representation i ämnesrådet för medicin, och
viktigt att även odontologin är representerad, tycker han.
I Vetenskapsrådets remissvar till
utbildningsdepartementet föreslår vr
att en större andel av styrelsens ledamöter väljs av forskarsamhället. vr
vill att sex av nio styrelseledamöter
ska väljas av forskarsamhället och att
tre ska utses av regeringen.
vr vill att ämnesråden ska bestå av
elva ordinarie ledamöter varav två
utses av regeringen och nio väljs av
forskarsamhället, i stället för sju enligt
regeringens förslag.
vr anser att det blir svårare att bedöma i sakfrågor som ämnesrådet
ska behandla om den ämnesmässiga
bredden i rådet minskar. Fler valda ledamöter ger också bättre förtroende i
forskarsamhället, menar vr. n
IPS Empress® Direct
Lättarbetad högestetisk komposit
Den enda kompositen som kan kallas Empress!
• Utomordentliga hanteringsegenskaper
• Förenklad applicering
• Naturtrogna färger
• Fantastisk polerbarhet
www.ivoclarvivadent.com
Ivoclar Vivadent AB ı Dalvägen 14, 169 54 Solna ı Tel: 08 514 93 930 ı Fax: 08 -514 93 940 ı info@ivoclarviadent.se
ad_empress_direct_sv tdl tid_aug1 1
18
09-08-24 12.49.29
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
LEX MARIA
Oftast rätt
agerande vid tillbud
Tandläkarna är oftast bra på att hantera olika tillbud. Det visar det axplock lex Mariafall som Tandläkartidningen tagit del av.
I Tandläkarförbundets skrift »Avvikelser – lär av misstag, egna och
andras« från 2008 sammanfattas 32
anmälningar som kom till Socialstyrelsen i Örebro 2006 och 2007. I endast
två av fallen gick patienten vidare och
anmälde tandläkarna till hsan, Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd. I ett
fall beslöt Socialstyrelsen att göra en
inspektion på kliniken, i ett annat att
öka tillsynen hos tandläkaren.
Den vanligaste anledningen till lex
Mariaanmälningar är nedsväljning av
föremål. Elva av de 32 fallen gäller sådana tillbud.
Enligt Socialstyrelsen är det viktigt
att anmäla händelser eftersom alla
ska lära av det inträffade och för att
olyckor eller risker ska kunna undvikas i framtiden. Ingen gör fel med flit
– det är viktigt att hitta orsaken för att
kunna undvika upprepning genom att
ändra en rutin,
Här presenteras tre lex Mariaanmälningar med kommentarer från Socialstyrelsen och docent Gunilla Nordenram.
Svalde
avtrycksmaterial
Patienten svalde avtrycksmaterial,
som senare ledde till tarmvred. Avtrycksmaterialet togs bort genom operation och patienten blev besvärsfri.
Vid behandlingen togs avtryck
för hel underkäksprotes. Som avtrycksmedel användes silikonbaserat material. Både den behandlande
tandläkaren och patienten upplevde
avtryckstagningen som besvärlig och
tandsköterskan assisterade genom
»att öppna upp pats mun med spegel
i ena mungipan«.
Efter provtagningen hostade patienten kraftigt, hon sköljde munnen
och drack vatten.
Patienten kom tillbaka till kliniken
för att fortsätta behandlingen vid tre
tillfällen, den sista drygt tre veckor
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
efter provtagningen. Ett par veckor
därefter meddelade anhöriga att patienten hade lagts in på sjukhus och
opererats för tarmvred. Klinikchefen
kontaktade den behandlande läkaren,
som bekräftade diagnosen och berättade att man funnit främmande material i tarmarna, material som bestod av
gummi.
Enligt den verksamhetsansvarige
på kliniken hade avtryckstagningen
inte avvikit från det normala.
Socialstyrelsen konstaterade att
händelser av detta slag är mycket
ovanliga. Det fanns inga tecken på att
material kommit ner i svalget, vilket
innebar att det troligtvis svaldes efter
att avtrycket tagits ut. Patienten uppgav inte att hon hade känt något specifikt i halsen, och den som behandlade
henne hade ingen anledning att tro att
hon svalt ner material.
Socialstyrelsen delade den verksamhetsansvariges uppfattning att
det är svårt att förändra de rutiner
och arbetsmetoder som finns vid
provtagning. Det är viktigt att se till så
att skeden inte fylls med överskott. Eftersom det silikonbaserade materialet
är lättflytande är det möjligt för den
assisterande tandsköterskan att fånga
upp eventuellt överskottsmaterial
med sug.
Det inträffade ledde inte till några
särskilda åtgärder från Socialstyrelsens sida.
Mats Karlsson
KOMMENTAR
Vid avtryckstagning är det givetvis
viktigt att kontrollera att inte onödigt
mycket avtrycksmassa används och
att överskott sugs bort effektivt. Man
kan också av säkerhetsskäl undvika att
ha patienten i liggande position.
Men även om sådana säkerhetsåtgärder vidtas kan nedsväljning av
främmande föremål inträffa, och som
i detta fall obemärkt.
Gunilla Nordenram
Docent ki, Huddinge
Bristfällig
dokumentation
En tvåårig pojke hade slagit i framtänderna i överkäken i en cykelvurpa.
Han sov när han kom till kliniken. Han
undersöktes av tandhygienist. När han
väckts ville han inte röntga tänderna.
Tandhygienisten observerade att han
hade ett sår på överläppen och att
tandköttet var sårigt och blödde kraftigt. Tänderna 52–62 var rörliga.
Tandhygienisten diskuterade fallet på telefon med tandläkaren, som
rekommenderade lättuggad föda och
att föräldrarna skulle kontakta försäkringsbolag.
Tandläkaren undersökte pojken
åtta dagar senare och fann »Båda tänderna missfärgade«. Han bedömde att
tanden 61 hade drabbats av intern resorption. Han beslöt att avvakta med
fortsatt behandling och uppmanade
pappan att hålla uppsikt efter eventuella tecken på varbildning.
Två och en halv vecka senare fick
patienten antibiotika på grund av en
abscess vid 51. 61 extraherades av
misstag. Ett par veckor därefter extraherades 51.
Tandläkaren hade en grannrelation
till patientens föräldrar och hade blivit konsulterad både som privatperson och som behandlande tandläkare.
Detta hade lett till ofullständiga journalanteckningar.
Socialstyrelsen konstaterade att det
är »av största vikt« att alla uppgifter
av betydelse förs in i journalen. Detta
skedde inte. Bland annat saknades diagnos eller indikation för förskrivning
av antibiotika, doseringen angavs inte,
och diagnos för tand 61 saknades.
Socialstyrelsen skriver vidare att eftersom pojken sov vid ankomsten till
kliniken borde läkare ha konsulterats
för att undersöka att han inte hade
hjärnskakning. Fyra framtänder var
rörliga och blödde kraftigt. Dessa fynd
kan indikera käkbensfraktur. Röntgenundersökning borde ha utförts för
att se om så var fallet.
Patienten undersöktes inte som
planerats tre dagar efter cykelolyckan ➤
19
LEX MARIA
➤ utan först efter åtta dagar. Då kon-
staterade tandläkaren att två tänder
var missfärgade. En missfärgning av
tandkronan indikerar en blödning i
pulpan, vilket ska följas upp.
Socialstyrelsen kritiserade också
tandhygienisten; hennes kompetensområde omfattar inte att ta ställning till
traumaskador på tänder och käkben.
Socialstyrelsen beslöt att göra besök
på kliniken för att kontrollera kvaliteten på vården.
maTS karLSSon
KOMMENTAR
Tandhygienisten bedömde patienten
när denne kom och behandlingsansvarig tandläkare gav anvisningar
per telefon utan att själv undersöka
patienten. Ett sovande barn som fått
ett trauma mot huvudet borde ha lett
till en mera omfattande bedömning.
Tandhygienistens observationer kan
inte ligga till grund för behandling.
Tandläkaren kan visserligen få en
preliminär uppfattning om skadans
omfattning genom tandhygienistens
observationer, men det är tandläkarens ansvar att grunda sina terapibeslut på en egen korrekt genomförd och
dokumenterad undersökning. Tandhygienisten har ingen kompetens att
fatta terapibeslut i traumafall.
Det förefaller som om tandläkaren
hade privat underhandskontakt med
barnet och hans föräldrar, men överlämnade till pappan att observera
tecken på varbildning.
Det har i detta fall skett en olycklig
sammanblandning av privatkonsultation och professionellt omhändertagande. Detta ledde sannolikt till
extraktion av fel tand eftersom tandläkaren vid telefonkontakt med pappan
trodde att det var vänster framtand
som var svullen och skulle tas bort.
guniLLa nordenram
Docent vid ki, Huddinge
Patienten
svalde borret
Behandlare skulle utföra kronterapi på
tand 43. Vid slipningen visade det sig
att det borr som tandläkaren skulle använda var för kort och att angränsande
tänder förhindrade arbetet. Tandläkaren beslöt därför att dra ut borret något ur chucken. Han kontrollerade att
det var stabilt retinerat och påbörjade
arbetet. Borret lossnade dock.
Tandläkaren kunde inte återfinna
borret i munhålan, och kontaktade
läkare. Man röntgade patienten. Det
visade sig att borret låg i magsäcken.
Man beslöt att göra en uppföljande
röntgenundersökning tre dagar senare, men innan dess meddelade patienten att borret kommit ut den naturliga
vägen.
Den verksamhetsansvarige beslöt
att borr inte ska »förlängas« på det
sätt som gjorts. Efter händelsen köpte
man in speciella borr med förlängda
skaft.
Händelsen inträffade i mars 2007,
Vägen till säker anestesi
Ultra Safety Plus
INJEKTION
men rapporterades inte in förrän 7
juni.
Socialstyrelsen konstaterade att det
inte fanns anledning till några speciella skyddsåtgärder vid det ingrepp
som utförts eftersom ett korrekt placerat borr inte ska kunna lossna ur ett
vinkelstycke. Tandläkaren förändrade
dock borrets retention, vilket ledde
till en risk för att det skulle släppa ur
sitt fäste. Tandläkaren kontrollerade
visserligen att borret satt fast, men då
roterade det givetvis inte.
När tandläkaren konstaterat att
borret lossnat agerade han enligt Socialstyrelsen korrekt och kontaktade
omedelbart läkare för konsultation,
och patienten remitterades för röntgenundersökning.
Socialstyrelsen bedömde att köpet
av speciella borr kommer att leda till
minskade risker för liknande händelser.
maTS karLSSon
KOMMENTAR
Tandläkaren handlade helt adekvat
och följde folktandvårdens rutiner
genom att omedelbart kontakta läkare
och remittera för röntenundersökning.
En reflektion:
Är det inte generellt lång tid mellan
att en händelse inträffar och anmälan
inkommer till Socialstyrelsen? Varför
dröjer man? Handlar det om någon
administrativ tidstjuv?
guniLLa nordenram
Docent, ki, Huddinge
Ultra Safety Plus är det
säkra sättet för behandlaren
att lägga bedövning - Före,
under och efter injektion.
SÄKRAD
Septodont är världens största
tillverkare av anestetika inom
odontologi.
Tel: 08-564 373 70
20
www.bigmandental.se
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
dokumenterat likvärdigt
med autogent ben*
• Väldokumenteratimer
än125studieröver10år
oss
Kontakta
stration
för demon å din
gp
och visnin
klinik
• Resorberarpå4 – 12månader
underbildandeavnyttvitaltben
• Framgångsriktanväntpå
flerän500000patienter
Dennya benregenerationenärhär
Cerasorb® tillhandahåller maximal porositet för bättre resorption vid benaugmentation.
Tillverkad av en ny generation av renfasig ß-trikalciumfosfat, bildar produkten ett
sammanbindande tredimensionellt skelett som gör att det resorberas fullständigt
medan det samtidigt sker en nybildning av ben.
Dentalmind, Vindåkersvägen 10, 311 50 Falkenberg
Tel. 0346-241 70, www.dentalmind.com
* pro s pe c t i v e m u lt i c e n t e r ra n d om i z e d c l i n i c a l t r i a l , i n t j ou r na l ora l max i l lofac i a l i m pl a n ts 2 0 0 5 , 3 7 1 - 3 8 1
“e.max lithium
disilicate is the
most robust
ceramic system
*
tested to date.”
1,000 N*
IPS e.max
lithium
disilicate
Detta förändrar allting
Hållbarheten hos kronor av litiumdisilikat glaskeram är
helt överlägsen fasadklädd, skiktad zirkoniumoxid. Därför
är litiumdisilikat det rätta materialvalet för singelkronor:
starkt, estetiskt, ekonomiskt. Prova det du också.
*Mouth Motion Fatigue and Durability Study
Petra C Guess, Ricardo Zavanelli, Nelson Silva and Van P Thompson,
New York University, March 2009
1
90% failure by 100,000 cycles
2
No failures at 1 million cycles
amic
all cer need
u
all yo
350 N*
veneered
zirconium
oxide
Vill du läsa hela studien? Beställ den via info@ivoclarvivadent.se
www.ivoclarvivadent.com
Ivoclar Vivadent AB | Dalvägen 14,169 56 Solna | Tel. 08 514 93 930 | Fax 08 514 93 940 | info@ivoclarvivadent.se
2
1
VAD HÄNDE SEN?
Lärling är en väg
till tandvårdsyrket
En lärlingsmodell som är populär både bland
ungdomar och kliniker – men hittills har ganska
få tandläkare rekryterats lärlingsvägen. Så kan
Folktandvården Gävleborgs lärlingssystem summeras efter tio års verksamhet.
Henrik Söderman
TexT: Fredrik mÅrTenSSon
– Det är mycket som fungerar väl, men
vi behöver bli bättre på att hålla kontakten med våra före detta lärlingar
för att på sikt få fler att välja vår organisation, säger Ulla-Britt Forsman,
utbildningsledare vid Folktandvården
Gävleborg.
Gymnasieexamen. Lärlingsanställning i sex månader med möjlighet till
förlängning i ytterligare ett halvår.
13 000 i månadslön.
I korta drag är det grundbultarna
i det lärlingssystem som finns i Gävleborg sedan 1999 och som bara efter
några år blev ett permanent inslag i
folktandvårdens rekryteringsarbete.
– Det är en långsiktig rekryteringsinsats. Vi har aldrig förväntat oss
snabba resultat, betonar Ulla-Britt
Forsman och delar frikostigt med sig
av statistik från de tio åren.
Av 155 färdiga lärlingar har 29 procent valt att läsa vidare till tandläkare
eller tandhygienist. Många av dessa
har ännu inte nått examen. Femton
före detta lärlingar, varav fyra är tand-
läkare, har återvänt för att jobba inom
Folktandvården Gävleborg.
– Nästan 30 procent är bra, men att
inte mer än 15 personer kommit tillbaka kan vi inte vara nöjda med. Samtidigt ser det bra ut när det gäller tidigare lärlingar som sommarjobbat hos
oss under de senaste åren, så vi räknar
med att få upp siffrorna till en bättre
nivå, säger Ulla-Britt Forsman.
Färre söker i dåliga tider
Personliga brev skickas till presumtiva lärlingar – ungdomar som är på
väg att ta examen från gymnasiet – under våren. Av ungefär 1 100 brev som
skickades i år fick folktandvården svar
av 70 ungdomar.
– Det är faktiskt en minskning, vilket
till en början förvånade oss med tanke
på de dåliga tiderna. Men förmodligen
har det att göra med att fler ungdomar
söker sig direkt till högskolorna, säger
Ulla-Britt Forsman.
Antalet lärlingsplatser har under
åren pendlat mellan sex och 16, men
under senaste åren legat
på en hög nivå. Femton
lärlingar började sin
tjänst 1 september.
Vi åker till Sätra, ett
bostadsområde några
kilometer från centrala
Gävle, och finner en klinik, som lyckats väl med
att ta emot lärlingar.
Två före detta lärlingar
arbetar i Sätra som
tandläkare och årets
nya lärling är 19-åriga
Amanda Jansson.
– Jag bor i närheten
och hade länge varit
Faksimil ur Tandläkartidningen nummer 15 2002.
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
intresserad av tandläkaryrket men betygen räckte inte riktigt för att komma
in direkt på en utbildning. Så det här
känns som en perfekt lösning. Min
strategi är att meritera mig med lärlingsåret för att ha bättre chans att bli
antagen till Karolinska via deras provoch intervjubaserade urval.
– Det har varit en ganska mjuk
omställning till arbetslivet under de
första veckorna. Den tandläkare jag
gått hos i många år är nu min handledare. Jag trivs jättebra och känner att
tandläkare har den mix av att vara ett
socialt och kompetenskrävande yrke
som skulle passa mig. Nu i början är
allt ganska basic och jag följer hur ett
team arbetar, säger Amanda Jansson.
inspiration, inte arBetskraFt
Henrik Söderman, tidigare lärling och
nu tandläkare i Sätra sedan 2006, menar att det är väldigt individuellt vad
lärlingarna kan göra.
– Det är så stor skillnad i mognadsnivå mellan olika ungdomar så det går
inte att strikt följa någon lista eller så.
Men det handlar om att assistera oss,
jobba i sterilen, sitta i receptionen,
följa med när vi informerar på skolor
och liknande.
– Men det blir lite fel om man tänker på lärlingar som arbetskraft. Det
är mer en utbildningssatsning men för
den skull inte någonting som behöver
ta tid och kraft från oss som jobbar
här. Jag upplever tvärtom att jag blir
mer alert som tandläkare av att ha en
intresserad och frågvis ung kille eller
tjej i närheten.
Bra stöd av mentorn
Henrik Söderman hade under gymnasieåren i Bollnäs inga som helst planer
i riktning tandvården.
– Nej, jag halkade verkligen in på en
lärlingsplats. Hade planer på att söka
officersutbildning i unga år. Men med
stöd från en bra tandläkare som mentor kände jag snabbt att yrket passade
mig och under studietiden återvände
jag alltid till länet för att feriejobba så
mycket som möjligt. n
23
Kangäkage fgån he
DRAFTFCB
ga Svegje kommeg!
Bättre bedövningsmetoder, effektivare utrustning och smidigare lösningar.
Sveriges största dentalmässa, Swedental är den självklara mötesplatsen
för hela tandvårdsteamet! Där kan du uppleva den senaste tekniken
från den breda utställningen och träffa kollegor från hela landet.
På www.swedental.org finns möjlighet att föranmäla ditt besök och se
vilka som kommer att ställa ut.
Besök samtidigt Odontologisk Riksstämma under mässdagarna. Ledande
kliniker delger sina kunskaper och du kan träffa framstående forskare
och diskutera utifrån ditt perspektiv. Ta även del av vad myndigheterna
säger om frågor som rör din bransch. På www.tandlakarforbundet.se kan
du från och med augusti anmäla dig, men redan nu kan du läsa mer om
programmet, hotell- och resebokning, avgifter och annat inför ditt besök.
Varmt välkommen till Stockholmsmässan den 12 –14 november!
riksstamman@tandlakarforbundet.se
Stockholmsmässan, Mässvägen 1 Älvsjö
Tel: 08-749 41 00 Fax: 08-749 61 77
TLT FÖRDJUPNING
I Europa är vi
inte lika som bär
Tandläkareuropa är mångfacetterat. I Liechtenstein
arbetar cirka 35 tandläkare varav tre specialister.
I Tyskland jobbar runt
66 000 tandläkare och det
finns tusentals specialister.
Text: Janet Suslick
Illustration: Robert Hilmersson
Förutsättningarna för tandvård varierar en hel del i Europa, visar statistik
om 31 länder. Många uppgifter finns
samlade i en databas om tandvården i
Europa hos »The Council of European
Chief Dental Officers«. Databasen omfattar alla 27 eu-länder samt Norge,
Island, Liechtenstein och Schweiz.
Är tandläkaryrket kvinnligt eller
manligt i Europa? Det finns inget entydigt svar. I Sverige är hälften av alla
yrkesaktiva tandläkare kvinnor, enligt
statistiken, som är från 2007.
I öst finns det flera länder där kvinnor dominerar yrket. I Estland är 87
procent av tandläkarna kvinnor, och
minst två tredjedelar av alla tandläkare är kvinnor i Polen, Tjeckien,
Bulgarien, Rumänien, Lettland och
Litauen.
Samtidigt är yrket klart mansdominerat i andra europeiska länder. Störst
andel män i yrket har Schweiz (78
procent) och Holland (75 procent).
Mer än två tredjedelar av tandläkare
är män även i Italien, Luxemburg och
på Malta.
Grekland tandläkartätast
Var finns flest tandläkare? Tyskland
har flest tandläkare i rena tal – där
finns cirka 66 000 yrkesaktiva tandläkare. Men landet har också den största
26
I öst finns det flera länder där kvinnor
dominerar yrket.
befolkningen i Europa, så det är inte
så konstigt.
Märkvärdigare är kanske att Grekland är tandläkartätast i Europa, med
knappt 800 invånare per tandläkare.
Eller att Malta är tandläkarglesast
med bara en tandläkare per drygt
3 000 personer.
➤
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Växla upp till
SpeedCEM
Det nya självbondande cementet som
omedelbart övertygar
• snabbt – direkt applicering från en automix spruta
• enkelt –från blandning till avlägsnande av överskott
• mångsidigt – till IPS e.max, oxidkeramer och metall
FFER!
RISK FREstEnuO!
Erbjudande ju
t.se
.ivoclarvivaden
Gå in på www
www.ivoclarvivadent.com
Ivoclar Vivadent AB
Dalvägen 14,169 56 Solna | Tel. 08 514 93 930 | Fax 08 514 93 940 | info@ivoclarvivadent.se
NYHET
Ditt CEMENT
till IPS e.max
TLT FÖRDJUPNING
»Yrket är klart mansdominerat i Tyskland, medan det
är på väg att bli ett kvinnodominerat yrke i Sverige.«
➤ I Sverige finns en tandläkare på
omkring 1 200 invånare. Länder med
större andel tandläkare än Sverige är:
Danmark, Finland, Norge, Island, Estland, Litauen, Bulgarien, Cypern och
Liechtenstein.
I vissa länder i Europa finns för-
Luxemburg,
Liechtenstein
och Cypern
importerar
alla sina
tandläkare.
utom tandläkare även stomatologer,
läkare med minst treårig specialistutbildning om munhålans sjukdomar.
De finns främst i Spanien, Italien, Österrike och Frankrike och är kanske en
del av förklaringen till att Spanien och
Österrike finns bland de tandläkarglesaste länderna.
FlYttar runt
I Sverige är cirka åtta procent av alla
registrerade tandläkare utbildade utomlands, men siffran är mycket högre
på annat håll.
Luxemburg, Liechtenstein och Cypern har inga egna tandläkarutbildningar utan importerar alla sina tandläkare.
Andra länder med hög andel tandläkare som är utbildade utomlands är
Storbritannien (25 procent), Norge (23
procent) och Grekland (15 procent).
En märklig uppgift i databasen är
att det finns arbetslösa tandläkare i
Sverige. Andra länder där det enligt
databasen finns arbetslösa tandläkare
är Frankrike, Tyskland, Grekland, Polen och Slovenien.
sverige Har Flest HYgienister
Sverige har flest tandhygienister i
förhållande till antalet tandläkare.
Det går drygt 0,4 hygienister på varje
tandläkare.
Många tandhygienister finns också
Volymtomografi/CBCT
Sverige har flest
tandhygienister.
i Finland. Där är motsvarande siffra
nästan 0,4. Andra länder med relativt
många hygienister är Norge, Storbritannien, Irland, Lettland och Malta.
I många europeiska länder finns
inga tandhygienister alls, eller bara
ett fåtal.
Flest sköterskor i tYskland
Antalet tandsköterskor varierar också
mycket. Tyskland har i särklass flest –
P
AKE
evere
TER
ra
BJU
funk s inklusi
tion
DAN
v
e
för b radiol
DE!
o
ehör
ighet gisk ledn
ings-
®L
Morita är röntgenspecialistens val av 3D-röntgen
Volymtomografi från Morita uppfyller röntgenspecialistens krav på
högsta upplösning i kombination med fritt val av både storlek & placering av exponeringsvolym. Digitales är Sveriges största leverantör av
volymtomografi/CBCT och främsta valet bland svenska radiologer och
specialistkliniker.
Besök www.digitales.se för exempelbilder
Tel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51
Accuitomo 170 & Veraviewepocs 3D
IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFI
28
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
tandläkare per tekniker, men i Tjeckien jobbar knappt en tandläkare per
tekniker.
Tandläkarnas specialiteter och antalet specialister varierar i Europas
länder. Ortodonti är den enda specialitet som förekommer överallt.
Sverige är det enda landet med radiologer – förutom Malta som har en.
Endodonti är också en specialitet som
inte förekommer i så många länder.
Sverige har ovanligt många specialiteter, men samtidigt fattas det några
som finns i andra länder, bland andra
samhällsodontologi och oral medicin.
Tandläkare
i Tyskland
har två års
praktisk
träning.
170 000 tandsköterskor. Det är nästan
2,6 sköterskor per tandläkare.
I andra länder finns det minst dubbelt så många tandläkare som sköterskor. Så är det i till exempel Frankrike,
Belgien, Grekland, Portugal, Polen,
Rumänien och Bulgarien.
Sverige ligger däremellan med 1,6
tandsköterskor på varje tandläkare.
Även antalet tandtekniker varierar.
I Estland och Finland finns nästan nio
Olika specialiteter
Om man jämför Sverige med Europas
största land, Tyskland, finns det likheter och olikheter.
Det bor nästan nio gånger så många
i Tyskland, men länderna har ungefär
samma andel tandläkare.
Yrket är klart mansdominerat i
Tyskland, medan det är på väg att bli
ett kvinnodominerat yrke i Sverige.
Tandtekniker och tandsköterskor är
mycket vanligare i Tyskland. Däremot
förekommer knappt tandhygienister.
Andelen specialister är ungefär lika
i Sverige och Tyskland, drygt elva procent av alla tandläkare. Men specialiteterna skiljer sig åt. I Tyskland finns
bara ortodontister, käkkirurger och
»oral maxillofacialkirurger«.
En annan skillnad är att tandläkare
har två års praktisk träning i Tyskland.
Tyskland utbildar också fler tandlä-
kare i förhållande till befolkningen än
Sverige.
Många specialister i Bulgarien
Om man i stället jämför Sverige med
Bulgarien, som har ungefär samma
befolkningsmängd som Sverige, ser
man andra likheter och skillnader.
Andelen tandläkare i befolkningen
är ungefär den samma, men de flesta
tandläkare i Bulgarien är kvinnor. Bara
ett fåtal tandläkare i Bulgarien är utbildade utomlands.
Tandtekniker är vanligare i Bulgarien, men tandhygienister finns inte.
Samtidigt finns det bara en fjärdedel
så många tandsköterskor.
I Bulgarien är hela 35 procent av alla
tandläkare specialister och det finns
ännu fler specialiteter än i Sverige.
Bulgarien utbildar färre tandläkare
i förhållande till befolkningen än Sverige, men medan två tredjedelar av de
nyutexaminerade är kvinnor i Sverige,
har trenden i Bulgarien gått åt andra
hållet och det var fler män än kvinnor
som tog examen där för två år sedan.
Uppgifterna i databasen är huvudsakligen från 2007, men en del är mer
än två år gamla och vissa är uppskattningar. Statistiken är alltså inte exakt, utan ger bara en fingervisning,
påpekar Kenneth Eaton, professor i
Storbritannien och ansvarig för databasen. n
läs mer
Database of Oral Healthcare in Europe
(www.cecdo.org)
A-dec - världens största
tillverkare av stol & unit
• Driftsäker som få tack vare
luftstyrning
• Tunnt ryggstöd kombinerat med
optimalt inställbart nackstöd ger
suverän ergonomi
• Användaren konfigurerar sin
utrustning helt valfritt.
• Omställbar från vänster till
högerhänt behandlare på
mindre än 1 minut
Kontakta oss för mer information!
Tel: 08-564 373 70
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
www.bigmandental.se
29
Dentan fluorskölj.
Verkar medan du sover.
Dentan är en effektiv fluorskölj som hjälper patienter med hög
kariesrisk. Eftersom den är fri från färgämnen och har mild smak kan
du lugnt rekommendera dina patienter att skölja med Dentan innan
de går och lägger sig. Och påminn gärna om att en bra vana för att få
friskare tänder är att skölja varje kväll, efter tandborstningen.
Dentan finns receptfritt på apotek.
www.tandguiden.se
Används som kariesförebyggande behandling vid ökad risk för karies vid bl a: muntorrhet (t.ex vid användning av vissa läkemedel),
delprotes och tandställning. Skölj 10 ml Dentan 1-2 gånger dagligen. Till barn mellan 6-12 år rekommenderas 0,05 % NaF som finns
i 500 ml mint och 1000 ml mint och neutral. Till barn över 12 år och vuxna rekommenderas 0,2 % NaF som finns i 500 ml mint. 0,2 %
NaF 1000 ml mint och neutral, ingår i förmånen vid receptförskrivning. Produktresumén senast granskad: 0,2 % 2008-05-23 och
0,05 % 2006-12-07. Mer information: www.fass.se, www.tandguiden.se och www.medasverige.se. Kundkontakt: 020-35 05 05.
Många fällor vid
implantatbehandling
För 25 år sedan arrangerade specialistföreningen den
första Tylösandskonferensen, en konferens som i år
lockade över 200 deltagare
och som säkert kommer
att locka än fler i framtiden
med tanke på den snabba
utvecklingen inom protetikoch implantatteknikerna.
Text: Mats Karlsson
Mycket har hänt sedan Socialstyrelsen 1975 slog fast att behandling med
käkbensförankrade broar kan och bör
användas som komplement till konventionell protetik.
Ragnar Adell, docent vid käkkirurgiska kliniken vid universitetssjukhuset i Örebro, har mycket lång erfarenhet av arbete inom implantatområdet.
Efter en historisk exposé över utvecklingen delade han med sig av sina och
andras erfarenheter. En sådan är att
minimera installationstraumat.
– Det gäller att varar mycket försiktig vid lambåuppfällningen så att inte
periostets kambriumskikt skadas. Det
är lätt hänt om man inte arbetar mycket bennära med sitt raspatorium.
Mycket viktigt är att minimera friktionsvärmetraumat vid preparationen
av implantatsätet. Detta gör man genom att använda lågt varvtal, ett intermittent borr och ha riktig kylning.
Temperaturen får inte överskrida 47
grader. Man får inte borra mer än en
minut åt gången.
Korrekt lastbelastning är också en
förutsättning för ett lyckat resultat.
För detta krävs att brokonstruktionen
är minutiöst anpassad till distanspelarna.
Ofta för bråttom
Snabbt och snyggt är dagens trend,
framhöll Torsten Jemt, professor vid
specialistkliniken för oral rehabilitetandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Utvecklingen inom implantatkirurgin går
snabbt. Hur väljer
man bästa lösningen för patienterna? Det var en av de frågor som togs
upp vid Tylösandsdagarna.
ring, Brånemarkkliniken i Göteborg.
Men estetik kostar biologisk hälsa,
påpekade han. Fram till mitten av
1980-talet användes långa distanspelare som stack upp över mjukvävnaden och broar som inte kom för nära
mjukvävnaden. Rent, men inte särskilt estetiskt. När de estetiska kraven
ökade gjordes distanserna kortare och
fasadmaterialet drogs ner över mukosan. Broarna byggdes närmare mjukvävnaden, vilket innebar att det blev
svårare att hålla rent. För att nå god
estetik var man tvungen att kompromissa med åtkomlighet och rengöring.
Kanske går det också för snabbt att
fatta beslut om att sätta in implantat.
– Man behöver kanske inte ha så
bråttom. Patientens tandstatus är
kanske tillräckligt god för att man ska
vänta med ett ingrepp.
Att välja mellan tvåstegs- eller enstegskirurgi är ett problem. Många
patienter vill ha en snabb lösning.
Men vilken teknik bör användas? Föroch nackdelar bör vägas innan man
väljer metod.
Hur påverkas patientens liv av att få
implantat? Det var en av de frågor som
Mark Thomason, professor i protetik
från Newcastle, England, tog upp.
Enligt honom finns få data om detta,
och tandläkarna borde i högre grad ta
reda på vilka krav och förväntningar
patienterna har. Är estetiken det viktigaste, eller handlar det om att först och
främst skapa en god tuggförmåga?
Enligt Mark Thomason får många av
de äldre i Storbritannien, och i många
andra länder, inte del av den tandvård
de borde ha i form av goda protetiska
lösningar eller implantat.
Tandlöshet uppfyller enligt världshälsoorganisationen who kriterierna
för fysiskt handikapp; det innebär
oförmåga att äta och tala. Det är också
ett socialt handikapp.
Tala samma språk
Funktion, estetik, fonetik och hygien
är fyra mål som måste uppfyllas för en
lyckad implantatbehandling. Det slog
Sven Scholander, övertandläkare vid
specialistkliniken för oral protetik i
Kristianstad, fast. Och inte minst: Har ➤
31
➤ vi evidens för det vi gör? Vad blir kon-
sekvensen av en viss kirurgisk eller
protetisk lösning? Vilka komponenter och material finns på marknaden?
Hur bra är de? Vilka kan de biologiska
reaktionerna bli vid val av olika material?
Vid diskussionen med patienten om
val av behandling är det enligt Sven
Scholander nödvändigt att ta upp frågor som: Vad är ett önskvärt resultat?
Vad är möjligt? Vilka är prognoserna
för olika alternativ? Och inte minst:
innan man bestämmer sig för en viss
behandling är det viktigt att försäkra
sig om att patienten verkligen förstår
den informationen.
vägar till succÉ
Ronald E Jung, som arbetar som
tandläkare vid Clinic for Fixed Removable Prosthodontics, universitetet
i Zurich, Schweiz, förklarade att det
finns tre vägar till succé vid implantatbehandling: korrekt inspektion och
undersökning av patienten, val av rätt
metod och teknik, samt skicklighet
och kunskap hos tandläkaren.
Hans slutsatser är bland andra: tänder som haft en eller två rötter lämpar
sig väl för direktbelastning, tänder
som haft flera rötter är mindre lämpade eftersom implantaten måste sättas
i skiljeväggarna. Det innebär sämre
läkning.
När det gäller det estetiska slutresultatet för patienter med hög läpplinje påpekade han att patientens krav
har stor betydelse vid valet av implan-
»Kanske går det också för
snabbt att fatta beslut om
att sätta in implantat. »
tatmetod; direktbelastning i den synliga delen av munnen innebär större
estetisk risk än tvåstegstekniken, där
man kan kontrollera återväxten av
vävnad.
Per Vult von Steyern, universitetslektor vid Malmö högskola, betonade i
sitt föredrag hur viktigt det är med ett
nära samarbete mellan tandläkare och
tandtekniker för att nå ett gott resultat
vid behandling av implantatpatienter.
Men det finns enligt honom ett stort
problem:
– Ständiga upphandlingar av tandtekniska produkter stör kontinuiteten
och begränsar möjligheten till samarbete mellan tandläkare och tandtekniker och är därför inte förenliga med
vetenskap och beprövad erfarenhet.
Uttalandet rev ner en spontan applåd från åhörarna.
I sitt föredrag tog han upp keramer
på implantat. Varför används keramer
inom tandvården? Fördelarna är att
de är hårda, starka, kemiskt stabila,
hygieniska, har låg värmeledande
egenskaper och är ljusbrytande.
Keramer på implantat förutsätter
att man kompenserar för optiska tillkortakommanden genom smart design. Här har tandteknikern en mycket betydelsefull roll.
Han tog också upp utvecklingen
inom Cad/Cam-tekniken. Jämfört
med tio år tillbaka har tekniken utvecklats och ger i dag färdiga konstruktioner med mycket hög precision.
periimplantit stort proBlem
I takt med att allt fler patienter får implantat ökar risken för periimplantit
och mukosit. Det är viktigt att rätt åtgärder sätts in så att implantaten inte
förloras, påpekade Ann-Marie RoosJansåker, övertandläkare vid Centrum
för specialisttandvård, Kristianstad.
Orsaken till dessa problem är bakterier och överbelastning av implantaten. Patienterna måste få noggranna
instruktioner om hur de ska bibehålla
en god mynhygien.
Riskpatienter för periimplantit och
mukosit är de som inte lyckas hålla en
god munhygien, har tidigare problem
med parodontit, samt är rökare.
Studier tyder på att råa implantatytor ökar risken för periimplantit eftersom ytorna är svårare att hålla rena.
Studier som Ann-Marie RoosJansåker presenterade visar att antimikrobiell behandling förbättrar den
kliniska statusen hos periimplantitpatienter, att parodontala periopatogener kan »smitta« från tänder till implantat och att munhygienen påverkar
långtidsresultatet.
Icke-kirurgisk behandling runt implantat visar enligt en studie av Renvert, Roos-Jansåker & Claffey 2008
att mekanisk rengöring kan ha effekt
på mukosit. En kombination med
antimikrobiell munsköljning kan ha
effekt. Mekanisk rengöring vid pe- ➤
Kurskatalog VT2010
Vilken kurs tänker du gå?
utbildnin
g VÅREn 20
KursKatal
og från
Hösten har kommit och det är dags att planera vårens efterutbildning. Snart
kommer katalogen med 95 kurser inom alla odontologiska ämnesområden, teamutveckling, bemötande och effektivisering av tandvården.
I oktober trillar kurskatalogen ner i brevlådan hos alla våra medlemmar. Kurserna
presenteras givetvis även på vår hemsida – där du enkelt och smidigt anmäler
dig direkt till de kurser du är intresserad av.
Surfa in på www.tandlakarforbundet.se och välj Kurser i menyn.
sveriges
tandläKar
förb
11 UTLAN
10
und
95 KURSE
R TOTALT
7 DIPLOMKUR
SER, 23 NYA
KURSER
SISTA ANMÄL
NINGSDAG
22 NOVEM
BER
DSKURSER,
www.tandla
karforbunde
t.se
Varmt välkommen på kurs hos
din heltäckande kursarrangör!
32
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
Nya Planmeca
Sovereign Classy!
Nytt!
Nya Planmeca
ProMax 3D s!
Ny!
Nya Planmeca
ProSensor!
Vi hjälper dig att utrusta kliniken!
Allt från planering och inredning
till digitala helhetslösningar.
Välkommen till din
utrustningsleverantör!
SWEDENTAL MONTER C07:31
Tel. 08-546 979 00
www.plandent.se
➤ riimplantit är inte effektiv. Kombina-
tion med lokal eller systemisk antibiotika kan ha effekt. Kombination med
chx har begränsad effekt. Laser har
en begränsad effekt.
Kirurgisk behandling runt implantat visar enligt en studie av Clarke,
Polyzois, Renvert & Claffey 2008 att
kirurgisk rengöring är mer effektiv än
icke kirurgisk.
Ann-Marie Roos-Jansåker slog ett
slag för hur viktiga tandhygienisterna
är för att följa upp patienter som fått
implantat: Tandhygienisten ska arbeta förebyggande. De ser tidiga tecken
på patologi och kan då sätta in rätta
resurser.
– Tandläkarna blir allt bättre på att
föra över kunskap till patienterna om
hur de ska hålla sig friska, konstaterade Mats Trulsson, docent vid institutionen för odontologi, ki, Huddinge.
Flödet av ny kunskap ökar och kommer att accelerera.
Patienterna blir också mer pålästa,
vilket innebär att förhållandet mellan
tandläkare och patienter kommer att
förändras; de blir mer eller mindre
Hur välja rätt implantatsystem?
Hur väljer tandläkarna implantatsystem? Hur söker man information, och hur värderar man
de fakta som finns? Tandläkartidningen ställde frågorna till
några av deltagarna.
Lars Ralph, distriktstandläkare,
folktandvården,
Arvidsjaur:
I Norrbottens
läns landsting
är min protetikkonsulttandläkare
chef över både protetikavdelningen
och de övriga specialisttandläkaravdelningarna, och tillsammans
med käkkirurgernas chef torde han
ha störst inflytande över de olika
partners när terapin ska diskuteras.
Nya material och metoder kommer att
introduceras på marknaden.
I framtiden kommer tandläkarna att
implantatsystem som används.
Det är inte lätt att finna relevant
information om olika implantatsystem. Bästa vägen är en genomtänkt
informationssökning hos PubMed
eller annan Medlinesökning. Hade
jag inte själv genomgått större delen av utbildningen till forskarbibliotekarie hade jag inte tvekat att
söka professionell hjälp vid behov;
egna internetsökningar kan nog
leda rejält vilse.
Vi kan inte räkna med att all information är oberoende. Å andra
sidan finns det tillräckligt med
pengar i implantatverksamheten
för att även forskningen om implantatkvalitet ska vara noggrann
och kontrollerad.
möta allt fler äldre patienter med behov av olika terapier.
–En stor utmaning blir att täcka det
behov dessa patienter har, sade han. n ➤
Böj dig inte
för dina patienter!
(i alla fall inte din nacke)
Din nackhälsa ligger oss nämligen varmt om hjärtat.
Med våra unika prismaglasögon/luppar får du en bra arbetsställning utan att böja nacken
eller anstränga ögonen och ändå ser du perfekt. När du provar kommer du att känna skillnaden. Det är brytningen i optiken och prismat som är hemligheten.
Så många som 65% av alla tandläkare har problem med
axlar och nacke på grund av felaktig arbetsställning.
Eftersom ergonomi och optik är våra hjärtefrågor,
vet vi att det inte skulle behöva vara så.
Kontakta oss eller någon av våra specialutbildade optiker
så får du veta mer.
Box 220 / 435 25 Mölnlycke / Tel 031-88 77 27 / www.optergo.se
BORÅS Wikanders Optik, 033-48 88 88 KARLSTAD Lix Optik, 054-13 04 30 LUND Optiker Branning, 046-13 32 30 MALMÖ
Skjöld/ Skjöld & Grönvall Leg.optiker, 040-795 50 MÖLNLYCKE Mölnlycke Optik, 031-88 09 23 NORRKÖPING Nya Torgets Optik, 011-13 13 92 STOCKHOLM Benckert Optik, 08-64 46 450 SUNDSVALL Ögat Optik, 060-12 77 05 UPPSALA Se & Synas,
018-14 79 79 VÄNERSBORG Optiker Liljelood, 0521-100 00 VISBY Linser & Bågar, 0498-21 24 20 VÄXJÖ Optikerkonsulten,
0709-94 53 86, Synkliniken i Växjö, 0470-53 33 00 ÖREBRO Mega-Optik, 019-31 19 06.
Optergo_Tandl 171x120_090414.indd 1
34
09-04-15 11.32.00
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
“ Många patienter lider av
ilningar helt i onödan”
Tandläkare Johan Bramberg, Rådhuskliniken, Stockholm
Ilningar i tänderna är ett vanligt problem och över hälften av
de drabbade talar inte med sin tandläkare eller tandhygienist om sina problem.1 Undersökningar visar att detta kan
bero på rädsla att smärtan kan vara tecken på allvarligare
problem.2 Andra orsaker kan vara att smärtan varierar över
tid eller att man använder tekniker för att försöka undvika
smärtan. Tandvården kan här spela en viktig roll genom att
uppmärksamma problemet, ge förebyggande information
och rekommendera en effektiv lösning. Genom att använda
Sensodyne vid den dagliga tandborstningen lindras ilningar
hos 9 av 10 patienter.3
”Det känns positivt att kunna föreslå en så enkel lösning:
GSK Dental är en del av GlaxoSmithKline som är ett av världens ledade forskningsbaserade läkemedelsföretag.
Varje dag är det över 200 miljoner människor som använder en produkt från GSK Dental. Därmed har vi också ett stort ansvar
för att sprida information och rådgivning till tandläkare och övrig tandvårdspersonal för att hjälpa dem att hjälpa sina patienter.
För ytterligare information och för att beställa gratis varuprover kan du maila vår dental adviser: dental.se@gsk.com
C13011 2009/08
1. Addy M. Int Dental J 2002; 52:367-375.
2. Canadian Advisory Board on Dentine Hypersensitivity. J Can Dent Assoc 2003; 69(4):221-226.
3. Tarbet WJ, et al. J. Periodontol. 1980 sep; 51(9): 535-540
allt de behöver göra är byta tandkräm till Sensodyne.”
5 av 6
har redan
gjort det.
Du har väl inte glömt att registrera dina priser i vår nya
prisjämförelsetjänst? Det tar inte mer än 20 minuter och
sedan kommer patienter över hela landet enkelt kunna söka
efter din mottagning. Vi ses på www.forsakringskassan.se,
förhoppningsvis redan idag.
➤
Hur välja rätt implantatsystem?
Torgil Rundcrantz,
privattandläkare,
specialist i oral
protetik, Kristianstad:
Jag har arbetat
med implantat sedan 1984. Då fanns
endast Brånemarksystemet som var
mycket väldokumenterat. På 90-talet började jag också använda andra
system, vilka också hade god vetenskaplig dokumentation.
Jag vill ha mycket god vetenskaplig dokumentation. Därför föredrar
jag dessa system. De har den bästa
tekniska och protetiska utformningen liksom mycket god servicenivå. Det finns vetenskaplig dokumentation att hitta. Framför allt får man
söka efter vederhäftiga översiktsartiklar och skaffa sig en uppfattning.
Givetvis kan man få god information
speciellt från erfarna oralprotetiker.
De ser ju slutresultatet, inte våra implantatkirurger, såvida de inte själva
utför protetiken.
Jag utgår främst från min snart
25-åriga erfarenhet av implantatprotetik, men vill också se vetenskaplig
dokumentation av nya system. Priset
på komponenter är mindre intressant.
Jag vill ha ett lättarbetat system med
god vetenskaplig dokumentation. Barbro Swartz, övertandläkare, verksamhetschef, Alf Eliasson, övertandläkare och odontologie doktor, centrum
för specialisttandvård, Örebro:
Vi använder implantatsystem som
är kliniskt väl dokumenterade i stu-
dier med långtidsuppföljning. Valet
av system utgår sedan från patientens förutsättningar när det gäller
hälsostatus, benvolym, benkvalitet
etc och beaktar patientens önskemål om exempelvis estetik. Vi ser
en fördel med att använda ett begränsat antal system, då vi tror att
god kännedom om systemet kan ha
betydelse för resultatet.
Vi får kontinuerligt information
om nya implantatkomponenter av
de leverantörer vi arbetar med. Vi
värderar kliniska studier tyngst och
ställer oss oftast avvaktande till nya
produkter och inväntar klinisk dokumentation innan vi ändrar rutiner.
Vi följer utvecklingen i vetenskapliga publikationer och värderar
oberoende kliniska långtidsstudier
högre än korttidsstudier, som ibland
sponsrats av implantatföretagen.
få färger • oändliga möjligheter
Ceram·X är en nanokomposit
som erbjuder hög estetik med
minimalt antal färger och finns
i två system för olika behov.
Ceram·X mono
Ceram·X duo
● för universalt bruk
● för högre estetik
● 7 färger som täcker
hela VITA-skalan
● 7 färger (4 dentin- och 3 emaljfärger)
som täcker hela VITA-skalan
DENTSPLY DeTrey | Box 2024 | SE-128 21 Skarpnäck | Tel 08 685 65 05 | w w w.dentsply.de
Ceram_174x120mm.indd 1
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
1/5/07 5:10:46 PM
37
NobelProcera
TM
Komplett produktsortiment med zirkoniumoxid
i fyra färger.
white
light
medium
intense
Säkerställer materialets
homogenitet och renhet
Innovativ färgningsteknik
Anpassad
böj/hållfasthet och
ingen försämring
i styrka jämfört med
vit zirkoniumoxid*
Utmärkta estetiska resultat
genom enhetlig färg på
hela konstruktionen
© Nobel Biocare 2009
light colored
intense colored
*NIOM-tester (Nordic Institute of Dental Materials) av NobelProcera™ Zirconia: S306269B, S306205B.
**Utveckling av produkter för NobelActive™-plattformen pågår.
Nu följer vi upp framgångarna med
våra färgade NobelProcera-kronor
i Zirconia. Samma färger finns nu
för hela vårt sortiment** – kronor,
hättor, broar, distanser, implantatbroar. Den innovativa färgningstekniken säkerställer utmärkt
homogenitet i materialet och
enhetlig färg på hela konstruktionen. Externa studier påvisar ingen
försämring av styrkan jämfört med
vit zirkoniumoxid*. NobelProcera
har lösningar för alla indikationer –
enstaka kronor, broar på upp till
14 enheter, cementerade eller
skruvretinerade, fixerade eller
löstagbara proteser för naturliga
tänder och implantat.
NobelProcera har omfattande
erfarenhet och centraliserad,
kvalitetssäkrad industriell tillverkning. Perfekt passform, snabba
leveranstider, konsekventa och
förutsägbara resultat – dina kunder
kommer att bli nöjdare och
verksamheten effektivare.
Nobel Biocare är världsledande
inom nyskapande och evidensbaserade tandtekniska lösningar.
Om du vill veta mer, kontakta
en av våra lokala säljare för
Nobel Biocare på 031-335 49 10
eller besök vår webbplats:
www.nobelbiocare.com/nobelprocera
➤
Hästen i Leif Anderssons hand är också Årjängs souvenir. Här finslipas den med ett gammalt tandläkarborr.
Snidare med borr
Det finns likheter mellan att snida i trä
och att laga tänder. Det tycker Leif Andersson, numera mer bildhuggare än
tandläkare.
Text: Janet Suslick Foto: Jens Magnusson
Leif Andersson började som tandläkare i Årjäng i
Värmland 1966. Efter en hjärntumör slutade han
som tandläkare 1994 och satsade helt på konsten.
Men några år senare började han som tandläkare
på halvtid i Töcksfors, några kilometer från norska gränsen. Där jobbade han i fyra år.
– När jag var 61 år pensionerade jag mig från
tandläkaryrket, trodde jag, berättar Leif Andersson. Men det blev inte riktigt så.
Nu är han 68 år och jobbar fortfarande någon
gång i månaden som tandläkare.
– Jag jobbar inte på kliniken längre, men när de
ringer mig behandlar jag patienter som inte kan
ta sig till kliniken. Jag åker hem till dem eller till
sjukhemmet eller äldreboenden.
Samtidigt jobbar han ungefär heltid som bildhuggare.
Leif Andersson ser likheter mellan att laga tänder och att snida i trä. Både som tandläkare och
snidare jobbar han med händerna, och han använder tandläkarborren till vissa jobb även som
bildhuggare.
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
– När jag arbetar med björk behövs det bra
borrar. Jag använder akrylfräsare i tre, fyra grovlekar för att göra Årjängshästen, som är Årjängs
souvenir efter en tävling som jag vann för ett antal år sedan, berättar han.
Sedan tävlingen har han gjort hundratals små
hästar, som bland annat delas ut i samband med
besök och representation.
Huggjärn och klubba
Annars är det mest kniv, huggjärn och klubba
som gäller som verktyg.
I våras medverkade han i Annan konst, en uppmärksammad utställning i Göteborg med konst
av självlärda konstnärer från Sverige, Norge och
Finland.
– Jag deltog med Fraxe, en drake med åtta huvuden som väger tre, fyra ton, berättar Leif Andersson.
Slipverktyg komFraxe stod på Götaplatsen, utanför konstmu- mer väl till pass.
seet.
Leif Andersson gör ett antal träfigurer om året
till Årjängstravet och till Nordiska travmuseets
Hall of fame, om travsportens största profiler.
Som motiv är tandläkare inte alls så intressanta
som hästar. Ett par tavlor i trä med tandläkarmotiv har det blivit under årens lopp.
Däremot har han tidigare gjort julkrubbor och
kyrkokonst. n
➤
39
Förutom med tandläkarborren skapar Leif Andersson många djur med kniv, huggjärn och klubba.
Inlägg i vargdebatten kallas denna skulptur.
40
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Hästar är återkommande
motiv. Förutom Årjängshästen, gör Leif Andersson
ett antal träfigurer till
Årjängstravet varje år.
Leif Anderssons variant av Jesu födelse finns i ett antal olika exemplar i flera kyrkor.
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
41
Bright Dental Lab är ett fullservicelab som
Vi erbjuder två produktkategorier:
bistår med dentala helhetslösningar till tand-
Bright Elite: dentala lösningar som
läkare över hela Sverige. Kontakta oss så
tillverkas i Sverige
berättar vi mer om vårt företag och vad vi kan
göra för dig.
Bright Premium: dentala lösningar
som tillverkas av våra internationella
samarbetspartners
Johnny Tekin
Grundare Bright Dental Lab
036-440 44 33
Du bestämmer, vi levererar!
– We create bright smiles!
Bright Dental Lab, Box 423, SE-551 16 Jönköping, telefon 036-440 44 30, telefax 036-12 93 20
info@brightdentallab.com, www.brightdentallab.com
Bright Dental Lab stödjer diabetesforskningen i Sverige
Varje dag får två barn i Sverige diabetes typ 1
man till att förbättra och utveckla behandlingsformer,
Över 800 barn och ungdomar i Sverige får varje år
samt skapar möjligheten för forskare att i framtiden finna
diagnosen diabetes; en diagnos som förändrar deras liv
ett botmedel.
drastiskt, samt har en negativ inverkan på munhälsan.
Idag har mer än 350 000 svenskar diabetes. Sjukdomen
Bright Dental Lab har nu funnits i ett år. Detta
drabbar i allt högre utsträckning barn och ungdomar,
vill vi fira med att inleda vårt långsiktiga stöd
där antalet insjukna har mer än fördubblats de senaste
åt svensk diabetesforskning. För varje beställd
20 åren.
helkeramisk Cad-Cam framställd krona kom-
Diabetesfonden – Stiftelsen Diabetesförbundets Forsk-
mer Bright att skänka 100 kr till diabetesforsk-
ningsfond satsar på ökad forskning kring diabetes som i
ningen för barn och ungdomar året ut (gäller
framtiden ska göra livet enklare för barn och ungdomar
endast vid Bright Elite). Tillsammans kan vi
med diabetes. Genom att stödja Diabetesfonden bidrar
göra en skillnad!
Jag drabbades själv av typ 1 diabetes
Vi är mycket glada och tacksamma att
för 8 år sedan, och känner ett ansvar i
Bright Dental Lab vill stödja diabetes-
att dela med mig av den framgång jag
forskningen genom ett samarbete med
haft med Bright, till just den forskning
Diabetesfonden.
som underlättat mitt liv.
Johnny Tekin
Margareta Nilsson
Grundare Bright Dental Lab
Ordförande Diabetesfonden
Vi använder Straumanns prisbelönta Etkon scanner för framställning av helkeramiska kronor,
implantat och frästa Cocr/titan kronor
INTERVJUN
»Var finns
eldsjälarna?«
– Efterutbildningen håller
en mycket hög kvalitet. Jag
önskar bara att vi var fler
som engagerade oss i kursverksamheten. Kurserna
kommer inte av sig själva.
Det säger Harun Hadzimusic, tandläkare och ledamot
i Västra regionföreningens
kursnämnd.
TexT: maTS karLSSon FoTo: roger borgeLid
F
ör Harun Hadzimusic är det
en självklarhet att engagera
sig. Det handlar om allt från
att utveckla teamet på kliniken till att vara med om att ta
fram ett så bra kursutbud som möjligt
för den efterutbildning som Tandläkarförbundet anordnar via de olika
kursnämnderna.
– Tyvärr tycks trenden inom tandläkarkåren och hela samhället vara att
allt färre tar sitt ansvar för att påverka
via fackligt arbete eller på annat sätt.
Visst finns det eldsjälar, men fler behövs, säger han.
Harun Hadzimusic kom som flykting från Bosnien till Sverige 1992. Han
tog tandläkarexamen i Malmö 2005
och har sedan dess i huvudsak arbetat vid Folktandvården Norrstrand
44
– Vi vill ha och har också en dialog
med förbundets medlemmar. Vid exempelvis riksstämman fångar vi upp
idéer. En del medlemmar kommer
med mycket bra förslag, andra föreslår
kurser som redan finns. Där behöver
vi alla förbättra kommunikationen.
De senaste åren har kursnämnderna erbjudit drygt 200 kurser varje år.
Mer än 50 procent av deltagarna är
tandläkare. De kurser som har lockat
flest gäller protetik, medicinska ämnen och kirurgi. Vissa kurser fullteckville ställa upp
nas år från år. Därför går de kurserna
När Västra regionens kursnämnd be- i repris. Ett exempel på en sådan är
hövde påfyllning bland ledamöterna kursen »Hitta din balans«, en kurs om
helhetssyn på hälsan, där
kände han sig manad att stälbland annat matens, motiola upp:
nens och sömnens roll tas
– Det var stort. Jag tycker
upp.
att de som sitter i nämnderna
Statistiken visar att kurser
gör ett fantastiskt arbete och
i kursnämndernas regi hade
tar fram ett stort antal kur5 855 deltagare 2006. Det
ser inom ett vitt fält, kurser
följande året sjönk antalet
med mycket hög kvalitet,
till 5 411, och 2008 till 4 790.
exempelvis diplomkurserna.
Siffrorna anger inte indiviTyvärr finns det många tandläkare som inte är medvetna Ett bevis på enga- der; ett antal av dessa deltagare kan ha gått flera kurser.
om hur mycket arbete vi läg- gemang.
Trenden visar alltså att
ger ner. Ibland får jag känsla
av att vissa tror att kurserna kommer färre går på efterutbildning, men
Harun Hadzimusic är försiktig med
till av sig själva.
Fler borde engagera sig, tycker han, tolkningen av siffrorna.
både genom att ställa upp när kursnämnderna behöver fylla på med nya ökad konkurrens
ledamöter, men också genom att kom- Marknaden för efterutbildning har
ma med idéer om hur kursutbudet ska förändrats. Naturligtvis har det alltid
funnits konkurrens från olika aktörer
utvecklas.
i Karlstad. Redan under studietiden
engagerade han sig i studentfackliga
frågor, bland annat i European Dental Student Association, för att skapa
en så bra tandläkarutbildning som
möjligt. Han blev ledamot i Västra regionens kursnämnd 2007, och sitter
också med i marknadsföringsgruppen
som bland annat har i uppgift att göra
reklam för Tandläkarförbundets kurser samt finna vägar att möta konkurrensen på marknaden.
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
»Vi vill ha och har också
en dialog med förbundets
medlemmar. Vid exempelvis riksstämman fångar
vi upp idéer.«
det då med de unga tandläkarnas intresse för efterutbildning?
– Unga tandläkare befinner sig i
olika stadier. En del tycker exempelvis att de har suttit tillräckligt i skolbänken och vill jobba med att få upp
tempot, andra vill bli specialister. Jag
hoppas att alla tar chansen och vidareutbildar sig eftersom kunskap är
och förblir färskvara.
Kunskap är och förblir färskvara. Därför är det viktigt att efterutbilda sig, tycker
tandläkare Harun Hadzimusic.
som universiteten, landstingen, Praktikertjänst och olika företag inom dentalbranschen. Men konkurrensklimatet har blivit tuffare.
– Utifrån den statistik vi tagit fram
är det svårt att utläsa om vi tappat till
de externa aktörerna eller om personer i högre utsträckning avstår från att
gå kurser, säger han, och tillägger att
det i vilket fall som helst inte går att
sitta stilla i båten.
– Vi måste bli ännu bättre för att
locka kursdeltagare. Det vi erbjuder
är kurser som inte är knutna till olika
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
företag. Majoriteten av oss är tandläkare och lever i den vardag som våra
deltagare finns i. Det ser jag som en
styrka. Vi är naturligtvis beroende av
att få intäkter för att täcka kostnaderna, men vi står obundna gentemot
olika kommersiella intressen.
kunskap är färskvara
Av statistiken kan man också utläsa att
de flesta kursdeltagarna är 38 år och
äldre. Ganska naturligt eftersom huvuddelen av förbundets medlemmar
återfinns i denna grupp. Men hur är
Inte obligatorium
Vid förbundsmötet 2007 diskuterades det om man skulle införa en obligatorisk efterutbildning i Sverige. Det
finns exempelvis i England, Norge och
Danmark. I Norge krävs 150 timmar
under fem år, i Danmark 50 timmar
under en tvåårsperiod.
I Sverige finns inget obligatorium,
däremot har Tandläkarförbundet antagit ett policydokument där det står
att tandläkarna årligen bör genomgå
efterutbildning.
– Om behov uppstår tycker jag att
ett obligatorium kan vara en lösning.
Då är det viktigt att behålla kvaliteten
i den efterutbildningen. Det vore synd
om deltagarna skulle kunna gå vilka
kurser som helst bara för att fylla en
viss kvot. Det ska vara kurser som är
till nytta för tandvården.
Har han då själv levt upp till målet
att vidareutbilda sig?
– Självklart. Det gäller att hänga
med och förhoppningsvis komma
med något nytt själv, säger han. n
45
Besök vår värld av Öppna Lösningar!
Bli inspirerad i vår monter på Swedental, C08:11
Torsdag 12 nov 09
10.30
11.00
12.00
12.30
14.00
15.00
16.30
Marginal Bone Maintenance – Dr C Almgren
Workshop Maintenance Sköterskor – AC Lundgren &
Representant från TePe Munhygienprodukter AB
“The Restoration of Cervical Contour; a Key to
Implant Planning, Placement and Restoration”
– Dr F Rojas Vizcaya
Marginal Bone Maintenance – Dr C Almgren
Workshops Atlantis™/Cresco™ – M Thorell
Workshops Atlantis™/Cresco™ – M Thorell
“Atlantis™– the pink and white esthetic integration
through patient specific solutions”
– Dr F Rojas Vizcaya
Fredag 13 nov 09
10.00
11.00
12.00
12.30
13.30
14.30
16.00
16.30
Workshops Atlantis™/Cresco™ – M Thorell
Workshops Atlantis™/Cresco™ – M Thorell
“Atlantis™– the pink and white esthetic integration
through patient specific solutions”
– Dr F Rojas Vizcaya
Marginal Bone Maintenance – Dr C Almgren
Workshop Maintenance Sköterskor – AC Lundgren &
Representant från TePe Munhygienprodukter AB
“Esthetic Protocol for Maxillary Complex Case Design”
– Dr F Rojas Vizcaya
Marginal Bone Maintenance – Dr C Almgren
“The Restoration of Cervical Contour; a Key to Implant
Planning, Placement and Restoration”
– Dr F Rojas Vizcaya
Lördag 14 nov 09
10.30
11.30
12.00
12.30
Coaching i protetik
– Dr F Rojas Vizcaya
“Atlantis™– the pink and white esthetic
integration through patient specific
solutions” – Dr F Rojas Vizcaya
Marginal Bone Maintenance
– Dr C Almgren
Coaching Dokumentation
– Dr C Almgren
Våra föreläsare
Dr Fernando Rojas Vizcaya
DDS, MS, Adjunct Assistant Professor
in the Dep.Of Prosthodontics, University
of North Carolina and Private Practice
in Castellón, Spania
Dr Charlotte Almgren
DDS, Scientific Manager
Astra Tech
Ann-Christin Lundgren
Kursansvarig Dental
Astra Tech Skandinavien
Mattias Thorell
Produktspecialist Dental
Astra Tech
Representant från
TePe Munhygienprodukter AB
Under h
ela mäs
sa
intressa
nt och v n bjuder vi på
arieran
vår mon
de prog ett
ter. Välk
ram i
ommen
till oss!
Monte
r C08:1
1
Astra Tech AB, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel: 031-776 30 20. Fax: 031-776 30 17. www.astratechdental.se
MATERIAL&METOD
Rätt spruttyp
omdiskuterad fråga
Rätt hantering av sprutor inom tandvården är A och O.
Alla spruttyper har sina för- och nackdelar. Hur ska man
avgöra vad som är bäst? Vid folktandvården i Uppsala har
man lagt ner ett omfattande arbete och gjort sitt val.
TexT: maTS karLSSon FoTo: coLourbox
➤
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
47
MATERIAL&METOD
➤ På marknaden finns tre typer av spru-
osäkra rutiner
Vid folktandvården i Uppsala ledde
en inspektion från Arbetsmiljöverket
2007 till att man ändrade sina rutiner
vid spruthanteringen. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter afs 2005:1 sägs
det att kanyler ska läggas i en särskild
behållare direkt efter användningen
utan att skyddshylsan sätts tillbaka.
De rutiner man hade vid folktandvården var inte tillräckligt säkra. Man beslöt att följa instruktionerna och gick
över från karpulspruta till engångsspruta. Men problem uppstod; mellan
23 juni och 6 november inträffade nio
tillbud. Man kontaktade leverantören,
som gjorde ändringar i användaranvisningarna och bytte ut visst material. En kort tid därefter inträffade nya
incidenter. Främst berodde de på att
kanylhylsan lossnat från handtaget.
»Ju fler moment
som måste utföras
desto större risk för
att något går fel.«
f oto : co L o u r box
tor: karpulsprutan, engångssprutan
och en datorstyrd doseringsspruta för
entandsbedövning.
Varje spruttyp har sina för- och
nackdelar och valet är inte alltid enkelt. Det handlar om att ta hänsyn till
arbetsmiljö, effektiv hantering, ekonomi och patientens önskan om få bedövningen utförd på ett visst sätt.
Tillbud vid spruthantering beror oftast på felaktig hantering. Tydliga instruktioner
minskar riskerna.
Vid andra incidenter lossnade kanylen, gick av eller böjde sig.
Efter att ha gått över till engångssprutor med metallhandtag minskade
antalet tillbud.
Folktandvården beslöt ändå att
återgå till karpulsprutor, men för att
höja säkerheten köpte man in kanylborttagare.
2008 rapporterade folktandvården
i Uppsala 40 stick- och skärskador.
Fjorton av dessa inträffade i samband
med att personal satte på eller tog av
kanyler, i huvudsak efter att man använt engångssprutan.
engångssprutan osäker?
I dag använder man i huvudsak karpulsprutor och använder kanylborttagare. Det har fungerat bra.
å
in
ts
a
id r!
bs se
eb kur
w
r ns
vå ste
på hö
e
at
48
info@denzir.com
r
0771-98 98 00
G
fö
Vad vet du om åldring?
www.denzir.com
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
Betyder det då att folktandvården i
Uppsala inte anser att engångssprutan
är säker?
– Inte alls, säger cheftandläkare
Pia Gabre. Trots det som inträffat
bedömer vi att engångssprutan med
metallhandtag och rätt hanterad är
relativt säker. Men det handlar om
att vara mycket noga med att följa instruktionerna för att det inte ska inträffa olyckor.
Ju fler moment som måste utföras
desto större risk för att något går fel,
påpekar hon.
– När engångssprutan används måste både tandsköterska och tandläkare
följa anvisningarna och klara flera moment korrekt. Hanteringen av de riskabla momenten med karpulsprutan
sköts av endast en person, tandsköterskan. Ju färre inblandade i hanteringen desto bättre, tycker Pia Gabre.
miljöFördelar
I Tandläkartidningen nummer 8 i år
intervjuades Peter Lundholm, klinikchef vid folktandvården i Stockholm
i samband med att han fått pris för
bland annat säkrare rutiner vid spruthantering. I Stockholm används engångssprutan. När man införde den
nya spruttypen hade man flera incidenter. De problem som inträffade
berodde på felaktig hantering. I artikeln påpekade han att spruttypen har
fördelar ur arbetsmiljösynpunkt, men
all personal måste vara väl insatt i hur
man ska hantera sprutan.
I Uppsala används fortfarande en-
gångssprutan, men endast vid kirurgi
när sterilitet gäller. Man använder
också den datoriserade doseringssprutan för patienter som är spruträdda. Pia Gabre ser en stor fördel med
kanylborttagare eftersom den passar
till alla spruttyper.
Vilka fördelar respektive nackdelar
ser hon då med karpulsprutan?
– Jag tycker att den är säkrare eftersom den kräver färre moment i hanteringen. Den är billigare och det blir en
mindre mängd avfall. Nackdelarna är
att den kräver en investering i de automatiska kanylborttagarna när den
nya rutinen startas. Den kräver även
att vi måste ta en ny spruta då mer än
en ampull ska läggas vid samma behandling.
Med engångssprutan?
– Den medger en arbetsrutin som
följer Arbetsmiljöverkets regler. Den
stora nackdelen är de många momenten som ska följas för att den ska vara
säker för patienter och personal. n
»Jag läser Tandläkartidningen
för att den ger
mig vetenskap
till min
beprövade
erfarenhet.«
Britt-Marie Persson,
tandläkare, Mölndal
➤ OLIKA SPRUTOR
Fördelar karpulsprutan: enkel hantering,
billigare än engångssprutan, mindre avfall.
100 år
Fördelar engångssprutan: fungerar bra vid
rätt hantering, bra vid kirurgi eftersom den
är steril.
Nackdelar: många moment för säker hantering, dyrare än karpulsprutan, mer avfall.
Fördelar datoriserad dosering: lämplig för
patienter som är spruträdda.
Nackdelar: dyr i inköp och drift.
Perfekt panoramabild
med exponeringsautomatik från
P
AKE
r opt
TER
imer
a
BJU
d
wi
b
DAN
inby descree ildgrans
ggd
nkär
k
n
DE!
ing
ljusm
m
ätare EIZO M ingår me
X
d
, vär
de 2 240WK m icinsk
1.22
5.- in ed
Morita
kl. m
oms
® Fö
Modern panoramaröntgen med hög bildkvalitet skapar allt
fler användningsområden på kliniken. Moritas patenterade
teknologi gör att panoramabilden blir ett viktigt och starkt
komplement till intraoral bildtagning.
Besök www.digitales.se för exempelbilder
Tel. 033-22 66 50 | Fax 033-22 66 51
IT • DATASUPPORT • INTRAORALA KAMEROR • INTRAORAL RÖNTGEN • PANORAMARÖNTGEN • CBCT/VOLYMTOMOGRAFI
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
49
F oto : P o n t u s T i d e m a n / S y d s v e n s k a n / IB L
STUDENT
Jonas Klauber fick bo i militärtält en vecka i augusti när han började på Lunds tekniska högskola. Sedan fick han tag på ett rum på
promenadavstånd från högskolan.
Kortvarig bostadskris
för studenterna
Rubrikerna: »Bostadskris för
studenter« »Vandrarhem blir
akutboende för studenter«
»Studenter utan bostäder«.
Men Tandläkartidningen kan
slå hål på myten. För tandläkarstuderande brukar krisen
vara kortvarig.
Text: Janet Suslick
De flesta som söker till tandläkarutbildningen i Stockholm är medvetna
om att det är svårt att få tag i bostad,
tror Clara Stålnacke, ordförande i
Odontologiska Föreningen (of) i
Stockholm.
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Det brukar alltid lösa sig, även om
många får bo tillfälligt några veckor
eller månader, berättar hon.
De flesta blivande tandläkarstuderande börjar tänka på bostadsfrågan
i samband med att de funderar på att
söka in på utbildningen. De ställer sig
i bostadskö i förväg och tar kontakt
med människor de känner i Stockholm, enligt Clara Stålnacke.
of i Stockholm är ansluten till Stockholms studentkårers centralorganisation (ssco) som är huvudman för Stiftelsen Stockholms Studentbostäder
(sssb) som hyr ut studentbostäder
runt om i Storstockholm, bland annat
nära Karolinska institutets tandläkarhögskola i Flemingsberg.
Flest studentbostäder nära tandläkarhögskolan har Huge Fastigheter
ab. Det rör sig om 700 studentbostäder i området.
De flesta som fick bostad genom
Huge i början av september i år hade
stått i kö sedan årsskiftet 2008/2009
eller tidigare, enligt Maria Bäckström,
assistent på bolaget.
Lättast på våren
Kötiden varierar. När en bostad blir ledig, läggs den ut på Huges webbplats.
Studenterna anmäler sitt intresse, och
den med längst kötid för just den bostaden får hyra den.
Generellt kan man säga att ett litet
rum som ligger i studentkorridor med
gemensamt kök kräver betydligt kortare kötid än en fin tvårumslägenhet.
Dessutom är det svårast att få bostad
inför höstterminen och lättast under➤
51
»I Umeå är tandläkarstuderande mer skonade från bostadsbrist.«
➤ våren eller början på sommaren.
För att få ett rum i korridor kan det
ibland räcka med några månaders kötid, medan kötiden på en tvåa ofta är
ett par år.
Blivande studenter kan ställa sig i
kö hos Huge innan de har kommit in
på universitetet, men de behöver vara
18 år och måste logga in på hemsidan med några månaders mellanrum
för att stå kvar i kön. För att få skriva
kontrakt måste de kunna styrka att de
studerar i Stockholm.
Även Svenska Bostäder har studentlägenheter i Stockholm. Det fungerar
på liknande sätt med webbaserade
köer.
Hoppar runt
I Göteborg flyttar många tandläkarstuderande runt under de första åren.
De får andrahandskontrakt eller är
inneboende. Problemet är störst för
nyinflyttade, och vissa får bo på vandrarhem eller hotell tills de hittar något
mer permanent, enligt Emma Gustafsson, ordförande för Odontologiska
Föreningen i Göteborg.
Kötiderna på studentbostäderna
varierar, men de flesta får räkna med
ett halvår till ett år i kö för att få ett
studentrum i korridor utanför centrum och ett par år för att få en studentlägenhet utanför centrum, berättar hon.
of i Göteborg har en representant
i Göteborgs förenade studentkårer,
som ligger bakom Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder (sgs). Uthyrning fungerar på ungefär samma sätt
som i Stockholm.
Umeåstudenter mer skonade
Även i Malmö drabbar bostadsbrist
tandläkarstuderande, men det är ingen som har behövt hoppa av utbildningen på grund av det, berättar Axel
Fredell, ordförande för Odontologiska
Föreningen i Malmö.
I Umeå är tandläkarstuderande mer
Har du fluxat idag?
skonade från bostadsbrist. Det beror
främst på att de börjar sina studier
i januari. Då är det mycket färre nya
studenter i staden.
Vissa problem kan det vara ändå.
Alla får inte egna lägenheter på en
gång, med det ordnas akutboende för
dem som inte lyckas ordna bostad på
egen hand, berättar Mikael Rundberg,
vice ordförande för Odontologiska
Föreningen i Umeå.
När han började på tandläkarutbildningen vårterminen 2005, fick han bo
på ett hotell där de höll på att renovera. Han bodde kvar där hela första
terminen och köpte en bostadsrätt sedan, berättar han.
För att lösa problemet med bostadsbristen behövs det fler studentbostäder, anser både Clara Stålnacke, of i
Stockholm och Emma Gustafsson, of
i Göteborg. Men det är också ett problem att nybyggda bostäder ofta är för
dyra om man ska leva på studiemedel,
tycker de. n
Som ett komplement till daglig tandborstning,
minst två gånger per dag, stöder Sveriges
Tandläkarförbund användningen av
munskölj som innehåller fluor.
NYHE
T!
NYHET! Nu finns Flux även för barn – Flux Junior. Efter ett framgångsrikt år med Flux 0,2%
NaF lanserar vi Flux Junior. Flux Junior är framtagen i samma anda som Flux – det ska vara
attraktivt att skölja med fluor – tandhälsa är kul! Därför har Flux Junior en anpassad smak
och en anpassad fluorkoncentration (0,05% NaF) för barn, 6-12 år.
Vill ni veta mer om Flux Junior och våra smaktester – besök www.fluxfluor.se
52
brosc
h
yr!
Bestä
ll
info@ gratis på:
fluxfl
uor.se
ThinkHappyThoughts.se
Actavis AB, 112 89 Stockholm • www.fluxfluor.se
Flux
Jun
för ba ior
rn! Patient
-
STARKA TÄNDER ÄR INTE FLAX
– DET ÄR FLUX!
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
SIMPLY BETTER
STRAUMANN ® SLActive
Straumann ® SLActive – The next generation in surface technology
p Higher security and faster osseointegration for every indication
p Reduced healing times from 6–8 weeks down to 3–4 weeks
p Increased treatment predictability in critical protocols
STR-090023
Based on the following studies: preclinical: Buser et al (2004), Schwarz et al (2006/2007) clinical: Zöllner et al (2007), Oates et al. (2007) internal data on file
KLI N I S K D A T A
BEKRÄFTAR DEN LÅNGSIKTIGA
EFFEKTEN AV ORAL-B® TRIUMPH®
Oral-B® är det mest använda
eltandborstmärket bland svenska
tandläkare och tandhygienister.
Bevisat i kliniska studier.
Oral-B® Triumph® visade på signifikanta fördelar för den
gingivala hälsan i två långtidstudier1
Oral-B® är det mest rekommenderade
eltandborstmärket bland tandläkare och
tandhygienister världen över.
För mer information och för granskning av data,
kontakta din lokala representant.
Referens: 1. Arkiverad data, P&G.
© 2009 P&G
P10593.4 SWE
VETENSKAP & KLINIK
Lyssnar du till opinionsledare?
»Det gäller att hitta
individer med tro­
värd­ighet som kan
föra budskapet vidare
under mer informella
former.«
thomas jacobsen
Vetenskaplig redaktör
Jag åt en gång lunch med marknadschefen
för ett stort multinationellt dentalbolag.
Nyfikenheten drev mig in i en diskussion
kring marknadsföring. Jag hade en experts
odelade uppmärksamhet under en kort
stund och var tvungen att ta vara på möjligheten. Hur får de oss att välja just deras
produkter? Vad sker i huvudet på en marknadsförare?
jag gav honom följande hypotetiska förutsättningar: Du har 100 000 $ kvar på
din marknadsföringsbudget. På vilket sätt
använder du bäst dessa pengar? Är ytterligare annonser eller fler gratisprover
den framgångsrika vägen eller kanske ni
skulle bjuda in till konferens? Kan man
lämna med en resväska eller lax på köpet?
Jag hann knappt avsluta innan han svarade: »Jag skulle regelbundet flyga Gordon
Christensen till vårt huvudkontor för att
hålla honom uppdaterad om utvecklingen
i företaget och våra produkter.« Gordon
Christensen är som ledare för Clinical
Research Associates en opinionsledare,
en kollega med stort förtroende i professionen. En opinionsledare är en individ
vars åsikter och beteende står som modell
för andra. Många lyssnar på hans råd och
tar efter.
på marknadsföringsspråk kallas detta
Two-step flow of communication. Tankarna uppstod under 1940-talet i usa när
man undersökte vad som påverkar allmänheten att välja en viss presidentkandidat.
INNEHÅLL
Till sin förvåning upptäckte forskarna att
personliga kontakter oftare än annonser
i medier var skäl till att man valde en viss
person. Det gäller att hitta individer med
trovärdighet som kan föra budskapet vidare under mer informella former.
många företag arbetar på detta sätt. De
fokuserar sin marknadsföring på en mind­
re grupp individer och hoppas sedan att
dessa ska sprida budskapet vidare. Det
fungerar uppenbarligen ganska bra. För
visst har vi oftare större förtroende för en
kollegas, en väns eller släktings vittnesmål
än för en slogan i en annons? Men medaljen har givetvis en baksida. Vi sänker gärna
garden när vi deltar i ett informellt samtal
med en kollega jämfört med när vi lyssnar
till en försäljare eller läser en broschyr. Vi
förväntar oss inte att personen ska vara del
av en marknadsföringsstrategi.
men eftersom metoden fungerar för
företagen kanske vi skulle kunna kopiera
konceptet? Alla har vi väl haft patienter
som inte lyssnar på råd och inte vill ta till
sig ett hälsobudskap? Fundera en stund
på vilka opinionsledare ni kan finna i era
patienters omedelbara närhet. Vilka barn
lyssnar inte mer på sina kompisar än på
sina föräldrar? Kanske det finns personer
som är mer intresserade av att kopiera en
väns vanor än att följa tandläkarens råd?
Men avslöja inte att de blir del av en marknadsföring. Det kan stjälpa hela planen.
64
56fackpress
60i korthet
64 »förbättra munhygi­
enen inom äldrevården«
Bakteriespridning från
munhåla och svalg till
lungorna utgör den troliga
smittvägen för vårdrelaterad lunginflammation
(vrl). En förbättrad
munhygien hos äldre kan
minska risken för att insjukna eller dö i vrl, visar
flera studier.
Petteri Sjögren
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Käkbensförankrade protetiska konstruktioner hos de äldre ställer höga krav på
vård- och omsorgspersonalens kunskaper.
68 okunskap om pappers­
lösas rätt till tandvård
En papperslös har tillgång till all tandvård som
erbjuds i Sverige, men papperslösa som är i behov av
tandvård kan stöta på flera
hinder. Två av de största
hindren är okunskap, både
hos vårdgivare och patient,
samt rädsla för att bli angiven. I många landsting är
det också oklart vilken typ
av tandvård en papperslös
är berättigad till. Det finns
landsting som har gått
längre än vad lagen kräver.
Idakajsa Sand
55
VETENSKAP & KLINIK fACKPrESS
Probiotika minskar
karies hos förskolebarn
Regelbunden och långvarig konsumtion av mjölk
med probiotika och fluor
minskar förekomsten av
karies hos förskolebarn
liksom antalet dagar de
behandlas med antibiotika, enligt en svensk
studie.
Studien gjordes vid 14 förskolor med 27 avdelningar.
Föräldrarna till 248 av de
470 barnen samtyckte till
att deras barn skulle få
delta i försöket. Förskolorna lottades till en grupp
där barnen till lunch fick
dricka mjölk med Lactobacillus rhamnosus LB21
och 2,5 mg fluor per liter
eller en grupp som fick
mjölk utan dessa tillsatser.
Försöket pågick i 21 månader och bortfallet blev 25
procent.
Vid starten var genomsnittliga dmfs i interventionsgruppen 0,5 och i
kontrollgruppen 0,6. Efter
21 månader var dmfs 0,9
respektive 2,2.
Antalet frånvarodagar
för sjukdom var lika stort
i båda grupperna, men
interventionsgruppens
barn hade 60 procent färre
dagar med antibiotika på
grund av infektion. Bland
de barn som deltog hela
försöksperioden var det
genomsnittliga antalet dagar med otitis media 0,4 i
interventionsgruppen mot
1,3 i kontrollgruppen.
Forskarna skriver att den
förebyggda fraktionen av
karies var 75 procent, vilket
är högre än förväntat med
utgångspunkt från tidigare
studier med fluoriderad
mjölk.
Källa: Stecksén-Blicks C,
Sjöström I, Twetman S. Effect of
long-term consumption of milk
supplemented with probiotic
lactobaccili and fluoride on
dental caries and general health
in preschool children: a
cluster-randomized study. Caries
Res 2009; 43: 374–81.
foto: car ina fr ohM
CarieS reSearCH
Mjölk med probiotika och
fluor minskar förekomsten
av karies hos förskolebarn,
visar studie.
BISFIL™ 2B – kompositen med obegränsat härddjup
Underhärdade kompositfyllningar är ett välkänt problem. Omsorgsfull ljushärdning
tar lång tid och ger dessutom oönskad värmeutveckling.
Lösningen heter BISFIL 2B – den flytande underfyllnadskompositen med obegränsat härddjup tack vare kemisk härdning. Den höga fillerhalten ger låg krympning (2.9%vol) och hög styrka. Kemisk härdning ger även en
gynnsammare krympning eftersom den sker mera gradvis.
Genom att lägga BISFIL 2B i kavitetsbotten och sedan använda valfri ljushärdande
komposit ocklusalt skapar du posteriora fyllningar både säkrare, snabbare och
med bättre kvalitet. BISFIL 2B finns nu med blandningspistol och självblandande
intraorala spetsar. Redo att användas direkt. Kontakta oss för att få veta mer om
våra erbjudanden med Bisfil 2B.
Använd ett lämpligt adhesivsystem som t ex One-Step. Välj blandningsspets och injicera Bisfil 2B direkt i kaviteten med pistolen. Krympningen
fördelas gynnsammare vid härdningen. Den ocklusala portionen görs sedan i ljushärdande komposit. Bisfil 2B ger mycket bra röntgenkontrast.
HULTÉN & Co ab
tel 040-15 66 77 fax 040-15 56 00
www.bisco.se
Bifil2B½A4.indd 1
56
2008-04-07 08:56:46
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Avtagbar protetik
Högsta kvalitet till ett bättre pris.
METAL PARTIALS
Partiella proteser
 Stadig och hållbar konstruktion
 Hög estetik
SunCast /Kobolt. Krom
SunCast /Nobilstar
®
®
1299 SEK
1599 SEK
Partiella proteser
 Ingen metall, klammrar i nylon
 Mer resistent mot missfärgningar än Akryl
 Kan användas i kombination med metall Skelett
Sunflex Complete
Sunflex /Kobolt. Krom
®
®
1599 SEK
1999 SEK
 100% satisfaction guaranteed
 ISO-certified laboratory
 Fast turnaround
 Servicing Sverige, Norge,
Island, Finland, Danmark
Helproteser
Per käke
1399 SEK
One Source - One Solution
www.sundentallabs.com
Vegagatan 8 • Box 6249 • 102 34 Stockholm, Sverige
+46 8 457 81 90
VETENSKAP & KLINIK fACKPrESS
I KOrTHET
Parodontit
och diabetes
har gemensamma
ledargener
JOUrnal OF PeriOdOntOlOgY
➤ Parodontit och diabetes
har fyra ledargener gemensamma. Det tyder på
att det finns gemensamma
genetiska faktorer bakom
de båda sjukdomarna. Men
det krävs riktade experimentella studier för att
bekräfta sambanden.
Det är en italiensk forskar-
grupp som efter sökning
i gendatabaser drar den
slutsatsen. Gruppen publicerade 2008 en artikel
där de rapporterade att det
finns fem ledargener för
parodontit.
Nu har de startat från
grunden och sökt i data-
58
baser efter gener som är
involverade eller misstänks
vara det i diabetes typ 2. De
hittade 12 gener som var så
kallade ledargener, som har
många interaktioner med
och styr andra gener med
betydelse för en sjukdom.
Forskarna konstaterar att
fyra av ledargenerna för
parodontit har samma roll
vid diabetes.
som kontrollsjukdom an-
vände de sinuit. Men de
hittade inga gemensamma
ledargener för denna sjukdom och parodontit, trots
att båda är infektionssjukdomar i huvud-halsregionen.
Forskarna påpekar att de
inte har några experimentella data som stöder deras
slutsats. Men studiens
syfte är i första hand att
ge välgrundade hypoteser
som sedan kan ligga till
grund för målinriktade
experimentella studier av
sambanden.
Källa: Covani U, Marconcini S,
Derchi G et al. Relationship
between human periodontitis
and type 2 diabetes at a
genomic level: a data-mining
study. J Periodontol 2009; 80:
1265–73.
Ämne från tranbär
hejdar vävnadsdestruktion
JOUrnal OF dental reSearCH
➤ Ämnen som isoleras
från tranbär kan motverka
produktionen av metalloproteinaser (mmp) som i
sin tur vid för hög nivå är
inblandade i vävnadsdestruktion vid parodontit.
De har därmed potential
att förhindra denna vävnadsnedbrytning.
Det är en amerikanskkanadensisk forskargrupp
som studerat tranbärets effekter. De påpekar att tranbärsextrakt visat sig kunna
motverka odlade cancercellers tillväxt, hindra bakterier från att fästa i urinvägarna och minska risken
för hjärt-kärlsjukdom. Det
finns också forskning som
visar på effekt mot parodontit.
Parodontitbakterier utlöser
hög produktion av mmp
och dessa i sin tur bidrar
till vävnadsnedbrytning
vid parodontit. Med tanke
på den kemiska strukturen
hos proantocyanidiner
(paC) från tranbär ställde
de upp hypotesen att de
senare kan motverka produktionen av mmp.
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
VETENSKAP & KLINIK fACKPrESS
I KOrTHET
I laboratorieförsök studerade de bland annat hur
paC från tranbär påverkade
den produktion av mmp
som utlöses av Aggregatibacter actinomycetemcomitans.
De fann att mmp-produktionen motverkades på
ett dosberoende sätt. Dessutom motverkades den
katalytiska effekten hos
mmp-1 och mmp-9.
Forskarna anser att dessa
resultat tyder på att det
kan vara möjligt att utveckla nya metoder att
med ämnen från tranbär
motverka den vävnadsdestruktion som äger rum vid
parodontit.
Källa: La VD, Howell AB, Grenier
D. Cranberry proanthocyanidins
inhibit MMP production and
activity. J Dent Res 2009; 88:
627–32.
Miceller med
farnesol hindrar
bildning av biofilm
antiMiCrOBial agentS and
CHeMOtHeraPY On line
➤ Miceller som binder till
hydroxiapatit och är laddade med farnesol har i
laboratorieförsök visat sig
kunna helt hejda bildning
av biofilm, enligt en forskargrupp i usa.
Syftet med studien var
att utveckla ett system
som ger en långvarig och
effektiv koncentration av
ett läkemedel på tandytan,
med yttersta målet att kunna förhindra karies.
De använde den biokompatibla kopolymeren Pluronic och modifierade den
med en del som binder till
biomineral, nämligen bisfosfonaten alendronat.
De miceller som bilda-
des i proceduren visade
sig snabbt och effektivt
binda till bitar av hydroxiapatit och kontinuerligt
frisätta den antimikrobiella
substans, farnesol, som de
hade laddats med.
I laboratoriet förhindrade dessa miceller effektivt
S mutans från att bilda biofilm på hydroxiapatiten.
Forskarna påpekar att
storleken på micellerna,
cirka 1 nanometer, gör att
de bör kunna nå delar av
tänderna som är svåra att
komma åt med tandborstning utan att orsaka obehag hos patienten.
en möjlig risk med att
använda alendronat i
munsköljvätskor skulle
kunna vara att det ger ett
systemiskt intag av drogen.
Det har uttalats farhågor
för den långsiktiga effekten
av bisfosfonater på benresorption. Men forskarna
bedömer att risken för
negativa verkningar blir
minimal med miceller i en
sköljvätska.
De konstaterar att det
krävs fortsatta studier för
att översätta detta nya
system för leverans av
läkemedel till en kliniskt
användbar behandling för
att förebygga karies.
Källa: Chen F, Liu X-M, Rice KC
et al. Tooth-binding micelles for
dental caries prevention.
Antimicrobial Agents and
Chemotherapy on line
200908924. Doi:10.1128/
AAC.00387-09
lennarT eDQVisT, medicin­
journalist, sammanfattar artiklar
i medicinska och odontologiska
tidskrifter för Tandläkartidningens
läsare.
e-post: lennart.edqvist@telia.com
SJÄLVBONDANDE CEMENT
Enkel rengöring
av överskottscement
• Självbondande cement med utmärkt retention och mekanisk styrka.
• Automixspruta för snabb och enkel hantering:
- kontrollerad blandning, direkt applicering, exakt dosering vid varje tillfälle
• Gelfas för enkel rengöring.
For better dentistry
Dentsply DeTrey | Box 2024 | 128 21 Skarpnäck | Tel. 08-685 65 05
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
59
VETENSKAP & KLINIK I KOrTHET
Klinisk forskning
ett lyft för tandvården
Det anser Sveriges Tandläkarförbund, som är positivt
till det och andra förslag i
utredningen Klinisk forskning – ett lyft för sjukvården.
Tandläkarförbundet betonar dock att hela vården
omfattas av utredningens
förslag – inte bara sjukvården, som utredningens titel
antyder.
Kombinationstjänsterna
där tandläkare genomgår
forskarutbildning och specialistutbildning parallellt
är något som förbundet vill
bevara och bygga vidare
på. Långsiktig finansiering
av tjänster som kombinerar forskning och klinik
är också viktig, skriver
Tandläkarförbundet i sitt
remissvar.
Tillgång till kliniska labo-
För att unga
kliniska
forskare ska
kunna rekryteras måste
forskningens
meritvärde
stärkas, menar sveriges
Tandläkarförbund.
foto: GÖt ebor Gs Uni Ver si t e t
Forskning ska innebära en
karriärmöjlighet. Forskningens meritvärde måste
stärkas för att unga
kliniska forskare inom
odontologin ska kunna
rekryteras.
Ökad frekvens
av hudcancer
hos tandläkare
ratorier, teknisk utrustning,
databaser, stöd för statistisk
bearbetning och hjälp med
att söka forskningsanslag
är andra viktiga förutsättningar för odontologisk
forskning av god kvalitet.
Tandläkarförbundet stödjer
också utredningens förslag
att inrätta
■ en kommitté för klinisk
behandlingsforskning på
Vetenskapsrådet
■ en nationell samarbetsgrupp för akademisk
medicinsk behandlingsforskning
■ särskilda regionala universitetsmedicinska centrum där universitet och
landsting tillsammans
ansvarar för forskning,
utbildning och kunskapsspridning.
Odontologi bör finnas
med som ett särskilt uppdrag för de universitetsmedicinska centrumen i
Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö, föreslår
förbundet.
Det är även viktigt att
den odontologiska kliniska
forskningen får öronmärkta
pengar, tycker Tandläkarförbundet.
janet suslick
➤ Förekomsten av hud-
cancer är förhöjd hos tandläkare. Denna upptäckt har
publicerats i en artikel från
en stor nordisk cancerstudie, Nordic Occupational
Cancer (noCCa).
Studien bygger på 2,5
miljoner diagnostiserade
cancerfall bland 15 miljoner människor i fem nordiska länder.
Den höga förekomsten av
cancer gäller hudmelanom
oavsett lokalisering och
icke-melanom hudcancer
(exklusive basalcellscancer) på extremiteter.
Tandläkare toppar statistiken även när det gäller prostata-, bröst- och
livmodercancer. I gengäld
har tandläkare den lägsta
förekomsten av livmoderhalscancer och cancer i
magsäck (män), galla och
urinblåsa.
Källa: Den norske tannlegeforeningens tidende 2009, nr 11.
cf
läs mer
»Klinisk forskning – ett lyft för
sjukvården« (SOU 2009:43)
Salli Sadelstol
•eliminerar obehagen som uppkommer vid långtidssittande
läs mer
http://astra.cancer.fi/NOCCA
PÅMINNELSE
för riktigt låga priser
JR dental


ALMA - Programvaran
för svensk tandvård
Förenkla din kommunikation
med Försäkringskassan!
sfri
kostnad
n
e
r
ö
f
s
Ring os tion!
tra
demons
ALMASOFT
Tel 046-23 81 80
Fax 046-20 90 21
www.almasoft.se
info@almasoft.se
60
NYHET!
Salli Swing
www.salli.com
•rörlig sits
•fantastisk för
ländryggen
Order och förfrågan: Salli Systems
Minna-Liisa Ydeskog
Tel. 0706-179920 ml@salli.com
MK
695:- 1.200:E-max 1.200:- 1.400:Zirconia 1.200:- 1.500:-
inkl.CoCr
inkl.mtr.
inkl.mtr

08-664 13 60
www.jrdental.se
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
teknodont.se
Inget oväntat i glaset...
Ledande inom svensk tandteknik
VETENSKAP & KLINIK I KORTHET
Problem med käkarna
vanligare bland kvinnor
➤ Kvinnor löper högre
risk än män att få långvariga symtom på käkfunktionsstörning. Värk i nacke,
axlar eller rygg ökar också
risken för att utveckla
käk- och huvudvärk, visar
en doktorsavhandling vid
Umeå universitet.
I sin avhandling har
Susanna Marklund studerat störningar i käkfunktionen i förhållande till kön,
tandgnissling och tandpressning, olika bettförhållanden samt huvudvärk,
nackvärk och ryggvärk som
möjliga riskfaktorer.
För personer med korsbett
och tandpressning eller tandgnissling bör den
ökade risken att utveckla
käkledsbesvär tas med i
Nytt material
för implantat
bedömningen när en behandling planeras, visar
studien.
Studien visar även att
nack- och ryggvärk och
käkfunktionsstörning ömsesidigt påverkar varandras
förlopp. En bedömning av
käksystemet bör därför
ingå vid utredning och behandling av patienter med
smärta i nacke och rygg.
Studien har pågått under
två år och studiegruppen
bestod av 371 tandläkarstudenter, av vilka 308 följdes
upp efter ett år och 280
kunde följas under två år.
Källa: Umeå universitet
cf
läs mer
http://urn.kb.se/resolve?urn=
urn:nbn:se:umu:diva-25689
➤ Nya material grun-
dade på föreningar
mellan kol och kväve kan
ge bättre medicinska implantat, visar en doktorsavhandling vid Linköpings
universitet. Materialen kan
till exempel användas till
konstgjorda höftleder eller
tänder.
− Ett problem med de
material vi i dag använder
i kontakt med ben, är att
de är spröda och inte helt
biokompatibla. Bland annat kan de korrodera och
släppa ifrån sig partiklar
till blod och vävnader,säger
Torun Berlind som lade
fram sin doktorsavhand­
ling i augusti.
De kolnitrider Torun
Berlind framställt är
både hårda och elastiska
Implantatmaterial av kolnitrider. Bild från atomkraftmikroskop (AFM).
och tycks fungera bra
ihop med benvävnad och
mjukvävnad. Materialen är
dock mindre lämpade för
direkt kontakt med blod.
Materialen har konstruerats genom ytbeläggning i
vakuum, där ett tunt lager
fästs på en yta av kisel.
Därefter har man undersökt hur materialen samverkar med proteinerna i
blodplasma.
Källa: Linköpings universitet
cf
odontologiSk
rikSStÄmma 2009
några smakprov ur programmet:
•
god tandvård - nya register inom
tandvården (Östholm, klinge, Persson
Eldeby, Wahlström, gahnberg)
•
retinerade molarer, hur behandlar vi
dessa? (al-khalili, kjellberg)
12–14 november Stockholmsmässan Älvsjö
För mer information besök www.tandlakarforbundet.se
62
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
!
t
e
h
y
N
Borrix COMBO
Kombinerat fil- och borrställ
Besök oss på SWEDENTAL, monter C13:29.
AristoDent AB
Södra Kungsgatan 2 | 642 35 Flen | +46 157 156 30 | +46 157 156 33
E-post: info@aristodent.se | www.aristodent.se
VETENSKAP & KLINIK
Petteri Sjögren
»Förbättra munhygienen
inom äldrevården«
Sammanfattat Bakteriespridning från munhåla och svalg
till lungorna utgör den troliga smittvägen för vårdrelaterad
lunginflammation (VRL). En förbättrad munhygien hos
äldre kan minska risken för att insjukna eller dö i VRL, visar
flera studier.
Referentgranskad Accepterad för publicering 7 augusti 2009
Petteri Sjögren
med dr, ötdl,
Oral Care AB
E-post: petteri.
sjogren@oralcare.se
Artikelförfattaren är
anställd vid Oral Care.
Arbetet har bedrivits
som ett forsknings­
projekt inom Oral Care.
Finansiären har inte haft
inflytande över projek­
tets resultat.
E
n ökande volym av forskningspublikationer påvisar samband mellan
bristande munhygien och luftvägsinfektioner hos äldre och medicinskt
försvagade personer. Bakteriespridning från munhåla och svalg till lungorna utgör
den troliga smittvägen för vårdrelaterad lunginflammation (vrl). Då vrl är en vanlig infektion hos försvagade äldre och en av de vanligaste
dödsorsakerna måste den geriatriska slutenvården och äldreomsorgen tillhandahålla en tillfredställande daglig munvård, professionell förebyggande tandvård och behandlingar. Detta är
av särskilt stor betydelse i Sverige där tandvårdsförsäkringen gjort det möjligt för många äldre att
ersätta dåliga tänder med fastsittande, ofta käkbensförankrade, protetiska konstruktioner som
kräver avancerad munvård för att inte utgöra en
bakteriereservoar.
Syftet med denna artikel är att beskriva samband mellan munhygien och risken för att insjukna eller dö i vrl hos äldre personer inom
slutenvård och på äldreboenden.
VRL vanligt bland äldre
Vårdrelaterad lunginflammation (vrl) förekommer särskilt ofta hos patienter som vårdas
vid intensivvårdsenheter, men även hos andra
medicinskt försvagade personer, såsom äldre i
slutenvård och inom äldreomsorgen [1]. Lunginflammation är en vanlig vårdrelaterad infektion
hos äldre försvagade personer och utgör en av
de vanligaste dödsorsakerna hos denna patientgrupp, med en dödlighet i upp till 25 procent efter insjuknandet [1, 2]. Ett samband mellan dålig
munhygien samt nedre luftvägsinfektioner och
vrl har angetts i litteraturen [3–6]. vrl orsakas
ofta av bakteriearter som normalt inte koloniserar orofaryngela områden, och munhålan har
angetts utgöra en reservoar för dessa luftvägspatogena mikroorganismer [1].
64
Uppkomstmekanism
Hos friska personer finns ett väl fungerande
skydd mot aspirerade bakterier, så vrl drabbar
nästan uteslutande medicinskt försvagade personer. Försämrad hostreflex, muntorrhet, sväljsvårigheter eller bristande förmåga att sköta sin
dagliga munhygien utgör riskfaktorer för att insjukna i vrl [7]. En särskilt utsatt riskgrupp är
patienter som vårdas i respirator (intuberade) i
mer än 48 timmar på intensivvårdsavdelningar
[8]. För personer som inte vårdas i respirator
utgör så kallad tyst aspiration av bakterier från
munhåla och svalg till de nedre luftvägarna och
till lungorna den främsta smittvägen vid uppkomsten av vrl [9]. Andra möjliga smittvägar vid
vrl är inhalation av luftburna patogena mikroorganismer, eller translokation av bakterier från
lokala infektioner vid bakteriemi [7]. Kolonisationen i svalget är dock troligen ett kortvarigt
och övergående tillstånd, varför biofilmerna i
munhålan har angetts utgöra en mer beständig
reservoar för luftvägspatogena mikroorganismer
[9] (figur i).
Risken för att drabbas av tyst aspiration är särskilt uttalat hos äldre med nedsatt funktion till
följd av cerebrovaskulära sjukdomar (det vill säga
sjukdomar i hjärnans blodkärl), såsom stroke
[10]. Man har funnit att ungefär 70 procent av
äldre personer som drabbats av pneumoni uppvisar förekomst av aspiration från munhåla och
svalg till lungorna under sömnen [10]. Tyst aspiration av patogena mikroorganismer från munhålan, via svalget, till lungorna är alltså den mest
sannolika och troliga mekanismen vid upp­koms­
ten av vrl hos äldre personer inom slutenvård
och inom äldreomsorgen [11, 12] (figur ii).
Mikroorganismer
I studier där man avsett att kartlägga orsakssamband mellan mikroorganismer som finns på
tänder och avtagbara proteser samt vrl har en
lång lista av olika bakteriearter identifierats som
potentiellt patogena [9, 11, 13, 14]. Exempel på
förekommande bakteriearter är Staphylococcus
aureus (inklusive methicillin resistent S aureus,
mrsa), gramnegativa tarmbakterier (till exempel
Escherichia coli) och Pseudomonas aeruginosa [9,
11, 13, 14]. De flesta mikroorganismer som infekterar lungorna är alltså inte relaterade till sjukdomar i munhålan [11, 14], men även vanligt fötandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
VETENSKAP & KLINIK
Munhygien inom äldrevården
hos tandlösa har visat sig utgöra en riskfaktor för
vrl [13, 16]. Likaså kan avtagbara tandproteser
utgöra en reservoar för luftvägspatogena mikroorganismer [17].
Figur I. Biofilmerna i munhålan utgör en reservoar
för luftvägspatogena mikroorganismer som kan ge
upphov till luftvägsinfektion och vårdrelaterad lung­
inflammation.
Figur II. Tyst aspiration av patogena mikroorganis­
mer från munhålan till lungorna är en trolig smitt­
väg vid uppkomsten av vårdrelaterad lunginflam­
mation hos äldre personer inom slutenvården och
äldreomsorgen.
rekommande mikroorganismer från munhålan,
såsom Streptococcus intermedius och Candida
albicans-svampen, kan orsaka opportunistiska
lunginfektioner under särskilda omständigheter
[11, 13].
Närvaro av kariogena eller parodontalpatogena bakterier i saliv och dental plack har visat sig
utgöra riskfaktorer för insjuknande i aspirationspneumoni, men något direkt orsakssamband
har inte kunnat påvisas [10]. I en experimentell
djurmodell på mus har dock Porphyromonas gingivalis och Treponema denticola visat sig kunna
orsaka pneumoni [15]. Möjligen kan även cytokiner och inflammatoriska enzymer från den orala
biofilmen aspireras, eller på annat sätt överföras,
till lungorna och där stimulera inflammatoriska
processer som föregår kolonisationen av lungpatogena mikroorganismer och uppkomsten av
vrl [7]. Kopplingen mellan cytokiner samt inflammatoriska enzymer från den orala biofilmen
och vrl kan på sikt komma att visa sig tydligare
i sitt sammanhang, eftersom man i vissa studier
har funnit ett möjligt samband mellan parodontit
och kronisk obstruktiv lungsjukdom [1].
Även tandlösa personer med bristande munhygien riskerar att drabbas av luftvägskomplikationer eftersom bakteriebeläggningar på tungan
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Prevention genom förbättrad munhygien
En ständigt ökande volym av kliniska forskningspublikationer påvisar samband mellan bristande
munhälsa och allmänsjukdomar hos äldre och
medicinskt försvagade personer [14, 18]. Bland annat har ett samband mellan bristande munhygien
och vrl angetts. Därför har man i kliniska studier
försökt utvärdera om förbättrad munhygien hos
dessa medicinskt försvagade patientgrupper kan
minska förekomsten av luftvägsinfektioner samt
insjuknande och dödlighet i vrl [14, 18].
I oberoende systematiska litteraturöversikter
har man utvärderat den förebyggande effekten
av munhygienåtgärder mot nedre luftvägsinfektioner och vrl hos äldre personer inom slutenvård och på äldreboenden [14]. I de systematiska
översikterna fann man bevis från kliniska forskningsresultat från slutenvård och äldreboenden,
för att vrl bland äldre till viss del kan förebyggas
genom förbättrad munhygien [14, 18].
I detta sammanhang är det viktigt att beakta
den förebyggande åtgärdens effektstorlek i termer av absolut riskreduktion, eftersom riskreduktionens storlek måste vara kliniskt relevant
för att vara intressant ur ett vårdperspektiv.
Den absoluta riskreduktionen utgörs av den
procentuella skillnaden i utfall (till exempel
lunginflammation) mellan studiegruppen och
kontrollgruppen, snarare än kvoten av utfallen
mellan grupperna som ofta anges (relativ riskreduktion), men berättar ingenting om effektens
storlek i sig [19]. Number needed to treat (nnt)
är ett annat kliniskt intressant mått som visar hur
många personer som behöver behandlas med en
metod (eller åtgärd) för att förhindra ett fall av
sjukdom [19].
Den vetenskapliga bevisningen som har sitt
ursprung i randomiserade kontrollerade studier
anses vara av högsta bevisvärde (evidens) då en
systematisk översikt ska sammanställas [20].
Samtliga randomiserade kontrollerade studier
som identifierats vid omfattande litteratursökningar inom detta område, visar på förebyggande effekt av munhygienåtgärder mot nedre
luftvägsinfektioner och vrl hos äldre personer
inom slutenvård och på äldreboenden [21–25].
Bland dessa randomiserade kontrollerade studier fann man en relativt god förebyggande effekt mot luftvägsinfektioner och vrl genom
förbättrad munhygien. Den absoluta riskreduktionen för att insjukna i nedre luftvägsinfektion
eller vrl var ungefär 7 procent [21, 23]. Översatt
till kliniskt relevanta tal (nnt) innebär detta att
om man förbättrar munhygienen hos (ungefär)
15 äldre personer som bor inom slutenvård eller
på äldreboenden kan man förhindra ett fall av
65
VETENSKAP & KLINIK
Petteri Sjögren
ver ofta känslor av rädsla och obehag inför munvårdssituationen [34–37]. Ett av de vanligaste
skälen till upplevt obehag är att munvårdssituationen ofta är förknippad med en viss motvilja,
eller motstånd, från den demenssjuka personen.
Det är därför viktigt att omsorgspersonalen även
får lära sig att hantera känslor av obehag för att
kunna ge vårdtagarna bättre munvård genom att
till exempel metoder från kognitiv beteendeterapi integreras i munvårdsutbildningen [37]. I
ett mångkulturellt samhälle är det även viktigt
att beakta kulturella skillnader i hur man ser på
åldrandet, ur både vårdtagarens och omsorgspersonalens perspektiv.
Figur III. En ökan­
de förekomst av
bland annat käk­
bensförankrade
protetiska kon­
struktioner hos de
äldre ställer höga
krav på vård- och
omsorgspersona­
lens kunskaper om
och förmåga att
utföra munvård.
»… ungefär
vart tionde
dödsfall i VRL
bland äldre
personer
inom sluten­
vård och på
äldreboenden
kan förebyg­
gas genom
förbättrad
munhygien.«
66
insjuknande i nedre luftvägsinfektion eller vrl
[21, 23]. Motsvarande siffror visar att förbättrad
munhygien minskar den absoluta risken för att
dö i vrl med 9–12 procent [24, 25]. Översatt till
nnt innebär detta att ungefär vart tionde dödsfall i vrl bland äldre personer inom slutenvård
och på äldreboenden kan förebyggas genom förbättrad munhygien [24, 25]. Även resultat från
övriga, icke-randomiserade, studier där man har
studerat sambandet mellan munhälsa och nedre
luftvägsinfektioner eller vrl pekar i samma riktning som fynden i de ovan nämnda randomiserade studierna [9, 26–28].
Vårdpersonalens roll
Gamla på äldreboenden, med avtagande förmåga
för dagliga aktiviteter, är en grupp som ofta har
svårt för att klara av sin dagliga munhygien, och
många gånger även svårt för att regelbundet ta
sig till den professionella tandvården [7]. Men
trots att äldre personer ofta värdesätter tandhälsan högt, och att tandhälsan är en viktig del av det
allmänna välbefinnandet och livskvaliteten hos
de äldre [29], är munhygienen bristfällig bland
äldre som är beroende av omsorg [30, 31].
En ökande förekomst av egna tänder (ofta restaurerade) samt käkbensförankrade protetiska
konstruktioner hos äldre personer [32, 33], ställer mycket höga krav på omsorgspersonalens
kunskaper i munvård (figur iii). Eftersom infektionsfrihet, livskvalitet, god hälsa, smärtfrihet,
samt tillfredsställande tuggfunktion hos de äldre
är mål som eftersträvas, är utbildning av omsorgspersonal i munvård en avgörande nyckelfråga i sammanhanget [34]. Intressant nog leder
utbildning i munvård ofta till ökade kunskaper
bland omsorgspersonal, men beteendet kring
munvården förändras inte i samma utsträckning
[35, 36]. Därför anses omsorgspersonalens attityder och upplevelser till munvårdsuppgifter vara
en minst lika viktig pusselbit i sammanhanget
som deras kunskaper i munvård [35].
Omsorgspersonal inom demensvården upple-
Sammanfattning och framtida studier
Att vara beroende av andras hjälp för att kunna
sköta sin dagliga munhygien, som vid demenssjukdomar, neurologiska sjukdomar, intensivvård och andra tillstånd där förmågan till egenvård avtar, ökar risken för att insjukna i vrl [7].
Även bristande munhygien, kolonisering av luftvägspatogena mikroorganismer i den orala biofilmen samt nedsatt allmäntillstånd bidrar till en
förhöjd risk för att drabbas av vrl [7].
Intensivvårdspatienter som vårdas i respirator
och gamla, medicinskt försvagade personer som
vårdas inom slutenvård och inom äldreomsorgen
är särskilt utsatta för risken att drabbas av vrl.
Den sammantagna vetenskapliga bevisningen i
dag talar för att förbättrad munhygien kan minska risken för att insjukna och dö i vrl, så munvården hos dessa patientgrupper kan inte negligeras
[14, 18].
Munhygienåtgärderna som studerats i de randomiserade kontrollerade studierna som beskrivits i denna artikel bestod av tandborstning eller
jodpensling efter varje måltid, alternativt professionell tandrengöring varje vecka eller 0,12 procent klorhexidinsköljning före och efter genomgången hjärtkirurgi [21–25]. Således är det inte
troligt att så omfattande munhygienåtgärder kan
ingå i de dagliga rutinerna inom slutenvården eller äldreomsorgen. Däremot kan tandhygienister
som arbetar i nära anslutning till geriatriska slutenvårdsavdelningar eller inom äldreomsorgen
vara en möjlig väg för att nå en tillfredsställande
munhygien bland äldre personer. Det är dock
viktigt i sammanhanget att tandhygienisten får
arbeta i en organisation med odontologisk kompetens för att säkra sin professionella vidareutveckling.
Framtida randomiserade kliniska studier bör
inriktas på att söka efter enkla och effektiva förebyggande metoder för att förbättra munhygienen hos dessa patientgrupper. Att metoderna
ska vara enkla är viktigt då munhygienåtgärder
på dessa patienter många gånger är både psykologiskt och tekniskt sett svåra att utföra för omsorgspersonalen. Således bör framtida studier
även söka efter ny kunskap om hur omsorgspertandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
VETENSKAP & KLINIK
sonalen kan utbildas i munvård på ett relevant
sätt för att klara det ökande antalet egna tänder
och fastsittande protetik hos en växande äldre
befolkning. En annan viktig aspekt i sammanhanget är att omsorgspersonalen kan lära sig
att hantera känslor av obehag och motvilja inför
munvårdssituationen.
Utbildning i munvård har på många håll varit
närmast obefintlig inom grundutbildningarna
för vårdyrken. Därför är det viktigt att munvård
integreras i vårdutbildningarna i större omfattning än vad som hittills varit fallet.
Vid insjuknandet i en kronisk sjukdom kan
sjukdomsbördan i sig få personen i fråga att försumma sådana dagliga aktiviteter som inte tidigare varit högt prioriterade i vardagen. Även
äldre personer avstår ofta från regelbundna kontakter med den professionella tandvården [38].
Inom den professionella tandvården är det därför viktigt att kontinuerligt påminna patienterna
om vikten av egenvård genom hela vuxenlivet,
så att vanan för de dagliga munvårdsaktiviteterna bibehålls på en tillfredsställande nivå även
i påfrestande situationer. Det är även viktigt att
tandvårdspersonalen informerar och instruerar
omsorgspersonal om vikten av dagliga munvårdssituationer där den kliniska bilden tyder på
bristande munvård hos en patient som är beroende av andras hjälp i sin vardag.
För att minska risken för individuellt lidande
samt risken för medicinska komplikationer som
bristande munvård kan leda till, ska mun- och
tandvård ingå som en självklar och naturlig del
av vårdkedjan i moderna vård- och omsorgsorganisationer. Särskild åtanke och stöd bör riktas
gentemot de personer som är beroende av andras
omsorg i sin vardag.
english summary
Need to be improve the oral hygiene in geriatric care
facilities
Petteri Sjögren
Tandläkartidningen 2009; 101 (12): 64–7
The objective was to describe the preventive
effect of oral hygiene on health care-associated
pneumonia and respiratory tract infection in
elderly, and to provide an narrative overview of
the association between oral hygiene and healthcare associated pneumonia. Randomized controlled trials reveal a positive preventive effect
of oral hygiene on pneumonia and respiratory
tract infection in hospitalized, or nursing home
resident elderly. Silent aspiration of respiratory
pathogens from the oral cavity and the pharynx
seems to be a plausible route for bacteria into
the lungs, causing health-care associated pneumonia. There is strong evidence that mechanical
oral hygiene has a preventive effect on mortality
from pneumonia, and on non-fatal pneumonia in
hospitalized, or nursing home resident elderly,
and about one out of ten deaths in health-care
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Munhygien inom äldrevården
»Framtida randomiserade kliniska studier bör inriktas
på att söka efter enkla och effektiva förebyggande
metoder för att förbättra munhygienen hos dessa
patient­grupper.«
associated pneumonia among these patients may
be prevented by improving the oral hygiene status. For many elderly patients, daily oral hygiene
measures provided by nursing staff are crucial to achieve a sufficient level of oral hygiene.
There­fore, future research in this area should
be focused on high quality randomized controlled trials to evaluate the efficacy of oral hygiene
mea­sures for prevention of health-care associated pneumonia. Another, equally important, area
for future research is the development of new
clinically relevant dental hygiene educational
programs for nursing staff.
Referenser
1. Scannapieco FA, Bush RB,
Paju S. Associations
between periodontal
disease and risk for
nosocomial bacterial
pneumonia and chronic
obstructive pulmonary
disease. A systematic
review. Ann Periodontol
2003; 8 (1): 54–69.
2. Niederman MS. Nosoco­
mial pneumonia in el­
derly patients: Chronic
care facility and hospital
considerations. Clin
Chest Med 1993; 14 (3):
479–90.
3. Scannapieco FA, Pa­
pandonatos GD, Dunford
RG. Association between
oral conditions and
respiratory disease in a
national sample survey
population. Ann Peri­
odontol 1998; 3 (1):
251–6.
4. Scannapieco FA, Mylotte
JM. Relationship between
periodontal disease and
bacterial pneumonia. J
Periodontol 1996; 67 (10
suppl): 1114–22.
5. Preston AJ, Gosney MA,
Noon S, Martin MV. Oral
flora of elderly patients
following acute medical
admission. Gerontology
1999; 45 (1): 49–52.
6. El-Solh AA, Pietrantoni C,
Bhat A, Okada M, Zambon
J, Aquilina A, et al.
Colonization of dental
plaques a reservoir of
respiratory pathogens for
hospital acquired pneu­
monia in institutionali­
zed elders. Chest 2004;
126 (5): 1575–82.
7. Paju S, Scannapieco FA.
Oral biofilms, periodonti­
tis, and pulmonary
infections. Oral Dis 2007;
13 (6): 508–12.
8. Fields LB. Oral care
intervention to reduce
incidence of ventilatorassociated pneumonia in
the neurologic intensive
care unit. J Neurosci Nurs
2008; 40 (5): 291–8.
9. Russell SL, Boylan RJ,
Kaslick RS, Scannapieco
FA, Katz RV. Respiratory
pathogen colonization of
the dental plaque of
institutionalized elders.
Spec Care Dentist 1999;
19 (3): 128–34.
10. Kikuchi R, Watabe N,
Konno T, Mishina N,
Sekizawa K, Sasaki H.
High incidence of silent
aspiration in elderly
patients with communityacquired pneumonia. Am
J Respir Crit Care Med
1994; 150 (1): 251–3.
11. Mojon P. Oral health and
respiratory tract infec­
tion. J Can Dent Assoc
2002; 68 (6): 340–5.
12. Marrie TJ, Slayter KL.
Nursing home-acquired
pneumonia. Treatment
options. Drugs Aging
1996; 8 (5): 338–48.
13. Abe S, Ishihara K, Okuda
K. Prevalence of potential
respiratory pathogens in
the mouths of elderly
patients and effects of
professional oral care.
Arch Gerontol Geriatr
2001; 32 (1): 45–55.
14. Azarpazhooh A, Leake JL.
Systematic review of the
association between
respiratory diseases and
oral health. J Periodontol
2006; 77 (9): 1465–82.
15. Okuda K, Kimizuka R, Abe
S, Kato T, Ishihara K.
Involvement of periodon­
topathic anaerobes in
aspiration pneumonia.
J Periodontol 2005; 76
(11 Suppl): 2154–60.
16. Abe S, Ishihara K, Adachi
M, Okuda K. Tonguecoating as risk indicator
for aspiration pneumonia
in edentate elderly. Arch
Gerontol Geriatr 2008; 47
(2): 267–75.
17. Sumi Y, Kagami H, Ohtsu­
ka Y Kakinoki Y, Harugu­
chi Y, Miyamoto H. High
correlation between the
bacterial species in
denture plaque and
pharyngeal microflora.
Gerodontology 2003; 20
(2): 84–7.
18. Sjögren P, Nilsson E,
Forsell M, Johansson O,
Hoogstraate J. A syste­
matic review of the
preventive effect of oral
hygiene on pneumonia
and respiratory tract
infection in elderly in
hospitals and nursing
homes: effect estimates
and methodological
quality of randomized
controlled trials. J Am
Geriatr Soc 2008; 56
(11): 2124–30.
19. Sackett DL, Straus SE,
Richardson WS, Rosen­
berg W, Haynes RB.
Evidence-based medicine
how to practice and teach
EBM. London: Churchill
Livingstone, 2000.
20. Concato J, Shah N, Hor­
witz RI. Randomized,
controlled trials, obser­
vational studies, and the
hierarchy of research
designs. N Engl J Med
2000; 342 (25): 1887–
92.
För en fullständig referens­
lista – se http://www.tand­
lakartidningen.se
67
VETENSKAP & KLINIK
Idakajsa Sand
Okunskap hindrar
papperslösa att få vård
Sammanfattat Papperslösa som är
i behov av tandvård kan stöta på flera
hinder. Två av de största hindren är
okunskap, både hos vårdgivare och
patient, samt rädsla för att bli angiven.
I många landsting är det också oklart
vilken typ av tandvård en papperslös är
berättigad till.
Idakajsa Sand
tdl, folktandvården,
Jakobsberg
E-post: idakajsa.sand@
ftv.sll.se
Handledare:
Lena Karlsson
tandhygienist, institu­
tionen för odontologi,
Karolinska institutet
S
Godkänd för publicering 2 september 2009
yftet med denna artikel är att belysa och
diskutera tandvård till papperslösa samt
att upplysa tandvårdspersonal i ämnet.
Artikeln, som bygger på ett examensarbete, avser att ge läsaren en uppfattning
om vad lagen säger om papperslösas rättigheter
till tandvård, hur detta praktiseras i vårt samhälle
samt vilka åsikter som finns i frågan.
Resultatet visar att det enda egentliga hindret
för papperslösa att få tandvård, vare sig de söker
akut eller för fullständig behandling, är om de
inte har möjlighet att betala för den. Dock stöter
de papperslösa på hinder av flera olika slag vid
behov av tandvård, där okunskap både hos vårdgivare och patient samt rädsla för att bli angiven
är två av de största problemen. I många landsting
är det också oklart vilken typ av tandvård en papperslös är berättigad till.
Cirka 20 000 papperslösa
Tillgång till god tandvård är en självklarhet för de
allra flesta i Sverige. Tandvårdslagen slår fast att
målet för svensk tandvård är »en tandvård på lika
villkor för hela befolkningen« [1]. Att ha tillgång
till denna subventionerade tandvård är dock inte
en självklarhet för alla som vistas i Sverige. Här
lever i dag ett okänt antal personer utan legal status. De kallas för papperslösa, gömda, irreguljära
migranter eller illegala invandrare. Gruppen utgörs till exempel av personer som kommit hit för
att arbeta utan tillstånd, turister eller studenter
som kommit hit med ett giltigt visum och stannat kvar sedan det gått ut, traffickingoffer eller
de som stannat kvar efter avslag på asylansökan.
I denna artikel används begreppet papperslös för
hela denna grupp.
Migrationsforskaren Jonas Widgren uppskattade antalet papperslösa till cirka 20 000 åren
68
2003–2004 [2] och det är troligen ännu fler i
dag.
De papperslösa är begränsade vid alla de tillfällen man använder sitt personnummer, till exempel vid jobbansökan, bankärenden och vid behov
av sjuk- och tandvård. Många blir utnyttjade på
både bostadsmarknaden och arbetsmarknaden
och de flesta jobbar inom städ-, restaurang- eller
byggbranschen eller med hushållsnära tjänster.
Författaren Kristina Mattsson beskriver detta
utförligt i sin bok »De papperslösa och de aningslösa« [3]. Den enda vård många vågar söka finns
på ställen där vårdpersonal på sin fritid hjälper
papperslösa, ofta med små resurser. När det gäller sjukvård har en del sådana center upprättats,
men någon motsvarighet finns inte när det handlar om tandvård.
Material och metoder
Böcker, lagtext och artiklar har studerats och tre
intervjuer har genomförts: dels med en tandläkare som erbjuder papperslösa tandvård, dels med
en person som jobbar med dessa frågor på landstingsnivå och dels med en papperslös. Utöver
detta har alla landsting och samtliga riksdagspartier fått svara på frågor via e-post och några
har även kontaktats på telefon.
Tandvårdslagen förtydligad
I tandvårdslagen 1985:125 6 § står det: »Om någon som vistas i landstingskommunen utan att
vara bosatt där behöver omedelbar tandvård, ska
landstingskommunen erbjuda sådan tandvård.«
Hur detta ska tillämpas på asylsökande med flera
har länge reglerats genom en överenskommelse
mellan regeringen och Sveriges kommuner och
landsting. Under 2008 kom en ändring i 6 § i
tandvårdslagen med anledning av den nya lagen
om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera.
Denna lag gjorde att det som tidigare varit praxis
i och med överenskommelsen, nu blev lagfäst.
Lagen förtydligar i vilken omfattning tandvård
ska ges åt asylsökande och andra utlänningar
som vistas inom landstingen. Utlänningar som
inte fyllt 18 år ska erbjudas tandvård i samma omfattning och på lika villkor som de barn som är
bosatta inom landstinget. Detta gäller alltså även
papperslösa barn. När det kommer till vuxna
skiljer man på de som är inne i en asylprocess och
de som är papperslösa. Till den första gruppen
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
VETENSKAP & KLINIK
Tandvård till papperslösa
foto: r ik sbanken
»… papperslösa har inte rätt
till några subventioner, utan ska
betala fullt pris för behandling
… Kan de inte betala för sig vid
behandlings­tillfället ska de ändå
erbjudas omedelbar tandvård.«
räknas de som har ansökt om uppehållstillstånd,
de som har beviljats uppehållstillstånd men inte
är folkbokförda i landet och de som väntar på
avvisning. Dessa får akut tandvård och annan
tandvård som inte kan anstå till reducerat pris.
Patientavgiften är 50 kronor. Den andra gruppen,
de papperslösa, har inte rätt till några subventioner, utan ska betala fullt pris för behandling,
liksom turister. Kan de inte betala för sig vid behandlingstillfället ska de ändå erbjudas omedelbar tandvård. De som har fått besked om avvisning men håller sig undan så att avvisningen inte
kan verkställas räknas också till denna grupp.
Landstingens praxis
Landstingens praxis visar att det finns landsting
som har gått längre än vad lagen kräver och även
erbjuder vuxna papperslösa akut tandvård på
samma villkor som till asylsökande, det vill säga
för 50 kronor per besök, eller, som i Värmland,
utan kostnad för patienten. Hur landstingen har
svarat på frågor utskickade via e-post redovisas i
tabell 1 (se nästa uppslag).
De landsting som erbjuder akut tandvård till
papperslösa patienter för 50 kronor eller utan
kostnad får ingen ersättning från Försäkringskassan utan det är respektive landsting eller den
enskilda kliniken som får stå för kostnaden. En
papperslös som själv står för kostnaden kan erbjudas fullständig behandling.
Flitig debatt
Det har ofta debatterats inom politiken och i medier vilken vård papperslösa ska erbjudas och
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
hur den ska betalas. Diskussionerna har framför
allt gällt sjukvård, och det är också då frågan om
betalning hamnar i fokus, eftersom sjukvården är
kraftigt subventionerad för den som ingår i den
svenska sjukförsäkringen, medan tandvården till
större del än sjukvården bekostas av patienten
själv.
Regeringens hållning har fått stark kritik,
bland annat från fn:s särskilda rapportör för rätten till hälsa, Paul Hunt. Han menar att Sverige
bryter mot fn:s konvention om mänskliga rättigheter när man inte infört att alla har rätt till bästa
möjliga vård på ett konsekvent sätt [4, 5]. Rapporten som Hunt skrivit har gett ringar på vattnet och många organisationer och enskilda engagerade har använt rapporten som verktyg i sin
kamp för att uppmärksamma de dåliga villkoren
för vårdsökande papperslösa. Ett av de initiativ
som väckt stor uppmärksamhet är det så kallade
»Rätt till vård-initiativet« [6]. Detta initiativ togs
av 27 organisationer och förbund, bland annat
Röda Korset, Rädda Barnen, Sveriges Läkarförbund, Vårdförbundet, Läkare Utan Gränser, lo,
Sveriges Kristna Råd och Amnesty International,
men Sveriges Tandläkarförbund och andra organisationer har ställt sig bakom initiativet efteråt.
Man uppmanar den svenska staten att »ta sitt ansvar för att papperslösa och asylsökande får tillgång till hälso- och sjukvård på i allt väsentligt
lika villkor som övriga invånare« [7].
Regeringen är dock inte enad i frågan om sjukoch tandvård för papperslösa. Socialminister Göran Hägglund (kd) står för en mer generös linje
än migrationsminister Tobias Billström (m), där
»Regeringens
hållning har
fått stark
kritik, bland
annat från
FN:s särskilda
rapportör för
rätten till
hälsa, Paul
Hunt.«
69
VETENSKAP & KLINIK
Idakajsa Sand
TABELL 1. Landstingens svar på utskickat frågeformulär. En kommun*, Gotland, och tre landsting,
Gävleborg, Jämtland och Kronoberg inkom inte med svar.
Landsting
1. Hur ställer ni er till tandvård för vuxna papperslösa
personer?
2. Vem bestämmer om dessa ska erbjudas tandvård eller
inte?
Blekinge
Vi kan aldrig neka någon som är i akut behov av hjälp.
Landstinget Blekinge ska ta fram policy för hur det ska gå till
när gömda flyktingar behöver akut vård.
Dalarna
Vi erbjuder akut tandvård.
Respektive klinikchef.
Halland
De ska erbjudas vård på samma villkor som asylsökande, det
vill säga akut vård och vård som inte kan vänta.
Politiskt beslut i Landstinget Halland.
Jönköping
Erbjuds akut tandvård.
Landstingets politiker.
Kalmar
Ingen avvisas när det gäller akut tandvård.
Alla erbjuds akut tandvård. För fullständigt omhändertagande
av patienten krävs politiskt beslut, vilket inte är taget i dag.
Norrbotten
Erbjuds akut vård. Önskar de annan behandling får de betala
som andra vuxna.
Verksamhetschefen tillsammans med ledningsgruppen.
Skåne
Region Skåne har nyligen tagit ett politiskt beslut om att
erbjuda gömda flyktingar och papperslösa akut tandvård.
Tandvårdsnämnden i region Skåne.
Stockholm
Erbjuds akut tandvård.
Dokumentet »Riktlinjer för omhändertagande av ›papperslösa
eller gömda‹ personer på hälso- och sjukvårdsinrättningar
inom Stockholms läns landsting«.
Sörmland
De får vård för sina akuta besvär på samma sätt som alla
andra patienter.
Politiskt beslut.
Uppsala
Landstinget har beslutat att alla ska få nödvändig vård,
oavsett betalningsförmåga.
Det gör den behandlare/klinik som de söker vård hos.
Värmland
Vi tar emot papperslösa och gömda flyktingar och ger dem
nödvändig vård.
Det har våra politiker beslutat.
Västmanland
Vi nekar aldrig en patient akut tandvård. Man får alltid hjälp
med akuta besvär på någon av folktandvårdens kliniker.
Landstingen har lagt uppdraget på folktandvården.
Västerbotten
Vi ger alla som är i behov akuttandvård.
Verksamheten, men tandvårdsledningens inriktning är att de
ska erhålla akuttandvård.
Västernorrland
Vi utför tandvård om kölistesituationen medger detta.
Respektive verksamhetsområdeschef avgör.
Västra Götaland
Vi avvisar inga patienter som söker tandvård hos oss.
Fastställd »Rutin för handläggning av ›papperslösa‹ patienter
och patienter med skyddad identitet«.
Örebro
Vi ger samma vård som till asylsökande, det vill säga akut­
tandvård.
Finns inget formellt beslut, men klinikchefer är uppdaterade
vad gäller landstingets policy.
Östergötland
Det är tandvårdslagens 6 § som gäller och den som är i behov
av omedelbar vård ska få sådan.
Tandvårdslagen § 6.
* Gotlands kom­
mun tillhör inte ett
landsting, utan då
kommunens yta och
folkmängd är identisk
med länets funge­
rar kommunen som
landsting och har
ansvar för sjukvård
och tandvård.
Hägglund förespråkar vård för papperslösa på
samma villkor som för övriga boende i Sverige.
Billström menar att man då undergräver det
asylsystem vi har i Sverige och att regeringen
uppfyller rätten till hälsa. Dock kommer inte regeringen förändra något förrän man har tillsatt
en utredning, något man inte ens är överens om
ska göras [8].
Manuel, en papperslös
Som ett led i uppsatsarbetet genomfördes en intervju med en papperslös, Manuel, som i verklig-
70
heten heter något annat. Han är 46 år, kommer
från Bolivia och befinner sig sedan drygt två år i
Sverige. Han bor just nu i lägenhet som han hyr
i andra hand i en av Stockholms förorter tillsammans med sin fru och deras femårige son. De har
tidigare hyrt ett rum som de fått dela med andra
personer och även en tid varit inneboende hos en
vän. Manuel och hans familj har sökt asyl, men
fått avslag och lever nu som gömda. Både Manuel
och hans fru arbetar som städare och deras son
har fått gå kvar på den förskola han gick på under
asylprocessen.
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
VETENSKAP & KLINIK
Tandvård till papperslösa
3. Hur gör ni om någon utan personnummer dyker upp i
väntrummet hos er för akut tandvård?
4. Om patienten i fråga 3 erbjuds vård, vad kostar det då för
patienten?
Vi rekvirerar ett tillfälligt personnummer från reservnum­
mertjänsten. De flesta patienter vet vad de heter och när de
är födda.
Patienten betalar vad det kostar enligt gällande Tandvårds­
taxa, 100 %.
Erbjuder tandvård via tillfälligt personnummer.
Patienten får betala 100 %.
De bör ha med sig någon annan som kan legitimera sig och
detta förs in i journalen.
Tror att de betalar samma summa som asylsökande, dvs 50 kr.
Berättigad vård ska ges oavsett betalförmåga i ögonblicket.
Samma som asylsökande, dvs 50 kr.
Den personen erbjuds vård.
Gällande tandvårdstaxa för landstinget. Ingen ersättning från
Försäkringskassan utgår eftersom personen inte tillhör denna.
De får akut tandvård oavsett om de har personnummer eller
ej.
Enligt normal taxa.
Ger dem den vård de behöver.
50 kr för ett akutbesök, men deras vårdbehov går före deras
betalningsförmåga.
Om personen är beredd att betala får den tandvård på sam­
ma villkor som alla andra vuxna. Den som inte kan betala får
hjälp med akuta besvär, tandvärk och inflammationer som
påverkar deras allmäntillstånd.
Eftersom de inte omfattas av tandvårdsstödet får de stå för
hela kostnaden.
De får hanteras via tillfälligt personnummer i systemet.
De betalar samma summa som asylsökande, dvs 50 kr.
Ber patienterna legitimera sig eller om följeslagare kan
intyga identiteten. Akutbehandlingar genomförs i alla fall,
men inga planerade behandlingar utan leg.
Om personen är ansluten till Försäkringskassan betalar man
enligt tandvårdsförsäkringens regler. Annars betalar patienten
100 %.
Ett besök har i regel föregåtts av en kontakt med någon som
hjälper den gömda.
Vården är kostnadsfri för patienten.
Beror på vad som behöver göras, men patienten får alltid
akut vård.
Patienten får betala 100 %.
Ger patienten tillfälligt nummer och behandlar det akuta.
Ger patienten akuttandvård och kan inte patienten betala så
hanteras det av kliniken.
Vi utför akut tandvård och sådan vård som inte kan anstå.
Patienten får betala vården själv enligt vår gängse prislista.
Behandlar de akuta besvären.
50 kr.
Patienten hänvisas till central jourklinik som är tillsagd att
ta hand om vederbörande.
Patienten får en faktura skickad till uppgiven adress och den
betalas oftast inte. Landstinget är medvetet om detta, och
folktandvården får en form av ersättning från landstinget.
Tas emot enligt tandvårdslagen § 6.
Gällande tandvårdstaxa för landstinget. Ingen ersättning från
Försäkringskassan utgår eftersom personen inte tillhör denna.
Vid intervjun med Manuel framkommer det
att han är mycket frustrerad över den situation
som papperslösa i Sverige befinner sig i. »Man
har ingen värdighet och blir inte längre behandlad som människa … man har ingen möjlighet att
få läkarvård och absolut inte tandläkare«, säger
han. Manuel känner inte till något ställe dit papperslösa kan vända sig för att få tandvård. I ett år
har han haft en protes som är trasig, vilket förutom tuggsvårigheter också har orsakat en infektion i munslemhinnan vid proteskanterna, men
han har inte lyckats få någon hjälp med det. »Det
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
finns vissa samvetslösa tandläkare också som
passar på att tjäna pengar, och det var en tandläkare som utanför tiden ville hjälpa till, men han
tog 600 kronor och gjorde ingenting, bara undersökte«, säger han.
När vi pratar om vilka sociala nätverk som
finns för de papperslösa nämner Manuel den
kyrka han går till som har hjälpt honom och hans
familj mycket. Annars känner han bara till någon
ytterligare kyrka och föreningen Syndikalisterna
[9], där medlemmar träffas en gång i veckan för
att hjälpa de papperslösa. Man försöker även
71
VETENSKAP & KLINIK
Uppsatsen i sin helhet
(access 2009­09­29)
finns att läsa på edu.ofa.
ki.se/examensarbete/
detail.asp?Id=246
72
hjälpa varandra så gott det går genom att dela
med sig av erfarenheter både om hur det svenska
samhället fungerar och hur man kan lindra vissa
sjukdomstillstånd. »När man har tandvärk så ska
man ta en liten bit vitlök och stoppa den där [på
tanden] och det gör jätteont. Sen så somnar den,
så man känner inte värken längre. Eller en liten
nejlika stoppar man in i den. Man kan göra en
kompress, mjöl och vatten som man blandar med
papper och så sätter man den på kinden.« Dessa
och andra liknande råd ger man till varandra.
Diskussion
I början av uppsatsarbetet förutsatte jag att papperslösa inte hade möjlighet att få någon tandvård, i likhet med bristen på tillgång till allmän
sjukvård. Detta visade sig inte vara fallet. Inte
heller kan kritiken i medier mot att papperslösa
inte erbjuds full sjukvård överföras på tandvården, då spelreglerna är väldigt olika. En papperslös har tillgång till all tandvård som erbjuds
i Sverige. Detta verkar dock inte vara känt, allra
minst bland de papperslösa själva.
Intervjun med Manuel visade att han inte
visste vilka möjligheter en papperslös har att
få tandvård och detta verkar vara den allmänna
uppfattningen bland papperslösa. Detta kan bero
på flera saker, bland annat svårigheten att nå ut
med information till en grupp som inte är registrerad i landet och som ingen myndighet vakar
över eller har speciellt intresse för. En annan orsak kan vara okunskap hos vårdgivarna. Frågan
är relativt ny och har knappt behandlats i odontologiska tidskrifter, än mindre i litteratur. På
grund av att de papperslösa vistas i landet utan
legal status kan man också tro att det är olagligt
att ge tandvård till dem. Ytterligare en orsak kan
vara att villkoren skiftar mellan olika landsting,
vilket är en följd av att regeringen inte kan enas
om en gemensam linje, eller ens sätta igång en utredning i frågan. Under tiden har några landsting
tagit fram, och andra är på gång med, riktlinjer
för hur de ska handla i en vårdsituation med en
papperslös patient.
De problem som finns i samband med att en
ReFeRenseR
1. Tandvårdslag 1985:125.
2. Social rapport 2006. Stockholm: Socialstyrelsen, 2006.
3. Mattsson K. De papperslösa och de aningslösa. Stockholm:
Leopard förlag, 2008.
4. Regeringens webplats om mänskliga rättigheter. FN­rapportör vill
förbättra rätten till hälsa. 2007­06­18.
5. Backman L­E. FN: Sverige diskriminerar papperslösa. Sveriges
Radio 2008­02­13. http://www.sr.se/ekot/
arkivasp?DagensDatum=2008­02­13&Artikel=1890051
6. www.vardforpapperslosa.se
7. Ahlin L, Björkman A, Bågenholm E N, Eklund A­K, Larsson T,
Lundby­Wedin W, et al. Ovärdig behandling av papperslösa.
Svenska Dagbladet 2008­03­17. www.svd.se/opinion/
brannpunkt/artikel_983137.svd
8. Ohlin E. Regeringen splittrad om de papperslösa. Läkartidningen
2008; 8: 510–1.
9. www.sac.se
foto: car ina fr ohM
»En pap­
perslös har
tillgång till
all tandvård
som erbjuds
i Sverige.
Detta verkar
dock inte vara
känt, allra
minst bland
de pappers­
lösa själva.«
Idakajsa Sand
»När man har tandvärk så ska man ta en
liten bit vitlök och stoppa den där [på
tanden] …«
(»Manuel«, papperslös)
papperslös söker tandvård varierar mellan de
olika landstingen. I Uppsala och Halland uppger man att problemet ligger i att patienten inte
kan legitimera sig, medan man i Kalmar säger att
det krävs ytterligare ett politiskt beslut för att de
papperslösa ska få tillgång till tandvård. I Örebro
har man en särskild klinik dit man hänvisar alla
papperslösa patienter. Flera landsting skriver att
man inte kan få tandvård om man inte kan betala
för sig, och verkar förutsätta att de papperslösa
inte kan det.
Förhoppningsvis kommer gemensamma riktlinjer att utformas inom en snar framtid som försäkrar alla som vistas i Sverige tillgång till tandvård på jämställda villkor. Det skulle underlätta
för vårdgivare som då kan behandla alla vårdsökande jämställt oavsett varför patienten befinner sig i Sverige. Det skulle också säkerställa att
Sverige inom tandvården lever upp till de internationella konventioner man skrivit under där
man erkänner allas rätt till bästa möjliga hälsa
och lovar att skapa förutsättningar för att alla
ska få vård vid händelse av sjukdom. För de papperslösa skulle ett sådant beslut tydliggöra vilka
rättigheter de har inom tandvården och på så sätt
motverka både fysiskt och psykiskt lidande.
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
3M Hälsovård
e
SteriGag
y
l
p
m
o
C
TM
EPT
T ACC
C
E
J
E
R
Steam l
Chemica r
Integrato
1243
UST
T
BAR M
DARK THIS POIN
PASS
TM
1243
TM
e
SteriGag
Complymical Integrator
TM
EO Che
Kvalitetssäkring av både
PT
ACCE
T
REJEC
1244
st
ar mu
Blue b
1244
enter
ACCE
patient, personal och instrument
Stänkresistent munskydd, klass IIR
SteriGage™ - indikator för ångsterilisering
Bowie-Dick™ - engångstest för
e
SteriGag
ångsterilisering
Comply
TM
Steam l
Chemica r
Integrato
1243
TM
DA
P
T
REJEC
1243
TM
Comply
e
SteriGag
TM
rator
ical Integ
EO Chem
T
REJEC
1244
1244
Vill du lära dig mer om rengöring/desinfektion, sterilisering och personligt skydd?
Kontakta oss på tel. 08-92 21 00 eller kjell.rehn@mmm.com.
Blu
DEBATT
En eloge till
allmäntandvården
Svar på Håkan Wickholms artikel
»Vem ska ta ansvar för den åldrande
sjuka patienten?«.
Den äldre befolkningen i vårt land
ökar. Detta har bland annat sin förklaring i medicinska landvinningar; allt
fler sjukdomar kan botas och allt fler
människor får en ökad livslängd med
förhoppningsvis god livskvalitet. Merparten av dessa äldre personer har en
fungerande kontakt med allmänläkare
och tandläkare hos vilka de kan känna
sig trygga och väl omhändertagna i
välkänd miljö. Batljan och medarbetare (Batljan & Lagergren: Finansdepartementet 2000), som studerat utveckling av ohälsa och funktionsförmåga
med utgångspunkt från tre hypoteser
om komprimerad sjuklighet, växande
sjuklighet (failure of success) och
uppskjuten sjuklighet kom fram till
att det är den uppskjutna sjukligheten
som gäller: Vi behåller vår hälsa till
en allt högre ålder, men när sjukdom
drabbar oss blir den sista tiden i livet
inte förkortad utan oförändrat lång.
När hälsan sviktar finns äldreomsorg
med uppsökande munhälsobedömning och rätt till nödvändig tandvård
enligt läkarvårdstaxa, men kommunal
åtstramning (enligt Batljan & Lagergren) gör att det är svårt att först beredas plats och därefter bland annat
att få hjälp att komma till tandläkare.
Och att komma till tandvården, det
behöver äldre personer med betandning upp i hög ålder. Håkan Wickholm lyfter fram en ytterst angelägen
fråga gällande våra äldres tandvård i
sitt debattinlägg i Tandläkartidningen
nummer 10 2009.
Jag vill ge en eloge till alla tandläkare
och tandhygienister inom allmäntandvården som förstår sina äldre patienters behov av regelbunden profylax och tätare tandläkarkontroll. Våra
gamlas orala hälsa bygger till stor del
på ert engagemang och ibland envishet när det gäller att se till att patienterna kommer till behandling. Det är
74
DEBATT
Vem ska ta ansvar för den
åldrande sjuka patienten?
P
atienten som i dag är 87 år
har varit revisionspatient
hos mig i bortåt 30 år. De
årliga kontrollerna har varit
problemfria tills för några år
sedan då hon plötsligt utvecklar om­
fattande karies och sviktande munhy­
gien – från det ena undersökningstill­
fället till det andra.
Jag remitterar patienten till tand­
hygienist och sanering påbörjas.
Tandhygienistbesöket avslutas dock
tvärt av patienten, då hon upple­
ver detta mycket negativt vilket
hon understryker mycket tydligt.
Patienten får hjälp med sin situation
(kariessanering och försök till kost­
rådgivning) och behandlingen fort­
skrider.
Vid nästa revisionstillfälle verkar
läget ha stabiliserats någorlunda.
Några år senare är situationen på nytt
bekymmersam. Förutom »rampant«
karies utvecklar patienten på två må­
nader en tumör på höger sida i över­
käken. Jag tolkar först denna som en
abscessbildning utgående från hörn­
tanden. Patienten får antibiotika, dock
inte av mig utan av sin son som är pen­
sionerad läkare.
Vid återbesök hos mig har inte
abscessbildningen svarat på denna
behandling utan snarare tilltagit i
storlek. Jag misstänker att inte allt
står rätt till och remitterar patienten
till specialistkliniken på sjukhuset.
Då inte heller de får något utbyte vid
Ur Tandläkar tidningen nummer 10 2009.
incision, tas ett vävnadsprov som se­
nare ger svaret »förändring av lym­
fomkaraktär«. Patienten remitteras
till Lund för strålbehandling som hon
snabbt svarar på.
Jag får ett remissvar med röntgenpå­
pekande och förslag till hygienistbe­
handling från sjukhustandvården.
Nu blir den odontologiska proble­
matiken tydlig. Jag kontaktar remiss­
svarets avsändare och förklarar bak­
grunden, men vederbörande verkar
anse att det är min patient och att jag ska
ta hand om den fortsatta behandlingen.
Jag anser däremot att detta inte längre
är en patient för privat allmänpraxis;
det fortsatta omhändertagandet bör
ombesörjas av sjukhustandvården. Vi ➤
inte helt lätt när den fysiska, och even- behandling med exempelvis cytostatuellt psykiska, förmågan försämras. tika eller radioterapi mot huvud/hals
Härvid vill jag gärna citera Nordström och organtransplantation. Dessutom
(Oral health and dietary habits in an ingår profylax hos tandhygienist inför,
elderly city population. Avhandling, under och efter avslutad medicinsk
Umeå universitet 1995):
behandling.
»TheFÖR
high
and,
with
age
increasing
När patienterna återhämtat sig återPROFESSIONELL TANDVÅRD
prevalence of chewing problems asso- går de till sin ordinarie tandläkare för
LED-ljus
på både
scaler
bläster
ciated with
an impaired
dental
statusochfortsatt
revisionstandvård vilket sällan
affects dietary intake and emphasises möter några hinder. I de fall patienthe importance of improving dental terna inte återhämtar sig utan överstatus while the elderly is still able to går till palliativ medicinsk behandadapt to a new situation and thereafter ling kan omhändertagandet i enstaka
maintain the oral function for life.«
fall fortsätta hos sjukhustandvården,
Bryant och medarbetare skriver främst med lindrande behandling av
(Ethical issues encountered by den- tandhygienist. Det finns inga resurser
tists in the care of institutionalized att rutinmässigt behålla dessa patienelders. Spec Care Dent 1995; 1(2)):
ter på specialistklinik och det är inte
»… the dental profession has been so heller indicerat.
successful in motivating independent
adults to improve
their oral health Ekonomi
Jag vill kommentera de
fem punkterna
Ergonomi
Hygien
that oral diseases are now becoming i Håkan Wickholms debattinlägg:
Kundservice
-676 54 10
a problem of old age, particularly for
1.08»Tandläkarna
har inte tillräcklig
www.fd.se
those who have lost the ability to care
medicinsk kompetens.« Min befor themselves.«
dömning och erfarenhet är att tandTandläkarTidningen årg 101 nr 10 2009
69
Dessa citat äger fortfarande stor akläkarna har tillräcklig kompetens
tualitet.
för att sköta konventionell tandvård
på dessa patienter. Dessutom har
specialisttandvården konsultverkSjukhustandvården vid specialistsamhet och rådgivning samt gör
tandvården i landstinget i Halland är
specialistinsatser om så önskas.
bemannad med två och en halv tandläkartjänst och knappt två tandhy- 2. »Förslagen tandbehandling på patienten har inte kunnat genomförgienisttjänster. Högst prioritet inom
as.« Svårt att diskutera ett enskilt
specialisttandvården har omhänderfall då detaljer saknas i debattinlägtagande av patienter från sjukvården.
get.
Det gäller patienter som behöver oral
infektionssanering inför medicinsk 3. »Kostnad för patienten.« InfekTandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
DEBATT
tionssanering inför viss medicinsk
behandling betalas enligt läkarvårdstaxa efter avslutad medicinsk
behandling, även vid tandbehandling på sjukhustandvården. Efter
förhandsbedömning kan eventuella tillkommande åtgärder ingå i
behandling enligt läkarvårdstaxa.
Sådan förhandsbedömning kan allmäntandläkare skriva. Kostnaden
är alltså i stort sett samma inom
allmäntandvård och sjukhustandvård.
4. »Bristande motivation.« Även om
en patient inte är motiverad för
behandling (kanske upplevs som
alltför omfattande) bör information
om indicerad behandling ges eller
försök till övertalning göras om det
bedöms angeläget för att undvika
akutisering av potentiella infektioner.
5. »Hög ålder.« De äldre patienterna
blir allt fler. Ska de inte få fortsätta med tandbehandling där de är
vana att gå? Man kan jämföra med
medicinen: ska alla sköra äldre
med sviktande hälsa hänvisas till
Nivå
Mål
Behandlingsintention
Akut vård
Att lindra
Man avser endast avhjälpa akuta tillstånd, akut smärta eller
symtomgivande inflammatoriska tillstånd.
Lindrande vård
Att fördröja
Symtom på sjukdom accepteras, liksom att dessa symtom
förvärras, dock ej dithän att akut smärta eller inflammation
uppträder.
Bevarande vård
Att bevara
Man eftersträvar att bevara nuvarande munsituation. Lätta
symtom på sjukdom accepteras, men inte att dessa förvärras.
Förbättrande vård
Att förbättra
Man eftersträvar en optimal oral hälsa. Symtom på sjukdom
accepteras ej.
läkare på sjukhus i stället för att gå
till allmänläkare? Det är en orimlig
tanke; alla måste ta sitt ansvar för
omhändertagandet av den åldrande
befolkningen, både inom sjukvård
och tandvård.
Avslutningsvis: Ånyo en eloge till alla
inom tandvården som engagerar sig i
sina åldrande patienter. Det är ju så att
»Dentists along with physicians must
learn the art of good palliative care
without guilt«. (Ettinger RL. Clinical
decision making in the dental treatment of the elderly. Gerodontology 3
(3); 1984).
Ni ska känna er tillfreds med utförd
behandling, oavsett behandlingsintention. Inom sjukhustandvården inom
landstinget i Halland har vi ovanstående mall i våra tankar (Isaksson R et
al. Evaluation of an oral health education program for nursing personell
in special housing facilities for the
elderly. Part II: Clinical aspects. Spec
Care Dent 2000;20).
Rita iSaKSSOn
Övertandläkare,
ämnesföreträdare för sjukhustandvård
specialisttandvården,
Landstinget Halland
Fredagen den 13 november är det magi i luften
Vågar du missa årets fest?
Under Swedental 2009 bjuder Biomain in till ett magiskt mässparty.
Mat, dryck, dans och skrämmande bra underhållning hela kvällen.
Carlss
gnus
on
C
lie
ar
aper (vinnare
av
Ta
g
lan
Ch
Ma
09)
När: Fredagen 13/11 kl. 19.00
Var: Münchenbryggeriet – Lokal Clustret, Söder Mälarstrand 25
Pris: 850 kr/person (exkl. moms)
Anmälan: info@biomain.se eller 042-453 07 00
Begränsat antal platser – Först till kvarn!
biomain_festannons_8.indd 1
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
09-09-25 16.13.03
75
DEBATT
Listerine – sårgörare eller botgörare?
D
et finns många sjukhustandläkare som funderat över
nyttan med Listerine, bland
annat på grund av dess starka
smak, höga alkoholhalt och låga fluorhalt som enbart finns i Listerine Fluoride.
Vid en första titt på flaskan finns
endast en knapphändig innehållsdeklaration. På innehållsförteckningen
kommer vatten på första plats och sedan alkohol! Frågan om alkoholmängd
besvaras ogärna av återförsäljare till
Listerine. De meddelar enbart att alkoholen behövs för att lösa vissa ämnen
i Listerine och de är väldigt svävande
med sitt svar om alkoholmängd. Statens kriminaltekniska laboratorium
är däremot tydligt i sin information på
sin hemsida. Där framgår att Listerine
innehåller ca 21,8 viktprocent alkohol.
Detta är viktigt för polisen att känna
till eftersom människor som sätter sig i
bilen direkt efter att de sköljt med Lis-
Ergonomiska stolar för
bättre hälsa!
Perfect Classic
- ställbar sitsvinkel
- mjuk stoppning
- litet fotkryss
»Min … erfarenhet är att
Listerine kan ge upphov
till etsliknande skador i
kindslemhinnan.«
terine kan ge positivt utslag i polisens
utandningsutrustning.
Listerine har vunnit stora marknadsandelar på grund av massiv reklamkampanj där Sveriges Tandläkarförbunds logotyp varit en del av
marknadsföringen. Förra året tog
dock Sveriges Tandläkarförbund beslut om att ta bort logotypen från det
numera populära munsköljmedlet
Listerine eftersom det innehåller för
lite fluor. Listerine Fluoride innehåller
0,022ppmF och Tandläkarförbundet
vänder sig mot McNeils rekommendation att använda Listerine direkt
efter tandborstning eftersom fluoret i
Tandläkartidningens
läsarundersökning visar:
63 procent
läser debatt
i Tandläkartidningen.
tandkrämen som ska stärka tänderna
då sköljs bort!
Det är inte bara i dagligvarubutikerna
som Listerineförsäljningen slagit rekord. Den ökade försäljningen märks
även hos många apotek. Antalet Listerinesmaker ökar på apotekets hyllor och tränger ibland undan andra
bra och väldokumenterade varor på
grund av platsbrist. Utbudet för kraftigt muntorra patienter har minskat,
och lämpliga produkter har haft svårt
att komma in på marknaden de senaste
åren. Detta är bekymmersamt eftersom många väldigt muntorra patienters slemhinnor är sköra på grund av
salivbrist och ytterligare dehydrering
med en alkoholhaltig och stark munsköljprodukt oftast inte accepteras av
denna patientgrupp.
Min personliga erfarenhet är att Listerine kan ge upphov till etsliknande
IT-produkter som förebygger
smittspridning
Ett nyutvecklat tangentbord.
Finns med larm som
påminner användaren
om rengörning.
MultiErgonomi
Mediateket 2009
Supportstolen
Svensk möbeldesign
i världsklass, signerad
prof. Bruno Mathsson.
tel. 0565-12280, fax 0565-12282
www.supportdesign.se
76
100 år
Medigenic tangenbord kombinerar
rätt tangenbordskänsla med
enkel desinficering av plan yta.
Tangentbordet finns i tre utföranden. Tvättbar mus i samma
material.
Tel. 08-774 98 80
www.multiergonomi.se
info@multiergonomi.se
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
DEBATT
Johnson & Johnson svarar:
Stort behov av information
om munskölj med essensoljor
Här svarar Seppo Wickholm, medicinsk rådgivare, på Valentina Plazinics artikel.
I egenskap av medicinsk rådgivare på
Johnson & Johnson som både producerar och marknadsför Listerine
munskölj vill jag kommentera inlägget
Etsskada höger kind. Denna försvann
»Listerine – sårgörare eller botgöraefter att patienten slutade skölja med
re?«. Med cirka 20 års erfarenhet som
Listerine.
sjukhustandläkare känner jag väl till
skador i kindslemhinnan. Dessa är den problematik med munhälsa man
reversibla. Vid utsättning av Listerine möter i vardagen hos de patienter som
återfår kindslemhinnan sin normala behandlas inom sjukhustandvården.
färg och struktur. Finns det någon anMunskölj med essensoljor är främst
nan med liknande erfarenhet?
ett bakteriehämmande medel för
plackreduktion, en egenskap som
Valentina Plazinic
finns hos alla varianter av Listerine.
Sjukhustandläkare, Södersjukhuset
De olika varianterna har dessutom
Artikeln har tidigare varit publicerad i egenskaper såsom reduktion av tandBiorace_TLT_#5_09_nr3:RaCeannons
13.44 Sida 1 fluor för att skydda mot
Svensk sjukhustandläkartidning 2009-09-21
(utan stensbildning,
karies et cetera. Produkten är mycket
svar från Mc Neil ab).
väldokumenterad och har varit föremål för ett stort antal studier avseende
effekt och säkerhet. Sammansättningen av essensoljor såg dagen ljus redan
för 130 år sedan så det finns en lång erfarenhet att luta sig emot. Med anledning av innehållet i ditt inlägg är några
direkta kommentarer på sin plats.
Innehållsdeklarationen är fullständig och följer helt eu:s kosmetikadirektiv. Innehållsämnena anges i
fallande viktordning. Produkten innehåller knappt 80 procent vatten och
drygt 20 procent alkohol. Övriga ämnen finns i små mängder. Uppgiften
om att våra produktspecialister skulle
vara förtegna om alkoholhalten är jag
tveksam till, att alkoholen fungerar
som lösningsmedel för bland annat de
aktiva essensoljorna är korrekt.
Polisen har välfungerande rutiner
vad gäller alkoholmätning och kän-
t
BioRaCe gör det enkelt
för dig när du rensar
maskinellt
t
Höjer behandlingsresultatet
t
L å t f i l en g ö r a j ob b e t !
Enkelt, snabbt
och säkert
Beställ hos Kundservice:
tel. 08-676 54 10
Tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
77
➤
DEBATT
➤ nedom om effekter av munskölj på
utandningsprov efter dialog med oss.
Ingen riskerar att bli rattonykter av
munskölj om det används på föreskrivet sätt.
Samarbetsavtalet med Tandläkarförbundet upphörde av ett enda skäl.
Förbundet tog beslut om att endast
rena fluorskölj, vilket Listerine inte
är, fick bära förbundets logotyp. Fluorhalten är 100 ppm (inte 0.022 ppm
som anges i inlägget). Halten följer
Food & Drug Administrations (uSA:s
Livsmedels- och läkemedelsverk) rekommendationer gällande fluorinnehåll i munskölj som används två gånger dagligen. En diskussion om vad en
optimal fluorhalt innebär eller om det
enskilda patientfallet ryms inte inom
ramen för det här inlägget utan får tas
i annan ordning.
Frågan om hyllutrymme på apoteken för olika produkter föreslår jag att
du diskuterar med Apoteket AB.
Någon dehydrerande effekt har inte
en produkt med så låg alkoholhalt
som Listerine. För en sådan effekt
av alkohol krävs mångdubbelt högre
koncentrationer. Muntorrhet och annan problematik belyses utmärkt i den
omfattande översiktsartikeln av Lahtinen & Ainamo i Tandläkartidningen
nr 9, 2009 sid 66–77 som jag rekommenderar att du tar del av. Självfallet
Socialstyrelsen svarar Nils Norrsell om N2
I förra numret av Tandläkartidningen
ställde Nils Norrsell tre frågor till Socialstyrelsen:
1. Är 50 års användning av N2 med
dokumenterat goda resultat obeprövad erfarenhet?
2. Vilken klinisk dokumentation stödjer Socialstyrelsen sig på när man
dömer ut N2?
3. Vilken rotfyllningsmetod anser Socialstyrelsen uppfyller kravet på vetenskap och beprövad erfarenhet?
Socialstyrelsens svar: Med anledning
av Nils Norrsells debattinlägg i Tandläkartidningen vill Socialstyrelsen
klarlägga hur myndigheten arbetar
med frågor om behandlingsmetoders
förenlighet med lagkravet på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Socialstyrelsen ger tandvården vägledning genom rekommendationer
grundat på vetenskap och beprövad
erfarenhet, främst inom ramen för
sina nationella riktlinjer. Sedan år
2001 finns även vid myndigheten ett
strukturerat arbete för att sprida kunskap om dentala material. För närvarande tar Socialstyrelsen fram riktlinjer på tandvårdsområdet.
Det är emellertid den enskilda legitimerade yrkesutövarens ansvar att
följa den vetenskapliga utvecklingen
inom sitt område och att utföra sitt
arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
är du välkommen att kontakta mig
eller mina kolleger om du har frågor
angående munskölj med essensoljor,
Listerine.
Slutligen, som kommentar till din
fundering om nyttan med användning
av Listerine inom sjukhustandvården:
Munskölj med essensoljor kan enligt
mitt förmenande göra stor nytta och
ha en given plats i egenvårdsprogram
för patienter som får sin tandvård hos
sjukhustandläkare. Självfallet efter
individuell bedömning.
Med vänlig hälsning
DEBATT
SePPO WicKHOlM
Medicinsk rådgivare,
Johnson & Johnson Consumer Nordic
»Ovetenskap och
orättvisa i svensk tandvård«
Nyligen har två N2-kolleger
anklagats för att ha arbetat i strid
med vetenskap och beprövad erfarenhet. Själv drabbades jag av samma orättvisa anklagelse år 1989.
25 patienter hade fått rotfyllningar,
alla med gott resultat och patienterna
var nöjda. hsan gav mig ändå en varning för arbete i strid med vetenskap
kraven på opartiskhet och saklighet.
Innan varningen till slut upphävdes
hade ärendet hamnat i Europadomstolen. Jag fick 1998 det glädjande
beskedet från Hans Sundberg på Socialstyrelsen att N2 ce-märkts och
fritt fick saluföras i Sverige. Alltsedan
dess har jag och flera andra kolleger
anordnat kurser och entusiasmen hos
dem som har provat N2-metoden har
användning skulle strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet.
Trots att vår lyckandefrekvens ligger över 90 procent (1, 2) och att de
metoder som lärs ut i Sverige knappt
ger 50 procent (3) har Socialstyrelsen
meddelat att man inte ändrat sin uppfattning, som helt uppenbart bygger
på fixa idéer och ovetenskaplighet. Så
Ur Tandläkartidningen nummer 11 2009
Perfect Classic
- ställbar sitsvinkel
- mjuk stoppning
- litet fotkryss
Resorberbart
membran baserat på den senaste
forskningen inom benuppbyggnad.
Biologiskt extracellulärt membran
med matrix och signal som
stimulerar nybildning av ben.
Supportstolen
PeR-anDeRS SUneSSOn
Tf avdelningschef
Socialstyrelsens tillsynsavdelning
Svensk möbeldesign
i världsklass, signerad
prof. Bruno Mathsson.
KONTAKTA OSS: 031-93 68 23
kundtjanst@keystonedental.se
tel. 0565-12280, fax 0565-12282
www.supportdesign.se
Härmed avslutar vi debatten om N2
för denna gång.
cHRiStina MÖRK
Välkommen till Etikdagen, som fyller 10 år! En
dag med fokus på mötet mellan människor från
olika kulturer i den svenska tandvården.
Tid: fredag den 15 januari 2010
Plats: Klara Strand Konferens, Stockholm
Avgift: 2 950kr inkl moms och kurslitteratur
Läs mer och anmäl dig på
www.tandlakarforbundet.se
Kontakt: Pia Kollin, tel: 08-666 15 31,
e-post: pia.kollin@tandlakarforbundet.se
78
V
Ergonomiska stolar för
bättre hälsa!
Socialstyrelsen går därför inte in och
bedömer frågan i enskilda fall, om den
inte aktualiseras genom ett tillsynsärende eller på grund av en begäran
från en domstol eller myndighet.
Etikdagen 2010
Kulturmöten i Tandvården
- olika men ändå så lika!
Hur mötas och bemöta?!
Va
TandläkarTidningen årg 101 nr 12 2009
Denzir® är ett registrerat varumär
Yttriumoxidstabiliserad Zirkonium
0771-98 98 00
in
Elipar™ S10
LED ljushärdningslampa
Snabb härdning
Passa på - Elipar™ S10 kan bli din!
• Snabb härdning - 5 sek ljushärdningstid på färger A3 eller ljusare*
• Lätt att hålla ren
• Transparent ljusledare med magnet
Beställ 15 burkar/sprutor Filtek™ Supreme XT, Filtek™ Z250
eller Z100, så får du lampan utan extra kostnad. (**värde ca 13 000:-)
Erbjudandet gäller t om 091215 *Se bruksanvisning. **Kontakta din depå för mer information.
3M Svenska AB · 3M ESPE Dentalprodukter · 191 89 Sollentuna · Tel: 08-92 21 00
e-post: 3msvenskaab@mmm.com · www.3mespe.com/se
platsannonser
Aktuella stop- och utgivningsdagar
Nr 14 Stopp 2/11 Utgivning 26/11
Nr 15 Stopp 24/11 Utgivning 17/12
Hemsida: www.tandlakartidningen.se
E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se
Fax: 08-666 15 95
Adress: Tandläkartidningen, Box 1217
111 82 Stockholm
Göteborgs universitet är ett av
de stora i Europa med drygt
51 000 studenter och 5 500
anställda. Verksamheten bedrivs
i vetenskapsområden, till allra
största del i centrala Göteborg.
Utbildningen och forskningen
har stor bredd och hög kvalitet
– det vittnar sökandetryck och
Nobelpris om.
Tastegettill
någotnytt!
FolKTandvårdenijÄmTlandSlÄn
Foto: toMMy AnDerSSon/biLDArKiVet.Se
Jämtlands län är känt för sitt rika utbud av friluftsliv. Här finns några av Sveriges mest kända och
attraktiva fjällområden med aktiviteter för både
sommar och vinter. Här åker vi skidor på längden
och tvären, åker långfärdsskridsko
på någon våra insjöar, åker skoter,
fjällvandrar, paddlar kanot, forsränner, cyklar mountainbike mm.
Här plockar vi hjortron och kantareller, fiskar röding och öring,
jagar älg, björn, fågel och småvilt. Listan av vårt läns utbud och
möjligheter kan göras lång. Kom
hit och pröva så får DU upptäcka
vad länet har att erbjuda!
Sista
ansökningsdag
är5november
2009
Universitetslektor i odontologisk materialvetenskap
med placering vid institutionen för odontologi
Anställningen är förenad med befattning som
övertandläkare vid Folktandvården Västra Götaland.
Ref.nr: E 324 3861/09
Sista ansökningsdag: 2009-11-05
www.gu.se
Klinikchef/distriktstandläkare
tillFolktandvårdeniStrömsundskommun
Vi kan erbjuda dig möjligheten att kombinera en tjänst
som distriktstandläkare med förordnande som klinikchef
i Strömsunds kommun. Som klinikchef har Du budget- och personalansvar samt ansvaret för att bedriva
förändrings- och utvecklingsarbete på kliniken. Som
klinikchef är du direkt underställd Folktandvårdens verksamhetsområdeschef och ingår tillsammans med övriga
chefer i Folktandvårdens ledningsgrupp.
Kontakta
verksamhetsområdeschef Kristin Gahnström Jonsson,
tfn: 070-345 48 67, eller personalhandläggare
Marianne Gabrielii, se nedan.
Ärduenbartintresseradav tjänst som distriktstandläkare hos oss, kan du kontakta personalhandläggare Marianne Gabrielii, tfn: 063-14 76 26, mail:
marianne.gabrielii@jll.se så får du veta mer om vilka
möjligheter som finns.
Föransökanochmerinformation
gåinpåwww.jobb.jll.se
80
Vi expanderar och söker därför fler
allmäntandläkare, tandsköterskor och
specialister
Vi kan erbjuda
Î Modern klinik i Oslo centrum
Î Spännande och utvecklande arbete i en
internationell miljö
Î Bra villkor med prestationsbaserad ersättning
Î Möjlighet till arbeta under kortare perioder, dvs.
möjlighet till att kombinera denna tjänst med
arbete på hemmafront
Läs mer om oss och jobbet på www.euroclinic.no
eller sök direkt!
För vidare information kontakta oss
på +47 45 51 99 20 eller work@euroclinic.no
© 2008 Cordial Business Advisers AB
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
platsannonser
E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
81
platsannonser
E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se
Folktandvården Uppsala län söker tandläkare
Uppsala län är ett av Sveriges snabbast växande län med goda kommunikationer och närhet
till Arlanda. Folktandvården har ca 550 anställda på 25 kliniker med tillgång till alla specialiteter.
För att ge våra patienter de bästa förutsättningarna för en god tandhälsa satsar vi mycket
på Frisktandvård. Vi eftersträvar mångfald där våra medarbetares bakgrund, erfarenheter,
kunskaper och personlighet berikar vår verksamhet.
Vi söker tandläkare till flera av våra allmäntandvårdskliniker i länet. Vi erbjuder
bland annat kombinationstjänster (stad-landsbygd) för dig som söker variation.
Arbetar du på landsbygden har vi särskilt lönetillägg.
För dig som är nyutexaminerad finns handledare och vårt adeptprogram. Har du
särskilt intresse och kompetens för t ex implantat eller protetik är vår Folktandvård
platsen för dig. Vill du kunna påverka din arbetstid har vi olika arbetstidmodeller.
Vi har god tillströmning av patienter, bra ekonomi och intressanta utvecklingsprojekt.
Vi tycker att kompetensutveckling är viktigt och vår senaste medarbetarenkät visade
att vår personal trivs hos oss.
Välkommen att skicka in din ansökan till Folktandvårdens kansli, 750 17 Uppsala.
Ansökan skall vara inkommen senast den 30 oktober 2009. Märk ansökan med refnr
60-09. Du kan även skicka din ansökan via e-post: folktandvarden@lul.se
Upplysningar
Personalkonsult Astrid Lilja 018-6116136 eller Gun Erdös 018-611 61 96
Facklig företrädare för TT tandläkare Isabel Ragnarsson 070 508 13 10.
Folktandvården Värmland
Tandläkare
Colosseumkliniken i Uddevalla
Söker tandläkare med passion för yrket.
Stort patientunderlag med möjlighet
till ett brett behandlingspanorama.
Kontakta
Lars Zellman 0705-48 58 58
lars@colosseumkliniken.se
Josefine Bergquist 0708-20 22 77
Josefine@colosseumkliniken.se
Senaste nytt
finns på www.tandlakartidningen.se
82
Kliniken i Hagfors
Vill du veta mer kontakta klinikchef
Jan Gustafsson, tfn 0563-610 50.
Sista ansökningsdag 29 oktober 2009.
Läs mer om tjänsten på
www.liv.se/jobb
Arbeta utomlands?
Då ska du gå ur AEA. När du återvänder till Sveriges
ska du gå med igen direkt annars går du miste om
inarbetade försäkrings-perioder.
Läs mer på www.aea.se
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
platsannonser
E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se
Klinikchef
Folktandvården Gävleborg AB är ett landstingsägt bolag med 440 medarbetare. Vi erbjuder tandvård vid 21 kliniker runt om i
länet och har specialisttandvård vid två länsövergripande kliniker. Folktandvården tar hand om 96 % av barnen och 50 % av
de vuxna väljer oss. Vår omsättning är 365 miljoner och samtliga våra kliniker är miljödiplomerade.
Klinikchef till Specialisttandvården
Vi söker en klinikchef som vill fortsätta att driva och utveckla vår specialisttandvård på Gävle sjukhus som är länets
största och odontologiskt bredaste klinik. Här finns specialisttandvård inom protetik, paradontologi, käkkirurgi,
bettfysiologi och radiologi samt sjukhustandvård.
Din utmaning
Vi förväntar oss att du arbetar för bolagets helhet. Vi erbjuder dig ett självständigt arbete med övergripande ansvar för
klinikens verksamhet, medarbetarna och uppsatta mål.
Din profil
Vi söker dig som har en odontologisk utbildning, gärna med specialistutbildning, eller annan för tjänsten relevant
utbildning. Du har god dokumenterad ledarskapserfarenhet. Som person är du kommunikativ, lyhörd och har god
organisationsförmåga. Du är handlingskraftig och känner engagemang för klinikens utveckling likväl som de enskilda
avdelningarnas utveckling.
Vill du veta mer?
Välkommen att kontakta VD Ann-Christin Käll, tfn 026- 15 76 10 eller klinikchef Hartmut Feldmann,
tfn 070 - 566 09 63. Skicka din ansökan till ftv@lg.se eller Folktandvården Gävleborg AB, Box 581, 801 08 Gävle.
Ange referensnummer 2009/10. Sista ansökningsdag 2009-11-06
Läs mer på www.folktandvardengavleborg.se
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Folktandvården
Jag söker biträdande områdeschef till Område Söder
I min roll som områdeschef för Område Söder är det
viktigt att jag har ett starkt ledningsstöd och en god
samarbetspartner och det är där du kommer in.
Förutom att du ingår i den verkställande ledningen för
området ansvarar du också för hantering och
strukturering av ledningssystemet för kvalitets- och
utvecklingsarbetet samt arbetar fram underlag för
uppföljning av fattade beslut. Du har en viktig uppgift
i att kartlägga resursbehovet i området och tillsammans
samverkar vi kring underlag för medarbetarnas
utvecklingsplaner och lönesättning.
Då alla chefstjänster vid Folktandvården är tidsbegränsade förordnanden betyder det att du erbjuds ett
förordnande som biträdande områdeschef på 4 år (med
möjlighet till förlängning) samt en tillsvidareanställning
som tandläkare med placering på en av klinikerna i
området, där du också delvis kommer att arbeta kliniskt.
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Tycker du att det låter intressant och vill veta mer om
tjänsten är du välkommen att höra av dig till mig,
Solveig Borgström, på telefon 073 – 806 62 00 alternativt
via e-post: solveig.borgstrom@orebroll.se
Solveig Borgström
Områdeschef för Område Söder
Din ansökan, märkt ”Dnr 09OLL3049 Bitr OC” och ditt CV
vill vi ha senast 16 november till Folktandvården, Örebro läns
landsting, Box 1613, 701 16 Örebro eller via e-post:
ftv@orebroll.se
83
platsannonser
E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se
Arbeta som tandläkare hos Swedish Medical Centre,
Förenade Arabemiraten
Swedish Medical Centre (SMC) är en ledande
sjukvårdsgrupp i Förenade Arabemiraten. SMC
söker tandläkare (allmäntandläkare, protetiker,
ortodontister, implantologister och pedodontister) och tand-tekniker för arbete i städerna
Abu-Dhabi och Al-Ain, Förenade Arabemiraten.
En utmärkt lön med ytterligare förmåner
(inklusive fri bostad, årlig semester med fri flyg-
resa till hemlandet och ersättning baserad
på prestation) erbjuds.
För fler detaljer om behörighetskriterier
och ansökningsprocessen, var god
kontakta:
Dr Fawad Javed, email: fawad.javed@ki.se
Mr Khalid Al-Kaabi,
email: khalid_alkaabi78@hotmail.com
Work as a Dentist with the Swedish Medical Centre,
United Arab Emirates
The Swedish Medical Centre (SMC) is a leading
medical group situation in the United Arab
Emirates. The SMC is seeking Dentists (General
Dental Practitioners, Prosthodontists, Orthodontists, Implantologists and Pedodontists)
and Dental technicians to work in the cities of
Abu-Dhabi and Al-Ain, United Arab Emirates.
An excellent salary with further benefits
(including free accommodation, yearly vacation
Tandläkare sökes
with free return air-tickets to home country
and allowance based on performance of the
candidate) are being offered.
For further details regarding the eligibility
criteria and job application process, please
contact:
Dr Fawad Javed, email: fawad.javed@ki.se
Mr Khalid Al-Kaabi,
email: khalid_alkaabi78@hotmail.com
Vi söker nya
medarbetare
till vår moderna klinik i Stockholms city
(Sergelstorg 12), samt vår klinik vid Spånga station.
Vi söker två tandläkare omgående.
Vi är ett team på 3 tandläkare och 3 tandsköterskor.
Du skall kunna arbeta med akuttandvård samt
tandvårdsrädda patienter, vilket ställer höga krav
på svenska språkkunskaper.
Vi erbjuder bra löneförmåner.
Folktandvården Västra Götaland
www.akuttandvard.se
Kontakta:simon.onval@swipnet.se
Ref.nr: FTV 247-2009
Tandläkare
Folktandvården Vänersborg
Tillsvidare. Tillträde enligt överenskommelse.
Upplysningar: Klinikchef Sigrid Nilsson, tfn 0521-630 20.
Sista ansökningsdag: 2009-10-29.
www.vgregion.se/jobb
Senaste nytt
finns på www.tandlakartidningen.se
84
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
platsannonser
E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se
TANDLÄKARE 75 %
med möjlighet till 100 % längre fram.
Nova Tandvård består av tre kliniker belägna
i Ystad och Sjöbo. Tjänsten innefattar alla
typer av behandling av vuxna och barn och
din placering kommer att vara i Ystad. Du bör
ha erfarenhet och intresse av implantatstödd
protetik. Vi erbjuder trevlig arbetsmiljö, goda
förtjänster och möjligheter till personlig utveckling inom professionen.
Tillträde: 1 januari 2010.
Framtid som privat
tandläkare/
hygienist i Växjö?
Ett av Smålands
intressantaste erbjudande!
www.tandhalsa.se
maria.l.ottosson@tandhalsa.se
Liv och hälsa i Västerbotten
Välkommen med din intresseanmälan till:
Moa Sjörup, klinikchef: 0411-172 55,
moa.sjorup@novatandvard.se eller Marie
Strömblad, personalchef: 0411-181 69,
marie.stromblad@novakliniken.se
www.novakliniken.se
Landstingets vision: År 2020 har Västerbotten
världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.
DentCare - Den nya tandvårdskliniken
Kungsgatan 37 i Stockholm
Högst upp i huset, på plan åtta, finner ni våra eleganta
lokaler. Med två väl tilltagna terrasser med magnifik
utsikt över Stockholms innerstad.
-
Fullt utrustade behandlingsrum med stol och unit
Bemannad reception
Daglig lokalvård
Väntrum i välkomnande miljö
Arbetsdator med mjukvara
www.dentcare.se
08-120 205 00
info@dentcare.se
DentCare
Tandläkare caries
Tandläkare oral diagnostik
Folktandvården i Västerbotten, Tandläkarhögskolan i Umeå,
söker allmäntandläkare alternativt övertandläkare, till Utbildningstandvården. Vi har två befattningar lediga inom caries
och en befattning ledig inom oral diagnostik.
Arbetsuppgifterna består av klinisk handledning av tandläkarstuderande och egen patientverksamhet, samt utvecklingsarbete inom ämnet. I tjänsterna ingår även tid för medverkan vid
Odontologiska institutionen.
Du är en erfaren allmäntandläkare. För befattningen inom
caries fordras minst 2 års erfarenhet som allmäntandläkare.
För tjänst som övertandläkare krävs specialistutbildning
eller motsvarande.
Erfarenhet av pedagogiskt arbete och forskning inom ämnet är
meriterande.
Verksamheten bedrivs i nära samarbete med Umeå Universitet
i grund- och vidareutbildning samt forsknings- och utvecklingsarbete.
Mer upplysningar lämnas av verksamhetschef Ulrika Fune-
gård, telefon 090-785 60 10, ulrika.funegard@vll.se
Läs mer och ansök
på vll.se/ledigajobb
Ni tar hand om Era patienter, vi tar hand om Er
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
85
platsannonser
E-post: platsannonser.tlt@tandlakarforbundet.se
Folktandvården är en delverksamhet inom Landstinget i Jönköpings län.
Verksamheten är spridd i
Distriktstandläkare
Mariannelund Folktandvård
hela länet och allmäntandvård bedrivs på 29
kliniker. Inom Folktandvården finns också
specialisttandvård vid
Odontologiska Institutionen i Jönköping med
åtta olika specialistområden. Folktand-
Vi vill väcka ditt intresse för en spännande utmaning! I Mariannelund i Jönköpings län finns
vi, dina framtida arbetskamrater. Kaj vår tandläkare ska gå i pension och därför väntar vi på
dig som har mångårig erfarenhet vad gäller både barn- och vuxentandvård. I dagsläget är vi
en tandläkare, två tandsköterskor och en tandhygienist som arbetar på vår välskötta klinik.
I Folktandvården, Landstinget i Jönköpings län, arbetar vi för att finna personliga lösningar
för dig som kommer till oss. Smaka på följande exempel…
vården i Jönköpings län
•
•
•
•
•
har omkring 700 medarbetare och omsättningen är cirka 400
miljoner och verkar i ett
expansivt län, där Landstinget tar sin del av ansvaret för att göra länet
attraktivt genom satsningar inom bland annat
kultur och näringsliv.
Intresserad av chef- och ledarskap? Javisst!
Deltidsarbete? Helt okej!
Senior - som vill arbeta ett tag till? Självklart!
Arbeta på någon ytterligare klinik? Naturligtvis!
Kanske är ni två intresserade tandläkare som vill jobba tillsammans och dela
på ansvaret? Varför inte!
Det här är vad vi tänker men vad tänker du? Tveka inte att höra av dig för att bolla dina idéer
med oss.
Välkommen att kontakta verksamhetschef Eva Örn, 070-821 55 72, eller tandvårdsdirektör
Agnetha Bartoll, 036-32 53 32, för att få svar på dina frågor.
Läs mer på www.lj.se/jobb
KÖP TIDSKRIFTSSAMLARE!
En hel årgång i en
enda samlare!
Umeå universitet söker...
Vill du beställa Tandläkartidningens
nya tidskriftssamlare?
För 69 kronor inklusive moms
får du en samlare som rymmer
en hel årgång.
Vid Umeå universitet finns världsledande forskning inom flera
områden. Vi erbjuder ett attraktivt utbud av utbildningar och goda
studiemiljöer. Campus utgör en inspirerande miljö för de 4 000
anställda och 29 000 studenter som valt oss. För oss är det självklart
att sträva efter jämställdhet och mångfald. Tillsammans står vi inför
spännande utmaningar och stora möjligheter.
Skicka din beställning med e-post till
anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se
Uppge antal, namn på beställare,
adress samt eventuell fakturaadress.
2 universitetslektorer
i oral hälsa
Beställning: anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se
Nytt jobb?
2 universitetsadjunkter
i oral hälsa
Kontakta alltid den lokala företrädaren för
Tjänstetandläkarna för aktuell löneinformation
innan du börjar ett nytt jobb.
TANDLÄKARTIDNINGEN ÅRG 98 NR 8 2006
Läs mer på: www.jobb.umu.se
105
86
Samlare.indd Avs1:3
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
07-12-03 13.00.34
RADANNONSER
Aktuella stopp- och utgivningsdagar
Nr 14/09 Stopp 2/11 Utgivning 26/11
Nr 15/09 Stopp 24/11 Utgivning 17/12
E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
Tel: 08-666 15 13
Fax: 08-666 15 95
Hemsida: www.tandlakartidningen.se
Adress: Tandläkartidningen, Box 1217,
111 82 Stockholm
ARBETE SÖKES
fungerande Flex integral. Schick sensorer. Helt
uppdaterad hygiendel. Allt i toppskick. Säljes
eller uthyres utan patienter. Tillträde våren
2010. Låga lokalkostnader. Ring 070-228 00 80,
kvällstid för info.
Dags att köpa eller sälja mottagning?
Tandläkare i Göteborg
Kv tdl med flera års erfarenhet söker anställning
alt tim i Gbg-reg. Svar till »091206«.
PRAKTIKER SÄLJES
Växjö – attraktivt i centrum!
Vi söker en/två tandläkare som vill fortsätta vår
verksamhet. Fräscha lokaler med nya Sironautrustningar. I dagsläget två behandlingsrum
med möjlighet att inreda ett tredje. Reception,
steril, kontor och personalutrymmen. Lämpar
sig utmärkt för sologrupp. Nätverk (opus) och
digital rtg. Ca 1 500 aktiva patienter och god
lönsamhet. Vi är anslutna till Praktikertjänst
och är kvalitetsdiplomerade. För mer info se vår
hemsida: www.vaxjotandlakarna.se och
www.praktikformedlaren.se. Kontakt:
tel 070-542 04 45, 0470-682 44 (kvällstid),
info@vaxjotandlakarna.se eller Ola Grand,
Praktikertjänst, tel 070-789 37 19.
Praktik i Solna säljes
Nu säljer jag min trevliga enmanspraktik med
expansionsmöjligheter pga stundande pensionering. Praktiken är nyligen renoverad, har god
lönsamhet och en stabil patientstock. Det finns
inga krav på att överta personal. Minimipris jag
säljer för är 300 000 kr. Skicka din intresseanmälan till tdl.pia@live.se
Malmö
Praktik i attraktivt läge, bra omsättning och
många patienter säljes omgående. Svar till
»091208«.
Kristineberg
Två behandlingsrum, låg hyra, litet antal patienter. Ring efter kl 19, 073-807 14 88.
På www.praktikformedlaren.se finns objekten
du söker. Praktikertjänst Tandvård
PRAKTIKER KÖPES
Praktik köpes Stockholm
Även arrende för succ övertagande av intresse.
Centrala Stockholm samt närförort. Mångårig erfarenhet av privattandvård. Svar till
»091201«.
Göteborg + grannkommuner
Praktik önskas köpas i Göteborg med omnejd
(västra Götaland + Halland) av mkt erfaren kollega. Flexibel överlåtelsetid upp till 12–18 mån
är ok i väntan på rätt klinik. Svar till »091209«.
Erfaren tandläkare önskar köpa
praktik i Stockholms innerstad, gärna på Söder.
Helst två behandlingsrum, med eller utan patienter. Svar till 0760-40 04 98.
ARRENDE
Ny praktik i centrala Stockholm
Praktik säljes i Nyköping
Svar till »091202«.
Vill du hyra in dig – timmar/dagar – i nybyggd
praktik i centrala Stockholm. Fräscht. Specialist,
allm tandläkare eller hygienist. Du måste ha
egna patienter. Svar till »091204«.
Sydtyskland/25 km till Bodensjön
Tandläkare till Lund
Väletablerad, datoriserad och digitaliserad
praktik med två behandlingsrum att överlåta
genast pga praktikinnehavarens bortgång.
Kontakt: meine_praxis@web.de
Malmö
Del i en av Malmös mest etablerade gruppkliniker. Två behandlingsrum, heldigitaliserad, nya
datorer. Två år gammal Flex xo unit, en äldre väl
Praktik centralt i Lund behöver ytterligare en
tandläkare. Assistent, delägare – allt kan diskuteras. Svar till »091207«.
Erfaren tandläkare m egna patienter
söker arrende ca 16 tim/v, i modern datoriserad
praktik, i centrala Stockholm. Tel 08-664 40 90,
070-220 38 42, am.odont@gmail.com
Vi välkomnar H.M. Konungen till Älmhult, kapitel 17
Den 15 oktober besöker H.M. Kung Carl XVI Gustaf Tandvårdshuset Älmhult för att dela ut Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Utmärkelsen är Sveriges mest prestigefyllda pris för framgångsrika organisationer, och är en bekräftelse på ett målmedvetet kvalitetsarbete.
Samarbetet med Tandvårdshuset i Älmhult ligger
i linje med Smiles ambitioner att etablera ett ledande nationellt nätverk av tandvårdskliniker med
fokus på hög kvalitet och service.
Om du vill vara med och skriva nästa kapitel i vår
historia är du välkommen att höra av dig.
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Vi söker kliniker i hela Sverige som vill göra något
nytt. Maila mig så ordnar vi ett förutsättningslöst
möte.
Med vänliga hälsningar,
David Halldén, david.hallden@smile.se
PS! Läs mer om oss på www.smile.se
87
➤
RADANNONSER
E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
ARRENDE
DIVERSE
BEMANNINGSFÖRETAG
Erfaren tandläkare söker arrende
i Stockholm 1–4 d/v. Tel 0709-43 75 02.
Assistenttandl/arrendator sökes
e-Quality
Tandläkare sökes deltid till praktik centralt
i Solna pga hög arbetsbelastning. Svar till
»091205«.
SÄLJES
Kuriosa
Komplett tandläkarutrustning från början av
30-talet, den s k »kulan«. Museum eller utsmyckning av stort väntrum? Stockholm.
Tel 070-217 23 33.
Examen 1969!
Kurs 65a i Umeå! Känner du för ett glas Champagne? Varför inte träffas vid Mässan torsdag
12 nov? Maila lars.ake.ohman@ptj.se eller ring
070-627 45 61.
är ett auktoriserat bemanningsföretag inom
tandvård. Vi har duktiga tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor tillgängliga för inhyrning och/eller rekrytering. Vi söker även personal inom dessa kategorier. Kontakta oss gärna
för mer information och offert. Kontaktperson:
Cilla Nordqvist, telefon 08-54 55 12 80,
mail: cilla.nordqvist@e-quality.se,
web: www.e-quality.se
Flexskåp bortskänkes. 08-669 22 03.
Alla tidningar på ett ställe.
88
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
REMISSER
E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
Här annonserar kolleger som åtar sig remisshantering. Rubriker markerade med asterisk*
kräver specialistkompetens. Tandläkartidningen
påtar sig inte ansvar för att kolleger som annonserar under denna rubrik besitter nödvändiga
kvalifikationer.
Bettfysiologi*
Odont dr Thorvald Kampe
Bettfysiologi, protetik, implantat
Sveavägen 13–15, 9 tr
111 57 Stockholm
Tel 08-10 73 83
Narkos/Tandvårdsrädsla
SPECIALKLINIKEN FÖR TANDVÅRDSRÄDDA
Narkos – Hypnos
Fobi/korttidsterapi inom landstingens
högkostnadsskydd
Leg tandläkare Margareta Forsberg
Leg tandläkare Jennifer Samec
Leg tandhygienist Anna Quarterman
Leg psykolog, leg psykoterapeut
spec klin psykologi Janna Strömberg
Leg läkare spec anestesi
Karl-Henrik Fridblom
Sveavägen 83, 113 50 Stockholm
Tel 08-32 60 80
Oral kirurgi*
Dr Ann-Catherine Mörner-Svalling
Sibyllegatan 29
114 42 Stockholm
T-bana Östermalmstorg
08-661 65 40, 0705-77 48 27
Göran Ulfenberg
Jakobsbergsgatan 8, 2 tr
111 44 Stockholm
Tel 08-21 01 43, 0709-79 49 60
Även remisser för rutinendodonti mottages
Röntgen*
Eastmaninstitutet, Folktandvården
Tar emot remisser på vuxna och barn
för odontologisk radiologisk utredning
t ex implantat, traumata och käkleder
Dalagatan 11, 113 24 Stockholm
Tel 08-123 165 60, fax 08-729 78 73
EBF dentalröntgen AB
Spec tandl Anders Frykholm
Rtg tsk Barbro Berggren, Mona Edsta
Barn och vuxna tas emot för undersökning
av tänder, käkar inkl käkleder
och utredning inför implantat m m.
Rådmansgatan 48, 113 57 Stockholm
Tel 08-545 940 35, fax 08-545 940 36
Specialistkliniken för
Narkos och behandling
av Tandvårdsrädsla
Narkos - Sedering - Lustgas
Terapi - Hypnos - KBT
Implantat under Narkos
Landstingens högkostnadsskydd
Snabb behandling av remisser!
Leg tdl Sture Friedner
Leg tdl Pia Lif-Bimer
Leg tdl Sigrid Schumann
Leg tdl Louise Sidenö
Leg tdl Joakim Skott
Leg tdl Lennart Hübel
Specialist käkkirurgi Björn Johansson
Leg tandhygienist Anna-Lena Brandvold
Leg psykolog, leg psykoterapeut Sven-Erik Levin
Leg psykolog Shervin Shahnavaz
Leg läkare, spec anestesi Bo Lundblad
Narkoskliniken
RÅLAMBSVÄGEN 10A, KUNGSHOLMEN
112 59 STOCKHOLM
Tel: 08-737 00 75, Fax: 08-737 00 76
www.narkoskliniken.se info@narkoskliniken.se
Oral protetik*
Eric Lothigius
PROTETIK + IMPLANTAT
Kungsgatan 54, 111 35 Stockholm
Tel 08-411 16 11
E-post: info@e2kliniken.com
www.e2kliniken.com
Ortodonti*
Dr Thomas Örtendahl
Utlandagatan 24
412 80 Göteborg
Tel 070-661 98 77
E-post: thomas@ortendahl.com
Lingualortodonti (osynlig tandställning)
Vi utför »Invisalign« behandlingar.
c-takt link för digital remiss/konsultation
Prislista och utgivningsplan
finns på vår hemsida:
www.tandlakartidningen.se
100 år
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
Tar emot remisser för:
Parodontal terapiplanering
och behandling
Hel- del- och singelimplantat
Fixturoperation på remiss
WASA TANDKLINIK
TEGNÉRGATAN 15, 3 TR
111 40 STOCKHOLM
TEL 08-21 01 85
wtk@wasatandklinik.com
KURS/KONFERENS
E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
NFH Nordisk förening för
Funktionshinder och oral Hälsa
Äta mat
en glädjekälla eller
ett problem?
Ortodonti
Åkerblads Hotell i Tällberg
21-22 januari 2010
Tandregleringsklinikerna
tar emot remisser för behandling
av barn och vuxna.
Sväljnings- och tuggsvårigheter,
teamsamverkan i
dysfagibehandlingen, mat- och
måltidskvalitet, ätstörningar.
Folktandvården Stockholm
Eastmaninstitutet, Dalagatan 11,
113 24 Stockholm, 08-123 165 10
Danderyds Sjukhus, Hus 50,
182 57 Danderyd, 08-123 157 70
Sollentuna, Tingsvägen 17,
191 61 Sollentuna, 08-123 159 30
Handen, Handenterminalen 3,
136 40 Haninge, 08-123 162 15
Vill du annonsera?
Maryam Pourmousa
Parodontolog
Södertälje, Lovisinsgatan 3,
151 73 Södertälje, 08-123 158 10
Bland föreläsarna:
Margareta Gonzalez-Lindh,
logoped, Mary Hägg, med. dr,
Madeleine Wertsén, övertdl
Lena Gustafsson, coordinator,
Carl Jan Granqvist, professor,
Göran Karlsson, psykolog,
Wivianne Sjöberg, övertdl,
Camilla Sparring, “Matupproret”
Kursavgift: 3 400 kr.
Logikostnaden tillkommer
Anmälan senast 2009-11-23
via www.nfh-sverige.se
89
KURSER & KONFERENSER
E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
Etabl. 2002
SACD:s kurser kan man lita på. Sveriges ledande kursgivare
inom kosmetisk tandvård inbjuder till kurs i Göteborg den 4–5 december
SACD-kurserna är en investering i
kunskap, teamwork och personalvård.
Boka kursen redan nu på
För hela tandvårdsteamet! Världsnamn i
talarstolen garanterar maximalt utbyte.
”Functional Occlusion to Smile Design in
the Practice of Excellence”
The complete dental team
www.sacd.se
På rätt kurs
med pålitliga
SAC D
Där finner du även kursinfo, kurspriser,
föreläsarnas meriter etc.
Dr John Cranham, Dr. Cranhams tandsköterska DA II Shannon Pace
Schmidt och Dr. Cranhams tandtekniker CDT Lars Hansson.
Triple & Touch underhåller
En hel årgång
i en enda samlare!
Vill du beställa Tandläkartidningens
tidskriftssamlare?
För 69 kronor inklusive moms får du
en samlare som rymmer en hel årgång.
Skicka din beställning med e-post till
anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se
Uppge antal, namn på beställare,
adress samt eventuell fakturaadress.
Beställning: anita.hagstedt@tandlakarforbundet.se
90
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
KURSER & KONFERENSER
E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Folktandvården
Odontologiska Utbildningsenheten, Örebro
inbjuder till
ODONTOLOGISKA TEMADAGAR 2010
Tema: Hur samverka kring patienter med komplexa vårdbehov?
Tandvård – Sjukvård - Samhälle
Torsdag den 4 februari kl 09.00 – 17.30
Registrering och kaffe 09.00 – 09.50
Mun- och tandvård vid cancerbehandling av barn
och ungdom
Professor Göran Dahllöf, Stockholm
Samverkan kring patienter med sjukdom och
funktionsnedsättning
Docent Gunilla Klingberg, Göteborg
Övertandläkare John Bratel, Göteborg
Ovanliga diagnoser - kunskap och evidens
Samarbete vid craniofaciala missbildningar
Samtal om att leva med avvikande utseende
Övertandläkare Birgitta Bergendal, Jönköping
Övertandläkare Agneta Marcusson, Linköping
Master i mänskliga rättigheter Elin Forsberg, Göteborg
Administrativ chef Thomas P Larsson, Helsingborg
Kropp och själ i välmående
Leg läkare Nils Simonson, Östersund
Patienter med komplex orofacial smärta
Smärtläkare Hans Westergren, Malmö
Professor Thomas List, Malmö
Tandvårdsdirektör Per Göransson, Malmö
Smärtbehandling – samverkan med tandvården
Smärtläkare Hans Ruborg, Örebro
Kvällsarrangemang – Middag med underhållning på Örebro Slott
Fredag den 5 februari kl 08.30 – 13.00
Patienter med ansiktsdefekter – bred samverkan
Övertandläkare Barbro Swartz, Örebro
Övertandläkare Börje Svensson, Örebro
Anaplastolog Kerstin Bergström, Göteborg
Behandlingsteam för patienter med LKG-defekter
Docent Agneta Karsten, Stockholm
Plastikkirurg Erik Neovius, Stockholm
Behandlingsstrategier vid psykiskt svårbehandlade Övertandläkare Jan Ekenbäck, Stockholm
patienter
Kursavgift: 3450:- (2950:-). I kursavgiften ingår för- och eftermiddagskaffe, lunch och middag med kvällsarrangemang torsdag,
samt förmiddagskaffe fredag. Kursavgiften kommer att faktureras vid två tillfällen, i mitten av december samt före kursstart.
Sista anmälningsdag: 11 januari 2010. Vid betalning före 31 december 2009 sänkt kursavgift till 2950:Logi: Bokas direkt till hotellet före 31 december. Förbokade hotell och priser.
Uppge ”100204-Odontologiska” samt för Hotell Plaza ”G152485”.
First hotell: Enkelrum 895:- Dubbelrum 1095:- Tel: 019-6117300 Email: boka@hotellorebro.se www.hotellorebro.se
Hotell Plaza: Enkelrum 995:- Tel: 019-6119035 Email: info@plazahotel.se www.plazahotel.se
Clarion hotell: Enkelrum 900:- Tel: 019-6706700 E-mail: cl.orebro@choice.se www.clarionorebro.se
Frågor om konferensen: Yvonne Magnusson, Odontologiska Utbildningsenheten, tel 019-6024013
yvonne.magnusson@orebroll.se
Anmälan skickas/faxas senast 11 januari 2010 till: Odontologiska Utbildningsenheten, Temadagar, Box 1126, 701 11 Örebro.
Faxnummer: 019-6024085
Anmälan kan också göras på Internet – se www.orebroll.se/folktandvarden
Anmälan är bindande.
Namn……………………………………………………….Telefon…..…………………………. Fax……...........………………...
Klinik……………………....................E-post…….………………………… Adress………................……………….........………
Postnr………………………………….Ort.................………………………………….
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
91
Motivet är en nytolkning av konstverket Stammar från 1998.
Peter Dahl Recycled
Peter Dahl.
Återvinn gamla tidningar med stil i en papperskasse specialdesignad av konstnären
PappersKretsen.se
Du kan beställa kassen, samt se var din närmaste återvinningsstation finns, på
VI SOM INGÅR I PAPPERSKRETSEN ÄR HOLMEN, SCA, M-REAL, STORA ENSO, MEDLEMSFÖRETAGEN I TIDNINGSUTGIVARNA, SVERIGES TIDSKRIFTER OCH GRAFISKA FÖRETAGENS FÖRBUND.
92
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
ÖVRIGT
E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
Polisen i Göteborg önskar hjälp med identifiering
Polisen i Göteborg önskar hjälp med identifiering av en avliden man som påträffades
under Angereds bro i Göteborg den 24 maj 2009. Han hade troligen avlidit samma dag.
Mannen var medelålders och
hade följande tandstatus:
18 saknas 17 mo guldinlägg
16 modlv guldinlägg
15 modl guldinlägg
14 saknas utan diastema
13 intakt
12 intakt
11 intakt
28 saknas
27 modlv guldinlägg
26 modlv guldinlägg
25 mod guldinlägg
24 saknas utan diastema
23 intakt
22 intakt
21 intakt
41 intakt
42 intakt
43 intakt
44 b composit
45 intakt
46 modlv guldinlägg
47 modlv guldinlägg
48 saknas
31 intakt
32 intakt
33 intakt
34 saknas utan diastema
35 krona i metallbunden
porslin, rotfyllning
36 modlv guldinlägg
37 modlv guldinlägg
38 saknas
Se även röntgenbilder:
Om ni känner igen denna tandstatus
som er patient kontakta Irena Dawidson,
rättsodontolog.
Tel 08-54 54 21 13 eller 070-569 56 45
E-mail: irena.dawidson@rmv.se
»Jag läser Tandläkartidningen för att den är
Trendig, Aktuell, Nyhetsrik, Drivande, Lyxig,
Ämnesinriktad, Kul, Alltid intressant, Rolig,
Engagerande.«
Olga Charyeya, tandläkarstuderande, Malmö
100 år
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
93
ÖVRIGT
E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
F d tandläkaren
Svante Erhardson
har nu gett ut boken
PENSIONÄR POESI
Kan beställas hos
Bokförlaget Ristaros
Grindtorpsvägen 41
183 49 Täby
eller på
ristaros@telia.com
Pris
inkl moms och frakt: 150 kr
PERSONALIA
E-post: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
FÖDELSEDAGAR
30 år
Josephine Brodén, Malmö 27/10
Theres Poulsen, Sundsvall 29/10
Daniel Nebel, Malmö 30/10
Shirin Said, Uppsala 31/10
Maysam Al Sabri, Västerås 1/11
Henrik Kruger, Mölndal 1/11
Uday Wajid Najim, Södertälje 6/11
Therese Johansson, Umeå 7/11
Sofia Svegland, Lund 9/11
Cedric De Ridder, Umeå 11/11
Johanna Englund, Östersund 12/11
Thomas Sahlin Suleyman, Uppsala 12/11
40 år
Allan Faraj, Eskilstuna 23/10
Yunis Salar, Umeå 24/10
Karin Larsdotter, Örebro 26/10
Mohammad Qadous, Falköping 28/10
Tailun He, Göteborg 1/11
Gabriella Ödling, Eskilstuna 2/11
Henrik Ramhult, Borås 2/11
Martha Hjelm, Stenungsund 8/11
50 år
Yvonne Jinhagen, Henån 23/10
Ali Ammari Abdulwahab Hasson,
Malmö 2/11
Eva Nordh, Landskrona 9/11
Håkan Karlsson, Västerås 9/11
Johan Drejer, Stockholm 9/11
60 år
Nils Annerud, Marstrand 26/10
Margit Helin, Södertälje 31/10
Björn Molander, Göteborg 1/11
Sune Grimming, Falköping 1/11
Margit Gabrielson, Västra Frölunda 2/11
Anna-Lena Östberg, Skövde 3/11
Kristina Viira, Enebyberg 7/11
Monica Sandström, Ed 7/11
Leif Stilgård, Trollhättan 11/11
Britt Norberg, Viken 12/11
Önskar du ej
publicering av
din födelsedag?
Meddela det
senast åtta
veckor i förväg.
elisabeth.frisk@
tandlakarforbundet.se
100 år
94
65 år
Hans Eric Jansson, Karlskoga 24/10
Annika Skoglund, Helsingborg 25/10
Madeleine Sjölin-Fransson,
Trelleborg 25/10
Eva Hedman, Västra Frölunda 1/11
Lars Engström, Vagnhärad 3/11
Nan Frostner, Varberg 8/11
Sven-Åke Lundin, Askersund 10/11
Staffan Dahl, Malmö 11/11
70 år
Bo Sundh, Göteborg 5/11
Kerstin Hammar, Helsingborg 6/11
Arne Ferry, Storuman 11/11
75 år
Peter Schönström, Stockholm 26/10
Christer Hartmann, Nyköping 3/11
85 år
Göte Gustafsson, Falkenberg 28/10
AVLIDNA
Susanna Delin, Kullavik, f -67
DISPUTATIONER
stockholm
Lena Karlsson, den 16 oktober 2009.
Avhandlingen: »Optical based technologies for detection of dental caries«.
göteborg
Elisabeth Boström, den 9 december 2009.
Avhandlingen: »Resistin is a modulator of
inflammation and autoimmunity«.
Fakultetsopponent: Professor Roland
Jonsson, Bergen, Norge.
Lars Hjalmarsson, den 11 december 2009.
Avhandlingen: »On cobolt-chrome frameworks in implant dentistry«.
Fakultetsopponent: Docent Mats Trulsson,
Huddinge.
Christer Fransson, den 18 december 2009.
Avhandlingen: »Prevalence, extent and
severity of peri-implantitis«.
Fakultetsopponent: Professor Stefan
Renvert, Kristianstad.
Har du bytt adress?
Medlem i Tjänstetandläkarna: medlemsservice@tjanstetandlakarna.se
Medlem i Privattandläkarna: daniella.bahgat@ptl.se
Prenumerant: elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
100 år
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
PERSONALIA
GRATTIS
Joséphine Brodén 30 år
vi gratulerar Joséphine Brodén,
tandläkare i Malmö, som fyller 30 år
den 27 oktober.
Joséphine Brodén
påbörjade sina
tandläkarstudier vid Malmö
Tandvårdshögskola 1998. Efter
examen 2004
arbetade hon
inom folktandvårJoséphine Brodén den i Skåne fram
till 2008 då hon
påbörjade en specialistutbildning i
endodonti.
För fyra månader sedan blev
Joséphine Brodén och hennes make
Mats, som doktorerar i matematisk
statistik, stolta föräldrar till Märta.
Efter mammaledigheten siktar
Joséphine Brodén på att återuppta
sin specialistutbildning och slutföra
det sista ett och ett halvt året.
Resor är något som intresserar
henne mycket och därför är utlandsarbete något som Joséphine Brodén
kan tänka sig. I våras var hon på
utbyte i Paris och tillbringade en månad på den odontologiska fakulteten
vid Université Descartes.
I framtiden vill Joséphine Brodén
även prova på att arbeta som privattandläkare.
Då Joséphine Brodéns far är
fransman och har ett hus i Provence
kommer födelsedagen att firas där,
tillsammans med den övriga familjen,
varav två bröder som annars är bosatta i usa och i Finland också kommer
att vara med.
Boo Petersson ledamot
i etiska kommittén
Ann Wennerberg
får forskningspris
boo petersson, övertandläkare vid
folktandvården
i Skåne, har utsetts till ny ledamot i Tandläkarförbundets etiska
kommitté.
Han ersätter
ledamot Thomas
Kvist.
Boo Petersson
Boo Petersson
arbetar kliniskt
och handlägger patientärenden. Han
är också försäkringsodontologisk
rådgivare och flitig föreläsare inom
förbundet.
mk
ann wennerberg, professor i oral
protetik vid
Malmö högskola,
har tilldelats
Acta Odontologica Scandinavicas
Stora Nordiska
forskningspris.
Priset delas ut
till forskare som
»gjort framståenAnn Wennerberg
de insatser inom
odontologisk forskning och som har
uppmärksammats internationellt
inom sitt ämnesområde« och mottagaren belönas, utöver ett diplom,
med en prischeck på 58 000 kronor. ef
Tandläkartidningen
på nätet
Har du tappat bort ett nummer av Tandläkartidningen?
Behöver du snabbt ha tag i en artikel ur ett tidigare nummer?
Du vet väl att du kan läsa Tandläkartidningen på nätet?
Gå in på www.tandlakartidningen.se och följ inloggningsinstruktionerna så hittar du hela tidningen som pdf.
cecilia ekholm
Tipsa Tandläkartidningen!
redaktionen@
tandlakarforbundet.se
På www.tandlakartidningen.se hittar du också nyheter,
ett arkiv med vetenskapliga artiklar, nyttiga länkar,
information för annonsörer och kontaktuppgifter om
redaktionen.
Välkommen till www.tandlakartidningen.se!
100 år
100 år
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
95
kansli
förbundsstyrelse
Postadress: Box 1217,
111 82 Stockholm
Besöksadress: Österlånggatan 43
Tel: 08-666 15 00 (växel)
Fax: 08-662 58 42
www.tandlakarforbundet.se
kansli@tandlakarforbundet.se
E-post direkt till en person:
fornamn.efternamn
@tandlakarforbundet.se
Roland Svensson
Ordförande
0510-855 50
0708-35 55 98
roland.svensson@
tandlakarforbundet.se
Ekonomiska frågor
Nordöstra kursnämnden,
Riksstämman
Margareta Andréasson
08-666 15 36
Kamrathjälpen, ansvarsfrågor
Lotten Bergström 08-666 15 45
Kurser Nordöstra kursnämnden,
Riksstämman
Elsie Ekander 08-666 15 44
Kanslichef
Jeanette Falk 08-666 15 53
Kurser södra regionen,
Riksstämman, fdi
Ylva Liljeson 08-666 15 43
Efterutbildning, Riksstämman
Annika Hodgson 08-666 15 34
Etik, kvalitet
Åsa Hultén tjl
Pia Kollin vik 08-666 15 31 
Utredare, studenthandläggare
Pia Leden tjl
Emma Åberg vik 08-666 15 22
Ekonomichef
Bo Lidholm 08-666 15 12
Informationsansvarig
Lena Munck af Rosenschöld
08-666 15 52
lena.munck
@tandlakarforbundet.se
Sekreterare
Anna-Maja Necander 08-666 15 07
Ekonomi
Ann-Sofi Olsson 08-666 15 02
Efterutbildning, Riksstämman,
Swedish Dental Journal
Pia Säävälä tjl
Eva Nylander vik 08-666 15 10
Kurser västra regionen
Västra regionens kansli
031-15 69 22
96
Gunilla Klingberg
Vice ordförande
031-750 92 08, 0707-80 00 44
gunilla.klingberg@vgregion.se
Louise Ericson
Ordf i efterutbildningsrådet
08-85 56 00, 070-687 50 60
louise.ericson@ptj.se
Claes-Göran Emilson
031-786 32 03
emilson@odontologi.gu.se
Benny Enbuske
0929-135 40, 0708-13 56 21
benny.enbuske@nll.se
Kenth Nilsson
021-17 69 80, 070-658 78 86
kenth@stf-tt.org
Anders Wikander
070-648 63 03
anders.wikander@telia.com
Mikael Jansson
070-678 18 16
mikael.jansson@ptj.se
Victoria Fröjd
Adjungerad styrelseledamot
0735-27 39 11
victoria.frojd@
tandlakarforbundet.se
tandläkarförbundets
stöd till enskilda
medlemmar
drogfrågor på ett professionellt
sätt. Du kan kostnadsfritt och
under sekretess ringa Alnas rådgivning. Mer information
www.alna.se.
Kontaktperson i samtliga områden:
Lotten Bergström, 08-666 15 45 lotten.bergstrom@
tandlakarforbundet.se
Kollegastöd
Kollegastöd riktar sig till dig
som behöver stöd för problem
på arbetet eller i privatlivet.
Du kan i förtroende och under
sekretess vända dig till någon av
nedanstående kolleger (kvällstid
om ej annat anges, e-post för att
boka tid för samtal).
Vid anmälan till HSAN/
Socialstyrelsen
En anmälan ska besvaras inom tre
veckor. Anstånd kan begäras
på tel 08-508 861 00. Tandläkarförbundets medlemmar kan få
hjälp att besvara en anmälan:
Odontologisk hjälp via Tandläkarförbundets expertgrupp.
Kontaktperson: Lotten Bergström,
se ovan.
Juridisk hjälp ges av respektive
riksförening.
Privattandläkarna: Eva Andersson,
08-555 44 665
Tjänstetandläkarna: Susanna
Magnusson, 08-54 51 59 84
Bengt Adèrn, 016-244 56
Ahmad Aghazadeh, 0707-70 80 21
ahmad.aghazadeh@telia.com
Katt Sören Andersson,
070-663 84 18, 0243-122 80
soren.andersson.00@ptj.se
Gunnar Bringman,
035-10 31 20, dag
gunnar.bringman@ptj.se
George Estlander, 036-37 89 98
george.estlander@ptj.se
Lars Frithiof, 08-96 42 55
lars.frithiof@ofa.ki.se
Margit Gabrielson, 031-69 16 00
margit.gabrielson@vgregion.se
Bita Ghorani, 070-746 86 82
bita.ghorani@ftv.sll.se
Lennart Hernell, 060-214 92
lennart.hernell@swipnet.se
Gunnel Johansson, 070-585 30 41
Margareta Jonsson,
0708-27 26 26
margareta@ajonsson.se
Peter Stade, 0498-21 39 04
peter.stade@ptj.se
Claes Svärd, 0498-48 25 46
claes.svard@gotland.se
Stiftelsens syfte är att hjälpa tandläkare med ekonomiska problem.
Vi kan enbart stödja individer, inte
företag. Ansök med ett brev med
bakgrund och önskemål om hjälp
samt kopia på senaste deklaration,
egen och make/makas.
Kontaktperson: Lotten Bergström,
se ovan
Alna (alkohol, läkemedel och
narkotika i arbetslivet)
08-564 407 70
Alna hjälper företag och organisationer att hantera alkohol- och
Tandläkarförbundets serie
Kunskap & Kvalitet:
n Kvalitetssäkra din journalföring
n CE-märkta medicin-tekniska
produkter
n Medicinsk riskbedömning
för tandläkare
n Tandläkarens ansvar och
skyldigheter
n Försäkring för patient och
tandläkare
n Hygien i tandvården
n Avvikelser – lär av misstag,
egna och andras
n Etiska riktlinjer
Medlemslogotyp
Medlem beställ upp till 10 st
utan kostnad, icke-medlem
50 kr per st.
kontakt@tandlakarforbundet.se
WWWTANDLAKARFORBUNDETSE
$UÖKANÖH¦MTAÖDINÖ
MEDLEMSLOGOTYPÖ
P¥ÖHEMSIDANÖÖ
UNDERÖMEDLEM
MEDLEMSKAPETÖ
,OGGAÖINÖMEDÖ
PERSONNUMMERÖ
OCHÖL•SENORDÖÖ
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
kontor
Postadress:
Box 1217, 111 82 Stockholm
Besöksadress:
Österlånggatan 43, 2 tr
Tel: vx 08-555 44 600
Fax: 08-555 44 666
Hemsida: www.ptl.se
E-postadress: info@ptl.se
E-post direkt till en person:
fornamn.efternamn@ptl.se
Sveriges Privattandläkarförening
Eva Andersson, generalsekreterare
08-555 44 665, 073-366 51 00
Dan Nilsson, sakkunnig och
pressekreterare
08-555 44 604, 070-984 40 99
Svensk Privattandvård AB
Jan-Åke Zetterström, vd
08-555 44 690, 070-730 31 00
Ingela Andrée, personalchef
och reception
08-555 44 605
Daniella Bahgat, medlemsservice
08-555 44 699
August Liljeqvist, jurist
08-555 44 644
Maria Bjurö, informationschef
08-555 44 651, 070-810 46 11
Tina Fredriksson, kommunikatör
08-555 44 610, 070-382 71 74
Susanne Hirvonen, ekonomichef
08-555 44 620
Gudrun Tiberg, ekonomiassistent
08-555 44 660
Anders Wikander, odontologisk
konsult
070-648 63 03
Förtroendenämnden
Ann-Catrin Almespång
08-555 44 635
Privattandvårdsupplysningen
020-662 800
sveriges privata
specialisttandläkare
Per Jesslén, ordförande
08-23 20 00, 070-789 20 20
per.jesslen@tele2.se
kansli
Postadress:
Box 2287, 103 17 Stockholm
Besöksadress: Österlånggatan 43
Tel: vx 08-54 51 59 80
Fax: 08-660 34 34
www.tjanstetandlakarna.se
E-post direkt till en person:
fornamn@tjanstetandlakarna.se
Ombudsmän
Björn Petri, kanslichef
08-54 51 59 81
Susanna Magnusson
08-54 51 59 84
sveriges odontologiska
lärare
Per Tidehag
Ordförande
090-785 62 57
070-307 62 57
per.tidehag@vll.se
Mats Olson
08-54 51 59 83
Inger Wass, sekreterare
08-54 51 59 82
Aino Landes, ekonomi
08-54 51 59 85
Medlemsregister
och medlemsförmåner
08-54 51 59 88
medlemsservice@
tjanstetandlakarna.se
studerandeföre­ningen
Victoria Fröjd, ordförande
0735-27 39 11
victoria.frojd@
tandlakarforbundet.se
Anneli Lampinen, vice ordförande
070-313 18 62
annelielampinen@hotmail.com
WWWTANDLAKARFORBUNDETSE
.UÖHITTARÖDUÖVETENSKAPLIGÖDOKUMENTATIONÖ
OMÖIMPLANTATÖP¥ÖHEMSIDANÖÖ
Gör så här:
• Logga in som medlem
• Välj Sök implantatdokumentation
• Godkänn användarvillkoren
• Sök fram ett implantat med hjälp av
menyer eller fritextfält
• Läs fakta ur den vetenskapliga
dokumentationen direkt på skärmen
eller på en utskrift
För mer information - kontakta Pia
Kollin, pia.kollin@tandlakarforbundet.se
eller Lena Munck,
lena.munck@tandlakarforbundet.se
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009
97
NÄSTA NUMMER 5 NOVEMBER
KALENDARIUM
Lars-Åke, Sven och de 101 munnarna
Tid: 29 oktober 2009
Plats: Varberg
www.tandlakarforbundet.se
Erosioner och tandslitage - diagnostik
och behandling
Tid: 3 november 2009
Plats: Malmö
www.tandlakarforbundet.se
Sverige hade några starka lag redan vid OS i Bergen för två år sedan.
Hur gick det i årets OS?
➤Jo,
det stämmer. Det har varit os i år; de nordiska Odontologiska spelen hölls i Stockholm den 24–27 september med
odontologiska föreningen vid ki som värd. Alla Nordens
tandläkarhögskolor deltog i de spännande tävlingarna på
Zinkensdamms idrottsplats och det lika viktiga festandet.
Treårigt för hygienist
Tandläkare och VM-ess
nistutbildningen ska bli treårig. Om
det blir så, vad kommer det att innebära för tandhygienisternas arbete?
Vilken inverkan får det på tandläkarnas arbete? Möt tandhygienisternas
ordförande Yvonne Nyblom och läs om
hennes tankar kring detta.
re, 1976 sprintmästare vid VM i Västberlin. Möt Johan Granath, grabben
från Köping som blev ett världsnamn
på skridskobanorna runt om i världen.
Men han gjorde ytterligare en karriär,
som tandläkare. Nu driver han praktik
i både Katrineholm och Kolsva.
Musik mot rädsla
Effekten av COX-2
snabb verkan mot tandvårdsrädsla,
tror Göran Önneby, tandläkare och
studerande vid Musikhögskolan i
Stockholm.
cox-2-inhibitorer och deras förmåga
att stoppa cancer. Trots en lovande
start visar försök att cox-2-inhibitorer
kan orsaka allvarliga sidoeffekter.
➤ Just nu utreds det om tandhygie-
➤ Musikterapi kan ha en mycket
➤ 1970 blev han svensk juniormästa-
➤ Forskningen har satsat stort på
ANNONSÖRER I DETTA NUMMER
Cervident
2
JR dental
6, 60
Kerr
6
Örestad Dentallab
6
Digitales AB 7, 28, 49
UMEC EARfoon 8
NSK Sweden, TS Dental
9
Svensk Dentalservice
10
GlaxoSmithKline
11, 35
Biomain 16, 75
Ivoclar Vivadent
18, 22, 27
Bigman
20, 29
Dentalmind
21
Stockholmsmässan 24, 25
Meda 30
Sveriges Tandläkarförbund 32, 78
Forssberg Dental AB 33, 77
Optergo AB
34
Försäkringskassan
36
Dentsply DeTrey 37, 59
98
Nobel Biocare AB 38
Bright Dental Lab
42, 43
Astra Tech AB 46
Denzir
48
Pepsodent 50
Actavis AB
52
Straumann
53
Oral-B
54
Hultén & Co AB 56
Sun Dental Lab
57
MIS Sweden AB
58
Almasoft
60
Salli Systems 60
Teknodont 61
Sv Tandläkare-Sällskapet 62
AristoDent
63
3M Espe
73, 79
Support Design
76
Multiergonomi
76
Smile 87
Praktikertjänst Tandvård 88
Folktandvården Stockholm
89
Maryam Pourmousa
89
Narkoskliniken
89
Nordisk förening för Funktionshinder och oral Hälsa 89
Sw Ac of Cosmetic Dentistry
90
Folktandvården Örebro
91
Hådéns Dental Återvinning
94
Specialistkliniken för
Dentala Implantat
99
W & H Nordic AB
100
GC Nordic
bilaga
Kerr
bilaga
Opus Health Care
bilaga
Unident AB
bilaga
Vitaflo Scandinavia
bilaga
Voco bilaga
W & H Nordic AB
bilaga
Anonyma Alkoholister, IDAA 2009
AA-möte för läkare, tandläkare
och veterinärer
Tid: 3 november och 1 december
18.30–19.30
Plats: Läkarsällskapet, Klara Ö Kyrkogata 10,
Stockholm, lokal Grottan, 3 tr.
Vad har du i ditt medicinskåp?
Tid: 6 november 2009
Plats: Göteborg
www.tandlakarforbundet.se
Smärta och läkemedel vid medicinska
risker
Tid: 9 november 2009
Plats: Stockholm
www.tandlakarforbundet.se
Dubai International Implant Summit
Tid: 10–12 november 2009
Plats: Dubai, Förenade Arabemiraten
www.diis.ae
Odontologisk Riksstämma 2009
Tid: 12–14 november 2009
Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö
www.tandlakarforbundet.se
CEA Dental San Diego Convention
Tid: 13–14 november 2009
Plats: San Diego, USA
www.ceadental.com
Short Term course in Orthodontics 2010
Tid: Del 1: 11–22 januari, del 2: 1–11 juni,
del 3: 23 augusti – 3 september.
Plats: Genève, Schweiz
macornel@hotmail.com
The 14th International Dental Conference
& Arab Dental Conference & Exhibition –
AEEDC Dubai 2010
Tid: 9–11 mars 2010
Plats: Dubai, Förenade Arabemiraten
www.aeedc.com
TIPSA OSS
om evenemang till kalendariet. Kontrollera
datum innan du bokar, uppgifterna i kalendariet
kan ha uppdaterats efter pressläggning.
elisabeth.frisk@tandlakarforbundet.se
tandläkartidningen årg 101 nr 12 2009