S - Ergo

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924.
#3
12/3–1/4
2010
15/ ”Mitt problem med
vuxenfester beror enbart
på en stor brist i min sociala
förmåga.”
16/ ”In winter, Swedes flock
to the Kanarieöarna—or,
failing this, the local
‘Solarieöarna’”
21/ ”Som gangsterfilm står
inte ”En profet” långt efter de
allra största.”
Studentstadens kris
ett fall för Odell
Kåren decentraliserar
09/NYHETER Uppsala studentkår håller på att göra om sin organisation. I framtiden kommer en del
av makten att flyttas över till lokala
sektioner på fakulteter och campus.
Sektionerna ska ha möjlighet att driva
egna frågor, även om de måste skriva
under kårens centrala åsiktsprogram.
Huvudansvaret kommer även i fortsättningen att ligga på kåren centralt.
Dyraste hälsan i Uppsala
10–11NYHETER Ett besök på
Studenthälsan i Uppsala kostar 140
kronor. I Stockholm, Göteborg och
Umeå är det gratis. Sett till budgeten,
dit besökskostnaderna inte räknas,
har Studenthälsan i Uppsala 315
kronor per helårsstudent. Att jämföra
med Stockholm, där budgeten per
helårsstudent är 130 kronor.
Forskare ifrågasätter
FN:s klimatscenarier
13/NYHETER FN:s klimatpanel
Meditativt, upprepande, nedtonat.
Stilla mässor är Universitetskyrkans signum.
14–15/REPORTAGET
Foto: Christin Lenthamre
Andhämtning
IPCC bygger sina förutsägelser om
den globala uppvärmningen på
felaktiga grunder. Det går helt enkelt inte att utvinna så mycket olja,
kol och gas som krävs för att IPCC:
s värsta klimatscenarier ska bli
verklighet. Det menar Mikael Höök,
doktorand i globala energisystem
vid Uppsala universitet.
04–06/ DEBATT
VI KRÄVER
JÄMSTÄLLDA LÖNER«
JURISTSTUDENTER
LÄMNAS I STICKET«
POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA
08/NYHETER Orosmolnen hopar sig över Studentstaden, men än
är inte hoppet ute. Enligt uppgifter
till Ergo har det så kallade studentkonsortiet med nationerna i spetsen
kontakt med en aktör som har gått
vidare till den slutliga budgivningen,
och som vill behålla beståndet som
studentbostäder. Samtidigt har kommun- och finansmarknadsminister
Mats Odell engagerat sig i frågan.
HANDBOLLSLANDSKAMP HERRAR
9 JANUARI
UPPSALA KP CUP
23–24 JANUARI
SIMNING GRAND PRIX 2
SM I THAIBOXNING
6–7 MARS
SM I BANDY
19–21 MARS
SM I ISRACING
27 MARS
ORIENTERING UPPSALA MÖTE
23 –25 APRIL
SM I PAINTBALL
8–9 MAJ
CYKEL SCANDINAVIAN RACE
SM I CHEERLEADING
15–16 MAJ
SM I BUDO
22–23 MAJ
UVM MODERN FEMKAMP
SWEDISH BEACH TOUR
11–13 JUNI
SWEDISH OPEN FOTBOLLSGOLF
SM I SEGELFLYG
3–10 JULI
LAG-SM I DISTANSRIDNING
EUROPACUP PISTOL
21–22 AUGUSTI
FÄKTNING UPPSALA CUP
FORMULA OFFROAD
4 –5 SEPTEMBER
UPPSALA OFFSHORE RACE
CUPFINAL VOLLEYBOLL
20–21 NOVEMBER
SM I TYNGDLYFTNING
4–5 DECEMBER
STORVRETA INNEBANDYCUP
PROJEKTÄGARE
8–9 MAJ
19–20 JUNI
SEPTEMBER
12–14 FEBRUARI
27–29 DEC & 4– 8 JAN
10 –13 JUNI
9–10 JULI
18 SEPTEMBER
LEDARE / 03
Ergo #3 / 2010
KÅRENS DILEMMA
D
et står nu klart att många av landets lärosäten kommer att ta ett stort
ansvar för att säkra verksamheten vid sina kårer när kårobligatoriet avskaffas den 1 juli i år. Senast i raden är Uppsala universitet, som ger förhandsbeskedet att Uppsala studentkår kommer att få ungefär så mycket
pengar som den har begärt (läs mer om stödets detaljer på sidan 9). UNT:s
ledarskribent Karl Rydå är kritisk. Antingen kan kåren och universitetet inte räkna,
eller också har de ingen tilltro till verksamhetens möjlighet att locka medlemmar,
resonerar han.
Det kan verka olämpligt att studentkårens tidning ger sig in i en diskussion om de
ekonomiska förutsättningar som även påverkar tidningens framtid. Ergo tar dock
inte ställning till frågan om storleken på universitetets stöd, utan noterar bara att
Rydå tyvärr missar kårens dilemma vad gäller medlemsrekryteringen.
• I Uppsala tar nationerna hand om allt det roliga: pubarna, idrottsföreningarna,
körerna. Kåren ägnar sig åt utbildningsrelaterade frågor.
• Denna verksamhet måste kåren enligt studentkårsförordningen bedriva för alla
studenters räkning, inte bara medlemmarnas.
• Studenter är, precis som folk i allmänhet, ovilliga att betala för något de kan få
gratis.
Slutsatsen är att en stor andel av studenterna troligen kommer att välja att stå utanför när medlemskapet blir frivilligt. Vissa kommer kanske att stanna kvar av solidariska skäl, men långt ifrån alla. Kårens företrädare uttrycker sig mindre krasst, troligen av oro för att antaganden om studenternas förväntade beteende kan bli självuppfyllande profetior. Om Karl Rydå vill tvinga fram klarspråk på den punkten har han
alltså en poäng. Han har också rätt i att prognosen är ett uttryck för en låg tilltro till
den egna verksamhetens förmåga att locka medlemmar. Själv tror jag att det är en
realistisk bedömning, men som alla förutsägelser kan den slå fel, och ingen vore väl i
så fall gladare än Uppsala studentkår.
är att han sätter likhetstecken mellan verksamhetens förmåga
att locka medlemmar och verksamheten som sådan. Om kåren bara gör tillräckligt
bra och viktiga saker för studenterna, då kommer studenterna att gå med i kåren,
tycks han mena. Om kåren hade haft möjlighet att representera enbart sina medlemmar hade marknadens lagar varit tillämpliga åtminstone i teorin (även den något
osexiga studiebevakningen kan vara svårsåld, vilket är en annan fråga). Men nu är det
ju inte så. Kåren är ålagd att verka för alla studenter inom sitt täckningsområde, med
följden att marknadsvärdet av kårens tjänster sjunker
till noll kronor.
Men då får man väl inrikta verksamheten mer på
medlemsrekrytering? Den åsikten har bland andra
förre högskole- och forskningsministern Lars Leijonborg uttryckt, och kåren undersöker möjligheterna
att kunna erbjuda sina medlemmar rabatter och andra mervärden. En annan väg som nu diskuteras är att
införa ett gemensamt medlemskap med nationerna.
Men det handlar ju i så fall per definition om något
annat än att sälja in själva kärnverksamheten till studenterna. Och det är ju kärnverksamheten Karl Rydå
Gusten Holm, chefredaktör.
diskuterar.
KARL RYDÅS MISSTAG
HEJ STUDENT!
Namn: Elin Eriks-
son
Professionell svenska B.
Studerar:
Terminer i Uppsala:
5.
Bästa kurs: Professionell svenska A.
Värsta kurs: Fonetik.
Senast köpta kurslitteratur: Det var
så länge sen att jag inte kommer ihåg,
men säkert något om kommunikationsteorier. Jag lånar.
Här sitter jag och pluggar: I källaren på
Karin Boye.
Här slappar jag: I soffan.
Här shoppar jag kläder i Uppsala: H&M
Onödigaste grejen i mitt kylskåp: En
liten liten burk marmelad som en gång
passade bra ihop med en ost som inte
längre finns i mitt kylskåp.
Favoritnation: ÖG.
Bästa utgång i Uppsala: Oasia.
Största framgången: Jobbar på det.
Favoritresmål: Leipzig.
Här äter jag lunch: Hemma eller Hum C.
Tränar: På Campus 1477.
Ser på: TV.
Lyssnar på: Hits.
Bästa budgetmaten: Tomatsoppa med
röda linser.
Värsta korridorsminnet: När min
granne hittade en matta som han la ut
på golvet, varpå tre miljoner småkryp
uppenbarade sig och så snabbt de kunde
sprang mot rummets alla skrymslen
och vrår för att gömma sig.
Det gör jag helst en ledig söndag:
Ergo grundades 1924 och är
Uppsala studentkårs tidning
sedan 1940. Redaktionen
är obunden gentemot både
kårstyrelse och opposition.
CHEFREDAKTÖR/
ANSV. UTGIVARE
Gusten Holm
cred@ergo.us.uu.se
018–480 31 30
REDAKTÖR
Hanna Strandberg
red@ergo.us.uu.se
018–480 31 31
SIDREDIGERING
Robert Ringefors och
Gusten Holm
AD
Lotta Hähnel
ANNONSBOKNING
Tomat annonsbyrå
info@tomat.se
046–13 74 00/02
www.tomat.se
Brunchar och skrattar.
UPPLAGA OCH
PERIODICITET
34 000 exemplar
14 nr per år
PRENUMERATION
Vill du sätta in en radannons i Ergo?
Kostnaden är 50 kr. Skicka max 100
tecken till cred@ergo.us.uu.se eller med
vanlig post till Ergo, Övre Slottsgatan 7,
75310 Uppsala.
150 kr/år
ANNONSPRISER
Helsida fyrfärg: 19 500 kr
Halvsida fyrfärg: 12 000 kr
TRYCKERI
UNT
ISSN
0345–2875
ADRESSÄNDRING
018–480 31 00
Eftertryck utan redaktionens
skriftliga medgivande tillåts
ej. För obeställt material
ansvaras ej.
berglin
Utebliven tidning:
018-478 10 20
distributon@unt.se
(endast boende i Uppsala)
KOMMANDE
NUMMER AV ERGO
#4
2/4
#5
30/4
#6
17/5
DEBATT / 04
Ergo #3 / 2010
Vanessa Sevedag, Malena Ranch och Matilda Ågren.
»VI GRÖNA KRÄVER
JÄMSTÄLLDA LÖNER«
4 700 kronor i månaden eller 1,4 miljoner under ett arbetsliv. Ett
enkelt räkneexempel visar den genomsnittliga löneskillnaden mellan
kvinnor och män som fortfarande är så hög som 16 procent, trots
politisk enighet om lika lön för lika arbete. Lönen är inte bara en symbol för samhällets värdering av arbete, utan får även långtgående
konsekvenser i form av lägre pension, sjukpenning och föräldraförsäkring. Politikerna måste ställa högre krav på arbetsmarknadens
parter att satsa på jämställda löner. skriver Vanessa Sevedag,
Malena Ranch och Matilda Ågren, Gröna Studenter.
N
yligen presenterades Uppsala kommuns första heltäckande lönegranskning
som visar att över 2 000
anställda i kommunen
kan vara utsatta för lönediskriminering. I statistiken ligger, inte oväntat, de
kvinnodominerade yrkena i botten och
mansdominerade i topp. Granskningen
visar att det finns osakliga löneskillnader inom 23 yrkesgrupper.
Löneskillnaderna återfinns i hela
Sverige. Enligt SCB tjänar kvinnor i genomsnitt 84 procent av mäns löner. Hälften av löneskillnaden kan förklaras med
olika utbildning, yrke, befattningsgrad
och arbetstid. Den svenska arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Kvinnorna dominerar inom offentlig sektor,
»TROTS POLITISK ENIGHET
OM LIKA LÖN FÖR LIKA ARBETE SER STATISTIKEN LIKA
DYSTER UT IDAG SOM FÖR
20 ÅR SEDAN.«
medan över 80 procent av männen arbetar inom den privata sfären, där det ofta
finns större möjligheter till lönemässig
karriär. Resterande 8 procent kan inte
förklaras på annat sätt än att mäns arbete värderas högre än kvinnors.
Trots politisk enighet om lika lön för
lika arbete ser statistiken lika dyster ut
idag som för 20 år sedan. Sverige har
en lång och framgångsrik tradition av
att löner och arbetsvillkor regleras av
arbetsmarknadens parter. Men när det
gäller jämställdhetsaspekten har de
misslyckats.
att minska löneskillnader mellan män
och kvinnor i statliga verksamheter. Lönediskrimineringens avskaffande kommer dock aldrig att bli verklighet utan
fackens aktiva medverkan. Vi vill att den
politiska majoriteten i kommunen och
landstinget tar initiativ till överläggningar med facken om hur kommande
löneutrymmen kan användas för att
jämna ut löneskillnaderna.
Lönekartläggningar är effektivt för att
upptäcka och kunna åtgärda löneskillnader. De senaste åren har regeringen
kraftigt försämrat lagens krav att arbeta
med frågan. I den nya diskrimineringslagen (3 kap. § 10) gäller endast kravet
på upprättande av en jämställdhetsplan
och handlingsplan för jämställda löner
för arbetsgivare med mer än 25 anställda att utföra vart tredje år, vilket innebär att 20–25 procent av arbetstagarna
inte längre omfattas av jämställdhetsinsatser. Miljöpartiet vill att planer för
jämställda löner ska upprättas och följas upp årligen på arbetsplatser med fler
än tio anställda.
MENAR att politikerna
måste ställa högre krav på arbetsmarknadens parter att satsa på jämställda
löner. Vi vill också att kommuner och
landsting ska ta ett större ansvar som
just arbetsgivare, då många av de lägst
avlönade finns inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Det kommer att krävas pengar ur kommunens,
landstingets och statens budget för att
klara uppdraget. För kommande år budgeterar Miljöpartiet över 1 miljard för
MILJÖPARTIET tror på en generell arbetstidsförkortning, men idag arbetar
en stor grupp arbetstagare ofrivilligt
deltid. Tre fjärdedelar av de deltidsarbetande är kvinnor. Inom mansdominerade yrken har krav på arbetstidsförkortningar ofta drivits via kollektivavtal till
att bli nya normer om heltid. I kvinnodominerade verksamheter möts samma
krav med deltidsarbete där både lön och
arbetstid sänks. Kvinnornas höga andel
av deltidsarbete sammanfaller med hög
MILJÖPARTIET
andel tidsbegränsade anställningar. Det
ger dubbel negativ effekt av otrygghet
och låg inkomst.
På grund av den stora ökningen av tidsbegränsade anställningar, begränsade
den rödgröna majoriteten under förra
mandatperioden möjligheterna att använda sig av anställningsformen. Den
borgerliga regeringen har istället underlättat för arbetsgivare att använda
sig av denna otrygga anställningsform,
trots att den enligt dem själva kan ”medföra risk för att kvinnors position på arbetsmarknaden försämras ytterligare”
(proposition 2006/07:111). Vi betraktar
detta som en strukturell diskriminering
av kvinnor. Miljöpartiet menar att en
jämställd politik måste utgå från rätt till
heltid och möjlighet till deltid.
tro
att problem på en strukturell nivå kan
åtgärdas med individuella lösningar.
Det tror inte Miljöpartiet. Vi menar att
det krävs strukturella åtgärder för att
lösa strukturella problem. Det krävs en
vilja och samarbete mellan politiker, arbetsgivare och fackliga organisationer
på såväl lokal som nationell nivå. Kvinnors lägre lön och långsammare löneutveckling i kombination med huvudansvar för hem och familj är påtagliga
faktorer i det icke jämställda samhället.
Därför kräver vi gröna jämställda löner
i Sverige.
REGERINGEN VERKAR FORTFARANDE
Vanessa Sevedag
Malena Ranch
Matilda Ågren
Gröna Studenter
DEBATT / 05
Ergo #3 / 2010
SATSNINGAR PÅ UTBILDNING BETALAR SIG«
På sikt kommer inte svensk
forskning att kunna behålla sin
spets utan en väl fungerande
grundutbildning som bas. Inte
heller näringslivet kommer att
kunna utnyttja sin potential utan
välutbildad arbetskraft. Därför
är det hög tid att ge högskolan
mer resurser för att stärka utbildningskvaliteten. Det skriver
Uppsala studentkårs ordförande Kristina Ekholm och Sveriges
förenade studentkårers ordförande Klas-Herman Lundgren.
»DE KURSER SOM REDAN
TIDIGARE HADE FULLGOD
LÄRARKONTAKT FÅTT
ÄNNU MER, MEDAN DE
SOM TIDIGARE HADE FÅ
LÄRARLEDDA TIMMAR FÅTT
ÄNNU FÄRRE.«
D
et senaste decenniet har
sett en kraftig expansion
av den svenska högskolan,
och många fler har idag
möjlighet att få en högre utbildning än för tio år sedan. Detta är en
väldigt positiv utveckling, men också en
utveckling som inte är unik för Sverige.
Samma tendens är allmän i hela världen,
och är en del av utvecklingen mot en globaliserad ekonomi, där en högutbildad,
kompetent och flexibel arbetskraft kommer att vara nödvändig. För att vårt utbildningssystem ska stå sig i denna nya
värld måste rejält ökade resurser satsas
på grundutbildningen i högskolan.
I den ovan beskrivna utvecklingen
borde Sverige ligga i framkant, men så är
tyvärr inte alltid fallet. Den utbyggnad
av högskolan som skett har till största
delen varit underfinansierad, vilket med
nödvändighet gått ut över dess kvalitet.
Som Högskoleverket visade i rapporten
Högskolans ekonomi 1997-2007 – Vad
har hänt? så ligger resurstilldelningen
per student kvar på 1998 års nivå, och
trenden är att resurserna snarare minskar. Detta beror till stor del på att den
årliga uppräkningen av lärosätenas anslag inte följer kostnadsutvecklingen,
varför de i realiteten minskar för varje
år som går. Den kraftiga tillströmningen
av nya studenter inför den innevarande
höstterminen har ytterligare försvårat
situationen.
Klas-Herman Lundgren och Kristina Ekholm.
fullgod lärarkontakt fått ännu mer,
medan de som tidigare hade få lärarledda timmar fått ännu färre.
Med få lärarledda undervisningstimmar ställs det väldigt stora krav på studiedisciplin för den enskilde, och detta
är särskilt besvärligt för dem som kommer från en studieovan bakgrund. Fler
lärarledda timmar leder till en bättre
utbildning, men det torde också minska
avhoppen och därmed leda till den högre genomströmningstakt som i flera
utredningar ansetts önskvärd.
REGERINGEN HAR NYLIGEN presenterat
en synnerligen kraftig och framåtblick-
ande satsning på svensk forskning, och
det är någonting vi varmt välkomnar.
Samtidigt kommer den svenska forskningen på sikt inte att kunna behålla
sin spetskompetens utan en fungerande
grundutbildning som bas. Inte heller
kommer det svenska näringslivet att
kunna utveckla sin fulla potential om
det inte finns välutbildad arbetskraft
att anställa. För att uppnå detta måste
högskolan tillföras rejäla resurser för
att stärka utbildningskvaliteten. Det
är en satsning som kommer att kosta,
men det är vår fasta övertygelse att den
i längden kommer att betala sig många
gånger om!
Kristina Ekholm
Ordförande Uppsala studentkår
Klas-Herman Lundgren
Ordförande Sveriges förenade studentkårer
SKRIV TILL ERGOS
DEBATTSIDA!
Textlängden bör inte överstiga
2 500 tecken inklusive mellanslag.
Redaktionen förbehåller sig
rätten att korta i och språkgranska
manus. Det går bra att vara anonym,
men du måste uppge namn och
adress till redaktionen.
Maila till cred@ergo.us.uu.se.
Nästa manusstopp är den 22/3 .
martin wollerstam
UPPSALA STUDENTKÅR gjorde under
förra läsåret en undersökning av den
lärarledda tiden som erbjöds de studenter som läste A-kurser respektive första
terminen vid utbildningsprogram inom
alla fakulteter på Uppsala universitet.
Den visade med all önskvärd tydlighet
att den lärarledda tiden varierade oerhört mellan olika fakulteter, från drygt
tjugo timmar i veckan på den teknisknaturvetenskapliga fakulteten, till färre
än fem timmar i veckan på den historiskfilosofiska. Den trend som kan utläsas i
förhållande till tidigare undersökningar
är att de kurser som redan tidigare hade
06 / DEBATT
Ergo #3 / 2010
»BRISTANDE VÄGLEDNING
PÅ JURISTPROGRAMMET«
Studenterna på juristprogrammet får ofta gissa sig till vad
deras betyg grundar sig på. Det
skriver juriststudenten Madeleine Varnäs, som efterlyser bättre
vägledning från lärarna.
S
om juridikstuderande är
det alltid lika spännande
att vid terminens slut ta del
av resultatet från gångna
månaders arbete. Tyvärr ger
en publicerad poäng på studentportalen
sällan insikt i vad ett betyg grundats på,
utan jag får hänge mig åt gissningslekar
för att komma underfund med vad jag
gjort bra eller dåligt. I senaste numret
av Ergo uppmärksammades den språkliga inskolningen på juristprogrammet i
Uppsala. Av artikeln att döma brister undervisningen i att vägleda studenterna in
i det juridiska språkbruket. Som student
vill jag påstå att Uppsalas juristprogram
visar brister på betydligt mer väsentliga
punkter än så.
Det är knappast mitt eventuellt bristfälliga språk som bekymrar mig i nuläget, utan snarare att jag aldrig får några
riktlinjer för hur jag kan förbättra mina
juridiska kunskaper. På det fåtal promemorior som skrivs under en termin är
otydliga anmärkningar från rättande
lärare mer regel än undantag. Skriftliga
uppgifter återkommer ofta i stort sett i
samma skick som vid inlämningen. Det
är ironiskt att lärarna på en utbildning
där studenterna förväntas motivera sina
påståenden och undvika löst tyckande
inte ens kan ge godtagbara motiveringar
vid betyg och poängsättning.
»PÅ DET FÅTAL PROMEMORIOR SOM SKRIVS UNDER
EN TERMIN ÄR OTYDLIGA
ANMÄRKNINGAR FRÅN
RÄTTANDE LÄRARE MER
REGEL ÄN UNDANTAG.«
I ovan nämnda artikel framstår det som
lätt att få en utförlig förklaring genom
kontakt med lärare eller kursföreståndare. Jag tvivlar dock på att kursledningen
skulle uppskatta ett system där samtliga
studenter i efterhand krävde den motivering de sålunda har rätt till. Majoriteten
finner det förmodligen inte lönt att ifrågasätta enstaka promemorior då betyget
ändå huvudsakligen bestäms utifrån
terminstentan. Tyvärr är kommentaren
till tentasvaren endast övergripande och
ger därmed inte heller någon individuell vägledning. Det vill säga, om någon
sådan ens publiceras. I skrivande stund
har jag fortfarande inte sett skymten av
någon kommentar från höstterminens
skrivning.
bör även nämnas undervisningen, vilken i genomsnitt består
av fyra timmars seminarium i veckan.
Inte nog med att tiden är begränsad,
I SAMMANHANGET
Lärarna på Juridicum är dåliga på att ge studenterna vägledning, tycker juriststudenten Madeleine Varnäs.
den leds också ofta av lärare utan någon
egentlig kunskap i de specifika ämnesområdena. Vid kritik ursäktas detta
med att Uppsalas problembaserade inlärningsmetod utgår från studenternas
självständiga arbete, och att varje seminarium förbereds väl av en lärargrupp
som diskuterar igenom seminariets huvudfrågor. När jag nyligen påpekade att
otillfredsställande undervisning leder
till flera timmars extra läsande i veckan,
fick jag i respons att det måste vara positivt för mina egna studieresultat. Den
stora press på studenterna det också
leder till tycktes inte bekymra kursföreståndaren ifråga.
Att hos juristprogrammets ledning
finna ett sådant lättsinne inför studenternas situation är bekymmersamt. Jag
anser att lärarnas vägledning på programmet kan förbättras avsevärt och
att systemet bör granskas. Jag är trött på
att gissa mig till vad mina betyg grundas
på.
Madeleine Varnäs
Vi
beklagar att Madeleine Varnäs anser sig
aldrig få några riktlinjer för hur hon kan
förbättra sina juridiska kunskaper. Träning i juridisk problemlösning – med
feedback – är det dominerande inslaget
på juristprogrammet.
Av kursinformationen, som studenterna får i början av varje kurs, framgår
målen och vad betygen grundas på. Vid
seminarierna diskuteras avancerade
juridiska problem. Studenterna har
förberett seminarierna i basgrupper. Se-
JURIDISKA INSTITUTIONEN SVARAR:
minarieuppgifterna har sällen en given,
enkel lösning. Det bästa sättet att lära
sig lösa juridiska problem är att träna.
Den insikten utgör grunden för den
problemorienterade inlärningsmodellen. Tentauppgifterna är ofta gjorda på
samma sätt som seminarieuppgifterna,
studenterna har således under kursens
gång löst sådana uppgifter.
I EN PROBLEMORIENTERAD inlärningsmodell är lärarens främsta uppgift att
vara en organisatör av studieprocesser,
inte att ”lära ut” – det vill säga att ”flytta” information från litteraturen till
studenternas hjärnor. Läraren ska visa
hur man skaffar sig kunskaper men i övrigt främst fungera som en resonerande
förebild. Hon/han ska kommentera,
kritisera, lägga tillrätta, ibland sammanfatta men inte ”lära ut”. Det är inte
självklart att studenterna lär sig mer ju
fler lärartimmar de får. Inlärningen ligger hos studenten själv. Det är inte heller givet att en ämnesspecialist är bättre
lämpad att fylla lärarrollen än en icke
ämnesspecialiserad lärare. Självfallet
använder vi oss inte av lärare utan ämneskunskaper!
Tanken är att studenterna, med löpande feedback, gradvis och tryggt ska kunna slussas in i den juridiska yrkesrollen.
Blückert konstaterar i sin avhandling att
jurister med examen från Uppsala anses
vara duktiga på att skriva. Den skriftliga
träningen förefaller således vara framgångsrik. Som alltid kan det givetvis bli
ännu bättre, en utveckling vi självfallet
strävar efter.
Tentor ska alltid följas av tentagenom-
Foto: Gusten Holm
»DET ÄR INTE SJÄLVKLART
ATT STUDENTERNA LÄR SIG
MER JU FLER LÄRARTIMMAR DE FÅR. «
gångar eller skriftliga tentakommentarer. De sistnämnda innehåller ofta ett
”mallsvar”, kommentarer av andra vanligt förekommande svar samt allvarliga
eller vanliga fel. Våra resurser tillåter
inte individuella tentakommentarer.
Studenterna ska genom en jämförelse
mellan sin tenta och kommentaren,
kunna sluta sig till vad som fattades i sitt
eget svar och hur de kan förbättra sin
problemlösningsförmåga. Examinator
finns dessutom tillgänglig för enskilda
samtal. Beträffande den av Varnäs efterlysta tentakommentaren blev den inte
– som tanken är – publicerad samtidigt
med betygen. Den publicerades, pga hög
arbetsbelastning hos lärare, några veckor därefter.
På ovanstående sätt försöker vi ge studenterna uppmuntran, stöd och vägledning i att lära sig lösa juridiska problem
och juridiska kunskaper. De flesta studenter är enligt vår uppfattning nöjda
med den feedback de får. Landets juristprogram har utvärderas flera gånger av
Högskoleverket. Utvärderingarna har
för vår del inte resulterat i någon kritik i
de av Varnäs berörda avseendena.
Olle Lundin, prefekt
Margareta Brattström,
utbildningsutskottets ordförande
STUDENTER & ARBETSMARKNAD PRESENTERAR:
Get that job!
16 mars 15.15 - 17.00 Ekonomikum, A144
Lena From, EURES-adviser at the International Swedish Employment Office in Västerås. Advice and
CV examples for students wishing to write a successful application for the UK job market.
!"# Limited seating available, preregistration required at jobb@uadm.uu.se
Liveintervju med Adecco!
17 mars 15.15 – 17.00 Ekonomikum, A144
Välkommen att vara med och uppleva en anställningsintervju inför publik! En av Adeccos rekryterare,
Karolina Mats, genomför en liveintervju och efteråt är alla välkomna att ställa frågor och diskutera t.ex.
vanliga fallgropar vid en anställningsintervju. $"%# Förhandsanmälan: jobb@uadm.uu.se
Löneförhandlingen - att prissätta sin kompetens
18 mars 13.15 – 15.00 Ekonomikum, A144
Mona Andersson, förbundssekreterare på Akademikerförbundet SSR, ger tips och råd om hur du förhandlar framgångsrikt om din lön. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se
Vill du arbeta inom EU-kommissionen,
Europaparlamentet eller Rådsekretariatet?
24 mars 15.15 - 17.00 Ekonomikum, Hörsal 2
Hur söker du, och vilka är kvalifikationskraven? Thomas Belius och Frida Unenge, Regeringskansliet,
Statsrådsberedningen informerar.
Anställningsintervju?!
30 mars 15.15 – 16.45 Engelska parken, Hus 7/0042
Vad händer vid en anställningsintervju? Varför ställer arbetsgivaren vissa frågor? Rekryterare från
Proffice delar med sig av sina erfarenheter. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se
Urval och bedömning med hjälp av tester
- hur fungerar det?
20 april 15.15 – 17.00 Ekonomikum, A144
Hur arbetar arbetsgivare med detta och vilken information är det man vill åt. Tobias Collin, Proffice.
$"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se
Convince through Communication
- Power point och presentationsteknik-tips från Accenture
21 april 16.15 – 18.00 Ekonomikum, Hörsal 2
Under två timmar delar en erfaren managementkonsult från Accenture med sig av sina bästa presentationstips. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu
Att arbeta som volontär!
26 april 15.15 – 17.00 Universitetshuset, Sal IV
Föreläsningen är till för dig som är intresserade av att veta mer om det ideella engagemanget och vill
låta sig inspireras av det ideella arbetets positiva kraft. Ett smörgåsbord av ideella uppdrag serveras för
dig som funderar på att bli volontär. Vi ger dig tips och råd som kan vara värdefulla för dig i just ditt
ideella uppdrag. Marita Klasson vid Volontärbyrån i Uppsala berättar.
$"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se
Kandidatexamen
– och sen då?
Sök jobb på rätt sätt!
5 maj 15.15 – 17.00 Ekonomikum, A114
Ska du söka sommarjobb eller är du snart klar och är på jakt efter ditt drömjobb? Då är det hög tid att
få i ordning ditt CV och förbereda dig inför den viktiga intervjun. Under denna timme kommer du att
få svar på hur ett CV ska vara uppbyggt, vad du bör ha med och vad du kan hoppa över. Hur väl du kan
förbereda dig inför din intervju och vilka frågor som sannolikt dyker upp. Rekryterare från Academic
Work föreläser. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se.
Hos oss kan du få:
!""#$%&'()*(+,(-&.(%/01'/2/30$4"5(-&.(62)0(-&.(4*#(.74(#7('%/(3*(6288593%(/94(#7(01'"4(%4$"6":
!""#$(;*/#%3(<(=4"#%3(>?:@>(<(AB:>>:(C/#"4(6"4;2/062#(95"/('598801))"6(6-40#%3%4(AD:>>(<(AE:>>:(
%#&'(&)*+#&&,(FG6(H8-=03%6%/(A>I(52#(F67#"4%/#""J)"#262-/"/KL/."6"/(=14(F67#2"M(-&.('9442945938"#/2/3
-#.#/01,(>AEM(NOA(NO(B>P(;*/(<(=4"(>?:@>(<(AB:>>(7/#"4(6"4;2/062#(95"/(6-40#%3%4(AN:>>(<(AD:>>(
23"0&$,4Q-$$R7%#;:77:0"(((5#6&7*),4SSS:77:0"K%4$"60;%4'/%#
89.(061):
!"#$%&#"#"'()*(+*",($-.#,/0"#+1(
!"#$%&#'($)&*+,')(#)*#'(,&-..+(,+#$/&-01.('(2+&#)34#,'5.#5%#0-6'2+#7)889#:/&#*-&#'($);#<<<9""9.-=+&8-,.*+&>(+6
018-471 47 50 • jobb@uadm.uu.se • www.uu.se/arbetsmarknad
www.uu.se/masterprogram
08 / NYHETER
Ergo #3 / 2010
Än finns det hopp
för Studentstaden
Orosmolnen har hopat sig över
Studentstaden den senaste
tiden, men än är inte hoppet
ute. Enligt uppgifter till Ergo har
det så kallade studentkonsortiet med nationerna i spetsen
kontakt med en aktör som har
gått vidare till den slutliga budgivningen, och som vill behålla
beståndet som studentbostäder. Samtidigt har kommun- och
finansmarknadsminister Mats
Odell engagerat sig i frågan.
S
om Ergo tidigare har berättat är Vasakronan i färd med
att sälja sitt dotterbolag
Dombron, där Studentstaden AB ingår. Affären, som
ska vara avslutad under 2010, har väckt
oro på flera håll. Bland andra Uppsala
studentkår, nationerna, universitetet
och kommunen befarar att en ny ägare
kan komma att använda Studentstaden
till annat än studentbostäder. För att
säkra studentbostädernas framtid har
nationerna i samverkan med Akademiförvaltningen, kåren, kommunen och
ytterligare en samarbetspartner i fastighetsbranschen gått in i budgivningen.
I slutet av februari fick studentkonsortiet veta att deras bud är för lågt för att de
ska få vara med i den slutgiltiga budgivningen. Enligt V-Dala nations skattmästare Rolf Kroon går det inte att lägga ett
högre bud om man har avsikten att behålla Studentstaden som studentbostäder.
– Vi har räknat mer noggrant på detta
än någon annan, vågar jag påstå. Vi har
gått tillbaka tio år i Vasakronans räkenskaper och fått fram den riktiga kostnaden för drift, underhåll och administration. Sedan har vi lagt det bud som
gör det möjligt att driva Studentstaden
vidare med studentbostäder, och som
täcker drift, underhåll, administration
och räntekostnader.
Slutsatsen är att de spekulanter som
har bjudit högre rimligen har andra planer för Studentstaden. En köpare som
vill omvandla till bostadsrätter har möjlighet att betala mycket mer, menar Rolf
Kroon.
i att göra om Studentstaden till bostadsrätter.
– Jag vet inte varifrån de har fått det.
Allt är byggt för att vara studentbostäder, och det finns en stor efterfrågan på
studentbostäder i Uppsala.
Men även om du inte tror på studentkonsortiets uträkning måste du väl hålla
med om att det finns en gräns då priset
blir så högt att det inte går att driva
Studentstaden på samma sätt som idag
utan att gå back?
Tror du att omvandlingen i så fall bara
skulle gälla lägenheterna, eller finns det
en risk att även studentrummen byggs
om till vanliga lägenheter som sedan
säljs som bostadsrätter?
– Det är säkert inte något som sker omedelbart. En ombyggnad av korridorerna
blir lika dyrt eller dyrare än att bygga
nytt, och resultatet blir sämre. Rivning
är troligen ett bättre alternativ.
Precis som andra hyresgäster har de boende i Studentstaden besittningsskydd,
som innebär att en hyresvärd som vill
använda bostäderna till annat inte utan
vidare kan tvinga dem att flytta. Det är
dock enklare att ombilda studentlägenheter än vanliga hyresrättslägenheter,
eftersom omsättningen är snabbare och
besittningsskyddet är begränsat till den
tid hyresgästen är aktivt studerande.
SÅVÄL NATIONERNA som Uppsala studentkår och flera av stadens kommunpolitiker har uppmanat det ansvariga
statsrådet, kommun och finansmarknadsminister Mats Odell, att agera för
att förhindra att studentbostäderna försvinner. Vid ett möte om studenternas
bostadssituation med Uppsala studentkårs ordförande Kristina Ekholm den 1
mars lovade Odell att ta upp frågan med
Vasakronans vd Fredrik Wirdenius senare samma dag.
Rolf Kroon välkomnar Mats Odells engagemang i frågan.
– Hur mycket hans inblandning betyder återstår att se, men om Vasakronan
säljer Studentstaden AB till någon som
omvandlar bostäderna till vanliga hyres-
Kommun- och finansmarknadsminister
Mats Odell har diskuterat Studentsaden
Foto: Pawel Flato
med Vasakronan.
– Vi kan inte föra den typen av diskussion eftersom den gäller frågor som är
under sekretess.
Enligt Peter Östman har Vasakronan
inte fått några nya direktiv från Mats
Odell kring försäljningen av Studentstaden.
för att bevara Studentstaden som studentbostäder har inte
gett upp hoppet. Enligt vad Ergo erfar
har studentkonsortiet kontakter med
en budgivare som kvalificerats för att ge
slutligt bud. Det ska röra sig om en aktör
som inte vill ha studentbostäderna för
att göra annat med dem.
DE SOM KÄMPAR
rätter eller bostadsrätter blir det besvärligt för Vasakronan. Då har de stött sig
med universitetet, kommunen, studenterna och regeringen.
Vasakronan ägs av första till fjärde
allmänna pensionsfonden. Staten har
alltså ett intresse av att försäljningen
inbringar så mycket pengar som möjligt till pensionärerna. Men enligt Rolf
Kroon påverkar det inte Odells trovärdighet när han säger sig vilja bevara Studentstaden som studentbostäder.
– Mats Odell är just nu engagerad i att
se till att det finns tillräckligt med studentbostäder för att Sverige ska säkra
tillgången på välutbildade människor
för framtiden. I det sammanhanget
kan det inte ha någon betydelse för pensionärskollektivet om deras avkastning
möjligen skulle bli någon bråkdel av
en promille lägre på grund av en viktig
framtidssatsning.
kommunikationschef
Peter Östman ser ingen affärsmöjlighet
VASAKRONANS
GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se
Bakgrund
DEN 17 NOVEMBER 2009 deklarerar
Vasakronan att man tänker lägga in
huvuddelen av sina bostadsfastigheter
i dotterbolaget Dombron. Studentstaden i Uppsala står för 4 300 av totalt
8 000 bostäder. Dombron övertar
även personal från Vasakronan. Avsikten är att sälja bolaget i dess helhet.
Motiveringen till försäljningen är att
Vasakronan vill fokusera på butiks- och
kontorsfastigheter.
Avhopp beror sällan på bostadsbrist
Utbildning på annan ort eller ett
bättre arbete är de vanligaste
anledningarna till att studenter som antagits till Uppsala
universitet inte registrerar sig
eller avbryter sina studier i ett
tidigt skede. Endast tre procent
uppger bostadsbristen som
orsak.
U
ppsala studentkår släppte i
dagarna sin rapport ”Undersökning om tidiga studieavhopp vid Uppsala universitet”.
Som namnet antyder var syftet med
undersökningen att ge en bild av de bakomliggande orsakerna till att studenter
som antagits till utbildningar på Uppsala universitet väljer att inte påbörja
studierna, eller väljer att avbryta dem i
ett tidigt skede. Fokus låg på studenternas bostadssituation, men det visade sig
att endast tre procent av dem som svarat
på frågan uppgav bostadsbristen som
orsak.
– Vi hade förväntat oss att det skulle
vara fler än tre procent, men det verkar
som att få vill avstå sin utbildningsplats på grund av bostadsproblem.
Samtidigt vill jag passa på att säga att vi
inte tycker att tre procent är okej. Hade
fler internationella studenter deltagit
i undersökningen så hade siffran förmodligen varit högre, då det fanns ett
avståndssamband – men de visade sig
vara omöjliga att få tag i, säger Stella
Papasotiriou, vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor på Uppsala
studentkår.
att bostadsproblem
var anledningen till att de valde att inte
påbörja, eller att tidigt avbryta sina
studier svarade 60 procent att de inte
fått information om hur de kunde söka
bostad i Uppsala. En tredjedel var inte
AV DE SOM SVARAT
anmälda till någon bostadskö och alla
utom en svarade att de inte fått någon
hjälp med att söka bostad. Ytterligare en
tredjedel hade inte tagit kontakt med
vare sig kåren, nationerna, universitetet
eller kommunen och lika många kände
inte till att Bostadsjouren finns.
– Undersökningen visar att det finns
generella problem med informationsflödet till nyantagna studenter och det
gäller inte bara bostadsfrågan, utan
även andra viktiga frågor, säger Stella
Papasotiriou.
500 personer deltog i undersökningen.
HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
NYHETER / 09
Ergo #3 / 2010
Illustration: Hanna Strandberg
Möjlig indelning
av sektioner
• Samhällsvetenskapliga sektionen
• Juridiska sektionen
• Teknisk-naturvetenskapliga
sektionen
• Medicinska sektionen
• Utbildningsvetenskapliga
sektionen
• Humanistiska sektionen
(bestående av de teologiska,
språkvetenskapliga och historiskfilosofiska fakulteterna).
• Doktoranderna får själva avgöra
huruvida de vill bilda en egen sektion eller tillhöra de andra.
Kåren ska bilda sektioner
Kårens organisation håller
på att förändras. I framtiden
kommer en del av makten att
flyttas över till lokala sektioner
med möjlighet att driva egna
frågor. Tanken är att föra kåren
närmare studenterna och på så
sätt behålla medlemmarna efter
obligatoriets fall.
KÅRUGGLAN I BLÅSVÄDER
Ergo belyser i en serie under våren konsekvenserna av kårobligatoriets fall.
D
agens struktur kommer att
ersättas av lokala, delvis
självstyrande
sektioner,
som är baserade på fakulteter eller campus. Sektionerna är tänkta att länka samman de lokala
studieråden och studentrepresentanterna med kåren centralt, genom studiebe-
vakarna. Syftet är att kårmedlemmarna
också ska få tillgång till lokal representation, då sektionerna ska kunna tycka
olika i frågor där åsikterna skiljer sig
åt mellan olika utbildningar. Däremot
måste de olika sektionerna skriva under
kårens centrala åsiktsprogram. Kåren
kommer även fortsättningsvis att ha huvudansvaret.
– Det är viktigt med struktur när man
har olika sektioner. Därför måste det finnas en tydlig delegationsordning mellan
kåren och sektionerna. Vi vill inte att det
ska uppstå konflikter, säger kårens ordförande Kristina Ekholm.
SEKTIONERNA KOMMER ATT STYRAS av
sektionsråd, bestående av representanter från studieråden och de lokala studentföreningarna. Sektionsråden kommer att ha ansvar för all studiebevakning och studiesocial verksamhet inom
respektive sektions verksamhetsområde, och rätt att yttra sig över remisser
som kåren besvarar, samt ha avgörandet
vad gäller yttranden som endast rör den
egna sektionen. Sektionerna kommer
att rekrytera studentrepresentanter lokalt, och bör enligt kåren byggas kring
studiebevakarna, som väljs av sektionerna, men tillsätts av kåren. Idag finns
17 studiebevakare, tillsatta på 25, 33 el-
ler 50 procent. Målsättningen är att ha
10 heltidsarvoderade studiebevakare,
minst en på varje fakultet. Ännu är det
inte klart hur kontakten med kåren centralt ska skötas, men studiebevakarna
kommer att fungera som kårens förlängda arm.
– Sektionernas budgetar kommer att
ligga som poster i kårbudgeten. De kommer att få ett basbelopp, med möjlighet
att få mer, som en morot. Ju fler medlemmar – desto mer pengar kommer de att få.
Genom att bilda sektioner och decentralisera verksamheten hoppas kåren
att det kommer att bli lättare att rekrytera medlemmar och förbättra servicen
för dessa. Kåren kommer att vara närvarande ute på campus, samtidigt som den
centralt kan fokusera på remisser, breddad rekrytering, jämlikhet, bostadsfrågor och samordning av åsikter. Kåren
kommer att vara universitetets dialogpartner även i framtiden.
– Vad gäller de frågor som rör alla studenter är det viktigt att vi visar en enad
front. Den stora skillnaden jämfört med
idag är att en del av makten flyttas till lokal nivå. Syftet är att studenterna ska kunna identifiera sig med kåren och känna att
de har större möjligheter att påverka.
HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
Nationerna vill nå framtidens studenter
Dafe Eghagha är mannen som
ska säkra återväxten på Uppsalas studentnationer efter
obligatoriets fall den 1 juli.
S
om marknadsföringsansvarig på nationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet har Dafe Eghagha uppdraget att ”ge framtida och
nya studenter en inblick i nationslivet
och vad nationerna kan erbjuda dem”.
Nya studenter ska bland annat nås vid
reccemottagningar och kursstarter för
A-kursstudenter. Bland de framtida studenterna är gymnasieelever en viktig
målgrupp.
– Vi har rekryterat 15 personer som
åker runt på gymnasiedagar och utbildningsmässor och informerar om vad
som händer på nationerna, berättar
han.
I jobbet ingår även att öka nationernas synlighet i massmedierna. Dafe Eghagha diskuterar bland annat med TV4
Uppland om att göra en reklamfilm för
nationerna som ska sändas i höst.
– Jag bokar upp kanalerna för att få ut
vårt budskap. Nu återstår det att formulera exakt hur budskapet ska se ut.
En marknadsundersökning ska bringa
klarhet i vad de som redan är Uppsalastudenter tycker om nationernas utbud.
Själv är Dafe Eghagha inte särskilt orolig
för en framtida medlemsflykt.
– Jag tror inte att vi kommer att tappa så
många medlemmar. Det finns ju redan i
dag en möjlighet att stå utanför genom
att gå med i Skånelandens nation.
GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se
Universitetet
stöttar kåren
Studentkårerna vid Uppsala
universitet kommer att få dela
på drygt 10 miljoner årligen,
vilket motsvarar 440 kronor per
helårsstudent, enligt universitetets avsiktsförklaring. Uppsala
studentkår är mycket nöjd med
förhandsbeskedet.
E
tt definitivt beslut kan tas
först efter den 14 april, när
universitetet har bestämt vilka organisationer som kommer att få kårstatus från och
med 1 juli i år.
– Men eftersom det är universitetsledningen som tagit fram avsiktsförklaringen räknar jag med att det blir så här. Det
finns inget utrymme för ekonomiska
förändringar, det skulle i så fall handla
om att resurserna kommer att fördelas
annorlunda, säger Einar Lauritzen, chef
på Studerandebyrån.
Det är inte bara Uppsala studentkår
(US) och Farmacevtiska studentkåren
(Fas) som ansökt om att bli studentkårer
efter kårobligatoriets avskaffande, utan
även Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN), som idag inte är en studentkår i formell mening.
på tre
saker vid bedömningen av hur mycket
pengar kårerna ska få: Erland Ringborgs utredning, agerandet vid andra
lärosäten och de äskanden som US och
Fas inkommit med. Man har utgått från
antalet helårsstudenter under 2009, och
beloppen kommer att fördelas efter de
berörda kårernas andel av dessa 23 244
studenter. Det rör sig om 440 kronor per
helårsstudent, en summa som överstiger den som angavs i Ringborgs utredning med 130 kronor. I denna summa
ingår även regeringens särskilda bidrag
på cirka 100 kronor per helårsstudent.
– Skulle det, hypotetiskt sett, bara bli
två kårer – Uppsala studentkår och Farmacevtiska studentkåren – så skulle
Uppsala studentkår få 95 procent av beloppet och Farmacevtiska studentkåren
fem procent. Någon procentsiffra för tre
kårer har jag inte och det är enligt mig
och universitetets juridiska avdelning
inte särskilt troligt att det blir tre kårer,
säger Einar Lauritzen.
Universitetet anser att samverkan med
fakultets-, program- och linjeföreningar,
bör utvecklas och förstärkas.
– Det är inte så att universitetet villkorat stödet, men vi vill trycka på vikten av
en god studentsamverkan på alla nivåer
inom universitetets organisation. Det
är viktigt att hitta former för samarbete
och att vidareutveckla detta samarbete i
framtiden, säger Einar Lauritzen.
Uppsala studentkår är positiv till avsiktsförklaringen.
– Vi är glada för att universitetet vill
stödja oss och för att vårt kvalitetsarbete
vad gäller utbildningsbevakning och
studentrepresentation uppskattas, säger kårens ordförande Kristina Ekholm.
UNIVERSITETET HAR FOKUSERAT
20 KRONOR per helårsstudent är avsedda
för att säkra finansieringen av tidningen
Ergo. Universitetet kommer dock inte
att lägga sig i detaljerna i kårens beslut
om tidningens budget.
Dafe Eghagha.
Foto: Gusten Holm
HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
10 / NYHETER
Ergo #3 / 2010
Studenthälsan dyrast
Det är stora prisskillnader mellan de olika studenthälsomottagningarna. I Uppsala kostar
ett besök på Studenthälsan 140
kronor, i Lund kostar samma
besök 60 kronor och i Stockholm, Göteborg och Umeå är det
gratis. Det visar en undersökning
som Ergo gjort i samarbete med
fyra andra kårtidningar.
E
nligt Studenthälsans direktör Annika Hilborn fastställs
besöksavgifterna i Studenthälsans styrelse, där såväl universtiteten i Uppsala som alla
studentkårer finns representerade.
– Avgiften följer landstingets patientavgifter och den varierar också i olika
landsting. Organisationsformerna för
de olika studenthälsorna varierar också.
Studenthälsan i Uppsala drivs som en
ideell, icke vinstdrivande organisation.
I Uppsala betalar de båda universiteten
och kårerna sammanlagt 7 miljoner kronor årligen till Studenthälsans verksamhet. Utöver denna summa drar träningsanläggningarna Campus 1477 Blåsenhus
och Science Park in runt 12 miljoner,
men denna verksamhet går i stort sett
plus minus noll enligt Annika Hilborn.
Motsvarande siffror för Studenthälsan i
de andra universitetsstäderna ligger mellan 3 miljoner i Umeå och knappt 8,5 miljoner i Göteborg.
DET SKILJER RÄTT KRAFTIGT mellan personalstyrkorna. Studenthälsan i Uppsala
har 11,4 heltidstjänster, fördelade på 13
anställda. Umeå har bara 4,5 heltidstjänster, medan det i Stockholm, Göteborg och
Lund finns 8,25, 7,6 respektive 8,6 heltidstjänster. Uppsala har läkare, psykologer,
kuratorer och sjuksköterskor i personalen, vilket även de andra, med undantag
för Umeå, har. Samtliga av mottagningarna erbjuder samtalsstöd på engelska,
även om det inte gäller all behandlande
personal. Söktrycket är relativt högt till
Studenthälsan på alla de undersökta orterna.
– Det varierar beroende på när under
terminen man söker sig till oss. Ofta är
trycket lågt i början på höstterminen, då
vi genomför fadderutbildningar, seminarier och informationsträffar bland annat.
Men oavsett vem man behöver träffa är
väntetiden max två veckor, säger Hanne
Oppelstrup, läkare på Studenthälsan i
Uppsala.
Sammanlagt tog Studenthälsan i Uppsala emot 2784 besök förra året, att jämföra med 1620 besök i Stockholm, hela
6200 besök i Göteborg, 4300 i Lund och
2900 besök i Umeå. Väntetiden skiljer
sig också åt – i Umeå kan man få vänta i
upp till fyra veckor på en tid, medan det
i Stockholm och Göteborg tar max 10 dagar. Lund tillämpar samma maxväntetid
som Uppsala. På alla ställen har man
öppet under kontorstid, men Göteborg och Lund erbjuder längst
telefontider, 13,5 respektive 12
timmar per vecka. Uppsala ligger i mitten med 10 timmar,
medan Stockholm har fem
och Umeå endast tre timmar per vecka.
– Servicen har utökats på
senare år, vad gäller kursutbud, gruppbehandlingar och seminarier.
Även telefontiderna har
utökats – vi skulle gärna
göra mer, men våra ekonomiska resurser tillåter
inte det, berättar Hanne
Oppelstrup.
GENOM ATT studenterna i Uppsala har tillgång till en rad olika
behandlare på ett
och samma ställe
kan medicin kombineras med stödsamtal, terapi och
olika kurser. Det
finns möjlighet att
följa de vedertagna
behandlingsrekommendationerna som
finns gällande olika sjukdomstillstånd. Liksom på övriga
orter arbetar man lösningsfokuserat
och vid behov slussas studenterna vidare inom vården. Det är inte ovanligt
att studenterna låter det hela gå för
långt, så att studierna blir lidande och
de drabbas av depression.
– Vi skulle vilja arbeta ännu mer förebyggande med stress, livsstil, studiemiljö
och dylikt, men ekonomin är ett av hindren. Vi önskar att studenterna skulle
söka tidigare när de mår dåligt och inte
klarar sina studier, och vi skulle vilja ha
mer verksamhet ute på campus för att
kunna nå studenterna bättre och fånga
upp deras behov, avslutar Hanne Oppelstrup.
HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
Studenthälsan i siffror
Besökskostnad
Uppsala:
Stockholm:
Göteborg:
Lund:
Umeå:
140 kr
Gratis
Gratis
60 kr
Gratis
Helårsstudenter per tjänst:
Uppsala:
2 000
Stockholm: 6 100
Göteborg: 4 400
Lund:
2 900
Umeå:
3 400
Peng per helårsstudent (kr):
Uppsala:
315
Stockholm: 130
Göteborg: 251
Lund:
239
Umeå:
196
NYHETER / 11
Ergo #3 / 2010
i Uppsala
NYHETER I KORTHET
Borgerligt
partiombud avgår
Carl Nettelblad, Borgerliga studenters
(BS) partiombud avsade sig sitt uppdrag
den 3 april och kommer inte längre att
sitta som ordinarie ledamot för BS i kårfullmäktige eller som ledamot i kårens
styrelse. Valet av Hanna Mörck till utbildningspolitiskt ansvarig på kårfullmäktige i januari var droppen som fick
bägaren att rinna över. Carl Nettelblad
menar att händelsen sammanfattar
den känsla han haft under året som
gått: att han trots sina uppdrag inte har
kunnat ha kontroll över fattade beslut.
Då han inte känner att han kan ta ansvar för vare sig beslutsformer eller beslut tagna i kårfullmäktige ser han sig
nödd att avsäga sig sina uppdrag.
Universitetsanställda
får debattera
Det kom ett brev till rektor om Eva Lundgrens artikel ”När ska vi erkänna att
polischefen bara är som andra män” på
Newsmill. Mannen som skrivit brevet
undrade vad Uppsala universitet ”anser
om att en ledande företrädare kategoriskt anklagar halva rikets befolkning
för motbjudande brottsliga böjelser”
och i vilken mån Eva Lundgrens åsikter
”avspeglas i hennes forskning och undervisning vid Uppsala universitet”. Rektor
svarar att deltagande i samhällsdebatten är en naturlig del av den så kallade
tredje uppgiften och att han i egenskap
av rektor varken kan eller vill ha synpunkter på de uppfattningar som någon
av universitetets anställda framför i
dessa sammanhang. ”När en Uppsalaprofessor deltar i det offentliga samtalet
gör hon eller han detta i sitt eget namn.
Hon eller han företräder inte Uppsala
universitet eller sina kollegor. Det är
helt som det ska i ett land med grundlagsfäst yttrandefrihet.”
UU får tillbaka
examensrätten
Illustration: Hanna Strandberg
Antal besök (2009)
Uppsala:
2 800
Stockholm: 1 600
Göteborg: 6 200
Lund:
4 300
Umeå:
2 900
Uppsala universitet får nu börja utbilda specialistsjuksköterskor igen.
Högskoleverket bedömer nu kvaliteten som hög och ger universitetet examensrätten åter.
– Vi är glada för att ha återfått examensrätten för dessa viktiga utbildningar och för att det utvecklingsarbete som hade påbörjats när vi förlorade
examensrätten, och som sedan fortsatt,
nu fått goda omdömen.
Högskoleverkets tidigare kritik gällde framför allt formerna för omvårdnadsämnet och brist på akademisk
kompetens hos lärarna.
– Vi har rekryterat flera nya och mycket
kompetenta lärare nu, säger Olle Nilsson,
prodekan vid medicinska fakulteten.
Totalt sju olika inriktningar inom
specialistsjuksköterskeprogrammet
kan sökas från 15 mars, med start till
hösten.
Färre lärare och
civilingenjörer
Avrundat till närmaste hundratal.
Förra läsåret minskade antalet avlagda
yrkesexamina. Mest minskade antalet
examinerade lärare, 20 procent, och
civilingenjörer, 14 procent, visar ny
statistik från Högskoleverket. Mellan
läsåren 2007/08 och 2008/09 minskade
antalet yrkesexamina med totalt 5 pro-
cent, medan generella examina ökade
med 5 procent. Generella examina har
under den senaste tioårsperioden ökat
med närmare 80 procent, vilket gör att
antalet nu är detsamma som antalet yrkesexamina. Av de generella examina
har kandidatexamen ökat mest, med
9 procent. Sjuksköterskeexamen, den
näst största yrkesexamen, går mot
strömmen och ökar även den med 9
procent. Männen som tar ut en yrkesexamen idag har minskat med 6 procent
på tio år, medan kvinnorna har ökat
med hela 40 procent.
UU går plus
Uppsala universitet visar ett positivt
resultat på 211 miljoner kronor för verksamhetsåret 2009. Resultatförbättringen beror främst på ett ökat antal helårsstudenter på både grundnivå och avancerad nivå samt på en kraftig förstärkning
av forskningsresurser.
– Uppsala universitet har varit framgångsrikt med sina strategiska forskningssatsningar. De kommande åren
är det mycket viktigt att satsa kärnfullt
på utbildningskvalitet, inte minst med
tanke på den internationella konkurrensen som skärps ytterligare genom
införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter, säger rektor Anders
Hallberg.
Färre lånar
Ökningen av studiemedelstagare på
högskolenivå har aldrig tidigare varit
så hög som under förra året visar CSN:s
årsredovisning för 2009. Totalt fick 282
000 personer på högskolor och universitet studiemedel. Antalet studerande
på högre nivå ökade med cirka 20 000
personer, eller 8 procent mellan 2008
och 2009. Relativt sett var det ändå färre
som valde att ta studielån under 2009,
trots att CSN betalade ut 21 miljarder,
jämfört med 18,7 miljarder 2008. Lånebenägenheten sjönk alltså något under
förra året.
Svenska studenter
utvisade från Colombia
Två svenska studenter har nyligen
landat i Sverige efter att ha blivit bortförda och sedan deporterade av den
colombianska säkerhetspolisen. Det
uppger organisationen Colombianätverket. Studenterna deltog i ett projekt
med syftet att stötta studentrörelsen i
Colombia.
Den svenska studentgruppen ser händelsen som ett hot mot demokratin i
landet eftersom man försöker begränsa den colombianska studentrörelsens
internationella kontakter.
- Det är välkänt att arbeta med människorättsfrågor i Colombia är förenat
med stor fara och att flera ledande studentaktivister hotats, mördats eller
tvingats på flykt. Men nu verkar det som
att man även försöker skrämma organisationer utanför Colombia till tystnad, säger Parisa Maleki, ordförande i
Colombianätverket, i ett pressmeddelande.
Svenska UD bekräftar att två svenska
medborgare utvisats från Colombia
den 26 februari. Colombianska myndigheter uppger att det funnits felaktigheter med deras visum. Ambassaden har
varit i kontakt med de svenska medborgarna och kommer också att följa upp
ärendet med de lokala myndigheterna.
12 / NYHETER
Per Löwdin
Snedrekrytering
börjar i skolan
Ergo #3 / 2010
H
ögskoleverket har i en alldeles färsk rapport granskat
vad som i dagligt tal kallas
‘snedrekrytering’ till forskarutbildningen. Per Gillström
på verkets analysavdelning har räknat på
nyantagna doktoranders föräldrars utbildning och resultaten är ungefär som
kan förväntas. Studenter som har disputerade föräldrar går oftare vidare och
doktorerar än andra.
I genomsnitt går 6 procent av studenterna vidare till forskarutbildning efter grundexamen. Men bland dem som
har forskarutbildade föräldrar är andelen betydligt högre, 16 procent. Dessa
skillnader kan delvis förklaras av att
föräldrarnas utbildningsnivå påverkar
barnens studieval och möjligheter att
kunna göra olika val redan på grundskole- och gymnasienivå, vilket leder
till att barn till högutbildade i större
utsträckning tidigt väljer utbildningar som leder till forskarutbildning vid övergången till högskolan.
Men denna skiktning inom
grundutbildningen är inte hela
förklaringen till skillnaden i påbörjad forskarutbildning. Även
då man granskar varje examen för
sig är det vanligare att barn till
högutbildade föräldrar fortsätter
till forskarutbildning än barn till
lågutbildade föräldrar.
Som väntat är de som mest sällan börjar doktorera de med lågutbildade föräldrar, som inte genomgått gymnasium. De utgjorde
12 procent av studenterna, men
endast 3.7 procent av dem gick
vidare till att doktorera. De med
forskarutbildade föräldrar utgjorde
3 procent av studenterna men hela 16
procent av dem blev doktorander.
Forskarutbildningen är dock inte något slutet skrå för disputerade och deras avkommor. I absoluta tal utgjorde
de med forskarutbildade föräldrar
endast 8 procent av dem som börjat
doktorera. De från gruppen med lägst
utbildade föräldrar utgjorde 7 procent.
Den största gruppen, drygt hälften, 51
procent, hade föräldrar som genomgått
postgymnasial utbildning, som hade
läst på universitet men inte doktorerat.
Den näst största kategorin, 25 procent,
utgjordes av dem vars föräldrar hade
gymnasial utbildning men inte läst på
universitet.
D
et visade sig också finnas en
tydlig snedrekrytering med
avseende på kön. Visserligen
antogs praktiskt taget lika
många kvinnor till forskarutbildning som män. Men andelen kvinnor som avlade examina inom grundutbildning, 123 049, var mycket högre än
antalet män 74 791. Således gick endast
knappt 5 procent av de kvinnliga studenterna vidare till forskarutbildning medan drygt 8 procent av männen gjorde det.
En del av förklaringen ligger sannolikt i att många kvinnor gick utbildningar som inte för vidare till forskarutbildning. Men tendensen återfinns
även bland dem som hade forskarutbildade föräldrar, 18 procent av männen
respektive 15 procent av kvinnorna
fortsatte till forskarutbildningen.
När det gäller övergången från grundtill forskarutbildning finns också en
tydlig snedrekrytering. Här gör Gillström ett nedslag i biologin: av dem
som hade avlagt magisterexamen i
biologi gick hela 45 procent vidare till
forskarutbildningen, men kontrollerade man för föräldrarnas utbildning visade det sig att 56 procent av dem med
forskarutbildade föräldrar gick vidare
men endast 40 procent av dem vars föräldrar inte hade gymnasial utbildning.
N
ågra djuplodande förklaringar erbjuds ej. Tänkbara
förklaringar som ges är att
uppväxt i en akademisk
miljö med forskarutbildade
föräldrar medför högre ambitioner, för
att nå lika långt som sina föräldrar behöver barn till forskarutbildade doktorera
medan barn med annan bakgrund nöjer
sig med en lägre examen.
Att föräldrarna utgör förebilder är
också en tänkbar förklaring, att doktorera är inget främmande eller ovanligt.
Steget till att börja doktorera är mindre
än för andra. En annan tänkbar förklaring är att barn till forskarutbildade
har bättre tillgång till information om
forskarutbildningen.
Studieprestationer kan vara en annan faktor. Det
är möjligt, skriver Gillström, att de är
högpresterande och därigenom meriterar sig till forskarutbildning.
Men den reella möjligheten att börja
forskarutbildning är inte något som
ges vid ett enskilt tillfälle, snarare är
det resultatet av en process som pågår
hela vägen från grundskolan. Föräldrars utbildningsnivå går knappast att
ändra. Vill man göra något åt saken
hänger det alltså ytterst på skolan.
»Patriarkala normer styr även i Sverige«
Finns hedersförtryck? Med den
frågan bjuder den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus in till föreläsning om antirasistisk feminism på Ekonomikum
den 17 mars.
A
llt sedan 15-åriga Sara Abed
Ali blev strypt av sin bror
och kusin i Umeå 1996 har
Sverige haft en debatt om så
kallade hedersmord. Efter
morden på Pela Atroshi 1999 och Fadime
Sahindal 2002 skruvades tonläget upp. På
ena sidan finns debattörer som Gudrun
Schyman, sociologen Eva Lundgren och
andra som menar att våldet är uttryck för
en global maktordning där män överallt
förtrycker kvinnor. Kvinnoförtryck handlar inte om ”de andra” utan lika mycket
om ”oss”, är budskapet.
Andra, som kulturantrologen Mikael
Kurkiala, anser att det är befogat att tala
om hedersmord i termer av kulturskillnader eftersom de begås i ett sammanhang
där gärningarna uppfattas som legitima
och mördarna som hedervärda. Även
svenska män mördar och misshandlar
närstående kvinnor, understryker han;
skillnaden är att deras gärningar inte ses
som föredömliga bland männens släktingar och vänner. Kurkiala menar att många
debattörer blundar för hedersmordens
kulturspecifika drag av rädsla för att spela
främlingsfientliga grupper i händerna.
LABOREMUS NYA ORDFÖRANDE Milischia
Rezai placerar sig i den första gruppen.
– Det är farligt när feminister som
egentligen menar väl tenderar att stärka
rasistiska krafter genom att bekräfta deras bild att vissa etniska grupper skulle
vara kvinnofientliga, säger hon.
Milischia Rezai har startat ett feministiskt nätverk som anordnar en föreläsningsserie om jämställdhet. Den första
föreläsningen härom veckan handlade
om sex ur kvinnors perspektiv. Nästa tillfälle, den 17 mars, är rubriken ”Antirasistisk feminism – Finns hedersförtryck?”.
De inbjudna talarna kommer från organisationerna Interfem och Varken
hora eller kuvad. Själv är Milischia Rezai
skeptisk till användningen av begreppet
heder.
– Att kalla kvinnoförtryck i till exempel Mellanöstern för hedersförtryck är
som att säga att vi i Sverige är jämställda.
Patriarkala normer styr även i Sverige,
men det kan ta andra uttryck än det som
kommit att kallas hedersförtryck. Man
stigmatiserar en grupp genom att säga
att just deras kvinnoförtryck handlar
om något helt annat än vårt kvinnoförtryck.
Behövs det inte ett särskilt ord för att
kunna arbeta praktiskt med problemet?
– Snarare behövs det mer resurser och
en bredare kunskap om vilka uttryck
kvinnoförtryck kan ta sig. Man måste
också bli bättre inkludera de kvinnor
det gäller. Vi kommer ingenvart genom
att försöka beskriva deras upplevelser
utifrån. Det finns ingen enkel lösning på
problemet, och på samma sätt räcker inte
ett ord som ”heder” för att förklara det
förtryck som kvinnor, oavsett etnicitet,
utsätts för.
» MAN STIGMATISERAR EN
GRUPP GENOM ATT SÄGA
ATT JUST DERAS KVINNOFÖRTRYCK HANDLAR OM
NÅGOT HELT ANNAT ÄN
VÅRT KVINNOFÖRTRYCK.«
förklaringen till varför en del kulturer kan
uppfattas som mer konservativa.
som har debatterats
flitigt på senare tid är bruket av heltäckande slöja. Nyligen lade två centerpartiska riksdagsmän en motion om att utreda möjligheten att förbjuda burka och
niqab ”ute i samhället” och Socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande
Nalin Pekgul argumenterar för att dessa
plagg inte hör hemma i arbetslivet. Milischia Rezai tror att ett förbud är fel väg
att gå.
– Målet måste vara att skydda kvinnor
som utsätts för våld och förtryck. Men
det kan inte vara syftet när man försöker begränsa kvinnor på det sätt som ett
förbud mot burka innebär – det handlar
snarare om att värna om en nationell
identitet.
Jämställdhetskampen har aldrig kommit
framåt genom förbud, menar hon.
– Det var till exempel inte ett förbud mot
hemmafruar som fick ut kvinnorna på arbetsmarknaden, utan att kvinnor erbjöds
fler möjligheter.
EN ANNAN FRÅGA
Milischia Rezai, ordförande i Laboremus,
har startat ett feministiskt nätverk.
Foto: Gusten Holm
Min fråga är inte om begreppet heder
är en tillräcklig förklaring som utesluter alla andra perspektiv utan om det
kan i vissa fall kan vara en nödvändig
delförklaring.
– Jag tycker det är viktigt att förstå varför förtryck av kvinnor tar olika uttryck.
Det finns länder där lagstiftningen faktiskt förmildrar mäns våld mot kvinnor
när man menar att det är en fråga om
skam och heder. Självklart påverkas människors uppfattning om vilka rättigheter
män och kvinnor har i samhällen med
den sortens lagar, vilket då blir en del i
GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se
NYHETER / 13
Ergo #3 / 2010
KRÖNIKA
JOHAN FALKMAN
FORSKNING PÅGÅR
Soppatorsk på väg
mot klimatkrisen
FN:s klimatpanel IPCC bygger sina förutsägelser om den globala uppvärmningen
på felaktiga grunder. Det går helt enkelt
inte att utvinna så mycket olja, kol och gas
som krävs för att IPCC:s värsta klimatscenarier ska bli verklighet. Det menar Mikael
Höök, doktorand i globala energisystem vid
Uppsala universitet.
F
å forskare förnekar idag att människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser
gör att klimatet blir varmare. De senaste
åren har också många av världens beslutsfattare fått upp ögonen för klimathotet, även
om misslyckandet med att nå en juridiskt bindande
överenskommelse vid klimatmötet i Köpenhamn i december förra året visade att det är väg kvar att gå.
Huvuddelen av våra utsläpp av växthusgaser härrör
från förbränningen av fossila bränslen: olja, kol och
gas. Förutsägelser av framtidens klimatförändringar
måste därför bygga på uppskattningar av hur mycket
fossil energi som kommer att produceras, berättar Mikael Höök.
– Om man antar att produktionen och därmed också
utsläppen kommer att öka är det klart att man kommer
fram till att det blir varmare. Om man däremot tänker
sig att användningen av fossila bränslen minskar blir
slutsatsen förstås att temperaturen inte kommer att
stiga så mycket.
EN STOR AUKTORITET I KLIMATFRÅGAN är FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change
(IPCC), som bildades 1988 med syftet att sammanställa och utvärdera vetenskaplig information om
människans inverkan på klimatet. Tillsammans med
två andra energiforskare har Mikael Höök undersökt
de antaganden om framtidens produktion av fossil
energi som ligger till grund för IPCC:s senaste klimatrapport från 2007.
IPCC lutar sig mot The Special Report on Emission
Scenarios (SRES), som beskriver en rad olika tänkbara
scenarier för utsläppen av växthusgaser från 1990 till
2100. I flera fall pekar produktionskurvorna för såväl
olja som kol och gas uppåt ända till 2100.
Enligt Mikael Höök överskattar SRES tillgången på
fossil energi. Att resurserna finns där betyder inte att
alltihop kommer att kunna användas, menar han. Energikällor måste nämligen ge mer energi än vad som
går åt för att utvinna dem – annars är de per definition
inga energikällor. En stor del av allt kol som finns kvar
ligger exempelvis för djupt, i oattraktiva formationer
eller håller för dålig kvalitet. Eller också ligger det för
otillgängligt, som i Sibirien.
I andra fall hindras exploateringen av politiska och
miljömässiga skäl. I USA har bönderna på många håll
insett att kolbrytningen förstör deras jordbruksmarker och därför påverkat politikerna att stifta miljölagar som förbjuder kolbrytning i dessa områden.
– Kolet finns visserligen kvar i marken men såvida
inte miljölagarna rivs upp kommer det att vara otillgängligt för brytning.
Samma typ av felaktiga antaganden präglar prognoserna för produktionen av olja och gas, menar Mikael Höök.
– Man pratar om storleken på tanken men missar frågan om hur man ska kunna öppna kranen.
Utifrån SRES olika scenarier har IPCC gjort beräkningar av den globala uppvärmningen under det kommande seklet. I värsta fall sägs temperaturen kunna
stiga med över sex grader.
bygger på felaktiga antaganden är de inte realistiska, enligt Mikael Höök. Däremot har han inte gjort några egna beräkningar av
framtida temperaturförändringar.
– Det är en annan fråga, som klimatexperterna måste
avgöra.
Från IPCC:s perspektiv är alltså problemet att det
finns för mycket fossila bränslen för människans och
jordens bästa. Mikael Höök menar tvärtom att problemet är att det finns för lite. Men blir inte slutsatsen av
de motsatta ståndpunkterna densamma: att vi måste
ställa om vår energianvändning?
– Jo, definitivt. Man måste utveckla vindkraft och andra förnyelsebara energikällor. Jag har samma lösning
som IPCC. Problemet är att om man antar att det finns
väldigt mycket fossil energi som vi kan använda, då
luras man att planera utifrån scenarier som inte kan
inträffa i verkligheten. Det kan bli farligt.
Ergo har sökt företrädare för IPCC för en kommentar
men inte fått något svar.
EFTERSOM PROGNOSERNA
GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se
”Validity of the fossil fuel production outlooks in the IPCC
Emission Scenarios” av Mikael Höök, Anders Sivertsson
och Kjell Aleklett finns att ladda ned på nätet: http://www.
fysast.uu.se/ges/en/headline-news/new-researchquestions-the-ipcc
Kolet och andra fossila bränslen finns visserligen kvar i marken men kommer att vara otillgängligt för utvinning
säger Michael Höök.
Foto: Gusten Holm
Johan Falkman pluggar media och kommunikation på JMK i Stockholm och är ordförande för
JMK:s studentkår.
Femmilen räddade festen
J
ag var på inflyttningsfest för några helger
sen. Inte en röjig, dansa-på-borden-ochsup-till-någon-kräks-i-badkaret-inflyttingsfest, utan en vuxen inflyttningsfest.
Det bjöds på snittar och lådvin, värdparet
fick delikatesskorgar och plädar i inflyttningspresent och efter ett par timmar samlades alla gäster
i köket för att diskutera bostadsrätter och styrräntans framtida utveckling, allt medan dansgolvet i
vardagsrummet ekade tomt. Missförstå mig inte
nu – jag hade en grymt kul kväll. Jag har nämligen
kommit upp i den åldern där jag inte längre bedömer hur lyckad en fest varit efter hur lite jag kommer ihåg av den.
Jag har egentligen bara ett enda problem med den
här typen av fester. Det beror inte på gästerna och
deras kommentarer om lägenhetens takhöjd och
den fina stuckaturen, och inte heller på paret som
går hem först eftersom de ska upp tidigt och promenera dagen efter. Mitt problem med vuxenfester beror enbart på en stor brist i min sociala förmåga.
Jag är en usel minglare. En värdelös kallpratare.
En nervös konversatör.
EFTERSOM JAG DESSUTOM är dålig på att passa tider brukar festen redan vara full med folk när jag
väl dyker upp. Detta innebär att det är mitt ansvar
att hälsa på folk, mitt ansvar att hitta någon att
prata med, mitt ansvar att bryta mig in i en konversationsgrupp och snabbt försöka komma på något
att säga. För man vill ju absolut inte ställa sig i en
grupp, stå där tyst i ett par minuter och nicka som
en idiot för att sedan ursäkta sig och gå till en annan grupp och göra samma sak en gång till. Det
gäller att ta kommando, att hitta en ingång och
kräva sin plats i minglet.
Hur gick det då på vuxenfesten?
När jag kom till dit stod människor jag aldrig
träffat och konverserade med människor jag har
träffat men inte kommer ihåg vad de heter. Jag tog
sikte på bordet där alkoholen stod uppdukad med
förhoppningen om att kanske stöta på någon att
prata med vid rödvinet. Där stod han den där killen som jag tror att jag gick i samma gymnasium
som och proppade ansiktet fullt med snittar.
– Tjeeeeena!
– Nämen tja. Läget?
– Jorå. Bra fan. Själv då?
– Fan. Det är bra alltså. Själv?
– Det är bra. Själv?
– Jorå. Det är fortfarande bra tack.
Går man in på google och söker på “epic fail”
hamnar ovanstående konversation högst upp
bland sökresultaten. Hur kunde jag vara så korkad
att jag frågar hur någon mår två gånger i rad? Skjut
mig. Lyckligtvis fann jag min livlina direkt efteråt.
Ni förstår, festen ägde rum under OS och i tvrummet visades femmilen. Framför tv:n hamnade
alltså en konversationsgrupp där alla åtminstone
hade ett gemensamt intresse. Kallpratet fokuserades uteslutande på skidåkningen. Det förekom
ingen pinsam tystnad och jag slapp det febrila letandet i huvudet efter ett passande ämne att prata
om. Till min stora förvåning var skidvalla, mjölksyrenivåer och den där jävla Petter Northug ämnen
som vi kunde stanna vid under hela loppet.
Jag lämnade tv-rummet en femmil och fyra glas
lådvin senare och den spända, nervösa känslan var
som bortblåst. Om det berodde på femmilen eller
lådvinet låter jag vara osagt.
14 / REPORTAGET
Ergo #3 / 2010
Stilla mässa i Helga Trefaldighets kyrka bjuder på tända ljus, höga stenvalv, stillhet och andakt. Maria Rengård Sivertsson är en av studentprästerna som håller i mässan på onsdagar.
Tid för stillhet även på
Levande ljus, höga valv och en intim
känsla av gemenskap. I Helga Trefaldighets kyrka anordnar Universitetskyrkan Stilla mässa varje onsdag.
Det finns plats för ett drygt tjugotal
personer i koret och istället för en orgel
står ett piano vid sidan av altaret. Det är
tyst i kyrkan.
– Det bästa med de stilla mässorna är
att de är så lugna och avkopplande. Det är
skönt att få vila en stund, särskilt efter en
tuff dag med studierna, säger Gabrielle.
V
DE HAR LÄST OLIKA LÄNGE
i träffas i prästgården för
ett samtal. Präststudenterna Gabrielle Jacobsson, Marcus Brodd och
Martin Rigby-Smith slår
sig ned tillsammans med studentprästerna Maria Rengård Sivertsson och
Anette Brandt. Det är i början av fastan
och mässan som kommer att hållas senare under kvällen ska handla om prövningar, om Kain och Abel. Universitetskyrkan försöker få in tron i vardagen
genom att hålla mässor mitt i veckan.
Stilla mässor är på något sätt Universitetskyrkans signum. Meditativa, upprepande och nedtonade.
– Språket är mer tillgängligt – man be-
höver inte vara en kyrkråtta för att känna sig hemma, säger Gabrielle.
Till skillnad från en söndagsmässa, sitter man inte mitt i kyrkan, utan i sidokoret. Vanliga stolar står uppställda i en
halvcirkel framför altartavlan, som bär
jungfru Marias blå färg. Anette önskar
Guds frid, varpå alla plötsligt reser sig
och möter varandra i en fridshälsning.
Ett handslag och ett par ord till dem som
sitter närmast.
– Den här typen av hälsningar har blivit vanligare på senare år, och det är de
unga besökarna som tagit traditionen
med sig, säger Maria och berättar att
tanken med de stilla mässorna är att de
ska vara lättare att ta till sig.
på teologen,
Gabrielle är inne på sin åttonde termin,
Marcus sin sjätte och Martin sin tredje.
Martin har jobbat inom vården tidigare
och för honom handlar en del av kallet
att bli präst om medmänsklighet. Vad är
egentligen kallelsen?
– Framför allt är kallet inte ett. Det ser
olika ut för olika personer – varje människa har sin egen väg. Jag har kämpat emot,
lite som Jona (som svaldes av valen, reds
anm.), men jag har haft tron med mig sen
jag var liten. Den har varit min stöttande
trygghet. Jag har alltid undrat var denna
förtröstan kommit ifrån, men jag har
inte varit färdig att söka mig till kyrkan
förrän för två år sen, säger Martin.
– Det finns en mer nyanserad bild av
kallelsen idag, mer som något som stämmer överens med den fria viljan, menar
Anette.
– Det som är vanligt idag är att man
blir präst senare i livet, kanske som det
andra eller tredje jobbet man har, säger
Maria.
Anette pratar om mässan som en själavårdande miljö som bygger på gemenskap med andra. Överallt finns tända
ljus, under de höga stenvalven hänger
ljuskronor i mässing. Samma psalmer
sjungs om och om igen. Efter textläsningen gör Maria sin reflektion på Bibelavsnittet om Kains och Abels offergåvor
till Gud, där Kains avundsjuka på broderns gåva ledde till att han dräpte honom. Hon förankrar texten i nuet, i den
vardag vi lever i. På det följer nästan tio
minuter för egen reflektion – en meditativ tystnad, efter vilken många reser sig
för att tända ett ljus för någon i förbön.
Mängder av små ljus placeras i små sandkar framme vid det stora altaret. Det ser
ut som om de flyter.
NYHETER/ 15
Ergo #3 / 2010
Studieavgifter sågas
Svensk högskoleutbildning ska
konkurrera med kvalitet, inte
med gratis utbildning, menar
regeringen, som den 19 februari
presenterade sin proposition om
studieavgifter för utländska studenter. Uppsala studentkår tror
dock inte att avgifterna kommer
att ge önskad effekt.
S
tudenter från länder utanför EU, EES och Schweiz, så
kallade tredjelandstudenter, ska betala en avgift för
sin
högskoleutbildning
med start från höstterminen 2011, enligt regeringens proposition. Alla som
påbörjat en utbildning innan dess bör
få slutföra utbildningen i normal studietakt utan att betala studieavgifter,
anser regeringen.
Avgifterna gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Forskarutbildningen kommer även i fortsättningen
att vara avgiftsfri. Tredjelandstudenter
som bedöms ha stark anknytning till
Sverige, har permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd av andra
skäl än studier, behöver inte betala. Avgifterna gäller inte heller för studenter
som deltar i utbytesprogram.
Lärosätena ska själva bestämma studieavgifternas storlek, med utgångspunkten att avgiften ska täcka utbildningens kostnad. Samtidigt som avgifterna införs ska anslagen till grundutbildningen minskas. Pengarna ska
användas till andra satsningar på högre
utbildning.
utländska studenterna ska svenska lärosäten kunna
erbjuda stipendier. Ett stipendieprogram på 30 miljoner kronor om året ska
riktas till duktiga studenter från länder
som Sverige har utvecklingsarbete med.
De ska täcka både levnadskostnader och
FÖR ATT LOCKA DE BÄSTA
Foto: Christin Lenthamre
onsdagar
Det är fastetid och många kristna försöker då avstå från något de tycker om,
i åminnelse av Jesus och de fyrtio dagar
han vandrade genom öknen, utsatt för
diverse frestelser.
– Själen finns inte bara i huvudet, utan
även i kroppen och livsföringen. Många
blandar ihop den kristna fastan med
den muslimska – det är många som inte
vet vad kristen fasta är. Fastan handlar
om botgöring, och i det bör man avstå
från sådant som är skadligt för en, både
kroppsligt och andligt, däribland excesser av olika slag, förklarar Marcus.
VAD MAN VÄLJER ATT AVSTÅ IFRÅN varierar och många gör avkall på saker för
andras skull. Ett bra exempel är de små
pappersbössorna som man viker ihop
själv och samlar sina mynt i – 300 kronor
ger någon i ett fattigt land en gris, för en
högre summa kan man få en brunn eller skolgången för ett barn betald. Bösssorna samlas sedan in vid kollekten på
Palmsöndagen, en vecka innan påsk, då
fastan avslutas. Men mindre lyckligt lot-
tade människor finns inte bara i fattiga
länder, utan även på hemmaplan och
Martin berättar om stadsmissionens
soppmässa och uppmanar de andra att
gå.
– Någonstans finns en idé om en ”gudstjänst för alla”, men det fungerar inte
riktigt så, säger Maria och syftar på de
vanliga högmässorna och söndagsgudstjänsterna.
Förr var det viktigare att lyssna på
predikan, berättar hon, medan man
nuförtiden också vill känna med kroppen. Genom att tända ljus och genom
att fasta upplever många ett annat sätt
att uttrycka sin tro. Marcus påpekar att
det viktigaste i trosuttrycket är att man
har en medvetenhet och en förankring
i sig själv, för att det inte ska förlora i betydelse.
– ”Låt tusen blommor blomma”, säger
Anette och syftar på att de olika mässsorna kompletterar varandra och att det
är bra.
HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
studieavgiften. Ett annat program på 60
miljoner kronor per år som riktar sig till
särskilt kvalificerade tredjelandstudenter från övriga länder, ska bara täcka studieavgiften.
När studieavgifter införs finns en risk
att antalet tredjelandsstudenter minskar, medger regeringen. Men genom
aktiv rekrytering, information och mottagning kan minskningen motverkas,
tror man. Svenska institutet, som har ansvaret för att förmedla bilden av Sverige
och svensk högre utbildning utomlands,
ska få mer resurser.
UPPSALA STUDENTKÅR är kritisk till infö-
randet av studieavgifter.
– Vårt kanske främsta attraktionsmoment för utomeuropeiska studenter tas
nu bort, och en rad utbildningar där utländska studenter utgör basen kommer
att bli lidande, säger kårordförande Kristina Ekholm.
Kåren tror inte att avgifterna kommer
att ge de intäkter som regeringen hoppas på.
– Införandet av studieavgifter i Danmark fick antalet utomeuropeiska studenter att minska kraftigt, och en undersökning från Australien visar att intäkterna från internationella studenter
varit kraftigt överdrivna. Dessutom går
vi miste om värdefullt internationellt
utbyte, säger kårens utbildningsansvariga Hanna Mörck.
UPPSALA UNIVERSITET välkomnar att det
blir lärosätena som får bestämma avgifterna för utbildningen och håller med
regeringen om att man måste bli bättre
på att informera om kvaliteten i de egna
utbildningarna. Universitetet menar
dock att det blir stressigt att hinna skapa
ett regelverk för antagning och stipendier redan till höstterminen 2011. De föreslagna stipendiesystemen anses också
för snålt tilltagna.
GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se
Prefektstyre på pedagogen
Arbetsmiljöproblem på pedagogiska institutionen har lett
till att man tagit in en extern
prefekt att leda institutionen
under resten av året, men hur
man kommer att säkra studentinflytandet återstår att se.
U
ppsala studentkår är rädd
för att det nya styret på pedagogen kommer att hota
studentinflytandet på institutionen.
– Vi är i princip emot prefektstyre som
styrelseform, då det inskränker det kollegiala inflytandet. Vidare innebär det
att de gängse formerna för studentinflytandet sätts ur spel, vilket är beklagligt,
säger studiebevakaren David Larsson.
Sedan den första mars leds pedagogiska institutionen av en extern prefekt.
Detta på grund av långvariga problem
med arbetsmiljön. Fakultetsnämnden
har beslutat bidra med dryga miljonen,
dels för att täcka de extrakostnader som
institutionen drabbades av i samband
med att den förra institutionsledningen
löstes ut och dels för att förstärka den
nya med två biträdande prefekter, som
kommer att arbeta med integrationsfrågor på campus Blåsenhus, dit pedagogen
precis flyttat.
– Trots att kåren principiellt är emot,
anser vi att arbetsmiljösituationen för
de anställda på institutionen gjorde
prefektstyret motiverat. Det ligger i allas intresse att pedagogiska institutionen snarast möjligt kan återgå till att
vara en arbetsplats där såväl anställda
som studenter kan trivas, säger David
Larsson.
vikten av ett välfungerande studentinflytande även under en övergångslösning; prefektstyret
kommer att vara året ut. Fakultetsledningen är helt på det klara med studenternas önskemål och skriver i fakultetsnämndens ledningsnytt att ”former för
studentinflytandet kommer att skapas.”
– Det är ytterst viktigt att inga studenter kommer i kläm på grund av arbetsmiljöproblemen eller de åtgärder som
nu sätts in för att förbättra situationen,
avslutar David Larsson.
KÅREN HAR LYFT FRAM
HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
16 / KULTUR
Ergo #3 / 2010
GWENDOLYN HAEVENS
Dreams of my Feather
A
few years ago, I wandered into a small store
in Paris which sold Iranian pottery. Rainbows of chubby, painted fish swam across
the flat tiles and around the insides of every bowl. “They’re made in the desert,” the
shop-keeper said. I looked down at the round, glazed tile
I’d picked out, then back at the shop-keeper, who anticipated my puzzlement. He explained that the artists
weren’t painting their actual surroundings, but instead
their wishful dreams: oceans of flowing, fish-filled water.
At first all the small-talk in Sweden about ‘the weather’
seemed no more than that. Being from Canada, I felt
myself equally well-versed in this inexhaustible well of
conversation. And I noticed, of course, that many Swedes couldn’t get enough of winter; they gave up wearing
long-johns reluctantly and pined for the crisp air and
dry squeak of snow underfoot. But after a few winters,
I also detected a strained optimism about the season in
others, manifest in certain ‘truths’ repeated again and
again—from the assertions of ‘coziness’ brought on by
the flickering of IKEA tea-lights, to the reoccurring affirmation that the season had ‘vänt’ after the Winter Solstice—signaling that the days would begin to get longer.
And the phase I’ve heard echoing in every hallway and
home is the one about each new snowfall “brightening
up the winter.” Like most clichés, it is true; but the frequency and speed with which it’s inserted into conversations veering dangerously into expressions of winter-boredom points, I think, to another more obscure concern:
how to make the dark less dark.
Which would seem to explain the national preoccupation with sunshine. Even—perhaps especially—in winter.
For all their det-finns-inget-dåligt-väder-bara-dåliga-kläder
stoicism, Swedes crave the feeling of sun on their bare-skin
more than any people I’ve met. In winter, Swedes flock to
the Kanarieöarna—or, failing this, the local ‘Solarieöarna’—
for some mid-winter rays. On the first warm day of spring,
the queues at the ice-cream stands curl out and around
the block. By late May, all patches of grass, including the
lawns at the entrance to the cemetery, become sun-bathing sites for undergrads in bikinis and surf-shorts. There can’t be many other countries where during summer
every meal consumed inside while the sun is shining is
considered a missed picnic-opportunity—or where whole
small-town centres close down between ‘the blossoming
of the cherry trees and the lilacs bushes.’ Or, for that matter, where the weather prognosis for a long-weekend in
late June is front-page news.
to be a whimsical obsession
with sunlight the first year or two, began to make sense
come winter number three. Swedes don’t simply enjoy
the sunlight, they need the sunlight. They’re charging
their batteries for the shortest days of winter, when the
sun lethargically drags its belly across the horizon—often behind a protective layer of clouds, peaking out only
briefly when one steps out to visit the toilet.
But now it’s just about time for the Vernal Equinox. The
actual Equilux here (the day of equal dark and light) will
be March 18th, after which the ‘days’ expand until Midsummer. And already people have begun to set out, and
store-fronts to display, these dry twigs topped with bright
feathers—carrying with them the collective dreams of
spring’s flowering trees.
Patrik “Patwa” Baghdaserians (mentor) och Muhammed “Flex” Faal.
Gungigt i Gottsunda
På Musicalen samlas ungdomar för att göra
beats och skriva texter. Hit kommer oerfarna
såväl som proffs och alla vill de göra samma
sak; skapa hiphop. Tillsammas är de Bring
Down the Beat och Ergo har besökt dem i
Gottsunda.
MUSIKKOLL
ELLINOR SKAGEGÅRD
Ellinor Skagegård guidar oss till
Uppsalas liveframträdanden och
andra musikaliska sevärdheter.
ler bara sin nyfikenhet och få hjälp att utvecklas. Skapa den
offentliga plats för hip-hop som tidigare saknats.
Tisdagar är det öppet hus. Då kan den komma som nyss
skrivit sin första textrad och lära av den som hunnit bli något av ett proffs. På torsdagar samlas de lite mer erfarna.
På plats finns mentorer i form av äldre hiphopare som leder och guidar ungdomarna mot deras musikaliska mål.
Framför allt handlar det om att jobba tillsammans.
– Någon kommer med en text, en annan kommer med
beats, en tredje kanske är grym på att rappa. Här får man
lära sig att jobba ihop, säger Affe Ashkar.
– Det är lite som att spela fotboll. Man kan vara en grym
lirare men det spelar ingen roll om man inte spelar med
andra. Alla behöver ett team, fortsätter en av de äldre
deltagarna, Muhammed ”Flex” Faal.
”myshörna” och de unga raplöftena pratar nästan i munnen på varandra. Flex har ena
foten i Sverige och den andra i Gambia. Hans musik är
inspirerad av kontrasterna mellan de två länderna.
– I Gambia finns glädjen och fattigdomen. Här har folk
det är bra men stämningen är annorlunda, säger han.
Nu är Flex 22 år. När han fyller 23 är han för gammal för
att vara med i Bring Down the Beat. Men han funderar på
att kanske bli mentor och hjälpa de yngre. Hur som helst
klarar han sig bra själv nu. Karriären har tagit fart och i
vår släpper han sitt debutalbum.
En av de yngsta i gänget är Okay ”Big O” Karan. Han har varit med sen allra första dagen. Då hade han inte ens fyllt tretton år men hängde på låset för att få göra det han verkligen
ville; börja rappa. De två senaste åren har betytt mycket.
– Det har gett mig massor. Kompisar och musik. Speciellt gillar jag att uppträda, säger Big O.
Och uppträdanden har det blivit. De tog emot publikens
jubel på Rockout-festvalen, på Kulturnatten och i februari firade de sitt tvåårsjubileum med en fullsatt Ettan på
Stadsteatern. I vår är det dags att släppa en samlingsplatta med ett urval av det bästa från Bring Down the Beat.
På golvet i replokalen sitter en Gottsunda-dekal. Beatsen strömmar ur högtalarna. Flex drar upp huvan över
huvudet och Big O lyfter micken. Jag får en alldeles exklusiv föreställning och diggar imponerat med.
– Du borde börja rappa, skrattar Affe Ashkar åt mig och
jag tar mig en allvarlig funderare på att lägga av med popen och börja hänga med kidsen i Gottunda istället.
VI SITTER I MUSICALENS
AND SO WHAT APPEARED
GWENDOLYN HAEVENS, originally from Canada, is a Graduate Student studying North American Literature at the
Uppsala University English Department.
Foto: Marcus Nyberg
L
ite smånervös kliver jag av buss nummer sju
strax innan Gottsunda centrum. Jag ska träffa
Bring Down the Beat; en samling ungdomar
som skapar hiphop tillsammans. Förväntar
mig småkaxiga Gottsundakids som tycker att
jag är en gammal och urtöntig poptjej. Som nog har hört
talas om Dr. Dre men inte skulle kunna nämna en enda
av hans låtar. Men istället möts jag av värme, ödmjukhet
och en otrolig kärlek till musiken.
– Här sitter man och gör beats. Här ute hänger vi i pauserna. Och här inne repar ungdomarna, säger projektledaren Affe Ashkar när han visar oss runt i Musicalen där
Bring Down the Beat har skapat sitt hiphop-kollektiv.
Jag blir guidad runt de olika rummen och presenterad
för ungdomar och mentorer som alla hälsar glatt och nyfiket. Rytmer sitter i väggarna och ord sjunger i luften.
BRING DOWN THE BEAT STARTADES av Studiefrämjandet för
två år sedan. Tanken var att skapa en mötesplats dit unga
mellan 14 och 22 år kunde komma med sina texter, beats el-
KULTUR / 17
Ergo #3 / 2009
Körigt i aulan
när nationerna
sjunger ut
Den 27 mars anordnas Nationskörfestivalen i Uppsala för 32:a
gången.
F
lera hundra av stadens studentsångare samlas i Universitetshusets aula för att ge den årliga
konserten. I år framförs bland
annat delar ur Carl Orrfs ”Carmina Burana” ackompanjerat av slagverk
och piano. Dessutom sjunger de olika körerna i vanlig ordning sina egna bidrag.
Årets gästdirigent är Stefan Parkman,
professor i kördirigering och dirigent av
Uppsala akademiska kammarkör.
Efteråt deltar körerna i en sittning på
Östgöta nation där de tävlar om vandringspriset Guldgaffeln. Det efterföljande
släppet klockan 22, med dans till nationsorkestern Kapellet samt en dj, är öppet för
alla med kårleg.
GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se
Nationskörfestivalen
NÄR? 27 mars kl 14
VAR? Universitetsaulan
Spexigt på Stockholms
Det blir varken rim, ”omstart”
eller historiska motiv. Däremot
utlovas många skratt och en hel
del igenkänningskomik i årets
uppsättning av Stockholms
nations marsspex: ”Familjen
någorlunda”.
S
kådespelarna börjar fylla
salen på Stockholms nation.
Ikväll ska den stora ensemblen repetera en masscen.
Huvudpersonen Lennart har
vunnit en låtskrivartävling och nu är det
släppfest.
– Det blir kulturkrockar mellan hans
Svensson-familj och den häftiga kändiseliten i storstan, berättar teaterföreståndaren Pia Belfrage.
Tillsammans med Guz Hamberg började hon skriva manus till ”Familjen
Någorlunda” redan i maj förra året. Uppsättningen handlar om en vanlig svensk
familj vars liv vänds upp och ned när pappa Lennart slår igenom som artist.
– Det är mycket igenkänningskomik,
säger Pia Belfrage.
Samtidigt finns det en tydlig ”spexanda”, inflikar Guz Hamberg:
– Karaktärerna är ofta väldigt extrema.
Det svåraste är att veta vad som är roligt, säger de.
– Ofta kan det som verkade roligt i manus falla platt samtidigt som repliker
Pia Belfrage instruerar skådespelarna under repetionerna av ”Familjen Någorlunda” på
Stockholms nation.
Foto: Gusten Holm
som inte var menade att locka till skratt
kan bli oväntat kul, säger Guz Hamberg.
– Termen komikal passar kanske bättre,
säger Guz Hamberg.
en lång tradition att
falla tillbaka på; det har spexats på Stockholms nation i över 150 år. Enligt den
klassiska Uppsalaskolan ska ett spex vara
skrivet helt eller delvis på rim. Publiken
kan ropa ”omstart” eller ”omtag” om de
vill att repliker ska repeteras. Normalt har
spex också historiska eller litterära motiv.
Familjen Någorlunda uppfyller inget av
dessa tre kriterier.
GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se
MARSSPEXET HAR
Marsspexet
NÄR? 27–31 mars kl 19
VAR? Stora scenen,
Stockholms nation
Ljud
Ljus
Bild
18 / KULTUR
Ergo #3 / 2010
ESSÄ
Poesi som aktion. För en djupare förståelse av det svenska
00-talets poesi krävs en dubbelexponering genom vilket ett
annat decennium framträder: det konkretistiska 60-talet.
Tim Andersson återvänder till Öyvind Fahlströms manifest
för den konkreta poesin: Hätila ragulpr på fåtskliaben,
och identifierar dess aktualitet i samtiden.
Å
r 1999 återutgavs Öyvind Fahlströms manifest för konkret
poesi, tillsammans med ett urval av hans dikter (Bord-dikter
1952–55). Det framstår nu i efterhand som symboliskt. Lika symboliskt som
att Magnus Haglunds bok ”Åke Hodell” (2009)
kommer ut precis tio år senare. Däremellan
ryms ett decennium, i sin språkmaterialism
och poetiska aktivism djupt präglat av det konkretistiska 60-talet.
1954 publicerar Öyvind Fahlström, en vid
den tiden ouppmärksammad poet, manifestet
“Hätila ragulpr på fåtskliaben”. Han går till attack mot de samtida och närmast föregående
litterära strömningarna för deras syn på språket som i första hand medium, representation,
om det så är en objektiv yttre eller en subjektiv
inre verklighet som ska representeras. Fahlström reser istället ”det konkreta alternativet”, i vilket språket frigörs ifrån sin underlägsna position gentemot det representerade
och tillmäts värde i sig självt. Den konkreta
poesins fokus riktas från språkets innehåll
mot, istället, dess materiella – visuella, akustiska, sensoriska – sida. Med hjälp av nonsens,
visuella innovationer och sabotage på textens
mikro- såväl som makronivå ska ”läsarens säkerhet på det heliga sambandet mellan ordet
och dess betydelse” undermineras.
Den konkretistiska poetiken inordnar sig
i en specifik litteraturhistorisk kontext med
föregångare som dadaism, futurism, och,
i viss mån, surrealism, och rymmer precis
som dessa i förlängningen politiska implikationer. ”En människa som äger språket äger
också den värld som förutsätts och uttrycks
genom språket”, skrev den postkolonialistiske
filosofen Frantz Fanon 1952 i ”Svart hud, vita
masker” (1997). Fahlström svarar: ”eftersom
tänkandet är beroende av språket blir ytterst
varje angrepp mot den gällande språkformen
ett berikande av de innötta tankebanorna”.
Genom att bryta upp språket, plocka isär det i
dess beståndsdelar och sammanfoga det i nya
oväntade kombinationer, undergräver man föreställningen om språket, och i förlängningen
det nuvarande samhället, som något naturligt
och bestämt.
Poesi som aktion alltså.
Som Magnus Haglund visar var detta perspektiv centralt för en konkretistisk ordknådare som Åke Hodell. Hans antimilitarism var
passionerad, men uttrycktes inte i någon känslosam eller innehållsligt aggressiv polemik,
utan i ett enda nybildat ord: ”igevär”, utdraget
över fyrtioåtta sidor (igevär, 1963). Greppet är
typiskt konkretistiskt: i dess väldiga expansion förlorar ordet sin genomskinlighet, och de
tretton sidorna ”i” och trettiofem sidorna ”ä”
blir genom deras absurda och statiska uttryck
till en bild av arméns konstitution.
Första halvan av 60-talet innebär en storhetstid för den konkretistiska praktiken. Fahlström får se sina idéer förverkligade av poeter
som, förutom nyss nämnde Åke Hodell, bland
Tim Andersson är masterstudent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Texten har tidigare
publicerats i tidningen
Arbetaren.
andra Carl Fredrik Reuterswärd, Jarl Hammarberg och Bengt Emil Johnson. När kulturlivet
sedan under 60-talets andra hälft allt hårdare
stramas åt mot en pedagogisk vänsterretorik
är festen över för ordlekarna och fragmentarismen. Nu är det klarspråk som gäller, och den
konkreta poesin faller för en lång tid i glömska. Så sent som 1994 kan litteraturvetaren
Bernt Olsson fortfarande hävda att den konkreta poesin ”inte höll i sig länge. [...] Nu är det
knappast något i den svenska efterkrigspoesin
som känns mer avlägset. Inte ens forskningen
har visat intresse” (Vid språkets gränser. Svenska 1900-talslyriker och frågan om ordens förmåga, 1995).
Runt sekelskiftet är emellertid en förändring
urskiljbar på det litterära fältet. Tidigt ute att
identifiera den är Åsa Beckman som i en artikel under rubriken ”Farväl till ditt och datt-poesin” uppmärksammar en skepsis inför ”föreställningen om ett sammanhållet diktjag som
talat med en samlad, centrallyrisk stämma”.
(Dagens Nyheter, 12/9/00) Samtidspoesin sprider ut sig över såväl sidorna som innehållet,
och tvingar läsaren till ett kreativt medskapande. Startskottet för utvecklingen lokaliserar hon till 60-talets konkreta poesi.
Sju år senare är den konkretistiska traditionen så allenarådande att den, om man ska tro
Johan Lundberg – litteraturkritiker och då
chefredaktör för Axess magasin –, hotar kortsluta hela det poetiska kretsloppet. I en artikel
som orsakar en lång och infekterad debatt på
kultursidorna angriper han den aktuella lyrikutgivningen för att uteslutande premiera
”föregivet avantgardistiska formexperiment,
med rötter i 60-talets konkretism” (Expressen,
22/05/07). Huruvida Lundbergs bild stämmer
överens med verkligheten eller snarare ska ses
som ett symptom på kulturkonservatismens
självpåtagna offerroll i en pågående positioneringsstrid kan diskuteras, och har så också
gjorts. Men ingen rök utan eld. En vändning
har onekligen ägt rum de senaste tio åren, och
de konkretistiska verken återaktualiserats i
en tid då språk och kommunikation bildat undersökningsområde för ett kritiskt, poetiskt
projekt.
A
rvet är tydligt och öppet redovisat
hos en poet som Anna Hallberg. I
den språkligt lekfulla diktsamlingen ”På era platser” (2004) droppar hon rent av Öyvind Fahlströms
namn. Astrid Trotzig är med på noterna när
hon – i samband med att På era platser nomineras till Nordiska rådets litteraturpris – i en
karaktäristik av Hallbergs poesi skriver: ”Det
var tydligt att språkmaterialism och konkretism var utgångspunkterna [...]. Hon förhåller
sig till språket som konkret material.” Det sista
är en parafras på det av Fahlström formulerade
konkretistiska slagordet: Språket som konkret
materia.
Också Lars Mikael Raattamaa, en annan av
samtidens mest framträdande poeter, sätter
sig explicit i dialog med konkretismen när han
i ”Politiskt våld” (2003) refererar ”till sextiotalet och Bengt-Emil Johnson”. En dikt som ”ALJAZEERA”, en textuell kortslutning där vissa
fragment vittnande om politiska och mänskliga katastrofer ibland bryter igenom bruset
av skiljetecken, har en tydlig resonansbotten i
Carl Fredrik Reuterswärds ”Prix Nobel” (1966)
– en bok med enbart skiljetecken. Man finner
hos dem en likartad antihierarkisk och decentraliserande hållning till texten, en inriktning mot det perifera och stumma. Lika tydlig
är den konkretistiska ansatsen i Raattamaas
Svensk dikt (2006) där kanoniserad svensk lyrik utsätts för omstöpningar och attentat – ord
och rader stuvas om, och bevingade fraser dyker upp i fel dikter. Det är svårt att inte göra
kopplingen till Åke Hodells angrepp på kulturarvet när han med stora svarta bläckplumpar
stympade nationalskalden Verner von Heidenstams patriotiska dikter (Verner von Heidenstam – Nya dikter, 1967).
D
enna speciella konkretistiska
kombination av ordvrängeri och
kritisk udd har fler arvtagare i
samtidspoesin än Raattamaa. I
Ida Börjels konsumtionsskeptiska
”Konsumentköplagen: juris lyrik” (2008) främmandegörs språket och samhället genom paragrafer och lagtexter, och i Johan Jönsons Efter
arbetsschema (2008) motsvaras läsarens frustrerande arbete med ibland obegripliga och
monotona textkonstellationer av det utsatta
vårdarbete som boken utforskar på ett innehållsligt plan. De båda diktsamlingarna har
det gemensamt – tillsammans med verk av andra samtida som Jörgen Gassilewski, Ulf Karl
Olov Nilsson, Mara Lee för att nämna några –
att de förutsätter maktstrukturernas hemvist
redan i språket: i dess syntax, grammatik, och
symboler. Utvägen och möjligheten blir för såväl konkretister som 00-talspoeter att söka det
oorganiska och ofixerade språket: korsningen,
spridningen, det orena, främmande.
Att, som Fahlström uttrycker det, ”KRAMA
språkmateria”.
SKRIV EN ESSÄ
TILL ERGO
Skriv en essä, gärna med din uppsats
eller ditt examensarbete som underlag,
och skicka in till oss på Ergo!
Textlängden bör inte överstiga
8 000 tecken inklusive mellanslag.
Redaktionen förbehåller sig
rätten att korta i och språkgranska manus. Mejla till cred@ergo.us.uu.se.
Stilla mässa
Onsdagar kl 18 i Helga Trefaldighets kyrka
Enskilt samtal
Ring eller maila och boka tid
Gospelkören God Tune
Tisdagar kl 18-20 Helga Trefaldighets kyrka
info@studentprast.uu.se 018-430 37 06
12-21 juni
www.uppsala.universitetskyrkan.se
Taizéresa
Har du fött barn och
använder p-piller?
Vill du vara med i en
klinisk studie?
Vi kommer att jämföra komforten av tre olika spiraler under användning, insättning och uttagning. Varje deltagare lottas till att testa en
av spiralerna.
Spiralerna är utan aktiv substans och används inte som preventivmedel i den här studien.
TUPP
Studien omfattar totalt fem besök under ca fyra månader. Besöken är
gratis och det utgår en ersättning på 5 500 kr.
INTERNATIONELL
SCENKONSTFESTIVAL
7-10 APRIL
Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm
LAURIE A N D E R S O N
METTE I N G V A R T S E N
PRETTY B A S S I C
BAKTRU P P E N
GERALD K U R D I A N
CUQUI J E R E Z
COSMES I
FRANCE S C A G R I L L I
SARALU N D E N
CATTI B R A N D E L I U S
U PPSAL A > > > >
S TADST E A T E R
Är du mellan 18-40 år och tycker att det låter
intressant, kontakta:
Ansvarig läkare: Professor Inger Sundström Poromaa
Studiesköterska: Lena Moby
Kvinnokliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
KÖP FEST I V A L P A S S E T !
BILJ/INF O 0 1 8 - 1 4 6 2 0 0
WWW.TUPP . N U
WWW.UPPS A L A S T A D S T E A T E R . S E
Tel: 018-611 57 87
E-mail: lena.moby@kbh.uu.se
Lediga stipendier
Uppsala universitet gör opera!
THUNS HEMSTIPENDIER å 60 000 kr
Härmed ledigkungörs 6 stipendier å 60 000 kr
ur Thuns stipendiefond.
Stipendiet utdelas till behövande studerande, som fyllt 20 år och
är född i Stockholm eller Småland. Sökande skall ha varit inskriven
vid Uppsala universitet i minst två år. Företräde ges för släkting
till donator. Stipendiet tilldelas studerande av vilken fakultet som
helst med undantag av den medicinska fakulteten. Stipendiet får
innehas i två år med möjlighet till prolongation efter förnyad
ansökan i högst två år. Om släktskap åberopas skall detta styrkas
med relevanta handlingar.
Observera att stipendiet endast utgår till den som bedriver heltidsstudier. Detta gäller såväl grundutbildningsstudenter som ofinansierade forskarstuderande. Endast den som tilldelas stipendiet får
meddelande härom per post till den adress som angivits i ansökan.
TELLO
12, 15, 18, 20 juni 2010.
Universitetsaulan, Uppsala.
Biljettsläpp 25 mars.
Boka dina biljetter på www.ticnet.se
eller på 077-170 70 70.
www.uu.se/otello
FOTO: MATS BÄCKER
GIUSEPPE VERDI
Kungörelsen är publicerad på universitetets hemsida. Ansökningsblankett finns under www.uu.se/node336, använd ”Ansökningsblankett, stipendier”.
Ansökningar skall ha inkommit till Uppsala universitet, Stipendiekansliet, S:t Olofsgatan 10 B (Box 256, 751 05 Uppsala) senast
onsdagen den 24 mars 2010.
20 / RECENSIONER
Ergo #3 / 2010
Betygen sätts i skala 0–5
Vinnande koncept
MUSIK
Sophie Zelmani
I’m the rain
(Sony Music)
Det finns artister som har gjort en grej av att inte leva upp
till lyssnarnas förväntningar. Nick Cave har till exempel
drivit den linjen så långt att man numera skulle bli besviken om ett nytt album lät likadant som det förra.
Sophie Zelmani är Nick Caves raka motsats i det avseendet. Det finns ingen artist som går att lita på lika säkert
som Sophie Zelmani. Skillnaden mellan hennes skivor
ligger på nyansnivå och har gjort det så länge att det nästan börjar bli provocerande. På ”I’m the rain” visksjunger hon sig igenom ännu ett album till sparsam instrumentering och lyckas på något märkligt sätt fortfarande
undvika att det 16-åriga projektet blir tjatigt.
En del handlar förstås om producenten Lars Halapi
som hon arbetat med från starten och vars produktionsdetaljer är helt perfekta i sitt sammanhang. Det kan vara
ett stilla gitarrplink eller en stavelse som dröjer. Allt arbetar mot samma håll och gör sitt för variationen och
likriktningen. Men också att Sophie Zelmani varje gång
pressar sig till det yttersta inom sina egna snäva ramar
och lyckas vända och vrida beståndsdelarna till något
nytt även den här gången fast det egentligen inte längre
borde vara möjligt.
ANDREAS JAKOBSSON
Väldigt välbekant
Koop
Coup de Grâce
(Diesel music/Playground)
Uppsalatrion “Last New Year” gör lågmäld och försiktig musik.
Foto: Philip Ryde
Som katten kring het gröt
Festivalrock med obskyra förtecken
Last New Year
Wood & Stone
(Egen utgivning)
Archie Bronson Outfit
Coconut
(Domino/Playground Music)
Uppsalabandet Last New Year har ett lugn i sitt uttryck
som är väldigt påtagligt. De tre medlemmarna går en
redan upptrampad stig av singer/songwriters där kvalitetskriteriet framför allt utgörs av en hög grad av introspektion. Det är ett lågmält, försiktigt tassande runt
en musiktradition som redan i sig själv är försiktig. Det
är ödsligt, kargt och färgat av den ensamma flanörens
grubblerier; minnesbilder framkallade av flyende fåglar
eller en plötslig vindpust, en känsla av otillräcklighet
inför en värld där man inte riktigt hör hemma. Alltid
grundat i det förflutnas ständiga inkräktande på nuet.
Det finns ett berömvärt tålamod i musiken där den större
strukturen och den enskilda låten får veckla ut sig i sin
egen takt. Allra bäst fungerar det i”A Flock of Birds” och
”Black Crow Cried” där den första tar flykt i slutet efter
en långsam metodisk uppbyggnad och den andra har en
suggestiv stämning rakt igenom. Jag vet inte om det är en
slump att de två bästa spåren anknyter till fåglar och om
detta på något sätt hänger samman med de stora stråk
av kajor som tvivelsutan måste finnas med i medlemmarnas gemensamma referensram från hemstaden Uppsala.
Sannolikt kommer skivan att växa till sig med fler genomlyssningar men det finns en svaghet i att några av de nio spåren nästan obemärkt glider ihop med varandra och att det
eventuellt skulle vara en poäng att lyfta fram de små egenheterna (läs: orgeln) mer. Till viss del hör det förstås till genrens
förutsättningar att det krävs ett visst tålamod och möjligen
en viss sinnesstämning även från lyssnaren, men jag kan
inte undgå att känna att det kunde ha varit ännu bättre då
det så uppenbart finns potential.
Det engelska bandet Archie Bronson Outfit är allt
annat än gråa i sin framtoning, hela konceptet lyser
färgglatt och pastellen är bara förnamnet. Med nya
plattan ”Coconut” delar de med sig till resten av världen en mångfacetterad musikalisk uppvisning, som
kan beskrivas som allt annat än tvådimensionell.
Det snurrar fort i Archie Bronson Outfits skruvade
värld. Med Coconut levererar de en varierad bredd av
pop- och rockmelodier med en skön och funkigt f läskig psykedelisk botten. Extra allt måste vara bandets
ledord på fjärde skivan. Varför låta på ett sätt när
man kan göra det på minst fem olika sätt, samtidigt?
Ofta låter det mastodontiskt och mycket. Än är det
obskyra discotakter, vit funk och andra gånger bjuds
det på brusig, vinstinn festivalrock och mycket därtill, vilket då och då utmynnar i ett halvgrumligt
ljudlandskap. Det blir närapå skramligt men utan
att det stör nämnvärt. Archie Bronson Outfit har
inte direkt legat på latsidan med Coconut, det vore
helt fel att säga. Coconut är minst sagt en ordentlig vitamininjektion som bjuder på lyssnarupplevelser utöver det ordinära. Har du inte vaknat till
än år 2010 så har kanske tankarna klarnat i alla fall
lite, efter en omgång med Archie Bronson Outfits
perspektiv. Detta får i alla fall mig att spetsa öronen
en extra gång. Musik som det långa titelspåret You
Have A right To A Mountain Life / One Up On Yourself
och ösiga Magnetic Warrior, följt av poppiga Shark’s
Tooth och hittiga Hoola är värt att titta närmare på.
DANIEL FREDRIKSSON
ELLEN PERSSON
För ett år sedan hyrde vi en Mercedes i San Francisco
och åkte söderut på Highway 1. Efter en halvtimmes utfartstrassel sprack bilköerna upp. Pacific Coast Highway
slingrade sig på och runt branta kustklippor. Efter ett
par timmars färd gjorde vi ett stopp i Santa Cruz. På ett
kafé spelades en välbekant jazzlåt i högtalarna. Låten
hann nästan ta slut innan det slog mig att det var Koops
”Come to me”.
Något med det tidigare Uppsalabandets alster gör att
det låter modernt och klassiskt på samma gång. Redan
första gången man hör en låt är det som att man redan
känner igen den och sedan kanoniseras den i hjärnan
och utan att man själv märker något placerar den sig
mellan Miles Davis ”Kind of blue” och Benny Goodmans
”The birth of swing”. På ”Coup de Grâce” samlar duon
det bästa från sina tre tidigare utgivna album, komplett
med gästsångare som Ane Brun, Yukimi Nagano och Earl
Zinger.
Oscar Simonsson och Magnus Zingmark kallar själva
musiken för ”romantisk swingtronica”. Både de elektroniska inslagen och faktumet att låtarna består av samplingar glömmer man dock lätt och gärna bort. Det vore
enklare om Koops musik var lika gammal, klassisk och
lättkategoriserad som den ger ett värdigt sken av.
ANDREAS JAKOBSSON
Svängig jazz à la 70-tal
3rd World Electric
“Kilimanjaro Secret Brew”
(Reingold Records)
Frikostigt utspridda över The Flower Kings 2002-epos
“Unfold the Future” fanns de där, jazzbitarna, och bland
RECENSIONER / 21
Ergo #3 / 2010
Betygen sätts i skala 0–5
Uppsalasymfkungarnas världsvida fans utgjorde de en
träta av aldrig förr eller senare sedda proportioner: Var
de ett piggt tillskott till den redan rika blomsterkransen
eller borde Regenterna ge fan i att lira jazz?
Åtta år senare, och vi vet att åtminstone tre av medlemmarna – basisten Jonas Reingold, trumslagaren Zoltan
Csörsz och gitarristen Roine Stolt – aldrig hade i åtanke
att lägga jazzsuget på hyllan för gott.
3rd World Electric är trions hyllning till de ideal som
rådde under 1970-talet. Tillsammans med de virtuosa
vännerna Karl Martin Almqvist (saxofon), Ayi Solomon
(slagverk), Lalle Larsson (klaviatur) och den gravt rutinerade trumamerikanen Dave Weckl framförs musik som
vore den hämtad från Weather Report, Herbie Hancock
eller Mahavishnu Orchestra. Med andra ord instrumental fusionjazz/jazzrock med fokus på groove, sväng och
melodi i minst lika hög grad som på långa soloutflykter.
I slutändan finner undertecknad det föga överraskande
att allra mest uppskatta Stolts mer åt rocken lutande
skapelser (gitarristens titelspår fångar verkligen den
stämning albumets namn påbjuder); måhända skattar
jazzgossar Reingolds mer rootsjazziga eskapader högre.
DANIEL REICHBERG
FILM
på andra sidan gallret. Om detta är en trend så måste nog
förra årets guldpalmsvinnare ”En profet” anses utgöra
startskottet.
Inte för att temat på något sätt är nytt. Jacques Audiard
kan sin filmhistoria och trivs med att bygga något alldeles eget av utnötta genrekoder, det vet alla som sett ”Mitt
hjärtas förlorade slag” eller ”Den diskrete hjälten”. Även
”En profet” besitter alla de rätta attributen: en stenhård
maffiaboss, elaka vakter, en korrupt fängelsechef och
den unga oskuldsfulla brottslingen.
Malik är bara nitton år när han döms till sex års fängelse och genast sätter den korsikanska bossen Luciani
klorna i honom. Malik tvingas till handlingar som leder
honom vidare uppför den kriminella stegen och närmare maktens centrum. Luciani tar den unge araben under
sina vingar och Malik ser möjligheterna till överlevnad.
Genom ett obönhörligt tempo dras man in i Maliks
värld och i våldsspiralens intensiva utveckling. Filmens
nervösa energi har en perfekt avspegling i nykomlingen
Tahar Rahims känsliga gestaltning av Malik. Man skulle
kunna se filmens hela förlopp i hans ansiktsuttryck. Det
är små under av nyansrikedom och det finns stunder då
Rahim påminner starkt om en ung Al Pacino.
För visst doftar det både Coppola och Scorsese det här,
och som gangsterfilm står inte ”En profet” långt efter de
allra största. Formmässigt tar den inte ett steg fel, men
vad som verkligen dröjer sig kvar är inte filmens osvikliga stilistiska skärpa utan dess socialpolitiska dimension. Filmens skildring av rasmotsättningar i ett franskt
fängelse är komplex, tänkvärd och inte helt bekväm.
Lägg därtill en genuint originell kontrastering mellan
skolbänken och livets hårda skola. Resultatet blir inget
annat än ett mästerstycke.
CHRISTOFFER OLOFSSON
Osannolikt och osmakligt
Crazy Heart
Regi: Scott Cooper
Filmstaden
Tahar Rahims som Malik i “En profet”.
Foto: SF
I de stora namnens fotspår
En profet
Regi: Jacques Audiard
Premiär: 19 mars på SF
Fängelser är populära just nu, åtminstone bland de stora
festivaldrakarna. För några veckor sedan vann den danska fängelseskildringen ”R” pris för bästa nordiska film
på Göteborg Filmfestival och enligt rapporterna från
den nyligen avslutade filmfestivalen i Berlin så erbjöd
var och varannan film där en kompromisslös titt på livet
Att per definition uppfatta filmen som ett mer mångsidigt och komplext medium än andra på grund av sina
parallella kanaler – ljud, bild, text, musik, agerande
– framstår ofta som en kortsynt klyscha. Ibland kan dock
filmmediets så skilda egenskaper göra upplevelsen (eller bedömningen) av särskilda filmer extra svårfångad.
”Crazy Heart” är en sådan film. Inte för att den i sig är
särskilt komplicerad eller egen. Snarare för att dess kvaliteter är så ojämnt fördelade mellan dess olika delar.
Det kan direkt sägas – oscarsnominerade Jeff Bridges
är formidabel i rollen som den nerdekade countryartisten ”Bad” Blake. Att göra en uthärdlig one-man-show av
ett manus som domineras av de mest outhärdliga mytologiska klichéer kring sliten manlighet är en utmaning.
Men Bridges sätt att behärska sina uttrycksmedel – oavsett om hans ”Bad” är dyngrak, halvpackad eller bakfull;
på scenen eller utanför; på gränsen till parodi eller till
patetik – gör denna skildring av mänsklig (det vill säga
manlig) ruin både dynamisk och gripande. Gripande så
länge man som åskådare koncentrerar sig på Bridges ansikte, åthävor och tal, vill säga.
Det är nämligen svårt att fatta tycke för själva berättelsen. Den kvartsseklet yngre musikjournalisten Jean
(Maggie Gyllenhaal) blir kär i den ofräsche countrylegenden då hon intervjuar honom efter en spelning. De
inleder ett förhållande och han anförtros stundtals
omsorgen om hennes lille son. Problem uppstår. Alkoholism förnekas. Problem blir lösta?
Sociala problem är ett av Hollywoods standardkoncept
för ärrade aktörer. Bridges axlar med sin prestation en tradition där losers antingen rehabiliteras eller går under.
Det är nog snarare också Bridges än storyns förtjänst om
åskådaren svävar i ovisshet om vilket av alternativen som
”Crazy Heart” ska ända i. Kanske hjälper den formidabla
musiken (av bland andra Marshal Crenshaw och T Bone
Burnett) också till att distrahera, inte minst drar den tankarna från den fullkomligt osannolika och lite osmakliga
kärlekshistorien mellan skönheten och odjuret.
PER VESTERLUND
Djupt gripande samtidsskildring
Sebbe
Regi: Babak Najafi
SF
I en grå storstadsförort lever den 15-årige, faderlöse Sebbe med sin mamma. I skolan mobbas han och utsätts för
våld och hån dagligen. Hemma får han också stryk av en
trött mamma som kämpar mot saknaden efter en bortgången man och kärv ekonomi. Sebbe bär på en ofantlig
smärta men slår aldrig tillbaka. Han älskar sin mamma
gränslöst och förlåter henne fastän hon ständigt sviker
honom. Men han bryts ned successivt. Nära Sebbes bostad finns ett byggföretag som sysslar med bland annat
sten- och bergsprängning. En dag upptäcker Sebbe den
plats där de bevarar allt sprängmaterial.
Långfilmsdebuterande Babak Najafi rör sig i ett gränsland mellan Widerbergs detaljrikedom och Loachs diskbänksrealism. Mycket sägs mellan raderna. Tystnad och
blickar är mer talande än ord. Och mitt i fattigdomen,
våldet och den tunga verkligheten finns ett mystiskt inslag i form av en svart hund som symboliskt dyker upp
vid väl valda tillfällen.
Najafis debut är minst sagt imponerande, liksom huvudrollsinnehavarna Sebastian Hjort af Ornäs och Eva
Melander som fullkomligt briljerar. ”Sebbe” är en djupt
gripande samtidsskildring och samhällsanalys av internationell kaliber. Najafi har faktiskt mer gemensamt
med vår tids störste, Haneke, än med Loach. Liksom Haneke analyserar den iranske regissören med stukturer
och det systematiska våldets anatomi. Men där Haneke
jobbar med symbolik och alltid har ett tydligt ideologiskt syfte, är Najafi mer vardagspoetisk och målar med
närbilder, ljudlandskap, stämningar. Med fast hand tar
han sig an eviga moraliska frågor såsom skuld, hat, kärlek, identitet och ondska. Han visar hur föräldrars bristande ansvar överförs på barn och skapar destruktiva
beteenden.
I filmmusiken hörs Laleh sjunga “Forgive but not forget, let’s start over, let’s regret. Let’s forgive we never
tried, let’s start the fight inside”. I den nattsvarta berättelsen om Sebbe finns ett hopp. Men vägen dit är snårig
och dessvärre finns ett antal liknande historier som resulterar i skolmassakrar.
HANIF SABZEVARI
Sebastian Hiort af Ornäs som Sebbe i filmen med samma
Fotograf: Hanna Rydström
namn.
22 / KALENDARIUM
Ergo #3 / 2010
VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina
evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa
Ergo kommer den 2/4. Lämningsdatum till nästa nummer är 22/3.
E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29.
För studentföreningarna är 21/3 sista lämningsdag. Skicka till
Hanna Strandberg. E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31
Fax: 018-480 31 29
ROCK & POP
12/3 UKK: Tomas Ledin.
14/3 Kulturoasen: Ida Wiklund.
15/3 UKK: Rockyra.
18/3 Katalin: Sophie Zelmani.
19/3 Katalin: Hardcore Superstar.
21/3 Kulturoasen: Sumner’s
tales – Music by Sting.
24/3 Katalin: Hansson de Wolfe
United.
26/3 UKK: Killer Queen.
27/3 Katalin: Timo Räisänen.
31/3 Katalin: The Electric Boys.
1/4 Katalin: The Refreshments.
JAZZ & BLUES
20/3 Katalin: Meta Roos &
Sandviken Big Band.
26/3 Katalin: Theresa Andersson.
28/3 Universitetsaulan: Uppsala
University Jazz Orchestra och
Satin Dolls.
30/3 Bistro Hijazz: Movio.
FOLKLIKT
12/3 Bistro Hijazz: Garizim.
13/3 Bistro Hijazz: Andreas
Johannesson.
16/3 Bistro Hijazz: Roman
Andren.
18/3 Bistro Hijazz: Sarah MacDougall.
19/3 Bistro Hijazz: Peder af
Ugglas.
20/3 Bistro Hijazz: Katuschka
och Soul Picnic.
20/3 UKK: Erika, Cecilia och
Örjan.
23/3 Bistro Hijazz: Say Marna.
25/3 Katalin: Kroke.
26/3 Bistro Hijazz: Mynta.
27/3 Bistro Hijazz: Roots alliance.
27/3 UKK: Folkmusikgala 2010.
28/3 UKK: Musik Direkt – Läns-
final.
28/3 Kulturoasen: Wille Crafoord.
29/3 Bistro Hijazz: UpSpelt.
30/3 UKK: Brus.
KLASSISKT & KÖR
13/3 UKK: Harmony Heights.
13/3 Universitetsaulan: Beethovens symfoni nr 9 i d-moll.
14/3 UKK: Harmony Heights.
14/3 Universitetsaulan: Messiah!
17/3 UKK: Brodskykvartetten.
18/3 UKK: Trio X möter Uppsala
Kammarsolister.
19/3 Musicum: Soppkonsert.
22/3 Universitetsaulan: Blue
Monday.
25/3 UKK: Jubilaren Schumann
med Uppsala Kammarorkester.
26/3 Musicum: Soppkonsert.
27/3 Universitetsaulan: Nationskörsfestivalen.
30/3 Stadsbiblioteket: De Visa.
KONST &
UTSTÄLLNINGAR
Bror Hjorths Hus : Liss Eriksson –
skulptur. T o m 14/3. Märit Runsten
– teckning och skulptur och August
Sörenson – lera. 20/3–18/4.
Kaleido konsthantverk: Kaleidos
Stipendiat 2010: Material Girls
(Moa Lönn, Maria Johansson,
Joanna Günther) – keramik & glas.
T o m 4/4.
Uppsala konstmuseum: Gustaf
Fängström – måleri, collage och
teckningar. T o m 18/4. Karin Ohlin
– skulptur. 13/3–2/5.
Uppsala stadsbibliotek: Kvinnors
rättigheter T o m 14/3. Uppsalafebern – malaria i och utanför
Sverige. 17/3–28/3. Minneapolisminnen. 30/3–14/4.
TEATER & SCEN
Uppsala stadsteater: En dag ska
jag berätta om mamma 12–13,
16–20 & 27/3 i Salongen. Den
blomstertid som kommer 13/3 på
Ettan. En midsommarnattsdröm
17–19, 24–25 & 30–31/3 och
1/4 på Stora scenen. Den Banala
kärleken 20, 23 & 27/3 på Stora
scenen. Världspoesidagen 20/3.
Ett år av magiskt tänkande 24–25
& 30–31/3 och 1/4 på Lilla scenen.
Norouz/Newroz 26/3 på Stora
scenen.
Reginateatern: Reginalunch
– Death knocks med Kesselofski
& Fiske 12, 19 & 26/3. Blå Congo
– Gunga din själ 12/3. Signalfel
– Hamadi Khemiri 13/3. Reginalunch – Kärlek, sex & andra
katastrofer 17 & 24/3. Ronny Eriksson – Rum för rasande 17–20/3.
Reginalunch – De starkare med
Östgöta Nationsteater 18 & 25/3.
Hata mig – Teater C 21–22/3. 1 2
3 Schtunk – Onkel Vanja 24–26/3.
1 2 3 Schtunk – Shakespeare – den
absoluta sanningen 27/3. Mellanslag – Wiks folkhögskola 30–31/3.
FÖREDRAG
& DEBATT
14/3 Lyssnarträff inför Sven-
David Sandströms Messiah. Samtalsledare är Gunnel Fagius. Sal VIII,
universitetshuset kl 13.30.
15/3 Politikerkafé – Riksdagsvalet
2010. Möt Kristdemokraterna.
Stadsbiblioteket kl 18.00.
16/3 What’s in a Word? Atrocity
Crimes and the Genocide Label.
Med William Schabas. Sal X, universitetshuset kl 19.15.
16/3 Om så skulle hända – Carl
Jonas Love Almqvist i hem och
landsflykt. Med Anna-Karin ”ako”
Nytell Oldeberg och Anders Bromander. Stadsbiblioteket kl 18.30.
Entré: 60 kr.
17/3 ”Anti-rasistisk feminism”
– Finns hedersförtryck? Hörsal 2,
Ekonomikum kl 18.00.
17/3 Hur kan man undervisa i ULL:
s laborativa lärosal? Med Eva PärtEnander och Mats Cullhed. ULL:s
lärosal i Blåsenhus kl 12.30.
17/3 Gäller vanligt folkvett också
för akademiker? Ett seminarium
om makt och etik. Upplandsmuseet
kl 8.30.
17–18/3 Interdisciplinary workshop in research documentation.
Universitetshuset.
18/3 Prioriteringar i Spaniens
ordförandeskap i EU. Med Enrique
Viguera, Spaniens ambassadör i
Sverige. Blåsenhus kl 15.15.
18/3 Handikapphistoria: Varför
Timo Räisänen kommer till Katalin den 27 mars.
och för vem? Om handikapprörelse,
politik och forskning. Med Sonja Calais van Stokkom och Mårten Söder.
Museum Gustavianum kl 13.00.
21/3 Världspoesidagen 2010
– Mångspråkig poesi utan gränser.
Stadsbiblioteket kl 13.00.
22/3 Politikerkafé – Riksdagsvalet
2010. Möt Moderaterna. Stadsbiblioteket kl 18.00.
22/3 Feministisk nytändning?
Med Josefin Brink och Zakia Khan.
Stadsbiblioteket kl 18.30.
23/3 Retorik och politik från Caesar till Sahlin. Med Lars Burman,
professor i litteraturvetenskap.
ENG 2–1077, Engelska parken kl
18.15.
23/3 Droger och musik. Med Jan
G Bruhn, farm dr i farmakognosi.
Grönwallsalen, ingång 70, Akademiska sjukhuset kl 19.00.
23/3 Kinas nya, förändrade syn på
omvärlden. Med Tom Hart. Stadsbiblioteket kl 18.30. Entré: 40 kr.
24/3 Vad får man göra på nätet
som lärare och student? Med Johan
Asker, universitetsjurist. ULL:s
lärosal i Blåsenhus kl 12.30.
24/3 Transnational Jewish
Philanthropic Organizations. Med
Tobias Brinkmann. ENG 2–1077,
Engelska parken kl 18.15.
24/3 Ekokritik – konstens och
litteraturens roll för hållbar utveckling. Med Petra Hansson, doktorand
i didaktik. Stadsbiblioteket kl 18.30.
25/3 Attityder till språk och etnisk
identitet bland bosniska ungdomar.
Med Jasenka Trtak, doktorand i slaviska språk. ENG 4–1020, Engelska
parken kl 18.15.
25/3 Struktur eller passion? Vad
krävs för en förstklassig forskarutbildning? Sal IV, universitetshuset
kl 13.00.
25/3 Inauguration of UPPMAX
cluster Kalkyl and large-scale
storage. Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet kl 13.30.
26/3 Författarfredag – Jonas
Hassen Khemiri. Stadsbiblioteket kl
18.30. Entré: 125 kr.
28/3 Möt samlaren Thomas
Lindblad i utställningen PLAST.
Plastkännaren Thomas Lindblad om
sin plastsamling. Upplandsmuseet
kl 14.00.
29/3 Sten Lindroths Minnesföre-
läsning 2010. Med professor Karin
Johannisson. Sal X, universitetshuset kl 19.15.
29/3 Politikerkafé – Riksdagsvalet
2010. Möt Centerpartiet. Stadsbiblioteket kl 18.00.
30/3 Folkligt mode vid förra sekelskiftet. Med museichefen Håkan
Liby. Upplandsmuseet kl 18.30.
31/3 Science Café – Modern
genteknik och rättsmedicinska
metoder. Med Ingemar Thiblin och
Marie Allen. Stadsbiblioteket kl
18.00.
ÖVRIGT
18–28/3 KinoRurik XI – Rysk
filmfestival på Slottsbiografen.
Nyproducerade ryska filmer och
sovjetiska klassiker, textade på
engelska eller svenska. Festivalen
gästas av ryska skådespelare och
regissörer. För mer info, se hemsidan: www.kinorurik.nu
23/3 Branschdag för humanister
med temat ”Vad händer sen?”.
Välkomsttalare är professor Jan
Lindegren, dekanus vid historiskfilosofiska fakulteten. Ihresalen kl
11.15.
24/3 Poesi/författarafton med
Bob Hansson på Kulturoasen i Håga
by.
STUDENTFÖRENINGAR
Heimdal
18/3 kl 19.30. ”Socialdemokratin
förändras – vad vill 2000-talets
socialdemokrati?” Med Ibrahim
Baylan, partisekreterare för
Socialdemokraterna. Plats: S:t
Larsgatan 10.
25/3 kl 19.30. ”Försvaret av
vetenskapen – ett tvåfrontskrig”.
Med Olle Häggström, professor i
matematisk statistik vid Chalmers
tekniska högskola. Plats: S:t Larsgatan 10.
För mer info, se hemsidan: www.
heimdal.nu
Spartakisterna
23/3 kl 18.30. Privilegierad? Utnyttjad? Lönedumpare? Klasskämpe? – om studenten i arbetslivet.
Foto: Lina Lundgren
Med Frances Tuuloskorpi, landets
kanske mest erfarna arbetsplatskämpe, tidigare ordförande i
fackklubben på Stockholmsbagaren. Plats: Hyresgästföreningens
lokaler, Sernanders väg 2.
30/3 kl 18.30. Rosa Luxemburg
och Tyska revolutionen 1918–1919.
Med Håkan Blomqvist, lektor,
Samtidshistoriska Institutet,
Södertörns Högskola. Plats:
Hyresgästföreningens lokaler,
Sernanders väg 2.
Utrikespolitiska föreningen
15/3 kl 19.15. “The three corner
stones of the government migration
policy – order and stability – migration in a broader perspective – A
common European cooperation”.
Tobias Billström, Minister of Migration and Asylum Policy (In English).
University building, Hall X.
18/3 kl 19.15. “Goals of the Spanish
EU Presidency, with particular attention to the post-Lisbon agenda
and enlargement”. Enrique Viguera,
Ambassador of Spain to Sweden
(In English). University building,
Hall IX.
22/3 kl 19.15. “Den växande
islamofobin i Europa”, Paneldiskussion med Nyamko Sabuni,
integrations- och jämställdhetsminister, Mattias Gardell, professor i
jämförande religionsvetenskap, Johanne Hildebrandt, författare och
krigskorrespondent. Moderator är
Stig-Björn Ljunggren, statsvetare
och krönikör. Universitetshuset,
Sal X.
25/3 kl 19.15. “Pushing Reset on
Sustainable Development”. Alan
AtKisson, president of the AtKisson Group, a global sustainability
consultancy. (In English). University
building, Hall IX.
26/3 Memberparty with the StudentRadio! – Check the website for
further information.
29/3 kl 19.15. “Internationella
hjälpinsatser efter katastrofer
– Exemplet Haiti”. Johan von
Schreeb, kirurg, forskare inom
katastrofmedicin och en av
grundarna av svenska Läkare
utan Gränser. Universitetshuset,
Sal IX.
Nu kan du få din pizza hem till dörren!
Ring! 018-10 22 10
Bättre ingredienser, bättre pizza!
Studenter får 10% rabatt vid beställning av hemkörning.
Vid avhämtning så bjuder vi på en 33cl dricka.
Servering, avhämtning, catering, festpizzor, sallad och panpizza.
Först i Sverige på grillpizzor! Bästa persiska Ghorme Sabzi pizzan
i stan - finns både som vegetarisk och med nötkött.
Pizzaköket Kungsgatan 47
Öppet: mån-tors 11-21, fre-lör 11-22, sön 12„ Telefon: 018-10 22 10
Hemkörningstider: mån-fre 11-20, lör 13-21, sön 12-20„www.pizzakoket.se
Friska frivilliga
försökspersoner från
18 år sökes
till läkemedelsstudier
Är du intresserad av att delta i en studie?
Kontakta oss!
www.forsoksperson.nu
forsoksperson.uppsala@quintiles.com
Tel tFax 018-431 14 00
Stans snabbaste
Cykelaffär!
Nya och begagnade
cyklar
Vi säljer inga
”billiga” cyklar.
Vi säljer
cyklar billigt!
Köp 2 betala
för 1!
Super Cheese Bacon Meal
(värde 75 kr)
Gäller lördagar och söndagar hela
vårterminen.
Cykel-
VIKTOR
Super Meal 49 kr alla dagar!
Svartbäcksgatan 25
Öppet: Vard 8–17 • Tel 018-10 10 19
SÄLJER • KÖPER • BYTER • REPARERAR
Ofvandahls Sibylla
Sysslomansgatan 5
Tel. 018-10 86 00
Carolinamottagningen
Spec. mott. i gynekologi
Dr Marcus Röbeck
Dr Bo Sikström
Gratis prev-medelsbesök
Landstingets patientavgifter
och frikort gäller.
Akuta tider.
Östra Ågatan 9, nära Gotlands
Tel 15 68 60, kl 8-16
!"#$%&"%'(
!"##$%&'($##$))
*)+&,,$-#$.
/0+1
2$3'.)40)+1
!"#$%&$'()*
+,#-,%&./,0.
5677389&:7'&#&:)4
;<=><?)/@);/
!"##$%&'(()*+,$
Fräsch och modern salong.
Alla studenter är välkomna!
Långt hår
Kort hår
260 kr
230 kr
Välkommen att besöka vår nya salong:
Hair & Beauty Lounge
018-10 62 65
!"#$%%#&'('))%#(*+%,-+*."/-$#01"#-2)#+*.#+%3-$","#42-#
&/)*%#,4#3&24$"+2%$%$&#2#566+,7,8#9!)$%#!"#6$"0$:%8#;!",#
+%,&#*<=#&!",#&,%3"$&8#>1"#-2)#+*.#=,"#0,.27?#$"(?3-$"#
9277,#@3&&$"+%,#$%%#(",#(*$&-$#*<:+/#01"#(,"&$&8#A!"#
!""#$%&'(%)*#$+,-$.&*$/0$"/",#%277#(/-$#-,)2+#*<=#+:*7*"8
;3#=,"#42#!4$&#BC#+%3-$&%(*+%!-$"#6/#D3+%,0#E?$77($")+
4!)#FG#2#577$"/:$"8#H$"#2&0*#02&&+#6/#=$.+2-,&8
Öppet Mån-fre 9-18, Lör 10-15
S:t Olofsgatan 15, Uppsala
Vi har kinesisk massage, vaxning,
fotvård och ansiktsbehandlingar.
Pensionärer och studenter, 15% rabatt. 018-10 28 88 • Drottninggatan 2
$ROTTNINGGATANs0OSTADRESS"OX5003!,!
TELEFONsTELEFAX
-(./*0$,"/(%/12%$(03#$(%,"##%4/+,$5+67(%89%:::;'$.;+);
Supermusikalisk helg
i Universitetsaulan, Uppsala
ALLT INOM SKÄMT,
MASKERAD OCH PARTY
FINNS HOS LEKIA
Bolandsgatan 20 • www.buttericks.se
s.se
www.lekia.nu • Tel: 018-14 11 14
uppsala@lekia.nu
Lördag 13 mars, kl. 15.00: Ludwig van Beethoven: Symfoni nr. 9
med Kungliga Akademiska kapellet och Uppsala Vokalensemble.
Entré: 150 kr, 100 kr student
Söndag 14 mars, kl. 16.00 med lyssnarträff kl. 13.30:
Sven-David Sandström: Messiah. Uppsala Akademiska Kammarkör, Fyris Kammarkör, Gävle Symfonikör & Gävle Symfoniorkester.
Entré: 225 kr, 120 kr student
www.akademiskakapellet.uu.se, www.korcentrum.uu.se
Förköp via ticnet.se (077-170 70 70) samt
ATG- och Ticnetombud.
24 / NATIONER
NORRLANDS
www.norrlandsnation.se
13/3 Frihetsgask Hela huset öppet! Grym
stämning och härlig musik utlovas! Vi har tre dansgolv och fyra barer öppna. Förköpsbiljetter säljs på
nationens kansli. Pris 40 kr för norrlänningar, 80
kr för övriga. I dörren 60 kr och 100 kr för övriga.
Öppet 21–04. Nationskort.
14/3 Städdag I
19/3 Melting Pot Succén fortsätter med
Uppsalas hetaste Reggaeklubb! Som vanligt
bjuder husbandet Congoman crew på grym musik,
kvällens gäst Robert Athill! Så kom och njut av
skön stämning, en god drink i baren och dansa hela
natten. Gratis inträde hela kvällen för medlemmar
av Norrlands nation och innan 22.00, för övriga 60
kr. Öppet 21–01. Nationskort.
24/3 Restaurang Hjortron Välkommen till
vår lyxiga restaurang som serverar norrländska
delikatesser. Endast bordsbokning, ring 018-56
70 70 eller maila kansli@norrlandsnation.se. Mer
information på hemsidan. Nationskort.
26 mars – Jazz Kom och dansa till storband! Alla,
även de utan nationskort, är alltså välkomna att
göra oss sällskap på dansgolvet!
26/3 Walk this Way Missa inte Walk this
Way med DJ Large och DJ Akilles som resident
DJs och nya gästartister varje gång! Gäst-DJs:
Will-Rock & Pure P (Devotion). Gratis inträde
hela kvällen för norrlänningar och innan 22.00
för övriga. 60 kr efter 22.00. Öppet 21-01.
Nationskort.
27/3 SkvaderDam! Uppsalas bästa 04!
Sittningen som får Nobelfesten att blekna i jämförelse och med ett grymt efterföljande släpp. På
scen: SKA’N’SKA. Släppbiljetter finns i nationens
kansli. Pris 80 kr förköp, 100 kr i dörren. Släpp
från kl 21 i nya delen och från kl 23 i gamla delen.
Nationskort.
Varje dag
Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14.
Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, Lunch 12–14
med hemlagad husmanskost, alltid två rätter att
välja mellan varav en vegetarisk. Se hemsidan för
meny! Pris 35–45 kr. Kaffe finns för alla smaker,
riktig espresso, latte eller krav & rättvisemärkt
bryggkaffe, välj och vraka. Vi erbjuder även laktos
& glutenfria bakverk, alla är välkomna. Nationen
tillhandahåller flertal norrländska dagstidningar
för den vetgirige, så kom och läs om hembygden.
Lördagsfika alla lördagar mellan 13–15.
Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen måntor 18–01, fre 14–01, lör 15–01, sön 18–23.
Vår berömda Robboburgare finns givetvis kvar,
godare än någonsin. Kom och spela dart eller
brädspel, prova vårt breda varierande ölsortiment
eller passa på att upptäcka vårt kanonerbjudande:
2 burgare för 1 på fredagar kl. 14-16, nu bara för
norrlänningar!
Ny & fräsch datasal med läsplatser, bibliotek
med 36 tysta, bekväma läsplatser samt café
öppet hela dagen!
www.norrlandsnation.se
Norrlands nation – nu klimatkompenserar vi!
Ergo #3 / 2010
För mer info maila senior@stockholms.se.
24/3 Städsexa Kom och gör Nationen skinande rent och fin inför helgen 26–27/3.
Nationen bjuder städande på mat och dryck.
26/3 Marsslabb Värm upp inför Marsgasquen
27/3 Marsgasque med premiär av Marsspexet ”Familjen Någorlunda” Först ett rykande
färskt spex, sedan gasque, sedan öppet till -04.
Missa inte! Biljetter till Marsslabb och Marsgasque säljes:
15/3 för Sthlms Ämbetsmän
16/3 för Sthlmare
17/3 för övriga.
28–31/3 Föreställningar av Marsspexet
Ta med mamma, mormor eller en date och upplev
lite studentikos kultur.
2-5/4 Påsklov Nationen håller stängt.
Varje vecka:
Lunch mån–fre 11.30–13.15
Café The-Centralen mån–fre 14.00–17.00
Pub Storstad tis-ons 18.00–23.00
Källare Holmiana tors 18dk–21.00
Lounge Avgång tors 19.00–21.00
Klubb Utgång tors 21.00–01.00
Café Sundays sön 12.00–16.00
1Qs mottagningstider
Mån & Tis 10–11.30, Ons & Fre 13–15, Tors
14–16
018–146 333
1q@stockholms.se
Stockholms Nation – Alla ska med, men inte med
oss!
VÄRMLANDS
www.varmlandsnation.com
12/3 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet
till 01!
13/3 Ämbetsmannakonferens, nationens
framtid bestäms.
17/3 Litteraturkväll: Författaren och före
detta dramatenchef Lars Löfgren talar om
”Lata och flitiga poeter i Värmland idag”. En del av
350-årsjubileumet!
19/3 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet
till 01!
20/3 Bönmiddag/damsupé – tema grekisk
mytologi/antiken, TOGAFEST!!!
24/3 Litteraturkväll: Nationens egen sångsällskap Gôssegôbbera underhåller i temat
“Högt och lågt med Gôssegôbbera - mest högt”.
Gôssegôbberna har gett ut tre
diktböcker
och några av dikterna har tonsatts.
26/3 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet
till 02!!!
1–5/4 Nationen tar ledigt över påsk. Välkomna åter 6 april!
CAFÉ måndag–torsdag 11–16
CAFÉ fredag 11–14
LUNCH måndag–fredag 12–14 för 48kr (värmlänningar 40kr)
PUB tisdag-torsdag 18–00
KLUBB 054 fredag 18–01 (02)
SÔNDAFIKA Varje söndag kl 12–15 Baguetter,
bakverk, kaffe, fika – bra priser och himla trevligt!
Boka buffé! Sitt på fredagar med egen bar och festa sedan vidare i klubben: Maila 3Q senast måndag
samma vecka kl 14 på 3Q@varmlandsnation.se
STOCKHOLMS
www.stockholms.se
12/3 Dammiddag Kvinnliga studenter bjuds
på en glad kväll med middag, sång och överraskningar av sina manliga kamrater.
Anmälan på 1q@stockholms.se.
18/3 Stortorsdag Tänk dig en Sthlms-torsdag, fast ännu bättre! Öppet till -02!
23/3 Seniorskollegium i Stockholm
Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons
11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12
Heltidarna VT2010:
1Q Magdalena 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se
2Q Henrik 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se
3Q Hannes 13 40 30 3Q@varmlandsnation.se
Klubbmästare Daniel 69 34 35
KLM@varmlandsnation.se
Köksmästare Klara 13 04 46
KXM@varmlandsnation.se
Hovmästare Elin UTH@varmlandsnation.se
Bibliotek: läsplatser från 10 på vardagar, utlåning måndagar 16–18
www.varmlandsnation.se
Mottagningstid:mån–ons 10–13, tors 17–19
1Q, Nina, 1q@smalands.nation.uu.se
2Q, Erik, 2q@smalands.nation.uu.se
3Q, Zanna, 3q@smalands.nation.uu.se
Värmlands – making singles couples since 1660!
www.smalands.nu
GOTLANDS
gotlandsnation.se
15/3 Gotlands gille i Uppsala kl 19.00 i
festsalen: Årsmöte och därefter föredrag av
författaren, docent Carina Burman “Kärleksroman
- när passionen slår till i Visby”. Förfrågan till Ordf.
Carl Johan Gardell 018–26 09 44 eller vOrdf Ola
Montan 018–21 23 76. Alla är välkomna!
23/3 Landskap kl 18 Val till andre kurator och
andra ämbeten. Därefter en landskapssexa till
förmånligt pris. Samtliga medlemmar som erlagt
terminsavgift äger rösträtt.
24/3 Ämbetsmannafika Samtliga ämbetsmän träffas för att lufta åsikter och fika.
Bettys pub onsdag–torsdag 18–00, fredag 18–
01 Bettys pub är det självklara valet för dig som är
sugen på en hamburgare, en Wisby klosteröl eller
bara den mysiga stämningen som enbart Gotlands
kan erbjuda. Vi har ett brett sortiment av öl, med
specialitet på gotländska brygder. Dessutom har
vi nyligen plockat in Duff Beer. Bettys pub är döpt
efter Sveriges första kvinnliga student, Betty Pettersson, som var medlem av Gotlands nation. Gör
som hon och ta dig över till rätt sida ån!
Lördagsfika 12–15
Söndagsfika 12–15
Lördags- och söndagsfikat erbjuder ett fantastiskt
utbud av mackor för dig som vill bota hungern.
Dessutom bakar våra eminenta fikavärdar ljuvliga
bakverk och smörgåstårtor. Sitt i vår ljusa festsal
och återhämta dig efter en jobbig vecka. Framåt
vårkanten brukar vår soliga balkong vara det
mysigaste tillhållet i hela staden. Den utsikten är
svår att slå!
Pluggfika vardagar 10–15
Pluggfikat på Gotlands har trådlöst Internet, kaffe,
kakor och en bra studieatmosfär. Kom hit och
pröva själv!
Biblioteket torsdagar 17–19
Fotboll söndagar 19 i Tiundaskolan, bastu efteråt
Det är synd om människorna. Och dyrt. Så kom till
Smålands.
SÖDERMANLANDS-NERIKES
www.snerike.se
12/3 Sångboksfest, anmälan till
programvard@snerikes.se
14/3 Städdag
14/3 Nationsfullmäktige 16.00
16/3 Utfrågning av kandidater till Landskap II,
15.30 i tornrummet
16/3 Tuesdays by Snerikes, klubb 18–01
20/3 Gyllenhielmsgasque, släpp till 03
22/3 Landskap II, 18.30 i festsalen
23/3 Tuesdays by Snerikes, klubb 18-01
2–5/4 Påskstängt
Restaurang måndag–lördag 18–01
Borsdbokning, bordsbokning@snerikes.se
Helgfika lördag & söndag 11–15, öppet även
utan nationskort
Ärtsoppa torsdagar 16.30–18.00, öppet även
utan nationskort
Mottagningstid Tis–Fre 11–13, Tis & Tors
17–18
1Q Erik Strömberg 154061, 1q@snerikes.se
2Q Jesper Rogner 154062, 2q@snerikes.se
3Q Erik Ringheim 154063, 3q@snerikes.se
Medlemsärenden 154060, sekr@snerikes.se
Snerikes, Ab imo pectore
VÄSTMANLANDS-DALA
www.v-dala.se
Gotlands nation, Östra Ågatan 13, 753 22
Uppsala
Expeditionstid för 1Q & 2Q: måndag–onsdag
11–13, torsdag 17–19
Tfn:1Q Gustaf 13 09 81 1q@gotlandsnation.se
2Q Fannie 15 82 22 2q@gotlandsnation.se
3Q Ebba 12 74 58 3q@gotlandsnation.se
www.gotlandsnation.se
För dig som vågar vara annorlunda
SMÅLANDS
www.smalands.nu
10/3 Storquiz! Onsdagsquiz på steroider! Kl
20
13/3 Herrmiddag. Tjejerna ordnar fest för
killarna på hemligt tema! 295 kr / 245 kr (alk.fri),
17dk, klädsel: kavaj. Biljett köps hos 1Q senast
9/3.
19–21/3 Årsfest å Åbo nation. Vi åker och
hälsar på vår vännation i Helsingfors!
26/3 Smålands LIVE!
Seniorskollegium och –middag
29/3–5/4 Påskstängt
Pub Hyttan: mån–tors 18–00, fre 18–01
Onsdagsquiz: onsdagar 20.00
Fredagslyx: fredagar 15–18
Lördagsfika: 12–15
12/3 Nationsfest. 18dk. En uppsluppen
fest för alla nationens medlemmar och vänner.
Anmälan till 2Q.
17/3 Handen på Hjärtat. 21–01. På scen:
Elias & the Wizzkids. Inträde 60:-, gratis för VDalingar. Nationskort.
25–27/3 Allt är Hjort! – En borttappad
historia. Nationsorkestern ab Kruthornens 50-års
jubileum. Föreställningar 19.30 den 25-26 samt
15.00 den 27. Biljetter säljs på kuratorsexpeditionen samt på UNT:s kontor.
26/3 After-school i Puben. 12–01. Puben
öppnar tidigt och serverar god öl, billig mat och
schysst musik till alla törstande studenter. En DJ
per timme spelar fram till 18. Nationskort.
29/3 Landskap. 18.00. Där besluten om
nationens framtid fattas, kom och gör din röst
hörd! Endast för medlemmar.
Puben har öppet måndag till söndag, 18–01.
Kom och prova vår goda hemlagade mat och breda
ölsortiment. Livemusik på onsdagar och extra fin
mat på söndagar! Nationskort.
Lördag
Lördagsfika 12–15 Ej nationskort.
Söndag
Brunch 11–14 Ej nationskort.
Kuratorsexpeditionen: mån 10–13, tis
15–18, ons 11–13 och 16–19, tor 15–18 samt
fre 10–13.
NATIONER / 25
Ergo #3 / 2010
Ekonomiexpeditionen: mån–tors 16–18.
Biblioteket: mån–tor 15–18, samt fredag
10–13.
Läsesalarna: 26 tysta läseplatser samt gruppstudierum. Mån–fre 10–18. Trådlöst bredband.
Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Biblioteket 13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och
Puben 12 29 48.
E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/puben@v-dala.se
Besöksadress
Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala
16–17 i studentradion 98,9
1Q’s mottagningstider: Mån, Ons, Fre
11–13, Tis, Tors 11–13
Kontakt:
1Q Christian, 134311, 1q@ostgotanation.se
2Q Henrik, 134312, 2q@ostgotanation.se
3Q Fredrik, även bordsbokning, 134313,
3q@ostgotanation.se
Östgöta Nation – vi är jättebra!
Postadress
Västmanlands-Dala nation
Box 2062, 753 11 Uppsala
GÄSTRIKEHÄLSINGE
www.v-dala.se
www.ghnation.se
Västmanlands-Dala nation – för studenternas nytta
och nöje sedan 1639
ÖSTGÖTA
www.ostgotanation.se
2/3 KNAS! Jepp. Dom är tillbaka! Ni som har
upplevt en KNASkväll innan vet vad som väntar. Ni
som inte gjort det, det här vill ni inte missa. Ta på
snyggaste hiphopskorna och gå till ÖG. Öppet hela
huset! Öppnar klockan 19.00, gratis innan 21,
därefter 20 för östgötar och 60 för övriga.
13/3 Herrmiddagen. Festen för nationens
alla herrar som arrangeras av damerna. Biljetterna kostar 300 kr och kan köpas hos 1q under
mottagningstider.
14/3 Städsöndag. Nationen blir smutsig av
alla händelser och folk som springer där. Därför
tänker vi städa allt ordentligt och avsluta kvällen
med en härlig städfest. Alla som vill är välkomna
att hjälpa till att få huset skinande rent! Klockan nio
serveras frukost på nationen och därefter börjar
städandet vid 10.
17/3 Stortages Extra stor pubkväll i vår
pub Tages. Tages flyttar upp till mellanvåningen
och temat denna gång är St: Patricks-Day!
19/3 Hits. Klubben som spelar hits från 50talet och framåt. Vi blandar mellan olika genre och
tidsepoker men lägger lite mer tyngd på 90-tals
indipop och modern rock, men kommer att blanda
upp det ordenligt med allt ifrån gamla Madonna
80-tals hits till nya Lady Gaga. Öppnar klockan
19.00, gratis innan 21 därefter 20 kr för östgötar
och 60 kr för övriga!
20/3 Marsgasque med tema Cirkus! Maskeradsittning där du kan gå utklädd enligt temat
cirkus, annars gäller kavaj. Köp biljetter hos 1Q.
Efter middagen öppnar hela huset för en gigantisk
fest med 5 barer och 5 dansgolv på tre våningar.
Kapellet spelar i stora salen och festen slutar inte
förrän klockan är 4 på natten! Släppet öppnar 22
och kostar 80 för östgötar 100 för övriga. Förköp
går att köpa under expeditionstider till och med
tisdagen den 17 mars för 80/60 kr.
26/3 Studie Dicore med gäster Le Sport.
Vårens alla oförglömliga ögonblick sker på Studio
Dicore. Le Sport bakom skivspelarna! Missa inte
festen, känslorna, hånglet och all dans, dans,
dans. (soul, disco, electro, house, hiphop, rock,
old school) Öppnar klockan 19.00, gratis innan 21,
därefter 20 för östgötar och 60 för övriga.
2/4 i afton: DANS! bjuder på musik att dansa
till. Påskklubb! Pop-pop-pop! Öppnar klockan
19.00, gratis innan 21, därefter 20 för östgötar
och 60 för övriga.
12/3: Marsgasque!!! Lite för lite(t).....eller?
Släpp 22–04 04 04 04
14/3: Städdag, kom och gör nationshuset
rent igen. Städa 4 timmar och gå gratis på sexan!
17/3: Klubb DIOD. Med tema /st Patriks day/.
21–01 Välkomna!
23/3: Minipersonalfest för alla som har
jobbat några gånger denna termin.
31/3: Klubb DIOD. Kom och dansa. 21–01.
Gratis innan 22, gratis för Gh:are hela kvällen.
Pub Ghuben: månd–lör 18–01, söndagar
18–24
Lördagsfika: lördagar 12–15
Lördagsrestaurang Två Rum och Kök:
lördagar 18.30-01. Boka bord hos 3Q
på 018 666143 eller 3q@ghnation.se
Söndagsbrunch: 11–13.30, ingen brunch på
städdagar.
Mottagningstid månd–tors 11–13, tis 17–19,
tors 15–17
1Q Mats: 666 141, 1q@ghnation.se
2Q Olle:666 142, 2q@ghnation.se
3Q Suzan: 666 143, 3q@ghnation.se
KXM Linda: 666 144, kxm@ghnation.se
www.kalmarnation.se
12/3 : Klubb Katushka! med Uppsalas
tajtaste och galnaste dansgolv. 20–01
14/3 : Söndagsfiket Frk Nyhlins Eftr,
12–16
15/3 : Måndag i puben
16/3 : Magic Downstairs.
19/3 : Spela. Nationens open mic-klubb där
såväl erkända som okända talanger intar scenen
20/3 : Skattjakt med Kulturgruppen
21/3 : Söndagsfiket Frk Nyhlins Eftr,
12–16
22/3 : Måndag i puben
24/3 : Städdag med efterföljande sexa
26/3 : Restaurang Smaka. Kalmar nations
vegetariska/veganska restaurang med fantastisk
mat, mysig stämning och schyssta priser, 18-01.
27/3 : Kroppkakegasque med efterföljande
04-släpp
28/3 : Söndagsfiket Frk Nyhlins Eftr,
12–16
29/3 : Måndag i puben
30/3 : Landskap
1/4 : Nationen stänger för påskhelgen
Pub Kronan: Måndag–torsdag: 18–00, fredag–lördag: 18–01
Klubb Glasnost en gång i månaden
Klubb Katushka! en gång i månaden
Klubb Boom goes the Dynamite en gång i
månaden
Klubb Spela, onsdagar och fredagar med
ojämna mellanrum
Fiket Frk Nylins Eftr: söndagar 12–16
Restaurang Smaka: utvalda fredagar 18–01
Klubb Standup Downstairs: en tisdag i
månaden
1Q och 2Q har mottagningstid tisdag till fredag
12–13 samt måndag och torsdag 17–19
1Q Hanna : 1q@kalmar.nation.uu.se
2Q Kristoffer : 2q@kalmar.nation.uu.se
3Q Anders : 3q@kalmar.nation.uu.se
Gh – Ta en spark, kom hit och drick Knark ...
Telefon 018–694980
www.kalmarnation.se
Den lilla nationen med det stora hjärtat
GÖTEBORGS
www.goteborgsnation.se
marken skall saltas. Var? Uplands nation såklart
Släpp? 22-04 På scen? Yad kalaschnikov! Gratis
inträde för Uplänningar
17/3 S:t Patrick’s gasque Äntligen går S:t
Patrick’s från att vara en proppfull pubhögtid till
att vara en riktig gasque, med allt som hör till!
Irländsk mat, dryck, underhållning och grönt så
långt ögat når! När? 18dk–04:00 Hur? Temaenlig
klädsel Släpp? 22–04 med gratis inträde för
Uplänningar. Pris? 290kr. Anmälan görs till
1q@uplandsnation. Se senast den 11/3 glöm inte
eventuella allergier!
Svantes källare erbjuder ett brett ölsortiment
och mängder med god mat. Varför inte uppleva en
Upländsk klassiker såsom pubvärden Jonathan.
Svantes källare har som alltid öppet måndag-lördag 18-01 Välkommen in!
Restaurang Riksäpplet varje fredag med start
12/3. Här kan du njuta av finare mat, finare viner,
njutningsfull atmosfär men fortfarande anpassat efter
studentens plånbok. Passa på att njuta av en trevlig
middag med goda vänner eller bjud ut din käresta på
den där romantiska middagen ni sett fram emot så
länge. Efter restaurangen förgylls kvällen med Uplands
eftertraktade jazzbar. För bordsbokning, kontakta 3Q.
Mahjong-måndag med Olof. Olof börjar nu
bli riktigt bra på Mahjong och spöar dig vilken dag
som helst, men helst på måndagar förstås!
Brädspelsonsdag Vad är väl en onsdag utan
Battlestar Galactica, Settlers, poker eller varför
inte ett parti Bondespelet? Grå, trist eller bara
värdelös? Kom hit och spela från 19:00!
Café Wijkman förser dig varje lördag mellan
12 och 16 med alltifrån smörgåstårta och fyllda
baguetter till utsökta chokladbakelser och morotskaka. Ett måste för den fikasugne studenten! Inget
krav på terminskort.
Söndagsfilmen En söndag utan film måste
vara lite som minestronesoppa utan pasta. Varmt
välkommen varje söndag klockan 19:00 önskar
Skräck-Stina och DramAdam!
Vad visas? 14/3 Ratatouille, 21/3 Persepolis,
28/3 Tillbaka till framtiden maraton!
Biblioteket har öppet måndag–fredag 16–18
samt lördag 12–16. I det finner du bland mycket
annat Adam, som hjälper dig hitta rätt i en djungel
av kurslitteratur som innefattar de hetaste titlarna
inom kulturantropologi, fysik, kemi och matematik.
Kulturföreningens aktiviteter: den 25/3 tar
Daniel med intresserade och avnjuter En midsommarnattsdröm på stadsteatern, sista anmälan
18/3. För den mer musikintresserade kan man
följa med och uppleva The ukelele orchestra of
Great Britain den 14/3. Sista anmälan till detta är
1/4. Anmälning sker till kultur@uplandsnation.se
Expeditionen har öppet mån–tis, fre 11–13
samt onsdagar 13–16.
UPLANDS
www.uplandsnation.se
12/3 Fredámiddag, när katten är borta
dansar råttorna på bordet. Det nuvarande Kuratelet och klubbverket åker till vår vännation i Åbo
och de gamla goingarna ordnar en hejdundrande
fredámiddag! Kom som du inte är! Anmälan görs
till 3q@goteborgsnation.se
20/3 Städdag. Kom och gör nationen fin,
putsa, damma och skrubba. Efteråt har vi såklart
en förträfflig städsexa!
26/3 Fredámiddag, vad ska man egentligen
göra en fredag? Hur kul är egentligen fredagsmys?
Nej starta helgen med en sittning. Fredagstristessen är numer ett minne blott!
Göteborgs pub tis–fre 18.00–24.00 (fre
18.00–01.00)
Söndagsbrunch 12–14, På menyn finns allt
från makrill, våffla till bacon.
Bibliotek mån–fre 10.00–18.00
För nyheter och mer info kolla in ostgotanation.se.
Mjölkbaren: måndag–torsdag 13–17 (med
våffelbuffé!)
After School: fredagar 13–17 (krav på
nationskort!)
Lördagsfika: 13–15.30
Tages pub: Mån–tors från 19
Öster om Etern, NY SÄNDNINGSTID, tisdagar
KALMAR
Expeditionstider: Mån–Tors: 11–13 Tors även
16–18
Tel: 018-13 20 06
Mail: 1Q/2Q/3Q@goteborgsnation.se
www.goteborgsnation.se
Göteborgs nation - Skepp o’hoj nu blir det skoj
12/3 Premiär för Uplands efterlängtade
Jazzbar! Gott sällskap, brett drinksortiment och
skönt liveband förgyller din fredagskväll. Äntligen
är den tillbaks!
13/3 Jeriko Kapitelgasque Årets bästa
gasque! Nu är det dags, nu ska P-ladan ner och
Vill du veta mer om nationens aktiviteter? Gå in på
www.uplandsnation.se.
Kontaktuppgifter:
1Q: 1q@uplandsnation.se – 018-152151
2Q: 2q@uplandsnation.se – 018-152152
3Q: 3q@uplandsnation.se – 018 152153
Uplands nation – Där tentaångest står på menyn!
z
Kuratorskonventet
cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se
CC Adam Roigart,
018–480 31 50,
Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19
CP Björn Svensson, 018–480 31 51
Mottagningstid: tors 17–19
VCC Johan Ottosson 018–480 31 55
Gästkortförsäljning
Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill
besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47,
gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00
KÅRSIDORNA
Ordförande har ordet
Bygga fritt
är stort...
... men bygga rätt är större!
Vi har i åratal arbetat för att
studentbostadsbeståndet i Uppsala
ska utökas. Varje höst är vår
reception fylld av långa köer med
bostadslösa studenter. Nu står
kanske Uppsala för en ännu värre
kris – att Studentstadens 4300
studentbostäder ska säljas och kan
komma att göras om till bostadseller hyresrätter.
Vi ser med stor ängslan på detta och
om studentbostäderna försvinner
betyder det inte bara en katastrof
för oss studenter utan universitetet
kommer att se sin konkurrenskraft
som lärosäte kraftigt reducerad, och
kommunen går miste om värdefull
tillströmning av unga, välutbildade
och engagerade Uppsalabor.
Studentkåren håller nu på att sprida
protestlistor om detta och om ni inte
stöter på en lista gå förbi er närmaste
studiebevakare för att bidra med er
underskrift!
För ett vinstdrivande företag
är det inte lönsamt att förvalta
studentbostäder då kostnaden för
det är cirka 15 % dyrare än andra
hyresrätter. Detta har lett till att budet
på Studentstaden nu är uppe i så
pass höga belopp att ett företag rent
ut sagt skulle gå back på att förvalta
dem som just studentbostäder. Det
måste helt enkelt bli mer attraktivt
att bedriva denna verksamhet.
Sveriges förenade studentkårer
(SFS) visar i sin studentbudget för
2010 att en utgift på 3 162 kronor i
månaden för bostad är allt en student
har råd med. Studenternas ekonomi
gör att de inte kan konkurrera på
bostadsmarknaden som alla andra.
Därför behövs det speciella åtgärder
för att studenter ska kunna få en
värdig bostadssituation. Hur mycket
ska man behöva flytta runt för att
finna rätt?
Inför valet i september kommer
Uppsala studentkår att bedriva en
studentbostadskampanj.
Är du sugen på att vara med och
komma med idéer? Hör gärna av er
till mig!
Sexdagar med fokus
På kontoret på Övre Slottsgatan sitter två nya projektledare för Kondoma mera.
Sara Laginder och Anna
Lindgren tog över projektet
i början av året. De har båda
kommit in i arbetet trots att
det har varit lite hektiskt så här
i början.
– Det känns väldigt kul att få göra
något givande och betydelsefullt,
säger Anna. Säkrare sex är en fråga
som intresserar mig väldigt mycket
och Kondoma mera är ett projekt där
man kommer nära studenterna och
nationerna och får en direkt feedback
på det man gör.
Kondoma mera har precis fått
bekräftat sitt stöd från landstinget,
så nu är planeringen i full gång inför
våren. Planeringen av sexdagarna är
det som just nu tar upp mycket av
Sara och Annas tid. I april kommer
sexdagarna att hållas på någon av
Uppsalas nationer.
Förra året besökte Olle Waller
från tv-programmet ”Fråga Olle”
sexdagarna. En mycket uppskattad akt
hos uppsalastudenterna. Det pratades
även om asexualitet, orgasm och
lustanatomi. Man hade en workshop
om femidomer och olika konstnärer
fick ställa ut sina alster. Sexdagarna
kommer att ha ett liknande upplägg
i år, med föredrag, workshops och en
konstutställning.
– Planeringen går bra, det går framåt,
säger Anna. Fokus kommer i år att
ligga på transexualism och bisexualitet.
T:et och B:et i HBT. Det kommer bli
allmänt sköna dagar fulla med roliga
aktiviteter, fortsätter hon.
I år samarbetar Kondoma mera,
förutom med kåren och kårens
jämlikhetsansvarig Karin Tillberg
även tillsammans med RFSL, RFSU,
SFQ och ISAK. Deras verksamheter
kommer att synas och uppmärksammas
under sexdagarna.
Under våren kommer ni även att
kunna träffa på Kondoma mera på
pubmingel på nationspubarna där de
informerar och pratar om säkrare sex
på ett avslappnat vis.
– Men vi ska även försöka synas på
andra ställen, säger Sara.
Projektet planerar även för en ny och
egen hemsida under våren. Där ska
studenterna kunna hitta information
om verksamheten, säkrare sex och
även ställa frågor via en frågelåda. Det
är ännu oklart när den nya hemsidan
kommer att vara i bruk.
De båda nya projektledarna har
tagit sig an sina uppgifter med stort
engagemang. Och de är inte ensamma.
– Informatörerna är drivna och
taggade på vårens aktiviteter. Det
kommer att bli en toppenvår, avslutar
Sara.
Maria Arpe
Sara Laginder och Anna Lindgren har
18 % besväras av psykiska eller fysiska symptom relaterade till studiemiljö.
25 % tycker att stress eller andra psykiska besvär har påverkat deras studier negativt.
13 % tycker att dålig ekonomi är ett stort hinder för att lyckas med sin kurs.
Hur är det egentligen med
arbetsmiljön
för studenter vid Uppsala universitet?
Den 25 mars mellan kl 10 och 12
har du möjlighet att få ta del av kårens arbetsmiljöundersökning.
Vi kommer att stå på Blåsenhus, BMC, EBC, Ekonomikum, Engelska Parken,
Gamla Torget, Juridikum och Ångström och bjuda på smoothieshots!
Kl 13 kommer det hållas en paneldebatt med universitetsledningen,
fackliga representanter och representanter från Uppsala studentkår.
Välkommen till universitetshuset sal VIII!
Kristina Ekholm
Ordförande
Uppsala studentkår
ordf@us.uu.se
KÅRSIDORNA
på B och T!
International officer
Uppsala
studentkår
Svenglish?
hälsar alla sina
medlemmar
välkomna
till fullmäktige
The English language has
become increasingly present at
the universities in Sweden. Some
students see this as beneficial, but
others are not so comfortable with
the idea.
On the one hand, the Swedish
language is very small if you
compare to English. So, by writing
your thesis in Swedish you limit your
possibilities. Many textbooks used
at the universities have not been
translated into Swedish, if we were
to exclude those books, the quality
of the education would undoubtedly
suffer.
On the other hand, there are fears
that students will not be able to talk
about the subject their studies in
their mother tongue. Students who
want to stay in Sweden and work
here sometimes find it difficult to
motivate why they have to speak
English at the seminars. However,
internationalisation should not be
seen as one language completely
usurping another. Ideally, students
should feel comfortable speaking
about their studies in their mother
tongue as well as in English.
11 mars,
kl 19:00
i Universitetshuset
2010
gjort sig hemmastadda på kontoret.
Foto: Hanna Victoria Mörck
Nyheter från valutskottet:
Rädda Carolina
kommer att deltaga i
kårvalet 2010 medan
Borgerliga studenter
inte längre ställer upp!
Vad händer sen?
Branschdagen för humanister är snart här!
Historisk-filosofiska Fakultetsrådet anordnar för andra året i rad en branschdag för humanister.
Den kommer att belysa vissa frågor så som: Varför är humanister viktiga? Hur ser vår framtid ut?
Hur tar vi oss dit och var får vi plats?
Dessa frågor kommer att besvaras i form av föreläsningar, workshops och debattpanel.
Det finns även chans att få sitt CV granskat av Studenter & arbetsmarknad.
Senare på eftermiddagen kommer det att bli mingel med snittar och dryck.
När händer detta då?
Jo den 23 mars mellan 11:00 och ca 18:00 i och utanför Ihresalen.
Skriv in det i kalendern och så möts vi i detta forum och ställer frågor och kräver svar.
För mer information: Projektansvarige Giske Westby, Studiebev2.hist@us.uu.se
Uppsala studentkår
Tel: 018–480 31 00
reception@us.uu.se
Övre Slottsgatan 7,
753 10 Uppsala
Hör av dig till oss så slussar vi
dig vidare till rätt person!
I have no doubt that the overall level
of teaching in English at Uppsala
university is high, but the question
remains: Would the learning process
be quicker and more profound if
the students were taught in their
mother tongue? Are teachers less
spontaneous and creative if they are
not allowed to teach in their own
language?
Some studies show that Swedish
students are less likely to interact
in the classroom if the class is held
in English. If this is the case, we
are perhaps moving away from the
open climate that makes discussions
possible.
I would love to hear what you have
to say about this subject. Comments,
ideas or complaints are all welcome.
Remember that I work for you, local
and international students. Send
me an email with your thoughts
on the matter. In the spirit of
internationalisation, you can write it
in Swedish or English, whatever you
prefer!
Öppet:
mån-ons kl. 9–17,
tors 9–18,
fre 9–16
www.uppsalastudentkar.nu
Foto: Maria Arpe
Karin Nordlund
International officer
Uppsala student union
int@us.uu.se