docSommar - SvenskaMammor
download 
Report Transcription
Sommar - SvenskaMammor
Nr. 3• 201 0 Fotograf: Emma Wieslander 3 skola jobb pension situationer i livet som utlandssvensk Sommar Entreprenörer i UK SVEN s nummer 3 Michelles rader Våren är här och hoppet om sommar och sol står högt! Vad som också står högt är priserna på biljetter “hem” till Sverige i sommar. Mina pojkar vill väldigt gärna åka och det vill så klart jag också, men tanken på en riktig semester med paraplydrinkar och strand lockar också, kanske till och med mer än att stirra runt i kalla sommarSverige och hälsa på 100 släktingar och vänner. Det blir säkert så att Sverige vinner kampen om att bli semesterresemål i år igen. Och visst är det härligt att komma “hem”. Vi ses kanske i Sverige i sommar! Michelle Cadeau Ansvarig utgivare Redaktörens rader Fotograf: Anna-Maria Strömberg Hej läsare till SVEN nummer 3! Ansvarig utgivare: Michelle Cadeau michelle@tidningensven.com Tel. + 1 973 325 2157 Redaktör och layout: Emma Ageberg emma@tidningensven.com Annonser: Louise Sverud louise@tidningensven.com Läs SVEN Nummer 2: http://issuu.com/tidningensven/docs/svennr2_issuu Hej alla utlandssvenskar i alla åldrar! Det är ju så att man kan bo utomlands både som ung och gammal. Om man är vuxen så arbetar man (oftast!) eller så har man arbetat klart och är då pensionerad. Kanske man drar från Sverige först då. Alla väljer att göra det som passar dem bäst. Själv bodde jag utomlands som barn med min familj och gick i skolan i det ”nya landet”. Pappa var en så kallad utsänd. Om det inte hade varit för mig, så hade vi kanske stannat för gott eller i alla fall en längre tid. Jag vägrade nämligen att bli kvar längre än den mellan mig och mina föräldrar överenskomna tiden. Jag ville hem till min skola, mina vänner, min stad, huset och mina vanliga fritidsaktiviteter. Nu är jag utlandssvensk igen och det är mitt eget val! Vem vet var jag kommer hamna i framtiden. Jag har ju levt som utlandssvensk både som barn och som vuxen. Vant mig liksom. Italien är ju trevligt, men ibland saknar man den svenska ordningen och redan, effektiviteten och gamla vänner. Jag kanske kommer dra mig tillbaka som pensionär i min gamla stad, med mina gamla vänner, i mitt gamla hus och återgå till mina vanliga fritidsaktiviteter (vilka de nu var?!). Eller lämna Italien för ett pensionärsparadis någon annanstans. Vem vet? I SVEN Nummer 3 skriver vi om att vara utlandssvensk i skolan, på jobbet och som pensionär. Vi bjuder på några porträtt från varje stadium. Den här gången har vi plockat exempel bland svenska entreprenörer i London och Tellus är välgörenhetsorganisationen vi presenterar. Eftersom sommaren närmar sig, har vi ett sommartema i slutet med några funderingar kring vad en Sverigesemester innebär. Är det semester eller inte? Jag tycker nog inte… men det kanske blir vad man gör det till. Hoppas alla får en skön sommar oavsett var ni väljer att spendera den! Emma Ageberg Redaktör SEMESTERBYTE MED SVERIGE? Letar du efter handgjorda kvalitetssmycken med det lilla extra? Vi letar efter dig — butiksägare och/eller återförsäljare med passion för smycken. Egen tillverkning + Inga mellanhänder = Oslagbara marginaler Hör av dig så berättar vi mer. Välkommen! 2 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 02 Michelles & redaktörens rader 04-06 Medarbetarsidor 07 3 situationer som utlandssvensk 08-19 Situation SKOLA 20-23 Situation JOBB 24-27 Situation PENSION 28-30 Tellus 31 Johans konst gör succé i London 32-33 UK-entreprenörer 34-37 SOMMAR 38-39 Det kungliga bröllopet 40-41 Lika men ändå olika 24 w w w . i n t e r v a c . s e 13 20 08 38 22 31 34 Ange promotekod "emma" ger 10% rabatt Tel. +46 44 702 70 www.niiice.se Innehåll 32 28 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 3 Vi som jobbat med SVEN nummer 3 Eva Dillner Skribent – Indien/Sverige Hennes konst har kallats fantastisk, magisk, trolsk, full av känslor, drömmande, inspirerande, helande, som en stjärnfödsel, en resa i Kosmos och Moder Jord - till och med orgasmisk. Eva Dillner är författare och konstnär med fokus på kreativa och terapeutiska processer för inspiration och transformation. Genom sitt förlag Divine Design ger hon ut böcker och konstalmanackor men även ljud- och e-böcker på engelska och svenska. Många av hennes samarbetspartners är världsledande inom den digitala utgivningen. Född och uppvuxen i Sverige flyttade Eva till USA i tonåren. Hon blev kvar i Seattle i närmare trettio år med en mellanlandning i Frankrike. Numera bor hon i Eksjö mellan resorna ut i världen. www.divinedesign.nu Radaktionen för SVEN befinner sig över hela jordklotet... Här presenterar vi alla medarbetare för detta nummer. Emma Ageberg Redaktör – Bologna, Italien Grafisk formgivare som drömmer om att starta eget, men inte vågar… Håller dock på med lite diverse projekt, varav SVEN är favvisprojektet. Håller även just nu på att starta en svensk förening och en skolförening med andra svenskor i Bologna, vilket är en större utmaning än vad man skulle kunna tro. Italien är ett administrativt monster. Annars trivs Emma bra på den italienska landsbygden, nära till storstan men ändå frisk luft att andas och vin att dricka! Pär-Johan Goody-Rohdin Louise kommer från Malmö och jobbade i flera år som utbildningsansvarig på fackförbund i Sverige men bytte sedan Sverige mot Lanzarote. Där arbetar Louise deltid på en turistbyrå och fyller resterande tid med olika frilansuppdrag med inriktning på information och media. Hon bor på landet med sina två döttrar och har även startat en svensk skolförening på Lanzarote. Denna kan ni läsa mer om på sidan 18. Louise älskar att ha många järn i elden och flera av er har kanske sett henne på Svenska Mammor (www.svenskamammor.com) där hon jobbat med marknadsföring och annonsförsäljning. Louise har varit med och startat upp tidningen SVEN och miljöprojektet greenbie.com. Emelie Krugly Skribent – London, UK Bengt-Erik Hedberg Skribent – Luxemburg Bengt-Erik Hedberg räknade sin första pensionsförsäkring 1956. Sen dess har han bl a aktivt deltagit i införandet av två pensionssystem i Sverige, ATP 1960 och den allmänna pensionen 1999. Numera lägger han ner mycket tid på att försöka förbättra skattevillkoren för svenskar utomlands som betalar skatt i Sverige. Sen ett antal år är Bengt-Erik bosatt i Luxenburg. www.bengterikhedberg.lu SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet Sara och hennes man och barn tänkte bara ta ett litet utlandsäventyr i grannlandet Norge 1997, men reslustan tog aldrig slut, och efter flera flyttar har de nu alla hamnat i Perth, Västra Australien. Fem år har de hunnit bo i "himmelriket på jorden för dem som älskar sol, värme och snorkling". Sara skriver något varje dag och har fått flera artiklar och krönikor publicerade. Och mer finns att hämta. På fritiden är det hem, familj, resor och matlagning som gäller, och det som inte är fritid ägnas åt jobb med IKEAkatalogen i Australien samt åt ordförandeskapet i The Swedish Club of WA som verkar för att uppehålla de svenska traditionerna down under. Även dottern Ellen bidrar med sina foton här <Nessuno(a)>i SVEN. Pär-Johan föddes i Stockholm, växte upp i Örebro och återvände till Stockholm igen i 19 år innan han flyttade till Australien 2004. Pär-Johan är gift och jobbar med IT. Hemma är numera söder om floden i Perth, Västra Australien. Fritiden ägnas åt resor, fotografering och trädgårdsarbete. Pär-Johan är med i styrelsen för Svenska Klubben (Swedish Club of WA) och är också redaktör för dess nyhetsbrev Svenska Posten sedan 2007. Under de senaste fem åren har det också hunnits med att undervisa vuxna i svenska för Svenska Skolan, något som han verkligen tycker om. Annonsansvarig och skribent Lanzarote 4 Skribent – Perth, Australien Skribent – Perth, Australien Louise Sverud Sara Eriksson Emelie Krugly är bosatt i London sedan fyra år och passionerad anglofil. Frilansskribent för bland andra Scan Magazine www.scanmagazine.co.uk men även svensk dagspress. Täckningsområde är främst skandinaviska nyheter i Storbritannien där svensk kultur ligger henne varmt om hjärtat. Driver vid sidan om webbutiken Greta Nord. www.gretanord.com Anna Walldorf Korrekturläsare, redigerare San Fransisco, USA Från platta Skåneslätten flyttade Anna till San Francisco 2009 och har numera flera mil av promenader och cykling i branta backar i benen (och en rumpa därefter!). Livet i SF innebär outtömliga möjligheter till friluftsliv och god mat. Surfing, mountainbiking, skidåkning och hiking står ofta på agendan liksom barrundor i Missiondistriktet och baseballmatcher. Jobbet är på Skandinaviska skolan i San Francisco samt hemma vid datorn där flera olika frilansuppdrag hinns med i mellan varven. En annan ny aktivitet har blivit pedikyr på den lokala nagelsalongen! Ingabritt Tomboulidou Skribent – Naousa, Grekland Ingabritt Tomboulidou, bosatt i den lilla staden Naousa i norra Grekland sedan 16 år tillbaka. Har arbetat på en grekisk lokaltidning och radiostation men frilansar nu mest för svenska tidningar. Ingabritt har tre barn i åldrarna 19, 23 och 25. Skriver om vardagen i Grekland på bloggen www.greklandnu.blogspot.com Anna Glarin Skribent – London, UK Anna är 34 år och har bott i London sedan 1997. Hon har provat på många jobb (bar maid, hotellreceptionist, sekreterare, royalty tracking analyst... “you name it, I've done it”) innan hon bestämde sig för att bli lärare. Bor med dottern Skye och sydafrikanska pojkvännen Guy i Waterloo i centrala London. Gillar tatueringar och hårdrock - hon avgudar Kiss (bandet alltsa). SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 5 Emma Wieslander Fotograf – London, UK Emma Wieslander flyttade till England 2001 för att utbilda sig till fotograf. Emma bor och arbetar i London, som bland annat frilansfotograf, lärare i fotografi samt konstfotograf. Ulrika Lindelöf Skånetös med många järn i elden som emigrerade till Uppsala under slutet av 90-talet. Pluggade, jobbade, mötte kärleken, bodde i Australien, flyttade hem igen, gifte sig, fick en son och förverkligade äntligen sin dröm att starta eget och arbeta som fotograf. Har sinne för detaljer och älskar att fånga ögonblick. Kämpar för att få dygnets timmar att räcka till för familjen, fotografering, vänner, träning och att flänga mellan sina tre paradis i Ängelholm, Tänndalen och Vaxholm. Har en son som enligt maken tror att mamma heter Nikon. www.ulrikalindelof.se Skribent – Verona, Italien Nathalie är född och uppvuxen i lilla Mariestad vid Vänern. Efter att ha pluggat Media- och Kommunikationsvetenskap i Jönköping, med ett utbyte på Withrop University i South Carolina, jobbade hon dels som redaktör på Nöjesmagasinet City, dels i fotostudion Bildmagasinet. Hennes stora intressen har alltid varit att skriva och att fotografera. Sedan drygt fyra år bor hon i vackra Verona, där hon njuter av det italienska vardagslivet med aperitivos i Piazza Erbe, god mat och vackra omgivningar. Verona är världens underbaraste stad, enligt Nathalie. Det är dessutom bara en timmes bilväg till havet eller till bergen. Och närheten till bergen är ju perfekt när man älskar snowboard. Sin tyska man träffade hon lustigt nog i Verona, så en stor del av fritiden i Italien går åt till att plugga tyska! Fotograf: Mette Ottosson Fotograf – Uppsala, Sverige Nathalie Saathoff 3 Text Louise Sverud situationer som svensk i utlandet Nästan 400 000 svenskar bor utomlands. Skälen till utlandsflytten varierar och statistiken visar att två av fyra utlandssvenskar återvänder till Sverige redan efter två år. Trots att vi utlandssvenskar har mycket gemensamt är det lika mycket som skiljer våra historier åt. Dessutom är det stor skillnad på att vara utlandssvensk tonåring och att vara svensk pensionär utomlands. I den här artikelserien möter ni flera olika utlandssvenskar i olika livssituationer. Hur är det till exempel att gå i skolan utomlands? Och om man är mitt i karriären, hur funkar det att jobba i ett nytt land? Hur ser utlandslivet ut som pensionär? Det och mycket annat får ni veta om ni bläddrar vidare. Vi presenterar även intressant läsning om hur det är att starta en svensk skola utomlands, med fem spännande exempel. Trevlig läsning! SkOla situation sida 08-19 Pia Jonsson sida 20-23 Skribent – San Fransisco, USA Uppe på kullarna i San Francisco bor Pia med sin man Kalle och ibland ett gäng söta katter. Som lycklig men ofrivillig hemmafru ägnar Pia dagarna åt drejning, löpning och handarbete men arbetar också som frivillig med stans hemlösa hundar och katter. Pia växte upp i Ängelholm och har hunnit bo i såväl Italien och Spanien som Grekland innan hon nu hittat hem i San Francisco. situation Vill du vara med? Skribent – Fotograf – Illustratör – Intervjuobjekt – Redaktionsjobb Vill du vara med och skriva, fotografera, berätta eller kanske ha en liten tecknad serie med i SVEN? Eller tycker du att det skulle bli en intressant artikel om SVEN gjorde ett porträtt av dig? Vi tar gärna emot förslag och bidrag. SVEN har ett speciellt temaland och olika fokus i varje nummer, och kanske har du en idé om vad som skulle vara riktigt intressant? Låt oss veta! Kontakta SVEN på: info@tidningensven.com I nästa nummer kommer vi ha tema kläder och mode. Om ni jobbar eller känner någon som jobbar med det runt om i världen får ni gärna tipsa oss på redaktionen. Andra tips och ideer tas också gärna emot. Vi vill ge så många som möligt chans att uttrycka sig på vår “megablogg” i tidningsformat, för alla utlandssvenskar som känner att de har något att dela med sig. 6 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet JOBB sida 24-27 N O I S PEN situation SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 7 Situation SKOLA Situation SKOLA Strikt, stramt & stressigt en lärarsituation i London Foto Privat Anna Anna jobbar som lärare i storstaden London och jämför sin nuvarande arbetsplats med skolorna i Sverige. Några saker får tummen ner, men skoluniformstvånget på dotterns skola får numera en klar tumme upp! SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet visning. Man är så upptagen med att sätta mål för avslappnat och familjärt på något sätt och personindividuella elever, fylla i papper, göra utförlig plaligen föredrar jag det. Nu har jag dock vant mig nering för varje enskild lektion, skaffa bevis för vid att bli kallad Miss Glarin och jag har turen att varje liten grej ett barn kan göra, gå på möten, jobba på en skola med mer friare regler; vi får fakfylla i fler papper, förbereda och göra displays i tiskt ha jeans! klassrummet och annat, att man glömmer bort det Ur den professionella synvinkeln, för mig som man egentligen borde konlärare, känns det som att den mest uppenbara skillnaden Som lärare här i London centrera sig på! på yrket här och i Sverige är jämför jag konstant vårt sätt att Det är allt detta som gör att att vi nästan jobbar ihjäl oss arbeta med hur jag minns min jag bara jobbar deltid nu, här, för en relativt låg lön. Det egen skolgång, och kan inte annat hade jag jobbat heltid hade är väl ett välkänt faktum att än konstatera att det är väldigt jag med största sannolikhet lämnat läraryrket helt och människor i London jobbar de annorlunda. hållet för det känns som att längsta dagarna i Europa, och man inte har ett liv utöver skolan som heltidsläralärare är inget undantag. Som heltidare är det inte re! Jag älskar mitt jobb men inte så mycket att jag konstigt att jobba över 60 timmar i veckan, men vill tänka på det hela tiden och försumma andra bara få betalt för de timmar man är kontrakterad delar av mitt liv som är minst lika viktiga. för, vilket brukar ligga runt 38 timmar. Och vad gör Jag tror nog att det brittiska skolsystemet har vi under dessa 60 timmar? Jo, pappersarbete, papmycket att lära från det svenska, men svenskarna persarbete och mer pappersarbete! Ofta känns det kanske har en och annan sak att lära av oss som om fokus har tagits bort från det som är det också... ´ mest fundamentala för en lärare, nämligen under- “ ” Foto Privat Anna J Text Anna Glarin 8 ag utbildade mig till primary school-lärare genom att göra en PGCE (Postgraduate Certificate in Education) för några år sedan och har sedan dess arbetat heltid, deltid samt vikarierat i flertalet skolor runt om i London. För närvarande undervisar jag en Year 2 klass deltid och vikarierar vid behov de resterande dagarna. Som lärare här i London jämför jag konstant vårt sätt att arbeta med hur jag minns min egen skolgång, och kan inte annat än konstatera att det är väldigt annorlunda. Det är ju förstås 25 år sedan jag gick i småskolan och mycket har säkert förändrats under den tiden, men av de kompisar som är lärare i Sverige, samt min mamma som också är lärare, får jag intrycket av att det ändå är väldigt annorlunda i jämförelse med vad jag nu är van vid i England. Tidig skolstart För barnen här är ju det första och mest uppenbara att man börjar skolan väldigt tidigt, Reception (klassen före Year 1) påbörjas terminen man fyller 5 år, medan den formella skolgången i Sverige börjar först när man är 7 år. Vad är egentligen bäst? Min personliga åsikt, som jag vet styrks av statistik som antyder detsamma, är att barn i länder med en senare skolstart, som i Sverige, gör bättre ifrån sig helt enkelt för att de börjar när de är redo för formell skolgång. Att börja för tidigt kan ofta vara ”counter productive”. Sedan har vi ju det här med skoluniform, vilket jag var otroligt emot i början. Jag tyckte att det var bättre att alla fick vara egna individer och klä sig som man ville, precis som jag gjorde när jag gick i skolan. Men min åsikt har ändrats helt sedan min dotter började skolan här i London – det är aldrig tjafs på morgonen om vad hon ska ha på sig och det ger även många barn en trygghet att veta att alla måste klä sig likadant, vare sig man kommer från en välbärgad familj eller inte. Vad gäller skolmåltider ger sig det engelska klassystemet till känna genom att ge de barn vars familjer får statliga bidrag gratis skollunch varje dag, medan de barn från familjer där föräldrarna tjänar ”för mycket” måste betala för skollunchen. Man kan även skicka med ett lunchpaket hemifrån, men det betyder att barnet inte får en varm och oftast inte en lika välbalanserad lunch. Trots att skolor ofta har en policy om hälsosamt ätande är det inte ovanligt att barnens lunch hemifrån består av en enkel sandwich, chips, kakor och en socker- och kalorifylld dricka av något slag. Konservativa regler Den brittiska skolan känns generellt väldigt konservativ, med Mr This och Miss That, och har oftast väldigt löjliga klädbestämmelser. Om man, som jag gör nu, jobbar i motsvarande lågstadiet där man ofta sitter på golvet, kladdar med målarfärg och bygger med lera är det inte särskilt praktiskt att ha på sig ”smart clothes”. Jeans är på många skolor förbjudet och på vissa skolor är det till och med striktare än så. Sverige känns mer Annas sn art 9-åriga dotte Skye i skol uniform. r SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 9 Situation SKOLA Situation SKOLA Porträtt SVENSKA barn i skolan utomlands Hemma bra men borta bäst? Text Sara Eriksson Mina kära, goa och flexibla barn har gått hos dagmamma, på dagis och fritids, i skola och på gymnasium i Sverige, Norge, Österrike, Sverige igen och nu i Australien. Inte alla, men några har prickat in samtliga länder. Selma är 9 år (född i Wien), Albin 14 år och Ellen 16 år, båda födda i Örebro. J ust nu går de i fyran, tian och elvan. Ja, så heter klasserna i Australien. Selma går i Primary School som är årskurs 1-7, Albin och Ellen går i High School som är ungefär som gymnasiet, åk 8 - 12. Efter det söker man till universitetet eller till TAFE som är som högskolan eller Komvux. Alla tre går i olika skolor och har som ni ser på bilden olika skoluniformer. Först i årskurs 10 bestämmer man vilken utbildning man vill gå. Ellen valde att gå en business-inriktad utbildning mot arkitektur och design och Albin måste bestämma sig för vad han vill bli när han blir stor innan juni. Han vill bli polis ena veckan och kock som sin morbror den andra. I varje större stadsdel finns minst en kommunal och en privat skola och dagis. De privata är väldigt dyra och strikta men anses bättre, så det gäller att välja rätt till sina guldklimpar! Jag som mamma vet att alla tre hade det ganska jobbigt när vi efter många år utomlands kom tillbaka till Sverige 2003. De fick nya kompisar igen och de fick lära sig svenska i en helt främmande landsdel (Skåne!) och 2005 flyttade vi hit till Perth i Västra Australien. De hade ju precis kommit hem då de fick vända uppochner på allt när de kom hit. På engelska. Aussie engelska. I början var det självklart bara en härlig semester med milslånga vita stränder, sol och bad men sen fick de ju börja skolan igen… och de saknade sina svenska skolkompisar så mycket. Så vad tycker de egentligen nu nästan fem år senare? Vad är den största skillnaden mellan skolan i Sverige och i Australien? – Vi måste ha skoluniform – och hatt! De är jättefula men nu inser vi att alla på skolan ser ju likadana ut. Hatten måste vi ha för att solen är så stark! Vi går samma tid i skolan varje dag i veckan från dagis till årskurs 12, ca kl 9-15 och vi byter inte om till gymnastiken. Vi har färre läxor också eftersom vi hinner mer i skolan. Nu tycker vi att det är bra att ha uniform eftersom man inte behöver fundera på vad man ska ha på sig varenda morgon, vi har vant oss. Selma, Albin & Ellen Eriksson svenska barn i skolan utomlands Vad saknar ni från skolan i Sverige? – Matbespisningen! Här finns bara en kiosk där man kan köpa lite att äta på rasten men annars har man med sig mat hemifrån varje dag. Mammor jobbar ideellt i skolornas kiosker varje dag och bakar muffins, brer smörgåsar och säjer glass. När vi flyttade tillbaka till Sverige 2003 tyckte vi att det var som att ha en riktig restaurang på skolan! Nu får vi sitta på rumpan på gräsmattan och äta vår matsäck. Vi är så trötta på mammas mackor och sallader och är urhungriga när vi kommer hem från skolan! Vad är bättre med skolan i Australien? – Vi har mer undervisning utomhus. Solen skiner ju varenda dag! En kall vinterdag här är som en vanlig sommardag hemma. Varje fredag har vi ett stort skolmöte och då sitter vi ute och sjunger nationalsången och olika klasser har presentationer. Selmas favorit var när de hade ABBA-tema innan jul. Duktiga elever får utmärkelser som ett diplom eller ett litet pris från rektorn. Det sporrar oss att vara duktiga. Vi har finare klassrum, allt vi gör sätts upp på väggarna så att alla föräldrar kan se vad vi delfiner i vägen! Och Ellens surfundervisning blev avbruten en dag för att vågorna blev flera meter höga och livsfariga. – Vi har mycket bollsporter och löpning men vi tävlar mot andra skolor i friidrott varje år. På Primary School har man aldrig sport inomhus och man byter inte om innan eller duschar efter. På High School har man inomhussalar men har sportkläderna på sig hela dagen… Vad tycker ni är mindre bra med skolan här jämfört med hemma i Sverige? Vi måste ha skoluniform – och hatt! – Att de privata skolorna är så De är jättefula men nu inser vi att alla strikta, säger Albin som nyss bytt till en katolsk privatskola. Jag på skolan ser ju likadana ut. Hatten måste måste ha kostym mellan april och vi ha för att solen är så stark! september och det blir varmt med yllebyxor och kavaj då det blir +30 grader vissa dagar även på vintern. gör i skolan. Vi har stora fina områden runt skolan Tjejerna måste ha skolans ‘’färg ‘’ på hårbanden för lek och sport. Vi åker på mer utflykter, som veckoch absolut inget smink eller färgat hår och killarna olånga campingar ute i bushen där man lär sig ta måste ha slips och kortklippt hår. Ellen som älskar hand om miljön och naturen. Här är det viktigt att att sminka sig, färga håret och har precis skaffat sig spara vatten och att vara varsam med eld då vi har en piercing trivs bäst på sin kommunala skola, fastmånga stora bränder. än hon blev erbjuden en plats på en privatskola för att hon hade så bra betyg. Hon har hittat sin väg Vilka ämnen har ni? Och vilket är bäst? och vet vad hon vill! – Vi har ungefär samma ämnen som hemma i Som mamma kan jag sammanfatta det hela som Sverige men vi kan välja mer på högstadiet. Många att skolan här är striktare men kanske roligare än skolor har annorlunda språk som tillval och stipenhemma. Ingen elev kan klara av att gå ut vare sig diumlinjer. Ellen och Albin fick varsitt stipendium i grundskolan eller gymnasiet utan att kunna läsa, fotboll efter Primary School eftersom de spelat skriva eller veta vad man vill. Mer ansvar läggs på europeisk fotboll i många år innan vi kom hit. Andra eleven och föräldrarna vilket är helt rätt tycker jag. skolor har andra sportinriktningar, språk eller Vi har fyra terminer per år här och barnen får omdömusik. Vi har haft japanska och italienska som men två gånger per år och betyg varje halvår, både extraspråk sedan vi flyttade hit så nu har vi ungefär kunskapsmässigt och beteendemässigt, vilket sex språk att hålla ordning på! underlättar för oss då vi vet vad de behöver förbätt– Sport är bäst! Vi har simundervisning i havet ra sig i. De har klarat sig riktigt bra trots att de inte och vi har surfskola varje år. Första simlektionen har engelska som sitt modersmål. ´ Albin hade blev avbruten för att det kom för många “ ” Pressmeddelande Svenska Skolan Thailand startar ännu en svensk skola. Denna gång i den thailändska fiskebyn Huay Yang. Huay Yang Sanuk School, en svensk skola i Thailand, öppnar 3 januari 2011 och är en systerskola till Lanta Sanuk School på ön Koh Lanta i Thailand som har funnits sedan 2004. Syftet med skolorna är att svenska familjer ska kunna ta en så kallad ”Thaim-out”, en paus från sin vardag och vistas en längre tid utomlands med sina barn. Skolan har som vision att bidra till en ökad interkulturell respekt och förståelse och därmed en fredligare värld, genom att eleverna får möta en annan kultur samtidigt som de ligger i fas med sina svenska skolkamrater när de kommer hem igen. Skolan följer svensk läroplan och är öppen för elever i åk 1-9 som vistas i Huay Yang under perioden januari till mars 2011, samt förskolebarn 3-6 år. Planen är att så småningom hålla skolan öppen hela det svenska skolåret. Kombinationen av små klasser och erfarna svenska lärare som handleder eleverna enligt deras medtagna läroplan gör skolan till ett kvalitativt och spännande alternativ. Vi har funnit en idealisk plats för skolan på Nishaville i en lugn och inspirerande miljö vid den många mil långa vackra sandstranden i fiskebyn Huay Yang. Vi arbetar med elevgrupper om ca 10-12 elever, detta för att ge varje elev individuellt stöd utifrån behov och inlärningsstil. Långsiktiga planer finns på att starta fler Svenska och Internationella skolor i Thailand. För mer info kontakta Camilla Lebert Hirvi på camilla@travelinsight.net Läs mer om Huay Yang Sanuk School och Lanta Sanuk School på www.svenskaskolanthailand.se SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 10 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 11 Situation SKOLA Situation SKOLA Pluggar 6 i Polen frågor till Elin Hansson 21-åriga Elin Hansson är student och tillfällig utlandssvensk. Hon kommer ursprungligen från den lilla staden Vetlanda i Småland. Mamma och Pappa bor kvar där, hennes äldre syster bor i Stockholm och är utbildad arkitekt. Själv bor Elin i Wroclaw i Polen. Hon saknar familjen, barndomsvännerna och Falu Rågrut med Bregott, men tycker vädret, maten och ölen är det bästa med Polen. SVEN har ställt sex frågor till henne om hur det är att vara student i utlandet. Vad pluggar du och varför har du valt att läsa vidare utomlands? Jag studerar till läkare. Det är väldigt svårt att komma in på läkarutbildningen i Sverige, så det var en stor anledning till att jag sökte mig utomlands. Varför valde du Polen? Jag har släkt här i Polen, så att komma familjen, språket och kulturen närmre var en solklar faktor! Modersmålet i mål i Köpenhamn Text Sören Floderus och Katarina Jiton Vilken är den största skillnaden mellan svensk högskola och polsk? Jag skulle säga att relationen mellan studerande och lärare är det som skiljer mest. Du måste vid alla tillfällen vara högst respektfull mot din lärare eller professor och om du skall tilltala denne använder du dennes efternamn samt titel (Dr, Prof., eller liknande). Något annat är inte passande. Hemma är samma relation mer avslappnad. Här är även de första två åren av läkarstudierna helt teoretiska, det är först tredje året vi kommer i kontakt med patienter. Även efter detta ligger fokusen på teoretisk kunskap, detta för att vi skall ha så stabil grund som möjligt att stå på när vi sedan kommer ut på sjukhusen och skall arbeta. Hur känns det att vara utländsk student, blir man behandlad annorlunda i skolan? Då våra studier är helt på engelska istället för på polska, så har vi ett eget "huvudkontor", en annan rektor och andra lärare än de polska studenterna. Vi är en egen avdelning på institutionen. Som svensk är man inte van vid ett så hierarkiskt system, så mycket här känns lite annorlunda. Vi har ofta schemalagda kvällar men på det stora hela behandlas vi rättvist. Är du nöjd med ditt val? Tror du att du får en bättre utbildning än du kunde fått i Sverige? Jag är mycket nöjd över mitt val och vill tro att de hårda studierna i slutändan kommer vara mer än värda mödan! Lärarna är hårda mot oss och kräver mycket och jag tror att utbildningen jag får här mycket väl kan konkurrera med, och kanske även toppa, kvaliteten på utbildningen därhemma. Elin Hansson svensk student utomlands 12 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet Vad vill du göra efter studierna? När jag är färdig med mina studier här i Polen vill jag flytta hem till Sverige och det småländska höglandet. Göra AT, ST och sedan resa runt i världen. Jag har många drömmar och en av dem är att lära mig japanska och kanske bo i Tokyo ett längre tag. Jag planerar även göra USMLE (United States Medical Licensing Examination, red. anm.) för att ha möjlighet att arbeta i USA eller Canada i framtiden. ´ Som svensk hade hemspråk alltid varit en självklarhet för Katarina, många klasskompisar fick ju hjälp med hemspråket på eftermiddagarna i skolan. Nu närmade sig hennes egna barn skolåldern i grannlandet Danmark men det skulle visa sig lite mer komplicerat än så… Här berättar Katarina och Sören om hur man till sist fixade svenska som hemspråk. jag kom till Danmark 1999, berättar Katarina, utgick jag från att hemspråk var lika prioriterat i andra länder som det är i Sverige. När mina egna barn var 3 och 4 år skrev jag till den skola barnen skulle börja i vid 6 års ålder och frågade om de hade hemspråk i svenska. Rektorn svarade tillbaka att han aldrig hört talas om svenska som hemspråk i Danmark. Jag blev helt chockerad! Bara tanken att barnen inte skulle få lära sig svenska aktivt gjorde mig arg. Jag skrev ett brev till kommunen och fick upplysningen att det behöver vara minst 12 barn för att en klass skall starta. 2007 skrev jag ett inlägg på SASS (www.andrasidansundet.dk) i hopp om att fler skulle anmäla sina barn till hemspråk. Det räckte inte. Hösten 2008 gick Sören med en svensk gäst på besök förbi den skola i Köpenhamn där dottern nu börjat i ”nollan”, børnehaveklass, och besökaren frågade om barnen hade hemspråksmöjligheter där. Jag lovade kolla upp det, för det hade jag över huvud taget inte tänkt på intill dess. På kommunens hemsida (under www.tosprogede.kk.dk) kunde också jag läsa om kravet på 12 barn, men att det enligt bestämmelserna, ursprungligen ett EU-direktiv, skulle informeras om det på skolorna. Jag anade då att man nog struntade i det senare men jag kände att jag behövde mer på fötterna innan jag tordes ringa kommunen. Så följde några förfrågningar till olika instanser, först till svenska ambassaden. Där hade jag hoppats på lite siffror, exempelvis antalet svenska barn i Storköpenhamn. Det fick jag inte, däremot en hän- - Sedan visning till ett obesläktat initiativ i Nordiska Rådet. Och så vidare. När jag till sist kontaktade kommunen var man trots mina farhågor tillmöteskommande, fast mycket riktigt tyckte man sig inte kunna informera på skolorna. Det skulle vara att diskriminera de många utomeuropeiska språk som inte omfattas av EU-direktivet. Istället för att stångas mot detta i oöverskådlig tid beslöt jag i februari 2009 att helt enkelt skramla ihop de 12 första barnen själv. I det fick jag snart välkommet stöd av Anna Taws som satte upp en Facebookgrupp (Modersmålsundervisning på svenska i København) och av Katarina. Vi mailade och vi informerade med länkar som http://floderuss.borgerweb.dk och via svenska Gustafskyrkan. Vi fick till sist ihop en lista på ca 50 barn. Särskilt SASS-sajten och SvenskaMammor.se var avgörande för att vi i och med det nådde i mål också med att identifiera de 12 första barn som kunde anmälas med en gång. Framåt juni, tack vare att tillströmningen av intresserade fortsatte, meddelade Köpenhamns kommun att det nu fanns nog med anmälningar för att starta en hemspråksgrupp till hösten. I september var också lärare i svenska anställd, Elin Bäckström, och undervisningen kunde starta. Katarina berättar mer om undervisningen: Undervisningen ligger på lördagar mellan 9.4512.15. Klassen hade i begynnelsen 21 elever men numera har den ca ett tiotal. Varje vecka skickar Elin ett mejl där vi föräldrar kan läsa vad barnen lärt sig under lördagens lektioner. Elin är väldigt enga- gerad och har bl a tagit med barnen på Lucia i Gustafskyrkan och planerar en utflykt till Malmö Folkets Park i juni. Under lektionerna har man lärt om svenska djur lodjur, vargar, vildsvin, renar, älgar, och björnar. Barnen har fått berätta om föräldrars hemstäder och Elin har läst ur den svenska historien. Det är också högläsning varje vecka ur Pippi Långstrump, det tittas på DVD med Pippi som håller kakkalas eller lyssnas på CD med Sune. Barnen får intervjua varandra. De pratar om skillnaden mellan svenska och danska skolord (med övning på svenskt uttal), svenska och danska jultraditioner och mycket annat. Barnen har fått rita julkort till släktingar och får berätta vilka platser de brukar besöka i Sverige. Man använder ”Läs – och tänk”, en lärobok för lågstadiet, ”Språkis – svenska för nyfikna” och böcker ur Äppel, Päppel, Piron-serien. Samtidigt har Sören fortsatt ta reda på mer i ämnet. I Sverige får massor av danska barn danskundervisning som hemspråk, men svensk expertis på området verkar inte så intresserade av det omvända, eller av vår gränsregionproblematik, inte heller UD. På det hela taget var det ingen som lyckades hjälpa oss eller som hade tänkt på möjligheten tidigare. Det verkar vara första gången svenska anordnas i lokal offentlig regi utanför sitt eget kärnområde. Det är också lite speciellt med tanke på att det just här finns en massa regionalpolitiska ansträngningar att integrera svenskt och danskt kring Öresund. Här får man hur som helst nu tack vare oss en första generation mer genuint tvåspråkiga köpenhamnare. ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 13 Situation SKOLA Situation SKOLA UPPDRAG: Starta svensk skola Text & Foto Michelle Cadeau Vad gör man om man önskar sig en kompletterande svensk skola till barnen men inser att ingen finns inom rimligt avstånd? Ja du, faktiskt så kan själv vara bäste dräng! Att starta en kompletterande skola är ingen lätt uppgift men heller ingen omöjlighet. Kanske är ni redan ett par familjer som är redo att göra något men ni vet inte var eller hur ni ska börja. Då bör ni läsa vidare! Var börjar man? Att starta en skola kan kännas skrämmande, stort och som ett ofantligt åtagande men det är faktiskt inte så svårt. Allt du behöver är barn som vill lära sig svenska, några involverade föräldrar, en lokal och hjärtat på rätta stället! Börja med att kalla till ett möte med dem som ni vet är intresserade och diskutera vem som skulle kunna tänka sig att sitta i styrelsen. Man bör ha minst tre personer i början. Dessa tre blir förmodligen senare ordförande, sekreterare och kassör. Prata ihop er om huruvida ni skall ha en skola för barn från 0 och upp eller från 6 år och upp. Då så. Nu behövs tre viktiga ingredienser: elever, lokal och lärare. Leta upp elever Skicka ut en intresseanmälan till dem ni känner som ni tror skulle vara intresserade. Kontakta alla svenska föreningar ni kan komma på (Svenskamammor.com, SWEA, Svenska kyrkan m fl) som finns i er närhet och be dem hjälpa er att 14 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet sprida ordet. Om det finns ett IKEA eller annan svensk eller nordisk affär i närheten, så fråga om ni kan få sätta upp ett flygblad hos dem. Efter det att ni fått in intresseanmälningar, så gå igenom dem och försök att reda ut hur många olika grupper ni kommer att behöva. Då vet ni ungefär hur många lärare och hur stor lokal ni behöver. Utav de föräldrar som visat intresse kan det finnas flera som är intresserade av att jobba som lärare eller som medlemmar i styrelsen. Leta lokal Det vanligaste är att skolföreningar har sin verksamhet i kyrkor, skolor eller på dagis. Gör en lista på ställen där ni kan fråga. Gå direkt dit istället för att ringa. Kom ihåg att ert mål är att hålla kostnaden för lokal så låg som möjligt så att ni kan hålla nere terminsavgiften. Detta lockar nämligen garanterat fler familjer! Många föreningar har fått utnyttja kyrkor och andra lokaler helt gratis. Efter det att ni hittat en lokal kan ni börja räkna på terminsavgiften. Ställen att fråga på: Kyrkor Dagis Skolor Andra föreninga Leta lärare Bestäm vilka krav ni tänker ställa på lärarna. Skall de vara utbildade lärare? Kanske någon grupp behöver en utbildad lärare medan en musik- eller lekgrupp kan ha en förälder som ledare. Annonsera på samma ställen där ni annonserade efter elever. Bestäm lärarnas lön efter er budget. Ofta är lärarna själva föräldrar och förstående inför en timlön som inte är skyhög. Det är bra i början att hålla nere lärarlönerna så att man kan starta upp skolan och komma igång och sedan se över lönerna igen efter ett tag. ´ Mer info kan du hitta på: www.svenskaskolor.com SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 15 Situation SKOLA Situation SKOLA Svenska Skolan i Essex County IKEA, gummistövlar och Reggio Emilia Text Michelle Cadeau Svenska Skolan i Essex County är en svensk kompletterande skola i New Jersey, USA. Vi startade vår verksamhet i mars 2009 och intresset var stort redan från början. i har undervisning med två lektioner pervecka. Inget barn kan lära sig svenska på den tiden, därför är det viktigt att föräldrarna hjälper barnen med sin svenska mellan våra s ammankomster. Vi hittar på en massa roliga saker på skolan där vi väver in kultur, traditioner och viktigast av allt, vokabulär! Svenska skolan Essex County är en ideell förening som drivs av föräldrarna till barnen V w w w . s v e Text Johanna Nordwall Foto Skandinaviska Skolan som går i skolan. Det betyder att alla föräldrar är villiga att hjälpa till. Vi har klasser för barn mellan 0 - 12 år just nu. Vi tar gärna emot äldre barn men har inga för tillfället. Vi har också en ”Svensk klass” för barn som förstår men inte pratar svenska hemma. Har du vägarna förbi, eller kanske vill ställa frågor till oss om hur man öppnar en svensk kompletterande skola så är det bara att höra av dig. ´ n s k a s k o l På en sluttning i tjusiga Forest Hill, San Francisco, med utsikt över Twin Peaks, hittar man en röd grind bakom vilken man hör glada skratt och ljusa röster – som tjoar på svenska! Eller kanske danska eller norska. Man har hittat till den Skandinaviska skolan i San Francisco. I a n n j . c o m Skön nystart för svenskitaliensk skönhet Text Styrelsen i Svenska Skolföreningen i Rom – Eva Bouvin, Kristina Frenguelli, Kristina Kappelin och Helena Kirchmeier Svenska skolföreningen i Rom grundades i slutet av sjuttiotalet, på några entusiastiska svenska mammors initiativ, så vid vår skolavslutning förra året fick vi fira 30-årsjubileum med uppträdanden, prinsesstårta och spumante! ör två år sedan hade skolföreningen hamnat i rutinernas banor och riskerade därmed att lägga ner sin verksamhet då intresset bland föräldrarna syntes lågt. Nu är vi ett nyvalt gäng i styrelsen, fyra yrkesverksamma kvinnor som på vår fritid ägnar oss åt skolföreningen. Vi kunde redan efter kort tid konstatera att det var en lätt uppgift att blåsa nytt liv i föreningen och att intresset visst fanns där! För att kunna driva verksamheten får vi statsbidrag från Sverige och undervisningen följer en kursplan fastställd av Skolverket. Föräldrarna får betala en liten årsavgift så att det ekonomiska ska gå ihop. Med några rutinerade lärare går undervisningen mycket bra och våra elever är från sex till F nitton år! De flesta talar svenska hemma men vi har även elever med stark anknytning till Sverige som inte har möjlighet till att tala svenska till vardags och de uppskattar naturligtvis denna möjlighet att kunna praktisera språket. Utöver den aktiva språkträningen får eleverna även kunskaper om sin kulturella bakgrund med traditioner, geografi, historia och litteratur. Då och då bjuder vi in intressanta gäster från Sverige som till exempel vår kända barn- och ungdomsförfattare Martin Widmark som kom på besök våren 2009. Vi har undervisningsgrupper på fyra platser runt om i Rom under veckan. Vi har till och med en grupp i Ciampino. Vi hyr lokaler i skolor och hos Svenska Kyrkan. Föräldrarna brukar samlas och dricka kaffe ihop medan de väntar. En av skolföreningens målsättningar är att skapa en känsla av samhörighet i vidare bemärkelse och därför organiserar vi även aktiviteter utanför undervisningen. Höjdpunkten är Luciafirandet i samarbete med svenska kyrkan i Rom. Evenemanget är mycket uppskattat och överför på ett naturligt sätt en av våra finaste traditioner. Fotokurser, påskpyssel, keramikverkstad, filmvisning, orientering och friluftsdagar... årets vårtermin i skolföreningen är full av roliga extraaktiviteter! Vi hoppas och tror att dessa initiativ blir berikande och stimulerande för både de yngre och äldre eleverna. I vissa fall får även vi föräldrar möjlighet att träffas och det gör vi ju så gärna! ´ w w w . s v e n s k a - s k o l a n - r o m . s e 16 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet dén till en Skandinavisk förskola föddes på en babyträff i Norska Sjömanskyrkan i San Francisco. De skandinaviska föräldrarna som träffades en gång i veckan kände att de ville har en plats där de hade stöd i sitt hemspråk och i sin kultur och i de traditioner de själva växte upp med och ville ge sina barn en skandinavisk förskoleupplevelse i utlandet. Den Skandinaviska skolan öppnade sina dörrar som heltidsförskola i januari 2005 och är nu inne på sitt sjätte år. När skolan först startade hade vi 11 barn inskrivna i förskolan, och sedan dess har vi växt hela tiden. I dag har vi 38 platser, 8 platser i vårt bebisrum och ytterligare 30 platser för barn 2 år och uppåt. Utöver det har vi också vuxit till ett kulturellt utvecklingscenter med babygrupper, lekgrupper, skolundervisning och språkklasser för vuxna samt kulturklasser i rytmik, bakning och mycket annat. Totalt erbjuder vi idag program och kulturklasser för mer än 70 barn och 50 vuxna och planerar att utvidga ytterligare inför hösten 2010. Vi brukar också ta emot skandinaviska teatergrupper och musikgrupper som reser runt i USA för att ge ytterligare upplevelser till de skandinaviska familjer som bor i San Francisco med omnejd. På Skandinaviska skolan strävar vi efter att skapa en brygga mellan det bästa i Skandinavien och det bästa i USA och hitta en balans för ett väl fungerande skandinaviskt program i San Francisco. Vi är stolta över att kunna erbjuda klasser för barn och vuxna från olika bakgrunder med ett gemensamt intresse för Skandinavien, dess språk och dess kultur. Alla program bedrivs helt på skandinaviska. Det är så mycket som är speciellt med förskolor i Skandinavien och vi vill ge barn som växer upp i San Francisco liknande erfarenheter. Likt förskolor i Skandinavien serverar vi varm lunch, och äter en hemlagad pedagogisk lunch tillsammans med barnen varje dag. Här i USA är det vanligt att man har med sig en lunchlåda när man går till förskolan, vi vill istället skapa en tradition där man sitter ner tillsammans och äter med kniv och gaffel och pratar om hur förmiddagen har varit över ett mål mat. Just lunchen är ett fantastiskt tillfälle till konversation mellan barn och pedagoger, och ett utmärkt tillfälle att använda sig av språket. Vi har tre olika bord vid lunch, ett danskt, ett norskt och ett svenskt bord för att ytterligare stärka just det egna språket. Varje dag är vi ute ett par timmar med barnen, oavsett väder. Det är inget konstigt när man är uppväxt i Skandinavien, men här i USA är det brukligt att inte gå ut och leka om det exempelvis regnar. Vi vill föra vidare något vi själva fick lära oss när vi växte upp, nämligen att ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. På vår förskola hänger regnkläderna i rader och stövlarna står på parad i hallen, redo att användas varje dag. Något av det bästa barnen vet är att gå ut och plaska i pölarna på förskolans baksida. Vi går även på utflykt med de äldre barnen varje vecka, och har vår ”egen” plats i skogen dit vi återkommer. Skolan är lekbaserad och inspireras av pedagogiken från Reggio Emilia med ett projektbaserat sätt att ta till sig ny kunskap. Alla lärare på skolan har själva vuxit upp i Danmark, Norge eller Sverige och har med sig sin barnsyn och kultur därifrån. Vi är unika i det att vi är just en skandinavisk skola där vi tar tillvara på traditioner från alla tre länderna. Vi firar 17:e maj varje år med femkamp och varmkorv och ett tåg runt lekplatsen med den norska flaggan i topp. Vi firar också midsommar, Lucia och fastelavn bland många andra traditioner. Ofta när vi visar vår skola för intresserade föräldrar så får vi höra att det känns som att komma hem när man kliver över trösken och ser hur det ser ut, komplett med IKEA-möbler, trägolv, ljusa färger och skandinaviska barnböcker. För mer information om den Skandinaviska Skolan i San Francisco kan ni kontakta oss på: info@scandinavianschool.org. ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 17 Situation SKOLA Situation SKOLA Kompletterande svenska på Lanzarote North London Swedish School Ltd Text Louise Sverud Foto Svenska Skolföreningen på Lanzarote Text Anna Glarin Aktiviteter Förutom klassundervisning uppmuntrar vi de svenska och halvsvenska barnen att delta i olika arrangemang under året. Första skolklassen startade i september 2008 och redan i december samma år hade vi vårt första scenframträdande. Klassen gick Lucia på Hotel Cinco Plazas i Puerto del Carmen, ett populärt hotell för skandinaviska gäster. Den lilla klassen bestående av 8 elever (samt några syskon som ännu inte börjat i undervisningen) framförde Luciasången, Staffan Stalledräng och Hej Tomtegubbar och det blev stor succé. Följande år blev det svenska luciatåget så populärt att barnen fick uppträda inte mindre än fyra gånger, på ett hotell, på ett sjukhem, på norska kyrkan och på IKEA. Då hade vi roterande Lucia så alla fick chansen. Så stor succé blev Luciasjungandet på hotellet att de bjöd oss tillbaka för en påsk konsert två år i rad. Påskkärringar och påskgubbar framför några vårvisor, Ekkorrn satt i granen, Blåsippor och Lasse Lasse liten, och delade ut hemmagjorda påskkort. Sedan var det dags för en inbjudan till Europadagen i maj. Svenska Skolföreningen hade eget stånd som serverade svensk kall tallrik, hemmagjorda kakor och snaps och visade upp svenska traditioner. Bland annat hade vi byggt en egen midsommarstång (inte så lätt när det inte finns några träd med löv på Lanzarote men tack vare kreativa föräldrar hade vi fixat detta). Barnen uppträdde på scen med alla de sånger de lärt sig under året samt ett par nya klassiska midsommarsånger - Vi äro musikanter, Små grodorna och Prästens lilla kråka. Till hjälp hade de Camilla Paulsson, välkänd operasångerska från Sverige, som ställde upp som körledare. Sist men inte minst; skolavslutning med Den blomstertid nu kommer och diplomutdelning. ´ w w w . s v e n s k a s k o l a n l a n z a r o t e . w e e b l y. c o m år skola drivs som ett icke-vinstgivande limited company av styrelsen som består av mammor till barn som går i skolan. Det hela drogs igång av vår ordförande, Mari West, som till stor del fungerar som kontaktperson för skolan, men alla i styrelsen är förstås kontaktbara och kan ge råd och hjälp. V Vi erbjuder lektioner för de flesta åldrar. Vår yngsta grupp är 0-3 år, mittengruppen är 3-6 år och den äldsta gruppen är för dem som är 6 år och uppåt. Det har fungerat bra hittils, men allt är ju beroende på barnens behov och kunskaper och vi är öppna för att eventuellt utöka våra grupper så småningom. För de äldre barnen följer vi den kursplanen som rekommenderas av Skolverket, men eftersom vi även erbjuder lektioner för de minsta har vi stort fokus på lek och sång och vi har därför anställt en duktig sångpedagog (Cecilia Stalin, läs mer nedan) som sjunger och leker på svenska med barnen. Målet med alla lektioner är förstås att bevara det svenska i oss med traditioner, sånger, lekar etc, och att se till att de äldre barnen kan läsa och skriva på svenska, samt har kunskap om Sveriges historia, geo- grafi, natur och kultur. Vi träffas en gång i veckan i svenska kyrkans lokaler, med målet att flytta till norra London när vi har en mer etablerad verksamhet. Anledningen till att vi valt att fokusera på norra London är att det finns väldigt många svenska familjer där och alla i styrelsen, utom jag själv (!) bor där. Tanken var från början att erbjuda en skola som är enkel att ta sig till och som främjar den svenska ”community” som redan finns i norra London. Vi välkomnar förstås barn från alla delar av London! För tillfället är alla våra grupper fulla men är man intresserad kan man ställa sig på vår väntelista genom att kontakta: northlondonswedishschool@yahoo.co.uk. För mer informtation kan man kolla up vår online blogg. Vi finns även pa Facebook! ´ www.northlondonswedishschool.wordpress.com Fotograf: Erik by Erik Stylist: Maria 'Decida' Dahlgren D Fakta – Svenska Skolföreningen på Lanzarote Svenska skolan drivs av Svenska Skolföreningen på Lanzarote som bildades under våren 2008 av engagerade föräldrar i syfte att hjälpa barn till svenska föräldrar att hålla liv i det svenska språket. Första skolklassen startades i september samma år med en handfull elever. Skolan drivs med hjälp av statsbidrag från Skolverket i Sverige och följer därmed deras kursplan. Föreningen huvudsakliga mål är att skapa en möjlighet för svenska/halvsvenska barn att bli aktivt två eller tre språkiga där svenska utgör ett av språken. Föreningen syftar också till att stärka elevernas svenska kulturtillhörighet. Undervisningen sker under 37 veckor per år uppdelade på två terminer och följer det spanska skolåret, vilket innebär att när spanska skolan har lov så har Svenska Skolan uppehåll. Vi hyr lokal på Hotel Lanzarote Gardens i Costa Teguise och lektioner hålls varje tisdag kl 17.00-18.30. För tillfället tar vi enbart emot barn mellan 6-15 år. Behörighetskrav: Minst en förälder måste vara svensk medborgare och svenska ska vara ett levande språk inom familjen. Inga förkunskaper i svenska krävs dock. Undervisningen finansieras delvis av statsbidrag från Sverige men även av termins- och medlemsavgifter samt sponsring av både enskilda och organisationer/företag. För att få delta i undervisningen krävs medlemskap i skolföreningen. Vill du vara med och stödja Svenska Skolföreningens verksamhet? Genom att bli stödmedlem hjälper du oss att förbättra undervisningen, ordna aktiviteter och köpa mer skolmaterial till våra elever. Du är också med och stöder den svenska kolonin på Lanzarote. Kontakta louise@svenskamammor.com för mer information. Foto: privat Anna et bor inte så många svenskar på Lanzarote, men eftersom jag ville att mina barn skulle få lite mer svensk stimulans än de kunde få enbart via mig och en Sverigesemester per år, började jag undersöka möjligheter att starta en svensk skola. Efter kontakt med skolverket insåg jag att vi skulle kunna starta en Skolförening enbart baserat på mina och mina närmsta väninnors barn. Sagt och gjort, våren 2008 drog vi igång. Minimikravet från Skolverket var att det skulle finnas 5 barn på minst 6 år. Efter en del marknadsföring och genomsökning av de svenskar som vi kände till fick vi ihop 8 barn som startade höstterminen 2008. Som ni ser är vi en mycket liten skolförening men vi driver den på samma förutsättningar som alla andra skolföreningar runt om i världen som får bidrag för sin verksamhet från Skolverket. Sedan vi startade har elevantalet varierat och vi har varit uppe i 12 elever, men är nu tillbaka på 8. Förhoppningsvis kommer vi så småningom att få en utökning eftersom det för tillfället finns ett flertal små halvsvenska barn här på Lanzarote som ännu inte nått skolåldern. Än så länge bedriver vi ingen förskoleverksamhet och alla barn i Svenska Klassen, som vi kallar den, går i samma klass oavsett ålder. Barnens åldrar variera mellan 6 och 13 år men på grund av gruppens storlek fungerar det att ha gemensam undervisning. Vi följer givetvis riktlinjer och kunskapsmål från skolverket och vi har tillgång till två fantastiska tjejer som lärare (en av dem är mammaledig för tillfället... vilket betyder en ny elev så småningom). Skolföreningen styrs av styrelsen som består av mammor till barnen i klassen och om det inte vore för dessa engagerade mammor så hade vi inte haft en svensk skola på Lanzarote idag. Jag är mycket stolt över att ha lyckats dra ihop tillräckligt med engagerade föräldrar för att göra uppstarten av Svenska skolan på Lanzarote möjlig. Tusen tack alla! NU SKA VI SJUNGA Känner du igen de här? Mors lilla Olle, Rövarvisan, Jag vill ha blommig falukorv, Barfotavisan, Den blomster tid nu kommer, Sju vackra flickor i en ring, Små grodorna, Änglamark, Sång från kolonien, Apans sång, Sommartider, Banankontakt och Du gamla du fria ... Cecilia Stalin, sångpedagog och sångerska från Sverige har bott i London sedan 2007. Hon har skapat ett sång- och rörelseprogram som är riktat till svenska föräldrar med barn bosatta i London, där de tillsammans kan hitta sina svenska rötter genom musik. ”Jag jobbar med musik på heltid och har arbetat både med barn och vuxna på alla kunskapsnivåer i tio år, både i Stockholm och i London”, säger Cecilia. Hon berättar att det var genom att spendera mycket tid med sin systerson och gå med honom till olika musikklasser runt om i London som hon fick ett sug efter att göra något eget för alla barn med svenskt påbrå i London. Därmed startade hon 'Nu ska vi sjunga' hösten 2009 och det blir bara fler och fler klasser. Tanken med programmet är att barnen ska få en naturlig relation till sina svenska rötter och traditioner genom musik och rörelse och på så sätt göra det lättare for dem att relatera till sitt svenska ursprung. Klasserna varar i 45 minuter och kostar ca £10/familj/gång och är för barn i alla åldrar. ´ För mer information om klasser i ditt område i London kontakta Cecilia Stalin sweefly@gmail.com • Mobil: 07856504476 18 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 18 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 19 Situation JOBB Text Emelie Krugly Porträtt svensk mamma i karriären 20 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet Det var en tidig vinterdag 2006 som jag klev av planet på Heathrow. Mitt bagage var lätt. Jag hade kommit till London för att ta en kurs i TEFL, med förhoppning om att kunna undervisa i engelska och att sen lätt kunna hitta jobb under mina resor i världen. Jag skulle inte stanna så länge, bara några veckor, tills jag hade mitt kursdiplom i handen. Inte visste jag då att jag hade kommit för att stanna. V arkitektur, nattliv, mat, underhållning och atmosfär, något som livnär alla tänkbara smaker. Det finns klubbkultur, cafékultur, musikkultur och gatukultur. London är en dygnet-runt-stad och det gör mig lycklig ända ned i tårna att vara en del av allt detta. Eller för att citera Samuel Johnson: ”Om man är trött på London, så är man trött på att leva”. ´ Foto: KEVII.com ägarna har varit många och krokiga här i denna stad som jag förälskade mig intensivt i vid första ögonkastet, och som jag idag kallar hemma. Jag har flyttat från öst till söder, från norr och tillbaks till söder igen. Det som började med en passionerad romans har idag utvecklats till något djupare. Nu har jag dessutom en liten son på två år som på klar och tydlig svenska jublar ”Hemma!” när vi landar på Gatwick efter att ha varit på semester i Sverige. Så nog ser det ut som min romans med London kommer att bli livslång. Vem är då jag, Emelie? Jag har arbetat som journalist sen tonåren och fick som överlycklig 15-åring min första praktikplats på lokaltidningen Sydöstran i Blekinge. Det öppnade en dörr och min lust var väckt. Jag älskade miljön från första stund; att aldrig kunna förutspå vad som skulle hända just denna arbetsdag, och fascinerades över hur vi varje dag lyckades fylla de tomma sidorna med händelser, de tragiska såväl som de med lyckliga slut. Sedan dess har mycket hänt och jobben på dagstidningar i Sverige såväl som de på frilans för magasin har blivit många. Jag har rest och bott i Australien, Italien och Skottland. Jag har gått skrivarkurser och jobbat i butik. Jag har varit hopplöst förvirrad och tagit paus. Jag påbörjade en lärarutbildning och hoppade av. Det fanns en tid när jag inte ens rörde tangentbordet och skrivblockeringen var total. Skulle jag någonsin hitta tillbaka? Jag vet inte vem jag ska tacka för den nyfunna lusten som tog fart för några år sedan. Delvis har min tvåårige son bidragit till min nyfunna energi, liksom mitt livs stora kärlek förstås. Självklart har jag själv bidragit i form av att jag tagit mig ett ordentligt grepp om nackkragen. Men om jag ska rikta mitt tack till ”någon”, så väljer jag nog att tacka London, denna stad som jag känner mig lika bekväm i som i ett par morgontofflor. Idag bygger jag upp min egen verksamhet, min egen lilla ”redaktion” där jag varje dag ringer tidningar och tidskrifter runtom i Sverige med tips och historier om spännande Londonbor. Vid sidan om har jag en webbshop där jag säljer svenskt hantverk och, för att göra allt detta möjligt, en fantastisk och stöttande svensk barnflicka. Att vara mamma i London är givetvis stressigt, men minst lika fantastiskt! Tänk vad min son får uppleva! London är en levande, multikulturell, vacker och vibrerande stad med en 2000-årig överväldigande historia. Frågar du mig, är London utan tvekan en av världens mest spännande och inspirerande städer; en metropol under ständig förändring. Här finns Foto: The Prince´s Trust Jag väljer att tacka London Foto: Emma Wieslander Situation JOBB Intresserad av att sponsra eller annonsera i SVEN? Kontakta oss på redaktionen för mer information info@ tidningensven.com SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 21 Situation JOBB Foto: Privat Pia Situation JOBB Text Pia Jonsson NEEEEJ, ALDRIG! Så kände jag när min pojkvän (numera äkta man) Karl presenterade nyheten om en tjänst han blivit erbjuden i San Francisco. Jag ville absolut inte till USA! Men så blev det ett halvår senare och det visade sig vara det bästa beslut vi fattat. Men framtiden är ett oskrivet blad för oss båda. tre veckor och en förstående arbetsgivare är ren lyx. Dessutom existerar inte barnbidrag eller föräldrapenning. San Francisco är inte bara en fantastiskt vacker stad, utan även USA:s näst dyraste stad att bo i, så att köpa hus här, kanske utan att få lån, känns nästan bara som en dröm. Därför försöker vi så länge njuta av den tid vi har här. Allt från skidåkning, djuphavsfiske och surfing till kulinariska upplevelser på vingårdar och hiking i storslagen natur måste planeras in, gärna samma helg, eftersom man inte vet hur länge det kommer att vara. Äventyret kan ta slut imorgon, eller också fortsätta långt in i framtiden. ´ TIPS Vad man ska tänka på innan man flyttar utomlands på obestämd tid Porträtt utsänd Jobbäventyr på obestämd tid ovember 2008 flyttade vi hit med fem stora resväskor med ”det nödvändigaste”. Vi tyckte mest det kändes som en välkommen chans till time out från alla invanda mönster och ett perfekt äventyr att göra tillsammans. En möjlighet man inte kan tacka nej till helt enkelt. Karls tjänst var en tillsvidareanställning och vi hade ingen aning om hur länge vi skulle stanna borta. För er som inte har varit i San Francisco, i Kalifornien eller i USA heller för den delen, ska veta att det finns oändliga möjligheter här. Om man som Karl är verksam inom IT/Telecom är det verkligen här, nära Silicon Valley man ska hålla till, även om konjukturen har sänkt stämningen något. Att det dessutom är extremt vackert och att det finns massor att göra på fritiden är en ren bonus. Efter tre veckor på hotell hann vi inte mer än skriva på kontraktet för vår omöblerade lägenhet förrän vi var igång med inhandlandet av olika startpaket från IKEA (tack och lov för IKEA!). I N 22 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet framräknad utifrån hur du skött dina kreditskulder och lån. Ju fler sådana man har haft och betalat av desto bättre! Ett märkligt system som för oss européer är svårt att vänja sig vid. Visst känns det ibland tungt att bo så långt ifrån familj och vänner men nuförtiden är det i alla fall bättre eftersom man kan kommunicera via mejl och Skype. Att man kan se varandra genom videosamtal känns som en stor tröst när man inte kan Vi tyckte mest det kändes som en ses på riktigt så ofta. För bara välkommen chans till time out från alla sådär en tio år sedan var allt sådant både svårare och dyrare. invanda mönster och ett perfekt äventyr att Så, kommer vi att stanna göra tillsammans. En möjlighet man inte kvar? Klart vi vill stanna! Tyvärr kan tacka nej till helt enkelt. finns det många osäkerheter. Våra visum är knutna till Karls jobb och utan ett Green Card och uppehållstillkreditkort (ett måste!) och rätt visum. Nu betalar stånd i slutändan är det omöjligt att helt skapa vi skatt, deklarerar och Karl får lön precis som i sig en framtid här. Att skapa ett familjeliv i USA Sverige och vardagen flyter på. Det svåraste i är också mycket en kostnadsfråga på ett annat USA är faktiskt att bygga en kredithistoria för sätt än i Sverige. Dagis, föräldraledighet i mer än framtida banklån. Kredithistoria är en gradering USA skriver man oftast på hyreskontrakt för ett år, och så blev det för oss med. Samtidigt visste vi inget om Karls nya jobb eller hur det skulle utvecklas och i USA kan man ju bli av med jobbet på ett par veckor eller snabbare. Vi tyckte många saker kändes krångliga och ganska omständliga precis i början, som att skaffa ett bankkonto, Social Security Number, körkort, • Tänk igenom hur du vill göra med ägodelar i Sverige. Hyra möblerat, eller köpa allt från start på nya stället? Om man har alla sina möbler och ägodelar kvar i Sverige bör man tänka på hur och var man kan förvara dem. • Se till att ha framförhållning gällande att säga upp abonnemang, för t ex mobiltelefon för att istället ha kontantkort för Sverigebesöken. En del abonnemang kan ta tre månader att avsluta. • Packa inte ner tre vinterjackor om du ska flytta till Kalifornien som jag gjorde ... Kolla upp väderförhållandena och möjligheter till aktiviteter som skidåkning, fiske eller surfing. Kanske man vill ta med utrustning som kan vara användbar. • Var ute i god tid för att få rätt visum. Det är något som kan vara både omständligt och tidskrävande. • Funderar du på att ta med din partner och ni inte är gifta kan det vara bra att kolla upp vad som gäller. De flesta länder ser inte på samboförhållande som i Sverige och din partner kan troligen bara följa med som turist på begränsad tid. • Var beredd på att det kostar att flytta utomlands! I början har man många utgifter, så det kan vara bra att ha en budget redo. I USA t ex är det initialt svårt att få lån. • Ta hjälp av andra i samma situation. Allt blir mycket enklare om man frågar någon som varit med om samma sak och känner till staden, allt ifrån var man ska bosätta sig till hur man ordnar ett bankkonto på plats. Foto: Privat Pia “ ” SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 23 Situation PENSION Situation PENSION Fondsparande Punktmarkera pensionen Vid fondsparande är låg avgift viktigare än historisk utveckling och om framtiden vet man inte mycket. Låg avgift är 0,5 - 1,0 %. Text Bengt-Erik Hedberg Foto Ulrika Lindelöf Ny situation Ofta är det bara den ena vuxna i familjen som har ett arbete när det bär iväg. I denna sammanfattning räknar jag med att dennes pensionsvillkor är reglerade i anställningsvillkoren. Den medföljande lämnar däremot ett förvärvsliv i Sverige och skrivs ut ur försäkringssystemet. Inte sällan är den medföljande en kvinna även om detta på senare tid utjämnats något. Utan inkomst från Sverige eller i det nya landet har man inte längre någon pensionsrätt. Så här kan det då se ut för vederbörande vad gäller intjänande av pensionsrätt: • Ingen inkomst i Sverige – ingen pensionsrätt i den allmänna pensionen; • Ingen anställning i Sverige – ingen tjänstepension. Den redan intjänade pensionsrätten räknas om till fribrev. Om ingen mer avgiftsbetalning görs betalas det ut vid uppnådd pensionsålder. • Inget pensionssparande i Sverige; • Inget arbete i det nya landet – ingen pensionsrätt och inget privat sparande. Förslag till lösning Ovan nämnda situation kan bli ett svårt ekonomiskt avbräck som pensionär. Speciellt för de som har pluggat länge och börjat jobba sent, livsinkomsten är inte maxad. Till en liten del kompenseras studietiden i systemet. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till det redan när anställningsvillkoren diskuteras. Om en utländsk arbetsgivare vill anställa en svensk så måste det finnas speciell expertis som man vill knyta till sig. Och då är det nog inte lönenivån som fäller avgörandet och möjligheten finns då att ta upp en diskussion om att företaget ska avsätta en viss summa även till makens eller makans framtida pension. Ett annat alternativ är att lägga på lite extra på lönekravet som innebär möjlighet till privat pensionssparande för den som saknar arbete. Det kan annars bli svårt om det bara finns en inkomsttagare i familjen. Har man ett pensionssparande i Sverige, men ingen inkomst, så bör man avbryta det sparandet för att undvika att dubbelbeskattas. Dels får man inga avdrag, dels beskattas pensionen när den betalas ut. 24 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet Om avsikten är att någon gång i framtiden flytta tillbaka till Sverige så ställs man inför frågan i vilket land, Sverige eller det nya landet, man skall ha ett privat pensionssparande. Har man ett arbete så brukar det vara förmånligast i det land man har inkomsten eftersom man vanligtvis kan göra avdrag för premien mot skatten. Är det inte så måste man nog välja i vilken valuta man skall spara. Jag är ingen valutaexpert men små valutor påverkas lättare än stora valutor. Och det senaste året har vi sett prov på att den svenska kronan hör till de valutor som är oerhört känsliga. Väljer man att pensionsspara i Sverige bör man välja ett sparande som inte beskattas när det faller ut, t ex en kapitalförsäkring. För en kapitalförsäkring betalas premien med beskattade pengar och är då skattad och klar när sista arbetsdagen är avklarad. Undersök denna möjlighet i det nya landet. Eftersom man kan gå i pension mellan 61 och 65 år måste du ansöka om att få ut din pension. Pensionsmyndigheten vet ju inte när du vill börja ta ut din ålderspension. Bor du inom EU hjälper pensionsmyndigheten i det land du bor dig att söka svensk pension. Privat pensionssparande När ska man börja spara på egen hand? Det råder det olika meningar om. Bankerna vill att man skall börja spara redan i 20-årsåldern. Skälet till det är att banken då disponerar pengarna under en lång tid vilket är toppen för dem. När man börjar pensionsspara på traditionellt sätt skall man veta att de pengarna är låsta tills man fyller 55 i Sverige. Undersök den regeln i det nya landet. Min åsikt är att man inte behöver börja pensionsspara förrän i 35-årsåldern. Innan dess har man stora utgifter när man bildar familj, köper bostad, bil med mera. Man kan givetvis spara ändå men gör det då i fonder som kan disponeras omedelbart vid behov. I en faktaruta här bredvid ser ni vilket kapital som bildas vid olika sparbelopp, avkastningsgrad och tid. Pensionssystem inom EES Bor man utomlands har man inte någon pensionsrätt i Sverige. Rätten till pension baseras på de lagar och regler som gäller i det nya landet. Och de systemen ser olika ut. Här nedan finns en kort sammanfattning av de populäraste länderna för svenskar att flytta till i Europa samt USA. Det är ett mycket känsligt ämne att diskutera. Med en stigande medelålder och ett lågt nativitetstal växer behoven att förändra. Säg pension och alla politiker ryser. Men i flera länder pågår förändringar. Jag vill poängtera att nedanstående redovisning är mycket komprimerad och ytterligare information krävs för att få alla fakta. Danmark Den statliga pensionen omfattar alla och finansieras av staten. Utländska medborgare som bott i landet i tio år omfattas också. Det krävs 40 års arbete för full pension och pensionsåldern är 65 år. För full folkpension krävs att man arbetar minst tills man är 67. En del arbetsgivare – inte alla – betalar en tillläggspension. Det finns också en särskild pension för de som vill lämna arbetsmarknaden mellan 60 och 65 år, ATP. Då krävs medlemskap i arbetslöshetskassa i 25 år och att man betalt efterlöneavgift. Nivån på pensionen är 71 % jämfört med inkomsten hos alla arbetsföra. Norge Pensionen grundar sig på tre system • en grundpension som baseras på antal år man bott i landet • en tilläggspension som arbetsgivaren betalar • ett system för privata pensionsfonder i olika yrken I februari kom ett förslag till ett nytt pensionssystem som grundar sig på inkomsterna man har när man är 13-75 år. Ett annat förslag är att man skall kunna få ålderspension från 62 års ålder tills dess att man fyller 75. Finland Folkpension garanterar lägsta pension. För att få högsta ersättning måste man ha bott i landet minst 80 % av tiden mellan 16-65 år. Dessutom finns det en inkomstgrundad pension som betalas av arbetsgivare och arbetstagare. Pensionsåldern är flexibel från 63 till 68 år, men i den offentliga sektorn kan man gå tidigare. Skilda bestämmelser gäller mellan den offentliga och den privata sektorn. Pensionsnivån ligger på 74 %. Storbritannien Grundpensionen är låg och kompenseras med ett system med inkomstprövade socialförsäkringsförmåner. Män och kvinnor får ut dessa vid 65 respektive 60 år. En statlig påfyllnadspension täcker nästan alla som arbetar. Vid sidan finns ett privat tjänstepensionssystem. Staten satsar på att öka det privata pensionssparandet och gynnar det och siktar på att införa ett system som omfattar alla som arbetar år 2012. På sikt ska pensionsåldern vara 68 år. Nivån är 72 %. Frankrike Det franska systemet gjordes om 2003 och bygger Så här stor kan din pension bli Tabellen visar hur stor pension du får vid ett regelbundet sparande per månad i svenska kronor. Kostnader och avkastningsskatter är avdragna. Sparande antal år 35 30 25 20 15 10 Avkastning 4% 225.000 172.000 127.000 91.000 61.000 37.000 8% 538.000 353.000 228.000 143.000 85.000 45.000 4% 8% 4% 8% 451.000 1.075.000 902.000 2.151.000 343.000 707.000 686.000 1.414.000 55.000 456.000 510.000 912.000 182.000 286.000 364.000 571.000 123.000 169.000 245.000 339.000 73.000 90.000 147.000 181.000 Sparbelopp 250 kronor Källa: Carlssons Fondförvaltning 500 kronor 1.000 kronor på att man skall ha 40 arbetsår för full pension. Arbetsårens antal kan 2012 höjas till 41 år. Gäller också offentligt anställda. Pensionsåldern är 60 år vilket innebär att man måste börja arbeta när man är 17. Det kommer nya ändringar vilket faktiskt innebär en höjning av pensionen med 25 %. Den som inte kommer upp i 41 arbetsår och full pension kan köpa sig arbetsår senare i livet. Idag kostar 1,5 arbetsår €22,400. Tyskland Pensionsåldern är 65 år med möjlighet att gå vid 63 år. Pensionsåldern ska höjas till 68 år 2012-2029. Det finns kollektivavtal om pensioner. Privatpersoner kan välja Riester-rente, en blandning av privat och statlig pension. Den som har barn beviljas avdragsrätt av premien vid privat sparande. Nivån är 92 %, en sällsynt hög pensionsnivå. Italien Italien har Europas äldsta befolkning. OECD har påpekat för Italien att de måste förändra systemet. 2008 höjdes pensionsåldern från 57 till 60 år. Det finns också ett nytt system för dem som arbetar. Man underlättar privat sparande med avdragsrätt. Det har under lång tid varit ständiga konflikter kring pensionssystemet. Nivån är 87 %. Pensionssystem utanför EES Bor man utanför EES-området när man vill gå i pension bör man veta om att det i ålderspensionen inte ingår någon garantipension. Det är en minimipension och betalas inte ut utanför EES med undantag för Kanada. När man vill ta ut sin SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 25 Situation PENSION Situation PENSION pension vänder man sig till Pensionsmyndigheten i Sverige. USA Det finns ett lagstadgat system som heter OASD som gäller ålders-, invalid- och familjepension. Ur denna pott betalas ersättningen. Minimipensionen tryggas genom ett skattefinansierat socialbidrag. Sen finns det pensionsförsäkringar som arbetsgivaren ordnar. Nästan hälften av alla som arbetar har en sådan försäkring. Pensionsåldern är 65 år och 6 månader. Så småningom kommer den att höjas till 67 år. Pensionssystemen bekostas av arbetsgivare, anställda och staten tillsammans. Avgiften tas ut vid beskattningen och läggs i en buffertfond. Nivån beror på inkomsten under 40 år. Systemet fungerar ungefär som i Sverige. Det beror på att det är en amerikansk professor som utformat det svenska. ´ Aktiemiljonär på 30 år! De senaste decennierna har den svenska börsen gått upp i genomsnitt med 14 % om året. Om börsen går upp lika mycket i framtiden kan den som är 35 år och sparar i aktier bli miljonär på 30 år, under förutsättning att man sparar 182 kronor varje månad. Den som sparar i bank i 30 år med 3,5 % ränta måste spara 1574 kronor per månad för att bli miljonär. Källa: Svenska Dagbladet Källor: EU, Försäkringskassan, AMF, IOPS, NAV www.pensionsmyndigheten.se TÄVLING SVEN lottar ut en vacker Primavera-vas från ArtGlassVista Maila oss på info@tidningensven.com och berätta vilken som är din svenska favoritblomma och varför... så har du chans att vinna den svenska, fantastiskt vackra vasen till ditt hem. Vinnaren presenteras i nr 4 samt på tidningenSVEN.com 26 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet Frukta inte friheten! Text Nathalie Saathoff Porträtt svensk pensionär För mig som för många andra i 30-årsåldern, känns pensionen som något mycket avlägset och kanske även lite skrämmande. Att inte längre ha ett arbete att gå till när man vaknar på morgonen och att inte veta vad man ska fylla dagen med. Så hade även Anita Anehagen föreställt sig det, men efter 45 yrkesverksamma år beskriver hon tiden som pensionär som ett oskrivet blad hon kan fylla med det hon själv vill. minst två Sverigebesök om året. iden går så fort, jag vaknar vid sju, Efter att ha bott större delen av sitt liv i Norrland, halv-åtta tiden, dricker kaffe och läser där avstånden är minst sagt stora, njuter Anita nu en stund, och hux flux är klockan 11!“ av möjligheten att ta små resor då och då. “Allt är Anita flyttade för tio år sedan till Schweiz där hon ju så nära här. Jag tar bilen 10 minuter och har arbetade ett antal år innan hon gick i pension. Hon redan något nytt att se, eller så tar jag en längre beskriver sin hemstad Zürich som den perfekta platsen utflykt på en timme eller två och når Frankrike, att vara pensionär i, där händer det alltid något och Tyskland och Italien.“ En stor del av sin tid tillbringlivskvaliteten är hög. Enda nackdelen är att det är en ar hon även med sin andra dotter och hennes barn, dyr stad. Det finns också många seniorföreningar som som bor i Zürich sedan många år. Hon poängterar Anita dock inte gått med i än. Hon känner sig för ung att beslutet att flytta till Schweiz inte baserades på för det och föredrar att dela sin tid mellan svenska föratt dottern redan bodde där, faktum är att hon eningar, boulespel, gymmet, skidåkning och vandringarbetade i Bern de första åren mycket på grund av ar i Alperna. Trots sitt aktiva leverne har Anita satt sin att hon ville skapa ett eget band till Schweiz, obebestämda gräns: “Jag är mycket aktiv som person och roende av andra. deltar i många föreningar. Det enda jag inte klarar av Att vara svensk i Schweiz ser Anita bara som ett är tidsbestämda tillställningar. Som pensionär vill jag plus. Delvis på grund av att Zürich är en internatiointe längre låta klockan styra mitt liv”. nell stad med influenser och människor från hela Anita är utbildad sjuksköterska, specialiserad världen och delvis på grund av att svenskar har ett inom intensivvård och efter många år uppe i Luleå så gott rykte där. "Många gånger räcker det att kände hon att det var dags att byta miljö. USA och säga att jag är svensk och England var möjliga alternativ, genast får jag ett varmt välMånga gånger räcker men efter att ha sett en annons om jobb i Schweiz tog det att säga att jag är komnande. Vi är helt enkelt det bara två besök i alplandet svensk och genast får jag otroligt populära!" Att prata innan Anita tog sin bil och ett varmt välkomnande. tyska gör livet lättare, då dator och flyttade ner på obe- Vi är helt enkelt otroligt schweizare inte alltid pratar så bra engelska. När flytten till stämd tid. Anita började sitt populära! Schweiz var bestämd, tog första jobb på ett sjukhus i Anita en snabbkurs för att fräBern och flyttade sedan till scha upp skoltyskan från 50-talet. Det var till stor Zürich. Det finns nu inga planer på att flytta tillbahjälp för att finna sig till rätta. ka då hon trivs utmärkt i sitt nya hemland. Det hon Innan vi avslutar trycker Anita ännu en gång på kan sakna med Sverige är att vi svenskar är mer faktumet att bli pensionär absolut inte är något att raka och rättframma med det vi säger, samt de kalla frukta. På frågan om hon skulle ändra något i sitt januarimånaderna uppe i Luleå med 30 minusgraliv, om den möjligheten funnits, svarar hon: “Jag der. “När man går ut ur huset och hör hur marken önskar bara att jag inte lagt ner så mycket tid på att liksom knäpper under skorna av kylan”. Med en städa.” ´ dotter och barnbarn kvar i Norrland blir det dock “T “ ” Foto: Privat Anita SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 27 hop med skolbarn. Busslast efter busslast med ivriga konstnärer som vill uttrycka sina tankar och känslor om jorden. Det är deras framtid. De bryr sig. Vi är där för att stötta och inspirera. Vi hinner med lite sightseeing och en utflykt till Elefantön innan det bär iväg norrut till Delhi, Indiens huvudstad. Där ligger dimman tät som en slöja, jag förundras över att chauffören kan hitta fram till hotellet. Det är januari och osedvanligt kallt för årstiden. Till skillnad från Sverige har de ingen värme inomhus. Vi sover i underställ och flera lager men efter några dagar får de frusna svenskarna värmeelement. Upptinade och glada kastar vi oss in i nästa uppgift. I Delhi besöker vi skolor och målar med barn. De sjunger och dansar för oss. Vi svarar med lekar från Sverige. Vi blir hembjudna till konstnären Roop Chand och dokumentärfilmaren Mike Pandey. Han har vunnit flera Green Oscar för sina filmer om utrotningshotade vilda djur, och visar sina filmer för barnen och är med vid nästa invigning. Men det minne som ligger varmast om hjärtat är vår dag på barnhemmet. Vi hade varit lite oroliga, vi visste att barnen kommit från gatan med svåra upplevelser i bagaget. Hur skulle vi bemöta detta? I stället för mörker mötte vi ljus. De var så öppna och nyfikna med en otrolig livsgnista och kärlek. r o t o m m o s n e t s n o k d Me Text Eva Dillner Foto Eva Dillner och Mari Vedin Laaksonen Magiska Indien På vår lediga dag åker vi till Taj Mahal, det är som en dröm att stå där i verkligheten. Magiskt. Så upp i ottan för bussfärden norrut till Chandigarh, i bästa fall går den på åtta timmar. Bara att vara i Indien är en omvälvande upplevelse. Det är nog raka motsatsen till Sverige. Här myllrar det av folk överallt. Det är kaos på vägarna, som inte är i bästa skick. Det guppar rejält och det skriker om bromsarna, hornen tutar i ett töcken av ljud. På motorvägen samsas oxkärror, cyklister, tuktuks, bilar och bussar med en och annan gångtrafikant. Färgerna är intensiva. Intrycken forsar in på näthinnan, man hinner inte sortera dofterna, sinnena går på högvarv. På vägen får bussen punktering, vi får en lång, lång chaipaus. Jag älskar det kryddiga indiska teet, masala chai, som värmer långt in i själen och gör en lycklig. Chandigarh är den mest oindiska staden i hela 1. Barnens teckningar från workshop i Delhi. 2. Full fart på skapandet på workshop med skolbarn i Chandigarh. 3. Tigerteckning. Evas favorit bland barnens teckningar på utställningen i Mumbai. 4. Barnhemmet i Dehli, Rinnie Crossler visar foton. 5. Shri J.P. Nadda, Forest Minister, vid invigningen på Victoria Continental Inn i Dharampur. 6. På motorvägen till Taj Mahal. 7. Mytomspunna Taj Mahal. 3 1 Jag står under mangoträden och målar i parken vid Prince of Wales Museum i Mumbai. Inne i galleriet hänger vår konst. Besökarna kommer i en strid ström, nyfikna på våra målningar och varför vi står just här. Som en av femton svenska konstnärer utvalda av TellusArt att delta på resan till Indien känner jag mig otroligt hedrad. Här står jag med gräddan av konstnärer från Asien och Skandinavien i en av konstvärldens huvudstäder. Och allt för ett gott syfte, att hjälpa vår planet. Just denna utställning och workshop har temat Protect Wildlife Heritage. Till invigningen kom Sveriges ambassadör Lars-Olof Lindgren och höll ett engagerande tal om naturen och konsten. ellusArt är en organisation som vill kunna ge lovande konstnärer över hela världen en plattform att visa sin konst på. Detta sker genom utställningar, workshops och olika projekt. Genom konsten vill de belysa ämnen som berör och problem som kräver mänsklighetens uppmärksamhet och engagemang för att kunna lösas. Organisationen bildades 2008 som en ideell förening och har sitt säte i Stockholm. Tanken är att inom tio år ha nått hela världen. Stafettpinnen går vidare från Sverige och Indien under kommande år. På www.tellusart.org kan man följa arbetet runt Tellus, som på latin betyder jord. En viktig del av organisationens arbete gäller barn, för att engagera dem i vår planets framtid. Med på vår utställning är teckningar från barn på temat rädda vilda djur. Det är gripande hur vackra bilderna är. Teckningarna fyller entrén, och ändå finns här bara ett urval. Med på resan från Sverige har vi också representanter från Malmsjö skola i Botkyrka kommun: rektorn, en lärare, en naturpedagog och två barn. De har varit starkt engagerade i TellusArt från början och förutom deras medverkan T i utställningar och workshops gör de besök i skolor för att bygga nätverk, de bloggar om sina upplevelser under resans gång och vi andra blir intervjuade av barnen som en del av deras skolarbete. Inspirerande miljö Att måla inför publik är spännande, men också en utmaning. Jag är processmålare, jag vet aldrig vad som ska dyka upp på duken. Det är intuition, känslor och inspiration som styr valet av färg och teknik. Det gäller att fånga nuet, det är en upptäcktsfärd i skapande, och när det kommer publik är det bara att väva in kommunikationen som uppstår, och låta den gå in i duken. Vi är omkring 40 konstnärer från Skandinavien och Asien som står och målar i tre dagar. Bara att träffa alla dessa framstående konstnärer med vitt skilda tekniker och uttryck i sitt måleri är jätteinspirerande. Våra verk doneras till TellusArt. De ska vara med på utställningar på olika platser i världen och så småningom säljas till förmån för organisationen. Vi bor enkelt på YWCA i Mumbai, i mitt rum är vi fyra personer. Det blir lite tältläger över det hela, men vi lär känna varandra snabbt. Innan resan kände jag endast en av de andra konstnärerna. En 4 5 6 2 månad senare har jag massor av nya vänner och Facebook exploderar med bilder och intryck från resan. Innan vi lämnar Mumbai har vi vår första works7 28 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 29 Indien. Rosornas stad skapades på 1950-talet av arkitekten Le Corbusier på uppdrag av den nya indiska staten. Här sammanstrålar vi med konstnärer från de närliggande regionerna, med utställning och workshops på Fine Arts Museum på Punjab University. Vi har blivit varma i kläderna, det går lättare att måla inför publik. Det är så roligt med alla fina kommentarer från publiken, konstkännare och professorer – det sporrar mig att satsa ännu mera på min konst. Det är så många fina möten, inte minst med konstnärerna. Vi utbyter tankar och tekniker, går på fest och dansar, klär upp oss till invigningar. Vi avslutar resan uppe i bergen, på Victoria Continental Inn i Dharampur. Vi har några timmar ledigt innan invigningen av utställningen av de nymålade verken som ska doneras till TellusArt. Här finns äntligen natur, vi rusar ut och drar djupa andetag och njuter av pinjeskogarna och stillheten. Så är det dags att sätta på finkläderna för ännu en invigning. Skogsministern från Himachal Pradesh talar passionerat om naturen. Vi blir ärade med hattar och sjalar med regionens mönster på. Det är högtidligt så det förslår. Pressen är på plats och fångar Rinnie när hon glider in i sin nya sari. Det är med visst vemod vi styr kosan hemåt. Efter tre och en halv veckas intensivt samarbete ska vi åter tillbaka till vardagen. Det känns overkligt och svårt att lämna familjen som stått en så nära. Men tack vare internet ekar mantrat "See you on Facebook". ´ TellusArt – www.tellusart.org TellusArt är en icke politisk organisation med sitt säte i Stockholm. Organisationen består av konstentusiaster från hela världen som tror på att kraften i konsten kan lyfta medvetenheten om de viktiga frågor vi står inför idag. TellusArt vill: • Öka medvetenheten om globala frågor, genom konst av barn, ungdomar och yrkesverksamma konstnärer. • Främja vänskap och förståelse mellan olika länder och kulturer genom seminarier, konstutbyte och utställningar. • Främja konst och konstnärer på en global nivå. • Bygga upp nätverk av begåvade konstnärer, konstentusiaster och människor som vill göra skillnad. Hur kan man bidra till "Art for a cause"? Donera "Unga tankar om Tellus", vårt nuvarande projekt, är ett försök att nå ut till massorna och skapa medvetenhet om global uppvärmning genom teckningar och målningar av barn. De ska representera deras förhoppningar och drömmar om en bättre planet. Projektet innebär en rad utställningar och workshops på global nivå, som skapar en plattform för kreativa människor att uttrycka sig genom konstens milda men kraftfulla medium för att visa hur brådskande det är att vidta åtgärder för att skydda vår jord. Du kan stödja organisationen genom att skänka ett belopp som du anser lagom. Ditt värdefulla bidrag kommer att användas till att organisera våra evenemang, till att arrangera lokaler och material till utställningar och workshops, till resor, mat och logi för inbjudna konstnärer, samt till pressmaterial, tryckning och publicering av trycksaker. Sponsormöjligheter Om du vill göra en större donation, sponsra eller co-sponsra något av våra evenemang, kontakta TellusArt för mer information. Volontär Du kan också stödja TellusArts genom att arbeta som volontär vid något av våra arrangemang. Skriv till oss på tellusart@gmail.com för mer information. Du är välkommen att komma med dina idéer! 30 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet Johans konst gör succé i London Johan Andersson från Trollhättan orsakar uppståndelse i Londons konstvärld. Den 23-årige porträttkonstnären blev rekordung finalist i ansedda BP Porträttpriset 2007 och har placerat sig bredvid ansedda brittiska konstnärer såsom Sir Peter Blake, Cornelia Parker, Sarah Lucas och Tracey Emun. Porträtten, som ofta är förvrängda, befinner sig i gränslandet mellan dröm och verklighet, de både berör och upprör sina betraktare. juli öppnas Johans första soloutställning i London; ”Prophecy” på Degree Art.com Gallery, på Vyner Street, Londons centrum för samtida konst. – Jag utforskar temat skönhet och sårbarhet hos ungdomar och vill utmana fördomar, säger han. Historien tar sin början när 14-årige Johan upptäcker oljefärger, något som han genast behärskar, och ett porträtt av den brittiske målaren Lucian Freud växer fram. Den dåvarande bildläraren trillade nästan av stolen. Sedan dess har detta ”wunderkind” kommit en lång bit på vägen. Hans verk har synts på prestigefyllda London och Edinburgh National Portrait Galleriers, 2008 tilldelades han Jerwood Contemporary Painters Price. Barcelona, Basel, Paris, New York, Chicago och Miami är andra städer där Johans kontroversiella målningar har gjort avtryck. Målningarna av vänner och människor han möter under sina resor runtom i världen säljer för priser från £5000 (ca 56 000 kronor). I Skapelsen fascinerar Medan upphetsande konstkritiker skriver spaltmetrar i de nationella tidningarna The Times, The Guardian och London Evening Standard, tar Johan själv framgången med ro. – Jag har alltid varit intresserad av människor och skapelsen av människan. Det finns en historia bakom varje människa och detta är något som fascinerar mig. Den kreativa processen är nästan andlig, och min tro som kristen har naturligtvis stor betydelse för mitt arbete. Jag känner att jag har fått ett kall här i livet. Till sommaren är det dags för den första soloutställningen ”Prophecy”. Ett passande namn. De utvalda verken har en speciell betydelse för Johans tro. I september kommer Johans konst att synas på billboardaffischer i Stockholms tunnelbanor. Artbelow, ett Londonbaserat företag, som under en femårsperiod har visat verk av över 800 internationella konstnärer på tunnelbanor runt om i världen har knutit Johan till sig. Johans porträtt har redan synts på tunnelbanestationerna South Kensington och Baker Street i London. “ Text Emelie Krugly Foto Johan Anderssons pressbilder Jag har alltid varit intresserad av människor och skapelsen av Framtidstro människan. Det finns en historia – Min plan är att flytta till Sverige inom ett år, säger bakom varje människa och detta är något som fascinerar mig. Johan. – Det är där jag hör hemma, där finns mitt ursprung och jag tänker alltid på det, att vad som än händer är det där jag har mina rötter, säger han på påtaglig västgötska, trots att han har levt i Storbritannien i 14 år. Han lägger till: – En dröm jag har är att representera ett svenskt galleri på Frieze Art Fair, en internationell konstmässa som äger rum varje höst i Londons Regent's Park där över 150 samtida konstgallerier representeras. Johan använder gärna sitt arbete för att stödja välgörande ändamål. Till exempel donerade Johan i vintras en målning på auktion vid Royal Institution i Mayfair för tortyroffer tillsammans Sarah Lucas, Sir Howard Hodgkin, Sir Peter Blake, Anish Kapoor och Cornelia Parker bland andra välkända och respekterade konstnärer. ´ ” FAKTA: JOHAN ANDERSSON Ålder: Bor: Familj: Född: Genombrott: Framtidsplaner: Om sin konst: 23 South Bermondsey i sydöstra London mamma, två systrar och en bror Trollhättan 2007 nådde han topp tre i det ansedda BP Porträttpriset. Att flytta till Stockholm och att synas på vissa gallerier där. Jag är spontan i mitt sätt att arbeta med färger och vill inte begränsa mig som konstnär. Man kan säga att mina porträtt är ett samspel mellan ordning och kaos. Jag vill utforska obehagliga aspekter och underliggande spänningar. För mer information besök Johans hemsida: www.johanandersson.com SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 31 Entreprenörer i UK Entreprenörer i UK B “ Det fina med nordisk mat är dess renhet. Alla våra produkter är helt naturliga. Vi hoppas att locka den moderna, hälsomedvetna konsumenten med vårt spännande utbud av nordiska produkter. mATREVoLUTIoN Entreprenörerna och gourméerna Erika Eklundh och Victor Ollén lanserade nya företaget Malmö Nordic Dining i London förra året. Drivkraften? Att förändra den stereotypiska synen på skandinavisk mat. 32 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet på väg Foto Privat Johan Nordisk Text Emelie Krugly Foto Malmö Nordic Dinner vodka, vilket jag tyckte var ett otroligt tråkigt svar. Detta sporrade de båda att börja forska i ämnet. Samtidigt började de söka investerare och lyckades få stöd från den svenska regeringen. Nu kittlar de alltså Londonbornas smaklökar med sina handplockade produkter från de fem nordiska länderna. Alla produkter är förpackade i vackra och funktionella förpackningar och tillsammans ska de bidra till nya smakupplever och oanade kombinationer. – Det fina med nordisk mat är dess renhet, säger Erika Eklundh. Alla våra produkter är helt naturliga och innehåller kostfibrer, omättade fetter och långsamma kolhydrater. Vi hoppas att locka den moderna, hälsomedvetna konsumenten med vårt spännande utbud av nordiska produkter. Vi har fått otroligt bra respons hittills, Metro har recenserat oss och produkterna säljs bland annat på Harvey Nichols. Dessutom har Selfridge's Food Hall visat intresse för vårt sortiment. Kunderna är speciellt förtjusta i våra ostar. Malmös produkter består av exempelvis renkött, marmelad, knäckebröd, rökta musslor och rapsolja för att nämna några. Dessa finns att hitta i livsmedelshallar och utvalda delikatessbutiker. Samtidigt har det varit en utmaning att starta eget i ett tufft ekonomiskt klimat. – Konkurrensen i London är enorm, säger Erika. Alla de intressantaste matprodukterna från hela världen finns ju här. Vi underskattade dessutom den finansiella krisen. Vi trodde inte att ” Vilka fördelar respektive svårigheter har ni stött på? – Den största fördelen är att skandinavisk mat är en stor trend och att vi princip är de enda som arbetar med de nya nordiska värdena, säger Erika. En svårighet, bortsett från att alla matföretag sålt sämre nu i de tuffa tiderna, är att väldigt få känner till skandinavisk mat, och tror därför att det inte är något att ha. När de får smaka blir det annat ljud i skällan, men ofta får de inte chansen. När de står i en affär och håller rapsolja i ena handen och olivolja som de vet är gott i andra, så är det lätt att välja det säkra kortet. Hur ser då framtidsplanerna ut och vad händer härnäst? Victor och Erika planerar att arbeta på bredare front med att lyfta fram fler skandinaviska företag och matkoncept, och inte bara de företag som ryms under den nuvarande produktkategorin. – Tanken är att skapa en serie events där vi låter engelsk media och nyckelpersoner inom branschen möta spännande nordiska företag, avslöjar Erika. Och vi hjälper kontinuerligt nordiska företag som vill in på den brittiska marknaden. Vilka tips har då Erika och Victor att ge blivande entreprenörer? – Det tar tid att lyfta, man får vara uthållig, såväl finansiellt som mentalt, säger de. För mer information besök www.malmonordicdining.com ´ Intresserad av att sponsra eller annonsera i SVEN? Kontakta oss på redaktionen för mer information info@ tidningensven.com SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 33 Foto Privat Johan Londonborna var så priskänsliga när det gällde mat. I jämförelse med att starta eget i Sverige upplever de England som ”hafsigt”. – I Sverige tar man sig mer tid att arbeta igenom koncept. Trender som kommer stannar längre och blir på så vis mer etablerade. I London svischar det bara förbi massor av intryck från överallt, hela tiden, och inget får någon riktig chans att utvecklas till något bra. Ett undantag är dock den brittiska mattrenden med närproducerat och "husmanskosten" som i finare tappning serveras på gastropubar. åde Erika och Victor är kockar i botten och har arbetat för välrenommerade restauranger i Sverige och Danmark. Erika är tilllika grafisk formgivare och Victor har en examen i internationell marknadsföring. Med dessa samlade erfarenheter är denna skånska duo perfekt för uppdraget de tagit sig an. Erika förklarar hur det hela började: – En dag hörde jag den svenska jordbruksministern på radion. Han talade om skandinavisk mat och hur svensk mat kommer att bli nästa stora matrevolution. När han tillfrågades om vad som var typiskt svenskt nämnde han bara köttbullar, lingonsylt och Sommar Sommar Sommarlandet Sverige – semester eller stress? Text Ingabritt Tomboulides Foto Ulrika Lindelöf S nart är det sommar och då blir det förstås semester i Sverige – underbart! Eller? Nja, det där med att som utlandssvensk besöka Sverige på somrarna är lite kluvet. Visst, man längtar dit, men ibland är förväntningarna för höga och inget blir som man drömt om. Istället regnar det, man blir trött av att träffa alla och den medföljande familjen är måttligt entusiastisk. Men eftersom de flesta av oss ändå gärna vill semestra i Sverige och helst också vill dela med oss av den svenska sommaren till barn (och eventuell hälft) som kanske är födda utomlands, så kämpar vi på. Vi visar på tjusningen med ljusa sommarnätter, med blåbärsplockning och bad i små insjöar. Vi strosar på städernas lugna gågator och äter glass. Vi umgås med släkt och vänner så mycket vi bara orkar. Och när semestern är över är det i bästa fall dessa stunder som består. Det där med dåligt väder, gnissel mellan släktingar som plötsligt ska umgås 24 timmar om dygnet och besvikelse över allt vi inte hann med i år heller, det glömmer vi som tur är ganska snabbt. För oss, en svensk-grekisk familj med tre barn, har det här med att resa till Sverige på sommaren faktiskt varit en sak som förenat familjen. Det har liksom varit vår grej, ett kitt som bundit oss samman. Under åren då barnen var i tonåren var det nästan det enda vi lyckades genomföra hela familjen tillsammans utan protester från ungdomarna. Resan till Sverige var självskriven och alla började längta efter den redan på våren. Självklart åkte vi mest för att träffa släktingar 34 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet och vänner. Och eftersom alla ansträngde sig för att träffa oss utlandssvenskar så blev det ofta så att almanackan var minst sagt fulltecknad, tala om semester... Men vad gör det? Efter 16 år utomlands så har vi insett att det är guld värt att ha en levande relation till människor i Sverige. Eftersom barnen var små när de flyttade ut så skulle de snabbt ha glömt bort sin födelsestad Stockholm om vi inte hade åkt dit varje år. Och därför avsatte vi varje år minst en vecka åt huvudstaden, vi gick på gatan där vi bott, vi gick till deras dagis och lekte på gården. Överhuvudtaget försökte vi hålla minnet levande av de där första åren i barnens liv. Och sen lekte vi turister i vår egen stad. Vi promenerade runt i stan och berättade hela tiden för barnen om det vi såg: ”det här är Kungsträdgården, och där har vi Operan” och ”nu är vi i Gamla Stan” . Tack vare detta så har barnen nu som vuxna kunnat guida sina grekiska vänner i huvudstaden, och gissa om de varit stolta. Vi avsatte alltid en heldag åt Gröna Lund, det var ett måste och det upptog barnens tankar flera veckor i förväg. Redan när vi tog Djurgårdsfärjan från Slussen och såg Grönan närma sig var stämningen på topp. Till Skansen har vi förstås också återvänt många gånger, för att ha picknick i det gröna och för att kolla på djuren. När barnen blev större kunde de tycka att även de gamla stugorna, folkdansen och glasblåseriet var hyfsat intressant. Och svenska mamma gladde sig över att barnen utan knot fick i sig lite svensk historia och tradition. Och Allsång på Skansen icke att förglömma! En gång varje år trängdes dottern och jag med tusentals andra vid Solliden för att utsätta oss för denna sommarsvenska nostalgikick. Andra höjdare är förstås Teknorama på Gärdet och Tom Tits Experiment i Södertälje. Såna muséer, där man får röra vid saker och göra egna experiment, är alltid populära. Men även Stadshuset imponerar på de flesta. Har man en utländsk make med sig så brukar Blå Hallen och Gyllene Salen gå hem (de flesta känner ju till Nobelpriset) medan det är ett spännande äventyr för barnen att traska upp för alla trappor till tornet med de tre kronorna (det hade vi aldrig gjort medan vi bodde i Sverige). Och när vädret är vackert, visst är Stockholm (och hela Sverige) som gjort för picknick i gröngräset? För barn som vuxit upp i Grekland där gröna gräsmattor är sällsynta och där man absolut inte får beträda de som finns, så är det härligt att få ha saftkalas på en filt. I Hagagården, på Skeppsholmen, längs Norr Mälarstrand eller var som helst. Men det är lätt att känna sig lite mentalt stressad under semestern i Sverige. Det är som om man inte riktigt kan slappna av och bara göra ingenting. För dagarna går och snart ska man resa tillbaka. Och sen dröjer det ett helt år tills nästa gång. Men med rimliga förväntningar på både väder, familj och allt man vill hinna med, så kan en semester i Sverige faktiskt vara alldeles … alldeles underbar. ´ Trevlig sommar! SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 35 Sommar Sommar & BBQ året om Text Nathalie Saathoff Sommar, sommar, sommar! Sommar Foto privat Nathalie Text Sara Eriksson Foto Ellen Eriksson D et finns mycket man som utlandssvensk saknar med den svenska sommaren. De långa ljusa kvällarna som aldrig verkar ta slut, midsommar, den obligatoriska kräftskivan i augusti, för att bara nämna några. I Verona där jag bor, är sommaren nästan för varm. Det kan säkert låta som ett lyxproblem när regnet öser ner i juli månad i Sverige, men när termometern närmar sig 40, luftfuktigheten är uppe i 60 procent och svetten rinner bara man tar ett steg utanför dörren, då längtar jag hem till den svenska sommaren med 25 graders värme, Vänerns svalkande vatten och korvgrillning klockan 11 på kvällen! Jag har pratat med några andra utlandssvenskar, för att höra vad de saknar mest med den svenska sommaren. Sydamerika Patrik bor i Ecuador och Olof i Brasilien. Båda har bott utanför Sveriges gränser under en lång tid och på frågan om vad de saknar mest med den svenska sommaren, är svaret detsamma: De långa dagarna och de ljusa nätterna. Båda tycker mycket om den svenska naturen och Patrik som är Stockholmare från början, saknar ångbåtskryssningar i skärgården, picknickar på lantställen och kaffe på utekaféer. Olof saknar även han segelturer med vänner och familj, men poängterar precis som Patrik att sommaren i Sydamerika är underbar, liksom närheten till havet och Amazonas regnskogar. Olof bor i Rio och har utsikt över havet när han vaknar. Då Brasilien har omvända 36 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet årstider från oss, väljer Olof att åka hem till Sverige på besök lagom när det börjat bli vinter där nere. På så sätt njuter han av det bästa från båda sina hemländer. Asien Jenny som hittat sitt nya hemland i Nepal där hon jobbar med ekoturism och Magnus som numera känner sig lika hemma i Thailand som i Sverige, saknar båda midsommarfirandet. Magnus berättar om sitt bästa midsommarminne då han firade tillsammans med kompisar ute i skärgården, en solig dag utan ett moln på himlen, mat och dryck och fotboll på eftermiddagen. Jenny saknar även svenska vardagssaker som att äta mjukglass med strössel och ligga på magen i klövern och bara filosofera. I Nepal är sommaren annorlunda, det är monsuntid med svala regn och höga grönskande berg, vilket utgör en underbar kombination! Amerika Marie och Anna bor båda i den vackra staden San Fransisco, där de njuter av närheten till havet och vacker natur. Surfing, cykeltu- rer och picknickar i Golden Gate Park är vad som prioriteras under den Kaliforniska sommaren. Trots det saknar de att åka och bada i Sverige, sola och verkligen njuta till fullo av den korta sommar man får. Att världen stannar upp lite grand under den svenska sommaren. I San Francisco är det business-as-usual hela året och ingen skulle drömma om att ta fem veckors semester bara för att sommaren har kommit. Nu när sommaren börjar närma sig hemma i Sverige, är vi säkert många utlandssvenskar som packar väskan och förbereder oss för vår årliga dos av midsommarfirande och seglatser i skärgården. Helt säkert är jag en av dem! ´ Här ‘’down under’’ i Perth där det är sommar i stort sett året om handlar det inte om ifall man kan grilla till helgen eller om man kan sitta ute utan om vad man ska grilla och vilka man ska bjuda in. är gäller ofta knytis, och man ber då alla att ’’bring a plate’’ och det betyder inte att man bara tar med sig sin egen tallrik utan ett fat med lite valfri mat. Vi har hört talas om nykomlingar som har anlänt till sin första BBQ med en papptallrik i väskan! Att kunna träffas på ett enkelt sätt är det viktigaste. Inte hur välstädat badrummet är eller om man har färgmatchade servetter. De flesta parker har ett par ordentliga grillstationer, en stor lekplats och mysiga solskydd och i kvarteret där vi bor har vi tre stora parker där det är barnkalas, släktträffar och grillträffar varenda helg. Man ringer sina vänner, tar med sig lite mat var och umgås medan barnen leker. Papporna pratar runt grillarna och mammorna fixar med allt det andra. Och skvallrar lite naturligtvis. Som man gör i vilket land som helst. Nu när vi har höst och snart vinter grillas det bara på helgerna eftersom solen gått ner när man kommer hem från jobbet och det blir kolsvart och kallt på bara ett par minuter. Men på helgerna grillas det som bara den! Min man Kent planerade och drömde om grillen han skulle köpa när vi flyttade ner hit, långt innan vi lyckades hyra vårt första hus. Det skulle bli en stor och exklusiv grill, så mycket förstod jag. Jag tyckte nog att det var viktigare med en fungerande dammsugare och TV, men han fick sin grill, eller barbie som man säger här. Tomtens yta och bankboken fick sätta gränserna för grillens storlek och pris – men stor blev den! För honom är det ett rent nöje att stå framför grillen – inte bara ett sätt att laga maten på. Han kommer ofta in i köket för att fråga om jag har nåt mer han kan ’’slänga på’’ när han ändå är igång. Bäst att passa på liksom, menar han. Det är en gasgrill så det är inte värmen på kolen som gäller. Hur jobbigt är det inte att kolen alltid nått perfekt temperatur när festen är slut? (Även om jag kan erkänna att lukten från en kolgrill väcker somriga barndomsminnen till liv.) Dessutom tycker min man att han lagar hela middagen genom att passa på locket och vända på köttet ett par gånger. Att bordet dukas, att sallad, gott bröd, smarriga såser, efterrätt och annat lagas till inne i köket (simsalabim!) under tiden märker han inte ens eftersom han är upptagen med den riktiga matlagningen... Vi grillar nog i stort sett detsamma här som hemma men betydligt mer lamm, fisk, skaldjur och grönsaker. Och vi har sällan pasta, ris och potatis till. Vi har istället ett gott bröd, goda sallader (gärna med frukt och nötter i) och salsor till det grillade. Och till hamburgare använder vi oftare lammfärs blandat med fetaost, pinjenötter och örter än den vanliga nötfärsen. Ja, visst finns det kängurukött att välja på i charken men de har vi hoppandes runt hörnet och de är ju så söta och mjuka i pälsen så det provade vi bara en gång... Det heter ju att man ska ta seden dit man kommer! Till dricker man ett gott öl eller ett gott kallt vitt vin från någon av våra lokala vingårdar. Och efterrätterna är inte att leka med ... Chokladstinna kaloribomber! Tur att man kan jogga ett par kilometer på en vit sandstrand imorgon bitti! Let’s put another shrimp on the barbie, honey! H SWEET CHILI CHEESE-SNURROR Snabbt brytbröd som du svänger ihop medan kött eller skaldjur marineras. Sätt ugnen på 200 grader och klä en liten ugnsfast form med bakplåtspapper. Blanda 5 dl valfritt mjöl med 4 tsk bakpulver i en bunke. Smula i 30 g smör ordentligt med fingrarna och blanda sist i ca 2 dl mjölk tills det blir en fast degklump som du kavlar ut på lite mjöl till en rektangel. Bred på ett par matskedar sweet chilisås och strö på rikligt med riven ost. Rulla ihop och skär i bitar som om du bakade kanelbullar. Sätt rullarna tätt i formen och grädda i ca 15 minuter. Täck med folie om osten bränns. Variera fyllningen med exempelvis hackad spenat blandat med ricottaost, svartpeppar och krossad vitlök. Mmmm... en god tomatsås, oregano, hackad skinka och ananas med riven ost blir mumsiga pizzabitar till soppan eller utflykten! F R U K T I G M AC A DA M I A S A L L A D Här odlar vi nötter runt knuten och macadamianötterna är mina klara favoriter. Goda som snacks och i maten. Rosta en näve hackade nötter i lite olivolja i en stekpanna, lägg dem sen på en bädd av ruccolasallad, halverade cocktailtomater, skivad apelsin, tärnad vattenmelon och smulad fetaost. Blanda en dressing på ett par msk god olivolja, en tsk honung och ett par tsk nypressad apelsinjuice som du droppar över salladen. Avsluta med ett par varv med pepparkvarnen och en nypa grovt salt. Variera med färsk spenat eller annan sallad, skuren mango eller avocado, tärnad hårdost, skivade jordgubbar och färsk basilika. RÄKSPETT Grillade räkor är så snabbt och gott! Marinera en stund stora färska skalade räkor (lämna stjärtskalet kvar att hålla i) i en skvätt god olivolja, en hackad röd chili, en pressad vitlöksklyfta och hackad färsk basilika och trä sedan upp räkorna på spett innan de läggs på grillen. Om du använder små träspett som jag, bör pinnarna ligga i vatten ett par minuter innan räkorna träs på för att inte ta eld. Grilla dem inte för länge - bara ett par minuter per sida annars blir räkorna sega och torra. Dessert? Med massor av choklad, nötter och exotisk frukt... Är det någon som orkar? Trodde väl inte det, så de tar jag en annan gång! SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 37 det Kungliga bröllopet Text Emma Ageberg Det är bröllopsyra i hela Sverige. En historisk händelse, ett unikt evenemang äger rum den 19 juni i år. Om någon har missat det så ska vår kronprinsessa Victoria äntligen gifta sig och Herr Daniel Westling är den lycklige. ”En kvinna av börd får sin man av folket”, har vår statsminister Fredrik Reinfeldt sagt om Kronprinsessans förlovning. Foto: Paul Ha nsen/Kungl. Ho vstaterna 38 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet Foto från artisterna Erik Grönwall, Agnes och Erik Hassles hemsidor de än andra. Det finns en officiell bröllopsserie med utvalda och godkända leverantörer. Alla produkter som ingår i serien är försedda med Bröllopsseriens sigill. Man kan köpa chokladaskar från Cloetta med brudparets foto på lådan och den framtagna designen i färger enligt en färgguide. En specialframtagen mazarin med blåbär och hallon säljs av Delicato. Väveriet Ekelund har en hel linneserie för att möjliggöra vackra dukningar som kan få en att tänka på det kungliga bröllopet! Frödinge har släppt en bröllopstårta för hela det svenska folket, Gustafsberg, Rörstand och Mema/GAB har tagit fram porslin respektive bestick som minne och Weibulls har tagit fram en speciell fröpåse som så småning- Foto: Storkyrkan BEVAKNING AV Foto: Ulrika Lindelöf R edan söndagen den 30 maj börjar evenemangen med lysning i Slottskyrkan. Som sig ett kungligt bröllop bör så ska det sen firas i dagarna tre. Torsdagen den 17 juni håller kungaparet en privat middag på Drottningholms slott för att inleda festligheterna. Fredagen den 18 juni har regeringen en mottagning för kommuner och landsting i Stadshuset och är värd för en galaföreställning i Konserthuset. Självaste bröllopsdagen kommer brudparet ha gemensam med kungaparet, den 19 juni var nämligen dagen då Kung Carl XVI Gustaf fick sin Silvia Sommerlath 1976, dessutom vid samma altare i Storkyrkan. I år blir det vigsel klockan 15.30 och den direktsänds i SVT. De påstår att det är det största som bevakats från Stockholm, någonsin. Efter vigseln följer kortege och färd med kungaslupen Vasaorden, salut från Kastellholmen, örlogsbesök, militärparader, häckbildningar och musikhyllningar och slutligen bröllopsmiddag som hålls på Stockholm slott. Det är Operakällarens Stefano Catenacci som har fått det prestigefulla uppdraget att stå för maten. Alla vill veta vad han ska bjuda på, men han avslöjar inget i förväg. Det enda man har fått veta är att det kommer att användas svenska råvaror. Själv älskar han sushi och bjöd på det vid sitt eget bröllop… Bröllopet den 19 juni kommer bli det första kvinnliga tronföljarbröllopet i den svenska regentlängden. När Kronprinsessan blir drottning blir hon Sveriges fjärde kvinnliga regent och senast vi hade en svensk regerande drottning var på 1700-talet (Ulrika Eleonora den yngre, 1718-1720), så det är verkligen på tiden. När Victoria och Daniel gift sig får ”mannen av folket” en titel, han kommer att kunna kallas för Prins och Hertig av Västergötland, trots sitt ursprung från Närke. Storkyrkan, som invigdes 1306, har renoverats under vintern och är nu åter redo att ta emot gäster. Till bröllopet lär det komma 1200 personer. Storkyrkan har sedan 1500-talet varit en central plats för kyrkliga tillställningar för hovet. Fem tronföljare – först var självaste Gustav Vasa – har vigt sig i kyrkan innan Victoria. Hovet har tagit fram en mängd bröllopsrelaterade prylar och minnessaker. Posten har presenterat tre nya frimärken, ett som föreställer det nyförlovade paret, ett med Victoria iklädd ett ståldiadem och det tredje med det nya gemensamma monogrammet. Från och med 13 maj kan man köpa dessa. Daniel får en egen vapensköld skapad enbart för honom, med utgångspunkt i Ockelbos kommunvapen, så att han kan visa var han kommer ifrån. Men det är inte bara hovet som har tagit fram nya produkter. Det finns en mängd nyproducerade souvenirer, designprylar, diverse matprodukter och annat som olika företag passar på att presentera i samband med bröllopet. Några saker är mer passan- Självaste bröllopsdagen kommer brudparet ha gemensam med kungaparet, den var nämligen dagen då Kung Carl XVI Gustaf fick sin Silvia Sommerlath 1976, dessutom vid samma altare i Storkyrkan. I år blir det vigsel klockan 15.30 och den direktsänds i SVT. 19 juni om kan förvandlas till en traditionell svensk sommarbukett. En del av intäkterna av all försäljning går till en stiftelse som kronprinsessparet har bildat med anledning av sitt bröllop. De önskar främja god hälsa och motverka utanförskap bland barn och ungdomar i Sverige med sin stiftelse. Det finns alltså en tanke att göra gott bakom hela kommersen. Även Storkyrkan har genom Viga International tagit fram en glasserie inför tronföljarparets vigsel. Det är en serie med skålar, vaser och ljuslyktor med två bärnstensgula ringar symboliserande de två vigselringarna. En del av vinsten går till Storkyrkans stödförening som arbetar för att bevaka kyrkans kulturarv. Det laddas alltså för fest både i slott och koja, för alla kan ju inte bli inbjudna och övriga kan då passa på att följa festligheterna från TV-soffan. För det sägs att det är bäst att hålla sig borta från huvudstaden som turist just den veckan, om man inte vill lägga en förmögenhet på boendekostnader. I innerstaden kan det kosta 20 000 kronor per vecka. Många Stockholmare ser chansen att hyra ut sin lägenhet för att tjäna stora pengar. Ja, bröllopsyra alltså. Vi i SVEN hoppas att vår prinsessa har hittat sin prins och att bröllopet blir som de önskar sig. SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 39 Krönika I I Sverige har vi rattmuffar mot kylan, i Australien har man dem mot värmen, då rattarna inte går att ta i om bilen har stått i solen. Här har de "Drive through Bottle shops", alltså vinoch spritbutiker där man kör rakt in och igenom butiken. Man behöver inte ens stiga ur bilen om man inte vill det. Lekplatser har "solskydd", alltså stora "segel" som ska skydda barnen mot solen. På restauranger här i Australien gäller ofta BYO (bring your own), det vill säga ta med ert eget öl eller vin. Det är ofta som restauranger inte har egna rättigheter eller så vill de bara locka fler kunder. Korvarna här i Australien går inte att äta kalla som i Sverige, då det bara är någon rinnande köttmassa inne i skinnet tills man har grillat dem. Ett långt tag gick jag till höger när jag mötte folk på trottoaren, men även då man möter folk på gatan så håller de till vänster. Nu har jag lärt mig att gå på "rätt" sida. En gång ne d till Reef Mar stranden i Ningalo in o Foto: Sar e Park, WA. a Eriksson Lika men ändå olika RAPPORT FRÅN DOWN UNDER Text Pär-Johan Goody-Rohdin Jag såg TV-reklam som jag aldrig har sett i Sverige, det var reklam för medel mot hårlöss. Deras slogan var ”Turn the head lice into dead lice!”. De hade en folkomröstning i Western Australia om affärernas öppettider. Som det är nu så stänger de flesta affärer kl 18 på vardagar och de får inte ha öppet på söndagar (det finns undantag). Den enda dagen med sena öppettider (till kl 21) är torsdagar då det är ”late night shopping” då ”alla” ska ut och handla. De två frågor de ville ha svar på var om folk ville att alla affärer som så önskade, skulle få ha öppet till kl 21 på vardagar, samt få ha öppet på söndagar överhuvudtaget. Folket röstade nej i bägge frågorna. Fråga mig inte hur de tänker här, men nej-sidan propagerade för att om affärerna hade längre öppettider så skulle folk inte ha tid att gå i kyrkan samt att barn och ungdomar inte skulle ha tid att sporta… Här är det standard att man har frysen överst och kylen nederst när man har en kombinerad kyl och Pressmeddelande frys, vilket ju är SÅ jobbigt då man måste böja sig varje gång man ska ha något i kylen, särskilt i grönsakslådan som ju befinner sig i golvnivå. Vet ni vad de kallar vår variant där vi har frysen nederst? Upside-down fridge! Här säljer de vin utan något märke på, bara en etikett som talar om vilket slags vin det är, men alltså inte vilken vintillverkare det kommer ifrån. De kallar detta vin för ”clean skin”. Ibland blir man lite trött på att hälla vatten. Vi häller vatten från kranen i en tillbringare med vattenfilter. När det har runnit genom filtret så häller vi vattnet i en flaska som vi har i kylen för att det ska vara kallt. Därifrån häller jag sedan vattnet i min vattenflaska som jag har med mig när jag är ute för det är så varmt och därifrån in i min mun. Ett himla hällande, eller hur? “ Vet ni vad de kallar vår variant där vi har frysen nederst? Up-side-down fridge! ” De, eller VI ska jag väl skriva nu när jag är medborgare och får rösta, har så många speciella dagar här nere, då man ska köpa olika små saker och samla pengar till olika ändamål. Här är några exempel: Daffodil Day, Plant a Tree Day, Red Nose Day, National Baby Day med den roliga sloganen "Go ga-ga", Lock up Your Boss Day, Walk to Work Day, Cycle to Work Day etc. etc. Australiens mystiska sommartider: Under vår vinter (svensk sommar) har vi tre tidszoner här i Australien. Western Australia (WA) i en, South Australia (SA) och Northern Territory (NT) 1,5 timmar före oss samt Victoria (VIC), New South Wales (NSW), Australian Capital Territory (ACT), Tasmania (TAS) och Queensland (QLD) två timmar före oss. Under vår sommar däremot har vi FEM tidszoner i Australien. WA i en (vi testar att ha sommartid under tre år för att sedan ha en folkomröstning), NT en halvtimme före oss (de har INTE sommartid), SA 1,5 timmar före oss, QLD 1 timme före oss (de har INTE sommartid) samt VIC, NSW, ACT och TAS två timmar före oss. QLD ligger ÖSTER om SA och norr om NSW, men ligger alltså EFTER SA och NSW i tid. TAS börjar sin sommartid några veckor FÖRE VIC, NSW och ACT, vilket gör att vi under den tiden har hela SEX tidszoner då TAS under de veckorna ligger 3 timmar före WA. Hänger ni med? Skäl som motståndarna till sommartid anför är att ”gardinerna kommer att blekna mer” och ”barnen kommer inte att kunna sova”. Hallå, det blir inte fler soltimmar bara för att man ändrar klockan. Och med sommartid blir det ändå beckmörkt redan kl 21! Tror ni att alla barn i Europa och särskilt Norden är uppe hela nätterna under sommaren? När man går på bio här nere så har de stillbilder med prat till som reklam. De kan ha 10-15 olika företag som gör reklam med enbart en ”OH-bild” var, med prat till bilden. Sedan kanske det är färre än fem reklamfilmer. Jag minns inte om det var så tidigare även i Sverige, men det känns som om man är på 70-talet. På nästan alla offentliga toaletter här nere så har de ett mellan"rum", alltså ett litet rum emellan den första dörren och en andra dörr. Så man öppnar ytterdörren, kommer in i detta lilla konstiga förrum och sedan är det en ny dörr för att komma in i det stora rummet med alla bås och/eller urinoarer. Den enda förklaringen jag har hört till detta slöseri med utrymme är att folk utanför inte ska kunna se in i toalettutrymmet. Hur har alla andra länder kunnat klara sig utan detta lilla magiska rum under alla år, jag undrar bara… Och till sist för er som alltid har undrat, vattnet i badkaret/diskhon/handfatet rinner verkligen ut motsols, alltså tvärtom mot vad vi är vana vid. För er som inte vet anledningen till detta, så beror det på att jag befinner mig söder om ekvatorn. Men snälla, fråga mig inte hur vattnet rinner ut om man befinner sig precis på ekvatorn… ´ Vid SWEA internationals årsmöte i Stockholm 2010 tillkännagavs följande utmärkelser och stipendier Kjerstin Dellert, teaterchef för Confidencen, hyllas som Årets Svenska Kvinna (ÅSK) 2010 för sitt enorma engagemang för en historisk, svensk slottsteater som annars fallit i glömska men som tack vare den eldsjäl hon är nu givit Sverige en plats i det internationella kulturlivet. Pär-Johan flyttade till Perth, Australien, 2004 och med jämna mellanrum skickade han en ”Rapport från Down Under” hem till Sverige och till andra vänner runtom i världen. I slutet av varje rapport fanns ett avsnitt med ”konstigheter” han upptäckte i Australien, som snabbt blev det populäraste inslaget i hans rapport. Här delar Pär-Johan med sig av dessa konstigheter som snabbt blev vardagsmat när han flyttade till ett nytt land för första gången i sitt liv. Sabine Stölting, doktorand vid universitetet i Freiburg i södra Tyskland, har tilldelats SWEA Internationals stipendium för forskning i svenska språket, litteraturen och samhället. Stipendiet kommer att användas för forskning om svenska talpjäser med musik under 1800-talet för en avhandling som kommer att läggas fram inom kort. Zahra Bayati tilldelades Agneta och Gunnar Nilssons stipendium för studier av interkulturella relationer. Zahra är doktorand vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs Universitet och arbetar på sin avhandling “Konstruktion och rekonstruktion av etnicitet i lärarutbildningen i ett interkulturellt perspektiv och dess konsekvenser för en hållbar samhällsutveckling.” Shima Niavarani tilldelades Sigrid Paskells stipendium för scenkonsterna år 2010. Shima är ett verkligt fenomen inom svensk teaterkonst. Stipendiet delas ut inom områdena sång, dans, teater och instrumental musik till en lovande svensk(a) i början av sin karriär. Utmärkelsen ÅSK och två av stipendierna på USD 10 000 kommer att delas ut vid SWEA:s årliga Sverigemiddag i Malmö den 12 augusti 2010. Sigrid Paskells stipendium på USD 10 000 delas ut på Confidencen den 21 augusti då även Kjerstin Dellert kommer att hyllas. För mer information: www.swea.org. 40 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 41 Vi tackar våra sponsorer Svenska kyrkan i utlandet ger trygghet för svenskar som reser och som bor utomlands. www.svenskakyrkan.se/utlandskyrkan V I N N A R E Mia Ringsparr i Adelaide, Australien vann Kramgoa-paketet från disktrasa.com med sitt miljötips: “Vi använder oss av tvättnötter, istället för tvättmedel. Och självklart beställer vi från Australien, eftersom vi bor här! Vi använder bara mirakeltrasor, dvs microfiber och vatten till all rengöring. Om det är extra smutsigt så tar jag till de gamla klassikerna baking soda och citron.“ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet
Similar documents
Ladda ner SVEN nummer 2 som pdf
Reklamfotograf som hade studio i Stockholm i 15 år, men tillslut tröttnade på att bara tänka på var bilen
skulle parkeras istället för att lösa bildproblem. Provbodde i Thailand för sju år sedan oc...
