Lena föLjer inte skocken

Transcription

Lena föLjer inte skocken
2 Noterat / 3 Jobbsnack / 4 Mångfald / 7 MalmöExpressen
9 Kollegan / 10 Hållplats Nobina / 12 Å andra sidan
Foto: Joachim Nywall
4/2013
Avsändare: Nobina Sverige AB,Armégatan 38, 171 71 Solna
ACCESS
tidningen för Alla
som jobbar på nobina
Lena följer
inte skocken
Lena Siberg är bussförare sedan 23 år och kör i Trollhättan
med omnejd. Längtan efter att köra buss föddes när hon
som barn brukade se bussen passera familjens hus i Hisings
Kärra. I dag älskar hon att köra buss, särskilt turerna på
landsvägarna.
– Det är så vackert med naturens skiftningar och färger.
En morgon kan vara rödorange, och nästa helt svartvit
för det är bara månen som är uppe. säger hon. sidan 9
ta vara på olikheterna
här är MalmöExpressen
Vårt garage: tromsø
Inom Nobina jobbar människor med vitt skillda bakgrunder
och förutsättningar. Det är en stor fördel. sidan 4-6
Till sommaren rullar framtidens busslösning på Malmös gator.
Vid en första anbblick liknar den mest en spårvagn. sidan 7
Välkomna till Nobinas nordligaste garage.
sidan 11
Dessa kollegor kan du
läsa om i detta nummer:
Anna-Karin Jiderlund, Jordbro
Anne Kristin Gamnes, Tromsø
Arnulf Johansen, Tromsø
Christian Petersén, Vänersborg
Daniel Mohlin, Solna
Einar Berg, Tromsø
Elin Burman, Skövde
Ferenc Kostanko, Tromsø
Frode Andresen, Tromsø
Gøran Iversen, Tromsø
Hajrije Aliu, Landskrona
Henry Kärrström, Norra Skåne
Jenny Blomqvist, Skövde
Jenny Lundmark, Solna
Jimmi Jonsson, Solna
Joakim Palmqvist, Solna
Jon Johansen, Tromsø
Ken Brattfjell, Tromsø
Kjell Indal Hansen, Tromsø
Leiv Pedersen, Tromsø
Lena Haenel, Kallhäll
Lena Siberg, Trollhättan
Malin Holmqvist, Norrtälje
Maryam Yazdanfar, Solna
Niklas Thorslund, Solna
Patrick Gafurafura, Tromsø
Patrik Andersson, Karlstad
Per Fredriksson, Tierp
Per Larsen, Tyresö
Peter Hagert, Solna
Peter Telehanic, Tromsø
Rune Sölvberg, Upplands Väsby
Stefan Gideon, Solna
Stig Are Sørensen, Tromsø
Susanne Mårtensson, Skåne
Svein Olaf Larsen, Tromsø
Terje Johnsson, Dalarna
Tor Hugo Antonsen, Tromsø
Willy Berglund, Tromsø
Zlata Wolim , Malmö
Zsuzsanna Simetne Szabo,
Tyresö
Åsa Löwner, Solna
2
Ledaren
Noterat
PULSEN
Foto: Lasse Ottosson, Kristianstadsbladet
Det viktiga mötet
Det är strax innan jul förra året. Jag är trött,
Låt de
strandsatta
åka buss när
tåge­n ställs
in!
stressad och sliten. Och jag ska åka buss. Med
två barn. Det yngsta, som ska sitta i vagnen vill
inte det. Men det äldsta, som kan gå, och vet hur
man åker buss vill det gärna. Och så har jag tre
matkassar. Två har jag lyckats mosa in under vag­
nen. Men den sista fick inte plats. Så händerna är
fulla av en barnvagn innehållandes en skrikande
lillunge, en storunge som skriker nästan lika högt
och bara vill dra, och en matkasse som skulle
kunna bli middag om vi bara kunde komma på
bussen och kunna åka hem.
– Men, flytta på dig! säger en stressad män­
niska när hon med mobilen mot örat drar fram på
hållplatsen. Hon ska hinna med tåget.
Ungefär där skulle det kunna brista. Men så
hörs en röst snett bakifrån.
– Kan jag hjälpa dig? säger en tuggummi­
tuggande kille med keps och alldeles för tunna
gympaskor i snöstormen.
– Om du kan hjälpa mig?
Och plötsligt blir hörnen
Tack snälla!
på världen lite rundare.”
Och plötsligt blir hörnen
på världen lite rundare.
December­r usket letar sig inte längre in under
huden. Och jag tänker att människor är bra. De
är riktigt bra. När vi går av ska en äldre man med
rullator på bussen. Storungen konstaterar att han
nog behöver hjälp. Så vi hjälper honom. Och slipar
av några hörn till.
Det senaste exemplet på hur vädrets makter
sätter stopp för tågen var under stormen Simone.
Och istället för att ta bussens hjälp avrådde SJ
till och med sina kunder från att åka buss. I en
uppmaning till Trafikverket, infrastrukturminis­
tern och tågbranschen om att låta passagerarna
tillgodoräkna sig tågbiljetten på expressbussen,
skrev Joakim Palmqvist, Swebus vd, därför ett
inlägg i Svenska Dagbladet.
”Vi på Swebus har inte en enda gång på tio år
behövt ställa in busstrafiken på grund av dåligt
väder och tro mig, det beror inte på att vi tum­
mar på säkerheten. Det beror istället på att vi kör
på motorvägar med högt prioriterad snöröjning
och breda vägrenar så fallande träd är inte ett
problem. Självklart behöver vi ibland anpassa
hastigheten, men våra resenärer kommer fram.”
Mångfald är diskrimineringslagstiftning och
mångfaldsplaner och policydokument. Men det är
också det där mötet människor emellan. Att tänka
att tuggummituggande kepskillar med alldeles för
tunna gympaskor i snöstormen visst kan tänka
sig att hjälpa till med barnvagnen. Att kunna se
bortom de förställningar som människor alltid
har haft om människor som inte är som oss själva.
Det där mötet sker varje dag på Nobina. Mellan
arbetskamrater eller mellan
förare och kunder. Det mötet
är oftast enkelt men kan
iblan­d vara utmanande.
Då är Nobinas mångfalds­
arbete, som du kan läsa
mer om i detta nummer
av Access, en väldigt
bra grund att stå på.
hallå
där
Daniel Mohlin,
produktchef på
Nobina
Allt gott i december­
rusk eller pudersnö
– vi ses igen 2014!
Nobina Mobile Extension
är Nobinas IT-koncept för intel­
ligenta tjänster i och kring fordonen. Nu har flera
tjänster nyligen sålts och därför ringde Access upp
Daniel Mohlin för den senaste rapporten.
Maryam Yazdanfar
Chef Public Affairs
& Kommunikation
Access ges ut av Nobina Sverige AB 08-410 65 300, access@nobina.se
ANSVARIG UTGIVARE/VD
Södra och västra Sverige
Jan Bosaeus
Tel: 08-410 65 404
jan.bosaeus@nobina.se
Angelica Nordqvist
Tel: 08-410 65 434
angelica.nordqvist@nobina.se
REDAKTÖR: Mats Janson
Tel: 08-402 41 47
CHEFREDAKTÖR
SWEBUS Maryam Yazdanfar
Tel: 08-410 653 09
maryam.yazdanfar@nobina.se
Christel Grip
Tel: 08-410 65 943
christel.grip@swebus.se
Formgivare: Sofia Nilsson
norra och Mellersta Sverige
BUSSFÖRARREPRESENTANT
Malin Säker
Tel: 08-410 654 39
malin.saker@nobina.se
Stefan Roos
Tel: 0708-73 49 53
stefan.roos@nobina.se
nummer 4 | 2013
Just nu pågår årets
sista omgång av Pulsen.
Kom ihåg att svara
senast den 22 december.
Produktion: Åkesson & Curry
Tel: 08-402 41 50
tryck: Hylte Tryck AB
Miljöcertifierade enligt
Svanen och ISO 14001.
Vad är syftet med NME?
– Syftet är att vi som operatör ska ta ett större
ansvar för kundernas upplevelse ombord samt för
förarnas arbetsmiljö. Vi erbjuder våra uppdrags­
givare möjligheten att köpa till tjänster till vår
busstrafik, utan att de behöver handla upp och un­
derhålla teknik som ska sitta i fordonen. Vi får då
möjlighet att standardisera utrustningen ombord,
vilket både sänker kostnader och gör att vi kan ha
mer genomtänkta lösningar.
Hur går det med försäljningen av NME?
– Responsen från våra uppdragsgivare är
mycket positiv eftersom de får en möjlighet att få
tekniska lösningar utan de krångliga IT-upphand­
lingarna och de efterföljande överklagandena.
Vilka kunder har köpt NME hittills?
– Till vår nyvunna trafik i Sundsvall/Örnskölds­
vik har Din Tur köpt funktionen WiFi-ombord,
Västtrafik har beställt passagerarräkning till vår
nya trafik i Skaraborg och till Malmöexpressen har
Skånetrafiken beställt tjänsterna infotainmentsys­
tem och passagerarräkning.
Hur har kundreaktionerna varit?
– Den tydligaste kundreaktionen är nog att
tjänsterna är så populära. Våra dubbeldäckare på
linje 676 mellan Norrtälje och Stockholm har cirka
20 000 uppkopplingar varje månad på den fria
internetuppkopplingen som finns ombord. I Umeå
har vi närmare 30 000 uppkopplingar per månad.
Hur ser framtiden ut för NME?
– Den närmaste framtiden handlar mycket om
utrullning av alla tjänster som har beställts, vår
högsta prioritet är att säkerställa en riktigt bra
leverans. Bland annat fortlöper arbetet med att
utveckla appen till Den Gröna Resan.
703 763
…så många kilometer har
Nobinas bussar gått i snitt
i Dalarna. Medelåldern på
trafikområdets bussar är 9,7
år. Nobinas genomsnittsbuss
är 6,6 år gammal och har gått
525 158 kilometer.
Ny mötesplats
för invigda
3
Totalvändning
Med syfte att göra samtalet om kolletkiv­
trafiken rörligare lanserar Nobina Nordic Future,
en fristående mötesplats för nyheter, debatt och
kultur om kollektivtrafik. Genom att bjuda in
exempelvis kollektivtrafikresenärer, besluts­
fattare inom kollektivtrafiken och elever som gör
specialarbete är målet att fler tankar ska tänkas
och fler åsikter spridas. Och samtalet kan handla
om allt från trafikplanering till den bästa pendlar­
låten att ha i lurarna.
jobbsnack
www.nordicfuture.com
Att byta bransch är ingenting man gör
lättvindigt, och när man gör det är det mycket
man ska lära sig innan man känner sig varm
i kläderna. Hur är det egentligen att byta till
bussbranschen från en helt annan miljö?
Kontakta Nordic Future:
info@nordicfuture.com.
Zsuzsanna Simetne Szabo, bussförare i Tyresö
och före detta lärare och cirkusartist
– Jag gillar att köra buss och kollegorna
är trevliga. För 13 år sedan arbetade jag som
lindansare på cirkus. Då fick jag köra de stora
cirkusvagnarna så jag är van vid stora fordon.
MOM nu även i
Norg­e och Finland
Under stormen Simone ställdes många
tågresor in. Resenärerna hade kunnat slippa
långa väntetider om bussar hade kunnat
ersätta de stillastående tågen. I Kristianstad var det till
och med svårt att stå upp i blåsten på perrongerna.
swebus gör Succé
med bussuthyrning
Tio miljoner kronor omsatte Swebus under
2013 på att hyra ut bussar till företag och privat­
personer. Det är dubbelt så mycket som affärs­
området omsatte under förra året och efterfrågan
förväntas att fortsätta öka. Under året har Swebus
tillhandahållit bussar till bland annat bröllop,
fotbollssupportrar, företagsevent och inga mindre
än Ladies Night-artisterna.
Tack vare ett nära samarbete mellan Swebus
och Nobina leder detta även till fler körningar för
Nobina som underleverantör.
– Vi på Nobina får fler körningar tack vare
samarbetet. Swebus har en effektivare säljorgani­
sation och starkare varumärke och säljer mycket
beställningstrafik med Nobina som utförare. För­
delen med samarbetet är att vi båda kan erbjuda
varandras utbud. För långresan kan kunden
få turistbussar med hög komfort från Swebus,
och för den kortare resan kan Nobina erbjuda
effektiva och mer kostnadseffektiva stads- och
regionbussar, säger Daniel Mohlin produktchef
på Nobina.
Sedan drygt ett år tillbaka har Nobina Sverige
kunnat erbjuda MOM som ett stöd vid frågor som
är känsliga att ta upp med sin chef. MOM, eller
Medarbetarombudsmannen, är en extern tjänst
som man kan kontakta antingen via telefon eller
e-post och allt sker anonymt.
Av de 55 ärenden som behandlades av MOM un­
der det första året var det 18 som inte gick vidare
för utredning eftersom det saknades fog för det.
– De flesta ärendena handlar om hur man
upplever att man har blivit bemött av chefer och
kollegor, men vi har också ett antal fall som har
handlat om säkerhet. Många utredningar har visat
att vi från företaget inte har lyckats med att ge
tydlig information så att den anställde har kunnat
förstå bakgrunden till ett beslut, men det finns
också ett antal fall där vi har agerat och konkret
förändrat vårt arbetssätt som ett direkt resultat
av att någon har kontaktat MOM, säger Peter
Hagert som är Nobinas HR-direktör.
I januari 2014 kommer Nobina att starta MOM
även i Norge och Finland.
MOM
Hur går det till?
1. Du kontaktar MOM
som i sin tur tar frågan
vidare.
2. MOM följer upp din
fråga och ser till att en
utredning eventuellt
startas.
3. Utredningen och
åtgärderna görs av
berörda funktioner
inom företaget till
exempel HR, intern revisor, säkerhetsansvariga eller bolagsjurist.
4. När ärendet är
avslutat kommer MOM
att återrapportera till
dig om du så önskar.
Vad är den största skillnaden mellan att vara
bussförare och cirkusartist?
– Det är närheten till kollegorna. På cir­
kusen bodde man ju så tätt inpå varandra att
medarbetarna blev som en extra familj.
Per Fredriksson, bussförare i Tierp och före
detta sjuksköterska.
– Jag upplever bussyrket som lite av betald
semester om man jämför med vårdbranschen.
Från mitt förra arbete tar jag med mig att sitta
ordentligt i förarsätet och min kunskap om
hur människor agerar i vissa situationer.
Varför slutade du som sjuksköterska?
– Det var kollektivavtalen som avgjorde.
Sjuksköterskelönerna är urusla. Nu tjänar
jag 2000 kronor mer i lön och har det inte lika
stressigt.
Kontakta MOM:
020-21 01 01
momnobina@medarbetarombudet.com
Skärpta regler för
elektronikanvändning
Från och med den 1 december 2013 skärps kra­
ven på att använda mobiltelefon när man kör bil,
buss eller lastbil. Enligt regeringens nya ändringar
i trafikförordningen får man bara prata i mobil och
använda kommunikationsutrustning om det inte
inverkar ”menligt på framförandet av fordonet”.
Den som bryter mot bestämmelserna kan dömas
till penningböter. Exempel på vad som kan inverka
menligt kan vara att sms:a under körning. Det
kan också vara att surfa på telefonen, hantera en
GPS-navigator eller spela spel under färd. Men de
skärpta kraven innebär inget generellt förbud mot
användande av kommunikationsteknik samtidigt
som man kör. Regeringens avsikt handlar snarare
om att stötta förare i att använda kommunika­
tionsutrustning säkert under körning.
Scanna QR-koden för
mer information:
Jimmi Jonsson, kommunikatör på Nobinas huvudkontor. Tidigare grafisk formgivare i Tranås.
– Första veckan var förvirrande med termi­
nologin, men redan andra veckan började jag
känna att jag kom in i jobbet.
Hur påverkas din nuvarande yrkesroll av din
tidigare?
– Eftersom jag har en HR-bakgrund anpas­
sade Nobina tjänsten åt mig så att jag har
mer hand om interninformation. Jag har även
nytta av min bakgrund som formgivare.
nummer 4 | 2013
4
MÅNGFALD
Den där viktiga
olikheten
Mångfaldsarbete ligger på många sätt i Nobinas natur.
Varumärket förknippas redan med medvetna värderingar
och ett öppet förhållningssätt. För att ytterligare utveckla
detta arrangerade Nobina och Kommunal en konferens
i november för att diskutera sätt att hantera
känsliga frågor om fördomar och människors
olikheter – och skapa verklig förståelse.
Text Erik Bredhe Foto Sofia Brattwall ILLUSTRATION Aurora Kroon
tema
mångfald
Ibland när
jag säger
vad jag tänker,
märker jag att så
tycker jag inte.”
Nalle Puh
nummer 4 | 2013
Utanför panoramafönstren på Rönneberga
kursgård, just där Stockholms skärgård börjar,
ligger den lilla ön känd från den klassiska re­
klamfilmen för Grumme tvättsåpa. Den pittores­
ka ön och dess röda stugor med vita knutar är på
många sätt sinnebilden av svensk sommar – och
bildar en intressant kontrast till en konferens om
mångfald. Om vi ska ifrågasätta normer, lära oss
navigera i ett mångfacetterat samhälle och, till
sist, lära oss kommunicera bättre, måste vi börja
någon annanstans än på den där ön.
– Jag brukar säga som Nalle Puh: ”ibland när
jag säger vad jag tänker, märker jag att så tycker
jag inte.”
Anna Rosengren, konsult med inriktning på
etik, ledarskap och mångfaldsfrågor inleder
årets ”Utvecklad Samverkan”-konferens på temat
”mångfald”. Ett åttiotal kursdeltagare, chefer från
Nobina och fackligt förtroendevalda, har samlats
här för att under två dagar diskutera och utbyta
erfarenheter. Anna pekar på vikten av att våga
vara öppen, säga vad man tycker, och – kanske
som Nalle Puh – ifrågasätta sina egna åsikter.
Även Nobinas vd Jan Bosaeus är med och säger
några inledande ord.
– Ett företag som försöker stänga sig inne
förlorar i det långa loppet. Stor mångfald, i hela
organisationen, är oerhört viktigt för att kunna
konkurrera med andra företag. Det gör Nobina
mer lönsamt, mer attraktivt som arbetsgivare och
ökar dessutom trivseln hos våra medarbetare.
ett naturligt steg
Mångfaldsarbete är någonting som på många sätt
ligger i Nobinas natur. Varumärket förknippas
redan med medvetna värderingar och är laddat
med ett etiskt och öppet förhållningssätt. Jenny
Lundmark, förhandlingschef på Nobina och del av
den projektgrupp som har planerat årets kon­
ferens, menar att arbete med mångfald har god
grogrund i företaget.
– Våra värderingar går hand i hand med ett
sådant arbete. Nobinas roll är att öka rörligheten
i samhället – där blir ett mångfaldsarbete en
naturlig del av vardagen. Samtidigt ska man vara
medveten om att svåra situationer kan uppstå,
och att det kan gå så långt som trakasserier mel­
lan människor. Vi vill skapa en djupare förståelse
och ge våra medarbetare konkreta verktyg för att
komma åt sådana problem.
I dagsläget finns en mångfaldsplan och jäm­
ställdhetsplan, men arbetet är inte så strukture­
rat som det borde vara. Konferensen blir ett sätt
att samla sig, hitta nya vägar och inspireras av
lokala initiativ. I Trollhättan har man till exempel
tagit vara på sin etniska mångfald på ett smart
vis. Under hösten har man genomfört en kampanj
som syftar till att få fler resenärer att besöka
Västtrafiks ombud för att köpa sina biljetter istäl­
let för att köpa dem ombord. Genom att använda
80,2
5
…så många procent
av alla kunder i
kollektivtrafiken
var nöjda med sin
senaste resa 2012.
recension: Mångfaldsspelet
Kan man lära sig att bättre hantera mångfaldsfrågor på sin arbetsplats – genom att spela ett spel?
Ja, det är i alla fall ungefär det som är meningen
med det brädspel – ”Mångfald, Ett spel som ger
insikt” – som medarbetare på Nobina runtom i
landet nu ska få möjlighet att spela. Tillsammans
med boken ”Mångfald, en bok som ger insikt” ska
spelet ge en introduktion till samtalen som inte
alltid är så lätta.
En stor poäng med spelet är att ingen kan
vinna, något som inledningsvis känns lite tillrätta­
lagt, men som snart glöms bort. Man turas om att
slå tärningen och flytta den gemensamma spelpjä­
sen. Beroende på var man hamnar drar man ett
kort av tre olika kategorier där man antingen får
svara på rena faktafrågor kring regler på arbets­
platsen, dela med sig av sin åsikt i en mångfalds­
fråga samt en där man får berätta hur man hade
agerat i en viss situation på sin arbetsplats. Och
det är här, i den sistnämnda kategorin, som spelet
blir som bäst. För även om situationerna ibland
är något provocerande, är det när man lämnar
spelbordet, lyfter blicken, pratar, lyssnar och delar
med sig av erfarenheter – som det blir intressant.
”Något liknande hände faktiskt på vår arbets­
plats‌ ...” är en vanlig fras vid spelbordet. En annan
är ”…‌ nu fattas bara en påse chips.” Två kommen­
tarer som tyder på att man har lyckats göra ett spel
som känns angeläget, spännande – och som ett
rent fredagsnöje. Kan det bli bättre?
+ Spelet är bara början.
Spelkorten sätter lätt
igång diskussioner om
andra mångfaldsrelaterade
frågor, vilket är minst lika
kul som spelet självt.
– Frågorna och svars­
alternativen kan kännas
väl raka eftersom de ska
provocera och leda till
diskussion.
Henry Kärrström, Lena Haenel och Terje Johnsson.
Din största
utmaning
En viktig del av mångfaldsarbete är att
utbyta erfarenheter och idéer. Access
frågade tre av Nobinas trafikchefer hur
de arbetar med mångfald och hur man
bäst utnyttjar den.
Henry Kärrström, trafikche­f Norra Skåne
flerspråkiga förare som kund­
värdar har man nått ut även till
resenärer som inte talar svenska.
Initiativet skapar ett närmare förhål­
lande till resenärerna och underlät­
tar förarnas arbete då fler resenärer
förhoppningsvis väljer att besöka
ombuden.
diskussionen är viktig
Under lunchen dyker vi på Christia­n
Petersén, bussförare och huvud­
skyddsombud på Nobina Vänersborg
och Åsa Löwner, trafikplanerare och
representant för Sveriges Ingenjörer,
som även de sitter och utbyter idéer
över en kopp kaffe.
– Det är ett superbra ämne för dis­
kussion och meningsutbyte. Bara nu på
lunchen har vi suttit och pratat och jag
har fått med mig flera nya uppslag som
det ska bli väldigt spännande att ta med
mig hem imorgon, säger Christian Petersén.
– Det är bra att ta upp och vädra sina fördo­
mar, annars är det lätt att man fastnar i beteen­
den och inte kommer någon vart i diskussioner,
säger Åsa Löwner.
I lunchrummet möter vi också Malin
Holmqvis­t, bussförare och arbetsplatsombud
på Nobina Norrtälje, som även hon är nöjd med
dagen hittills.
– Man borde utbilda hela världen i de här gre­
jerna. Arbetet som bussförare kan ibland kännas
otacksamt när man visar respekt, förståelse och
öppenhet för andra människor hela dagarna …
men inte får det tillbaka. Men det måste ju börja
någonstans. Det här är ju så viktiga saker!
Dagen fortsätter med att deltagarna delas in i
grupper som får fundera kring olika termer och
frågeställningar. Många är inledningsvis försik­
tiga och skojar hellre än svarar ärligt på frågorna.
En man ropar ut ”min kroppsform” och pekar på
sin mage, som svar på uppgiften ”ge exempel på
vad mångfald kan vara”. Men trots skojet pekar
han på något viktigt. Diskussioner om mångfald
kan ibland fastna i termer om ”etnicitet” eller i
bästa fall ”manligt och kvinnligt”. Mångfald är
större än så, och medan dagen fortskrider öppnar
konferensdeltagarna långsamt upp sig. När de
senare spelar ”Mångfaldsspelet” (se ovan) börjar
det bränna till. Spelet tar upp vardagsexempel på
bland annat åldersdiskriminering och homofobi
och det är nu man verkligen börjar diskutera och
dela med sig av exempel från sina egna trafik­
områden. Bort från svepande formuleringar och
skämt, men med samma respekt för varandras
åsikter, börjar man här närma sig allt det där som
mångfaldsarbete handlar om.
Jenny Lundmark har goda förhoppningar för
konferensen, och ser en ljus framtid för Nobinas
mångfaldsarbete.
– Detta är bara startpunkten. Man ska inte bara
åka hem efter konferensen och känna sig nöjd.
Arbetet måste fortsätta. Men samtidigt ska ingen
känna detta som betungande, som att man fått
ännu en arbetsuppgift. Tvärtom. Man ska känna
sig starkare och att man äntligen vågar ta i de här
känsliga frågorna. Det ska kännas lättare.
Det är ju
tyvärr lätt
att bunta ihop
människor. Därför
är det bra att ta
upp och vädra
sina fördomar.”
Åsa Löwner
Vilken är den största utmaningen för er vad
gälle­r mångfald?
– Som det är nu har vi till exempel många
förare med invandrarbakgrund, men vi vill se
till att få in en större mångfald även i arbetsle­
dande befattningar. Vi vill att vår organisation
ska vara en spegel av det samhälle vi servar.
Vilken är den största fördelen ni kan dra av stor
mångfald i er organisation?
– Att till exempel kunna erbjuda kundvär­
dar som kan informera resenärer på ett annat
språk än svenska, om så behövs, är otroligt
värdefullt i vissa situationer.
Terje Johnsson, trafikchef Dalarna
Vilka utmaningar står ni inför vad gäller mångfaldsarbete i ert trafikområde?
– Hur vi ska kunna bli ännu bättre på att dra
nytta av varandras likheter och olikheter.
Varför är mångfald eftersträvansvärt?
– Att alla inte är stöpta i samma form
berikar oss och ger en större arbets- och livs­
glädje. I grunden tror jag att vi faktiskt alla på
sätt och vis kan bli lite bättre människor om
vi accepterar och ”omfamnar” det faktum att
våra olikheter finns och fyller ett syfte.
Lena Haenel, trafikchef i Kallhäll
Vilka utmaningar står ni inför vad gäller mångfaldsarbete i ert trafikområde?
– En av utmaningarna är att alltid hålla
frågan om mångfald levande! En fråga som
vi jobbar lite extra med just nu är att få in fler
kvinnliga medarbetare, eftersom det finns
alldeles för få i branschen.
Diskussioner är den röda tråden. Under de två dagarna
fanns många tillfällen att prata, fundera och dela med
sig av sina erfarenheter. Åsa Löwner, trafikplanerare och
representant för Sveriges Ingenjörer, var en av de runt åttio
kursdeltagare som fanns på plats på Rönneberga Kursgård.
Vilka är de största fördelarna med mångfald?
– Mångfald skapar en dynamisk, kreativ och
utvecklande arbetsmiljö, det utvecklar oss till
att bli bättre i våra roller och jag tror på att det
ger en närmare och bättre kundrelation – vilket
ger bättre service och nöjdare kunder. Tänk så
tråkigt det skulle vara om vi alla vore lika!
nummer 4 | 2013
6
MÅNGFALD
145
... är det
genomsnittliga
antalet resor
per person med
kollektivtrafik i
Sverige 2012.
”Det är kul att
åka tillsammans!”
tema
Tyresö: Rullstolsburne Anders Lissegårdh tycker om att åka buss, men tror att många funktionshindrade
personer väljer andra alternativ för att bussen känns krånglig eller att de har negativa upplevelser av en
resa. Access lät honom ställa sina frågor till bussförare Per Larsen i Tyresö för att reda ut hur man
kan göra tillgängligheten bättre. TEXT Erik Bredhe foto Sofia Brattwall
mångfald
Per Larsen är bussförare
på Nobina i Tyresö. Anders
Lissegårdh fick träffa honom för
att vädra de ständigt aktuella
frågorna om problemen för
rörelsehindrade ombord.
Får era förare någon träning i att själva
sitta i en rullstol och prova på att åka
uppför rampen när bussen niger, och
när den inte gör det? Vissa äldre bussmodeller kan ju inte niga där bak och gör
det svårt att rulla uppför en brant lutning.
– Ja, jag tror att alla har fått gå en utbildning
som heter ”Insiktsfullt bemötande” där vi fick
åka rullstol själva och prova hur det är att rulla
på en buss. Vi gick igenom olika svårigheter som
det kan innebära att köra rullstol på trottoarer, i
terminaler och inne i bussen.
Jag har hört från vissa förare saker som ”du vet
väl att det finns färdtjänst?” och ”kan du inte åka
någon annan tid på dygnet när det är färre resenärer?” Hur kan det få vara så?
– Det undrar jag också. Man tänker att de som
säger så kanske borde jobba med någonting annat
istället. Samtidigt borde arbetsledningen ha koll
på sådana förare, för det är inte okej. Kanske
handlar det om osäkerhet, att förarna inte vet vad
de ska göra och känner sig dumma. Det kanske
gör att yrkesstoltheten tar stryk, vilket i sin tur
får dem att hantera situationen på ett sämre sätt
och ge ett dåligt kundbemötande. Jag tycker själv
att man inte ska göra det krångligare än det är. Vi
ska bara följa vår affärsidé inom Nobina om att
alla ska vilja resa med oss och att vi ska under­
lätta människors vardagsresande och bemöta
folk på ett vänligt sätt. Det ska gälla alla, vare sig
man är bussförare, trafikplanerare, gruppchef, vd
eller fordonsinköpare. Alla bör fundera igenom
vad våra riktlinjer betyder för dem i deras yrkes­
roll. Om man gör det blir allt ganska enkelt.
När jag bett om hjälp att få ut rampen har jag
fått höra av förare ”det går inte, jag får inte lämna
förarplatsen”. Men det får de väl visst?
– Javisst får vi det. Det finns ingen regel som
säger att man inte får gå bak till en kund som be­
höver hjälp. Förut när vi hade kontanthantering
sades det att det kunde vara olämpligt att lämna
kassan, men nu har vi ju inte det längre.
Det fungerar ju inte alltid dåligt. Ibland är det
jätte­bra! Jag ringde in till ett bussföretags kundtjänst en gång när jag fick vänligt och fint bemötande på bussen. Når sådant beröm fram?
– Det ska det göra. Det ska dokumenteras och
skickas ut till alla trafikområden. Inom Nobina
ska alla gruppchefer ta del av kundsynpunkter
det har hänt att den har saknats på bussen.
Varför kontrollerar man inte med jämna mellanrum
att den finns där?
– Hm, sådana nycklar känner jag inte till. De
gamla bussarna med olika rampsystem kan vara
lite svåra att hålla reda på. Jag känner mig själv
osäker på hur de fungerar och skulle nog tveka
inför hur man skulle fälla ut dem. Vi förare skulle
behöva mer information om olika ramper. Jag tror
att det är så att när man flyttar runt bussar mel­
lan olika garage i Sverige, för att klara olika avtal,
så tittar man idag endast på hur avtalet ser ut och
tänker mest på bussens snittålder och sådana sa­
ker. Men jag undrar om det är någon som tänker
”jaha, här kom en helt främmande ramp in”? I så­
dana lägen skulle det kanske vara en idé att ställa
upp den bussen på garageplan och ge förarna
möjlighet att lära sig hur rampen fungerar.
En annan rampfråga! Det brukar fastna smuts och
vatten kring handtaget där man drar upp rampen,
vilket gör att det blir som cement och svårt att
komma åt det. Tänker man på det när man tvättar
bussarna?
– Hm, jag vet inte. Jag är osäker på om man
har de rutinerna i tvätthallen, men annars är det
ju definitivt något man borde ha. Att ramperna
gror igen kan ha att göra med att de används så
sällan. På de sex-sju år som jag kört buss har jag
haft kanske två stycken resenärer i rullstol. Det
är jättesällan. Alldeles för sällan.
Rullstolsburna vänner till mig brukar säga ”du är
så modig som åker buss”, för de själva vågar inte.
Men jag tycker det är kul att åka med andra människor och vill att fler rullstolsburna borde göra det.
Gör ni något för att få fler rörelsehindrade personer
att åka med er?
– Till att börja med så borde de rullstolsburna
som väljer att åka
buss alltid bli be­
På de sex-sju år som jag kört buss har jag haft kanske två stycken
mötta på ett sådant
resenärer i rullstol. Det är jättesällan. Alldeles för sällan.”
sätt att ingen skulle
behöva tycka att
och återkoppla till förarna. Om man vill vara helt
det är modigt att åka buss. Det ska självklart vara
säker på att det ska komma fram ska man som
lika tryggt, trevligt och enkelt för alla kunder. Vi
kund kolla klockslaget, plats och de här intern­
skulle nog också behöva vara mer aktiva från vår
numren som står på bussarna, på insidan och
sida. Vi kanske skulle vända oss till handikapp­
utsidan. Då vet gruppchefen exakt vilken förare
organisationer eller lokalpressen och säga ”vet
det är. Det gäller ju både positiva och negativa
ni hur lätt det är att åka buss? Kom och prova!
synpunkter.
Vi står med en buss nere i centrum i eftermiddag”.
För att skapa en tryggare miljö. Och samtidigt
Det finns en buss där man använder en cirka 40
sätta fokus på det både externt och internt och
centimeter lång nyckel för att få loss rampen, men
visa att detta är någonting vi tycker är viktigt.
nummer 4 | 2013
7
Malmöexpressen
MalmöExpressen
snart här
Malmö: I ett unikt samarbete mellan Nobina, Malmö stad och Skånetrafiken har Nobina
beställt 15 dubbelledade bussar från belgiska Van Hool. När de sätts i trafik i Malmö
sommaren 2014 blir det starten för ett helt nytt busskoncept för staden där man siktar
på ett snabbare flöde i kollektivtrafiken. TEXT Mats Janson foto Skånetrafiken
Som en del av planeringen för MalmöExpressen
åkte en delegation från Nobina till Belgien för att
klämma, känna och provköra bussen. En av dem
var Susanne Mårtensson, bussförare på Nobina
i Skåne
– Mitt första intryck av bussen var att den var
så fräsch. Det är alltid en speciell känsla med en
Den skiljer sig från våra befintliga
bussar i och med att man sitter mer
som en lokförare, ungefär 20 centimeter
längre mot mitten än vad man är van vid.”
ny buss, men detta var något extra. Eftersom jag
var där som skyddsombud var det framförallt fö­
rarplatsen jag skulle bedöma, men naturligtvis tit­
tade jag på hela bussen, säger hon och fortsätter:
– Förarplatsen var jättefin med inte allt för
många knappar. Den skiljer sig från våra befint­
liga bussar i och med att man sitter mer som en
lokförare, ungefär 20 centimeter längre mot mit­
ten än vad man är van vid. Det gör att man måste
ändra körsätt för att inte komma för nära mitt­
linjen. Designmässigt har den moderna känslan
förstärkt av ljusa färger och ledstänger av borstat
stål. Utvändigt kommer den att vara ljusgrön när
vi får den till Malmö.
Smarta lösningar
Busstypen heter Van Hool ExquiCity och är en
nästan 24 meter lång dubbelledad buss. Utmär­
kande för de nya bussarna, som kommer att
köras under namnet MalmöExpressen, är en klart
futuristisk design, hög komfort med luftkonditio­
nering, låg ljudnivå och behaglig ljussättning.
– Eftersom det sitter kortläsare vid varje
ingång kan man gå av och på genom samtliga fyra
dubbeldörrar. Det kommer att minska stopptider­
na vid hållplatserna. Om någon behöver hjälp kan
de självklart prata med oss. Det finns en lucka
för det i plexiglaset bakom oss. Då är det bara att
snurra runt med stolen, säger Susanne som själv
kommer att ansöka om att få köra MalmöExpres­
sen till sommaren.
bakgrund
MalmöExpress-projektet är ett EU-projekt
som med­finansieras
av Delegationen för
hållbara städer och
Europeiska regionala
utvecklingsfonden.
kan göra med de långa bussarna i Göteborg. Men
å andra sidan sa de uttryckligen att de inte ska
backas, säger hon med ett skratt.
Depåerna kommer att anpassas så att man
slipper att backa bussarna. Så också på linje 5 där
bussarna huvudsakligen kommer att gå i femmi­
nuterstrafik i särskilda busskörfält med signal­
prioritet, vilket ger kortare körtider och mycket
god framkomlighet även i rusningstrafik.
Det nya konceptet innebär också gashybrid­
premiär för Malmö då man kommer att använda en
kombination av biogas samt uppladdningsbara bat­
terier som laddas på natten och vid inbromsning.
Bussarna kommer att uppfylla Euro 6, Europas
strängaste utsläppskrav för tung trafik, vilket inne­
bär avsevärt mindre miljöpåverkan än tidigare.
Malmöexpressen
mindre miljöpåverkan
Den imponerande längden på hela 24 meter är
inget som avskräcker Susanne Mårtensson. Bus­
sen, menar hon, är som vilken ledvagn som helst
och följer en smidigt i svängarna. Backning med
två leder är däremot inget hon rekommenderar.
– Bussen såg ut som ett ”S” efter sex meter.
Man kan inte spärra lederna som man tydligen
Skånetrafiken har köpt
Nobina­s infotainmentsystem. Detta kommer att
innebära underhållning samt
realtidsbaserad informatio­n
om trafikstörningar,
tidtabells- och turändringar,
ersättnings­trafik och annan
rese­planeringshjälp ombord
på bussarna. NME-tjänsten
informerar också resenärerna
om kommande hållplatser
och anslutande trafik.
Typbeteckning: VanHool Exqui.City 24, CNG
Längd: 23,82 m
Bredd: 2,55 m
Höjd: 3,40 m
Styrande axlar: Axel 1 + 4
Drivande axel: Axel 2
Dörrar: 4 dubbeldörrar
Gasmotor: MAN E0836 LOH-04, 280 hk
Elmotor: SIEMENS, 200 kW/2000 Nm
Sittplatser: 55 st
Ståplatser: ca 100 st
Rullstolsplatser: 2 st
Barnvagnsplatser: 5 st
Exempel på utrustning:
Luftkonditionering i hela bussen.
Kameror för förarens uppsikt vid dörrar och
utvändig­t.
Inre informationsskärmar för nästa hållplats,
trafikin­fo mm.
LED-belysningspaneler i mitten innertaket i stället
för lysrörsarmaturer.
Kortläsare vid samtliga dörrar möjliggör på- och
avstignin­g i alla dörrar.
nummer 4 | 2013
8
trafik
fågelviksskolan
skolan som ger jobb
även om vi är Bäst kan
vi alltid bli bättre
Tibro: En del tar endast busskörkort. Andra går en matig förarutbildning
inför jobbet som bussförare. Sen finns det en tredje variant, den som eleverna
på Fågelviks vuxenutbildning väljer. Genom ett nära samarbete med Nobina
i Skövde får eleverna en flygande start på yrkeslivet – något som såväl elever
som Nobina tjänar på. TEXT Erik Bredhe foto Elin Burman
Från och med den 1 mars 2014
kommer den högsta hastighetsgränsen
för bussar att vara 100 km/h istället
för nuvarande 90 km/h. För att bussen
ska få köra så fort förutsätts att alla sitter bältade
i bussen och självklart att 100 km/h är tillåten
hastighet på vägen. Det här ökar förhoppningsvis
bussens konkurrenskraft på längre linjer. Och vi
vet ju att de som väljer att åka buss istället för bil
färdas mycket säkrare.
– Jag har tänkt på att bli bussförare länge.
För att ytterligare höja säkerheten fortsätter
EU att ställa ökande krav på att kör- och vilotids­
reglerna följs. Under 2013 ska polis och Transport­
styrelsen ha hunnit med två miljoner kontroller.
Det är väldigt mycket. Och det märks även i vår
verksamhet. Polisen kontrollerar fordonen på vä­
garna och bötfäller förare som inte följer reglerna,
medan Transportstyrelsen kontrollerar företag.
I de fall då vi har blivit kontrollerade har myn­
digheterna framförallt
anmärkt på att förare
Bäst är bussförare där
har glömt att använda
endast vart femte förare
förarkortet i den digi­
bryter
mot
regeln. Bäst i klassen,
tala färdskrivaren. För
men
bättre
kan vi!”
den enskilda föraren
innebär det här dryga
böter och för Nobina som företag kan det betyda
mycket höga sanktionsavgifter, vilket känns väl­
Samarbetet
digt onödigt. Det räcker med att förflyttningarna
mellan Fågelviks
vuxenutbildning
varar över två minuter för att de ska räknas som
och Nobina gynnar
överträdelser om man inte använder förarkortet.
båda parter.
Ha därför alltid som regel att använda era förar­
Eleverna får nyttig
branscherfarenhet
kort i bussar med digitala färdskrivare.
När vi ändå är inne på att följa lagregler: Motor­
männen har genomfört en undersökning för
att se hur trafikanter följer stopplikten. Utifrån
ett trafiksäkerhetsperspektiv är det uppenbart
varför man gör undersökningen. Förare som inte
följer stopplikten får en sämre uppsyn över tra­
fiken och riskerar sin egen och andras säkerhet.
Det är dessutom ofta bara ett av flera tecken på
bristande respekt för trafikreglerna. Resultatet
är ganska nedslående; en av tre stannar inte vid
stopplikt. Sämst är taxiförare där nästan varan­
nan struntar i att stanna. Bäst är bussförare där
endast vart femte förare bryter mot regeln. Bäst i
klassen, men bättre kan vi!
Ha en riktigt God Jul och ett gott slut på året!
Niklas Thorslund
säkerhetschef på Nobina
Har du frågor eller tips
till Niklas, hör av dig på
niklas.thorslund@nobina.se
nummer 4 | 2013
Framförallt är det den sociala biten som lockar
väldigt mycket. Jag ser fram emot att träffa män­
niskor och prata med dem.
Bengt Enesi är en av de nyutexaminerade
eleverna på Fågelviks vuxenutbildning i Tibro.
Han sitter tillsammans med resten av sin klass
runt ett bord i en av utbildningslokalerna och
diskuterar sin bussförarutbildning. Kaffebryg­
garen brummar och på kortsidan av bordet ligger
mappen med elevernas intyg på deras 20 veckor
långa utbildning. När de berättar om utbildningen
är det tydligt hur stort fokus som har lagts på
kundperspektivet.
– Social kompetens och att vara ansvarsfull
är viktiga egenskaper att ha som bussförare. Det
känns tryggt att vi har pratat mycket om såna sa­
ker under utbildningen. Bussförare är ett service­
och Nobina vet i
gengäld att förarna
lever upp till kraven.
Det är intressant att få åka med och
se verkligheten.”
yrke och jag tror att just kontakten med männis­
kor kommer bli ännu viktigare i framtiden, säger
Lars-Eric Molin, nybakad bussförare.
mångsidig utbildning
Elevernas utbildning har såklart innehållit rena
körlektioner samt undervisning om bussens
tekniska detaljer. Men man har även haft andra
moment, som när klassen har kört egna beställ­
ningsresor där alla har fått öva på att guida i mik­
rofonen, påminna om bälten och kolla så att alla
passagerarna har kommit med innan de har åkt vi­
dare. Eleverna har även fått kunskap om hur man
ska agera om någon blir sjuk ombord på bussen.
Allt för att förbereda eleverna för verkligheten.
– Vi har diskuterat med eleverna om hur man
ska bemöta människor i olika åldrar, från små
barn till åldringar med rullatorer. Det är viktigt
att de lär sig att olika resenärer har olika be­
hov och att allt måste få ta den tid som behövs.
Eleverna ska inte bara kunna lägga ur parkerings­
bromsen och åka vidare. Det här jobbet är så
mycket mer än så, säger Thomas Lindberg, lärare
på Fågelvik.
Nära samarbete
Nyligen startade skolan ett samarbete med No­
bina i Skövde. I utbildningen ingår ett gäng träffar
med förare och utbildare från Nobina, både på
Nobinas garage och på skolan. Eleverna får även
två praktikdagar á 12 timmar då de åker med på
bussar i stads- och landsbygdstrafik. Initiativet till
samarbetet togs av Fågelviks vuxenutbildning som
ville förstå vad Nobina krävde av sina förare, så att
man kunde anpassa utbildningen efter det. Prak­
tikdagarna är väldigt uppskattade av eleverna.
– Det är intressant att få åka med och se verk­
ligheten. Framförallt är det nyttigt att lära sig
komma in i tempot, det
är något man inte kan
förstå riktigt under en
utbildning. Man vet
vad man ger sig in på,
säger Bengt Enesi.
Jenny Blomqvist,
förare och utbildare
på Nobina, tycker att
elevernas nyfikenhet
och Nobinas förares
erfarenhet komplette­
rar varandra fint.
– För många nya
bussförare kan det
vara en stor kontrast
mellan utbildning och
jobb, men de här eleverna vet precis vad jobbet
innebär redan innan de kommer ut i arbetslivet.
Om de ska börja arbeta hos oss är det mycket
värdefullt att de har fått öva på att ge sig ut på
småvägar och i knepig trafik, både på skolan och
med oss. Då vet vi att de har koll på sådant och
är mindre skadebenägna. En annan fördel är att
våra faddrar som kör bussarna under praktikda­
garna får en bra känsla för eleverna här. Det är
väldigt bra för oss eftersom det är viktigt att få in
rätt folk från början.
De allra flesta av eleverna har nu sökt jobb hos
Nobina och har olika drömmar om vilken sorts
trafik de vill köra. Några föredrar landsbygds­
trafik, medan andra är mer intresserade av att
köra inne i stan. Eleven Claes Ask vill gärna köra
skolbuss eftersom mötet med barn och föräldrar
känns trevligt. Vart de än söker sig – klart är att
alla redan verkar ha en tydlig bild av yrket. Tack
vare Fågelviks vuxenutbildning och samarbetet
med Nobina har de fått en gedigen, och framfö­
rallt verklighetsförankrad, utbildning.
– Vi vill inte bara ge våra elever en utbildning. Vi
vill ge dem ett jobb, avslutar Thomas Lindberg.
9
Kollegan
Dit drömmarna
leder henne
nomiutbildning bara
för att inse att det
där med ekonomi inte
var något för henne.
Till sist hamnade hon i
buss­förarsätet. På Nobina
i Trollhättan sköter hon då
och då även en del av mark­
är det där något för mig?” Nu när jag själv kör
nadsföringen. Tillsammans med
buss älskar jag turerna på landsvägarna. Det är
en kollega har hon bland annat varit
så vackert med naturens skiftningar och färger.
ute och informerat resenärer om fördelarna med
Höstens soluppgångar är helt enorma. En morgon
att fylla på sitt kort innan man kliver på bus­
kan vara rödorange, och nästa helt svartvit för
sen. De har även besökt större arbetsplatser och
det är bara månen som är uppe.
pratat med personalen om deras kollektivtrafik­
Tiden i bussförarsätet ger henne tid att fun­
behov. I egenskap av bussförare är hon en bra
dera. Och när det oväntade händer och avbryter
representant ute på fältet – hon vet hur verklighe­
hennes funderingar njuter hon bara.
ten ser ut och får möjlighet till en mer personlig
– Innan Marstrandsbron byggdes så gick det
relation till sina resenärer.
en färja dit, och ibland hände det att bussen inte
– Att prata med människor är en del av yrket
startade när man skulle köra av. Då tog man bara
som jag verkligen älskar. Men det bästa är ändå
hjälp av tre-fyra starka killar som puttade på så
när man är klar med att dela ut broschyrer och
får gå tillbaka till att köra buss! Det är
ju det bästa jag vet.
Jag tror till exempel inte att man kan kortsluta
Genom hela sitt liv har Lena gjort
startmotorn som förr, då kunde man köra in en
vad som har fallit henne in. Följt sina
brandyxa i den så att den kom igång!”
drömmar. Att flytta till fårfarmen är ett
bra exempel. Det är inte alla som hux
motorn kickade igång. Om man hade ringt på
flux skulle flytta till ett hus ute i skogen och ta
verkstan hade det ju tagit en halvtimme för dem
hand om ett gäng utrotningshotade får.
att komma. Vi gjorde så mycket mer själva med
–Jag brukar tänka ”vad är det värsta som kan
bussarna förr! Nu är det mer … data och sånt.
hända?” Då känns det plötsligt inte så svårt att
Jag tror till exempel inte att man kan kortsluta
prova på saker. Men jag känner mig ganska färdig
startmotorn som förr, då kunde man köra in en
med mina drömmar nu. Jag vill bara bo på gården
brandyxa i den så att den kom igång!
med mina barn och mina djur. Och så kan jag
köra lite buss också emellanåt. Fast helst hade
Nära sina resenärer
jag inte jobbat alls … men, ja, om man nu måste
Vägen till bussföraryrket var dock inte spik­
jobba med något så kan man i alla fall jobba med
rak. Lena har provat på att köra budbil, jobba
något som är väldigt roligt!
på Posten, som nittonåring arrendera en gård
tillsammans med några polare samt gå en eko­
Trollhättan: ”Vad är det värsta som kan hända?” Med den devisen har Lena
Siberg tagit sig fram genom livet – och hittat en helt egen väg. Idag delar
hon sin tid mellan att köra buss och att sköta en gård med bland annat tjugo
utrotningshotade får. TEXT Erik Bredhe foto Joachim Nywall
Under hösten svepte stormen Simone fram över
södra Sverige och lämnade ett kaos av elavbrott,
nedfallna träd och bortflugna takpannor efter
sig. När jag frågar Lena Siberg om hennes gård
drabbades skakar hon på huvudet, ser nästan lite
besviken ut och säger ”nej, det blev bara en liten
vindpust”.
Lena gillar när naturen ryter till och det blir
lite att stå i. Hon har bott på landet i hela sitt liv,
med undantag för sex år som barn i Biskops­
gården i Göteborg samt något halvår i en lägen­
het. Men staden var aldrig någonting för henne.
– Jag älskar landet. Ge mig tjugo minusgrader,
en snöstorm och att elen slutar fungera. Då trivs
jag som bäst.
Lena bor på en fårfarm i Upphärad cirka
två mil utanför Trollhättan. På gården har hon
tjugo får av arten Klövsjö som det bara finns ett
hundratal av i världen. På så sätt fungerar gården
som en genbank för den utrotningshotade arten.
Alldeles intill spelades scener ur ”Hundraåringen
som klev ut genom fönstret och försvann” in. Det
är idylliskt så det förslår kring den röda stugan
med vita knutar.
Dröm sen barnsben
Lena är bussförare sedan 23 år och kör i Trollhät­
tan med omnejd. Tanken om att köra buss föddes
när hon som barn varje dag såg Spårvägens linje
39 passera familjens hus i Hisings Kärra.
– Den linjen är så otroligt fin! Jag brukade se
bussen passera utanför huset och tänka ”kanske
Lena Siberg
Bor: Upphärad
Familj: Två barn,
11 och 13.
Fritidsintressen:
Ta hand om djuren
på gården.
Motto i livet: Problem
är roligt!
nummer 4 | 2013
10
HÅLLPLATS NOBINA
Swebus på räls
I höst har Swebus lagt ner buss­linjerna från Stockholm till Falun och Göteborg
och ersatt dem med tåglinjer i samarbete med järnvägsföretaget Tågab. Även
på linjen mellan Karlstad och Jönköping kan Swebus nu erbjuda samma resor
som exempelvis SJ, fast till en betydligt billigare peng. Anledningen är framför
allt att avregleringen öppnar upp för nya samarbeten.
Vad händer i ditt trafikområde?
Tipsa Access om lokala nyheter, aktiviteter och händelser.
Mejla till access@nobina.se.
Du kan också tipsa Access via tipslådan på FIA.
norden
Här finns vi:
24
nobina, nordens största bussföretag, har
cirka 7 600 medarbetare i Sverige, Norge,
­Danmark och Finland, som tillsammans har
över 280 miljoner påstigande kunder varje år.
nobina sverige
1. Dalarna Falun, Ludvika, Mora, Borlänge, Hedemora, Avesta,
Malung, Fiskarheden, Vansbro, Furudal, Rättvik, Leksand
2. k allhäll
3. LIDKÖPING Mariestad, Töreboda, Skara, Vara, Götene
4.
NORRA SKÅNE Helsingborg, Landskrona, Hässleholm,
Svalöv, Ängelholm, Ekeby, Helsingborg stad
Malmö
5. NORRköping
Sångfågel vid ratten
Zlata Wolim är bussförare i Malmö på dagarna,
men vissa kvällar hänger hon på sig dragspelet
och stiger upp på scen. Zlata lärde sig spela gitarr
som 13-åring och övergick till att spela elbas och
senare fler instrument.
Zlata har alltid drömt om att vara artist och
nyligen vann hon lokalfinalen av Svensktoppen
för Radio Malmöhus med den balkaninspirerade
låten ”Älskar livet”. Hon kvalade inte vidare till
riksfinalen, men Zlata är ändå nöjd med sin insats
och planerar att skriva en ny låt inför Melodifes­
tivalen 2014.
Zlatas största dröm är att lyckas nå ut till en
publik som känner igen sig själv genom hennes
musik. Förutom bussföraryrket arbetar hon även
som musikkonsulent och ibland kan det vara
svårt att få ihop vardagen, men det går.
– Bussföraryrket passar mig bra för jag tycker
att det är roligt att köra och så kan jag kombinera
det med mycket annat roligt. Arbetet ger mig
möjlighet att ständigt träffa nya människor och
det ger mig inspiration i mitt musikskapande,
säger hon.
Landskrona
Tomten som
lånade bussen
Som ett första steg i antivandaliseringskam­
panjen ”Kasta din sten här” utlyste Landskrona
stadsbusstrafik en tävling som uppmanade unga
att leta efter en tomteklädd bussförare.
Den 8 december lånade vår rödklädda vän en
buss från depån i Landskrona och pyntade den
med julglitter innan han körde runt på stadens
gator. Med hjälp av gåtor från andra bussförare
kunde unga lista ut var tomten skulle befinna
sig under vissa tidpunkter och de 100 första som
instagrammade sig tillsammans med tomten fick
ett presentkort på 200 kronor i valfri butik.
– Syftet med kampanjen är skapa en rela­
tion mellan ungdomar och förare och på så sätt
minska skadegörelsen på våra bussar. Vi har
den senaste tiden haft mycket stenkastning och
ungdomar som skrämmer passagerare genom att
skjuta på bussarna med luftgevär, säger Hajrije
Aliu, affärsutvecklare på Nobina, Landskrona.
nummer 4 | 2013
6.
NORRA GÖTEBORG Björröd, Torslanda, Kungälv
Arbetet
ger mig
möjlighet att
ständigt träffa
nya människor
och det ger mig
inspiration i
mitt musik­
skapande”
Zlata Wolim
12
7.skövde Skövde, Falköping, Tidaholm,
Hjo, Tibro, Karlsborg
8.SÖDERTÄLJE
9.SÖDRA SKÅNE Lund, Malmö
10.SÖRMLAND Nyköping,
Katrineholm, Flen, Vingåker,
Trosa, Gnesta
11. t yresö
22
1
12. UMEÅ Umeå, Härnösand
13. UPPLAND Uppsala,
Enköping, Tierp, Östhammar, Östervåla,
Skutskär, Österbybruk,
Heby
13
2
21
23
16 10
15
14. VARBERG Varberg,
Falkenberg
7
17. Hilleröd
18. Köpenhamn Fabriksparken, Glostrup, Ishöj
nobina NORGE
21. AKERShUS
22.Hordaland
20
nobina danmark
11
5
3
14
16. ÖREBRO Örebro, Nora, Hällefors
27
8
6
15. VÄNERSBORG
26 25
23.Vestfold
17
19 18
4
24.TromsØ
9
nobina finland
25.Hakunilla
19. Naestved
26.Klovi 20.Randers
London
Den ätbara
busshållplatsen
Utblick
Trött på dötid när du väntar på bussen? Plocka en morot att
knapra på så länge!
Det kan du i göra ifall du befinner dig på Lambeth Hospital Bus Stop i
London som är en av stadens stationer som har fått sig ett ansiktslyft
i form av plantor och blommor. Det är en grupp konstnärer, designers
och landskapsarkitekter som går under namnet The Edible Bus Stop
som snyggar till några av de tråkigaste stationerna längs stadens
kommunikationsnät. Detta för att kunna utnyttja försummade offentliga
utrymmen och för att stärka områdenas profil. Ett gott initiativ i ordets
båda bemärkelser.
27.Myllypuro
Skaraborg
Skrivtävling om
bäst­a bussminne
Under hösten 2013 bedrev Nobina och Västtra­
fik en gemensam kampanj i Skaraborgs­regionen
som går ut på att samla in skaraborgarnas bästa
bussminnen. En jury bestående av utvalda från
Nobina och Västtrafik och ingen mindre än Skara­
borgsförfattaren Amanda Hellberg, utser de bästa
bidragen som förhoppningsvis kommer att bli pu­
blicerade i bokform.
Tävlingen höll
på till och med den
30 november och
vinnarna kommer
att publiceras på
Västtrafiks hemsida
i januari 2014.
… Nobina, så hette ett marsvin som kom till djurhärbärget
Varglyan utanför Falun för en månad sedan. Nobina blev
snart adopterad och mår enligt senaste rapport bra.
11
VÅRT GARAGE: tromsØ
Vill du att ditt garage ska vara med i nästa nummer av Access?
Ta hand om ett djur!
Läs mer:
www.varglyansomplacering.dinstudio.se
Kontakta redaktionen:
access@nobina.se
Tromsø: Välkommen till Nobinas
nordligaste garage och en av världens
största städer norr om polcirkeln. Trots
att solen inte går upp under två månader
på vintern är det inte helt mörkt ute.
Runt lunch när det är som ljusast
faller ett skymningsljus över
staden som i dag förstärks av
Bakom kameran
den nyfallna snön som lyser
P E Nordnes och
C A Andersen
upp. Tack vare Golfströmmen
Den nyfallna
snön ligger vackert
blir det inte särskilt kallt, men
över Giæverbukta
terminal. Tack vare
som bussförare gäller det att se
Golfströmmen blir det inte så
kallt i Tromsø. Som minst 20
upp för hala broar och branta backar.
Kallhäll hade bäst svarsfrekvens i senaste omgången av Pulsen, något
som gav dem ett pris på
10 000 kronor. Pengarna
kommer att spenderas på
en ny maskin i gymmet.
Resultatet av den förra
omgången har dessutom
lett till ett system för att
lättare ta tillvara medarbetarnas åsikter och idéer.
Kallhäll
Kallhäll vann Pulsen­!
Depån i Kallhäll hade den bästa förbättringen
av svarsfrekvens i medarbetarundersökningen
som Nobina lanserade i början av året och fick
motta priset på 10 000 kronor.
– Vi valde att fokusera på de frågor som upp­
står när man ska lämna ett förbättringsförslag
och att få feedback på det förslaget. Enligt tidi­
gare Pulsenundersökningar har det visat sig att
våra medarbetare upplever detta som svårt eller
krångligt, så därför valde vi att arbeta med målet
att underlätta detta, säger Lena Haenel, trafikchef
på Kallhäll, och fortsätter:
– Nu har vi under en tid arbetat med att
förenkla förslagsinlämningen och vårt sätt att ta
hand om de förslag som kommer in. Resultatet
är att vi får in många bra förslag som handlar om
allt från linjeförbättringar till att sätta upp en
telefon i trapphuset för att underlätta för förarna.
Det är både stort och smått och det är precis så vi
vill att det ska fungera.
Efter vinsten inledde depån en förslagskam­
panj där medarbetarna fick rösta på vad pengarna
skulle läggas på. Flest röster fick förslaget om att
köpa in en ny träningsmaskin till gymmet så vi
kan förvänta oss ett Kallhäll med välskulpterade
kroppar i framtiden.
minusgrader.
Förarna Patrick Gafurafura
och Frode Andresen ska
precis påbörja sina pass.
Innan bussen har blivit varm
är vinterjacka och pälsmössa
att föredra.
Gøran Iversen är förman för verkstaden på Nordic last og buss, en
av Norges ledande leverantörer av Volvobussar. Här pratar han med
Øystein Iversen, Nordic last og buss kundmottagning.
I lunchrummet. Förare från
vänster: Leiv Pedersen, Einar
Berg, Ken Brattfjell, Peter
Telehanic, Ferenc Kostanko,
Tor Hugo Antonsen och Svein
Olaf Larsen.
Anne Kristin Gamnes är
personalplanerare. Gamnes är
ett gårdsnamn från Nordnorge
som kommer av ordet gamme,
ett samiskt ord för kåta.
västra götaland
Här Välkomnas nya
bussresenärer
I höst genomförde
Västtrafik ännu en
”provåkarkampanj” i
hela Västra Götaland
med syfte att få fler
bilister att prova på
kollektivtrafiken. För
att förstärka kampanjen
lokalt besökte utvalda
förare från Nobina ett
antal större arbetsgivare i regionen för att berätta
om bussens fördelar och om hur man kan ansöka
om ett provåkarkort som gäller i två veckor.
Provåkarna väljs inte ut slumpvis utan genom
en reseprofil som ansökan matchas mot. Vi vill
främst hitta personer som inte reser med oss i
dag och även få reda på varför de inte gör det,
säger Elin Burman, affärsutvecklare på Nobina
i Skövde.
Provåkarkorten skickades ut i slutet av novem­
ber och Västtrafik och Nobina hoppas kunna väl­
komna många nya provåkare under december.
Jon Johansen jobbar på
serviceavdelningen. Här spolar
han bort smutsig smält snö
från tvätthallsgolvet.
Trafikledarna Stig Are
Sørensen (till vänster) och
Willy Berglund har fullt upp
efter dagens ymniga snöfall.
Lyckligtvis är stadens snöröjare
vintervana.
Arnulf Johansen är en
av Nobinas förare i Tromsø.
Nobina Norge har ännu inte
fått de gröna slipsarna som
börjar sprida sig på svenska
trafikområden.
Kjell Indal Hansen bossar
i serveringen under dagtid,
men ibland kör han buss på
Tromsøs backiga gator.
nummer 4 | 2013
12
!
Å ANDRA SIDAN
Gör din röst hörd, tipsa Access på FIA
eller via access@nobina.se. Blir ditt
tips publicerat får du biobiljetter!
Kryssa och vinn
bio­biljetter!
Lös krysset och skicka in bildtexten till
access@akessoncurry.com eller till
Åkesson & Curr­y, Sveavägen 62,
111 34 Stockholm
(märk kuverte­t ”Busskrysset”). Glöm inte att
bifoga namn, adress och telefonnummer.
Vi behöver ditt svar senast 10 februari 2014. En
lycklig vinnare får fyra biobiljetter!
Rätt svar på Busskrysset hittar du på FIA.
Grattis till Rune Sölvberg, Upplands Väsby som
prickade in rätt svar i Busskrysset i förra numret
av Acces­s. Trevlig biokväll!
”Detta är verkligen sommar för mig! ”
Rekordmånga ville vinna Access
fototävling på temat ”Därför älskar jag
bussen” där förstapriset var en Ipad.
det var Patrik Andersson på Nobina Karlstad
som fick överlägset flest ”likes” i Access fototäv­
ling. Vinnarbilden tog han i somras på ett rapsfält
utanför Kristinehamn när han och några kollegor
spelade in en reklamfilm om det miljövänliga
RME-bränslet åt Nobina och Värmlandstrafik.
– Förutom filmkameran hade jag med mig en
systemkamera och tog några bilder för att det var
så vackert. En arbetskom­
pis tyckte att jag borde
skicka in en av dem till
tävlingen.
Ingen som har sett Pat­
riks filmer från Karlstads­
garaget skulle bli förvå­
nade över hans kreativitet.
För ”Team Vagnvårdens”
räkning har han och några
nummer 4 | 2013
1
Plats 2: Stefan Gideon, Solna
Plats 3: Anna-Karin Jiderlund, Jordbro
2
3
Fototävlin
kollegor spelat in flera filmer som en del av deras
arbete med att förbättra samarbetet i tvätthallen.
– Det har blivit fyra filmer totalt där vi lyfter
budskapet med hjälp av humor, säger Patrik
Andersson.
g
Vinnare