Technische Broschu?re SWE neu

Installation
Bruksanvisning (SE)
KooKoo EarlyBird
®
Alla fåglar sjunger...
3 Spela upp fågelsång/väljn
www.kookoo.eu
(Sätt alarm på „off“. Sätt på „fågel 1“ (den andra knappen)
ElB2000W (vit) / ElB2000B (svart)
).
Vid varje tryck
på uppspelsknappen sjunger en av de 12 fåglarna och göken.
Tryck på knappen tills du väljer din fågel. Den sist hörda fågeln bestämmer alarmet.
4 Alarm på/av (on/off)
EarlyBird
KooKoo EarlyBird: för väckning....
• sjunger 12 sångfåglar efter varandra eller
• sjunger en utvald fågel eller
• göken låter
5 Alarm
Ställ alarmtiden genom att vrida visaren moturs.
6 Tid
Ställ tiden medurs.
ΠBatterifack
 Fågelsång-larmläge
Ž Spela upp/välja
 Alarm av/på
 Alarm
‘ Tid
’ Snooze/Ljus
7 Snooze/Ljus
1 Batterifack
3 x AAA (LR03) batterier.
Använd endast nya 1,5 volts batterier.
Använd inga uppladdningsbara batterier, de har endast 1,2 volts spänning.
Intruduktion
Gök
Tryck ner pinnen på klockans framsida
• för att fördröja väckningen 5 minuter
• för att belysa urtavlan 5 sek
Crescendo funktion
Alarmsången höjer sig automatiskt i 3 steg
Tyst-medel-högt (samtidigt som ljuset blinkar)
EarlyBird är en enkel väckarklocka i ädel design. Den ger möjligheten att väckas
av 12 olika fåglar eller av gökens läte.
2 Fågelsång-larmläg
Innehåll
Avfallshantering och EAR
1 Väckarklocka (utan batterier)
1 Bruksanvisning
Storlek: 110 x 115 x 65 mm.
Vikt: 215 g (utan batterier).
Återvinn förpackning och batterier på närmaste återvinningsstation.
KooKoo är registrerade hos EAR(www.stiftung-ear.de) under WEEE No 31170446
och hos „Gruner Punkt“ No.5527632
12 olika sångfåglar* sjunger i förutbestämd ordning
En utvald fågel sjunger (från de 12 sångfåglarna eller göken)
KooKoo BirdHouse: vid varje hel timma ...
• sjunger 12 fåglar efter varandra eller
• göken låter eller
• en utvald fågel sjunger
*12 sångfåglar: Koltrast, Taltrast, Svarthätta, Trädgårdssångare, Rödhake, Sydnäktergal, Blåhake, Rödstjärt,
Halsbandflugsnappare, Lövsångare, Trädlärka och Sommargylling.
KooKoo BirdHouse
BiH1000W (vit) / BiH1000B (svart)
Installation
Inställning fågelsång
Klockan kan hängas på vägg eller ställas på bord.
Œ

Ž

Batterier:
2 x D (LR20): för fågelhuset och sången
1 x C (LR14): för urverk och pendel
Använd endast 1,5 V högenergi batterier.
Använd inga uppladdningsbara batterier då de endast har 1,2 V.
4 Byta ut fågel
Volym
Fågelsång
Ställ fågelsång spela/välj
Fågelbyte
Tryck en gång på „fågel ut- knappen“ och dörren öppnas och pinnen kommer ut.
Tippa försiktigt fågeln framåt, ta bort och byt ut.
Tryck på „fågel ut-knappen“ och dörren stängs.
OBSERVERA: Ingen fågelsång hörs
1 Volym
Volym ökar
5 Ljussensor
Volym minskar
Fågelhus och sång: Stängs av under 5 lux och fungerar över 12 lux
2 Fågelsång
12 sångfåglar* sjunger efter varandra i en cykel. Följande tre inställningar finns
tillgängliga varje timma ...
Œ

Ž


Visare
Batterifack
Fågelhus
Pendel
Ljussensor
... sjunger 12 sångfåglar efter varandra i förutbestämd ordning
Finns möjlighet, testa gärna batteriernas spänning då och då.
Så fort spänningen minskar (< 75%) kan något sluta att fungera. Använd alltid högenergi
batterier. Om ingen sång hörs prova med volymknappen.
... låter göken (1-12 x)
Göken låter för få eller för många gånger:
... sjunger din utvalda fågel
Ställ knapp 2
medurs på rätt tid.
*12 sångfåglar: Koltrast, Taltrast, Svarthätta, Trädgårdssångare, Rödhake, Sydnäktergal, Blåhake,
Rödstjärt, Halsbandflugsnappare, Lövsångare, Trädlärka och Sommargylling.
3 Fågelsång spela/välj
Tryck på spela upp
knappen. Sången spelas upp beroende på vad knapp 2 är inställd på
(12x sångfåglar, cuckoo eller 1x).
1) Ställ visarna på 12.50 medsols (använd den
räfflade muttern)
Intruduktion
BirdHouse är en väggklocka med enkel och klar design.Varje hel timma öppnar sig fågelhuset
och en fågel tittar ut och sjunger sin sång. Det finns 12 sångfåglar och göken att välja på, alla
inspelade i naturen. Ljussensorn ser till att fåglarna „sover“ på natten.
1 Väggur av matt lackerat trä (utan batterier)
4 Vikter med pendel i olika färger (röd, vit, blå och svart)
4 Fåglar i olika färger (röd, vit, blå och grön)
1 Bruksanvisning
Klockans storlek: 175 x 275 x 100 mm
Klockans vikt: 1000 g (utan batterier)
sjunger en av de 12 fåglarna. På så sätt förändras
Efter varje tryck
fåglarnas sångcykeln.Varje gång nya batterier sätts i börjar koltrasten att sjunga igen.
och tryck
tryck tills göken låter 3ggr. Ställ klockan
Exempel: Klockan står på 15.50
på rätt tid.
tryck tills göken låter 3ggr. Ställ klockan medurs
Återställ/Reset
Ta ut alla batterier.
Ställ visarna (med den räfflade muttern) medurs på 12.50. Sätt åter i batterier och ställ tiden
medurs.Varje hel timma sjunger en fågel.........
2) Sätt i batterierna
3) Fågel insättning:
Tryck en gång på „fågel ut-knappen“ och dörren
öppnar sig och pinnen kommer ut.
Innehåll
Identifiera fel
Efter varje tryck
överens med tiden.
låter göken. Tryck så många gånger tills gökens rop stämmer
Efter varje tryck
sjunger en av de 12 sångfåglarna eller göken. Tryck tills du får
fram den sång du vill höra varje timma.
... koltrasten börjar sångcykeln.
... gökens läte.
... sjunger koltrasten.
Sätt på fågeln och tryck igen för att stänga dörren.
www.kookoo.eu
4) Pendel med vikt
Pendeln kan användas då klockan hänger på vägg.
Klockan måste hänga i lod för att pendeln ska fungera. För in pendelns hake i det ovala hålet på
undersidan av klockan. Haka fast den på den vita skenan. Fäst vikten, med magneten, längst ner
på pendeln. Pendel och urverk arbetar oberoende av varandra.
download
www.kookoo.eu/brochure
BA-EBBH-SE 102011
Koltrast
Taltrast
Svarthätta
Trädgårdssångare
Rödhake
Sydnäktergal
(Turdus merula)
(Turdus philomelos)
(Sylvia atricapilla)
(Sylvia borin)
(Erithacus rubecula)
(Luscinia megarhynchos)
Utseende: 25,5 cm lång, vikten 83 till 96
g. Hanen med enfärgade svarta fjädrar,
smal gul ring runt ögat och gul näbb.
Honan variabelt brun, ovansidan mörkbrun, undersidan något ljusare brun, fläkkig strupe, brun näbb. Unga koltrastar
liknar honan men är mer rödbrun och med
tydligare fläckar. – I Alperna, Pyrenéerna
och norra Europa lever den likatade ringtrasten (Turdus torquatus). Deras fjäderskrud verkar fjällig och båda könen har en
vit ring på bröstet.
Läte: Ljuder dämpat „zih“. Vid upphetsning, då koltrasten flyger bort
eller letar efter sovplats hörs ett högt och
genomträngande „tack, tack, tack“ eller
„tix,tix,tix“. Den långsamma sången är melodisk och drillande. De enstaka stroferna
avslutas med pressande, kvittrande toner.
Som helhet verkar koltrastens sång lite
melankolisk.
Biotop: Tidigare var koltrasten en ren
skogsfågel. Idag kan vi oftast betrakta den
som en kulturföljare dvs den finns vid
människors bebyggelse, i trädgårdar och
parker. I mellaneuropa är koltrasten en
stannfågel.
Utbredning: Koltrasten utbredning är
över stora delar av Europa, södra Asien och
Nordafrika.
Boplats och föda: Födan består av snäkkor, daggmaskar, insekter, frukt och
bär.Koltrasten häckar i buskar, häckar och
klätterväxter, på fönsterbrädor eller
takbjälkar, oftast endast någon meter från
marken. Fågeln bygger ett stort rede av
växter och jord. Redets fördjupning polstras upp med finare material. Mellan fyra
till sju ägg läggs som är grön-blå med tätbruna fläckar. Koltrasten får två-tre kullar
per år, häckning från mars månad.
Utseende: Mindre än koltrasten med sina
23 cm och 68 g. Enfärgad brun rygg, vit-gul
undersida med längsgående svartbruna
punkter. Då taltrasten lyfter ser man orangefärgade armhålor. Den likartade, något
större dubbeltrasten (Turdus viscivorus)
har däremot vita och den något mindre
rödvingetrasten (Turdus iliacus) har rödbruna armhålor. Hanar och honor har
samma färger.Taltrasten håller sig som
koltrasten mycket på marken.
Läte: Ljuder högt „gick“. Från en flygande
taltrast hör man det typiska „zipp“ljudet.
Upprörd fågel smattrar. Sången är ganska
hög och karakteristisk: Korta motiv upprepas två till fyra gånger därefter kommer
nästa motiv. Sången upplevs därför rytmisk. De enskilda motiven är omväxlande,
flerstavig, klangfull och innehåller delvis
härmningar (immitationer) av andra fåglar. Sången framförs oftast från ett utkikstorn eller trätopp.
Biotop: Taltrasten lever i trädgårdar,
parkanläggningar, fältdungar och alla sorters skog. Som sommarfågel kan vi se den i
Mellaneuropa från februari till november.
Utbredning: Artens utbredning är över
mellan och norra Europa och Asiens mitt.
Boplats och föda: Taltrasten äter snäkkor, maskar, insekter och spindlar, på hösten också frukt och bär. Taltrasten häckar
i buskar, häckar och träd(i närheten av
stammen). De bygger, precis som koltrasten, ett kraftigt rede av växter, gropen
stryks jämnt med träsmulor och lera.
Honan lägger fyra till sex ljusblåa till turkosa ägg sparsamt med svarta fläckar.
Häckar från april, två kullar per år.
Utseende: 14 cm lång, vikt ca. 17-18 g.
Ovansidan Grå, undersidan och huvudets sidor ljust askgrå, magen
vitaktig.Honans undersida mer brunaktig. Hanen har en karakteristik svart
hätta, honan mer rödbrun som når ner
till ögonen. Inget vitt i stjärten. Svarthättan lever ganska tillbakadraget och
man märker den främst genom sången.
Läte: Tonen klingar „täck täck“; vid
upphetsning upprepas tonen och blir
sedan mer skrällande. Sången är en riklig, ganska långvarigt kvittrande, som
oftast avslutas med kraftiga flöjttoner.
Biotop: Fågeln lever i trädgårdar och
parker med buskar och träd och skog
med riklig undervegitation. I mellan
Europa sommarfågel som kan ses från
mitten av mars till slutet av oktober/
början av november.
Utbredning: Artens utbredning är över
nästan hela Europa till Asien och delar
av nord västra Afrika.
Boplats och föda: Äter insekter och
dess larver och spindlar, på hösten även
bär. Redet finns i tät vegitation nära
marken och i buskar. Strå används som
byggmaterial och läggs runt växter för
att förankra redet i vegitationen. Fyra
till sex ägg, det varierar, grå eller brunaktig bakgrund, askgrå och mörkbruna
fläckar. En kull om året, häckning från
maj.
Utseende: En 14 cm lång, oansenlig
fågel; vikt 17 till 19 g. Ovansidan är hos
båda könen brunaktig, undersidan ljusare. Grå ben. Den oansenliga fågeln
uppmärksammas inte på sitt utseende
utan för sin välklingande sång.
Läte: Lockropet klingar „täck täck täck“.
Långa, välklingande, flytande toner med
kraftiga flöjt och orgeltoner. Sjunger
från trädgrenar men även snårskog.
Biotop: Lever i löv- och blandskog med
riklig undervegitation, skogsdungar,
häckar och parker med undervegitation
och buskar (björnbär, hallon, brännässlor).
I trädgåden ser man, trots namnet, sällan denna fågel. I mellan Europa sommarfågel (slutet på april/början på maj
till september/oktober).
Utbredning: Trädgårdssångaren finns
över stora delar av Europa till Asien
Boplats och föda: Äter insekter, spindlar och under sensommaren och hösten
även bär.Boet är löst byggt med strå och
ligger lågt över marken i tätt buskage.
Honan lägger tre till fem olikfärgade
ägg; grundfärgen från vitaktig till svagt
brun med bruna och gråa fläckar.
En kull, ibland två per år, häckning mitten av maj.
Utseende: 14 cm lång och väger ca. 18
g. Ovansidan enfärgad olivbrun, undersidan gråbrun; bröst, panna och huvudets sidor orangeröd. Hanar och honor
har samma färg. Ungfågeln saknar röd
strupe, fjädrar fläckigt mörk-och gulbruna. Ger ett runt intryck eftersom rödhaken burrar upp fjädrarna, särskilt då
det är kallt. Rycker ofta med stjärt och
fjädrar, ses ofta på marken.
Läte: Sång med ihållande „tick“, ofta till
en „knäppande“ ramsa. Omväxlingsrik,
vemodig sång som börjar med skarpa
toner och avslutas med porlande klara
toner. Sjunger dagtid men även i skymning oftast från en trädtopp. Fågeln börjar sjunga redan i slutet på vintern.
Biotop: I större trädgårdar, parker, löv,
bland och barrskogar med undervegitation. Många rödhakar stannar över vintern i mellan Europa och kan komma till
utfodringsställen.
Utbredning: Sträcker sig nästan över
hela Europa och främre Asien.
Boplats och föda: Livnär sig på insekter, maskar, sniglar och andra smådjur.
De äter också bär och frukter. Boet
byggs av växtlighet och finns mellan trädrötter och andra håligheter. Redet innehåller fem till sju ljusa ägg med
varierat mörka fläckar. Två kullar, häkkar från slutet av april till början på
maj.
Utseende: 16,5 cm lång, vikt 24 till 28
g. En fågel med oansenlig färg, men
kanske Europas bästa sångare. Ovansidan enfärgad brun, undersidan ljusare,
gråbrun. Stjärt rödbrun. Könen är lika.I Sverige blir sydnäktergalen ersatt av
den liknande näktergalen (Luscinia luscinia). Den är mer olivbrun och har ett
brunaktigt bröst. Sången är likaså aningen annorlunda.
Läte: Låter mjukt „huitt“, vid upphetsning mer knäppande. Sången börjar med
lågmälda viskningar följt av „dy dy dy“rop, sedan blir den högre och snabbare
och slutar med ett smattrande.
Sjunger mest från buskar, både dagtid,
skymning och natt.
Biotop: Sydnäktergalen finns i större,
förvuxna trädgårdar, kyrkogårdar och
parker med fuktig snårskog, löv-och
blandskog med mycket undervegitation.
Som sommarfågel finns sydnäktergalen i
mellan Europa från april till oktober.
Utbredning: Arten finns i mellan och
södra Europa, främre Asien och delar av
nordvästra Afrika. (Den vanliga näktergalen finns i Sverige upp till Mälardalen).
Boplats och föda: Söker sin föda på
marken som består av insekter och deras
larver, spindlar, sniglar, maskar och
andra smådjur; även bär. Boet byggs på
marken i täta buskage, brännässlor eller
liknande. Redet består av fyra till sex
olivbruna ägg. En kull per år, häckar i
början på maj
www.kookoo.eu
KooKoo BirdHouse
Ett något annorlunda
gökur
KooKoo EarlyBird
Väckarklockan som
kvittrar
Blåhake
Rödstjärt
Halsbandflugsnappare
Lövsångare
Trädlärka
Sommargylling
(Cuculus canorus)
(Luscinia svecica)
(Phoenicurus phoenicurus)
(Ficedula albicollis)
(Phylloscopus trochilus)
(Lullula arborea)
(Oriolus oriolus)
Utseende: 32 till 34cm lång. Översidan
och strupen blågrå, undersidan vitaktig,
tvärvattrad mrd mörkgrått och stjärten
lång, rundad och skiffergrå med vita
fläckar och vit spets. Gula ben. Könen
lika. I flykt påminner den om en falk
med sin långa stjärt och spetsiga vingar.
Läte: Välbekannt rop “kóck-kó”, ibland
“kuckkuckkuck” eller “ko-ko-schaschascha”. Honan har ett fylligt, snabbt
bubblande läte.
Biotop: Skogsbryn, buskmarker, ibland
på ängar och i fjällen upp till fjällheden.
Utbredning: Flyttfågel. Finns i Europa,
Nordafrika, större delen av Asien och
når bort till Indien och Indokina.
Övervintring i tropiska delar av Afrika.
Boplats och föda:
Födan består av skalbaggar och insektslarver, i synnerhet fjärilslarver.
Honan uppvaktas av flera hannar och
lägger sina ägg i andra fåglars bon.
Ruvar inte själv utan överlämnar sina
ägg och ungarnas uppfödande åt andra
fåglar, så kallat häckningsparasitism.
Utseende: 14 cm lång, vikt mellan 17
och 20 g. Hanen har vid häckningstid en
brun ovansida, ljusare streck över ögonen och rostbrun gump. Undersidan vitaktig med iögonfallande blå strupe och
bröst med en röd fläck i mitten. Då det
inte är häckning är strupen mer vitaktig
och mindre blå. Honan har likartad färg
men istället för blå bröstlapp en smutsvit svartfläckad lapp, nästan utan blått.I sydeuropa har blåhaken en vit fläck i
mitten av den blåa strupen.- Blåhakens
rörelser påminner om Rödhakens.
Läte: Mjuka „huitt“ rop, men också
skarpare. Sången är omväxlingsrik och
innehåller välljudande och hårt klingande passagen med inbyggda immitationer.
Biotop: I fjällbjörkskog, gärna nära vattendrag. Sommarfågel i mellan Europa
mellan mars och oktober.
Utbredning: Arten finns i mellan och
norra Europa och Asien.
Boplats och föda: Näringen består av
insekter och dess larver, andra smådjur
och bär.
Boet byggs av växter nära marken där
det finns tät vegitation. Redet omfattar
fem till sju bruna ägg. Häckning i slutet
på april, en kull per år.
Utseende: 14 cm lång, vikt mellan 14
till 19 g. Hanen med gråblå ovansida och
rostorange undersida. Vit panna, svarta
sidor på huvudet, svart strupe; stjärten
roströd. Honan (har en) mer oansenlig i
färgen. Ryggen gråbrun, undersidan gulbrun och huvudets teckning fattas. Nära
släkt är svart rödstjärt (phoenicurus
ochruros). Den skiljer sig från Rödstjärten genom att båda könen har en dystrare färg. Hanen har en gråsvart
ovansida, svartaktigt bröst och ljusgrå
panna. Honan mer dystert gråbrun. Hos
rödstjärtarna iakttar man istället för en
upprätt hållning ett nigande och ofta
med darrande rörelser av stjärten.
Läte: „Huitt“. Flöjtande toner som börjar följsamt drillande men övergår i djupare stavelser. Även immitationer kan
förekomma.
Biotop: I trädgårdar, parker, fruktträd,
ljusa löv- ,bland- och barrskogar. I Sverige finns rödstjärten från maj till september. (sommarfågel).
Utbredning: Arten finns över nästan
hela Europa och i centralAsien.
Boplats och föda: Näringen består av
insekter, dess larver och spindlar. Bytet
iaktas ofta från en utsikt och angrips
sedan på marken. Boet finns i hålor,
trädhålor men även i murar, takbjälkar
eller liknande. Uppsatta fågelholkar
uppskattas gärna och på så sätt kan vi
hjälpa insektsätande fåglar.
Redet består av fem till sju blågröna
ägg. Ofta två kullar per år, första häckning i början på maj.
Utseende: Knappt 13 cm lång, vikt ca.
13 g. Hanen är under häckningstid uttalat kontrastrik i färgen; ovansidan svart,
undersidan vit, vitt halsband, vita pann
och vingfläckar (under flyg synlig som en
halsduk), gråvit gump. Honan med gråbrun ovansida och små fläckar på vingarna, mindre kontraster än hos hanen.
Liknar den svartvita flugsnapparen (Ficedula hypoleuca)som är mer utbredd i
norr. Hos denna art har hanen inget vitt
halsband och fläckarna på vingen är
mindre än hos halsbandflugsnapparen.
Flugsnapparhonan förväxlas lätt med
halsbandsnapparen.
Läte: Sången sätts ihop av korta, förhållandevis höga, skarpa och ganska långsamma strofer. Liknande visslingar.
Biotop: I lövskog, parkanläggningar,
kyrkogårdar och fruktträdgårdar. Goda
förutsättningar för bobygge. I mellan
Europa från april till september (sommarfågel).
Utbredning: Från östra mellan Europa
till Asiens mitt. Isolerade häckningsområde i södra mellan Europa och på Appeninska halvön.
Boplats och föda: Fågeln jagar flygande insekter från en vaktpost. Boet
finns i hålrum och man kan hjälpa till
med fågelholkar. Av grässtrån, blad och
mossa byggs ett stökigt bo. Redet består
av tre till åtta enfärgade, blekblå ägg.
En kull per år i maj. Hanen kan para sig
med flera olika honor.
Utseende: Knappt 11 cm lång, vikt mellan 8-10 g. Lövsångaren har en olivbrun
ovansida och en vitaktig undersida som
skiftar i gult. Den har ett ljusgult ögonbrynsstresck. Benen är för det mesta
ljusbruna. Påminner om gransångaren
(Phylloscopus collybita) som har mindre
gult i sig och svartare ben. Arterna förväxlas ofta och kan endast särskiljas på
sången.
Läte: Lockar tvåstavigt „huitt“. Något
melankonisk sång, mjuka fallande toner.
Gransångarens sång är entonig „zilp,
zalp, zilp, zalp“ i ingen snabb takt. Därimellan kommer hårda „trrrrrt-trrrrt“
ljud.
Biotop: I större trädgårdar och parker
med träd, dungar, ljusa skogar och
skogsbryn. Från lågland till berg.I mellan Europa sommarfågel från april till
september/oktober.
Utbredning: Arten finns i mellan och
norra Europa och Asien.
Boplats och föda: Födan består av insekter, dess larver, spindlar och på sensommaren även bär.
Väl dolt bo nära marken mellan låga
buskar och plantor av gräs och andra
växter. Kullen kan bestå av fem till sju
ägg, vitaktiga med fina rödaktiga fläkkar. Man hittar dem i början på maj; en
till två kullar per år.
Utseende: 15 cm lång, vikt 26-29 g. Fjädrarna är oansenligt svartbruna.
Ganska påfallande är de ljusa sammangående ögonbrynsstrecken på bakhuvudet och de mörka fjäderkanterna.
Påminner om sånglärkan (Alauda arvensis). Denna arten blir 18cm, något större
än trädlärkan och med större stjärt som
har vita kanter.
Läte: Trädlärkans sång är melodiskt
„didloi“ eller „didli“. Trädlärkan sjunger
ofta från exemplevis en trädtopp eller då
den flyger runt. Sånglärkan sjunger nästan alltid då den flyger runt. Fågeln
står och fladdrar i luften och slutar
sjunga precis innan den når marken.
Biotop: På sandiga hedar med tall och
skogsbryn. I mellaneuropa flyttfågel från
mars till oktober.
Utbredning: Över nästan hela Europa
förutom Island, Irland, norra Storbrittanien och mellersta och norra Skandinavien. I söder nordvästra Afrika och
mindre Asien.
Boplats och föda: Boet byggs i en fördjupning i marken. Honan lägger ca fyra
till fem ägg. De är vit-och gråaktiga eller
sandfärgade med brunaktiga till violetta
prickar och några bleka fläckar. Häckning i april med två kullar i maj/juni.
Utseende: 24 cm lång, vikt 68-75 g. Hanarna är omisskännliga. De har en
praktfull fjäderdräkt, svarta vingar och
en svartfärgad stjärt med gul spets. Ett
svart brett sträck från ögat till den röda
näbben. Honorna är däremot anspråkslösa i sin färg. Ovansidan grönaktig, underisdan vit-grön med mörkare
strimmor, vingar och stjärt mörkgröna,
stjärten med gul spets. Näbben röd som
hos hanen.
Läte: Sommargyllingen gömmer sig
mest i trädkronan. De flöjtande tonerna
få-fly-fii-fio avslöjar dock deras närvaro.Då fågeln är upprörd hörs ett nötskrikelikt skränande kvä-äääh ljud.
Biotop: Lövskog men även i parker med
höga träd. Är en sommarfågel i mellan
Europa från maj till början av september.
Utbredning: Arten finns i mellersta och
södra delarna av Europa, Asien och enstaka delar av Nordafrika. I Sverige sällsynt i Skåne, södra Halland och på
Öland.
Boplats och föda: Fågeln äter insekter
och deras larver, frukt och bär. Boet
finns i höga träd, upphängt i en grenklyka och konstmässigt byggt. De tre till
fyra äggen har vit-rosa grundfärg med
brun/svarta fläckar. En häckning per år
med kull i mitten på maj.
Gök
Var de hör
hemma och
hur de lever
www.kookoo.eu
Teckningar: K. Mullarney och D. Zetterström
Text: Dr. Eckart Pott