docTvå av tre har funderat på att hoppa av Två av tre har funderat på att
download 
Report Transcription
Två av tre har funderat på att hoppa av Två av tre har funderat på att
U en tidning om ledarskap från fackförbundet lö n e s ta ti s ti k . Tio års löneutfall i landstingen si d 5 U nr 4 September 2012 U Lösnummerpris 60 kr Från byn till kommuntoppen våga misslyckas. Bryt ihop & kom igen sid 34 sid 26 Svensken vill inte ha en gammal gammal chef Medarbetarnas hälsa – ditt ansvar sid 21 sid 5 stor stressundersökning. Två av tre har funderat på att hoppa av sid 8 Färgglada moln hjälpte Irene sid 12 gör det själv. Så latar du dig frisk ett slag for battre halsa sid 14 Frivillighet nyckeln till framgångsrik friskvård sid 22 Hannons e ns no An Chefen i fokus Nummer 4 U September 2012 innehåll reportage Chefens hälsa. Nio av tio chefer känner sig stressade av jobbet och nästan lika många har funderat på att hoppa av. En utveckling som måste stoppas om offentlig sektor ska klara chefsförsörjningen i framtiden. Det är både fack och arbetsgivare överens om. 16 På djupt vatten. Hon jobbar bland havskatter och bläckfiskar. Som VD på Havets hus i Lysekil får Maria Jämting kombinera sin kärlek för djur med intresset för marknadsföring. Hur mår du? rickard kilström D et här första numret för hösten ägnas till största delen åt hälsa. Din hälsa och dina medarbetares hälsa. Det är just vid den här tiden på året som vi målar upp bilder av allt vi ska göra under hösten. Börja träna, gå ner vikt, bli strukturerad på jobbet. Det är ungefär som nyårslöften, en del misslyckas vi med. Men några lyckas vi faktiskt infria, och det är dom vi ska vara stolta över. Vi har gjort en undersökning där 800 chefer i kommuner, landsting, kyrka och kommunala bolag, har svarat på frågor om stress och hälsa. Resultatet är tyvärr inte så upplyftande. Majoriteten svarar att de tycker att stressen har ökat och många har funderat på att hoppa av sitt jobb. Stressdoktorn Tomas Danielsson berättar hur du kan minska stressen genom att vara lite lat och smart. Möt Irene Ilonen som under en period skötte tre personers jobb. Men med hjälp av ett smart färgsystem har hon fått det lugnare. Apropå misslyckanden så är det också häl sosamt att våga prata om misslyckanden. Vi har träffat tre chefer som berättar om när det gick riktigt på tok och vad de lärde sig av det. Målet med Chefen i fokus är att ge dig verktyg, tips och råd som du kan ha nytta av på jobbet. Berätta hur du tycker att vi lyckas. Vi finns på Facebook och den 24 oktober finns vi också på Stora Chefsdagen på Nalen i Stockholm. Vi ses! robert hilmersson 8 Stärkande promenad. 22 Morot eller piska? Träningen ska vara frivillig men chefen ska föregå med gott exempel och uppmuntra medarbetarna att röra på sig. Så ser biträdande enhetschefen Harriet Holmgren i Nacka på det här med friskvård på jobbet. 26 Lär av misstagen. Det är nyttigt att misslyckas. I alla fall om du vågar prata om dina misslyckanden då kan du lära nytt och bli kreativ. Möt tre chefer som hanterar misslyckanden på helt olika sätt. avdelningar 4 chefsenkäten Ekonom blir bristyrke. 1 4 gör det själv Så tyglar du stresstigrarna. 21 lagar & regler Susanne Blick Hälsofrämjande ledarskap. Chefredaktör 3 0 kort från vision 32 böcker & tidskrifter U Hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick @chefenifokus.se eller ring 08-789 64 52. adress Box 7825, 103 97 Stockholm Besök: Kungsgatan 28 A PRENUMERATION Vision-medlem 168 kr/år, icke-medlem 360 kr/år. www.vision.se www.chefenifokus.se 33 fråga din ombudsman 3 4 min karriär Thure Morin drivs av samhällsengagemang. Chefredaktör layout Skribenter Insänt material omslag Susanne Blick 08-789 64 52 070-578 64 52 susanne.blick @chefenifokus.se Michael Ennab 08-789 64 51 michael.ennab@vision.se Erik Larsson 08-789 65 31 erik.larsson@vision.se Tidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Chefen i fokus lagras och publiceras elektroniskt. I princip publiceras inget material med förbehåll mot denna hantering. Rickard Kilström Ansvarig utgivare Ingela Hofsten Sara Jonerin Annika Larsson Helena Munther Johan Rönnblom Lars Soold Kent Källqvist 08-789 64 55 kent.kallqvist@vision.se Chefen i fokus nr 4 U september 2012 Teknisk redaktör Annonsförsäljare Ad4you Media AB Benny Eklund 08-505 667 80 benny@ad4you.se Chefen i fokus är medlem av Tryck V-TAB Vimmerby AB -medeltal 2011 är 16 600 ISSN 1653-8773 Chefen i fokus är en medlemstidning. Producerad av Allt om Jobbet Media AB Utgiven av Vision. 3 inkorgen chefsenkäten Tro på ekonombrist U Mer än hälften av kommu- nernas ekonomichefer tror att det kommer bli svårt att locka till sig ekonomer i framtiden, enligt Visions undersökning. Landets kommunala ekonomi chefer har fått svara på en enkät om den framtida rekry teringen av ekonomer. Mer än hälften, 54 procent, tror att det kommer bli svårt att rekrytera ekonomer med rätt kom petens de närmaste åren. Endast tre av tio ekonomichefer säger sig kunna erbjuda en konkurrenskraftig lön vid nyanställning, och endast fyra av tio anser att de kan erbjuda goda karriärmöj ligheter. – Det är dags för landets kommuner att hitta strategier för att locka till sig nya med arbetare och för att behålla de kompetenta medarbetare man har. Ekonomernas löner behöver höjas, säger Visions ordförande Annika Strandhäll i en kommentar. Hon menar att det handlar om strukturella löneskillnader. Lönerna i mansdominerade sektorer, som privata företag, är betydligt högre än i kommuner och landsting som är kvinnodo minerade. Kommunernas ekonomiche fer har också fått svara på några frågor som handlar om mutor och bestickning. Bland annat om de upplever att beslutsfat tande tjänstemän i samband med upphandlingar/inköp, hamnar i situationer där de ut lovas belöningar? Här svarar 22 procent att det händer någon gång ibland, medan knappt en procent tror sig veta att det är vanligt förekom mande. De flesta svarar också att kommunerna har antingen en policy om mutor eller att man har en återkom mande utbildning som stöd till medarbetare som kan hamna i situationer där de frestas. Drygt 14 procent av kommunerna har både en policy mot mutor och utbildning av tjänstemän nen. J rekrytering P Hur lätt tror du att ni kommer att hitta ekonomer med rätt kompetens de närmaste tre åren? P Kan ni erbjuda konkurrenskraftiga karriärmöjligheter för att få de bästa ekonomerna? 5% 1,7 % ”Mycket lätt” ”Kan ej bedöma” 39,5 % ”Ganska lätt” 10 % ”Kan ej bedöma” 3,4 % ”Mycket svårt” 48,3 % ”Nej” 50,4 % ”Ganska svårt” P Kan ni erbjuda tillräckligt intressanta arbetsuppgifter för att få de bästa ekonomerna? 41,7 % ”Ja” P Kan ni erbjuda konkurrenskraftig lön för att få de bästa ekonomerna? 0,8 % ”Kan ej bedöma” 6,7 % ”Nej” 9,2 % ”Kan ej bedöma” 31,7 % ”Ja” 92,5 % ”Ja” 59,2 % ”Nej” research gerry andersson text Johan rönnblom & susanne blick grafik michael ennab Så gjordes undersökningen: En enkät skickades ut till 306 ekonomichefer. 119 svarade vilket ger en svarsfrekvens på 39 procent. colourbox Röntgenchef blev årets ledare Forskar om livspussel Patricia Enocson har utsetts till årets kvinnliga ledare i vården av tidningen Dagens Medicin. Hon är verksamhetschef på Röntgen Öst på Centralsjukhuset i Kristianstad. ”Patricia Enocson får utmärkelsen för sitt synliga och stöttande ledarskap i en geografiskt utspridd organisation, där hon genom ett stort engagemang och strategiskt arbete, har lyckats åstadkomma motiverade medarbetare, tydliga förbättringar och mätbara resultat”, skriver juryn. Många människor talar om att de har svårt att hitta balansen mellan jobb och privatliv. Nu satsar AFA Försäkring två miljoner kronor på ett treårigt forskningsprojekt vid Stockholms universitet där man ska studera frågor som gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress, hälsa och prestation. Med hjälp av intervjuer och en enkätundersökning ska man ta reda på hur stort problemet är. 4 Strandhäll utreder jämställdhet Visions ordförande Annika Strandhäll har utsetts till ledamot av regeringens delegation för jämställdhet i arbetslivet. Delegationens uppdrag är bland annat att lämna förslag på insatser som kan främja jämställdhet i arbetslivet. Som ledamot kommer hon också att driva frågan om strukturella löneskillnader. – Jag är jätteglad över att få möjlighet att vara med och ta arbetet med ett mer jämställt arbetsliv steg framåt. Sverige har en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna och Vision har under en längre tid drivit kravet på en jämställdhetskommission. – Jag är också glad över att regeringen nu både lyssnat på oss och tillsatt en delegation och dessutom ger oss möjligheten att vara med i arbetet, säger Annika Strandhäll. rickard kilström Annika Strandhäll, Visions ordförande leder arbete för jämställdhet. Chefen i fokus nr 4 U september 2012 Få kan tänka sig en äldre chef Allt fler svenskar väljer att arbeta efter 65 år. Men väljer man att fortsätta jobba finns risken att man stöter på negativa attityder. Få svenskar tycks nämligen vara positiva till att ha en äldre chef. Det visar en ny undersökning som AMF tagit fram i samarbete med Novus. – Efter vårens debatt om uppskjuten pensionsålder är det intressant att se vad som är accepterat att jobba med långt upp i åren. Det visar sig att endast 18 procent lönestatistik skulle vara ganska eller mycket positiva till en chef som är 75 år. Bara 19 procent skulle ställa sig positiva till en 75-årig statsminister, säger Carina Blomberg, trygghetsekonom på AMF. Attityderna till äldre inom olika yrkesgrupper skiljer sig också åt. Medan 61 procent uppger sig vara ganska eller mycket negativa till en förskollärare som är 75 år, är bara 16 procent ganska eller mycket negativa till en skådespelare i samma ålder. vg on .se I offentlig verksamhet behöver man inte fundera över om det finns andra drivkrafter än att värna medborgarna.” re gi colourbox Ann-Sofie Lodin, ny regiondirektör i Västra Götaland tidigare chef i flera privata vårdbolag, i en intervju i Dagens Samhälle. colourbox Får pengar för frisk personal Frisk som en nötkärna. De kommunal- och landstingsanställda i Jönköpings län har varit oväntat friska. Därför betalar nu AFA försäkring tillbaka 118 miljoner kronor. Pengarna kommer i Jönköping kommuns fall gå till att finansiera nya investeringar och gör att kommunen inte behöver låna lika mycket pengar som budgeterat. Även andra kommuner och landsting får tillbaka pengar. Enligt SKL:s beräkningar handlar det om totalt 10 miljarder kronor. Malmö backar från tuffa krav Falkenbergs kommun har utsetts till årets tillväxtkommun 2012. Priset delas ut till en kommun som arbetar långsiktigt för tillväxt och har ett bra företagsklimat. ”Falkenbergs kommun har tillsammans med näringslivet skapat en stark vi-anda, präglat av ett utvecklingsengagemang för både stad och landsbygd”. Så lyder en del av motiveringen till att Falkenberg fick utmärkelsen som delades ut vid Kommekmässan. Det går inte riva kontrakt med företag som flyttar vinster till skatteparadis, visar Malmö stads utredning om nya upphandlingsregler. Vita jobb-modellen kallar Malmö stad sina nya regler för upphandling. Men kravet att stoppa företag som placerar vinster i skatteparadis går inte att genomföra. Problemen är bland annat att det är svårt att definiera vad som är ett skatteparadis och att rättsläget är oklart, skriver Sydsvenskan. Chefen i fokus nr 4 U september 2012 U För de flesta chefer i landstingen har seklets början inneburit rätt bra reallöneökningar. Bäst löneutveckling har ekonomichefer na haft följt av personalcheferna. Verksamhetscheferna inom vård och omsorg, SSYK 1228, har däremot inte haft samma utveckling och hamnar i nivå med undersköterskorna. Statistiken visar att de administrativa assistenterna haft sämst löneutveckling. Och det är mycket glädjande att kvinnorna verkar ha fått en bättre reallöneökning än männen, även om det är en bra bit kvar till jämställdhet. J Kent Källqvist LÖN 2001 LÖN 2011 inflation reallöne- (17,86%) ökning Verksamhetschefer inom vård och omsorg Kvinnor 29 200 38 700 Män 35 800 46 100 5 200 6 400 4 300 3 100 Ekonomichefer/administrativa chefer Kvinnor 33 300 57 600 Män 36 500 59 400 5 950 6 500 18 350 16 400 Personalchefer Kvinnor Män 34 400 36 900 56 400 57 700 6 150 6 600 15 850 14 200 IT-chefer Kvinnor Män 34 300 37 100 49 600 55 400 6 150 6 650 9 150 11 650 Administrativa assistenter Kvinnor 20 400 25 500 3 650 1 450 Undersköterskor Kvinnor 24 000 3 100 3 500 17 400 Fler utbildar sig Fler och fler svenskar skaffar sig en högre utbildning efter gymnasiet. Det visar siffror från Statistiska Centralbyrån. Andelen högutbildade har ökat i alla kommuner även i glesbygd. Mellan åren 2000 och 2010 har andelen invånare som har en eftergymnasial utbildning ökat med åtta procentenheter, från 16 till 24 procent i snitt. Flest högutbildade finns i Stockholm, Uppsala, Lund och Malmö. Norrbotten är det enda län där invånarna som är i arbetsför ålder minskat i samtliga kommuner under den här colourbox Falkenberg får pris för tillväxt Tio år av höjd reallön perioden. Trots det så ökar alla Norrbottenskommuner sin andel högutbildade. Det förklaras av experterna med att de äldre invånarna, som inte är högutbildade dör. Medan den yngre generationen läser vidare och väljer att bo kvar. 5 inkorgen Få vill jobba utomlands Varannan går sjuk till jobbet Enligt siffrorna från Statistiska centralbyrån och Arbetsmiljöverket går 50 procent av kvinnorna och 47 procent av männen till jobbet trots att de inte är friska, skriver tidningen Arbetet. Siffrorna i Arbetsmiljöundersökningen visar också att sjuknärvaron har ökat med tre procentenheter sedan den förra undersökningen. Det motsvarar 140 000 fler personer. Enligt professor Gunnar Aronsson på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet är det framför allt tre grupper som har hög sjuknärvaro: lågavlönade, personer med otrygga anställningar och specialister som kan vara svåra att ersätta. Blir du stressad av strulande datorer? Du är inte ensam. Var femte svensk drabbas av IT- eller teknikproblem på jobbet varje dag. Det vanligaste problemet är att program och system är tröga eller går långsamt. Andra problem är internetuppkopplingar och skrivare samt datorer som låser sig eller kraschar, visar en undersökning av Manpower Work Life. Undersökningen visar också att 24 procent ibland eller ofta tar med sig egen teknik- eller IT-utrustning till jobbet för att den som finns inte är tillräckligt bra. 6 Lottie Knutson, kommunikationsdirektör på Fritidsresor. U Du ska medverka på Stora chefsdagen på Nalen i oktober. Temat är stolt chef. Är du en stolt chef? – Ja, jag är stolt över den resa som mitt företag har gjort när vi har gått från glansiga katalo ger till cyberspace. Jag är också väldigt stolt över mina med arbetare som är betydligt mer avancerade än jag när det gäller ny teknik. Vad kommer du att prata om? – Det är den resan jag kommer att berätta om på Nalen. Det krävdes ett hårt arbete för att genomföra den kulturföränd ring som alla i företaget har varit med om. Det var en tuff resa även för mig. Jag är den minst tekniska person man kan tänka sig. Dessutom kommer jag att prata om varumärkes byggande och kommunikation på webben. I det arbetet är jag drivande. Vad ska vi ha resebyråerna till när man kan göra allt på webben? – Jag tror i och för sig att det alltid kommer att finnas visst behov av personlig rådgivning. Lottie Knutson talar på Stora chefsdagen på Nalen i Stockholm. Men alltmer sker på webben och det är ett misstag att tro att det bara är unga människor som använder sig av sociala medier och webb. Min pappa är 72 och han använder nätet till det mesta. Har det här arbetet påverkat ditt ledarskap? – Absolut, det är ingen popula ritetstävling att vara ledare. Jag måste vara lyhörd för de unga och då vara beredd på att man trampar de äldre på tårna. Man måste våga fatta obekväma beslut. När vi slopade den glassiga papperskatalogen fick jag ta emot mycket kritik. I dag är det ingen som ifrågasätter det. J Tävla med Chefen i fokus – vinn en resa till Köpenhamn! P Stolt chef är temat för Stora Chefsdagen på Nalen i Stockholm den 24 oktober. Där deltar inte bara Lottie Knutson, kommunikationsdirektör på Fritidsresor, utan även Per Holknekt, entreprenör och grundare för klädföretaget Odd Molly och Stockholmsbörsens VD Jens Henriksson. Stora chefsdagen på Nalen är ett samarbete mellan fackförbunden Vision, Unionen, ST och Finansförbundet. Nytt för i år är text susanne blick colourbox Vanligt med teknikstrul Hallå där ... fritidsresor En utlandskarriär står lågt i kurs bland Sveriges chefer. Endast 4 procent av cheferna anger att en flytt utomlands är ett tänkbart alternativ i dag. Det visar en färsk undersökning bland chefer som Ledarna genomfört tillsammans med Novus. Chefer i privat sektor är mer benägna att flytta, 5 procent ser det som en karriärväg medan endast 2 procent av cheferna i offentlig sektor lockas av utlandet. Cheferna fick också svara på om de var intresserade av att byta arbetsgivare. Majoriteten av cheferna (62 procent) uppger att de vill stanna kvar hos samma arbetsgivare. att vi, din tidning Chefen i fokus, har en central roll i arrangemanget. Tillsammans med Unionens chefstidning Position kommer vi att hitta på diverse överraskningar under kvällen. En hemlig gäst kommer och i vår monter kan du tävla om en weekendresa till Köpenhamn. Vinnaren presenteras under middagen. Så ta tillfället i akt att träffa chefskollegor och mingla med Chefen i fokus. Vi ses på Nalen! Chefen i fokus nr 4 U september 2012 ns no An Chefen i fokus nr 4 U september 2012 7 hälsa trött & Du är 8 Chefen i fokus nr 4 U september 2012 hälsa stressad? inte ensam Två av tre chefer i kommuner och landsting funderar ofta eller ibland på att hoppa av som chef. Nio av tio känner sig ofta eller ibland stressade av jobbet. Samtidigt är rekryteringsbehovet av nya chefer stort. Hur ska ekvationen gå ihop? text susanne blick illustration robert hilmersson Chefen i fokus nr 4 U september 2012 Vänd och läs vidare! E 9 hälsa N rickard kilström ästan alla chefer i kom muner och landsting känner av stress på job bet och hälften tycker att den ökat under de senaste åren. Det yttrar sig i sömn svårigheter, koncentra tionssvårigheter och humörsvängningar. Det visar en undersökning som Chefen i fokus gjort bland 800 chefer i kommuner och landsting. Var fjärde chef har också fysiska problem som ont i magen. – Tyvärr så är jag inte så jätteförvånad över resulta ten. När jag träffar chefer inom framför allt vård och Annika Strandhäll omsorg, så vittnar de bland annat om att den administrativa bördan har mångdubblats, säger Visions ordförande Annika Strandhäll. Två av tre chefer funderar ofta eller ibland på att hoppa av som chef, visar undersökning en. Samtidigt behöver offentlig sektor rekry tera ett stort antal chefer de närmaste åren. Hur ska den ekvationen gå ihop? – Det är förstås en ohållbar situation. Det krävs ett antal åtgärder för att värna de chefer vi har, och samtidigt skapa möj ligheter för fler att ta på sig chefsuppdrag. – Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar. Chefsutvecklings program, stöd i form av handledning och mentorskap är några saker. Dessutom be hövs det både fler kar riärvägar och möjlig heter för chefer att kliva av. – Lagom stora chefsuppdrag är också en viktig fråga. Och det betyder inte 60 under ställda! Majoriteten av de som svarar att de är stressade, är mellanchefer och 1:a linjens chefer inom social omsorg, vård- eller tand vård, samt administration. En majoritet är kvinnor. Har du funderat på att hoppa av som chef? Är stressen en könsfråga? – Många av våra kvinnliga medlem mar är chefer inom områden där löner och villkor släpar efter. Det går inte att sticka under stol med det. Titta på antalet under ställda till exempel. Chefer inom vård och omsorg har betydligt fler underställda än chefer inom tekniska för valtningar. Det vittnar om en extremt förlegad syn på sektorn. Skulle du rekommendera dina barn att blir chef? 36% "Aldrig" – Jag brinner för välfärds frågorna och det är spän nande jobb där man fak tiskt kan göra skillnad. Jag skulle uppmuntra mina döttrar att bli che fer. Men jag skulle också peppa dem till att ställa krav för att de ska ha förutsätt ningar att göra ett bra jobb. Agneta Jöhnk är chef för arbetsgivarpolitiska avdel ningen på SKL (Sveriges Kom muner och Landsting). Hon har inte heller några problem att rekommendera sina barn att ta arbetsmiljöexperten: "sunt Är du stressad, mår dåligt och har sömnproblem så är det väl egentligen fullständigt sunt att du funderar över vad du håller på med. Allting hänger ihop konstaterar Carola Löfstrand, expert på arbetsmiljö på Vision, när hon tar del av Chefen i fokus under sökning. För många underställda, 10 för lite administrativt stöd och otydliga direktiv uppifrån top par listan på orsaker till att stressen ökat bland Visions chefer. Sömnsvårigheter är den absolut vanligaste symptomen på stress och för lite sömn får i sin tur rent fysiska effekter på kroppen. – Kroppen behöver sömn för att reparera det som är slitet. Sover du dåligt får du koncen trationsproblem och fysiska symptom som stel nacke, ont i magen och så vidare. I dag finns det till och med ett särskilt ka pitel när du ska ta körkort som SÅ yttrar sig stressen Sömnproblem.......................63 % Koncentrationssvårigheter..........................41 % Humörsvängningar............ 28 % handlar om hur farligt det är att köra bil om du inte har sovit, säger Carola Löfstrand. Så egentligen är det självklart: För att fungera på jobbet måste du sova gott. – Är du stressad glömmer du saker och du blir mer mottaglig för konflikter och får svårare att hantera dem, säger hon Carola Löfstrand bekräftar Chefen i fokus nr 4 U september 2012 hälsa 9% "Ofta" ett chefsjobb i kommun el ler landsting. – Det är spännande och kul uppdrag med många härliga medarbetare. Men du måste jobba smart för att hålla och självklart måste villkoren vara rimliga. Känner du dig stressad av jobbet? 8% "Nej" Agneta Jöhnk Vad säger du om resultatet? – Det är självklart att man ibland måste reflektera över sin arbetssituation. Men det är aldrig bra om du är så stressad att du tvingas sluta på grund av det. Det kommer att vara brist på chefer i framtiden så det krävs ett antal åtgärder för att värna de vi har. – Vi har forskning som vi sar att det oftast inte är den högste chefen som känner sig stressad utan det är mel lanchefer som har för många medarbetare per chef. 22% "Ofta" 68% "Ja, ibland" Känner du dig mer stressad än tidigare? 18% "Nej" Vissa har 100 underställda? 55% "Ibland" – Ja, det är oacceptabelt. Det går inte att vara chef över så många. Men vi kan ju inte bestämma åt kommunerna vilket antal medar betere cheferna ska ha. Det vi kan göra är att informera och sprida våra forskningsresultat till arbetsgivarna. 2% "Alltid" 46% "Ja" 36% "Som förut" Är det här en kvinnofråga? – Det kan det vara. De flesta av de här che ferna är kvinnor och jämför man med teknikoch samhällsbyggnadskontoren så har de ofta färre medarbetare. Det behöver vi verkligen ha en dialog med kommunerna om. J att vilja hoppa av" också att det är mellanchefer och 1:a linjens chefer inom vård och omsorg som är mest utsatta. – De pressas både upp- och nerifrån. Många gånger är de legationsordningen otydlig och det är svårt att veta vad jag har för mandat som mellanchef. Inte sällan har det en gång i tiden kommit en 1:a linjens chef från en tjänst där mycket admi nistration ingick och personen Chefen i fokus nr 4 U september 2012 fortsätter med de arbetsupp gifterna även som chef. När en ny chef sen kommer, så ”ärver” han eller hon den administra tionen, och budgeten har anpas sat sig efter att den tjänsten är borta. – Att vara en proffsig admi nistratör är ofta inte samma sak som att vara en motiverande ledare. J text susanne blick Hur har gränsen mellan jobb och fritid ändrats sen du blev chef? 6% "Jobbar mindre" 31% "Ingen skillnad" Carola Löfstrand 63% "Jobbar mer" SÅ slipper Irene ILONEN stressen! E 11 hälsa färgglad koll på dagarna Hon använder bussresorna till jobbläsning och skriver in tid för administration i sin kalender. Men läser aldrig mejl på fritiden och har en särskild privat mobil. Sedan Irene Ilonen blev bättre på att prioritera och strukturera sina arbetsuppgifter har hon fått det lugnare på jobbet. Grönt betyder jobb, gult är lika med ledig. Ett lila moln betyder att hela familjen ska göra något tillsammans, medan ett orange färgat dito visar att hon har en egen aktivitet som hon ser fram emot. Irene Ilonen bläddrar mellan de färgglada sidorna i kalendern på sitt skrivbord. – Här ska vi på hockey, säger hon och pekar på ett lilafärgat moln en eftermiddag i septem ber. Och på förmiddagen ska jag planera APT mellan tio och tolv. Irene Ilonen är verksamhetschef inom hemtjänst och särskilt boende i Hudiksvalls kommun. Hon chefar över tolv enhetsche fer och är utöver det ansvarig för hemtjänstens planerings grupp och kommunens person liga ombud. Det var för ett år sedan som hon började med sitt kalender system. Under en övergångspe riod hade hon två chefstjänster på olika orter. 12 – Så jag blev tvungen att träna på att ha mycket att göra, samtidigt som det blev alldeles självklart att jag inte kunde hin na med allt. Det intressanta är att då blev jag med ens lugnare. Det var Irenes handledare som föreslog att hon skulle börja föra in alla sina aktiviteter i almanackan. Tidigare hade hon bara skri vit in möten och andra tider som måste passas. Och bara sådant som hade med jobbet att göra, i linje med sitt tänk om att separera jobb och fritid. – Jag har alltid va rit noga med att ”stänga av” jobbet när jag är hemma, så jag tog aldrig hem kalendern. Men det blev en stress i sig. När jag började skriva in de privata sakerna också men tydligt mar kera vad som är jobb och vad som är fritid fick jag bättre koll. Att föra in planering och administration i kalendern har gjort det lättare att säga nej till andra, kanske roligare, saker. – Eftersom jag gillar mänsk liga möten mer än administra Ett moln i kalendern betyder alltid en rolig aktivitet. Shoppa med dottern eller träffa handledaren, till exempel. tion blev det lätt så att pappersarbetet blev bortprioriterat – och så fick jag sitta med det på kvällarna. Numera skri ver jag till och med in när jag ska planera planering. Under vårt samtal återkommer hon gång på gång till ordet prioritering. – Man måste hela tiden fun dera på vad som är allra vikti gast just nu. Men visst vet hon att det är lättare sagt än gjort. – När man har väldigt myck et att göra känns allt viktigt. Som då hon var enhetschef i Bjuråker och både hennes kol lega och assistent blev sjuka, så Irene jobbade för dem alla tre. – Jag tyckte jag var jätteduk tig, men till slut påpekade min man, som jobbar på ljusfabriken i Delsbo, att han aldrig skulle kunna göra tre personers jobb. Först då insåg jag vad jag höll på med. Sen var jag sjukskriven för utmattning i några månader. Irene Ilonen har haft olika chefstjänster i elva år. De se naste fem har hon haft en hand Chefen i fokus nr 4 U september 2012 hälsa fakta U Irene Ilonen P Ålder: 39. P Yrke: Verksamhetschef hemtjänst och särskilt boende i Hudiksvall. P Bor: Nyinflyttad i familjens tidigare sommartorp i Ängebo, dryga sex mil från Hudiksvall. P Familj: Make och två barn, 16 och 9 år. ledare. Ovärderligt, tycker hon. Hon lovordar sina chefer som inte bara låter henne ha en handledare utan också upp med en av ”sina” enhetschefer på brukskafét i Strömbacka i stället för på kontoret. – Det kändes som om mötet Man kommer ändå aldrig gå att gå hem från jobbet och känna att man gjort allt. muntrar nätverksträffar och tid för andrum. Irene Ilonen månar också om att skapa små oaser i jobbet. Som då hon i somras hade möte Chefen i fokus nr 4 U september 2012 blev ännu bättre när vi åkte bil dit tillsammans och sen satt i en trevlig miljö och pratade. Sam tidigt måste man vara lyhörd – en del vill hellre ha möten ”hemma” och då ska man för stås ha det. Hon har också lärt sig att an vända sin tid mer effektivt. Till exempel läser hon jobbpapper på bussen till och från jobbet. – Förut körde jag bil, men det är perfekt att ha restiden till läsning och reflektion. Hon har en smart telefon och använder förstås mejl dagligen. Men inte när hon är ledig. – Hellre planerar jag in en timme eller två på måndags morgonen för att läsa och åt gärda mejl. Irene Ilonen känner att hon sticker ut hakan lite när hon säger att hon har lagom mycket att göra på jobbet, eftersom hon upplever att det finns en kultur som går ut på att man ska säga att kalendern är överfull, att man inte hinner med. Det gäller att göra bästa möjliga utifrån de förutsättningar man har, helt enkelt. – Man kommer ändå ald rig att gå hem från jobbet och känna att man gjort allt! J text Ingela Hofsten foto Bo Fernström 13 gör det själv Jobba, pausa! Så U Att stressa ibland är naturligt och nödvändigt. Men det gäller att undvika den negativa stressen. text ingela hofsten ILLUSTRATION NICKAN JONASSON föredrag och kurser på arbets Smart och lat. Den är tänkt att platser, inte minst i kommuner provocera lite, titeln på ”stress och landsting. doktorn” Tomas Danielssons – I grunden handlar det om senaste bok, som kom i våras. att ta pauser och våga bromsa, Den är hans tredje på temat säger han. stress och vänder sig till den Och det är här uttrycket som ”ligger sömnlös över om ”smart och lat” kommer in. organisationen på jobbet eller – Bäst arbetsresultat får den träningsrundor som aldrig blir som koncentrerar av. Som inte kan sig på det som är njuta en kopp kaffe viktigt i stället för en vårdag utanför att spilla tid på att huset eftersom enkla råd för att bli grubbla över ovä grannarna är i full "smart och lat" sentligheter och fart med att kratta, göra fel saker. olja, snickra, sätta Pausera. Stanna upp Det handlar om surdegar…”. och ge dig tid att tänka. att själv förändra Reflektera. Hur är sitt beteende. Fenomenet kallar situationen? Vad är – Man måste han additions akut, vad kan göras selära sig att pausera, stress, det vill nare? reflektera och do säga den känsla av Dosera. Gör det nödsera! otillräcklighet vi vändiga – eller det känner då vi lägger lustfyllda – och lägg det ihop allt som vi ser andra åt sidan. Lätt att säga för en människor i vår som inte varit ute omvärld göra. i den bistra verkligheten, kanske – Vi ägnar alldeles för mycket någon invänder. tid och energi åt att tro att an – Då säger jag att det är ett dra människor är effektivare dåligt försvar. Allt i livet är och duktigare än vi, säger To oändligt och inte minst inom mas Danielsson, som är beteen offentlig förvaltning går det ju devetare och brukar ge råd om alltid att hitta nya saker som stress i tv och radio samt hålla borde göras. Men verkligheten 3 1 2 3 alexander von sydow Vi ägnar alldeles ’’ för mycket tid och energi åt att tro att andra människor är effektivare och uktigare än vi. d Tomas Danielsson 14 är inte oändlig. Därför måste man prioritera. – Vi kan bara göra en sak i taget, hur gärna vi än vill tro något annat! Vår förmåga att stressa är i grunden normal och viktig. I vissa situationer behöver vi kunna slå på stresshormonerna för att fly en fara – eller hinna i tid till tandläkaren. Att jäkta tillfälligt är inte något bekym mer. – Man kan ta igen sig efteråt. Men om man brukar känna sig stressad också på helgerna och är konstant uppe i varv är man i farozonen. Grunden för sådan ond stress är brist på kontroll. – Det är inte farligt att ha 37 obesvarade mejl om man kan tänka att jag tar dem i morgon. Men om de där mejlen påverkar mig resten av dagen och kvällen, är det inte bra. Tomas Danielsson menar också att stress faktiskt kan uppstå ur vår egen tro att vi är stressade. – Om man ägnar en massa tid åt att prata om hur ont om tid man har får man ju till slut ont om tid… Som någon sa på en arbetsplats: ”Vi är fyra personer här, men vi pratar så mycket om att vi borde vara fem, så att egentligen är vi nog bara tre”. Också de sociala medierna och allt tal om hur man ska få ihop ”livspusslet” ökar vår känsla av stress, tror han. När det gäller stresshan tering på arbetsplatser har cheferna en nyckelroll, menar Tomas Danielsson som anser att chefer dels måste skaffa sig kunskap om stress, dels vara bra förebilder. Och då gäller det ju att börja hos sig själv. – Bland många chefer frodas en myt som egentligen bygger på dåligt självförtroende och som går ut på att man måste vara med överallt, vara tillgäng lig jämt, kunna allt. Hos högre chefer går också mycket tid till det som han kal� Chefen i fokus nr 4 U september 2012 hittar du lugnet där jag bara velat klappa i hän derna och be dem komma till skott någon gång. För att inte tala om alla studiebesök. Varför skicka iväg alla chefer i stället för att en eller två observatörer reser iväg och sen rapporterar till de andra? Annars då? Lever stressdoktorn lar social surfning, det vill säga olika sorters sociala tillställ ningar, mässor etcetera. – Mycket av det är fullt möjligt att dra ner på. Om titeln på hans bok är provocerande kan nog det han Chefen i fokus nr 4 U september 2012 säger på föreläsningar och i in tervjuer som denna göra en och annan riktigt irriterad. – Det finns så mycket onödigt blarr, så mycket improduktivitet ute på arbetsplatserna. Jag har suttit som observatör på möten som han lär? Ja, för det mesta, blir svaret. Men hans hustru har en viktig roll i det, medger han. – Jag skulle kunna jobba jämt och har en tendens att göra mig själv övertillgänglig. Men hon tvingar mig att ta ledigt. I våras kom hon och visade mig en intervju med mig och sa att jag borde läsa den, för jag kunde lära mig mycket av den där kloka mannen, haha! J 1 Mobilstress. Kontrollera och prioritera, loggar jag in digitalt det sista jag gör innan jag somnar och det första jag gör när jag vaknar, i så fall varför? Våga stänga av, de flesta behöver inte svara i telefon när de läser Emil i Lönneberga för barnen. Kör dubbelt, skaffa ett privatabonnemang. 2 E-poststress. Avsätt en bestämd tid för att läsa och besvara epost. När du väl tar dig tid till e-posten försök att besvara och åtgärda allt du måste. Det är ingen idé att låta stresshögen växa i mejlen. colourbox Det handlar alltså om att inte låta sig uppslukas, våga göra sig umbärlig. Om att välja vilka ar betsuppgifter, telefonsamtal och mejl man måste ta itu med ge nast, vilka sociala sammanhang som är viktigast, vilka möten man måste gå på. – En chef måste våga säga att ”jag kommer inte på mötet i eftermiddag, utan åker ut och träffar personalen på äldreboen det Solsidan i stället”. Dagens smarta mobiler gör det än viktigare för oss att do sera förnuftigt, tycker han. – Om mobilen är på jämt måste man kunna avstå från att svara på samtal och sms ibland. Och även om man tjuvkikar på sina mejl när man är ledig måste man ju inte svara på dem genast. Själv har Tomas Danielsson två olika mobilnummer, varav ett är strikt privat. – Annars skulle jag nog jobba jämt. 4 stresstigrar att akta sig för 3 Mötesstress. Gör vissa dagar i veckan mötesfria på jobbet. Alltför ofta blir mötena rutinmässiga tillställningar där det gamla vanliga gänget bekräftar varandra. Färre sådana möten och fler oväntade kvalitetsmöten är ett bra recept mot stress på arbetsplatsen. 4 Ekonomisk stress. Dålig ekonomi och skulder är en av de stora stresskällorna i våra liv. Det är inte möjligt att ge några enkla råd. Men hur tufft det än kan kännas så är den bästa åtgärden att ta tjuren vid hornen. Gå igenom din ekonomiska situation och skaffa dig kunskap. Problemen försvinner inte för att man blundar, tvärtom växer de. Källa: Smart och lat av Tomas Danielsson 15 porträttet fakta U Maria Jämting P Titel: VD, Havets Hus i Lysekil AB. P Yrke: Marknadsförare och turism utvecklare. P Utbildning: Ekonomie kandidatexamen, turismvetenskapliga programmet, Mittuniversitet Östersund. P Lön: 45 000 kronor/månad. P Ålder: 39. P Bor: Ljungskile, Bohuslän. P Familj: Sambo och två barn. P Fritidsintressen: Umgås med familj och vänner, djur, natur och friluftsliv. en chef so på botten 16 Chefen i fokus nr 4 U september 2012 porträttet m trivs Flickrummet i byn Björnänge utanför Åre var fyllt av levande djur. Maria Jämting hade allt från råttor till hundar och hennes vänner lämnade djur till henne. Nu omger hon sig på jobbet med akvarier fyllda av västerhavets undervattensvärld. text lars soold foto sofia sabel Chefen i fokus nr 4 U september 2012 17 "Vill du känna hur en sjöstjärna känns?" S om VD för det prisade museet Havets Hus i Lysekil får Maria Jämting kombinera passionen för djur med sitt stora intresse för marknadsföring. – Jag är bra på marknadsfö ring och på att leda verksamhet. Handslaget och blicken är fast, dialekten norrländsk och svaren raka och tydliga. In trycket är att detta är en person som vet vad hon vill. Havets Hus är egentligen en stor grotta med kontoren ovan jord med utsikt över Gull marsfjordens mynning. Fyllt av akvarier och ett par större bassänger ligger museet i direkt anslutning till Lysekils strandpromenad. Ute bland vågorna navigerar fritidsbåtarna och ett sjömärke några hundra från land markerar havsvattenintaget till Ha vets Hus. På 32 meters djup ligger en ledning som förser akvarierna med samma vat ten som havets fiskar, djur och växter lever i. Några steg från strand promenaden leder ned mot Maria Jämting entrén. Lutningen skapar en känsla av att vara på väg ned i underjorden, eller som i det här fallet, ner under vattenytan. I entrén förbyts dagsljuset till ett upplyst mörker, som går i en blandning av vitt, blått och svart. Besökaren leds via gångar och rum till akvarier och bassänger med drygt hundra arter av allt från små fiskar, krabbor och sjö borrar till alger och hajar. – Vi berättar om livet i Västerhavet och flera av arterna är få eller utrotningshotade. Jag vill föra ut kunskap för att bidra till att bevara det som finns under ytan. Alla känner till hur en ekorre ser ut, men hur många kan rita en marulk? Maria Jämting drivs av lusten att utveckla verk samheten, att lösa problem och att ständigt förbättra marknadsföringen. Att marknads föra ett akvarium skiljer sig från exempelvis en skoaffär. – Det är lättare att marknadsföra en attrak tion. Att få med material i tidningen om födsel av havskatter är inte så svårt. Hon skiljer på PR och marknadsföring. PR 18 Havets Hus är ett populärt utflyktsmål för förskolor och barnfamiljer. Roger Jansson visar upp en sjö borre för Helen Sjöde och Hugo. Även om det kan vara ensamt som chef uppvägs det med råge av hetluften och av stimulansen att arbeta med helheten. anser hon handla om att långsiktigt bygga ett starkt och trovärdigt varumärke, medan hon ser marknadsförning som ett sätt att slå an strängar för att väcka intresse. Hon är själv pressansvarig och arbetar mot ett flertal mål grupper genom olika kanaler, där sociala me dier får en allt större betydelse. Hon är företagsekonom med inriktning på turism och var tidigare PR-chef på Nordens Ark, en djurpark för utrotningshotade djur fyra mil norr om Lysekil. Hon samarbetade i jobbet med Havets Hus och tyckte att hon hade sitt drömjobb. Men när chefsjobbet blev ledigt kunde hon inte motstå att höra av sig. Att hon då nyligen fått ett barn stoppade henne inte från ett krävande heltidsarbete ti digare än hon hade tänkt. – Det fungerade bra och min man har varit mer föräldraledig än jag. Men det är klart att jag ibland har dåligt samvete för att jag jobbar för mycket. Huset öppnades 1993 som en kommunal Chefen i fokus nr 4 U september 2012 porträttet "Den var inte så vass." Bläckfisk. U Maria Jämting om ... P ... samhällets förutsättningar för att bevara havets djur och flora: ”Det finns ett ökat intresse från samhället och allmänheten. Men samhället borde satsa mer på forskning, information och åtgärder för att rädda hotade arter och biotoper. Att bara vara intresserad räcker inte utan det krävs mer resurser för detta”. heten som finns i aktiebolagslagen och tror att det kan ha varit ett skäl till ombildningen. Som exempel tar hon ett mer styrt ekonomiskt regelverk. – Det blir tydligt hur verksamheten ska ledas och vilka krav som ställs. Tydlighet är bra, både för mig själv, organisationen och för de anställda. Tittut, en havskatt. P ... att vara föräldraledig från en VD-post: ”Som VD har du ett ansvar enligt aktiebolagslagen och kan bli dömd om du inte lever upp till detta. Detta ansvar går inte att vara ”föräldraledig” från. Jag var därför tvungen att avregistrera mig som VD under föräldraledigheten och kom sedan tillbaka igen. Det är ju lite märkligt att det är så det fungerar fortfarande. Det måste finnas fler VD:ar än jag som får barn”. P ... att hantera stora svängningar i personalstyrkan mellan låg- och högsäsong: ”Det ställer krav på hela organisationen. De medarbetare som arbetar året runt får hjälpa de nya. Vi försöker också vara bra på att fånga upp synpunkter och idéer från dessa 'färska ögon'”. Just tydligheten i ett uppdrag är avgörande för förvaltning men ombildades 2005, två år inn an Maria Jämting kom dit, till ett kommunägt aktiebolag. – Den största skillnaden jämfört med i en förvaltning är att jag kan utkrävas ett större ansvar. Hon har inte lett en förvaltning och kan därför inte jämföra, men hon gillar tydlig Chefen i fokus nr 4 U september 2012 att skapa en hållbar arbetssituation. Maria Jämting känner att hon har detta och också ett bra stöd från sin styrelse. Hennes chef, styrelsens ordförande, håller medarbetaroch lönesamtal med henne och är också ett yrkesmässigt stöd med sin erfarenhet som VD för ett försäkringsbolag. – Vi pratar en hel del i telefon och jag kan ringa när jag behöver. Ibland känner hon sig ensam och otillräck lig. Ensamheten råder hon till viss del bot på genom nätverk och träffar med andra kommu nala bolags-VD, arbetsgivarorganisationens branschråd, Svenska Djurparksföreningen och andra samarbetspartners. Känslan av otillräcklighet kan göra henne missnöjd, ambitiös och engagerad som hon är. E 19 porträttet En eremitkräfta kollar utsikten från sitt bo. fakta U Havets Hus P Verksamhet: Havsakvarium. P Omsättning: 7–8 miljoner/år. P Antal anställda: 8 varav 4 på heltid. P På Havets Hus finns över 100 arter som är hemmahörande eller på besök i Västerhavet, från småfläckig rödhaj till död mans hand. Färden i Akvariets värld börjar vid strandområdet och fortsätter genom Västerhavets olika miljöer ned till de djupa bottnarna. E Men hon säger sig ha accepterat att hon inte hinner med allting, att hon inte kan leva upp till sina ambitioner. Men frågan är om det är något hon intalar sig. – Nej, jag har accepterat det. Jag gör det jag måste. Sen vill jag gärna göra mer, men man kan inte jobba dygnet runt. Jag har en familj också. För att koppla av skrotar hon hemma med familjen, ger sig ut i naturen, arbetar i träd gården eller träffar vänner. Hon rider ett par gånger i veckan och skulle gärna vilja hinna med fler gånger. 20 Arbetsplatsen är inte så stor, de är åtta fast anställda vara fyra på heltid, plus ett stort an tal säsongsarbetare under sommaren. Hon är inblandad i det mesta, men har fått lära sig att släppa taget om det som andra är bättre på. – Om jag ska säga det själv så är jag både bra och dålig på att delegera. Jag kan vara petig med sådant som jag begriper, men jag är en av de med kortast erfarenhet av huset så jag måste vara väldigt lyhörd när det gäller verksamheten. Som chef vill hon att personalen ska känna sig sedd av henne. Att se en medarbetare är för henne att lyssna och att lära känna personen också på ett personligt plan. Hon vill ge dem bra förutsättningar och säger ifrån ordentligt när e-postmeddelanden och annat avslöjar att de jobbar på fel tider. När hon började fick hon ett tjänsterum på 30 kvadratmeter med utsikt över fjorden. – Det kändes fel när personalen hade ett trångt kafferum med två små fönstergluggar mot norr. De fick mitt rum och jag flyttade in i ett mindre. Det är viktigt för mig att visa att jag tycker att de ska ha det lugnt och skönt på rasterna och att de får ljus. Samtidigt som hon vill personalens bästa tvekar hon inte att sätta ned foten. Ett exem pel är semesterveckorna. Havets Hus har 40 procent av årets alla besökare i juli och under de två mest intensiva veckorna beviljar hon inga semestrar alls. Detta protesterar perso nalen mot. – Men jag viker mig inte. Vi tjänar mest pengar då och måste ha all kompetens på plats. Facket säger inte emot mig för de förstår att verksamheten kräver detta. J Chefen i fokus nr 4 U september 2012 lagar & regler Lite omtanke ger friska medarbetare U En viktig uppgift för dig som chef är att ha koll på hälsan hos dina med arbetare och snabbt se signalerna när stress och ohälsa dyker upp. text susanne blick ILLUSTRATION NICKAN JONASSON Det ligger i arbetsgivarens in tresse att de anställda är friska och friskvårdens betydelse för medarbetarnas prestationer är viktig. Friskvård på jobbet kan vara allt möjligt som gör att vi sköter om kropp och själ till ex empel sponsrade motionskort, kostrådgivning, rökavvänjning, fruktkorg, yoga, meditation och annat. Frisk vården ska ge möj Genom ett hälsofrämjande ledarskap kan du skaffa bra arbetsvillkor för dina medarbetare. lagen U Det ska arbetsgivaren göra Arbetsmiljölagen 3 kap 1a - 3§. P Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och ska... ...vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. ...instruera och informera de anställda för att undvika risker. ...ha en organisation för rehabiliterings- och anpassningsverksamhet. ...anlita den företags hälsovård som behövs. Källa: Vision, Previa, Arbetsmiljöverket ligheter att uppmuntra alla, och framför allt, dem som inte redan har sunda motions- och kostvanor. Att arbetsgivaren står för friskvårdskostnader beror på att man räknar med att en frisk medarbetare som motionerar och äter bra också presterar bättre. Vad är då ditt ansvar när det gäller dina medarbetares hälsa? Är inte det inte upp till varje en skild individ att ta ansvar för sin egen hälsa? Till viss del är det sant men när det gäller arbets miljön har chefen ofta ett dele gerat ansvar från arbetsgivaren. Friskvård handlar både om att förebygga och främja en god hälsa hos medarbetarna. Genom ett hälsofrämjande ledarskap kan du skaffa bra arbetsvillkor för dina medarbetare. Rent konkret kan det handla om att visa omtanke mot dina medarbe tare, och om att uppmuntra regelbundna fikapauser, tillhandahålla friskvård och tekniska hjälpmedel som fungerar som de ska. Försök mota Olle i grind, alltså motverka stress både hos dig själv och hos dina medarbe tare, innan den uppstår: P Ta pauser. P Prata med varandra. P Bryt ned projekt i mindre delar. P Samarbeta och våga be om hjälp. P Prata om rätten att säga nej. P Be om feedback. P Delegera. P Effektiva möten. P Var uppmärksam på person liga kriser. J Läs mer på vision.se/chef Chefen i fokus nr 4 U september 2012 21 friskvård Dags för veckans styrkepass. Camille Edgren (tv), hälsoombud och Sofia Rooth Andersson tränar tillsammans och peppar varandra. ett lyft f text annika larsson foto rickard kilström I Nacka kommun utanför Stockholm är friskvård en viktig del av På äldreenheten är biträdande enhetschef Harriet Holmgren driv P å äldreenheten i Nacka är häl soaktiviteterna många. De har varit igång i flera år och på senare år har också kom munen satsat allt mer på friskvård. De erbjuder friskvårdsbidrag, frisk vårdstimme, stressprofil och olika aktiviteter och utbildningsinsatser kring hälsa. I källaren på det relativt nybyggda stads huset finns både gym och en gymnastiksal. Där h åller något av äldreenhetens tre hälso 22 ombud styrketräningspass en gång i veckan. – Det är lite olika hur många som kommer. En del vill bara testa om det är något de tycker om och man gör ju det man orkar. Vi var kanske lite optimistiska själva också när vi provade ut övningarna, Harriet Holmgren konstaterar Camilla Edgren, biståndshandläggare och hälsoombud på en heten. Själv har hon inte varit så aktiv tidigare och är en av dem på enheten som med lite drag hjälp från kollegor kommit igång och tycker träningen är kul. Som hälsoombud håller hon koll på vilka olika lopp som är på gång och vilka aktiviteter som går att delta i via kom munen. På apt-möten får alla medarbetare också komma med förslag på aktiviteter och så bestämmer de gemensamt vad de ska vara med på. När kommunen ordnat stegtävlingar har de varit med och de har även hittat på egna Chefen i fokus nr 4 U september 2012 friskvård ör hälsan personalpolicyn. ande i hälsoarbetet. aktiviteter, som tipspromenader på lunchen, gå på fotografiska museet och springa blod omloppet. – Fotografiska museet är ju friskvård i ett lite vidare perspektiv. Och loppet kan ju alla vara med på eftersom man kan gå om man vill. Så får man en picknick-korg om man är några stycken så det blir lite socialt också, säger biträdande enhetschefen Harriet Holmgren. I september ska hela socialtjänsten ha en Chefen i fokus nr 4 U september 2012 friskvårdsdag och förra hösten erbjöds alla anställda inom socialtjänsten att göra ett hälsotest. De mätte blodtryck och kolesterol, fick göra ett cykeltest och svara på frågor om livsstil. Testet var frivilligt men alla tog chan sen och i höst får de göra om testet och se om de gjort några förbättringar. Som chef får Harriet Holmgren inte reda på individu ella resultat men får en sammanfattning för enheten. Stegtävlingen däremot redovisades öppet. Alla som var med, och det var nästan alla, kunde se hur de andra låg till. – Det var många som gick mycket mer än de brukar göra. Det blir också en gemensam grej, alla har något att prata om vid fikabordet, säger Sofia Rooth Andersson, biståndshand läggare. Från kommunens sida är syftet förstås att E Allt är frivilligt. Jag ser det mer en möjlighet vi kan erbjuda som arbetsgivare och att man uppmuntrar till att vara aktiv på så sätt. 23 friskvård E personalen ska vara friskare och orka med både jobb och fritid. Däremot har Harriet Holmgren inte upplevt någon press uppifrån. – Allt är frivilligt. Jag ser det mer en möj lighet vi kan erbjuda som arbetsgivare, med träningslokalen, friskvårdstimmen och frisk vårdsbidraget och att man uppmuntrar till att vara aktiv på så sätt, säger hon. Det är också så hon ser på sin roll som chef, att ge personalen möjligheten och samtidigt visa att hon tycker friskvården är viktig ge nom att delta själv. Att aktiviteterna skulle upplevas som pressande för någon medar betare har hon svårt att se. Snarare tycker hon det stärkt sammanhållningen i gruppen. Camilla Edgren och Sofia Rooth Andersson håller med. – Det är ju inget direkt tryck att göra det här. Vi tar upp förslag på aktiviteter på möten och märker vi att det inte finns intresse så läg ger vi det på is, säger Camilla Edgren. – Ja, det drabbar ju ingen annan om jag tar en promenad på lunchen och det är ju inte så att man tjatar på de som inte vill vara med. Det är högst frivilligt, säger Sofia Rooth An dersson. Till hösten har de ännu inte planerat in vilka aktiviteter de ska göra. De har pratat om en bowlingkväll och ska fortsätta med styrkepassen men det får vänta till efter den gemensamma friskvårdsdagen. – Det är ingen långtidsplanering på detta. Vi tar en termin eller några månader åt gång en. Det är ungefär lagom ambitionsnivå, säger Harriet Holmgren. J Uppmuntran snarare än press, så ser Harriet Holmgren på möjligheten att erbjuda sin personal friskvård på jobbet. "bra att det satsas" Hälsa har blivit ett allt viktigare, även på jobbet. Fler och fler arbetsgivare satsar för att få personalen i rörelse samtidigt som det också börjat talas om en ”hälsohets”. Christin Berg, hälsostrateg, tror det ofta handlar om brister i informationen. Med tanke på all ohälsa i sam hället tycker Christin Berg det är bra att arbetsgivare tar ett större ansvar för personalens hälsa. För arbetsgivarna handlar det förstås om att få ner kostna der för frånvaro, men också 24 om att få ett hållbart arbetsliv. – Däremot ska ingen känna sig kontrollerad eller hetsad att träna eller gå ner i vikt. Perso nalen ska känna att de är delak tiga och får stöd i att må bättre. Det måste finnas en strategi och informationen ska vara kul och peppande utan pekpinnar, säger hon. Christin Berg tycker man som arbetsgivare ska vara tydlig och förklara varför man satsar på friskvård, eller som hon själv föredrar att kalla det, strategiskt hälsoarbete. Ordet friskvård kopplas ofta samman med fysisk aktivitet men Christin Berg me nar att det behövs ett bredare perspektiv. Mo tion är visserli gen viktigt, men även kost, stress och sömn påver kar hur vi mår. – Varje ar Christin Berg betsplats be höver titta på vad man har för utgångsläge. Vilken typ av per sonal har vi? Var är vi och vart vill vi? Först därefter kan man se vilka verktyg som ska använ das, säger hon. Vilka verktyg som fungerar beror på utgångsläge och mål. När det gäller fysisk aktivitet har träningsbidrag och frisk vårdstimme visat sig gynna främst de som redan är aktiva, men det tycker inte Christin Berg behöver vara fel. – Det är bra att visa för dem som är igång att vi uppmuntrar och stöttar dem i träningen. Det svåra är oftast att nå de som inte rör sig alls och då kan en steg tävling vara ett alternativ, säger hon. J text annika larsson foto mikael rosqvist Chefen i fokus nr 4 U september 2012 Hannons e ns no An Chefen i fokus nr 4 U september 2012 25 ledarskap Alla vill de främja misslyckanden. Utan att våga misslyckas är det Och utan att prata om det kan ingen heller lära sig av det. Men tre konsten att "Det var bara att ge sig in i getingboet igen" U Man får bättre förtroende om man vågar erkänna sina misslyckanden. Det tror Heli Kunnas, chef för ett äldreboende i Göteborg, som öppet berättar hur det var att ge sig in i getingboet efter en Lex-Sarah-anmälan från en anhörig. Heli Kunnas hade jobbat många år inom barnomsorgen när hon en dag för två år sedan fick job bet som chef för äldreboendet Barken i stadsdelen MajornaLinné. Med nya ögon såg hon behovet av såväl bättrade ru tiner, schemaändringar som att flytta runt personalen – för verksamhetens bästa. – Få hade nog gjort så myck et förändringar innan jag kom hit, säger Heli Kunnas. För att illustrera det flyger hon upp och öppnar dörren till sitt kontor för att visa teckning en på en häxa med texten ”Man vet aldrig vad hon kokar ihop”. Hon skrattar gott, tonen är rå men hjärtlig. Visst, allt har inte varit populärt, särskilt inte att flytta runt personalen. Men hon säger samtidigt att hon fått fan tastiskt resultat i medarbetaren käten, och känner sig trygg med att de gillar henne som chef. Men förändringarna har inne burit ett risktagande, en risk att misslyckas. Om det går fel brukar hon inte ha svårt att er känna sina misslyckanden. Hon tycker att man måste stå för det. Motsatsen vore värre. 26 Heli Kunnas misslyckades och fick hantera en Lex Sarah-anmälan. – Att skylla ifrån sig på nå gon annan, det är inte bra. Heli Kunnas tror att alla lär sig av att prata om sina misstag. Hon upplever att det finns ett öppet klimat där man vågar berätta om missta CHEF FÖR gen. ÄLDREBOENDE – Personalen be höver varandras stött ning, därför är det bra att prata om det. HELI Särskilt efter en Lex-Sarah-an mälan. Visst var det läskigt att hantera ett sådant misslyckan de. Heli Kunnas var på semester när anmälan damp ner. Hon hann tänka tusen tankar innan hon var tillbaka på jobbet. – Men det var bara att ge sig in i getingboet igen. Ta reda på vad som gått fel, varför och hur det kunde ske. Det framgick ganska snabbt att det berodde på bristande ru tiner och på personalbrist. – Det fick jag ta på mig. Man försöker alltid dra ner på som marvikarierna. Men det blev ohållbart, personalen hann inte med och gjorde saker slarvigt. Utredningen hade räknat på hur de skulle hinna göra allt under denna tidspress, det visade på en ohållbar situation eftersom de boende hade stor vårdtyngd. – Jag lärde mig otroligt mycket på det. Jag fick förbättra rutiner, scheman och kan nu ar gumentera för behovet av per sonal till vårt stora vårdbehov. J Chefen i fokus nr 4 U september 2012 ledarskap svårt att lära sig av misstagen, tänka nytt och våga vara kreativ. olika chefer hanterar misslyckanden på helt olika sätt på jobbet. misslyckas! text helena munther anna rehnberg "Jag försöker bjuda på mig själv och mina fel" Mats Udde Jonsson U Ekonomichefen Ralph Haf- ström vill främja ett tillåtande klimat där man vågar kommunicera sitt misstag. Frågan är i vilket forum och inför vem. Ralph Hafström fick för snart två år sedan ansvar för eko nomiavdelningen på ÖrgryteHärlanda stadsdelsnämnd och vikarierar för tillfället även som stadsdelsdirektör. De två stads delarna hade slagits ihop med sina olika kulturer och krävde nya rutiner, det bästa av de olika världarna. Han har försökt reso nera sig fram till lösningar, men allt passar inte alla. Då krävs det mod att ta nya risker, som kan lyckas – eller inte. – Jag jobbar mest med po sitiv feedback, för att förstärka det som gjorts bra, säger Ralph Hafström, men måste som alla andra även hantera misstag. försiktighet gynnar det öppna och tillåtande klimatet och gör att medarbetarna känner att de vågar komma till honom med sina misstag. Den största risken för misstag ligger dock i bedömningen av den ekonomiska utvecklingen. Det misstag han gjort fick han erkänna både här och där. – Det var ett periodiseringsfel som var 4,5 miljoner fel. Det här gör riktigt ont, säger han och pausar en stund. I den bästa av världar anser – Jag fick berätta för han att det är bra att avdelningen, lednings lära av varandras gruppen, stadskans misstag, att prata liet, facket, alla, att öppet om det. Men vi hade ett felaktigt det är viktigt att inte EKONOMIbeslutsunderlag. Det hänga ut någon. CHEF upptäcktes i tid, men – Jag tror det kan det kunde ha fått konse vara förödande för hela kvenser, säger han. gruppen, säger Ralph Haf Det bär honom emot att be ström. rätta om det, men tycker samti I stället tas misstagen mest digt att det är mänskligt. upp med chefen och han tar se – Jag försöker bjuda på mig dan med sig kunskapen när han själv och mina fel, för att även i sin tur stöttar någon annan andra ska våga göra det. J medarbetare. Han tror att hans RALPH läs om områdeschefen linda johannessen E Chefen i fokus nr 4 U september 2012 27 ledarskap "Det är en farlig självbild att vilja vara perfekt" rädd att göra misstag, rädd att misslyckas. I dag ser hon misslyckanden som lärande. farenheten, den finns i kroppen. Det misstaget försöker jag inte göra om, säger Linda Johan nessen. – Det är en farlig självbild att vilja vara perfekt, ingen kan vara det, inte heller jag, säger Linda Johannessen. Hon är ny områdeschef för kultur och fritid i stadsdelen Majorna-Linné i Göteborg. Det första hon fick lära sig var att följa linjevägen, rätt ordning på vem som ska få information först. Sådana misstag har hon varit med om både mot sig själv och att göra själv. – När min chef hoppade över mig, då lärde jag mig av den er Men misstag sker och det bästa anser hon vara att skapa en kultur där alla hjälps åt att se risken för misslyckanden i tid – och då kunna korrigera varandra. – En hjärna kan inte styra en stads – Vi säger inte: Så del, det vore hy OMRÅDESdär gör man inte. Vi bris. Därför måste F CHE korrigerar lugnt, sakligt jag som chef också och personligt. kunna bli korrigerad En kultur med nålstick, och se det som en gåva. hämnd eller där folk känner sig Hur det sägs kan dock vara hotade försämrar tilliten. viktigt. Utan misslyckanden skulle vi aldrig utvecklas, våga hitta nya vägar eller nya lösningar på oväntade problem. Då krävs mod att ta risker – och därmed mod att misslyckas. Arbetslivsforskaren Sandra Jönsson förklarar vad som underlättar ett öppet och til�låtande klimat. riskerade att misslyckas. De blir rädda för misslyckanden för de tror inte de är tillräckligt smarta. Hur ska de då utvecklas och nå framgång? Per svensson U Förr var Linda Johannessen LINDA – Om någon driver en fråga som verkar kontraproduktiv, som ser ut att vara ett misstag, då försöker jag först förstå, oftast handlar det om missför stånd. För att få medarbetarna att våga prata om sina misslyckanden har hon flera strategier. – Jag kan inleda mötena med två frågor: vad har varit bra såhär långt och vad har varit dåligt? – Då finns ett forum för att ta upp misstag eller sådant som kan upplevas besvärligt. Misstag som hamnar i papperskorgen, som ingen pratar om, det är inte lärande. J missar har betydelse för senare framgångar 28 Det kan under lättas av ett bra socialt klimat och stöd på jobbet. – Får man feed back av chefen och av kollegor? Hur ser det emotionella stödet ut, lyssnar man på varandra, eller får man hjälp handgripligen till att lösa en uppgift, eller kanske informa tivt stöd? Hur är attityden kol legorna emellan? Misstänksam eller avslappnad och positiv? Sådant bör ledare tänka på. J colourbox Problemet är att vi ofta har lärt in att det är fult att misslyckas. Redan som barn formas vi in i en kultur där man stärker det lyckade mer än det misslyckade. Alina Tugend, en amerikansk journalist har gett ut boken Better by mistake, där hon fördju par sig i både orsakerna kring varför vi är så rädda att miss lyckas och varför det tvärtom är smart att våga misslyckas. Alina Tugend hänvisar bland annat till studier som gjorts bland smarta studenter. De valde hellre enkla test för att fortsätta betraktas som smarta, i stället för svårare test där de Att misslyckanden har betydelse för framgång blir kanske tydli gast i högriskyrken som piloter och läkare. Där måste alla lära sig av varandras misslyckanden för att bli bättre och inte uppre pa samma misstag. Ett tänkesätt vi alla kan lära oss av. Sandra Jönsson pratar där för om vikten av att skapa en lärande miljö. För att ta reda på om en sådan miljö råder på arbetsplatsen och för att hitta förbättringsområden kan man reflektera över ett antal frågor. Hjälper man varandra att ut vecklas på avdelningen? Blir man belönad för utvecklingen? Ger man varandra öppen och ärlig feedback? Frågar man varandra vad de tycker om en egen idé? – Om man jobbar med dessa saker skapar man förutsättning ar för ett lärande klimat, säger Sandra Jönsson. Ett annat sätt är att främja ett innovativt klimat. – Det handlar mycket om kommunikation, att man har möjlig het att prata med varann och upp muntrar för bättringar och egna initiativ. Det är bara att bryta ihop och komma igen. Chefen i fokus nr 4 U september 2012 Hannonser e ns no An Chefen i fokus nr 4 U september 2012 29 böcker & tidskrifter Bra inspirationskälla Så lyckas du som chef De tio vanligaste utmaningarna – och lösningarna Nina Karlsdotter & Dag Bremberg Ekerlids Förlag U Recension Vilka är de vanligaste utmaning arna du som chef ställs inför? NLP-coachen* Nina Karls dotter och Dag Bremberg, kom munpolitiker och chefredaktör för chefstidningen Position, har gjort gemensam sak och iden tifierat tio vanliga utmaningar chefen kan råka ut för: Formulera vision och grund. Leva efter sin värdegrund. Lägga livspusslet. Släppa specialistrollen. Klara mellanchefens roller. Motivera medarbetare. Kommunicera effektivt. Hantera konflikter. Förebygga stress. Förmedla företagets uppdrag. Deras gemensamma bok bygger på tio fall. En chef har ett problem och vänder sig till NLP-coachen för att få hjälp med att bena ut problemet. Namnen är påhittade men fal len bygger på verkliga chefer utgivet I den andra delen av boken presenteras ett an tal modeller för att bli en bättre chef. Här blir det å andra sidan väldigt ve tenskapligt när författarna redogör för Maslows be hovstrappa, modeller för konflikthantering och för kommunikation. Lite stil brott får man nog säga och en bok blir två. Det finns inga univer sallösningar eller enkla checklistor för att bli en bra ledare, konstaterar Nina Karlsdotter och Dag Bremberg i efterordet. De aspirerar inte på att sitta på alla svaren utan vill att boken ska fungerar som in spirationskälla när du stöter på problem i ditt chefskap. Och som sådan fungerar den bra. text Susanne blick *Neuro Lingvistisk Programmering rör sambandet mellan det sätt som vi tänker på och det sätt på vilket vi uttrycker oss i ord och kroppsspråk. ett axplock av nyutkommen ledarskapslitteratur All Inclusive Maria Jacobson Premiss förlag Här introduceras begreppet norm kritik. Det är en metod där du som är chef får lära dig att ifrågasätta det som anses normalt i stället för att fokusera på det, som anses avvikande. Tanken är att komma bort från ett ”vi och dom-tänkande” och på så sätt hjälpa organisationer att komma tillrätta med diskri minering och stärka mångfalds 30 som Nina Karlsdot ter har samtalat med. Hon serverar inga lösningar, utan samtalen är coachande och terapeutiska och syftar till att få cheferna att gå hem och fundera över sin situation och till slut själva hitta lösningarna. Dag Brem bergs roll är journalistens. Efter varje fall ”intervjuar” han Nina Karlsdot ter och borrar lite djupare i varje fall. Ett litet annorlunda grepp som jag gillar eftersom de på det sättet faktiskt lyckas problematisera de ibland lite ytliga självklara råden från coachen. arbetet. Du som chef, i egenskap av formellt överordnad, har normativ och social makt. Makt att framhålla vilka värderingar samt vilka etiska och moraliska principer som ska vara vägle dande. Det är inte magi det är energi Tommy Lundberg, Beatrice Svedberg, Stefan Åsbrink Meeting International Publishing Konkreta tips om hur du gör för att lyckas med genomförandet av en konferens, en kickoff, ett chefsmöte eller något annat möte där det handlar om att kommunicera. Du lär dig något som författarna kallar upplevelsebaserad kommunikation, möjligheten att oavsett vilket budskapet är, kunna förmedla det på ett sätt som i sig blir en upple velse. Lyckas du kan du få män niskor att röra sig åt samma håll. Maktens signaler – från plym till naket huvud Barbro Hedvall SNS Förlag Svenska kvinnor bör inte bära kläder som är för urringade i halsen, framför allt inte om du är en kvinna med makt. Nord iska kvinnohalsar är nämligen rätt bleka på vintern och då blir intrycket tanigt, lite ängsligt, fruset och utsatt. Svep en schal om halsen! Den uppmaningen riktar före detta DN-journa listen Barbro Hedvall i denna bok om vad kläder signalerar och betyder för människor med makt. Hon tar exempel från både dåtid och nutid. Chefen i fokus nr 4 U september 2012 fråga ombudsmannen Hannonser e U Har du frågor till din personliga ombudsman? Skicka ett mejl till ombudsman@chefenifokus.se. Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan. ? Jag har en medarbetare som medvetet smiter undan arbetsuppgifter som hon tilldelats. Hon har alltid en förklaring som inte går att vifta bort. Jag är ny enhetschef på ett äldreboende och har 37 underställda. Min roll bygger på att medarbetarna i hög grad själva ser och tar ansvar för vad som behöver göras. Jag kan inte arbetsleda enskilda medarbetare i dagliga rutiner. Jag funderar på att ha samtal med henne och hennes fackliga företrädare men är osäker på vad jag får/kan säga. Frustrerad, hur gör jag? ! Problemet du tar upp här är något som förekommer då och då på alla arbetsplatser. Du som chef är medveten om vikten av att ge medarbe tarna utrymme att ta ansvar för de arbetsuppgifter de har att utföra. Och medarbetarna är väl medvetna om vad som för väntas i deras roll i organisatio nen. Om du inte redan har haft samtal med vederbörande är det att rekommendera att börja med ett ”uppföljningssamtal” som man bör ha med sina med arbetare någon/några gånger under verksamhetsåret utöver lönesamtalet och utvecklings samtalet. Det är bra att ni sätter er i ett första samtal för att höra hur medarbetaren uppfattar sig själv och sina insatser. Doku mentera det ni samtalar om och särskilt det ni kommer överens om. Jag rekommenderar dock att det första samtalet hålls bara mellan dig och medar betaren. Det kan kännas mer informellt och odramatiskt på det viset. Du bör ta hjälp av någon HR- resurs om det finns hos dig och medarbetaren kan ta med sig ett fackligt ombud som stöd om de första samtalen inte leder till önskat resultat. Det är ju också så att om samtalen inte leder till någon positiv föränd ring måste du som arbetsgivare vidta andra arbetsrättsliga åt gärder och i det läget är det bra om du kan visa dokumentation på vad du/ ni har gjort för att få till en positiv förändring. Försök att leda samtalet i en sådan riktning att medarbeta ren själv får föreslå åtgärder för att få till en positiv förändring. Kanske finns det helt pri vata orsaker till det som hänt? Eller det kanske är något i er ”relation” som bidrar till att medarbetaren inte har kunnat förmedla vad det är i arbets uppgifterna eller i arbetsmiljön som gör att arbetet inte utförs? Ett tips är också att ta hjälp av dina mer erfarna chefskol legor. Du kan också få råd och stöd från din personliga om budsman som finns nära dig i din region. Beatrice Öhrnberg Personlig ombudsman för chefer Annons Min medarbetare smiter ifrån sina arbetsuppgifter U Beatrice Öhrnberg är en av Visions sju personliga ombudsmän. Som chefmedlem i Vision kan du genom din personliga ombudsman få bland annat en rådgivare och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner i arbetsmiljöfrågor med mera, samt stöd av Vision vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer på www.vision.se/chef Chefen i fokus nr 4 U september 2012 31 min karriär Thure Morins samhällsengagemang tändes under uppväxten i det norrbottniska sågverkssamhället. Engagemanget är en drivkraft som väglett honom u nder hans snart 30-åriga chefskarriär, som just tagit en ny vändning. intervju sara jonerin eskilstuna kommun U Du har nyligen bytt jobb. Hur kom det sig? – Jag fick frågan av min arbetsgivare om jag ville ha ansvar för individ- och familjeomsorgen, arbetsmarknadsinsatser och vux enutbildning i kommunen. Det kändes rätt med en ny utmaning så jag tackade ja. En viktig uppgift blir nu att göra det möjligt för fler eskilstunabor att försörja sig själva, det vill säga minska behovet av för sörjningsstöd. Ytterligare ett skäl är att jag då hade jobbat i åtta år på Vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun, den längsta tid jag haft en tjänst hittills. Det är en lång resa från arbetarhemmet till kommuntoppen. Hur hamnade du här? – Den vägen har inte varit utstakad från början, utan har gett sig av sig själv. Men visst är det en lång resa, när jag som 21-åring började socio nomutbildningen i Örebro hade jag inte varit söder om Sundsvall. Vad har du gjort sedan? Hur länge har du stannat på dina tidigare tjänster? – Jag har bytt jobb var femte, sjätte år under hela min yrkeskarriär. Jag tycker att det brukar kännas bra att byta efter ungefär så lång tid. Då är det dags att pröva sig själv i ett nytt sammanhang och att utveckla nya sidor. Sedan kan det vara bra för verksamheten att någon ny kom mer in som har ett annat perspektiv och idéer. Det låter som att det är viktigt för dig att pröva nya saker. Stämmer det? Hur tycker du att det är att vara chef? – Jag har jobbat i Västerås kom mun i många år. Bland annat som boendestödjare, chef för ett be handlingshem, distriktschef inom förskolan, kommundelschef i Skul tuna och chef för sociala nämnder nas stab, som ombudsman på SKTF och så i Eskilstuna kommun som förvaltningschef. fakta U Thure Morin Titel Chef för arbetsmarknads- och familjeförvaltningen. Arbetsplats Eskilstuna kommun. Ålder 59 år. Lön 72 900 kronor i månaden. Familj Gift med Kristina som är lärare, har två egna barn, två bonusbarn samt tre barnbarn. Fritid Gillar att vara i fritidshuset i Dalarna, fiska och fota, träna och vara med barnbarnen. colourbox – Ja, att få utvecklas är en stark drivkraft. Och att bli bättre och vässas i det man gör. – Jag gillar det och att jobba i en verksamhet som jag tycker är viktig och meningsfull. Jag har ett starkt samhällsengagemang och jobbar även ideellt för Stadsmissionen. Var kommer engagemanget ifrån? – Jag är uppväxt i ett gammalt sågverkssamhälle i Norrbotten, Båt U Chefen 32 skärsnäs som kallades ”Sveriges rö daste näste”, där gick hela familjer på fackmöten. Det var oundvikligt (skratt) att bli samhällsengagerad när man kommer därifrån. Den lilla människans utsatthet blev så tydlig. Du har ju jobbat i 28 år som chef. Vad är det jobbigaste du varit med om? – Att kombinera myndighetsutö vande med att stötta människor är alltid svårt, att omhänderta barn som far illa till exempel. Det finns också mycket som kan vara jobbigt i samband med personalfrågor. Hur har du hanterat det? – Jag har försökt att ha lagom distans, utan att för den skull förtränga mina känslor. Det viktiga är att fokusera på vilket uppdrag och vilken roll man har i sammanhanget. Vilka är dina främsta styrkor som chef tycker du? – Jag har väl lyckats inspirera och motivera mina medarbetare för uppdraget. Jag har också ett norrländskt lugn med mig i kombina tion med ett starkt samhällsengagemang. J i fokus nr 5 utkommer den 31 oktober 2012 Chefen i fokus nr 4 U september 2012
