TEMA SKRÄCK OCH RÄDSLA

Lärare: Betina Karlsson
Betina.karlsson@lidingo.se
TEMA SKRÄCK OCH RÄDSLA
Vi ska ett tag framöver ägna oss åt mörkare sidor av livet – allt som ger oss rysningar längs med
ryggraden och som får håret att stå upp!
1. Vi kommer under detta tema inleda med att se en film, denna ska du sedan diskutera och analysera i en mindre grupp.
2. Temat kommer att avslutas med att du ska skriva en egen spök-/ skräckhistoria. Vi kommer gemensamt att bygga fram din
berättelse under lektionstid, steg för steg.
1
Lärare: Betina Karlsson
Betina.karlsson@lidingo.se
Uppgift 1 – Interaktion i diskussion
Interaktion i diskussion
Nu ska du delta och leda en diskussion, det innebär att det är du som väljer vad ni ska diskutera. Du bjuder in de andra i gruppen i samtalet och du
fördelar ordet. Här nedan finns ett antal frågor och påståenden, välj ut några av dem som du vill diskutera i gruppen. Förklara varför du valt just dessa
frågor eller påståenden och förklara vad du tycker. Bjud in de andra till en diskussion som du leder. Kom ihåg! Det är ditt ansvar att alla kommer till
tals och att alla lyssnar på varandra.
Diskussionsfrågor
 Hur märks det att filmen innehåller skräck? Ge exempel!
 Vad har filmen för budskap? Finns det något som tittaren kan lära sig av att titta på filmen?
 Beskriv andra-hemmet och Corolines andra-föräldrar. Vilka är skillnaderna?
 Vilka skyldigheter eller ansvar har en förälder i relation till sina barn?
 När andra-mamman vill ge Coraline ömhet och fina saker men som Coraline inte vill ta emot så förvandlas andra-mamman till en
spindelliknande häxa. Hur ska vi tolka den scenen? Vilka känslor inom Coraline är det uttryck för?
 Beskriv föräldrarna, handlar det om en typisk mamma och pappa? Och hur är det med deras spegel alteregon? Och hur är det med husets
andra figurer, den ryska cirkusartisten Bobinsky till exempel? Och hur är det med katten - den har inget namn och den kan besöka bägge
världarna utan att förändra sig - enda skillnaden är att han kan tala i "andrahemmet". Vilken roll spelar katten i berättelsen?
 Vad tycker du var mest obehagligt i filmen? Vad blev du mest rädd för? Är det skillnad på vad barn och vuxna mest är rädda för?
Påståenden
 Alla människor är rädda för något övernaturligt.
 Det är pinsamt att visa att man är rädd.
 Alla människor kan övervinna sin rädsla.
 Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.
2
Lärare: Betina Karlsson
Betina.karlsson@lidingo.se
Uppgift 2 - Skräckberättelse
När du skriver din berättelse är det viktigt att försöka måla upp bilder för läsaren – arbeta med dina sinnen (lukt, smak, syn,
känsel, och hörsel)!
Vi bygger upp berättelsen utifrån nedanstående hållpunkter
Inledning
Fördjupning
Upptrappning
Avslut
Bestäm plats
Introducera en ny figur
Skapa en händelse
Avrunda berättelsen
Fånga läsarens intresse
Beskriv denne
Trappa upp spänningen
Lämna en känsla hos läsaren
Utnyttja dina klasskamrater för respons! Använd också checklistan innan du lämnar in din berättelse, Checklistan hittar du på nästa sida.
3
Lärare: Betina Karlsson
Betina.karlsson@lidingo.se
Checklista
När du är klar med din text vill jag att du går igenom denna checklista innan du lämnar in texten!

Har du delat in din text i olika stycken?
 Börja ett nytt stycke när du byter ämnesområde, ett stycke bör vara mellan 7-15 rader.

Hur har du börjat dina stycken?
 Börjar flera stycken med samma ord? Försök att skapa variation! Undvik ord som hon/han/hen.
 Innehåller varje stycke en huvudtanke?

Kontrollera meningslängden!
 Är dina meningar för korta? Eller för långa? Använder du kommatecken (,) ?
 Börja inte en ny mening med ordet ”men”. Gör istället såhär: ”Lisa tyckte inte om vintern, men hon älskade däremot sommaren.”.

Kontrollera hur meningarna är konstruerade!
 Läs igenom det du skrivit, låter det konstigt? Ändra ordföljden!

Kontrollera stavningen!
 Använder du rätt tempus (nutid /dåtid). Exempel: Jag pratar/jag pratade?
 Se över sammansatta ord: jättekul, kanonbra, supermycket, jättetråkigt, jättebra.

Är texten anpassad till skrivsituationen – till mottagare och syfte?
 Märks det vem du skriver texten för?
 Vad är textens syfte? Anpassa texten till syftet!
4
Lärare: Betina Karlsson
Betina.karlsson@lidingo.se
Relevanta kunskapskrav som kan bedömas
Läsförståelse – Genom filmanalysen och diskussionen
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters
innehåll med viss koppling till tidsaspekter,
orsakssamband och andra texter visar du
grundläggande läsförståelse.
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika
texters innehåll med relativt god koppling till
tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar du
god läsförståelse.
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av
olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter,
orsakssamband och andra texter visar du mycket god
läsförståelse.
Resonemang om framträdande budskap samt upplevelsen av läsningen – Genom filmanalysen och diskussionen
Du kan, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och
Du kan, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och
Du kan, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och
omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del
omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt
omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om tydligt framträdande
väl underbyggda resonemang om budskap som är
underbyggda resonemang om budskap som är tydligt
budskap i olika verk.
tydligt framträdande och budskap som kan läsas
framträdande och budskap som kan läsas mellan
mellan raderna i olika verk.
raderna eller är dolda i olika verk.
Språklig variation och anpassning till normer och strukturer – Genom skräckberättelsen
Du kan skriva olika slags texter med viss språklig
Du kan skriva olika slags texter med relativt god språklig
variation, enkel textbindning samt i huvudsak
variation, utvecklad textbindning samt relativt väl
fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och
fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och
strukturer.
strukturer.
Berättande texter – Genom skräckberättelsen
De berättande texter du skriver innehåller enkla
De berättande texter du skriver innehåller utvecklade
gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt
gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt
dramaturgi med enkel uppbyggnad.
dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
Bearbeta texter – Genom skräckberättelsen
Du kan ge enkla omdömen om texters innehåll och
Du kan ge utvecklade omdömen om texters innehåll
uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot
och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet,
ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i
kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande
huvudsak fungerande sätt.
sätt.
Samtal – Genom filmanalysen och diskussionen
Du kan samtala om och diskutera varierande ämnen
genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla
och till viss del underbyggda argument på ett sätt som
till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
Du kan samtala om och diskutera varierande ämnen
genom att ställa frågor och framföra åsikter med
utvecklade och relativt väl underbyggda argument på
ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
Du kan skriva olika slags texter med god språklig
variation, välutvecklad textbindning samt väl
fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och
strukturer.
De berättande texter du skriver innehåller välutvecklade
gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt
dramaturgi med komplex uppbyggnad.
Du kan ge välutvecklade och nyanserade omdömen
om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons
bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och
uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Du kan samtala om och diskutera varierande ämnen
genom att ställa frågor och framföra åsikter med
välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna framåt och
fördjupar eller breddar dem.
5